Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

hushållens kostnader

Skriftlig fråga 2001/02:268 av Hoff, Hans (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-23
Anmäld
2001-11-27
Besvarad
2001-12-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 november

Fråga 2001/02:268

 av Hans Hoff (s) till statsrådet Ulrica Messing om hushållens kostnader

I ett flertal rapporter har det konstaterats att de svenska hushållens kostnader är betydligt högre än genomsnittet i Europa. Enligt Konkurrensverket kan så mycket som 10@16 % av prisskillnaden mellan Sverige och OECD-länderna bero på bristande konkurrens i Sverige.

Man kanske i sak inte blir så förvånad med tanke på de avslöjanden som har gjorts vad gäller kartellbildningar de senaste åren. Vikten av att Sverige som nation kraftfullt arbetar för att öka konkurrensen, motverkar alla former av prissamverkan och marknadsuppdelning kan inte nog understrykas.

Brister i konkurrens på den svenska marknaden leder till högre priser och detta drabbar främst de svenska hushållen med ökade kostnader i miljardbelopp.

Enligt Konkurrensverket kan vi få betydande välfärdsvinster om konkurrensen skärps och priserna därmed pressas ned. Om vi fick ned prisnivån i Sverige med 10 % skulle en tvåbarnsfamilj kunna spara närmare 2 500 kr i månaden.

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att minska hushållens kostnader genom att öka konkurrensen och motverka prissamverkan och marknadsuppdelning i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:268 besvarad av

den 4 december

Svar på fråga 2001/02:268 om hushållens kostnader

Statsrådet Ulrica Messing

Hans Hoff har frågat mig om vilka åtgärder jag ämnar vidta för att minska hushållens kostnader genom att öka konkurrensen och motverka prissamverkan och marknadsuppdelning i Sverige.

Det finns som bekant flera skäl till att den svenska prisnivån är högre än andra länders. Av den rapport som Konkurrensverket publicerade i oktober i fjol framgick det att hälften av prisskillnaden kan förklaras med "naturliga faktorer" såsom inkomstnivå, arbetskraftskostnad, skatter, befolkningstäthet, konsumtionsmönster samt växelkursförändringar. Enligt Konkurrensverket förklaras den andra hälften däremot av bristande konkurrens i ett flertal sektorer av den svenska ekonomin.

En av de viktigaste faktorerna som bestämmer konkurrenssituationen är möjligheterna för en aktör att etablera sig på en marknad. En bransch som länge ansetts ha stora etableringshinder är t.ex. den svenska dagligvarubranschen. De flesta rapporter som berört de svenska hushållens relativt höga kostnader har också fokuserat på matpriserna.

Ett stort inträdeshinder inom den svenska livsmedelssektorn är dess strukturella karaktär: branschen domineras av tre kedjor med en sammanlagd marknadsandel på 90 % Det finns dock för närvarande tecken på att utländska aktörer håller på att ta sig in på den svenska marknaden.

Ett annat inträdeshinder har varit svårigheten att hitta lämpliga lägen med möjlighet att bedriva livsmedelshandel. Av Konkurrensverkets senaste rapport i ämnet från oktober i år framgår det att kommunerna genom sin tillämpning av plan- och bygglagen (PBL) ofta har ett avgörande inflytande på möjligheterna för en aktör att etablera sig. I planarbetet måste kommunen göra en rad avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen, såsom miljö- och trafikaspekter, samt effekter för handel och konkurrens. Konkurrensverket framhåller att avvägningen mellan olika intressen är svår. Det framgår dock av rapporten att kommunens handelsutredningar nästan uteslutande fokuserar på de negativa effekterna av en etablering (t.ex. risken för att närbelägna mindre butiker slås ut) och inte på de positiva (t.ex. lägre priser). Konkurrensverket föreslår därför att konkurrensintresset ges ökad vikt i planeringsprocessen hos kommunerna genom en ändring i PBL. Kommunernas kompetens på området bör utvecklas genom utbildning och rådgivning.

I syfte att ytterligare öka kunskapen om konkurrensförhållandena på dagligvarumarknaden har regeringen gett Konkurrensverket i uppdrag att göra studier av konkurrensförhållandena på lokal nivå. Regeringen överväger vidare att ge Konsumentverket och Konkurrensverket i uppdrag att analysera butiksstrukturer, dvs. om konsumenten kan tjäna på att handla i butik med ständigt lågt pris eller på stormarknader.

I ett större perspektiv kan även den av regeringen tillsatta kartellutredningen vara av betydelse. Utredningen, som tillsattes med anledning av den konkurrenspolitiska propositionen från i maj förra året, hade till uppgift att pröva vilka åtgärder som krävs för att effektivisera uppspårandet och beivrandet av karteller. I dag finns inte tillräckliga förutsättningar i lagstiftningen att komma åt karteller. Utredningens huvudförslag presenterades i oktober i år. Utredningen förslår bl.a. ett program för nedsättning av eller eftergift av konkurrensskadeavgift för företag som avslöjar konkurrensbegränsningar, samt sekretesskydd för anmälare och uppgiftslämnare i konkurrensärenden. Regeringen planerar att lägga fram en proposition i frågan under våren 2002.

Mot bakgrund av de rapporter som lämnats eller väntas i denna fråga kommer regeringen att överväga fortsatta lämpliga åtgärder. Med dessa åtgärder i sikte hoppas regeringen kunna avhjälpa den rådande bristen på konkurrens inom livsmedelssektorn och i slutändan minska hushållens kostnader.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.