Högre utbildning inom offentlig upphandling
Skriftlig fråga 2017/18:460 av Maria Plass (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-12-12
- Överlämnad
- 2017-12-13
- Anmäld
- 2017-12-14
- Svarsdatum
- 2017-12-27
- Sista svarsdatum
- 2017-12-27
- Besvarad
- 2017-12-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Marknaden för offentlig upphandling uppgår till över 600 miljoner kronor årligen, och det vilar ett tydligt ansvar på kommuner, landsting och andra upphandlande myndigheter att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt. För den enskilda myndigheten handlar det om att balansera värden som kostnadseffektivitet och kvalitet med diverse andra strategiska mål som exempelvis social och miljömässig hållbarhet.
Det finns redan i dag mycket kunskap och yrkeserfarenhet inom upphandlingsområdet men givet både upphandlingsmarknadens omfattning och behovet av att på bred front ytterligare förstärka upphandlingskompetensen hos många myndigheter så finns det god anledning att se över hur fler kan skaffa utbildning inom upphandlingsområdet.
I dag finns det kortare kurser som vänder sig till personer inom ramen för yrkesrollen offentlig upphandlare men det behövs även specialinriktning inom existerande universitets- och högskoleutbildningar eller som akademiska påbyggnadskurser för yrkesverksamma inom området.
I vårt grannland Norge diskuteras frågor om kompetensförsörjning och utbildning flitigt, och man tar nu krafttag för att förbättra möjligheterna till såväl utbildning som forskning inom upphandlingsområdet. Man står till exempel nu inför en offensiv högskoleutbildning inom upphandlingsområdet där Anskaffelseakademin lyfter frågan till akademisk nivå. Utöver att organisera utbildning på akademisk nivå planeras det för 12–15 doktorander som ska bedriva forskning på området.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att forskning och utbildning inom upphandlingsområdet ska komma på plats på akademisk nivå enligt ovan?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:460 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
U2017/04957/UH
Utbildningsdepartementet
Ministern för högre utbildning och forskning
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:460 av Maria Plass (M)
Högre utbildning inom offentlig upphandling
Maria Plass har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser vidta för att forskning och utbildning inom upphandlingsområdet ska komma på plats på akademisk nivå i enlighet med frågeställarens beskrivning.
Universitet och högskolor har själva det huvudsakliga ansvaret för att planera och dimensionera sina utbildningar. Planeringen av utbildningsutbudet ska ske utifrån bland annat studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Regeringen anser att det är viktigt att det finns en välfungerande dialog och samverkan med arbetsmarknaden och kommande arbetsgivare i detta arbete.
För forskningen finns en tydlig grundprincip att den ska vara fri, dvs. att forskarna själva väljer forskningsämne och inriktning. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för nyfikenhetsinitierad forskning, tillämpad forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Regeringens ambition är att värna den fria forskningen samtidigt som forskningspolitiken måste svara mot globala och nationella samhällsutmaningar och samhällsbehov.
Det är därmed främst upp till universitet och högskolor att avgöra i vilken omfattning forskning och utbildning inom upphandlingsområdet ska bedrivas. Som frågeställaren själv nämner anordnas utbildningar inom offentlig upphandling av flera lärosäten. Utbildningarna ges både på grundnivå och avancerad nivå. Det finns även flera forskargrupper som bedriver forskning inom området.
I betänkandet Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) föreslås bl.a. att lärosäten bör skapa arenor för samverkan med arbetslivet samt att fort- och vidareutbildning ska tydliggöras i den strategiska utbildningsplaneringen. Regeringen har därefter under sommaren 2017 gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag (U2017/03135/UH) att kartlägga hur universitet och högskolor samverkar kontinuerligt med externa parter i frågor avseende dimensionering av utbildning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 april 2018.
Regeringen har dessutom beslutat om en förordningsändring som innebär en utvidgning av den uppdragsutbildning som statliga universitet och högskolor kan ge. Från och med den 1 maj 2017 kan juridiska personer köpa uppdragsutbildning av arbetsmarknadsskäl, t.ex. vid omställning eller fort- och vidareutbildningsinsatser. Både privata och offentliga arbetsgivare har alltså möjlighet att köpa skräddarsydda kurser för sina anställda om t.ex. upphandling inom ramen för denna förordning.
Utöver den forskning som universitet och högskolor själva har valt att bedriva stimulerar regeringen också särskild forskning inom upphandlingsområdet. Konkurrensverket har i uppdrag att stimulera forskningsverksamhet med anknytning till myndighetens verksamhetsområden. Upphandlingsmyndigheten har i uppdrag att samverka med Konkurrensverket för att stimulera forskning inom konkurrens- och upphandlingsområdet och att medverka till att forskningen utvecklas kvalitativt och kvantitativt. Konkurrensverkets anslag för att stimulera konkurrensforskning uppgick år 2017 till 13,6 miljoner kronor. Dessa medel ska bidra till forskning på både konkurrens- och upphandlingsområdet. Forskningen på upphandlings- och inköpsområdet är bred, och berör exempelvis företagsekonomi, nationalekonomi, juridik och statsvetenskap.
Stockholm den 22 december 2017
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.