Till innehåll på sidan

Erkännande av det pågående folkmordet på kristna i Syrien och Irak

Skriftlig fråga 2015/16:671 av Robert Halef (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-01-22
Överlämnad
2016-01-22
Anmäld
2016-01-26
Svarsdatum
2016-02-03
Sista svarsdatum
2016-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

För 100 år sedan begicks ett folkmord 1915 då över 1,5 miljoner kristna invånare dödades. Syrianer, armenier, assyrier, kaldéer och pontiska greker blev systematiskt dödade under det ottomanska rikets sönderfall i nuvarande Turkiet. De dödades på grund av sin etnicitet och på grund av sin kristna tro. Målet var att åstadkomma ett land med en etnicitet och med islam som religion.

Sveriges riksdag erkände 2010 folkmordet 1915. Över 40 länder har erkänt folkmordet, och Europaparlamentet antog under 2015 en resolution om folkmordet 1915.

Nu pågår ett nytt folkmord i Syrien och Irak på ättlingarna till offren av folkmordet 1915. Målet, tillvägagångsättet och syftet då som nu är detsamma: att utrota kristenheten från regionen. För första gången på över 1 600 år ringer inte kyrkoklockorna i området, och man vågar inte längre fira kristna traditioner.

Den så kallade arabiska våren som startade 2011 och som var en folkresning mot sociala orättvisor, korruption och envåldshärskare har utvecklats till ett pågående inbördeskrig om makten i ett flertal länder i Nordafrika och Mellanöstern. Miljontals människor har tvingats på flykt och flera hundra tusen har dödats.

Mitt i den pågående kampen om regeringsmakten, där sunni- och shiamuslimer gör maktanspråk med hjälp av trosfränder i länder från regionen har islamistiska terrorgrupper fått utrymme att växa. Islamiska staten har utropat ett kalifat i delar av Syrien och Irak och styr över stora landområden. Deras mål är ett islamistiskt samhälle byggt på en extremistisk tolkning av islam. Den politiska instabiliteten och avsaknaden av regimers förmåga och ovilja att skydda etniska och religiösa minoriteter har gjort att kristna folkgrupper har blivit hårt drabbade.

Mitt i denna kaotiska situation pågår ett nytt folkmord på de kristna invånarna i Syrien och Irak.

Tvångskonvertering, mord och kidnappning används som vapen. Kvinnor och barn våldtas och säljs som sexslavar. Kulturhistoriska byggnader, kyrkor och kloster förstörs av Islamiska staten. Kristna i Syrien och Irak fördrivs med våld från sina hemtrakter och deras egendom konfiskeras.

Mosul och Nineveregionen i Irak har tömts på kristna och yazidier. Under juni och juli 2015 tvingades över 200 000 kristna invånare och flera hundra tusen yazidier att lämna området under bara några dagar. De ställdes inför ett ultimatum av Islamiska staten att konvertera till islam eller dö. Islamiska staten hade markerat bokstaven n för nasrani (kristen på arabiska) på alla kristnas hus för att därefter ge sig på dem. De kristna tvingades på flykt till den kurdiska regionen i norra Irak, och där lever de nu som flyktingar under svåra förhållanden. Flera hundra kristna familjer är fortfarande kidnappade i Syrien och Irak.

Islamiska staten vill utrota de kristna från området för att grunda ett kalifat, ett islamistiskt samhälle byggt på extrema och vedervärdiga värderingar. Islamiska staten dödar även muslimer som inte delar deras tolkning av islam.

Invånarna i dessa länder behöver omvärldens stöd för att åstadkomma fred, frihet och demokrati.  De behöver internationellt stöd för att överleva i sina egna hemländer. Gärningar som dagligen utförs mot kristna invånare i avsikt att helt eller delvis förinta religiösa och etniska minoriteter uppfyller kriterierna för folkmord i FN:s folkmordskonvention från 1948.

Europaparlamentet debatterade nyligen frågan om de övergrepp som Islamiska staten utför mot religiösa minoriteter i Irak och Syrien. Inom kort kommer beslut att fattas om en eventuell resolution om att Islamiska statens systematiska dödande och övergrepp mot kristna och yazidier ska erkännas som folkmord.

Påven kallar den systematiska utrotningen av kristna för ett pågående folkmord. Anglikanska kyrkans överhuvud, ärkebiskopen av Canterbury, säger att kristna och andra religiösa minoriteter står inför eliminering i Syrien och Irak. USA:s presidentkandidat Hillary Clinton kallar det för folkmord och säger att vi har tillräckligt med bevis på att Islamiska statens övergrepp på kristna och yazidier är ett folkmord. Litauen är först med att erkänna det som pågår som folkmord och kräver även att FN och EU-parlamentet erkänner det som folkmord.

Ett stort ansvar vilar på omvärlden att uppmärksamma det som nu pågår mot kristna minoriteter i Syrien och Irak. Omvärlden får inte blunda för att det pågår ett folkrättsbrott. Det krävs ett gemensamt internationellt militärt agerande för att stoppa denna mänskliga tragedi. FN har ett stort ansvar och bör snarast agera för att slå ut de destruktiva krafter som dagligen halshugger, kidnappar och våldtar människor.

FN har en skyldighet att ingripa militärt och döma skyldiga och upprätta trygghet för kristna och andra minoriteter och säkra deras överlevnad i deras hemländer. FN:s säkerhetsråd bör erkänna att det pågår ett folkmord och ett brott mot mänskligheten genom utrensningen av kristna minoriteter. Invånarna i Syrien och Irak behöver omvärldens stöd för att åstadkomma fred, frihet och demokrati som vilar på rättsstatsprincipen.

Min fråga till utrikesminister Margot Wallström är:

 

Kommer utrikesministern att verka för att FN erkänner folkmordet på kristna och andra etniska folkgrupper såsom syrianer, armenier, assyrier, kaldéer och yazidier?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:671 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:671 av Robert Halef (KD) Erkännande av det pågående folkmordet på kristna i Syrien och Irak

Robert Halef har frågat mig om jag kommer verka för att FN erkänner folkmordet på kristna och andra etniska folkgrupper såsom syrianer, armenier, kaldéer och yazidier.

Jag har tidigare svarat på interpellationerna 2014/15:57 och 181 som rört frågor om vad Sverige kan göra med anledning av situationen i Syrien och Irak.

Vi får alltjämt uppgifter om att Daesh begår grova, systematiska och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt i Syrien och Irak.

Jag delar Robert Halefs stora oro över de kristna och andra minoriteters situation i Syrien och Irak. Kristna och andra grupper är svårt drabbade av Daeshs brutalitet. Det är ingen tvekan om att mycket allvarliga internationella brott begås. Vi, tillsammans i Förenta Nationerna, har ett ansvar att verka för att människor i fara bereds skydd, ett snabbt slut på konflikten och att de ansvariga för övergreppen ställs till svars. Detta ansvar gäller oavsett om dessa brott kategoriseras som folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser. Det finns ingen hierarki dem emellan. Vi kommer därför fortsätta verka för att FN tar alla mått och steg som behövs. Regeringen anser att Daesh utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet. Sverige ingår därför i den breda globala koalitionen för att bekämpa Daesh och främja långsiktig stabilitet i Irak och Syrien. Det svenska stödet omfattar såväl politiskt och militärt stöd som utvecklings- och humanitära insatser.

De skyldiga till övergreppen och brotten mot mänskligheten måste ställas till svars. Regeringen har därför tillsammans med de andra EU-länderna uppmanat säkerhetsrådet att hänskjuta situationen i Syrien till Internationella brottmålsdomstolen och uppmanat Irak att ansluta sig till domstolen. En särskild undersökningskommission, med mandat från FN:s råd för de mänskliga rättigheterna har besökt Irak för att dokumentera brott begångna av Daesh. Kommissionen har också begärt att få komma in i Syrien men fått nej av den syriska regimen.

Sverige tar också ett stort ansvar för den svåra humanitära situationen som uppkommit till följd av konflikten i Syrien. Sedan 2011 har Sverige bidragit med 1,9 miljarder kronor i humanitärt bistånd och tagit emot över 130 000 asylsökande från Syrien. Vi stödjer Syriens grannländer som är utsatta för ett hårt tryck. Detta stöd kommer att öka genom vår nya femåriga Syrienkrisstrategi med 1,7 miljarder kronor för 2016-2020. I Irak har Sverige bidragit med över 600 miljoner kronor i humanitärt stöd sedan 2011, utöver ett bilateralt utvecklingssamarbete som i år omfattar 30 miljoner kronor och stöd på 35 miljoner kronor till FN:s stabiliseringinsatser i områden som befrias från Daesh. Under förra året tog Sverige emot drygt 20.000 asylsökande från Irak, en ökning med 700% jämfört med föregående år.

På lång sikt är det enbart en politisk lösning som kan få slut på konflikten i Syrien. Hur detta ska åstadkommas finns nu utstakat i säkerhetsrådets resolution 2254. Två svenska diplomater bistår FN-sändebudet Staffan de Misturas viktiga arbete. För att öka förutsättningarna att samtalen i Genève ska lyckas har Sverige även förberett ett omfattande stöd till bl.a. en kvinnlig rådgivargrupp och

till civilsamhällesföreträdares deltagande i Genève.

Stockholm den 3 februari 2016

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.