En rättssäker asylprocess
Skriftlig fråga 2018/19:474 av Lina Nordquist (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-04-02
- Överlämnad
- 2019-04-03
- Anmäld
- 2019-04-04
- Svarsdatum
- 2019-04-10
- Sista svarsdatum
- 2019-04-10
- Besvarad
- 2019-04-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Rätten att söka asyl och få sin ansökan prövad är en grundläggande rättighet som aldrig får hanteras godtyckligt. Det får inte göra någon skillnad om allmänhet och journalister engagerar sig i någons livsöde, eller om processen fortgår i det tysta – varje människa måste ju ha samma rätt att få sin sak prövad, enligt samma principer och regelverk.
Frågan är om det säkert kan sägas vara så i dag? Då och då fattas avvisningsbeslut vid Migrationsverket som senare rivs upp. Ett beslut fattas, journalister och invånare uppmärksammar ett fall, verket omprövar och den asylsökande får stanna. Slutet gott, allting gott, kan tyckas. Men är en sådan ordning rättssäker?
Sexårige Denis avvisades, innan Migrationsverket förklarade att deras beslut var förhastat och en ny prövning skulle ske. Treårige Davids mamma Naira avvisades, men verket öppnade senare för att ändra sitt beslut. Nu ifrågasätts avvisningen av 15-årige Ahmad, som efter fem års väntan hos sin mormor och släkt i Sverige fått besked att ett barnhem är att betrakta som ett ordnat mottagande för honom i Jordanien.
Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som bland annat slår fast att alla barn har samma rättigheter, samt att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Sverige har förbundit sig att följa konventionen.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Hur säkerställer ministern och regeringen att Migrationsverket i varje enskilt fall kan fatta rättssäkra beslut om avvisning eller uppehållstillstånd, där principen om barnets bästa sätts i förgrunden, även utan opinion, protester från allmänheten och tidningsreportage?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:474 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2019/0
1327
/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och
migrations
ministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:474 av Lina Nordquist (L) En rättssäker asylprocess
Lina Nordquist har frågat mig hur jag och regeringen säkerställer att Migrationsverket i varje enskilt fall kan fatta rättssäkra beslut om avvisning eller uppehållstillstånd, där principen om barnets bästa sätts i förgrunden, även utan opinion, protester från allmänheten och tidningsreportage.
Inledningsvis vill jag klargöra att jag inte kan kommentera eller ingripa i de ärenden som berörs i riksdagsfrågan.
Av 1 kap. 9 § regeringsformen följer att domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Av 1 kap. 2 § följer att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Enligt 1 kap. 10 § utlänningslagen ska i fall som rör ett barn särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Av 1 kap. 11 § samma lag framgår att när frågor om tillstånd enligt lagen ska bedömas och ett barn berörs av ett beslut i ärendet ska barnet höras, om det inte är olämpligt. Enligt 1 b § förordning med instruktion för Migrationsverket ska myndigheten ha ett förutsebart och enhetligt beslutsfattande med hög rättslig kvalitet och enligt 2 § samma förordning ska verket analysera konsekvenserna för barn inför beslut eller andra åtgärder som kan röra barn.
Den 1 januari 2020 blir FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) svensk lag. Inkorporeringen innebär ett förtydligande av att rättstillämparna ska beakta de rättigheter som följer av konventionen vid avvägningar och bedömningar i ärenden som rör barn.
Under 2017–2019 har Barnombudsmannen i uppdrag av regeringen att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet. Migrationsverket är en av de myndigheter som ingår i detta arbete och har ett återrapporteringskrav att i samband med årsredovisningen redovisa hur erfarenheterna från det s.k. kunskapslyftet om barnets rättigheter omhändertas och vilka åtgärder som har vidtagits för att kunskapslyftet ska få genomslag inom myndighetens verksamhet. I Migrationsverkets regleringsbrev för 2019 finns även ett återrapporteringskrav avseende att myndigheten ska redovisa hur myndigheten säkerställer att barns egna asylskäl utreds, bedöms och redovisas i besluten.
Det finns således både regelverk och särskilda regeringsuppdrag på plats för att säkerställa att Migrationsverket kan fatta rättssäkra beslut om avvisning eller uppehållstillstånd, där principen om barnets bästa särskilt ska beaktas.
Stockholm den 10 april 2019
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.