Det östliga partnerskapet
Skriftlig fråga 2018/19:531 av Ludvig Aspling (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-04-11
- Överlämnad
- 2019-04-12
- Anmäld
- 2019-04-23
- Svarsdatum
- 2019-04-24
- Sista svarsdatum
- 2019-04-24
- Besvarad
- 2019-04-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Hans Dahlgren (S)
Det östliga partnerskapet firar tio år, och regeringen har aviserat att man kommer att öka biståndet till dessa länder i syfte att främja demokratin, yttrandefriheten och rättsstaten.
Samtidigt är det svårt att finna en genomgripande utvärdering av det östliga partnerskapet och stödet till dessa länder genom ENI.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Hans Dahlgren:
Kan statsrådet peka på någon uppföljnings- eller utvärderingsrapport som tydligt visar att de målsättningar på tema demokrati och rättsstaten som ställts upp inom ramen för det östliga partnerskapet och ENI avseende Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland faktiskt uppnåtts under de första tio åren?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:531 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till ri
ksdagen
Svar på fråga 2018/19:531 av Ludvig Aspling (SD)
Det östliga partnerskapet
Ludvig Aspling har frågat statsrådet Hans Dahlgren i vilken mån de målsättningar för demokrati och rättsstat som ställts upp inom ramen för det östliga partnerskapet och ENI avseende Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland uppnåtts under de första tio åren.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Östliga partnerskapet sjösattes i maj 2009 på svensk-polskt initiativ. Under de tio år som gått har stora framsteg gjorts i relationen mellan EU och partnerländerna. Tre av länderna har undertecknat Associeringsavtal inklusive djupgående frihandelsdelar. Ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal med Armenien har förhandlats och är klart för ratificering. Förhandlingar om ett nytt avtal med Azerbajdzjan har inletts. I dessa avtal, liksom i toppmötesdeklarationer och andra gemensamma uttalanden inom ramen för östliga partnerskapet, har partnerländerna bland annat höjt ambitionsnivån för demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter. För de fyra länder som slutit nya avtal motsvarar åtagandena i princip EU-acquis.
FN, Världsbanken, Europarådet och OSSE, stora bilaterala biståndsgivare samt internationella och lokala civilsamhällesorganisationer bidrar liksom EU till arbetet med att stärka demokrati och rättsstat i partnerländerna. EU:s bidrag måste därför utvärderas i detta bredare sammanhang.
Inom EU följs åtaganden inom demokrati och rättsstat upp på olika sätt. EU:s utrikestjänst och Kommissionen presenterar årliga rapporter för vart och ett av länderna där man redogör för utvecklingen gällande samtliga åtaganden inom ramen för befintliga avtal. För Östliga partnerskapet som helhet har EU:s utrikestjänst och Kommissionen även konkretiserat åtagandena gällande bl.a. demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter i dokumentet 20 deliverables for 2020. I oktober 2018 publicerades ett faktablad om de framsteg som gjorts.
EU-kommissionen presenterade i december 2017 en utvärdering av ENI för perioden januari 2014 – juni 2017 inom ramen för halvtidsöversynen av EU:s externa finansiella instrument. ENI omfattar såväl länderna i det östliga partnerskapet som EU:s södra grannskap. Utvärderingen slår fast att ENI är relevant, ändamålsenligt och har understött EU:s genomförande av grannskapspolitiken. Instrumentet har effektivt bidragit till att skapa stabilitet och bygga motståndskraft i viktiga partnerländer. Utvärderingen konstaterar att den politiska kontexten i många länder har hindrat resultat inom mänskliga rättigheter, demokrati och samhällsstyrning. Samtidigt slår utvärderingen fast att instrumentets incitamentsbaserade ansats delvis har varit framgångsrik vad gäller att främja fördjupad och hållbar demokrati, främst i länder med tydliga reformåtaganden såsom Georgien och Ukraina.
Regeringen följer upp dessa frågor inom ramen för de landrapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer som publiceras återkommande.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att utvecklingen på detta område har varit blandad i partnerländerna under de tio år som gått sedan Östliga partnerskapet sjösattes. Framsteg har skett på många områden, men det går inte att tala om något demokratiskt genombrott i regionen som helhet. Reformtakten inom rättsväsendet och kampen mot korruption måste intensifieras i samtliga sex länder. Utmaningarna är inte unika för regionen, utan bör ses som en del i en trend som omfattar en bredare geografi. Bedömningen av utvecklingen på demokrati- och rättsstatsområdet måste göras utifrån ett långsiktigt perspektiv. När det gäller EU:s bidrag till utvecklingen i regionen, som genom det Östliga partnerskapet har verkat i tio år, bör vi således jämföra med situationen 2008.
Regeringen anser att EU även fortsatt bör ställa tydliga krav på att länderna möter sina åtaganden och bidra med stöd till ländernas reformprocesser. Östliga partnerskapet och de bilaterala avtalen med respektive land är utmärkta verktyg i detta avseende. Att utvecklingen inte gått fullt så fort som vi önskat i alla länder gör snarast det Östliga partnerskapet än mer relevant. Genom dess samlade politiska kraft kan vi mer effektivt driva på för ytterligare reformer i vårt grannskap. Vi avser även fortsatt att understödja ländernas reformarbete genom tydlighet i vår politiska dialog och genom vårt regionala och bilaterala bistånd till länderna.
Stockholm den 23 april 2019
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.