Återtagande av IS-krigare
Skriftlig fråga 2018/19:276 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-02-19
- Överlämnad
- 2019-02-20
- Anmäld
- 2019-02-26
- Sista svarsdatum
- 2019-02-27
- Svarsdatum
- 2019-03-04
- Besvarad
- 2019-03-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
USA:s president Donald Trump har gått ut med önskemålet att europeiska länder tar tillbaka medborgare som stridit för grupper som Islamiska staten. Det är naturligtvis svårt för de lokala parterna att hantera den uppkomna situationen, där invånare från andra länder rest dit för att begå terror och fruktansvärda krigsbrott, varför det är förståeligt att de önskar avlastning. Samtidigt är det i länder som Syrien och Irak som brotten har begåtts, varför eventuella domar bör avkunnas just där.
Samtidigt finns det ingen juridisk skyldighet för Sverige att på något sätt bistå med att ta tillbaka IS-krigare eller anhöriga med svenskt medborgarskap och som gripits i exempelvis Syrien eller Irak. Vidare är regelverket för så kallad konsulär hjälp främst ämnat för relationer mellan stater, varför situationer som inkluderar icke-statliga aktörer, så som ofta är fallet i detta exempel, är komplicerat.
Lyckligtvis avrådde UD från resor till dessa områden redan under 2011, vilket innebär att eventuella terrorsympatisörer inte kan räkna med någon konsulär hjälp, men det finns fortfarande inga formella hinder för Sverige mot att bistå medborgare som omhändertagits i de aktuella områdena. Dock saknar Sverige skyldighet att ta tillbaka terroristerna.
Mot denna bakgrund önskas utrikesminister Margot Wallström svara på följande fråga:
Är det aktuellt att från svensk sida bistå terrorister med anhöriga i att återvända till Sverige eller på annat sätt bistå med konsulär hjälp om de har svenskt medborgarskap, och hur ska den hjälpen i så fall se ut?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:276 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:276 av Markus Wiechel (SD)
Återtagande av IS-krigare
Markus Wiechel har frågat mig om det är aktuellt att från svensk sida bistå terrorister med anhöriga i att återvända till Sverige eller på annat sätt bistå med konsulär hjälp om de har svenskt medborgarskap, och hur ska den hjälpen i så fall se ut.
Daesh/ISIL har under många år spritt skräck och våld i Mellanöstern. Insatser för att bekämpa gruppen har varit en central prioritering för en rad länder, däribland Sverige.
Regeringens grundinställning är att den som begått terroristbrott eller krigsförbrytelser ska dömas för sina brott, antingen i det land där brotten begåtts, eller här i Sverige vid en koppling hit, eller i något annat land. Svenska domstolar har en långtgående behörighet att döma för brott kopplade till terrorism och krigsförbrytelser, oavsett om brottet begåtts i Sverige eller utomlands.
Det har länge varit en prioriterad fråga för Sverige att få till stånd ansvarsutkrävande och lagföring för de allvarliga brott mot folkrätten, inklusive internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter, som begåtts inom ramen för den väpnade konflikten i Syrien. Under Sveriges tid som säkerhetsrådsmedlem tog vi en aktiv roll för att lyfta frågan om ansvarsutkrävande i Syrien. Sverige stödjer FN-mekanismen IIIM som har till huvuduppgift att samla in, kartlägga och analysera bevisning avseende brott mot den internationella rätten som misstänks ha begåtts i samband med den väpnade konflikten i Syrien sedan 2011. Sverige har även stöttat inrättandet av FN:s utredningsgrupp för ansvarsutkrävande av Daeshs övergrepp i Irak (UNITAD) och dess viktiga arbete med att utreda brott som IS begått i Irak.
Frågan om framtida lagföring i en internationell tribunal eller annan mekanism behöver övervägas noga, också i dialog med andra europeiska länder. Regeringen ser nu över vilka möjligheter som finns för att driva en sådan internationell mekanism.
Det finns också ett regelverk kring internationell rättslig hjälp och utlämning för brott. Regelverket innebär att det finns tydliga mekanismer för hur personer ska kunna lagföras för terroristbrottslighet och krigsförbrytelser i Sverige och utlämnas från eller till Sverige.
Markus Wiechel tar i sin fråga upp Syrien och Irak. En central aspekt i detta sammanhang är Utrikesdepartementets avrådan. Med anledning av säkerhetsläget i Syrien avråder Utrikesdepartementet sedan 2011 från alla resor dit, vilket innebär den högsta graden av avrådan. När det gäller Irak avråder vi från resor till flera provinser.
En avrådan ska ses som en tydlig signal om ett allvarligt säkerhetsläge och att man noga ska tänka över sitt beslut att resa.
Den enskilde har utan tvekan ett långtgående eget ansvar och jag vill vara tydlig med att svenskar som trots avrådan rest till Syrien och Irak inte kan räkna med någon konsulär hjälp av svensk utlandsmyndighet.
Stockholm den 4 mars 2019
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.