Riksdagens Skrifvelse N:o 93

Riksdagsskrivelse 1892:93

Riksdagens Skrifvelse N:o 93.

1

N:o 93.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 maj 1892.
. Andra Kammaren 20

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af
statsverkets inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 78, bevillningsutskottets
betänkande n:o 22 och bankoutskottets memorial n:o 13.)

Till Konungen.

Vid behandlingen af Eders Kongl. Maj:ts den 16 januari innevarande
år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och
behof har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid
nästa statsreglering omfattar, eller år 1893 och intill dess ny statsreglering
derefter vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit de ordinarie
inkomsterna böra beräknas till 20,455,000 kronor och de extra
ordinarie inkomsterna eller bevillningarna till 69,000,000 kronor.

Grundskatt. Eders Kongl. Maj:t, som i särskild proposition föreslagit
Riksdagen att under vissa förutsättningar besluta, att de å viss jord hyllande
grundskatter, som med tillämpning af bestämmelserna i kongl. kunBih.
till llikscl. Prof. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 22 Häft. (Aids 9391.) 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 93.

görelsen den 5 juni 1885 blifvit nedsatta med trettio procent, skulle afskrifvas
under loppet af tio år samt att dessa skatter skulle från och med
år 1893 nedsättas med tjugu procent af det belopp, hvarå nedsättningen
enligt omförmälda kungörelse beräknats, har i sammanhang dermed beräknat
nedsättningen för år 1893 till 921,000 kronor och i anledning
deraf föreslagit, att inkomsttiteln grundskatt, som i riksstaten för innevarande
år är upptagen till 4,185,000 kronor, måtte, minskad med ett
berörda nedsättning motsvarande belopp, för år 1893 beräknas till 3,264,000
kronor.

Då så väl Eders Kongl. Maj:ts omförmälda förslag om afskrifning af
de å viss jord hvilande grundskatter som ock särskilda inom Riksdagen
väckta motioner i samma ämne af Riksdagen afslagits, har Riksdagen
upptagit inkomsttiteln grundskatt för år 1893 till samma belopp som uti
innevarande års riksstat, eller till 4,185,000 kronor.

Under enahanda förutsättningar, som föranledt förslaget om nedsättning
i beräkningen af inkomsttiteln grundskatter, har Eders Kongl.
Maj:t hemstält, att nedannämnda ordinarie statsinkomster måtte på följande
sätt för år 1893 beräknas, nemligen:

tillfälliga rot ev ak ans afgift er till................. kronor 53,000:

soldatvakansafgift till.................................. » 67,000:

och bätsmansvakansaf''gift till .................... » 285,000:

Dessa inkomsttitlar upptagas i nu gällande riksstat sålunda:

tillfälliga ro tevakan safgifter....................... kronor 68,000:

soldatvakansafgift .................... » 95,000:

båtsmansvakansafgift .............................u .. > 385,000:

I skrifvelse angående beräkningen af statsverkets inkomster för nu
föreliggande statsreglering föreslår statskontoret, att de två förstnämnda
inkomsttitlarne måtte för år 1893 med oförändrade belopp upptagas.

Hvad deremot beträffar båtsmansvakansafgiften, erinrar statskontoret,
hurusom vid 1887 års riksdag beslutats, att dåvarande båtsmanshållet
skulle sättas på vakans samt de derigenom inflytande vakansafgifter, beräknade
efter de i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären
den 5 juni 1885 bestämda värden, ingå bland statsverkets inkomster; dock
finge vakanssättningen under öfvergångstiden till den i sammanhang dermed
beslutade organisationen af en sjömanscorps icke ega rum med mera
än en åttondedel af dåvarande effektiva rotar årligen. Den tillökning i
båtsmansvakansafgiften, som härigenom vore att påräkna, hade antagits

Riksdagens Skrifvelse N:o 93. 3

uppgå i jemnadt tal till 45,000 kronor för hvart och ett af de följande
åren.

Då inkomsten för år 1889, ökad med den för hvart och ett af åren

1890 och 1891 påräknade tillökning, belöpte sig till en summa af 338,125
kronor, som med närmare 12,000 kronor understege den för sistnämnda
år antagna beräkningen, 350,000 kronor, och då den för hvarje år beräknade
maximitillökningen af 45,000 kronor icke heller kunde med säkerhet
antagas blifva uppnådd under hvart och ett af åren 18901892,
hade denna statsinkomst upptagits i 1892 års riksstat med ett till endast
385,000 kronor förhöjdt belopp.

Enligt den för år 1890 afslutade rikshufvudboken hade, enligt hvad
statskontoret vidare anfört, båtsmansvakansafgiften för nämnda år belöpt
sig till 281,182 kronor. Om härtill lades den för hvart och ett af åren

1891 och 1892 påräknade tillökning, tillhopa 90,000 kronor, uppkomme
en summa af 371,182 kronor, som med närmare 14,000 kronor understege
den för sistberörda år antagna beräkningen, 385,000 kronor. Med
afseende härå och då ej heller under hvart och ett af åren 18911893
maximitillökningen 45,000 kronor med säkerhet kunde antagas blifva
uppnådd, ansåge statskontoret att båtsmansvakansafgiften borde upptagas
i riksstaten för år 1893 med ett till endast 400,000 kronor förhöjdt
belopp.

Då, på sätt i fråga om grundskatterna här ofvan anförts, förutsättningarna
för den nedsatta beräkningen jemväl i afseende å inkomsttitlarne
»tillfälliga rotevakansafgifter», »soldatvakansafgift» och »båtsmansvakansafgift»
förfallit, hafva dessa inkomsttitlar uppförts med de af statskontoret
föreslagna belopp.

Skolafgifter. Eders Kongl. Maj:t, som, i sammanhang med reglering af
lärarnes vid de allmänna läroverken löneförmåner och förändrad organisation
af åtskilliga läroverk, i statsverkspropositionen under åttonde hufvudtiteln
föreslagit, att lärjungarne vid de allmänna läroverken måtte från
och med vårterminen 1893 efter vissa grunder åläggas en terminlig, till
statsverket ingående afgift, har ansett den statsinkomst, som skulle tillfalla
statsverket, derest dessa terminsafgifter blefve beslutade, kunna beräknas
till 340,000 kronor och på grund deraf bland statsverkets inkomster för
år 1893 upptagit nämnda belopp under benämning: skolafgifter.

Sedan emellertid frågan om lönereglering för lärarne vid de allmänna
läroverken och den i samband dermed stälda frågan om införande af till
statsverket ingående terminsafgifter förfallit, är någon inkomst af förevarande
beskaffenhet icke att för år 1893 påräkna.

I afseende å Eders Kongl. Majrts beräkning af öfriga ordinarie in -

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 93.

komster har någon förändring icke af Eders Kongl. Maj:t ifrågasatts; och
har Riksdagen ej heller någon erinran emot att de i 1893 års riksstat
upptagas till samma belopp som i riksstaten för innevarande år.

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag beräknades för innevarande
år till 38,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

år 1888 . ..
» 1889 ....
» 1890.....

kronor 37,644,953
» 42,298,853

» 42,462,773

eller i medeltal för dessa tre år ............... »

samt år 1891 ................................................... »

40,802,193:
38,012,542:

Tulluppbörden för år 1891 öfversteg sålunda med allenast 12,542
kronor det belopp, hvartill tullmedlen för innevarande år beräknats. Statskontoret
har också i förenämnda skrifvelse hemstält, att tullmedlen för
år 1893 måtte beräknas till endast 37,000,000 kronor. Eders Kongl. Maj:t
har emellertid föreslagit att ifrågavarande inkomsttitel måtte för år 1893
beräknas till 41,000,000 kronor.

Med afseende å de nedsättningar i de för år 1893 af Eders Kongl.
Maj:t föreslagna tullsatser, hvilka af Riksdagen beslutits, anser Riksdagen
emellertid, att det af Eders Kongl. Maj:t sålunda beräknade beloppet bör
minskas med 3,500,000 kronor. Riksdagen har alltså för år 1893 i riksstaten
upptagit tullmedlen till 37,500,000 kronor.

Bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter.

För innevarande år beräknade till 380,000 kronor, hafva dessa afgifter
utgjort:

	år 1888 .........................................	........... kronor	392,259
	» 1889........................................	........... »	429,587
	» 1890.........................................	>	510,929
eller	i medeltal för dessa tre år.............	»	444,258
samt	år 1891..............................................		538,525

Då ifrågavarande statsinkomst sedan flera år tillbaka visat sig vara i
oafbrutet stigande, har statskontoret ansett en förhöjning i denna beräkning
kunna ega rum, hvarvid dock, med afseende derå att inkomsten till
väsentligaste delen vore beroende af förhållanden som ej på förhand
kunde beräknas, statskontoret funnit sig icke böra föreslå dess beräknande
till, högre belopp än 400,000 kronor.

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 93.

Sedan Eders Kongl. Maj:t beslutit till Riksdagen aflåta framställning
derom, att de under förevarande inkomsttitel ingående bevillningsafgifterna
af frälseegendomar och lotshemman måtte från och med år 1893 upphöra,
har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att ifrågavarande afgifter måtte beräknas
till allenast 333,000 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna framställning i nyssberörda
ämne har emellertid blifvit af Riksdagen afslagen. Vidare har Riksdagen
beslutit, att den särskilda bevillningsafgift, som bankbolag med sedelutgifningsrätt
erlägga, skall höjas från tre till fem kronor för hvarje tusen
kronor af det högsta utelöpande sedelbeloppet under näst föregående år;
och kan denna höjning i afgiften antagas medföra en ökning under denna
inkomsttitel af omkring 100,000 kronor.

Med afseende å nu anförda omständigheter har Riksdagen beräknat
bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter för år 1893
till 500,000 kronor.

Vidare har Riksdagen, på sätt Eders Kongl. Maj:t i propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof föreslagit, såsom tillgång vid förevarande
statsreglering af öfverskottet å statsregleringen för år 1890 och
föregående år beräknat och användt 5,818,000 kronor.

I sist omförmälda proposition har Eders Kongl. Maj:t i sammanhang
med beräkningen af förenämnda inkomster föreslagit, att af Riksbankens
vinst för år 1891 måtte för statsverkets behof anvisas 1,750,000 kronor
till utbetalning vid den tid under år 1893, som af Riksdagen komme att
bestämmas. Med bifall härtill har Riksdagen beslutit att af riksbankens
år 1891 upplupna vinst ett belopp af 1,750,000 kronor skall öfverlemnas
till statsverket samt af fullmägtige i riksbanken tillhandahållas statskontoret
och utgå med en Ijerdedel under loppet af hvaije af månaderna
januari, april, juli och oktober år 1893.

Stockholm den 20 maj 1892.

Med undersåtlig vördnad.

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 93.

Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster:

Grundskatt................................................................ kronor

Kyrkotionde ............................................................... »

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ............ »

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfan teriet

........................... »

Trosspassevolansafgift................................................. »

Tillfälliga rotevakansafgifter...................................... »

Soldatvakansafgift ............................................... »

Bätsmansvakansafgift ............................................... »

Arrendemedel..........

Mantalspenningar.....

Bötesmedel.................

Kontrollstämpelmedel

Fyr- och båkmedel ................................................ »

Telegrafmedel.............................................................. »

Jernvägstrafikmedel ..................................................... »

Skogsmedel .......................................................... »

Extra uppbörd ............................................................ »

S:gr 20,455,000.

Bevillningar :

Tullmedel ..................................................... kronor

Postmedel .............................................................. »

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter
.................................................................... »

Stämpelmedel ............................................................. »

Bränvinstillverkningsskatt ........................................... .»

Hvitbetssockertillverkningsafgift ............................. »

Bevillning af fast egendom samt af inkomst ....... »

S:gr 69,000,000. Summa kronor

4,185,000:
250,000:
300,000:

51,000:
26,000:
68,000:
95,000:
400,000:
2,500,000:
665,000:
240,000:
25,000:
1,200,000:
1,350,000:
6,500,000:
2,500,000:
100,000:

37,500,000:
7,800,000:

500,000:
3,500,000:
13,700,000:
1,800,000:
4,200,000:

89,455,000: