Villkoren för småföretagare

Motion 2002/03:A202 av Roger Karlsson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar om en förändring av socialförsäkringarna så att småföretagare får samma regler som anställda när det gäller kvalifikation och ersättning i sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen.1

2. Riksdagen beslutar att småföretagare ges tillträde till a-kassan om företaget är vilande.

3. Riksdagen beslutar att den som är anhörig till en småföretagare och har jobb utanför företaget skall kunna ha tillträde till a-kassan utan att företaget läggs i malpåse.

1 Yrkande 1 hänvisat till SfU.

Motivering

Sverige behöver fler nya företag och fler företag som växer. Det är grunden för välfärden. Fler och växande företag ger nya jobb, tillväxt i ekonomin och ökade skatteintäkter. Utmaningen är stor – det handlar om att åstadkomma ett företagsklimat i världsklass och en samhällsanda där entreprenörer tillåts bli framgångsrika och belönas för att de bidrar till allas vår gemensamma välfärd.

Tyvärr är dagens företagsklimat långt ifrån världsklass. Nyföretagandet i Sverige ligger på den lägsta nivån sedan 1990. I Södermanland ligger nyföretagandet klart under riksgenomsnittet. Lägg därtill att antalet företagare minskar kraftigt i vårt län. Studerar man statistiken i Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning visar sig en oroande utveckling där det 1997 fanns 13 000 personer som var egna företagare eller medhjälpande familjemedlemmar i företag i Södermanlands län. Fyra år senare hade antalet företagare och medhjälpande familjemedlemmar minskat till 8 900 personer. Också antalet kvinnliga företagare minskar i Södermanland. Från 1998 till 2001 har antalet kvinnor som är egna företagare eller medhjälpande familjemedlem i ett företag minskat från 3 700 personer till 2 100 personer.

Figur 1 Antal företagare plus medhjälpande familjemedlem i  Södermanlands län, 1990–2001, 100-tal

Källa: SCB, Arbetskraftundersökningen, 1990–2001

Det är svårt att förklara och motivera en utveckling där antalet människor som är aktiva i småföretag minskar på detta sätt. En förklaring kan vara att många människor säkert startade egna företag under de år på 1990-talet som ekonomin och arbetsmarknaden var trög. Följer man utvecklingen från 1992 till 1997 syns en ökning av antalet företagare och medhjälpande familjemedlemmar som kan tyda på att människor i Södermanland var mer aktiva som småföretagare under de svåra åren på 1990-talet för att sedan återgå till att vara anställda när situationen på arbetsmarknaden blivit något bättre. Det är en tänkbar, men långt ifrån tillfredsställande förklaring. Att vara företagare i Södermanland får inte reduceras till något som man gör i brist på anställning.

En viktig del i att öka företagandet är att det startas nya företag. Tyvärr är nyföretagandet i landet väldigt lågt just nu. Det har inte varit så lågt sedan 1990 och nyföretagandet i Södermanland ligger dessutom under riksgenomsnittet. Det finns många orsaker till ett lågt nyföretagande.

En orsak till att så få människor i vårt land väljer att starta företag är att småföretagare inte får del av trygghetssystemen på samma sätt som anställda. För trots att företagarna betalar för stora delar av välfärden i Sverige är deras egen och deras familjers sociala trygghet orimligt dålig. Om fler ska våga ta risken att satsa på sina idéer måste företagare och deras familjer ha samma rättigheter till ersättning vid sjukdom, arbetslöshet, föräldraledighet som alla andra. Den som inte känner sig trygg vågar inte heller ta steget och omsätta sina idéer i ett företag. Detta tror jag spelar en särskilt stor roll i ett län som Södermanland, som inte är präglat av småföretagande utan snarare av bruk och industrier samt stora gods och gårdar.

Enligt gällande regler får en småföretagare ungefär 70 procent av den ersättning som en anställd får vid sjukdom och föräldraledighet även om båda betalat in lika mycket till systemet. Detta beror på att egenföretagarens ersättning slås ut på årets alla dagar och arbetstagarens ersättning räknas på årets arbetade dagar. Detta är inte rimligt. Riksdagen bör därför besluta att förändra socialförsäkringarna så att småföretagare får samma regler som anställda när det gäller kvalifikation och ersättning i sjukförsäkring och föräldraförsäkring.

Även reglerna för hur man kvalificerar sig till a-kassan diskriminerar småföretagare och deras familjer. Enligt gällande regler måste ett företag gå i konkurs eller avvecklas innan företagaren kan få ersättning från a-kassan. Det räcker inte med att företagaren är arbetslös och att företaget ligger vilande. Detta är inte rimligt. Riksdagen bör därför besluta att småföretagare ges tillträde till a-kassan om företaget är vilande.

Lika orimlig är situationen för den som är anhörig till en småföretagare. Den som är gift med en småföretagare och har ett jobb utanför företaget har exempelvis inte tillträde till a-kassan förrän makan eller makens företag läggs vilande. Detta är inte rimligt. Riksdagen bör därför besluta att den som är anhörig till en småföretagare och har jobb utanför företaget ska kunna ha tillträde till a-kassan utan att företaget läggs i malpåse.

Stockholm den 7 oktober 2002

Roger Karlsson (c)