med anledning av prop. 2017/18:182 Samling för skolan

Motion 2017/18:4085 av Daniel Riazat m.fl. (V)

av Daniel Riazat m.fl. (V)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen avslår propositionen i den del som rör förslaget om att skriva in i skollagen att huvudmännen ska verka för en allsidig social sammansättning av elever.
  2. Riksdagen avslår propositionen i den del som avser förslaget om att ändra lydelsen i 26 kap. 17 § 2 skollagen.

Skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter

Varje människa behöver kunskap om sig själv och sin omvärld. Ju mer hon förstår, desto större förmåga får hon att hantera sin omvärld. Möjligheterna att påverka sitt eget liv och samhället blir större. Kunskap är makt. En skola för ett modernt och demokratiskt samhälle handlar inte bara om att utbilda för arbetslivet det handlar också om allas rätt till bildning.

En verkligt allsidig social sammansättning

Vi lever i en komplex och föränderlig värld. För att kunna delta och påverka i ett demokratiskt samhälle krävs i dag mer kunskap om hur samhället fungerar. När skillnaderna i studieresultat ökar urholkas den demokratiska debatten – och i längden möjligheten att ha en livaktig demokrati, där välinformerade medborgare idealt sett kan delta i debatt och beslut på lika villkor. Det kräver både ett sammanhållet skolsystem och en hög nivå av kunskap hos hela befolkningen. Skolan måste kunna utveckla såväl elevers kunskaper om demokratins former som nödvändig kunskap om världen. En jämlik skola och förskola är bra för alla. När elever med olika bakgrund och livsåskådning möts förbättras inte bara resultaten utan också sammanhållningen. Därför ska utbildningen vara konfessionsfri och upptagningsområdena för skolorna ska motverka segregation huvudprincipen ska vara att alla går i den skolan som ligger närmast hemmet, men det ska finnas möjlighet att genom upptagningsområdenas utformning motverka segregation. Skolan kan inte avskaffa klassamhället, men jämna ut klasskillnader så att alla barn får en bra start i livet. Mer om våra förslag går att läsa i motionen En inkluderande och likvärdig skola och förskola (2017/18:2339).

Regeringen föreslår i propositionen att det ska skrivas in i skollagen att huvudmännen ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter. Vänsterpartiet menar att detta är ett tandlöst förslag till lagstiftning och ställer orimliga krav på huvudmännen när det är den fria etableringsrätten för friskolor och föräldrarnas möjlighet till skolval som är orsaken till Sveriges segregerade skolor.

Riksdagen bör avslå propositionen i den del som rör förslaget att skriva in i skollagen att huvudmännen ska verka för en allsidig social sammansättning av elever. Detta bör riksdagen besluta.

Regleringen om statliga åtgärder för rättelse mot kommunala skolor

Ett av regeringens förslag i denna proposition är att skollagens bestämmelser om statliga åtgärder för rättelse när det gäller verksamhet som bedrivs av en kommun eller ett landsting ska förtydligas. Statens skolinspektion ska få besluta att staten på kommunens eller landstingets bekostnad ska vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse, om kommunen eller landstinget inte har följt ett föreläggande från Skolinspektionen och missförhållandet är allvarligt.

Dagens lagstiftning lyder enligt följande:

26 kap. 17 §

Statens skolinspektion får när det gäller en verksamhet som bedrivs av en kommun eller ett landsting besluta att staten på kommunens eller landstingets bekostnad ska vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse, om kommunen eller landstinget

1. inte har följt ett föreläggande enligt 10 §, och

2. grovt eller under längre tid åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Har staten haft kostnader för en åtgärd som vidtagits med stöd av denna paragraf, får denna kostnad kvittas mot belopp som staten annars skulle ha betalt ut till kommunen eller landstinget.

Regeringen föreslår att punkt två ändras till:

2. missförhållandet är allvarligt.

Flera remissinstanser är kritiska till den ändringen. Vänsterpartiet instämmer i yttrandet från Landsorganisationen i Sverige (LO) som delar kommissionens uppfattning att det inte är möjligt eller ändamålsenligt att frånta en kommun rätten att bedriva skola. Vi instämmer även i Skolverkets yttrande om att betydelsen av vad som är allvarliga missförhållanden måste tydliggöras för att det ska bli tillräckligt transparent vid tillsyn. Vidare betonar Luleå kommun att det är önskvärt att förtydliga vilka åtgärder som kan komma i fråga, även det en uppfattning Vänsterpartiet delar. Likt Södertälje kommun menar vi att statliga myndigheter redan i dag har stora möjligheter att tillgripa olika sanktioner om så skulle behövas och att en utökning av de möjligheterna inte är nödvändig.

En kommuns ansvar för skolväsendet i kommunen är betydligt mer omfattande än det som fristående huvudmän har. Det går därför inte att ha exakt likadana formuleringar i skollagen för offentliga och enskilda huvudmän, varför den ändring som föreslås inte kommer att ha någon nämnvärd påverkan på verksamheten.

Riksdagen bör avslå propositionen i den del som avser förslaget att ändra lydelsen i 26 kap. 17 § 2 skollagen. Detta bör riksdagen besluta.

Daniel Riazat (V)

Ulla Andersson (V)

Rossana Dinamarca (V)

Ali Esbati (V)

Christina Höj Larsen (V)

Momodou Jallow (V)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-04-10 Bordlagd: 2018-04-12 Granskad: 2018-04-12 Hänvisad: 2018-04-13
Yrkanden (2)