med anledning av prop. 1995/96:157 Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan
Motion 1995/96:Ub23 av Inger Davidson m.fl. (kds)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1995/96:157
- Tilldelat
- Utbildningsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1996-03-27
- Bordläggning
- 1996-03-28
- Hänvisning
- 1996-03-29
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Regeringen föreslår i propositionen att kommunerna under en femårig försöksverksamhet får överlåta vissa ansvars- och beslutandefunktioner, som idag ligger i styrelsen för utbildningen eller hos rektorn för skola, till en lokal styrelse med föräldramajoritet.
Det har länge funnits behov av att hitta nya samverkansformer mellan hem och skola. Detta av flera skäl. Föräldrarna har blivit alltmer intresserade av att få större inflytande över sina barns skolgång. Deras olika erfarenheter och kunskaper är en tillgång för skolan. Eleverna har behov av det stöd föräldrarna kan ge i form av aktivt deltagande i sina barns vardag. De allra flesta föräldrar, oavsett hemförhållanden, kan utvecklas i sin stödjande roll. Genom en växelverkan mellan hem och skola byggd på ömsesidig respekt förbättras den möjligheten.
Läroplanen, Lpo 94, erbjuder nya möjligheter att utveckla samarbetet med föräldrarna. Kommunallagen ger också redan vissa möjligheter till reell påverkan. Dessa vidgades under den tid Kristdemokraterna deltog i regeringen genom att kommunerna gavs möjlighet att inrätta s k självförvaltningsorgan inom olika kommunala verksamheter.
Föräldrarnas ökade intresse för skolan har bland annat tagit sig uttryck i att antalet friskolor vuxit. I dessa finns ofta föräldrastyrelser och det anses självklart att föräldrarna deltar i besluten som rör skolans verksamhet. Det fungerar i de flesta fall alldeles utmärkt. Det är positivt att denna möjlighet nu utvidgas även i den offentliga skolan eftersom det är där de flesta elever går och kommer att gå även i framtiden. Det ger en viktig signal om att föräldrarna är en tillgång som bör utnyttjas. Vi stöder därför regeringens förslag att på försök göra det möjligt att vid en skola inrätta en lokal styrelse där föräldrarna är i majoritet.
Om det ska bli en meningsfull verksamhet krävs emellertid att samverkan också utvecklas på andra nivåer i skolan. Den tradition skolan bygger på måste brytas till förmån för ett öppnare klimat där föräldrarna finns med som en naturlig del och ses som den resurs de är för sina barn och för skolan som helhet. Även föräldrar utan studietradition och föräldrar med mindre studiemotiverade barn måste få känna sitt värde och välkomnas att delta i arbetet.
Det är samtidigt viktigt att betona att de olika rollerna och ansvarsfördelningen måste vara tydlig. Lärarnas yrkesroll som pedagoger måste respekteras. Likaså är det viktigt att betona att rektorn har huvudansvaret för den pedagogiska verksamheten. Ju större öppenhet som kan skapas mellan elever, föräldrar och lärare desto större är chanserna att samverkan blir utvecklande, förtroendefull och friktionsfri.
En av skolans viktigaste uppgifter är att ge eleverna verktyg för att kunna reflektera över, tolka och förstå omvärlden. Om det ska vara möjligt måste skolan i mycket högre grad än nu upplevas som en del av det övriga samhället. Därför har skolan ett uttalat behov av att öppnas mot det omgivande samhället. Att släppa in föräldrarna är ett bra sätt. Tanken med en försöksverksamhet är dock att den ska öppna för möjligheten att pröva flera olika modeller. Detta bör enligt vår mening tas tillvara när det gäller styrelsens sammansättning. Ett sätt att ytterligare förstärka inriktningen mot större öppenhet är att göra det möjligt att även välja in andra aktörer i styrelsen och därmed på ett naturligt sätt möjliggöra för dem att samverka med skolan och få del av och påverka skolans vardag. Utifrån lokala förutsättningar skulle exempelvis företrädare för näringslivet, kultursektorn, socialtjänsten eller polisen kunna vara representerade i styrelsen. Den möjligheten bör därför öppnas under försöksperioden. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammansättning av den lokala styrelsen.
Stockholm den 27 mars 1996
Inger Davidson (kds)
Rolf Åbjörnsson (kds) Åke Carnerö (kds) Holger Gustafsson (kds) Ingrid Näslund (kds) Chatrine Pålsson (kds) Fanny Rizell (kds) Tuve Skånberg (kds)
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammansättning av den lokala styrelsen.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammansättning av den lokala styrelsen.
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.