Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1995/96:157 Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan

Motion 1995/96:Ub23 av Inger Davidson m.fl. (kds)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1995/96:157
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1996-03-27
Bordläggning
1996-03-28
Hänvisning
1996-03-29

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Regeringen föreslår i propositionen att kommunerna under
en femårig försöksverksamhet får överlåta vissa ansvars- och
beslutandefunktioner, som idag ligger i styrelsen för
utbildningen eller hos rektorn för skola, till en lokal styrelse
med föräldramajoritet.
Det har länge funnits behov av att hitta nya samverkansformer mellan hem
och skola. Detta av flera skäl. Föräldrarna har blivit alltmer intresserade av
att få större inflytande över sina barns skolgång. Deras olika erfarenheter och
kunskaper är en tillgång för skolan. Eleverna har behov av det stöd
föräldrarna kan ge i form av aktivt deltagande i sina barns vardag. De allra
flesta föräldrar, oavsett hemförhållanden, kan utvecklas i sin stödjande roll.
Genom en växelverkan mellan hem och skola byggd på ömsesidig respekt
förbättras den möjligheten.
Läroplanen, Lpo 94, erbjuder nya möjligheter att utveckla samarbetet med
föräldrarna. Kommunallagen ger också redan vissa möjligheter till reell
påverkan. Dessa vidgades under den tid Kristdemokraterna deltog i
regeringen genom att kommunerna gavs möjlighet att inrätta s k
självförvaltningsorgan inom olika kommunala verksamheter.
Föräldrarnas ökade intresse för skolan har bland annat tagit sig uttryck i att
antalet friskolor vuxit. I dessa finns ofta föräldrastyrelser och det anses
självklart att föräldrarna deltar i besluten som rör skolans verksamhet. Det
fungerar i de flesta fall alldeles utmärkt. Det är positivt att denna möjlighet
nu utvidgas även i den offentliga skolan eftersom det är där de flesta elever
går och kommer att gå även i framtiden. Det ger en viktig signal om att
föräldrarna är en tillgång som bör utnyttjas. Vi stöder därför regeringens
förslag att på försök göra det möjligt att vid en skola inrätta en lokal
styrelse
där föräldrarna är i majoritet.
Om det ska bli en meningsfull verksamhet krävs emellertid att samverkan
också utvecklas på andra nivåer i skolan. Den tradition skolan bygger på
måste brytas till förmån för ett öppnare klimat där föräldrarna finns med som
en naturlig del och ses som den resurs de är för sina barn och för skolan som
helhet. Även föräldrar utan studietradition och föräldrar med mindre
studiemotiverade barn måste få känna sitt värde och välkomnas att delta i
arbetet.
Det är samtidigt viktigt att betona att de olika rollerna och
ansvarsfördelningen måste vara tydlig. Lärarnas yrkesroll som pedagoger
måste respekteras. Likaså är det viktigt att betona att rektorn har
huvudansvaret för den pedagogiska verksamheten. Ju större öppenhet som
kan skapas mellan elever, föräldrar och lärare desto större är chanserna att
samverkan blir utvecklande, förtroendefull och friktionsfri.
En av skolans viktigaste uppgifter är att ge eleverna verktyg för att kunna
reflektera över, tolka och förstå omvärlden. Om det ska vara möjligt måste
skolan i mycket högre grad än nu upplevas som en del av det övriga
samhället. Därför har skolan ett uttalat behov av att öppnas mot det
omgivande samhället. Att släppa in föräldrarna är ett bra sätt. Tanken med en
försöksverksamhet är dock att den ska öppna för möjligheten att pröva flera
olika modeller. Detta bör enligt vår mening tas tillvara när det gäller
styrelsens sammansättning. Ett sätt att ytterligare förstärka inriktningen mot
större öppenhet är att göra det möjligt att även välja in andra aktörer i
styrelsen och därmed på ett naturligt sätt möjliggöra för dem att samverka
med skolan och få del av och påverka skolans vardag. Utifrån lokala
förutsättningar skulle exempelvis företrädare för näringslivet, kultursektorn,
socialtjänsten eller polisen kunna vara representerade i styrelsen. Den
möjligheten bör därför öppnas under försöksperioden. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sammansättning av den lokala styrelsen.

Stockholm den 27 mars 1996
Inger Davidson (kds)
Rolf Åbjörnsson (kds)

Åke Carnerö (kds)

Holger Gustafsson (kds)

Ingrid Näslund (kds)

Chatrine Pålsson (kds)

Fanny Rizell (kds)

Tuve Skånberg (kds)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammansättning av den lokala styrelsen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammansättning av den lokala styrelsen.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.