i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 145 angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72.

Motion 1971:1630 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motioner nr 1630-1637 år 1971

Mot. 1971
1630-1637

Nr 1630

av herr Larsson i Staffanstorp m. fl.

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 145 angående utgifter
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72.

Regeringen skall enligt vad som föreskrivs i regeringsformen, § 58,
»årligen för riksdagen uppvisa statsverkets tillstånd i alla dess delar,
till inkomster och utgifter, fordringar och skulder». Med den omfattning
som den statliga verksamheten nu måste ha bör detta inte tolkas
som ett krav på långtgående detaljredovisningar av olika förslag, som
inverkar på statsbudgeten. Men förslagsredovisningen bör vara så utförlig
att riksdagen vid sitt beslut kan ha en klar uppfattning om såväl
behovet av åtgärden som konsekvenserna av den. Detta bör vara en
självklar princip i en parlamentarisk demokrati, där avgörandet skall
ligga hos den valda folkförsamlingen.

Det har i olika sammanhang kunnat uppmärksammas att förslagsredovisningen
inför riksdagen från angivna utgångspunkter inte varit
helt tillfredsställande. Detta har inte minst gällt medelsanvisningen för
statliga byggnadsföretag. Den förevarande propositionen 1971: 145 är
ett nytt exempel härpå.

Vad vi åsyftar framgår kanske tydligast av den del av propositionen
som avser »Byggnadsarbeten vid universiteten m. m.» under åttonde
huvudtiteln. Årets riksdag har tidigare för nämnda ändamål anvisat
ett investeringsanslag av 140 milj. kr. i enlighet med då redovisad
investeringsplan. Det förutsattes att det sedermera skulle bli möjligt att
ta upp ytterligare ett antal objekt i investeringsplanen och att medel
härför kunde anvisas på tilläggsstat. I den förevarande propositionen
föreslås nu upptagande i investeringsplanen av följande byggnadsobjekt:
nybyggnad för tandläkarutbildning m. m. i Stockholm (Huddinge)
66 800 000 kr., om- och tillbyggnad för lärarhögskolan i Malmö
30 320 000 kr., nybyggnad för lärarhögskolan m. m. i Göteborg
60 000 000 kr., nybyggnad för lärarhögskolan och universitetsfilialen i
Karlstad 33 350 000 kr. sammanlagt 190 470 000 kr. Byggnadsstyrelsen
har begärt att för ändamålet 35 milj. kr. skall anvisas på
tilläggsstat innevarande budgetår. Departementschefen anmäler sin avsikt
att senare återkomma till denna fråga och förordar i förevarande
sammanhang att de ökade utgifter som hänger samman med de nya
byggnadsobjekten får bestridas av tillgängliga medel under anslaget.

Det kan utläsas att någon medelsreservation inte fanns på anslagsposten
vid budgetårets början. I nuvarande skede av budgetåret behöver

Riksdagen 1971. 3 sami. Nr 16301637

Mot. 1971:1630

2

det dock inte möta någon budgetpolitisk invändning att de medel som
anvisats för andra ändamål tillfälligtvis får tas i anspråk för de nya
byggnadsarbetena. Men det skall konstateras att riksdagen, när den anmodas
att fatta avgörande beslut om de nya byggnadsobjekten, inte fått
någon redovisning för hur kostnaderna kommer att fördelas på det innevarande
budgetåret och de därefter följande åren.

Ännu mera anmärkningsvärt måste det sägas vara att de olika byggnadsprojekten
redovisats synnerligen knapphändigt för riksdagen. Man
bör naturligtvis kunna förutsätta att de olika objekten är förankrade
i tidigare principbeslut av riksdagen. Byggnadsprogram har upprättats
bl. a. med förslag till objektets placering och allmänna utformning samt
kostnadsberäkning och tidsplanering. Förslags- eller huvudhandling för
objektet har utarbetats. Huvuddragen i detta material borde rimligtvis
redovisas för riksdagen, när denna anmodas att fatta ett avgörande
finansieringsbeslut. Men så har inte skett i de fall vi här anfört som
exempel.

I fråga om om- och tillbyggnaden av lärarhögskolan i Malmö, som
givetvis är förankrad i tidigare principbeslut om lärarhögskolorna, får
riksdagen nu endast upplysning om en viss rumsyta och en viss kostnadsberäkning.
I de andra här avsedda fallen hänvisas parentetiskt till
tidigare propositioner, som emellertid varit lika knapphändiga med upplysningarna.
Huvuddragen i byggnadsförslagen blir då inte på ett konkret
sätt redovisade för den beslutande riksdagen. Inte heller åskådliggörs
i sammanhanget hur åtgärden står i överensstämmelse med tidigare
principbeslut av riksdagen.

Vad vi här anfört i fråga om »Byggnadsarbeten vid universiteten
m. m.» under åttonde huvudtiteln är endast exempel på en företeelse
som riksdagen har anledning att uppmärksamma. Ytterligare andra
exempel kan anges från den förevarande propositionen 1971: 145
t. ex. under nionde huvudtiteln »Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
m. m.».

Enligt vår mening bör en proposition, som föreläggs riksdagen, ge en
sådan redovisning att förslagets huvudlinjer och konsekvenser klart
framgår. Behovet av åtgärden, sättet för dess genomförande och dess
position i förhållande till tidigare riksdagsbeslut bör till sina huvuddrag
vara preciserade. Detta är en förutsättning för ett tillfredsställande
tillgodoseende av riksdagsledamöternas gransknings- och förslagsrätt samt
av en noggrann och saklig utskottsprövning. Särskild vikt måste härvid
fästas vid finansutskottets möjligheter till beredning och bedömning av
statsregleringen.

Vi har i denna motion riktat uppmärksamheten på en ofta otillfredsställande
redovisning av statliga byggnadsförslag. De brister som vi
påtalat föranleder svårigheter för riksdagen i fråga om önskvärd kontroll
över regeringsarbetet. De bör kunna avhjälpas genom en mera till

Mot. 1971:1630

3

fredsställande förslagsredovisning inför riksdagen. Det synes oss angeläget
att riksdagen, efter beredning av finansutskottet, gör framställning
hos regeringen om att i fortsättningen en utförligare förslagsredovisning
lämnas i fråga om statliga byggnadsobjekt, så att säkrare underlag
står till förfogande för riksdagen för dess bedömning av förslagens
innebörd och konsekvenser.

Med stöd av vad ovan anförts får vi hemställa

att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1971: 145 måtte
uppdra åt finansutskottet att pröva i motionen anförda grunder
för förslagsredovisning i fråga om statliga byggnadsobjekt
samt, på grundval därav, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om att i fortsättningen en sådan förslagsredovisning tillämpas
att riksdagen får ett säkrare underlag för bedömning av byggnadsförslagens
innebörd och konsekvenser.

Stockholm den 30 november 1971

THORSTEN LARSSON (c) CLAES ELMSTEDT (c)

i Staffanstorp

ANTON E. FÅGELSBO (c) ERIK LARSSON (c)

i öskevik