med anledning av prop. 2013/14:141 En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Motion 2013/14:MJ24 av Josef Fransson (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upprätta en plan för att öka mängden betande djur.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genomföra en betesresursinventering.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upprätta en plan för att ge hotade lantraser ytterligare skydd.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skärpa regelverken för uppförande av vindkraft där skyddsvärda rovfåglar och fladdermöss riskerar att dödas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i EU verka för att reformera fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att främja vattenbruk.

Motivering

Ämnet biologisk mångfald och ekosystemtjänster är brett, och Sverigedemokraterna driver en rad frågor som berör detta ämne. En utgångspunkt i Sverigedemokraternas konservativa politik är att skynda långsamt och att stor hänsyn ska tas till sociala och kulturella värden vid förändringar. Att man inte äventyrar nationens och folkets välfärd är centralt då detta direkt skulle motverka det långsiktiga arbetet med miljöfrågor. Därför välkomnar vi att det inte blir några radikala förändringar i lagstiftningen för skogsbruk och att den föreslagna nya skogsvårdsförordningen har avstyrkts i propositionen. Det finns dock en lång rad saker som vi i Sverige kan utveckla och förbättra för att gynna den biologiska mångfalden, och vi väljer nedan att redogöra för några delar vi särskilt vill lyfta fram.

Betande djur

De betande djuren blir allt färre i Sverige, vilket är ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden och innebär att markerna utarmas på mull. De svenska ängs- och betesmarkerna har minskat med ca två tredjedelar på hundra år. Många växter lever och frodas i betesmarkerna, vilket gynnar ett rikt insekts- och djurliv. Detta ekosystem kan bara bevaras genom att markerna betas och ger förutom höga naturvärden även kultur- och skönhetsvärden samt förutsättningar för attraktiva landskap att bo och vistas i.

När betesdjuren betar gräs och örter så trampar de med sina klövar ner växter som förmultnar i marken. Samtidigt omvandlar djuren en del av växterna till gödning, vilket sammantaget, när naturen får ha sin gång, innebär att mullhalten ökar och binder upp koldioxid i marken. Vi menar därför att vi i Sverige ska anta en handlingsplan för att öka mängden betande djur.

Betesresursinventering

Kopplat till önskan om fler betande djur ser vi det som önskvärt att genomföra en betesresursinventering för att kartlägga värdet av skogsbete, fjällbete och skärgårdsbete. Detta ger en bild av de värden som på ett effektivt sätt skulle kunna tas till vara med modernt jordbruk i kombination med traditionella kunskaper.

Att bruka utmarksbetet skulle generera nya jobb på landsbygden och inom de gröna näringarna. Att ha djur på de mycket stora arealerna utmarksbete som finns i Sverige skulle ge positiva effekter för den biologiska mångfalden. De djur som hålls på skogsbete, fjällbete och skärgårdsbete är friskare än andra djur och ges mindre antibiotika. Djuren vistas i sin naturliga miljö och har ett mycket bra liv som tillgodoser deras naturliga behov. Vi menar därför att vi i Sverige ska genomföra en betesresursinventering för att sedan kunna gå vidare med en handlingsplan för att gynna de bönder som vill nyttja denna stora, oanvända resurs.

Bevarande av hotade lantraser genom fäbodbruk

Fäbodbruk levandegör inte bara en del av det svenska kulturarvet. Man bevarar också i sin verksamhet många svenska lantraser som annars riskerar utrotning, vilket exempelvis gäller fjällkon och rödkullan. Den svenska fjällkon har långa anor i Sverige, och dess släkte, som är väl anpassat till ett kallare klimat, tros härstamma så långt tillbaka som till vikingatiden. Mjölken från fjällkon har unika egenskaper jämfört med de vanligare raserna i det svenska jordbruket och är särskilt lämpade för tillverkning av ost. I dag är rasen hotad och ett alltför lågt antal individer kvarstår. Särskilda stöd utgår för att bevara fjällkon, men insatserna har hittills inte gett önskade effekter. Vi vill därför intensifiera insatserna för att rädda fjällkon och andra hotade lantraser från utrotning.

Vindkraft

Vindkraft har kommit att bli ett betydande hot för många arter av bevingade djur. Särskilt hotade är vissa arter av fladdermöss och vissa rovfåglar. Det finns studier som påvisar att antalet djur som vindkraftdödas kan ha underskattats grovt. På Gotland visade exempelvis en fältstudie av vindkraftparken på Näsudden att 1 500 fåglar, större än duva, fick sätta livet till bara vid dessa verk. Bland dessa var proportionen stora rovfåglar betydande, och någonstans mellan 5 och 10 procent av hela populationerna av havs- och kungsörn på Gotland dödades på bara ett enda år. Vi menar därför att nya riktlinjer ska tas fram som ger ett större skydd mot vindkraftverk och att acceptansnivåerna ska sänkas.

Fågeldirektivet samt art- och habitatdirektivet

I vissa delar ställer EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektiv till det för svensk viltförvaltning. För svensk del är det rimligt att tro att svenska myndigheter har den bästa kännedomen om just våra unika förutsättningar, och det är önskvärt att detta återspeglar sig i praktiken. Ett tydligt exempel på hur det kan bli fel är begräsningarna i möjlighet att förvalta skarvbestånden som på sina håll blivit ett direkt hot mot den biologiska mångfalden. Vi menar därför att fågeldirektivet samt art- och habitatdirektivet behöver reformeras för att återföra beslutsmakt till Sverige.

Vattenbruk

Efterfrågan på fisk ökar snabbt globalt, och för att minska trycket och överfisket i våra hav är fiskodling en väg framåt. Utvecklingen på området går framåt och troligtvis kommer landbaserad fiskodling att bli en växande sektor där man kan undvika problematiken med övergödning och förstörda bottnar i våra vatten. I Sverige bör vi ta ett helhetsgrepp om vattenbruket och stimulera framväxt av denna bransch.

Stockholm den 24 mars 2014

Josef Fransson (SD)