En ny kommunreform

Motion 2017/18:463 av Lars-Arne Staxäng (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en kommunreform med målet starkare kommuner som kan ge sina medborgare bättre service och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sveriges kommuner står inför stora framtida utmaningar. Idag kan man läsa dagligen om kommuner som inte klarar av sina uppgifter. I kommunernas ansvar ingår bland annat skola, äldreomsorgen och all annan service och omsorg och utmaningen i framtiden ligger i hur kommunerna skall klara av att upprätthålla denna service. I framtiden kommer det att finnas en mindre andel arbetsföra som skall försörja en större andel äldre i befolkningen. Vi ser också en allt mer växande urbanisering, där allt fler bosätter sig i eller i områden runt våra större städer, ofta för att man vet att just den kommunala servicen är bättre.

En större sammanslagning av ett stort antal kommuner genomfördes i Sverige i början på 1950-talet. Nästa reform kom på 1970-talet då kommunerna fick sitt nuvarande utseende med vissa undantag. Det som däremot skapar problem är att kommunernas uppgifter har förändrats markant sedan dess. Hela tiden växer behovet av att sätta upp kommunalförbund liksom behovet av att samarbeta över kommungränserna när man ska få ihop helheten. Det gäller exempelvis gymnasieskolor, räddningsorganisationer eller fysiska planorganisationer. Tendenserna är tydliga, och dagens kommunorganisation räcker inte alltid till.

För flertalet kommuninvånare är det väsentliga att den kommunala servicen fungerar. Det är förödande för ett samhälle när en kommun misslyckas med just detta och är tvungen att ta till stora avgifts- eller skattehöjningar för att bromsa en negativ utveckling. Sverige behöver ekonomiskt bärkraftiga kommuner i framtiden som har en stabil bas att stå på. För ett par år sedan genomförde Danmark en kommunreform, där en av de viktiga principerna var att en kommun skall ha minst 30 000 innevånare för att klara sig någorlunda självständigt. Även Finland har tagit steg under de senaste 10 åren för att minska på antalet små kommuner.

Självfallet vill alla medborgare att kommunerna även i Sverige ska klara sina åtaganden i framtiden. Den demografiska utvecklingen gör att kommunerna pressas genom att många kompetenta medarbetare går i pension samtidigt som behovet av mer omsorg ökar. Vi bör därför redan nu ta tag i och säkerställa framtidens kommunorganisation i Sverige.

En sammanslagning av kommuner är en mycket omfattande process och kräver genomgripande utredningar och förhandlingar. Kommunerna har idag väldigt skilda ekonomiska förutsättningar, vilket är en utmaning i sig.

Lars-Arne Staxäng (M)