Optimala skattemässiga förutsättningar för delningsekonomin
Interpellation 2015/16:185 av Anette Åkesson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-11-12
- Överlämnad
- 2015-11-13
- Anmäld
- 2015-11-17
- Svarsdatum
- 2015-11-27
- Sista svarsdatum
- 2015-11-27
- Besvarad
- 2015-11-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Delningsekonomin har många fördelar. Bland annat nyttjas resurser mer effektivt, produktiviteten ökar, konkurrensen blir starkare och transaktionskostnaderna lägre i och med att man tack vare digitaliseringens möjligheter kan hoppa över mellanled. Därmed kommer priserna att sjunka. Men det finns en hel del frågetecken att räta ut och frågor som måste diskuteras, inte minst gällande arbetsmarknaden och skatterna.
I Sverige har vi goda förutsättningar för innovationer och entreprenörskap men delningsekonomin väcker nya frågor. Den sätter fokus på regelverket och testar gränser. Den kommer att ställa krav på den svenska arbetsmarknaden och utbildningssektorn, inte minst på ökad flexibilitet. Jobb kommer att försvinna, men även tillkomma, och digitaliseringen kommer att bidra till båda delarna. Helt säkert kommer lagstiftning och regelverk att behöva anpassas till de nya omständigheterna.
Regeringens ställningstagande efterfrågas. Gör regeringen ingenting kommer utvecklingen att ske ändå på grund av globaliseringen och vi kommer annars att tvingas anpassa oss i efterhand.
I de sammanhang som delningsekonomin diskuteras nämns i nästa andetag skattefrågorna. För lika viktigt som det är att ligga i framkant i utvecklingen är det att gamla och nya företag konkurrerar på lika villkor och att de skatteintäkter kommer in som ska komma in för att finansiera de offentliga åtagandena.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Vilka åtgärder vidtar finansministern för att Sverige ska ha optimala skattemässiga förutsättningar för att främja utvecklingen av delningsekonomin?
- Hur säkerställer finansministern att både den nya och den gamla generationen företag har likvärdiga villkor?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:185
Webb-tv: Optimala skattemässiga förutsättningar för delningsekonomin
Dokument från debatten
- Fredag den 27 november 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:35
- Protokoll 2015/16:35 Fredagen den 27 novemberProtokoll 2015/16:35 Svar på interpellation 2015/16:185 om optimala skattemässiga förutsättningar för delningsekonomin
Protokoll från debatten
Anf. 57 Statsrådet Per Bolund (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Anette Åkesson har frågat finansminister Magdalena Andersson vilka åtgärder hon vidtar för att Sverige ska ha optimala skattemässiga förutsättningar för att främja utvecklingen av delningsekonomin och hur hon säkerställer att både den nya och den gamla generationen företag har likvärdiga villkor.
Interpellationen har överlämnats till mig.
Att privatpersoner med hjälp av olika lösningar säljer, hyr ut, lånar ut och delar på underutnyttjande tillgångar och utför tjänster är i sig inget nytt. På senare år har emellertid bland annat digitala plattformar som underlättar transaktionerna fått genomslag, och därmed har företeelsens omfattning ökat.
Utvecklingen har gått mycket snabbt, och regeringen följer den noga. Delningsekonomins omfattning och konsekvenser i Sverige behöver kartläggas och analyseras. Därför har regeringen till exempel tillsatt en utredning om hur reglerna för taxi och samåkning kan anpassas till nya förutsättningar. Vidare har Finansinspektionen fått i uppdrag att analysera marknaden för gräsrotsfinansiering, en företeelse som kan sägas tillhöra delningsekonomin.
Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning, ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle.
En förutsättning för välståndet är bland annat att Sverige har konkurrenskraftiga företag. Skattepolitiken ska därför även bidra till goda villkor för företagande och investeringar.
Även i ett skatteperspektiv finns det anledning att följa delningsekonomins utveckling och de utmaningar som kan uppkomma i tillämpningen av skattereglerna. Ett arbete pågår inom Regeringskansliet med att analysera dessa frågor.
Anf. 58 Anette Åkesson (M)
Herr talman! Till en början vill jag tacka finansmarknadsministern för svaret. Det är bra att regeringen följer utvecklingen, men jag uppfattar det som att de konkreta utredningar som har tillsatts är begränsade till områden som taxi och samåkning, gräsrotsfinansiering respektive skatteregler. Det kan vara nödvändigt - speciellt skattereglerna är något som det måste tas tag i omgående - men jag saknar det övergripande helhetsgreppet.
Jag delar Per Bolunds uppfattning att delningsekonomin vad gäller tjänsterna egentligen inte handlar om något nytt utan att det "bara" är möjligheten att nyttja tekniken som skiljer. Men det är "bara" inom citattecken, eftersom den nya tekniken innebär att helt nya fenomen utvecklar sig som både många traditionella företag och vi som lagstiftare måste förhålla oss till.
I delningsekonomin agerar privatpersoner som kunder, arbetstagare eller mikroföretagare, vilket betyder att gränsdragningen mellan privatpersoner och företagande blir otydlig. Det ställer nya krav på en mer flexibel arbetsmarknad men därmed även på anpassningar av trygghetssystemen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det svenska skattesystemet bygger på att vi klassificerar skatter utifrån om de är skatter på arbete eller skatter på kapital. Med denna klassificering som utgångspunkt beskattas sedan inkomsterna olika. Det är komplext, och vi kan se följetongen kring 3:12-reglerna, att det inte är lätt att få till en lagstiftning som är tydlig men även uppfattas som rimlig. Men gränsdragningen i delningsekonomin blir viktig att tydliggöra, utifrån fenomenet att det är en delning, alltså oberoende av om det gäller samåkning eller att man hyr ut ett rum eller sin gräsklippare. Det måste det tas tag i omgående.
Ett konkret förslag som har förts fram av en företagare i delningsbranschen är att det borde införas ett fribelopp för delning på 20 000 kronor. Det är alltid lättare att diskutera utifrån ett förslag, och fördelarna är i detta fall uppenbara: Om delningar börjar redovisas får vi större transparens i fråga om vem som delar, var och när det delas och med vilka produkter och tjänster det sker. Kunskapen behöver bli större, inte minst för att man ska kunna anpassa regelverken. Kommer ägaren av produkten som delas, alternativt tjänsteutföraren, upp över 20 000 kronor ska personen enligt förslaget ha F-skattsedel och delningen beskattas. En sådan redovisning innebär samtidigt att kunden får en garanti för att delningsplattformen är seriös, vilket även ökar dess legitimitet. Några direkta nackdelar är svåra att se.
Andra utmaningar för skattesystemet rör frågan hur vi får in de skatteintäkter som behövs för finansiering av välfärden, det sociala skyddet och liknande. Digitaliseringen kommer att medföra färre jobb, men delningsekonomin kan vara en jobbskapare. Så uppfattar åtminstone Storbritannien det. De har målet att bli världsbäst på delningsekonomi och har redan arbetat fram konkreta utmaningar att ta tag i som rör delningsekonomin.
Några exempel på övergripande förslag som gäller oberoende av bransch är att ta fram regelverk som är proportionerliga till verksamhetens omfattning, att se över hur transaktioner på nätet blir säkra för konsumenten samt att det finns sanktioner för dem som inte betalar de skatter de ska eller som inte håller sig till regelverken. Men även några exempel på mer specifika områden kan vara intressanta, som att bilpooler ska koordineras med kollektivtrafiken eller att lägenheter lättare kan hyras ut i andra hand, för att bara nämna några.
Gällande de förslag där jag nämnde några övergripande exempel: Vore det inte något även för Sverige att snarast se över?
Anf. 59 Statsrådet Per Bolund (MP)
Herr talman! Jag vill passa på att tacka Anette Åkesson för den intressanta interpellationen i en viktig fråga.
Jag kan börja med att konstatera att om Storbritannien vill bli världsbäst på delningsekonomi får de tampas med Sverige, för jag tror att vi har alla förutsättningar att vara de som ligger mest i framkant när det gäller den här sektorn. Sverige är ett land som präglas av stor tillit mellan medborgare, vilket är en förutsättning för att man ska kunna dela på resurser och även på tjänster, som nu växer. Vi är också ett land med stort tekniskt genomslag. Vi är early adopters, som man brukar säga på engelska - vi är snabba på att ta till oss ny teknik, vilket är en förutsättning för detta. Vi är också en ekonomi som är innovativ och har lätt att hitta nya lösningar. När det gäller just delningsekonomin är det i stort nya lösningar på gamla problem som man hittar och som skapar stora möjligheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag och regeringen ser mycket positivt på delningsekonomin som fenomen och tror att det kan medföra stora fördelar för Sveriges ekonomi, för arbetslösheten men också för resursanvändningen och för miljöpåverkan.
Det är intressant att delningsekonomin är ett mycket brett fenomen som spänner från världsomspännande, enormt stora företag till aktiviteter på minsta mikronivå i grannskapet, där man delar verktyg med sin granne och liknande. Det som binder ihop hela ekonomin är att den mycket bygger på just tillit, att det finns en trovärdighet hos den som är på andra sidan.
Anette Åkesson nämner plattformar. Det finns kända exempel som Airbnb, där man delar rum, och Uber, där man delar bilåkning. Där har man genom plattformar hittat sätt för att skapa trygghet för konsumenterna.
Som jag har sagt ser jag stora möjligheter. Jag tycker att vi ska försöka välkomna den nya aktiviteten. Jag är av uppfattningen att när människor vill göra något, då är det svårt att stoppa dem, och om det inte finns starka anledningar ska man inte ens försöka. Jag tror att vi ska ha perspektivet att vi ska välkomna delningsekonomin som ett nytt fenomen inom ekonomiska aktiviteter.
Självklart kommer det också att uppstå konflikter under resans gång. Där delar jag Anette Åkessons uppfattning att vi tidigt behöver utvärdera vilka konflikter det kan vara och vilka problem som vi också är beredda att möta genom att till exempel se över regelverk och liknande.
Några som vi redan har konstaterat gäller arbetsskydd och arbetsregler, där det kan bli problem. De är ju anpassade efter en tid när det var företag och anställda. Men i det här fallet är man både producent och konsument parallellt, kan man säga. Vilka arbetsregler är det då som ska gälla? Konsumentskydd, som är ett område som ligger under mig som konsumentminister, är också en fråga. Vi har ett starkt konsumentskydd: Om man blir lurad av en försäljare eller en leverantör har man starka möjligheter att få rätt. Men om det inte är ett företag i andra änden utan en annan privatperson, vilka rättigheter har man då? Det är en typ av regelverk som vi behöver se över.
När det gäller beskattning tror jag även där att det kommer att uppstå möjligheter men att det också kan finnas svårigheter. Dem behöver vi analysera och se över. En viktig del av lösningen kan vara att försöka förenkla skatteförfarandet så mycket som det bara är möjligt, att för den person som deltar i delningsekonomin göra det så enkelt som möjligt att göra rätt för sig och betala sin skatt. Där hoppas jag att Skatteverket är beredd att försöka samverka med aktörerna på marknaden, att man till exempel gör det möjligt att länka från delningshemsidorna till Skatteverket, för att få reda på vilka regler som gäller och kanske också kunna göra enkla inbetalningar av skatt.
Jag tror att vi kan göra mycket genom att använda oss av förenklingsmetoder.
Den idé som kom fram i debatten om att man skulle ha ett fribelopp är en intressant idé som jag tycker att vi bör titta vidare på. Det finns redan i dag en gräns för när man går över från hobbyverksamhet till mer yrkesmässig verksamhet. Men det är möjligt att man behöver titta över om den behöver justeras eller om det finns andra gränser vi behöver sätta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att detta är ett viktigt område, och jag tror som sagt att Sverige har stora möjligheter att dra fördelar både ekonomiskt och genom att skapa fler arbeten genom delningsekonomins framväxt.
Anf. 60 Anette Åkesson (M)
Herr talman! Jag blir glad av att höra att finansmarknadsministern har ambitioner att tampas med Storbritannien, och jag ser också att Sverige har många fördelar i utgångsläget. Men vi har faktiskt delvis tappat i takten och ligger efter inte minst med delningsekonomin, eftersom Storbritannien har kommit några steg längre än vi har.
Många traditionella företag står inför stora utmaningar på grund av delningsekonomin. De är inom branscher som är hårt reglerade. De vanligaste exemplen är att Uber konkurrerar med taxi och Airbnb med hotell, som finansmarknadsministern var inne på. Det sätter fingret på varför det är angeläget att agera snabbt. Parallellt med att de traditionella företagen arbetar med att hitta sätt för att inte slås ut - de kanske ändrar sina affärsmodeller, vässar sina processer eller inför ny teknik - behöver ju myndigheter och lagstiftare se till att förändra regelverken. Kunderna uppskattar uppenbarligen de nya tjänsterna. Det är något nytt som har kommit för att stanna och som driver utvecklingen framåt.
Är den som utför en tjänst en privatperson eller en företagare? Ja, för kunden spelar det ingen större roll, så länge transaktionen är säker och ansvarsfrågor som försäkringar och liknande är lösta.
Ur skatteperspektiv behöver villkoren vara tydliga för de gamla företagen men även för dem som agerar inom delningsekonomin. Det gäller moms och bolagsskatter men även eventuella arbetsgivaravgifter. Skatteverket har som slogan: Det ska vara lätt att göra rätt. Det var finansmarknadsministern inne på. Det gäller verkligen att applicera detta även här.
Med tanke på att den som ska betala skatt kan vara antingen en privatperson eller ett företag behöver det finnas tydliga riktlinjer för hur det rent konkret ska gå till. Det gäller såklart även andra myndigheter som delande privatpersoner eller företagare behöver komma i kontakt med. Kanske hade någon sorts certifiering varit en god idé? Det vore också ett sätt att legitimera de seriösa aktörerna, oberoende av om de är privatpersoner eller företag.
När vi pratar nu om den förra industriella revolutionen i slutet av 1800- och början av 1900-talet har vi facit i hand. Vi vet så här långt efteråt att den innebar att samhällsutvecklingen tog fart rejält och att inkomsterna per capita steg. Däremot ägnar vi inte mycket tid åt att diskutera hur det var för dem som kom från jordbruken in till städerna och fabrikerna, bodde trångt och jobbade hårt. Det tog ganska lång tid innan vi hade det moderna samhälle som kom ut ur detta hårda arbete.
Många tror att vi står inför en liknande radikal förändring nu och att oförklarlig långtidsarbetslöshet och ökande inkomstklyftor - som visserligen håller sig inom gränser i Sverige men som gäller i många delar av världen - samtidigt som ekonomin har tagit fart igen är tydliga signaler om det. Vi behöver alltså ha bättre redskap och mer kunskaper om det som redan är på gång. Delningsekonomin är ett exempel här. Den har kommit och växer snabbt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan inte ställa frågor som rör arbetsmarknaden, som också berörs. Däremot är jag nyfiken på om finansmarknadsministern har fångat upp några signaler om att vi står inför en ny tid och i sådana fall vilka.
Anf. 61 Statsrådet Per Bolund (MP)
Herr talman! Jag tror att det är svårt att bortse från eller blunda för att vi faktiskt står inför en ganska stor omvälvning. Redan under den ganska korta tid som delningsekonomin har börjat bli en stor faktor på den ekonomiska arenan har det hänt mycket. Jag såg siffror från den amerikanska ekonomin där man räknar med att bara de internetplattformar som i dag finns på plats runt delningsekonomin omsätter 100 miljarder US-dollar och att man räknar med att det ska öka kraftigt under de kommande åren.
Man talar också om att det redan i dag finns miljontals anställda som jobbar inom denna sektor i den amerikanska ekonomin och att det också är en sektor som växer mycket snabbt när det gäller antalet anställda.
Därför tror jag att man tydligt ska se att det finns möjligheter inom denna ekonomiska sektor. När man börjar utbyta tjänster och produkter med varandra är det också ett sätt att skapa arbetstillfällen. Det är någonting som även den svenska ekonomin verkligen behöver.
När jag är ute och talar märker jag att det finns en oro kring dessa fenomen. Jag har förståelse för att företag som har byggt upp sin verksamhet kring en marknadsmodell nu känner sig hotade av delningsekonomin.
Man ska nog försöka att se möjligheterna i detta snarare än hoten, särskilt ur ett samhällsperspektiv. Man kan dra lärdomar från den första vågen av digitalisering. När till exempel fenomenet fildelning började bli en stor aktivitet i samhället var det många företag som kände sig hotade. De hade byggt sin verksamhet kring att distribuera fysiska plastskivor för att helt enkelt leverera film och musik. Där valde ändå till exempel Sverige att inte gå hela vägen och försöka begränsa och stoppa detta fenomen. Det har lett fram till att vi faktiskt har fått lagliga och mycket omfattande distributionskanaler, till exempel Spotify och andra leverantörer av streamad musik och även film. Här finns det uppenbarligen möjligheter att hitta nya marknadsmodeller inom dessa företag, och nya företag växer fram.
Vi kan nog alla hålla med om att vi som konsumenter har fått det betydligt bättre genom att dessa kanaler har öppnats. Vi kan nu få musik rakt ned i våra telefoner och i våra hem utan att behöva gå omvägen via skivaffären eller köpa den via nätet.
Jag tror att det är denna utveckling som vi kommer att se när det gäller fler och fler marknader. Delningsekonomin kommer att erbjuda oss nya sätt att få dessa tjänster.
Det är relevant, som Anette Åkesson också föreslår, att göra en bred analys av detta fenomen. Det är någonting som också regeringen tittar på. Men jag tror också att staten skulle kunna spela en roll, till exempel genom att ha någon form av garantfunktion eller genom att skapa ytterligare trygghet kring de transaktioner som detta ändå innebär. En certifiering skulle kunna vara ett sätt för att visa att en viss leverantör till exempel uppfyller rimliga krav när det gäller att betala skatt och liknande. Vi vet från annan ekonomisk verksamhet att om man slarvar med skatten slarvar man ofta även med många andra delar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror, som sagt, att det finns mycket att tjäna på detta. Här vill jag särskilt lyfta fram miljöaspekten. Om man genom en ökad användning av bilpooler, verktygspooler och liknande kan dela resurser är det klart att man också behöver använda mindre resurser som tas upp ur jordskorpan, och man behöver använda mindre energi för att producera dessa produkter.
Detta kommer möjligtvis att leda till att färre av dessa produkter säljs, vilket skulle kunna ha en negativ effekt på ekonomin. Men jag är övertygad om att det kommer att komma många nya arbetstillfällen och tjänster som vi inte ens kan föreställa oss i dag som än mer kommer att kompensera för detta eventuella bortfall. Samtidigt får vi en betydligt mer resurseffektiv ekonomi i framtiden, och det tror jag är någonting som vi alla ska eftersträva.
Anf. 62 Anette Åkesson (M)
Herr talman! Jag uppfattar att finansmarknadsministern har en mycket positiv inställning till detta och också verkar vara hyfsat insatt. Det gläder mig.
Den reform som ofta åberopas är hem-pc-reformen för 20 år sedan, då politiska beslut fattades som sedan fick effekter långt senare. Vi måste i dag hitta liknande reformer som man har nytta av senare.
Det är onekligen en spännande tid vi lever i. Jag är personligen mycket nyfiken på hur utvecklingen kommer att gå gällande delningsekonomin men även gällande andra områden där digitaliseringen har börjat ta fart rejält. Det är fantastiskt att det är möjligt att smidigt nyttja resurser på ett bättre sätt. Det må vara att dela på produkter eller att ägandet blir annorlunda.
Även om det kanske finns de som vill kan vi inte stoppa utvecklingen. Därför gäller det att göra det bästa av situationen, och det bästa är inte att sitta still i båten. Delningsekonomin är redan här, och den växer. Det är avgörande att vi säkerställer att lagstiftningen följer med för att vi ska vara attraktiva för nya och kommande företag inom delningsekonomin och för att villkoren ska vara sjysta för traditionella företag. Traditionella företag utmanas på ett nytt sätt, och vissa kommer att behöva se över sina verksamheter. Men det vore tragiskt om företag försvinner och jobb går förlorade på grund av att vi som lagstiftare reagerar för långsamt. En robust lagstiftning kommer dessutom att innebära att vi blir ett än mer attraktivt land att investera i, och det gynnar oss alla.
Jag tackar finansmarknadsministern för debatten.
Anf. 63 Statsrådet Per Bolund (MP)
Herr talman! Jag är mycket glad över den entusiasm som Anette Åkesson visar för denna fråga, och jag delar i högsta grad denna entusiasm. Men jag håller med om att vi också ser att det finns behov av att se över regelverken och analysera om det behöver göras mer.
Det som jag är mest orolig för är att det tyvärr kommer fram dåliga exempel som drar undan legitimiteten och trovärdigheten för denna marknad. Vi har tyvärr redan sett några negativa exempel när det gäller exempelvis det som kallas crowdfunding och när man har ekonomiska aktörer som verkar på dessa arenor. Självklart måste de också verkligen uppfylla de kriterier som vi behöver ställa upp för att vi som kunder ska kunna känna oss trygga. Där har vi, som sagt, redan sett brister. Det visar att vi inte har tid att dra benen efter oss utan vi behöver analysera dessa effekter och komma med relevanta reformer i närtid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror alltså att det finns en stor möjlighet för svensk ekonomi. Men självklart måste vi också se till att övergången till nya ekonomiska modeller går smärtfritt och utan att vi får negativa konsekvenser för arbetslösheten eller för den ekonomiska aktiviteten i vårt samhälle. Gör vi detta på ett klokt sätt genom att också öppna möjligheter för dessa nya affärsmodeller är jag övertygad om att vi kommer att kunna få ett bättre och starkare samhälle framöver och att vi också kommer att kunna behålla de intäkter som vi får genom skatter som vi behöver just för att upprätthålla vår välfärd och de samhällssystem som vi behöver för att vara ett välfungerande samhälle.
Från regeringens sida ser vi detta som en stor möjlighet. Men självklart måste vi också hantera de problem och konflikter som oundvikligen uppstår när nya ekonomiska modeller utvecklas.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.