Universiteten och arbetsmarknadsbehovet

Interpellation 2005/06:439 av Wahlgren, Marie (fp)

den 19 maj

Interpellation 2005/06:439 av Marie Wahlgren (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)

Universiteten och arbetsmarknadsbehovet

Det kommer allt oftare krav på att högskolor och Universitet ska anpassa sina utbildningar efter en tänkt framtida arbetsmarknad. Högskoleverket med visst instämmande av utbildnings- och kulturministern kräver att högskolorna dels informerar studenterna mer om blivande arbetsmarknad dels anpassar utbildningarna till blivande arbetsmarknad.

I dagarna kan vi läsa från Högskoleverket att det bland annat kommer att bli brist på högskoleingenjörer framöver. Utbildningar som i dag har ett lågt sökandetryck delvis på grund av att naturvetenskap och tekniska inriktningar inte är de mest sökta gymnasieinriktningarna. Ingenjörsutbildningar har också lagts ned just beroende på lågt sökandetryck. Nuvarande resurstilldelningssystem gör det i praktiken orimligt att upprätthålla utbildningar som inte bär sina kostnader. Det finns alltså en konflikt mellan kraven på ett arbetsmarknadsanpassat utbud av utbildningsplatser och nuvarande ekonomiska tilldelning av resurser till högskolan. Det finns på flera områden en konflikt mellan studentintresset och det utpekade arbetsmarknadsbehovet.

Ett än svårare problem är att i praktiken förutse arbetsmarknadsbehovet och stark styrning har ofta visat sig vara misslyckad. Tidigare fanns ett högt tryck på att öka lärarutbildningarna men nu visar det sig att bristen på detta område inte alls var så omfattande som till exempel Högskoleverket hävdat. Högskoleverket skriver själva: Den nya lärarutbildningens flexibilitet gör det problematiskt att anpassa utbildningsplatserna efter arbetsmarknadens behov. Den färdigutbildade lärarens kompetens gäller inom olika skolformer, vilket gör det svårt att på förhand veta hur många som kommer att arbeta som exempelvis förskollärare. Det kommer att behövas många fler förskollärare, men om behovet kommer att kunna tillgodoses är ovisst. Ett annat skäl till den sämre arbetsmarknaden för nyutbildade lärare är att skolorna tyvärr nu fastanställer icke behöriga lärare. IT-sektorn var ett annat område där behovet av utbildad arbetskraft har växlat stort. Den som tar på sig att tala om för unga människor att vissa utbildningar garanterar arbete tar på sig ett stort ansvar. Man kan nästan garantera att på fyra år som en normal utbildning är kommer mycket att ändras på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt med breda utbildningar med hög kvalitet som ger en kunskapsbas för ett alltmer växlande arbetsliv.

Vilka förändringar i resurstilldelningssystemen tänker ministern i så fall föreslå?

Vilka resurser kommer ministern att föreslå att universitet och högskolor tilldelas så att de kan göra en relevant analys av arbetsmarknadsläget?

Kommer ministern att föreslå ytterligare nationell styrning av utbildningsutbudet?