Effektiv offentlig sektor som alternativ till höjda skatter på arbete

Interpellation 2014/15:311 av Niklas Wykman (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

Finansministern presenterade nyligen en prognos för svensk ekonomi som visar på underskott i de offentliga finanserna ända fram till och med år 2018. Redan i höstas påtalade Finanspolitiska rådet att finansministern bröt mot det finanspolitiska ramverket. Den budget finansministern lade på riksdagens bord innehåller så mycket utgiftsökningar att finansministern trots skattehöjningar inte når överskott i de offentliga finanserna. Utgiftsökningarna är bland annat en konsekvens av det ökade utanförskap som Finansdepartementet bedömer kommer att följa av regeringens reformer.

Med ökande kostnader för statens utgifter är det naturligt att fråga sig hur effektiv den offentliga sektorn är. Magdalena Andersson menade så sent som förra året att det skulle gå att spara 10 miljarder kronor på de statliga myndigheterna. Organisationsforskaren Mats Alvesson menade på SvD Brännpunkt den 8 februari angående den offentliga sektorn:

Givet ett av världens högsta skattetryck är det inte, även om undantag finns, mera pengar som fordras. Det är bättre fokusering.

Regeringen skriver själv att dess skattehöjningar minskar sysselsättningen och tillväxten. Jag vill därför fråga finansminister Magdalena Andersson:

På vilket sätt har finansministern övervägt ökad effektivitet i offentlig sektor som ett alternativ till skattehöjningar på jobben, i likhet med vad hon själv föreslog 2014?

Mot bakgrund av att till exempel Konjunkturinstitutet påpekar att finansministerns förslag kan minska sysselsättningen bland till exempel unga och äldre undrar jag dessutom om finansministern anser sig ha uttömt möjligheten till andra finansieringskällor?