Direktiv om mervärdesskatt vid gränsöverskridande handel - det slutgiltiga mervärdesskattesystemet

Fakta-pm om EU-förslag 2017/18:FPM102 : KOM(2018)329

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2017/18:FPM102

Direktiv om mervärdesskatt vid	2017/18:FPM102
gränsöverskridande handel - det
slutgiltiga mervärdesskattesystemet
Finansdepartementet
2018-06-13

Dokumentbeteckning

KOM(2018)329

Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG rörande införande av detaljerade tekniska åtgärder för funktionen av det slutgiltiga mervärdesskattesystemet för handel mellan medlemsstater

Tidigare faktapromemorior

2015/16:FPM76 Handlingsplan för mervärdesskatt

Förslagen är en del av kommissionens handlingsplan för mervärdesskatt som har behandlats i denna faktapromemoria.

2017/18:FPM17 Det slutgiltiga mervärdesskattesystemet

Förslagen utgör det andra steget i införandet av det slutgiltiga mervärdesskattesystemet. I denna faktapromemoria behandlades det första steget.

2017/18:FPM18 Meddelande från kommissionen om uppföljning av handlingsplanen för mervärdesskatt

Förslagen är en del av kommissionens handlingsplan för mervärdesskatt och denna faktapromemoria behandlar uppföljning av handlingsplanen.

Sammanfattning

Kommissionen har lämnat förslag om ändrade regler för mervärdesskatt vid gränsöverskridande handel mellan medlemsstaterna. Principen om att mervärdesskatt ska tas ut i destinationslandet görs permanent och skatten föreslås som huvudregel betalas av säljaren i stället för köparen. Kommissionen föreslår också att det nya begreppet certifierad beskattningsbar person införs. För att underlätta för säljaren att deklarera och

redovisa mervärdesskatten föreslås dessutom att en enda kontaktpunkt ska kunna användas av säljare som inte är etablerade i beskattningslandet.

Generellt sett välkomnas arbetet med att ta fram ett robust mervärdesskattesystem i syfte att minska risken för bedrägerier. Förslaget och dess konsekvenser måste dock analyseras närmare.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

I april 2016 presenterade kommissionen en handlingsplan för mervärdesskatt, KOM(2016) 148. I handlingsplanen redogör kommissionen för sitt framtida arbete på mervärdesskatteområdet och hur mervärdesskattesystemet ska moderniseras och reformeras. Ett område som behandlas i handlingsplanen är det slutgiltiga mervärdesskattesystemet som handlar om gränsöverskridande handel mellan företag. En övergripande princip med det nya systemet är att inhemsk handel mellan företag ska beskattas på samma sätt som gränsöverskridande handel mellan företag. Det innebär bl.a. att beskattningen ska ske i det land där köparen finns (destinationslandsprincipen) och att mervärdesskatten ska redovisas och betalas av säljaren. Enligt de nu gällande reglerna för gränsöverskridande handel mellan företag är köparen skyldig att redovisa och betala mervärdesskatten. För att underlätta för företagen och myndigheterna vill kommissionen stegvis införa det slutgiltiga mervärdesskattesystemet för gränsöverskridande handel mellan företag. Den 4 oktober 2017 presenterade kommissionen förslag som innehåller förändringar i det första steget. Kommissionen föreslog att det ska göras vissa mindre justeringar av de nuvarande reglerna i väntan på att det nya systemet införs fullt ut. Dessa justeringar avser avropslager, kedjetransaktioner och bevisning vid gränsöverskridande handel.

1.2Förslagets innehåll

Förslaget innebär förändrade regler gällande mervärdesskatt vid gränsöverskridande handel med varor mellan beskattningsbara personer inom EU. Förslaget ska säkerställa att beskattning ska ske i destinationslandet. Enligt förslaget ska ett tillhandahållande av varor mellan beskattningsbara personer inom EU ge upphov till en enda beskattningsbar transaktion, ett s.k. unionsinternt tillhandahållande av varor. Det föreslås även en ny omsättningslandsregel för sådana tillhandahållanden vilken innebär att omsättningslandet ska vara det land där varorna finns när transporten avslutas. Vidare föreslås att det som huvudregel ska vara säljaren som ska redovisa och betala skatten i det land där köparen är etablerad. Om en köpare uppfyller kraven för att erhålla status som en s.k. certifierad beskattningsbar

person, ska dock denne vara ansvarig för att redovisa och betala skatten. Kravet på att upprätta en periodisk sammanställning för försäljning av varor mellan företag inom EU slopas. För att underlätta för säljaren föreslås det att en enda kontaktpunkt (en s.k. One Stop Shop) för säljare som inte är etablerade i beskattningslandet ska införas. Säljaren ska enligt dessa regler kunna redovisa och betala skatten i det land där denne är etablerad. Säljaren behöver därmed endast vara registrerad till mervärdesskatt i en medlemsstat samt redovisa och betala mervärdesskatten för varorna till skattemyndigheten i den medlemsstaten. Det ska även vara möjligt att göra avdrag för ingående skatt genom denna enda kontaktpunkt. Denna föreslås även kunna användas av säljare som är etablerade utanför EU och som utser en förmedlare som är etablerad i EU.

För att genomföra dessa ändringarna föreslås omfattande förändringar i mervärdesskattedirektivet.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

De föreslagna ändringarna i mervärdesskattedirektivet medför att omfattande ändringar behöver göras i mervärdesskattelagen (1994:200) gällande bl.a. reglerna om vem som är skattskyldig och omsättningslandsreglerna. Vidare innebär det att bestämmelserna om unionsinterna förvärv måste slopas. Det kommer även att krävas förändringar i lag (2011:1245) om redovisning, betalning och kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Kommissionen gjorde en konsekvensanalys och en sammanfattning av denna, SWD(2017) 325 final och SWD(2017) 326 final, som presenterades när kommissionen den 4 oktober 2017 lämnade förslag om det första steget i införandet av det slutgiltiga mervärdesskattesystemet.

Kommissionen gjorde bedömningen att mervärdesskatteintäkterna inom EU kommer att öka med 41 miljarder euro per år när det slutgiltiga mervärdesskattesystemet införts fullt ut. Det är en följd av att mervärdesskattebedrägerierna vid gränsöverskridande handel bedöms minska.

Eftersom intäkterna bedöms öka på grund av att medlemsstaterna förväntas få minskade karusellbedrägerier, behöver förslaget analyseras vidare i detalj. Karusellbedrägerier står för ca 25 procent av medlemsstaternas sammanlagda mervärdesskattefel. Kommissionens konsekvensanalys bygger på estimat från 2011, vilket gör att baserna troligen utvecklats väsentligt sedan dessa togs fram. Dessutom är alla intäkter som estimeras på grund av minskade fel volatila då nya metoder för fusk kan uppstå vid ett eventuellt införande. De

offentligfinansiella effekterna av förslaget måste därför analyseras vidare, i synnerhet måste övriga förslag som just nu förhandlas inom rådsarbetsgruppen för skattefrågor vägas in i en analys kring det slutgiltiga mervärdesskattesystemet.

Förslaget och dess effekter måste analyseras vidare och det är därför för tidigt att uppskatta eventuella kostnader för Skatteverket utan det får göras i ett senare skede. Utgångspunkten är att eventuella kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Generellt sett välkomnas arbetet med att ta fram ett robust mervärdesskattesystem i syfte att minska risken för bedrägerier. Det är viktigt att arbeta för att främja den gränsöverskridande handeln och att företagen kan konkurrera på lika villkor. Vidare är det angeläget att reglerna på mervärdesskatteområdet är enkla att hantera och administrera. Det är bra att destinationslandsprincipen slås fast. Förslaget i sin helhet, inklusive förslaget om en enda kontaktpunkt och certifierad beskattningsbar person, måste dock analyseras närmare.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är inte kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har remitterats. Remisstiden går ut den 6 augusti 2018. Några synpunkter har ännu inte inkommit.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Den rättsliga grunden för att harmonisera mervärdesskatteområdet är artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Enligt artikel 113 ska rådet genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén anta

bestämmelser om harmonisering av bl.a. omsättningsskatter för att säkerställa att den inre marknaden fungerar.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Kommissionen anser att förslaget är i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Kommissionen motiverar sitt ställningstagande med att gränsöverskridande handel till sin natur är ett sådant område som en enskild medlemsstat inte kan besluta över själv eftersom flera medlemsstater alltid omfattas. Mervärdesskatteområdet är dessutom harmoniserat inom EU.

Kommissionen anser vidare att förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen eftersom förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i fördragen, särskilt en väl fungerande inre marknad.

Regeringen instämmer i bedömningen att förslagen är förenliga med såväl subsidiaritetssom proportionalitetsprincipen.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget kommer att behandlas i rådsarbetsgruppen för skattefrågor.

4.2Fackuttryck/termer

Slutgiltiga mervärdesskattesystemet – Ett system som handlar om mervärdesskatt vid gränsöverskridande handel mellan företag. Det slutgiltiga mervärdesskattesystemet ska införas stegvis och syftar bl.a. till att uppnå lika beskattning mellan inhemsk handel respektive gränsöverskridande handel.

Certifierad beskattningsbar person – Ett nytt begrepp som kommissionen vill införa. Ett företag som uppfyller särskilda villkor (t.ex. ordnad ekonomi) ska kunna ansöka om att bli en certifierad beskattningsbar person.

One Stop Shop – En särskild ordning för redovisning och betalning av mervärdesskatt vid gränsöverskridande handel genom en enda kontaktpunkt. Denna ordning innebär att säljare som inte är etablerade i den medlemsstat där beskattning ska ske kan redovisa och betala skatten i den medlemsstat där de är etablerade.

Mervärdesskattefel (VAT Gap) är skillnaden mellan den teoretiska mervärdesskatten, d.v.s. den mervärdesskatt som skulle ha betalats in om reglerna följdes, och den mervärdesskatt som faktiskt betalats in.