Multilateral konvention för att genomföra skatteavtalsrelaterade åtgärder

Skatteavtal är en företeelse i skattepolitiken som syftar till att skapa goda förutsättningar för att handeln ska fungera mellan länder och att ekonomisk aktivitet i övrigt kan hanteras, utan att det skapas situationer som innebär att olika aktörer undandrar sig beskattning eller blir dubbelbeskattade när aktiviteten hanteras av två olika länders skattemyndigheter.

Det är därför av central betydelse att Sverige som nation har väl utvecklade skatteavtal med många länder. Ju tätare ekonomiska kontakter vi har med ett land, desto viktigare blir det att ha ett väl utvecklat och uppdaterat skatteavtal med det landet.

Skatteavtal har traditionellt byggt på ett modellavtal som byggts upp av OECD, den internationella organisationen för ekonomisk samverkan och utveckling, med syftet att skapa likartade förutsättningar för avtal om bilaterala skatteöverenskommelser över hela världen.

Sverige var tidigare världsledande på detta område, med en bred bas av skatteavtal med våra viktigaste handelspartner världen runt. Vi hade imitten på 1990-talet väl uppdaterade avtal med ett stort antal länder, vilket gav våra företag en bra grund för en väl fungerande handel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Den socialdemokratiska regeringen under Göran Perssons ledning monterade dock ned stora delar av det arbete som gjorde att Sverige hade en så väl utvecklad katalog med skatteavtal. Därefter har det mesta gått utför. Sverige har halkat efter genom att frågan om skatteavtal har nedprio-riterats och att avtalen därmed inte har omförhandlats på ett tillräckligt strukturerat och genomtänkt sätt. Men framför allt har det skett med en alltför låg takt. Några ändringar har gjorts, men det är mycket låg nivå på aktiviteten kring Sveriges skatteavtal med andra länder.

Våra viktigaste konkurrentländer har gjort tvärtom och har accelererat sina ansträngningar för att skapa goda förutsättningar för ekonomisk aktivitet mellan sina nationella aktörer och deras partner i andra länder. Sverige har därför halkat efter och tappar i konkurrenskraft. Det är en långsiktigt mycket allvarlig utveckling för ett litet, exportberoende land som Sverige. Problemet belystes på ett utmärkt sätt i två rapporter från Svenskt Näringsliv respektive Riksrevisionen 2010.

Fru talman! För att komma till rätta med de problem som globaliseringen skapat, med att multinationella bolag flyttar vinster från länder där de intjänas till lågskattejurisdiktioner där man inte behöver betala så mycket skatt, etablerade OECD 2015 ett projekt för att skapa ett internationellt regelverk mot internationellt skatteundandragande och vinstförflyttning, kallat BEPS. Det är ett mycket viktigt projekt som har lett fram till ett program med 15 olika åtgärdspunkter. Däribland finns en åtgärd som är en utveckling av och komplettering till det traditionella bilaterala skatteavtalet. Åtgärden kallas för Multilateralt instrument för att modifiera bilaterala skatteavtal. Det är vad detta betänkande handlar om.

Det multilaterala instrumentet är alltså ett sätt att göra ändringar av ett antal olika faktorer i de bilaterala avtal som redan finns. Det är därmed en smart lösning för att snabba på uppdateringsprocessen för de gamla bilaterala avtalen i ett antal olika avseenden. Det är konstruerat så att alla länder som vill ansluta sig till det anger vilka delar man vill använda och vilka länder som man har ett bilateralt avtal med som ska omfattas. När två länder har signerat att man vill uppdatera samma villkor gentemot varandra gäller uppdateringen som om det hela var inskrivet i det bilaterala avtalet. För många länder, däribland Sverige, gäller att avtalade ändringar därefter ska skrivas in i nationell lag för att träda i kraft i respektive land.

Fru talman! Regeringen kommer därför att behöva lägga fram en proposition med de aktuella ändringarna för varje bilateralt skatteavtal som ska kopplas till det multilaterala instrumentet. Detta kommer att råda bot på en del av de brister som våra skatteavtal är behäftade med, men långt ifrån alla. Regeringen har nämligen valt att ha en, som man kallar det, återhållsam attityd när det gäller vilka delar av det multilaterala instrumentet som Sverige ska ansluta sig till.

I propositionen skriver regeringen att man anser att "det finns starka skäl att inta en återhållsam hållning vad gäller valet av vilka av konventionens artiklar som ska få genomslag på svenska skatteavtal". Detta indikerar att det finns en tämligen stor utvecklingspotential i hur Sverige kan dra nytta av det multilaterala instrumentets olika delar. Den återhållsamma inställningen tyder också på att kritiken mot att Sverige kraftigt har dragit ned på sitt arbete med skatteavtal, under både S- och M-ledda regeringar, varit befogad. Det tyder också på att detta arbete måste uppgraderas och stärkas rejält, såväl till kvantitet som till kvalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Ett bra sätt att åstadkomma ett ökat fokus på skatteavtalens kvalitet och numerär skulle kunna vara att regeringen lämnar en redogörelse för hur arbetet med skatteavtal fortskrider. Man bör i denna också lämna en fördjupad redogörelse för vilka effekter olika avtalsvillkor avser att åstadkomma och vilka problem och brister som återstår att lösa. Redogörelsen bör också innehålla en nyttoanalys avseende de olika delar av det multilaterala instrumentet som Sverige anslutit sig till samt vilka nyttoeffekter vi gått miste om och vilka negativa effekter vi undvikit genom de delar vi inte har anslutit oss till.

En sådan redogörelse skulle bidra till att höja nivån på diskussionen i riksdagen om de så viktiga skatteavtalen. Den skulle också bidra till ökad förståelse för skatteavtalens påverkan på den svenska skattepolitiken och övriga berörda politikområden.

Fru talman! Alternativ för Sverige tycker därför att regeringen bör intensifiera arbetet med uppdatering och modernisering av de delar av Sveriges bilaterala skatteavtal som inte träffas av de delar av det multilaterala instrumentet som Sverige har valt att tillämpa. Vi tycker att regeringen bör utveckla och redovisa en årlig redogörelse för hur arbetet med svenska bilaterala skatteavtal fortskrider. Vi tycker också att den årliga redogörelsen ska innehålla en nyttoanalys av de delar av det multilaterala instrumentet som Sverige har valt att tillämpa respektive inte tillämpa.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 maj.)