Viseringsfrihet för Georgien

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2015/16:FPM73

Viseringsfrihet för Georgien

2015/16:FPM73

Justitiedepartementet

2015-04-19

Dokumentbeteckning

COM(2016) 142

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Georgien)

Sammanfattning

En dialog om viseringsfrihet inleddes mellan EU och Georgien i juni 2012. I februari 2013 presenterade kommissionen en handlingsplan för viseringsliberalisering för Georgien. Kommissionen åtog sig att presentera ett förslag om viseringsfrihet för kortare resor för georgiska medborgare när handlingsplanen var genomförd.

Kommissionen har presenterat fyra utvärderingsrapporter avseende Georgiens genomförande av handlingsplanen för viseringsliberalisering. I samband med den sista rapporten, som presenterades i december 2015, drog kommissionen slutsatsen att Georgien gjort nödvändiga framsteg. I mars 2016 presenterade kommissionen ett förslag om att bevilja viseringsfrihet för georgiska medborgare vid kortare besök till Schengenområdet.

Regeringen står bakom Georgiens viseringsliberaliseringsprocess. Regeringen verkar samtidigt för att identifierade risker kopplade till viseringsfrihet för georgiska medborgare omhändertas innan viseringsfrihet beviljas.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

En dialog om viseringsfrihet inleddes mellan EU och Georgien i juni 2012. I februari 2013 presenterade kommissionen en handlingsplan för viseringsliberalisering. Kommissionen åtog sig att presentera ett förslag om viseringsfrihet för kortare resor för georgiska medborgare när handlingsplanen var genomförd.

Handlingsplanen för viseringsfrihet strukturerades kring följande fyra områden:

-Dokumentsäkerhet och biometri

-Migration och en integrerad gränsförvaltning, inklusive asyl

-Allmän ordning och säkerhet

-Yttre förbindelser och grundläggande rättigheter

Handlingsplanen specificerade vilka kriterier på dess områden som behövde genomföras för att viseringsfrihet skulle kunna beviljas. Handlingsplanen var tudelad där den första fasen fokuserade på lagstiftning och planering och den andra fasen fokuserade på effektivt och hållbart genomförande.

Därutöver skulle kommissionen utvärdera vilka konsekvenser ett beslut om viseringsfrihet för georgiska medborgare skulle riskera att få avseende olaglig invandring eller hot mot allmän ordning och säkerhet.

Kommissionen har presenterat fyra utvärderingsrapporter avseende Georgiens genomförande av handlingsplanen för viseringsliberalisering. I den andra rapporten, från oktober 2014 konstaterades att den första fasen var genomförd och att man kunde gå vidare till handlingsplanens andra fas.

I samband med den sista rapporten, som presenterades i december 2015, drog kommissionen slutsatsen att Georgien gjort nödvändiga framsteg och vidtagit alla nödvändiga reformer för att säkerställa att de återstående kriterierna skulle uppnås på ett effektivt och hållbart sätt. I samband med denna rapport analyserades också eventuella risker. Kommissionens slutsats var att vissa risker, avseende ökad olaglig invandring och kriminalitet, inte kan uteslutas. Kommissionen bedömde dock inte att någon avgörande ökning var att vänta som konsekvens av viseringsfrihet.

I mars 2016 presenterade kommissionen ett förslag om att bevilja viseringsfrihet för georgiska medborgare vid kortare besök till Schengenområdet.

1.2Förslagets innehåll

Förslaget innebär att georgiska medborgare beviljas viseringsfrihet för kortare vistelser i Schengenområdet. Tekniskt innebär förslaget att Georgien flyttas över från bilaga I till bilaga II i viseringsförordningen (förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över de tredjeländer

vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav).

Viseringsfriheten gäller för vistelser upp till 90 dagar under en 180-dagars period.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Förslaget innehåller bestämmelser som berör skyldighet att inneha visering respektive undantag från denna skyldighet. Bestämmelser om viseringsskyldighet finns i viseringsförordningen som är direkt tillämplig i Sverige. Ytterligare undantag från viseringskravet finns i utlänningsförordningen (SFS 2006:97). Några ändringar av de svenska bestämmelserna är inte nödvändiga.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Tidigare beslut om viseringsfrihet har i vissa fall inneburit en ökning av antalet ogrundade asylansökningar till Sverige. Det är möjligt att beslutet om viseringsfrihet för Georgien kan få liknande konsekvenser, vilket skulle innebära kostnadseffekter. Detta bedöms dock kunna hanteras inom befintliga ramar.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen står bakom Georgiens viseringsfrihetsprocess som utgör en viktig del i Georgiens reformarbete. Regeringen välkomnar också de angelägna reformer som Georgien har genomfört inom ramen för denna process. Regeringen verkar samtidigt för att identifierade risker kopplade till viseringsfrihet för georgiska medborgare omhändertas innan viseringsfrihet beviljas, exempelvis genom förstärkta och effektiva suspenderingsmöjligheter.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Det finns ett generellt stöd bland medlemsstaterna för förslaget. Ett antal medlemsstater har påtalat vikten av förstärkta suspenderingsmöjligheter om ett beslut om viseringsfrihet får oönskade konsekvenser.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har inte remitterats.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Den rättsliga grunden utgörs av artikel 77.2 a i EUF-fördraget. Beslut fattas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet, det vill säga Europaparlamentet är medbeslutande och rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Beslut som fattas med stöd av artikel 77.2 a i EUF-fördraget faller inom unionens exklusiva kompetens. Subsidiaritetsprincipen är således inte tillämplig. Såsom konstateras i kommissionens förslag är inga alternativ för att uppnå policymålet tillgängliga. Förslaget bedöms därför vara förenligt med proportionalitetsprincipen.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget presenteras i rådsarbetsgrupp i april 2016. Förhandlingarna kommer troligtvis avlutas under året.

4.2Fackuttryck/termer

-