SFS nr: 1980:1102
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L1
Utfärdad: 1980-12-11
Omtryck:
Ändrad: t.o.m. SFS 2014:540
Övrig text:

Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet


1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Ett handelsbolag föreligger, om två eller flera har avtalat att
gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag och bolaget har förts in
i handelsregistret.

Bestämmelser om firma för handelsbolag finns i firmalagen (1974:156) och handelsregisterlagen (1974:157). Lag (1993:760).

2 § Ett kommanditbolag är ett handelsbolag i vilket en eller flera
bolagsmän har förbehållit sig att inte svara för bolagets förbindelser
med mera än han har satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget. En
sådan bolagsman kallas kommanditdelägare. Annan bolagsman i
kommanditbolaget kallas komplementär.

2 a § En pensionsstiftelse enligt 9 § lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m. får inte vara bolagsman i
ett handelsbolag. Detsamma gäller för en personalstiftelse
enligt 27 § samma lag. Lag (2005:247).

3 § Ett enkelt bolag föreligger, om två eller flera har avtalat att
utöva verksamhet i bolag utan att handelsbolag föreligger enligt 1 §. Lag (1993:760).

4 § Ett handelsbolag men inte ett enkelt bolag kan förvärva rättigheter
och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra
myndigheter.


2 kap. Handelsbolag

Bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter

1 § Bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter under bolagets
bestånd bestäms genom avtal.

I den mån bolagsmännen inte har träffat avtal om något annat skall 2-4 och 6-16 §§ tillämpas. Oavsett vad bolagsmännen har avtalat skall 5 § tillämpas.

2 § För att en ny bolagsman skall få inträda i bolaget fordras samtycke
av samtliga bolagsmän.

3 § Varje bolagsman är berättigad att vidta åtgärder i förvaltningen av
bolagets angelägenheter, om inte dessa åtgärder förbjuds av någon annan
bolagsman som inte är utesluten från förvaltningen.

Åtgärder som är främmande för bolagets ändamål får vidtas endast med
samtliga bolagsmäns samtycke. En bolagsman som är förvaltningsberättigad
får dock till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål använda
tillgång som med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse.

Skall förvaltningen eller en viss del av den på grund av avtal skötas av
flera bolagsmän gemensamt, får en åtgärd som inte tål uppskov vidtas
fastän någon av bolagsmännen inte har deltagit i beslutet om åtgärden,
om bolagsmannen inte har hunnit tillkallas eller om han till följd av
sjukdom eller av annan anledning inte är i stånd att ta del i
förvaltningen av bolagets angelägenheter.

3 a § I bokföringslagen (1999:1078) finns bestämmelser om när
ett handelsbolag skall upprätta en årsredovisning eller ett
årsbokslut. Lag (2006:867).

4 § Om ett bolagsavtal föreskriver att en bolagsman skall sköta
förvaltningen eller viss del av den, får han skiljas från uppdraget
eller avsäga sig detta endast om det finns en viktig grund.

5 § Även en bolagsman som är utesluten från förvaltningen har rätt att
granska bolagets räkenskaper och att få kännedom om bolagets
angelägenheter. Denna kontrollrätt får inte utövas vid en tidpunkt eller
på ett sätt som innebär särskilda olägenheter för bolaget.

6 § För varje räkenskapsår skall en bolagsman tillgodoräknas
dels ränta på den insats han hade kvar i bolaget vid
räkenskapsårets början, dels ett skäligt arvode för sin
förvaltning av bolagets angelägenheter. Räntan skall beräknas
enligt den räntefot som motsvarar den av Riksbanken fastställda
referensränta enligt 9 § räntelagen (1975:635) som gällde vid
räkenskapsårets början med ett tillägg av två procentenheter. Lag (2002:353).

7 § Det överskott eller den brist som finns sedan bolagsmännen har
tillgodoräknats ränta och arvode enligt 6 § utgör räkenskapsårets
resultat.

8 § Resultatet fördelas lika mellan bolagsmännen.

Är viss grund avtalad för fördelningen endast av vinsten eller endast av
förlusten, gäller den grunden vid fördelningen av såväl vinst som
förlust.

9 § Sedan årsredovisningen eller årsbokslutet har upprättats,
har bolagsmännen rätt att få ut vad som har tillgodoförts dem
enligt 6 och 8 §§. Om en bolagsmans behållna insats är lägre än
den skall vara enligt vad som avtalats mellan bolagsmännen,
skall dock så mycket av vad som tillkommer honom hållas inne
som behövs för att fylla bristen. Lag (1999:1089).

10 § Vad en bolagsman har rätt att lyfta för ett räkenskapsår skall
läggas till hans insats, om han inte före utgången av följande
räkenskapsår begagnar sig av lyftningsrätten. Hans behållna insats får
dock inte mot någon annan bolagsmans bestridande ökas utöver vad den
skall vara enligt vad som avtalats mellan bolagsmännen.

11 § En bolagsman är inte skyldig att på begäran av de övriga
bolagsmännen öka sin behållna insats i bolaget utöver vad den skall vara
enligt vad som avtalats mellan bolagsmännen.

12 § Under bolagets bestånd har en bolagsman inte rätt att mot någon
annan bolagsman göra gällande fordran på grund av utgifter för bolagets
räkning, fordran på förvaltningsarvode eller fordran på ränta på insats.

13 § Har en bolagsman haft nödvändig eller nyttig kostnad för bolagets
räkning, är han berättigad till ränta på sin fordran från den dag
fordringen kom till. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) för tiden fram till dess ränta skall utgå enligt 6 § samma lag.

Försummar en bolagsman att göra avtalat tillskott eller att redovisa
influtna medel, skall han betala ränta beräknad enligt 6 § räntelagen
från den dag tillskottet eller redovisningen bort ske.

14 § En bolagsman som uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget när
han fullgör sina uppgifter skall ersätta skadan. Skadeståndet kan jämkas
efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet,
skadans storlek och omständigheterna i övrigt.

Skall flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet
i den mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av dem
enligt första stycket. Vad någon har betalat i skadestånd får sökas åter
av de andra efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

15 § Talan för bolagets räkning mot en bolagsman om skadestånd
på grund av beslut eller åtgärd under ett räkenskapsår skall
väckas, om talan förs i en bolagsmans namn, senast ett år från
det årsredovisningen eller årsbokslutet blev tillgängligt för
sistnämnde bolagsman eller, om talan förs i bolagets namn,
senast ett år från det årsredovisningen eller årsbokslutet blev
tillgängligt för samtliga bolagsmän.

Har tiden för talan försuttits eller har årsredovisning eller
årsbokslut inte upprättats, kan talan ändå väckas, om det inte
i årsredovisningen eller årsbokslutet eller på annat sätt till
bolagsmännen har lämnats i väsentliga hänseenden riktiga och
fullständiga uppgifter om det beslut eller den åtgärd som
ligger till grund för talan. Talan som avses i detta stycke kan
dock inte väckas sedan tre år har förflutit från utgången av
det räkenskapsår då beslutet fattades eller åtgärden vidtogs.

Utan hinder av första eller andra stycket kan skadeståndstalan
som grundas på brott föras mot en bolagsman. Lag (1999:1089).

16 § En bolagsman som vill klandra en årsredovisning eller ett
årsbokslut skall väcka talan senast ett år efter det att
årsredovisningen eller årsbokslutet blev tillgängligt för
honom. Lag (1999:1089).

Bolagets och bolagsmännens förhållande till tredje man

17 § Var och en av bolagsmännen företräder bolaget, om inte något annat
har avtalats eller följer av 31 §.

En bolagsman som har visat trolöshet i bolagets angelägenheter kan på
talan av någon annan bolagsman av domstol skiljas från rätten att
företräda bolaget. Domstolens avgörande får verkställas utan hinder av
att det inte har vunnit laga kraft.

18 § Har en bolagsman överskridit sin befogenhet när han företog en
rättshandling för bolaget, gäller inte rättshandlingen mot bolaget, om
den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att
bolagsmannen överskred sin befogenhet.

19 § Prokura får meddelas endast av samtliga bolagsmän i förening. Varje
bolagsman som är behörig att företräda bolaget kan återkalla prokuran.

Första stycket gäller inte, om något annat har avtalats mellan
bolagsmännen.

I övrigt finns bestämmelser om prokura i prokuralagen (1974:158).

20 § Bolagsmännen svarar solidariskt för bolagets förpliktelser.

I en bolagsmans konkurs skall utdelning för en bolagsborgenärs fordran
beräknas på fordringens belopp efter avdrag för vad bolagsborgenären kan
få ut av bolaget.

21 § Överlåter en bolagsman utan samtycke av de övriga bolagsmännen sin
andel i bolaget till någon annan eller utmäts och försäljs andelen eller
övergår annars en bolagsmans andel utan samtycke av de övriga
bolagsmännen till någon annan, har överlåtelsen, försäljningen eller
övergången följande verkan mot bolaget. Bolagsmannens rättsinnehavare
har rätt att under bolagets bestånd få ut vad bolagsmannen enligt 9 § har haft rätt att lyfta och att vid bolagsskiftet få ut den del av
behållna tillgångar som belöper på bolagsmannen. Rättsinnehavaren har
samma rätt som bolagsmannen att säga upp bolaget eller att på annat sätt
kräva dess upplösning.

I bolagsavtalet kan intas förbehåll att en bolagsman eller någon annan
skall ha rätt att lösa en rättighet som enligt första stycket övergår
till ny innehavare. Förbehållet skall ange
1. vilka som är lösningsberättigade och, om lösningsrätt inte skall
kunna utövas vid vissa fång, vilka slags fång som har undantagits,
2. den ordning i vilken lösningsrätten tillkommer de lösningsberättigade
inbördes,
3. den tid, inte överstigande två månader från anmälan hos den uppgivne
lösningsberättigade om en rättighets övergång, inom vilken
lösningsanspråk skall framställas hos bolaget,
4. den tid inom vilken lösen skall erläggas, vilken tid inte får
överstiga en månad räknat från den tidpunkt då lösenbeloppet blev
bestämt.

Om tillämpningen av en föreskrift i bolagsavtalet rörande lösenbeloppet
skulle bereda någon otillbörlig fördel, kan jämkning ske.

Tvister om lösningsrätt och om lösenbeloppets storlek prövas av tre
skiljemän enligt lagen (1929:145) om skiljemän, om inte annat föreskrivs
i bolagsavtalet.

Innan det visar sig att lösningsrätten inte begagnas, kan den till
vilken rättigheterna enligt första stycket har övergått inte utöva annan
av fånget härflytande rätt gentemot bolaget än rätt att få ut vad
fångesmannen under bolagets bestånd skulle ha haft rätt att lyfta enligt 9 §.

22 § Inträder en ny bolagsman i bolaget, svarar han även för de
förbindelser som bolaget har ingått dessförinnan. En bolagsman som avgår
svarar inte för de förbindelser av bolaget som uppkommer efter avgången,
om bolagets medkontrahent kände till eller borde ha känt till att
bolagsmannen avgått.

22 a § En fordran mot en bolagsman på grund av bolagsmannens
ansvar enligt 20 eller 22 § preskriberas senast fem år efter
det att bolagsmannens avgång registrerades i
handelsregistret, om inte preskriptionen dessförinnan avbryts
mot bolagsmannen. Lag (2014:540).

23 § Om ett handelsbolag försätts i konkurs, kan en fordran mot bolaget
genast göras gällande mot bolagsmännen, även om fordringen annars inte
är förfallen till betalning.

Bolagets likvidation och upplösning

24 § Ett bolagsavtal kan träffas för bestämd eller obestämd tid eller
för en bolagsmans livstid.

Har ett bolagsavtal slutits för obestämd tid, kan en bolagsman säga upp
avtalet när som helst. Bolaget skall då träda i likvidation sex månader
efter uppsägningen, om inte någon annan uppsägningstid har avtalats.

Har ett bolagsavtal slutits för bestämd tid och fortsätts bolagets
rörelse efter utgången av den tiden, anses avtal därefter slutet för
obestämd tid.

25 § På begäran av en bolagsman skall ett bolag genast träda i
likvidation, om någon annan bolagsman väsentligt åsidosätter sina
skyldigheter enligt bolagsavtalet eller om det annars finns en viktig
grund för bolagets upplösning.

26 § Dör en bolagsman, skall bolaget genast träda i likvidation, om inte
något annat har avtalats eller följer av 29 eller 30 §.

27 § Försätts en bolagsman i konkurs, skall bolaget genast träda i lik
vidation, om inte något annat följer av 29 eller 30 §.

28 § Ett handelsbolag i vilket antalet bolagsmän har gått ned till en
skall, när detta förhållande har bestått under sex månader, anses ha
trätt i likvidation, om så ej skett tidigare.

29 § Bolagsmännen får avtala att, om det finns grund för likvidation
enligt 24-27 §§, en bolagsman eller hans rättsinnehavare skall utträda
ur bolaget i stället för att bolaget skall träda i likvidation. Ett
sådant avtal gäller inte mot en bolagsmans konkursbo såvida inte
konkursboet har biträtt avtalet.

30 § Om det finns grund för likvidation enligt 24-27 §§, kan i stället
för att bolaget träder i likvidation uteslutning ske av den bolagsman
till vilken likvidationsgrunden kan hänföras eller dennes
rättsinnehavare. För att uteslutning skall få ske måste följande
iakttas. De övriga bolagsmännen skall vara ense om uteslutningen. Den
som begärs utesluten skall erhålla ett lösenbelopp som kan antas
motsvara vad han skulle ha erhållit om bolagsskifte i stället hade ägt
rum. Den som begärs utesluten har rätt att kräva att säkerhet ställs för
att hans ansvar för bolagets förbindelser inte tas i anspråk i större
omfattning än som kan antas ha blivit fallet om i stället för
uteslutning bolagsskifte hade ägt rum.

Första stycket gäller inte, om något annat har avtalats mellan
bolagsmännen.

31 § Under likvidationen vidtas förvaltningsåtgärder av alla
bolagsmännen i förening, om inte något annat har avtalats eller särskild
likvidator har förordnats. Vad som nu sagts gäller även rätten att
företräda bolaget.

En bolagsman har rätt att under likvidationen låta sig företrädas av
ombud vid medverkan i bolagets angelägenheter, om inte något annat har
avtalats mellan bolagsmännen.

Under likvidationen får dödsboet efter en bolagsman företrädas av endast
en ställföreträdare eller ett ombud, om inte något annat har avtalats
mellan bolagsmännen.

32 § Bestämmelserna i 5 § gäller under likvidationen.

Om inte något annat har avtalats i fråga om bolagsmännens inbördes
rättigheter och skyldigheter, gäller under likvidationen 2 §, 3 § tredje
stycket, 4, 6, 8 och 12-16 §§. Bestämmelserna i 3 § tredje stycket och 4 § gäller dock inte, om särskild likvidator har förordnats.

När bolaget har trätt i likvidation, får kallelse på bolagets okända
borgenärer sökas av bolagsman eller likvidator.

33 § När bolaget har trätt i likvidation, skall bolagets egendom i den
mån det behövs för likvidationen så snart det kan ske förvandlas till
pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt
sätt. Bolagets rörelse får fortsättas, om det behövs för en
ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få skälig tid
för att skaffa ny anställning.

34 § Om inte något annat har avtalats mellan bolagsmännen, får
tillgångarna inte skiftas innan alla kända skulder har blivit
betalda eller behövliga medel har avsatts för sådan betalning.

Varje bolagsman har rätt att ur de behållna tillgångarna få
tillbaka sin behållna insats enligt den senaste
årsredovisningen eller det senaste årsbokslutet. Om varken
årsredovisning eller årsbokslut har upprättats, har varje
bolagsman rätt att få ut vad han har betalat in till bolaget
som insats. Om inte behållningen räcker till, räknas bristen
som förlust. Uppstår ett överskott, utgör detta den slutliga
vinsten. Lag (1999:1089).

35 § Om ett handelsbolag i vilket antalet bolagsmän har gått ned till en
har trätt i likvidation, får bolagets rörelse fortsättas eller annars
rättshandlingar eller andra åtgärder vidtas endast i den mån det behövs
för en ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få
skälig tid för att skaffa ny anställning.

En rättshandling, som är otillåten enligt första stycket, får åberopas
mot bolaget av den mot vilken rättshandlingen företogs endast om denne
varken kände till eller borde ha känt till de omständigheter som
medförde att rättshandlingen var otillåten.

36 § Bolagsskiften som inte sker i skriftlig form är ogiltiga.

37 § Om det är sannolikt att likvidationen oskäligt uppehålls
eller annars utförs på ett sådant sätt att en bolagsmans rätt
därigenom äventyras, får en domstol på ansökan av
bolagsmannen besluta att likvidationen ska verkställas av en
eller flera likvidatorer som utses av domstolen.

Ansökan ska göras hos rätten i den ort där bolaget har sin
hemvist. Ansökan ska innehålla uppgift om samtliga bolagsmäns
namn och adress. De bolagsmän som inte har deltagit i ansökan
ska delges denna på det sätt som är föreskrivet om stämning i
tvistemål. De ska ges tillfälle att yttra sig över ansökan.

En bolagsman får utses till likvidator.

En likvidator får inte vara underårig eller i konkurs eller
ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Om bolaget inte har någon likvidator som är bosatt i Sverige,
ska likvidatorerna bemyndiga en i Sverige bosatt person att
ta emot delgivning på bolagets vägnar. Ett sådant
bemyndigande får inte lämnas till någon som är underårig
eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Lag (2014:540).

38 § Har flera likvidatorer blivit utsedda, skall de ha hand om
uppdraget gemensamt, om inte rätten förordnar att uppdraget skall delas
på visst sätt mellan dem.

En likvidator kan när som helst entledigas av rätten. Är bolagsmännen
ense om att återta likvidationen, skall rätten återkalla förordnandet
för likvidator.

Ett beslut om förordnande eller entledigande av likvidator skall gälla
omedelbart även om det överklagas.

39 § En likvidator skall med iakttagande av 33 och 34 §§ genomföra
likvidationen i bolagsmännens ställe.

En likvidator som inte är bolagsman får inte handlägga frågor om avtal
mellan honom och bolaget. Inte heller får han handlägga frågor om avtal
mellan bolaget och tredje man, om han har ett väsentligt intresse i
frågan som kan strida mot bolagets. Vad som nu har sagts om avtal gäller
även rättegång och annan talan.

40 § En likvidator har rätt till skäligt arvode och till ersättning för
kostnader för att utföra uppdraget.

41 § Sedan en likvidator har fullgjort sitt uppdrag, skall han så snart
det kan ske avge slutredovisning för sin förvaltning genom en
förvaltningsberättelse rörande likvidationen i dess helhet. Berättelsen
skall även innehålla en redogörelse för bolagsskiftet. Till berättelsen
skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandlingarna skall av likvidatorn delges var
och en av bolagsmännen.

42 § Bestämmelserna i 14 och 15 §§ gäller även i fråga om
skadeståndsskyldighet för likvidatorer. Bestämmelserna i 15 § om årsredovisning och årsbokslut skall i stället gälla
slutredovisningen. Lag (1999:1089).

43 § Om ett bolagsskifte har förrättats av likvidator, har varje
bolagsman rätt att klandra skiftet genom att väcka talan mot de övriga
bolagsmännen inom tre månader från det slutredovisningen delgavs honom.

44 § Bolaget är upplöst när skifte har ägt rum eller, om en likvidator
har haft hand om likvidationen, när slutredovisningen har delgivits var
och en av bolagsmännen.

Om bolaget är försatt i konkurs och denna avslutas utan överskott, är
bolaget upplöst när konkursen avslutas. Finns det överskott, skall
bolaget träda i likvidation.

45 § Om det framkommer någon tillgång för bolaget efter dess upplösning
eller om talan väcks mot bolaget eller om det på annat sätt uppkommer
behov av en likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas.


3 kap. Kommanditbolag

1 § I fråga om kommanditbolag gäller 2 kap., om inte något annat
föreskrivs.

2 § Samtliga bolagsmän får inte vara kommanditdelägare. Stiftelser eller
ideella föreningar får inte vara komplementärer. Åsidosätts dessa
föreskrifter, anses bolaget som handelsbolag enligt 2 kap.

3 § Om inte något annat har avtalats, får en kommanditdelägare vid
bolagets upplösning eller när han utträder ur bolaget inte påföras en
förlust som överstiger vad han har satt in eller åtagit sig att sätta in
i bolaget.

4 § Om inte något annat har avtalats, har en kommanditdelägare inte rätt
att ta del i förvaltningen av bolagets angelägenheter. I fråga om
förvaltningsåtgärder under likvidation gäller dock 2 kap. 31 §.

5 § Om det inte genom avtal har bestämts efter vilken grund en
kommanditdelägare skall ta del i vinst och förlust och bolagsmännen inte
heller kan enas om det, ankommer det på rätten att avgöra denna fråga
efter skälighet.

6 § Bolagsmännen får avtala att kommanditdelägare inte skall ha
kontrollrätt som avses i 2 kap. 5 §.

7 § Kommanditdelägare är inte behöriga att företräda bolaget.

En rättshandling som en kommanditdelägare företar för bolaget blir dock
bindande för bolaget, om den mot vilken rättshandlingen företogs varken
insåg eller borde ha insett att den som företog rättshandlingen var
kommanditdelägare.

8 § En kommanditdelägare fullgör sin skyldighet att svara för bolagets
förpliktelser genom att betala in sin utfästa insats till bolaget.

På begäran av den som har en fordran mot bolaget som är förfallen till
betalning är en kommanditdelägare skyldig att betala in sin utfästa
insats till bolaget.

En kommanditdelägares utfästa insats anses som inte inbetald i den mån
han har återtagit något av insatsen eller, innan en uppkommen brist i
insatsen har blivit fylld, lyft vad som har tillgodoförts honom enligt 2 kap. 6 eller 8 §.

9 § Om kommanditbolaget ingår ett avtal med tredje man och denne vid
avtalets ingående varken kände till eller borde ha känt till att
förbehåll skett enligt 1 kap. 2 §, svarar den kommanditdelägare som
förbehållet avser såsom komplementär för de förbindelser som uppkommit
för bolaget genom avtalet.

Om ett avtal ingås för bolagets räkning och därvid med en kommanditdel
ägares vetskap och vilja en firma används som inte innehåller ordet ''kommanditbolag'', svarar kommanditdelägaren såsom komplementär
gentemot den med vilken avtalet ingicks, även om denne på grund av 19 § handelsregisterlagen (1974:157) skall anses ha haft vetskap om att
förbehåll skett enligt 1 kap. 2 §.

10 § Nedsätts det belopp med vilket en kommanditdelägare svarar enligt 1 kap. 2 § på grund av överenskommelse mellan bolagsmännen, är
nedsättningen utan verkan i fråga om förpliktelser vid vars tillkomst
medkontrahenten varken kände till eller borde ha känt till
nedsättningen.

11 § Om inte något annat har avtalats, medför en kommanditdelägares död
inte att bolaget skall träda i likvidation.


4 kap. Enkla bolag

Bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter

1 § Bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter under bolagets
bestånd bestäms genom avtal.

I den mån bolagsmännen inte har träffat avtal om något annat skall 2-4 §§ tillämpas.

2 § Bestämmelserna i 2 kap. 2, 4, 5, 8, 9, 11, 13 och 14 §§ gäller för
enkla bolag. Härvid skall det som föreskrivs i 2 kap. 14 § om skada för
bolaget i stället gälla skada för någon annan bolagsman.

3 § Åtgärder i förvaltningen av bolagets angelägenheter får vidtas
endast med samtliga bolagsmäns samtycke. Dock får en åtgärd som inte tål
uppskov vidtas fastän en bolagsman inte har deltagit i beslutet om
åtgärden, om bolagsmannen inte har hunnit tillkallas eller om han till
följd av sjukdom eller av annan anledning inte är i stånd att ta del i
förvaltningen av bolagets angelägenheter.

Har bolagsmännen avtalat att en förvaltningsåtgärd får vidtas utan
samtycke av samtliga bolagsmän, får åtgärden dock inte vidtas, om den
förbjuds av en bolagsman som inte är utesluten från förvaltningen.

4 § Talan om skadestånd av en bolagsman mot någon annan bolagsman skall
väckas senast tre år efter utgången av det år då det beslut fattades
eller den åtgärd vidtogs som ligger till grund för talan.

Utan hinder av första stycket kan skadeståndstalan som grundas på brott
föras mot en bolagsman.

Bolagsmännens förhållande till tredje man

5 § Genom ett avtal som sluts på bolagsmännens vägnar eller under en
benämning varmed bolagsmännen samfällt betecknas blir endast den
bolagsman som har deltagit i avtalet berättigad eller förpliktad i
förhållande till medkontrahenten.

Har flera bolagsmän deltagit i avtalet, har de lika rätt i förhållande
till medkontrahenten och svarar solidariskt för vad som har utfästs. Vad
som nu har sagts gäller inte, om något annat har bestämts i avtalet.

6 § Används vid ingående av ett avtal en benämning varmed bolagsmännen
samfällt betecknas, får benämningen inte innehålla något av orden "handelsbolag", "aktiebolag", "förening" eller "stiftelse". Om så ändå
sker, svarar de bolagsmän med vilkas vetskap och vilja det har skett
solidariskt för förbindelser gentemot den som varken insåg eller borde
ha insett att benämningen avsåg ett enkelt bolag.

Bolagets likvidation och upplösning

7 § Under bolagets likvidation gäller i fråga om bolagsmännens inbördes
rättigheter och skyldigheter 2 kap. 2, 4, 5, 8, 13 och 14 §§ samt 3 och 4 §§ i detta kapitel, om inte något annat har avtalats. Vad som nu har
sagts om 2 kap. 4 § och 3 § i detta kapitel gäller dock inte, om
särskild likvidator har förordnats.

I övrigt gäller i fråga om bolagets likvidation och upplösning 2 kap. 24-27, 29 och 30 §§, 31 § andra och tredje styckena, 33, 34 och 36 §§, 37 § första stycket, andra stycket andra-fjärde meningarna och
tredje-femte styckena, 38-43 §§, 44 § första stycket samt 45 §.

8 § Ansökan om förordnande av likvidator skall göras hos rätten i den
ort där någon av bolagsmännen har sitt hemvist. Föreligger sådana
ansökningar vid skilda domstolar, skall den ansökan som kom in senare
inte tas upp till prövning.

9 § En likvidator är behörig att företa rättshandlingar på bolagsmännens
vägnar endast i den mån det behövs för att bolagsmännens för bolaget
avsedda tillgångar skall kunna förvandlas till pengar enligt 2 kap. 33 §. Överskrider likvidatorn sin behörighet, är rättshandlingen dock
bindande för bolagsmännen, om tredje man varken insåg eller borde ha
insett att behörigheten överskreds.


Övergångsbestämmelser

1980:1102
4. Fråga huruvida handelsbolag eller enkelt bolag föreligger skall
intill utgången av år 1994 bedömas enligt äldre lag. Enkelt bolag, som
från och med den 1 januari 1995 blir handelsbolag, skall ansöka om
registrering före nämnda dag. Lag (1992:1210).

1993:760
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. För handelsbolag och enkla bolag som har bildats enligt äldre lag
gäller den nya lagen med det undantag som följer av punkten 3.
3. För handelsbolag som har bildats före den 1 januari 1995 gäller 1 kap. 1 § i sin äldre lydelse till utgången av år 1995. Om ett sådant
bolag vid utgången av 1995 inte har förts in i handelsregistret är
bolaget upplöst.

1999:1089

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.

2000:184

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Äldre föreskrifter
gäller för beräkning av ränta som avser tid före
ikraftträdandet.

2002:353

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002. I fråga om
räkenskapsår som inleds före ikraftträdandet gäller äldre
bestämmelser.

2005:247
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.
2. Bestämmelserna i 1 kap. 2 a § gäller inte om pensions- eller
personalstiftelsen har inträtt som bolagsman i handelsbolaget
före lagens ikraftträdande och ansökan om registrering av
bolagsavtalet har kommit in till Bolagsverket före utgången av
december 2005.

2006:867

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2006.

2014:540
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014.
2. Bestämmelsen i 2 kap. 22 a § tillämpas också på fordringar
som har kommit till före ikraftträdandet, om bolagsmannens
avgång har registrerats i handelsregistret efter
ikraftträdandet.