Martin Westmont (SweDem)

Allmänhetens insyn i politiska processer ska öka. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till ny lagstiftning som syftar till detta. Förslaget omfattar två nya lagar samt ändringar i en befintlig lag.

I lagen om insyn i finansiering av partier införs bland annat ett förbud mot att ta emot anonyma och utländska bidrag, oavsett belopp. Partiernas redovisningsskyldighet ska även utökas och granskningen av reglernas efterlevnad skärpas.

En ny lag ska reglera påverkan av beslutsfattare, bland annat genom att påverkansaktörer (lobbyister) ska registrera sig hos Kammarkollegiet, samt redovisa uppgifter om sin kommunikation med politiska beslutsfattare.

Regeringen föreslår även en ny lag som reglerar partipolitiska bidrag från arbetsmarknadsorganisationer, som fackförbund och arbetsgivarförbund. Lagen innebär bland annat att en medlem i en arbetsmarknadsorganisation ska kunna lämna en förklaring om att hans eller hennes medlemsavgift inte får användas som bidrag för partipolitiska ändamål.

Den nya lagstiftningen föreslår börja gälla den 1 juli 2027.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-09

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Beslut

2026-06-16

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 31 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

65, 346 minuter

Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-10

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag som bland annat gäller nya regler vid val av talman, höjning av basstödet till riksdagens partigrupper samt nya regler vid ordningsstörningar i riksdagen.

De nya reglerna innebär bland annat följande:

• Det ska vid val av talman och vice talmän bara gå att rösta på kandidater som har nominerats, och vid ett val av en vice talman ändras antalet omgångar från tre till två.
• Det så kallade Stockholmstraktamentet höjs, liksom basstödet till riksdagens partigrupper. Basstödet ska också, genom en koppling till prisbasbeloppet, justeras årligen.
• Det införs en möjlighet att besluta om förkortad motionstid för skrivelser och redogörelser.
• Fördelningen av ärenden mellan utskott ändras något.
• Utvisning av åhörare som stört ordningen vid ett sammanträde i riksdagen ska gälla för resten av sammanträdet.
• Det införs utökade möjligheter till säkerhetskontroll av åhörare till kammarens sammanträden eller offentliga sammanträden i ett utskott eller EU-nämnden.

Riksdagen beslutade även om ett tillkännagivande till regeringen om en utredning av frågor om stärkt säkerhet för den parlamentariska processen och för riksdagens ledamöter. Frågorna bör utredas av en parlamentariskt sammansatt kommitté.

De flesta lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026. Vissa lagändringar börjar gälla den 1 oktober 2026 eller den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Socialminister Jakob Forssmed (KD) Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister

Datum

2026-06-04

Interpellation 2025/26:419 Motorvägsbron i Södertälje av Ingela Nylund Watz (S) till Försvarsminister Pål Jonson (M) Motorvägsbron med E4 och E20 i Södertälje är en infrastrukturlänk som är av mycket kritisk betydelse för hela landet. Vid störningar för driften saknas alternativa, robusta lösningar med tillräcklig

Inlämnad

2026-03-25

Svarsdatum

2026-05-29

Besvarare

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Civilminister Erik Slottner (KD) Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) Civilminister

Datum

2026-05-28

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) Infrastruktur- och

Datum

2026-05-07

Interpellation 2025/26:439 Brist på poliser i Stockholm av Mattias Vepsä (S) till Justitieminister Gunnar Strömmer (M) I slutet av mars publicerade Brottsförebyggande rådet (BRÅ) sin utvärdering av polismålet om 10 000 nya poliser. Att målet har uppnåtts och att antalet polisanställda ökar är positivt. Nästa steg måste

Inlämnad

2026-04-17

Svarsdatum

2026-04-30

Besvarare

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Riksdagen sa nej till 83 förslag i motioner om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om frågor om avskaffandet av monarkin, statschefens åtalsimmunitet, ökad insyn i hovets ekonomi. Andra förslag rör politisk kommunikation, förbud mot anonyma eller utländska partibidrag, nationellt lobbyregister och grundlagsbestämmelser om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

36

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

10, 67 minuter

Justering

2026-03-24

Datum

2026-03-26

Bordläggning

2026-03-31

Debatt

2026-04-01

Beslut

2026-04-01

Riksdagen sa nej till 53 förslag i motioner om offentlig förvaltning från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om korruption, överlämnande av förvaltningsuppgifter, lokal statlig service, Justitiekanslern, länsstyrelserna, myndighetsaktivism och opinionsbildande verksamhet.

Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder samt pågående arbete.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

13

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

6, 52 minuter

Justering

2026-03-26

Datum

2026-03-26

Bordläggning

2026-03-31

Debatt

2026-04-01

Beslut

2026-04-01

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) EU-minister Jessica Rosencrantz (M) Jämställdhetsminister Nina

Datum

2026-03-26

Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som rör fri- och rättigheter.

Förslagen handlar bland annat om hot på grund av trosuppfattning och mot förtroendevalda, trossamfunds trygghets och säkerhetsarbete, skyddet av äganderätten, förbud mot rasistiska organisationer och skyddet av den akademiska friheten.,

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbeten.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

22

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

8, 72 minuter

Justering

2026-03-05

Datum

2026-03-06

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Försvarsminister Pål Jonson (M) Civilminister Erik Slottner (KD) Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) besvarar

Datum

2026-03-05

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Som en del i granskningen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet.

Vidare har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2024. Utskottet påminner om vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet. När det gäller underskrifter av beslut understryker utskottet bland annat att det givetvis förutsätts att ministrar som undertecknar ett beslut har närvarat på regeringssammanträdet.

Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om nyttjanderättsupplåtelser enligt rennäringslagen. I de granskade ärendena förekommer inte sällan frågor som måste bedömas redan i ett tidigt skede av handläggningen och utskottet noterar att bedömningen av sådana frågor ibland har dröjt. Utskottet framhåller vikten av en noggrann genomgång av överklagandet när det kommit in till Regeringskansliet så att frågor som kräver en mer skyndsam hantering uppmärksammas direkt.

I granskningen Framställningar och beslut från Riksdagens ombudsmän (JO) har utskottet gjort en genomgång av de åtgärder som vidtagits med anledning av framställningar och beslut som överlämnats till regeringen mellan den 1 juli 2020 och den 30 juni 2025. Utskottet framhåller att regeringen bör dra nytta av särskilt framställningarna, men även beslut som JO överlämnar för kännedom, i arbetet med att förbättra lagstiftning och rutiner. Utskottet påminner också om att framställningar förutsätter beslut av regeringen eller en hänvisning till ett sådant beslut. I granskningen noteras några fall där frågan om hur en framställning eller ett beslut ska omhändertas inte hanterats trots att det har gått flera år sedan de överlämnades.

Utskottet har också granskat funktioner över tid inom Regeringskansliet för säkerhet och krishantering. I granskningen framkommer det att omfattningen av frågor om utrikes- och säkerhetspolitik samt nationell säkerhet som statsministern ska hantera har ökat. Enligt utskottet måste Regeringskansliet förändras utifrån rådande behov för att kunna fullgöra sin uppgift. Utskottet vill samtidigt betona att det vid förändringar av organisationen är viktigt att det finns en tydlig rollfördelning mellan Statsrådsberedningen och departementen samt gentemot myndigheterna under regeringen. Det är även angeläget att interna processer fungerar väl för att sprida information vidare till alla berörda inom Regeringskansliet och för att frågor ska kunna förankras inom regeringen. Slutligen är det enligt utskottet viktigt ur ekonomisk synpunkt att man undviker överlappning mellan olika enheter inom Regeringskansliet och man bör sträva efter att samordna uppgifter.

Även regeringens remisser till Lagrådet har granskats av utskottet. Senast utskottet gjorde en liknande granskning var hösten 2018. I cirka hälften av de nu granskade fallen har Lagrådet lämnat synpunkter och förslag, vilket är en något lägre andel än vid den förra granskningen. En majoritet av synpunkterna har varit juridisk-tekniska. I ett antal fall har synpunkterna rört grundläggande frågor som om ett lagförslag är förenligt med grundlagarna, om det är rättssäkert och kan förväntas uppfylla sitt syfte. I några fall har de rört själva remissförfarandet och då oftast att remisstiden varit för kort. Utskottet framhåller att remissbehandlingen är viktig för att upprätthålla en god kvalitet i lagstiftningen. Vidare visar granskningen att regeringen till övervägande del har godtagit Lagrådets förslag och beaktat dess synpunkter. Under de senaste två riksmötena har det skett i lägre utsträckning än tidigare under den granskade perioden. När regeringen inte har följt Lagrådets förslag och synpunkter har den argumenterat för sitt ställningstagande i propositionerna. Enligt utskottet är det viktigt för kvaliteten i lagstiftningsarbetet att regeringen redovisar skälen till sitt ställningstagande, att det exempelvis har sin grund i en annan juridisk bedömning än den Lagrådet har gjort eller i ett visst politiskt hänsynstagande. Av de propositioner som ingår i granskningen innehåller 37 stycken lagförslag som helt eller delvis har avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts av Lagrådet. Detta antal har varierat över tid under den granskade perioden och var som högst under 2023/24. I knappt hälften av fallen har regeringen följt Lagrådet, och i några fall har den delvis följt Lagrådet. I ett antal fall har regeringen valt att inte följa Lagrådets synpunkter och förslag. Utskottet understryker att det är angeläget att Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte urholkas. Utskottet noterar ökningen av antalet propositioner med lagförslag där Lagrådet avstyrkt eller allvarligt ifrågasatt lagförslagen eller delar av dem. Granskningen ger dock inte en heltäckande bild av kvalitetsnivån i regeringens lagförslag. Det rör sig också om förhållandevis få propositioner.

En annan granskning har gällt regeringens styrning av Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. I många avseenden påminner styrningen av dem om styrningen av övriga förvaltningsmyndigheter, men samtidigt finns det flera undantag och tillägg som är specifika för dem, i egenskap av så kallade affärsverk. Verksamheten regleras i flera lagar, instruktioner och andra förordningar samt i de årliga regleringsbreven. Som även konstaterats tidigare är det svårt att överblicka det regelverk som styr affärsverken, och därmed kvarstår en risk för att styrningen framstår som otydlig. Vidare framkommer i granskningen att regleringen i viss mån skiljer sig åt mellan de tre affärsverken. Utskottet framhåller att eventuella skillnader bör vara övervägda och motiverade. När det gäller finansieringen utmärker sig affärsverken i förhållande till övriga förvaltningsmyndigheter då deras verksamhet i huvudsak finanserias genom avgifter, inte anslag. Utskottet framhåller vikten av dialog om det ekonomiska läget och noggranna överväganden av hur uppdrag finansieras. I fråga om den årliga dialogen noterar utskottet att dagordningarna från dessa ofta är övergripande, varför det kan vara svårt att utläsa från dem vad som har behandlats vid mötet. Utskottet anser att det som anges i Finansdepartementets cirkulär om dokumentation vid årliga myndighetsdialoger är en god ordning och förutsätter att sådan dokumentation även görs för dialogen med affärsverken.

Slutligen har utskottet granskat information till och överläggning med Utrikesnämnden. Granskningen omfattar 2015–2024 och följer upp en granskning från hösten 2015 som omfattade 1990–2014. Utskottet påminner i sitt ställningstagande om det grundläggande förhållandet att Utrikesnämnden är ett konstitutionellt reglerat organ som har inrättats för att ge riksdagen en vidsträckt insyn och ett starkt inflytande inom utrikespolitiken. I den aktuella granskningen noterar utskottet att omvärldsläget i allra högsta grad påverkar vad som behandlas i Utrikesnämnden. Ju fler svåra situationer som regeringen har att hantera internationellt, desto större behov har regeringen sett av att överlägga med nämnden. Till skillnad från vid förra granskningen har tendensen under senare år varit att situationer i omvärlden eller konkreta ärenden har behandlats i nämnden snarare än ämnen. Den tydligaste trenden sedan 2022 är att nämnden ofta kallats in med kort varsel med anledning av specifika händelser. En sådan utveckling är enligt utskottet fullt ut förenlig med den roll som Utrikesnämnden har enligt regeringsformen. Utskottet noterar också att det vanligtvis inte görs någon skillnad på förhand mellan informationspunkter och punkter för överläggning inför Utrikesnämndens sammanträden. Vid sammanträdena redovisar regeringen sin bedömning i en aktuell fråga och i förekommande fall sina överväganden och avsikter vad gäller fortsatt hantering, varefter nämndens ledamöter har möjlighet att ställa frågor eller uttrycka ståndpunkter. Huruvida det är fråga om information eller överläggning avgörs av sammanhanget, och båda elementen kan finnas i samma ärende. Utskottet har ingen invändning mot denna väletablerade praxis.

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2025-12-16

Datum

2026-01-09

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) EU-minister Jessica Rosencrantz (M) Socialtjänstminister

Datum

2026-01-15

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) Socialminister Jakob Forssmed (KD) Migrationsminister Johan Forssell (M) Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) Utbildnings- och integrationsminister

Datum

2025-12-11

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) Minister

Datum

2025-11-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam. Förslaget innebär i huvudsak att vissa kompletterande bestämmelser till förordningen samlas i en ny lag.

Den nya lagen beskriver bland annat vilka befogenheter de ansvariga myndigheterna har och vilka sanktionsavgifter som kan bli aktuella vid överträdelser av förordningen.

Syftet med EU-förordningen om politisk reklam är att öka transparensen för sådan reklam och att harmonisera reglerna för tillhandahållande av politiska reklamtjänster inom EU.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-13

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bestämmelser som kompletterar EU:s mediefrihetsförordning samlas i en ny lag.

Förslaget innebär bland annat att

• Mediemyndigheten kommer att ha tillsynsansvar och bland annat övervaka regler, hantera en ny databas över medieägande och bedöma mediekoncentrationer
• medieleverantörer ska få en skyldighet att lämna information till Mediemyndigheten, som exempelvis leverantörens juridiska namn och kontaktuppgifter.

Syftet med mediefrihetsförordningen är bland annat att främja mediemångfald, skydda journalister och säkerställa att medieföretag kan verka oberoende, utan politisk eller ekonomisk påverkan.

I förslaget ingår även en ändring av den nya lagen. Ändringen beror på att vissa bestämmelser i lagen ska börja gälla vid en senare tidpunkt.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2026 och vissa ändringar i lagen börjar gälla den 8 maj 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2025-11-06

Datum

2025-11-07

Bordläggning

2025-11-11

Debatt

2025-11-12

Beslut

2025-11-12

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Försvarsminister Pål Jonson (M) Migrationsminister Johan Forssell (M) Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) Finansminister Elisabeth Svantesson (M) besvarar

Datum

2025-11-06