Jessica Wetterling (Lft)

Tjänstgörande riksdagsledamot

Constituency
Västra Götaland County West, seat 334
Birth year
1986
Address
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Current assignments

Member of Parliament

Ordinary member

Committee on the Constitution

Member

Committee on Taxation

Deputy member

Nominations Committee

Member

Deputy member

Election Review Board

Deputy member

Member

All assignments

Member of Parliament

Ordinary member
2018-9-24 – 2026-9-21

Committee on the Constitution

Member
2022-10-4 – 2026-9-21
Deputy member
2018-10-2 – 2022-9-26

Committee on Defence

Deputy member
2020-3-18 – 2020-9-3

Committee on Foreign Affairs

Deputy member
2020-3-18 – 2020-9-3

Committee on the Labour Market

Deputy member
2020-3-18 – 2022-9-26

Committee on Civil Affairs

Deputy member
2020-3-18 – 2022-9-26

Committee on Finance

Deputy member
2020-3-18 – 2022-9-26

Committee on Justice

Deputy member
2020-3-18 – 2022-9-26

Committee on Cultural Affairs

Deputy member
2020-3-18 – 2022-9-26

Committee on Environment and Agriculture

Deputy member
2020-3-18 – 2022-9-26

Committee on Industry and Trade

Deputy member
2020-3-18 – 2022-9-26

Committee on Social Insurance

Deputy member
2020-3-18 – 2022-9-26

Committee on Taxation

Deputy member
2022-10-12 – 2026-9-21
Deputy member
2020-3-18 – 2022-9-26

Committee on Health and Welfare

Deputy member
2020-3-18 – 2022-9-26

Committee on Transport and Communications

Deputy member
2020-3-18 – 2022-9-26

Committee on Education

Deputy member
2020-3-18 – 2022-9-26

Committee on European Union Affairs

Deputy member
2020-3-18 – 2022-10-4

Election Review Board

Deputy member
2023-3-23 –
Member
2019-3-13 – 2023-3-22

Nominations Committee

Member
2022-9-26 –

Deputy member
2022-10-27 –
Member
2022-10-27 –

Biography

The information in the biography is information that the commissioner has submitted to the publication Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 18–. Ledamot konstitutionsutskottet 22–. Suppleant konstitutionsutskottet 18–22 och skatteutskottet 22–. Ledamot Valprövningsnämnden 19–23, Valberedningen 22– och Riksdagens råd för Riksrevisionen 22–. Suppleant Styrgruppen för riksdagens bilaterala demokratifrämjande samarbete 22– och Valprövningsnämnden 23–.

Said and done

Here you will find what the member has said and done in the Riksdag. This includes motions and speeches in the Chamber, as well as interpellations and written questions to the Government. Here you will also find what government ministers have said and done in the Riksdag. Use the filters to search among the documents.

  • med anledning av prop. 2024/25:93 Kamerabevakning i brottsbekämpning och annan offentlig verksamhet – utökade möjligheter och ett enklare förfarande

    Motion 2024/25:3334 av Gudrun Nordborg m.fl. (V)

    Motion till riksdagen 2024/25:3334 av Gudrun Nordborg m.fl. V med anledning av prop. 2024/25:93 Kamerabevakning i brottsbekämpning och annan offentlig verksamhet utökade möjligheter och ett enklare förfarande 1  Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 4 Regeringens förslag 5 Vänsterpartiets
    Inlämnad
    2025-02-06
    Förslag
    11
    Utskottsberedning
    JuU
  • med anledning av prop. 2024/25:92 Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud

    Motion 2024/25:3324 av Tony Haddou m.fl. (V)

    Motion till riksdagen 2024/25:3324 av Tony Haddou m.fl. V med anledning av prop. 2024/25:92 Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår förslaget om strängare preskriptionsregler avsnitt 4.1 i propositionenRiksdagen avslår förslaget om en möjlighet
    Inlämnad
    2025-02-04
    Förslag
    3
    Utskottsberedning
    SfU
  • med anledning av prop. 2024/25:80 Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll i kommuner och regioner

    Motion 2024/25:3323 av Jessica Wetterling m.fl. (V)

    Motion till riksdagen 2024/25:3323 av Jessica Wetterling m.fl. V med anledning av prop. 2024/25:80 Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll i kommuner och regioner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag
    Inlämnad
    2025-02-04
    Förslag
    2
    Utskottsberedning
    KU
  • Still from Debatt om förslag: Allmänna helgdagar m.m.

    Allmänna helgdagar m.m.

    Betänkande 2024/25:KU8

    Riksdagen sa nej till 19 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om minnesdagar, allmänna flaggdagar, regler om flaggning, skånska flaggans status, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar.

    Anledningen är bland annat att allmänna flaggdagar nyligen setts över och att riksdagen anser att det saknas skäl till att ställa sig bakom övriga förslag.

    Behandlade dokument
    19
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 19 minuter
    Justering
    2025-01-16
    Bordläggning
    2025-01-21
    Debatt
    2025-01-22
    Beslut
    2025-01-22
  • Still from Debatt om förslag: Offentlighet, sekretess och integritet

    Offentlighet, sekretess och integritet

    Betänkande 2024/25:KU7

    Riksdagen sa nej till 25 förslag i motioner om offentlighet, sekretess och integritet från den allmänna motionstiden 2023 och 2024. Förslagen handlar till exempel om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, handel med personuppgifter, personlig integritet och digital marknadsföring.

    Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    20
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 49 minuter
    Justering
    2025-01-16
    Bordläggning
    2025-01-21
    Debatt
    2025-01-22
    Beslut
    2025-01-22
  • Still from Debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

    Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

    Betänkande 2024/25:KU5

    Konstitutionsutskottet har gjort en uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen under 2023.

    En subsidiaritetsprövning innebär en prövning av lagförslag från EU. Prövningen görs i EU-ländernas nationella parlament.

    Under 2023 subsidiaritetsprövade riksdagen totalt 132 förslag och lämnade sju motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

    Miljö- och jordbruksutskottet, finansutskottet, näringsutskottet och trafikutskottet prövade tillsammans nästan 60 procent av förslagen. Förslagen gällde bland annat harmonisering av lagstiftning inom EU som rör den inre marknaden, miljöpolitik, transportpolitik och etableringsrätt.

    Skatteutskottet, justitieutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet har yttrat sig inom ramen för uppföljningen. Yttrandena innehåller iakttagelser bland annat om utvecklingen inom olika politikområden och om hur utrymmet för nationella åtgärder inom olika politikområden har påverkats till följd av förslag från EU.

    Utskottet noterar att kommissionen i sin årsrapport 2023 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna endast räknar med fem av sju motiverade yttranden som riksdagen lämnade under 2023. Någon förklaring till detta lämnas inte i rapporten. Utskottet anser att kommissionen borde ha redovisat skälen till varför man inte räknar med två av riksdagens motiverade yttranden.

    Anföranden och repliker
    2, 12 minuter
    Justering
    2024-12-10
    Bordläggning
    2025-01-21
    Debatt
    2025-01-22
  • Still from Debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

    Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

    Betänkande 2024/25:KU10

    Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

    Som en del i granskningen har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2023. Utskottet framhåller vikten av att författningar meddelas i god tid innan de börjar gälla för att både enskilda och myndigheter som berörs ska få möjlighet att anpassa sig efter de kommande förändringarna. Utskottet konstaterar att myndigheternas behov visserligen också delvis kan tillgodoses genom att de deltar i beredningen och hålls underrättade underhand av Regeringskansliet. Utskottet framhåller samtidigt vikten av att detta sker i de fall en författning som påverkar en myndighet börjar gälla nära inpå att beslutet har fattats.

    Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om att bilda eller utvidga naturreservat. Granskningen har rört handläggningstid och andra förvaltningsrättsliga aspekter av handläggningen. Handläggningstiderna är långa i flera av ärendena i granskningen. Utskottet har förståelse för att flera ärenden har krävt omfattande utredningsåtgärder och svåra avvägningar. Det finns dock ärenden som har lång handläggningstid utan att de synbara utredningsåtgärderna har varit särskilt omfattande. Utskottet anser att handläggningstiden borde kunnat vara kortare i några ärenden. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster.

    Utskottet har också på nytt granskat utnämningsmakten. Granskningen är som tidigare inriktad på politisk bakgrund respektive kön. Även så kallade öppna rekryteringsförfaranden och förekomsten av förflyttningar av myndighetschefer uppmärksammas. Granskningen visar att andelen utnämnda myndighetschefer i Sverige med politisk bakgrund har legat mer eller mindre konstant sedan 2006 (omkring en femtedel eller lägre). Även bland utnämnda chefer för utlandsmyndigheterna har andelen med politisk bakgrund varit i stort sett densamma (omkring 10 procent eller lägre). Utskottet står fast vid sin tidigare uppfattning, att politisk bakgrund inte ska vara diskvalificerande vid tillsättningen så länge beslutet bygger på sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. När det gäller kön konstaterar utskottet att andelen kvinnor sedan flera år har legat omkring eller strax under hälften. Utskottet ser positivt på att andelen kvinnor har ökat över tid så att könsfördelningen numera är mer jämn. Granskningen visar också att öppna rekryteringsförfaranden tillämpas i stor utsträckning. I fråga om omförordnande och förflyttningar framhåller utskottet i likhet med tidigare vikten av att beakta vilken dokumentation som kan behövas i dialogen med myndighetschefen.

    En annan granskning har gällt propositionsavlämnandet. I granskningen uppmärksammas tiden mellan bordläggningen av en proposition och datumet för lagförslagets ikraftträdande samt förekomsten av förkortad motionstid under riksmötena 2011/12–2023/24. Utskottet noterar en ökning vid tiden för covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, av både antalet propositioner som bordlagts kortare tid än 85 dagar före föreslaget ikraftträdande och antalet propositioner som behandlats med förkortad motionstid. Efter pandemin är antalet propositioner som lämnas sent inte påtagligt större än före pandemin men de lämnas senare än före pandemiutbrottet. Utskottet har förståelse för att det i vissa fall kan finnas skäl för brådskande beredning men vill på nytt understryka att det behovet åtminstone i viss utsträckning bör kunna undvikas genom kontinuerlig omvärldsbevakning och god framförhållning och beredskap. Utskottet tar även upp vikten av goda kunskaper i Regeringskansliet om tidsåtgång för riksdagens arbetsprocesser.

    Även politiska samordningsfunktioner inom Regeringskansliet över tid har granskats. Utskottet konstaterar att den nu aktuella perioden (2014–2024) kännetecknas av en högre grad av kontinuitet jämfört med tidigare. Samordningen är förlagd till Statsrådsberedningen, och dess arbetsformer framgår av en promemoria som har uppdaterats under varje statsminister. Vidare uppmärksammas systemet med kollektivt fattade regeringsbeslut, som enligt utskottet har stora fördelar. Inom Regeringskansliet tillämpas både delning och gemensam beredning. Granskningen visar att den gemensamma beredningen av ett ärende ska vara slutförd innan det samordnas och det anses viktigt att den politiska samordningen hålls skild från sakberedningen av ett ärende. Utskottet anser att detta är en god ordning.

    Statsråds användande av sociala medier har också granskats. Statsrådens kommunikation sker i dag genom sociala medier i större utsträckning än tidigare. Att använda egna konton i rollen som statsråd kan enligt utskottet innebära särskilda utmaningar när det gäller att bedöma i vilken utsträckning det utgör ett led i tjänsteutövningen. Utskottet framhåller vikten av att statsråden i så stor utsträckning som det är möjligt tydliggör detta vid användandet av egna konton i sociala medier. Utskottet uttalar också bland annat att det bör säkerställas att officiell information från regeringen regelmässigt kommuniceras i regeringens kommunikationskanaler och att statsrådens egna konton i sociala medier används som komplement.

    Utskottet har också genomfört en övergripande granskning av det konsulära stödet till frihetsberövade utomlands. Antalet inkomna ärenden har sedan 2010 varierat mellan cirka 210 och 460 per år. Regeringskansliets bedömning är att antalet komplicerade ärenden har ökat och att det beror på omvärldsläget och att fler svenskar reser utomlands. Utskottet konstaterar att ärenden om konsulärt stöd till frihetsberövade utomlands är av rättslig natur, men det kan även finnas en utrikespolitisk dimension som påverkar hur de hanteras. Vissa ärenden bedöms utifrån omständigheter vara särskilt komplicerade och av dem behöver vissa tas upp på politisk nivå. Enligt utskottet är det angeläget att utrikesförvaltningens organisation är rustad för att med kort varsel kunna involvera den politiska nivån.

    Slutligen har utskottet granskat myndigheters underrättelser om införlivande av EU-rättsakter. Granskningen visar att regeringen får denna information på olika sätt. Det kan ske enligt förordningen om vissa skyldigheter för myndigheter vid ett medlemskap i Europeiska unionen. Ett annat sätt är att informationen ges i den årliga förteckningen över föreskrifter som myndigheterna ska lämna till regeringen enligt författningssamlingsförordningen. Ytterligare ett sätt är att departementen följer myndigheternas författningsarbete och därigenom får informella underrättelser om de myndighetsföreskrifter som beslutas. Granskningen visar dock att förutsättningarna är olika mellan departementen genom att mängden EU-rättsakter som införlivas eller kompletteras genom myndighetsföreskrifter varierar. På grund av detta framstår det som naturligt att vissa skillnader i hur myndigheterna informerar regeringen kan uppkomma.

    Anföranden och repliker
    8, 68 minuter
    Justering
    2024-12-12
    Bordläggning
    2025-01-21
    Debatt
    2025-01-22
  • med anledning av prop. 2024/25:65 Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen

    Motion 2024/25:3291 av Gudrun Nordborg m.fl. (V)

    Motion till riksdagen 2024/25:3291 av Gudrun Nordborg m.fl. V med anledning av prop. 2024/25:65 Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen 1  Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 4 Regeringens förslag 5 Vänsterpartiets ställningstagande 5.1 En ny lag om uppgiftsskyldighet 5.2 Informationsdelning
    Inlämnad
    2024-12-12
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2024/25:JuU9
  • med anledning av prop. 2024/25:59 En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning

    Motion 2024/25:3287 av Gudrun Nordborg m.fl. (V)

    Motion till riksdagen 2024/25:3287 av Gudrun Nordborg m.fl. V med anledning av prop. 2024/25:59 En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2024/25:59 i den del som handlar om att alla brott med livstids fängelse i straffskalan undantas från preskription.
    Inlämnad
    2024-12-11
    Förslag
    4
    Utskottsberedning
    2024/25:JuU22
  • Still from Debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

    Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

    Betänkande 2024/25:KU1

    Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen.

    I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

    Totalt fördelas drygt 20,1 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 10,4 miljarder kronor. Drygt 4,2 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och cirka 1,1 miljard till riksdagens ledamöter och partier.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2023 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    8, 67 minuter
    Justering
    2024-11-28
    Bordläggning
    2024-12-03
    Debatt
    2024-12-04
    Beslut
    2024-12-04
  • med anledning av prop. 2024/25:51 Hemlig dataavläsning mot allvarliga brott

    Motion 2024/25:3271 av Gudrun Nordborg m.fl. (V)

    Motion till riksdagen 2024/25:3271 av Gudrun Nordborg m.fl. V med anledning av prop. 2024/25:51 Hemlig dataavläsning mot allvarliga brott 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en brottskatalog som specificerar vid vilka av de grövsta
    Inlämnad
    2024-11-26
    Förslag
    7
    Utskottsberedning
    2024/25:JuU21
  • med anledning av prop. 2024/25:49 En ny ordning för asylsökandes boende

    Motion 2024/25:3263 av Tony Haddou m.fl. (V)

    Motion till riksdagen 2024/25:3263 av Tony Haddou m.fl. V med anledning av prop. 2024/25:49 En ny ordning för asylsökandes boende 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2024/25:49 En ny ordning för asylsökandes boende. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma
    Inlämnad
    2024-11-19
    Förslag
    3
    Utskottsberedning
    2024/25:SfU11
    Riksdagsbeslut
    (3 yrkanden): 3 avslag
  • med anledning av prop. 2024/25:37 Biometri i brottsbekämpningen

    Motion 2024/25:3242 av Gudrun Nordborg m.fl. (V)

    Motion till riksdagen 2024/25:3242 av Gudrun Nordborg m.fl. V med anledning av prop. 2024/25:37 Biometri i brottsbekämpningen 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2024/25:37 i den del som handlar om att det ska vara tillåtet att använda automatiserad ansikts- och fingeravtrycksjämförelse i Migrationsverkets
    Inlämnad
    2024-10-29
    Förslag
    2
    Utskottsberedning
    2024/25:JuU18
  • Oseriösa aktörer i begravningsbranschen

    Skriftlig fråga 2024/25:312 av Jessica Wetterling (V)

    Fråga 2024/25:312 Oseriösa aktörer i begravningsbranschen av Jessica Wetterling V till Socialminister Jakob Forssmed KD SVT har under våren 2024 granskat drygt 300 företag som arbetar med begravningar eller bouppteckningar. Granskningen visar att 40 dödsbon har blivit lurade på runt 15 miljoner kronor, i kontakt med fem
    Inlämnad
    2024-10-23
    Svarsdatum
    2024-10-30
    Besvarare
    Socialminister Jakob Forssmed (KD)
  • med anledning av prop. 2024/25:20 Anonyma vittnen

    Motion 2024/25:3227 av Gudrun Nordborg m.fl. (V)

    Motion till riksdagen 2024/25:3227 av Gudrun Nordborg m.fl. V med anledning av prop. 2024/25:20 Anonyma vittnen 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2024/25:20 Anonyma vittnen. 2  Inledning I en demokratisk rättsstat är det av central betydelse att förtroendet för myndigheterna i rättskedjan
    Inlämnad
    2024-10-15
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2024/25:JuU6
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

    Motion 2024/25:1937 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)

    Motion till riksdagen 2024/25:1937 av Nooshi Dadgostar m.fl. V Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse
    Inlämnad
    2024-10-03
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2024/25:KU1
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Åtgärder mot organiserad brottslighet

    Motion 2024/25:1904 av Gudrun Nordborg m.fl. (V)

    Motion till riksdagen 2024/25:1904 av Gudrun Nordborg m.fl. V Åtgärder mot organiserad brottslighet 1  Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 4 Stoppa kriminella företag i välfärdssektorn 5 Stoppa bedrägerierna 6 Grov organiserad kriminalitet och utnyttjande av människor i pornografi och
    Inlämnad
    2024-10-03
    Förslag
    8
    Utskottsberedning
    2024/25:FiU22 2024/25:FiU25 2024/25:FiU26 2024/25:JuU1 2024/25:JuU11 2024/25:JuU14 2024/25:JuU16
    Riksdagsbeslut
    (8 yrkanden): 1 avslag, 7 saknar beslutsinformation
  • Rättsväsendet

    Motion 2024/25:1929 av Gudrun Nordborg m.fl. (V)

    Motion till riksdagen 2024/25:1929 av Gudrun Nordborg m.fl. V Rättsväsendet 1  Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 4 Polisen 4.1 Trygghetszoner i stället för säkerhetszoner 4.2 En nationell haverikommission mot skjutningar och sprängningar 4.3 Motverka diskriminering och bygg lokalt förtroende
    Inlämnad
    2024-10-03
    Förslag
    33
    Utskottsberedning
    2024/25:AU10 2024/25:JuU1 2024/25:JuU11 2024/25:JuU12 2024/25:JuU14 2024/25:JuU15 2024/25:JuU16 2024/25:JuU17 2024/25:JuU6
    Riksdagsbeslut
    (33 yrkanden): 2 avslag, 31 saknar beslutsinformation
  • Svensk flyktingpolitik

    Motion 2024/25:1930 av Tony Haddou m.fl. (V)

    Motion till riksdagen 2024/25:1930 av Tony Haddou m.fl. V Svensk flyktingpolitik 1  Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 3.1 Varför drivs människor på flykt 3.2 Flyktingkonventionen 4 Ändringar i utlänningslagen 5 Paradigmskifte 6 Riv upp lagändringarna m.a.a. proposition 2023/24:18 7 En
    Inlämnad
    2024-10-03
    Förslag
    28
    Utskottsberedning
    SkU2024/25:AU1 2024/25:SfU18 2024/25:SfU20 2024/25:SfU4 2024/25:UbU13
    Riksdagsbeslut
    (28 yrkanden): 3 avslag, 25 saknar beslutsinformation
  • Åtgärder för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken

    Motion 2024/25:1935 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)

    Motion till riksdagen 2024/25:1935 av Nooshi Dadgostar m.fl. V Åtgärder för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken 1  Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 4 Starkare grundlagsskydd för nationella minoriteter 5 Språk som diskrimineringsgrund 6 Permanent finansiering av minoritetsspråkens
    Inlämnad
    2024-10-03
    Förslag
    19
    Utskottsberedning
    2024/25:AU10 2024/25:KrU5 2024/25:KrU7 2024/25:KU16 2024/25:KU28 2024/25:KU8 2024/25:UbU10 2024/25:UbU14 2024/25:UbU9
    Riksdagsbeslut
    (19 yrkanden): 1 avslag, 18 saknar beslutsinformation

Filter