Jesper Skalberg Karlsson (Mod)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny elmarknadslag och till en ny lag om elektriska ledningar.

Elmarknadslagen ska reglera elmarknadens funktion, och lagen om elektriska ledningar innehåller bestämmelser om nätkoncession och om elektriska ledningar som dras fram inom området för trafikleder. De två nya lagarna ersätter den nuvarande ellagen.

Bland annat ska

• ny terminologi införas för att anpassa svensk lag till EU-rätten och förtydliga att företag som bedriver nätverksamhet har ett systemansvar
• de uppgifter som är relaterade till driftssäkerheten hos det nationella elsystemet som hittills har fullgjorts av en systemansvarig myndighet i stället fullgöras av den som innehar överföringssystemet
• bestämmelserna om anvisade elavtal tas bort och ersättas av ett system med en leveransskyldig sistahandsleverantör.

Lagarna börjar gälla den 1 juli 2027 i fråga om leveransskyldiga sistahandsleverantörer och i övrigt den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 51 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-08

Bordläggning

2026-06-10

Debatt

2026-06-11

Beslut

2026-06-15

Regeringen vill skapa bättre villkor för nyetableringar av kärntekniska anläggningar och lägger fram förslag om ändringar i miljöbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna syftar till att möjliggöra utbyggnad av kärnkraft på fler platser vid kusten, samtidigt som skyddet för natur- och kulturvärden upprätthålls.

Förslaget innebär att

• förbudet mot kärntekniska anläggningar inom kustområdena och skärgårdarna i Bohuslän, från gränsen mot Norge till Brofjorden, i Småland och Östergötland, från Simpevarp till Arkö sund, samt i Ångermanland, från Storfjärden vid Ångermanälvens mynning till Skagsudde, och på Öland tas bort.
• förbudet mot kärntekniska anläggningar inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp och från Arkösund till Forsmark, utmed Gotlands kust, på Östergarn och Storsudret på Gotland samt på Fårö, på andra platser än där det redan finns vissa industriella och liknande anläggningar, tas bort.

Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

21, 84 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-05

Bordläggning

2026-06-10

Debatt

2026-06-11

Beslut

2026-06-15

Regeringen vill att utvinning och bearbetning av kärnämnen ska behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med regeringens förslag är att prövningsprocessen för verksamheter som avser såväl utvinning som bearbetning av kärnämnen i större utsträckning ska likna prövningsprocessen för annan gruvverksamhet. Detta innebär att processen för att inleda sådan verksamhet blir mer transparent och effektiv.

Ändringarna görs i syfte att skapa en ändamålsenlig reglering för utvinning och bearbetning av kärnämnen, där strålskydds- och säkerhetskrav är anpassade efter verksamhetens risker. Förslagen innebär att utvinning och bearbetning av uran på en övergripande nivå kommer att behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Det får bland annat till följd att regeringens tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken inte längre kommer att omfatta anläggningar för utvinning och bearbetning av kärnämnen. Det innebär samtidigt att kommunfullmäktiges tillstyrkande inte längre kommer att krävas för att sådan verksamhet ska kunna tillåtas.

Näringsutskottet instämmer i regeringens bedömning att denna anpassning av regelverket innebär att det blir mer logiskt och förutsebart. Sammantaget skapas därigenom bättre förutsättningar för verksamheter av strategisk betydelse för landets energiförsörjning, liksom för att Sverige ska kunna bidra till såväl en högre självförsörjningsgrad av kritiska metaller och mineral inom EU som den gröna omställningen.

Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

63, 160 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-10

Debatt

2026-06-11

Beslut

2026-06-15

Regeringen föreslår en ny lag som innebär att närboende vid vindkraftsanläggningar ska få rätt till en ersättning som motsvarar en andel av de årliga intäkterna från en anläggning, så kallad vindkraftsersättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag

Enligt regeringens förslag ska vindkraftsersättning betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning. Vindkraftsersättningen föreslås vara högre ju närmare anläggningen bostaden ligger.

Regeringen föreslår också ändringar i inkomstskattelagen, vilket innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del den avser en privatbostad.

Den nya lagen och lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

16, 74 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-28

Bordläggning

2026-06-03

Debatt

2026-06-04

Beslut

2026-06-09

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  EU-minister Jessica Rosencrantz (M) Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) EU-minister

Datum

2026-05-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om politiken för starkare landsbygder. Alla regioner har, enligt lag, ett regionalt utvecklingsansvar vilket innebär regionen ska ta fram en strategi för länets utveckling och samordna sina insatser för att genomföra strategin. I dagens regelverk finns en samrådsskyldighet.

Beslutet innebär att en regions samrådsskyldighet förtydligas.

Skyldigheten att samråda ska, enligt beslutet, omfatta företrädare för organisationer inom det civila samhället och enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

32, 116 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-12

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt sätt att pröva om en kärnteknisk anläggning får uppföras.

Den som vill bygga en sådan anläggning ska kunna ansöka direkt till regeringen om ett godkännande. När det gäller utbyggnaden av kärnkraften så delar riksdagen regeringens bedömning om att det behövs bättre förutsättningar för marknadens aktörer.

De nya reglerna börjar gälla den 17 juni 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag och lagändringar som bland annat ska förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för förnybar energi.

Förslaget är en del av genomförandet av ett EU-direktiv, förnybartdirektivet, som syftar till att öka användningen av förnybar energi inom EU.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 39 minuter

Justering

2026-03-31

Datum

2026-04-08

Bordläggning

2026-04-15

Debatt

2026-04-16

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa nej till 132 förslag om elmarknadsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om övergripande elmarknadsfrågor, nätutveckling, elstöd, vissa avtals- och avgiftsfrågor, stöd- och flexibilitetstjänster samt energigemenskaper.

Riksdagen hänvisar främst till den förda politiken och pågående arbete.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

9

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

28, 96 minuter

Justering

2026-03-26

Datum

2026-03-26

Bordläggning

2026-03-31

Debatt

2026-04-01

Beslut

2026-04-15

Riksdagen sa nej till 197 förslag i motioner om energipolitik. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om energipolitikens inriktning, kärnkraft, vindkraft, biobränslen och biodrivmedel, energieffektivisering, energigaser samt värme och kraftvärme.

Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken och pågående arbete.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

20

Reservationer

48 

Anföranden och repliker

38, 125 minuter

Justering

2026-02-24

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sa nej till 70 förslag om regional utvecklingspolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar om insatser för regional utveckling och tillväxt, kommersiell och offentlig service, återföring av medel från produktionsvärden, naturresurser och fastigheter, lokalisering av statliga myndigheter samt insatser för vissa regioner.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående insatser och utredning.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

5

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

24, 91 minuter

Justering

2026-02-03

Datum

2026-02-05

Bordläggning

2026-02-24

Debatt

2026-02-25

Beslut

2026-03-04

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Migrationsminister Johan Forssell (M) Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) Infrastruktur- och bostadsminister

Datum

2026-02-05

Totalt cirka 4,9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Regional utveckling. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 2,2 miljarder kronor, går till den Europeiska regionala utvecklingsfonden och till Fonden för en rättvis omställning under perioden 2021–2027. Drygt 2,1 miljarder kronor går till regionala utvecklingsåtgärder och knappt 456 miljoner kronor går till transportbidrag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

32, 105 minuter

Justering

2025-12-09

Datum

2025-12-10

Bordläggning

2025-12-15

Debatt

2025-12-16

Beslut

2025-12-17

Totalt cirka 7,9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 1,5 miljarder kronor, går till energiforskning. Knappt 1,2 miljarder kronor går till energiplanering och drygt 1,1 miljarder kronor går till energistöd. Pengar ska också gå till ytterligare elva områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

44, 137 minuter

Justering

2025-12-04

Datum

2025-12-04

Bordläggning

2025-12-10

Debatt

2025-12-11

Beslut

2025-12-16

Lagändringar behöver göras för att Sverige bättre ska leva upp till EU:s regelverk när det gäller nätföretagens intäktsramar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre lagtekniska anpassningar, om ändringar i bland annat ellagen och naturgaslagen.

Anpassningarna till EU-reglerna innebär att Energimarknadsinspektionen kommer att bestämma villkoren för hur elnätsföretagens intäktsramar ska beräknas. Myndighetens uppdrag är att verka för väl fungerande energimarknader. Målet är att kunderna ska betala rimliga nätavgifter och att nätföretagen får goda förutsättningar att driva och utveckla sina nät på ett kostnadseffektivt sätt.

Lagändringarna börjar gälla dels den 1 januari 2026, dels den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2025-11-20

Datum

2025-11-20

Bordläggning

2025-11-20

Debatt

2025-11-25

Beslut

2025-11-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regeländringar på elmarknaden. Ändringarna ska göras för att anpassa svensk lag till förändrade EU-regler.

Bland annat föreslås följande:

• Elleverantörer med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda avtal med fast löptid och pris.
• Elanvändare ska få en sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren innan ett avtal ingås eller förlängs.
• Elleverantörer ska ha strategier för att minska risken för att inte kunna leverera el.
• Nätföretag ska välja så kallade anvisade elleverantörer på ett rättvist, öppet och icke-diskriminerande sätt.

Dessa samt övriga regeländringar börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2025-11-11

Datum

2025-11-12

Bordläggning

2025-11-20

Debatt

2025-11-25

Beslut

2025-11-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om uranbrytning i Sverige. Beslutet innebär att det blir tillåtet att bryta uran i Sverige och att uran klassas som koncessionsmineral, det vill säga mineral som är särskilt viktigt för samhället.

Beslutet innebär också att verksamheter som hanterar små mängder uran inte ska omfattas av krav på tillstånd och inte omfattas av det kommunala vetot. Det kommunala vetot innebär att kommuner genom ett lokalt politiskt beslut kan bestämma om verksamheten ska tillåtas eller inte i kommunen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

58, 155 minuter

Justering

2025-10-21

Datum

2025-10-23

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Motion till riksdagen 2025/26:3159 av Jesper Skalberg Karlsson (M) Nationell strategi för säkerheten vid elitfotbollsmatcher Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en samlad nationell, kunskapsbaserad och riskproportionerlig strategi för säkerheten vid elitfotbollsmatcher,

Inlämnad

2025-10-06

Förslag

1

Datum

2025-10-06

Utskottsberedning

2025/26:JuU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:2568 av Merit Frost Lindberg m.fl. (M) Meritpoäng för UF-företagande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för att gymnasiekurser som innehåller Ung Företagsamhet (UF-företagande) ska tilldelas 0,5 meritpoäng eller

Inlämnad

2025-10-06

Förslag

1

Datum

2025-10-06

Utskottsberedning

2025/26:UbU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:2708 av Gustaf Göthberg m.fl. (M) Framtidens apotek Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga nya reformer inom apoteksregleringen för att rusta apoteken för framtiden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Avregleringen

Inlämnad

2025-10-06

Förslag

1

Datum

2025-10-06

Utskottsberedning

2025/26:SoU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag