Fredrik Eriksson (SweDem)

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen granskat 28 ärenden som grundar sig på 30 anmälningar från riksdagsledamöterna. KU har bland annat kommit fram till följande:

• KU anser att när regeringen beredde förslaget om att slopa kravet på vårdvalssystem borde den ha inhämtat yttrande från Lagrådet och gett remissinstanserna längre svarstid. Tidplanen för ärendet var dessutom orimligt kort för att kunna ta hand om remissinstansernas synpunkter. Lagrådet anser att regeringen inte uppfyllt regeringsformens beredningskrav. Regeringen har påpekat att förslaget behövde beredas snabbt, men KU tycker inte att det motiverar att rutinerna frångås. Utskottet kritiserar regeringen för de brister som framkommit.
• Regeringen beslutade hösten 2014 att frysa arbetet i projektet E4 Förbifart Stockholm. Skälet var bland annat att ge tid till förhandlingar med Stockholms läns landsting om omfördelning av resurser. Vid tidpunkten för frysingsbeslutet kände regeringen inte till om landstinget kunde tänka sig förhandlingar. KU tycker därför att regeringen först borde ha inhämtat ett yttrande från landstinget i frågan. Det finns inget som talar för att projektkostnaderna skulle ha ökat i avvaktan på ett sådant yttrande. KU menar att regeringens hantering inte rimmar med kravet på god hushållning i budgetlagen. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) kan inte undgå kritik för hanteringen av ärendet, enligt KU.
• Efter regeringsförklaringen hösten 2014 gav regeringen i sin kommunikation bilden av att man hade tagit ställning i frågan om erkännande av Staten Palestina, innan Utrikesnämnden hade haft sitt sammanträde. Det går inte att utesluta att omvärlden uppfattade ärendet som avgjort före Utrikesnämndens sammanträde och att förutsättningarna för ett samråd kan ha försämrats, enligt KU. Kommunikation borde tydligare ha speglat att det pågick en beredningsprocess i ärendet. För det inträffade bär utrikesminister Margot Wallström (S) ett särskilt ansvar och statsminister Stefan Löfven (S) ett övergripande ansvar.
• När regeringen beslutade att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats fanns ett förslag från trafikutskottet som i väsentliga delar rörde samma fråga. Förslaget, som var känt inom regeringen, innehöll ett tillkännagivande om att regeringen inte borde tillsätta någon förhandlingsperson när det gällde frågan om att avveckla citynära flygplatser. KU anser att regeringen hade skäl att invänta riksdagens beslut, med utgångspunkt i den konstitutionella praxis som gäller vid hanteringen av tillkännagivanden.
• Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) gjorde ett uttalande i samband med att Naturvårdsverket beslutade att delegera beslutsrätten av licensjakt på varg till länsstyrelserna. KU anser att ministerns uttalande kan uppfattas som en kritik i efterhand mot Naturvårdsverkets beslut. Det går heller inte att utesluta att uttalandet tog upp frågor som var av betydelse för länsstyrelsernas efterkommande beslut om licensjakt och Naturvårdsverkets prövningar av överklaganden av länsstyrelsernas beslut.
• Ett pressmeddelande på regeringens webbplats om anställningen av en statssekreterare på Miljödepartementet innehöll en felaktig uppgift om statssekreterarens arbetsuppgifter. Det gick flera månader efter publiceringen innan en fullständig rättelse gjordes, och först nu har departementet infört nya rutiner för att korrigera felaktig information. KU tycker att det är otillfredsställande att rättelsen gjordes så sent. Utskottet påpekar också att departementet borde ha inrättat de nya rutinerna långt tidigare, och förutsätter att andra departement inför motsvarande rutiner om de inte redan har gjort det.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

42, 26 minuter

Justering

2015-06-02

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Det statliga presstödet ändras. Syftet är att anpassa reglerna till de förändrade tekniska och ekonomiska förutsättningar som dagspressen står inför. Bland annat ska alla läsarintäkter från abonnemang, digital försäljning och lösnummer räknas in på ett likvärdigt sätt när stödbeloppen bestäms. För dagstidningar som kommer ut fler än två dagar i veckan ska minst 51 procent av upplagan vara abonnerad för att tidningen ska kunna få rätt till presstöd, jämfört med 70 procent i dag. Presstödsnämnden avvecklas, i stället bör en nämnd för presstöd inrättas inom Myndigheten för radio och tv.

Riksdagen riktade även fem tillkännagivanden till regeringen. De handlar om

• att öka stödet till en- och tvådagarstidningar
• försök med samdistribution av dagstidningar och post
• att påbörja processen med att avveckla reklamskatten för dagspressen
• att förlänga presstödsförordningens giltighetstid
• att Presstödskommitténs fyra huvudförslag bör ses som en sammanhållen presstödspolitik.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2015-05-07

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Inlämnad

2015-05-06

Förslag

1

Utskottsberedning

2014/15:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Ett fyrtiotal europeiska städer är med i nätverket International Cities of Refuge Network (ICORN), som tar emot författare och konstnärer som behöver skydd. I Sverige finns för närvarande ett tiotal sådana fristäder. Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonade hur viktig yttrandefriheten är och ansåg att det är angeläget att Sverige kan bidra med fristäder åt förföljda konstnärer. När en dom som gäller en kommuns deltagande i fristadssystemet har vunnit laga kraft bör regeringen analysera om det kan behövas en översyn av regelverket, enligt riksdagens beslut.

Riksdagens ställningstagande gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner, som bland annat handlade om kommunal revision, direktvald kommunstyrelse, kommunala folkomröstningar, förtroendevaldas villkor och roll samt representation i nämnder, utskott och styrelser.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

15

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2015-04-14

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Riksdagen uppmanade regeringen att fullfölja en utredning som syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten. Utredningen tillsattes av alliansregeringen under förra mandatperioden för att se över bland annat skyddet mot spridning av integritetskänsligt material.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om offentlighet, sekretess och integritet.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

13

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

8, 46 minuter

Justering

2015-03-26

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Inlämnad

2015-04-07

Förslag

1

Utskottsberedning

2014/15:KU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2015-03-13

Besvarare

Magdalena Andersson (S)

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om allmänna helgdagar. Motionerna handlar om flaggdagar och flaggning, Sveriges nationalsång, minnet av Harry Nordlund samt offentliga belöningssystem.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 16 minuter

Justering

2015-03-03

Bordläggning

2015-03-10

Debatt

2015-03-11

Beslut

2015-03-12

Inlämnad

2015-03-06

Förslag

1

Utskottsberedning

2014/15:KU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2014-11-11

Förslag

7

Utskottsberedning

2014/15:FiU1

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Inlämnad

2014-11-10

Förslag

1

Utskottsberedning

2014/15:TU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2014-11-10

Förslag

1

Utskottsberedning

2014/15:SfU3

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag