Daniel Riazat (Lft)

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och att ett estetiskt ämne införs i alla nationella program.

De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet i dag måste själva välja att lägga till kurser i svenska och engelska för att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Det har, enligt regeringen, bland annat lett till att färre elever väljer yrkesprogram. Därför vill regeringen öka yrkesprogrammens attraktionskraft genom att lägga till de behörighetsgivande kurserna i programmet. Riksdagen håller inte med regeringen utan tror att förslaget kan leda till att färre personer väljer ett yrkesprogram.

I samband med gymnasiereformen 2011 togs kärnämnet estetisk verksamhet bort och finns nu endast som valbar kurs. Regeringen vill återinföra ett estetiskt ämne och föreslår därför att ämnet estetiska uttryck, som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Det innebär samtidigt att gymnasiearbetets omfattning minskar från 100 till 50 gymnasiepoäng. Riksdagen menar däremot att gymnasiearbetet är för viktigt för att omfattningen av det ska halveras.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

53, 161 minuter

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att införa en reglering av vinsterna i välfärden. Regeringens förslag handlar om att begränsa vinstuttaget för att på så vis stärka förtroende för privata aktörer och tilltron till välfärdssystemet i stort. Regeringen vill bland annat göra det genom att införa ett krav på tillstånd för alla som vill ha offentlig finansiering. Till exempel när en kommun ingår ett avtal med en privat skola.

Riksdagen tycker att problemet har en annan karaktär än vad regeringen beskriver. Förslaget är, enligt riksdagen, ett avsteg från den välfärdsmodell med möjlighet till valfrihet som har byggts upp i Sverige under en lång tid.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdsområdet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

54, 204 minuter

Justering

2018-05-29

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att det ska införas bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med garantin är att en elev som är i behov av stöd tidigt ska få stöd som är utformat utifrån sitt behov. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör göra en översyn och analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av hur skolorna praktiskt tillämpar lagstiftningen. Brister i de lägsta årskurserna ska särskilt belysas. Regeringen bör även ge Skolinspektionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med stöd till elever som inte når kunskapsmålen.
• Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att utvärdera effekterna av att införa en garanti för tidiga stödinsatser.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Motion till riksdagen 2017/18:4193 av Daniel Riazat m.fl. V med anledning av skr. 2017/18:259 En strategi för svensk rymdverksamhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förslaget till strategi för svensk rymdverksamhet bör förtydliga att Sverige ska verka

Inlämnad

2018-05-30

Förslag

4

Utskottsberedning

2018/19:UbU3

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i skollagen för att motverka skolsegregation. Enligt förslaget skulle de som ansvarar för verksamheten i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola arbeta systematiskt för en blandad social sammansättning av elever i skolorna.

Riksdagen sa samtidigt ja till andra delar av regeringens förslag. Bland annat ändras skollagen för att minska elevers upprepade eller längre frånvaro i grundskolan. Syftet är att tidigt upptäcka elever som inte deltar i undervisningen och utreda orsakerna till frånvaron. Skolans rektor ska göra utredningen i samråd med eleven, dess vårdnadshavare och om det behövs med andra organisationer och samhällsorgan. Utöver det innebär ändringarna bland annat att varje skolhuvudman ska utse en skolchef som ska se till så att utbildningarna i skolan följer de regler som gäller.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018 och i vissa fall efter utgången av 2018.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

40, 120 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-22

Debatt

2018-05-23

Beslut

2018-05-23

Regeringen har lämnat flera förslag som ska möjliggöra att fler elever ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Riksdagen sa ja till alla förslag förutom förslaget om att vissa elever ska kunna få undantag från några behörighetskrav till högskoleförberedande program på gymnasiet. Undantaget gällde elever som kommer från introduktionsprogram, det vill säga en förberedelseutbildning för de elever som saknar behörighet till de nationella programmen i gymnasieskolan.

Det här är några av de förslag som riksdagen sa ja till:

• Varje elev i gymnasiet ska ha en mentor som följer elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Mentorn ska uppmärksamma om eleven behöver stöd.
• Rektorn ska ges ett förtydligat ansvar att utreda upprepad eller längre frånvaro.
• Stöd som ges i grundskolan och gymnasiet i form av extra anpassningar och särskilt stöd ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet.
• Eleverna på introduktionsprogrammen ska ha rätt till en garanterad minsta undervisningstid.
• Nyanlända elevers kunskaper ska bedömas vid mottagandet till introduktionsprogrammet språkintroduktion.

Några av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018, andra delar börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-22

Debatt

2018-05-23

Beslut

2018-05-23

Motion till riksdagen 2017/18:4186 av Momodou Jallow m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:245 Nya skatteregler för företagssektorn 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avdragsutrymmet för den generella ränteavdragsbegränsningsregeln bör sättas till 25 procent

Inlämnad

2018-05-17

Förslag

3

Utskottsberedning

2017/18:SkU25

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4174 av Christina Höj Larsen m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:252 Extra ändringsbudget för 2018 Ny möjlighet till uppehållstillstånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag där datumgränsen den

Inlämnad

2018-05-04

Förslag

3

Utskottsberedning

2017/18:FiU49

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4130 av Daniel Riazat m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:218 Behandling av personuppgifter på utbildningsområdet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att utreda inrättandet av en kvalitetsmärkning

Inlämnad

2018-04-25

Förslag

2

Utskottsberedning

2017/18:UbU28

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4089 av Rossana Dinamarca m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:190 Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2017/18:190 Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning. Riksdagen ställer sig

Inlämnad

2018-04-11

Förslag

3

Utskottsberedning

2017/18:SfU23

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4085 av Daniel Riazat m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:182 Samling för skolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen i den del som rör förslaget om att skriva in i skollagen att huvudmännen ska verka för en allsidig social sammansättning av elever. Riksdagen avslår

Inlämnad

2018-04-10

Förslag

2

Utskottsberedning

2017/18:UbU27

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2017/18:4049 av Daniel Riazat m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att utreda möjligheten att i skollagen ge gymnasieelever rätt

Inlämnad

2018-04-03

Förslag

4

Utskottsberedning

2017/18:UbU23

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4047 av Christina Höj Larsen m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:176 Utökade möjligheter till arbetsplatsinspektioner 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag om att ge Polismyndigheten utökade möjligheter att genomföra inspektioner på arbetsplatser för att

Inlämnad

2018-04-03

Förslag

3

Utskottsberedning

2017/18:SfU26

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3979 av Christina Höj Larsen m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:108 Genomförande av säsongsanställningsdirektivet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett giltigt anställningsavtal eller ett bindande anställningserbjudande bör ligga

Inlämnad

2018-03-14

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:SfU21

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om vuxenutbildningen. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om den kommunala vuxenutbildningen, däribland svenska för invandrare (sfi). Motionerna tar också upp frågor om bland annat yrkesvux och yrkeshögskolan samt nationella riktlinjer för undersköterskor.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

9

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

26, 86 minuter

Justering

2018-02-27

Bordläggning

2018-03-06

Debatt

2018-03-07

Beslut

2018-03-07

Riksdagen sa nej till 51 motioner från allmänna motionstiden 2017 om gymnasieskolan. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om dimensioneringen av platserna på gymnasieskolan, nya inslag på de nationella programmen och behörighetskrav till gymnasieskolan.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

15

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

24, 73 minuter

Justering

2018-02-15

Bordläggning

2018-03-06

Debatt

2018-03-07

Beslut

2018-03-07

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Finansminister Magdalena Andersson S Utrikesminister Margot Wallström S Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström S Migrationsminister Heléne Fritzon S Finansminister Magdalena Andersson

Datum

2018-03-01

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om förskolan. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i vissa frågor och att åtgärder redan har vidtagits i andra. Motionerna handlar bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, tillsyn, deltagandet i förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid och annan pedagogisk verksamhet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

12

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

44, 125 minuter

Justering

2018-02-15

Bordläggning

2018-02-27

Debatt

2018-02-28

Beslut

2018-03-01

Motion till riksdagen 2017/18:3991 av Ali Esbati m.fl. V med anledning av skr. 2017/18:76 Riksrevisionens rapport om effekter av Arbetsförmedlingens förberedande och orienterande utbildning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning

Inlämnad

2018-02-21

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:AU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Interpellation 2017/18:301 Situationen för civilsamhällets organisationer i Turkiet av Désirée Pethrus KD till Utrikesminister Margot Wallström S Sverige prioriterar i sin utrikespolitik mänskliga rättigheter och demokrati. Många förväntar sig därför att regeringen ska öka trycket gentemot Turkiet när utvecklingen nu

Inlämnad

2017-12-21

Besvarare

Utrikesminister Margot Wallström (S)