Riksdagsbeslut 11 november- Stärkt konstitutionell beredskap vid krig och svåra kriser (KU6)
- Grundlagsändringar om tillgänglighetskrav för vissa medier (KU7)
- Digitala upptagningar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan ska inte anses vara allmänna handlingar (KU8)
- Ja till grundlagsändringar om abort, medborgarskap och föreningsfrihet (KU9)
- Ja till nya bestämmelser om kemikalier och avfall (MJU3)
- Ja till ändrade momsregler vid gränsöverskridande handel (SkU2)
- Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare (SkU3)
Riksdagen sa ja till grundlagsändringar i regeringsformen och ändringar i riksdagsordningen. Ändringarna handlar bland annat om att riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund.
Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.
Ändringarna innebär bland annat följande:
- Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks.
- Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen.
- Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen.
Riksdagen antar också förslag till vissa lagtekniska och redaktionella ändringar i riksdagsordningen, samt en redaktionell ändring i offentlighets- och sekretesslagen.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027. En ändring i en huvudbestämmelse i riksdagsordningen börjar gälla den 2 januari 2027.
Eftersom beslutet gäller regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringarna i riksdagsordningens huvudbestämmelser i det vilande förslaget. Det första beslutet om förslaget togs den 3 december 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Riksdagen sa ja till grundlagsändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär att det blir möjligt att i vanlig lag reglera vissa tillgänglighetskrav för att till exempel säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Beslutet är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.
Ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen innebär att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas i vanlig lag på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Syftet med ändringarna är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt de krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen.
Ändringarna innebär bland annat följande:
- Utrymmet utvidgas för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning.
- Det ska bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bland annat e-böcker och e-handelstjänster.
- Skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, ska kunna gälla andra än public service-företagens program.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
Eftersom beslutet gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som båda är grundlagar, krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 april 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Riksdagen sa ja till en grundlagsändring i tryckfrihetsförordningen. Ändringen handlar om att en digital upptagning som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan inte ska anses vara en allmän handling. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.
Ändringen i tryckfrihetsfrihetsförordningen innebär att en upptagning för automatiserad behandling som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan, bland annat i en brottsutredande verksamhet, inte ska anses vara en allmän handling. Detsamma gäller en sådan upptagning som har kommit in till en myndighet till följd av att myndigheten har tagit över ansvaret för den beslagtagna informationsbäraren eller kopian från husrannsakan.
Om en upptagning tillförs en utredning av brott eller brottslig verksamhet eller annan verksamhet hos myndigheten ska den dock även fortsättningsvis utgöra en allmän handling.
Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2027.
Eftersom beslutet gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 april 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Riksdagen sa ja till grundlagsändringar i regeringsformen som bland annat handlar om att abort ska bli en grundlagsskyddad fri- och rättighet. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändringar i regeringsformen innebär att
- rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet
- det ska bli möjligt att genom lag ta det svenska medborgarskapet ifrån en person som har dubbla medborgarskap och som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen
- föreningsfriheten, det vill säga friheten att bland annat starta föreningar, ska kunna begränsas genom lag när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
Eftersom beslutet gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 20 maj 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU-regler om kemikalier och avfall. Förslagen gäller tre EU-förordningar.
Den ena förordningen, CLP-förordningen, handlar om klassificering, märkning och förpackning av kemiska produkter. De två andra är nya EU-förordningar som handlar om avfallstransporter och förpackningar.
Beslutet innebär bland annat att överträdelser av ett antal krav i CLP-förordningen blir straffbelagda. Dessutom ska tillsynsmyndigheten i vissa fall kunna fatta beslut om att hålla kvar eller omhänderta avfall.
De nya reglerna börjar gälla den 2 januari 2027. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i mervärdesskattelagen (momslagen), men med vissa redaktionella ändringar. De flesta ändringarna görs för att anpassa svensk rätt till EU:s mervärdesskattedirektiv.
Ändringarna gäller bland annat reglerna om gränsöverskridande handel och de tre särskilda ordningarna: tredjelandsordningen, unionsordningen och importordningen.
Ändringarna handlar om
- att genomföra mindre utökningar av tillämpningsområdet för tredjelands- och unionsordningen
- nya regler för redovisning av utgående skatt inom de särskilda ordningarna och för beskattningsbara personer som möjliggör leveranser av varor genom ett elektroniskt gränssnitt
- förtydliganden och mindre ändringar.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska underlätta för Skatteverket att upptäcka fusk och arbetslivskriminalitet i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare.
Förslaget innebär bland annat att uppgifterna i en begäran om utbetalning lämnas på heder och samvete. Utförare ska även i sin begäran om utbetalning ange om underentreprenörer eller bemanningsföretag har anlitats för hushållsarbete eller installation av grön teknik.
Dessutom ska vissa ytterligare uppgifter registreras i personalliggaren, och Skatteverket ska få genomföra kontrollbesök för ett nytt ändamål. Uppgifter i en elektronisk personalliggare ska kunna överföras elektroniskt till Skatteverket.
Det införs vidare en möjlighet till efterbeskattning om det tagits ett beslut om återbetalning i ett ärende gällande skattereduktion för hushållsarbete eller installation av grön teknik.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027. |