Riksdagsbeslut 4 mars- Nej till motioner om arbetsrätt och arbetstid (AU10)
- Nej till motioner om hushållningen med mark- och vattenområden (CU20)
- EU-regler om hållbarhetsbetyg kompletteras (FiU32)
- Nya bolåneregler ska minska trösklarna på bostadsmarknaden (FiU36)
- Skrivelse om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad har behandlats (FöU7)
- Ny lag om skydd för deltagande i den offentliga debatten (JuU23)
- Nej till motioner om tillgång till kultur (KrU5)
- Nej till motioner om djurskydd (MJU9)
- Nej till motioner om fiskeripolitik (MJU11)
- Nej till motioner om handelspolitik (NU11)
- Nej till motioner om regional utvecklingspolitik (NU12)
- Nej till motioner om energipolitik (NU13)
- EU-förslag om energiinfrastruktur kritiseras (NU26)
- Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU15)
- Nej till motioner om skatteförfarande, folkbokföring och tull (SkU14)
- Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU17)
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 som rör arbetsrätt och arbetstid. Riksdagen hänvisar bland annat till att gällande bestämmelser inte är i behov av de ändringar som föreslås och till parternas ansvar för reglering av villkor på arbetsmarknaden.
Förslagen handlar bland annat om anställningsskydd, utstationering av arbetstagare samt arbete via digitala plattformar. Riksdagen sa nej till 115 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om riksintressen (områden som har pekats ut för att de innehåller nationellt eller regionalt viktiga värden och kvaliteter), skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet samt myndighetssamarbete och nationell vattensamordning.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med anledning av EU:s förordning om hållbarhetsbetyg. Bland annat blir Finansinspektionen ansvarig myndighet för flera frågor inom området.
EU:s förordning om hållbarhetsbetyg innebär att aktörer som yrkesmässigt utfärdar betyg som avser miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning behöver tillstånd.
Lagändringarna börjar gälla 2 april 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om förändrade amorteringskrav och bolånetak.
Förslagen innebär bland annat att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av en ny bostad, medan möjligheten att utöka sitt bolån med ett så kallat tilläggslån begränsas till 80 procent av bostadens marknadsvärde. Tilläggslån kan exempelvis användas för att renovera bostaden.
Enligt förslagen ska även det så kallade skärpta amorteringskravet tas bort, det vill säga kravet på ytterligare amortering med minst 1 procent om låntagarens samlade bostadslån överstiger 4,5 gånger bruttoårsinkomsten. Det ursprungliga amorteringskravet som styrs av belåningsgraden blir kvar.
Förslagen innebär också att en ny lag om begränsning av bostadskrediter ersätter Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om amorteringskrav och bolånetak.
Syftet med förslagen är bland annat att minska trösklarna på bostadsmarknaden och att fler ska kunna äga sin bostad.
Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad.
Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringens styrning av det civila försvarets uppbyggnad inte har varit tillräckligt effektiv under perioden som har granskats, åren 2015–2024. Riksdagen har under de senaste två åren fördjupat sig specifikt inom området civilt försvar när det gäller resultatuppföljning. De iakttagelser som riksdagen har gjort under den här tiden överensstämmer med Riksrevisionens bedömning.
Riksdagen håller dock med om att styrningen och uppföljningen påtagligt har förbättrats och välkomnar regeringens intention att fortsätta verka för att stärka såväl styrning som uppföljning inom området.
Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, vilket betyder att ärendet avslutas.
Riksdagen sa också nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om civilt försvar, vilka uppgifter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (numera Myndigheten för civilt försvar) bör ha samt statligt ansvar för räddningstjänsten. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om skydd för deltagande i den offentliga debatten vid tvister med gränsöverskridande följder. Bakgrunden är en utveckling inom EU där rättsprocesser används i ökad omfattning för att tysta eller skrämma personer från att delta i den offentliga debatten.
Regeringens förslag genomför EU:s direktiv om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade anspråk eller rättegångsmissbruk. Det vill säga strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt. Förslaget syftar till att ge ett stärkt skydd för yttrande- och informationsfriheten.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om en ny tredskodomssanktion. En sanktion som innebär att en domstol i vissa fall får meddela en dom mot en part som inte har svarat på förelägganden från rätten, obstruerat eller avstått från att medverka på ett adekvat sätt. Förslaget bidrar till en effektivare handläggning av tvistemål.
De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026. Riksdagen sa nej till 84 förslag i motioner om tillgång till kultur från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om kultur i hela landet, breddad finansiering av kulturområdet, public service och barns rätt till kultur.
Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om djurskydd. Riksdagen hänvisar framförallt till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
Förslagen handlar bland annat om djursjukvård, afrikansk svinpest, illegal handel med djur och delfinarier. Riksdagen sade nej till 92 förslag om fiskeripolitik. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om förvaltningen av fiskeresursen, begränsning av storskaligt fiske, fiskeri- och vattenbruksnäringens roll för livsmedelsförsörjningen och ålfiske.
Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Riksdagen sa nej till 79 förslag om handelspolitik. Förslagen har lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2025 och rör bland annat inriktningen för EU:s och Sveriges handelspolitik, handel på EU:s inre marknad och företags ansvar för klimat, miljö och mänskliga rättigheter.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen handlar om. Riksdagen sa nej till 70 förslag om regional utvecklingspolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar om insatser för regional utveckling och tillväxt, kommersiell och offentlig service, återföring av medel från produktionsvärden, naturresurser och fastigheter, lokalisering av statliga myndigheter samt insatser för vissa regioner.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående insatser och utredning. Riksdagen sa nej till 197 förslag i motioner om energipolitik. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.
Bland annat handlar förslagen om energipolitikens inriktning, kärnkraft, vindkraft, biobränslen och biodrivmedel, energieffektivisering, energigaser samt värme och kraftvärme.
Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken och pågående arbete. EU-kommissionen har föreslagit ny lagstiftning på energiområdet. Syftet är bland annat att snabbare kunna bygga ut den gemensamma energiinfrastrukturen på EU-nivå och göra tillståndsprocesser för energiprojekt mer effektiva. Exempelvis innebär förslagen en mer centraliserad planering, förändrade regler för så kallade flaskhalsintäkter och ändrade rutiner hos berörda myndigheter i medlemsstaterna.
Riksdagen har prövat förslagen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand.
Riksdagen menar att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen i och med att de går längre än nödvändigt. Flaskhalsintäkterna bör enligt riksdagen disponeras utifrån nationella behov och prioriteringar och inte i ökad utsträckning styras mot finansiering av projekt på EU-nivå. Därtill anser riksdagen att planeringen av elnät bör göras på lokal, regional och nationell nivå där kunskapen om förutsättningar och behov är som störst. Risken är annars en mindre flexibel och ändamålsenlig utveckling av energinäten där medlemsstaterna får sämre möjlighet att bestämma över sin egen energimix.
Därför beslutade riksdagen att skicka sina synpunkter på förslaget till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i ett så kallat motiverat yttrande. Riksdagen sa nej till 40 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025.
Bland annat handlar förslagen om försörjnings- och lönekrav, åtgärder för att förhindra utnyttjande och missbruk och skärpta sanktioner mot arbetsgivare.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor. Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om att synliggöra skatter och avgifter, F-skatt, skatteflykt, folkbokföring, skyddade personuppgifter samt Tullverkets befogenheter och verksamhet.
Riksdagen hänvisar bland annat till redan tagna initiativ och pågående arbete. Riksdagen sade nej till 49 förslag i motioner om mervärdesskatt. Motionerna handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser och undantag från mervärdesskatt.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till att riksdagen redan tidigare tagit ställning i dessa frågor. | 