Riksdagsbeslut 18 mars- Skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden 2025 och motioner om finansmarknaden har behandlats (FiU22)
- Skrivelse om generella statsbidrag och motioner om kommunala frågor har behandlats (FiU26)
- Nej till motioner om totalförsvaret (FöU10)
- Säkerhetsförvaring införs som ny påföljd vid allvarliga brott (JuU27)
- Nej till motioner om cirkulär och giftfri ekonomi (MJU12)
- En ny lag ska komplettera EU:s förordning om EU-gödselprodukter (MJU14)
- Nej till motioner om näringspolitik (NU14)
- Nej till motioner om mineralpolitiska frågor (NU16)
- Nya regler för arbetskraftsinvandring (SfU12)
- Nej till motioner om lärare och elever (UbU9)
- Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimation har behandlats (UbU16)
- Nej till motioner om FN i svensk utrikespolitik (UU16)
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) 2025. Skrivelsen behandlar bland annat institutionens arbete med övervakning, utlåning och kapacitetsutveckling för att främja ekonomisk utveckling och finansiell stabilitet. Av skrivelsen framgår även regeringens prioriteringar för IMF:s verksamhet.
Liksom regeringen anser utskottet att IMF har en viktig roll i att stödja Ukraina. Riksdagen anser att skrivelsen om verksamheten i IMF ger en bra bild av verksamheten i institutionen under det senaste året. Liksom riksdagen tidigare framhållit är det värdefullt att regeringens prioriteringar i förhållande till IMF:s arbete tydligt redovisas i skrivelsen.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Riksdagen sa också nej till cirka 120 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar om makrotillsyn och bolånemarknaden, SBAB, statistik över hushållens tillgångar och skulder, struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden, samt tillgång till grundläggande banktjänster. Riksdagen sa nej till 69 förslag om kommunala frågor. Alla utom ett förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, riktade statsbidrag, vinster inom välfärden och social dumpning.
Riksdagen hänvisar till befintlig lagstiftning, pågående utredningar och arbete inom de områden som motionärerna lyfter.
Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om generella statsbidrag. Riksrevisionen har granskat om regeringen utformade de tillfälligt höjda statsbidragen under covid-19-pandemin på ett effektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att konjunkturstöden kunde ha utformats mer effektivt som stabiliseringspolitiskt instrument.
Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens kritik, men framhåller att man alltid strävar efter att utforma ändamålsenliga åtgärder vid kriser. Riksdagen lade nyligen en skrivelse från regeringen om det finanspolitiska ramverket till handlingarna. I skrivelsen utvecklar regeringen principerna för finanspolitisk konjunkturstabilisering.
Utifrån regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser så ser riksdagen i dagsläget inte behov några fler åtgärder. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna och avslog motionen som väckts med anledning av skrivelsen, vilket betyder att ärendet avslutas. Riksdagen sade nej till 160 förslag om totalförsvaret. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om Försvarsmaktens operativa förmåga och krigsorganisation, övningsverksamheten och Sveriges stöd till Ukraina.
Riksdagen hänvisar främst till att de överväganden som gjordes i beslutet om totalförsvaret för perioden 2025–2030 ligger fast och till det pågående arbetet inom många av de olika områdena som motionärerna lyft. Personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög återfallsrisk ska kunna dömas till säkerhetsförvaring på obestämd tid. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag.
Säkerhetsförvaring innebär att domstolen först bestämmer en minimitid som ska avtjänas i fängelse och som motsvarar det fängelsestraff som annars skulle ha dömts ut. Förutom detta ska en ramtid bestämmas på ytterligare fyra till sex år. Ramtiden får förlängas med högst tre år åt gången om det är absolut nödvändigt för att avhålla den dömde från att återfalla i allvarlig brottslighet.
Vid minimitidens utgång kan domstolen besluta om så kallad villkorad utslussning. Det innebär att Kriminalvården får besluta att den dömde ska avtjäna påföljden utanför anstalten med särskilt stöd och under kontroll. Om personen missköter sig eller begår nya brott kan utslussningen avbrytas.
Syftet med regeringens förslag är att stärka samhällets skydd mot personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög risk för återfall i sådan brottslighet, men som inte är aktuella för rättspsykiatrisk vård eller livstids fängelse.
De nya reglerna börjar gälla den 15 april 2026. Riksdagen sa nej till 230 förslag i motioner om cirkulär och giftfri ekonomi. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfallsfrågor, plast och kemikaliepolitik.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor som förslagen rör. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bestämmelser som kompletterar EU:s förordning om EU-gödselprodukter samlas i en ny lag.
Förslaget innebär bland annat att en marknadskontrollmyndighet ska få besluta om de åtgärder som behövs för att EU:s förordning ska följas. Ett sådant beslut kan förenas med vite. Vid överträdelser kan myndigheten också besluta om sanktionsavgifter.
Bestämmelserna i förordningen gäller för sådana produkter som tillhandahålls på den inre marknaden med en CE-märkning, under beteckningen EU-gödselprodukt.
Den nya lagen börjar gälla den 1 juni 2026. Riksdagen sa nej till 138 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om näringspolitik.
Förslagen handlar bland annat om företagsfrämjande, åtgärder mot oseriösa företag, konkurrensfrågor, insatser för ett jämställt näringsliv samt vissa näringsgrenar och branscher.
Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken, tidigare ställningstagande och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Riksdagen sa nej till 45 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om allmänna frågor om gruv- och mineralnäring, kritiska metaller och mineral, tillståndsprocesser samt utvinning av uran.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående och utförda insatser samt till regeringens arbete med att ta fram en mineralstrategi. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag där villkoren för arbetskraftsinvandring skärps, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas.
Bland annat införs det ett krav på heltäckande sjukförsäkring och ett lönekrav som villkor för arbetskraftsinvandring. Vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från lönekravet medan andra yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har dömts eller är misstänkt för vissa brott eller har blivit påförd vissa sanktioner.
Lagändringarna innebär även att två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs. Samtidigt höjs den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige.
Vidare förlängs tillståndstiden för så kallade EU-blåkort och för säsongsarbete. Dessutom utökas möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026 med vissa övergångsbestämmelser. Riksdagen sa nej till 125 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om lärare och elever. Förslagen handlar bland annat om skolans personal, elevers hälsa samt elever med olika förutsättningar och behov.
Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för lärarlegitimation och hur det är utformat, styrt och hur det har följts upp.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att legitimationssystemet inte fungerar effektivt, och att en viktigt anledning till detta är den omfattande bristen på lärare. Regeringen uppmanas därför att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra att olämpliga lärare arbetar i skolan och bidra till en trygg skolmiljö. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer om bland annat hur styrning och uppföljning av systemet kan förbättras.
I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och betonar att frågor om trygghet i skolan samt lärares arbetsmiljö och förutsättningar är högt prioriterade. Regeringen redogör också för pågående arbete och planerade insatser som syftar till att stärka läraryrkets villkor och utveckla systemet för lärarlegitimation.
Riksdagen anser att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att förbättra tryggheten i skolan och stärka förutsättningarna för lärare och förskollärare. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till arton förslag i motioner om FN i svensk utrikespolitik. Sjutton förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och ett förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om svenska initiativ i FN inom områdena FN i svensk utrikespolitik samt kvinnor, fred och säkerhet.
Riksdagen anser att Sverige redan arbetar aktivt med de frågor som tas upp av motionärerna. | 