Riksdagsbeslut 25 februari- Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU9)
- Stärkt skydd för resenärer med en förbättrad resegaranti (CU10)
- Nej till motioner om ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt (CU15)
- Nej till motioner om planering och byggande (CU19)
- Skrivelse om det finanspolitiska ramverket har behandlats (FiU14)
- Nya regler för att underlätta noteringar av värdepapper (FiU29)
- Ett utvidgat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott (JuU19)
- Kriminalvårdens hantering av personuppgifter moderniseras (JuU20)
- Skrivelse om antagningen till polisutbildningen har behandlats (JuU21)
- Nej till motioner om kulturarv och kulturmiljö (KrU4)
- Utökad sekretess för bland annat vapenhandel (KU16)
- Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU24)
- Nej till motioner om allmänna helgdagar (KU25)
- Svensk lag anpassas till EU:s regler om skyddade namn på jordbruksprodukter och livsmedel (MjU17)
- Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga (SfU11)
- Sanktioner vid skatteflykt och bedrägerier (SkU6)
- Tillfälligt sänkt moms på livsmedel (SkU9)
- Förbättrad personuppgiftsbehandling hos Skatteverket, Tullverket och Kronofogden (SkU10)
- Förbättrat regelverk om beskattning av skog (SkU18)
- Kontanta medel ska redovisas vid gränsen (SkU19)
- Tydligare krav på primärvården (SoU23)
- Nej till motioner om digitaliserings- och postfrågor (TU8)
- Nej till motioner om vägtrafik- och fordonsfrågor (TU9)
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om kompetensförsörjning och geografisk rörlighet, arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Arbetsförmedlingens uppdrag och roll samt utformningen av arbetslöshetsförsäkringen.
Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett förbättrat resegarantisystem. Syftet med förslaget är att resenärerna ska få ett starkare ekonomiskt skydd samtidigt som kostnader och administration minskas för resebolagen.
Resegarantisystemet ändras genom att en kollektiv fond inrättas i vilken researrangörer betalar in en avgift till. I takt med att fonden växer ska de individuella garantierna som resebolagen har gentemot resenärerna minskas i storlek.
En annan lagändring innebär att fler återbetalningskrav ska omfattas av resegarantisystemet. Exempelvis ska resenärer i vissa fall kunna få ersättning även om de har kompenserats i form av ett värdebevis, som tidigare blivit utan värde om en researrangör har gått i konkurs eller inte kan betala sina skulder.
Regeringen föreslår också att det ska bli möjligt för juridiska personer, som exempelvis kortföretag, att ansöka om ersättning från resegarantin. Kortföretag kan enligt konsumentkreditlagen eller avtal vara skyldiga att betala ut ersättning till resenärer. Dessa företag ska alltså i sin tur få rätt att ansöka om ersättning från resegarantin (så kallad regressrätt).
Lagändringarna som innebär att en kollektiv fond inrättas börjar gälla den 1 april 2026. Övriga ändringar ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer. Riksdagen sa nej till 36 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om ersättningsrättsliga frågor, som till exempel frågor om försäkringar och skadestånd. Andra handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, till exempel vad som ska gälla för personer som inte kan betala sina skulder.
Riksdagen hänvisar bland annat till gällande regler och att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om. Riksdagen sade nej till 153 förslag om planering och byggande. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt reglerna om bygglov och överklaganden.
Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en samlad redovisning av det finanspolitiska ramverket.
Finanspolitiska ramverket är ett verktyg som ska se till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent.
Riksdagen välkomnar skrivelsen som är den tredje i ordningen sedan 2011. Riksdagen konstaterar att förtroendet för finanspolitiken ökar med skrivelsen som dels sammanfattar det finanspolitiska ramverket och dels redogör för regeringens tillämpning av det. Riksdagen understryker också att ett finanspolitiskt ramverk aldrig blir mer effektivt än hur det tillämpas.
Enligt riksdagen är det också tillfredsställande att regeringen i skrivelsen bekräftar principen om att regelbundet och återkommande se över det finanspolitiska ramverket varannan valperiod – det vill säga vart åttonde år – och att det resulterar i att en uppdaterad skrivelse lämnas över till riksdagen. Därmed är det en självklar del i hur det finanspolitiska ramverket används, vilket säkerställer en långsiktigt hållbar finanspolitik även framöver.
Slutligen ser riksdagen positivt på att skrivelsen återigen innehåller principer för finanspolitisk konjunkturstabilisering. Sådana principer ökar förutsägbarheten i den förda politiken, vilket stärker samspelet mellan finans- och penningpolitiken och förbättrar möjligheterna till uppföljning.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska underlätta för företag att notera sina värdepapper.
För att göra kapitalmarknaderna i EU till ett mer konkurrenskraftigt alternativ vid företagens val av handelsplats för notering av värdepapper har det skett ändringar i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument, EU:s marknadsmissbruksförordning och EU:s prospektförordning. Regeringens föreslag är nödvändiga på grund av dessa ändringar.
Lagändringarna börjar gälla den 5 respektive 6 juni 2026. En av lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i brottsbalken, som syftar till att öka möjligheten för de brottsbekämpande myndigheterna att på ett tidigt stadium kunna ingripa och förhindra att allvarlig brottslighet fullbordas.
Lagändringarna innebär bland annat följande:
- Straffansvaret för försök till brott utvidgas till att omfatta fall då fara för brottets fullbordan varit utesluten till följd av en myndighetsåtgärd för att bekämpa brott. Detta ska dock inte gälla om gärningen varit uppenbart mindre allvarlig.
- Straffansvaret för förberedelse till brott utvidgas till att omfatta den som tar befattning med något som, utifrån dess art och omständigheterna i övrigt, är särskilt ägnat att komma till användning som hjälpmedel vid brott eller möjliggöra utförandet av ett brott.
- Straffansvaret för förberedelse till brott utvidgas även till att omfatta fler former av befattning med hjälpmedel och betalmedel.
- Straffansvaret för stämpling till brott utvidgas till att omfatta den som kommer överens med någon annan om att en gärning ska utföras.
Lagändringarna om försök till brott börjar gälla den 1 april 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2026.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om Kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och fängelselagen.
De beslutade ändringarna innebär att Kriminalvården ges större möjligheter att behandla de personuppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna verkställa påföljder på ett effektivt och säkert sätt. Samtidigt stärks skyddet för den personliga integriteten. Kriminalvården får även utökade möjligheter att använda ansiktsigenkänning, samtidigt som skyddet för den personliga integriteten stärks.
Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026. Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens granskningsrapport om antagningen till polisutbildningen.
Riksrevisionen konstaterar i sin granskning att antagningen till polisutbildningen inte är effektiv. Antagningen är inte anpassad för att välja ut de bäst lämpade kandidaterna till polisyrket. Dessutom bedöms att förändringar behöver göras så att det ska bli enklare att upptäcka olämpliga kandidater.
Riksrevisionen anser också att antagningsprocessen är utformad på ett sätt som inte främjar god hushållning av myndigheternas resurser.
I skrivelsen redogör regeringen för hur man ser på Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen ser positivt på att regeringen kommer att göra en översyn av finansieringsmodellen för polisprövningar och att Polismyndigheten har beslutat om en ordentlig översyn av hela antagningsprocessen.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Riksdagen sa nej till 103 förslag om kulturarv och kulturmiljö. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om museifrågor, kulturmiljövård, beredskapen inom kulturarvssektorn och nationella minoriteter.
Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om två ändringar i sekretesslagstiftningen.
Den ena ändringen rör sekretess kring vapentransaktioner. Vapenhandlare är skyldiga att lämna uppgifter till Polismyndigheten, om bland annat inköp och försäljningar av skjutvapen. Regeringen föreslår att sådana uppgifter i anmälningar och förteckningar ska omfattas av sekretess. Ändringen behövs bland annat på grund av den nya digitala hanteringen av uppgiftsinlämningen. Sekretessen ska även gälla hos övriga myndigheter som kan ha tillgång till uppgifterna.
Den andra lagändringen gäller sekretess för viss ny information som kan komma att delas mellan länder inom Schengenområdet (som utgörs av de flesta EU-länderna samt ytterligare några europeiska länder). Det handlar om information om personer från tredjeland som misstänks för terroristbrott eller annan grov brottslighet, som enligt en ny EU-förordning ska registreras i ett gemensamt informationssystem.
Lagändringen om vapentransaktioner börjar gälla den 1 april 2026. Lagändringen om Schengens informationssystem börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Riksdagen sa nej till 29 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025.
Bland annat handlar förslagen om frågor om kommunal samverkan, ett nytt frikommunförsök, kommunal kompetens, kommunalt partistöd, villkoren för förtroendevalda, representation och minoritetsskydd, revision och ansvarsprövning samt kommunala folkomröstningar.
Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbete. Riksdagen sa nej till 11 förslag i motioner om allmänna helgdagar. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om minnesdagar, bevarandet av minnet av Raoul Wallenberg, allmänna flaggdagar, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar. Riksdagen sa ja regeringens förslag om att anpassa två lagar till EU-rätten. Det är lagen och kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, samt lagen om sanktioner vid intrång till vissa skyddade beteckningar.
Lagändringarna innebär bland annat att regeringen, eller en utsedd myndighet, ska kunna besluta om hur invändningar mot en ansökan om skyddad beteckning ska gå till i Sverige. Föreskrifter ska även kunna meddelas om hur producentgrupper ska sättas samman. Producentgrupper kan vara lokala livsmedelsproducenter som ansöker om att en produkt ska få en skyddad beteckning.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år.
Regeringens förslag innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad.
Syftet med förslaget är att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden och samtidigt skapa bättre förutsättningar för företag att behålla och anställa unga.
Den nya lagen ska börja gälla den 1 april 2026 och tillämpas på ersättning som betalas ut under perioden den 1 april 2026–30 september 2027. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att muntliga uppgifter kan leda till straffansvar enligt skattebrottslagen. Det finns i dag ett undantag för muntliga uppgifter när det gäller skattebrott, vårdslös skatteuppgift och skatteredovisningsbrott.
Riksdagen sa också ja till att ändra definitionen av begreppet oriktig uppgift. En person som lämnar uppgift om mervärdesskatt (moms) som avser en transaktion som ingick som ett led i ett mervärdesskattebedrägeri ska anses ha lämnat en oriktig uppgift om den som lämnade uppgiften kände till eller borde ha känt till att transaktionen ingick i ett mervärdesskattebedrägeri. Ändringen av definitionen ska tydliggöra detta.
De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tillfälligt sänka mervärdesskattesatsen (momssatsen) på livsmedel från 12 procent till 6 procent. Syftet med förslaget är att stötta hushållens ekonomi.
Lagändringarna gäller från och med den 1 april 2026 till och med den 31 december 2027. Behandlingen av personuppgifter hos Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska regleras i sex nya lagar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att de nya lagarna ska ersätta de registerlagar som i dag tillämpas hos de tre myndigheterna.
Syftet är dels att anpassa regelverket till dagens digitaliserade handläggning, dels att skydda personer mot att deras personliga integritet kränks vid myndigheternas personuppgiftsbehandling.
De nya lagarna, samt följdändringar i andra lagar, börjar gälla den 2 april 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ett förbättrat regelverk om beskattning av skog.
Förslagen syftar till att förenkla och förbättra skattereglerna som rör skog, öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning (där markägaren får ersättning för att inte bruka skogen på ett visst sätt) och att anpassa skattereglerna till EU-rätten.
De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa kontroll av kontanta medel vid den inre landsgränsen.
Förslaget innebär att den som avser förflytta kontanta medel över gränsen till ett annat EU-land behöver anmäla och redovisa summan. Anmälnings- och redovisningsskyldigheten ska gälla om medlen uppgår till ett värde av 10 000 euro eller mer.
Tullverket får också befogenheter att bland annat kontrollera om skyldigheten efterföljs.
Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026. Regeringen föreslår att primärvårdens uppdrag och ansvar ska bli tydligare och att det förtydligas att en medicinsk bedömning av läkare och sjuksköterska vid behov ska gå att få när som helst på dygnet i den kommunala hälso- och sjukvården. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Med primärvård menas till exempel vårdcentraler och andra hälso- och sjukvårdsverksamheter som tar hand om vanligt förekommande vårdbehov som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller någon annan särskild kompetens.
Lagändringarna omfattar bland annat följande:
- Det blir tydligare att regioner och kommuner ska samverka i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården.
- Det blir också tydligare att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov.
- Det införs ett krav på att det ska finnas en medicinskt ansvarig för rehabilitering i kommunen.
- Termen hemsjukvård byts ut mot hälso- och sjukvård i hemmet.
- Kravet på information till patienter stärks. En patient ska få information om vem som är den fasta vårdkontakten och den fasta läkarkontakten. Det ska också framgå hur patienten kommer i kontakt med dem, samt med sina vårdenheter.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner om digitaliserings- och postfrågor. Riksdagen la också regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och en av dem från 2024. Förslagen handlar främst om digital delaktighet, digitalisering i offentlig verksamhet, tillgång till elektronisk kommunikation, artificiell intelligens och postfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och vidtagna åtgärder.
I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i granskningsrapporten Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar. Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om vägtrafik- och fordonsfrågor från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om arbetet för en fossilfri fordonsflotta, tillgång till fossilfri tankning, laddinfrastruktur för elfordon samt organisering av vägunderhåll och vinterväghållning.
Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete. | 