Riksdagsbeslut 1 april- Nej till motioner om konsumentfrågor (CU17)
- Nej till motioner om bostadspolitik (CU18)
- Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag (FiU33)
- Skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning har behandlats (FöU6)
- Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU11)
- Nej till motioner om terrorism (JuU14)
- Stärkt säkerhetsskydd vid fastighetsöverlåtelser (JuU29)
- Nej till motioner om idrott, friluftsliv och spel (KrU6)
- Nej till motioner om konstarter, språk och bibliotek (KrU7)
- En strategi för kulturen inom EU har granskats (KrU10)
- Nej till motioner om offentlig förvaltning (KU29)
- Nej till motioner om författningsfrågor (KU30)
- Skrivelse om minoritetsspråken har behandlats (KU31)
- Nej till motioner om regelförenkling för företag (NU15)
- Nej till motioner om barn och unga inom socialtjänsten (SoU19)
- Nej till motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap (SoU22)
- Ett språkkrav inom äldreomsorgen införs (SoU26)
- Riksdagen delvis kritisk mot EU-förslag om hantering av genetiskt modifierade mikroorganismer och bearbetning av organ (SoU37)
- Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU10)
- Nej till motioner om internationella relationer (UU7)
Riksdagen sa nej till 83 förslag i motioner om konsumenträtt med mera som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om telefonförsäljning, reklam riktad till barn, kontakter med företags kundtjänster, resenärers rättigheter, konsumentkrediter, överskuldsättning, konsumentvägledning samt hållbar konsumtion.
Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Riksdagen sa nej till 131 förslag om bostadspolitik. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om åtgärder på bostadsmarknaden, finansiering av bostadsbyggande, allmännyttiga bostadsbolag, åtgärder mot segregation och utanförskap samt cirkulär ekonomi i bygg och fastighetssektorn.
Riksdagen hänvisar i första hand till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete. Brottsbekämpande myndigheter ska kunna vända sig direkt till ett e-legitimationsföretag för att hämta in information om en persons användning av e-legitimation mot finansiella företag. Syftet med förslaget är enligt regeringen att förebygga, förhindra och upptäcka allvarligare brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
En e-legitimation är en elektronisk identitetshandling som kan användas för att identifiera innehavaren på distans. På den svenska marknaden finns i dagsläget ett flertal privata aktörer som tillhandahåller e-legitimationstjänster.
Även uppgiftsskyldigheten hos företag som tillhandahåller kryptotillgångar och kryptorelaterade tjänster ska utökas. Uppgiftsskyldigheten innebär att brottsbekämpande myndigheter har rätt att ta del av information om enskildas förhållanden som finns hos företag som annars omfattas av tystnadsplikt.
De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Signalspaning är noga reglerad i lagar och förordningar, bland annat i syfte att värna enskildas personliga integritet. Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som kontrollerar att signalspaningen bedrivs enligt regelverket.
Regeringen bedömer att Siuns granskning av den signalspaning som bedrivits under 2024 fungerat väl och att Siun har fått tillgång till den information som behövts för att lösa uppdraget.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Dessutom sade riksdagen nej till tre förslag i motioner som handlar om signalspaning och underrättelseverksamhet. Riksdagen hänvisar till de mycket betydande resurstillskott som FRA, Försvarets radioanstalt, får för att stärka signalspaningen. Dessutom anser riksdagen att man inte har några skäl att föregripa förslag om underrättelseverksamhet som regeringen avser att lämna under 2026. Riksdagen sa nej till 122 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om straffrättsliga frågor.
Förslagen handlar bland annat om brott mot person och annans förmögenhet, åtgärder mot vissa typer av brott samt påföljder och särskild rättsverkan av brott.
Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Riksdagen sa nej till 23 förslag i motioner om terrorism från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om rättsstatens principer och mänskliga rättigheter, avhopparprogram samt gps-störningar.
Riksdagen har behandlat samma eller i huvudsak samma frågor tidigare under valperioden.
Regeringen vill att överlåtelser av fastigheter ska omfattas av säkerhetsskyddslagens regler om överlåtelse. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i säkerhetsskyddslagen.
Förslaget innebär att den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och som vill överlåta fastigheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet måste göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och pröva om överlåtelsen är lämplig. Dessutom måste denne samråda med tillsynsmyndigheten innan överlåtelsen.
Förslaget innebär också att tillsynsmyndigheten kan förbjuda olämpliga överlåtelser. Även överföring av äganderätt genom fastighetsbildning omfattas av förslaget.
Syftet är att minska risken för att fastigheter förvärvas med avsikt att skada Sveriges säkerhet.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Riksdagen sa nej till 107 förslag om idrott, friluftsliv och spel i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om idrottsanläggningar, parasport, elitidrott, nationell strategi för dataspelsbranschen och e-sport med spel om pengar.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och redan genomförda åtgärder. Riksdagen sade nej till 73 förslag om konstarter, språk och bibliotek. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om svenska språkets ställning, litteratur och läsande, scenkonstens förutsättningar och filmpolitikens framtid.
Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete inom de områden som motionärerna lyfter. I ett meddelande från EU-kommissionen presenterades i november 2025 en strategi för kulturen inom EU – en så kallad kulturkompass för Europa. Strategin omfattar i huvudsak fyra inriktningar:
- Ett EU som upprätthåller och stärker europeiska värden och kulturella rättigheter
- Ett EU som stärker konstnärer och kulturarbetare och stöder människor
- Ett EU som bygger på kultur och kulturarv för att bli mer konkurrenskraftigt, resilient och sammanhållet
- Ett EU som kämpar för internationella kulturella förbindelser och partnerskap
Riksdagen har granskat meddelandet med fokus på de konkreta åtgärder som presenterats inom var och en av huvudinriktningarna.
Riksdagen välkomnar bland annat initiativet att kartlägga tillståndet för kulturen i Europa och betonar att de finansieringsprogram som finns bör användas för att tillgängliggöra kultur för flera målgrupper. Även förslag som att underlätta utbyten över gränserna och arbeta gemensamt med digitalisering av kulturarv välkomnas.
Vad gäller förslagen om att förbättra villkoren för yrkesverksamma kulturskapare instämmer riksdagen i att det är en viktig fråga men betonar att den nationella bestämmanderätten på området behöver respekteras.
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas. Riksdagen sa nej till 53 förslag i motioner om offentlig förvaltning från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om korruption, överlämnande av förvaltningsuppgifter, lokal statlig service, Justitiekanslern, länsstyrelserna, myndighetsaktivism och opinionsbildande verksamhet.
Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder samt pågående arbete. Riksdagen sa nej till 83 förslag i motioner om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om frågor om avskaffandet av monarkin, statschefens åtalsimmunitet, ökad insyn i hovets ekonomi. Andra förslag rör politisk kommunikation, förbud mot anonyma eller utländska partibidrag, nationellt lobbyregister och grundlagsbestämmelser om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av statens insatser för att värna de nationella minoritetsspråken. Det allmänna har enligt lag ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken, jiddisch, romani chib, samiska, finska.
Riksrevisionen har granskat om statens insatser för att hålla de nationella minoritetsspråken levande är effektiva. Enligt Riksrevisionen är statens insatser inte tillräckliga för att nå målet och resurserna skulle kunna användas mer effektivt.
Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen ser allvarligt på att statens insatser inte är tillräckliga och är angelägen om att arbeta långsiktigt för att hålla minoritetsspråken levande.
Riksdagen framhåller vikten av att bevara, stärka och öka tillgången till minoritetsspråk och delar regeringens bedömning om att det är långsiktigt arbete som krävs. Dessutom anser riksdagen att Riksrevisionens rapport är ett viktigt kunskapsunderlag i det fortsatta arbetet för att hålla minoritetsspråken levande.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Riksdagen sa nej till 55 förslag i motioner om regelförenkling för företag. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om allmänna frågor om regelförenkling för företag, handläggningstider, tillståndsprocesser samt kontakt mellan företag och myndigheter.
Riksdagen hänvisar bland annat till insatser som redan görs inom de områden som förslagen tar upp. Riksdagen sa nej till 115 förslag i motioner om barn och unga inom socialtjänsten. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om insatser för barn och unga, placeringsformer för barn och unga samt barns rättigheter.
Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Riksdagen sa nej till 155 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om kompetensförsörjning, patientdata och journaler, beredskapssjukhus samt hälso- och sjukvård åt utlänningar. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bedriver äldreomsorg blir skyldig att arbeta för att personalen har de kunskaper i svenska som är relevanta. Syftet är att bidra till högre kvalitet i äldreomsorgen.
Förslaget innebär att det är regeringen som ska meddela föreskrifter om den kunskapsnivå i svenska som är relevant för att genomföra insatser i äldreomsorgen.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv vad gäller att släppa genetiskt modifierade mikroorganismer på marknaden samt bearbetning av organ. Förslaget syftar bland annat till att skydda människors hälsa genom att säkerställa höga kvalitets- och säkerhetsnormer för mänskliga organ avsedda för transplantation.
Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.
Riksdagen bedömer att kommissionens förslag till förordning inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. När det gäller de delar som rör bearbetning av organ vid transplantation anser riksdagen att det är otydligt vilka skyldigheter det medför för medlemsstaterna. Riksdagen ser även en risk att förslaget leder till en ökad administrativ börda utan att den framtida nyttan tydligt framgår.
Riksdagen anser att det skulle vara problematiskt om en reglering på EU-nivå påverkar hur medlemsstaternas hälso- och sjukvård fattar beslut om vård för enskilda patienter. Sådana normer bör i stället fastställas på nationell nivå.
Därför beslutade riksdagen att skicka sina synpunkter på förslaget till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande i ett så kallat motiverat yttrande. Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om gymnasieskolan. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om utbildningens dimensionering, gymnasial yrkesutbildning, särskilda kunskapsområden och idrottsutbildningar.
Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder. Riksdagen sa nej till cirka 125 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 och 2025 som rör internationella relationer, bland annat mot bakgrund av. regeringens pågående arbete i frågorna.
Förslagen handlar bland annat om utrikespolitikens inriktning, utrikesförvaltningens organisation och uppdrag, relationer med afrikanska länder, Västsahara, Taiwan och Sydkinesiska havet. | 