Riksdagsbeslut 26 november- Straffrättsligt skydd för tekniska företagshemligheter (CU6)
- Krav på hållbarhetsrapport skjuts upp (CU8)
- Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för 2026 (FiU1)
- Ändringar i statens budget för 2025 (FiU11)
- Riksbanken ska få finansiera BISIH Nordic Centre (FiU13)
- Kraven på offentliga biträden och tolkar i migrationsärenden ska skärpas (JuU6)
- Kompletterande straffbestämmelser för att släppa ut fluorerande växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen (MJU5)
- Nya regler på Sveriges och EU:s elmarknad (NU8)
- Ändringar i reglerna på elmarknadsområdet (NU10)
- Svensk lagstiftning anpassas till EU:s regler om statligt stöd av mindre betydelse (SfU7)
- Rapportering och utbyte av information om kryptotillgångar (SkU4)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att kriminalisera olovligt utnyttjande och röjande av tekniska företagshemligheter. Beslutet innebär att det blir straffbart att utan lov utnyttja eller röja företagshemligheter, även när personen genom exempelvis sin anställning haft laglig tillgång till informationen.
Kriminaliseringen gäller tekniska företagshemligheter, det vill säga företagshemligheter som är viktiga för den tekniska utvecklingen. Det kan exempelvis handla om ritningar, processer eller forskningsresultat.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att vissa företag blir skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport först om två år.
Kravet på att hållbarhetsrapportera skjuts upp för att vissa delar av de nya reglerna för rapporteringen ska förenklas och bli mer praktiskt genomförbara. Genom att kravet pausas får dessa företag mer tid att förbereda sig.
Kravet om hållbarhetsrapportering grundar sig i ett EU-direktiv och innebär att företag är skyldiga att rapportera om sin inverkan på exempelvis miljö, personal och mänskliga rättigheter.
Lagändringarna ska börja gälla den 31 december 2025. Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2026. Utgifterna beräknas uppgå till 1 542 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 375 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 167 miljarder kronor för 2026.
Riksdagen sa även ja till utgiftstaket för staten och till att nuvarande överskottsmål ersätts med ett balansmål från och med 2027 samt till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller
- förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag, det förhöjda grundavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning
- höjd beloppsgräns vid avdrag för vissa typer av resor
- sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
- att ett grundavdrag i riskskatten införs och skattesatsen höjs
- enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag
- att en skattereduktion införs för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet
- höjd fastighetsskatt för vindkraftverk
- sänkt energiskatt på el
- förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel
- slopad fordonskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar
- moderniserad beskattning av gaser.
Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2026 utom de som gäller moderniserad beskattning av gaser som börjar gälla den 1 juli 2026 och slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar som börjar gälla den 1 februari 2026.
Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Politiken ska inriktas på att stötta hårt arbetande människors ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen återupptas. En bidragsreform ska göra det mer lönsamt att arbeta. Företagens villkor ska förbättras. Resurserna till skolan ska öka, brottsligheten ska fortsätta att bekämpas och vårdköerna kortas. Försvaret ska förstärkas liksom stödet till Ukraina. Fossila bränslen ska fasas ut och Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045.
Finanspolitiken är expansiv 2026 för att motverka att lågkonjunkturen ger långvarigt negativa konsekvenser på svensk ekonomi. Med stabila statsfinanser och en låg statsskuld står Sverige starkt och har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi och bryter lågkonjunkturen.
Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till höständringsbudget för 2025. Beslutet innebär att statens budget ökar med 1,5 miljarder kronor i år. Totalt berörs 16 av budgetens 27 utgiftsområden av beslutet. Utgiftsområdena motsvarar olika områden i samhället och innehåller ungefär 500 anslag för olika utgifter.
Beslutet innebär att 19 anslag ökar med sammanlagt 2,4 miljarder kronor, och att 8 anslag minskar med sammanlagt 0,9 miljarder kronor.
Riksdagen beslutade också att höja några beställningsbemyndiganden. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att få göra åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 0,8 miljarder kronor. Riksdagen godkände Riksbankens förslag om att Riksbanken får delfinansiera BISIH Nordic Centres verksamhet under fem år. Verksamheten får finansieras med högst 30 miljoner kronor per år från och med den 1 juni 2026.
Bank for International Settlements (BIS) är ett samarbetsorgan för 60 centralbanker. BIS Innovation Hub Nordic Centre (BISIH) etablerades 2019 som en del av BIS, i syfte att förenkla för centralbanker att följa och dra nytta av den snabba tekniska utvecklingen. BISIH etablerade i juni 2021 ett innovationscentrum, BISIH Nordic Centre, som har arbetat med flera olika projekt. De har exempelvis arbetat med tekniska lösningar för effektivare granskning av penningtvätt och utvärderingar av cybersäkerhet.
Innan Riksbanken kan delfinansiera verksamheter som har anknytning till deras egen verksamhet behöver de få riksdagens godkännande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skärpa kraven för offentliga biträden. Ett offentligt biträde anlitas för att ge juridiskt stöd och företräda enskilda personer i exempelvis avvisnings- och utvisningsärenden eller ärenden om tvångsomhändertagande. Även kompetenskraven på tolkar i migrationsärenden ska skärpas.
Syftet med lagändringarna är bland annat att stärka rättssäkerheten i ärenden som rör personers integritet och frihet.
Lagändringarna handlar bland annat om följande:
- Behörighetskraven för offentliga biträden skärps. I dag finns exempelvis inget absolut krav på juristexamen vilket ska krävas enligt lagförslaget.
- Det ska krävas särskilt tillstånd för att ett offentligt biträde ska få överlämna sitt uppdrag till någon annan behörig person.
- En person som bedöms olämplig ska kunna förklaras obehörig att vara ombud eller biträde vid Migrationsverket, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.
- Det införs kompetenskrav för tolkar och översättare i migrationsärenden. Det innebär bland annat att myndigheten, om möjligt, ska anlita en tolk eller översättare som är auktoriserad.
Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar, som ska komplettera EU:s nya förordningar om fluorerande växthusgaser och ozonbrytande ämnen.
Regeringen föreslår att de befintliga straffbestämmelserna ska anpassas till de nya EU-förordningarna som bland annat utökas till att omfatta flera former av utsläpp av f-gaser och ozonnedbrytande ämnen. Fluorerande växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen finns i flera produkter och utrustningar, bland annat i kylsystem, värmepumpar och skumplast.
Syftet med EU-förordningarna är att bidra till att uppnå klimatneutralitet inom unionen senast 2050 och att säkerställa återhämtningen av det stratosfäriska ozonskiktet.
De flesta lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regeländringar på elmarknaden. Ändringarna ska göras för att anpassa svensk lag till förändrade EU-regler.
Bland annat föreslås följande:
- Elleverantörer med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda avtal med fast löptid och pris.
- Elanvändare ska få en sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren innan ett avtal ingås eller förlängs.
- Elleverantörer ska ha strategier för att minska risken för att inte kunna leverera el.
- Nätföretag ska välja så kallade anvisade elleverantörer på ett rättvist, öppet och icke-diskriminerande sätt.
Dessa samt övriga regeländringar börjar gälla den 1 januari 2026. Lagändringar behöver göras för att Sverige bättre ska leva upp till EU:s regelverk när det gäller nätföretagens intäktsramar.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre lagtekniska anpassningar, om ändringar i bland annat ellagen och naturgaslagen.
Anpassningarna till EU-reglerna innebär att Energimarknadsinspektionen kommer att bestämma villkoren för hur elnätsföretagens intäktsramar ska beräknas. Myndighetens uppdrag är att verka för väl fungerande energimarknader. Målet är att kunderna ska betala rimliga nätavgifter och att nätföretagen får goda förutsättningar att driva och utveckla sina nät på ett kostnadseffektivt sätt.
Lagändringarna börjar gälla dels den 1 januari 2026, dels den 1 januari 2027. Lagstiftningen när det gäller vissa skatte- och avgiftsnedsättningar behöver ändras för att anpassas till nya regler på EU-nivå om statsstöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.
En av förändringarna rör det så kallade växa-stödet till små företag. Med de nya reglerna får berörda företag statsstöd genom återbetalning av arbetsgivaravgiften i stället för att betala in en lägre arbetsgivaravgift.
Förändringar rör även företag i vissa glest befolkade områden, så kallade stödområden, som kan ha rätt till avdrag från socialavgifter. Denna typ av regionala avdrag utvidgas till att även gälla sektorerna jordbruk, fiske och vattenbruk, medan andra verksamhetsgrenar som till exempel stål, kol och transport, inte längre omfattas.
Eftersom Skatteverket bland annat ska kontrollera och registrera beviljat stöd i ett register föreslås även att företag och personer som berörs ska lämna in fler uppgifter än i dag till Skatteverket.
Den nya lagen och lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ett avtal om automatiskt informationsutbyte i fråga om kryptotillgångar. Avtalets sluts mellan myndigheter i flera olika länder. Förslaget innehåller också ett tilläggsavtal om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.
Avtalen behövs för att nå upp till de krav som ställs i bland annat EU:s regelverk kallat DAC 8 och OECD:s regelverk kallat CARF. Förslaget innebär att reglerna om rapportering av kryptotillgångar och ett utbyte av dessa uppgifter genomförs på ett enhetligt sätt i svensk rätt.
Riksdagen sa även ja till en rad lagändringar som är nödvändiga för att förslaget om rapportering och utbyte av information om kryptotillgångar ska kunna genomföras samt till regeringens två nya lagförslag. Det ena handlar om inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet om kryptotillgångar och det andra om automatiskt utbyte av upplysningar om kryptotillgångar.
De nya reglerna börjar att gälla den 1 januari 2026. | 