Riksdagsbeslut 19 november- Utökade möjligheter att ge näringsförbud vid brott (CU4)
- Utökade möjligheter att justera presumtionshyror löpande (CU5)
- Nya regler ska förhindra missbruk av statligt stöd till företag (FiU12)
- Ny bestämmelse om sekretess ska ge bättre förutsättningar för Sverige i Nato (KU9)
- Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam (KU13)
- Reglerna för ränteavdrag ska anpassas till EU-rätten (SkU8)
- Årlig skrivelse om Allmänna arvsfonden har behandlats (SoU4)
- Hälso-och sjukvårdens beredskap vid kriser och krig (SoU6)
- Kontrollen över tandvårdssektorn stärks (SoU7)
- Inspektionen för vård och omsorg ska kunna stoppa oseriösa aktörer (SoU8)
- Stärkta förutsättningar för stöd ur Allmänna arvsfonden till förmån för äldre personer (SoU9)
- Lärosätenas arbete mot avhopp på bristutbildningar (UbU3)
- Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (UbU4)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att utöka möjligheterna att ge näringsförbud vid organiserad eller systematisk brottslighet. Förslaget innebär att näringsförbud kan meddelas oavsett om personen, vid brottstillfället, bedrev eller hade anknytning till näringsverksamhet. Om det lägsta straffet för brottet är fängelse i sex månader ska näringsförbud meddelas om det inte finns särskilda skäl som talar mot det.
Regeringens förslag innebär även att tiden för hur länge ett näringsförbud gäller höjs från tio år till högst femton år.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026. Reglerna om hyressättning för nyproducerade lägenheter, så kallade presumtionshyror, ska bli mer flexibla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller presumtionshyror.
Presumtionshyra tillämpas ofta vid nyproduktion och innebär att hyran bestäms för de första 15 åren. Under den tiden höjs i regel inte hyran lika mycket som för lägenheter med bruksvärdeshyror. Det gör att inflyttningshyran för nyproduktion i dag oftast är högre än på hyresmarknaden i övrigt.
Med de nya reglerna ska det finnas större möjligheter att justera presumtionshyrorna löpande under hyrestiden. Enligt förslaget ska detta skapa både bättre förutsättningar att bygga hyresbostäder och möjliggöra lägre inflyttningshyror för hyresgästerna. En annan del i förslaget är att hyresgästerna ska få större möjligheter att själva påverka lägenhetens utformning – och därmed hyran – genom önskemål om tillval eller frånval. För att möjliggöra angelägna moderniseringar av en fastighet ska hyran också kunna ändras med hänsyn till ett väsentligt intresse.
Tvister som rör inledande presumtionshyror och löpande justeringar av sådana hyror ska enligt regeringens förslag kunna lösas med hjälp av en så kallad skiljeman som utses av hyresnämnden.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att det i större utsträckning ska vara straffbart att missbruka statligt stöd till företag.
Förslaget syftar till att förstärka nuvarande regler genom ett nytt samlat regelverk, en subventionsbrottslag, som ska motverka felaktiga utbetalningar och missbruk av statligt stöd.
Bland annat innebär förslaget att
- ett nytt brott införs, subventionsbrott, som innebär att den som lämnar felaktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden kan straffas.
- det blir straffbart att använda stödet till annat än vad som avsågs och blev beviljat i ansökan.
Den som beslutar om stöd – exempelvis en myndighet eller regioner i viss utsträckning – har också underrättelseskyldighet, det vill säga en skyldighet att informera den aktör som betalar ut stödet om felaktigheterna. Underrättelseskyldighet ska också gälla regioner när det handlar om felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet till företag.
Lagförslagen börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny bestämmelse om sekretess som kompletterar utrikes- och försvarssekretessen.
Förslagen innebär bland annat att sekretess ska gälla för uppgifter som utländska organ inom ramen för Natosamarbetet lämnar, om Sveriges möjlighet att delta i samarbetet antas försämras om uppgifterna röjs. Motsvarande sekretess ska gälla för uppgifter som en myndighet lämnar till ett utländskt organ inom ramen för Natosamarbetet.
Syftet med förslagen är att säkerställa att Sverige kan uppfylla Natos krav på att hantera information.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam. Förslaget innebär i huvudsak att vissa kompletterande bestämmelser till förordningen samlas i en ny lag.
Den nya lagen beskriver bland annat vilka befogenheter de ansvariga myndigheterna har och vilka sanktionsavgifter som kan bli aktuella vid överträdelser av förordningen.
Syftet med EU-förordningen om politisk reklam är att öka transparensen för sådan reklam och att harmonisera reglerna för tillhandahållande av politiska reklamtjänster inom EU.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att anpassa ränteavdragsreglerna till EU-rätten.
Förslaget innebär att ränteutgifter till ett företag i samma intressegemenskap som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inte får dras av om skuldförhållandet ingår i ett så kallat konstlat upplägg vars syfte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Företag anses vara i intressegemenskap med varandra om ett av företagen äger andelar i det andra företaget eller om det på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget, oavsett om det är direkt eller indirekt.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Allmänna arvsfondens fördelning av medel under budgetåret 2024.
År 2024 betalades 846 miljoner kronor ut till projekt som beviljats stöd ur fonden, vilket är en ökning med 150 miljoner kronor jämfört med 2023. Under 2024 gick 40 procent av medlen till ungdomsprojekt, vilket är en minskning från 2023 då andelen var 46 procent. Andelen medel för målgruppen barn har ökat från 27 till 29 procent och för målgruppen äldre personer har andelen medel ökat från 8 till 10 procent av det totala beviljade beloppet.
I skrivelsen anges också den kommande inriktningen för stöd ur arvsfonden. Regeringen anser att de nuvarande 13 prioriterade områdena bör kvarstå. Projekt som prioriteras är exempelvis projekt som främjar barns rättigheter, ökar delaktigheten och stärker demokratin samt projekt med fokus på att förebygga våld, mobbning och trakasserier.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Det ska bli tydligare vilka skyldigheter som kommuner och regioner har att erbjuda vård och hjälpa varandra under fredstida krissituationer, höjd beredskap och vid katastroftillstånd. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap i händelse av kris och krig.
Beslutet innebär också att det blir tydligare vilka skyldigheter som kommuner, regioner och vårdgivare har i situationer då ett katastroftillstånd fortsätter trots hjälp. Kommuner och regioners ansvar för att planera för svåra förhållanden blir också tydligare. Det kan till exempel handla om händelser som medför ett stort antal skadade och sjuka.
Dessutom innebär de nya reglerna en skyldighet för kommuner och regioner att hålla sjukvårdsprodukter i lager.
Alla lagändringar, förutom de nya reglerna om lagerhållning, börjar gälla den 1 januari 2026. Reglerna om lagerhållningsskyldigheten börjar gälla den 1 januari 2027. Privata vårdgivare som bedriver tandvårdsverksamhet ska kontrolleras bättre. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att privata vårdgivare inom tandvårdssektorn måste ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att bedriva tandvårdsverksamhet.
Regionen ska också anmäla till IVO om det finns anledning att anta att en privat vårdgivare som bedriver tandvårdsverksamhet saknar nödvändiga tillstånd eller att en tillståndshavares lämplighet kan ifrågasättas. Dessutom ska statligt tandvårdsstöd som huvudregel inte betalas ut till behandlare som saknar legitimation eller särskilt förordnande att utöva yrket.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fler verktyg att ingripa mot oseriösa och kriminella aktörer inom vård och omsorg. Det handlar bland annat om privata företag och andra juridiska personer som driver HVB-hem, hemtjänstföretag eller är verksamma inom personlig assistans.
Regeringens förslag innebär bland annat att
- tillstånd för verksamheter som inte använts på sex månader ska kunna återkallas
- verksamheter som bedrivs olovligen ska kunna förbjudas
- den som driver verksamheter trots förbud ska kunna dömas till böter
- det tydliggörs att den juridiska personen som ansöker om tillstånd ska genomgå en lämplighetsprövning
- kommunerna ska kunna anmäla sådan verksamhet som kräver tillstånd till IVO om det finns misstankar om allvarliga brister.
Syftet med regeringens förslag är att skärpa tillsynen och trygga rätten till bra vård och omsorg.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att begränsningen för stödet från Allmänna arvsfonden till äldre personer ska tas bort.
Genom lagen om Allmänna arvsfonden får i dag högst en tiondel av de utdelningsbara medlen ur fonden fördelas till verksamheter till förmån för äldre personer. Regeringen föreslår att den begränsningen ska tas bort.
Allmänna arvsfonden består av egendom som har tillfallit fonden genom bland annat arv, gåva, testamente och ersättning från metallåtervinning. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.
Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2026. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som bygger på Riksrevisionens rapport om hur avhoppen från bristutbildningar ska minska.
Myndigheten har granskat om universiteten och högskolorna arbetar effektivt för att minska studenternas avhopp från lärar-, sjuksköterske- och högskoleingenjörsutbildningarna. Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser om att det inte finns en enkel eller snabb lösning på problemen med avhopp från utbildningarna.
Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar om att det krävs ett långsiktigt och samordnat arbete från flera aktörer för att minska onödiga avhopp. Det är därför, enligt riksdagen, viktigt att arbetet med att förebygga studieavbrott utvecklas och att de insatser som genomförs följs upp och utvärderas. Riksdagen lyfter särskilt fram vikten av att klargöra den rättsliga innebörden av studieavbrott.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).
Förslagen innebär i huvudsak följande:
- Rätten att delta i sfi ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning.
- Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi.
- Den som har rätt till sfi ska ha rätt att delta i utbildningen även i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl.
- När en person tas emot till sfi ska dennes kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.
- Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen.
Syftet med regeringens förslag är bland annat att göra utbildningen i sfi mer effektiv och sammanhållen så att fler individer får med sig tillräckliga kunskaper i svenska för vidare studier eller för att etablera sig på arbetsmarknaden.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026. | 