Riksdagsbeslut 4 juni- Missbruk av betalningssystem ska motverkas (FiU38)
- Större möjlighet att samla in och lämna ut djurhälsodata (MJU20)
- Indragna eller minskade socialförsäkringsförmåner för personer som uteblir från bland annat fängelse (SfU21)
- Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SkU21)
- Tillgången till lustgas ska begränsas (SoU28)
- Nej till motioner om elever och lärare (UbU11)
- Brottsförebyggande säkerhetsarbete förs in i skollagen (UbU21)
Regeringen har föreslagit åtgärder som ska motverka att kriminella nätverk missbrukar betalningssystem. Riksdagen sa ja till förslaget.
Förslaget innebär att clearingbolag, det vill säga de företag som förmedlar betalningar mellan banker, ska vara skyldiga att
- övervaka transaktioner
- lämna uppgifter om misstänkta transaktioner till banker
- rapportera misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism till Polismyndigheten.
Förslaget innebär även att Finansinspektionen ska få större möjligheter att pröva lämpligheten hos ombud i Sverige som erbjuder betaltjänster för utländska företag. Betaltjänsteombudens verksamhet kan exempelvis innebära överföring av pengar genom alternativa betalningssystem, så kallad hawala-verksamhet. Transaktioner som görs på detta sätt har en lägre grad av spårbarhet och kan missbrukas av kriminella nätverk. I Sverige finns det cirka 1 200 sådana ombud.
Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en utvidgad insamling och utlämning av djurhälsodata. Med djurhälsodata menas exempelvis uppgifter från veterinärer om hur de använder läkemedel för att behandla djur.
Förslagen innebär bland annat att det införs en skyldighet för veterinärer att lämna över djurhälsodata till Jordbruksverket. Det ska också bli möjligt för berörda myndigheter att dela djurhälsodata med avels- och djurhälsoorganisationer.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 oktober 2025.
Riksdagen sa också nej till cirka 160 förslag i motioner om jordbrukspolitik från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen till detta är främst att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.
Förslagen i motionerna handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk, ekologisk produktion och en växtbaserad jordbrukssektor, jordbrukets klimat- och miljöpåverkan samt växtförädling och forskningsfrågor. Socialförsäkringsförmåner dras in eller minskas för personer som häktas i sin utevaro och för personer som inte inställer sig för att verkställa en frihetsberövande påföljd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler på området.
Regelverket gäller de som häktas i sin utevaro och de som inte inställer sig till en frihetsberövande påföljd vid en kriminalvårdsanstalt eller ett särskilt ungdomshem. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa ett nytt brott särskilt inriktat på när stöldgods förs ut ur landet, så kallat utförselhäleri.
Det nya brottet föreslås ingå i Tullverkets huvuduppdrag. Förslagen innebär att utsedda personer som är anställda vid Tullverket ska kunna biträda åklagare vid utredningar om självständigt förverkande. En tulltjänsteman ska få inleda en sådan utredning, i likhet med en polis.
Straffet för utförselhäleri föreslås vara fängelse i högst två år och för grovt utförselhäleri fängelse i lägst sex månader och högst sex år. En särskild straffskala införs också för narkotikasmuggling av normalgraden om narkotikan är avsedd att säljas.
Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2025.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att begränsa tillgången till lustgas.
Förslaget syftar till att motverka att lustgas används som berusningsmedel. Bland annat genom att
- lustgas inte får säljas om det finns särskild anledning att anta att lustgasen ska användas som berusningsmedel
- högst 18 gram lustgas får säljas till en privatperson per tillfälle
- lustgas inte får säljas till en person under 18 år
- lustgas inte får marknadsföras i strid med den nya lagen.
Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om lärare och elever. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om skolans personal, trygghet och säkerhet, elevers hälsa och elever med särskilda behov.
Riksdagen hänvisar till gällande regler, pågående arbete och åtgärder som gjorts på områdena. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skolors brottsförebyggande säkerhetsarbete förs in som ett nytt kapitel i skollagen.
Förslaget innebär bland annat att det på varje förskole- och skolenhet ska finnas en beredskapsplan och ett löpande säkerhetsarbete för att kunna hantera en allvarlig våldssituation eller hot om en sådan. Åtgärder ska också vidtas för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till förskole- eller skolenhetens område under den tid som verksamheten pågår. Förslaget innebär också att sekretess ska gälla för uppgifter som rör skolornas beredskapsplaner och löpande beredskapsarbete för allvarliga vålds- och hotsituationer.
Förslaget innebär också att rektorer ska få besluta att väskor och andra föremål som elever har med sig till skolan, eller till en skolaktivitet utanför skolans område, ska få genomsökas.
Om ett misstänkt brott har begåtts av en elev i samband med skolans verksamhet ska rektorn göra en polisanmälan, om det inte finns övervägande skäl till att inte göra det.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025. | 