utfärdadt vid slutet af 1890 års riksdag

Svensk författningssamling

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDS-KONTORET,

utfärdadt vid slutet af 1890 års riksdag.

In nehålls-förteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

» skulder §§ 2 och 3.

)> fordringar för utbetalda lån §§ 4—6.

» återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar

§§ V—13.

» utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 14 och 15.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 16.

På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 17—20.

Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter
m. m. §§ 21—31.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 32—43.

Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 44—46.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 47—55.

Fullmäktiges sammankomster §§ 56—63.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 64—82.

Riksgäldskontorets betjening §§ 83 och 84.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 85—89.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 90—95.

Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 96—99.

Allmänna bestämmelser § 100.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvare!! stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga undersJcrif''ter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret
utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar,

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Sistlidne års Riksdag har, med anledning af 1888 års svenska tre
procent statslåns upptagande, beslutat, att till de under Riksgäldskontorets förvaltning
stående liqvidations- och amortissementsfonderna skall årligen, räknadt
från och med innevarande år, utbetalas eu annuitet till belopp motsvarande
fyra procent af den för detta lån erhållna valuta, eller 885,333 kronor 33 öre,
af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån främst skall utgå, men återstoden användas
till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp
tid efter annan.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 4.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl tinnes detta i’eglemente
bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Innevarande års Riksdag har dels berättigat Borås jernvägsahtiebolag att,
med anlitande af bolagets reservfond, å bolagets skuld till Riksgäldskontoret afbetala
300,000 kronor å tid, då Fullmäktige i Riksgäldskontoret finna sådant kunna
utan förlust för staten ske, dels ock medgifvit att, sedan bolaget vid det tillfälle,
då sagda inbetalning kommer att ega rum, af det derefter återstående beloppet
jemväl inbetalat hvad som erfordras för detsammas afrundande till närmast lägre
tusental kronor, ny amorteringsplan må uppgöras, enligt hvilken återstoden af
lånet kommer att, med bibehållande af räntan vid fyra procent om året, slutbetalas
samma år, som lånet enligt nu gällande amorteringsplan skolat slutligen
gäldas, eller år 1906.

§ 6-

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra
. med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, idfärdade. af svenska jernväg sbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upp -

låning nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången afår 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
ränte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 7.

Sistlidne års Riksdag har, till fortsättning af arbetena å stambanan
norr om Sollefteå för år 1890 beviljat ett anslag af 4,000,000 kronor och deraf
till utgående från riksgäldskontoret anvisat 2,600,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts
disposition utbetalas.

Stambanan genom öfre Norrland skall, enligt Riksdagens beslut år 1888,
mellan Skorped i Vesternorrlands län och Vännäs i Vesterbottens län framdragas
öfver Anundsjö, Björna, Trehörningsjö och Nyåker, med rätt för Kongl. Maj:t att
närmare bestämma de orter, banan skall genomgå.

§ 8.

Riksdagen bär år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförmälda, utaf staden
Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af
mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

dels medgifvit, att Hudihsvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall
och Näsviken med alla tillbörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar
och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid
tiden för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den
1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges
sålunda, att staten

l:o) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån
återstår oguldet den 31 December 1887, beräkuadt att utgöra kronor 185,677: 97.

och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot
erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer
ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624
kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller
sålunda tillhopa .......................................................................... „ 350,810: 18.

Summa Kronor 536,488: 15
dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll
och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må
finnas erforderliga;

dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande
och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan
vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf
anvisat till utgående

under år 1886 .................................................................. kronor 2,000,000: —

„ „ 1887 .................................................................. „ 2,350,300: —

samt „ „ 1888 .................................................................. „ 273,000: —;

och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala
ofvannämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ 9-

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vag -

nar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ io.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1881 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå
under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock så
att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, livilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtuingar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens
inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande
härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fena procent å ursprungliga försträclmingsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqvklerna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att
efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess
äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till
staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt
Bill. till Riksd. Prof. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2

(Riksg.-kontorets reglemente.)

enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontor att behörigen
tillhandahålla och utbetala det ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta
anslag anvisat.

§ Il Till

låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1880 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Majrts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att
utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,
till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits,
blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af
staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den
jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande
ej mindre såsom .vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens
fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför
hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet
innestå till dess inteckning med ofvan stadgad ''förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel
ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl
Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och
kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

skild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala
de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare
kan komma att anvisa.

§ 12.

Jemte det 1883 års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas
och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling
af sänka trakter, samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån
skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, har Riksdagen
föreskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall,
i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna medel
till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån
må kunna erfordras till fyllande af högst eu million kronor årligen; samt
att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som,
genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ 13.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

2:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 14.

Innevarande års Riksdag har, i anledning af en utaf Kongl. Maj.t till Riksdagen
aflåten proposition, för sin del antagit en förnyad förordning angående
Sveriges allmänna hypoteksbank, i hvilken förordnings 4 § stadgas:

“Till grundfond för allmänna hypoteksbanken öfverlemnar staten genom
riksgäldskontoret ett belopp af trettio millioner kronor i af staten utgifna obligationer,
ouppsägbara å innehafvarens sida samt förskrifna med tre och en half
procent årlig ränta; egande hypoteksbanken öfver dem förfoga efter som här
nedan sägs.“

I följd häraf åligger det Riksgäldskontoret att utfärda och, mot återbekommande
af de förut såsom grundfond för allmänna hypoteksbanken af Riksgäldskontoret
utfärdade obligationer till belopp af tillsammans 8,000,000 R:dr R:mt,
till allmänna hypoteksbanken öfverlemna ofvan omförmälda statsobligationer.

§ 15.

Innevarande års Riksdag har

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en
köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer,
inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande
byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den
vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L.
Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra
bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited11, till Kongl.
Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven
för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor,
att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,

dels och anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,
att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när
Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

3:o. Med statsreglering^! gemenskap egande utgifter.

§ 16-

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 17.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en lereditivsumma af tre millioner
kronor, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i bufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 18.

Den Jcreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till en million fem hundra tusen kronor.

§ 19-

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta vei’ks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplåuas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 20.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio
tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
ållon ingar, förvaltningsutgifter, in. in.

§ 21.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 22.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen
hänförda utgifter.

§ 23.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola
de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till eftei’rättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ....................................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af

tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för detta kontors tjensteman augifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien
vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upprättande
af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang
för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa eu vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem års ordinarie tjenst, böjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;
och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

§ 24.

De traktamenten och rcsekostnadser sättning ar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontoi-ets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,
utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af

papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för
annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Bevisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 25.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Jcanslioch
valdbetjening bör af Riksgäldskontor under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontor ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och valdbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättuing, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare inuehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskilt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
Bill. till Biksd. Prof. 1800. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3

(Kiksg.-kontorets reglemente.)

göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomité^ dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 26.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresar hör Riksgäldskontoret
uppå lians reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrektui-läsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskild! redovisas.

§ 27.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 28.

Aftöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöniugsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodnjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning: -

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid eu blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 29.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinaner,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeniugen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskilt bestämda
eller medgifna.

§ so.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistans -

kontoret ega Fullmäktige att* under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugufem kronor.

§ 31.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Bilcsgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassau ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och
vederbörligen inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 32.

De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 33.

Riksgäldskontoret egen att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktions -

medlen för sådana hus, som äro inköpta för Kong!. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskilt ändamål anvisade.

§ 34.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga
verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år
1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande
vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår ali rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denua förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontorct
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och

c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 35.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 36.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i män af behof, under
åren 1890 och 1891 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från

Riksgäldskontor förslagsvis uppförda anslag till annuiteter och räntor, riksdags-,
kyrkomötes- och revisionskostnader samt aflöningar, efter afdrag af till Riksgäldskontor
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt
§ 46 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda föreuämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.

§ 37.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte
för försäljning, jemlikt Kongl. brofvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde
beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra
mindre kronoegendomar, dock under vilkor att de genom denna försäljning
inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde
inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående
köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den
29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning
jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande
medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1
Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret
att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.

§ 38.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ ?>9.

Riksdagen liar dels år 1883, dels år 1888, bemyndigat Riksgäldskontoret
att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar
till odling slånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut
må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof
försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda
att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning,
med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot
och uppsägningstid.

Nästlidna års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst
försäljning af statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång till utbetalning
af*de till utgående år 1890 på Riksgäldskontoret auvisade dels 2,600,000
kronor af anslaget till fortsättning af arbetena å stambanan norr om Sollefteå och
dels 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda
jernvägar.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst
försäljning af statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång till utbetalning
af de till utgående år 1891 på Riksgäldskontoret anvisade 1,000,000 kronor
till låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda jernvägar.

Riksgäldskontoret eger att till betäckande af det belopp, som Kongl. Maj:t
kan komma att för inköp af jernvägen mellan Luleå och norslca gränsen lyfta af de
för sådant ändamål af innevarande års Riksdag å Riksgäldskontoret anvisade medel,
högst 7,000,000 kronor, försälja statsobligationer till ett den lyftade summan
motsvarande belopp.

Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för Jconvertering, uär
omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske,
af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej
utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om
blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års statslån,
eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrift^ statslån,
eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta
förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och
skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast
och bäst befrämja statens fördel; och har, i sammanhang härmed, Riksdagen
föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret
utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut,
som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan
att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Härjemte liar Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer,
i hvilka någon viss, ovilkorlig återbetalning medelst årlig amortering
ej blifvit af staten utfäst, varda af Fullmäktige i Riksgäldskontor utfärdade, Fullmäktige
skola snarast möjligt göra framställning om anvisande af de medel, hvilka
böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, Fullmäktige anse
lämplig; skolande dessa medel ingå till eu för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond
samt af Fullmäktige användas till amortering å statsskulden medelst
ökad utlottning eller obligationsiuköp tid efter annan.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer
må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta,
det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för
att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige,
om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder
i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas,
äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på
samma sätt som i afseende å kuponger till 1872 års lån eget- rum, i landtränterierna
inlösas och i uppbörden mottagas.

§ 40.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontor upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontor
företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissemeutsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 41.

De till Riksgäldskontor influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande
genom dei-as insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontor anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åt -

njuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 42.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 43.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt
till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemna!’
Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 44.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
Bill. till Riksd. Prot. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 2 Rand. 4

(Kiksg.-kontorets reglemente.)

år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring densamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afskräde och renskrifna samt föi’e den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 45.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 46.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 47.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den. som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 48.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 49.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 50.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontor gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt
hälla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 51.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 52.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontor
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 53.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 62 innehåller,

En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med
mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt
tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 54.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af RiksgäldsJcontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtjydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo
skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 55.

Till ledning vid pröfningen och åtgörande! af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre ''tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Bevisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 56.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 57.

Med undantag af de enligt § 53 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 58.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 59.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i nrist olvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

60.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

§ 61.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 62.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, bvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 63.

öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär,
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte dervid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månacf före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af bvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 04.

en gång hvarje år granska Kassörens och KamreOmbudsmannens
diarium samt genomgå och invenKamrerarens
vård befintliga Inne- och säkerhets -

Fullmäktige skola minst
rarens anteckningsböcker jemte
tern de under Kassörens och
med flere handlingar.

§ 65.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att .inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 66.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hijresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik

upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.

§ 67.

Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus
samt af de vid statsregleringarna för åren 1885, 1886, 1887 och 1888
tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt
Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontor
öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet
om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande
af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen
samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond
för riksdags- och riksbank shus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande
af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta
1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen
af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid
årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger
det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta
de denna fond tillhörande medel i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut
från fonden uttagas.

§ 68.

Som 1888 års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riksdagen,
Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken
tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels
att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus,
hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade
fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å
artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i Kongl. slottets
närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets
behof disponerade förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna
å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen
af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000
kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen
jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande
i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre
kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock

att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom bankofullmäktiges och
Fullmäktiges i Riksgäldskontor försorg upprättade och af dem gillade ritningar,
åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontor att utföra det dem gifna uppdrag, som
i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas.

§ 69.

Riksdagen har år 1886 åt Fullmäktige uppdragit att å Riksdagens
vägnar mottaga och på lämpligt sätt förvara de lyster och medaljonger af nuvarande
eller förutvarande ledamöter af Riksdagen, hvilka blifvit af skulptören Sven
Andersson såsom gåfva till Riksdagen erbjudna.

§ VO.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 71.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 72.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
Bill. till Riksd. Prof. 1890. 10 Sami 1 Afd. 2 Band. 5

(Riksg.-kontorets reglemente.)

behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihang ets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.

För Öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§ 73.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Balslands kanalaktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 74.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 75.

Uti Allmänna hypoteksbanlcens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision, som till
allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 76.

Fullmäktige i Riksgäldskontor skola bland sig utse en ledamot i Postsparbankens
styrelse.

§ 77.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående
förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garantiförening
skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige
skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de
såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 78.

Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande
af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Pikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och har Riksdagen sistlidna
år bemyndigat Fullmäktige dels att för detta sakregisters fullbordande i manu -

skript under år 1889 eller, om arbetet ej under nämnda år kan afslutas,
under dels år 1889, dels år 1890 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda
6,000 kronor, dels att, då sådant kan ske, ombesörja registrets tryckning
och af nyssnämnda förslagsanslag bestrida utgiften derför samt för anskaffande
af papper dertill, dels ock att bestämma upplagans storlek samt pris för hvarje
exemplar af registerverket, äfvensom besluta och låta verkställa den kostnadsfria
utdelning deraf, som Fullmäktige må finna böra ega rum.

§ 79-

Ofverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882
års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola
Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen
öfver biblioteket.

§ 80.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige
:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
höra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket
vara tillstädes.

§ 81.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

§ 82.

För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda
bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att
på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet
m. m., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken
svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp
af högst sju millioner kronor.

Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret.

§ 83.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamrerare-,
en revisor;
en kassabokhållare;
en lånebokliällare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.

§ 84.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ 85.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 90
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 86.

Då tjensteman eller valdmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 87.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontor.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

§ 88.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, hör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 89.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande
; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
in. in.

§ 90.

Om någon Mlcsgäldslcontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under
tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 91.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.

§ 92.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 93.

Om någon af valctbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges De -

puterade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 94.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjenst en, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 95.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 90 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, hör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 96.

Pensionerna för tjenstemannen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.

Bill. till Itiksd. Prof.. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6

(Riksg.-kontorets reglemente.)

§ 97.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare, som fy 11 sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 98.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar
utaf hans .senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.

§ 99.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 100.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 22 Maj 1890.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

0. Lagcrfoj elite,

n. v. Talman.

Olof Wijk,

n. v. Talman.

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1889 års slut utbalanserade skulder.

Eeglemen-		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1889.
			bindelserna blif-	Räntefot.
Årtal.	§■		vit utfärdade.		Fonderad skuld.	loke fonderad skuld.
1866	5	Skulden för 1860 års pre-mielån mot obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok-förda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr	1860 d. Vs		Thlr 439,583 »/« (Er. 1,172,222: 22)
1875	35	Obligationer för 1875 års			—
1876	33	jernvägslån å 56,250,000
1878	39	Rmk, deraf till 1889 års
1879	15	slut blifvit utlemnade eu
1880	38	första emission å 20,250,000
1881	41	Rmk, en andra emission å 18,000,000 Rmk samt af eu tredje emission, å likaledes 18,000,000 Rmk, obligatio-ner å 3,241,800 Rmk	1875 d. »/8	4 »/a %	Rmk 38,972,700
1878	39	Obligationer för 1878 års jernvägslån å 1,500,000 £	(Er. 34,642,400)	—

		St. eller 37,650,000 Francs	1878 d. ,ä/6	4 %	j£ St. 931,780
1880	38	Obligationer för 1880 års		(Francs 23,387,678	---
		jernvägslån tre emissioner, hvardera å 39,930,000 Er.,			(Er. 16,921,124: so)

Reglemen tets -

Årtal. §.

1886 42

1887 40

1888

Tiden, då förbindelserna
blifva
utfärdade.

motsvarande 2,200,000 £
St., 55,440,000 Francs eller
44,880,000 Rmk, eller tillhopa
Kr. 119,790,000, motsvarande
£ St. 6,600,000,
Francs 166,320,000 eller

Rmk 134,640,000 ...............

Obligationer för 1886 års
jernvägslån å 72,000,000
Kr, eller 81,000,000 Rmk,
deraf till 1889 års slut
blifvit utlemnade obligationer
å tillhopa 50,222,222:22
Kr. eller 56,500,000 Rmk
Obligationer, ouppsägbara
från innehafvarens sida,
men stälda att af Riksgäldsko
ntoret infrias efter sex
månaders föregången uppsägning
å 20,000,000 kr.,
deraf till 1889 års slut
blifvit utlemnade en första
emission å 10,000,000 kr.
samt af en andra emission
å likaledes 10,000,000 kr.
obligationer å 7,550,500 kr.
Obligationer åRmk30,000,000,
ouppsägbara från innehafvarens
sida, men stälda att
af Riksgäldskontoret infrias
efter minst tre månaders föregången
uppsägning ......

1886 d.

1887 d. 30/i2

1888 d

Räntefot.

4 %

3 »/*

3 6/io %

Återstående kapitalskuld den 31 December 1889.
Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
\|Kr. 112,167,000 ]£ St. 6,180,000 Frcs 155,736,000 Rmk 126,072,000	—
/Kr. 49,793,333: 34 /Rmk 56,017,500	—
Kr. 17,550,500
[Kr. 26,666,666:87 Rmk 30,000,000 £ St. 1,470,000 \Frcs

Reglemen tets Årtal.

§.

186613

186614

1881 16

186615

186 6116

1866 17

186618

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

11798 d.

(1811 d. 30/

Obligationer, hvilka i anseende
till sin ordalydelse
icke kunna uppsägas, eller

det s. k. gamla lånet .......

Obligationer, utfärdade såsomgrundfond
för Allmänna
hypoteksbanken, bokförda
inom linien med R:mt

8.000. 000 R:dr...............

Obligationer, utfärdade såsom
garantifond för aktiebolaget
Sågverksegarnes
garantiförening, bokförda
inom linien med Kr.

3.000. 000........................

Ännu icke till inlösen företedda
Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linien med R:mt 1,250
R:dr, jemte upplupen ränta
R:mt 2,286: 88.....................

Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 R:dr(icke

kapitalis eradt).....................

Ränta å H. K. H. Hertigens
af Södermanland, sedermera
Konung Carl XIII,
hemgiftskapital, bokfördt
inom linien medR:mtl50,000

R:dr .....................................

Innestående fond för Göta
kanals underhållande..
Diverse skulder..............

1861 d.

1881 d. »/i

1750 d. »/*

1815

d. 9Ii

1778

1833 d. 31/i2

Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1889.
Fonderad skuld.	loke fonderad skuld.
5 %	—	Kr. 10,125
4 Va %	—	—
4 Vi % 6 %	—	—

5 %	S

5 %	__	Kr. 140,889
—	—	» 3,486,478:91

Reglemen- tets
Årtal.	§•
1866	20
1866	21
1882	3
1866	22
1866	25
1869	77

Fond för Hjelmare kanals och
slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum

af fordringshandlingar)......

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito)............................

D:o för Södertelje kanals (d:o)
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777: 16
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)
Brudgåfvoviusten (kapitalskulden
afskrifven); (statsutskottets
utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente innehåller).
.................................

Tiden, då förbindelserna
blifva
utfärdade.

Räntefot.

Summa Er.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1889.

Fonderad skuld.

2 5 8,9 1 3,2 4 7:03.

Icke fonderad
skuld.

Inom linien balanserade skulder Er........ 11,2 5 4,3 1 4:04.

Bil. B.

Riksgäldskontorets vid 1889 års slut utbalanserade kapital fordringar för do af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1889 års
Årtal.	§•
		a) Byggnadslån.
1866	39	Lån till staden Kristine-
		hamn och Varnums lands-församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ............	(18491 (1854)	1 2 % \ v jemte J [ ränta. J	3 %	37,500	-	9,080	33
	55	Lån till staden Eksjö, för återuppbyggande af den under år 1856 nedbrunna

		delen af nämnde stad ......	1857	6 o.7 %	4 0. 4Va %	200,000	—	5,838	43
	42	Lån till Vallentuna försam-
		ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande ..	1859	6 %	4 %	20,000	_	3,333	57
	43	Lån till Vesterås domkyrka,
		för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
	36	Lån till staden Jönköping,
		för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket.................	1861	5 %	4 %	120,000		71,322	21

		Transport		—	—	—	—	117,574	54

Reglemen- tets		Tiden, då lånet	Annuitet.	läntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1889 års
			utbetalts.	beloppet.		slut.
Årtal.	§.		1
		Transport	---	—	—	—		117,574	54
1866	90	Lån till Apotekare-societe-
		ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska
		institutet ............................	1862	5 %	4 %	50,000	—	26,459	46
	37	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för Umeå läroverk....................	1864	»	»	25,000	__	17,527	01
	»	Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nyttläro-verkshus derstädes...............	1864	»	»	40,000	_	28,088	73
»		Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus derstädes .............	1865	»	»	12,000	_	8,399	79
	»	Lån till staden Halmstad, för
		uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar-läroverk derstädes...............	1866		! »	25,000		18,574	46
y>	»	Lån till staden Kalmar, för
		uppförande af en ny bygg-nad för läroverket derstädes	1866	»	»	40,000		29,691	42
	1481)	Lån till staden Venersborg
	för uppförande af en nj byggnad för högre elemen tarläroverket derstädes .....	1867, 1868	»	!	40,000		30,551	06

\|
»	1482)	Lån till staden Vestervik, fö]	r		\
	uppförande af ny byggnac			i
		Transportj --- 1 — 1 1	—	—		276,86C	47

*) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.
2) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 10 Sami. 1 Afd.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

2 Band.

Reglemen-							--	—
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1889 års
Årtal.	§•				slut.
		Transport	—	—	—	—--	—	276,866	47
		åt elementarläroverket der-städes	1867, 1868	5 %	4 %	20,000		15,430	Q K

1866	148‘)	Län till Upsala Domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes	1867, 1868			140,000		108,017	28
	1482)	Lån till Karlstads Domka-
\|	pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes	1868	»	»	40,000		31,317	53


»	1483)	Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-byggnaden derstädes	1868, 1869	»	»		13
40,000	32,344
1868	47 «)	Lån till domkyrkan i Karl-stad, för densammas repa-ration .	6 %
1869	23,500	9,504	29
1866	1485)	Lån till staden Kristianstad,
		för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes	1 873, 1 875	5 %		20,000		17,618	92
1874	5	Lån till direktionen för se-
		minarium för bildande af
		lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi-
		narium	1875		»	59,000	_	48,207	73

		Transport	—	—	—			539,306	70

) Jfr § 16 mom, 1 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
s) Jfr § 27 i 1869 åj’s Reglemente.

4) Jfr § 26 i 1869 åi s Reglemente.

5) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 möm. 3 i 1876 års Reglemente.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	läntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1889 års
Årtal.	§■
		Transport	—	—	—	— —		539,306	70
1882	17	Lån till föreståndavne för
		Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan .........	1883	5 %	4 %	30,000		28,010	12
1887	15 ..	Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka till betäc-kande af den brist, som uppkommit i den beräknade kostnaden för tornbyggna-den å nämnda domkyrka jemte dermed i samman-hang stående arbeten.........	1888	»	»	30,000		29,700
		= 597,016: 82
		b) Tomtregleringslån.
1866	57	Lån till staden Eksjö, för
		ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda.........	1857	6 %	»	30,000		71	98
; »	142	Lån till staden Karlstad,
		för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års	1867	y>	»	50,000		22,328	79
1872	32	Lån till staden Strengnäs,
		för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda.....	1872		»	30,000		19,024	85
18 7 71)	7	Lån till staden Strömstad,
	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda.....	1878	1 *	5 %	50,000	I	48,423	75

		Transport		—	—	—	—	686,866	19

») Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga belonnet.	Kapitalåterstod vid 1889 års
								slut.
Årtal.	§•
		Transport		—	.—	__	_	686,866	19
{1877	8	Lån till staden Söderhamn,
(1878	6	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda.....	1878, 1879	6 %	5 %	200,000		186,396	18
			—
(1880	13	Lån till staden Hudiksvall,
(1881	10	för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-vådor ............	1881, 1882			200,000		191,379	75

					—
1888	15	Lån till staden Luleå för
		ny reglering efter 1887 års eldsvåda........	1889	5 %		100,000		100,000
			^ /O	—	—
		= 567,625: 30
		c) Lån till hamn- och bro-
		byggnader.
1866	86	Lån till arbetsdirektionen,
		för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå	1861	6 %	»	55,000		42	64
»	71	Lån till staden Helsingborg, för förbättring och utvidg-ning af dess hamn	1862				13,831	70
230,000
		= 13,874: 34
		d) Lån till kanal- och
		slussanläggningar.
1866	931)	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid
		Venern till sjön Stora Lee	1865,1867	5 %	3 %	800,000	—	509,842	89
		Transport	--\|	- \| ~ \|	—	—	1,688,359	35

*) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1889 års
Årtal.	§■
		Transport	—	—	—	—		1,688,359	35
1866	941))
»	118>	Lån till Kinda kanalaktiebo-
»	143)	lag, för utsträckning af Kin-da båtled medelst kanalise-ring af Stångån från sjön	/ 1865 ( (1867-1870)
	1432)	Rengen till Linköpingshamn Lån till Dalslands kanalak-	5 %	3 %	437,500		359,692	05
	tiebolag, för kanal-och sluss-anläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på Dalsland..............................	1868, 1869	6 %	4 %	51,200		18,822	88


		= 888,357: 82.
		e) Län till jernvägs-
		anläggningar.
(1866	75	LåntillNorbergsjernvägsnya
(1878	3	aktiebolag, för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen ...............	1852	I 5 %	1	150,000		61,220	75
		Transport	—	—	—	—		2,128,095	03

*) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;''

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

Eeglemen-					........
tets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalaterstod vid 1889 års
							slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	-		—	—	2,128,095	03
/186 6	75	Lån tillN orbergs jern vägs nya
(1878	3	aktiebolag, för fullbordan-de af samma jernväg......	(1855} (1856/	3 %	2 %	150,000	—	80,315	79
1866	79	Lån till Borgs jernvägsak-tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga.......................	5 %	4 %	1,377,055	24	836,016	45
1862, 1863
»	80	Lån till Vexiö—Alfvestads
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station på Södra stambanan	1864	7 %'')	»	434,000		254,082	74
5>	»	Lån till Helsingborg—Lands-krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga,äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup. .	1864, 1865	5 %	y>	1,100,000		718,805	79
	y>	Lån till Kristianstad—Hess-
		leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och
		Hessleholms station på Sö-dra stambanan...............	1864, 1865	»		720,000	_	450,759	12
		Transport	—	—	—	—	—	4,468,074	92

) Enligt Kongl. Maj:ts resolution af d. u/i2 1885.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1889 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	4,468,074	92
186C	8	Lån till Ystad—Eslöfs jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba-nan till Ystad .............	1864—1866	5 %	4 %	2,450,000		1,614,245	05
>>	»	Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-tion på Södra stambanan	1864—1866			1,200000,		785,569	02
	82	Lån till Uddevalla—Veners-
		borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud-devalla.................................	1865—1867	»	>	3,240,000		2,272,908	59
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och	(18721
		Vexiö....................................	18731	5 %'')	4 Va %	2,600,000	—	2,235,179	63
			\|1874\|
»	»	Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg .......	/1872\ \1873\|	6 %	5 %	406,000		334,085	29
»	»	Lån till Upsala—Margrete-
		Transport	—---	—	1 ~		—	11,710,062	50

'') Se § 3 af 1886 års Reglemente.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1889 års
								slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	11,710,062	50
		hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ..............	1873	6 %	5 %	500,000		420,473	94
1871	31	Lån till Bergslagernas jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-vika till Kil, mot skuldför-	■rf O» GO
		bindelse .............................	{18751	5>/a %x)	»	5,000,000		4,691,028	92
1878	11	Lån till Bergslagernas jern-	(1876)
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga-tioner å nominelt 6,196,500 Kr., efter 90 % ................	1878, 1879			6,078,240		5,576,850
1876	5	Lån till Vestervik—Åtvida-
		berg—Bersbojernvägsaktie-bolag, för anläggning af
		jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-	(18771
		bana till Storsjön............	\|l878>	5 %2)	4 Va %	1,865,000	_	1,777,562	87
	»	Lån till Hultsfred—Vester-	(1879)
		viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel-lan Hultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sido-spår till Ankarsrum och	(18771
		hamnspår vid Verkebäck...	\|l878>	* 2)	»	1,750,000	—	1,679,860	70
		Lån till Vislanda—Bolmens	118 7 9J
		Transport		—	—	—	—	25,855,838	93

l) Se § 3 af 1883 års Reglemente.

'') Se § 3 åt 1883 och 1886 års Reglementen.

Reglemen tets -

Årtal.

1876

(1879

1876

1881

Tiden, då lånet
utbetalts.

Transport

jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till

sjön Bolmen.......................

Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Visby till
Hemse kyrka.......................

* \

13 f

Lån till Södra Dalarnes jern
'' vägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från Kryl
bo station på statens Norra
stambana öfver Avesta, Hedemora
och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänge station å
Bergslagernas jernvägsaktiebolags
jernväg jemte bibana
till Bispbergs gruffält
......................................

Lån till Varberg—Borås
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg öfver

Fritsla till Borås...............

Lån till Lenna—Norrtelje
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
Lenna station på Upsala

Tramsport

Annuitet.

Räntefot.

/I877\
\1878j

5 %1)

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1889 års
slut.

4''/2 %

785,000

500,000

1879)

188o(

1881

1882

(18791

-1880
1881

25,855,838 93

772,832

479,960

2,375,000

2,600,000

2,309,967

2,528,806 59

31,947,405

l) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Bill. till Biksd. Prof. 1890. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Regleraen tet9 -

Årtal. §

1881

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Transport

Lenna jernväg och Norr telje

....................................

Lån till Siljaus jern vägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Borlänge
station å Bergslagernas
jernvägsaktiebolags jernväg
till Insjön i Dalarne...
Lån till Skåne—Hallands
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernvägar från
Helsingborg öfver Engelholm
till Halmstad, från
Höganäs till Kattarp och
från Kattarp till Åstorp
Lån till Hvetlanda—Säfsjö
jernvägsaktiebolag, för an
läggning af jernväg från
Hvetlanda till Säfsjö station
å statens Södra stambana
....................................

Lån till Finspong—Norsholms
jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
från Finspongs station å
Pålsboda—Finspongs jernvägsaktiebolags
bana till
Norsholms station å statens
Ostra stambana och Nors -

1883

1884

1885

1886

1883 — 1886

1883—1886

fl 8831
1885

ll 886^

Ursprungliga

beloppet.

H/2

Transport

«0

750,000

950,000

1,500,000

300,000

Eapitalåterstod
vid 1889 års
slut.

31,947,40578

746,197 94

945,250 -

1,500,000

300,000

35,438,853

a) Hvaraf vid 1889 års slut återstodo ej lyftade Kronor 3,802: 06.

Reglemen tets -

Årtal.

1881

1884

1886

Tiden,då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Transport

holm—Ristens kommunika tionsaktiebolags

bana.........

Lån till Stockholm—Rimbo
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Stockholm till Rimbo gästgifvaregård
.......................

Lån till Kinds härads jern
vägsaktiebolag för anläggning
af jernväg mellan Bo

rås och Svenljunga...........

Ytterligare lån till Skåne—
Hallands jernvägsaktiebolag
för anläggning afjernvägar
från Helsingborg öfver
Engelholm till Halmstad,
från Höganäs till Kattarp
och från Kattarp till

Åstorp .................................

Lån till Mellersta Hallands
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg mellan
städerna Halmstad och

Varberg ..............................

Lån till Skara—Kinnekulle
—Venerns jernvägsaktiebolag
för anläggning af
jernväg från Skara till
Kinnekulle och Venern ...
Lån till Svartelfs jernvägs -

1883—-1886

Jl883-1885\
{ 1887 }

/l884\
\1887/

Transport

}1885{

{1886}

1885

}1887\

{1888}

5 %

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1889 års
slut.

500,000

500,000!

795,500

1,550,000

324,000

35,438,853

497,500

500,000

795,500

1,550,000

324,000

39,603,353172

Reglemen

I Årtal.

1886

Tiden, då lånet
utbetalts.

Transport

aktiebolag för anläggning
af jernväg mellan Carlsdahl
och Grythyttehed

m. m.....................................

Lån till Halmstad—Bolmens
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg från
Halmstad till Byholma och
Bolmen med sidospår till

sjön Södra Unnen ...........

Lån till Göteborg—Hallands
jernvägsaktiebolag
för anläggning af jernväg
mellan Varberg och Göteborg
....................................

Lån till Fogelsta—Vadstena
— Ödeshögs jernvägsaktiebolag
för anläggning af
I jernväg mellan Fogelsta
| och Vadstena till Ödeshög
Lån till Mellersta Blekinge
jernvägsaktiebolag för jern
vägsanläggning från Carlshamn
till Ronneby och

Gullbärna ..........................

= 39,952,345: 39

Transport

/18 8 71

\1888/

118 8 71

|1888)

1887

1888

Annuitet.

5 %

Räntefot.

4 Va %

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1889 års
slut.

341,000

825,000

2,068,000

300,000

1,120,250

39,603,353

227,333

549,943

2.068.000

200,000

1,073,595

43,722,224

a) Hvaraf vid	1889 års slut ännu ej	lvftats Kr.	113,667: —
b) D:o	vid	d:o d:o	Kr.	276,067: —
c) T):o	vid	d:o d:o	Er.	100,000: —
d) D:o	vid	d:o d:o	Kr.	46,666: —

Reglemen tets -

Årtal. §.

1889] 16

	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	1 Kapitalåterstod vid 1889 års slut.
Transport Lån till Mora—Venerns jern-vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Mora strand vid sjön Siljan till Östra Vermlands jernväg				a)		43,722,224	72
med bibana......... = 41,845,185: 44.	\| 1889 1	5 %	4»/l %	1,000,000		189,835
------ Summa		—	—		—	43,912,059	72

a) Hvaraf vid 1889 års slut ännu ej lyftats Kr. 810,166: —

Attöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt betjening.

	Lön.		Tjenstgörings- penningar.	Summa.
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman	4,400		1,600*		6,000
1 Kassör ....	4,400 4.000 2,500 2,500 2.000	__	1,600 1,600 800		6,000
1 Kamrerare...			5,600 3,300 3,300 2,800 2,400
1 Revisor..............................
1 Kassabokhållare .		800
1 Lånebokhållare............		800
1 Registrator och Kanslist	1,500	—	900	—	—
1 Kammarskrifvare........	1,500	—	600	~r-	2,100	—
1 Förste Vaktmästare .......	O O i-	''-	100	—	800	—
1 Vaktmästare	600		100		700
1 Vaktmästare	600	—	100	—	700	.
1 Vaktmästare	600	—	100	—	700	—
Summa kronor	25,300		9,100	—	34,400	—

Tillägg: För Revisorn, Bokhåilarne, Registratorn och Kanslisten samt Kam -

marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhåilarne, efter tio års tjenstgöring

inom g*raden, med ytterligare............................................................... » 500: —

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: —

och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: —

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aäöningsbeloppet
i dess helhet.

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontor.

. Kommissarien Herman Husberg ............................................................	4,400	_
Notarien August Neijber ........................................................................	3,000	-----
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö.............................................	1,500	—
Kontorsskrifvareu Axel Adolf Stridsberg .............................................	1,500	—
Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist ................................................	575	—
Summa kronor	10,975	—

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman .............................................	1,500
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontor et Carl Gustaf Stuarts enka
Maria Lovisa Stuart, född Koschell .............................................	800	—
Förre Förste Vaktmästaren J. Petersson.............................................	800	—
Summa kronor	3,100

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Förestående tre stater, nemligen:

Aflöuingsstaten för Riksgäldskontor^, upptagande en summa af...... Kr. 34,400: —

Indragningsstateu vid dito ..................................................................... ,, 10,975: —

Peusiousstaten vid dito ......................................................................... „ 3,100: —

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 22 Maj 1890.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammalen:

G. Lagerbj elite,

u. v. Talman.

Olof Wijlt,

n. v. Talman.

Fullmägtige i Riksgäldskontoret,

välde af 1890 års Riksdag:

Ordförande: Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af
Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Erik Gustaf Boström;

Generaldirektören, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden l:a kl., Herr
Frans Albert Anderson, vice Ordförande;

Statskommissarien, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl.
Majrts Nordstjerneorden, Herr Ber Samsdius;

Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Friherre Johan Nordenfalk;

Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:akl., Riddaren af Kongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Herr Edvard Sederholm;

Kaptenen vid Kongl. Svea Artilleriregemente, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden,
Herr Claes Richard Wersäll;

Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn,
Herr Otto Magnus Höglund.

Suppleanter:

Revisionssekreteraren, t. f. Byråchefen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden,
Juris Doktorn, Herr Ivar Afzelius;

Kamereraren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Erik Wilhelm Liljesköld;
f. d. Riksdagsmannen Herr Nils Olsson i Ättersta.

Bill. till Riksd. Prot. 1890. 10 Sami. 1 Afl. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken

vid 1890 års revision:

För Första Kammaren:

Kaptenen i Kongl. Flottan Herr Gerhard Dyrssen;

Bruksegaren, Riddaren åf Kongl. Vasaorden, Herr Harald Maurits: Ericsson;
Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Victor Nils Ekenman;
Kammarherren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Riddaren af Kongl.

Vasaorden, Herr Axel Otto Gotthard Buren;

Kaptenlöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Grefve Knut Posse;
Häradshöfdingen Herr Gustaf Maurits Ulrik Budebeck.

Suppleanter:

Kammarherren, Herr Grefve Axel Fredrik Claesson Wachtmeister;

Bergmästaren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Filosofie Doktorn, Herr Carl Herman
Lundström;

Rektorn, Filosofie Doktorn, Herr Gustaf Oskar Fredrik Westling.

För Andra Kammaren:

Riksdagsmannen Herr Carl Persson i Stallerhult;

» Herr Peter Andersson i Högkil;

» Herr Mårten Dalin;

» Filosofie Doktorn Herr Carl Ludvig Hippolit Nyström;

» Riddaren af Kong!. Vasaorden, Herr Nils Petersson i Runtorp;

» Herr J. Anderson i Tenhult.

Suppleanter:

Riksdagsmannen, Ryttmästaren Herr Carl Gustaf August Bergendahl;
» Herr öskar Erickson i Bjersby;

)) Herr Anders Gustaf Anderson i Himmelsby.

öfver

1890 års Reglemente för Riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäldskontorets fordrin -

samtycke medgifvas ...............	Sid.	20.	§ 32.
Aflöning för justitieombudsmannen
m. fl.........................	B	17.	§ 25.
» b Riksdagens biblioteka-
rie äfvensom för en hos honom anstäld vaktmästare...............	D	15.	§ 23.
» B riksgäldskontorets tjen-
stemannapersonal och vaktbetjening............	D	18.	§ 28.
Ajlöningar, anslag till........................... Aflöning sstat för riksgäldskontorets	»	21.	§ 36.

tjenstemän och vaktbetje ning.

................................ b 62.

Afsked för tjensteman och vakfbetje ning.

......................................... » 42.

Allmänna hypoteksbanken ..................... » 12, 35.

Amortering af 1888 års statslån......... » 4.

» b statslån utan viss bestämd
återbetalningstid b 24.

Amortissementsfonder .......................... » 4, 24, 25.

§§ 98, 99.

§§ 14, 75.

§ 3.

§ 39.

§§ 3, 40, 44.

Andersson, Sv., ang. mottagande af åtskilliga
af honom såsom
gåfva till Riksdagen
erbjudna byster
och medaljonger af
ledamöter af Riks -

dagen ........................

Annuiteter och räntor, anslag till ......

Anslag skall utfärdas angående lediga
tjenster vid riksgäldskontoret

Ansvarsskyldighet, fullmägtiges ............

Ansökningstid till lediga tjenster.........

Anteckningsböcker, kassörens och ka mererarens

............

Arfvode för fullmägtiges deputerade ...
» » fullmägtige och deras ordförande.
.............................

» » Riksdagens revisorers kansli
och vaktbetjening......

» » förrättande af tjenst i riksgäldskontoret
..................

Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret
............

Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman
och vakt betjente

....................

Behållningar, statskontorets..................

Belöning för extra arbeten ..................

Bergverkstionden, vilkor för upphörande
af........................

Berättelser, fullmägtiges........................

» justitieombudsmannens ...

» Riksdagens revisorers......

Besigtningar å riksgäldskontorets och

Riksdagens hus...............

Besvär öfver fullmägtiges beslut ......

Bevillningsförordning, utfärdande af ny

Bibliotek, Riksdagens ...........................

Bibliotekarie » ...........................

Bihanget till Riksdagens protokoll,

tryckning af........................

Borås jernvägsaktiebolag, ang. rätt för
att använda en del
reservfonden till afbetalning
å erhållet

statslån .....................

Brist i statskontorets inkomster fylles

33.	§	69.
4, 21.	§	3, 36.
39.	§	87.
28.	§	54.
39.	§	37.
31.	§	64.
28.	§	53.
18.	§	27-
16.	§	24.
38.	§	85.
39.	§	89.
19.	§	30.
21.	§	35.
19	§	29.
21.	§	34.
33.	§	70.
18.	§	26.
17, 33.	§§	24, 70.
31.	§	65.
30, 41.	§§	63, 94.
36.	§	80.
15, 36.	§§	23, 79.
15.	§	23.
33.	§	72.

» 5. § 5.

» 13. § 16.

Byggnadsfond för riksdags- och riks bankshus.

.......................

Byster och medaljonger af Riksdagens
ledamöter, mottagande
af åtskilliga, af
skulptören Sv. Andersson
såsom gåfva
till Riksdagen erbjudna
.....................

Dalslands kanalaktiebolag, revision af

Deputerade, fullmägtiges .....................

Diarium, ombudsmannens.....................

Enke- och pupillkassan vid riksgälds kontoret

.........

Entledigande af tjensteman och vaktbetjente
vid riksgälds kontoret

........................

Ersättning för bestridande af lediga

tjenster ..............................

Expedition, justitieombudsmannens

och tryckfrihetskomi téns

.................................

Expenser för justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs

expeditioner ........................

Extra ordinarie tjenstemän och vaktmästare,
deras

antagande .........

b b b b deras skiljande

från riksgälds kontoret

............

b b b b gratifikationer åt

B b b B åtnjuta ersätt ning

för förrättande
af ordinarie
tjenst............

Flyttningshjelp för justitieombudsmannen.
................................

Fond för nytt riksdagshus ..................

b för understödjande af odling af

sänka trakter ...........................

Fordringar, riksgäldskontorets ............

B b förteck ning

Fullmagter för riksgäldskontorets tjenstemän.
.............................

B granskning af riksdagsmännens
.................................

Sid.	32.	§ 67.
»	33.	§ 69.
X>	34.	§ 73.
x>	27.
X)	31.	§ 64.
X)	20, 38.	§§ 31, 85.
X)	40.	§§ 91-93.
x>	38.	ce Öl
X)	17.	§ 25.
x>	18.	§ 26.
X)	39.	§ 88.
X)	41.	§ 95.
x>	19.	§ 29.
X)	38.	S-^5 GC o*
X)	17.	§25.
X)	32.	§ 67.
X)	12.	§§ 12, 13.
x>	5, 6.	''§''§ 4-6.
X)	48—61.	—
X)	39.	§ 89.
X)	37.	§ 81.

Fullmägtige i riksgiildskontoret............ Sid. 65.

» deras suppleanter ............ » 65.

» ega att af Riksdagens re visorer

begära råd och yttranden
.............................. » 28.

Fullmägtiges ansvarsskyldighet............ » 28.

» antal för besluts fattande » 29.

» arfvodenochresekostnads ersättningar.

............... » 18.

» befattning upphör ......... » 27.

» berättelser........................ » 33.

» besluts öfverklagande...... » 30, 41.

» deputerade........................ » 27.

» komplettering.................. » 27.

» ombud.............................. » 28, 35, 36.

» omröstningar................... » 30.

» ordförande och vice ordförande
........................ » 26, 65.

» protokoll........................... » 29.

» sammankomster............... » 29, SO.

» sammanträden gemensamt

med fullmägtige i riksbanken.
.......................... » 36.

» ställande till ansvar......... » 28.

» suppleanter ..................... » 65.

» » deras inträdande » 27.

» särskilda uppdrag............ » 31—37.

» tjenstledighet .................. » 29.

» åligganden........................ b 27.

» _ öfverläggningar............... » 30.

Förfall för fullmägtige ........................ » 29.

Förräntning af riksgäldskontorets kontanta
tillgångar och behållningar
.......................... » 24.

Försåljningsmedel för mindre kronolägenheter
... » 22.

» b kronans hus i

städerna ...... » 20.

Garantiförening, sågverksegarnes......... » 35.

Generalassistanslcontoret, f. d., understöd
för sterbhusen efter
obemedlade tjensteman
m. fl. vid........................ » 19.

Granskning af kassörens och kamerera rens

anteckningsböcker » 31.

» fi ombudsmannens diarium » 31.

» » riksdagsmäns fullmagter » 37.

§ 55.

§ 54.

§ 60.

§ 27.

§ 51.

§ 70.

§§ 63, 94.

§ 53.

§§ 48, 49.

§§ 53, 75, 80

§ 61.

§ 47. -§ 56.

§§ 56—63.

§ 80.

§ 54.

§§ 48, 49, 51
§§ 64—82.

§ 58.

§ 52.

§§ 61, 62.

§§ 58, 59.

§ 41.

§ 37.

§ 33.
§ 77.

§ 30.

§ 64.
§ 64.
§ 81.

Granskning af riksgäldskontorets räken -

skaper...........................Sid. 25.

Gratifikationer till e. o. tjensteman och
vaktbetjente vid riks gäldskontoret

............... » 19.

Grundfond, Allmänna Hypoteksban kens

................................. b 12.

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud
vid revisionen utses » 36.

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, an -

slag till inköp af x> 7.
Helgeandsholmen, ang. uppförande å, af
nya hus för Riks -

dagen, Riksbanken

m. m...................... » 32.

Hudiksvall—Näsviken, ang. inköp af

jernvägen mellan b 7.

Hufvudbok, riksgäldskontorets ............ b 25.

Hus, kronans, i städerna ..................... » 20.

b Riksdagens.................................... » 15, 31.

» » lokaler inom, få för

vissa ändamål upplåtas
.............................. B 31.

b riksgäldskontorets........................ B 15, 31.

b ang. uppförande af nya för Riksdagen
och Riksbanken m. m....... b 32.

Hypoteksbanken, allmänna..................... b 12, 35.

Indragning sstat vid Riksgäldskontor b 63.

Inkomster, statskontorets, brist uti,

fylles.................................. » 13.

® riksgäldskontorets ........... b 20—25.

Inlösen af förfallna obligationer och

räntekuponger.................. b 4, 24.

b b s. k. riksgäldssedlar ......... b 4.

Inspektor öfver Riksdagens bibliotek

utses af fullmägtige ............ b 36.

Inventarier i riksgäldskontorets och

Riksdagens hus.................. b 31, 34.

Inventering af låne- och säkerhetshand lingar

................................. » 31.

Jernväg, Hallsberg—Motala —Mjölby,

anslag till inköp af............ b 7.

b Hudiksvall—Näsvikens, anslag
till inköp m. m. af... B 7.

b Luleå—Norska gränsen, ang.

inköp för statens räkning

af ....................................... b 13, 23.

Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för i 8, 10.

§ 44.

§ 29.

§ 14.

§ 80.

§ 9.

§ 68.

§ 8.

§ 44.

§ 33.

§§ 22, 65.
§ 66.

§§ 22, 65.
§ 68.

§§ 14, 75.
§ 16.

§§ 32-43.

§§ 2, 40.
§ 2.

§ 79,

§§ 65, 72.
§ 64.

§ 9-§ 8.

§§ 15, 39.
§§ 10, 11

Jernväg sbolag, svenska, lån mot obligationer
eller skuldförbindelser,
utfärdade af Sid.
b enskilda, revision af

deras förvaltning...... b

Järnvägsbyggnader, statens, anslag till b
Jernvägshypoteksfond, angående bildande
af en ... b

Justitieombudsmannen, flyttningshjelp

för............... b

Justitieombudsmannens jemte den hos
honom anstälda
kansli-ochvaktbetjenings
aflöning
................. »

» embetsberättelse »

» embetsresor...... »

x> expedition och

dess expenser »

B insättande i em betet.

................. »

Kansli- och vaktbetjening, justitieombudsmannens
»
b b riksgälds kontorets.

..... b

Kapitalfordringar, riksgäldskontorets
vid 1889 års slut

utbalanserade......... b

Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid
1889 års slut utbalanserade.
.......................... B

Iiassaförstärkning åt statskontoret...... b

Kinda kanalaktiebolag, revision af...... »

Kompetensvilkor för riksgäldskontorets
tjensteman ... b

Konstitutorial för tjensteman............... b

Kontorsexpenser..................................... b

Konvertering af äldre statslån.............. b

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret b
b angående sättet för bestridande
af utbetalningar från...... B

b för infallande krig.................. b

b b rikets försvar eller andra

vigtiga ändamål............. b

b B telegrafverkets oförutsedda
utgifter........................ B

b riksgäldskontorets, i riksbanken
.................................... B

Bill. till Bilcsd. Prot. 1890. 10 Sand.

34.

6, 7.

17.

18.
18.

18.

36.

17.

38.

48-61.

44—47.

13, 25.
34.

39.

15.

23.

14.

25.

1 Afd.

§ 6.

§ 74.

§§ 7, 8.

§ 6.

§ 25.

§ 25.
§ 26.
§ 26.

§ 26.

§ 80.

§ 25.

§ 84.

§§ 16, 43
§ 73.

§ 88.

§ 89.

§ 22.

§ 39.

§§ 17-20.

§ 19.

§ 17.

§ 18.

§ 20.

§ 42.

2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Kronolågenheter, mindre, medel som inflyta
för försäljning af Sid. 22. § 37.

Kungörelser för infordrande af anbud
å tryckning af riksdags -

protokollen m. m............

Kuponger, tillhörande statsobligationer,

inlösen af..............................

Kyrkomötes-kostnader, angående bestridande
af......................

Ledigheter bland fullmägtige ..............

Liqvid mellan stats- och riksgälds verken.

......................................

Liqvidations- och amortissementsf''onder
Luleå—Norska gränsen, ang. inköp af

jernväg mellan.........

Lån, utlemnade mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade
af svenska jernvägsbolag ...
Låne- och säkerhetshandlingar, inventering
af

Lånerörelse, riksgäldskontorets ...........

Låneunderstöd åt enskilda jernvägar

Lönebesparing........................................

Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af

Löneskilnadser sättning...........................

Missväxter, behöfvandes undsättning

vid....................................

Obligationer, belåning af svenskajern vägsbolags.

.......................

B riksgäldskontorets...........

b ang. preskriptionstiden för

b svenska statens, skola till

ett belopp af högst sju
millioner eventuelt tillhandahållas
riksbanken...
b ang. utfärdande af till

grundfond för Allmänna

Hypoteksbanken ............

Odling slånefonden .................................

Ombud, Konungens...............................

b fullmägtiges ............................

Omröstningar, fullmägtiges ..................

Ordförande bland fullmägtige.............

b vice B B ................

» b fullmägtiges, utses af fullmägtige
sjelfve bland sig
Papper, upphandling af.......................

))	33.	§ 72.
D	4, 23.	§§ 2, 39.
D	21.	§ 36.
»	27.	§ 48.
J>	21, 26.	§§ 36, 46.
))	4, 24, 25.	§§ 3, 40, 44.
3>	13, 23.	§§ 15, 39.
X>	5.	§ 6.
»	31.	§ 64.
3>	23, 24, 25.	§§ 39, 41, 43.
D	8, 10.	§§ 10, 11.
»	38.	§ 85.
	18.	§ 28.
))	38.	§ 85.
J)	22.	§ 38.
»	5.	§ 6.
»	3, 23.	§§ 2, 39.
x>	24.	§ 40.

J>	37.	§ 82.
))	12.	§ 14.
S>	12, 23.	§« 12, 13, 39
»	30.	{ 61.
i)	27, 35, 36.	§§ 53, 75, 80.
3>	30.	§ 62.
))	65.
3)	65.	—
»	27.	§ 47.
))	33.	§ 72.

Pensionering af riksgäldskontorets
tjensteman och vakt betjening

.....................

» af Riksdagens bibliote karie

och den hos honom
anstälde vaktmästare... »

Pensionsstat vid riksgäldskontoret...... »

Postsparbanken, ledamot i styrelsen för,

utses af fullmägtige b
Preskriptionstid för riksgäldskontorets

skulder........................ »

Sid. 41, 42.

15.

63.

35.

3, 24.

§§ 96—99.
§ 23.

§ 76.

§§ 2, 40.

Protokoll, fullmägtiges ........................	3>	29.	§ 56.
» Riksdagens, tryckning af ... » Rikets ständers 1809—1866, ang. upprättande af ett	3>	33.	§ 72.
sakregister till.................. Redovisning af de till riksgäldskonto-	3)	35.	§ 78.
ret ingående medel....... » för liqvidations- och amor-	5)	25, 26.	§§ 44—<
tissementsfonderna........ Register, till Rikets ständers protokoll	3)	26.	§ 44.
med bihang 1809—1866....... Resekostnadsersättning för Riksdagens	3)	35.	§ 78.
revisorer ......	3)	16.	§ 24.
» för fullmägtige b för justitie-	3)	18.	§ 27.
ombudsmannen Revisionsberättelser från enskilda jern-	3)	18.	§ 26.
vägsbolag..............	3)	34.	§ 74.
Revisionsko stnader.................................. Revisorer, Riksdagens, vid 1890 års	3)	16.	§ 24.
statsrevision........	»	66, 67.	- -
b » deras suppleanter b b råd och yttranden af dem ega full-	3)	66, 67.
mägtigeattbegära » » traktamenten och	B	28.	§ 55.
resekostnader för	)>	16.	§ 24.

» utses af fullmägtige för

granskning af Strömsholms
nya in. fl. bolags samt allmänna
hypoteksbankens förvaltning.
................................ » 34, 35.

Revisorernes berättelser......................... » 17, 33.

Riksbanken, ang. eventuel tillhandahållande
af svenska statens
obligationer ............ » 37.

§§ 73—75, 77.
§§ 24, 71.

§ 82.

Riksbanken,	ang. uppförande af nytt
	hus för.........................	Sid.	32.	S 68.
Riksdagens	bibliotekarie.......................	B	15.	§ 23.
B	hus......................................	B	15, 31.	§§ 22, 65, 66.
»	» lokaler inom, få för
	vissa ändamål upplåtas	»	31.	S 66.
Riksdagsbiblioteket.......................	»	15.	§ 23.
Riksdagshus	, nytt, angående bildande af
	fond för...........................	B	32.	§ 67.
b	ang. uppförande af nytt	B	32.	§ 68.
Riksdag skostnader............................	B	16, 22.	§§ 23, 36.
Riksdags- och revisionskostnader.........	B	15, 16, 17, 22.	§§ 21, 23, 24, 36.
Riksdagsort,	fullmägtiges yttrande
	derom.............................	B	36.	§§ 80.
Riksdagstrycket...........................	B	33.	§ 72.
Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa	B	20, 38.	§§ 31, 85.
B	fordringar för utbe-
	talda lån .................	B	5.	§§ 4—6.
B	fullmägtige ...............	B	65.	_ _
»	föremål .....................	B	3.	§ 1-
B	förvaltning ...............	B	26—28, 43.	§§ 47—55, 100.
B	hufvudbok ................	B	25.	§ 44.
b	hus ............................	B	15, 31.	§§ 22, 65.
B	inkomster och sär-
	skilda tillgångar ....	B	20—25.	§§ 32—43.
B	kapitalford ringar .....	B	48—61.
b	kapitalskulder ..........	B	44—47.	_ _
B	kreditiv i riksbanken	B	25.	§ 42.
b	liqvid med statsver-
	ket............................	B	22, 26.	$§ 36, 46.
b	lånerörelse..................	B	23, 24, 25.	§§ 39, 41, 43.
»	obligationer ..............	B	3, 24, 25.	§§ 2, 39, 40.
B	räkenskaper ..............	B	25.	§ 44.
B	» utdrag ur	B	26.	I 45.
B	skulder .....................	B	3.	§ 2.
B	styrelse .....................	B	26—28.	§$ 47—55.
B	tjenstemannapersonal	B-	37.	§ 83.
B	upplåning .................	B	23, 25.	§$ 39, 43.
»	utbetalningar ............	B	6—20.	§§ 7-31.
B	utlåning ....................	B	24.	§ 41.
B	vaktbetjening ...........	»	38.	$ 84.
Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af.....	B	4.	§ 2.
Räkenskaper,	, riksgäldskontorets .........	B	25.	§ 44.
B	riksgäldskontorets, ut-
	drag af ........................	B	26.	5 45.
Räntekuponger, inlösen af....	B	4, 24.	§ 2, 39.
Sakregister till Rikets ständers proto-
koll..........................	B	35.	§ 78,

Sammankomster, fullmägtiges ............. Sid. 29, 30.

Sammanträden, » i banken

och riksgäldskontoret
gemensamma............... » 36.

Semester, angående aflöning under...... » 63.

Skrifmaterialier för justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomitöns
expedition... » 18.

» för Riksdagens behof » 33.

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid
för............................. » 3, 24.

Skulder, riksgäldskontorets, förteckning
å................................. b 44—47.

Sollefteå, angående anslag för norra

stambanans fortsättning från b 6.

Stambanan, norra, anslag till .............. » 6.

Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret » 62.

b indragnings-, b b b 63.

§§ 56—63.
§ 80.

§ 26.

§ 72.

§§ 2, 40.

§ 7.
§ 7.

» pensions3> » Statskontorets behållningar, aflemnas till	J>	63.	—
riksgäldskontoret	B	21.	§ 35.
b inkomster, brister i, fyllas	3)	13, 25.	§§ 16, 43.
Statslån, äldre, konvertering af............	B	23.	1 39.
» 1888 års, ang. amortering af	B	4.	§ 3.
Statsobligationer...................................... » ang. utfärdande af till grundfond för Allmänna	3)	37.	§ 82.
Hypoteksbanken ......... Strömsholms nya kanalbolag, revision	3)	12.	§ 14.
af dess förvaltning.........	3)	34.	§ 73.
Styrelsen för riksgäldskontoret ...........	3)	26—28.	§§ 47—55.
Suppleanter för fullmägtige.................	3)	65.	- -
» deras inträdande...............	»	27.	§§ 48, 49,
b för revisorerne................. Suspension af tjensteman och vaktbe-	3)	66, 67.
tjening................................	3)	40, 41.	§§ 90, 91,
Såqverksegarnes garantiföreninq............	3)	35.	§ 77.
''Telegrafverket, förskott till..................	»	14.	§ 20.
Ijensteförsummelser, frågor rörande....	3)	40, 41.	§§ 90—95.
Tjensteman vid riksgäldskontoret .......	3)	37.	§ 83.
» » B aflöning för » » » aflöningsstat	3)	18.	§ 28.
för............	3)	62.	- -
» b b antagande af »» b besvärshän-	3)	39.	§ 88.
visning för... »BB entledigande	B	41.	§ 94.
af...............	3>	•JO, 41.	§§ 91, 92,

Tjenstemän vid riksgäldskontoret, pensionering
af Sid. 41, 42
» vid justitieombudsmannens

expedition........................... 3> 17.

Tjensler, lediga, bestridande och återbesättande
af.......................... » 38, 39.

Tjenstgörings^enningav.......................... » 15, 19, 62.

Tjenstledighet för fullmägtige ............. » 29.

Tjenstledighet för tjenstemännen och

vaktbetjeningen....... » 39.

Traktamenten, Riksdagens revisorers » 16.

Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser.
.................. » 18.

Tryckning af Riksdagens protokoll med

dertill hörande bihang.... » 33.

» af revisorernes berättelser » 33.

Tryckningskostnader för justitieombudsmannens
berättel -

Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret
...................... » 6—20.

Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper.
...................................... » 26.

Utlottning slistor rörande de i svenskt
mynt förskrifna statsobligationer.
............... » 24.

Utlåning, riksgäldskontorets ................ » 24.

Väkthetjening, justitieombudsmannens » 17.

» riksgäldskontorets ....... » 38.

Väkthet jening, aflöningsstat för............ » 62.

Väkthet jening ens pensionerande............ » 41, 42.

» tjensteförsummelser... » 40, 41.

» entledigande............... » 40, 41.

§§ 96—99.
§ 25.

§§ 85—89.
§§ 23, 28.
§ 58.

§ 86.

§ 24.

§ 26.

§ 72.

$ 71.

ser ........................	»	18.	§	26.
» för Riksdagens re- visorers berättelse	»	17.	§	24.
Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obli-gationer.........................	3)	4.	§	2.
Understöd för obemedlade tjenstemäns sterbhus................................	»	19.	§	30.
Undsättning smedel vid missväxter.......	D	22.	§	38.
Uppdrag, fullmägtiges särskilda .........	»	31—37.	§§	64—82.
Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll	S>	33.	§	72.
Upplåning för riksgäldskontorets räk-ning......................................	y>	23, 25.	§§	39, 43.
Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler i Riksdagens hus...............	3)	31.	§	66.

§§ 7-31.

S 45.

§ 39.

§ 41.

I 25.

§ 84.

§§ 96—99.
§§ 93, 95.
§§ 93-95.

Vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek,

aflöning för..................	Sid.	16.	§	23.
Varningar för tjensteförsummelser......	3>	40.	§§	90, 93.
Vilkor för löneförhöjning vid riksgälds-
kontoret.................................	»	18.	§	28.
» » att kunna antagas till tien-
steman vid riksgäldskontoret		39.	§	88.
Vännäs, angående norra stambanans
framdragande till...............	B	6.	§	7.
Älderstillägg...........................................	D	15, 16, 17, 62.	§§	23, 25.
Öfverlåtelse på viss person af riksgälds-
kontorets obligationer......		3.	§	2.
Ofverlåggningar, fullmägtiges .............	J>	30.	§	61.