REGLEMENTE FÖR RIKSGÄLDS-KONTORET

Svensk författningssamling

REGLEMENTE

.f I/: alu ''10 i
.t -k v}>. raMud

. ''dill

FÖR

rutin

‘i 0,

''.‘■jdlH

iliJ): SÅ

> U:!!f

[,,,!/

II a;41

RIKSGÄLDS-KONTORET,

. ..... . •• j?iTio;i;ii niotioI loda.ina -JiH

:.i i>f. > r •. i»■.: 11 -v. j ■< iMhioisbiiij.. -.difl iiii ob t(5 uosuiimvubuil

.u;—(it tV •r-ior/ig ; »iucift- bli av ■ ->li ji

utfärdadt vid slutet af 1896 års riksdag.

tillit

Bih. till Riksd. Prot. 1896. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Rikug.-kontorets reglemente.)

Innehålls-förteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

» skulder §§ 2—4.

» fordringar för utbetalda lån § 5.

» återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar

§§ 6-12.

» utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 13—1C.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 17.

På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 18—21.

Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter
m. mu §§ 22—32.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 33—45.

Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 46—48.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 49—57.

Fullmäktiges sammankomster §§ 58—65.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 66—83.

Riksgäldskontorets betjening §§ 84 och 85.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 86—90.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 91—96.
Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 97—100.

Allmänna bestämmelser § 101.

''i

Reglemente för Riksgäldskontoret.

■ \\ v ■* -t‘ *# ..-I- • ‘ ■ j ; r m • . ,M^ ...,. ;uj . ... .. ,qiri . j

§ i- : ,

Riksgäldskontoret har till föremål :•

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

......jj • • >| , t;.-;!, ''noll- -■ Ji.J| >,<; '' ,a,‘yé\:- 1

Angående Riksgäldskontoret» skulder.

. j. • i f;.... i

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos
enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvare!! stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret
utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör

1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procent statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets förvaltning
stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en
annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån
främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst
ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 4.

Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under Riksgäldskontor förvaltning
stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med år 1896
årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å
1894 års svenska 3-procents statslån och återstoden användas till amortering derå
på tider och sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna lämpligast, dock
att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

Angående Riksgäldskontoret» fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 5.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente
bifogad (bil-B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 6-

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsborg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl last
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa do härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ 7.

Riksdagen har år 1890

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en
köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer,
inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande
byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den
vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L.
Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra
bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited", till Kongl.
Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven
för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor,
att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,

dels och anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,
att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när
Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ 8.

Till låneunderstöd för enskilda jernväg ar har 1891 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att
utgå under fem år från och med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Majrt att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga
kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,
hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf, att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordnin -

gen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år, dock
icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg
senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,
med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan
genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd
icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids
förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet
af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt;
och

c) att kapitalaf b stålning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af
staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den
jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande
ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens
fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför
hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet
innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot
i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse
en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper,
samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl.
Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och
kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att behörigen utbetala de
belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta anslag anvisa.

§ 9.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

§ 10.

Riksdagen bar år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

För anläggning af en bibana frän norra stambanan vid Vännäs till Umeå och
vidare till Storsandskär och denna bibanas utrustning med trafikmalericl har sistone
års Riksdag beviljat ett belopp af 2,600,000 kronor att, i mån af behof,
utgå från Riksgäldskontoret under åren 1896 och 1897; och åligger det till följd
häraf Riksgäldskontoret att enligt Kong!. Maj:ts disposition behörigen utbetala det
sålunda anvisade beloppet.

§ 12.

Med bifall till en af Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåten proposition har
sistlidne års Riksdag bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, på det
Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i
det propositionen bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden angifna grunder
åt staten förvärfva Skåne—Hallands, Mellersta Hallands, Göteborg—Hallands, Landskrona—Engelholms
och Malmö—Billesholms jernvägar, till Kongl. Maj:t, efter ingången
af år 1896, på reqvisition utanordna de medel, som erfordras för gäldande
af hvad för jernvägarne skall kontant till jernvägarnes egare utbetalas, äfvensom
fullgöra ränteliqvider och kapitalafbetalningar å de i Skåne—Hallands och Malmö
—Billesholms jernvägar intecknade obligationslån samt de kommunallån, hvilka af
staten i följd af ifrågavarande banors förvärfvande öfvertagas.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 13.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett
lånebelopp af 750,000 kronor, att, i mån af behof och sedan detta för hvarje
gång blifvit af Kongl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i Riksgäldskontoret lyftas
och, jemte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande
till telegrafstyrelsen Riksgäldskontoret förorsakas, inom tolf år från
första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar i den mån telegrafverkets
medel dertill lemna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra eu månad
förut af telegrafstyrelsen för Riksgäldskontoret tillkännagifvas.

Bill. till Rilsd. Prot. 1896. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2

(Kiksg.-kontoret.B regemente).

§ 14.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har innevarande års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå
under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor årligen, dock så
att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, livilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga
kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,
hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt bos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller
tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att inbetalningarna
å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital
eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott, skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar;
skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med
§ 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen för
afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän
trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsheloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för
hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jern -

väg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,
med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom
de , stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke
beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp
med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den
ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad.

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot
i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse eu
revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt
att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala de
belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 15

För ny reglering af viss del af Mariestad i följd af den staden år 1895
öfvergångna brand har innevarande års Riksdag åt nämnda stad beviljat såsom
bidrag till inlösen af mark, som erfordras till utläggning af gator, torg och
andra allmänna platser, samt till bestridande af de med regleringens genomförande
i öfrigt förenade kostnader, ett låneunderstöd af 150,000 kronor, att
lyftas i riksgäldskontoret under år 1897, mot vilkor:

1) att stadsfullmägtige i stadens namn och på dess vägnar för lånesumman
afgifva sin till riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande
de för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor;

2) att hvad af lånet icke blifvit hos riksgäldskontoret uttaget före slutet
af år 1897 icke får derefter utbekommas;

3) att lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas till
1900 års slut, hvarefter och intill dess lånet blifvit till fullo godtgjordt, fyra och
sex tiondedels procent å dess ursprungliga belopp bör till riksgäldskontoret årligen
inbetalas, deraf ränta efter tre och sex tiondedelar för hundra å det oguldna
kapitalet först beräknas och afgår samt öfverskottet utgör kapitalafbetalning;
samt

4) att inbetalning af den uti näst föregående punkt omförmälda annuitet
bör vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd för underlåtenhet deraf, att å
annuiteten beräknas fyra och en half procent ränta från förfallodagen.

Till följd häraf åligger det Fullmägtige att till vederbörande behörigen
utbetala nämnda lånebelopp; hvaremot, och enär detsamma blifvit i riksstaten för
år 1897 uppfördt, riksgäldskontoret eger att af statskontoret utbekomma ersättning
för beloppet, sedan det af riksgäldskontoret utbetalts.

§ 16.

Innevarande års Riksdag har, för uppförande af ny byggnad för allmänna
läroverket i Östersund, beviljat ett räntefritt lån af 15,000 kronor,
med skyldighet för läroverket att af dess byggnadsfond i vederbörlig ordning
återbetala samma lån med 500 kronor årligen under 30 år, samt anvisat lånebeloppet
att utgå från riksgäldskontoret under år 1897; och åligger det i anledning
häraf Fullmäktige att i vederbörlig ordning utbetala nämnda belopp;
hvaremot och då detsamma blifvit uppfördt i riksstaten för år 1897, riksgäldskontoret
eger att, sedan beloppet utbetalts, derför utbekomma ersättning af
statskontoret

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 17.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro* otillräckliga, för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 18.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af sju millioner
femhundratusen kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han
Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna
summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige
utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i allmänna tidningarne kungjord.

§ 19.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till sju millionor fem hundra tusen kronor.

§ 20.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafef å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;

egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen, sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkorcn samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har ltiksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio
tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och rcvisionskostnader,
aflöning»!*, förraltningsutgifter, m. m.

§ 22.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskoslnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 23.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen
hänförda utgifter.

§ 24.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter utgår ett årligt anslag af tre tusen kronor; och skola de af 1882
års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek, med deri vid 1894 års
Riksdag vidtagen ändring, samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens
bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ........................................................................ kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar........................................... » 1,500:

kronor 4,000: —;

. v • *. ?••{;.

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenniugarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för detta kontors tjensteman augifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien
vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön ......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... »

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som

i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;
och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

Enligt 1894 års Riksdags beslut ega fullmägtige i Riksgäldskontoret att
under riksdag vid Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af
högst fem kronor om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom
hans ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 1 krona 50 öre om dagen
under den tid, Riksdagen är samlad.

§ 25.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, utbetalas af
Riksgäldskontoret; egande revisorerna att utom de af dem faststälda arfvoden till
de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-, kansli- och vaktbetjening, på
Riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra
dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader,
som kunna föranledas af verkstälda resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas berättelser
öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret, äfvensom af
de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets
medel bestridas.

§ 26.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 27.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetsJcomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.

Bih. till Biksd. Prof. 181)6. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente).

iö

§ 28.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden, som
utgå, med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i § 55 omförmälda
uppdrag, hvithet skall af en af Deputerade bestridas, och med tre tusen
kronor till den andre af Deputerade.

§ 29.

Afiöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonat och vaktbetjening utgår,
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning: l:o.

Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode
eller missräkningspenningar, få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare
verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit
från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må''Fullmäktige
kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras
från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar,
arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontor får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innebar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 30.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda åtta tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.

§ 31.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugufem kronor.

§ 32.

Derest Enke- och Eupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det ar, da nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må don sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af. högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjenstemäu samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en fjerdedel af don ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid

f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och
vederbörligen inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 33.

-ii : ,, ,

De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 34.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, livilka kunna inflyta vid för»
säljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 35.

Sedan 1877 års‘Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga
verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år
1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande
vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och

c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 36.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 37.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1896 och 1897 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revision skostnader
samt aflöningar, äfvensom till räntor å statsskidden och afbetalningar å de fonderade
statslånen, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;
börande i den liqvid, som enligt § 48 skall för det sistförfluten
året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras
eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter inräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret
utgått.

§ 38.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärandc eller till skogs -

odling tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde
beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra
mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna försäljning
inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde
inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående
köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den
29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning
jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande
medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1
Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret
att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.

Riksdagen år 1891 har medgifvit, dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försäljningsmedlens
användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering
till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke
omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar,
rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades
under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de
egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags medgifvande
beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att,
uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 39.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 40.

Sistlidne års Riksdag har medgifvit, att nettobehållningen å Skåne—Hallands,
Mellersta Hallands, Göteborg—Hallands, Landskrona—Engelholms och

Malmö—Billesholms jernvagars till staten ingående trafikinkomster för år 1896 af
jernvägsstyrelsen inbetalas till Riksgäldskontoret, med skyldighet för Riksgäldskontoret
att af den öfverlemnade nettobehållningen till Statskontoret under år 1897
utbetala hvad som icke åtgått till bestridande af Riksgäldskontoret åliggande ränteoch
kapitalbetalningar å lån i följd af berörda jernvagars öfvertagande af staten.

§ 41.

Riksdagen har dels år 1888, dels år 1894 bemyndigat Riksgäldskontoret
att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar
till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut
må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof
försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men
stälda att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning,
med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer,
räntefot och uppsägningstid.

Riksgäldskontoret eger att till betäckande af det belopp, som kan komma
ätt af Kongl. Maj:t reqvireras för förvärfvande åt staten af Skåne—Hallands m. fl.
jernvägar, försälja statsobligationer till erforderligt belopp.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst
försäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af de
utaf Riksdagen beviljade och till utgående från Riksgäldskontoret anvisade anslagsbelopp
å 750,000 kronor, lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens
telefonväsende, samt å 1,500,000 kronor till låneunderstöd för år 1897 ur 1896 års
fond för lån till enskilda jernvägar.

Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när
omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske,
af äldre statslån, på sätt och till de belopp, Fullmäktige finna lämpligt, dock ej
utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om
blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års statslån,
eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån,
eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta
förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och
skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast
och bäst befrämja statens fördel; och har, i sammanhang härmed, Riksdagen
föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret
utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut,
som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan,
att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Härjemte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer,
i hvilka någon viss, ovilkorlig återbetalning medelst årlig amortering
ej blifvit af staten utfäst, varda af Fullmäktige i Riksgäldskontor utfärdade, Fullmäktige
skola snarast möjligt göra framställning om anvisande af de medel, hvilka
böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, Fullmäktige anse
lämplig; skolande dessa medel ingå till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond
samt af Fullmäktige användas till amortering å statsskulden medelst
ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer
må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta,
det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för
att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige,
om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder
i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas,
äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må i
landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas.

§ 42.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 43.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesum -

mans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontor erläggas, må, med afseende å så väl penningställningeu
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas. ‘

§ 44.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

. alu !J * Y.",i § 46. ■ a. : : i.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot vare sig Kontorets skuldförbindelser eller
obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige
öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar
Riksdagen särskilda föreskrifter.

redovisningen af de till
ingående medel.

§ 46.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidalions- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dossa fonders ställning vid årets

Rih. till Rikad. Prof. 18%. 10 Sand, 1 Afd. 2 Rand. 4

(Riksg.-kontörets reglemente.)

Angående

! in

Riksgäldskontoret

ffi1. ‘TnmT:

början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till banda, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

*•(>• ...j !.„ ; j i I

§ 47.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 48.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 49.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja eu vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 50.

v.. imf» ''"i: ;

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning, f ; ;, ; ,

,ir‘- (i j, - •,•>*>{[•> ! : "• ■ liv!. ''■''■[ ’v ifij lo*

§ 51.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldtochförtegadt
hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

; ;■ • j!,; . ,j ■ ai08fl!'':V .

§ 53.

i '' rf '' i i1 . . • J . '' » '' • • 1 - ,'' ’ '' : * ’ | i • '' ! ''1

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 54.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger FullmäHige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
af de i sådant afseende meddelade beslutsamt Fullmäktige gifna uppdrag; hörande
Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att
med statslån understödt jernvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets
skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Riksgäldskontoret, användas
till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för jernvägsdriftens
uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom,
uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så
förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets
fordran af köpeskillingen varder betäckt.

§ 55.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 64 innehåller, två
Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa
de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel
till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som
Fullmäktige meddela; agande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa
dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade
redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut
varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan
Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms-
eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja
tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton
dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges
nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets
värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 56. :

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo
skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 57.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Bevisorerne begära råd och
yttranden, -,. ■, i;;; !t.: ,(j:

_i i .''in:/ n-KjiiUn ..

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 58.

,,.■11,1,1.) 6(-;. •..tom ;.vi;.Lj; • i.! • -mil i ci.vbn m! i.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

i» , . . . ; \ „ i J J .

„r>li ,. v 1. • i!i! h< § 59. ;

rv)'' liji-/ ■ :[L’]((!:.''! in:,It! jii;j;

Med undantag af de enligt § 55 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och

åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

,• i,n''ifi«rt obu b.ii" •" tolft i bniiii:'' no W: miurui lo^jplt

„| ! ■ -.vi!. .*■= ■

8 61.

i''_, (''''■■■ ij*. 1 t ju, ” ,'' •? ‘t . ft j

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 62.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller fenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

§ 63.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens omljud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna. ; • , . 1 i ''

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 65.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär,
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte dervid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 66.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kamrerarens och Kassörens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kamrerarens och Kassörens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flere handlingar.

§ 67.

Eu gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 68.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong], Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigbeter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.

§ 69.

Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus
samt af de vid statsregleringarne för åren 1885, 1880, 1887 och 1888
tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt
Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontorot
öfverlemnade medel, un ock år 1888, i sammanhang med beslutet
om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande
af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen

samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond
för riksdags- och riksbanJcshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande
af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken''afsätta

1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen
af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid
årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger
det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta
de denna fond tillhörande medel, i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut
från fonden uttagas.

§ 70.

Som 1888 års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riksdagen,
Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken
tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels
att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus,
hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade
fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å
artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets
närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets
behof disponerade förra artilleristallet vid Artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna
å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen
af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000
kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen
jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande
i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre
kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock
att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom Bankofullmäktiges och
Fullmäktiges i Riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar,
åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att utföra det dem gifna uppdrag, som
i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas.

§ 71.

Då Bcvisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Biksgäldskonlorcts ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag
då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar.

Derest revisor, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan revisorerna
sammanträda hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola Fullmäktige
ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På
enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 73.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige föranstalta om tryckning och utdelning
med allmänna tidningarne af Revisorernas öfver revisionen af statsverket
och riksgäldskontoret afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill
hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till
näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemnas.

§ 74.

Före nästkommande Riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som hihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventarieperscdlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjenstemän,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 10 Sund. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

§ 75.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 April
1894 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola årligen granskas utaf två revisorer, af kvilka den ene bör utses af Fullmäktige
i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Balslands kanalaktiebolag den 7 April 1805
och för Kinda banals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 76.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 77.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall
vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af
Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning
och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud så väl till den allmänna ordinarie sammankomst, som
mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision,
som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 78.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens
styrelse.

§ 79.

Sedan Riksdagen år 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att lata i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståudsriksdagarne full -

bordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige faststäldt formulär
och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela,
utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt fullständigt
register till kamrarnes protokoll med bihang för tiden från och med år 1867
samt till och med året näst före det, under hvilket registret varder i manuskript
fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader
tills vidare för ändamålet använda tillsammans 5,000 kronor, har Riksdagen
år 1894 bemyndigat Fullmäktige att, för fullbordande i manuskript af
ifrågavarande register, af nämnda förslagsanslag i mån af behof använda, förutom
återstoden af nyssberörda 5,000 kronor, ett belopp af 20,000 kronor.

§ 80.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontor^
och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den
närmaste* tillsynen öfver biblioteket.

§ 81.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i
den händelse att vid Riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansenibetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre eu person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämuda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige i hvartdera
verket vara tillstädes.

§ 82.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

§ 83.

För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda
bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att
på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet
m. m., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken
svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp
af högst sju millioner kronor.

Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret.

§ 84.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman-,
en kamrerare-,
en kassör;
en revisor;
en kassabokhållare;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist samt
en kammarskrifvare.

§ 85.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ 86.

Den ordinarie tjensteman eller valdmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 91
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie valdmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 87.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 88.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

§ 89- ;/)i,

iör att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 90.

Vid lediga tjenstcYS tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;
dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
m. in.

§ 91.

Om någon RiJcsgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden
må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

. . .f; >. T ,

§ 92.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera

honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.

§ 93.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 94.

1 • , i\

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på ett
tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen
af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas
till suspension eller entledigande.

§ 95.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att do med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 90.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillå*
telse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenno efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgälds*
kontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit

4Ö

och, efter att, på sätt i § 91 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontoret» betjening.

§ 97.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaMbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.

§ 98.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare, som fy It sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 99.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått eu ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjenstår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.

§ 100.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 101.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 16 Maj 189G.

i ‘l J hil fl!??.; >’ V .''T "t V [

På Riksdagens vägnar: r•(; o(»''f Cii •}>

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

• •;:-i 000 fjfiS * ''l

Gustaf Sparre, Rolicrt De la Garrtie,

n. v. Talman. n. v. Talman.

1 .»,1 ''■ , . !;’*./ ,iit. ''

*>f<..M '' ; • oIo i*ji * lil
• ‘ 8 i I! Il !

Bill. till 1 likså. Prof. 1890. 10 Sami 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente).

4*2

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1895 års slut utbalauserade skulder.

Reglemen- tets
Årtal.	§•
1866	5
1880	38
1886	42
1887	40

Tiden, då förbindelserna
blifva
utfärdade.

Skulden för 1860 års premielån
mot obligationer å

2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda
till fem sjettedelar
deraf, eller 2,000,000 Thlr
Obligationer för 1880 års
jernvägslåns tre emissioner,
tillhopaKr. 119,790,000, motsvarande
£ St. 6,600,000,
Francs 166,320,000 eller

Rmk 134,640,000 ...............

Obligationer för 1886 års
jernvägslån å 72,000,000
Er. eller 81,000,000 Rmk,
hvaraf till 1895 års slut
blifvit utlemnade obligationer
å tillhopa 60,673,333,83
Er. eller 68,257,500 Rmk

Obligationer, ouppsägbara''
från innehafvarens sida,!
men stälda att af Riksgälds-|

18G0 d. >/»

1880 d. V*

188G d. ''/i

Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1895.
Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
—	Thlr 169,000 (Er. 375,555: se)	—
	\|Er. 104,761,800
3 Va %	)£ St. 5,772„000 jFrcs 145,454,400	—
	\|Rmk 117,748,800
3''l-i %	t /Er. 59,088,444: ts \|Rmk 66,474,500	---

Keglemen

Årtal. §.

1888

1890

1891

1894

1866

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

kontoret infrias efter sex
månaders föregången uppsägning,
å 50,000,000 Kr.,
hvaraf till 1895 års slut
blifvit utlemnade obligationer
å ..........................

ObligationeråRmk30,000,000,
ouppsägbara från innehafvare^
sida, men stälda att
af Riksgäldskontor infrias
efter minst tre månaders föregången
uppsägning .....

Obligationer för 1890 års
jernvägslån å Kr. 35,555,555
s/9, motsvarande 40,000,000
Rmk, 1,960,000 £ St. eller

49.360.000 Francs...............

Obligationer för 1891 års

tillfälliga jernvägslån, förfallna
d. */7 1896, å Kr.

7.200.000, motsvarande

10.000. 000 Francs...............

Obligationer för 1894 års

jernvägslån åKr. 36,000,000,
motsvarande 50,000,000
francs, 1,980,000 £ St. eller

40.400.000 Rmk., hvaraf till
1894 års slut blifvit utlemnade
obligationer å tillhopa
18,000,000 Kr., motsvarande
25,000,000 francs,

990.000 £St. eller 20,200,000

Rmk................................

Obligationer, livilka i anseende
till sin ordalydelse

1887 d. 30/i2

1888 d.

1890 d.

1891 d.

1894 d.

Eäntcfot.

3 6/,o %

Återstående kapitalskuld den 31 December
1895.

Fonderad skuld.

3 ''/a *

Kr. 37,313,500

Kr. 26,666,666:67
Rmk 30,000,000
£ St. 1,470,000
Frcs 37,020,000

Kr. 34,100,000
Rmk 38,362,500
£ St. l,879,762:io
Frcs 47,339,325

Icke fonderad
skuld.

jKr. 7,200,000
\Fr. 10,000,000

		Kr.	18,000,000
15/	() O/	Frcs	25,000,000
It 0	O %	£ St.	990,000
		Rmk	20,200,000

Hcglemen-		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1895.
			bindelserna blif-	Käntefot.
			vit utfärdade.
Årtal.	§•			Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
		icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet .	<1798 d. «/3 ) 1811 d. 3"/l2	5 %		Olif <;.M Kr. 10,125
1890	14	Obligationer, ouppsägbara
		från innehafvare^ sida, utfärdade såsom grundfond för Sveriges allmänna hypo-teksbank, bokförda inom
		linien med Kr. 30,000,000	1890 d. ''o/s	3 ''/2 %		__
18615	15	Ännu icke till inlösen före-		4 ,j.‘.!)\ö	•''Tf. 7 ■
		tedda Trollhätte slussverks				bil
		lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88....................	1750 d. ''/a	6 %	: r v ;	r. c; j
1866	16	Årliga anslaget till H. M.
		Konungen 300,000 R:dr(icke kapitaliseradt)...................	1815 d.

1866	17	Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, seder-mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien medR:mtl50,000 R:dr.....	1778	5 %	■■ .■ ;
1866	18	Innestående fond för Göta
		kanals underhållande	1833 d. 31/i2	5 %	;■ ‘ ■ ■■ . .L- . • i	Kr. 140,889 * 7,511,962:73
		Diverse skulder...............
1866	20	Fondför Hjelmare kanals och
		slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)....
1866	21	Dito för Strömsholms kanals
		dito (dito)........................	__	__	■ ■ —
1882	3	D:o för Södertelje kanals (d:o)	—		—	—
1866	22	Lappmarks ecklesiastikfonds

					Återstående kapitalskuld den 31 December
Reglemen-		Tiden, då för-		1895.
tets			Hän tefot.
		vit utfärdade.	Fonderad skuld.	Icke fonderad

Årtal.	§•				skuld.
		behållning, bokfördi inom linien med R:mt 100,777: 16
		(statsutskottets utlåtande n:o 23 vid 1869 års riksdag)	__	-	__	__
1866	25	Brudgåfvo vinsten (kapital-skulden afskrifven); (stats-utskottets utlåtande n:o 15			t.«.ys In/ s.lrn
		vid 1859—60 årens riksdag)	——	il--	—	—
1869	77	Post-assuransfonden (ingår
		bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne-håller).................................
			Summa Kr.	280,305,966:67.	—
	Inom linien balanserade skulder Kr........ 30,254,314:04.

Bil. B.

Riksgäldskontorets vid 1895 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån. n 1

Regleraen*
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1896 års
Årtal.					1 1 *		slut.
«•
		a) Byggnadslån.
1866	39	Lån till staden Kristine-
		hamn och Vara luns lands-
		församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ....................	jl849[	J .2 % \ < jemte > l ränta. J		37,500		4,500
			jl854[
»	43	Lån till Vesterås domkyrka,
		för densammas reparation	1860	—	_	28,000		28,000	_
	36	Lån till staden Jönköping,
		för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket...............	1861	5 %	4 %	120,000		50,447	49
	90	Lån till Apotekare-societe-
		ten, för uppförande af eu byggnad åt Farmaceutiska institutet..............................	1862			50,000		16,896	90

		Transport		—	—	—	—	99,844	39

Reglemen-o teta		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	iäntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1895 års slut.
Årtal.	§•
•I		Transport	—	—	—	—	—	99,844	39
1866	37	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för Umeå läroverk.....................	1864	5 *	4 %	25,000		13,890	99
2>	»	Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nyttläro-verkshus derstädes...............	1864	»		40,000		22,281	05
»		Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus derstädes...............	1865	T>		12,000		6,648	63
		Lån till staden Halmstad, för				i >	;,r
		uppförande af byggnad för				1 i! * .* i sfi.. i i
		ett fullständigt elementar-läroverk derstädes...............	1866	>	»	25,000	_	15,208	81
		Lån till Kalmar Domkapitel,
		för uppförande af en ny bygg-nad för läroverket i Kalmar	1866			40,000	—	24,300	34
	1481)	Lån till staden Venersborg,			■.....
	för uppförande af en ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......	1867, 1868	y>		40,000		''» 1 25,390	88


»	1482)	Lån till staden Vestervik, för
	uppförande af ny byggnad åt elementarläroverket der-				i-.'' : jj

		städes ............................	1867, 1868	»	J>	20,000		12,894	50
»	1483)	Lån till Upsala Domkapitel för uppförande af ny bygg-

		Transpori		—	—	—		220,459	59

) Jfr § 16 mom. 3 1 1867 lira Reglemente.

!) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 il™ Reglemente.

'') ,lfr § 16 mom. 1 1 1867 Ars Reglemente.

Reglemen-
tets .		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1895 års
Årtal.							slut.
§.
		Transport		—	—		—	220,459	59
		nåd för högre elementar-läroverket derstädes.....	1867, 1868	5 %	4 %	140,000	• i. i	90,222
1866	1481)	Lån till Karlstads Domka-
	pitel, för uppförande af ny-byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes .....	1868	»		40,000		26,364	86


\|	1482)	Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-byggnaden derstädes...........	1868, 1869				13
40,000	32,344
1868	47 3)	Lån till domkyrkan i Karl-	• i '' ■ > ■''
! >:(V ''		stad, för densammas repa-ration...............................	1869	6 %		23,500		2,673	47
1866	1484)	Lån till staden Kristianstad,
	för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-				in., .i"1	,1

		städes.........	1873, 1875	5 %		20,000	___	15,660	82
1874	5	Lån till direktionen för se-
		minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi-
		narium .........................	1875			59,000		41,431	25
1882	17	Lån till föreståndarne för
	. . 1	Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan .........	1883	»		30,000		25,492	64
		Transport	—	—	—			454,648	76

*) Jfr § 16 inom. 2 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 27 1 1869 åra Reglemente.

3) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

4) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Eapitalåterstod vid 1895 års
Årtal.	§•
	i »*. V	Transport		-- r	'' —		—	454,648	76
1887 i	15	Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka till betäc-kande af den brist, som				.....io!	? K''/
		uppkommit i den beräknade kostnaden för tornbyggna-den å nämnda domkyrka jemte dermed i samman-hang stående arbeten.........	1888	5 %	’■ 4 %	30,000		27,630	90
1892	17	Lån till Skara domkyrka, för fullbordande afrestau-		12 ''
		rationsarbetet å densamma	1893	»	»	40,000	—■	39,194	34
		= 521,474: -
		b) Tomtreglering slån.
18C6	142	Lån till staden Karlstad,
		för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års eldsvåda..............................	1867	G %<	'' ii» * •/	50,000		8,354	12
1872	32	Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda...............	1872	i*	y>	30,000		12,133	14
1877'')	7	Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda...............	1878	>	5 %	1 - i ! • 50,000		5 » ‘, 44,486	72
\|187 7	8	Lån till staden Söderhamn,
(1878	G	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878, 1879	y>	'' -: « i >	200,000	_	164,574	04
1/1880	13	Lån till staden Hudiksvall,
(1881	10	för ny tomtreglering efter
		Transport	—	—	—	—	—	751,022	02

1) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente,

Bill, till Riksd, Prof. 1896. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7

(Riksg.-kontoretfl reglemente.)

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalta.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1895 års
								slut.
Årtal.	§•
		Transport		—	—	—	—	751,022	02
		1878 och 1879 årens elds-vådor........« . . . .	1881, 1882	6 %	K €/	200,000		174,844	22
			O 7o
1888	15	Lån till staden Luleå, för
		ny reglering efter 1887 års eldsvåda........	1889		4 %	100,000		97,960
1889	17	Lån till staden Umeå, för ny	° %
		reglering i följd af den staden år 1888 öfvergångna brand	1890	»	»	200,000		195,920
		= 698,272: 24
		c) Lån till kanal- och
		slussanläggningar.			i " \ : .
1866	931)	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid Venern till sjön Stora Lee	1865,1867	5 %	3 %	800,000		307,665	62
a	942)	Lån till Kinda kanalaktiebo-
»	118	lag, för utsträckning af Kin-
	143	da båtled medelst kanalise-
	1433)	ring af Stångån från sjön Rengen till Linköpingshamn	f 1865 \ \1867-		»	437,500 yi)* i ■ • i!'' f	—	359,692	05
1866	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag, för kanal-och sluss-anläggning mellan sjöarne				•V.iJlo* Ml			• 1
		Transport	—	—		—	—	1,887,103 91

*) Se ridare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente,

*) Se ridare § 134 mom. 14 i 1863 Ara Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 åra Reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 åra Reglemente.
s) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 åra samt § 24 mom. 10 i 1869 åra Reglemente.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1895 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	fr.j.j_	—	—	1,887,103	91
		Östra och Vestra Silen på Dalsland .............................	1868,1869	6 %	4 %	• ; i H J t. '' 1 ! J j 51,200		3,440	; 1 46
		= 670,798: 13		.''! ii L .'' "
		d) Lån till jernvägs-				i’ {{jj	in.
		anläggningar.		«.< tO»i		rkl)-,u;.i flit	ii i	J *
1866	79	Lån till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrliunga...........................	1862, 1863	! r '' • i/l i'' 5 %	fUi!vM ''*’ »	,11 1,377,055	24 i ii	375,912	05
	80	Lån till Vexiö—Alfvestads
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station		vnin		j ‘Tf ;] \| < . , ’ ■ t O : ‘ *> «• i i y ''nr
		på Södra stambanan .........	1864	10 %'')	V	434,000	—	23,884	85
		Lån till Helsingborg—Lands-krona— Eslöfs (Helsingborg		-		,> {i i , : 1.1 >i flit
		—Billeberga, äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-				of it .''ilo:
		bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg			i.(\ (vr4/
		och Årup..............................	1864, 1865	5 %	1 '' '' V	1,100,000	_	544,704	98
		Lån till Kristianstad—Hess-
		leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och				. ,''J ii.		1
		Hessleholms station på Sö-dra stambanan.....................	1864, 1865			720,000	_	331,566	96
		Transport		—	• a;j_ / r	—	—	3,166,613	21

) Enligt Kongl. bref al d. 14/ii 1890.

Reglemen-				1
tets		Tiden, då lånel utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1896 års
Årtal.	§.						slut.
		Transport	—	—	—	—	—	3,166,613	21
1866	80	Lån till Ystad—Eslöfs jern-vägsaktiiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs			. i .'') l *	... '' ,
		station på Södra stamba-nan till Ystad ...	1864—1866	5 %		2,450,000 »** t \ y		1,229,995	47

	»	Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-tion på Södra stambanan	1864—1866			1,200,000		596,016	89
	82	Län till Uddevalla—Veners-
		borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud-devalla............	1865—1867			^ om not»		1,971,054	A fl''
							4 U
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och Vexiö...................	118721 Il873[ (1874j	5 %'')	4 Va %	2,600,000		9! 037	38
»	V »	Lån till Krylbo—Norbergs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg	/1872/ \|l873/	6 %	5 %	406,000		282,011	62
»	»	Lån till Upsala—Margrete-hills jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle	-»	»		07
1873	500,000	359,338

		Transport	—	—	- 1 — !	—	9,642,619	04

'') Se § 3 af 1886 års Reglemente,

Reglemen- tets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1896 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—		9,642,619	04
1871	31	Lån till Bergslagernas jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-	(1874)		j \| JK < i
		vika till Kil, mot skulder-	]l875[	5/j '')	5 %	5,000,000	—	4,415,901	39
		bindelse ..............................	(l 876J	< , , ,r..-
1878	11	Lån till Bergslagernas jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga-tioner å nominelt 5,988,600 Kr., efter 90 % ...............	1878, 1879	iiii	»	2) 6,078,240		5,389,740
1891	7	Samma bolags obligationer
		af den 81/n 1891 för in-lösen af utelöpande oin-friade kuponger tillhörande ofvannämnda obligations-lån af den % 1874 .........	1891		4 %	1,707,800		1,707,800	i j
1876	5	Lån till Vestervik—Åtvida-
		berg—Bersbojernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-	(1877)
		berg till Bersbo, med bi-	\|l878>	5 %3)	4*/j %	1,865,000	—	1,720,835	46
		bana till Storsjön...............	1879
		Lån till Hultsfred—Vester-
		viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel-lan Hultsfred och Jenny med
		Transport	- 1 — 1 —	—	—	\|22,876,895\|89

‘) 8e § 3 af 1883 års Reglemente.

*) Motsvarande, å 90 %, ett primitivt belopp af kr. 6,763,600.
*) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen,

Reglemen-		1
tets		Tiden, då lånet
			utbetalts.
Årtal.	§•
		Transport
		bibana till sjön Yxern, sido-		[1877
		spår till Ankarsrum och		1878
		hamnspår vid Verkebäck...		1879
1876	5	Lån till Vislanda—Bolmens
		jernvägsaktiebolag, för an-
		läggning af jernväg från
		Vislanda öfver Ljungby till	/1877\|
		siön Bolmen.....................	{1878/
	»	Lån till Gotlands jernvägs-
		aktiebolag, för anläggning		(1877
		af jernväg från Visby till		1878
		Hemse kyrka.....		1879
! *	*!	Lån till Södra Dalarnes jern-
{1879	i3i	vägsaktiebolag, för anlägg-
		ning af jernväg från Kryl-
		bo station på statens Norra
		stambana öfver Avesta, He-
		demora och Säter genom
		Gustafs och Tuna socknar
		till Borlänge station å
		Bergslagernas jernvägsak-		1879
		tiebolags jernväg jemte bi-		1880
		bana till Bispbergs grufve-		1881
		fält ...........................		1882
1876	5	Lån till Varberg—Borås
		jernvägsaktiebolag för an-		18791
		läggning af jernväg öfver		1880
		Fritsla till Borås........	1	1881
1881	15	Lån till Lenna—Norrtelje
		jernvägsaktiebolag, för an-
		Transport	—
*) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Annuitet.

Räntefot.

5 *’)

5 *•)

4''/2 %

» *)

v 1)

Ursprungliga

beloppet.

1,750,000

785,000

» 500,000

2,375,000

2,600,000

Kapitalåterstod
vid 1896 års
slut.

22,876,895

1,628,923

772,832

469,288

2,210,547

2,419,968

30,378,456 33

1 Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1895 års slut.
Årtal.	§•
		Transport		—		—	—	—	—	30,378,456	33
		läggning af jernväg mellan Lenna station påUpsala—		1883
		Lenna jernväg och Norr-		1884			4/ %	a)		746,197	94
		telje ....................................	''	1885		5 %	746,197	94
1881	15	Lån till Siljans jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jern-		1886			j ......Utfall
		väg till Insjön i Dalarne...	1883 — 1886	»	»	950,000	—	918,094	77
		Lån till Skåne—Hallands
		jern vägsaktiebolag för an-läggning af jernvägar från Helsingborg öfver Engel-holm till Halmstad, från
		Höganäs till Kattarp och
		från Kattarp till Åstorp ...	1883—1886	»		1,500,000	—	1,439,856	36
	»	Lån till Hvetlanda—Säfsjö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från
		Hvetlanda till Säfsjö sta-		(1883)
		tion å statens Södra stam-		1885	(	X	X	300,000	—	289,924	66
		bana....................................		4886	J
X		Lån till Finspong—Nors-
		holms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg
		från Finspongs station å Pålsboda—Finspongs jern-vägsaktiebolags bana till
		Transport) — —	—	—	1--	1-	33,772,530	jo 6

a) Återstoden, Kronor 3,802: OC, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 7110,000 Kronor eger bolaget ej rät -

tighet att utbekomma.

Reglemen-
tets		Tiden,då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1896 års
Årtal.	§•				slut.
		Transport		—	—		_	33,772,530	06
		Norsholms station å statens Ostra stambana och Nors-holm—Ristens kommunika-				■ ; h:	t J Jt.
		tionsaktiebolags bana	1883—1880	r> %	4 Va %	500,000	.	479,952	11
1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gäst-gifvaregård ........	f1883-1885} ( 1887 f			500,000	h	479,952	11
>	»	Lån till Kinds härads jern-
		vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg mellan Bo-rås och Svenljunga	Jl8 841 \1887/			500,000		492,157	44
1884	14	Ytterligare lån till Skåne—
. •		Hallands jernvägsaktiebo-lag för anläggning af jern-vägar från Helsingborg öf-ver Engelholm till Halm-stad, från Höganäs till Katt-
		arp och från Kattarp till Åstorp	\|1885{ (1886/		y>	795,500		763,603	82
>	15	Lån till Mellersta Hallands
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan städerna Halmstad och Varberg	1885	»	»	1,550,000		1,507,602
1886	16	Lån till Skara—Kinnekulle
		—Ven ems jernvägsaktie-bolag för anläggning af jernväg från Skara till	Jl887}	ih''
		Kinnekulle och Venern ...	(1888/			324,000		315,137	45
		Transport j --	—	—	—	—	37,810,934	99

Reglemen- tets	t	''iden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1896 års slut.
Årtal. \|	§•
		Transport				—	—			37,810,934	99
1886	16	Lån till Svartelfs jernvägs-
		aktiebolag för anläggning af jernväg mellan Carls-
		dahl och Grythyttehed	J1887 ^
		m. m. ...........................	11888		5 %	4Va *	341,000	—	341,000	_
		Lån till Halmstad—Bolmens
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Halmstad till Byholma och
		Bolmen med sidospår till	1	1887\			a)
		sjön Södra Unnen ............	1	18881	X		824,915	—	807,269	27
»	17	Lån till Göteborg—Hal-
		lands jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mellan Yarberg och Göte-borg ....................................		1887				2,068,000		2,011,432	86
»	16	Lån till Fogelsta—Vadstena —Ödeshögs jernvägsaktie-bolag för anläggning af jernväg mellan Fogelsta och Vadstena till Ödeshög		1888		>	»	300,000		293,582	71
	»	Lån till Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag för jern-		1888
		vägsanläggning från Karls-		1889
		hamn till Ronneby och		1890				b)
		Gullbärna ...........................		1893		»		1,102,250		1,078,678	01
		Transport	\|	—	—			42,342,897	84

a) Enligt K. Br. af d. ‘Vs 1888 är statslånets belopp nedsatt med 86 Kronor.

b) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. bar bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

Bih. till Riksd. Prot. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Reglemen-								—
tets		Tiden, då lånet ntbetalts.	Annuitet	Räntefot	Ursprungliga belonnet.	Kapitalaterstod vid 1895 års
Årtal.	§•							slut.
	• < f i	Transport		—	—		—	42,342,897	84
1886	16	Lån till Mora—Venernsjern-vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Mora strand vid sjön Siljan till Östra VermlaDds jernväg med bibana	[18891 18921 (l893j	5 %	41/* %	1,000,000	; ''	J o l : i 995,000
	»	Lån till Mariestad—Kinne-
v '' 0		kulle jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Mariestads jernvägsstation till Gössäters jernvägssta-tion med bispår	1890	i		305,000		301,881	37
>		Lån för anläggning af jern-
		väg mellan Vittsjö och Hessleholm	fl890{ (l892j	»	»	404,000		397,663	21
		Lån till Skymnäs—Munkfors
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan Björndalsbron och Munk-fors	J1891\ }1892J	»	»	90,835		.! 0 J 90,380	82
	v •	Lån till Klippan—Röstånga jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Klippans station å Helsing-

	». t 7 0	borg—Hessleholms jernväg förbi Ljungbyhed till Röst-ånga by ..............................	/1892\ \189SJ	»	>/	290,000		290,000
1891	18	Lån till Malmö—Tomelilla
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från
		Transport	—	—	—			44,417,823	24

l 11:'' * /I

Reglemen- tets	iS/yt	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot. éV\ * 4	Ursprungliga beloppet. ,	Kapitalåterstod vid 1896 års slut.
Årtal.	§•
									24
		Transport		—	—	—	—	44,417,823
		Malmö öfver Staffanstorps station till Tomelilla.........	(1892) 118931	5 %	4>/s %	a) 1,300,000		866,600
1891	18	Lån till Norra Södermanlands jern vägsaktiebolag för an-läggning af jern väg från Ny-by bruk till Södertelje med bibanor till Åkers stycke-bruk, Strengnäs, Mariefred och Igelstaviken	1892—1895	»	»	b) 1,800,000 2,350,000	1	1,784,000
J>	19	Lån till Hernösands—Sol-lefteå jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Hernösand till Sollef-teå .......................................	11892,18931 \ 1895 j	»	3»		2,350,000
»	18	Lån till Norrköping—Söder-köping—Vikbolandets jern-vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Norr-köping till Söderköping in. m. .................................	1893—1895			653,000		653,000
»	»	Lån till Uddevalla—Lelån-gens jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mel-lan Uddevalla och sjön Le-lången ............................	1895	»		o) 1,247,000		247,000
		= 48,427,878: 87
		Summa	—	—	—		—	50,318,423	24

a) Hvaraf vid 1896 års slut återstodo ej lyftade Kr. 433,400: —

b) D:o vid d:o d:o Kr. 16,000: —

c) D:o vid d:o d:o Kr. 1,000,000:

Afiöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och

yaktbetjening.

1 Sekreterare.........

och ombudsman

1 Kamrerare... .

1 Kassör ...... .

1 Revisor..............

1 Kassabokhållare

1 Lånebokhållare... .

1 Registrator och Kanslist

1 Kammarskrifvare..

1 Förste Vaktmästare

1 Vaktmästare ........

2 Vaktmästare .....

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Arfvoden
och miss-råknings-penningar.

Summa.

ilderstillägg.

4,400

4.000

3.500

2.500

2.000

1.500

1,500

700

600

1,200

*1,600

1,600

1,200

800

900

600

100

200

400

800

| 6,400

6,000

5,500

3,300

2,800

2.400

2,100

800

700

1.400

Efter fem års tjenstgöring
inom graden kan lönen höjas
med 500 kronor och efter
tio års tjenstgöring med
ytterligare 600 kronor.

Efter fem års tjenstgöring
kan lönen höjas med 600
kronor.

Efter fem års tjenstgöring
kan lönen höjas med 100
j kronor och tjenstgörings-1 penningame med 100 kr.

Summa| 24,400

8,700

1,600

34,700

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna afiöningsstat iakttages derjemte följande:

1:°) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode eller
missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen
tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit
från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige
kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras
från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar,
arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf.

* Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjenstemän arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldigbet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat Tid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Herman Husberg ............................................................	4,400
Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg .............................................	1,500	—
Summa kronor	5,900	—

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Kassören, Kommissarien Frans Christer Bolin ........................	4,400	_
Förre Kamreraren August Leonard Stuart .........................................	4,000	—
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman .............................................	1,500	—
Förre Notarien August Neijber ............................................................	3,000	—
Förre Kammardrängen Per Fredrik Rydgvist.......................................	575	—
Summa kronor	13,475	—

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Förestående tre stater, nemligen:

Aflöningsstaten för Riksgäldskontor, upptagande en summa af...... Er. 34,700: _

Indragningsstaten vid dito .................................................................. 5,900: _

Pensionsstaten vid dito ..................................................................... n 13,475: _

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 16 Maj 1896.

På Riksdagens vägnar:

bly Jr*3^ :

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

Gustaf Sparre,

n. v. Talman.

Robert De la Gardie,

n. y. Talman.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Ordförande: Generaldirektören, Kommendören med stora korset af Kongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Herr Frans Albert Anderson;1)

Statskommissarien, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl.

Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Fer Samselius, vice Ordförande;1)
Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Herr Edvard Sederholm;1)

Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn,
Herr Otto Magnus Höglund;1)

Riksdagsmannen Herr Johan Johansson i Noraskog;2)

f. d. Löjtnanten, Fabriksdisponenten, Kommendören af Kongl. Vasaorden 2:a kl.,
Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Oscar Wilhelm Odelberg;
Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Riddaren af Kongl.
Vasaorden, Herr Gustaf Fredrik Östberg.2)

-'' ft v ''.\ v •; i: a ^ <

Suppleanter:

Kamereraren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Erik Wilhelm Lilliesköld;
Riksdagsmannen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Medicine och
Filosofie Doktorn, Herr Carl Ludvig Hippolit Nyström;

Riksdagsmannen, Klädeshandlaren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Beinhold
Viktor Bamstedt.

l) Vald år 1895. 2) Vald år 1896.

.I t j

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälds verken

vid 1896 års revision.

För Första Kammaren:

Ledamoten af Riksdagens Första Kammare, Herr Gustaf Andersson;

» » » » » Herr C. H. Falk;

» » » » » Herr I. Kerfstedt;

» » » )) » Herr Martin Samuel Nisser;

y> » » » )) Herr Gustaf Axel Berg;

f. d. Kommendören vid Kongl. Maj:ts Flotta, Herr B. G. von Hedenberg.

Suppleanter:

Ledamoten af Riksdagens Första Kammare, Herr S■ E. W. Brehmer;

» » » » » Herr T. A. Säve;

y> » » » )) Herr C. U. S. Lybeck.

För Andra Kammaren:

Riksdagsmannen, Herr K. A. Kihlberg;

)) Herr N. Nilsson i Skärhus;

» Herr S. O. Nyländer;

» Herr P. G. Näslund;

y> Herr F. O. Larsson i Mörtlösa;

» Herr O. V. Valdin.

Suppleanter:

Riksdagsmannen, Herr J. A. Sjö;

)) Herr C. A. Andersson från Malmö:

» Herr A. Göransson.

-liii ii''»0 flffO ; .*. » ••

wno%LV''.n

r/i ;■ M •'' . .. yr, in;*: K*d)}lx;/ m''K; i!r REGISTER tm 1896

års Reglemente för Riksgäldskontor.

Ackord för riksgäldskontorets fordrin-gar får icke utan Riksdagens samtycke medgifvas ...............	Sid.	20.	§ 33.
Aflöning för justitieombudsmannen m. fl.........................	»	16.	§ 26.
j> » Riksdagens biblioteka- rie äfvensom för en hos honom anstäld vaktmästare...............		15.	§ 24.
» » riksgäldskontorets tjen- stemannapersonal och vaktbetjening............	»	18.	''-il* '';‘vj -u*.i '' i § 29.
Aflöningar, anslag till...........................	T>	21.	§ 37.
Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetje-ning.................................	D	60.
Afsked för tjensteman och vaktbetje-ning..........................................	J)	40.	'' • § 98.
Allmänna hypoteksbanken .....................	J>	34.	§ 77.
Amortering, extra, af statsskulden...... » af statslån utan viss be- stämd återbetalningstid ...,	J>	4.	§ 3.
D	24.	§ 41.
» af 1894 års lån.................	D	5.	§ 4.
Amor tissementsfonder ..........................	J>	4, 24, 25.	§§ 3, 42,
Annuiteter och räntor, anslag till ......	D	4, 21.	§§ 3, 37.
Anslag skall utfärdas angående lediga fenster vid riksgäldskontor	J>	37.	§ 88.
Ansvarsskyldighet, fullmägtiges ............	J>	28.	§ 53.

Bih. till Riksd. Prot. 1896. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 11

(Riksg.-kontorcte reglemente.)

Ansökningstid till lediga tjenster.........Sid. 37. § 88.

Anteckningsböcker, kassörens och ka -

mererarens ............

Arfvode för fullmägtige samt deras
ordförande och två deputerade
...........................

b b Riksdagens revisorers kansli
och vaktbetjening......

» b förrättande af tjenst i riks gäldskontoret.

.................

Befordringsgrunder vid riksgäldskontor
............

Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman
och vaktbetjente

Behållningar, statskontorets..................

Belöning för extra arbeten ..................

Bergverkstionden, vilkor för upphörande
af........................

Berättelser, fullmägtiges........................

b justitieombudsmannens ...

b Riksdagens revisorers......

Besigtningar å riksgäldskontorets och

Riksdagens hus ...............

Besvär öfver fullmägtiges beslut ......

Bevillningsförordning, utfärdande af ny

Bibliotek, Riksdagens ...........................

Bibliotekarie b ...........................

Bihanget till Riksdagens protokoll,

tryckning af........................

Brist i statskontorets inkomster fylles
Byggnadsfond för riksdags- och riks bankshus.

.......................

Dalslands kanalaktiebolag, revision af

Deputerade, fullmägtiges .....................

Diarium, ombudsmannens.....................

Enke- och pupillkassan vid riksgäldskontor
.........

Enskilda jernvägar, ang. inköp för statens
räkning af vissa
b b ang. dispositionen af

nettobehållningen af

desamma ..................

b b låneunderstöd till....

Entledigande af tjensteman och vaktbetjente
vid riksgäldskontor
........................

Ersättning för bestridande af lediga
tjenster ..............................

D	30.	§ 66.
S>	18.	§ 28.
D	lfi.	§ 25.
X>	37.	§ 86.
»	38.	§ 90.
X>	19.	§ 31.
D	21.	§ 36.
»	19.	§ 30.
D	20.	§ 35.
»	32.	§ 71.
)>	17.	§ 27.
J>	IG, 33.	§§ 25, 73.
S>	31.	§ 67.
D	30, 39.	§§ 55, 95.
i>	35.	§ 81.
J>	15, 35.	§§ 24, 80.
D	15.	§ 24.
X)	33.	§ 74.
D	13.	§ 17.
3>	31, 32.	§§ 69, 70.
»	34.	§ 75.
»	18, 28.	§§ 28, 55.
	30.	§ 66.
))	19, 37.	§§ 32, 86.
T>	9, 23.	§§ 12, 41.
X)	22.	§ 40.
»	6, 10.	§§ 8, 14.
5>	38, 39.	§§ 92—95.
D	37.	§ 86.

Expedition, justitieombudsmannens

och tryckfrihetskomiténs Sid. 16.
Expenser för justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs

expeditioner........................ b 17.

Extra ordinarie tjenstemån, ang. vilkoren

för deras antagande » 38.
b b p och vaktmästare,

deras skiljande
från riksgälds kontoret.

........... b 39.

b b b b gratifikationer åt b 19.

b b b b åtnjuta ersätt ning

för förrättande
af ordinarie
tjenst............ b 37.

Flyttningshjelp för justitieombudsmannen.
................................ b 16.

Fond för nytt riksdagshus .................. b 31.

b för understödjande af odling af

sänka trakter ........................... » 8, 23.

Fordringar, riksgäldskontorets ............ b 5.

b b förteckning
å b 46—59.

Fullmagter för riksgäldskontorets tjensteman.
............................. b 38.

b granskning af riksdagsmännens.
................................ b 36.

Fullmägtige i riksgäldskontor och

deras suppleanter ............ b 63.

b ega att af Riksdagens re visorer

begära råd och yttranden
.............................. b 28.

Fullmägtiges ansvarsskyldighet............ b 28.

» antal för Desluts fattande b 29.

p arfvodenochresekostnads -

§ 26

§ 27.
$ 89.

§ 96.
§ 30.

§ 86.

§ 26.

§ 69.

§§ 9, 10, 41.
§ 5.

§ 90.
§ 82.

§ 57.
§ 56.
§ 62.

	ersättningar................	D	18.	5 28.
D	befattning upphör .........	»	27.	§ 53.
1)	berättelser........................	B	32.	§ 71.
B	besluts öfverklagande......	I)	30, 39.	§§ 65,	95.
D	deputerade........................	»	18, 28.	§ 28,	55.
B	komplettering..................	D	27.	§§ 50,	51.
D	ombud..............................	B	28, 34, 35.	§§ 55,	77,
D	omröstningar...................	J>	37.	§ 64.
B	ordförande och vice ord-
	förande ........................	»	26, 63.	§ 49.	—.
B	protokoll...........................	»	29.	§ 58.
B	sammankomster...............	B	29-30.	§ 58.

Fullmägtiges sammanträden gemensamt

banken...........................	Sid.	35.
b ställande till ansvar.........	»	28.
b suppleanter .....................	D	63.
b b deras inträ-dande ..............................	B	27.
b särskilda uppdrag............	J>	30—36.
b tjenstledighet ..................	»	29.
b åligganden.......................	D	27.
» öfverläggningar ...............	B	29, 30.
Förfall för lullmägtige ........................	B	29.
Förräntning af riksgäldskontorets kon-tanta tillgångar och be-hållningar ..........................	B	24.
» af 1888 års statslån .........	B	4.
B B 1894 B B .........	P	5.
För sälj ning smedel för mindre krono- lägenheter ...	B	21.
B b kronans hus i städerna ......	»	20.
Generalassistanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemed-lade tjensteman m. 11. vid...	P	19.
Granskning af kassörens och kamerera-rens anteckningsböcker	P	30.
b b ombudsmannens diarium	s>	30.
b b riksdagsmäns fullmagter	1>	36.
b b riksgäldskontorets räken-skaper...........................	D	25.
Gratifikationer till e. o. tjensteman och vaktbetjente vid riks-gäldskontoret ...............	B	19.
Göta kanal, ledamot i styrelsen och om-bud vid revisionen utses	B	35.

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag
till inköp af b
Helgeandsholmen, ang. uppförande å, af
nya hus för Riksdagen,
riksbanken m. m. »

Hufvudbok, riksgäldskontorets ............ b

Hus, kronans, i städerna ..................... b

b Riksdagens.....,.............................. b

b Riksdagens lokaler inom, få för

vissa ändamål upplåtas b

b riksgäldskontorets........................ b

b ang. uppförande af nya för Riksdagen
och Riksbanken m. m....... b

32.

25.

20.

14, 31.
31.

14, 31.
31, 32.

§ 81.
§ 56.

§§ 50, 51, 53.
§§ 66—83.

§ 60.

§ 54.

§§ 63, 64.

§§ 60, 61,

§ 43.
§ 3.
§ 4.

§ 38.

§ 34.

§ 31.

§ 66.
§ 66.
§ 82.

§ 46.

§ 30.
§ 81.
§ 6.

§ 70.

§ 46.

§ 34.

§§ 23, 67.
§ 68.

§§ 23, 67.
§§ 69, 70.

Inkomster, statskontorets, brist uti,

fylles..............................i...

® riksgäldskontorets ...........

Inlösen af förfallna obligationer och

räntekuponger..................

» b s. k. riksgäldssedlar .........

Inspektor öfver Riksdagens bibliotek

utses af fullmägtige............

Inventarier i riksgäldskontorets och

Riksdagens hus..................

Inventering af låne- och säkerhetshand lingar

.................................

Jernväg, Hallsberg—Motala—Mjölby,

anslag till inköp af............

» Luleå—Norska gränsen, ang.

b dispositionen
af nettobenållningen

låneunderstöd för

Jernväg sbolag, enskilda, revision af

Justitieombudsmannen, flyttningshjelp

för...............

Justitieombudsmannens jemte den hos
honom anstälda
kansli-och vaktbetjenings
aflöning
.................

b expedition, dess

expenser.........

b insättande i em betet.

.................

Kansli- och vaklbetjening, justitieombudsmannens b

b riksgälds -

KapitalJordringar, riksgäldskontorets
vid 1895 års slut

Sid.	34.	§	77.
D	61.		—
»	13.	-M §	17.
»	20—25.	§§	33-
»	3, 23, 24.	§§	2,
J>	4.	>r§	2.
D	35.	§	ce p
1)	31, 33.	§§	67,
»	30.	§	66.
1)	5.	§	6.
»	6.	§	7.
	9, 23.	§§	12,
1)	22.	§	40.
D	6, 10, 23.	§§	8,
D	9, 23.	§§	11,
1)	34. ,	§	76.
1)	9, 23.	§§	11,
»	16.	§	26.
»	16.	§	26.
D	17.	§	27.
D	17.	§	27.
1)	17.	§	27.
1)	35.	§	81.
))	16.	§	26.
»	36.	§§	84,
I>	18.	§	29.
D	46- 59.		_

Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid
1895 års slut utbalan serade.

.......................... Sid.

Kassaförstärkning åt statskontoret...... s

Kinda kanalaktiebolag, revision af...... j>

Kompetensvilkor för riksgäldskontorets
tjensteman ... »

Konstitutorial för tjensteman............... »

Kontorsexpenser..................................... »

Konvertering af äldre statslån.............. j>

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret »
b angående sättet för bestridande
af utbetalningar från...... b

» för infallande krig.................. »

b b rikets försvar eller andra

vigtiga ändamål.............. »

b » telegrafverkets oförutsedda
utgifter........................ »

» riksgäldskontorets, i riksbanken
............... »

Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta
för försäljning af b

Kungörelser för infordrande af anbud
å tryckning af riksdagsprotokollen
m. m............ b

Kuponger, tillhörande statsobligationer,

inlösen af.............................. ®

Ledigheter bland fullmägtige .............. b

Liqvid mellan stats- och riksgälds verken »
Liqvidations- och amortissementsfonder b
Luleå—Norska gränsen, ang. inköp

m. m. af jernväg mellan b
Låne- och säkerhetshandlingar, invente ring

af b

Lånerörelse, riksgäldskontorets........... b

Låneunderstöd åt enskilda jernvägar b

Lönebesparing........................ ®

Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af b

Löneskilnadsersättning........................... »

Mariestad, ang. låneunderstöd för reglering
af viss del af......... b

A/i’s«rä.r

Obligationer, riksgäldskontorets........... b

b ang. preskriptionstiden för »
b svenska statens, skola till
ett belopp af högst sju
millioner eventuel tillhandahållas
riksbanken... b

42—45. 13, 25. 34.	§§ 17, 45. § 75.
38. 38. 14. 23. 13, 14.	§ 89- § 90. § 23. § 41. §§ 18-21.
13. 13.	§ 20. § 18.
13.	§ 19.
14.	§ 21.
25.	§ 44.
21.	§ 38.
33.	§ 74.
4, 24. 27. 21, 26. 4, 5, 24, 25.	§ 2, 42. § 50. §§ 37, 48. §§ 3, 4, 42,
6.	§ 7.
30. 13, 23, 24, 25. 6, 10. 37. 18. 37.	§ 80- §§ 20, 41, 43 §§ 8, 14. § 86. § 29. § 86.
12. 22. 3, 23, 24. 24.	$ 15. § 39. §§ 2, 41, 42. § 42.
36.	§ 83.

0älingsl&nefonden ................................. Sid. 8, 23.

Ombud, Konungens............................... » 29.

» fullmägtiges ............................ b 28, 34, 35.

Omröstningar, fullmägtiges .................. b 30.

Ordförande bland fuflmägtige............. » 63.

» vice b b ................ b 63.

» b fullmägtiges, utses af fullmägtige
sjelfve................. b 26.

Papper, upphandling af....................... » 33.

Pensionering af riksgäldskontorets tjensteman
och vaktbetjening b 40,41.
b af Riksdagens bibliote karie

ochdenhos honom
anstälde vaktmästare... b 15.

Pensionsstat vid riksgäldskontoret...... b 61.

Postsparbanken, ledamot i styrelsen för,

utses af fullmägtige b 34.

Preskriptionstid för riksgäldskontorets

skulder........................ b 3, 24.

Protokoll, fullmägtiges ........................ b 29.

b Riksdagens, tryckning af... b 33.

b Riksdagens från och med år

1867, ang. upprättande af

Redovisning af de till riksgäldskontoret
ingående medel....... b 25, 26.

b för liqvidations- och amor tissementsfonderna.

....... b 25.

ang. upprättande af.............. b 34.

Resekostnadsersåttning för Riksdagens

revisorer ...... b 16.

b för fullmägtige b 18.

b för justitie ombudsmannen

b 17.
Revisionsberättelser från enskilda jern vägsbolag.

............. b 34.

Revisionskostnader.................................. b 16, 21.

Revisorer, Riksdagens, vid 1896 års
statsrevision och deras

suppleanter............... » 64.

Revisorer, Riksdagens, ang. utfärdande
af kallelse till deras
första sammanträde... B 33.
b b ang. inkallande af

suppleanter............... b 33.

§§ 9, 10, 41.
§ 63.

§§ 55, 77, 81.
§ 64.

§ 49.

§ 74.

§§ 97—100.

§ 24.

§ 78.

§§ 2, 42
§ 58.

§ 74.

§ 79.

§§ 46—48.
§ 46.

§ 79.

§ 25.

§ 28.

§ 27.

§ 76.

§§ 25, 37.

§ 72.
§ 72.

Revisorer, Riksdagens, råd och yttranden
af dem egafullmägtige
att Degära Sid.
J> b traktamenten och

resekostnader för..... »

» utses af fullmägtige för

granskning af Strömsholms
nya m.fl.bola »s samt allmänna
hypoteksbankens förvaltning p

Revisorernes berättelser......................... »

Riksbanken, ang. eventuelt tillhandahållande
af svenska statens
obligationer ............ »

» ang. uppförande af nytt

hus för.............................. p

Riksdagens bibliotekarie....................... b

» hus...................................... B

» » lokaler inom, få för

vissa ändamål upplåtas p

Riksdagsbiblioteket................................. p

Riksdagshus, nytt, angående bildande af

byggnadsfond för............ b

p ang. uppförande af nytt »

Riksdagskostnader.................................. b

Riksdagsort, fullmägtiges yttrande

derom........................... p

Riksdagstrycket....................................... b

Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa b
p fordringar för utbetalda
lån.................... p

» fullmägtige ............... p

» föremål ..................... »

» förvaltning ............... p

» hufvudbok ................ p

p hus ............................ b

p inkomster och särskilda
tillgångar .... b

kapitalfordringar ..... b

kapitalskulder .......... b

kreditiv i riksbanken b

liqvid med statsverket b

lånerörelse.................. ■■ b

obligationer .............. p

räkenskaper............... p

b utdrag ur p

skulder ..................... b

styrelse ..................... b

tjenstemannapersonal b

28.	§ 57.
IG.	§ 25.
39.	§§ 75, 77.
IG, 33. » > I OJ 1 t	§§ 25, 73.
36.	§ 83.
31, 32.	§§ 69, 70.
15, ■	§ 24.
14, 31. - V>1	§§ 23, 67.
31.	§ 68.
15, 35.	§§ 24, 80. • \ , • • • '' r, l
31.	§ 69.
32.	§ 70.
14, 15, 21.	§§ 22, 24, 37.
35.	§ 81.
33.	§ 74.
19.	§ 32.
5, 46—59.	§ 5. -
63.
3.	§ 1.
26—28, 41.	§§ 49—57, 101.
25.''-;: .. •	§ 46.
14, 31;	§§ 23, 67, 68.
20—25.	C rr ! ce ce ter. e-C"
46—59.	- -
42—45.	- --
25.	§ 44.
21, 26.	§§ 37, 48.
13, 23, 24, 25.	§§ 20, 41, 43—
3, 23, 24.	§§ 2, 41, 42.
25.	§ 46.
26.	$ 47.
1 1 ce	§ 2-4.
26—28.	§
36.	§ 84.

Riksgäldskontorets upplåning...............Sid.

b utbetalningar ............ b

b utlåning .................... b

j> vaktbetjening ....... b

Riksgåldssedlar, s. k., inlösen af......... b

Räkenskaper, riksgäldskontorets ......... »

b » utdrag af b

Räntekuponger, inlösen af.................... b

Sakregister till kamrarnes protokoll... b

Sammankomster, fullmägtiges ............. »

Sammanträden, b i Riksbanken

och riksgäldskontoret

gemensamma............... »

Semester, angående aflöning under...... »

Skrifmaterialier för justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs
expedition... »
b för Riksdagens behof b

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid
för............................. »

Skulder, riksgäldskontorets, förteckning å b
Skåne—Hallands m. fl. enskilda jernvägar,
ang. inköp för
statens räkning af... b
b ang. dispositionen af

nettoafkastningen af

samma jernvägar...... b

Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret »

b indragnings-, b b b

» pensions-, b b b

Statsbanan Vännäs—Umeå—Storsandskär,
ang. anslag till ...... »

Statskontorets behållningar, aflemnas till

riksgäldskontoret b
b inkomster, brister i, fyllas b

Statslån, äldre, konvertering af............ b

b 1888 års, ang. förräntning af b
b 1894 års, ang. förräntning och

amortering af........................ b

Statsobligationer...................................... b

Strömsholms nya kanalbolag, revision

af dess förvaltning......... b

Styrelsen för riksgäldskontoret ........... b

Suppleanter för fullmägtige ................. b

b deras inträdande............... b

b för Riksdagens revisorer b
Suspension af tjensteman och vaktbetjening.
............................ »

Bih. till Riksd. Prof. 1896. 10 Sami.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

14, 23, 25.	§§ 20, 41, ■
5—20.	§§ 6-32.
24.	§ 43.
36.	§ 85.
4.	§ 2.
25.	§ 46..
26.	§ 47.
4, 24.	§§ 2, 41, 4:
34.	§ 79.
29, 30.	§§ 58—65.
35.	§ 81.
18, 60.	§ 29 —.
17.	§ 27.
33.	§ 74.
3, 24.	§§ 2, 42.
42—45.	- —
9, 23.	§§ 12, 41.
22.	§ 40.
60.	- -
61.	—
61.	- -
9, 23.	§§ 11, 41.
21.	§ 36.
13, 25.	§§ 17, 45.
23.	§ 41.
4.	§ 3.
5.	§ 4.
36.	§ 83.
34.	§ 75.
26—28.	§§ 49—57.
63.	—
27.	§§ 50, 51,
64.	- -
38, 39.	§§ 91, 92,

1 Afd. 2 Band. 10

Telefonväsende, statens, ang. lån för

fortsatt utveckling af Sid.

Telegrafverket, förskott till.................. »

Tjensteförsummelser, frågor rörande.... b

Tjensteman vid riksgäldskontoret ....... »

aflöning för ... »
aflöningsstatför »
antagande af... b
besvärshänvisning
för........... b

entledigande af »
pensionering af »

» vid justitieombudsmannens

expedition........................ »

Tjenster, i Riksgäldskontoret, lediga, bestridande
och återbesättande af b

Tjenstgöringspenningar.......................... »

Tjenstledighet för fullmägtige ............. b

» för tjenstemännen och

vaktbetjeningen....... b

Traktamenten, Riksdagens revisorers b
Tryckfrihetskomiténs expedition och ex -

9, 23.

14.

38, 40.

36.

18.

60.

38.

39.

38, 39.

40. 41.

16.

37, 38.

15. 18, 60.
29.

37.

16.

penser................... » 17.

Tryckning af Riksdagens protokoll med

dertill Rörande bihang.... b 33.

» af revisorernes berättelser b 33.

Tryckningskostnader för justitieombudsmannens
berättelser
.................. b 17.

» för Riksdagens revisorers
berättelse b 16.

Underskrifter, antalet egenhändiga å
riksgäldskontorets obli -

gationer......................... » 4.

Understöd för obemedlade tjensteman

sterbhus................................ b 19.

Undsättning smedel vid missväxter....... b 22.

Uppdrag, fullmägtiges särskilda ......... b 30—36.

Upphandling af papper för tryckning

af Riksdagens protokoll b 33.

Upplåning för riksgäldskontorets räk rr

, , “ing...................................... » 13,23,25.

Upplåtelse for vissa ändamål af lokaler

i Riksdagens hus............... b 31.

Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret
...................... b 5—20.

Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper.
...................................... » 26.

§§ 13, 41.

§ 21.

§§ 91-96.

§ 84.

§ 29.

§ 89.

$ 95.

§§ 92, 93, 95.
§§ 97—100.

§ 26.

§§ 86—90.

§§ 24, 29 -.
§ 60.

§ 87.

§ 25.

§ 27.

§ 27.
§ 25.

§ 2.

$ 39.

§§ 66—83.

§ 74.

§§ 20, 41, 44, 45.
§ 68.

§§ 6—32.

§ 47.

Utlottning slistor rörande de i svenakt
mynt förskrifna statsobligationer
................

Utlåning, riksgäldskontorets ................

Vaktbetjening, justitieombudsmannens

» riksgäldskontorets.......

» aflöningsstat för............

Vaktbetjeningens pensionerande............

Vaktbetjening ens tjensteförsummelser...

» entledigande...............

Vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek,

aflöning för..................

Varningar för tjensteförsummelser......

Vestkustbanan, ang. inköp för statens

räkning af ..................

» ang. dispositionen af

nettobehållningen af
dithörande jernvägar...
Vilkor för löneförhöjning vid riksgäldskontor.
................................

» » att kunna antagas till tjen steman

vid riksgäldskontoret
Vännäs—Umeå—Storsandskär, ang. anslag
till bansträckan mellan

Alderstillågg...........................................

Öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets
obligationer......

Öfverlåggningar, fullmägtiges .............

Östersund, ang. lån för ny läroverksbyggnad
i...........................

Sid.	24.	§ 41.
»	24.	§ 43.
	17.	§ 26.
»	36.	§ 85.
D	60.	— —
»	40, 41.	§§ 97—100.
»	39, 40.	§§ 94—96.
»	39, 40.	§§ 94—96.
	15.	§ 24.
»	38, 39.	§§ 91, 94.
D	9, 23.	§§ 12, 41.
J>	22.	§ 40.
5>	18.	§ 29.
»	38.	§ 89.
D	9, 23.	§§ 11, 41.
D	15, 16, 60 —.	§§ 24, 26, -.
»	4.	§ 2.
5>	29, 30.	§§ 63, 64.
J>	12.	§ 16.