för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 18 Maj 1897

Svensk författningssamling

Reglemente

för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 18 Maj 1897.

Afdelning I.

Allmänna föreskrifter.

§ 1.

Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af
dertill förordnade fullmäktige efter af Konungen och Riksdagen gemensamt
stiftad lag samt de särskilda föreskrifter, som äro meddelade i
detta reglemente.

(Jfr Regeringsformen § 72.)

§ 2-

Enligt Sveriges Rikes Ständers beslut och förordning om banken
af den 22 september 1668, har Sveriges riksbank till föremål för sin
verksamhet:

A. i egenskap af vexelbank:

att bibehålla det inländska myntet vid dess rätta och skäliga valör
samt hindra och förekomma främmande myntsorters obilliga och egenmägtiga
stegrande; .

(Jfr ingressen till nämnda Rikes Ständers beslut och förordning.)

Bill. till Ilikscl. Prof. 1897. 10 Sand. 1 Afä. 2 Band. 1

(Bankoreglemente!.)

B. i egenskap af depositionsbank:

att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar
af en hvar, som sådant åstundan deröfver föra räkning och dem
vid anfordran insättaren tillhandahålla, så att handel och rörelse må
underlättas genom de derå utfärdade assignationers och invisningars
kredit, kraft och giltighet, samt att derförutan jemväl, till säkert förvar
mot vådliga händelser och tillgrepp, under försegling emottaga och
vårda såväl kontanta penningar som annan flyttbar egendom;

(Jfr ingressen till ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

C. i egenskap af lånebank:

att dels upplåna fruktlöst liggande kapital, dels på drägliga vilkor,
emot fullgod säkerhet, biträda lånebehöfvande med understöd, och
sålunda, till befordrande af handelns och alla nyttiga näringars uppkomst
och förkofran, förebygga ocker och obilliga intressens beräknande
eskilde emellan;

(Jfr § 44 och följande i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

D. i egenskap af allmän statsanstalt:

att uti den genom låneoperationerna inflytande och besparda vinst
en tillgång må beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega att till Kongl.
Maj:ts och fäderneslandets heder och nytta samt allmänt gagneliga
ändamål disponera.

(Jfr § 74 i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

§ 3.

Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af riksbankens fasta
egendom, inventarier samt mynt- och medaljkabinett, utgöra femtio
millioner kronor.

§ 4.

Riksbankens reservfond utgör fem millioner kronor.

Uti goda utländska statspapper bör riksbanken innehafva minst
ett belopp, som motsvarar reservfonden; åliggande det fullmäktige att,

i händelse dylika statspapper någon gång behöfva till metalliska kassans
förstärkning eller annat ändamål afyttras, så att behållningen nedgår
under hvad ofvan är bestämdt, så fort sig göra låter, ånyo uppbringa
densamma till det belopp, att den motsvarar reservfonden.

Det kapitalöfverskott, riksbanken utöfver grundfonden och reservfonden
eger, må vid bokslutet föras såsom reserverade medel.

§ 5.

Mom. 1 Riksbanken ege att utgifva sedlar till det belopp, som
motsvaras af följande tillgångar:

a) metallisk kassa, så beräknad som i § 6 sägs;

b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande,
mot sjöfara försäkradt guldmynt eller omyntadt guld; och

c) hos bankinrättningar eller handelshus på utrikes ort i löpande
räkning innestående medel.

Mom. 2. Utöfver det enligt mom. 1 medgifna belopp vare riksbanken
berättigad till en sedelutgifning af högst fyratiofem millioner
kronor, under vilkor att de på grund häraf utgifna sedlar motsvaras af
följande tillgångar sammanräknade:

a) lätt säljbara utländska statspapper;

b) statens, allmänna hypoteksbankens och andra inhemska obligationer,
som å utländsk börs noteras; och

c) vexlar, betalbara inom eller utom riket.

§ 6.

Såsom riksbankens metalliska kassa skall beräknas allt inom landet
befintligt, banken tillhörigt svenskt och utländskt guldmynt, omyntadt
guld samt i Sverige, Norge eller Danmark i öfverensstämmelse med
konventionen den 27 maj 1873 pregladt silfvermynt.

Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än femton
millioner kronor. — Derutöfver skall, då de på grund af § 5 mom. 2
utgifna sedlar öfverstiga trettiofem millioner kronor, riksbanken hålla i
metallisk kassa minst trettio procent af det belopp, hvarmed de på sådan
grund utgifna sedlar öfverskjuta sistnämnda summa.

Den del af metalliska kassan, som utgöres af guld, må ej bibehållas
vid mindre belopp än som svarar mot fyra femtedelar af den
metalliska kassan i dess helhet.

§ 7.

Riksbanken är ovilkorligen skyldig att, när så påfordras, inlösa
sina sedlar efter den grund, Konung och Riksdag faststält, hvadan sedlar
å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar
å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie eller banko
gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och
10 skillingar uti koppar efter enahanda grund som för inlösen af sedlar
lydande å banko.

(Se lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830, Kong!. Maj:ts nådiga förordning om
rikets mynt af den 3 februari 1855 samt lagarne om rikets mynt ock om öfvergången till det nya myntsystemet
af den 30 maj 1873.)

§ 8.

Vägrar banken, under hvad sken det vara må, att sedel vid uppvisandet
efter faststäld grund inlösa, eger sedelinnehafvaren att derom
göra skriftlig anmälan hos Kongl. Maj:ts och Rikets Svea hofrätt.

(Se lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830.)

§ 9.

Uppgifter rörande riksbanken skola upprättas, tryckas och med
allmänna tidningarna utdelas:

för hvarje månad, utvisande riksbankens tillgångar och skulder
vid månadens slut;

för hvarje hälft år sådan öfversigt, som i § 5 af lagen för Rikets
Ständers bank af den 1 mars 1830 bestämmes; samt
för hvarje år fullständig öfversigt.

Afdelning II.

Om bankens rörelse.

A. Om metalliska kassans upprätthållande, köp och försäljning af guld och
silfver, ittländska vexlar, obligationer och statspapper.

§ 10.

Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages
svenskt guldmynt, pregladt i enlighet med kongl. förordningen
af den 31 juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart
mynt.

Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningen den 3 februari
1855 eller äldre författningar preglade svenska silfvermynt komma att
af Riksbanken emottagas enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873
om öfvergången till det nya myntsystemet stadgade grund.

Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter,
Indika icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart
mynt i riket, eg a fullmäktige bestämma, såväl hvilka slag må köpas,
som pris derå.

Mom. 4. Guld i plants, som till kongl. myntverket för riksbankens
räkning aflemnas, inlöses, enligt myntverkets bevis, med guldets värde
i svenskt mynt eller 2,480 kronor för ett kilogram fint guld, efter afdrag
derifrån af en fjerdedels procent i myntningskostnad samt af de
afgifter för smidbargöring och skedning, som kunna ifrågakomma;
börande fullmäktige, så vidt på dem ankommer, tillse, att så stort förråd
af mynt alltid förefinnes, att betalningen i allmänhet må kunna
erläggas omedelbart efter det guldet aflemnats och des värde i mynt
blifvit behörigen styrkt.

På fullmäktige ankomme dock att, efter särskild pröfning för
hvarje fall, när de finna sådant för banken fördelaktigt befria säljare
af guld från myntningskostnaden eller större eller mindre del deraf.

Och ega fullmäktige att i afseende på mottagande af omyntadt
guld vid afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige
anse behöfliga.

Mom. 5. Fullmäktige ega pröfva, om och till hvilket pris silfver
i plants samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas.

§ 11.

Mom. 1. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, pregladt
före år 1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd
af afslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega
fullmäktige att besluta.

Mom. 2. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret
i mån af tillgång till pris, som fullmäktige ega bestämma.

. § 12.

Mom. 1. Fullmäktige bemyndigas att köpa och åter försälja vexlar,
dragna å person eller firma, bosatt i utlandet, betalbara utom eller
inom landet, och förfallande inom längst sex månader, äfvensom att
genom annat aftal öfvertaga utländsk valuta och densamma åter aflåta.

Mom. 2. Fullmäktige bemyndigas likaledes att in- eller utrikes
köpa och sälja äfvensom att förmedla köp och försäljning af in- och
utländska obligationer och statspapper.

Mom. 3. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmäktige
att hafva innestående hos kända och säkra utländska bankiarättningar
eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa
vexlar eller anvisningar eller ock använda dem till förstärkning af guldoch
silfverförrådet i riksbanken. Guld och silfver, som sjöledes införas,
skola mot sjöfara försäkras.

Mom. 4. Med aktade och säkra utländska bankinrättningar och
handelshus ege fullmäktige öppna löpande räkning i riksbankens böcker
på vilkor, som af fullmäktige för hvarje särskildt fall bestämmas, samt
att, när fullmäktige finna sådant tjenligt, å dylik räkning äfven lemna
tillfälliga förskott.

§ 13.

Visar metalliska kassan i sin helhet eller i afseende å den stadgade
tillgången af guld benägenhet att nedgå till det i § 6 här ofvan
bestämda minsta belopp af femton millioner kronor, böra fullmäktige i
tid vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena för tillfället
finnas lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspapper,

medelst sedelstockens förminskning genom indragning å lånerörelsen,
eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort; egande fullmäktige att
af dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må finnas bäst
leda till ändamålet.

§ 14.

Fullmäktige ega att, när de finna sådant erforderligt, för riksbanken
begagna utländsk kredit i form af lån eller kreditiv till belopp
af högst sjutton millioner kronor; och har Riksdagen i sådant afseende
hos Kong!. Maj:t i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t uppå fullmäktiges
anmälan i ämnet täcktes låta bemedla det af fullmäktige för
riksbankens säkerhet nödigt ansedda lånet under den form, som för
ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant lån meddela sin
nådiga garanti.

B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om andra
betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas.

§ 15.

Mom. 1. Riksbanken utgifver sedlar å fem, tio, femtio, ett hundra
och ett tusen kronors valör; skolande texten å dessa sedlar lyda sålunda:
Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor
med guldmynt enligt lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873.

De af riksbanken utgifna sedlar å riksdaler skola, efter innehafvarens
önskan, inlösas antingen med silfvermynt efter deras lydelse
eller med guldmynt enligt den i § 3 af lagen om öfvergången till det
nya myntsystemet bestämda grund, att en krona räknas lika med en
riksdaler riksmynt.

Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens
tjenstemän. Å sedlar af fem och tio kronors valör anbringas
båda namnteckningarna genom tryck och sedlarne å 50 och 100 kronor
förses med en tryckt och en handskrifven namnteckning, men å 1000-kronors-valören handskrifvas båda namnteckningarna.

Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid
vara försedda med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket
gångbara mynt.

Mom. 4. För invexling i landsorten af förslitna sedlar å fem
riksdaler eller kronor och derunder ega fullmäktige att vidtaga nödiga
åtgärder.

Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar
iakttages hvad som är stadgadt dels i kongl. kungörelsen af den 5
mars 1836, den 4 februari 1859, den 7 november 1873 och den 24
oktober 1890 samt dels i stadgarna för tjenstgöringen i riksbankens
hufvudkontor. •

Mom. 6. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad
och skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning,
utan på undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter,
pröfvas och afgöres af fullmäktige.

Mom. 7. Sedlar å riksdaler äfvensom å en krona skola, då sådana
till riksbanken ingå, på föreskrifvet sätt obrukbargöras.

§ 16").

I riksbankens hufvudkontor skall tillhandahållas svenskt mynt af
alla de valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas;
börande fullmäktige tillse, att, så vidt ske kan, nödigt förråd af livarje
slag förefinnes.

Derjemte skall, i enlighet med § 16 af lagen om rikets mynt den
30 maj 1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas
så stort förråd af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling
af sådana mynt, hvilka endast till statens kassor äro lagligt betalningsmedel,
mot lika stort belopp samma slags gångbara mynt samt
för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket som helst med
10 kronor delbart belopp.

I öfrigt utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt
endast i mån af tillgång.

§ 17.

Vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor skall mottagas till
invexling med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt,
pregladt efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning, samt af
riksgäldskontorets poletter. Sådant mynt får icke åter utvexlas.

*) Rörande gångbarheten af mynt och skiljemynt, se lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873,
13 och § 14, den senare sådan den lyder enligt kongl. kungörelsen af den 25 juni 1881.

Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855- års myntordning, skall
likaledes i riksbanken qvarliållas, i den mån detsamma kan med nytt
mynt, pregladt efter 1873 års myntlag, ersättas.

Fullmäktige ega bestämma, till hvilket värde sådant kopparskiljemynt,
som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper
bokföras.

§ 18.

Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- och
afdelningskontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, användas
hufvud- och afdelningskontorens vexlar, sedlar, utgifna af sådana
enskilda banker, som å den ort, der insättningen eller liqviden
sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens
sedlar, och hvilka i öfrigt af fullmäktige pröfvas böra till emottagande
godkännas, samt vid uppvisandet betalbara, af enskilda penningeaustalter
utstälda vexlar, som efter vederbörande styrelses bepröfvande anses
kunna mottagas.

Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ege
fullmäktige meddela föreskrifter.

Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af riksbanken är förlagdt,
icke tillfälle till utbyte af enskilda bankers sedlar mot riksbankens,
ega fullmäktige, när sådant pröfvas för lättnad i allmänhetens
beröring med kontoret behöfligt, medgifva, att de enskilda bankers
sedlar, som dertill af fullmäktige godkännas, må i kontoret mottagas,
men höra derjemte så förfoga, att till kontoret inkomna dylika sedlar
varda, så fort lämpligen ske kan, emot rikskankens utbytta.

Mom. 3. I afdelningskontoren mottagna enskilda penningeanstalters
i Stockholm betalbara vexlar skola genast såsom kontant leverering till
hufvudkontoret insändas; och sådana, som äro stälda att betalas å annan
ort, inkasseras, så fort sig göra låter.

§ 19.

Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri
dag hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas.

Bill. till Riksd. Prot. 1807. 10 Sand 1 Afd. 2 Band. 2

(Bankoreglemente!.)

C. Om folioråknings- och postrexélrörélsen.

§ 20.

Mom. 1. Af staten samt dess allmänna verk och kassor, bolag,
som drifva bankrörelse, och andra, som sådant önska, skola i riksbankens
såväl hufvud- som afdelningskontor afgiftsfritt emottagas och
å räkning föras penningar, under förbindelse för riksbanken att vid
anfordran tillhandahålla räkningshafvaren hvad å räkningen innestå!-.

För sålunda emottagna penningar erlägger riksbanken ej ränta.

Mom. 2. Om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan.

Mom. 3. Insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal.

Mom. 4. För uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller
tryckt anvisning eller assignation eller till viss man eller order stöld
vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade
och numrerade vexelblanketter räkningshafvare tillhandahållas
utan afgift.

Mom. 5. Derest från statsverkets sida ifrågasättes, att, efter
vederbörligt förordnande, särskilda myndigheter skola ega att utställa
anvisningar på statsverkets folioräkning vid hufvudkontoret och få dessa
anvisningar vid anfordran i afdelningskontor inlösta, ega fullmäktige
att sådant medgifva under de vilkor och bestämmelser, som fullmäktige
finna för riksbanken behöfliga.

§ 21.

Mom. 1. Till undvikande af penningeförsändningar med posterna
särskilda orter emellan, ege en hvar att i riksbankens hufvud- och afdelningskontor
insätta penningar mot erhållande af vexel å Sveriges
riksbank i Stockholm, stöld till viss man eller order och betalbar vid
uppvisandet; och gäller för öfrigt till iakttagande följande, nemligen:

a) Vexel får ej in blanco transporteras.

b) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i hufvudoch
afdelningskontoren, få icke under något vilkor i diskonterings-,
låne- eller kreditivrörelse användas.

c) Om vid något afdelningskontor penningar insättas till högre
belopp, än som för vexlare infriande anses erforderligt, åligger det
fullmäktige att sådana medel derifrån till hufvudkontoret infordra, med
fullmäktige lemnad rätt att kunna, der så nödigt anses, tillåta vederbörande
afdelningskontors styrelse att, vid afsändning af riksbankens
sedlar, desamma makulera i enlighet med de föreskrifter, fullmäktige
derom meddela.

dj I händelse de i hufvudkontoret insatta medel skulle vid något
tillfälle vara otillräckliga för infriande af postvexlar, må fullmäktige
begagna förskott, hvilket genast, då tillgången det medgifver, återbetalas.

Mom. 2. Likaledes må i hvarje af riksbankens kontor penningar
kunna insättas och ett deremot svarande belopp efter telegram af det
kontor, der insättningen egt rum, af hvilket som helst annat riksbankens
kontor till vederbörande i behörig ordning utbetalas, dock med
rättighet för det senare kontoret att, om svårighet möter för beloppets
utbetalande i reda penningar, å detsamma utfärda postvexel att inlösas
vid hufvudkontoret, och ega fullmäktige genom meddelade särskilda
föreskrifter bestämma de afgifter och de vilkor i öfrigt, som med hänsyn
till riksbankens säkerhet kunna pröfvas för åtnjutande af omförmälda
rättighet erforderliga.

D. Om mottagning i förvar af värdepapper, utländskt guldmynt och

förseglade paket.

§ 22.

Mom. 1. I riksbankens hufvudkontor emottagas till förvar obligationer,
aktier och andra värdepapper af de slag, fullmäktige bestämma,
emot bevis, som, utstäldt å viss person, skall innehålla så väl antal,
utgifningsdag och belopp samt serie, nummer eller annan beteckning
för hvarje slag af värdepapper, jemte derå satt värde, som ock förbindelse
för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och betalning
af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar emottagna
handlingarna eller lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp
eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande papperen,
efter de i beviset bestämda pris, belöper; skolande värdet, så vidt ske
kan, i beviset upptagas efter gällande pris å papperen.

Mom. 2. I hufvudkontoret emottages äfven till förvar utländskt
guldmynt af de slag, fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt
å viss person, skall innehålla icke allenast antal och valör af hvarje
slag samt dettas vigt och efter vigten beräknadt värde i rikets mynt,
utan ock förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande
och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar
emottagna myntet eller, om sådant ej kan ske, betala detsammas i
beviset upptagna värde i rikets mynt.

Mom. 3. I hufvudkontoret må, så vidt lägligt är och utrymme
dertill inom kontoret gifves, jemväl emottagas paket eller annan flyttbar
egendom under försegling och utan att uppgift lemnas om innehållet,
emot bevis, som, stäldt till viss man, skall innehålla beskrifning å det
till förvar aflemnades yttre skick och rymd samt förbindelse för riksbanken
att, emot återställande af beviset och erläggande af nedan bestämda
förvaringsafgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet å riksbankens
sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka.

Mom. 4. Vid inlemnandet af värdepapper och utländskt mynt
uppbär banken en förvaringsafgift för depositionens åsätta värde, hvilken
beräknas för tolf månader från insättningsdagen. Denna afgift
utgör, för år räknadt, femtio öre för hvarje tusental kronor af papperens
eller myntens i beviset upptagna värde i rikets mynt, hvarvid del
af tusental beräknas såsom helt. Dock må afgiften för hvarje särskild
deposition i intet fall understiga 2 kronor för år räknadt.

Derest depositionen ej på årsdagen af insättningen återtages, anses
den såsom på ett år förnyad på då gällande vilkor.

Uttager insättare före betalningstidens utgång depositionen, eger
han likväl ej rätt att återbekomma erlagd afgift.

I fråga om större depositioner, som utgöras af ett jemförelsevis
mindre antal värdepapper, ega fullmäktige medgifva nedsättning i ofvannämnda
afgift.

Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften
efter godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad
betalas:

för gods med rymd af högst 25 kub.-decim. Kr. 0: so

» » » » derutöfver t. o. m. 50 » » » 0: 76

» » » » » )) 75 )> » » 1: —

» » » » » » 100 » » » 1: 25

» » » » » i) 125 » » » 1: 40

» » » » » » 150 » » »1: 66

o. s. v. med 15 öres förhöjning för hvarje ytterligare rymd af 25 kub.-

decimeter eller del deraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden,
afgift alltid erläggas för minst tre månader.

Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende på till förvar inlemnade
värdepapper, guldmynt eller försegladt gods,

att, om inlemnare icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade
värde å handlingar eller guldmynt, eller uppmätning af försegladt gods
eller med påförd förvaringsafgift, depositum icke emottages;

hvarjemte i fråga om försegladt gods tjenar till efterrättelse:
att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad
ofvan är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas;

att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för en hel
månad; samt

att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas.
Mom. 7. Under iakttagande af de i föregående mom. stadgade
grunder, ega fullmäktige att meddela de närmare bestämmelser och föreskrifter,
som för ifrågavarande rörelses bedrifvande må finnas erforderliga.

E. Om upp- och utlåningsrörélsen.

1. Om upp- och afskrifning»- och depositionsrörelsen.

§ 23.

Mom. 1. I riksbankens hufvud- och afdelningskontor emottagas,
efter vederbörandes styrelses pröfning, penningar på upp- och afskrifningsräkning,
dock att sådan räkning icke öppnas för bolag, som drifva
bankrörelse, eller för staten, dess allmänna verk och kassor, med undantag
af postsparbanken.

För dessa räkningar gälla följande hufvudsakliga vilkor, nemligen:

a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;

b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas;

c) för uttagning begagnas å viss man eller order stöld vexel,
hvilken icke får in blanco transporteras. Räkningshafvaren eger icke
begagna andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom
tillhandahållas. För dessa vexelblanketter, å Indika qvitto skall lemnas,
får afgift icke upptagas;

d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å
räkningen finnes behållning, motsvarande vexelns belopp;

e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria

dag efter insättningen å högsta fulla 100-tal af behållningen, sävidt
ränta å densamma blifvit utfäst.

Mom. 2. Fullmäktige ega att bestämma, huruvida ränta å uppoch
afskrifningsräkning må af riksbanken erläggas. Finnes ränta böra
utfästas, bestämma fullmäktige icke allenast räntefoten, utan äfven inom
ett maximum af 400,000 kronor det belopp, hvarå ränta på hvarje räkning
godtgöres. Räntefoten kan vara olika i hufvudkontoret och de
särskilda afdelningskontoren.

§ 24.

I riksbankens hufvud- och afdelningskontor mottagas ock, efter
vederbörande styrelses pröfning, penningar på depositionsräkning, att
återbetalas antingen å bestämd dag efter insättningen eller efter viss,
på förhand bestämd uppsägning, under följande vilkor:

a) insättning får ske å 100 kronor och derutöfver, äfven i
brutna tal;

b) öfver insättning meddelas bevis, hvilket skall återställas, då
penningarna lyftas;

c) ränta, äfvensom högsta insättningsbeloppet, bestämmes af fullmäktige.

2. Om utlåningsrörelsen.

§ 25.

Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hufvudkontoret
i Stockholm för Stockholms stad och län, Upsala, Södermanlands, Vestmanlands
och Gefleborgs län; genom afdelningskontoret i Göteborg för Hallands,
Göteborgs och Bohus äfvensom för Elfsborgs län med undantag af
Redvägs härad; genom afdelningskontoret i Malmö för Kristianstads och
Malmöhus län; genom afdelningskontoret i Falun för Kopparbergs län;
genom afdelningskontoret i Hernösand för Vesternorrlands län; genom
afdelningskontoret i Jönköping för Jönköpings län jemte ofvaunämda härad
af Elfsborgs län samt Vartofta och Frökinds härad af Skaraborgs län;
genom afdelningskontoret i Kalmar för Kalmar läns södra landstingsområde
eller Norra och Södra Möre samt Stranda och Handbörds härad jemte
Öland äfvensom för Aspelands härad af Kalmar läns norra landstingsområde;
genom afdelningskontoret i Karlstad för Vermlands län; genom
afdelningskontoret i Linköping för Östergötlands län samt för Norra och
Södra Tjusts, Sevede och Tunaläns härad af Kalmar läns norra lands -

tingsområde; genom afdelning skontor et i Liden för Norrbottens län; genom
afdelningskontoret i Mariestad för Skaraborgs län med undantag af Vartofta
och Frökinds härad; genom afdelningskontoret i Umeå för Vesterbottens
län; genom afdelningskontoret i Vexiö för Kronobergs och Blekinge län;
genom afdelningskontoret i Visby för Gotlands län; genom afdelningskontoret
i Örebro för Örebro län samt genom afdelningskontoret i Östersund för
Jemtlands län, under iakttagande i afseende å kontoren i Kalmar,
Karlstad, Hernösand, Falun, Örebro, Umeå, Linköping och Mariestad
af de vilkor och bestämmelser beträffande lånerörelsen, hvilka fullmäktige,
enligt vid dessa kontors inrättande lemnadt särskilt bemyndigande
af 1887, 1889, 1890, 1891, 1893, 1895 och 1896 årens Riksdagar,
ega föreskrifva0).

Mom. 2. Utan hinder af här ofvan bestämda distriktsindelning
må dock meddelas lån utan afbetalningsrätt mot realsäkerhet och kreditiv
mot enahanda slags säkerhet samt vid hufvudkontoret kredit i
löpande räkning.

Dessutom må bankanstalter, äfven om de icke tillhöra hufvudkontorets
distrikt, i samtliga lånegrenar, om de så önska, anlita detta kontor.

§ 26.

Utlåningsrörelsen omfattar:

a) diskontering af vexlare

b) utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika
papper eller annan säkerhet;

c) utlåning mot pant af vågförda effekter;

d) beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning;

e) beviljande af afbetalningslån.

§ 27.

Till afbetalningslån må användas högst 12 millioner kronor.

a) Diskontering af vexlar.

§ 28.

Mom. 1. Diskontering tillätes endast å vexel, som, stöld i svenskt
mynt och betalbar inom högst sex månader efter diskonteringsdagen, är

*) Förestående distriktsindelning kommer i och mod öppnandet af det utaf 1897 års Riksdag
beslutade afdelningskontoret i Godo att undergå den förändring, som af stadgandena i slutet af detta
reglemente föranledee.

dragen på inom riket bosatt svensk undersåte samt inrättad i enlighet
med den i gällande vexellag stadgade form och behörigen accepterad.

Mom. 2. År acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten eller i
Stockholm eller å ort, der afdelningskontor af riksbanken eller annan
bankinrättning finnes, skall å vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten
eller annan ort, der bankanstalt är förlagd, boende person,
hos hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.

b) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper eller

annan säkerhet.

§ 29.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse, åtföljd af
antingen löpande förskrifning eller accepterad invisning, motsvarande
minst hela det sökta lånebeloppet;

eller ock aktier, publika papper eller andra hypotek, som vederbörande
styrelse anser innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet.

Såsom säkerhet för försträckning, hvilken lemnas till kommun
eller med sådan jemförlig samfällighet, kan dock efter fullmäktiges
eller vederbörande styrelses pröfning godkännas låntagarens egen förbindelse
utan sådant hypotek, som här ofvan stadgas.

Mom. 2. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller
ock att återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader.

c) Utlåning mot pant af vågförda effekter.

§ 30.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse och pant
af tackjern, smidt eller valsadt jern, jernmanufaktur, stål, koppar, messing,
alun och bly af svensk tillverkning, liggande å våg eller eljest
under sådana kontroller med afseende på de upplagda effekternas behöriga
förvarande, som fullmäktige finna ändamålsenliga och för riksbankens
säkerhet behöfliga.

Panten skall i vågattest, som bör vara utstäld till eller öfverlåten
å riksbankens hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor, upptagas
och beskrifvas till ämne, sort och vigt.

Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af fullmäktige till högst tre
fjerdedelar af försäljningsvärde.

Mom. 3,. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader.

Mom. 4. Med så väl återbetalning af dessa lån som den derför
lemnade pantens frigifning förhålles i enlighet med hvad för närvarande
är stadgadt eller framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda.

Mom. 5. Såväl fullmäktige som vederbörande afdelningskontors
styrelser, de sistnämnda hvar för sitt lånedistrikt, ega att, så ofta och
på sätt lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta
anställa besigtningar å och inventeringar af de på vågar eller andra
upplagsplatser förvarade, hos riksbanken pantsatta effekter.

d) Beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning.

§ 31.

Mom. 1. Kassakreditiv beviljas:

a) riksgäldskontor;

b) jernkontor;

c) postsparbanken och andra sparbanker, som äro försedda med
stadgar, stadfästade af vederbörande myndighet;

d) bolag, ehvad de äro grundade på kongl. förordningen af den
G oktober 1848, eller delvis eller till det hela solidariska, och således
ej allenast bankaktiebolag, bildade i enlighet med den för dessa gällande
lag af den 19 november 1886, utan äfven sådana bolag, som
drifva bankrörelse med rätt att utgifva egna banksedlar; dock ankommer
det ensamt på fullmäktige att bestämma, icke allenast huruvida
och till hvilket belopp bolag af sistnämnda slag må erhålla kreditiv,
utan äfven de särskilda vilkor och förbehåll, hvarunder kreditivet får
begagnas;

e) kommuner; samt

f) enskilda personer.

Kreditiv beviljas hvarje gång på högst ett år mot säkerhet, som
af vederbörande styrelse godkännes.

Från skyldigheten att ställa säkerhet äro riksgäldskontorot, postsparbanken
och jernkontoret befriade.

I fråga om kreditiv åt kommun eller dermed jemförlig samfällighet
gäl le hvad i § 29 mom. 1 är stadgadt.

Bill. till Iliksd. Prut. 1897. K) Sami. 1 Afd. 2 Band. 3

(Bankoreglemeutet.)

Mom. 2. Inträdes- eller kreditivafgiftens belopp bestämmes af
fullmäktige och kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne. Sådan
afgift påföres icke riksgäldskontor.

Mom. 3. Riksgäldskontoret eger att vid hufvudkontoret begagna
ett kreditiv af högst 1,500,000 kronor; men i öfrigt tillkommer det
vederbörande styrelse att i hvarje fall bestämma, huru stort kreditiv
må sökande beviljas.

Mom. 4. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna
tal. Räntan beräknas för den summa, som å kreditiv är utestående,
dock att, om denna slutar å annat belopp än jemnt tiotal kronor, räntan
beräknas å närmast Överskjutande fullt tiotal.

Mom. 5. För uttagning begagnas antingen på viss man stäld
handskrifven invisning eller ock på viss man eller order stäld vexel,
hvilken icke får in blanco transporteras. Kreditivhafvaren eger icke
begagna andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom
tillhandahållas. För dessa blanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får
afgift icke upptagas.

Mom. 6. Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit
nytt kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att
låta till det nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång tilläfventyrs
befintlig kapitalskuld, i mån som denna icke öfverstiger det nya kredivets
belopp. För sådan öfverföring erlägges ej afgift.

Mom. 7. Kredit i löpande räkning kan af fullmäktige beviljas mot
den säkerhet och på de vilkor, som af fullmäktige bestämmas. För
sådan kredit erlägges icke inträdesafgift.

e) Beviljande af afhetalningslån.

§ 32.

Mom. 1. Afhetalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse,
åtföljd såsom pant af löpande förskrifning eller annat värdepapper, som
pröfvas innefatta full säkerhet för kapital och ränta, eller ock försedd
med borgen såsom för egen skuld.

I afseende å lån till kommun eller dermed jemförlig samfällighet
gälle hvad i § 29 mom. 1 är stadgadt.

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad
efter utlåningsdagen af en femtedel utaf lånebeloppet jemte upp -

lupen ränta, vid äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalda delen
af lånet varder till betalning förfallen.

Mom. 3. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 300 kronor.

Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren
att vid hvarje afbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och
löftesmäns fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet,
som godkännes, vid påföljd, att eljest hela återstående lånebeloppet
anses förfallet.

Mom. 5. Öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet
kunna i afseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af
fullmäktige.

Mom. 6. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar
om lån af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarna
medgifva, pröfvas låneansökningarna i den ordning de ingått.

Allmänna bestämmelser angående utlåningsrörelsen.

§ 33.

Mom. 1. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas.

l:o svenske medborgare, som äro bosatte å utrikes ort.

2:o fullmäktige i riksbanken och ledamöterna i styrelserna öfver
afdelningskontoren; samt

3:o tjensteman och betjente i riksbankens hufvudkontor och vid
afdelningskontoren; dock ega bemälda fullmäktige och ledamöter samt
tjensteman och betjente att hos hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor
erhålla lån eller kreditiv mot säkerhet af publika papper,
äfvensom lån mot pant af vågförda effekter.

Mom. 2. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej heller beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet
mantalsskrifven; dock med de undantag, som i § 25 mom. 2 sägas.

Mom. 3. Vexel-, förskrifnings- eller invisningsutgifvare, acceptant,
endossent eller löftesman må kunna antagas, äfven om han tillhör
annat lånedistrikt, än der diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande
räkning sökes.

Mom. 4. De i paragraferna 29, 30 och 32 omförmälda lån utgifvas
endast å jemna tiotal kronor.

Mom. 5. Såsom låntagare får ej någon häfta för högre lån med
afbetalningsrätt än sex tusen kronor.

§ 34. -

Mom. 1. Förbindelse för lån eller kreditiv skall, derest låntagares
eller löftesmäns vederhäftighet ej är inom styrelsen känd, eller den erbjudna
panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod säkerhet, vara
försedd med af embetsmyndighet, offentlig tjensteman eller enskild person,
för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt intyg angående
vederhäftigheten.

Men oberoende häraf åligger det styrelsen att, med afseende å
hvarje sökt vexeldiskontering, lån eller kreditiv, pröfva lantagligheten
af den derför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet tillse, att riksbankens
säkerhet i hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta
att, för vinnande af detta ändamål, förskaffa sig alla de upplysningar,
som kunna inverka på omdömet om gäldenärernas ställning
och förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej
sjelfva kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning,
skall af två trovärdiga män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de,
vid deras namns tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det
senare underskrifternas egenhändighet.

§ 35.

Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden
hos riksbankens hufvud- och afdelningskontor personligen eller
genom ombud utföra sina angelägenheter, äfvensom att derom omedelbart
skriftvexla. Alla häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande
bestyr besörjas afgiftsfritt under de vilkor och förbehåll, fullmäktige
bestämma.

Mom. 2. Såväl fullmäktige i riksbanken och ledamöter af styrelserna
för afdelningskontoren som tjenstemännen vid riksbankens hufvudoch
afdelningskontor vare det uttryckligen förbjudet att såsom kommissionärer
taga någon befattning med vexeldiskontering eller med anskaffande
af lån eller kreditiv i riksbankens hufvud- och afdelningskontor.

Öfverträder fullmäktig detta förbud, göres anmälan derom hos
Riksdagens justitieombudsman, som anställer åtal i enlighet med den
för fullmäktige gällande ansvarighetslag,

Öfverträdes förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse, anmäles
förhållandet hos fullmäktige, som i fråga om åtals anställande
ega förfara på sätt den särskilda ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter
bestämmer.

Bryter tjensteman mot berörda förbud, anmäles sådant hos fullmäktige
eller vederbörande styrelse, hvilka ega att antingen för alltid
eller för viss tid af minst sex månader skilja den felaktige från befattningen
och densamma åtföljande förmåner.

§ 36.

Mom. 1. Räntan för lån och kreditiv samt vid köp af vexlar ega
fullmäktige att bestämma med afseende å såväl penningeställningen som
utlåningstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan denna ränta
vara olika i riksbankens hufvud- och afdelningskontor.

Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen
betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt,
der ej högre ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall
denna högre ränta utgår, intill dess full betalning sker.

§ 37.

Diskontering och utlåning sker vid såväl riksbankens hufvud- som
afdelningskontor alla söckendagar i veckan.

Kassakreditiv pröfvas, så snart handlingarna undergått granskning,
och kreditiven räknas från och med den dag, som i hvarje fall
genom kontrakt bestämmes.

§ 38.

Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att af såväl öfverståthållareembetet
i Stockholm som samtliga Konungens befallningshafvande
och öfriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning
i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och afdelningskontorens
utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter
skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till hufvud- eller
afdelningskontor insända.

§ 39.

Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före år
1830, få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran
sådana af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens
uttagning. _

Afdelning III.

Om riksbankens styrelse och dennas åligganden,

§ 40.

Mom. 1. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och
§71 riksdagsordningen af sju fullmäktige.

Ordföranden, som ej må utöfva annan befattning inom riksbankens
styrelse, åtnjuter af riksbankens medel ett årligt arfvode till belopp,
lika med det en hvar af öfriga fullmäktige i denna sin egenskap eger
uppbära enligt af Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. För fullmäktige skola jemlikt § 72 regeringsformen och
§ 73 riksdagsordningen finnas fyra suppleanter, en förordnad af Konungen
och tre valda af Riksdagen.

Mom. 3. På sätt § 71 riksdagsordningen föreskrifver, välja fullmäktige
sjelfva bland sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder
för ordföranden inträffar.

Mom. 4. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande
erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant, utsedd
af Riksdagen.

Den af Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för
ordföranden anmälts.

Mom. 5. Ledamot af statsrådet eller fullmäktig i riksgäldskontoret
må ej vara fullmäktig i riksbanken.

Mom. 6. Fullmäktig i riksbanken må ej den vara, som icke är
svensk medborgare, ej den, som står under förmynderskap, ej den, som
till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på sätt lag förmår,
gitter visa, att han från deras kraf befriad är; ej den, som är förlustig
medborgerligt förtroende eller genom utslag, hvilket ännu icke
vunnit laga kraft, är dömd till förlust af medborgerligt förtroende;
eller den, som är stäld under framtiden för brott, hvilket medför nämnda
påföljd; ej den, som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras
talan eller att i rikets tjenst vidare nyttjas.

Fullmäktig må ej vara ledamot af styrelse i annan bank än sparbank
eller postsparbanken;

och skall, när fullmäktig på grund af kestämmelserna i mom. 5
eller 6 ej får utöfva befattning såsom sådan, han genast frånträda densamma
samt suppleant då inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda.

§ 41.

Mom. 1. Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmäktige att
ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar, än äfven de i
afseende på riksbanken särskildt utfärdade lagar, ordningar, stadgar
och reglementen.

Mom. 2. Riksbankens fullmäktige och revisorer, ledamöterna af
afdelningskontorens styrelser, alla vid riksbanken anstälde tjensteman
samt de personer, som vid granskningen af riksbankens styrelse och
förvaltning biträda Riksdagens revisorer, skola doldt och förtegadt. hålla
hvad som rörer enskilda personers förhållanden till riksbanken eller
hvad i öfrigt vid förvaltningen kan förefalla af sådan beskaffenhet, att
det enligt lag och reglementet för riksbanken hemligt hållas bör.

§ 42.

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka det
åligger att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion,
som af fullmäktige fastställes samt i öfrigt, efter af fullmäktige
bestämd fördelning af göromålen dem emellan, föredraga ärenden inför
fullmäktige, tillse utförandet af fullmäktiges beslut, verkställa köp och
försäljning af utländska vexlar med hvad dertill hörer, utöfva tillsyn
öfver göromålen inom riksbanken samt handhafva den löpande förvaltningen
i öfrigt.

Mom. 2. Derjemte utse fullmäktige, likaledes inom sig, en vikarieimnde
deputerad, hvilken det åligger att under den tid, då ordinarie
deputerad åtnjuter ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af
deputerade, fullgöra dennes åligganden.

Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera en
och en half månad årligen.

Mom. 4. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, en fullmäktig för
att enligt meddelade föreskrifter utöfva tillsyn öfver riksbankens pappersbruk
och tryckeri samt inför fullmäktige föredraga bruket och tryckeriet
rörande ärenden.

Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af ordinarie
deputerad.

Mom. 5. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig,
som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri,
utgående aflöningsförmåner äro bestämda i den af Riksdagen faststälda
aflöningsstat.

Mom. 6. När, med begagnande af den i mom. 3 medgifna rätt,
deputerad begagnar ledighet och till följd deraf eller med anledning af
fullmäktig medel eladt tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter
suppleant inkallas och deltager i riksbankens -styrelse, eger denne att
för tiden i fråga af bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande
det för fullmäktig i staten anvisade arfvode.

Mom. 7. Då vid förfall för ordföranden den af Konungen förordnade
suppleanten tjenstgjort, utgår till denne ersättning af bankens
medel, beräknad i förhållande till det för ordföranden bestämda arfvodet,
dock ej för längre tid än sammanlagdt halfannan månad hvarje år;
häri ej inberäknad den tid, ordföranden kan hafva varit frånvarande
med anledning af tillfälligt uppdrag i riksbankens tjenst.

§ 43.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige
en gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet
och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmäktige
vara tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas,
kunna afgöras af allenast fyra fullmäktige, derest tre af dem äro om
beslutet ense; men i sammanträden med fullmäktige i riksgäldskontor^
skola minst fem af fullmäktige i riksbanken deltaga.

Uppstår vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita
beräknas. I de fall, då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande
röst. Den, som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens
beslut, och fullmäktig, som af en eller annan anledning varit
hindrad att något fullmäktiges beslut öfvervara, får ej på sådan grund
sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd af
samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar,
hvartill någon ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får röstning
med slutna sedlar ega rum.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till föjd af
beslut, fattadt vid fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-, låne- och kreditivansökningar
verkställes alla söckendagar af minst fyra fullmäktige, nemligen
de två deputerade samt minst, två bland öfriga fullmäktige.

Dylik ansökning må ej anses beviljad, med mindre flertalet bland
närvarande fullmäktige sig om bifall dertill förenat.

§ 44.

Till sådana ärenden hos riksbanken, hvilka böra hemliga hållas,
räknas, utom diskonterings-, låne- och kreditivärenden samt andra
ärenden, som röra kunders förhållanden till riksbanken, fullmäktiges
öfverläggningar och beslut angående dels köp och försäljning af vexlar,
dragna å firma eller person i utlandet, samt öfvertagande af annan
utländsk valuta, dels köp och försäljning samt öfvertagande genöm
annat aftal af svenska obligationer och utländska statspapper; åtgärder
till vidmagthållande af metalliska kassan samt frågor om sättet för
tillverkning af banksedlar.

öfverläggningar och beslut i sådana frågor skola upptagas i särskilt
protokoll, hvars innehåll ej må }rppas, förr än Riksdagens bankoutskott,
dess revisorer eller fullmäktige i riksbanken anse sådant kunna
ske utan skada för riksbanken.

§ 45.

Fullmäktige kunna ej i och för sin befattning med riksbanken
emottaga föreskrifter af någon annan än Riksdagen och dess bankoutskott
i de fall, nämnda utskott eger att sådana å Riksdagens vägnar
meddela; och äro fullmäktige för sina åtgärder i denna egenskap Riksdagen
eller dess bankoutskott och revisorer allena redo skyldige.

§ 46.

Har Konungen på framställning af fullmägtige i riksbanken eller,
der Konungen eljest så pröfvat nödigt, förordnat ombud att med fullmäktige
i något särskildt ärende förhandla, må fullmäktige med Konungens
ombud öfverlägga, men är det fullmäktige förbjudet att i ombudets
närvaro fatta beslut.

Bih. till Biksd. Prof.. 1807. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band.

(Bankoreglemente!,).

§ 47.

Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som kongl. myntverket
för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak
emottagit, så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess aflemnande
till riksbanken, myntadt eller i plants; och bör omyntadt guld lios riksbanken
bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för myntningskostnaden.

Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter
omständigheterna bestämma.

Mom. 3. Fullmäktige skola genom delegerade deltaga i den inventering
å kongl. myntverket, som i januari månad hvarje år och
oftare, der så nödigt pröfvas, anställes, på sätt Kongl. Maj:t finner
godt förordna.

Skulle dervid, i hvad riksbanken rörer, något finnas att erinra,
må fullmäktige hos Kongl. Maj:t derom göra underdånig anmälan.

§ 48.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta
inventering af riksbankens hufvudkont.ors alla kassor och öfriga förvaringsrum,
utan äfven anställa besigtning å riksbankens hus och inventarier
i Stockholm.

§ 49.

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af
omständigheterna i hvarje särskildt fall, såväl lemna riksbankens gäldenär''
förlängning i den föreskrift^ tiden för betalande af deras skulder
till riksbanken, som ock bevilja de riksbankens gäldenär, Indika till
borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, ackord vid liqviden af
deras skulder till riksbanken. I annat än sistomförmälda fall må fullmäktige
deremot icke efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter
och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift
underställas nästblifvande bankoutskott till afgörande i den ordning,
instruktionen för detta utskott stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige ega att såväl för hufvudkontoret som, på
förslag af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka
såsom osäkra ansedda fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna.

§ 50.

Öfver sådana till bankoutskott eller revisorer strida besvär eller
hos bankoutskott gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till
fullmäktige inlemnade, skola fullmäktige afgifva utlåtande.

§ 51.

Fullmäktige äro berättigade att när som helst genom ombud, utsedt
inom eller utom* fullmäktige, anställa inventering och undersökning
vid afdelningskontoren.

För dylik förrättning, som verkställes af fullmäktig i riksbanken,
utgår ej särskildt arfvode, utan endast rese- och traktamentsersättning,
beräknad enligt tredje klassen af gällande resereglemente. Till annat
ombud lemnas godtgörelse efter bestämmande af fullmäktige.

§ 52.

Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt att låta af riksbankens
medel utbetala:

l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;

2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvudoch
afdelningskontor samt pappersbruk;

3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande
deraf äro i behof, sådant understöd till oförändradt belopp;

4:o de af Rikets Ständer till ännu qvarlefvande enskilda personer
faststälda årliga anslag; och

5:o ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver
riksbankens handlingar.

Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola
fullmäktige hos bankoutskottet göra anmälan.

§ 53.

Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseende öfver riksbankens
pappersbruk vid Tumba.

Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna
för brukets drift, med hvad dertill hörer; börande alla frågor om
utgifter för bruket, de der icke äro genom faststälda stater bestämda
eller tillhörande den löpande bruksdriften, underställas fullmäktiges
pröfning och beslut.

Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej,
utan oundgängligt behof, af fullmäktige företagas, innan de dertill
erhållit medgifvande af bankoutskottet.

Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna
vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade
på stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt
tillse, byggnaders och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid
hvarje, förvaltares afgång och deremellan hvart tredje år verkställa inventering
af förråden vid bruket.

§ 54.

Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som i ett eller
annat afseende hafva inflytande på riksbankens kredit eller säkerhet,
men hvaröfver bestämda föreskrifter saknas, må beslutet derom ej af
fullmäktige fattas, innan de först rådfört sig med bankoutskottet.

§ 55.

Någon riksbankens fastighet, med undantag af sådan, som till
betäckande af riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess
räkning inropad, må . icke af fullmäktige afyttras eller riksbanken frånskiljas,
utan skall fråga derom underställas bankoutskottet.

§ 56.

Efter hvarje års slut skola fullmäktige till Riksdagens bankoutskott
afgifva berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och
förvaltning. Denna berättelse skall till trycket befordras och hållas
för allmänheten tillgänglig.

Härförutom hafva fullmäktige att till Riksdagens revisorer öfver
statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret afgifva berättelse i omförmälda
hänseende.

Jemte dessa berättelser skola fullmäktige till bankoutskottet och
revisorerna låta öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren
hafva att afgifva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna
för afdelningskontoren inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden
och förklaringar, hvilka må finnas af de i sistnämnda berättelser
gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade.

§ 57.

Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana anstalter, hvarigenom
riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter
må kunna, om så fordras, utan tidsutdrägt till säker ort inom
riket förflyttas; och böra fullmäktige vid slikt förhållande af Kongl. Maj:t
utbedja sig råd och upplysningar; varande å Carlsborgs fästning för
riksbankens räkning tillgänglig en särskild lägenhet, hvarest större eller
mindre del af riksbankens redbarheter kan i händelse af behof förvaras.

§ 58.

Åt de af Riksdagen valde fullmäktige är uppdraget:
enligt regeringsformens § 50 att, jemte fullmäktige i riksgäldskontoret,
med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort,
då, i anseende till vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;

enligt regeringsformens § 98 att, om justitieombudsmannen dör eller
sin befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret,
insätta i embetet den person,''Riksdagen till hans efterträdare
utsett, samt att, då den person, som Riksdagen utsett att justitieombudsmannen
efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller
genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet sig afsägey,
genast, samfäldt med riksgäldskontorets fullmäktige per capita välja
en annan;

enligt regeringsformens § 109 att, derest Riksdagen bestämt bevillningens
hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevfllningens
fördelning blifvit ense, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontor,
uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund,
att de i den förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar
jemlikt ökas eller minskas efter den faststälda bevillningssummans förhållande
till den, som vid£föregående riksdag blifvit fördelad;

enligt riksdagsordningens § 32 att vid riksdagens början genom
tre delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed
riksdagsmännen skola styrka sin behörighet.

Enligt kongl. förordningen angående en postsparbank för riket
ega fullmäktige att inom sig utse en fullmäktig att vara ledamot i
postsparbankens styrelse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken
förvara de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra
värdehandlingar mot den ersättning till riksbanken, som af fullmäktige
bestämmes, samt att på framställning af postsparbankens styrelse föranstalta
om försäljning eller pantsättning af postsparbankens värdehandlingar
till det belopp, styrelsen finner nödigt.

Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret ega fullmäktige
i riksbanken dessutom att för framtida uppsigten och kontrollen öfver
Göta kanals vidmakthållande utse och välja en person att, å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar, såsom ledamot deltaga i Götakanaldirektionen;
skolande nytt val dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det
lörut utsedda ombudet kan återinväljas. — Bemälde fullmäktige må ock
gemensamt utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar deltaga i revisionerna af kanal verkets räkenskaper.

Derjemte och i afseende å den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag
bildade, till riksgäldskontoret öfverlemnade och i dess reglemente
närmare omförmälda byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus åligger
det fullmäktige i riksbanken att jemte fullmäktige i riksgäldskontoret
förränta de denna fond tillhörande medel, i den mån de icke i
följd af Riksdagens beslut från fonden uttagas;

hvarförutom — och som 1888 års Riksdag beslutit, dels att för
inrymmande af Riksdagen, riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen
samt af riksbanken tvenne skilda byggnader må uppföras
å vestra delen af Helgeandsholmen, dels att för detta ändamål bildas
en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus, hvaruti ingå, jemte
andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade fonden,
dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstat
å Artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i
kongl. slottets närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande
af det för landtförsvarets behof disponerade förra artilleristallet
vid Artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna å egendomen n:o 6
i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen af bazarbyggnaden
å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000 kronor, dels
att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen
jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ord -

ilande i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda
tre kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000
kronor, dels ock att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom
bankofullmäktiges och fullmäktiges i riksgäldskontor försorg upprättade
och af dem gillade ritningar — det åligger fullmäktige att utföra
det dem gifna uppdrag, som i Riksdagens i detta ärende meddelade
beslut innefattas.

Afdelning IV.

Om styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.

§ 59.

Mom. 1. Styrelsen öfver hvardera afdelningskontoret i Göteborg
och Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvarje af de
öfriga afdelningskontoren af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt
antal suppleanter, för ett år i sänder, efter kalenderår räknadt, utses
af fullmäktige, med rättighet för fullmäktige att dessförinnan, om och när
de dertill Unna anledning, entlediga en eller flere eller alla ledamöter
i dessa styrelser; och ''skola i den eller de entledigades ställe annan
eller andra ledamöter genast inväljas.

Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses
ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgänga
ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående ledamot
återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöter i hvarje styrelse skola fullmäktige särskilt
utse en att handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen
väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt hinder för
ordinarie ledamot.

Inträffar hindrar för den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen, öfvertager annan ledamot den förres göromål, intill dess
fullmäktige derom förordnat.

Mom. 4. Å tid, som fullmäktige, på derom gjord framställning,
bestämma, och sedan de förordnat om göromålens skötande, eger ledamot,
som handhafver den dagliga förvaltningen vid riksbankens afdelningskoutor
i Göteborg eller Malmö, åtnjuta en och en half samt sådan
ledamot vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren en månads ledighet
årligen.

Öfriga ordinarie styrelseledamöter vid samtliga afdelningskontoren,
med undantag af dem i Göteborg och Malmö, ega jemväl att efter anmälan
hos vederbörande styrelse, och för så vidt ej särskildt hinder
derför skulle möta, på riksbankens bekostnad begagna ledighet, hvar
och en under en tid af sammanlagdt högst en månad årligen.

Mom. 5. För den tid styrelseledamot för den dagliga förvaltningen,
på grund af medgifvande i mom. 4, begagnar ledighet, ega
fullmäktige bestämma godtgörelse till vikarie, med tillämpning dervid
af de i aflöningsstaten meddelade föreskrifter angående aflöningsförmånerna
för dylik ledamot.

§ 60.

Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa
sig till efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar,
ordningar, stadgar och reglementen, utan äfven de föreskrifter, som
äro eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade.

§ 61.

Mom. 1. Det åligger den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen af afdelningskontoret, att utöfva noggrann tillsyn öfver
göromålens handläggning inom kontoret, att föredraga låne- och andra
ärenden och att besörja brefvexlingen emellan afdelningskontoret och
hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro
eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade.

Mom. 2. Bemälde ledamot jemte en af styrelsens öfriga ledamöter,
hvilken fullmäktige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning
af vexlar vid kontoret förenade göromål.

Dessa ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i
berörda göromål.

§ 62.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna
en gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet
och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid samtliga ledamöter
vara närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden, dervid protokoll
skall föras, skiljaktiga meningar, gälle flesta rösterna, och, då dessa
äro lika, ege ordföranden afgörande röst.

Mom. 2. För pröfning åter af diskonterings-, låne- och kreditivansökningar
sammanträda styrelserna alla söckendagar. Beslut må ej
fattas med mindre än att tre ledamöter äro tillstädes; och må ansökning
om försträckning ej anses bifallen, så vida ej tre ledamöter äro
om bifall ense.

§ 63.

Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning
granskas årligen genom fyra personer, af hvilka Riksdagens kammare
utse hvardera två jemte lika antal suppleanter för dem.

Mom 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemälda
revisorer, när de sammanträda, angående diskonterings-, låneoch
kreditivrörelsen samt hithörande bevaknings- och utsökningsärenden
som till Riksdagens bankoutskott och revisorer, öfver stats-, banko- och
riksgäldsverken angående afdelningskontorets rörelse på det hela; börande
sistnämnda berättelser till fullmäktige inlemnas, den till bankoutskottet
senast å dagen före riksdagens början och den till revisorerna
åtminstone fjorton dagar före deras sammanträden.

§ 64.

Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner
upptagas i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter, som besörja vexelhandeln,
äfvensom ersättningen till deras biträden, ega fullmäktige att,
efter göromålens omfång och beskaffenhet, bestämma till såväl beloppet
som detsammas fördelning ledamöterna emellan.

Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots
befattning i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arfvode,
lämpadt efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager,

Bill. till Riksd. Prof, 1896. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(Bankoreglemente!;.)

dock att, när styrelseledamot, enligt medgifvande i § 59 mom. 4, begagnar
ledighet och suppleant till följd häraf inträder i styrelsen, till
denne af kontorets medel utgår ersättning med belopp, motsvarande
det för ordinarie ledamot i staten anvisade arfvode.

Afdelning V.

A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvud- och
af delning skontor, deras tillsättande, aflöning och åligganden; ordningsstadganden
samt grunderna för pensions erhållande.

§ 65.

Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet
härflytande göromål handläggas af de vid hvarje kontor anstälde
tjensteman, i öfverensstämmelse med gällande tjenstgöringsstadgar
samt de af fullmäktige eller deras deputerade eller, för afdelningskontor,
af dess styrelse eller styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen
meddelade föreskrifter.

Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmäktige att vidtaga
sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot
föreskrifterna i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af
fullmäktige beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas
bankoutskottets pröfning och stadfästelse.

§ 36.

Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nemligen:
Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvai-e och kanslister;
Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator
och ombudsman vid afdelniugskontoret i Göteborg;

Tredje graden: kamrerare, förste revisor och ombudsmannen vid
hufvudkontoret;

Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren.

Denna gradindelning tillämpas på tjenstemännen vid hufvudkontoret
och afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, men icke på
tjenstemännen vid de öfriga afdelningskontoren och ej heller på ombudsmannen
vid kontoret i Malmö.

§ 67.

Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flera tjensteman vid
hvarje kontor, än aflöningsstaten upptager.

Fullmakt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.

Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter
för någon tid finnas oundgängligen behöfliga, eg a fullmäktige
att utöfver stat anställa den eller de tjensteman, som erfordras, och åt
dem för tjenstgöringstiden anslå lämpliga arfvoden.

Mom. 3. Vaktbetjening anställes i hufvudkontoret af fullmäktige
till erforderligt antal och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse
till det antal, aflöningsstaten angifver.

§ 68.

Mom 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens
kontor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild, af
Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager, ega fullmäktige att
tilldela lämpliga arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom
kontoret för riksbankens utrikes affärer och kommissionsanstalten vid
hufvudkontoret, äfvensom åt de tjensteman vid afdelningskontoren, hvilka,
utom den ordinarie tjenstemännen för kommissionsgöromål i Göteborg,
erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet
i § 35 mom. 1 här ofvan.

Likaledes ege fullmäktige att vid hufvudkontoret utöfver stat till
vaktmästare i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen
meddela de arfvoden, fullmäktige finna skäliga.

§ 69.

Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsattes vid
hufvudkontoret af fullmäktige och vid öfriga kontor nf vederbörande
styrelse, medelst anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse
i Post- och inrikes tidningar, ansökningstid af trettio dagar från kungörandet.

Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet
tjenst inom viss tjenstegrad.

I afseende å ombudsmansbefattningarna vid afdelningskontoren,
må fullmäktige, då så anses lämpligt, låta med åtgärder för tillsättning
å ordinarie stat af sådan befattning anstå och i enlighet dermed bestämma,
att dylik tjenst må bestridas på förordnande tills vidare.

Mom. 2. Sökande till annan än första gradens tjenst skall skriftligen
förbinda sig att för de medel, som kunna honom i tjensten anförtros,
ställa vederhäftig borgen eller annan säkerhet, till det belopp,
fullmäktige eller vederbörande styrelse kunna komma att bestämma.

Mom. 3. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och
skicklig sökande, skall ny ansökningstid utsättas.

Mom. 4. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas
ansökningshandlingana af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet
och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmäktige,
hvilka hafva att tillsätta tjensten samt utfärda förordnande för den utnämnde.

Mom. 5. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda
behöfliga biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer;
börande deputerades åtgärder härvid hos fullmäktige anmälas.

§ 70.

Prötvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmäktige inställa
tillsättningen, äfvensom, dei''est tjensten anses lämpligen kunna
medelst tjenst i lägre grad ersättas, fullmäktige ega att om tillsättning
af sistnämnda tjenst förordna; skolande styrelse för afdelningskontor
om dylika förhållanden hos fullmäktige göra anmälan, innan åtgärd för
tillsättning af ledig tjenst utaf styrelsen vidtages.

§ 71.

Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmäktige till tjensten nämna
den bland de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande.

Till ombusman kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i
rikets rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring
i ombndsmansexpeditionen vid hufvudkontoret.

§ 72.

Tjensteman vid hufvndkontoret samt kamrerare och tjensteman i
andra eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö
få icke annan tjenstebefattning utom riksbanken emottaga. Den, som
till sådan tjenst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig
att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman,
som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
riksbanken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för
tjenstgöringen i riksbanken hinderlig.

§ 73.

Uppflyttningen till högre lön inom tjenstegrad må icke ske, med
mindre fullmäktige eller vederbörande styrelse pröfva tjenstemannen
hafva genom sin föregående tjenstgöring inom graden och fortfarande
duglighet gjort sig förtjent af en dylik löneförbättring.

Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derpå
protokollsutdrag.

§ 74.

Tjenstemän och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro
skyldiga att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken
eller eljest kan varda stadgad.

De tjenstemän, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller
befordras vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och
Malmö, kunna af fullmäktige för eu tid af högst sex månader förflyttas
till tjenstgöring i samma eller högre grad vid annat af nyssnämnda
kontor; egande fullmäktige att bevilja den sålunda förflytttade ersättning
af riksbankens medel före resekostnaden och annan utgift, som
förflyttningen för honom kan medföra.

Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen vid hufvudkontoret,
som dertill af fullmäktige erhålla uppdrag, att utan ersättning
underskrifva nya shmt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar.

§ 75.

Moln. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla
förrätta, och göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om
vikariat, ega fullmäktige eller vederbörande styrelse att om tjenstgöringen
förordna och för dess bestridande af riksbankens medel använda:
vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ett
belopp, motsvarande den vid vederbörande kontor för första tjenstegraden
bestämda lägsta lön, vid afdelningskontoret i Visby högst åttahundra
kronor för år räknadt samt vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren
högst niohundra kronor för år räknadt, dock under iakttagande
härvid, att ersättning till vikarie för ombudsman ej må komma att
öfverstiga dennes ordinarie lön.

Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag
helsas förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda
angelägenheter, eller i och för tjenstgöring hos Riksdagen, dess utskott
eller revisorer, vare den tjenstledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden
för tjenstens bestridande.

Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman fordras i anseende
dertill, att han afträdt sin egendom åt borgenärer eller blifvit stäld
under förmyndare, bör till tjenstens bestridande under den tid, vikariatet
i dylika fall enligt nedanstående §§ 80 och 81 kan komma att
fortfara, användas utom tjenstgöringspenningar den del af lönen, som
fullmäktige pröfva för ändamålet nödig.

Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret, kamrerare och tjenstemän
i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och
Malmö samt kamrerare och bokhållare vid de öfriga afdelningskontoren
ega, så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna
gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, tjenstemännen i
tredje och fjerde graderna vid hufvudkontoret och de i tredje graden
vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö under en och en half
månad samt öfriga ofvan omförmälda tjenstemän en månad hvarje år;
dock att tjenstemännen i lägsta graden vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö ej ega att erhålla semester
förr, än de kommit i åtnjutande af lönetillägg eller i graden innehaft
tjenst på ordinarie stat i minst fem år.

Semesterafdelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret
af deputerade och vid afdelningskontoren af styrelsen.

§ 76/

För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af
riksbankens kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen
från högre allmänt läroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga
kunskaper för riksbankens tjenst.

§ 77.

Mom. 1. öfvervaktmästare, tillika brandmästare, samt öfriga ordinarie
vaktmästare tillsättas vid hufvudkontoret af fullmäktige medelst
förordnande.

Deputerade ega att vid hufvudkontoret antaga och entlediga extra
vaktmästare.

Mom. 2 Vaktbetjeningen vid afdelningskontor antages och entledigas
af styrelsen, ordinarie till det antal, aflöningsstaten bestämmer.

§ 78.

Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare,
meddelas vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af
styrelsen. År vaktbetjent af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta,
må den, som af deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att bestrida
göromålen, af riksbankens medel erhålla arfvode, motsvarande vid hufvudkontoret
lägsta vaktmästarelön och vid afdelningskontor högst 2 kronor
om dagen, men sökes eljest ledighet, eller måste någon från tjensten
afhåll as derför, att han till borgenärers förnöjande sin egendom afträda
förordnas vikarie på den tjenst.lediges bekostnad.

§ 79.

Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar
fullmakt, antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af
förmäns tillsägelser och varningar rätta, eller ock beträdes med större
fel i tjenstgöringen eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefverne^
vare vederbörande förman skyldig att förhållandet skriftligen
anmäla hos fullmäktige, som bestämma huruvida sådan anmälan bör
till åtgärd föranleda, i hvilket fall tjenstemannen skall lemnas tillfälle
att sig förklara och de för sakens bedömande erforderliga upplysningar
infordras. Finnes tjenstemannen beträdd med större eller mindre fel

af förenämnda beskaffenhet, skall han, efter fullmäktiges pröfning, erhålla
inför protokollet en allvarsam föreställning eller från tjenstgöring
afhållas på längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre
del af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen, afhålles
han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med förlust af större
eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han från innehafvande tjenst.

Mom. 2. Af de tjenstemän åter vid hufvudkontoret, som icke å
tjensten erhållit fullmakt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega
fullmäktige att, sedan vederbörande tjensteman fått tillfälle sig förklara,
från tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med
hvilken kontoret finnes icke vara belåtet; egande fullmäktige att i afseende
på tjensteman vid afdelningskontor vidtaga sådan åtgärd på
anmälan af vederbörande kontorsstyrelse.

Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna
fel kunna försonas med, andra af de i mom. 1 omnämnda påföljder,
ega de att sådana tillämpa.

§ 80.

Tjensteman, som varder under förmynderskap stäld, må det ej
tillåtas att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar.
Blifver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes
han från tjensten; dock att, om hans omyndighetstillstånd varit föranledt
af sjukdom, fullmäktige må eg a att efter omständigheterna förfara.

Undandrager sig tjensteman, efter dertill erhållet rådrum, att
ställa sådan säkerhet, som i § 69 mom. 2 omförmäles, varde han likaledes
från tjensten skild.

§ 81.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande
sin egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas
och skall, om han icke senast sex månader, efter det inställelsedagen
i konkursen inträffat, styrker sig vara från borgenärers kraf befriad,
skiljas från sin i riksbanken innehafvande tjenstebefattning.

§ 82.

Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse
i allmänna lefverne! af den svåra beskaffenhet, att riksbankens

trygghet eller anseende ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafve
gjort sig förlustig sin i riksbanken innehafvande tjenst.

§ 83.

Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller
anmäldt laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest
visar märklig försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i
göromålen, skall, på anmälan af deputerade eller, för afdelningskontor,
af styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen, från listan öfver
extra ordinarie tjenstemän afföras.

§ 84.

Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar
eller på annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhåller
sig otillbörligt, ankommer det på fullmäktige eller vederbörande
kontorsstyrelse att afhålla den felaktige från tjenstgöring under längre
eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, eller
ock genast skilja honom från tjensten.

§ 85.

Beräknande af pension åt tjenstemän och vaktbetjening grundas
på dels den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal
år, de användt såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller
annan statens ti‘enst.

§ 86.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder
eller tjenat fyratiofem år, skall flyttas på pensionsstat, med åtnjutande
i sin öfriga lifstid af hela lönen såsom pension.

§ 87.

Don tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sextiofem års ålder
och tjenat fyratio år, eger att undfå afsked med bibehållande af hela
lönen såsom pension, då genom läkarebetyg behörigen styrkes, att han
befinnes uti ett sjukligt eller försvagadt helsotillstånd.

Bill. till Riksd. Prat. 1807. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. G

(Bankoreglemente!;.)

§ 88.

Den tjensteman ellar vaktbetjent, som, efter ådagalagdt välförhållande
i och utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, såvida han
fylt sextio år och tjenat fyratio år, berättigad att såsom pension för
lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda
sextio lefnadsår i förening med fyratio tjensteår kan afskedssökande
endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjenstgöring pension
erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjensteåren allena,
medelst afdrag å tre fjerdedelars lön af en fyrationdedel för hvarje
bristande tjensteår. Öfverstiga deremot tjensteåren fyratio och åldersåren
sextio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en fyrationdedel
för hvarje Överskjutande tjensteår, eller ock med en sextiondedel
för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt
skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla.

§ 89.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes
erforderligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom eller annan oförmögenhet är förhindrad
att vidare på ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken, oaktadt han
sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega fullmäktige att, efter omständigheterna,
antingen tillägga den, som afskedas, hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller
icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i
nästföregående paragraf äro faststälda.

. § 90.

Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende
för alltid eller för viss tid, hafve förlorat rättigheten att pension vidare
ära.

§ 91.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande
arfvoden utöfver faststäld stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar
få endast ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till
fullmäktiges expedition inlemnas senast å den dag, Riksdagen sammanträder,
vid påföljd, att de i annat fall icke varda till pröfning upptagna.

Mom. 2. öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelningskontor
fattade beslut, som grunda sig pa stadgandena i denna
afdelning af reglementet, kunna besvär anföras hos näst sammanträdande
bankoutskott eller, mellan riksdagarne, hos revisorerna af riksbanken,
dock, hvad angår beslut i ordningsmål, endast i det fall, att klaganden
blifvit från tjensten skild eller förklarats skyldig afstå någon del af
sina löneinkomster.

Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmägtige,
i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet
blifvit justeradt, och i andra mål senast fjorton dagar efter det
klaganden af beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före
klockan tolf på dagen, hvarefter besvären böra till fullmäktiges expedition
inlemnas, när de äro stälda till bankoutskottet, sist å den dag,
Riksdag sammanträder, och när de anföras hos revisorerna af riksbanken,
sist fjorton dagar före revisionens början; men är beslutet
meddeladt senare än fjorton dagar före utgången af den sålunda bestämda
tiden, böra besvären till bankoutskottet eller revisionen omedelbart
ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga
blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden
delgifvet.

B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk §

92.

Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare,
som på förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.

Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd,
ställa godkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp,
fullmäktige bestämma.

Till förvaltarens biträde äro anstälda för papperstillverkningen
en verkmästare och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromaien
och den öfriga förvaltningen en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens
förslag, tillsättas på förordnande tills vidare af fullmäktige.

För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse
den af bankoutskottet den 15 december 1857 faststälda instruktion,
med den ändring, som af andra eller materialbokhållaretjenstens indragning
följer.

§ 93.

Mom. 1. Tumba bruks tjensteman och vaktmästare tillkommande
löne- och öfriga förmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen faststäld
aflöningsstat.

Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och
afskedas af förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda
personal fastställa fullmäktige aflöning och öfriga förmåner.

Vilkorligt stadgande.

För den händelse att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af
de enskilda bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor,
ega fullmäktige:

dels att på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse,
återbetalningsskyldighet m. m., som med fullmäktige i riksgäldskontor
aftalas, uti riksgäldskontoret lyfta svenska statens obligationer
. eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp af högst
sju millioner kronor;

dels och att på de vilkor, fullmäktige må bestämma, i riksbanken
rediskontera af de enskilda bankerna öfvertagna inländska vexlar intill
belopp, motsvarande för hvarje sådan bank hvad densamma vid 1885
års slut befinnes hafva haft i egna tiokronesedlar utelöpande.

Vid 1897 års riksdag har tillika beslutits:

a) att under loppet af år 1898 skall inrättas i Gefle för Gefleborgs
län ett afdelningskontor af riksbanken under de vilkor och bestämmelser
med afseende å kontorets rörelse och förvaltning, som bankofullmäktige
eg a föreskrifva;

b) att det må ankomma på fullmäktige att till bedrifvande af kontorets
lånerörelse anvisa de belopp, fullmäktige må finna lämpliga; och

c) att fullmäktige tills vidare och intill dess Riksdagen annorlunda
besluter, må ej mindre bestämma, af huru stort antal ledamöter styrelsen
för afdelningskontoret i Gefle skall utgöras, än äfven utse dessa leda -

möter, förordna om styrelsens verksamhet och sättet för dennas utöfvande
samt bestämma arfvoden för styrelsen, äfvensom besluta om
tjenstemännens antagande, göromål och aflöning samt i öfrigt vidtaga
alla erforderliga åtgärder för kontorets öppnande.

Jemlikt § 8 i den för bankoutskottet gällande instruktion har
utskottet, på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i
noggrann öfverensstämmelse med de i lagen för Rikets Ständers bank
den 1 mars 1830 och i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897
faststälda grunder, för så vidt denna senare lag genast skall träda i
kraft, upprättat och sammanfattat förestående reglemente att, intill dess
annorlunda kan varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig
efterlefnad och iakttagande; kommande dock äldre, oförändrade
stadganden, instruktioner och förordnanden att derjemte iakttagas, så
vidt de, vid förekommande särskilda fall, utan stridighet med här utstakade
grunder och gifna speciella föreskrifter må kunna tjena till
efterrättelse; och böra fullmäktige besörja, att lagarne angående myntbestämningen
och för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830 samt
lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, kongl. kungörelserna
af den 30 maj 1873 angående rikets mynt och om öfvergången till det
nya myntsystemet, myntkonventionerna mellan de tre skandinaviska
landen af åren 1873 och 1876 samt detta reglemente efter riksdagens
slut i lika format af trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhandahållas.

Stockholm den 18 maj 1897.

J. Johansson.
John Rettig.
Helmer Falk.

K. E. Holmberg.

L. F. Mallmin.

G. H. SPENS.

Carl Moberg.
J. N. Sanne.
Aug. Östergren.

J. P. Jansson.
J. P. Nilsson.

R. G. Hamilton.
Ernst Stridsberg.
A. Hansson

i Solberga.

Oskär Nyländer.
Robert Eklundh.

C. B. Troilius.

Aflöningsstat

för Sveriges Riksbank.

A. Fullmäktige i Riksbanken:

sju fullmäktige uppbära i årligt arfvode, hvardera...... kronor 4,000;

hvarförutom två deputerade åtnjuta, hvardera ............... » 8,000:

och en vikarierande deputerad ............................................ » 3,000:

samt derförutom den fullmäktig, som besörjer tillsynen

vid riksbankens pappersbruk och tryckeri............... » 1,000:

B. Hufvudkontoret i Stockholm.
Tjenstemännen:

Å lönestat:

tjugu i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, kassaskrifvare,
kanslister, hvarje .......................................... kronor 1,500:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till............................................................ » 2,000:

tjugutvå i andra tjenstegraden, bokhållare, revisorer,

kassörer, notarie, registrator, hvarje ........................ » 2,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till............................................................ » 2,500:

efter tio års till................................................. » 3,000:

tio i tredje tjenstegraden, kamrerare, ombudsman, förste

revisor, hvarje..................................................................... kronor 3,000: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till........................................................... » 3,500: —

efter tio års tjenst i graden till .......................................... » 4,000: —

fem i fjerde tjenstegraden, kommissarier, bankosekreteraren,
hvarje..................................................................... » 4,000: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst i graden

kan förhöjas till................................................................ » 4,500: —

Å arfvodestat:

Tjenstgöringspenningar:

till tjensteman i l:a tjenstegraden, hvarje................... » 800: —

till tjensteman i 2:a tjenstegraden, hvarje........................ » 1,000: —

till tjensteman i 3:e tjenstegraden, hvarje........................ » 1,200: —

till de tjenstemän i 4:e graden, hvilka uppbära 4,000

kronor i lön, hvarje......................................................... » 1,450: —

till dem, hvilka uppbära 4,500 kronor i lön, hvarje... » 1,750: —

Missräkning spenning ar:

till kassörerna samt till den tjensteman, som inom
kontoret för riksbankens utrikes affärer bestrider

kassörsgöromål .................................................................. » 1,500: —

till den första gradens tjensteman, som förordnas att

förestå bronsmyntkassan ............................................... » 600: —

Arfvoden:

l:o) för vård om riksbankens förvaringskassor, låne-,
säkerhets- och värdehandlingar samt kontanta me -

del och andra behållningar, äfvensom för kontroll
och revision af kommissionsanstaltens verksamhet,

tillsammans 22 arfvoden å kronor 750: — ............

nemligen till:

fyra kommissarier i bankkontoret, sju kamrerare,
ombudsmannen, den särskildt förordnade vårdaren
af dagkassans fasta behållning, bokhållaren vid
kontoret å Norrmalm, en tjensteman vid kontoret
för riksbankens utrikes affärer, bokhållaren vid
kommissionsanstalten, två bokhållare i sedelkontoret
samt fyra andra tjenstemän, hvilka till
ifrågavarande slags uppdrag förordnas.

2:o) till extra arbeten och semestervikariat samt till

flitpenningar åt extra ordinarie tjenstemän............

3:o) till brandchefen..................................................................

4:o) » vårdaren af riksbankens mynt- och medaljsamling
.................................................................................

kronor 16,500:

» 24,000:

» 600:

» 500:

Vakibetjeningen:

öfvervaktmästaiten och brandmästaren, lön ..................... »

tjenstgöringspenningar ................................................... »

jemte fria husrum och vedbrand;

vaktmästarne, hvarje, lön....................... kronor 700: —

tjenstgöringspenningar................. » 300: — »

hvilka belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder
ådagalagdt välförhållande kunna höjas till
sammanlagdt 1,200 kronor, nemligen:

lön............................................................ kronor 800: —

och tjenstgöringspenningar........ » 400: — »

samt efter tio års ordinarie tjenst under fortsatt välförhållande
kunna ytterligare höjas till sammanlagdt
1,400 kronor, nemligen:

lön............................................................ kronor 900: —

och tjenstgöringspenningar........ » 500: — »

1,400: —
600: —

1,000: —

1,200: —

1,400: —

C. Afdelningskontoret i Göteborg: ''5)

I. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvardera.......................................... kronor 2,400: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ...................................................... » 4,600:

jemte fri bostad; dock att, derest sistnämnda befattning
bestrides af någon riksbankens tjensteman,
aflöningen till honom under tiden utgår efter
enahanda grunder och bestämmelser, som gälla för
tjenstemän i fjerde graden vid riksbankens hufvudkontor,
eller med 6,200 kronor för år räknadt, deraf
750 kronor anses såsom arfvode, 1,450 kronor såsom
tjenstgöringspenningar, hviika efter fem års
tjenstgöring kunna böjas till 1,750 kronor, och
4,000 kronor såsom lön, hvilket belopp efter fem
års tjenstgöring kan böjas till 4,500 kronor.

II. Tjenstemännen:

Å lönestat:

tre i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvardera » 1,000: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till............................................................ }) 1,500:

sex i andra graden, ombudsman, bokhållare, kassörer,

registrator, hvardera...................................................... }> 2,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till............................................................ » 2,500:

efter tio års till........................................................................... » 3,000:

en i tredje tjenstegraden, kamrerare................................. » 3,000: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till............................................................ » 3,500:

efter tio års till........................................................................... 4,000: *)

*) För tjenstemännen och vaktbetjeningen skall från 1898 års början ny stat tillämpas, hvilken
stat meddelas här nedan.

Bill. till Riksd. Prof. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7

(Bankoreglementet.)

Å arfvodesstat:

Tjenstgöringspenningar:

till tjenstemännen i första graden, hvardera.................. kronor 600: —

» » i andra » » .................. » 800: —

» tjenstemännen i tredje » » .................. » 1,000: —

Missräkningspenningar:

till kassörerna, hvardera......................................................... » 1,500: —

» föreståndaren för kommissionsgöromålen.................. » 500: —

Årfvoden:

till kamreraren för vård om kontorets låne- och säker hetshandlingar

samt andra behållningar.................. » 600: —

» extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar

för ordinarie och extra ordinarie tjensteman......... » 7,500: —

III. Vaktbetj eningen:

två vaktmästare, hvardera, lön............................................. » 600: —

och tjenstgöringspenningar...................................................... » 125: —

en husdräng, lön........................................................................ » 600: —

hvarjemte såväl denne som vaktmästarne ega åtnjuta
fri bostad och vedbrand eller såsom ersättning
för nämnda förmåner ett belopp för hvardera
af 300 kronor om året.

D. Afdelningskontoret i Malmö:®)

I. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvardera.......................................... kronor 1,800: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ...................................................... » 5,200: —

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides

*) För tjenstemännen och vaktbetjeningen skall från 1898 års början ny stat tillämpas, hvilken

stat meddelas bär nedan.

af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till
honom under tiden utgår efter enahanda grunder
och bestämmelser, som gälla för tjenstemän i
fjerde graden vid riksbankens hufvudkontor, eller
med 6,200 kronor för år räknadt, deraf 750 kronor
anses såsom arfvode, 1,450 kronor såsom tjenstgöringspenningar,
hvilka efter fem års tjenstgöring
kunna höjas till 1,750 kronor, och 4,000 kronor
såsom lön, hvilket belopp efter fem års tjenstgöring
kan höjas till 4,500 kronor.

II. Tjenstemännen:

Å lönestat:

två i första tjenstegraden, hvardera.................................... kronor

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till............................................................ »

två i andra tjenstegraden, bokhållare, kassör, hvardera »
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till............................................................ »

efter tio års till........................................................................... »

en i tredje tjenstegraden, kamrerare................................. »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till........................................................... »

efter tio års till............................................................ »

ombudsmannen ....................................................................... »

Å arfvodesstat:

Tjenstgöring spenningar:

till tjenstemännen i första graden, hvardera.................. »

» » i andra » » »

» tjenstemännen i tredje » .................................... »

» ombudsmannen..................................................................... »

Missräkningspenningar:

1,000: —

1,500: —
2,000: —

2,500: —
3,000: —
3,000: —

3,500: —
4,000: —
1,500: —

600: —
800: —
1,000: —
500: —

800: -

till kassören

Arfvoden:

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar

för ordinarie och extra ordinarie tjensteman......... kronor 3,000: —

III. Vaktbetjeningen.

eu vaktmästare, lön .................................................................. » 600: —

tjenstgöringspenningar ............................................. » 100: —

jemte fri bostad och vedbrand,

en husdräng, lön........................................................................ » 400:

jemte fri bostad och vedbrand.

E. Afdelningskontoret i Falun: °)

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ...................................................... » 2,400:

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides
af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till
honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000
kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses
såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar
och 3,000 kronor såsom lön, hvilket
lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda
egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter
tio års med ytterligare 500 kronor,

kamreraren, tillika kassör, lön ............................................. » 1,600:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 800:

och missräkningspenningar .......................................... » 600:

bokhållaren, tillika registrator, lön .................................... » 1,200:

*) För tjenstemännen och vaktbetjeningen skall från 1898 års början ny stat tillämpas, hvilken

stat meddelas här nedan.

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 300 kronor och efter tio års tjenst
med ytterligare 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... kronor 600:

ombudsmannen, lön ..................................................... ® 800:

till extra biträde vid kontor sgö rom ålen och semestervikariat
................................................................................. ® 1,700: —

vaktbetjenten, lön ..................................................................... 400:

tjenstgöringspenningar ................................................... )} 100:

jemte fri bostad och vedbrand.

F. Afdelningskontoret i Hernösand:0)

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen .............................................. » 2,400:

kamreraren, tillika kassör, lön ......................................... » 1,600:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med
ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 800:

och missräkningspenningar .......................................... » 600:

bokhållaren, tillika registrator, lön ............. » 1,200:

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med
ytterligare 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 600:

*) För tjenstemännen och vaktbetjeningen skall från 1898 års början ny stat tillämpas, hvilken

stat meddelas här nedan.

ombudsmannen, lön .................................................................. kronor 800: —

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
................................................................................. » 1,700: —

vaktbetjenten, lön ..................................................................... » 40O: _

tjenstgöringspenningar ................................................ » 100: —

jemte fri bostad och vedbrand.

G. Afdelningskontoret i Jönköping:0)

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ................................... » 2,400: —

kamreraren, tillika kassör, lön ............................................. » 1,600: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter 10 års med
ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 800: —

och missräkningspenningar............................................. » 600: —

bokhållaren, tillika registrator, lön .................................... » 1,200: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 600: —

kontors- och kassaskrifvaren, lön ....................................... » 900: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » * 400: —

stat meddelas här nedan.

ombudsmannen, lön ................................................................. kronor 800: —

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
................................................................................. »i 1,700: —

vaktbetjenten, lön........................................................................ » 400: —

tjenstgöringspenningar ................................................... » 100: —

jemte fri bostad och vedbrand.

H. Afdelningskontoret i Kalmar: °)

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200: —

samt derförutom ''den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ...................................................... » 2,400: —

kamreraren, tillika kassör, lön ............................................. » 1,600 —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med
ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar...................................... » 800: —

och missräkningspenningar .......................................... » 600: —

bokhållaren, tillika registrator, lön .................................... » 1,200: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 600: —

ombudsmannen, lön .................................................................. » 800: —

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
................................................................................ » 1,200: —

stat meddelas här nedan.

vaktbetjenten, lön ..................................................................... kronor 400: —

tjenstgöringspenningar ................................................... » 100: —

jemte fri bostad och vedbrand.

I. Afdelningskontoret i Karlstad.0)

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som bandhafver den

dagliga förvaltningen .................................................... » 2,400: —

kamreraren, tillika kassör, lön............................... » 1,600: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med
ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 800: —

och missräkningspenningar .......................................... » 600: —

bokhållaren, tillika registrator, lön ........................... » 1,200: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med
ytterligare 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 600: —

kontors- och kassaskrifvaren, lön ....................................... » 900: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 400:

ombudsmannen, lön .................................................................. * 800:

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
................................................................................. » 1,200:

*) För tjenstemännen och vaktbetjeningen skall från 1898 års början ny stat tillämpas, hvilken

stat meddelas här nedan.

vaktbetjenten, lön ..................................................................... kronor 400: —

tjenstgöringspenningar ................................................... » 100: —

jemte fri bostad och vedbrand.

K. Afdelningskontoret i Linköping. °)

tre styrelseledamöter, hvardera.............................................

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ......................................................

kamreraren, tillika kassör, lön .............................................

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års
med ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar..........................................

och missräkningspenningar ..........................................

bokhållaren, tillika registrator, lön ....................................

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med
ytterligare 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.........................................

ombudsmannen, lön ..................................................................

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
...............................................................................

vaktbetjenten, lön .....................................................................

tjenstgöringspenningar ..................................................

jemte fri bostad och vedbrand. *)

kronor 1,200:
» 2,400:

» 1,600:

» 800

» 600

). 1,200

600:

800:

1,200:

400:

100:

*) För tjenstemännen och vaktbetj eningen skall från 1898 års början ny stat tillämpas, hvilken
stat meddelas här nedan.

Bihang till Rilcsd. Prof. 1897. 10 Sami. 1 Afd, 2 Band. 8

(Bankoreglcmentet.)

L. Afdelningskontoret i Luleå: °)

tre styrelseledamöter, hvardera.............................................

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ......................................................

kamreraren, tillika kassör, lön.............................................

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års
med ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar..........................................

och missräkningspenningar ..........................................

bokhållaren, tillika registrator, lön ....................................

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar..........................................

kontors- och kassaskrifvaren, lön .......................................

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar..........................................

ombudsmannen, lön ..................................................................

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
.................................................................................

vaktbetjenten, lön .....................................................................

tjenstgöringspenningar ...................................................

jemte fri bostad och vedbrand.

kronor 1,200: —
)• 2,400: —

» 1,600: —

» 800: —

» 600: —

» 1,200:

» 600:

» 900:

» 400:

» 800: —

» 2,800: —

» 400: •—

» 100: —

*) För tjenstemännen och vaktbetjeningen skall från 1898 års början ny stat tillämpas, hvilken

stat meddelas här nedan.

M. Afdelningskontoret i Mariestad: *)

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen....................................................... » 2,400: —

kamreraren, tillika kassör, lön .............................................. » 1,600: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års
med ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 800:

och missräkningspenningar............................................. » 600:

bokhållaren, tillika registrator, lön .............v............v........ » 1,200: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 600:

ombudsmannen, lön .................................................................. » 800:

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
................................................................................. » 1,200: —

vaktbetjenten, lön ..................................................................... » 400:

tjenstgöringspenningar ....... » 100: —

jemte fri bostad och vedbrand.

N. Afdelningskontoret i Umeå: °)

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ...................................................... » 2,400: —

•) För tjenstcmänncn och vaktbetje ningen skall från 1898 års början ny stat tillämpas, hvilken

stat meddelas här nedan.

kamreraren, tillika kassör, lön............................................. kronor 1,600: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års
med ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar............................... » 800: —

och missräkningspenningar............................................. » 600: —

bokhållaren, tillika registrator, lön .................................. » 1,200: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar......................................... » 600: —

ombudsmannen, arfvode ......................................................... >y 800: —

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
...........................................................................;..... » 1,200: —

vaktbetjenten, lön ................................................................ » 400: —

tjenstgöringspenningar ........................... » 100: —

jemte fri bostad och vedbrand.

O. Afdelningskontoret i Vexiö: °)

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ...................................................... » 2,400: —

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides
af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till
honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000

stat meddelas här nedan.

kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses
såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar
och 3,000 kronor såsom lön, hvilket
lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda
egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter
tio års med ytterligare 500 kronor,

kamreraren, tillika kassör, lön ............................................/■ kronor 1,600: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års
med ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 800: —

och missräkningspenningar .......................................... » 600: —

bokhållaren, tillika registrator, lön .................................... )* 1,200: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 600: —

kontors- och kassaskrifvaren, lön ....................................... » 900: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 400: —

ombudsmannen, lön .................................................................. » 800: —

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
.............!................................................................... » 1,200: —

vaktbetjenten, lön ..................................................................... » 400: —

tjenstgöringspenningar ............................ » 100: —

jemte fri bostad och vedbrand.

P. Afdelningskontoret i Visby:*)

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 750: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen .......t.............................................. » 1,250: —

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides
af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till

*) För styrelsen samt tjenstemännen och vaktbetjeningen skall från 1898 års början ny stat

tillämpas, hvilken stat meddelas här nedan.

honom under tiden utgår efter enahanda grunder
och bestämmelser, som gälla för tjenstemän i
andra graden vid riksbankens hufvudkontor,

kamreraren, tillika kassör, lön ............................................. kronor 1,300: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 400 kronor och efter tio års
med ytterligare 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar............................ » 700: —

och missräkningspenningar .......................................... » 400: —

bokhållaren, tillika registrator, lön .........:.......................... » 1,000: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 500: —

ombudsmannen, lön .................................................................. » 500: —

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
................................................................................. )> 600: —

vaktbetjenten, lön ........................................ ) 400: —

tjenstgöringspenningar...................................................... » 100: —

jemte fri bostad och vedbrand.

Q. Afdelningskontoret i Örebro:0)

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200: —-

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen..................................................... » 2,400: —

kamreraren, tillika kassör, lön............................................. » 1,600: —

*) För tjenstemännen och vaktbetjeningen skall från 1898 års början ny stat tillämpas, hvilken

stat meddelas här nedan.

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordf

narie tjenst med 500 kronor och efter tio års
med ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... kronor 800: —

och missräkningspenningar............................................. >'' 600: —

bokhållaren, tillika registrator, lön .................................... » 1,200: —-

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 600: —

ombudsmannen, lön .................................................................. » 800: —

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
................................................................................. » 1,200: —

vaktbetjenten, lön ..................................................................... * 400: —

tjenstgöringspenningar ................................................... » 100: —

jemte fri bostad och vedbrand.

R. Afdelningskontoret i Östersund:0)

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ...................................................... » 2,400: —

kamreraren, tillika kassör, lön ............................................. » 1,600: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års
med ytterligare 500 kronor,

*) För tjonstemännen och vuktbetjeningen skull från 1898 årH början ny stat tillämpas, hvilken

stat meddelas här uedau.