Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2025
Regeringens skrivelse 2025/26:75
Regeringens skrivelse 2025/26:75
Riksdagens skrivelser till regeringen | Skr. |
– åtgärder under 2025 | 2025/26:75 |
|
|
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 12 mars 2026
Ulf Kristersson
Johan Forssell (Statsrådsberedningen)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden
1januari–31 december 2025. Dessutom lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet gällande författningar.
1
Skr. 2025/26:75
2
Innehållsförteckning
1 Inledning | Skr. 2025/26:75 |
|
Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som över- lämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen).
Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari–31 december 2025. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redo- visningsperiodens utgång.
Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riks- dagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivel- sen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut. Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn. Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärende- grupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departement. I allt väsentligt redovisas i sådana fall riksdagsskrivelsen under det departement som den 1 januari 2026 var ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet.
Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvud- avsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2023/24, 2024/25 och det nu pågående riksmötet 2025/26 fram till årsskiftet.
Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen från och med nr 126 från riksmötet 2024/25 till och med nr 137 från riksmötet 2025/26. Som framgått omfattar redovisningen dessutom de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats som slutbehandlade. Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskotts- betänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i redo- visningen med en asterisk (*).
Det departementsvisa avsnittet kompletteras med två register. Ett är kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovisningen varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdagsutskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivelsen eller inte (avsnitt 3). I det andra registret, som innehåller samma sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter det utskott där ärendena beretts (avsnitt 4).
Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivel- serna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författ- ningssamling (SFS) och hos myndigheterna (avsnitt 5).
3
Skr. 2025/26:75 Statsråds- beredningen
4
2 Redovisning
2.1 Statsrådsberedningen
Nyare riksmöten
Riksmötet 2024/25
1. Rskr. 2024/25:127
Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning
Bet. 2024/25:KU10 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 mars 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
2. Rskr. 2024/25:233
Verksamheten i Europeiska unionen under 2024
Skr. 2024/25:115, bet. 2024/25:UU10
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 oktober 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
3. Rskr. 2024/25:240
Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2024 Skr. 2024/25:103, bet. 2024/25:KU18
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 oktober 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
4. Rskr. 2024/25:253
Vårändringsbudget för 2025
Prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 19 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1). Punkten är slutbehandlad.
5. Rskr. 2024/25:268
Granskningsbetänkande
Bet. 2024/25:KU20
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 25 september 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
6. Rskr. 2024/25:274
Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 Skr. 2024/25:75, bet. 2024/25:KU21
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75
Den 30 oktober 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.Statsråds- beredningen
Riksmötet 2025/26
7. Rskr. 2025/26:67
Höständringsbudget för 2025
Prop. 2025/26:2, bet. 2025/26:FiU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 11 december 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1). Punkten är slutbehandlad.
8. Rskr. 2025/26:84
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:KU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2026: Den 11 december 2025 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1) och den 18 december 2025 om regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Svenska institutet för europapolitiska studier (anslag 9:1). Punkten är slutbehandlad.
5
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
6
2.2 Justitiedepartementet
Äldre riksmöten
Riksmötet 2014/15
1. Rskr. 2014/15:138
Straffrättsliga frågor
Mot. 2014/15: 197, 288, 289, 843, 836, 1529, 1606, 1617, 1711, 1758, 1795, 1827, 1904, 2039, 2246, 2313, 2319, 2413, 2508, 2524, 2969, 2970, 2972, 2993 och 2996, bet. 2014/15:JuU14
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 33), 2016/17:75 (Ju 25), 2017/18:75 (Ju 14), 2018/19:75 (Ju 9), 2019/20:75 (Ju 7), 2020/21:75 (Ju 6), 2020/21:75 (Ju 4), 2021/22:75 (Ju 4), 2022/23:75 (Ju 2), 2023/24:75 (Ju 2) och 2024/25:75 (Ju 2).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 48 om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2014/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1904 yrkande 6 och 2014/15:2970 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:2524 yrkande 22. Frågan omfattas av Påföljdsutredningens betänkande Nya påföljder (SOU 2012:34). Regeringen beslutade den 17 mars 2016 propositionen Ny påföljd efter tidigare dom (prop. 2015/16:151). I propositionen lämnades vissa förslag som innebär att reglerna om gemensam straffmätning i 34 kap. brottsbalken inte längre ska tillämpas då fråga är om återfall. Vidare gjorde regeringen bedömningen att den nuvarande ordningen för straffvärde- bedömning vid flerfaldig brottslighet i övrigt framstår som väl avvägd och föreslog därför ingen ändring i de reglerna. I samband med att propositionen beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). Punkten står därför åter som öppen. Tillkännagivandet återrapporterades till riksdagen i budgetpropositionen för 2018 (se prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Förslagen i betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025.
Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
2. Rskr. 2014/15:152
Polisfrågor
Mot. 2014/15:2986 yrkande 2, bet. 2014/15:JuU16
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 38), 2016/17:75 (Ju 26), 2017/18:75 (Ju 15), 2018/19:75 (Ju 11), 2019/20:75 (Ju 8), 2020/21:75 (Ju 7), 2021/22:75 (Ju 5), 2022/23:75 (Ju 3), 2023/24:75 (Ju 3) och 2024/25:75 (Ju 3).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om renodling av polisens uppgifter (bet. 2014/15:JuU16 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2986 yrkande 2. Den 1 december 2016 beslutade regeringen propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). För att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för att renodla polisens verksamhet föreslog regeringen i propositionen nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2017. Med anledning av betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) har ett projekt pågått där regeringen har avsatt medel under 2014–2016 i syfte att få till stånd en praxisändring genom att landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har följt upp effekterna av regeringens satsning och slutredovisade sitt uppdrag den 28 mars 2018, rapport 2018:1 En lob i mål? (S2017/00357). Regeringen beslutade den 7 september 2017 propositionen Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet (prop. 2016/17:224). I propositionen föreslog regeringen att vissa uppgifter som rör djur ska flyttas från Polismyndigheten till länsstyrelserna. Förslagen som innebär en renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter trädde i kraft den 1 juni 2018.
För att ytterligare avlasta polisen från uppdrag att utföra transporter beslutade regeringen den 14 juli 2022 propositionen Arrestantvakter och transportuppdrag (prop. 2021/22:275). I propositionen föreslogs ändringar i polislagen som bl.a. innebär att inhyrda arrestantvakter ska kunna utföra vissa transporter av frihetsberövade personer. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. Regeringen beslutade den 16 mars 2023 propositionen En ny lag om ordningsvakter (prop. 2022/23:91). I propo- sitionen föreslogs en ny lag om ordningsvakter som skapar förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter. Ordningsvakter ska få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller främja trygghet. De ska även ges fler befogenheter, till exempel att få transportera vissa omhändertagna personer, vilket bedöms kunna frigöra resurser hos Polismyndigheten som
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
7
Skr. 2025/26:75 | gör att polismän kan ägna sig åt uppgifter där det finns ett större behov av | ||
Justitie- | polisiär kompetens. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2024. | ||
departementet | Den 6 juli 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En ny jakt- | ||
| och viltvårdsmyndighet (dir. 2023:108) som ger en särskild utredare i | ||
| uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de | ||
| statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårds- | ||
| området. I uppdraget ingick att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet | ||
| och att utreda om bl.a. ansvaret för vapentillstånd och tillsyn och | ||
| tillståndsprövning av skjutbanor ska flyttas från Polismyndigheten till den | ||
| nya myndigheten. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november | ||
| 2024 skulle uppdraget redovisas senast den 30 april 2025 (dir. 2024:105). | ||
| Den 7 maj 2025 redovisades betänkandet En ny nationell myndighet för | ||
| viltförvaltning (SOU 2025:50). Betänkandet har remitterats och | ||
| remisstiden gick ut den 25 september 2025. Betänkandet bereds i | ||
| Regeringskansliet. |
|
|
| Den 11 maj 2023 beslutade regeringen ett uppdrag till Statskontoret om | ||
| att se över vissa frågor på djurområdet, bl.a. om uppgiftsfördelningen | ||
| mellan Polismyndigheten och länsstyrelserna är ändamålsenligt utformad | ||
| (LI2023/02465, LI2023/00375). Uppdraget redovisades den 28 februari | ||
| 2024. Statskontorets | rapport remitterades | tillsammans med en |
| kompletterande promemoria som togs fram inom Landsbygds- och | ||
| infrastrukturdepartementet. Den 13 november 2025 beslutade regeringen | ||
| propositionen Hund under kontroll (prop. 2025/26:57). I propositionen | ||
| föreslogs bl.a. att även länsstyrelserna – utöver Polismyndigheten – ska få | ||
| fatta beslut om omedelbara omhändertaganden enligt tillsynslagen och | ||
| djurskyddslagen. Vidare föreslogs att länsstyrelserna ska ges hela | ||
| kostnadsansvaret för omhändertaganden enligt nämnda lagar, vilket | ||
| bedömdes innebära en administrativ lättnad för Polismyndigheten. | ||
| Därutöver har det genomförts arbete som syftar till att avlasta | ||
| Polismyndigheten från vissa uppdrag av mer administrativ karaktär. Den | ||
| 31 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Hittegods i | ||
| kollektivtrafiken (prop. 2021/22:218). I propositionen föreslogs en ny | ||
| hittegodslag för hittegods i kollektivtrafik som bl.a. innebär att den som | ||
| tar om hand kvarglömd eller borttappad egendom ombord på kollektiv- | ||
| trafikfordon eller inom vissa anslutande områden, ska lämna egendomen | ||
| till det berörda trafikföretaget. Den nya lagen innebär att Polis- | ||
| myndighetens ansvar för sådant hittegods begränsas. Lagen trädde i kraft | ||
| den 1 augusti 2022. Polismyndigheten inkom den 17 juni 2022 med en | ||
| hemställan om översyn av lagen (1976:711) om omhändertagande av | ||
| berusade personer. Hemställan bereds i Regeringskansliet. Den 4 oktober | ||
| 2024 beslutade regeringen propositionen Avskaffat krav på tillstånd för | ||
| hotell- och pensionatsrörelser (prop. 2024/25:27) som bl.a. innebär att | ||
| kravet på tillstånd från Polismyndigheten för att driva vissa hotell- och | ||
| pensionatsrörelser tas bort och ersätts av ett anmälningsförfarande. | ||
| Förslagen innebär en administrativ lättnad för Polismyndigheten som kan | ||
| frigöra resurser till annat. I augusti 2024 beslutade regeringen | ||
| kommittédirektiven En stärkt tillsyn av tivolin och en översyn av vissa | ||
| uppgifter som utförs av Polismyndigheten (dir. 2024:75). I april 2025 | ||
| överlämnade utredningen delbetänkandet Säkrare tivoli (SOU 2025:40). I | ||
| delbetänkandet föreslås bl.a. att Konsumentverket ska ta över Polis- | ||
8 | myndighetens ansvar | för tillsyn av tivolin. | Slutbetänkandet Bättre |
ansvarsfördelning (SOU 2025:102) överlämnades i oktober 2025. I betän- kandet lämnas förslag om att vissa arbetsuppgifter med låg polisär relevans ska flyttas från Polismyndigheten till andra huvudmän, och att andras möjligheter att anlita Polismyndigheten för stämningsmannadelgivning ska begränsas. Betänkandena har remissbehandlats och förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
3. Rskr. 2014/15:153
Kriminalvårdsfrågor
Mot. 2014/15:2970, bet. 2014/15:JuU17
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 39), 2016/17:75 (Ju 27), 2017/18:75 (Ju 16), 2018/19:75 (Ju 12), 2019/20:75 (Ju 9), 2020/21:75 (Ju 8), 2021/22:75 (Ju 6), 2022/23:75 (Ju 4), 2023/24:75 (Ju 4) och 2024/25:75 (Ju 4).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 15 om villkorlig frigivning vid återfall i likartad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör skärpa reglerna för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad brottslighet (bet. 2014/15:JuU17 s. 27 f.). En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen lämnades inte något förslag som innebär att återfall i brott påverkar tidpunkten för villkorlig frigivning. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhälls- skydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet remitterades och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Den 7 maj 2025 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om skärpta regler för villkorlig frigivning. Remisstiden gick ut den 30 juni 2025. Den 16 november 2025 beslutade regeringen propositionen Skärpta regler för villkorlig frigivning (prop. 2025/26:34). I propositionen föreslogs bl.a. att den andel av strafftiden som måste avtjänas i anstalt innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar, att det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i brottslighet av allvarligt slag, att hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden och att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
9
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
10
Riksmötet 2015/16
4. Rskr. 2015/16:174
Kriminalvårdsfrågor
Mot. 2015/16:2334 och 2791, bet. 2015/16:JuU21
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 47), 2017/18:75 (Ju 26), 2018/19:75 (Ju 20), 2019/20:75 (Ju 15), 2020/21:75 (Ju 13), 2021/22:75 (Ju 11), 2022/23:75 (Ju 8), 2023/24:75 (Ju 8) och 2024/25:75 (Ju 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 12 om medverkan i behandlingsprogram*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen ska överväga om personer som är dömda för våldsbrott ska ha en skyldighet att genomgå behandlingsprogram. En vägran att delta i ett sådant behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjligheter att få permission och villkorlig frigivning. Den intagnes medverkan i behandlingsprogram ska vara ett krav för villkorlig frigivning för personer som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående. Riksdagen har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2334 yrkande 4 och 2015/16:2791 yrkande 3. En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den bakgrunden beslutades den 24 september 2020 propositionen En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2021 och innebär att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare infördes utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Regeringen gjorde bedömningen att propositionens förslag därmed fick anses ligga mycket nära riksdagens tillkännagivande i den del det avser att det bör införas en skyldighet för dem som har begått viss brottslighet att delta i behandlingsprogram för att kunna komma i fråga för villkorlig frigivning. Regeringen ansåg därför att det inte behöver vidtas någon ytterligare åtgärd med anledning av denna del av tillkännagivandet. Den del av tillkännagivandet som innebär att en vägran att delta i behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjlighet till permission behandlades inte i det lagstiftningsprojektet och tillkännagivandet bedömdes därför inte slutbehandlat, se prop. 2020/21:18 s. 20. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattade den del av tillkännagivandet som avser permission. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a.
innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Den 18 december 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att det vid prövningen av om permission och frigivningsförberedande åtgärder kan beviljas, särskilt ska beaktas om den intagne inte har deltagit i eller har misskött anvisade åtgärder som syftar till att förebygga återfall i brott eller på annat sätt främja hans eller hennes anpassning i samhället, eller annars på ett allvarligt sätt har brutit mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
5. Rskr. 2015/16:187
Hyresrätt m.m.
Mot. 2014/15:12 m.fl., bet. 2015/16:CU14
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 49), 2017/18:75 (Ju 27), 2018/19:75 (Ju 21), 2019/20:75 (Ju 16), 2020/21:75 (Ju 14), 2021/22:75 (Ju 12), 2022/23:75 (Ju 9), 2023/24:75 (Ju 9) och 2024/25:75 (Ju 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 18 om omvandling till ägarlägenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa möjligheter till omvandling till ägarlägenheter m.m. (bet. 2015/16:CU14 s. 59 f.). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Tillkännagivandet omfattar även ett par närliggande frågor, bl.a. ett hyrköpsystem för bostäder. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Regeringen tillsatte i december 2020 en utredning med uppdraget att utreda och föreslå åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare att träda in på den ägda bostadsmarknaden (dir. 2020:125). Uppdraget redovisades i april 2022 genom betänkandet Startlån till förstagångsköpare av bostad (SOU 2022:12). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 11 maj 2023 kommittédirektiven Fler vägar till att äga sitt boende (dir. 2023:62) med uppdraget att bl.a. föreslå de åtgärder som behövs för att befintliga hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter och analysera och ta ställning till hur ett tryggt regelsystem för hyrköp av bostäder bör utformas. Uppdraget redovisades den 10 december 2024 genom betänkandet Fler vägar till att äga sitt boende (SOU 2024:83). Betänkandet har remitterats. Regeringen beslutade den 20 januari 2026 lagrådsremissen Lag om hyrköp av bostad. I lagrådsremissen föreslås bl.a. en lag om hyrköp av bostad som behandlar ett hyrköpsystem för bostäder. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Utredningens förslag om
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
11
Skr. 2025/26:75 en lag om omvandling av hyreslägenheter till ägarlägenheter bereds vidare
Justitie-i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. departementet
12
6. Rskr. 2015/16:196
Straffrättsliga frågor
Mot. 2015/16: 2403, 2645, 2681 och 3099, bet. 2015/16:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 54), 2017/18:75 (Ju 31), 2018/19:75 (Ju 23), 2019/20:75 (Ju 17), 2020/21:75 (Ju 15), 2021/22:75 (Ju 13), 2022/23:75 (Ju 10), 2023/24:75 (Ju 10) och 2024/25:75 (Ju 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 30 om systematiska stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om systematiska stölder och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2403 yrkande 14. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har rege- ringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrotts- området, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifikations- grund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. Bered- ningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt inom Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Förslagen i betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
7. Rskr. 2015/16:205
Vallagsfrågor
Mot. 2014/15:404 och 2015/16:2788, bet. 2015/16:KU14
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 59), 2017/18:75 (Ju 34), 2018/19:75 (Ju 26), 2019/20:75 (Ju 19), 2020/21:75 (Ju 17), 2021/22:75 (Ju 15), 2022/23:75 (Ju 12), 2023/24:75 (Ju 12) och 2024/25:75 (Ju 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om valhemlighet för synskadades personröster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om valhemlighet för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 s. 15). Riksdagen har därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:404 och 2015/16:2788 yrkande
3.Som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. Regeringen har i propositionen Snabbare omval (prop. 2017/18:38) ansett att frågan om att vidta åtgärder för att ytterligare stärka valhemligheten bör bli föremål för fortsatta överväganden. I propositionen Stärkt skydd för valhemligheten (prop. 2017/18:286) har regeringen föreslagit bl.a. att platsen där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Syftet med det förslaget var att allmänt ytterligare stärka skyddet för valhemligheten för alla väljare. Den 26 mars 2020 gav regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda hur personer med synnedsättning kan ges förutsättningar att personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon (dir. 2020:30). Kommittén överlämnade den 15 december 2021 sitt slutbetänkande Säkerhet och tillgänglighet vid val (SOU 2021:96). I betänkandet redovisades resultatet av ett idé- och prototyparbete för utveckling av hjälpmedel till personer med synnedsättning. Kommittén lämnade förslag om att vidareutveckla de prototyper som presenterats, att alla kommuner ska kunna erbjuda förstoringshjälpmedel och belysningsförstärkning på alla röstmot- tagningsställen och att punktskrift som tillförs valsedeln av väljare vid röstning ska kunna avläsas och bedömas vid länsstyrelsens slutliga rösträkning. Regeringen gav den 19 maj 2022 Valmyndigheten i uppdrag att vidareutveckla och färdigställa prototyper till hjälpmedel till personer med synnedsättning. Regeringen beslutade den 15 december 2022 att uppdraget ska upphöra. I beslutet anförde regeringen att en kommande utredning om valsedelssystemet samt eventuella förändringar av valsedlarnas utformning bör avvaktas innan prototyper till hjälpmedel vidareutvecklas och färdigställs. Efter att uppdraget återkallades har ett möte hållits med representanter för Synskadades riksförbund, riksorganisationen Unga med synnedsättning och förbundet Sveriges dövblinda då bl.a. olika sätt att underlätta för personer med synnedsättning att rösta utan hjälp diskuterades. Regeringen beslutade den 15 februari 2024 att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utvärdera och överväga förändringar av valsedelssystemet (dir. 2024:24). I uppdraget ingår att analysera hur valsedelsystemet och dess tillämpning förhåller sig till valhemligheten och möjligheterna för väljare att delta i val, däribland personer med funktionsnedsättning. Det ingår även att analysera och bedöma hur gemensamma eller neutrala valsedlar skulle
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
13
Skr. 2025/26:75 | påverka förutsättningarna för bl.a. personer med funktionsnedsättningar, | ||
Justitie- | t.ex. synnedsättning, att delta i valen på lika villkor. Den 19 juni 2025 | ||
departementet | beslutade regeringen tilläggsdirektiv till kommittén (dir. 2025:65). | ||
| Uppdraget utvidgades och utredningstiden förlängdes till den 14 augusti | ||
| 2026. Punkten är inte slutbehandlad. | ||
| Riksmötet 2016/17 |
| |
| 8. Rskr. 2016/17:90 |
| |
| Utgiftsområde 4 Rättsväsendet | ||
| Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:JuU1 | ||
| Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 99), 2017/18:75 (Ju 37), | ||
| 2018/19:75 (Ju 30), 2019:20:75 (Ju 21), 2020/21:75 (Ju 19), 2021/22:75 | ||
| (Ju 17), 2022/23:75 (Ju 14), 2023/24:75 (Ju 13) och 2024/25:75 (Ju 12). | ||
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. | ||
| Punkt 49 om åtgärder mot bedrägeribrott*: Riksdagen har tillkännagett | ||
| för regeringen det utskottet anför om åtgärder mot bedrägeribrott (bet. | ||
| 2016/17:JuU1 s. 105). Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild | ||
| utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav | ||
| och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). | ||
| Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp | ||
| av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 | ||
| betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU | ||
| 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshand- | ||
| lingar. |
|
|
| I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 | ||
| s. 59–60) redovisade regeringen vidtagna åtgärder med anledning av | ||
| tillkännagivandet och ansåg att tillkännagivandet var slutbehandlat. I | ||
| konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock | ||
| riksdagen en annan uppfattning. Enligt riksdagen kunde tillkännagivandet | ||
| inte anses vara slutbehandlat förrän de åtgärder som föreslagits i | ||
| betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation var | ||
| genomförda. Punkten står därför åter som öppen. | ||
| Arbetet med ett nytt statligt id-kort har försenats på grund av en dom | ||
| från EU-domstolen meddelad i mars 2024. I domen ogiltigförklarades | ||
| EU:s id-kortsförordning, som lagförslagen i stora delar var tänkta att | ||
| bygga på. Förhandlingar om en ny id-kortsförordning avslutades | ||
| sommaren 2025 då EU:s ministerråd antog en ny id-kortsförordning. | ||
| Ärendet bereds | i | Regeringskansliet. Regeringen aviserade i |
| budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.5 s. | ||
| 115) att Polismyndigheten får uppdraget att utfärda en statlig e- | ||
| legitimation på högsta tillitsnivå. Den 27 mars 2025 gav regeringen | ||
| Polismyndigheten i uppdrag att utforma och utfärda en statlig e- | ||
| legitimation på högsta tillitsnivå (Ju2025/00740). E-legitimationen ska | ||
| vara redo att utfärdas senast den 2 november 2026 förutsatt att nödvändig | ||
| svensk lagstiftning har kommit på plats. | ||
| Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa och bedöma effekten | ||
| av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott och brott mot äldre. I | ||
| redovisningen lyftes bl.a. fram inrättandet av polisens nationella | ||
14 | bedrägericentrum | som | syftar till att göra arbetet mot bedrägerier mer |
effektivt och strukturerat och har bidragit till förbättringar i Polismyndighetens samordning av bedrägeriärenden. Samtidigt beskriver Polismyndigheten att inflödet av anmälda bedrägerier är oerhört stort och att bedrägeribrottsligheten är svår att utreda bort. Polismyndighetens nationella bedrägericentrum arbetar därför också på olika sätt aktivt med att förebygga bedrägerier genom kampanjer, informationsinsatser, externa och interna utbildningar samt andra aktiviteter i samverkan med olika aktörer. Myndigheten har även en strukturerad samverkan med banksektorn för att förstärka det förebyggande arbetet på bedrägeri- området. Våren 2024 presenterade Svenska Bankföreningen ett åtgärdspaket för att förstärka kundskyddet mot bedrägerier, som bankerna skulle genomföra senast i slutet av 2025. Under 2024 minskade brottsvinsterna för s.k. telefonbedrägerier (vishing) med 40 procent. Under perioden januari till och med september 2025 har brottsvinsterna fortsatt att sjunka i förhållande till motsvarande period 2024. Bankernas åtgärder bedöms ha bidragit till att telefonbedragarna har blivit mindre framgångsrika i att komma över brottsoffrens pengar. Under 2024 förbättrades också Polismyndighetens utredningsresultat vad gäller bedrägeribrott. I brottskategorin ”bedrägeribrott m.m.” ökade antalet ärenden redovisade till åklagare med 36 procent och antalet individer med brottsmisstankar redovisade till åklagare med 33 procent i förhållande till 2023. Andelen redovisade ärenden av utredda ökade från 14,5 till 18,6 procent.
Med de många anmälda bedrägeribrotten kommer också krav på stora utredningsresurser. Polismyndigheten tillfördes ökade resurser i en rad budgetar för att till och med 2024 öka antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många som fanns vid ingången av 2016 – en ambition som uppnåddes i mars 2024. Denna satsning ligger nu som grund för regeringens målsättning att Polismyndigheten ska växa så att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i Europeiska unionen. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8 s. 58–60) tillfördes Polismyndigheten medel för att växa. För att förstärka arbetet mot bedrägerier och penningtvätt tillfördes också medel till ett finansiellt underrättelsecentrum där Polismyndigheten, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten tillsammans med privata parter, såsom banker, ges möjlighet utbyta operativ information och arbeta brottsförebyggande. På uppdrag av regeringen (Ju2024/02646) inrättade Polismyndigheten centrumet den 1 april 2025. Det ska vara fullt utbyggt senast den 31 december 2027. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.9 s. 79 samt utg.omr. 3 avsnitt 2.9 s. 22) föreslog regeringen ytterligare medel till Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket för att förstärka och utveckla verksamheten vid centrumet. Punkten är inte slutbehandlad.
9. Rskr. 2016/17:211
Straffrättsliga frågor
Mot. 2016/17: 443, 510, 685, 702, 728, 865, 1080, 1134, 1180, 1535, 1538, 1936, 2288, 2303, 2466, 2627, 2701, 3078, 3221, 3230, 3238, 3346, 3388 och 3474, bet. 2016/17:JuU16
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
15
Skr. 2025/26:75 | Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 55), 2018/19:75 (Ju 36), | |
Justitie- | 2019/20:75 (Ju 27), 2020/21:75 (Ju 24), 2021/22:75 (Ju 20), 2022/23:75 | |
departementet | (Ju 16), 2023/24:75 (Ju 14) och 2024/25:75 (Ju 13). |
|
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
| Punkt 24 om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal m.m.*: Riksdagen har | |
| ställt sig bakom det som utskottet anför om straffrättsligt skydd för | |
| blåljuspersonal och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 | |
| s. 51 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna | 2016/17:865 |
| yrkandena 7–9, 2016/17:1080 yrkandena 10–13, 2016/17:1535 yrkande 2, | |
| 2016/17:2466, 2016/17:3221 yrkande 25, 2016/17:3238 yrkandena 1–3 | |
| och 2016/17:3388 yrkande 14 och delvis motionerna 2016/17:443, | |
| 2016/17:685 yrkandena 1 och 2, 2016/17:728, 2016/17:1936, | |
| 2016/17:2303 yrkande 10 och 2016/17:2701. Innehållet i | |
| tillkännagivandet omfattas av Blåljusutredningens (Ju 2016:23) uppdrag | |
| enligt kommittédirektiven Ett modernt straffrättsligt skydd för | |
| blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). | |
| Uppdraget redovisades genom ett delbetänkande den 17 januari 2018 | |
| (SOU 2018:2). Den 4 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Ett | |
| stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning | |
| (prop. 2018/19:155). I propositionen föreslogs att | sabotage mot |
| blåljusverksamhet skulle införas som ett nytt gradindelat brott i | |
| brottsbalken. Brottet omfattar den som angriper eller på annat sätt stör | |
| polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att | |
| allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekäm- | |
| pande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv | |
| eller egendom av särskild betydelse, eller annars varit av särskilt farlig art, | |
| ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för | |
| sabotage mot blåljusverksamhet är fängelse i högst fyra år och för grovt | |
| sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst | |
| arton år, eller på livstid. Vidare föreslogs att straffskalan för grovt våld | |
| eller hot mot tjänsteman skulle skärpas till fängelse i lägst ett och högst | |
| sex år. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020. I propositionen | |
| bedömde regeringen att de delar av tillkännagivandet som avser att en ny | |
| brottsbeteckning bör införas och att det bör införas en särskild | |
| straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett angrepp | |
| mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff tillgodoses genom | |
| förslaget. |
|
| Vad gäller övriga delar beslutade regeringen den 14 maj 2020 | |
| kommittédirektiven Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa | |
| samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. | |
| 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till | |
| vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt | |
| straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget | |
| ingick också att analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som | |
| innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att | |
| straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som | |
| beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget | |
| redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott | |
| mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU | |
16 | 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj | |
2022. Den 20 april 2023 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner (prop. 2022/23:106). Den 1 augusti 2023 trädde lagförslagen i propositionen i kraft. I propositionen bedömde regeringen att den del av tillkännagivandet som handlar om att våld eller hot mot personal inom räddningstjänsten och hälso- och sjukvården bör straffas lika hårt som våld eller hot mot polisen är tillgodosedd.
Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31). Utredaren skulle bl.a. göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:16) som beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a., oavsett ställnings- tagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden förlängdes. Uppdraget i sin helhet redovisades den 11 januari 2024 genom betänkandet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 april 2024. Den 13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. (prop. 2024/25:141). I propositionen lämnades förslag på bl.a. en skärpt straffskala för grovt våld eller hot mot tjänsteman och ett skärpt maximistraff för brott av normalgraden. Regeringen anförde i propositionen att förslagen innebär ett starkare straffrättsligt skydd för tjänstemän och vissa samhällsnyttiga funktioner, och att det inte finns anledning att därutöver vidta de lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
10. Rskr. 2016/17:272
Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott Prop. 2016/17:131, bet. 2016/17:JuU13
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 70), 2018/19:75 (Ju 41), 2019/20:75 (Ju 32), 2020/21:75 (Ju 27), 2021/22:75 (Ju 22), 2022/23:75 (Ju 17), 2023/24:75 (Ju 15) och 2024/25:75 (Ju 14).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om upprepade stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om vikten av att se upprepade stölder i ett sammanhang, och att påföljderna i större utsträckning ska stå i proportion till den samlade brottsligheten, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3230 yrkande 5. Egendomsskyddsutredningen lämnade i decem- ber 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har rege- ringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrotts- området, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
17
Skr. 2025/26:75 | Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den |
Justitie- | 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till |
departementet | butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. |
| 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var |
| delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifika- |
| tionsgrund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. |
| Beredningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt |
| inom Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för |
| att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. |
| 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar |
| av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig |
| brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står |
| i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. |
| Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta |
| straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har |
| remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare |
| beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag |
| att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. |
| med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt |
| tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget |
| redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade |
| sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU |
| 2025:66). Förslagen i betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut |
| den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade |
| regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i |
| kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag |
| bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Riksmöte 2017/18 |
| 11. Rskr. 2017/18:65 |
| Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de grova brotten |
| Prop. 2017/18:26, bet. 2017/18:JuU8 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 102), 2018/19:75 (Ju 47), |
| 2019/20:75 (Ju 38), 2020/21:75 (Ju 33), 2021/22:75 (Ju 26), 2022/23:75 |
| (Ju 19), 2023/24:75 (Ju 17) och 2024/25:75 (Ju 16). |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Punkt 3 om kvalifikationsgrunder för grova brott*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler vapenbrott |
| ska anses som grova (bet. 2017/18:JuU8 s. 5 f.) och därmed bifallit motion |
| 2017/18:3917 yrkande 2. Propositionen En strängare syn på hantering av |
| vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200) beslutades den 27 augusti |
| 2020. I propositionen föreslogs att när det gäller vapenbrott och brott mot |
| tillståndsplikten för explosiva varor ska fler enhandsvapen och explosiva |
| varor anses vara av särskilt farlig beskaffenhet och vid bedömningen av |
| om ett brott är grovt ska det särskilt beaktas om vapen eller explosiva varor |
| innehafts eller hanterats i en sådan miljö att de typiskt sett kan befaras |
| komma till brottslig användning. Regeringen föreslog vidare att det inte |
| längre ska behöva vara fråga om ett stort antal vapen eller explosiva varor |
18 | för att ett brott ska kunna bedömas som synnerligen grovt, om det rör sig |
om vapen eller varor av särskilt farlig beskaffenhet. Den 5 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 900). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i ovan nämnda proposition. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen bedömde regeringen att det inte finns anledning att vidta de lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
12. Rskr. 2017/18:229
Offentlig förvaltning
Mot. 2017/18:3119 m.fl., bet. 2017/18:KU37
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 81), 2019/20:75 (Ju 52), 2020/21:75 (Ju 44), 2021/22:75 (Ju 35), 2022/23:75 (Ju 26), 2023/24:75 (Ju 23) och 2024/25:75 (Ju 20).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om tjänstemannaansvar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett modernare och tydligare tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel (bet. 2017/18:KU37 s. 33 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommitté- direktiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funk- tioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Utredningen bedömde att straffbestämmelsen om tjänstefel inte bör ändras. Utredningen lämnade därför inte något förslag om ändring av straff- bestämmelsen. Som framgår av Tidöavtalet är samarbetspartierna överens om att en särskild utredare ska få i uppdrag att lägga fram förslag för hur ett återinfört tjänstemannaansvar skulle kunna se ut. Regeringen beslutade den 1 februari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den straffrättsliga lagstiftningen om korruption och tjänstefel (dir. 2024:14). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att tjänstefelsansvaret utvidgas till att omfatta även annat än åtgärder som vidtagits vid myndighetsutövning.
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
19
Skr. 2025/26:75 | Den 5 juni 2025 beslutade regeringen tilläggsdirektiv som innebar att |
Justitie- | uppdraget inte längre skulle omfatta anpassning av svensk rätt till det |
departementet | kommande EU-direktivet om bekämpning av korruption (dir. 2025:57). |
| Utredningen redovisade sitt uppdrag den 25 juli 2025 genom betänkandet |
| Straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel (SOU 2025:87). |
| Betänkandet har remissbehandlats. Den 29 januari 2026 beslutade |
| regeringen lagrådsremissen Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar. I |
| lagrådsremissen föreslås att ett nytt gradindelat brott införs i brottsbalken, |
| missbruk av offentlig ställning, och att minimistraffet för grovt tjänstefel |
| skärps. Regeringen avser återkomma till riksdagen i en proposition under |
| våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad. |
| 13. Rskr. 2017/18:240 |
| Straffrättsliga frågor |
| Mot. 2017/18:9 m.fl., bet. 2017/18:JuU14 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 84), 2019/20:75 (Ju 53), |
| 2020/21:75 (Ju 45), 2021/22:75 (Ju 36), 2022/23:75 (Ju 27), 2023/24:75 |
| (Ju 24) och 2024/25:75 (Ju 21). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 14 om skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner |
| såsom akutmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det |
| som utskottet anför om ett stärkt straffrättsligt skydd för personal inom |
| hälso- och sjukvården och om att våld mot personal inom hälso- och |
| sjukvården och andra vitala samhällsfunktioner ska ha ett minimistraff om |
| sex månaders fängelse (bet. 2017/18:JuU14 s. 45 f.). Riksdagen har där- |
| med bifallit motionerna 2017/18:9, 2017/18:3192 yrkande 3, |
| 2017/18:3421 yrkande 37, 2017/18:3568 yrkande 30, 2017/18:3569 |
| yrkande 25, 2017/18:3867 yrkande 10 och 2017/18:3899 yrkande 4. Den |
| 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt |
| straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra |
| straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. |
| överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i |
| behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan |
| uppnås. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 |
| förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 |
| genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av |
| vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har |
| remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj 2022. Den 20 april 2023 |
| beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på brott mot journalister |
| och vissa andra samhällsnyttiga funktioner (prop. 2022/23:106). I |
| propositionen bedömde regeringen att den del av tillkännagivandet som |
| avser stärkt straffrättsligt skydd för personal inom hälso- och sjukvården |
| är tillgodosedd. Den 1 augusti 2023 trädde lagförslagen i propositionen i |
| kraft. Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven |
| Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31). |
| Utredaren skulle bl.a. göra en språklig och saklig översyn av |
| straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till |
| om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:16) som |
20 | beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a., |
|
oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden förlängdes. Uppdraget i sin helhet redovisades den 11 januari 2024 genom betänkandet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 april 2024. Den 13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. (prop. 2024/25:141). I propositionen lämnades förslag på bl.a. en skärpt straffskala för grovt våld eller hot mot tjänsteman och ett skärpt maximistraff för brott av normalgraden. Regeringen anförde i propositionen att förslagen innebär ett starkare straffrättslig skydd för tjänstemän och vissa samhällsnyttiga funktioner, och att det inte finns anledning att därutöver vidta de lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 20 om rattfylleri och grov olovlig körning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2017/18:JuU14 s. 55 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:19, 2017/18:863, 2017/18:3090, 2017/18:3569 yrkande 53, 2017/18:3581, 2017/18:3766 yrkande 10 och 2017/18:3867 yrkande 2. Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian föreslås bl.a. att maximistraffet för olovlig körning, grovt brott, och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år samt att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år. Vidare görs i promemorian bedömningen att det saknas skäl att ändra regelverket om tillfälligt omhändertagande av fordonsnycklar m.m. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Den 24 januari 2023 överlämnades betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). I betänkandet lämnas förslag om en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet. Förslagen har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Genom tilläggsdirektiv den 1 juni 2023 utvidgades uppdraget för Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet till att även omfatta bl.a. att föreslå ändringar som innebär att återfall i brott ska beaktas i skärpande riktning vid straffmätningen i fler fall (dir. 2023:74). Uppdraget redovisades den 4 juli 2024 i betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd - Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 november 2024. Den 18 december 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. I lagrådsremissen lämnas förslag om att återfall i brott ska få större betydelse vid straffmätningen. Den 20 juli 2023 beslutade regeringen att
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
21
Skr. 2025/26:75 | ge en särskild utredare i uppdrag bl.a. att genomföra en översyn av |
Justitie- | straffskalorna för de enskilda brotten, föreslå en modell för straffmätning |
departementet | vid flerfaldig brottslighet som innebär att de tre allvarligaste brotten räknas |
| fullt ut samt föreslå ändringar av påföljderna och reglerna om val av |
| påföljd (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 |
| december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. |
| 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom |
| betänkandet En straffreform (SOU 2025:66) och remisstiden gick ut den |
| 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen |
| den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella |
| nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom |
| Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
| 14. Rskr. 2017/18:254 |
| Polisfrågor |
| Mot. 2017/18:709, 2017/18:3190 yrkande 1, 2017/18:3192 yrkande 7, |
| 2017/18:3685 yrkande 24, 2017/18:3867 yrkande 11, bet. 2017/18:JuU13 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 89), 2019/20:75 (Ju 54), |
| 2020/21:75 (Ju 46), 2021/22:75 (Ju 37), 2022/23:75 (Ju 28), 2023/24:75 |
| (Ju 25) och 2024/25:75 (Ju 22). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 33 om tillgången till id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett |
| för regeringen det som utskottet anför om en skyndsam uppstramning av |
| tillgången till id-handlingar i syfte att minska id-stölder och bedrägerier |
| (bet. 2017/18:JuU13 s. 79 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:3190 |
| yrkande 1, motion 2017/18:3685 yrkande 24 och delvis motion |
| 2017/18:709. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i |
| uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och |
| rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet |
| var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av |
| förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 |
| betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU |
| 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga |
| identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut |
| den 30 augusti 2019. Arbetet med ett nytt statligt id-kort har försenats på |
| grund av en dom från EU-domstolen meddelad i mars 2024. I domen |
| ogiltigförklarades EU:s id-kortsförordning, som lagförslagen i stora delar |
| var tänkt att bygga på. Förhandlingar om en ny id-kortsförordning |
| avslutades sommaren 2025 då EU:s ministerråd antog en ny id- |
| kortsförordning. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| Riksmötet 2018/19 |
| 15. Rskr. 2018/19:169 |
| Processrättsliga frågor |
| Mot. 2018/19:132 yrkande 17, 2018/19:133 yrkande 5–7, 2018/19:933, |
| 2018/19:1568, 2018/19:2463 yrkande 11, 2018/19:2596 yrkande 15, 17– |
22 | 19, 2018/19:2642, 2018/19:2819 yrkande 25 och 38, 2018/19:2861 |
|
yrkande 3, 2018/19:2868 yrkande 2, 2018/19:2871 yrkande 10, 11 och 13 och bet. 2018/19:JuU12
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 73), 2020/21:75 (Ju 54), 2021/22:75 (43), 2022/23:75 (Ju 33), 2023/24:75 (Ju 27) och 2024/25:75 (Ju 23).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 28 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka skyddet för vittnen (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att de regelverk som ger Polismyndigheten förutsättningar att skydda förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa regelverk.
Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet. 2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straffskärp- ningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring.
Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 9 mars 2023 gav regeringen utredaren i uppdrag att även ta ställning till hur kontakt- förbud, med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas som ett skydd i en rättsprocess där målsägande, vittnen eller andra förhörspersoner riskerar att hotas eller utsättas för våld samt att lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2023:36). Uppdraget redovi- sades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontakt- förbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Den 13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer (prop. 2024/25:123, bet. 2024/25:JuU31, rskr. 2024/25:207). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2025 och innebär bl.a. att kontaktförbud får meddelas för att skydda målsägande och vittnen i en rättsprocess.
Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå ett system med anonyma vittnen (dir. 2022:141). I ett delbetänkande som överlämnades i oktober 2023 lämnade utredningen förslag på ett sådant system. I uppdraget ingick också för
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
23
Skr. 2025/26:75 | utredaren att ta ställning till om det var lämpligt att utöka sekretessen i |
Justitie- | domstol för uppgifter under förundersökningen. En sådan sekretess skulle |
departementet | kunna träffa uppgifter om vittnets identitet som ingår i förundersökningen |
| och som var föremål för den numera upphävda sekretessbestämmelsen om |
| skydd för enskildas kontaktuppgifter i domstol (rskr. 2023/24:1). Genom |
| tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utred- |
| ningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25). Utredningen om Anonyma |
| vittnen överlämnade i juni 2024 slutbetänkandet En mer rättssäker och |
| effektiv domstolsprocess (SOU 2024:51) till regeringen. Den |
| 26 september 2024 beslutade regeringen propositionen Anonyma vittnen |
| (prop. 2024/25:20, bet. 2024/25:JuU6, rskr. 2024/25:44). I propositionen |
| föreslog regeringen att det skulle införas en möjlighet för vittnen att höras |
| anonymt under en förundersökning och i brottmål i domstol. Förslagen |
| syftar till att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen inom |
| och runt de kriminella gängen och på så sätt förbättra förmågan att utreda |
| och klara upp brott. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. |
| Polismyndigheten arbetar löpande med att stärka brottsoffer- och |
| personsäkerhetsverksamheten inom vilken bedömning av skydd av |
| vittnen, målsägande eller andra hotade personer görs. Polismyndighetens |
| tillsynsenhet har granskat myndighetens tillämpning av bestämmelserna |
| som rör riskbedömningar på individnivå samt användningen av metoden |
| med riskreducerande insatser. I en rapport från 2023 gjorde tillsynsenheten |
| bedömningen att det pågick flera olika utvecklingsarbeten och initiativ |
| gällande både riskbedömningar på individnivå och brott i nära relation |
| inom myndigheten men att riktlinjer och metodstöd inte stämde överens i |
| alla delar. Myndigheten beslutade att revidera och fullt ut implementera de |
| riktlinjer och det metodstöd som fanns för verksamheten för att skapa |
| enhetlighet i arbetet inom Polismyndigheten. |
| Socialtjänsten ansvarar för att enskilda som utsätts för hot, våld eller |
| andra övergrepp vid behov kan få stöd och skydd i ett skyddat boende. |
| Regeringen beslutade den 26 oktober 2023 propositionen Stärkta |
| rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende (prop. 2023/24:31, bet. |
| 2023/24:SoU6, rskr. 2023/24:130) enligt vilken skyddat boende ska |
| regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats till den som behöver stöd |
| och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Insatsen kan i det |
| enskilda fallet fortsatt bli aktuell som en skyddsåtgärd exempelvis för |
| vittnen eller målsägande som riskerar att hotas eller utsättas för våld. |
| Genom en reglering förtydligar staten ansvaret för insatsen skyddat |
| boende. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2024. |
| När det gäller skyddade personuppgifter har Skatteverket på regeringens |
| uppdrag etablerat en nationell samverkansstruktur för en mer enhetlig, |
| säker och effektiv hantering av skyddade personuppgifter. Vidare har |
| Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att samordna och följa upp |
| myndigheters arbete med skyddade personuppgifter. Uppdraget ska |
| redovisas senast den 31 mars 2027. Därtill gav regeringen |
| Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket, i |
| myndigheternas respektive regleringsbrev för 2025, i uppdrag att redogöra |
| för hur myndigheterna i sin verksamhet har säkerställt en säker hantering |
| av skyddade personuppgifter. |
| Regeringen beslutade i november 2024 att ge Polismyndigheten, |
24 | Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att stärka arbetet med |
stöd till brottsoffer och vittnen för att säkerställa att brottsoffer och vittnen får tillräcklig information, stöd samt ett gott bemötande under rättsprocessen (Ju2024/02472). Uppdraget redovisades den 27 januari 2026.
Vidare gav regeringen i regleringsbrevet för 2025 Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder myndigheten hade vidtagit för att stärka sin personsäkerhetsverksamhet och bedöma om befintliga skyddsåtgärder var tillräckliga. Uppdraget redovisades den 19 maj 2025. Av Polismyndighetens redovisning framgår bl.a. att myndigheten har infört en effektivare och förbättrad ärendehantering i fråga om hot- och riskbedömningar samt bedömningar av eventuella skyddsbehov. Myndigheten har resursförstärkt personsäkerhetsverksamheten i flera polisregioner, utökat beredskapen för att kunna omhänderta det ökade inflödet av ärenden samt utvecklat metoden riskreducerande insatser för att förmå hotaktörer att upphöra med sitt brottsliga beteende. Polismyndigheten bedömer att det inom myndigheten fortsatt finns behov av att förbättra personsäkerhetsverksamheten, inte minst på det tekniska området. Polismyndigheten har även en etablerad samverkan med andra europeiska länder samt inom Norden i personsäkerhetsärenden.
För att öka samordningen av stödinsatser och skyddsåtgärder mellan centrala aktörer som har ansvar för skyddet av hotade personer, bl.a. Polismyndigheten och kommunerna, gav regeringen den 25 september 2025 Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skatteverket och Socialstyrelsen i uppdrag att lämna förslag för att stärka samhällets samlade skydd för hotade personer (Ju2025/01953). Särskild uppmärksamhet ska läggas på barn och unga som brottsoffer och vittnen, barn och unga involverade i kriminella nätverk samt anhöriga till personer med koppling till kriminella nätverk, vilka är målgrupper som riskerar särskilt att utsättas för hot och våld om de medverkar i rättsprocesser. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Brottsoffermyndigheten och Jämställdhetsmyndigheten.
Mot bakgrund av de åtgärder som regeringen har vidtagit och Polismyndighetens löpande förbättringsarbete för att stärka personsäkerhetsverksamheten ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 65–67) att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
16. Rskr. 2018/19:180
Familjerätt
Mot. 2018/19:1119 yrkande 3 och 26, 2018/19:1639 yrkande 17, 2018/19:2591 yrkande 6 och 16, 2018/19:2828 yrkande 4 och 8, 2018/19:2838 yrkande 3, 2018/19:2914 yrkande 58 och 59, 2018/19:2989 yrkande 82, 2018/19:2997 yrkande 45, bet. 2018/19:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 77), 2020/21:75 (Ju 58), 2021/22:75 (Ju 46), 2022/23:75 (Ju 36), 2023/24:75 (Ju 29) och 2024/25:75 (Ju 24).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
25
Skr. 2025/26:75 | Punkt 26 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett för |
Justitie- | regeringen det som utskottet anför om ett testamentsregister (bet. |
departementet | 2018/19:CU7 s. 86 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett |
| uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett |
| testamentsregister i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget redovisades |
| till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Regeringen tillsatte den |
| 29 februari 2024 en utredning som bl.a. omfattade den fråga som |
| tillkännagivandet avser (dir. 2024:28). Utredningen lämnade den |
| 27 augusti 2025 betänkandet Nya regler om arv och testamente – bland |
| annat ett testamentsregister i offentlig regi och ett stärkt skydd för |
| efterlevande sambor (SOU 2025:91). Betänkandet har remitterats och |
| remisstiden gick ut den 15 januari 2026. Betänkandets förslag bereds inom |
| Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
| 17. Rskr. 2018/19:181 |
| Straffrättsliga frågor |
| Mot. 2018/19:132 m.fl., bet. 2018/19:JuU11 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 78), 2020/21:75 (Ju 59), |
| 2021/22:75 (Ju 47), 2022/23:75 (Ju 37), 2023/24:75 (Ju 30) och |
| 2024/25:75 (Ju 25). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 64 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen att regeringen bör föreslå ändringar i |
| strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid |
| flerfaldig brottslighet (bet. 2018/19:JuU11 s. 126 f.). Under sommaren |
| 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid |
| flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga |
| och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en |
| skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det |
| säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för |
| den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 |
| genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). |
| Förslagen i betänkandet har remitterats och arbete med lagrådsremiss |
| pågår. Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i |
| uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera |
| påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. |
| 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 |
| skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). |
| Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet |
| En straffreform (SOU 2025:66). Förslagen i betänkandet har remitterats |
| och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som |
| grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla |
| straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande |
| övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| 18. Rskr. 2018/19:191 |
| Polisfrågor |
26 |
|
Mot. 2018/19:132 yrkande 33, 2018/19:2596 yrkande 9, 2018/19:2819 yrkande 52, 2018/19:2868 yrkande 18, bet. 2018/19:JuU10 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 81), 2020/21:75 (Ju 61), 2021/22:75 (Ju 49), 2022/23:75 (Ju 38), 2023/24:75 (Ju 31) och 2024/25:75 (Ju 26).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 38 om färre godkända id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyndsamma åtgärder för att begränsa antalet godkända id-handlingar (bet. 2018/19:JuU10 s. 130 f.) och därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 52. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID- kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Arbetet med ett nytt statligt id- kort har försenats på grund av en dom från EU-domstolen meddelad i mars 2024. I domen ogiltigförklarades EU:s id-kortsförordning, som lagförslagen i stora delar var tänkt att bygga på. Förhandlingar om en ny id-kortsförordning avslutades sommaren 2025 då EU:s ministerråd antog en ny id-kortsförordning. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
19. Rskr. 2018/19:192
Kriminalvårdsfrågor
Mot. 2018/19:2791 yrkande 10 m.fl., bet. 2018/19:JuU13
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 82), 2020/21:75 (Ju 62), 2021/22:75 (Ju 50), 2022/23:75 (Ju 39), 2023/24:75 (Ju 32) och 2024/25:75 (Ju 27).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om nationellt exitprogram*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt exitprogram (bet. 2018/19:JuU13 s. 11 f.). Regeringen gav i december 2019 Polis- myndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelsen och Socialsty- relsen gemensamt i uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram. Myndigheterna slutredovisade uppdraget den 1 mars 2021. Mot bakgrund av de behov som myndigheterna redovisade beslutades den 23 september 2021 om ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om att vidta åtgärder för att förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet (Ju2021/03331). Regeringskansliet beslutade samma dag att tillsätta en bokstavsutredare i syfte att stödja och koordinera myndigheternas arbete under ett år (Ju2021/03348). Riksdagen biföll därefter, den 8 december 2021, justitieutskottets ställningstagande kring avhopparverksamhet (rskr. 2021/22:89, 2021/22:JuU1). Enligt utskottet bör bl.a. ett nationellt exitprogram inrättas och Polismyndighetens anslag ökas med ytterligare
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
27
Skr. 2025/26:75 | 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra ökad |
Justitie- | avhopparverksamhet. Mot bakgrund av riksdagens beslut utvidgades |
departementet | bokstavsutredarens uppdrag den 22 december 2021 till att även omfatta att |
| analysera och lämna förslag på hantering av justitieutskottets |
| ställningstagande. |
| Den 28 april 2022 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården, |
| Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genom- |
| fört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget |
| (Ju2021/03331). Samma dag delredovisade även bokstavsutredaren sitt |
| uppdrag (Ju2021/03348). Enligt utredarens redovisning är någon föränd- |
| ring av rollerna mellan stat och kommun i arbetet med stöd till avhoppare |
| inte rimlig, effektiv eller möjlig. Sociala stöd- eller hjälpinsatser för |
| avhoppare, som för att vara framgångsrika förutsätter individens frivillig- |
| het och motivation, ligger utanför myndigheternas roller och kunskaps- |
| områden. Det är enligt utredaren heller inte motiverat att avveckla |
| fungerande avhopparverksamheter som redan etablerats vid social- |
| tjänsterna. Utredaren anser däremot att ett nationellt exitprogram kan |
| skapas som innebär att avhoppare i landet ska få mer enhetliga och |
| likvärdiga bedömningar och insatser, med utgångspunkt i den nuvarande |
| rollfördelningen mellan stat och kommun. Detta kan enligt utredaren |
| uppnås med ett arbete som bygger på att utveckla och sprida bästa |
| tillgängliga kunskap och stödja och utveckla socialtjänsternas och |
| myndigheternas verksamheter. En förutsättning för detta är enligt ut- |
| redaren att öka den nationella samordningen och skapa en struktur för |
| arbetet på nationell nivå. De statliga myndigheterna kan därefter lämna det |
| stöd som behövs till kommunerna, exempelvis metod- och kunskapsstöd, |
| utveckling av behandlingsmetoder och verktyg för uppföljning. Bokstavs- |
| utredaren lämnade ytterligare förslag, bl.a. om att Polismyndigheten ska |
| ha ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med stöd till avhoppare |
| samt att Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutions- |
| styrelse ska utveckla sitt arbete för att identifiera potentiella avhoppare, i |
| syfte att fler individer ska kunna komma ifråga för stödinsatser. |
| I enlighet med bokstavsutredarens förslag beslutades ett ändrings- |
| uppdrag den 30 juni 2022 som ger Polismyndigheten det nationellt |
| samordnande ansvaret för det pågående myndighetsgemensamma arbetet |
| med avhopparverksamhet från och med den 1 oktober 2022. Uppdraget |
| innebär att Polismyndigheten ska leda, driva och vara sammankallande för |
| och rapportera om det myndighetsgemensamma arbetet. Polismyndig- |
| heten ska vidare förvalta den nationella webbplats om avhoppar- |
| verksamhet som myndigheterna har i uppdrag att skapa samt, liksom |
| tidigare, ansvara för att fördela medel till stödinsatser för avhoppare. |
| Uppdraget till Polismyndigheten innebär inte några förändringar i |
| myndigheternas roller när det gäller det operativa arbetet och inte heller |
| mellan statliga myndigheter och kommunernas socialtjänster. Polis- |
| myndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelser ska enligt |
| ändringsuppdraget också utveckla arbetet med att identifiera avhoppare. |
| Syftet är att förstärka det uppsökande arbetet, så att fler individer ska |
| komma i fråga för stödinsatser för att lämna kriminaliteten bakom sig. |
| Myndigheterna ska vidare emellan sig fördela övriga eventuella uppgifter |
| kring avhopparverksamhet som kan finnas på nationell nivå. En sådan |
28 | fördelning ska utgå från respektive myndighets kompetens- och |
ansvarsområden. Myndigheterna lämnade en delredovisning den 2 maj 2023 och slutredovisade uppdraget den 29 januari 2024.
Regeringen har därefter, den 3 oktober 2024, gett Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett uppdrag om utvecklingsbehov i arbetet med stöd till avhoppare. Myndigheterna ska bland annat utveckla arbetet med stöd till unga avhoppare och anpassa arbetet till de särskilda omständigheter som kan föreligga när flickor och kvinnor är involverade i organiserad brottslighet. Myndigheterna ska också analysera och lämna förslag inom ett antal angelägna utvecklingsområden. Bland annat ska myndigheterna analysera, ta ställning till behovet av och föreslå hur en nationell kontaktpunkt för stöd till avhoppare kan utformas och inrättas inom ramen för den nationella stödstruktur som myndigheterna har etablerat för arbetet med stöd till avhoppare. Uppdraget redovisades den 28 februari 2025.
I budgetpropositionen för 2025 avsatte regeringen 12 miljoner kronor årligen till länsstyrelserna för att stödja den lokala nivån och bidra till regional samordning av arbetet med stöd till avhoppare från organiserad brottslighet (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9.14).
Den 28 maj 2025 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om förtydligat ansvar för stöd till avhoppare och förstärkt kontroll av externa aktörer som bedriver avhopparverksamhet (dir. 2025:53). Syftet är att säkerställa att avhoppare får stöd och insatser som är ändamålsenliga och av god kvalitet samt att förhindra att offentliga medel går till oseriösa och kriminella aktörer. I uppdraget ingår bl.a. även att analysera och ta ställning till om insatsen skyddat boende bör regleras särskilt för målgruppen avhoppare. Uppdraget ska redovisas senast den 6 november 2026.
Regeringen har vidare, den 21 augusti 2025, beslutat ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse om att tillhandahålla ett nationellt sammanhållet stöd till arbetet med avhoppare från organiserad brottslighet (Ju2025/01696). Länsstyrelserna ska enligt uppdraget stödja den lokala nivån och bidra till regional samordning av arbetet med stöd till avhoppare från organiserad brottslighet, inklusive våldsbejakande extremism och hedersrelaterade miljöer. I uppdraget ingår även att Polismyndigheten ska inrätta en nationell kontaktpunkt för avhopparverksamhet samt att Socialstyrelsen ska verka för att stödet till avhoppare utvecklas utifrån avhoppares vårdbehov och stödja kommuners arbete med boendeinsatser till avhoppare. I myndigheternas uppdrag ingår att löpande integrera resultaten av utvecklingsarbetet i sina ordinarie verksamheter. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 mars 2026 och den 1 mars 2027 samt slutredovisas senast den 1 mars 2028.
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 55–56) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 28 om särskild enhet för unga som begått grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2791 yrkande 10, 2018/19:2819 yrkande 37, 2018/19:2861 yrkande 6.2 och 2018/19:2867 yrkande 6. Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop.
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
29
Skr. 2025/26:75 | 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd |
Justitie- | för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att |
departementet | skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig |
| brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ |
| som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och |
| ingripandegrad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av |
| påföljden. Förslagen trädde i kraft den 1 januari 2021. |
| Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i |
| uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder |
| för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. |
| 2021:99). I uppdraget ingick att särskilt överväga vilken myndighet som |
| är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de |
| frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om |
| frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 |
| genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande |
| påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och |
| remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den 28 |
| september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av |
| särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för |
| riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den |
| 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Den 19 februari 2026 beslutade regeringen |
| propositionen Frihetsberövande påföljder för barn och unga (prop. |
| 2025/26:132). I propositionen föreslogs att den som innan han eller hon |
| har fyllt 18 år har begått ett så allvarligt brott före det att han eller hon |
| fyller 18 år att en frihetsberövande påföljd kommer i fråga ska dömas till |
| fängelse och att påföljden sluten ungdomsvård ska utmönstras. I |
| propositionen uttalade regeringen att förslagen i propositionen låg väl i |
| linje med det som sägs i tillkännagivandet om att Kriminalvården bör |
| ansvara för unga som begått grova brott. Av tillkännagivandet framgår |
| dock att Kriminalvårdens ansvar för unga som begår brott ska vara mer |
| långtgående än så. De delarna av tillkännagivandet behandlades inte i |
| propositionen. |
| Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i |
| uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga |
| särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget |
| ingick att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för |
| barn och unga som begår grova brott. Uppdraget slutredovisades den 28 |
| januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). |
| Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 14 maj 2025. |
| Den 24 september 2025 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med |
| förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott. |
| Remisstiden gick ut den 12 november 2025. Den 26 januari 2026 bes- |
| lutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare. |
| I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för |
| allvarliga brott under en period om fem år, att ungdomsreduktionen |
| avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för |
| lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att |
| ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdomstjänst eller |
| böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård |
| och ungdomstjänst skärps. Regeringen avser att återkomma till riksdagen |
30 | med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad. |
20. Rskr. 2018/19:296
Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till EU-rätten Mot. 2018/19:3079 yrkande 1 och 2, bet. 2018/19:JuU27 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 103), 2020/21:75 (Ju 68), 2021/22:75 (Ju 55), 2022/23:75 (Ju 41), 2023/24:75 (Ju 34) och 2024/25:75 (Ju 28).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om en mer omfattande lagringsskyldighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en mer omfattande lagringsskyldighet (bet. 2018/19:JuU27 s. 6). I oktober 2020 meddelade EU-domstolen domar i mål om lagring av och tillgång till elektronisk kommunikation till skydd för nationell säkerhet, försvar, allmän säkerhet och effektiv brottsbekämpning (mål C-623/17 och förenade målen C511/18, C 512/18 och C-520/18). Sverige hade, tillsammans med en rad andra medlemsstater, yttrat sig i målen och argumenterat för att utrymmet för datalagring bör kunna utvidgas i förhållande till den s.k. Tele2-domen (förenade målen C-203/15 och C-698/15) samt att nationell säkerhet och försvar är frågor som faller utanför EU-rättens tillämpningsområde. EU- domstolen upprepade sina ställningstaganden från Tele2-domen, dvs. att en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter om alla abonnenter och registrerade användare avseende samtliga elektroniska kommunikationsmedel inte var förenlig med EU-rätten (bl.a. p. 141 i förenade målen C-511/18 och C 512/18). Samtidigt gav domstolen exempel på när denna huvudregel bör kunna frångås och under vilka förutsättningar som det kan ske. Domstolen konstaterade även att Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) är tillämpligt också när det gäller lagring av eller tillgång till uppgifter i elektroniska kommunikationer som syftar till att skydda den nationella säkerheten. I augusti 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bl.a. analysera förutsättningarna för att nya kommunikationstjänster ska kunna omfattas av lagringsskyldigheten och överväga vilka möjligheter det finns att förändra reglerna i syfte att tillgodose de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att upprätthålla och stärka sin förmåga samt göra en översyn i förhållande till EU-domstolens senaste praxis (dir. 2021:58). Samtidigt fortsatte under 2021 handläggningen av ett antal mål angående datalagring vid EU- domstolen. Regeringen har yttrat sig och deltagit vid muntlig förhandling i målen C-793/19, C-794/19 och C-140/20, som gällde de tyska och irländska datalagringsregleringarna. Under november 2021 yttrade sig regeringen i ett mål som gäller den franska regleringen om en viss myndighets åtkomst till uppgift om innehavare av ip-adress (C-470/21). Under 2022 meddelade EU-domstolen avgöranden i flera mål som regeringen deltagit i (C-793/19, C-794/19 och C-140/20). Regeringen deltog vidare i ett flertal mål vid domstolen, genom ingivande av yttranden och deltagande vid muntlig förhandling (C-470/21, C-548/21 och C241/22). Under 2023 höll EU-domstolen en ny muntlig förhandling i mål C-470/21, som regeringen deltog i. Dom i mål C-470/21 och C-548/21
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
31
Skr. 2025/26:75 | meddelades under 2024. Datalagringsutredningen redovisade sitt uppdrag |
Justitie- | den 30 maj 2023 i betänkandet Datalagring och åtkomst till elektronisk |
departementet | information (SOU 2023:22). Betänkandet har remitterats och bereds i |
| Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge |
| Brottsförebyggande rådet i uppdrag att ta fram underlag med statistik om |
| antalet anmälda brott, som kan ligga till grund för överväganden om |
| datalagring i syfte att bekämpa grov brottslighet. Myndigheten redovisade |
| uppdraget den 1 november 2023. Den 22 november 2024 remitterades |
| utkast till lagrådsremiss Datalagring och tillgång till elektronisk |
| information. Remisstiden gick ut den 17 januari 2025. Förslagen bereds i |
| Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
| 21. Rskr. 2018/19:298 |
| Vapenfrågor |
| Mot. 2018/19:137 yrkande 3 och 8, 2018/19:1350, 2018/19:2606 yrkande |
| 15 och 18, 2018/19:2769, 2018/19:2772 yrkande 1, 6, 9 och 17, |
| 2018/19:2890 yrkande 11, 12 och 14, bet. 2018/19:JuU29 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 105), 2020/21:75 (Ju 69), |
| 2021/22:75 (Ju 56), 2022/23:75 (Ju 42), 2023/24:75 (Ju 35) och |
| 2024/25:75 (Ju 29). |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Punkt 9 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett |
| för regeringen det som utskottet anför om en översyn av |
| vapenlagstiftningen (bet. 2018/19:JuU29 s. 26 f.) och därmed bifallit |
| motionerna 2018/19:2772 yrkande 1 och 2018/19:2890 yrkande 11. Den |
| 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över |
| vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i |
| regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på |
| vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den |
| 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 |
| överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig |
| vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och |
| remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade |
| regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I |
| propositionen föreslog regeringen en ny vapenlag. Regeringen anförde i |
| propositionen att ett av syftena med den nya lagen är att underlätta för |
| legala vapenägare och att förslagen bl.a. innebär att det i lagen görs en |
| tydligare åtskillnad mellan legal och illegal vapenhantering. Regeringen |
| anförde även att det tidigare har aviserats en utökning av vapengarderoben |
| och att regeringen kommer att besluta om sådana förordningsändringar. |
| Av propositionen framgår att avsikten är att regeringen ska kunna fatta ett |
| sådant beslut under våren 2026. Genom de åtgärder som vidtagits och som |
| regeringen kommer att vidta i närtid bedömde regeringen att |
| tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är |
| slutbehandlad. |
| Punkt 15 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. |
| 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2606 |
32 | yrkande 15, 2018/19:137 yrkande 3, 2018/19:2769 och 2018/19:2772 |
|
yrkande 9. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositio- nen Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42), som beslutades den 22 oktober 2020. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggs- direktiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapen- utredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den
11oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen lämnade regeringen flera förslag som innebär att reglerna för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen förenklas. Regeringen lämnade även förslag om att de tidsbegränsade innehavstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen bör avskaffas. Genom förslagen bedömde regeringen att
tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 20 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utökad vapengarderob (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:1350, 2018/19:2606 yrkande 18, 2018/19:2890 yrkande 14, 2018/19:137 yrkande 8 och 2018/19:2772 yrkande 6. En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren föreslå hur en utökning av vapengarderoben för jakt kan utformas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). Regeringen anförde i propositionen att regeringen, i likhet med vad som aviserades i juni 2025, anser att vapengarderoben ska utökas men att sådana ändringar görs på lägre författningsnivå än lag. Regeringen anförde vidare att den kommer att besluta om sådana förordningsändringar och att avsikten är att ett sådant beslut ska kunna fattas under våren 2026. Genom de åtgärder som redan vidtagits och som
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
33
Skr. 2025/26:75 regeringen kommer att vidta i närtid bedömde regeringen i propositionen
Justitie-att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är
departementet slutbehandlad.
Riksmötet 2019/20
22. Rskr. 2019/20:43
Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning
Prop. 2018/19:155, bet. 2019/20:JuU8
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 114), 2020/21:75 (Ju 73), 2021/22:75 (Ju 60), 2022/23:75 (Ju 45), 2023/24:75 (Ju 36) och 2024/25:75 (Ju 30).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 5 om straffrättsligt skydd för Tullverkets och Kustbevakningens personal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Tullverkets och Kustbevakningens personal bör omfattas av samma straffrättsliga skydd som poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:263 yrkande 1 och 2019/20:288 yrkande 1. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utrednings- tiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Den 20 april 2023 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner (prop. 2022/23:106). I propositionen bedömdes att det saknades underlag för att föreslå ändringar i bestämmelsen om sabotage mot blåljusverksamhet. Den 11 januari 2024 redovisade Utredningen om åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31 och dir. 2023:16) sitt betänkande Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Utredningen hade bl.a. i uppdrag att göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningen skulle även ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för tjänstemän mot förolämpningar och andra kränkningar behöver förstärkas. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 april 2024. Den 13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. (prop. 2024/25:141). I propositionen anförde regeringen att förslagen i propositionen, om bl.a. våld eller hot mot tjänsteman och angrepp mot tjänsteman, innebär att anställda vid Tullverket och Kustbevakningen ges ett starkare och mer enhetligt straffrättsligt skydd och att det inte finns anledning att därutöver vidta de lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet. Regeringen
34
ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 8 om en särskild brottsrubricering för brottet våld mot tjänsteman med en skärpt straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att våld mot tjänsteman bör få en egen brottsrubricering där straffet ska vara minst sex månaders fängelse (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31). Utredaren skulle bl.a. göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:16) som beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a., oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden förlängdes. Uppdraget i sin helhet redovisades den 11 januari 2024 genom betänkandet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 april 2024. Den 13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. (prop. 2024/25:141). I propositionen lämnades förslag på bl.a. en skärpt straffskala för grovt våld eller hot mot tjänsteman och ett skärpt maximistraff för brott av normalgraden. Regeringen anförde i propositionen att förslagen innebär ett starkare straffrättsligt skydd för tjänstemän och vissa samhällsnyttiga funktioner och att det inte finns anledning att därutöver vidta de lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
23. Rskr. 2019/20:177
Unga lagöverträdare
Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU30
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 81), 2021/22:75 (Ju 63), 2022/23:75 (Ju 48), 2023/24:75 (Ju 37) och 2024/25:75 (Ju 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 10 om ungdomsdomstolar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta särskilda ungdoms- domstolar (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.).
Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (dir. 2019:103). Syftet med översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
35
Skr. 2025/26:75 | barn är misstänkta för brott. Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan | ||
Justitie- | mellan myndigheterna kan stärkas när det gäller barn som misstänks för | ||
departementet | brott. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade | ||
| åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Den 9 mars 2023 | ||
| beslutade regeringen propositionen Förbättrade åtgärder när barn | ||
| misstänks för brott (prop. 2022/23:78). Riksdagen har antagit regeringens | ||
| lagförslag (bet. 2022/23:JuU21, rskr. 2022/23:193). Lagändringarna | ||
| trädde i kraft den 1 juli 2023. |
|
|
| Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag | ||
| att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för | ||
| unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har haft sin | ||
| grund i de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds | ||
| 2018:9) och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för | ||
| ungdomar som pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den | ||
| 17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande | ||
| i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten | ||
| med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år | ||
| byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte | ||
| har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Regeringen beslutade den | ||
| 3 februari 2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett | ||
| snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022 | ||
| beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop. | ||
| 2021/22:279). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. | ||
| 2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft | den | |
| 1 januari 2023. |
|
|
| Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad | ||
| straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). | ||
| Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt | ||
| för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga | ||
| konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör | ||
| särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut | ||
| den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till | ||
| lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna | ||
| trädde i kraft den 2 januari 2022. |
|
|
| Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i | ||
| uppdrag att analysera och föreslå införandet av en ordning med | ||
| ungdomskriminalitetsnämnder (dir. 2022:106). Förslagen skulle syfta till | ||
| att åstadkomma tydligare åtgärder från samhället när barn och unga har | ||
| hamnat i en kriminell bana samtidigt som de ska möjliggöra tidigare, | ||
| tillräckliga och mer samordnade insatser för att förebygga fortsatt | ||
| kriminalitet. Uppdraget skulle redovisas senast den 30 augusti 2024. | ||
| Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:26) som beslutades den 16 februari 2023 | ||
| förkortades utredningstiden. Uppdraget skulle i stället redovisas den 27 | ||
| mars 2024. Utredningen överlämnade den 8 maj 2024 betänkandet En | ||
| statlig ordning med brottsförebyggande åtgärder för barn och unga (SOU | ||
| 2024:30). Betänkandet har remitterats och | remisstiden löpte ut | den |
| 23 september 2024. Förslagen bereds i Regeringskansliet. |
| |
| Den 30 maj 2024 beslutade regeringen att utvidga och förlänga | ||
| försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för | ||
| lagöverträdare under 18 år. Uppdraget innebär att Polismyndigheten, | ||
36 | Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, | Kriminalvården | och |
Domstolsverket i etapper ska bygga ut försöksverksamheten så att den under 2026 omfattar samtliga polisregioner i landet och inkomma med förslag på hur försöksverksamheten kan permanentas. Den utbyggda och fortsatta försöksverksamheten ska pågå till och med den 31 december 2026 (Ju2023/00846, Ju2024/00345, Ju2024/00592).
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 58–59) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och anförde att regeringen sammantaget har övervägt och vidtagit en rad åtgärder för att skapa förutsättningar för en snabb och tydlig reaktion på barns och ungas brottslighet. Med hänsyn till dessa åtgärder bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses vara tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 14 om straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år vid återfall i brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 30 f.). En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år (dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades den 18 december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Bland annat föreslogs att den s.k. straffrabatten slopas för lagöverträdare i åldern 18–20 år. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlade bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör straffmätning och påföljdsval. I utkastet föreslogs bl.a. att om någon som är 18–20 år har begått ett brott, och det för brottet är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller mer, ska hans eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i den åldersgruppen till fängelse, och samma straff ska kunna dömas ut som för andra myndiga lagöverträdare, t.ex. fängelse på livstid. Den 23 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). I propositionen bedömde regeringen att det inte fanns skäl att avskaffa straffrabatten vid återfall i brott och att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2021/22:KU21, rskr. 2021/22:391). Punkten står därför åter som öppen.
Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att föreslå ändringar som innebär att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Den 24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39) i vilket det bl.a. föreslås att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år ska avskaffas. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 22
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
37
Skr. 2025/26:75 | november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom | |||
Justitie- | slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har | |||
departementet | remitterats och remisstiden gick | ut den | 14 maj | 2025. |
| Den 24 september 2025 remitterades ett | utkast till | lagrådsremiss | med |
| förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott. | |||
| Remisstiden gick ut den 12 november 2025. Den 26 januari 2026 bes- | |||
| lutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare. | |||
| I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för | |||
| allvarliga brott under en period om fem år, att ungdomsreduktionen | |||
| avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för | |||
| lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att | |||
| ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdomstjänst eller | |||
| böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård | |||
| och ungdomstjänst skärps. Regeringen avser att återkomma till riksdagen | |||
| med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad. | |||
| Punkt 16 om organisatoriskt ansvar för unga lagöverträdare*: Riks- | |||
| dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en | |||
| särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som | |||
| begått grova brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 36 f.). Regeringen beslutade den | |||
| 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I | |||
| propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga | |||
| lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en | |||
| ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och | |||
| i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt | |||
| och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad. Kriminal- | |||
| vården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Lagändrin- | |||
| garna trädde i kraft den 1 januari 2021. |
|
|
|
| Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i | |||
| uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder | |||
| för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. | |||
| 2021:99). I uppdraget ingick att särskilt överväga vilken myndighet som | |||
| är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de | |||
| frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om | |||
| frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 | |||
| genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande | |||
| påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och | |||
| remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den 28 | |||
| september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av | |||
| särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för | |||
| riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den | |||
| 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Den 19 februari 2026 beslutade regeringen | |||
| propositionen Frihetsberövande påföljder för barn och unga (prop. | |||
| 2025/26:132). I propositionen föreslogs att den som innan han eller hon | |||
| fyllt 18 år har begått ett så allvarligt brott att en frihetsberövande påföljd | |||
| kommer i fråga ska dömas till fängelse och att påföljden sluten | |||
| ungdomsvård ska utmönstras. I propositionen uttalade regeringen att | |||
| förslagen i propositionen låg väl i linje med det som sägs i | |||
| tillkännagivandet om att Kriminalvården bör ansvara för unga som begått | |||
| grova brott. Av tillkännagivandet framgår dock att Kriminalvårdens | |||
| ansvar för unga som begår brott ska bara mer långtgående än så. De | |||
38 | delarna av tillkännagivandet behandlades inte i propositionen. |
| ||
Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 14 maj 2025. Den 24 september 2025 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott. Remisstiden gick ut den 12 november 2025. Den 26 januari 2026 bes- lutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för allvarliga brott under en period om fem år, att ungdomsreduktionen avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdomstjänst eller böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 14 och 16.
24. Rskr. 2019/20:233
Våldsbrott och brottsoffer
Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU29
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 91), 2021/22:75 (Ju 65), 2022/23:75 (Ju 50), 2023/24:75 (Ju 39) och 2024/25:75 (Ju 32). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 3 om brott mot äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att rättsväsendet ska se särskilt allvarligt på brott mot äldre och andra särskilt utsatta personer (bet. 2019/20:JuU29 s. 12 f.). Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas (dir. 2022:7). Uppdraget redovisades den 20 november 2023 (SOU 2023:80). Betänkandet har remissbehandlats. Den 27 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv (prop. 2024/25:124). I propositionen föreslogs bl.a. att fler fall av bedrägeri ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff, genom att det särskilt ska beaktas om gärningsmannen på ett hänsynslöst sätt har utnyttjat offrets skyddslösa eller utsatta ställning eller om gärningen har ingått i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 34 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet man bor (bet. 2019/20:JuU29 s. 56 f.). En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
39
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
40
och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahus- verksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen överlämnades i januari 2023. Mot bakgrund av bl.a. utredningens förslag beslutade regeringen den 24 juli 2025 att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell plan för barnahusverksamheten och att samordna barnahusen i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet de bor (S2025/01366). I uppdraget ingår även att ge stöd till och följa utvecklingen avseende våldsutsatta barn som deltar i en brottsutredning. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 januari 2028.
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s.
56)bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
25. Rskr. 2019/20:235
Familjerätt
Mot. 2019/20:607 yrkande 25, delvis motion 2019/20:1806 yrkande 1 och 2, delvis motion 2019/20:2606 yrkande 1 och 2, 2019/20:2795 yrkande 14, 2019/20:3118 yrkande 13 och 14, bet. 2019/20:CU17 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 93), 2021/22:75 (Ju 66), 2022/23:75 (Ju 51), 2023/24:75 (Ju 40) och 2024/25:75 (Ju 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om utländska polygama äktenskap*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag till skärpt lagstiftning mot utländska polygama äktenskap. Regeringen beslutade den 18 mars 2021 propositionen Förbud mot erkännande av utländska månggiften (prop. 2020/21:149). I propositionen föreslog regeringen bl.a. ett förbud mot att erkänna utländska månggiften. Riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317) och lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att tillkännagivandet var tillgodosett genom förslaget. Riksdagen delade inte den bedömningen (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen beslutade den 18 januari 2024 att tillsätta en utredning som bl.a. skulle analysera och ta ställning till om förbudet mot erkännande av utländska månggiften bör gälla utan undantag (dir. 2024:8). Utredningen lämnade den 21 maj 2025 betänkandet Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2025:59). Betänkandet har remissbehandlats. Den 10 februari 2026 beslutade regeringen lagrådsremissen Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att förbudet mot att erkänna utländska månggiften ska gälla utan undantag. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
26.Rskr. 2019/20:256 Polisfrågor
Mot. 2019/20:379 yrkande 3, 2019/20:550 yrkande 4, 2019/20:1776 yrkande 4, 2019/20:2016 yrkandena 2–54, 2019/20:2524, 2019/20:2832 yrkande 5, 2019/20:3069 yrkande 11 och 2019/20:2218, bet. 2019/20:JuU25
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 96), 2021/22:75 (Ju 68), 2022/23:75 (Ju 53), 2023/24:75 (Ju 42) och 2024/25:75 (Ju 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens arbetsuppgifter (bet. 2019/20:JuU25 s. 24 f.). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 2) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad.
27. Rskr. 2019/20:258
Straffrättsliga frågor
Mot. 2019/20:541 m.fl., bet. 2019/20:JuU26
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 97), 2021/22:75 (Ju 69), 2022/23:75 (Ju 54), 2023/24:75 (Ju 43) och 2024/25:75 (Ju 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 15 om grov stöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa minimistraffet för grov stöld till fängelse i ett år (bet. 2019/20:JuU26 s. 38 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en generell översyn av straffskalorna (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag pågår arbetet inom Regeringskansliet med ytterligare en lagrådsremiss. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 29 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med ett förslag om vistelseförbud (bet. 2019/20:JuU26 s. 60 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighets- lagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remiss- tiden löpte ut den 12 november 2024. Den 18 december 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
41
Skr. 2025/26:75 | reaktioner vid återfall i brott. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att | |
Justitie- | Kriminalvården ska besluta en s.k. vistelseföreskrift för dömda som är | |
departementet | involverade i, eller har kopplingar till, en grupp av personer som utövar | |
| allvarlig brottslighet, om det finns risk för att den dömde kommer att begå | |
| eller på annat sätt medverka till allvarlig brottslighet på platsen eller i | |
| området. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en proposition | |
| under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
| 28. Rskr. 2019/20:304 |
|
| Vapenfrågor |
|
| Mot. 2019/20:542 yrkande 1, 2, 3 och 4, 2019/20:2220, 2019/20:2245, | |
| 2019/20:2668 yrkande 16, 17, 19, 20, 21 och 22, 2019/20:2774 yrkande | |
| 22 och 25, 2019/20:3191 yrkande 6, 2019/20:3257 yrkande 2, 15, 16 och | |
| 17, bet. 2019/20:JuU33 |
|
| Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 108), 2021/22:75 (Ju 70), |
|
| 2022/23:75 (Ju 55), 2023/24:75 (Ju 44) och 2024/25:75 (Ju 37). |
|
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
| Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden*: Riksdagen | |
| har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överföra | |
| prövningen av vapenlicensfrågor till en ny tillståndsmyndighet (bet. | |
| 2019/20:JuU33 s. 19 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en | |
| särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de | |
| uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom | |
| jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- | |
| och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för vapentillstånd ska | |
| flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten (dir. 2023:108). | |
| Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november 2024 förlängdes | |
| utredningstiden till den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Den 7 maj 2025 | |
| redovisades betänkandet En ny nationell myndighet för viltförvaltning | |
| (SOU 2025:50). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den | |
| 25 september 2025. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. | Den |
| 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag | |
| (prop. 2025/26:141). I propositionen bedömde regeringen att det i det | |
| aktuella lagstiftningsärendet inte finns skäl att tillmötesgå | |
| tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. | |
| Punkten är slutbehandlad. |
|
| Punkt 6 om handläggningstider i vapenlicensärenden*: Riksdagen har | |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare | |
| handläggningstider i vapenlicensärenden (bet. 2019/20:JuU33 s. 21 f.). | |
| Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och | |
| utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens | |
| regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav | |
| om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har | |
| utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom | |
| vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en | |
| särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta | |
| ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de | |
| tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. | |
42 | 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars | 2023 |
|
| |
utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen lämnade regeringen flera förslag till en tydligare reglering om bl.a. vilka omständigheter som ska beaktas vid tillståndsprövningen. Den nya lagen förväntas bidra till en effektivare handläggning hos Polismyndigheten. Genom de åtgärder som regeringen har vidtagit och de förslag som lämnades i propositionen
bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 8 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.).
Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen föreslog regeringen en ny vapenlag. Regeringen anförde i propositionen att ett av syftena med den nya lagen är att underlätta för legala vapenägare och att förslagen bl.a. innebär att det i lagen görs en tydligare åtskillnad mellan legal och illegal vapenhantering. Regeringen anförde även att det tidigare har aviserats en utökning av vapengarderoben och att regeringen kommer att besluta om sådana förordningsändringar. Av propositionen framgår att avsikten är att regeringen ska kunna fatta ett sådant beslut under våren 2026. Genom de åtgärder som vidtagits och som regeringen kommer att vidta i närtid bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 12 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
43
Skr. 2025/26:75 | 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. |
Justitie- | 2025/26:141). I propositionen lämnades flera förslag som innebär att |
departementet | reglerna för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen |
| förenklas. Regeringen lämnade även förslag om att de tidsbegränsade |
| innehavstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen bör |
| avskaffas. Genom förslagen bedömde regeringen att tillkännagivandet är |
| tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 13 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett |
| för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl (bet. |
| 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda |
| Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens |
| område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 |
| redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar |
| m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 |
| gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över |
| vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i |
| regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på |
| vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den |
| 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska |
| utredaren överväga om kravet på synnerliga skäl för innehav av |
| helautomatiska vapen och enhandsvapen kan förtydligas eller ersättas med |
| särskilda skäl. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning |
| betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). |
| Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. |
| Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag |
| (prop. 2025/26:141). I propositionen förslog regeringen bl.a. att kravet på |
| synnerliga skäl för innehav av enhandsvapen ska ersättas med ett krav på |
| särskilda skäl, när ändamålet med innehavet är jakt, målskjutning, |
| avlivning av fällfångade djur eller för andra ändamål än skjutning. Genom |
| förslagen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och |
| slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 14 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid |
| byte av vapen (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag |
| att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på |
| vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares |
| uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av |
| tillståndsprövning i vapenärenden till vapenhandlare inte kan ske med |
| bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av |
| tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i |
| promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). |
| Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en |
| särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta |
| ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de |
| tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. |
| 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 |
| utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren |
| överväga om processen vid vapenbyte kan förenklas. Den 13 maj 2024 |
| överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig |
| vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och |
44 | remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade |
regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen bedömde regeringen att det i nuläget inte finns tillräcklig anledning att vidta de lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
29. Rskr. 2019/20:333
Ungdomsövervakning
Prop. 2019/20:118, bet. 2019/20:JuU34
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 118), 2021/22:75 (Ju 73), 2022/23:75 (Ju 58), 2023/24:75 (Ju 47) och 2024/25:75 (Ju 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om omfattningen av helghemarrest*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjligheten att öka omfattningen av en helghemarrest (bet. 2019/20:JuU34 s. 15 f.). Regeringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 68 f.). I propositionen uttalades även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick bl.a. att överväga och ta ställning till om påföljden ungdomsövervakning ska kunna användas i fler fall än i dag och om påföljden bör förstärkas, och att föreslå en ny påföljd – utvidgad ungdomsövervakning – som är mer ingripande och innefattar en utvidgad verktygslåda med fler kontrollmöjligheter. Den del av uppdraget som handlade om skärpt ungdomsövervakning skulle enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 9 november 2023 redovisas senast den 3 juni 2024 (dir. 2023:156). Den 24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdoms- övervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39). I delbetänk- andet föreslogs bl.a. att det ska införas en ny påföljd, utvidgad ungdoms- övervakning, med fler kontrollmöjligheter och mer ingripande rörelse- inskränkande inslag (s.k. hemarrest) som ska övervakas med elektronisk kontroll. Det föreslogs även att påföljden ungdomsövervakning ska skärpas, bl.a. genom fler kontrollmöjligheter. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 22 november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 14 maj 2025. Den 24 september 2025 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott. Remisstiden gick ut den 12 november 2025. Den 26 januari 2026 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för allvarliga brott under en period om fem år, att ungdomsreduktionen avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att ungdomsvård inte längre ska
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
45
Skr. 2025/26:75 | kunna kombineras med ungdomstjänst eller böter och att regleringen vid | |
Justitie- | misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. | |
departementet | Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under | |
| våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
| Punkt 4 om åtgärder vid misskötsamhet*: Riksdagen har tillkännagett | |
| för regeringen det som utskottet anför om att misskötsamhet i högre grad | |
| bör leda till att en ungdomsövervakning undanröjs (bet. 2019/20:JuU34 | |
| s. 17 f.). Regeringen behandlade frågan om åtgärder vid misskötsamhet i | |
| propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 90 f.). I propo- | |
| sitionen uttalades även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när | |
| regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde | |
| i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en | |
| särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den | |
| straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I | |
| uppdraget ingick att föreslå skärpta regler om undanröjande av en särskild | |
| ungdomspåföljd och bestämmande av ny påföljd. Uppdraget slutredovisa- | |
| des den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern | |
| (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut | |
| den 14 maj 2025. Den 24 september 2025 remitterades ett utkast | till |
| lagrådsremiss med förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för | |
| allvarliga brott. Remisstiden gick ut den 12 november 2025. | Den |
26 januari 2026 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för allvarliga brott under en period om fem år, att ungdoms- reduktionen avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdoms- tjänst eller böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2020/21
30. Rskr. 2020/21:29
Omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord
Mot. 2019/20:50 yrkande 1, bet. 2020/21:JuU31
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 123), 2021/22:75 (Ju 74), 2022/23:75 (Ju 59), 2023/24:75 (Ju 48) och 2024/25:75 (Ju 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om livstids fängelse för mord (bet. 2020/21:JuU31 s. 5 f.). Straffet för mord skärptes den 1 januari 2020. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2024 gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att utvärdera straffet för mord. Uppdraget ska redovisas senast den 14 mars 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
46
31. Rskr. 2020/21:31
En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor Prop. 2019/20:200, bet. 2020/21:JuU5
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 125), 2021/22:75 (Ju 75), 2022/23:75 (Ju 60), 2023/24:75 (Ju 44) och 2024/25:75 (Ju 40). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2020/21:JuU5 s. 7 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen föreslog regeringen en ny vapenlag. Regeringen anförde i propositionen att ett av syftena med den nya lagen är att underlätta för legala vapenägare och att förslagen bl.a. innebär att det i lagen görs en tydligare åtskillnad mellan legal och illegal vapenhantering. Regeringen anförde även att det tidigare har aviserats en utökning av vapengarderoben och att regeringen kommer att besluta om sådana förordningsändringar. Av propositionen framgår att avsikten är att regeringen ska kunna fatta ett sådant beslut under våren 2026. Genom de åtgärder som vidtagits och som regeringen kommer att vidta i närtid bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
32. Rskr. 2020/21:49
Direktåtkomst för Migrationsverket Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU8
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 131), 2021/22:75 (Ju 77), 2022/23:75 (Ju 61), 2023/24:75 (Ju 50) och 2024/25:75 (Ju 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om direktåtkomst för Migrationsverket*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en analys av hur direktåtkomst för Migrationsverket förhåller sig till dataskyddsförord- ningen (bet. 2020/21:SfU8 s. 6 f.). Regeringen har i propositionen Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring (prop. 2021/22:134) meddelat en avsikt att återkomma till tillkännagivandet i ett annat sammanhang. Regeringen beslutade den 20 november 2023 kommitté- direktiven Skärpta krav på hederligt levnadssätt och ökade möjligheter till återkallelse av uppehållstillstånd (dir. 2023:158). I uppdraget till den särskilda utredaren ingick bl.a. att analysera och föreslå hur Migrations-
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
47
Skr. 2025/26:75 | verket kan få ökad tillgång till relevanta uppgifter om utlänningar i syfte |
Justitie- | att möjliggöra fler beslut om att neka och återkalla uppehållstillstånd samt |
departementet | fler beslut om avvisning, t.ex. genom direktåtkomst. I det sammanhanget |
| behövde utredaren enligt direktiven bl.a. beakta förenligheten med EU:s |
| dataskyddsförordning. Uppdraget skulle redovisas senast den 15 januari |
| 2025 Men utredningstiden förlängdes genom tilläggsdirektiv till den 14 |
| mars 2025 (dir. 2024:110). Uppdraget redovisades den 1 april 2025 genom |
| betänkandet Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd |
| (SOU 2025:33). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den |
| 27 juni 2025. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| 33. Rskr. 2020/21:57 |
| Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda |
| Prop. 2019/20:157, bet. 2020/21:JuU3 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 137), 2021/22:75 (Ju 79), |
| 2022/23:75 (Ju 63), 2023/24:75 (Ju 51) och 2024/25:75 (Ju 42). |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Punkt 2 om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö |
| säkrare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet |
| anför om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare (bet. |
| 2020/21:JuU3 s. 5). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild |
| utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till |
| skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning, Stärkt rätt till |
| skadestånd för brottsoffer (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att |
| inhämta det faktaunderlag som bedöms nödvändigt om hur poliser och |
| andra särskilt utsatta yrkesgrupper typiskt sett kan antas reagera vid och |
| påverkas av olika brottsliga angrepp i sin yrkesutövning jämfört med när |
| motsvarande angrepp drabbar en privatperson. Uppdraget redovisades i |
| juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). |
| Betänkandet har remissbehandlats. Propositionen Stärkt rätt till |
| skadestånd för brottsoffer (prop. 2021/22:198) beslutades den 24 mars |
| 2022. Riksdagen biföll den 31 maj 2022 propositionen (bet. |
| 2021/22:CU20, rskr. 2021/22:326). I december 2023 remitterades |
| promemorian Stärkt skydd för vissa polisanställda som innehöll förslag |
| om att Polismyndigheten ska få besluta att en anställd vid myndigheten i |
| vissa fall ska få använda en annan uppgift än sitt namn i beslut och andra |
| handlingar som dokumenterar åtgärder. Vidare föreslogs att sekretess ska |
| gälla för uppgift som kan bidra till upplysning om identiteten hos en |
| anställd vid Polismyndigheten som använt en sådan annan uppgift än |
| namn. Det föreslogs att författningsändringarna ska tidsbegränsas till fem |
| år. Regeringen beslutade den 14 mars 2024 propositionen Stärkt skydd för |
| vissa polisanställda (prop. 2023/24:102), vars förslag överensstämmer |
| med förslagen i promemorian. Riksdagen antog regeringens lagförslag den |
| 24 april 2024 (bet. 2023/24:JuU28, rskr. 2023/24:163). Regeringen gav |
| den 21 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att överväga olika |
| författningsändringar för att minska offentliganställdas utsatthet för våld, |
| hot och trakasserier (dir. 2022:31). Uppdraget skulle enligt |
48 | ursprungsdirektiven ha redovisats senast den 1 augusti 2023. Regeringen |
|
beslutade den 2 februari 2023 att ge tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:16) som bl.a. innebar att utredaren även fick i uppdrag att, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som stärker skyddet för offentliganställda. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 11 januari 2024 genom betänkandet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Regeringen beslutade den 13 mars 2025 propositionen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. (prop. 2024/25:141). I propositionen lämnades förslag som avser att minska bl.a. polisanställdas utsatthet och stärka skyddet för dem. Genom utredningens kartläggning av bl.a. polisanställdas utsatthet i SOU 2024:1 och förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
34. Rskr. 2020/21:79
Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet
Prop. 2020/21:13, bet. 2020/21:JuU10
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 140), 2021/22:75 (Ju 80), 2022/23:75 (Ju 64), 2023/24:75 (Ju 44) och 2024/25:75 (Ju 43). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om samrådsmyndighetens handläggningstid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsning av samrådsmyndighetens handläggningstid (bet. 2020/21:JuU10 s. 14). Den 1 november 2021 överlämnade Direktinvesteringsutredningen sitt slutbetänkande Granskning av utländska direktinvesteringar (SOU 2021:87). I betänkandet föreslås att investeringar inom vissa skyddsvärda områden ska kunna granskas av en särskild granskningsmyndighet. Det granskningsförfarande som föreslås har vissa likheter med den granskning som avses i tillkännagivandet och innehåller även bestämmelser om tidsbegränsning. Regeringen hade därför avsett att återkomma till frågan i samband med beredningen av Direktinvesteringsutredningens betänkande. Det visade sig dock att det inte fanns förutsättningar att hantera frågan om tidsbegränsningar av handläggningstider i säkerhetsskyddslagen i sam- band med införandet av ett nytt system för granskning av utländska direktinvesteringar. Regeringen gav den 15 februari 2024 tillsynsmyndig- heterna på säkerhetsskyddsområdet i uppdrag att redovisa hur arbetet med tillsyn inom området har bedrivits. I uppdraget ingick bl.a. att redovisa uppgifter om handläggningstider för genomförda samråd. Uppdraget redovisades den 1 oktober 2024. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 57) anförde regeringen att tillsynsmyndigheternas redovisningar av uppdraget visar att den gällande regleringen fungerar väl och att det inte finns tillräcklig anledning att vidta de lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet, varför regeringen ansåg att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
35. Rskr. 2020/21:166
En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
49
Skr. 2025/26:75 | Prop. 2020/21:18, bet. 2020/21:JuU8 |
Justitie- | Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 84), 2022/23:75 (Ju 65), |
departementet | 2023/24:75 (Ju 53) och 2024/25:75 (Ju 44). |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
50
Punkt 2 om presumtionen för villkorlig frigivning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att reglerna bör skärpas ytterligare så att presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och ersätts med ett system där större hänsyn tas till hur den intagne skött sig under verkställigheten av ett fängelsestraff (bet. 2020/21:JuU8 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhälls- skydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den
12november 2024. Den 7 maj 2025 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om skärpta regler för villkorlig frigivning. Remisstiden gick ut den 30 juni 2025. Den 16 november 2025 beslutade regeringen propositionen Skärpta regler för villkorlig frigivning (prop. 2025/26:34). I propositionen föreslogs bl.a. att den andel av strafftiden som måste avtjänas i anstalt innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar, att tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks, att det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i brottslighet av allvarligt slag, att hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden och att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
36. Rskr. 2020/21:167
Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv Prop. 2020/21:42, bet. 2020/21:JuU11
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 85), 2022/23:75 (Ju 66), 2023/24:75 (Ju 54) och 2024/25:75 (Ju 45).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 4 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen under 2021 ska återkomma till riksdagen med ett förslag om att avskaffa tidsbegränsade licenser för automatvapen och enhandsvapen (bet. 2020/21: JuU11 s. 6 f.). Den 12 maj 2022 gav rege- ringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023
utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remiss- tiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen lämnades flera förslag som innebär att reglerna för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen förenklas. Regeringen lämnade även förslag om att de tidsbegränsade innehavstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen bör avskaffas. Genom förslagen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
37. Rskr. 2020/21:193
Hyresrätt m.m.
Mot. 2020/21:2689 m.fl., bet. 2020/21:CU7
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 90), 2022/23:75 (Ju 69), 2023/24:75 (Ju 44) och 2024/25:75 (Ju 47).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 22 om främjande av ägarlägenheter m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter (bet. 2020/21:CU7 s. 64). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkänna- givande på området, se rskr. 2015/16:187 och bet. 2015/16:CU14. I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Regeringen beslutade den 11 maj 2023 kommittédirektiven Fler vägar till att äga sitt boende (dir. 2023:62) med uppdraget att bl.a. föreslå de åtgärder som behövs för att befintliga hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter. Uppdraget redovisades den 10 december 2024 genom betänkandet Fler vägar till att äga sitt boende (SOU 2024:83). Betänkandet har remitterats. Regeringen beslutade den 20 januari 2026 lagrådsremissen Lag om hyrköp av bostad. I lagrådsremissen föreslås bl.a. en lag om hyrköp av bostad som behandlar ett hyrköpsystem för bostäder. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Utredningens förslag om en lag om omvandling av hyreslägenheter till ägarlägenheter bereds vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
38. Rskr. 2020/21:223
Familjerätt
Mot. 2020/21:67 m.fl., bet. 2020/21:CU6
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 97), 2022/23:75 (Ju 72), 2023/24:75 (Ju 59) och 2024/25:75 (Ju 50).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
51
Skr. 2025/26:75 |
|
|
|
Justitie- | Punkt 25 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett | för | |
departementet | regeringen det som utskottet anför om ett testamentsregister | (bet. | |
| 2020/21:CU6 s. 75 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett | ||
| uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett | ||
| testamentsregister i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget redovisades | ||
| till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Regeringen tillsatte den | ||
| 29 februari 2024 en utredning som bl.a. omfattade den fråga som | ||
| tillkännagivandet avser (dir. 2024:28). Utredningen | lämnade | den |
| 27 augusti 2025 betänkandet Nya regler om arv och testamente – bland | ||
| annat ett testamentsregister i offentlig regi och ett stärkt skydd för | ||
| efterlevande sambor (SOU 2025:91). Betänkandet har remitterats och | ||
| remisstiden gick ut den 15 januari 2026. Betänkandets förslag bereds inom | ||
| Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
|
| 39. Rskr. 2020/21:235 |
|
|
| Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda | ||
| Prop. 2020/21:185, bet. 2020/21:JuU22 |
|
|
| Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 99), 2022/23:75 (Ju 73), |
| |
| 2023/24:75 (Ju 60) och 2024/25:75 (Ju 51). |
|
|
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
| Punkt 2 om undanröjande av skyddstillsyn*: Riksdagen har tillkännagett | ||
| för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att undan- | ||
| röja en skyddstillsyn till följd av misskötsamhet (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 | ||
| f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett | ||
| förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. | ||
| 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. | ||
| Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 | ||
| beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att | ||
| utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, | ||
| återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom | ||
| betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- | ||
| och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har | ||
| remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Regeringen | ||
| avser att behandla utredningens förslag om skärpta regler för undanröjande | ||
| av skyddstillsyn tillsammans med Straffreformutredningens förslag. | ||
| Straffreformutredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom | ||
| betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats | ||
| och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som | ||
| grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla | ||
| straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande | ||
| övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte | ||
| slutbehandlad. |
|
|
| Punkt 6 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen | ||
| det som utskottet anför om vistelseförbud (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 f.). | ||
| Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt | ||
| samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som | ||
| bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle | ||
52 | redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni | 2023 beslutade | |
|
|
| |
regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utred- ningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remit- terats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Den 18 december 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att Kriminalvården ska besluta en s.k. vistelseföreskrift för dömda som är involverade i, eller har koppling till, en grupp av personer som utövar allvarlig brottslighet, om det finns risk för att den dömde kommer att begå eller på annat sätt medverka till allvarlig brottslighet på platsen eller i området. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
40. Rskr. 2020/21:255
Översyn av regleringen om sluten ungdomsvård Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:JuU39
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 103), 2022/23:75 (Ju 75) 2023/24:75 (Ju 62) och 2024/25:75 (Ju 53).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om översyn av regleringen om sluten ungdomsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU39 s. 9). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Om utredaren anser att sluten ungdomsvård ska behållas som påföljd med bibehållet tillämpningsområde ska utredaren lämna förslag som innebär att den föreskrivna maximitiden för den påföljden höjs. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Den 19 februari 2026 beslutade regeringen propositionen Frihetsberövande påföljder för barn och unga (prop. 2025/26:132). I propositionen föreslogs att den som innan han eller hon har fyllt 18 år har begått ett så allvarligt brott att en frihetsberövande påföljd kommer i fråga ska dömas till fängelse och att påföljden sluten ungdomsvård ska utmönstras. Genom förslagen i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
53
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
54
41. Rskr. 2020/21:262
En ny straffbestämmelse som skyddar betalningsverktyg Prop. 2020/21:73, bet. 2020/21:JuU14
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 104), 2022/23:75 (Ju 76), 2023/24:75 (Ju 63) och 2024/25:75 (Ju 54).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om e-legitimationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att även e-legitimationer ska kunna definieras som betalningsverktyg (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2027. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om brottsofferportal*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en brottsofferportal ska inrättas och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Brottsoffermyndigheten har fått i uppdrag (Ju2022/01343) att utreda förutsättningarna för ett kostnadseffektivt inrättande av en nationell s.k. brottsofferportal. Uppdraget redovisades den 26 maj 2023 (Ju2022/01343). Av redovisningen framkom att det i nuläget inte är möjligt att inrätta en nationell brottsofferportal. I redovisningen lämnades förslag på alternativa åtgärder. Mot bakgrund av detta beslutade regeringen den 20 december 2023 om ett uppdrag till Brottsoffermyndigheten att utveckla de avsnitt i Brottsofferguiden som innehåller information till de som utsatts för bedrägeri. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten bl.a. utveckla webbplatsen med mer information om olika tillvägagångssätt för bedrägerier och mer specifik information riktad till juridiska personer. Uppdraget redovisades den 31 mars 2025 (Ju2025/00773).
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 57) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna får anses tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
42. Rskr. 2020/21:289
Processrättsliga frågor
Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:JuU25
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 108), 2022/23:75 (Ju 79), 2023/24:75 (Ju 65) och 2024/25:75 (Ju 55).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 34 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen (bet. 2020/21:JuU25 s. 68 f.). Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att
de regelverk som ger Polismyndigheten förutsättningar att skydda förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa regelverk.
Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet. 2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straff- skärpningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring.
Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 9 mars 2023 gav regeringen utredaren i uppdrag att även ta ställning till hur kontaktförbud, med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas som ett skydd i en rättsprocess där målsägande, vittnen eller andra förhörspersoner riskerar att hotas eller utsättas för våld samt att lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbuds- lagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Den 13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer (prop. 2024/25:123, bet. 2024/25:JuU31, rskr. 2024/25:207). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2025 och innebär bl.a. att kontaktförbud får meddelas för att skydda målsägande och vittnen i en rättsprocess.
Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå ett system med anonyma vittnen (dir. 2022:141). I ett delbetänkande som överlämnades i oktober 2023 lämnade utredningen förslag på ett sådant system. I uppdraget ingick också för utredaren att ta ställning till om det var lämpligt att utöka sekretessen i domstol för uppgifter under förundersökningen. En sådan sekretess skulle kunna träffa uppgifter om vittnets identitet som ingår i förundersökningen och som var föremål för den numera upphävda sekretessbestämmelsen om skydd för enskildas kontaktuppgifter i domstol (rskr. 2023/24:1). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25).
Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade i juni 2024 slutbetänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU 2024:51) till regeringen.
Den 26 september 2024 beslutade regeringen propositionen Anonyma vittnen (prop. 2024/25:20, bet. 2024/25:JuU6, rskr. 2024/25:44). I propositionen föreslog regeringen att det skulle införas en möjlighet för vittnen att höras anonymt under en förundersökning och i brottmål i domstol. Förslagen syftar till att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen inom och runt de kriminella gängen och på så sätt förbättra förmågan att utreda och klara upp brott. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025.
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
55
Skr. 2025/26:75 | Polismyndigheten arbetar löpande med att stärka brottsoffer- och |
Justitie- | personsäkerhetsverksamheten inom vilken bedömning av skydd av |
departementet | vittnen, målsägande eller andra hotade personer görs. Polismyndighetens |
| tillsynsenhet har granskat myndighetens tillämpning av bestämmelserna |
| som rör riskbedömningar på individnivå samt användningen av metoden |
| med riskreducerande insatser. I en rapport från 2023 gjorde tillsynsenheten |
| bedömningen att det pågick flera olika utvecklingsarbeten och initiativ |
| gällande både riskbedömningar på individnivå och brott i nära relation |
| inom myndigheten men att riktlinjer och metodstöd inte stämde överens i |
| alla delar. Myndigheten beslutade att revidera och fullt ut implementera de |
| riktlinjer och det metodstöd som fanns för verksamheten för att skapa |
| enhetlighet i arbetet inom Polismyndigheten. |
| Socialtjänsten ansvarar för att enskilda som utsätts för hot, våld eller |
| andra övergrepp vid behov kan få stöd och skydd i ett skyddat boende. |
| Regeringen beslutade den 26 oktober 2023 propositionen Stärkta |
| rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende (prop. 2023/24:31, bet. |
| 2023/24:SoU6, rskr. 2023/24:130) enligt vilken skyddat boende ska |
| regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats till den som behöver stöd |
| och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Insatsen kan i det |
| enskilda fallet fortsatt bli aktuell som en skyddsåtgärd exempelvis för |
| vittnen eller målsägande som riskerar att hotas eller utsättas för våld. |
| Genom en reglering förtydligar staten ansvaret för insatsen skyddat |
| boende. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2024. |
| När det gäller skyddade personuppgifter har Skatteverket på regeringens |
| uppdrag etablerat en nationell samverkansstruktur för en mer enhetlig, |
| säker och effektiv hantering av skyddade personuppgifter. Vidare har |
| Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att samordna och följa upp |
| myndigheters arbete med skyddade personuppgifter. Uppdraget ska |
| redovisas senast den 31 mars 2027. Därtill gav regeringen |
| Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket, i |
| myndigheternas respektive regleringsbrev för 2025, i uppdrag att redogöra |
| för hur myndigheterna i sin verksamhet har säkerställt en säker hantering |
| av skyddade personuppgifter. |
| Regeringen beslutade den 28 november 2024 att ge Polismyndigheten, |
| Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att stärka arbetet med |
| stöd till brottsoffer och vittnen för att säkerställa att brottsoffer och vittnen |
| får tillräcklig information, stöd samt ett gott bemötande under |
| rättsprocessen (Ju2024/02472). Uppdraget redovisades den 27 januari |
| 2026. |
| Vidare gav regeringen i regleringsbrevet för 2025 Polismyndigheten i |
| uppdrag att redovisa vilka åtgärder myndigheten hade vidtagit för att |
| stärka sin personsäkerhetsverksamhet och bedöma om befintliga |
| skyddsåtgärder var. Uppdraget redovisades den 19 maj 2025. Av |
| Polismyndighetens redovisning framgår bl.a. att myndigheten har infört en |
| effektivare och förbättrad ärendehantering i fråga om hot- och |
| riskbedömningar samt bedömningar av eventuella skyddsbehov. |
| Myndigheten har resursförstärkt personsäkerhetsverksamheten i flera |
| polisregioner, utökat beredskapen för att kunna omhänderta det ökade |
| inflödet av ärenden samt utvecklat metoden riskreducerande insatser för |
| att förmå hotaktörer att upphöra med sitt brottsliga beteende. |
56 | Polismyndigheten bedömer att det inom myndigheten fortsatt finns behov |
av att förbättra personsäkerhetsverksamheten, inte minst på det tekniska området. Polismyndigheten har även en etablerad samverkan med andra europeiska länder samt inom Norden i personsäkerhetsärenden.
För att öka samordningen av stödinsatser och skyddsåtgärder mellan centrala aktörer som har ansvar för skyddet av hotade personer, bl.a. Polismyndigheten och kommunerna, gav regeringen den 25 september 2025 Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skatteverket och Socialstyrelsen i uppdrag att lämna förslag för att stärka samhällets samlade skydd för hotade personer (Ju2025/01953). Särskild uppmärksamhet ska läggas på barn och unga som brottsoffer och vittnen, barn och unga involverade i kriminella nätverk samt anhöriga till personer med koppling till kriminella nätverk, vilka är målgrupper som riskerar särskilt att utsättas för hot och våld om de medverkar i rättsprocesser. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Brottsoffermyndigheten och Jämställdhetsmyndigheten.
Mot bakgrund av de åtgärder som regeringen har vidtagit och Polismyndighetens löpande förbättringsarbete för att stärka personsäkerhetsverksamheten ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 65–67) att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 39 om konsekvenser vid utevaro*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om konsekvenser vid utevaro (bet. 2020/21:JuU25 s. 88 f.). Domstolsverket har den 31 maj 2022 gett in en hemställan med förslag om att utöka möjligheterna att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro. Hemställan har remitterats. Remisstiden gick ut i mars 2023. Regeringen beslutade den 8 januari 2026 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffprocessen och bl.a. föreslå hur utrymmet att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro kan utökas (dir. 2026:1). Uppdraget ska redovisas senast den 8 juli 2027. Punkten är inte slutbehandlad.
43. Rskr. 2020/21:314
Barn som bevittnar brott
Prop. 2020/21:170, bet. 2020/21:JuU35
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 114), 2022/23:75 (Ju 81), 2023/24:75 (Ju 67) och 2024/25:75 (Ju 57).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om höjd straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om höjd straffskala för barnfridsbrott (bet. 2020/21:JuU35 s. 6). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbuds- lagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingick att ta ställning till om straffskalan för barnfridsbrottet bör skärpas, särskilt när det gäller minimistraffet, och oavsett bedömning i sak lämna nödvändiga för- fattningsförslag. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkan- det En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
57
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
58
personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats. Den 13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer (prop. 2024/25:123). I propositionen föreslås att straffskalan för grovt barnfridsbrott ska höjas från fängelse i lägst nio månader och högst fyra år till fängelse i lägst ett och högst sex år. I propositionen görs vidare bedömningen att frågan om höjt minimistraff för barnfridsbrott av normalgraden lämpligen bör behandlas i ljuset av Straffreformutredningens (Ju 2023:14) betänkande. Den 5 juni 2025 överlämnade Straffreformutredningen sitt betänkande En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
44. Rskr. 2020/21:315
Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister Prop. 2020/21:150, bet. 2020/21:CU17
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 115), 2022/23:75 (Ju 82), 2023/24:75 (Ju 68) och 2024/25:75 (Ju 58).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 12 om andra frågor om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag i övrigt (bet. 2020/21:CU17 s. 51 och 56 f.). Regeringen gav den 21 december 2023 Jämställdhetsmyndigheten ett uppdrag att arbeta med kompetenshöjande insatser i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2025. Regeringen beslutade propositionen Tryggare hem för barn (prop. 2024/25:10) den 12 september 2024. I propositionen redovisades ett antal åtgärder som vidtagits i frågor om kvalitetssäkring m.m., t.ex. ett uppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen att stärka stödet till socialtjänsten i arbetet med riskbedömningar samt i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Genom de redovisade åtgärderna bedömde regeringen i propositionen att tillkännagivandet är tillgodosett såvitt avser kvalitetssäkring av vårdnadsutredningar och användande av enhetliga och evidensbaserade utredningsmetoder. Den 6 november 2025 beslutade regeringen propositionen Elektronisk inlämning av bouppteckningar (prop. 2025/26:46). I propositionen uttalade regeringen att uppdraget till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen syftar till att säkerställa kvaliteten på vårdnadsutredningar i bred mening och därmed tar sikte på även den fråga som riksdagen lyfter. Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och redovisats bedömde regeringen att tillkännagivandet även i fråga om domstolens beslutsunderlag var tillgodosett och att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
45. Rskr. 2020/21:317
Förbud mot erkännande av utländska månggiften m.m.
Prop. 2020/21:149, bet. 2020/21:CU18
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 116), 2022/23:75 (Ju 83), 2023/24:75 (Ju 69) och 2024/25:75 (Ju 59).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om ventilen i fråga om månggiften*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ventilen i fråga om månggiften (bet. 2020/21:CU18 s. 15). Genom de lagändringar riksdagen antagit gäller sedan den 1 juli 2021 ett generellt förbud mot att erkänna månggiften som ingåtts enligt utländsk lag. Undantag från förbudet ska kunna göras endast om det finns synnerliga skäl för det. Regeringen beslutade den 18 januari 2024 att tillsätta en utredning som bl.a. skulle analysera och ta ställning till om förbudet mot erkännande av utländska månggiften bör gälla utan undantag (dir. 2024:8). Utredningen lämnade den 21 maj 2025 betänkandet Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2025:59). Betänkandet har remissbehandlats. Den 10 februari 2026 beslutade regeringen lagrådsremissen Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att förbudet mot att erkänna utländska månggiften ska gälla utan undantag. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
46. Rskr. 2020/21:344
Straffrättsliga frågor
Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU24
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 122), 2022/23:75 (Ju 85), 2023/24:75 (Ju 70) och 2024/25:75 (Ju 60).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om kriminalisering av så kallade illegala vägspärrar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda kriminalisering av s.k. illegala vägspärrar (bet. 2020/21:JuU24 s. 20 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). I uppdraget ingår bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna för straffskalorna samt att föreslå ändringar som säkerställer en nyanserad och differentierad straffmätning där försvårande omständigheter får större genomslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 40 om skärpta straff för olovlig körning och rattfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag om skärpta straff för rattfylleri och
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
59
Skr. 2025/26:75 | grov olovlig körning (bet. 2020/21:JuU24 s. 81 f.). I december 2021 | ||||||
Justitie- | remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff | ||||||
departementet | för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick | ||||||
| ut den 22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen | ||||||
| lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Den | ||||||
| 24 januari 2023 överlämnades betänkandet Skärpta straff för flerfaldig | ||||||
| brottslighet (SOU 2023:1). I betänkandet lämnas förslag om en skärpt | ||||||
| straffmätning vid flerfaldig brottslighet. Förslagen har remitterats och | ||||||
| bereds för närvarande inom Regeringskansliet. |
|
| ||||
| Genom tilläggsdirektiv den 1 juni 2023 utvidgades uppdraget för | ||||||
| Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet till att även omfatta | ||||||
| bl.a. att föreslå ändringar som innebär att återfall i brott ska beaktas i | ||||||
| skärpande riktning vid straffmätningen i fler fall (dir. 2023:74). Uppdraget | ||||||
| redovisades den 4 juli 2024 i betänkandet Ett ändamålsenligt | ||||||
| samhällsskydd | – | Vissa | reformer | av | straff- | och |
| straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har | ||||||
| remitterats och | remisstiden gick | ut den | 12 november 2024. | Den | ||
| 18 december 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett förstärkt | ||||||
| samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. I | ||||||
| lagrådsremissen lämnas förslag om att återfall i brott ska få större | ||||||
| betydelse vid straffmätningen. |
|
|
|
| ||
| Den 20 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i | ||||||
| uppdrag bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda | ||||||
| brotten, föreslå en modell för straffmätning vid flerfaldig brottslighet som | ||||||
| innebär att de tre allvarligaste brotten räknas fullt ut samt föreslå ändringar | ||||||
| av påföljderna och reglerna om val av påföljd (dir. 2023:115). Enligt | ||||||
| tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget | ||||||
| redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade | ||||||
| sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU | ||||||
| 2025:66). Betänkandet | har remitterats och | remisstiden gick ut | den | |||
| 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen | ||||||
| den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella | ||||||
| nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom | ||||||
| Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
| ||||
| Punkt 51 om förmildrande omständigheter*: Riksdagen har tillkänna- | ||||||
| gett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av de s.k. | ||||||
| billighetsskälen i 29 kap. 5 § brottsbalken (bet. 2020/21:JuU24 s. 98 f.). | ||||||
| Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag | ||||||
| att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. | ||||||
| 2023:115). Uppdraget innefattar bland annat att se över billighetsskälen. | ||||||
| Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle | ||||||
| uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen | ||||||
| redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En | ||||||
| straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden | ||||||
| gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade | ||||||
| regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i | ||||||
| kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag | ||||||
| bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
| |||||
| Punkt 54 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har | ||||||
| tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma med | ||||||
60 | ett förslag om ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en | ||||||
skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2020/21:JuU24 s. 103 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 40, 51 och 54.
47. Rskr. 2020/21:345
Våldsbrott och brottsoffer
Mot. 2020/21:2958 m.fl., bet. 2020/21:JuU27
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 123), 2022/23:75 (Ju 86), 2023/24:75 (Ju 71) och 2024/25:75 (Ju 61).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer (bet. 2020/21:JuU:27 s. 13 f.). Polismyndigheten har enligt regleringsbrevet för 2022 i uppdrag att redovisa hur utredningsresultatet har utvecklats gällande bl.a. brott i parrelation och brott mot barn samt vilka eventuella regionala skillnader som finns i utredningsresultat över tid. Polismyndigheten ska vidare redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga dessa brott. Polismyndigheten ska även redovisa hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Regeringen har också efterfrågat en redovisning från Åklagarmyndigheten av hur det brottsutredande arbetet har utvecklats gällande brott i parrelation och brott mot barn. Detta gjordes i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2022. Myndigheterna lämnade sina redovisningar i årsredovisningarna för 2022. Av redovisningen framgår att Polismyndigheten har påbörjat en uppdatering av metodstödet med tillhörande checklistor som används vid utredningar av brott mot barn, våld i nära relation och sexualbrott mot vuxna. Vidare framgår i redovisningen att Polismyndigheten strävar efter att utveckla metoder och arbetssätt för effektiv samverkan och utveckling
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
61
Skr. 2025/26:75 | av det våldsförebyggande arbetet gällande mäns våld mot kvinnor. |
Justitie- | Åklagarmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2023 krav på att redovisa |
departementet | bl.a. hur förmågan i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor har |
| stärkts samt vilka åtgärder som vidtagits för en enhetlig och effektiv |
| tillämpning av kontaktförbud. Enligt styrningen i regleringsbrevet för |
| 2024 ska myndigheten bl.a. redovisa hur den har säkerställt en ökad |
| operativ förmåga i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor. |
| Polismyndigheten skulle enligt regleringsbrevet för 2023 särskilt |
| redovisa vilket arbete som bedrivits för att bekämpa våld mot barn och |
| mäns våld mot kvinnor. Polismyndigheten lämnade sin redovisning i |
| årsredovisningen för 2023. Enligt Polismyndighetens regleringsbrev för |
| 2024 skulle myndigheten särskilt redovisa hur lagföring av mäns våld mot |
| kvinnor har utvecklats i förhållande till brottsutvecklingen. Dessutom |
| skulle Polismyndigheten redovisa det utvecklingsarbete som bedrivits i |
| organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga mäns |
| våld mot kvinnor, brott mot barn samt hedersrelaterat våld och förtryck. |
| Den 20 juni 2024 beslutade regeringen att ge Polismyndigheten, |
| Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Socialstyrelsen i uppdrag att |
| stärka samverkan för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, |
| våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive där barn |
| är involverade (Ju2024/01453). |
| Enligt Polismyndighetens regleringsbrev för 2025 beslutade regeringen |
| att myndigheten ska redovisa hur utredning av mäns våld mot kvinnor har |
| utvecklats i förhållande till brottsutvecklingen. Polismyndigheten ska |
| också redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att säkerställa |
| en effektiv förmåga att förebygga och utreda mäns våld mot kvinnor, våld |
| i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt människohandel. |
| Mot bakgrund av de åtgärder som regeringen har vidtagit, och de |
| åtgärder som Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten å sin sida har |
| vidtagit, ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2026 (prop. |
| 2025/26:1 utg.omr 4 avsnitt 3.7 s. 60) att tillkännagivandet var tillgodosett |
| och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 19 om kriminalisering av underlåtenhet att anmäla eller annars |
| avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott*: Riksdagen har till- |
| kännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av |
| underlåtenhet att anmäla eller annars avslöja äktenskapstvång och |
| barnäktenskapsbrott (bet. 2020/21:JuU27 s. 28). Den 3 november 2021 |
| gavs en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till om |
| underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och |
| barnäktenskapsbrott bör kriminaliseras, och, oavsett ställningstagande i |
| sak, lämna förslag som innebär en sådan kriminalisering (dir. 2021:98). |
| Uppdraget redovisades den 30 juni 2023 genom betänkandet Förstärkt |
| skydd för den personliga integriteten – behovet av åtgärder mot oskulds- |
| kontroller, oskuldsintyg samt omvändelseförsök (SOU 2023:37). |
| Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 20 november |
| 2023. Den 12 juni 2025 beslutade regeringen propositionen Kriminali- |
| sering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp (prop. |
| 2024/25:189). I propositionen föreslogs bl.a. att det ska bli straffbart att |
| underlåta att avslöja eller förhindra äktenskapstvång och barn- |
| äktenskapsbrott. Riksdagen antog regeringens lagförslag den 22 oktober |
62 | 2025 (rskr. 2025/26:20). Lagändringarna trädde i kraft den 1 december |
2025. Av förbiseende angavs det inte i propositionen att regeringen genom förslaget ansåg att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Mot den bakgrunden beslutade regeringen den 18 december 2025 att skriva av tillkännagivandet. I beslutet angavs bl.a. att tillkännagivandet genom förslaget i propositionen är tillgodosett och därmed slutbehandlat (Ju2021/02314). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 38 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnahus (bet. 2020/21:JuU27 s. 72). Tillkänna- givandet motsvarar tillkännagivandet om barnahus (bet. 2021/22:JuU26 punkt 34). En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen överlämnades i januari 2023.
Mot bakgrund av bl.a. utredningens förslag beslutade regeringen den 24 juli 2025 att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell plan för barnahusverksamheten och att samordna barnahusen i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet de bor (S2025/01366). I uppdraget ingår även att ge stöd till och följa utvecklingen avseende våldsutsatta barn som deltar i en brottsutredning. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 januari 2028.
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 56) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
48. Rskr. 2020/21:363
Terrorism
Mot. 2020/21:3030 m.fl., bet. 2020/21:JuU29
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 126), 2022/23:75 (Ju 87), 2023/24:75 (Ju 72) och 2024/25:75 (Ju 62).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 22 om skärpta straff för terroristbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till skärpta straff för terroristbrott (bet. 2020/21:JuU29 s. 45 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en generell översyn av straffskalorna (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
49. Rskr. 2020/21:389
Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet Mot. 2020/21:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU41
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
63
Skr. 2025/26:75 | Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 128), 2022/23:75 (Ju 88), |
Justitie- | 2023/24:75 (Ju 73) och 2024/25:75 (Ju 63). |
departementet | Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 2 om renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av |
| polisens verksamhet (bet. 2020/21:JuU41 s. 15–16). Under rskr. |
| 2014/15:152 (Ju 2) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för |
| att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| Punkt 6 om skyddet för polisers personuppgifter*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att |
| förstärka skyddet för polisers personuppgifter (bet. 2020/21:JuU41 s. 32– |
| 33). |
| I december 2023 remitterades promemorian Stärkt skydd för vissa |
| polisanställda som innehöll förslag om att Polismyndigheten ska få besluta |
| att en anställd vid myndigheten i vissa fall ska få använda en annan uppgift |
| än sitt namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder. |
| Vidare föreslogs att sekretess ska gälla för uppgift som kan bidra till |
| upplysning om identiteten hos en anställd vid Polismyndigheten som |
| använt en sådan annan uppgift än namn. Det föreslogs att författnings- |
| ändringarna ska tidsbegränsas till fem år. Regeringen beslutade den |
| 14 mars 2024 propositionen Stärkt skydd för vissa polisanställda (prop. |
| 2023/24:102), vars förslag överensstämmer med förslagen i promemorian. |
| I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet tillgodoses till |
| viss del genom förslagen i propositionen. |
| Regeringen gav den 21 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att |
| överväga olika författningsändringar för att minska offentliganställdas |
| utsatthet för våld, hot och trakasserier (dir. 2022:31). Uppdraget omfattade |
| bl.a. att analysera behovet av ett starkare skydd för uppgifter om |
| offentliganställda och ta ställning till om behovet motiverar |
| författningsändringar som stärker skyddet för uppgifterna. Uppdraget |
| skulle enligt ursprungsdirektiven ha redovisats senast den 1 augusti 2023. |
| Regeringen beslutade den 2 februari 2023 att ge tilläggsdirektiv till |
| utredningen (dir. 2023:16) som bl.a. innebär att utredaren fick i uppdrag |
| att, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som stärker |
| skyddet för offentliganställda. Utredningen redovisade sitt uppdrag den |
| 11 januari 2024 genom betänkandet Ett starkare skydd för offentlig- |
| anställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Regeringen |
| beslutade den 13 mars 2025 propositionen Ett starkare skydd för |
| offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. (prop. 2024/25:141). |
| I propositionen angav regeringen dels att regeringen tidigare ansett att |
| tillkännagivandet delvis är tillgodosett genom förslagen i prop. |
| 2023/24:102, dels att tillkännagivandet nu även var tillgodosett genom |
| förslaget om en möjlighet till förstärkt sekretess i personaladministrativ |
| verksamhet. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slut- |
| behandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| 50. Rskr. 2020/21:395 |
64 | Polisfrågor |
|
Mot. 2021/22:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU23
Tidigare redovisade skr. 2021/22:75 (Ju 129), 2022/23:75 (Ju 89), 2023/24:75 (Ju 74) och 2024/25:75 (Ju 64).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 7 om beredskapspolis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis (bet. 2020/21:JuU23 s. 30 f.). Regeringen aviserade i den totalförsvarspolitiska inriktningspropositionen (prop. 2020/21:30) att en sådan översyn bör påbörjas snarast då det i dagsläget finns flera oklarheter, bl.a. hur näringslivets personalförsörjning ska organiseras och Arbetsförmed- lingens roll i systemet. Den frågan kommer att övervägas inom ramen för det fortsatta t kring personalförsörjning vid höjd beredskap och krig.
Den 12 oktober 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Polisens beredskap (dir. 2023:143). En särskild utredare fick i uppdrag att föreslå åtgärder som stärker Polismyndighetens och Säkerhetspolisens förmåga att genomföra sina uppgifter vid kriser och andra samhällsstörningar i fredstid samt vid höjd beredskap och ytterst i krig. Syftet var att stärka polisens beredskap. Utredaren skulle bland annat analysera om en polisiär förstärkningsresurs bör inrättas och, oavsett bedömning i sak, föreslå hur en sådan funktion ska utformas och användas. Utredningen tog sig namnet Utredningen om polisens beredskap.
Den 27 juli 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det civila försvaret (dir. 2023:116) med uppdrag att analysera och lämna förslag på hur personalbehoven inom det civila försvaret kan tryggas. Uppdraget redo- visades den 23 januari 2025.
Försvarsberedningen anser att det finns behov av en polisiär förstärkningsresurs i höjd beredskap och ytterst krig (Kraftsamling Ds 2023:34). Den 14 oktober 2024 beslutade regeringen propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34). I propositionen konstaterade regeringen att kraven på polisiär verksamhet att öka vid ett krig på svenskt territorium och att det delvis kommer att ställas andra krav på polisen än i fredstid. Vidare konstaterades att en utredning har tillsatts, som ska se över bl.a. den frågan. Den 19 maj 2025 redovisade Utredningen om polisens beredskap betänkandet Polisiär beredskap i fred, kris och krig (SOU 2025:57). I betänkandet lämnades förslag om en ny polisiär förstärkningsresurs. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 3 oktober 2025. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
51. Rskr. 2020/21:396
Unga lagöverträdare
Mot. 2020/21:3294 yrkande 19, bet. 2020/21:JuU28
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 130), 2022/23:75 (Ju 90), 2023/24:75 (Ju 75) och 2024/25:75 (Ju 65).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 16 om jourdomstolar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jourdomstolar (bet. 2020/21:JuU28 s. 41 f.).
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
65
Skr. 2025/26:75 | Regeringen beslutade den 19 december 2019 att tillsätta en utredning om |
Justitie- | förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (dir. 2019:103). Syftet |
departementet | med översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av |
| rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott. |
| Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan |
| stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades |
| i januari 2022. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen propositionen |
| Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (prop. 2022/23:78). |
| Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU21, rskr. |
| 2022/23:193). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2023. |
| Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag |
| att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för |
| unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har sin grund i |
| de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9) |
| och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för ungdomar som |
| pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den 17 juni 2021 |
| genom betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål |
| (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett |
| snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut |
| och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt |
| 18 år ska delges så snart som möjligt. Regeringen beslutade den 3 februari |
| 2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett |
| snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022 |
| beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop. |
| 2021/22:279). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. |
| 2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft den |
| 1 januari 2023. |
| Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad |
| straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). |
| Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt |
| för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga |
| konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör |
| särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut |
| den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till |
| lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna |
| trädde i kraft den 2 januari 2022. |
| Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i |
| uppdrag att analysera och föreslå införandet av en ordning med |
| ungdomskriminalitetsnämnder (dir. 2022:106). Förslagen ska syfta till att |
| åstadkomma tydligare åtgärder från samhället när barn och unga har |
| hamnat i en kriminell bana samtidigt som de ska möjliggöra tidigare, |
| tillräckliga och mer samordnade insatser för att förebygga fortsatt |
| kriminalitet. Uppdraget skulle redovisas senast den 30 augusti 2024. |
| Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:26) som beslutades den 16 februari 2023 |
| förkortades utredningstiden. Uppdraget skulle i stället redovisas den 27 |
| mars 2024. Utredningen överlämnade den 8 maj 2024 betänkandet En |
| statlig ordning med brottsförebyggande åtgärder för barn och unga (SOU |
| 2024:30). I betänkandet föreslås en reform med statligt huvudmannaskap, |
| där staten får ansvar för att gripa in, besluta om och följa upp |
| brottsförebyggande åtgärder för barn och unga som riskerar att begå |
66 |
|
allvarlig brottslighet. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 23 september 2024. Förslagen bereds i Regeringskansliet.
Den 30 maj 2024 beslutade regeringen att utvidga och förlänga försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år till den 31 december 2026. Uppdraget innebär att Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Kriminalvården och Domstolsverket i etapper ska bygga ut försöksverksamheten så att den under 2026 omfattar samtliga polisregioner i landet och inkomma med förslag på hur försöksverksamheten kan permanentas (Ju2023/00846, Ju2024/00345, Ju2024/00592).
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 58–59) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och anförde att regeringen sammantaget har övervägt och vidtagit en rad åtgärder för att skapa förutsättningar för en snabb och tydlig reaktion på barns och ungas brottslighet. Med hänsyn till dessa åtgärder bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses vara tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 21 om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingick att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Den 19 februari 2026 beslutade regeringen propositionen Frihetsberövande påföljder för barn och unga (prop. 2025/26:132). I propositionen föreslogs att den som innan han eller hon har fyllt 18 år har begått ett så allvarligt brott att en frihetsberövande påföljd kommer i fråga ska dömas till fängelse och att påföljden sluten ungdomsvård ska utmönstras. I propositionen uttalade regeringen att förslagen i propositionen låg väl i linje med det som sägs i tillkännagivandet om att Kriminalvården bör ansvara för unga som begått grova brott.Av tillkännagivandet framgår dock att Kriminalvårdens ansvar för unga som begår brott ska vara mer långtgående än så. De delarna av tillkännagivandet behandlades inte i propositionen. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
67
Skr. 2025/26:75 | remitterats | och remisstiden | gick | ut den | 14 maj | 2025. |
Justitie- | Den 24 september 2025 remitterades ett | utkast till | lagrådsremiss | med | ||
departementet | förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år | för allvarliga | brott. | |||
| Remisstiden gick ut den 12 november 2025. Den 26 januari 2026 bes- | |||||
| lutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare. | |||||
| I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för | |||||
| allvarliga brott under en period om fem år, att ungdomsreduktionen | |||||
| avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för | |||||
| lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att | |||||
| ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdomstjänst eller | |||||
| böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård | |||||
| och ungdomstjänst skärps. Regeringen avser att återkomma till riksdagen | |||||
| med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad. | |||||
| Punkt 23 om skärpning av påföljden ungdomsövervakning*: Riksdagen | |||||
| har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en skärpning | |||||
| av påföljden ungdomsövervakning (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Rege- | |||||
| ringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning och åtgärder | |||||
| vid misskötsamhet i propositionen Ungdomsövervakning (prop. | |||||
| 2019/20:118 s. 68 f. och s. 90 f.). I propositionen uttalades även att det kan | |||||
| finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid | |||||
| (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. | |||||
| Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag | |||||
| att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen | |||||
| av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick bl.a. att | |||||
| överväga och ta ställning till om påföljden ungdomsövervakning ska | |||||
| kunna användas i fler fall än i dag och om påföljden bör förstärkas, och att | |||||
| föreslå en ny påföljd – utvidgad ungdomsövervakning – som är mer | |||||
| ingripande och innefattar en utvidgad verktygslåda med fler | |||||
| kontrollmöjligheter. Den del av uppdraget som handlade om skärpt | |||||
| ungdomsövervakning skulle enligt tilläggsdirektiv som beslutades den | |||||
| 9 november 2023 redovisas senast den 3 juni 2024 (dir. 2023:156). Den | |||||
| 24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga | |||||
| lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdomsövervakning | |||||
| och straffreduktion för unga (SOU 2024:39). I delbetänkandet föreslås | |||||
| bl.a. att det ska införas en ny påföljd, utvidgad ungdomsövervakning, med | |||||
| fler kontrollmöjligheter och mer ingripande rörelseinskränkande inslag | |||||
| (s.k. hemarrest) som ska övervakas med elektronisk kontroll. Det föreslås | |||||
| även att påföljden ungdomsövervakning ska skärpas, bl.a. genom fler | |||||
| kontrollmöjligheter. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick | |||||
| ut den 22 november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 | |||||
| genom | slutbetänkandet | Straffbarhetsåldern | (SOU 2025:11). | ||
| Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 14 maj 2025. | |||||
| Den 24 september 2025 remitterades ett | utkast till | lagrådsremiss | med | ||
| förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott. | |||||
| Remisstiden gick ut den 12 november 2025. Den 26 januari 2026 bes- | |||||
| lutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare. | |||||
| I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för | |||||
| allvarliga brott under en period om fem år, att ungdomsreduktionen | |||||
| avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för | |||||
| lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att | |||||
68 | ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdomstjänst eller | |||||
böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 27 om begränsningar i möjligheten till permission*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om begränsningar i möjligheten till permission (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Den 19 februari 2026 beslutade regeringen propositionen Frihetsberövande påföljder för barn och unga (prop. 2025/26:132). I propositionen föreslogs att den som innan han eller hon har fyllt 18 år har begått ett så allvarligt brott att en frihetsberövande påföljd kommer i fråga ska dömas till fängelse och att påföljden sluten ungdomsvård ska utmönstras. I propositionen bedömde regeringen att regleringen sammantagen kommer att vara utformad på ett sätt som får anses ligga väl i linje med tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 28 om utslussning från sluten ungdomsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utslussning från sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Den 19 februari 2026 beslutade regeringen propositionen Frihetsberövande påföljder för barn och unga (prop. 2025/26:132). I propositionen föreslogs att den som innan han eller hon har fyllt 18 år har begått ett så allvarligt brott att en frihetsberövande påföljd kommer i fråga ska dömas till fängelse och att påföljden sluten ungdomsvård ska utmönstras. Genom förslagen i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 29 om ungdomshäkten och ungdomsfängelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ungdomshäkten och ungdomsfängelser (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att uppdatera den utbyggnadsplan som redovisades i mars 2020 och därefter i mars 2021.
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
69
Skr. 2025/26:75 | Enligt myndighetens redovisningar framgår bl.a. att arbetet är komplext |
Justitie- | och behöver ske utifrån en långsiktig inriktning och med flexibilitet att |
departementet | möta variationer i klientinflödet att Kriminalvårdens planering primärt |
| utgår från verksamhetens samt behov. Kriminalvårdens anslag har de |
| senaste åren stärkts för kapacitetsutökning samt för att myndigheten ska |
| kunna upprätthålla en god säkerhet och verksamhet (prop. 2019/20:1, |
| prop. 2020/21:1, prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89). |
| Den 1 juli 2021 trädde nya regler i kraft som bl.a. innebär att den som är |
| under 18 år och som är häktad eller anhållen och intagen i häkte har rätt |
| att vistas med personal eller någon annan minst fyra timmar varje dag |
| (prop. 2019/20:129, bet. 2020/21:JuU43, rskr. 2020/21:244). Regeringen |
| har därför i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att |
| återrapportera vidtagna åtgärder för att minska isoleringen av intagna i |
| häkte, särskilt med beaktande av den nya lagstiftningen. Regeringen gav i |
| oktober 2020 Statens institutionsstyrelse i uppdrag att planera för |
| inrättandet av olika säkerhetsklasser inom myndighetens särskilda |
| ungdomshem och att vidta säkerhetshöjande insatser vid de avdelningar |
| inom den slutna ungdomsvården där dömda högriskungdomar vårdas. |
| Vidare beslutade regeringen den 3 november 2021 att ge en särskild |
| utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande |
| påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar |
| (dir. 2021:99). I uppdraget ingick att särskilt överväga vilken myndighet |
| som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de |
| frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om |
| frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 |
| genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande |
| påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och |
| remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen gav den |
| 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av |
| särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för |
| riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den |
| 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Den 19 februari 2026 beslutade regeringen |
| propositionen Frihetsberövande påföljder för barn och unga (prop. |
| 2025/26:132). I propositionen föreslogs att den som innan han eller hon |
| fyllt 18 år har begått ett så allvarligt brott att en frihetsberövande påföljd |
| kommer i fråga ska dömas till fängelse och att påföljden sluten |
| ungdomsvård ska utmönstras. Genom förslagen i propositionen bedömde |
| regeringen att den del av tillkännagivandet som avsåg införandet av |
| ungdomsfängelser var tillgodosett. Den 26 januari 2026 beslutade rege- |
| ringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare. I |
| lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för |
| allvarliga brott under en period om fem år, att ungdomsreduktionen |
| avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för |
| lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att |
| ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdomstjänst eller |
| böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård |
| och ungdomstjänst skärps. Det föreslås också att det i häkteslagen införs |
| en bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas och hänsyn tas till barnets |
| åsikter när den häktade är under 18 år Regeringen avser att återkomma till |
| riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte |
70 | slutbehandlad. |
Punkt 30 om nya ungdomspåföljder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nya ungdomspåföljder (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick bl.a. att överväga och ta ställning till om påföljden ungdomsövervakning ska kunna användas i fler fall än i dag och om påföljden bör förstärkas, och att föreslå en ny påföljd – utvidgad ungdomsövervakning – som är mer ingripande och innefattar en utvidgad verktygslåda med fler kontrollmöjligheter. Den 24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39). I delbetänkandet föreslås bl.a. att det ska införas en ny påföljd, utvidgad ungdomsövervakning, med fler kontrollmöjligheter och mer ingripande rörelseinskränkande inslag (s.k. hemarrest) som ska övervakas med elektronisk kontroll. Det föreslås även att påföljden ungdomsövervakning ska skärpas, bl.a. genom fler kontrollmöjligheter. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 22 november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetän- kandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 14 maj 2025. Den 24 september 2025 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott under en period om fem år. Remisstiden gick ut den 12 november 2025. Den 26 januari 2026 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för allvarliga brott, att ungdomsreduktionen avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för lagöver- trädare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdomstjänst eller böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 21, 23, 29 och 30.
52. Rskr. 2020/21:398
Vapenfrågor
Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU30
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 131), 2022/23:75 (Ju 91), 2023/24:75 (Ju 76) och 2024/25:75 (Ju 66).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden (bet. 2020/21:JuU30 s. 14 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för vapentillstånd ska flyttas från Polismyndigheten
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
71
Skr. 2025/26:75 | till den nya myndigheten. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den |
Justitie- | 7 november 2024 förlängdes utredningstiden (dir. 2024:105). Den 7 maj |
departementet | 2025 redovisades betänkandet En ny nationell myndighet för |
| viltförvaltning (SOU 2025:50). Betänkandet har remitterats och |
| remisstiden gick ut den 25 september 2025. Betänkandet bereds i |
| Regeringskansliet. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen |
| propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen |
| bedömde regeringen att det i det aktuella lagstiftningsärendet inte finns |
| skäl att tillmötesgå tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed är |
| slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 6 om handläggning av vapenlicensärenden*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare |
| handläggningstider i vapenlicensärenden. (bet. 2020/21:Ju30 s. 17 f.). |
| Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och |
| utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens |
| regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav |
| om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har |
| utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom |
| vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en |
| särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta |
| ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de |
| tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. |
| 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle |
| redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som |
| beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt |
| direktiven ska utredaren överväga om processen vid vapenbyte kan |
| förenklas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning |
| betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betän- |
| kandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den |
| 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag |
| (prop. 2025/26:141). I propositionen lämnade regeringen flera förslag till |
| en tydligare reglering om bl.a. vilka omständigheter som ska beaktas vid |
| tillståndsprövningen. Den nya lagen förväntas bidra till en effektivare |
| handläggning hos Polismyndigheten. Genom de åtgärder som regeringen |
| vidtagit och de förslag som lämnades i propositionen bedömde regeringen |
| att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är |
| slutbehandlad. |
| Punkt 7 om översyn av vapenlagstiftningen m.m.*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av |
| vapenlagstiftningen (bet. 2020/21:Ju30 s. 21 f.). Den 12 maj 2022 gav |
| regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlag- |
| stiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket |
| utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet |
| (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 |
| utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 |
| års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning |
| (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den |
| 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen |
| En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen föreslog regeringen |
| en ny vapenlag. Regeringen anförde i propositionen att ett av syftena med |
72 | den nya lagen är att underlätta för legala vapenägare och att förslagen bl.a. |
innebär att det i lagen görs en tydligare åtskillnad mellan legal och illegal vapenhantering. Regeringen anförde även att det tidigare har aviserats en utökning av vapengarderoben och att regeringen kommer att besluta om sådana förordningsändringar. Av propositionen framgår att avsikten är att regeringen ska kunna fatta ett sådant beslut under våren 2026. Genom de åtgärder som vidtagits och som regeringen kommer att vidta i närtid bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 8 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl i vapenlagen (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats.
Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen föreslog regeringen bl.a. att kravet på synnerliga skäl för innehav av enhandsvapen ska ersättas med ett krav på särskilda skäl, när ändamålet med innehavet är jakt, målskjutning, avlivning av fällfångade djur eller för andra ändamål än skjutning. Genom förslagen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 9 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid vapenbyte (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapen- ärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren överväga om processen vid vapenbyte kan förenklas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapen- utredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
73
Skr. 2025/26:75 | 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen |
Justitie- | En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen bedömde regeringen |
departementet | att det i nuläget inte finns tillräcklig anledning att vidta de |
| lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet och att |
| tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 10 om krav för vapenlicens*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om ett förtydligande av bestämmelserna |
| om tillstånd till vapeninnehav (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). Den 12 maj |
| 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över |
| vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i |
| regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på |
| vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den |
| 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 |
| överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig |
| vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och |
| remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade |
| regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I |
| propositionen föreslog regeringen bl.a. att de godtagbara ändamålen för |
| innehav av skjutvapen för skjutning ska tydliggöras och framgå av lag. |
| Regeringen föreslog även att ett tillstånd att inneha ett skjutvapen inte |
| längre ska upphöra att gälla vid byte eller ändring av en vapendel som inte |
| omfattas av tillståndsplikt. Genom förslagen i propositionen bedömde |
| regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten |
| är slutbehandlad. |
| Punkt 13 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om att utöka den s.k. vapengarderoben |
| (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda |
| Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens |
| område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni |
| 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapen- |
| delar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med |
| anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria |
| med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats |
| och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav |
| regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlag- |
| stiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket |
| utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet |
| (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 |
| utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren |
| föreslå hur en utökning av vapengarderoben för jakt kan utformas. Den 13 |
| maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En |
| ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remit- |
| terats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 |
| beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). |
| Regeringen anförde i propositionen att regeringen, i likhet med vad som |
| aviserades i juni 2025, anser att vapengarderoben ska utökas men att |
| sådana ändringar görs på lägre författningsnivå än lag. Regeringen anförde |
| vidare att den kommer att besluta om sådana förordningsändringar och att |
| avsikten är att ett sådant beslut ska kunna fattas under våren 2026. Genom |
| de åtgärder som redan vidtagits och som regeringen kommer att vidta i |
74 |
|
närtid bedömde regeringen i propositionen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 16 om europeiskt skjutvapenpass*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt genomföra en översyn av bestämmelserna om europeiskt skjutvapenpass (bet. 2020/21:Ju30 s. 35 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren bl.a. ta ställning till om det förenklade förfarande för tillfällig införsel av vapen som avses i artikel
17.2i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/555 av den 24 mars 2021 om kontroll av förvärv och innehav av vapen bör genomföras. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remit- terats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen föreslog regeringen att enskilda personer som har ett giltigt europeiskt skjutvapenpass utan införseltillstånd ska få medföra jakt- eller tävlingsskjutvapen som är införda i skjutvapenpasset vid vistelse i Sverige, för tillfällig användning vid jakt eller tävling i landet. Genom förslagen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 17 om handel med vapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av kraven för att få bedriva handel med skjutvapen (bet. 2020/21:Ju30 s. 37 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). Regeringen konstaterade i propositionen att begreppet yrkesmässighet samt vad som ska gälla i fråga om kunskap och laglydnad för att få vapenhandlartillstånd bör definieras på lägre författningsnivå än lag. Av tydlighetsskäl lämnade regeringen förslag i propositionen om att det i den nya lagen ska tas in ett särskilt bemyndigande som handlar om just yrkesmässighetskravet. Mot denna bakgrund bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 18 om tillsyn av skjutbanor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att låta utreda tillsynsansvaret för skjutbanor (bet. 2020/21:Ju30 s. 38 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet (dir. 2023:108). I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för tillsyn och tillståndsprövning av skjutbanor ska flyttas från
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
75
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
76
Polismyndigheten till den nya myndigheten. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november 2024 förlängdes utredningstiden till den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Den 7 maj 2025 redovisades betänkandet En ny nationell myndighet för viltförvaltning (SOU 2025:50). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 25 september 2025. Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och redovisats bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 57) att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
53. Rskr. 2020/21:404
Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsundersökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion
Prop. 2020/21:176, bet. 2020/21:CU16
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 133), 2022/23:75 (Ju 92), 2023/24:75 (Ju 77) och 2024/25:75 (Ju 67).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 5 om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse (bet. 2020/21:CU16 s. 18 f.). Genom de lagändringar som riksdagen antagit kan föräldraskap sedan den 1 januari 2022 under vissa förutsättningar bekräftas digitalt utan socialnämndens medverkan. En sådan bekräftelse görs via en e-tjänst som Skatteverket tillhandahåller, och möjligheten finns under 14 dagar efter barnets födelse. Ett arbete har pågått i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet, med beaktande av det genomslag som den nya lagstiftningen får. Under hösten 2024 togs myndighetskontakter för att få information om genomslaget av möjligheten att digitalt bekräfta föräldraskap. Den 6 november 2025 beslutade regeringen propositionen Elektronisk inlämning av bouppteckningar (prop. 2025/26:46). I propositionen konstaterade regeringen att reglerna om digital bekräftelse av föräldraskap har fått ett mycket stort genomslag och innebär att fler barn kan få två rättsliga föräldrar i nära anslutning till födelsen. Det har inte framkommit att möjligheten att bekräfta föräldraskap skulle uppfattas vara för begränsad. Mot den bakgrunden bedömde regeringen att det inte fanns skäl att tillmötesgå tillkännagivandet och att det därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
54. Rskr. 2020/21:412
Ändrade regler i utlänningslagen
Prop. 2020/21:191, bet. 2020/21:SfU28
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 135), 2022/23:75 (Ju 93), 2023/24:75 (Ju 78) och 2024/25:75 (Ju 68).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 14 om återvändande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett sammanhållet och effektivt återvändande
(bet. 2020/21:SfU28 s. 53 f.). Den 29 juni 2023 beslutade regeringen att ge Migrationsverket i uppdrag att inrätta särskilda boenden, kallade återvändandecenter, för personer som har fått ett verkställbart beslut om överföring, avvisning eller utvisning (Ju2023/01593). Migrationsverket har inrättat sex återvändandecenter med en total kapacitet på cirka 1 400 platser. Centren finns i Malmö, Burlöv, Mölndal, Vänersborg, Stockholm och Märsta.
Den 23 januari 2025 beslutade regeringen propositionen Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud (prop. 2024/25:92). I propositionen föreslås bl.a. att preskriptionstiden för beslut om avlägsnande ska förlängas. I propositionen bedömde regeringen att förslagen tillgodoser tillkännagivandet i den del som avser förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut. Den 13 mars 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 225).
Den 16 september 2021 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (dir. 2021:71), som bl.a. innefattade ett uppdrag att utvärdera konsekvenserna av de förändringar som gjordes 2016 i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Den 22 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv (dir. 2023:93) som innebar att utredningen bl.a. fick i uppdrag att i samband med denna utvärdering också analysera vilka effekter det skulle kunna få för återvändandet om även vuxna asylsökande utan barn skulle omfattas av mottagandesystemet till dess att de lämnar landet samt att ta ställning till om, och i sådana fall hur, regelverket i detta avseende behöver ändras för att främja ett ordnat återvändande. Uppdraget redovisades den 15 oktober 2024 genom slutbetänkandet Mottagandelagen - en ny lag för ordnat asylmottagande och effektivt återvändande (SOU 2024:68). Betänkandet har remitterats. Den 5 februari 2026 beslutade regeringen om lagrådsremissen En ny mottagandelag. I lagrådsremissen föreslås bl.a. en reformering av mottagandesystemet i syfte att skapa ett ordnat mottagande, främja en effektivare asyl- och återvändandeprocess och minska utanförskapet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 19 om motioner om krav på kunskaper i svenska och samhälls- kunskap för permanent uppehållstillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd (bet. 2020/21:SfU28 s. 69 f.). Den 22 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (dir. 2022:79). I uppdraget ingick bl.a. att föreslå hur språk- och samhälls- kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd ska utformas och kontrolleras på ett sätt som är ändamålsenligt, rättssäkert och effektivt och att föreslå vilka undantag som ska kunna göras från kraven. Den 29 maj 2023 överlämnade utredningen betänkandet Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2023:25) till regeringen. Betänkandet har remitterats. I betänkandet föreslås att det ska införas krav på kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället för att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Utgångspunkten för förslagen i betänkandet är att alla utlänningar som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd ska omfattas av kunskapskravet för permanent uppe- hållstillstånd, dvs. såväl asylrelaterade uppehållstillstånd som uppehålls-
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
77
Skr. 2025/26:75 | tillstånd som beviljas på grund av t.ex. arbete eller studier. Kunskapskravet | |
Justitie- | i det svenska språket har vidare bestämts till en nivå som relativt många | |
departementet | utlänningar i dessa grupper har möjlighet att uppnå. Utredningens | |
| överväganden har alltså utgått från att även utlänningar med asylrelaterade | |
| uppehållstillstånd ska omfattas av språk- och samhällskunskapskrav för | |
| permanenta uppehållstillstånd. Den 2 oktober 2023 beslutade regeringen | |
| kommittédirektiven Anpassning av det svenska regelverket för beviljande | |
| av asyl och asylförfarandet till miniminivån enligt EU-rätten (dir. | |
| 2023:137). Den särskilda utredaren skulle bl.a. ta ställning till hur | |
| möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för | |
| vissa grupper, bl.a. utlänningar med asylrelaterade uppehållstillstånd. Den | |
| 21 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen | |
| som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes | (dir. 2024:115). |
| Uppdraget redovisades den 9 april 2025 genom delbetänkandet | |
| Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till | |
| miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31). I | |
| delbetänkandet föreslås att vissa grupper, bl.a. flyktingar och personer som | |
| är alternativt skyddsbehövande, inte längre ska kunna beviljas permanent | |
| uppehållstillstånd. I stället ska de berörda grupperna endast kunna beviljas | |
| tidsbegränsade uppehållstillstånd. Förslaget har | remitterats och |
78
remisstiden gick ut den 18 juni 2025. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Med anledning av förslagen om att utmönstra permanenta uppehållstillstånd för vissa grupper bedömer regeringen att ytterligare analys behöver göras av förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd. Punkten är inte slutbehandlad.
55. Rskr. 2020/21:413
Testning vid verkställighet av utvisningsbeslut Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU29
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 136), 2022/23:75 (Ju 94), 2023/24:75 (Ju 79) och 2024/25:75 (Ju 69).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om testning vid verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjlighet att testa en utlänning för att kunna verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning (bet. 2020/21:SfU29 s. 5 f.). Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). Utredaren fick bl.a. i uppdrag att ta ställning till om det ska införas en möjlighet att med hjälp av tvång testa en person för covid-19 och för allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar i syfte att kunna verkställa ett avlägsnandebeslut. Den 30 augusti 2023 gav regeringen tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:126) som bl.a. innebär att utredaren, oavsett ställningstagande i fråga om behovet och nyttan och avvägningen mot den enskildes grundlagsskyddade fri- och rättigheter, skulle lämna förslag på en reglering som innebär en möjlighet att med hjälp av tvång kunna testa en utlänning för covid-19, och för allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar vid eventuella framtida pandemier eller epidemier i samma
syfte som tidigare. Uppdraget redovisades den 26 november 2024 genom slutbetänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 mars 2025. I betänkandet finns bl.a. förslag om testning vid verkställighet av beslut om avvisning och utvisning. Förslaget ingår inte i arbetet med att ta fram en lagrådsremiss och proposition med anledning av nämnda slutbetänkande. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2026 i ett lämpligt sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nödvändiga lagändringar för att säkerställa att polisen ges förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning (bet. 2020/21:SfU29 s. 5 f.). Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). Utredaren fick bl.a. i uppdrag att ta ställning till om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen är i behov av ytterligare befogenheter i arbetet med att verkställa avlägsnandebeslut. Uppdraget redovisades den 26 november 2024 genom slutbetänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 mars 2025. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2021/22
56. Rskr. 2021/22:36
Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet Prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 144), 2022/23:75 (Ju 96), 2023/24:75 (Ju 81) och 2024/25:75 (Ju 71).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om slopad straffrabatt för unga myndiga i ytterligare fall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare slopas för samtliga brott (bet. 2021/22:JuU5 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att föreslå ändringar som innebär att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Den 24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39) i vilket det föreslås att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 22 november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 14 maj 2025.
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
79
Skr. 2025/26:75 | Den 24 september 2025 remitterades ett utkast till lagrådsremiss | med | ||
Justitie- | förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott. | |||
departementet | Remisstiden gick ut den 12 november 2025. Den 26 januari 2026 bes- | |||
| lutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare. | |||
| I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för | |||
| allvarliga brott under en period om fem år, att ungdomsreduktionen | |||
| avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för | |||
| lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att | |||
| ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdomstjänst eller | |||
| böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård | |||
| och ungdomstjänst skärps. Regeringen avser att återkomma till riksdagen | |||
| med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad. |
| ||
| 57. Rskr. 2021/22:37 |
|
| |
| Utökade möjligheter att använda tidiga förhör |
|
| |
| Prop. 2020/21:209, bet. 2021/22:JuU6 |
|
| |
| Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 145), 2022/23:75 (Ju 97), |
| ||
| 2023/24:75 (Ju 82) och 2024/25:75 (Ju 72). |
|
| |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
| |
| Punkt 3 om vittnesattester*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det | |||
| som utskottet anför om utökade möjligheter att använda vittnesattester | |||
| som bevis (bet. | 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Regeringen | beslutade | den |
| 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera | |||
| tillämpningen av regleringen om tidiga förhör och ta ställning till om | |||
| reglerna behöver ändras i något avseende. Utredaren skulle bl.a. bedöma | |||
| om möjligheterna att åberopa vittnesattester som bevis i domstol bör | |||
| utökas ytterligare och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur | |||
| en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Genom tilläggsdirektiv | |||
| som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den | |||
| 28 juni 2024 (dir. 2024:25). |
|
| |
| Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade den 28 juni 2024 | |||
| slutbetänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU | |||
| 2024:51) till regeringen. I betänkandet föreslår utredningen bl.a. att en | |||
| berättelse som någon har lämnat skriftligen med anledning av en redan | |||
| inledd eller förestående rättegång, eller en uppteckning av en berättelse | |||
| som någon med anledning av en sådan rättegång lämnat utom rätta, ska få | |||
| åberopas som bevis i brottmål om det är lämpligt. Förslaget innebär att det | |||
| nuvarande kravet på samtycke tas bort och att lämplighetsprövningen får | |||
| en lägre tröskel än idag. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden | |||
| gick ut den 10 oktober 2024. Den 3 mars 2026 beslutade regeringen | |||
| propositionen En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (prop. | |||
| 2025/26:155). I propositionen föreslog regeringen att en berättelse som | |||
| någon har lämnat skriftligen med anledning av en redan inledd eller | |||
| förestående rättegång, eller en uppteckning av en berättelse som någon | |||
| med anledning av en sådan rättegång lämnat utom rätta, ska få åberopas | |||
| som bevis i brottmål om det är lämpligt. Förslaget innebär att det tidigare | |||
| kravet på samtycke tas bort och att lämplighetsprövningen får en lägre | |||
| tröskel. Genom | förslagen i propositionen bedömde | regeringen | att |
80 |
|
|
|
|
tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 4 om berättelser som lämnats utom rätta*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att åberopa berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis (bet. 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera tillämpningen av regleringen om tidiga förhör och ta ställning till om reglerna behöver ändras i något avseende. Utredaren skulle bl.a. bedöma om möjligheterna att åberopa tidiga förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis i domstol bör utökas ytterligare och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25).
Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade den 28 juni 2024 slut- betänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU 2024:51) till regeringen. I betänkandet lämnar utredningen bl.a. förslag på åtgärder för att göra tillämpningen av regleringen om tidiga förhör mer effektiv. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 10 oktober 2024. Den 3 mars 2026 beslutade regeringen propositionen En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (prop. 2026:155). I propositionen föreslog regeringen åtgärder för att göra tillämpningen av regleringen om tidiga förhör mer effektiv. Bland annat föreslog regeringen att tidiga förhör skulle få åberopas som bevis i en rättegång om det inte är olämpligt. Genom förslagen i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
58. Rskr. 2021/22:39
Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer Prop. 2020/21:217, bet. 2021/22:JuU8
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 147), 2022/23:75 (Ju 98), 2023/24:75 (Ju 83) och 2024/25:75 (Ju 73).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 4 om straffet för grov fridskränkning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning (bet. 2021/22:JuU8 s. 22 f.). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingick att ta ställning till om straffskalorna för grov fridskränkning respektive grov kvinnofridskränkning borde skärpas och oavsett bedömning i sak lämna nödvändiga författningsförslag. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Utredningen bedömde att maximistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning inte bör höjas. I enlighet med sitt uppdrag lämnade utredningen dock ett alternativt förslag om att
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
81
Skr. 2025/26:75 | höja maximistraffet till fängelse i tio år. Betänkandet har remitterats och | |
Justitie- | remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 13 mars 2025 beslutade | |
departementet | regeringen propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta | |
| personer (prop. 2024/25:123). Efter en genomgång av för- och nackdelar | |
| med en höjning av maximistraffet för grov fridskränkning och grov | |
| kvinnofridskränkning anförde regeringen i propositionen att skälen mot en | |
| höjning väger klart tyngre än skälen för en sådan höjning och att | |
| tillkännagivandet därför inte bör tillgodoses. Regeringen ansåg därmed att | |
| tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. | |
| Punkt 10 om elektronisk övervakning av kontaktförbud*: Riksdagen har | |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om elektronisk | |
| övervakning av kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24). Regeringen | |
| beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en | |
| översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget | |
| ingick att ta ställning till behov, lämplighet och förutsättningar för att | |
| utöka möjligheterna att förena samtliga former av kontaktförbud med | |
| villkor om elektronisk övervakning och om lämpligt lämna | |
| författningsförslag. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv | |
| till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. | |
| 2023:36). | Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom |
| betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd | |
| för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats och | |
| remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 13 mars 2025 beslutade | |
| regeringen propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta | |
| personer | (prop. 2024/25:123). I propositionen gjorde regeringen |
| bedömningen att tillkännagivandet var tillgodosett genom uppdraget att se | |
| över kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114) samt förslagen i | |
| propositionen om nya grunder för kontaktförbud, att fler omständigheter | |
| ska beaktas vid riskbedömningen, att särskilt utvidgat kontaktförbud ska | |
| kunna användas som en förstahandsåtgärd, att uppgifter om den | |
| övervakades position ska få registreras i större utsträckning, att det | |
| straffbara området för hindrande av elektronisk övervakning ska utvidgas | |
| och att straffet för det brottet ska skärpas. Regeringen ansåg därmed att | |
| tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. | |
| Punkt 11 om utökat geografiskt område för kontaktförbud*: Riksdagen | |
| har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om särskilt utvidgat | |
| kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24 f.). Regeringen beslutade den | |
| 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av | |
| kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingick att ta | |
| ställning till om särskilt utvidgade kontaktförbud ska kunna användas | |
| oftare, även som en förstahandsåtgärd, och om det geografiska området för | |
| sådana kontaktförbud bör utvidgas, och oavsett ställningstagande i sak | |
| lämna nödvändiga författningsförslag som medger detta. Den 9 mars 2023 | |
| beslutade regeringen tilläggsdirektiv som innebar att utredaren även skulle | |
| lämna författningsförslag som innebär att det geografiska området för | |
| särskilt utvidgade kontaktförbud, vid en särskilt allvarlig hotbild, utökas | |
| kraftigt och ska kunna omfatta hela kommuner eller motsvarande. | |
| Samtidigt förlängdes utredningstiden (dir. 2023:36). Uppdraget redovi- | |
| sades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontakt- | |
| förbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). | |
82 | Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den | |
13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer (prop. 2024/25:123). I propositionen föreslogs att utvidgade och särskilt utvidgade kontaktförbud ska kunna omfatta större geografiska områden och att särskilt utvidgade kontaktförbud ska kunna meddelas som en förstahandsåtgärd. Genom dessa förslag ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 12 om översyn av lagen om kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av lagen om kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 25). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingick att ut- värdera tillämpningen av lagen om kontaktförbud och ta ställning till om lagen är modernt och ändamålsenligt utformad och om möjligheterna till att meddela kontaktförbud bör utvidgas, och lämna nödvändiga författningsförslag. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkan- det En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer (prop. 2024/25:123). I propositionen behandlades samtliga av utredningens lagförslag beträffande kontaktförbud, utom förslaget om höjt minimistraff för överträdelse av utvidgat eller särskilt utvidgat kontaktförbud. I propositionen angav regeringen att bakgrunden till översynen, samt de förslag och bedömningar som lämnas där, var att det är angeläget att kontaktförbudslagstiftningen har den effekt som är avsedd. Regeringen framhöll att regelverket behövde ändras i syfte att i så hög utsträckning som möjligt tillgodose intresset av att verka brottspreventivt och ge skydd till främst våldsutsatta kvinnor och barn, med inriktningen att kontaktförbud ska kunna meddelas i fler situationer än tidigare. Enligt regeringen fanns det också ett behov av att säkerställa att ett kontaktförbud utgör ett reellt skydd för den utsatta personen och att det finns effektiva mekanismer för att se till att ett kontaktförbud efterlevs. Vidare angav regeringen att handläggningen av ärenden om kontaktförbud hos åklagare och i domstol behövde bli mer effektiv och rättssäker. I propositionen lämnade regeringen ett flertal förslag för att tillgodose dessa syften, bl.a. förslag om utökade möjligheter att meddela kontaktförbud, förslag om en mer effektiv och rättssäker handläggning samt vissa förslag till straffskärpningar. Även fler frågor berördes i propositionen, bl.a. bedömde regeringen att det inte bör införas en möjlighet att förena ordinära kontaktförbud eller kontaktförbud avseende gemensam bostad med villkor om elektronisk övervakning samt att det inte bör vara obligatoriskt med elektronisk övervakning vid kontaktförbud som meddelas på grund av allvarliga brott i nära relationer. Genom förslagen och bedömningarna i avsnitt 4–7 och 8.1–8.3 i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
83
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
84
59. Rskr. 2021/22:114
Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning Prop. 2021/22:52, bet. 2021/22:KU6
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 155), 2022/23:75 (Ju 99), 2023/24:75 (Ju 84) och 2024/25:75 (Ju 74).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 7 om biträde åt väljare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om biträde åt väljare (bet. 2021/22:KU6 s. 23–25). Regeringen beslutade den 3 mars 2022 om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Valmyndigheten och gav myndigheten i uppdrag att lämna en erfarenhetsrapport från 2022 års val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige. Enligt uppdraget skulle rapporten bl.a. innefatta en enkätundersökning till kommunerna där deras erfarenheter av tillämpningen av reformen med avskärmningar av valsedelsställ skulle ingå. Genom beslut den 19 maj 2022 kompletterades uppdraget med att rapporten även skulle innefatta en väljarundersökning rörande väljarnas erfarenheter av reformen. Den 15 februari 2023 inkom Valmyndigheten till Regeringskansliet med sin redovisning av uppdraget (Ju2023/00370). Inom Regeringskansliet togs det fram en promemoria, Biträde åt väljare (Ju2024/00970). Promemorians lagförslag behandlades i propositionen Säkerhet och tillgänglighet vid val (prop. 2024/25:181). Propositionen beslutades den 28 maj 2025. I propositionen föreslogs bl.a. att väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster eller ta valsedlar, ska ha rätt att anlita ytterligare en person utöver en röstmottagare för att få hjälp med detta i den utsträckning som behövs. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
60. Rskr. 2021/22:148
Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare Prop. 2021/22:46, bet. 2021/22:JuU11
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 101), 2023/24:75 (Ju 86) och 2024/25:75 (Ju 76).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om tillstånd att inneha ljuddämpare vid vapenbyte m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att den som gör sig av med ett vapen bör ha rätt att behålla tillhörande ljuddämpare (bet. 2021/22:JuU11 s. 5). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren bl.a. föreslå en ordning som innebär att en vapenägare som överlåter sitt vapen utan tillhörande ljuddämpare ska ha rätt att behålla ljuddämparen under en viss tid. Utredningen redovisades
den 13 maj 2024. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). Regeringen konstaterade i propositionen att det är rimligt att den som överlåter ett skjutvapen ska ha rätt att behålla en ljuddämpare som passar till vapnet under en viss tid. Regeringen föreslog därför att en sådan rätt ska införas i den nya vapenlagen. Genom förslaget bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
61. Rskr. 2021/22:153
Att komma till Sverige som anhörig
Mot. 2021/22:4272 m.fl., bet. 2021/22:SfU8
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 102), 2023/24:75 (Ju 87) och 2024/25:75 (Ju 77).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 3 om informationsinhämtning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om informationsinhämtning (bet. 2021/22:SfU8 s. 14). Riksdagens tillkännagivande är generellt gällande informationsutbyte mellan berörda myndigheter. Riksdagen anser inte att regeringen gått fram med något författningsförslag av betydelse gällande informationsutbyte. Migrationsverkets rättsenhet arbetar med att skriva en hemställan om förordningsändring avseende direktåtkomst till Skatte- verkets beskattningsregister. Någon sådan har ännu inte inkommit till Regeringskansliet. Regeringen gav den 20 juni 2021 en utredare i uppdrag att utvärdera möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor, i syfte att säkerställa korrekta beslut om ersättningar från välfärdssystemet och för att mer effektivt samverka och kontrollera arbetsplatser i syfte att motverka arbetslivskriminalitet. Utredaren föreslog dock bland annat att en generell sekretessbrytande bestämmelse införs, en utökad uppgiftsskyldighet i vissa fall samt ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter (Ds 2022:13). Den 19 mars 2024 beslutade regeringen propositionen En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärds- systemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet (prop. 2023/24:85).
Den 26 november 2024 redovisade Utredningen om stärkt återvän- dandeverksamhet sitt slutbetänkande Vissa åtgärder för stärkt åter- vändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80). Utredningen lämnar förslag på ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att stärka arbetet med verkställighet och försvåra möjligheterna att leva i landet utan tillstånd, samt hur biometriska uppgifter i form av fingeravtryck och fotografier ska kunna användas i utlänningsärenden i större utsträckning och på ett mer effektivt sätt än i dag. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 mars 2025. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.
Den 2 september 2024 överlämnade utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (Ju 2023:22) ett
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
85
Skr. 2025/26:75 | delbetänkande med förslag på en ny generell sekretessbrytande |
Justitie- | bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen. Enligt förslaget ska |
departementet | sekretess till skydd för enskilda inte hindra att myndigheter utbyter |
| uppgifter om det behövs för vissa i bestämmelsen preciserade syften, bl.a. |
| för att motverka felaktiga utbetalningar, fusk och regelöverträdelser, |
| utreda brott eller motverka brottslig verksamhet, eller för att handlägga |
| ärenden i författningsreglerad verksamhet. Innan en uppgift lämnas ut ska |
| det göras en intresseavvägning och viss sekretess undantas helt från |
| bestämmelsens tillämpningsområde. Det som efter delredovisning av |
| uppdraget kvarstår är bl.a. att analysera och ta ställning till hur behovet av |
| att utbyta offentlig information kan tillgodoses samt att göra en översyn, i |
| den utsträckning det behövs, av myndigheternas registerförfattningar. |
| Uppdraget slutredovisades den 28 april 2025. Regeringen fattade den |
| 28 maj 2025 beslut om propositionen Ökat informationsutbyte mellan |
| myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse (prop. 2024/25:180). |
| I propositionen lämnades förslag på en ny sekretessbrytande bestämmelse |
| som ger samtliga myndigheter förbättrade möjligheter att utbyta |
| information om enskilda. Förslaget innebär att sekretess till skydd för |
| enskilda inte hindrar att myndigheter utbyter uppgifter om det behövs för |
| att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda brottslig verksamhet, brott, |
| felaktiga utbetalningar, fusk och olika typer av överträdelser. Innan en |
| uppgift lämnas ut ska det göras en intresseavvägning och från |
| bestämmelsens tillämpningsområde undantas viss närmare angiven |
| sekretess. Tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. |
| Punkten är slutbehandlad. |
| 62. Rskr. 2021/22:196 |
| Utlänningar i Sverige utan tillstånd |
| Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:SfU16 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 111), 2023/24:75 (Ju 92) och |
| 2024/25:75 (Ju 80). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 1 om åtgärder mot skuggsamhället*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om åtgärder mot skuggsamhället (bet. |
| 2021/22:SfU16 s. 7 f.). Enligt utskottet bör regeringen återkomma med |
| förslag i enlighet med vad utskottet anger i fråga om effektivare |
| informationsutbyte mellan myndigheter, utökad informationsplikt för |
| myndigheter och kommuner, DNA-analys som huvudregel vid viss |
| anhöriginvandring, anmälningsplikt för asylsökande, boendeskyldighet |
| och elektronisk övervakning, förlängd preskriptionstid för avvisnings- och |
| utvisningsbeslut samt fler återtagandeavtal och överenskommelser med |
| ursprungsländer. |
| Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för |
| att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). I uppdraget ingick |
| bl.a. att överväga och ta ställning till om, och i så fall hur, |
| informationsutbyte kan ske i större utsträckning och på ett mer |
| ändamålsenligt sätt i syfte att stärka arbetet med verkställighet. Den 30 |
| augusti 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen (dir. |
86 | 2023:126). Tilläggsdirektiven innebar bl.a. att uppdraget i fråga om |
|
informationsutbyte ändrades på så sätt att utredaren, oavsett ställningstagande i sak, skulle lämna förslag på en reglering som innebär ett utökat informationsutbyte mellan myndigheterna i syfte att stärka arbetet med verkställighet och försvåra möjligheterna att leva i landet utan tillstånd. Uppdraget redovisades den 26 november 2024 genom slutbetänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 mars 2025. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.
När det gäller förlängd preskriptionstid beslutade regeringen den
23januari 2025 propositionen Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud (prop. 2024/25:92). I propositionen föreslogs bl.a. att preskriptionstiden för beslut om avlägsnande ska förlängas. I propositionen bedömde regeringen att förslagen tillgodoser tillkännagivandet i den del som avser förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut. Den 13 mars 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 225). När det gäller DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring beslutade regeringen den 11 juli 2024 kommittédirektiven Skärpta villkor för anhöriginvandring (dir. 2024:68). Utredaren skulle bl.a. ta ställning till hur nuvarande bestämmelser om dna-analys för att styrka biologiskt släktskap vid anhöriginvandring bör ändras för att möjliggöra en utökad användning. Uppdraget redovisades den 5 september 2025 genom betänkandet Skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 december 2025. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet.
Den 7 november 2024 beslutade regeringen propositionen En ny ordning för asylsökandes boende (prop. 2024/25:49). I propositionen föreslogs att asylsökande som utgångspunkt ska bo i asylboende för att ha rätt till dagersättning och särskilt bidrag och att en ansökan om uppehållstillstånd ska få betraktas som återkallad för asylsökande som inte bor på ett asylboende och inte håller Migrationsverket underrättat om sin bostadsadress. I propositionen bedömde regeringen att förslagen delvis tillgodoser tillkännagivandet i den del som avser anmälningsplikt för asylsökande. Den 22 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (Ju 2021:12). Tilläggsdirektiven innebar att utredningen bl.a. fick i uppdrag att föreslå hur en anmälningsplikt kopplad till att asylsökande ska bo på ett visst boende kan införas (dir. 2023:93). Uppdraget redovisades den 15 oktober 2024 genom slutbetänkandet Mottagandelagen - en ny lag för ordnat asylmottagande och effektivt återvändande (SOU 2024:68). Betänkandet har remitterats. Den 5 februari 2026 beslutade regeringen lagrådsremissen En ny mottagandelag. I lagrådsremissen föreslås bl.a. en reformering av mottagandesystemet i syfte att skapa ett ordnat mottagande, främja en effektivare asyl- och återvändandeprocess och minska utanförskapet.
Den 10 augusti 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Moderna och ändamålsenliga regler för förvar (dir. 2023:119). Utredaren skulle bl.a. undersöka om elektronisk övervakning skulle kunna utgöra ett ändamålsenligt komplement till förvar och, om så är fallet, ta ställning till hur en sådan ordning skulle kunna utformas. Uppdraget redovisades den
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
87
Skr. 2025/26:75 | 17 februari 2025 genom slutbetänkandet Ett nytt regelverk för uppsikt och |
Justitie- | förvar (SOU 2025:16). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick |
departementet | ut den 2 maj 2025. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. |
| Den 28 maj 2025 beslutade regeringen propositionen Ökat |
| informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande |
| bestämmelse (prop. 2024/25:180). I propositionen lämnades förslag på en |
| ny sekretessbrytande bestämmelse som ger samtliga myndigheter |
| förbättrade möjligheter att utbyta information om enskilda. Förslaget |
| innebär att sekretess till skydd för enskilda inte hindrar att myndigheter |
| utbyter uppgifter om det behövs för att förebygga, förhindra, upptäcka |
| eller utreda brottslig verksamhet, brott, felaktiga utbetalningar, fusk och |
| olika typer av överträdelser. Innan en uppgift lämnas ut ska det göras en |
| intresseavvägning och från bestämmelsens tillämpningsområde undantas |
| viss närmare angiven sekretess. I propositionen bedömde regeringen att |
| den del av tillkännagivandet som avser en ny huvudregel tillgodoses |
| genom förslaget. |
| När det gäller frågan om fler återtagandeavtal och överenskommelser |
| med ursprungsländer har regeringen intensifierat dialogen med flera tredje |
| länder som inte samarbetar på återtagandeområdet, vilket i flera fall har |
| lett till ett förbättrat samarbete och ett ökat återvändande. Även på EU- |
| nivå driver Sverige på för EU-gemensamma åtgärder gentemot tredje |
| länder som inte samarbetar. I budgetpropositionen för 2025 (prop. |
| 2024/25:1 utg. omr. 8 avsnitt 2.5.1 s. 16) bedömde regeringen att |
| tillkännagivandet därmed får anses tillgodosett i den delen. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| Punkt 2 om ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan |
| tillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet |
| anför om ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan |
| tillstånd (bet. 2021/22:SfU16 s. 7 f.). Utskottet har anfört att den som vistas |
| olovligen i landet inte ska ha rätt till ekonomiskt bistånd och att det därför |
| genom lagstiftning bör införas ett förbud mot att kommuner ger |
| ekonomiskt stöd i dessa situationer. Socialutskottet har yttrat sig över |
| förslaget till initiativ i den del som gäller ekonomiskt stöd till utlänningar |
| som vistas i Sverige utan tillstånd och i yttrandet anfört bl.a. följande: |
| Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen är det yttersta skyddsnätet i |
| det sociala trygghetssystemet och fyller en mycket viktig funktion i ett |
| välfärdssamhälle. Det kan emellertid inte accepteras att personer som |
| vistas olovligen i landet uppbär sådant bistånd. Den som vistas olovligen i |
| landet ska enligt utskottets uppfattning inte ha rätt till ekonomiskt bistånd. |
| Detta bör framgå av lag. |
| Regeringen beslutade den 14 juli 2022 att ge en särskild utredare i |
| uppdrag att analysera frågan om förbud för ekonomiskt stöd till |
| utlänningar som olovligen visats i landet, och lämna förslag på åtgärder, |
| inklusive nödvändiga författningsförslag (dir. 2022:124). Uppdraget |
| skulle redovisas senast den 1 december 2024. Den 26 september 2024 |
| beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att |
| utredningstiden förlängdes (dir. 2024:90). Uppdraget redovisades den |
| 25 februari 2025 genom betänkandet Stärkta drivkrafter och möjligheter |
| för biståndsmottagare (SOU 2025:15). Betänkandet har remitterats och |
| remisstiden gick ut den 9 juni 2025. Den 16 december 2025 beslutade |
88 | regeringen lagrådsremissen Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och |
ökade möjligheter till arbete där det bl.a. lämnas förslag om att ekonomiskt bistånd enbart ska ges till personer som vistas lagligen i Sverige. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
63. Rskr. 2021/22:212
En ny konsumentköplag
Prop. 2021/22:85, bet. 2021/22:CU3
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 112), 2023/24:75 (Ju 93) och 2024/25:75 (Ju 81).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om köp av levande djur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att köp av dyrare djur bör undantas från konsumentköplagens tillämpningsområde (bet. 2021/22:CU3 s. 19 f.). I Regeringskansliet pågår ett arbete med att analysera frågan och överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. I betänkandet En stärkt hästnäring – för företagande, jämställdhet, jämlikhet och folkhälsa (SOU 2025:58), som redovisades till regeringen under våren 2025, berörs frågan om huruvida näringsidkares försäljning av hästar till privatpersoner bör omfattas av konsumentköplagen. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 25 februari 2026. Betänkandets förslag bereds inom Regeringskansliet. Resultatet av remitteringen bör ingå som ett underlag i regeringens arbete med frågan. Punkten är inte slutbehandlad.
64. Rskr. 2021/22:216
Processrättsliga frågor
Mot 2021/22:2556 m.fl., bet. 2021/22:JuU24
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 113), 2023/24:75 (Ju 94) och 2024/25:75 (Ju 82).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 14 om att knyta tillstånd till hemliga tvångsmedel till en person*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ett tillstånd till hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation bör kunna knytas till person (bet. 2021/22:JuU24 s. 43).
Regeringen beslutade den 29 juni 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till om tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt rättegångsbalken ska knytas till en person, i stället för till ett telefonnummer, en annan adress eller en viss elektronisk kommunikationsutrustning. Utredaren fick även i uppdrag att analysera och ta ställning till om tillstånd till hemlig dataavläsning som inte avser kameraövervakningsuppgifter eller rumsavlyssningsuppgifter ska knytas till en person i stället för till ett avläsningsbart informationssystem (dir. 2023:102). Uppdraget redovisades den 18 december 2024. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 31 mars 2025. Den 15 januari 2026 beslutade regeringen lagrådsremissen Bättre möjligheter att utreda brott av unga lagöverträdare
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
89
Skr. 2025/26:75 | och några andra processrättsliga frågor. I lagrådsremissen lämnades inte |
Justitie- | något förslag som innebär att fler hemliga tvångsmedel ska kunna knytas |
departementet | till en person. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 22 om datalagring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen |
| det som utskottet anför om datalagring (bet. 2021/22:JuU24 s. 44). I |
| augusti 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bl.a. |
| analysera förutsättningarna för att nya kommunikationstjänster ska kunna |
| omfattas av lagringsskyldigheten och överväga vilka möjligheter det finns |
| att förändra reglerna i syfte att tillgodose de brottsbekämpande |
| myndigheternas möjligheter att upprätthålla och stärka sin förmåga samt |
| göra en översyn i förhållande till EU-domstolens senaste praxis (dir. |
| 2021:58). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 30 maj 2023 i |
| betänkandet Datalagring och åtkomst till elektronisk information (SOU |
| 2023:22). Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. |
| Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge Brottsförebyggande rådet i |
| uppdrag att ta fram underlag med statistik om antalet anmälda brott, som |
| kan ligga till grund för överväganden om datalagring i syfte att bekämpa |
| grov brottslighet. Myndigheten redovisade uppdraget den 1 november |
| 2023. Den 22 november 2024 remitterades utkast till lagrådsremiss |
| Datalagring och tillgång till elektronisk information. Remisstiden gick ut |
| den 17 januari 2025. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| Punkt 23 om förundersökning*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om att begränsa möjligheterna till |
| förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse |
| (bet. 2021/22:JuU24 s. 49). I januari 2022 beslutade regeringen tilläggs- |
| direktiv till Flerbrottsutredningen som även fick i uppdrag att se över |
| regelverket för förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och |
| direktavskrivning (dir. 2022:1). I uppdraget ingick bl.a. att analysera om |
| regelverket är effektivt och ändamålsenligt och att vid behov lämna förslag |
| på författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga. |
| Uppdraget redovisades i januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff |
| för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har |
| remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare |
| beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag |
| att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. |
| med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggs- |
| direktiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas |
| senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt |
| uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU |
| 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 |
| oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den |
| 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella |
| nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom |
| Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 31 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen |
| det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka |
| skyddet av vittnen och tillkännager detta för regeringen (bet. |
| 2020/21:JuU24 s. 58 f.). Utredningen om en stärkt rättsprocess och en |
| ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt betänkande 2021 (SOU |
90 | 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över stödet till och skyddet |
av vittnen och deras anhöriga. Utredningen bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att de regelverk som ger Polismyn- digheten förutsättningar att skydda förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några föränd- ringar eller kompletteringar av dessa regelverk.
Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet. 2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straffskärp- ningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring.
Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 9 mars 2023 gav regeringen utredaren i uppdrag att även ta ställning till hur kontaktförbud, med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas som ett skydd i en rättsprocess där målsäganden, vittnen eller andra förhörspersoner riskerar att hotas eller utsättas för våld samt att lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbuds- lagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Den 13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer (prop. 2024/25:123, bet. 2024/25:JuU31, rskr. 2024/25:207). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2025 och innebär bl.a. att kontaktförbud får meddelas för att skydda målsägande och vittnen i en rättsprocess.
Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå ett system med anonyma vittnen (dir. 2022:141). I ett delbetänkande (SOU 2023:67) som överlämnades i oktober 2023 lämnade utredningen förslag på ett sådant system. I uppdraget ingick också för utredaren att ta ställning till om det var lämpligt att utöka sekretessen i domstol för uppgifter under förundersökningen. En sådan sekretess skulle kunna träffa uppgifter om vittnets identitet som ingår i förundersökningen och som var föremål för den numera upphävda sekretessbestämmelsen om skydd för enskildas kontaktuppgifter i domstol (rskr. 2023/24:1). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utred- ningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25). Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade i juni 2024 slutbetänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU 2024:51) till regeringen.
Den 26 september 2024 beslutade regeringen propositionen Anonyma vittnen (prop. 2024/25:20, bet. 2024/25:JuU6, rskr. 2024/25:44). I propositionen föreslog regeringen att det skulle införas en möjlighet för vittnen att höras anonymt under en förundersökning och i brottmål i
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
91
Skr. 2025/26:75 | domstol. Förslagen syftar till att stärka skyddet för vittnen och bryta |
Justitie- | tystnadskulturen inom och runt de kriminella gängen och på så sätt |
departementet | förbättra förmågan att utreda och klara upp brott. Lagändringarna trädde i |
| kraft den 1 januari 2025. |
| Polismyndigheten arbetar löpande med att stärka brottsoffer- och |
| personsäkerhetsverksamheten inom vilken bedömning av skydd av |
| vittnen, målsägande eller andra hotade personer görs. Polismyndighetens |
| tillsynsenhet har granskat myndighetens tillämpning av bestämmelserna |
| som rör riskbedömningar på individnivå samt användningen av metoden |
| med riskreducerande insatser. I en rapport från 2023 gjorde tillsynsenheten |
| bedömningen att det pågick flera olika utvecklingsarbeten och initiativ |
| gällande både riskbedömningar på individnivå och brott i nära relation |
| inom myndigheten men att riktlinjer och metodstöd inte stämde överens i |
| alla delar. Myndigheten beslutade att revidera och fullt ut implementera de |
| riktlinjer och det metodstöd som fanns för verksamheten för att skapa |
| enhetlighet i arbetet inom Polismyndigheten. |
| Socialtjänsten ansvarar för att enskilda som utsätts för hot, våld eller |
| andra övergrepp vid behov kan få stöd och skydd i ett skyddat boende. |
| Regeringen beslutade den 26 oktober 2023 propositionen Stärkta |
| rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende (prop. 2023/24:31, bet. |
| 2023/24:SoU6, rskr. 2023/24:130) enligt vilken skyddat boende ska |
| regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats till den som behöver stöd |
| och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Insatsen kan i det |
| enskilda fallet fortsatt bli aktuell som en skyddsåtgärd exempelvis för |
| vittnen eller målsägande som riskerar att hotas eller utsättas för våld. |
| Genom en reglering förtydligar staten ansvaret för insatsen skyddat |
| boende. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2024. |
| När det gäller skyddade personuppgifter har Skatteverket på regeringens |
| uppdrag etablerat en nationell samverkansstruktur för en mer enhetlig, |
| säker och effektiv hantering av skyddade personuppgifter. Vidare har |
| Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att samordna och följa upp |
| myndigheters arbete med skyddade personuppgifter. Uppdraget ska |
| redovisas senast den 31 mars 2027. Därtill gav regeringen |
| Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket, i |
| myndigheternas respektive regleringsbrev för 2025, i uppdrag att redogöra |
| för hur myndigheterna i sin verksamhet har säkerställt en säker hantering |
| av skyddade personuppgifter. |
| Regeringen beslutade den 28 november 2024 att ge Polismyndigheten, |
| Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att stärka arbetet med |
| stöd till brottsoffer och vittnen för att säkerställa att brottsoffer och vittnen |
| får tillräcklig information, stöd samt ett gott bemötande under rätts- |
| processen (Ju2024/02472). Uppdraget redovisades den 27 januari 2026. |
| Vidare gav regeringen i regleringsbrevet för 2025 Polismyndigheten i |
| uppdrag att redovisa vilka åtgärder myndigheten hade vidtagit för att |
| stärka sin personsäkerhetsverksamhet och bedöma om befintliga |
| skyddsåtgärder var. Uppdraget redovisades den 19 maj 2025. Av |
| Polismyndighetens redovisning framgår bl.a. att myndigheten har infört en |
| effektivare och förbättrad ärendehantering i fråga om hot- och |
| riskbedömningar samt bedömningar av eventuella skyddsbehov. |
| Myndigheten har resursförstärkt personsäkerhetsverksamheten i flera |
92 | polisregioner, utökat beredskapen för att kunna omhänderta det ökade |
inflödet av ärenden samt utvecklat metoden riskreducerande insatser för att förmå hotaktörer att upphöra med sitt brottsliga beteende. Polismyndigheten bedömer att det inom myndigheten fortsatt finns behov av att förbättra personsäkerhetsverksamheten, inte minst på det tekniska området. Polismyndigheten har även en etablerad samverkan med andra europeiska länder samt inom Norden i personsäkerhetsärenden.
För att öka samordningen av stödinsatser och skyddsåtgärder mellan centrala aktörer som har ansvar för skyddet av hotade personer, bl.a. Polismyndigheten och kommunerna, gav regeringen den 25 september 2025 Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skatteverket och Socialstyrelsen i uppdrag att lämna förslag för att stärka samhällets samlade skydd för hotade personer (Ju2025/01953). Särskild uppmärksamhet ska läggas på barn och unga som brottsoffer och vittnen, barn och unga involverade i kriminella nätverk samt anhöriga till personer med koppling till kriminella nätverk, vilka är målgrupper som riskerar särskilt att utsättas för hot och våld om de medverkar i rättsprocesser. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Brottsoffermyndigheten och Jämställdhetsmyndigheten.
Mot bakgrund av de åtgärder som regeringen har vidtagit och Polismyndighetens löpande förbättringsarbete för att stärka personsäkerhetsverksamheten ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 65–67) att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 35 om konsekvenser vid utevaro*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång (bet. 2021/22:JuU24 s. 74). Domstolsverket har den 31 maj 2022 gett in en hemställan med förslag om att utöka möjligheterna att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro. Hemställan har remitterats. Remisstiden gick ut i mars 2023. Regeringen beslutade den 8 januari 2026 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffprocessen och bl.a. föreslå hur utrymmet att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro kan utökas (dir. 2026:1). Uppdraget ska redovisas senast den 8 juli 2027. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 36 om rätten till målsägandebiträde*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att stärka rätten till målsägandebiträde i överrätt. Enligt tillkännagivandet är det angeläget att utvärderingen av den lagändring som gjordes 2018 och som innebär att ett målsägandebiträdes förordnande inte per automatik ska kvarstå i överrätt genomförs skyndsamt. Det är också angeläget att regeringen så snart som möjligt därefter vidtar åtgärder för att stärka rätten till målsägandebiträde i överrätt (bet. 2021/22:JuU24 s. 80). Den 16 september 2021 uppdrog regeringen åt Domstolsverket att göra en utvärdering av den aktuella lagändringen. Domstolsverket redovisade uppdraget den 11 maj 2022
(Ju2022/01692). Domstolsverkets utvärdering redovisades i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7
s.47).
Regeringen beslutade den 11 april 2024 att ge en särskild utredare i
uppdrag att bl.a. föreslå hur rätten till målsägandebiträde i överrätt kan stärkas (dir. 2024:39). Utredningen överlämnade den 24 november 2025 betänkandet Rättssäkerhetens pris (SOU 2025:111). Betänkandet har
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
93
Skr. 2025/26:75 | remitterats och remisstiden löper ut den 27 mars 2026. Punkten är inte |
Justitie- | slutbehandlad. |
departementet | Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 22, 23, 35 och 36. |
| 65. Rskr. 2021/22:240 |
| Skärpta straff för grova trafikbrott |
| Mot. 2021/22:3502 m.fl., bet. 2021/22:JuU10 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 120), 2023/24:75 (Ju 95) och |
| 2024/25:75 (Ju 83). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 1 om skärpta straff för grova trafikbrott*: Riksdagen har tillkänna- |
| gett för regeringen det som utskottet anfört om skärpta straff för grova |
| trafikbrott (bet. 2021/22:JuU10 s. 6 f.). Den 9 juni 2022 beslutade |
| regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och |
| rattfylleribrott. Den 24 januari 2023 överlämnades betänkandet Skärpta |
| straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). I betänkandet lämnades |
| förslag om en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet. Förslagen |
| har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Genom |
| tilläggsdirektiv den 1 juni 2023 utvidgades uppdraget för Utredningen om |
| påföljder, återfall och verkställighet till att även omfatta bl.a. att föreslå |
| ändringar som innebär att återfall i brott ska beaktas i skärpande riktning |
| vid straffmätningen i fler fall (dir. 2023:74). Uppdraget redovisades den 4 |
| juli 2024 i betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd - Vissa reformer |
| av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). |
| Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 november |
| 2024. Den 18 december 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett |
| förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. I |
| lagrådsremissen lämnas förslag om att återfall i brott ska få större |
| betydelse vid straffmätningen. Den 20 juli 2023 beslutade regeringen att |
| ge en särskild utredare i uppdrag bl.a. att genomföra en översyn av |
| straffskalorna för de enskilda brotten, föreslå en modell för straffmätning |
| vid flerfaldig brottslighet som innebär att de tre allvarligaste brotten räknas |
| fullt ut samt föreslå ändringar av påföljderna och reglerna om val av |
| påföljd (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 |
| december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. |
| 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom |
| betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats |
| och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som |
| grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla |
| straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande |
| övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| Punkt 3 om eftersupning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen |
| det som utskottet anför om förbud mot s.k. eftersupning (bet. |
| 2021/22:JuU10 s. 14 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten |
| är inte slutbehandlad. |
94 |
|
66. Rskr. 2021/22:244
Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn
Mot. 2021/22:4414 m.fl., bet. 2021/22:JuU16
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 122), 2023/24:75 (Ju 96) och 2024/25:75 (Ju 84).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnahus (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.). En särskild utredare har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29 och dir. 2022:17). Strategin ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen inriktning för arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn under den närmaste tioårsperioden. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). Utredningen överlämnades den 18 januari 2023 och remisstiden gick ut den 7 augusti 2023. Remissammanställningen har analyserats. Den fortsatta hanteringen av betänkandet bereds i Regeringskansliet.
Mot bakgrund av bl.a. utredningens förslag beslutade regeringen den 24 juli 2025 att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell plan för barnahusverksamheten och att samordna barnahusen i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet de bor (S2025/01366).
Regeringen beslutade samma datum även att ge Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket i uppdrag att revidera de gällande nationella riktlinjerna för samverkan vid misstanke om att barn utsatts för våldsbrott och kriterierna för barnahusverksamheten (S2025/01365).
Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och redovisats ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr 4 avsnitt 3.7 s. 56) att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 3 om barnförhörsledare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnförhörsledare (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.). I regleringsbrevet för 2020 gavs Polismyndig- hetens i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrevs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften. För att öka andelen utredare med rätt kompetens för att hålla förhör med barn har Polismyndigheten tagit fram en ny utbildning som ersätter den tidigare barnförhörsledarutbildningen och utbildningen för ungdomsbrottsutredare. Den nya utbildningen riktar sig till alla utredare som utreder brott där barn, dvs. personer i ålder upp till 18 år, förekommer som målsägande, vittne eller misstänkt. I regleringsbrevet 2024 angav regeringen att Polismyndigheten ska redovisa vilket arbete som bedrivs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften.
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
95
Skr. 2025/26:75 | Av redovisningen framgår att Polismyndigheten har stärkt de initiala |
Justitie- | åtgärderna i utredningar om brott mot barn och breddat förmågan bland |
departementet | polisanställda att hålla förhör med barn. Polismyndigheten har utvecklat |
| checklistor för initiala utredningsåtgärder där barn är involverade med |
| delar om barn som misstänks för brott. Myndigheten har också tagit fram |
| praktisk vägledning när det gäller att planera och genomföra förhör med |
| barn och unga under 18 år som är målsägande, misstänkt eller vittne. Den |
| innehåller även vägledning för vilka anpassningar som behöver göras om |
| barnet har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller ska förhöras i |
| ärenden med digital bevisning i internetrelaterade ärenden. För att öka |
| andelen utredare med rätt kompetens för att hålla förhör med barn har |
| Polismyndigheten tagit fram en ny utbildning som ersätter den tidigare |
| barnförhörsledarutbildningen och utbildningen för ungdomsbrotts- |
| utredare. Polismyndigheten bedömer att så gott som alla medarbetare som |
| har funktionsbenämningen barnutredare har genomgått barnförhörsledar- |
| utbildning. |
| För att öka kvaliteten i barnförhör vidtar Polismyndigheten också andra |
| åtgärder. Exempelvis uppdateras förhörshandledningen för barnförhör, |
| bl.a. med en vägledning gällande förhör med barn som är misstänkta för |
| brott. Vidare tas det fram checklistor särskilt riktade mot personal i yttre |
| tjänst och jourmiljö som t.ex. omfattar situationer då yttre personal |
| behöver hålla initiala förhör med barn på en brottsplats. |
| I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 |
| s. 61) anförde regeringen att det är angeläget att Polismyndigheten |
| fortsätter sitt arbete med rekrytering och utbildning av personal som |
| utreder brott mot barn utifrån de ramar och förutsättningar som finns för |
| verksamheten. Eftersom arbetet måste bedrivas på myndighetsnivå |
| bedömdes ytterligare åtgärder från regeringens sida i nuläget inte vara |
| påkallat. I och med detta och mot bakgrund av de åtgärder som har |
| vidtagits ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och |
| slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| 67. Rskr. 2021/22:245 |
| Straffrättsliga frågor |
| Mot. 2021/22:3579 m.fl., bet. 2021/22:JuU23 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 123), 2023/24:75 (Ju 97) och |
| 2024/25:75 (Ju 85). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 21 om grov stöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det |
| som utskottet anfört om skärpt minimistraff för grov stöld (bet. |
| 2021/22:JuU23 s. 40 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en |
| särskild utredare i uppdrag att göra en generell översyn av straffskalorna |
| (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december |
| 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). |
| Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet |
| En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och |
| remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund |
| beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff |
96 |
|
för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 52 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2021/22:JuU23 s. 87 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade rege- ringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
68. Rskr. 2021/22:246
Kriminalvårdsfrågor
Mot. 2021/22:3779 m.fl., bet. 2021/22:JuU25
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 124), 2023/24:75 (Ju 98) och 2024/25:75 (Ju 86).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om nationellt avhopparprogram*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt avhopparprogram (bet. 2021/22:JuU25). Regeringen gav i december 2019 Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelsen och Socialstyrelsen gemensamt i uppdrag att ta fram ett nationellt avhoppar- program. Myndigheterna slutredovisade uppdraget den 1 mars 2021. Mot bakgrund av de behov som myndigheterna redovisade beslutades den 23 september 2021 om ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om att vidta åtgärder för att förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet (Ju2021/03331). Regeringskansliet beslutade samma dag att tillsätta en bokstavsutredare i syfte att stödja och koordinera myndigheternas arbete under ett år (Ju2021/03348). Riksdagen biföll därefter, den 8 december 2021, justitieutskottets ställningstagande kring avhopparverksamhet (rskr. 2021/22:89, bet. 2021/22:JuU1). Enligt utskottet bör bl.a. ett nationellt exitprogram inrättas och Polismyndighetens anslag ökas med ytterligare 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra ökad avhoppar-
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
97
Skr. 2025/26:75 | verksamhet. Mot bakgrund av riksdagens beslut utvidgades bokstavs- |
Justitie- | utredarens uppdrag den 22 december 2021 till att även omfatta att |
departementet | analysera och lämna förslag på hantering av justitieutskottets |
| ställningstagande. |
| Den 28 april 2022 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården, |
| Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genom- |
| fört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget |
| (Ju2021/03331). Samma dag delredovisade även bokstavsutredaren sitt |
| uppdrag (Ju2021/03348). Enligt utredaren är någon förändring av rollerna |
| mellan stat och kommun i arbetet med stöd till avhoppare inte rimlig, |
| effektiv eller möjlig. Sociala stöd- eller hjälpinsatser för avhoppare - som |
| för att vara framgångsrika förutsätter individens frivillighet och |
| motivation - ligger utanför myndigheternas roller och kunskapsområden. |
| Det är enligt utredaren heller inte motiverat att avveckla fungerande |
| avhopparverksamheter som redan etablerats vid socialtjänsterna. |
| Utredaren anser däremot att ett nationellt exitprogram kan skapas som |
| innebär att avhoppare i landet ska få mer enhetliga och likvärdiga |
| bedömningar och insatser, med utgångspunkt i den nuvarande |
| rollfördelningen mellan stat och kommun. Detta kan enligt utredaren |
| uppnås med ett arbete som bygger på att utveckla och sprida bästa |
| tillgängliga kunskap och stödja och utveckla socialtjänsternas och |
| myndigheternas verksamheter. En förutsättning för detta är enligt |
| utredaren att öka den nationella samordningen och skapa en struktur för |
| arbetet på nationell nivå. De statliga myndigheterna kan därefter lämna det |
| stöd som behövs till kommunerna, exempelvis metod- och kunskapsstöd, |
| utveckling av behandlingsmetoder och verktyg för uppföljning. |
| Bokstavsutredaren lämnade även flera förslag, bl.a. om att Polis- |
| myndigheten ska ha ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med stöd |
| till avhoppare samt att Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens |
| institutionsstyrelse ska utveckla sitt arbete för att identifiera potentiella |
| avhoppare, i syfte att fler individer ska kunna komma ifråga för |
| stödinsatser. |
| I enlighet med bokstavsutredarens förslag beslutades ett |
| ändringsuppdrag den 30 juni 2022 som ger Polismyndigheten det |
| nationellt samordnande ansvaret för det pågående myndighets- |
| gemensamma arbetet med avhopparverksamhet fr.o.m. den 1 oktober |
| 2022. Uppdraget innebär att Polismyndigheten ska leda, driva och vara |
| sammankallande för och rapportera om det myndighetsgemensamma |
| arbetet. Polismyndigheten ska vidare förvalta den nationella webbplats om |
| avhopparverksamhet som myndigheterna har i uppdrag att skapa samt, |
| liksom tidigare, ansvara för att fördela medel till stödinsatser för |
| avhoppare. Uppdraget till Polismyndigheten innebär inte några |
| förändringar i myndigheternas roller när det gäller det operativa arbetet |
| och inte heller mellan statliga myndigheter och kommunernas |
| socialtjänster. Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutions- |
| styrelse ska enligt ändringsuppdraget också utveckla arbetet med att |
| identifiera avhoppare. Syftet är att förstärka det uppsökande arbetet, så att |
| fler individer ska komma i fråga för stödinsatser för att lämna |
| kriminaliteten bakom sig. Myndigheterna ska vidare emellan sig fördela |
| övriga eventuella uppgifter kring avhopparverksamhet som kan finnas på |
98 | nationell nivå. En sådan fördelning ska utgå från respektive myndighets |
kompetens- och ansvarsområden. Myndigheterna lämnade en delredo- visning den 2 maj 2023 och slutredovisade uppdraget den 29 januari 2024.
Regeringen har därefter, den 3 oktober 2024, gett Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett uppdrag om utvecklingsbehov i arbetet med stöd till avhoppare. Myndigheterna ska bl.a. utveckla arbetet med stöd till unga avhoppare och anpassa arbetet till de särskilda omständigheter som kan föreligga när flickor och kvinnor är involverade i organiserad brottslighet. Myndigheterna ska också analysera och lämna förslag inom ett antal angelägna utvecklingsområden. Bland annat ska myndigheterna analysera, ta ställning till behovet av och föreslå hur en nationell kontaktpunkt för stöd till avhoppare kan utformas och inrättas inom ramen för den nationella stödstruktur som myndigheterna har etablerat för arbetet med stöd till avhoppare. Uppdraget redovisades den 28 februari 2025.
I budgetpropositionen för 2025 avsatte regeringen 12 miljoner kronor årligen till länsstyrelserna för att stödja den lokala nivån och bidra till regional samordning av arbetet med stöd till avhoppare från organiserad brottslighet (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9.14).
Den 28 maj 2025 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om förtydligat ansvar för stöd till avhoppare och förstärkt kontroll av externa aktörer som bedriver avhopparverksamhet (dir. 2025:53). Syftet är att säkerställa att avhoppare får stöd och insatser som är ändamålsenliga och av god kvalitet samt att förhindra att offentliga medel går till oseriösa och kriminella aktörer. I uppdraget ingår bl.a. även att analysera och ta ställning till om insatsen skyddat boende bör regleras särskilt för målgruppen avhoppare. Uppdraget ska redovisas senast den 6 november 2026.
Regeringen har vidare, den 21 augusti 2025, beslutat ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse om att tillhandahålla ett nationellt sammanhållet stöd till arbetet med avhoppare från organiserad brottslighet (Ju2025/01696). Länsstyrelserna ska enligt uppdraget stödja den lokala nivån och bidra till regional samordning av arbetet med stöd till avhoppare från organiserad brottslighet, inklusive våldsbejakande extremism och hedersrelaterade miljöer. I uppdraget ingår även att Polismyndigheten ska inrätta en nationell kontaktpunkt för avhopparverksamhet samt att Socialstyrelsen ska verka för att stödet till avhoppare utvecklas utifrån avhoppares vårdbehov och stödja kommuners arbete med boendeinsatser till avhoppare. I myndigheternas uppdrag ingår att löpande integrera resultaten av utvecklingsarbetet i sina ordinarie verksamheter. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 mars 2026 och den 1 mars 2027 samt slutredovisas senast den 1 mars 2028.
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 55–56) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 17 om kriminalisering av rymningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av rymningar och avvikelser (bet. 2021/22:JuU25 s. 41). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. kommer att behandla den fråga tillkännagivandet avser. Den 1 juni
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
99
Skr. 2025/26:75 | 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. |
Justitie- | innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om |
departementet | påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 |
| genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av |
| straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet |
| har remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Den |
| 18 december 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett förstärkt |
| samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. I |
| lagrådsremissen föreslås bl.a. att rymning från vissa former av |
| frihetsberövanden, på bl.a. häkten och anstalter, ska kriminaliseras. |
| Regeringen avser att slutbehandla tillkännagivandet i en proposition under |
| mars 2026. Punkten är inte slutbehandlad. |
| 69. Rskr. 2021/22:252 |
| Nya verktyg mot gängkriminaliteten |
| Mot 2021/22:1501 m.fl., bet. 2021/22:JuU44 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 126), 2023/24:75 (Ju 100) och |
| 2024/25:75 (Ju 88). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 1 om beslag och förverkande av brottsvinster*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förbättrade |
| möjligheter att förverka tillgångar från kriminella (bet. 2021/22:JuU44 |
| s. 6). Den 23 maj 2024 beslutade regeringen propositionen En ny |
| förverkandelagstiftning (prop. 2023/24:144). Regeringen beslutade den |
| 19 december 2024 kommittédirektiven Genomförande av direktivet om |
| återvinning av tillgångar och förverkande (dir. 2024:122) som bl.a. |
| kommer behandla den fråga tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle |
| redovisas senast den 19 december 2025. Den 21 augusti 2025 beslutade |
| regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som innebar att utredningstiden |
| förlängdes till den 19 februari 2026 (dir. 2025:78). Den 17 februari 2026 |
| redovisade 2025 års förverkandeutredning sitt uppdrag genom |
| betänkandet Ökade möjligheter till tillgångsinriktad brottsbekämpning |
| (SOU 2026:10). Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 4 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen |
| det som utskottet anför om att införa vistelseförbud (bet. 2021/22:JuU44 |
| s. 20). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett |
| förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. |
| 2022:95) som bl.a. kommer att behandla den fråga tillkännagivandet avser. |
| Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 |
| beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att |
| utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, |
| återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom |
| betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- |
| och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har |
| remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Den |
| 18 december 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett förstärkt |
| samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. I |
| lagrådsremissen föreslås bl.a. att Kriminalvården ska besluta en s.k. |
100 | vistelseföreskrift för dömda som är involverad i, eller har kopplingar till, |
|
en grupp av personer som utövar allvarlig brottslighet, om det finns risk för att den dömde kommer att begå eller på annat sätt medverka till allvarlig brottslighet på platsen eller i området. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
70. Rskr. 2021/22:260
Hyresrätt m.m.
Mot. 2021/22:1710 m.fl., bet. 2021/22:CU5
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 129), 2023/24:75 (Ju 101) och 2024/25:75 (Ju 89).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 9 om främjande av ägarlägenheter m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att främja ägarlägenheter (bet. 2021/22:CU5 s. 35 f.). I tillkännagivandet anges bl.a. att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter. Tillkännagivandet har samband med tidigare tillkännagivande i frågan, se rskr. 2020/21:193, bet. 2020/21:CU7 (Ju 69 punkt 22). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Justitiedepartementet har tagit fram berednings- underlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Regeringen beslutade den 11 maj 2023 kommittédirektiven Fler vägar till att äga sitt boende (dir. 2023:62) med uppdrag att bl.a. föreslå de åtgärder som behövs för att befintliga hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter. Uppdraget redovisades den 10 december 2024 genom betänkandet Fler vägar till att äga sitt boende (SOU 2024:83). Betänkandet har remitterats. Regeringen beslutade den 20 januari 2026 lagrådsremissen Lag om hyrköp av bostad. I lagrådsremissen föreslås bl.a. en lag om hyrköp av bostad som behandlar ett hyrköpsystem för bostäder. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Utredningens förslag om en lag om omvandling av hyreslägenheter till ägarlägenheter bereds vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
71. Rskr. 2021/22:270
Polisfrågor
Mot. 2021/22:2528 m.fl., bet. 2021/22:JuU22
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 131), 2023/24:75 (Ju 103) och 2024/25:75 (Ju 91).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om antalet poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om antalet poliser (bet. 2020/21:JuU22 s. 22 f.). Av tillkännagivandet följer att det finns skäl att införa ett nytt polismål som grundar sig på polistäthet snarare än ett bestämt antal poliser vid en viss angiven tidpunkt. En rimlig utgångspunkt skulle kunna vara 300 poliser per 100 000 invånare, vilket är ungefär i linje med det nuvarande
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
101
Skr. 2025/26:75 | genomsnittet i EU. I enlighet med detta behöver åtgärder vidtas för att |
Justitie- | antalet poliser ska öka och uppgå till 30 000 så snart som möjligt (bet. |
departementet | 2021/22:JuU22 s. 26 och 27). |
| Regeringen gav den 22 december 2022 Polismyndigheten i uppdrag att |
| redovisa vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet om en |
| polistäthet som åtminstone motsvarar genomsnittet i Europeiska unionen. |
| Av redovisningen skulle framgå vilka åtgärder som behöver vidtas, av vem |
| och vid vilken tidpunkt samt vilka förutsättningar som måste finnas på |
| plats för att nå målet så snart som möjligt. |
| Polismyndigheten redovisade uppdraget till regeringen i mars 2023 i |
| rapporten Redovisning av regeringsuppdrag – Underlag för ökad polis- |
| täthet. I redovisningen lämnade Polismyndigheten förslag på vilka |
| åtgärder som behöver vidtas, av vem och vid vilken tidpunkt, samt vilka |
| förutsättningar som måste finnas för att nå målet så snart som möjligt. |
| I regleringsbrevet för 2024 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag |
| att säkerställa att minst nuvarande tillväxttakt i antal poliser fortsätter efter |
| utgången av 2024. Polismyndigheten skulle vidta åtgärder för att öka |
| antalet lämpade polisstuderande. Myndigheten skulle även undersöka |
| behovet av en utökning av antalet platser, inklusive distansplatser, på |
| befintliga polisutbildningar samt analysera eventuellt behov av polis- |
| utbildning vid ytterligare ett universitet eller en högskola. |
| Polismyndigheten redovisade uppdraget i april 2024. Myndigheten |
| angav att tidigare lämnade förslag är fortsatt giltiga. Förslagen bereds nu i |
| Regeringskansliet. |
| I regleringsbrevet för 2025 gav regeringen Polismyndigheten ett |
| återrapporteringskrav om att redovisa hur myndigheten har arbetat med |
| och vilka resultat som har uppnåtts i fråga om att växa mot målet att |
| polistätheten minst ska motsvara genomsnittet i EU. |
| I budgetpropositionen för 2025 tillförde regeringen ytterligare medel för |
| att växa, mot målet om en ökad polistäthet. Regeringen avsatte också |
| medel för att stärka polisaspiranternas villkor för att öka attraktiviteten till |
| polisutbildningen och polisyrket. Regeringen angav även att man avser |
| lämna ett förslag som innebär att de som studerar vid polisutbildningen |
| höstterminen 2024 eller senare, under vissa förutsättningar och villkor, |
| kommer få sina studielån återbetalda eller avskrivna. |
| Den 28 mars 2025 fick en utredare i uppdrag att utreda formerna för en |
| betald polisutbildning (Ju 2025:C). Den 16 oktober 2025 överlämnade |
| utredaren promemorian En betald polisutbildning (Ds 2025:25). I |
| promemorian föreslås att polisutbildningen ska bli betald genom att |
| studielån som lämnats för grundutbildning till polisman skrivs av. För att |
| kvalificera sig för avskrivning enligt reformen ska den enskilde ha |
| tjänstgjort som polisman i minst tre år under en åttaårig ramtid, som börjar |
| löpa dagen efter genomgången grundutbildning. För full avskrivning krävs |
| att den enskilde har tjänstgjort som polisman under hela den åttaåriga |
| ramtiden. Promemorian har remissbehandlats och förslagen bereds för |
| närvarande i Regeringskansliet. |
| I budgetpropositionen för 2026 tillförde regeringen medel så att |
| polisutbildningen kan etableras vid ytterligare ett lärosäte fr.o.m. |
| vårterminen 2027. |
| Mot bakgrund av de vidtagna åtgärderna bedömde regeringen i |
102 | budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr 4 avsnitt 3.7 s. 59 |
och 60) att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 13 om beredskapspolis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis (bet. 2020/21:JuU22 s. 27 f.). Regeringen aviserade i den totalförsvarspolitiska inriktningspropositionen (prop. 2020/21:30) att en sådan översyn bör påbörjas snarast då det i dagsläget finns flera oklarheter, bl.a. hur näringslivets personalförsörjning ska organiseras och Arbetsförmed- lingens roll i systemet. Den frågan kommer att övervägas inom ramen för det fortsatta arbetet kring personalförsörjning vid höjd beredskap och krig.
Den 12 oktober 2023 beslutade regeringen kommittédirektiv till utredningen Polisens beredskap (dir. 2023:143). En särskild utredare fick i uppdrag att föreslå åtgärder som stärker Polismyndighetens och Säkerhetspolisens förmåga att genomföra sina uppgifter vid kriser och andra samhällsstörningar i fredstid samt vid höjd beredskap och ytterst i krig. Syftet är att stärka polisens beredskap. Utredaren skulle bland annat analysera om en polisiär förstärkningsresurs bör inrättas och, oavsett bedömning i sak, föreslå hur en sådan funktion ska utformas och användas. Utredningen tog sig namnet Utredningen om polisens beredskap.
Den 27 juli 2023 beslutade regeringen kommittédirektiv till utredningen En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det civila försvaret med uppdrag att analysera och lämna förslag på hur personalbehoven inom det civila försvaret kan tryggas. Uppdraget redovisades den 23 januari 2025 genom betänkandet Plikten kallar! En modern personalförsörjning av det civila försvaret (SOU 2025:6). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 13 maj 2025. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet.
Försvarsberedningen anser att det finns behov av en polisiär förstärkningsresurs i höjd beredskap och ytterst krig (Kraftsamling Ds 2023:34). Den 14 oktober 2024 beslutade regeringen propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34). I propositionen konstaterade regeringen att kraven på polisiär verksamhet kommer att öka vid ett krig på svenskt territorium och att det delvis kommer att ställas andra krav på polisen än i fredstid. Vidare konstaterades att en utredning har tillsatts, som ska se över bl.a. den frågan. Den 19 maj 2025 redovisade Utredningen om polisens beredskap betänkandet Polisiär beredskap i fred, kris och krig (SOU 2025:57). I betänkandet lämnades förslag om en ny polisiär förstärkningsresurs. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 3 oktober 2025. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens arbetsuppgifter (bet. 2021/22:JuU22 s. 47 f.). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 2) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slut- behandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 13 och 20.
72.Rskr. 2021/22:273 Unga lagöverträdare
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
103
Skr. 2025/26:75 | Mot. 2021/22:2508 m.fl., bet. 2021/22:JuU27 |
Justitie- | Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 133), 2023/24:75 (Ju 104) och |
departementet | 2024/25:75 (Ju 92). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 9 om åtgärder mot ungdomsrånen*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om åtgärder mot ungdomsrånen (bet. |
| 2021/22:JuU27 s. 29 f.). Av tillkännagivandet framgår bland annat att |
| utskottet efterfrågar en bredare utredning som tydligare analyserar orsaker |
| till ökningen av ungdomsrånen. |
| I frågan om utskottets uttalande om en utredning som tydligare |
| analyserar orsakerna till ökningen av ungdomsrån bör framhållas att Brå i |
| december 2021 publicerade en kartläggning av ungdomsrån, vars fokus |
| var den period då ungdomsrånen ökade (Brå 2021:19). Brå ger i studien |
| en samlad bild av utvecklingen av ungdomsrån, brottens karaktär, vilka |
| som misstänks och vilka som utsätts samt ungdomars erfarenheter av |
| personrån. Myndigheten redovisar i studien vilka bakomliggande orsaker |
| som finns till rånen. Brås studie visar att det som driver unga att råna |
| framför allt är att få pengar, spänning och status vilket också framkommit |
| i tidigare forskning på området (se Brå 2019:19 s. 80–82). Studien visar |
| även att konflikter eller kränkningar kan vara bakomliggande motiv till att |
| ungdomar rånar. Vidare konstaterar Brå att ökningen i både antalet |
| anmälda brott och ungdomars självrapporterade utsatthet för rån under |
| perioden 2015–2019 talar för att det i huvudsak handlar om en faktisk |
| ökning av ungdomsrånen och inte en förändring i anmälningsbenägen- |
| heten. Brå konstaterar även att de anmälda ungdomsrånen liksom den |
| självrapporterade utsattheten minskade 2020, men att det är osäkert om det |
| är starten på en nedåtgående trend eller en tillfällig avvikelse till följd av |
| covid 19-pandemin. Minskningarna har därefter fortsatt (se statistik från |
| den Nationella trygghetsundersökningen respektive anmälda rån mot |
| person under 18 år). Brås studie om ungdomsrån utgår från en bred ansats |
| och baseras på tillgänglig statistik, intervjuer med gärningspersoner, |
| brottutsatta och föräldrar till brottsutsatta samt en genomgång av drygt 700 |
| förundersökningar. |
| Regeringen har i propositionen Skärpta straff för brott i kriminella |
| nätverk (prop. 2022/23:53) framfört att det mot bakgrund av den breda |
| genomlysning av ungdomsrån som Brå gjort, och de svårigheter som finns |
| med att göra en mer fördjupad analys av de bakomliggande orsakerna till |
| förändringarna i antalet ungdomsrån, inte vore meningsfullt att ge Brå eller |
| någon annan myndighet i uppdrag att ytterligare studera ökningen av |
| ungdomsrån. Därutöver kan nämnas att Brå i regleringsbrevet för 2022 |
| fick i uppdrag att genomföra en kunskapssammanställning av svensk och |
| internationell forskning om socioekonomiska faktorer och brott |
| (Ju2022/04139). Brå har även haft i uppdrag att studera hur barn och unga |
| involveras i kriminella nätverk (Ju2022/01405). Uppdragen redovisades |
| den 1 mars 2023 respektive den 1 november 2023. Denna del av |
| tillkännagivandet redovisades i propositionen Skärpta straff för brott i |
| kriminella nätverk och bedömdes därmed vara tillgodosedd (prop. |
| 2022/23:53). |
| Av tillkännagivandet framgår vidare att minimistraffet för rån ska |
104 | skärpas till fängelse ett år och sex månader. I propositionen Skärpta straff |
för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53) lämnade regeringen ett förslag om en sådan skärpning och ansåg därmed att den delen av tillkännagivandet var tillgodosett.
Enligt tillkännagivandet ska även alla rån med förnedrande inslag bedömas som grova rån och leda till minst fem års fängelse. Den 20 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag pågår arbetet inom Regeringskansliet med ytterligare en lagrådsremiss. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 17 om straffrabatten för unga myndiga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare slopas för samtliga brott (bet. 2021/22:JuU27 s. 40 f.). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att föreslå ändringar som innebär att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Den 24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39) i vilket det föreslås att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 22 november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 14 maj 2025. Den 24 september 2025 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott. Remisstiden gick ut den 12 november 2025. Den 26 januari 2026 bes- lutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för allvarliga brott under en period om fem år, att ungdomsreduktionen avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdomstjänst eller böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 24 om ansvar för sluten ungdomsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ansvaret för sluten ungdomsvård (bet. 2021/22:JuU27 s. 44 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
105
Skr. 2025/26:75 | att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för |
Justitie- | verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås |
departementet | användas. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade |
| sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen |
| om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har |
| remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Regeringen |
| gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda |
| inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med |
| förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift |
| senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Den 19 februari 2026 beslutade |
| regeringen propositionen Frihetsberövande påföljder för barn och unga |
| (prop. 2025/26:132). I propositionen föreslogs att den som innan han eller |
| hon fyllt 18 år har begått ett så allvarligt brott att en frihetsberövande |
| påföljd kommer i fråga ska dömas till fängelse och att påföljden sluten |
| ungdomsvård ska utmönstras. Genom förslagen i propositionen bedömde |
| regeringen att tillännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. |
| Punkten är slutbehandlad. |
| Följande punkter är inte slutbehandlade: 9 och 17. |
| 73. Rskr. 2021/22:275 |
| Vapenfrågor |
| Mot. 2021/22:2509 m.fl., bet. 2021/22:JuU28 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 134), 2023/24:75 (Ju 105) och |
| 2024/25:75 (Ju 93). |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen (reservation 2)*: Riksdagen |
| har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om en |
| översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2021/22:JuU28 s. 45). Den 12 maj |
| 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över |
| vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i |
| regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på |
| vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den |
| 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 |
| överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig |
| vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och |
| remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade |
| regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). Regeringen |
| anförde i propositionen att ett av syftena med den nya lagen är att |
| underlätta för legala vapenägare och att förslagen bl.a. innebär att det i |
| lagen görs en tydligare åtskillnad mellan legal och illegal vapenhantering. |
| Regeringen anförde även att det tidigare har aviserats en utökning av |
| vapengarderoben och att regeringen kommer att besluta om sådana |
| förordningsändringar. Av propositionen framgår att avsikten är att |
| regeringen ska kunna fatta ett sådant beslut under våren 2026. Genom de |
| åtgärder som vidtagits och som regeringen kommer att vidta i närtid |
| bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och |
| slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 3 om ny tillståndsmyndighet för vapenärenden*: Riksdagen har |
106 | tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny |
|
tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden (bet. 2021/22:JuU28 s. 15 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för vapentillstånd ska flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten (dir. 2023:108). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november 2024 förlängdes utredningstiden till den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Den 7 maj 2025 redovisades betänkandet En ny nationell myndighet för viltförvaltning (SOU 2025:50). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 25 september 2025. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Den 17 februuari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen bedömde regeringen att det i det aktuella lagstiftningsärendet inte finns skäl att tillmötesgå tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 4 om handläggning av vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handläggningen av vapenlicensärenden (bet. 2021/22:JuU28 s. 18 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen lämnade regeringen flera förslag till en tydligare reglering om bl.a. vilka omständigheter som ska beaktas vid tillståndsprövningen. Den nya lagen förväntas bidra till en effektivare handläggning hos Polismyndigheten. Genom de åtgärder som regeringen har vidtagit och de förslag som lämnades i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 5 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2021/22:JuU28 s. 21 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven skulle utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
107
Skr. 2025/26:75 | 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En |
Justitie- | ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har |
departementet | remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari |
| 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. |
| 2025/26:141). I propositionen lämnades flera förslag som innebär att |
| reglerna för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen |
| förenklas. Regeringen lämnade även förslag om att de tidsbegränsade |
| innehavstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen bör |
| avskaffas. Genom förslagen bedömde regeringen att tillkännagivandet är |
| tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 6 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett |
| för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl i vapenlagen |
| (bet. 2021/22:JuU28 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda |
| Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens |
| område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 |
| redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar |
| m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 |
| gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över |
| vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i |
| regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på |
| vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den |
| 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven skulle |
| utredaren överväga om kravet på synnerliga skäl för innehav av |
| helautomatiska vapen och enhandsvapen kan förtydligas eller ersättas med |
| särskilda skäl. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning |
| betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). |
| Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. |
| Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag |
| (prop. 2025/26:141). I proposition föreslog regeringen bl.a. att kravet på |
| synnerliga skäl för innehav av enhandsvapen ska ersättas med ett krav på |
| särskilda skäl, när ändamålet med innehavet är jakt, målskjutning, |
| avlivning av fällfångade djur eller för andra ändamål än skjutning. Genom |
| förslagen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och |
| slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 7 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett |
| för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid vapenbyte |
| (bet. 2021/22:JuU28 s. 26 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda |
| Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens |
| område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren |
| gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapen- |
| ärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. |
| Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. |
| Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillstånds- |
| prövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remiss- |
| behandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag |
| att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar |
| som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen |
| som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som |
| beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt |
| direktiven skulle utredaren överväga om processen vid vapenbyte kan |
108 | förenklas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning |
betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen bedömde regeringen att det i nuläget inte finns tillräcklig anledning att vidta de lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 8 om krav för vapenlicens*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kraven för vapenlicens (bet. 2021/22:JuU28 s. 28 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen föreslog regeringen bl.a. att de godtagbara ändamålen för innehav av skjutvapen för skjutning ska tydliggöras och framgå av lag. Regeringen föreslog även att ett tillstånd att inneha ett skjutvapen inte längre ska upphöra att gälla vid byte eller ändring av en vapendel som inte omfattas av tillståndsplikt. Genom förslagen i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 9 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökad vapengarderob (bet. 2021/22:JuU28 s. 29 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapen- lagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven skulle utredaren föreslå hur en utökning av vapengarderoben för jakt kan utformas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). Regeringen anförde i propositionen att regeringen, i likhet med vad som aviserades i juni 2025, anser att vapengarderoben ska utökas men att sådana ändringar görs på lägre författningsnivå än lag. Regeringen anförde vidare att den kommer att besluta om sådana förordningsändringar och att avsikten är att ett sådant beslut ska kunna fattas under våren 2026. Genom de åtgärder som redan vidtagits och som
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
109
Skr. 2025/26:75 | regeringen kommer att vidta i närtid bedömde regeringen i propositionen | |
Justitie- | att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är | |
departementet | slutbehandlad. |
|
| Punkt 10 om europeiskt skjutvapenpass*: Riksdagen har tillkännagett | |
| för regeringen det som utskottet anför om europeiskt skjutvapenpass (bet. | |
| 2021/22:JuU28 s. 32 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild | |
| utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till | |
| vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden | |
| från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget | |
| avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den | |
| 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars | |
| 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven skulle | |
| utredaren bl.a. ta ställning till om det förenklade förfarande för tillfällig | |
| införsel av vapen som avses i artikel 17.2 i Europaparlamentets och rådets | |
| direktiv (EU) 2021/555 av den 24 mars 2021 om kontroll av förvärv och | |
| innehav av vapen bör genomföras. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 | |
| års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning | |
| (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den | |
| 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen | |
| En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). I propositionen föreslog regeringen | |
| att enskilda personer som har ett giltigt europeiskt skjutvapenpass utan | |
| införseltillstånd ska få medföra jakt- eller tävlingsskjutvapen som är | |
| införda i skjutvapenpasset vid vistelse i Sverige, för tillfällig användning | |
| vid jakt eller tävling i landet. Genom förslagen bedömde regeringen att | |
| tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten | är |
| slutbehandlad. |
|
| Punkt 11 om handel med vapen*: Riksdagen har tillkännagett för | |
| regeringen det som utskottet anför om handel med vapen (bet. | |
| 2021/22:JuU28 s. 34 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild | |
| utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till | |
| vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden | |
| från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom | |
| tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget | |
| (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning | |
| betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). | |
| Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. | |
| Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag | |
| (prop. 2025/26:141). Regeringen konstaterade i propositionen | att |
| begreppet yrkesmässighet samt vad som ska gälla i fråga om kunskap och | |
| laglydnad för att få vapenhandlartillstånd bör definieras på lägre | |
| författningsnivå än lag. Av tydlighetsskäl lämnade regeringen förslag i | |
| propositionen om att det i den nya lagen ska tas in ett särskilt | |
| bemyndigande som handlar om yrkesmässighetskravet. Mot denna | |
| bakgrund bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och | |
| slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
|
| Punkt 12 om tillsyn av skjutbanor*: Riksdagen har tillkännagett för | |
| regeringen det som utskottet anför om tillsyn av skjutbanor (bet. | |
| 2021/22:JuU28 s. 36 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en | |
| särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de | |
| uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom | |
110 | jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- | |
och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för tillsyn och tillståndsprövning av skjutbanor ska flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november 2024 förlängdes utredningstiden till den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Den 7 maj 2025 redovisades betänkandet En ny nationell myndighet för viltförvaltning (SOU 2025:50). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 25 september 2025. Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och redovisats bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 57) att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 17 om regelverket för vapensamlare*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om regelverket för vapen- samlare (bet. 2021/22:JuU28 s. 42 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven skulle utredaren bl.a. ta ställning till om de krav som gäller för att skjutvapen ska få innehas för samlingsändamål bör förtydligas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Den 17 februari 2026 beslutade regeringen propositionen En ny vapenlag (prop. 2025/26:141). Regeringen konstaterade i propositionen att Polismyndigheten bör ges rätt att föreskriva om generella villkor för vapensamlares förvaring av tillståndspliktiga skjutvapen. Regeringen föreslog därför att det i den nya vapenlagen ska tas in ett bemyndigande till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Genom förslaget i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
74. Rskr. 2021/22:293
Våldsbrott och brottsoffer
Mot. 2021/22:2561 m.fl., bet. 2021/22:JuU26
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 137), 2023/24:75 (Ju 106) och 2024/25:75 (Ju 94).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 16 om brott mot äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om brott mot äldre (bet. 2021/22:JuU26 s. 13 f.). Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas (dir. 2022:7). Uppdraget redovisades den 20 november 2023 (SOU 2023:80). Betänkandet har remissbehandlats. Den 27 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv (prop. 2024/25:124). I propositionen föreslås bl.a. att fler fall av bedrägeri ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff, genom att det särskilt ska beaktas om gärningsmannen på ett
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
111
Skr. 2025/26:75 | hänsynslöst sätt har utnyttjat offrets skyddslösa eller utsatta ställning eller |
Justitie- | om gärningen har ingått i en brottslighet som utövats i organiserad form |
departementet | eller systematiskt. Den 7 april 2022 gav regeringen Myndigheten för |
| samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att genomföra en |
| informationskampanj till allmänhet och företag om informations- och |
| cybersäkerhet (Ju2022/01292). Syftet med kampanjen var att öka |
| medvetenheten och kunskapen om informations- och cybersäkerhet samt |
| förstärka förmågan att skydda sig mot brott. MSB överlämnade en skriftlig |
| redovisning av uppdraget i december 2022. Därutöver arbetar |
| Polismyndighetens nationella bedrägericentrum i brottsförebyggande |
| syfte återkommande med informationsinsatser om bedrägerier. Insatserna |
| görs för att öka kunskapen och medvetenheten, inte minst hos äldre |
| personer, om hur man skyddar sig mot brott och manipulation samt ta bort |
| känslan av skam som ofta finns hos dem som blivit utsatta. Exempelvis |
| har nationellt bedrägericentrum i samarbete med pensionärsföreningar och |
| Brottsofferjouren utformat ett utbildningsmaterial, Försök inte lura mig, |
| som särskilt riktar sig till äldre. Information har även förmedlats via |
| kanaler, såsom tv, radio och tidningar nationellt och lokalt, sociala medier |
| och annonsplatser på nätet samt postutskick. Även från näringslivets sida |
| har det genomförts informationsinsatser, t.ex. Sveriges bankers |
| gemensamma initiativ Svårlurad. Genom dessa åtgärder och lagändringar |
| bedömde regeringen i propositionen Skärpt syn på sexuella kränkningar, |
| bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv (prop. |
| 2024/25:124) att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed |
| slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 25 om ökad användning av kontaktförbud för brottsmisstänkta |
| och deras närstående*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som |
| utskottet anför om ökad användning av kontaktförbud för brottsmisstänkta |
| och deras närstående (bet. 2021/22:JuU26 s. 47). Regeringen beslutade |
| den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av |
| kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). Genom tilläggsdirektiv som |
| beslutades den 9 mars 2023 gav regeringen utredaren i uppdrag att även ta |
| ställning till hur kontaktförbud, med eller utan villkor om elektronisk |
| övervakning, ska kunna användas som ett skydd i en rättsprocess där |
| målsägande, vittnen eller andra förhörspersoner riskerar att hotas eller |
| utsättas för våld (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari |
| 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett |
| utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har |
| remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 13 mars 2025 |
| beslutade regeringen propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för |
| utsatta personer (prop. 2024/25:123). I propositionen föreslogs att |
| kontaktförbud ska få meddelas för att skydda bl.a. målsägande och vittnen |
| i en rättsprocess. Genom förslaget bedömde regeringen att |
| tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är |
| slutbehandlad. |
| Punkt 34 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det |
| som utskottet anför om vikten av att ta fram en nationell plan för |
| barnahusens verksamhet genom ytterligare ett tillkännagivande i frågan |
| (bet. 2021/22:JuU26 s. 69 f.). Tillkännagivandet motsvarar |
| tillkännagivandet om barnahus (bet. 2020/21:JuU27 punkt 38, rskr. |
112 | 2020/21:345). En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en |
strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen överlämnades i januari 2023. Mot bakgrund av bl.a. utredningens förslag beslutade regeringen den 24 juli 2025 att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell plan för barnahusverksamheten och att samordna barnahusen i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet de bor (S2025/01366). I uppdraget ingår även att ge stöd till och följa utvecklingen avseende våldsutsatta barn som deltar i en brottsutredning. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 januari 2028.
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 56) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 43 om handläggningen av utredningar vid brott mot barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handläggningen av utredningar vid brott mot barn (bet. 2021/22:JuU26 s. 70). I regleringsbrevet för 2020 gavs Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrevs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften. För att öka andelen utredare med rätt kompetens för att hålla förhör med barn har Polismyndigheten tagit fram en ny utbildning som ersätter den tidigare barnförhörsledarutbildningen och utbildningen för ungdomsbrottsutredare. Den nya utbildningen riktar sig till alla utredare som utreder brott där barn, dvs. personer i ålder upp till 18 år, förekommer som målsägande, vittne eller misstänkt. En särskild utredare har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29 och dir. 2022:17). Strategin ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen inriktning för arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn under den närmaste tioårsperioden. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). Betänkandet har remitterats och bereds nu inom Regerings- kansliet.
I regleringsbrevet för 2024 angav regeringen att Polismyndigheten ska redovisa vilket arbete som bedrivs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften och att tidsfristen för handläggning av brott mot barn inte överskrids utan att det är motiverat. Av redovisningen framgår att Polismyndigheten har stärkt de initiala åtgärderna i utredningar om brott mot barn och breddat förmågan bland polisanställda att hålla förhör med barn. Polismyndigheten har utvecklat checklistor för initiala utredningsåtgärder där barn är involverade med delar om barn som misstänks för brott. Myndigheten har även tagit fram praktisk vägledning när det gäller att planera och genomföra förhör med barn och unga under 18 år som är målsägande, misstänkt eller vittne. Den innehåller även vägledning för vilka anpassningar som behöver göras om barnet har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller ska förhöras i ärenden med
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
113
Skr. 2025/26:75 | digital bevisning i internetrelaterade ärenden. För att minska mängden |
Justitie- | överskridna tidsfrister vid utredning av brott där barn är involverade har |
departementet | Polismyndigheten bl.a. kontinuerligt utbildat nya utredare i att utreda brott |
| mot barn och unga, utvecklat ledning och uppföljning av utredningar av |
| brott där barn är involverade och börjat tillämpa arbetssättet snabbare |
| lagföring i större utsträckning för vissa typer av brott begångna av barn, |
| t.ex. narkotikabrott, tillgrepp i butik och olovlig körning. I december 2024 |
| initierade myndigheten ett arbete med att säkerställa att det finns tekniska |
| möjligheter för att i relevanta system följa förordningsstyrda tidsfrister i |
| ärenden om brott mot barn och brott av unga (LUL- och FuK-frister). |
| Enligt regleringsbrevet för 2025 ska Polismyndigheten redovisa hur |
| utredning av brott mot barn har utvecklats i förhållande till |
| brottsutvecklingen. Polismyndigheten ska också redovisa vilka åtgärder |
| myndigheten har vidtagit för att säkerställa en effektiv förmåga att |
| förebygga och utreda brott mot barn. |
| I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr 4 avsnitt 3.7 s. |
| 62) anförde regeringen följande vad gäller den sammanlagda tiden för |
| utredning och brottmålsprocess i barnärenden och möjligheten att ge barn |
| stöd- och rehabiliteringsinsatser även under tiden för brottsutredning och |
| brottmålsprocess. När ett barn misstänks vara utsatt för brott innebär det |
| vanligtvis att flera myndigheter involveras, med uppdrag att både utreda |
| själva brottet och de behov som barnet har med anledning av detta. I första |
| hand involveras och samverkar socialtjänst, polis och åklagare, samt |
| barnmedicinsk och barnpsykiatrisk hälso- och sjukvård. I vissa fall finns |
| även behov av en rättsmedicinsk utredning. Den nya socialtjänstlagen |
| (2025:400) innebär ett ansvar för socialtjänsten att stödja och hjälpa dem |
| som utsatts för brott. Åklagare är alltid förundersökningsledare för brott |
| mot barn under 15 år. I dessa förundersökningar arbetar |
| Åklagarmyndigheten tätt tillsammans med Polismyndigheten. |
| Utvecklingen av Åklagarmyndighetens operativa förmåga att utreda brott |
| mot barn har under 2024 varit positiv. Åklagarmyndighetens arbete med |
| att införa rättsliga vägledningar i samverkan med Polismyndigheten |
| bedöms ha bidragit till den positiva utvecklingen. Den statistik över |
| genomströmningstider i brottmålsprocessen som Brottsförebyggande |
| rådet publicerar sedan 2018 omfattar i nuläget den utredande och |
| lagförande delen av brottmålsprocessen, från registrering av |
| brottsmisstanke till beslut i åtalsfrågan. Det pågår ett förberedande arbete |
| för att utveckla statistiken så att den även ska inkludera den dömande |
| verksamheten. |
| Mot bakgrund av de vidtagna åtgärderna och med hänsyn till att |
| myndigheterna har ett pågående arbete som syftar till att minska |
| tidsfristerna ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2026 att |
| tillkännagivandet fick anses tillgodosett och därmed slutbehandlat. |
| Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 48 om statistik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det |
| som utskottet anför om statistik om orsakerna som ligger till grund för |
| anmälningar till socialtjänsten eller till att barn omhändertas, |
| kriminalstatistik som visar om brott mot barn begåtts inom familjen eller |
| av en annan omsorgsperson samt statistik gällande brott med hedersmotiv |
| (bet. 2021/22:JuU26 s. 78 f.). |
114 |
|
Den 1 juni 2022 trädde lagändringar i kraft som innebär att ett särskilt brott för hedersförtryck infördes i brottsbalken. Införandet av ett särskilt brott för hedersförtryck innebär att statistik om anmälda, handlagda och uppklarade brott samt misstänkta och lagförda personer finns tillgänglig inom ramen för den officiella kriminalstatistiken.
Brottsförebyggande rådet publicerade i juni 2023 en kartläggning av polisanmälda brott mot barn. Studien omfattar närmare 120 000 polisanmälda brott som drabbat målsägare i åldern 7–15 år under åren 2018–2020. I studien redovisas bl.a. uppgifter om gärningspersonerna, inklusive om dessa är vårdnadshavare till barnet alternativt syskon eller övrig släkt.
I propositionen En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter (prop. 2024/25:89 s. 456 och 457) förtydligas att åtgärder som vidtas före ett beslut om huruvida en utredning ska inledas eller inte utgör en del av handläggningen och att samtliga orosanmälningar bör dokumenteras i personakter, något som skapar förutsättningar för att anmälningarna blir digitalt sökbara inom en kommun. Detta innebär i sin tur att kommunen enklare kan sammanställa orosanmälningar och analysera förhållandet mellan anmälningarna, utredningar och insatser.
Vidare har en utredare haft i uppdrag att biträda Socialdepartementet med att utreda vissa frågor om ett samlat regelverk för socialtjänstdataregister. Utredaren redovisade i juni 2024 sitt uppdrag i promemorian Bättre förutsättningar för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst (Ds 2024:13). Promemorians förslag har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 16 december 2025 lagrådsremissen En lag om socialdataregister. I lagrådsremissen föreslås en socialdataregisterlag som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Förslaget utökar Socialstyrelsens möjlighet att behandla personuppgifter i nationella socialdataregister. Det är en förutsättning för att utveckla den nationella statistiken. Det övergripande syftet med den nya lagen är att bidra till en ökad kunskap för att utveckla och förbättra socialtjänsten och verksamheten enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den föreslagna lagen innehåller bl.a. bestämmelser om tillåtet innehåll i ett socialdataregister. Ett register får enligt förslaget innehålla uppgifter om en person som är eller har varit föremål för en utredning, ett beslut eller en insats samt uppgift om utredningen, beslutet och insatsen. Det ska även få innehålla personuppgifter om ställföreträdare för, eller närstående till, den person som utreds för, har fått ett beslut avseende eller får en insats inom socialtjänsten eller en insats enligt LSS, om detta är absolut nödvändigt för ändamålen med behandlingen. Socialstyrelsen föreslås även få behandla känsliga personuppgifter om bl.a. etniskt ursprung och personuppgifter som rör lagöverträdelser om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Det föreslås även en skyldighet för verksamheter som bedrivs enligt socialtjänstlagen (2025:400) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade att lämna de uppgifter som behövs i ett socialdataregister till Socialstyrelsen. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Bestämmelserna om uppgiftsskyldighet föreslås träda i kraft den 1 juli 2027. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 48.
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
115
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
116
75. Rskr. 2021/22:318
Skärpt straff för gravfridsbrott
Prop. 2021/22:195, bet. 2021/22:JuU43
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 143), 2023/24:75 (Ju 108) och 2024/25:75 (Ju 96).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om straffskalan för grovt gravfridsbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om straffskalan för grovt gravfridsbrott (bet. 2021/22:JuU43 s. 9). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). I uppdraget ingick bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna för straff- skalorna samt att föreslå ändringar som säkerställer en nyanserad och differentierad straffmätning där försvårande omständigheter får större genomslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om försvårande av utredning som kvalifikationsgrund för grovt brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om försvårande av utredning som kvalifikationsgrund för grovt gravfridsbrott (bet. 2021/22:JuU43 s. 9–10). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). I uppdraget ingick bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna för straffskalorna samt att föreslå ändringar som säkerställer en nyanserad och differentierad straffmätning där försvårande omständigheter får större genomslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
76. Rskr. 2021/22:323
Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden Prop. 2021/22:131, bet. 2021/22:JuU30
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 145), 2023/24:75 (Ju 109) och 2024/25:75 (Ju 97).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om ny förvarsgrund*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa en ny förvarsgrund (bet. 2021/22:JuU30 s. 24). Den 23 maj 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar och bl.a. ta ställning till om förutsättningarna för att ta en utlänning i förvar bör utökas och överväga om brott mot anmälningsskyldigheten ska utgöra en självständig grund för förvar (dir. 2024:49). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 2 december 2025 genom betänkandet Skärpningar i lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar och utlänningslagen (SOU 2025:114). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 3 mars 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
77. Rskr. 2021/22:325
Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång Prop. 2021/22:194, bet. 2021/22:JuU40
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 147), 2023/24:75 (Ju 110) och 2024/25:75 (Ju 98).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om stärkt skydd för eftersöksjägare m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stärkt skydd för eftersöksjägare m.fl. (bet. 2021/22:JuU40 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). I uppdraget ingick bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna för straffskalorna samt att föreslå ändringar som säkerställer en nyanserad och differentierad straffmätning där försvårande omständigheter får större genomslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 skulle uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 9 oktober 2025. Med vissa av förslagen som grund beslutade regeringen den 15 januari 2026 lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. Beträffande övriga förslag bereds de inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
78. Rskr. 2021/22:347
En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring Prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 152), 2023/24:75 (Ju 112) och 2024/25:75 (Ju 99).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 11 om bindande erbjudande om straffreduktion*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det ska införas ett kronvittnessystem som innebär att en misstänkt som bistår de brottsbekämpande myndigheterna med värdefull information kan garanteras den straffreduktion som åklagaren erbjuder i utbyte mot
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
117
Skr. 2025/26:75 | samarbetet (bet. 2021/22:JuU35 s. 30). Regeringen beslutade den |
Justitie- | 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning |
departementet | till om åklagarens förslag till strafflindring bör bli bindande för domstolen |
| och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering |
| kan utformas (dir. 2022:141). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den |
| 15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den 28 juni 2024 (dir. |
| 2024:25). |
| Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade i juni 2024 slut- |
| betänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU |
| 2024:51) till regeringen. I betänkandet lämnar utredningen bl.a. förslag på |
| åtgärder för att göra tillämpningen av regleringen om kronvittnen mer |
| effektiv. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den |
| 10 oktober 2024. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. |
| Den 18 december 2025 beslutade regeringen att i regleringsbrevet för |
| 2026 ge Åklagarmyndigheten ett återrapporteringskrav som innebär att |
| myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit, |
| eller planerar att vidta, för att säkerställa en effektiv tillämpning av |
| reglerna om strafflindring vid medverkan i utredning av annans brott. |
| Åklagarmyndigheten ska även redovisa vilken nytta myndigheten |
| bedömer att lagstiftningen har haft för brottsbekämpningen. Punkten är |
| inte slutbehandlad. |
| Punkt 15 om falska uppgifter under en förundersökning*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen att det bör utredas om brottet skyddande av |
| brottsling ska kunna omfatta fler situationer än i dag. Brottet bör t.ex. |
| omfatta sådana situationer där någon, till förmån för den som är misstänkt |
| eller dömd för ett brott, under polisförhör eller på något annat sätt under |
| en brottsutredning, lämnar falska uppgifter som kan påverka bevisläget. |
| (bet. 2021/22:JuU35 s. 35 f.). Regeringen beslutade den 11 september |
| 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera |
| tillämpningsområdet för straffbestämmelsen om skyddande av brottsling |
| och ta ställning till om bestämmelsen bör ändras eller förtydligas eller om |
| det finns behov av att på annat sätt utvidga straffansvaret för den som |
| vidtar åtgärder som påverkar bevisläget (dir. 2025:82). Uppdraget ska i |
| denna del redovisas senast den 10 september 2027. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| 79. Rskr. 2021/22:376 |
| Tryggare bostadsrätt |
| Mot. 2021/22:4520 m.fl., bet. 2021/22:CU24 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 157), 2023/24:75 (Ju 113) och |
| 2024/25:75 (Ju 100). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 1 b om andra föravtal än förhandsavtal*: Riksdagen har tillkänna- |
| gett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda |
| hur reglerna om andra föravtal än förhandsavtal kan tydliggöras och |
| skärpas (bet. 2021/22:CU24 s. 7 f.). Tillkännagivandet beslutades av |
| riksdagen i juni 2022 i samband med att riksdagen antog flertalet av |
| lagförslagen i propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171). |
118 | Tillkännagivandet har analyserats inom Justitiedepartementet. Frågan bör |
|
utredas i ett lämpligt sammanhang. Regeringskansliet avser att under 2026 bjuda in intressenter till ett samrådsmöte i syfte att inhämta ytterligare underlag. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om den framtida regleringen av förhandsavtal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur regleringen kring förhandsavtal kan skärpas (bet. 2021/22:CU24 s. 13 f.). Tillkännagivandet beslutades av riksdagen i juni 2022 i samband med att riksdagen antog flertalet av lagförslagen i propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171). Tillkännagivan- det har analyserats inom Justitiedepartementet. Frågan bör utredas i ett lämpligt sammanhang. Regeringskansliet avser att under 2026 bjuda in intressenter till ett samrådsmöte i syfte att inhämta ytterligare underlag. Punkten är inte slutbehandlad.
80. Rskr. 2021/22:387
Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk Prop. 2021/22:224, bet. 2021/22:SfU28
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 160), 2023/24:75 (Ju 114) och 2024/25:75 (Ju 101).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 7 om återfallsbrottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återfallsbrottslighet (bet. 2021/22:SfU28 s. 38). Den 2 maj 2024 beslutade regeringen kommitté- direktiven Skärpt regelverk om utvisning på grund av brott (dir. 2024:42). Utredaren skulle bl.a. lämna förslag som innebär att brott ska vara utvisningsgrundande i högre utsträckning än i dag, och oavsett hur regleringen utformas ska effekten av den vara att utvisning lättare kan ske vid risk för återfall. Uppdraget redovisades den 14 maj 2025 genom betänkandet Ett skärpt regelverk om utvisning på grund av brott (SOU 2025:54). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 13 augusti 2025. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 10 om inhibition*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om inhibition (bet. 2021/22:SfU28 s. 39). Den 29 februari 2024 fick en utredare i uppdrag att biträda Justitiedeparte- mentet med att bl.a. lämna förslag på en ordning som gör det möjligt att skjuta upp verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning, som ett alternativ till att bevilja ett uppehållstillstånd, om det finns ett tillfälligt hinder mot att verkställa beslutet och utlänningen utgör ett säkerhetshot eller har gjort sig skyldig till allvarlig eller upprepad brottslighet. Uppdraget redovisades den 31 oktober 2024 genom promemorian Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder (Ds 2024:23). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 19 februari 2025. Den 19 februari 2026 beslutade regeringen propositionen Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder (prop. 2025/26:145) I propositionen föreslogs bl.a. att en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott som huvudregel ska meddelas ett beslut om inhibition av verkställigheten när det finns ett
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
119
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
120
hinder som inte är bestående mot att utvisningsbeslutet verkställs. Genom förslagen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 16 om uppehållstillstånd på grund av anknytning efter brott mot familjemedlem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återvändande för den som utvisats på grund av brott mot familjemedlem (bet. 2021/22:SfU28 s. 42). Den 11 juli 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven Skärpta villkor för anhöriginvandring (dir. 2024:68). Utredaren skulle bl.a. ta ställning till om, och i så fall hur, det är möjligt att skärpa eller förtydliga reglerna om när uppehållstillstånd får nekas den som utvisats på grund av brott mot en familjemedlem och som därefter ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till samma familjemedlem. Uppdraget redovisades den 5 september 2025 genom betänkandet Skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 december 2025. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 7 och 16.
81. Rskr. 2021/22:417
Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2021/22:230, bet. 2021/22:SoU37
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 164), 2023/24:75 (Ju 116) och 2024/25:75 (Ju 102).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om en särskild enhet inom Kriminalvården*: Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2021/22:418, se S 36.
82. Rskr. 2021/22:434
Ökad kontroll vid verkställighet av fängelsestraff med fotboja Prop. 2021/22:196, bet. 2021/22:JuU42
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 168), 2023/24:75 (Ju 119) och 2024/25:75 (Ju 105).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om brottsoffers samtycke vid verkställighet med fotboja*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samtycke som krav för verkställighet av fängelsestraff med fotboja i de fall där den dömda personen dömts för våld och hot mellan närstående som inte delar bostad eller som inte har en parrelation, t.ex. vid hedersrelaterade brott (bet. 2021/22:JuU42 s. 11 och 12). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag den 4 juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). I betänkandet lämnas förslag om ändringar i reglerna om verkställighet av fängelsestraff med fotboja. Förändringar av dessa regler har också föreslagits av Trygghetsberedningen i slutbetänkandet Vägar till ett tryggare samhälle. Åtgärder för att motverka återfall i brott (SOU 2024:54) som överlämnades den 28 augusti 2024. Den 21 augusti 2025 beslutades
propositionen Utökade möjligheter att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning (prop. 2024/25:202) i vilken det föreslogs lagändringar som ökar möjligheterna att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning. I propositionen uttalade regeringen att förslagen är utformade på ett sätt som tillgodoser syftet med tillkännagivandet, även om det inte införs något uttryckligt krav på samtycke från brottsoffret. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 3 om vistelseförbud m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att de områden som beläggs med vistelseförbud bör vara större än den omedelbara närheten kring ett brottsoffers bostad (bet. 2021/22:JuU42 s. 11 och 12). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhälls- skydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. överväger ändringar inom ramen för påföljdssystemet som innebär utökade eller nya möjligheter att besluta var en dömd person ska vistas eller inte får vistas. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utred- ningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd
–Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Den 21 augusti 2025 beslutades propositionen Utökade möjligheter att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning (prop. 2024/25:202) i vilken det föreslogs lagändringar som ökar möjligheterna att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning. I propositionen uttalade regeringen att införandet av den nya verkställighetsformen kontrollerat boende innebär att verkställighet kan komma att ske på en annan ort än den där den dömde bor och följaktligen också på en annan ort än den där brottsoffret bor, vilket medför att risken för att ett brottsoffer behöver konfronteras med den dömde minskar. Också införandet av en fördjupad lämplighetsprövning vid verkställighet i den dömdes bostad när strafftiden överstiger sex månader lyftes som en åtgärd som syftar till att motverka att brottsoffret behöver konfronteras med den dömde, eftersom det vid den bedömningen ska tas hänsyn till hur verkställigheten kan komma att påverka ett brottsoffer. Genom dessa åtgärder bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses vara tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
83. Rskr. 2021/22:440
Immaterialrätt
Mot. 2021/22:2435 m.fl., bet. 2021/22:NU22
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 170), 2023/24:75 (Ju 121), och 2024/25:75 (Ju 107).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om kostnader i mål om patent*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kostnader i mål om patent (bet. 2021/22:NU22 s. 3). I tillkännagivandet anges att regeringen bör se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inrikt-
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
121
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
122
ningen att dessa ska hållas nere (bet. 2021/22:NU22 s. 22). Regeringens ambition är att se över frågan. Arbetet har dock hittills inte kunnat prioriteras. Punkten är inte slutbehandlad.
84. Rskr. 2021/22:455
En oberoende utredning av de s.k. påskupploppen Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:JuU51
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 175), 2023/24:75 (Ju 123) och 2024/25:75 (Ju 108).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om en oberoende utredning av de s.k. påskupploppen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om de s.k. påskupploppen (bet. 2021/22:JuU51 s. 3). Efter upploppen tillsatte Polis- myndigheten en extern utvärdering av händelserna. Genomlysningen genomfördes tillsammans med myndighetens arbetstagarorganisationer, skyddsorganisationen, externa forskare och företrädare från dansk och nederländsk polis. Samverkan har också skett med Institutionen för polisiärt arbete vid Linnéuniversitetet.
Utvärderingen redovisades i december 2022 och innehöll 55 förslag varav de flesta avsåg utrustning och taktik. Med denna grund har Polismyndigheten initierat utbildningsinsatser, metodutveckling och håller på att genomföra en nationell förmågehöjning perioden 2022–2026. Myndigheten har vidtagit åtgärder för att säkerställa tillgången till adekvat skyddsutrustning och initierat en utbildningsinsats för spridning av förmågan till särskild polistaktik, vilken är metoden för kontroll av folk- massor, till samtliga polisregioner. Vidare pågår åtgärder avseende särskilt anpassade fordon och vapensystem. Bland annat har ett nytt våldshjälpmedel i form av gummiprojektil införts inom den särskilda polistaktiken, vilket ger utökade möjligheter att ingripa mot våldsamma folksamlingar. Parallellt med detta arbete har också ett nordiskt samarbete relaterat till folksamlingar bedrivits, vilket har resulterat i en ny förmåga att samarbeta vid resurskrävande insatser.
Som ett led i att även fortsatt utvärdera och dra lärdomar av Polismyndighetens och övriga samhällsaktörers hantering av större och uppmärksammade våldshändelser, beslutade regeringen den 12 juni 2025 om ett uppdrag till MSB att utvärdera hanteringen av masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro den 4 februari 2025 (Fö2025/01009). I uppdraget ingår att beskriva och analysera de berörda samhällsaktörernas hantering av händelsen. Utifrån analysen ska MSB dra slutsatser som kan vara ändamålsenliga för framtida hantering av liknande händelser. Uppdraget ska redovisas senast den 12 juni 2026.
Polismyndigheten har genomfört eller genomför flertalet av förslagen från den externa utvärdering som gjordes efter påskupploppen och genomför en nationell förmågehöjning på området under perioden 2022– 2026. Händelserna är utvärderade, lärdomar dragna och åtgärder för att förhindra och hantera liknande upplopp har vidtagits eller pågår. Det är Polismyndigheten och inte regeringen som hanterar operativa händelser. Vidare är det Polismyndigheten som beslutar om bl.a. utbildning och resurssättning för att kunna hantera upplopp.
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 65) redovisade regeringen de åtgärder som vidtagits och anförde att ytterligare åtgärder från regeringens sida i nuläget inte är påkallade. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2022/23
85. Rskr. 2022/23:261
Översyn av JO-ämbetet
Framst. 2022/23:RS2, bet. 2022/23:KU32
Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Ju 148) och 2024/25:75 (Ju 110). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om grundlagsförslag m.m.: Riksdagens beslut innebär att riksdagen har antagit som vilande utskottets förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen. Ett andra beslut om att anta lagförslagen slutligt kan fattas först efter riksdagsvalet 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om en översyn av den offentliga tillsynen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda den offentliga tillsynen (bet. 2022/23:KU32 s. 51). Frågan om behovet av en extern tillsyn på migrationsområdet har övervägts inom ramen för ett uppdrag som regeringen lämnat till Statskontoret. Statskontoret har i sin redovisning av uppdraget den 7 oktober 2024 inte föreslagit att någon sådan tillsynsfunktion bör inrättas. Regeringen har den 15 januari 2026 gett Statskontoret i uppdrag att se över bl.a. den ordinära tillsynen rörande Polismyndigheten och Kriminalvården (Ju2023/02114). Uppdraget ska redovisas senast den 17 december 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om sekretess hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda vissa frågor om sekretess i Riksdagens ombudsmäns och Justitiekanslerns verksamhet (bet. 2022/23:KU32 s. 65). Inom Regerings- kansliet bereds fortsatt frågan om att tillsätta en utredning med uppdrag att se över vissa frågor om sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden och sekretess vid inspektioner som genomförs inom ramen för Riksdagens ombudsmäns respektive Justitiekanslerns verksamhet. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 4 och 5.
Nyare riksmöten
Riksmötet 2023/24
86. Rskr. 2023/24:170
Konsumenträtt m.m.
Mot. 2023/24:2636 m.fl., bet. 2023/24:CU11
Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Ju 124).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
123
Skr. 2025/26:75 | Punkt 2 om formkrav för fullmakter*: Riksdagen har tillkännagett för |
Justitie- | regeringen det som utskottet anför om formkrav för fullmakter (bet. |
departementet | 2023/24:CU11 s. 7 f.). Regeringens ambition är att se över frågan. Arbetet |
| har dock hittills inte kunnat prioriteras. Punkten är inte slutbehandlad. |
| 87. Rskr. 2023/24:181 |
| Valfrågor |
| Mot. 2023/24:1 m.fl., bet. 2023/24:KU12 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Ju 126). |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Punkten 4 om rösträtt och valbarhet*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om valbarhet och folkbokföring (bet. |
| 2023/24:KU12 s. 13). Av tillkännagivandet följer att det inte bör vara |
| möjligt för en person som kandiderat i mer än en kommun eller region att |
| ändra sin folkbokföring på valdagen eller i anslutning till valdagen i syfte |
| att bli valbar och invald samt att regeringen bör utreda frågan. Regeringen |
| beslutade den 19 juni 2025 tilläggsdirektiv till Valsedelskommittén (dir. |
| 2025:65). Kommittén ska analysera konsekvenserna av och redovisa för- |
| och nackdelar med att ändra reglerna om valbarhet för att förhindra att en |
| person som kandiderar i val till kommun- eller regionfullmäktige i flera |
| kommuner eller regioner blir valbar efter valdagen till följd av ändrad |
| folkbokföring. Kommittén ska vidare ta ställning till om reglerna om |
| valbarhet bör ändras och lämna de författningsförslag som kommittén |
| bedömer är motiverade. Uppdraget ska redovisas senast den 14 augusti |
| 2026. Genom beslutet om tilläggsdirektiv ansåg regeringen att |
| tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| 88. Rskr. 2023/24:194 |
| En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp |
| Prop. 2023/24:93, bet. 2023/24:KU22 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Ju 129). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 1 om grundlagsförslag: Riksdagens beslut innebär att riksdagen har |
| antagit som vilande utskottets förslag till lag om ändring i tryckfrihets- |
| förordningen. Ett andra beslut om att anta lagförslagen slutligt kan fattas |
| först efter riksdagsvalet 2026. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Riksmötet 2024/25 |
| 89. Rskr. 2024/25:36 |
| Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer |
| Skr. 2023/24:157, bet. 2024/25:JuU4 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Ju 147). |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Den 19 mars 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. |
124 |
|
90. Rskr. 2024/25:63
Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning
Prop. 2024/25:17, bet. 2024/25:CU5
Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Ju 156). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om ett skuld- och kreditregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta nödvändiga åtgärder för att ett system för register över skuld- och kreditinformation ska kunna inrättas (bet. 2024/25:CU5 s. 15 f.). Ett arbete pågår i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
91. Rskr. 2024/25:134
Nya uppgifter för centrum mot våldsbejakande extremism Prop. 2024/25:46, bet. 2024/25:JuU20
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 januari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 31–32.
92. Rskr. 2024/25:136
En ny ordning för asylsökandes boende
Prop. 2024/25:49, bet. 2024/25:SfU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 januari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 57–59).
93. Rskr. 2024/25:142
Riksrevisionens rapport om Kriminalvårdens behandlingsverksamhet Skr. 2023/24:157, bet. 2024/25:JuU19
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 mars 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
94. Rskr. 2024/25:147
Biometri i brottsbekämpningen
Prop. 2024/25:37, bet. 2024/25:JuU18
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 februari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 128–144).
95. Rskr. 2024/25:148
Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen Prop. 2024/25:65, bet. 2024/25:JuU9 Skrivelsen är slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
125
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
126
Den 27 februari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 170–193).
96. Rskr. 2024/25:149
Hemlig dataavläsning mot allvarliga brott
Prop. 2024/25:51, bet. 2024/25:JuU21
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 februari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 122–126).
97. Rskr. 2024/25:150
En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning
Prop. 2024/25:59, bet. 2024/25:JuU22
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 februari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 151–165).
98. Rskr. 2024/25:153
Sekretess i Justitiekanslerns verksamhet med att bevaka statens rätt i internationella skiljeförfaranden
Prop. 2024/25:58, bet. 2024/25:KU9 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 februari 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 121).
99. Rskr. 2024/25:158
Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud Prop. 2024/25:92, bet. 2024/25:SfU17
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 13 mars 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 225–228).
100.Rskr. 2024/25:159
Kamerabevakning i brottsbekämpning och annan offentlig verksamhet
–utökade möjligheter och ett enklare förfarande Prop. 2024/25:93, bet. 2024/25:JuU27 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 13 mars 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 220–224).
101. Rskr. 2024/25:163
2024 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar
Skr. 2024/25:68, bet. 2024/25:JuU26
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 10 april 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
102. Rskr. 2024/25:167
Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott
Skr. 2024/25:54, bet. 2024/25:JuU24 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 18 december 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
103. Rskr. 2024/25:168
Ett nytt rättsmedel i dataskyddslagen och brottsdatalagen Prop. 2024/25:88, bet. 2024/25:KU12
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 mars 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 256 och 257).
104. Rskr. 2024/25:178
Lagändringar till följd av ändringar i EU:s formskyddsförordning Prop. 2024/25:108, bet. 2024:NU15
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 april 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 307 och 308).
105. Rskr. 2024/25:191
En ny regel om ränteskillnadsersättning – minskade hinder mot förtidsbetalning av bostadslån
Prop. 2024/25:97, bet. 2024/25:CU17 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 15 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 365).
106. Rskr. 2024/25:198
Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2023 Skr. 2024/25:64, bet. 2024/25:JuU25
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 12 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
107. Rskr. 2024/25:207
Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer
Prop. 2024/25:123, bet. 2024/25:JuU31
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
127
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
128
Den 28 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 559–565).
108. Rskr. 2024/25:208
Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m.
Prop. 2024/25:141, bet. 2024/25:JuU29 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 579–582).
109. Rskr. 2024/25:209
Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv
Prop. 2024/25:124, bet. 2024/25:JuU30 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 586).
110. Rskr. 2024/25:211
Internationell verkställighet i brottmål
Prop. 2024/25:104, bet. 2024/25:JuU28
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 22 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 520).
111. Rskr. 2024/25:218
Ersättning till radio- och tv-företag vid privatkopiering
Prop. 2024/25:137, bet. 2024/25:NU21
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 547).
112. Rskr. 2024/25:254
Vårändringsbudet för 2025
Prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 12 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Migrationsverket. Den 19 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Polismyndigheten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Integritetsskydds- myndigheten och Domarnämnden. Punkten är slutbehandlad.
113. Rskr. 2024/25:266
Riksrevisionens rapport om Säkerhetspolisens verksamhet Skr. 2024/25:151, bet. 2024/25:JuU32
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 augusti 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
114. Rskr. 2024/25:267
Rättens sammansättning vid överprövning av upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg
Prop. 2024/25:152, bet. 2024/25:JuU34 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 12 juni 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 670).
115. Rskr. 2024/25:279
Ett nytt konkursförfarande
Prop. 2024/25:135, bet. 2024/25:CU18
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 26 juni 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 796–807).
116. Rskr. 2024/25:286
Förbättrad ordning och säkerhet vid förvar
Prop. 2024/25:161, bet. 2024/25:SfU22
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 26 juni 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 793).
Riksmötet 2025/26
117. Rskr. 2025/26:1
Hemliga och preventiva tvångsmedel när barn under 15 år begår brott Prop. 2024/25:175, bet. 2025/26:JuU2
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 18 september 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 860–870).
118. Rskr. 2025/26:3
Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende Prop. 2024/25:165, bet. 2025/26:KU2
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om grundlagsförslaget och ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser: Riksdagens beslut innebär att riksdagen har antagit
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
129
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
130
som vilande regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen. Ett andra beslut om att anta lagförslagen slutligt kan fattas först efter riksdagsvalet 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
119. Rskr. 2025/26:10
Säkerhet och tillgänglighet vid val
Prop. 2024/25:181, bet. 2025/26:KU4
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 oktober 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 926).
120. Rskr. 2025/26:13
Nya regler om geografiska beteckningar och internationella varumärken Prop. 2024/25:177, bet. 2025/26:NU5
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 oktober 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 949–953).
121. Rskr. 2025/26:14
Anpassning av svensk rätt till den reviderade VIS-förordningen Prop. 2024/25:176, bet. 2025/26:SfU5
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 oktober 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 944–947).
122. Rskr. 2025/26:20
Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp Prop. 2024/25:189, bet. 2025/26:JuU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 oktober 2025 och den 6 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 962–965 och 1010).
123. Rskr. 2025/26:21
Ökade möjligheter att dela uppgifter inom Polismyndigheten Prop. 2024/25:190, bet. 2025/26:JuU4
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 oktober 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 2025:961).
124. Rskr. 2025/26:24
Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse
Prop. 2024/25:180, bet. 2025/26:KU6
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 oktober 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 934).
125. Rskr. 2025/26:31
Utökade möjligheter att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning
Prop. 2024/25:202, bet. 2025/26:JuU7 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 13 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1053–1056).
126. Rskr. 2025/26:32
Polisens användning av skjutvapen
Prop. 2024/25:186, bet. 2025/26:JuU5
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 13 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1062–1066).
127. Rskr. 2025/26:51
En förbättrad modell för presumtionshyra
Prop. 2024/25:192, bet. 2025/26:CU5
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit. (SFS 1262–1265).
128. Rskr. 2025/26:57
Skärpta krav för offentliga biträden och höjda kompetenskrav för tolkar i migrationsärenden
Prop. 2024/25:195, bet. 2025/26:JuU6 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1289–1295).
129. Rskr. 2025/26:58
Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter Prop. 2024/25:208, bet. 2025/26:CU6
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1281–1287).
130. Rskr. 2025/26:59
Uppskjutet krav på att hållbarhetsrapportera för vissa företag
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
131
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
132
Prop. 2025/26:21, bet. 2025/26:CU8
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 november 2025 och den 4 december 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1297, 1439 och 1440).
131. Rskr. 2025/26:68
Höständringsbudget för 2025
Prop. 2025/26:2, bet. 2025/26:FiU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 27 november 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Brottsoffermyndigheten och Migrationsverket. Punkten är slutbehandlad.
132. Rskr. 2025/26:79
Stärkt konstitutionell beredskap
Prop. 2024/25:155, bet. 2025/26:KU8
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om grundlagsförslag och ändringar i riksdagsordningens huvud- bestämmelser: Riksdagens beslut innebär att riksdagen har antagit som vilande regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelser och rubriker före huvudbestämmelser. Ett andra beslut om att anta lagförslagen slutligt kan fattas först efter riksdagsvalet 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
133. Rskr. 2025/26:85
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:KU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2026: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslag 6:2 Justitiekanslern och den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslag 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.
134. Rskr. 2025/26:96
Skärpta regler för villkorlig frigivning
Prop. 2025/26:34, bet. 2025/26:JuU8
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 4 december 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1414–1420).
135.Rskr. 2025/26:101 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Prop. 2025/26:1, bet. 2025:26:JuU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 4, a) anslagen för 2026 och
b)bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 11 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Domarnämnden och anslag 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Rättsmedicinalverket, Brottsoffermyndigheten, Säkerhets- och integritetskyddsnämnden, Polis- myndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndig- heten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården samt Brottsförebyggande rådet. Punkterna är slutbehandlade.
Punkt 2 om namnbyte för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden: Den 11 december 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1466–1474).
136. Rskr. 2025/26:103
Utgiftsområde 8 Migration
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:SfU4
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 8, a) anslagen för 2026 och
b)bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 11 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslagen 1:4 och 1:5. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Migrationsverket. Punkterna är slutbehandlade.
137. Rskr. 2025/26:109
Ytterligare en avdelning i Lagrådet
Prop. 2025/26:39, bet. 2025/26:KU14
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 11 december 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1462 och 1488).
138. Rskr. 2025/26:125
Polisens arbete mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer Utskottsinitiativ, bet. 2025/26:JuU26
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om polisens arbete mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om polisens spärrlista och polisens arbete i övrigt mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer (bet. 2025/26:JuU26 s. 10). Enligt tillkännagivandet bör regeringen skyndsamt ge Polismyndigheten i uppdrag att prioritera och intensifiera arbetet mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer samt utveckla arbetet med den s.k. spärrlistan för att i större utsträckning än i dag kunna omfatta webbplatser som på olika sätt främjar eller möjliggör
Skr. 2025/26:75 Justitie- departementet
133
Skr. 2025/26:75 | sexuella övergrepp mot barn. Den 12 februari 2026 beslutade regeringen |
Justitie- | att ge Polismyndigheten i uppdrag att prioritera och intensifiera arbetet |
departementet | mot sexualbrott i digitala miljöer m.m. (Ju2026/00302). Uppdraget ska |
| redovisas senast den 1 juni 2027. Genom beslutet ansåg regeringen att |
| tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
134
2.3 Utrikesdepartementet
Äldre riksmöten
Riksmötet 2020/21
1. Rskr. 2020/21:358
Verksamheten i Europeiska unionen under 2020 Skr. 2020/21:115, bet. 2020/21:UU10
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 14), skr. 2022/23:75 (UD 10), skr. 2023/24:75 (UD 5) och skr. 2024/25:75 (UD 4).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en breddning av EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna (bet. 2020/21:UU10 s. 33–34). Sverige har vid flera tillfällen och på olika nivåer inom EU lyft frågan om sanktioner mot korruption. Tillsammans med sex andra EU-länder ställde sig Sverige i januari 2022 bakom ett brev till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Borrell och Frankrikes utrikesminister Le Drian om behovet av att EU inför ytterligare en möjlighet att vidta sanktioner mot allvarlig korruption utomlands. I juli 2022 publicerade Europeiska utrikestjänsten (EEAS) ett icke-papper som berörde centrala frågeställningar i förhållande till eventuella EU-sanktioner mot korruption, såsom hur man kan definiera korruption samt vilka bevis som skulle krävas i samband med listningar. En första diskussion hölls i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) den 25 augusti 2022 där Sverige tillsammans med likasinnade uttryckte stöd för ett sådant verktyg. Kusp-slutsatserna gav arbetsgruppen med råd för yttre förbindelser (Relex) i uppdrag att ge råd om användningen av sanktioner mot korruption. Relex tog fram ett dokument med rekommendationer som diskuterades i Kusp den 18 januari 2023. En uppföljande diskussion i Kusp skedde under maj 2023. Inför denna tog en grupp medlemsstater, däribland Nederländerna, fram ytterligare ett icke-papper som argumenterar för en ny horisontell sanktionsregim mot korruption. Mot bakgrund av Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd blev Sverige inte medförslagsställare till icke-pappret. Den 3 maj 2023 presenterade EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, i samband med lanseringen av EU- kommissionens nya antikorruptionspaket, förslag till rådsbeslut om en ny horisontell sanktionsregim mot korruption. Frågan har därefter åter diskuterats i Relex, men utan att börja förhandla förslaget från den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Det finns inte politisk enighet bland medlemsstaterna att gå framåt med sanktioner mot korruption varför inga åtgärder har kunnat vidtas under 2024 eller 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter (bet.
Skr. 2025/26:75 Utrikes- departementet
135
Skr. 2025/26:75 2020/21:UU10 s. 34). Frågan bereds fortsatt inom Regeringskansliet.
Utrikes-Punkten är inte slutbehandlad. departementet
Riksmötet 2021/22
2. Rskr. 2021/22:187
Vissa säkerhetspolitiska frågor
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, 2019/20, 2020/21 och 2021/22, bet. 2021/22:UU11
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (UD 13), skr. 2023/24:75 (UD 7), och skr. 2024/25:75 (UD 5).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om den europeiska säkerhetsordningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om relationerna med Ryssland (bet. 2021/22:UU11 s. 17–19). Av tillkännagivandet följer att regeringen, mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina och brott mot den europeiska säkerhetsordningen, ska utarbeta ett nytt förhållningssätt gentemot Ryssland. Förutsättningarna för svensk politik gentemot Ryssland förändrades med den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Frågan om ett nytt svenskt förhållningssätt till Ryssland har beretts inom Regeringskansliet och behandlats inom ramen för Försvarsberedningen. Regeringen har till riksdagen redogjort för sitt förhållningssätt gentemot Ryssland bland annat i utrikesdeklarationen den 20 mars 2024 med anledning av Sveriges medlemskap i Nato och i utrikesdeklarationen den 12 februari 2025. De vidtagna åtgärderna och frågan om ett nytt förhållningssätt gentemot Ryssland behandlades i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 5 avsnitt 2.3.5 s. 24) där regeringen bl.a. anförde följande. Sveriges nya förhållningssätt till Ryssland – Sveriges Rysslandspolitik – är en samlad, långsiktig och strategisk politik för att hantera Ryssland enligt den organiserande principen motverkan. Motverkanspolitiken har som mål att hindra rysk maktexpansion genom att motverka Rysslands inflytande, handlingsfrihet och förmåga att göra skada. Tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
3. Rskr. 2021/22:256
Mänskliga rättigheter i länder och regioner m.m.
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, 2019/20, 2020/21 och 2021/22, bet. 2021/22:UU15
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (UD 14), skr. 2023/24:75 (UD 8) och skr. 2024/25 (UD 6).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om House of Sweden i Taipei*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förstärka svensk närvaro genom ett ”House of Sweden” i Taipei (bet. 2021/22:UU15 s. 17). Sedan riksdagens tillkännagivande om att inrätta ett House of Sweden i Taipei 2022 har Business Swedens kontor i Taipei förstärkts. Punkten är inte
slutbehandlad.
136
Riksmötet 2022/23
4. Rskr. 2022/23:184
Mänskliga rättigheter
Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2022/23:UU15
Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (UD 13) och skr. 2024/25:75 (UD 8).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 9 om terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skapa enighet inom EU för att lista Islamiska revolutionsgardet (IRGC) som terroristorganisation (bet. 2022/23:UU15 s. 28–29). Sverige har under 2023 och 2024 uttryckt stöd för en listning, bland annat vid Europeiska rådets möte i oktober 2024, vid EU:s utrikesministermöte i april 2024 samt i olika arbetsgrupper såsom exempelvis Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) och i Ständiga representanternas kommitté (Coreper). Sverige har under 2025 fortsatt att uttrycka stöd för EU-enighet att lista IRGC under EU:s sanktionsregim mot terrorism. Detta har gjorts vid EU:s utrikesministermöte i mars samt i olika arbetsgrupper. Sverige har även löpande under året. aktivt konsulterat andra EU-medlemsstater för att försöka komma vidare i frågan. Regeringen, tillsammans med andra likasinnade, lyckades i januari 2026 skapa EU-enighet för terrorlistning av IRGC och vid rådet för utrikesfrågor (FAC) den 29 januari 2026 nåddes en politisk överenskommelse härom. Rådets beslut om att lista IRGC under EU:s sanktionsregim mot terrorism fattades slutligen den 19 februari 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
5. Rskr. 2022/23:247
Verksamheten i Europeiska unionen under 2022 Skr. 2022/23:115, bet. 2022/23:UU10
Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (UD 17) och skr. 2024/25:75 (UD 9).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 10 om terroristlistning av Wagnergruppen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en terroristlistning av Wagnergruppen (bet. 2022/23:UU10 s. 73–74). Tillsammans med likasinnade medlemsstater uppmanade Sverige under 2023 rådets rättstjänst att göra en juridisk analys av om det brittiska parlamentets beslut att klassificera Wagnergruppen som en terroristorganisation kan utgöra rättslig grund för att gruppen listas under EU:s terrorismsanktioner. Sverige har under 2024 uttryckt sitt stöd för att EU-institutionerna ska se över de rättsliga förutsättningarna att lista Wagnergruppen under EU:s terrorismsanktioner och att aktivt följa upp hur arbetet går. Sverige har även fört bilaterala samtal med Storbritannien. Sverige har under 2025 fortsatt att stödja att EU-institutionerna ska se över de rättsliga förutsättningarna att lista Wagnergruppen under EU:s terrorismsanktioner. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Utrikes- departementet
137
Skr. 2025/26:75 Utrikes- departementet
138
Nyare riksmöten
Riksmötet 2023/24
6. Rskr. 2023/24:184
Verksamheten i Europeiska unionen under 2023
Skr. 2023/24:115, bet. 2023/24:UU10
Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (UD 10).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om översyn av sanktionerna mot terrorism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av EU:s sanktioner mot terrorism och en terroristlistning av Islamiska revolutionsgardet (bet. 2023/24:UU10 s. 30–31).
När det gäller den del av tillkännagivandet som rör en översyn av sanktionerna mot terrorism verkade regeringen under 2024 till stöd för en översyn av regelverket för att säkerställa att det är utformat på ett ändamålsenligt sätt utifrån dagens utmaningar. Under 2025 har Sverige fortsatt att stödja arbetet med en översyn av regelverket för EU:s terrorismsanktioner. I den del av tillkännagivandet som gäller listning av Islamiska revolutionsgardet så avses detta hanteras tillsammans med tillkännagivandet om terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet, se rskr. 2022/23:184. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2024/25
7. Rskr. 2024/25:104
Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025 Prop. 2024/25:22, bet. 2024/25:UFöU2
Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (UD 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025: Ärendet avses slutbehandlas genom skrivelse om verksamheten inom Nato under helåret 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
8. Rskr. 2024/25:175
Internationellt bistånd genom multilaterala organisationer Skr. 2024/25:61, bet. 2024/25:UU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 13 november 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
9. Rskr. 2024/25:185
Uppsägning av avtalet med Organisationen för det globala nätverket för vattenfrågor
Prop. 2024/25:139, bet. 2024/25:UU18 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om uppsägning av avtal: Den 22 maj 2025 beslutade regeringen att säga upp avtalet mellan Sveriges regering och Organisationen för det
globala nätverket för vattenfrågor om immunitet och privilegier för | Skr. 2025/26:75 |
Organisationen för det globala nätverket för vattenfrågor och dess | Utrikes- |
personal. Samma dag underrättades organisationen om att avtalet sägs upp | departementet |
så att det upphör att gälla den 22 maj 2026. Punkten är slutbehandlad. |
|
Punkt 2 om ändring av lagen om immunitet och privilegier i vissa fall: |
|
Den 28 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS |
|
558). Lagen träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Punkten är |
|
slutbehandlad. |
|
10. Rskr. 2024/25:186 |
|
Ny lag om internationella sanktioner |
|
Prop. 2024/25:186, bet. 2024/25:UU17 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 8 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 327– |
|
331). |
|
11. Rskr. 2024/25:230 |
|
Nordiskt samarbete inklusive Arktis |
|
Skr. 2024/25:90, bet. 2024/25:UU14 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Punkt 7 om skrivelsen och redogörelsen: Den 20 november 2025 |
|
beslutade regeringen att skriva av ärendet. |
|
12. Rskr. 2024/25:234 |
|
Strategisk exportkontroll 2024 – krigsmateriel och produkter med dubbla |
|
användningsområden |
|
Skr. 2024/25:114, bet. 2024/25:UU9 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 16 oktober 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. |
|
13. Rskr. 2024/25:235 |
|
Verksamheten i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) under |
|
2024 |
|
Skr. 2024/25:112, bet. 2024/25:UU19 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 18 september 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. |
|
14. Rskr. 2024/25:250 |
|
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) |
|
Skr. 2024/25:125, bet. 2024/25:UU16 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 4 december 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. |
|
| 139 |
Skr. 2025/26:75 | 15. Rskr. 2024/25:255 | |
Utrikes- | Vårändringsbudget för 2025 | |
departementet | ||
Prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21 | ||
| ||
| Skrivelsen är slutbehandlad. | |
| Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 12 juni 2025 beslutade | |
| regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende | |
| anslag 1:1 Avgifter till internationella organisationer. Den 12 juni 2025 | |
| beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 | |
| avseende anslag 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer | |
| inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 19 juni 2025 beslutade regeringen | |
| om ändring av regleringsbrev avseende Kommerskollegium. Den 26 juni | |
| 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende | |
| Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida) och avseende | |
| Exportkreditnämnden. Punkten är slutbehandlad. | |
| Om utgiftsområde 24 Näringsliv, f): Den 26 juni 2025 beslutade | |
| regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende | |
| anslagen 1:1 (utg.omr. 7), 2:3 och 2:4 (utg.omr. 24) Biståndsverksamhet | |
| och Exportfrämjande verksamhet respektive Investeringsfrämjande. | |
| Punkten är slutbehandlad. | |
| Om utgiftsområde 24 Näringsliv, g): Den 19 juni 2025 beslutade | |
| regeringen förordning (2025:724) om ändring i förordningen (2024:102) | |
| om särskilda exportkreditgarantier för Ukraina. Punkten är slutbehandlad. | |
| Om utgiftsområde 24 Näringsliv, i): Den 26 juni 2025 beslutade | |
| regeringen om ändring av regleringsbrev avseende Exportkreditnämnden. | |
| Punkten är slutbehandlad. | |
| Riksmötet 2025/26 | |
| 16. Rskr. 2025/26:99 | |
| Utgiftsområde 5 Internationell samverkan | |
| Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:UU1 | |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 5, a) anslagen för 2026 och
b)bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2025 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslag 1:1 Avgifter till internationella organisationer, 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, 1:3 Inspektionen för strategiska produkter och 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser inom utgiftsområde 5. Den 18 december 2025 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Svenska institutet. Punkterna är slutbehandlade.
17. Rskr. 2025/26:110
Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026
Prop. 2025/26:25, bet. 2025/26:UFöU2
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
140
Punkt 1 om svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026: Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
18. Rskr. 2025/26:120
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:UU2
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, a) anslagen för 2026 och
b)bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2025 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 1:1 och 1:6 inom utgiftsområde 7, samt avseende Nordiska Afrikainstitutet, Folke Bernadotteakademin och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Punkterna är slutbehandlade.
19. Rskr. 2025/26:129
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:NU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, a) anslagen för 2026 och c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2025 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslagen 2:3, 2:4, 2:5, 2:6 och 2:7 inom utgiftsområde 24, samt avseende Exportkreditnämnden, Kommerskollegium, Riksgäldskontoret, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll och Svenska institutet. Punkterna är slutbehandlade.
Skr. 2025/26:75 Utrikes- departementet
141
Skr. 2025/26:75 Försvars- departementet
142
2.4 Försvarsdepartementet
Äldre riksmöten
Riksmötet 2016/17
1. Rskr. 2016/17:175
Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2016/17:70, bet. 2016/17:FöU5
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 10), skr. 2018/19:75 (Fö 6), skr. 2019/20:75 (Fö 6), skr. 2020/21:75 (Fö 4), skr. 2021/22:75 (Fö 1), skr. 2022/23:75 (Fö 1), skr. 2023/24:75 (Fö 1) och skr. 2024/25:75 (Fö 1).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen (bet. 2016/17:FöU5 s. 17 f.).
Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att se över hur skyddet för total- försvarsverksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). Kommittén redovisade i juni 2019 betänkandet Förbättrat skydd för totalförsvaret (SOU 2019:34). Betänkandet har remissbehandlats.
I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.2 s. 14) redovisade regeringen vad som gäller till dess att förslag om permanenta lösningar om särskilt skydd för totalförsvarets intressen kan presenteras för riksdagen och att den bedömde att tillkännagivandet var tillgodosett i den delen. Regeringen beslutade den 14 juli 2022 kommitté- direktiv Kontroll vid överlåtelse och upplåtelse av egendom av väsentlig betydelse för totalförsvaret (dir. 2022:121). Utredaren ska, med beaktande av såväl remissutfallet av SOU 2019:34 som den utveckling som har skett när det gäller lagstiftningen i övrigt, analysera om och i så fall hur kommitténs förslag till kontrollsystem bör genomföras. Uppdraget redo- visades i december 2024 i betänkandet Skärpt kontroll av utländska fastighetsförvärv (SOU 2024:84). Betänkandet har remissbehandlats och arbete med lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2017/18
2. Rskr. 2017/18:178
Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 10), skr. 2019/20:75 (Fö 10), skr. 2020/21:75 (Fö 6), skr. 2021/22:75 (Fö 2), skr. 2022/23:75 (Fö 2), skr. 2023/24:75 (Fö 2) och skr. 2024/25:75 (Fö 2).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheten att ge Inspektionen för strategiska produkter rätt att inrikta signalspaning från
Försvarets radioanstalt (bet. 2017/18:FöU5 s. 11 f.) och därmed bifallit | Skr. 2025/26:75 |
motion 2017/18:3222 avseende yrkande 52. | Försvars- |
I linje med vad som aviserats i propositionen Totalförsvaret 2021–2025 | departementet |
(prop. 2020/21:30) beslutade regeringen den 14 juli 2022 kommitté- |
|
direktiv om en översyn av lagen (2008:717) om signalspaning i försvars- |
|
underrättelseverksamhet (dir. 2022:120). I översynen ingick bl.a. frågan |
|
om rätten att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. |
|
Uppdraget slutredovisades i september 2024 i betänkandet Signalspaning |
|
i försvarsunderrättelseverksamhet – en modern och ändamålsenlig lag- |
|
stiftning (SOU 2024:59). Betänkandet har remissbehandlats. Därefter har |
|
ett utkast till lagrådsremiss remissbehandlats. Regeringen beslutade den |
|
5 februari 2026 lagrådsremissen Signalspaning i försvarsunderrättelse- |
|
verksamhet – en modern och ändamålsenlig lagstiftning. Regeringen avser |
|
att återkomma till riksdagen i en proposition under våren 2026. Punkten är |
|
inte slutbehandlad. |
|
3. Rskr. 2017/18:179 |
|
Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet |
|
Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 11), skr. 2019/20:75 (Fö 11), |
|
skr. 2020/21:75 (Fö 7), skr. 2021/22:75 (Fö 3), skr. 2022/23:75 (Fö 3), |
|
skr. 2023/24:75 (Fö 3) och skr. 2024/25:75 (Fö 3). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Åtgärder med |
|
anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2017/18:178. |
|
Riksmötet 2020/21 |
|
4. Rskr. 2020/21:121 |
|
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap |
|
Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FöU1 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fö 12), skr. 2021/22:75 (Fö 4), |
|
skr. 2022/23:75 (Fö 5), skr. 2023/24:75 (Fö 5) och skr. 2024/25:75 |
|
(Fö 4). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 2 om överlåtelse och upplåtelse av JAS 39 C/D: Riksdagen har |
|
bemyndigat regeringen att besluta om export av JAS 39 C/D genom |
|
upplåtelse eller överlåtelse av viss materiel, under förutsättning att |
|
exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygssystemet |
|
och att exporten sker till förmån för den operativa tillgängligheten till JAS |
|
39 C/D. Export av stridsflygsystem är ett långsiktigt arbete och regeringen |
|
har ännu inte omsatt detta till något beslut om att upplåta eller överlåta |
|
materiel. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
143
Skr. 2025/26:75 Försvars- departementet
144
5. Rskr. 2020/21:195
Militära frågor och frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2020/21:3443, bet. 2020/21:FöU8
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fö 6), skr. 2022/23:75 (Fö 8), skr. 2023/24:75 (Fö 7) och skr. 2024/25:75 (Fö 5).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om reservofficerares rätt till tjänstledighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reservofficerares rätt till tjänstledighet (bet. 2020/21:FöU8 s. 7). Regeringen tog den 14 juli 2025 emot betänkandet Redo! En utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret (SOU 2025:86) från 2024 års utredning om den militära personalförsörjningen. Utredningen lämnar bl.a. förslag om reservofficerares rätt till tjänstledighet. Betänkandet har remissbehandlats. Förslagen och remissvaren analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2021/22
6. Rskr. 2021/22:32
Riksrevisionens rapport om projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap Skr. 2021/22:6, bet. 2021/22:FöU3
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 142), skr. 2022/23:75 (Fö 10), skr. 2023/24:75 (Fö 9) och skr. 2024/25:75 (Fö 6).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet att en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap (bet. 2021/22:FöU3 s. 6 f.). Frågan hanteras i regeringens pågående arbete med att stärka styrningen och uppföljningen av det civila försvaret. Exempelvis har myndighetens återkommande regleringsbrevsuppdrag, där den samlade bedömningen av åtgärder finansierade från anslag 2:4 ska redovisas, justerats så att redovisningen för 2026 även ska inkludera en sammanställning av aktörsgemensamma medel som myndigheten själv sökt och tilldelats. Punkten är inte slutbehandlad.
7. Rskr. 2021/22:218
Försvarsmaktens personal
Mot. 2021/22:450, bet. 2021/22: FöU8
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fö 17), skr. 2023/24:75 (Fö 10) och skr. 2024/25:75 (Fö 7).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om medinflytande för totalförsvarspliktiga*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om Pliktrådets oberoende från Försvarsmakten (bet. 2021/22:FöU8 s. 17). Regeringen beslutade den 4 januari 2024 kommittédirektiven En ökad tillgång till personal och en ökad uthållighet inom det militära försvaret (dir. 2024:2). Regeringen tog
den 14 juli 2025 emot betänkandet Redo! En utredning om personal- | Skr. 2025/26:75 | |||
försörjningen av det militära försvaret (SOU 2025:86) från 2024 års | Försvars- | |||
utredning om den militära personalförsörjningen. Utredningen lämnar | departementet | |||
bl.a. förslag om värnpliktigas medinflytande. Regeringen beslutade den |
| |||
27 juli 2023 kommittédirektiven | En långsiktigt | hållbar personal- |
| |
försörjning av det civila försvaret (dir. 2023:116). Regeringen tog den |
| |||
23 januari 2025 | emot betänkandet Plikten kallar! En modern |
| ||
personalförsörjning av det civila försvaret (SOU 2025:6). Utredningen |
| |||
lämnar bl.a. förslag om civilpliktigas medinflytande. Betänkandena har |
| |||
remissbehandlats. | Förslagen och | remissvaren | analyseras inom |
|
Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
8. Rskr. 2021/22:242
Riksrevisionens rapport om statens suicidpreventiva arbete Mot. 2021/22:4409 m.fl., bet. 2021/22:SoU23
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fö 20), skr. 2023/24:75 (Fö 11) och skr. 2024/25:75 (Fö 8).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om inkommande samtal till nödnumret 112 som rör hot om suicid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell enhetlig hantering av inkommande samtal till nödnumret 112 som rör hot om suicid (bet. 2021/22:SoU23 s. 15). Den 14 februari 2023 redovisade Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag (S2021/02144) i vilket Socialstyrelsen föreslog att statliga myndigheter med ansvar för hälso- och sjukvård, statlig- och kommunal räddningstjänst och polis bör ges ett samlat uppdrag att utreda legala, tekniska och praktiska hinder för en effektiv samordning av insatser för att rädda liv. Regeringen fattade den 9 januari 2025 beslut om en nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention (Det handlar om livet – nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention [skr. 2024/25:77]), en tillhörande handlingsplan samt ett antal uppdrag till berörda myndigheter inom området. Regeringen har lämnat ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen som syftar till att ge stöd för genomförande och uppföljning av den nationella strategin. Myndigheten för civilt försvar ska medverka i uppdraget bland annat genom att ta fram utbildningar för kommunal räddningstjänst. Punkten är inte slutbehandlad.
Nyare riksmöten
Riksmötet 2023/24
9. Rskr. 2023/24:74
Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FöU1
Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fö 23) och skr. 2024/25:75 (Fö 9).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
145
Skr. 2025/26:75 Försvars- departementet
146
Punkt 4 om statens budget inom utgiftsområde 6, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m. 1: för regeringen att för 2024 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Regeringen avslutade ärendet genom beslut den 30 januari 2025. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 4 om statens budget utgiftsområde 6, c) Övrigt bemyndigande: Regeringen bemyndigas att besluta om anskaffning av taktiskt transport- flyg och nya ytstridsfartyg. Regeringen beslutade den 27 mars 2025 om anskaffning av taktiskt transportflyg. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2024/25
10. Rskr. 2024/25:79
Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap
Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FöU1
Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Fö 22).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m., 1: om bemyndigande till regeringen att för 2025 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Regeringen har under 2025 inte utnyttjat bemyndigandet. Den 22 januari 2026 beslutade regeringen att skriva av ärendet avseende punkten 2 b) 1. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, c) Överlåtelse av pansarvärnsvapen: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2025 besluta om överlåtelse av pansarvärnsvapen, som kan avvaras under en begränsad tid, genom försäljning till Frankrike. Regeringen beslutade den 16 december 2025 om överlåtelse av pansarvärnsvapen till Frankrike. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, d) Försäljning av JAS 39 E/F: Riksdagen har bemyndigat regeringen att ingå avtal med Thailand om försäljning av upp till tolv stycken JAS 39 E/F samt därtill hörande luftförsvarssystem. Regeringen beslutade den 21 augusti 2025 att ingå ett avtal med Thailand omfattande fyra flygplan. Den thailändska anskaffningsprocessen fortsätter efter 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 2 d).
11. Rskr. 2024/25:145
Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina
Prop. 2024/25:146, bet. 2024/25:FiU29
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt a): Den 20 februari 2025 beslutade regeringen om stöd till Ukraina. Punkten är slutbehandlad.
Punkt b): Den 20 mars 2025 beslutade regeringen om stöd till Moldavien. Punkten är slutbehandlad.
Punkt c): Den 20 februari 2025 beslutade regeringen om försäljning av jaktrobotar. Punkten är slutbehandlad.
Punkt d): Den 20 februari 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Totalförsvarets forskningsinstitut. Punkten är slutbehandlad.
Punkt e): Den 20 februari 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Kustbevakningen. Punkten är slutbehandlad.
Punkt f): Den 20 februari 2025 beslutade regeringen om stöd till Ukraina. Punkten är slutbehandlad.
Punkt g): Den 20 februari 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Myndigheten för psykologiskt försvar. Punkten är slutbehandlad.
Punkt h): Den 20 februari 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarsmakten, Försvarets materielverk Kustbevakningen, Myndigheten för psykologiskt försvar, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Totalförsvarets forskningsinstitut. Den 20 februari 2025 beslutade regeringen om ändring av anslagsbrev avseende anslag 1:14 Stöd till Ukraina. Punkten är slutbehandlad.
Punkt i): Den 20 februari 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkten är slutbehandlad.
12. Rskr. 2024/25:160
Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2024/25:70, bet. 2024/25:FöU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 22 januari 2026 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
13. Rskr. 2024/25:166
Svenskt deltagande i luftförsvarsoperation
Prop. 2024/25:113, bet. 2024/25:UFöU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 21 mars 2025 beslutade regeringen att medge att Försvarsmakten under perioden 1 maj–31 augusti 2025 bidrar med upp till åtta strids- flygplan med tillhörande personal, en luft- och sjöövervakningsförmåga med tillhörande personal samt en luftburen transportförmåga med tillhörande personal, för att dela i Natos luftförsvarsoperation i Polen som har i uppgift att skydda eller upprätthålla säkerheten för den logistiknod som används för det militära och civila stödet till Ukraina. Punkten är slutbehandlad.
14. Rskr. 2024/25:182
Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina Prop. 2024/25:146, bet. 2024/25:FiU31
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Försvars- departementet
147
Skr. 2025/26:75 Försvars- departementet
148
Punkt a): Den 30 april 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad.
Punkt b): Den 30 april 2025 beslutade regeringen om stöd till Ukraina. Punkten är slutbehandlad.
Punkt c): Den 30 april 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarsmakten, Försvarets materielverk Kustbevakningen, Myndigheten för psykologiskt försvar, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Totalförsvarets forskningsinstitut. Den 30 april 2025 beslutade regeringen om ändring av anslagsbrev avseende anslag 1:14 Stöd till Ukraina. Punkten är slutbehandlad.
Punkt d): Den 30 april 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkten är slutbehandlad.
15. Rskr. 2024/25:231
Nordiskt samarbete 2024
Skr. 2025/25:90, bet. 2024/25:UU14
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska verka för att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts. Regeringen avser att behandla frågan i 2026 års skrivelse om nordiskt samarbete. Punkten är inte slutbehandlad.
16. Rskr. 2024/25:256
Vårändringsbudget för 2025
Prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 26 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarets materielverk. Punkten är inte slutbehandlad.
Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, a): Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:14 Stöd till Ukraina inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Punkten är inte slutbehandlad.
Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, b): Riksdagen bemyndigar regeringen att disponera intäkterna från försäljning av pansarvärnsvapen till Frankrike för att anskaffa materiel motsvarande den som säljs. Punkten är inte slutbehandlad.
Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, c): Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Peru om försäljning av upp till 12 stycken JAS 39 E/F samt därtill hörande luftförsvarssystem. Punkten är inte slutbehandlad.
Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, d): | Skr. 2025/26:75 |
Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Danmark om | Försvars- |
försäljning av upp till 4 stycken S 106 Global Eye och därtill hörande | departementet |
stödutrustning. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
Följande punkter är inte slutbehandlade: Ändrade beställningsbemyn- |
|
diganden och punkterna a)–d). |
|
17. Rskr. 2024/25:270 |
|
Nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029 |
|
Skr. 2024/25:121, bet. 2024/25:FöU8 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 26 februari 2026 beslutade regeringen att skriva av ärendet. |
|
18. Rskr. 2024/25:280 |
|
Explosiva varor – en ändamålsenlig hantering av tillstånd och tillsyn |
|
Prop. 2024/25:163, bet. 2024/25:FöU9 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Punkt 1 om explosiva varor – en ändamålsenlig hantering av tillstånd och |
|
tillsyn: Den 19 juni 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit |
|
(SFS 709–711). |
|
Riksmötet 2025/26 |
|
19. Rskr. 2025/26:6 |
|
Extra ändringsbudget för 2025 – Försvarsmateriel och stöd till Ukraina |
|
Prop. 2025/26:14, bet. 2025/26:FiU8 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Punkt a): Den 2 oktober 2025 beslutade regeringen om stöd till Ukraina. |
|
Punkten är slutbehandlad. |
|
Punkt b): Den 2 oktober 2025 beslutade regeringen om ändring av |
|
regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarsmakten, Försvarets |
|
materielverk, Kustbevakningen och Myndigheten för samhällsskydd och |
|
beredskap. Den 2 oktober 2025 beslutade regeringen om ändring av |
|
anslagsbrev avseende anslag 1:14 Stöd till Ukraina. Punkten är |
|
slutbehandlad. |
|
Punkt c): Den 2 oktober 2025 beslutade regeringen om ändring av |
|
regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarsmakten och |
|
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkten är slutbehandlad. |
|
20. Rskr. 2025/26:26 |
|
Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige – innovation, produktion |
|
och samarbete |
|
Skr. 2025/26:26, bet. 2025/26:FöU3 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret |
|
2026 avseende Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. | 149 |
Skr. 2025/26:75 Försvars- departementet
150
21. Rskr. 2025/26:30
En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar
Prop. 2025/26:6, bet. 2025/26:UFöU1 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 6 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 997–998).
22. Rskr. 2025/26:36
Myndigheten för civilt försvar – ett nytt namn för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Prop. 2024/25:205, bet. 2025/26:FöU4 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 13 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1075–1083).
23. Rskr. 2025/26:45
Förbättrade förutsättningar för Sverige i Nato – en kompletterande sekretessbestämmelse för Natoinformation
Prop. 2025/26:18, bet. 2025/26:KU9 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 20 november 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1181).
24. Rskr. 2025/26:69
Höständringsbudget för 2025
Prop. 2025/26:2, bet. 2025/26:FiU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 11 december 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.
Om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 11 december 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.
25. Rskr. 2025/26:111
Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FöU1
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 6, a) Anslagen för 2026: Den 11, 16 och 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 (regleringsbrev för Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Försvarsunderrättelsedomstolen, Myndig- heten för totalförsvarsanalys, Statens inspektion för försvarsunderrättelse-
verksamheten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m., anslaget 1:10 Nämnder m.m. och anslaget 1:14 Stöd till Ukraina, Kustbevakningen, Statens haverikommission, regleringsbrev för anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Myndigheten för psykologiskt försvar) avseende myndigheternas verksamhet och tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 6, b) Beställnings- bemyndiganden: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2026 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslagit. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 6, c) Godkännande av investeringsplaner 1, 2 och 3: Regeringen har genom beslut den 18 december 2025 om regleringsbrev för Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2026 fastställt investeringsplaner enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 6, d) Krediter i Riksgäldskontoret 1: om bemyndigande till regeringen att för 2026 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 70 000 000 000 kronor. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 6, d) Krediter i Riksgäldskontoret 2: för 2026 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 37 000 000 000 kronor: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 6, d) Krediter i Riksgäldskontoret 3: Regeringen har genom beslut den 18 december 2025 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för budgetåret 2026 medgett myndigheten att disponera en låneram enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om bemyndigande om upplåtelse av Archersystemet: Riksdagen har bemyndigat regeringen att ingå avtal med Lettland om upplåtelse av upp till 4 av Försvarsmaktens befintliga Archersystem och försäljning av 18 nytillverkade Archersystem. Förhandling om en försäljning pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om bemyndigande om lokaliseringen av Försvarsmaktens logistik: Riksdagen har bemyndigat regeringen att lokalisera Försvars- maktens logistik från Stockholms kommun till Stockholms län. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 b), 1 d) 1 samt 2 och 3.
26. Rskr. 2025/26:113
Ett starkt skydd för nätverks- och informationssystem – en ny cybersäkerhetslag
Prop. 2025/26:28, bet. 2025/26:FöU2
Skr. 2025/26:75 Försvars- departementet
151
Skr. 2025/26:75 Försvars- departementet
152
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 11 december 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1506, 1508, 1510 och 1511).
2.5 Socialdepartementet
Äldre riksmöten
Riksmötet 2016/17
1. Rskr. 2016/17:156
Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet
Prop. 2016/17:59, bet. 2016/17:SoU11
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 17), skr. 2018/19:75 (S 10), skr. 2019/20:75 (S 5), skr. 2020/21:75 (S 4), skr. 2021/22:75 (S 3), skr. 2022/23:75 (S 2), skr. 2023/24:75 (S 2) och skr. 2024/25:75 (S 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU11 s. 7 f.).
I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.4.2 s. 108) redovisade regeringen tillkännagivandet om generell tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet som slutbehandlat och gjorde bedömningen att tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet inte behöver utredas ytterligare. Regeringen anförde i huvudsak att kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla socialtjänst åt medborgarna och är huvudmän för socialtjänstverksamhet och har det yttersta ansvaret för den individuella insatsen vid köp av enstaka platser. Kvalitetskraven som regleras i författningar är desamma oavsett regi. Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över både offentlig och enskild verksamhet. En tillstånds- prövning säkerställer att grundläggande krav är uppfyllda och syftar även till att förhindra oseriösa aktörer. På grund av kommunernas lagstadgade skyldighet och yttersta ansvar att tillhandahålla välfärdstjänster föreligger inte samma behov av tillståndsprövning för kommunal verksamhet som för enskild verksamhet. Ett tillståndskrav på kommunal verksamhet skulle innebära en inskränkning i den kommunala självstyrelsen och inte vara förenligt med den grundlagsfästa proportionalitetsprincipen i regerings- formen (14 kap. 3 § RF).
Riksdagen ansåg att tillkännagivandet dock inte kunde anses slut- behandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2017/18:SoU1, rskr. 2017/18:121).
I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) anförde regeringen att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska
överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) gjorde regeringen bedömningen att det inte framstod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga och uppgav att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat.
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
153
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
154
Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slut- behandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten står därför åter öppen.
Regeringen övervägde vilka eventuella åtgärder som borde vidtas med anledning av tillkännagivandet och avsåg att återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2026. Regeringen beslutade dock i stället den 9 oktober 2025 att tillsätta en utredning om åtgärder för en sund omsorgsmarknad (dir. 2025:90). Utredningen har bl.a. i uppdrag att vid behov lämna förslag för en mer jämlik och effektiv granskning av verksamhet som bedrivs enligt socialtjänstlagen (2025:400) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, oavsett driftsform. Uppdraget ska redovisas senast den 9 februari 2027. Punkten är inte slutbehandlad.
2. Rskr. 2016/17:254
Hälso- och sjukvårdsfrågor
Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 25), skr. 2018/19:75 (S 13), skr. 2019/20:75 (S 7), skr. 2020/21:75 (S 6), skr. 2021/22:75 (S 5), skr. 2022/23:75 (S 4), skr. 2023/24:75 (S 3) och skr. 2024/25:75 (S 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 15 om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10 s. 47 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Digifysiskt vårdval – Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019. I propositionen Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en primärvårdsreform, (prop. 2021/22:72, bet. 2021/22:SoU22, rskr. 2021/22:225), behandlas betänkandets lagförslag om möjligheten att få tillgång till en fast läkarkontakt och få välja utförare i primärvården.
Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft ett tilläggsuppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få (dir. 2017:97). Utredningen lämnade sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i fråga om indelningen av öppen och sluten vård.
Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgs- analys i uppdrag att analysera patientlagens (2014:821) efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den 27 oktober 2021 redovisade myndigheten sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I rapporten beskrivs bl.a. att nuvarande lagstiftning i sig inte är tillräcklig för att stärka patientens ställning. Myndigheten konstaterar i sin sammantagna slutsats att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socio- ekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär.
En utredare fick den 4 maj 2022 i uppdrag att biträda Regeringskansliet (Socialdepartementet) med att utreda och ge förslag på hur småskalig hälso- och sjukvårdsverksamhet kan anslutas till offentligt finansierad öppen vård i syfte att skapa långsiktighet och bättre förutsättningar för regionerna att säkerställa tillgång till en jämlik vård i hela landet (S 2022:F). Förslaget ska omfatta läkare med olika specialistkompetenser. Uppdraget redovisades i maj 2023 i departementspromemorian Uppdrag att möjliggöra bättre tillgång till hälso- och sjukvård i hela landet genom främjande av etablering i glesbygd (Ds 2023:23). Departementsprome- morian har remissbehandlats och förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ändra E-hälsomyndighetens uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt vårdsöksystem kan utvecklas, organiseras och förvaltas i statlig regi till att myndigheten ska ta fram och tillhandahålla ett nationellt vårdsöksystem (S2022/01372). Vårdsöksystemet ska möjliggöra för regioner och vårdgivare med avtal med regioner, inklusive deras olika funktioner såsom vårdlotsar, att söka efter andra vårdgivare i landet som snabbare kan utföra den vård som väntande patienter är i behov av. Uppdraget slutredovisades den 31 mars 2025. På sikt väntas vårdsöksystemet även underlätta för patienter att hitta möjliga vårdgivare genom att delge nödvändig information om vårdgivare på ett samlat och enhetligt sätt. En grundläggande information som behövs i vårdsöksystemet är vårdgivar- och vårdutbudsinformation. Regeringen gav därför den 22 juni 2023 E-hälsomyndigheten ett uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). Myndigheten lämnade sin slutredovisning för uppdraget den 25 april 2025. I rapporten beskrivs att en första version av den nationella katalogen har driftsatts, innehållande organisationer som utför regionalt finansierad sjukvård. E-hälsomyndigheten har fått i fortsatt uppdrag att tillhandahålla och vidareutveckla den nationella katalogen över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2025/00972) för att b.la. analysera hur katalogen kan vidareutvecklas som en del av den nationella digitala infrastrukturen och relevanta krav enligt förordningen om det europeiska hälsodataområdet (EHDS). E-hälsomyndigheten ska lämna en delredovisning senast den 28 februari 2026 och slutredovisa uppdraget senast den 28 februari 2027.
Den 22 juni 2023 gav regeringen även E-hälsomyndigheten och Social- styrelsen ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att möjliggöra regeringens initiativ om nationell vårdförmedling
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
155
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
156
(S2023/02117). Uppdraget syftade till att identifiera eventuella ytterligare utmaningar vid nationell vårdförmedling och lämna förslag på statliga insatser som kan bidra till att effektivisera och förenkla regionernas och vårdgivarnas processer och arbetssätt för att erbjuda patienter vård hos en annan vårdgivare med ledig kapacitet eller kortare väntetider. I slutredovisningen från den 31 mars 2025 presenterade myndigheterna bl.a. 16 olika insatser inom sju insatsområden som kan bidra till att stödja, effektivisera och förenkla regionernas och vårdgivarnas processer och arbetssätt för att erbjuda patienter vård hos en annan vårdgivare med ledig kapacitet eller kortare väntetider.
I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) aviserade regeringen att den, i likhet med Riksrevisionen, anser att det finns behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel på tillgänglighetsområdet.
Regeringskansliet (Socialdepartementet) beslutade den 3 juli 2024 att ändra uppdraget om att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S 2024:A). Uppdraget utökades genom att utredaren även ska analysera de rättsliga förutsättningarna för att inrätta en nationell vårdförmedling och även komma med nödvändiga författningsförslag. Uppdragstiden förlängdes och uppdraget ska i stället slutredovisas senast den 1 april 2026.
Den 23 maj 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven Bättre styrning för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård med god kontinuitet (dir. 2024:50). En särskild utredare ska analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti samt lämna förslag som ökar kontinuiteten inom den specialiserade vården. Utredaren ska bl.a. analysera och föreslå en reglering som ger patienten möjlighet att utan extra kostnad fritt välja utförare i den offentligt finansierade vården i hela landet, i de fall vårdgarantin inom den specialiserade vården inte bedöms kunna uppfyllas av hemregionen. Utredningen har antagit namnet Behovsstyrd vård (S 2024:05). Regeringen beslutade den 23 oktober 2025 tilläggsdirektiv till utredningen (S 2024:05, dir. 2025:94). I tilläggsdirektiven ändrades uppdraget så att utredaren bl.a. även ska analysera och föreslå hur statens styrning kan stärkas genom ett system med nationella principer för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården. Samtidigt förlängdes utredningstiden. Uppdraget ska slutredovisas senast den 18 juni 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
3. Rskr. 2016/17:326
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Prop. 2016/17:106, bet. 2016/17:SoU18
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 35), skr. 2018/19:75 (S 14), skr. 2019/20:75 (S 8), skr. 2020/21:75 (S 7), skr. 2021/22:75 (S 6), skr. 2022/23:75 (S 5), skr. 2023/24:75 (S 4) och skr. 2024/25:75 (S 3). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om samlat omhändertagande av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till
riksdagen med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna (bet. 2016/17:SoU18 s. 5). Regeringen beslutade den 21 september 2017 tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97). Utredningen fick i uppdrag att även utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. Ytterligare ett tilläggsdirektiv (dir. 2018:90) till utredningen beslutades av regeringen den 23 augusti 2018. I tilläggsdirektivet ingick att undersöka hur samordningen av vårdinsatser för patienter och brukare med omfattande och komplexa vårdbehov kan förbättras och att se över befintlig lagstiftning när det gäller krav på vårdplaner. I utredningens ursprungliga uppdrag låg också att ta fram ett nationellt uppdrag för primärvården, vilket är av stor vikt för det samlade omhändertagandet för äldre. Utredningen lämnade ett delbetänkande 2017. Ett ytterligare delbetänkande God och nära vård – En primärvårdsreform (SOU 2018:39) lämnades den 1 juni 2018. I mars 2020 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen. Utredningen föreslår bl.a. en lagreglerad skyldighet för regionen och kommunen att samverka kring primärvården. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds i Regeringskansliet.
Regeringen har vidare behandlat frågor som rör sjuka äldre i skrivelsen Framtidens äldreomsorg – en nationell kvalitetsplan (skr. 2017/18:280, bet. 2018/19:SoU6, rskr. 2018/19:51).
I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.7.5 s. 152) avsattes 12 miljoner kronor per år under 2018–2020 till Sveriges Kommuner och Regioner för samverkan vid utskrivning från sjukhus. Regeringen avsatte även 10 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2018 (prop. 2017/18:99 avsnitt 5.9 s. 59) för att bidra till ökad kunskap om lagstiftningen och de verktyg som finns för en välfungerande samverkan.
Socialstyrelsen har tagit initiativ till en förstudie för att kartlägga och analysera hur myndigheten kan utöka och förbättra stödet till kommunal hälso- och sjukvård. Regeringen har med anledning av förstudien gett Socialstyrelsen ett uppdrag att stärka stödet till den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Regeringen beslutade den 16 april 2020 om ett nytt samlat uppdrag till Socialstyrelsen att genomföra insatser för att stödja omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård. Det nya uppdraget ersatte uppdraget att stödja kommunal hälso- och sjukvård och kompletterar tidigare beslutade uppdrag att följa upp omställningen till god och nära vård. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 30 augusti 2023. Socialstyrelsens rapport har bidragit till att uppmärksamma eftersatta områden. Ett centralt område som myndigheten behandlar i rapporten avser samverkan och gemensam planering mellan kommuner och regioner för hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå. Även kompetensförsörjning av kommunal hälso- och sjukvård är en utmaning som Socialstyrelsen lyfter fram.
Socialstyrelsens iakttagelser tas om hand bl.a. genom de årliga överenskommelser om god och nära vård, som regeringen, för statens
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
157
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
158
räkning, ingått med Sveriges Kommuner och Regioner, där dessa områden är fortsatt viktiga att arbeta med och bevaka.
Den 14 juni 2022 beslutade riksdagen om regeringens proposition Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (prop. 2021/22:177) med förslag till en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdoku- mentation som ersätter patientdatalagens (2008:355) bestämmelser om sammanhållen journalföring (bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381). Den nya lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdoku- mentation trädde i kraft den 1 januari 2023. Lagen ger verksamheter inom socialtjänsten som avser äldre personer eller personer med funktionsnedsättning och hälso- och sjukvården möjlighet att få tillgång till varandras vård- och omsorgsdokumentation genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande. Utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner (S 2020:16) har haft i uppdrag att bl.a. överväga och vid behov lämna förslag som stärker tillgången till medicinsk kompetens inom äldreomsorgen (dir. 2020:142). Utredningen lämnade sitt betänkande Nästa steg – Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41) till regeringen den 28 juni 2022. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen om stärkt medicinsk kompetens bereds i Regeringskansliet. Efter genomgång och analys av remissinstansernas synpunkter på förslaget om en äldreomsorgslag, valde regeringen att inte gå vidare med förslaget. Äldreomsorgen kommer därför fortsatt att regleras i socialtjänstlagen.
Regeringen beslutade den 8 juni 2023 om nytt fortsatt uppdrag till Socialstyrelsen att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 augusti 2028.
Utredningen om stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård (S 2023:07) har haft i uppdrag att lämna förslag som stärker kommunernas möjligheter att säkra tillgången till läkare i kommunal hälso- och sjukvård samt föreslå åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för personal- och kompetensförsörjningen inom den kommunala hälso- och sjukvården. Utredningen lämnade sitt betänkande Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård (SOU 2024:72) till regeringen den 7 november 2024. Förslagen bereds i Regeringskansliet.
Regeringen beslutade den 25 september 2025 propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19). I propositionen lämnades förslag om medicinsk bedömning av sjuksköterska respektive läkare i kommunal hälso- och sjukvård, fast vårdkontakt i kommunal hälso- och sjukvård samt uppgifter för fast läkarkontakt till den som får kommunal hälso- och sjukvård. Genom förslagen ansåg regeringen att tillkänna- givandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.
Riksmötet 2017/18
4. Rskr. 2017/18:86
Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken Prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 49), skr. 2018/19:75 (S 17), skr. 2019/20:75 (S 10), skr. 2020/21:75 (S 9), skr.2021/22:75 (S 8), skr. 2022/23:75 (S 7), skr. 2023/24:75 (S 5) och skr. 2024/25:75 (S 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 12 om valfrihet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde våren 2017 (bet. 2017/18:SoU5 s. 23 f.).
LSS-utredningen (S 2016:03) har haft i uppdrag att se över assistans- ersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (dir. 2016:40). Utredningens slutbetänkande Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88) har remissbehandlats. Ärendet bereds inom Regerings- kansliet.
Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans kan organiseras i ett statligt huvudmannaskap (dir. 2021:76). I uppdraget ingick bl.a. att lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkringsbalkens regel- verk för statlig assistansersättning. Den 1 mars 2023 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 avsnitt 6.5 s. 175) att man under mandatperioden avser att introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans.
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 183) aviserade regeringen att den avser att överväga åtgärder med målsättningen att överföra hela huvudmannaskapet för personlig assistans till staten. Ett statligt huvudmannaskap skapar förutsättningar för ökad likvärdighet och rättssäkerhet i bedömningar av rätten till personlig assistans, samtidigt som det innebär effektivare administration jämfört med dagens system med dubbla huvudmän. Innan huvudmannaskapet överförs till staten avser regeringen att se över förutsättningarna och regelverket för rätten till personlig assistans. Punkten är inte slutbehandlad.
5. Rskr. 2017/18:121
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SoU1
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 54), skr. 2018/19:75 (S 18), skr. 2019/20:75 (S 11), skr. 2020/21:75 (S 10), skr. 2021/22:75 (S 9), skr. 2022/23:75 (S 8), skr. 2023/24:75 (S 6) och skr. 2024/25:75 (S 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
159
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
160
återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2017 (bet. 2017/18:SoU1 s. 37 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) angavs att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61).
Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) att det vid en samlad bedömning inte fram- stod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga och redovisade att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten står därför åter som öppen.
Regeringen övervägde vilka eventuella åtgärder som borde vidtas med anledning av tillkännagivandet och avsåg att återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2026. Regeringen beslutade dock i stället den 9 oktober 2025 att tillsätta en utredning om åtgärder för en sund omsorgsmarknad (dir. 2025:90). Utredningen har bl.a. i uppdrag att vid behov lämna förslag för en mer jämlik och effektiv granskning av verksamhet som bedrivs enligt socialtjänstlagen (2025:400) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, oavsett driftsform. Uppdraget ska redovisas senast den 9 februari 2027. Punkten är inte slutbehandlad.
6. Rskr. 2017/18:353
Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden Prop. 2017/18:157, bet. 2017/18:SoU24
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 43), skr. 2019/20:75 (S 20), skr. 2020/21:75 (S 18), skr. 2021/22:75 (S 15), skr. 2022/23:75 (S 15), skr. 2023/24:75 (S 11) och skr. 2024/25:75 (S 9).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om returrätten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att returrätten även bör omfatta läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring (bet. 2017/18:SoU24 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 30 april 2020 att ge Läkemedelsverket ett uppdrag att utreda om en rätt till retur av läkemedel som förvaras i kyl- eller frysförhållanden bör införas. Läkemedelsverket redovisade sitt uppdrag den 31 maj 2021. Av redovisningen framgår att myndigheten föreslår att även läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring ska kunna omfattas av returrätten, under vissa förutsättningar. Under 2025 övervägdes hur Läkemedelsverkets rapport skulle tas om hand men frågan kunde inte prioriteras. Det övervägs fortfarande att ta fram ett kompletterande underlag till Läkemedelsverkets rapport. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen. Ärendet bereds fortsatt i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
7. Rskr. 2017/18:357
Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistans- ersättning och skollagsreglera verksamhet
Prop. 2017/18:159, bet. 2017/18:FiU44
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 68), skr. 2019/20:75 (Fi 37), skr. 2020/21:75 (Fi 29), skr. 2021/22:75 (Fi 22), skr. 2022/23:75 (Fi 18), skr. 2023/24:75 (Fi 10) och skr. 2024/25:75 (S 10).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om nationella kvalitetskrav m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden (bet. 2017/18:FiU44 s. 17 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:4112 yrkande 2.
Den 28 september 2021 gav regeringen Statens skolverk (Skolverket) i uppdrag (U2021/03837) att föreslå nationella målsättningar för de skolformer för vilka det i dag inte finns nationella målsättningar och för fritidshemmet. Skolverket skulle vid behov föreslå justeringar av befintliga nationella målsättningar (U2018/03428). Skolverket skulle vidare ta fram och utveckla delmål och indikatorer för uppföljning och analys av huvudmännens verksamhet och resultaten av denna verksamhet. Skolverket skulle även identifiera, sammanställa och utveckla framgångsfaktorer för effektiv skolutveckling. Den 30 april 2022 redovisade Skolverket uppdraget i den del som avsåg de 267 nationella målsättningarna (U2022/01893).
Den 8 juni 2022 beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Skolans arbete med trygghet och studiero (prop. 2021/22:160) om skärpningar i skollagens (2010:800) bestämmelser om skolornas och huvudmännens ansvar att bedriva systematiskt kvalitetsarbete (bet. 2021/22:UbU28, rskr. 2021/22:364). Riksdagen beslutade, vid samma tillfälle, om ett bemyndigande i skollagen för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas samt om ändringar i bestämmelsen om hur Skolverket ska formulera sina förelägganden. Dessa åtgärder syftar till att Statens skolinspektion (Skolinspektionen) ska kunna få vitesförelägganden utdömda i domstol vid brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Ändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022.
Den 2 februari 2022 beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister (prop. 2021/22:45), som bl.a. innehåller bestämmelser om att Skolinspektionen ska få större möjligheter att stänga både kommunala och fristående skolor som har allvarliga och återkommande brister (bet. 2021/22:UbU10, rskr. 2021/22:136). Regeringen redogjorde i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.7) för vilka åtgärder som vidtagits med anledning av tillkännagivandet i den del som rör skolväsendet. Regeringen gjorde bedömningen att tillkännagivandet genom dessa åtgärder var tillgodosett i denna del.
Regeringen gav den 22 december 2020 en utredare i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag som kompletterar socialtjänstlagen med särskilda bestämmelser om vård och omsorg om äldre och som bl.a. innehåller
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
161
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
162
bestämmelser om en nationell omsorgsplan (dir. 2020:142). Syftet med utredningen var att långsiktigt stärka förutsättningarna för äldreomsorgen samt tydliggöra dess uppdrag och innehåll. Den 28 juni 2022 överlämnades betänkandet Nästa steg, ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41). Betänkandet har remissbehandlats. Efter genomgång och analys av remissinstansernas synpunkter på förslaget om en äldreomsorgslag, valde regeringen att inte gå vidare med förslaget. Äldreomsorgen kommer därför fortsatt att regleras i socialtjänstlagen.
Regeringen beslutade den 23 januari 2025 propositionen En före- byggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter (prop. 2024/25:89). Den nya socialtjänstlagen syftar till att skapa förutsättningar för en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Tidigare bestämmelse om att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras har förts över till den nya socialtjänstlagen. Socialnämnden ska därutöver fortlöpande följa upp kvaliteten i verksamheten. Att socialtjänsten följer upp sin verksamhet är enligt regeringen en förutsättning för att kunna säkerställa att den är av god kvalitet. Socialtjänstens verksamhet ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Genom beslut den 20 maj 2025 antog riksdagen den föreslagna lagen (prop. 2024/25:89, bet. 2024/25:SoU23, rskr. 2024/25:210). Lagen trädde i kraft den 1 juli 2025.
Den 2 oktober 2024 fick en utredare i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder som ger Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bättre förutsättningar att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården (S 2024:E). Utredaren skulle bl.a. analysera och bedöma om det i samband med en anmälan av verksamhet enligt patientsäkerhets- lagen (2010:659) bör lämnas ytterligare uppgifter, och i så fall vilka, i syfte att förbättra förutsättningarna för IVO att förhindra etablering av oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården. Uppdraget redovisades den 15 april 2025 genom promemorian Förbättrade förutsättningar för IVO – förslag för att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården (Ds 2025:17). Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 29 september 2025. Remissvaren har sammanställts och förslagen bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2018/19
8. Rskr. 2018/19:233
Hälso- och sjukvårdsfrågor
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 36), skr. 2020/21:75 (S 28), skr. 2021/22:75 (S 22), skr. 2022/23:75 (S 20), skr. 2023/24:75 (S 15) och skr. 2024/25:75 (S 12).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 19 om vårdvalssystem – LOV*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Utredningen
Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överens- stämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slut- betänkande Digifysiskt vårdval – Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019.
Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdel- ningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få (dir. 2017:97). Utredningen lämnade sitt huvudbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård.
Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgs- analys ett uppdrag att analysera patientlagens (2014:821) efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av patientlagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den 27 oktober 2021 redovisade myndigheten uppdraget i slut- rapporten En lag som kräver omtag. I sin sammantagna slutsats konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. Även Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (S 2020:12) har i sitt slutbetänkande översiktligt undersökt frågan om valfrihet och övervägt möjligheterna att utreda och lämna förslag som syftar till valfrihet för patienter även i offentligt finansierad sluten vård (SOU 2022:22). Delegationen lämnar inte några förslag i frågan men konstaterar att regionerna redan i dag kan erbjuda valfrihet i sluten vård genom rekommendationen om valfrihet i sluten vård i riksavtalet för utomlänsvård. Riksavtalet är en rekommendation till regionerna från Sveriges Kommuner och Regioner om vad som gäller när en person får vård utanför sin egen region.
Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ändra E-hälsomyndighetens pågående uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt vårdsöksystem kan utvecklas, organiseras och förvaltas i statlig regi till att myndigheten ska ta fram och tillhandahålla ett nationellt vårdsöksystem (S2022/01372). Vårdsöksystemet ska möjliggöra för regioner och vård- givare med avtal med regioner, inklusive deras olika funktioner såsom vårdlotsar, att söka efter andra vårdgivare i landet som snabbare kan utföra den vård som väntande patienter är i behov av. En grundläggande information som behövs i vårdsöksystemet är vårdgivar- och vårdutbuds- information. Regeringen gav därför den 22 juni 2023 E-hälsomyndigheten ett uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
163
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
164
socialtjänst (S2023/02118). Den 15 december 2023 lämnade E-hälso- myndigheten en delredovisning av uppdraget som bl.a. innehöll en redo- visning av de olika beröringspunkter som finns till andra myndigheters och organisationers befintliga informationsstrukturer, register och informa- tionskällor. E-hälsomyndigheten lämnade ytterligare en delredovisning den 30 juni 2024. I den delredovisningen beskrevs bl.a. myndighetens övergripande förslag till en nationell katalog samt hur information är tänkt att flöda till och från katalogen. Vidare beskrevs nödvändiga författningsförslag och den rättsliga analysen kopplad till lösningsförslagen. E-hälsomyndigheten kommer arbeta vidare med att färdigställa en första version av den nationella katalogen. Myndigheten lämnade sin slutredovisning av uppdraget den 25 april 2025. I rapporten beskrivs att en första version av den nationella katalogen har driftsatts, innehållande organisationer som utför regionalt finansierad sjukvård. E- hälsomyndigheten har fått i fortsatt uppdrag att tillhandahålla och vidareutveckla den nationella katalogen över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2025/00972) för att bl.a. analysera hur katalogen kan vidareutvecklas som en del av den nationella digitala infrastrukturen och relevanta krav enligt förordningen om det europeiska hälsodataområdet (EHDS). E-hälsomyndigheten ska lämna en delredovisning senast den 28 februari 2026 och slutredovisa uppdraget senast den 28 februari 2027.
I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) aviserade regeringen att den, i likhet med Riksrevisionen, anser att det finns behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel på tillgänglighetsområdet.
Regeringskansliet (Socialdepartementet) har den 3 juli 2024 beslutat om ett tilläggsuppdrag till Uppdraget att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S 2024:A).
Utredaren (S 2024:A) har lämnat förslag som ska möjliggöra en nationell digital infrastruktur för delning av hälsodata inom vården och utifrån arbetet med nationell vårdförmedling presenterat förslag till en ny lag som innebär att E-hälsomyndigheten får till uppgift att samla in och tillhandahålla uppgifter om vårdgivare och deras organisation, utbud av hälso- och sjukvård samt regioners avtal med vårdgivare som erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster. Utredarens förslag bereds i Regeringskansliet.
Den 23 maj 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven Bättre styrning för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård med god kontinuitet (dir. 2024:50). En särskild utredare ska bl.a. analysera och föreslå en reglering som ger patienten möjlighet att utan extra kostnad fritt välja utförare i den offentligt finansierade vården i hela landet, i de fall vårdgarantin inom den specialiserade vården inte bedöms kunna uppfyllas av hemregionen. Utredningen har antagit namnet Behovsstyrd vård (S 2024:05). Regeringen beslutade den 23 oktober 2025 tilläggsdirektiv till utredningen (S 2024:05, dir. 2025:94). I tilläggsdirektiven ändrades uppdraget så att utredaren bl.a. även ska analysera och föreslå hur statens styrning kan stärkas genom ett system med nationella principer för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården. Samtidigt förlängdes utredningstiden. Uppdraget ska slutredovisas senast den 18 juni 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 20 om valfrihet i slutenvården – patientlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utöka möjligheten till valfrihet inom slutenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Regeringen beslutade den 2 april 2020 att ge Myndigheten för vård och omsorgsanalys ett uppdrag att följa upp patientlagens (2014:821) genomslag. Uppdraget innebar att myndigheten skulle analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av patientlagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso och sjukvården. I uppdraget ingick även att redogöra för exempel på andra pågående insatser som myndigheter, huvudmän och vårdgivare har tagit initiativ till och som syftar till att stärka patientens ställning i svensk hälso- och sjukvård. Myndigheten skulle dessutom ge förslag på hur patientens ställning kan stärkas ytterligare, med utgångspunkt i principen vård efter behov. Myndigheten redovisade den 27 oktober 2021 sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I rapporten beskrivs bl.a. att nuvarande lagstiftning i sig inte är tillräcklig för att stärka patientens ställning. I sin sammantagna slutsats konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. Även Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (S 2020:12) har i sitt slutbetänkande översiktligt undersökt frågan om valfrihet och övervägt möjligheterna att utreda och lämna förslag som syftar till valfrihet för patienter även i offentligt finansierad sluten vård (SOU 2022:22). Delegationen lämnar inte några förslag i frågan men konstaterar att regionerna redan i dag kan erbjuda valfrihet i sluten vård genom rekommendationen om valfrihet i sluten vård i riksavtalet för utomlänsvård. Riksavtalet är en rekommendation till regionerna från Sveriges Kommuner och Regioner om vad som gäller när en person får vård utanför sin egen region.
Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård (dir. 2017:97). Utredningen lämnade sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård. I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) angav regeringen att den, i likhet med Riksrevisionen, anser att det finns behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel på tillgänglighetsområdet.
E-hälsomyndigheten delredovisade den 30 juni 2024 sitt uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). I delredovisningen beskrevs bl.a. myndighetens över- gripande förslag till en nationell katalog samt för hur information är tänkt att flöda till och från katalogen. Vidare beskrevs nödvändiga författnings- förslag och den rättsliga analysen kopplad till lösningsförslagen. E- hälsomyndigheten kommer arbeta vidare med att färdigställa en första version av den nationella katalogen.
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
165
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
166
E-hälsomyndigheten har haft ett uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). Myndigheten lämnade sin slutredovisning av uppdraget den 25 april 2025. I rapporten beskrivs att en första version av den nationella katalogen har driftsatts, innehållande organisationer som utför regionalt finansierad sjukvård.
E-hälsomyndigheten har fått i fortsatt uppdrag att tillhandahålla och vidareutveckla den nationella katalogen över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2025/00972) för att bl.a. analysera hur katalogen kan vidareutvecklas som en del av den nationella digitala infrastrukturen och relevanta krav enligt förordningen om det europeiska hälsodataområdet (EHDS). E-hälsomyndigheten ska lämna en delredovisning senast den 28 februari 2026 och slutredovisa uppdraget senast den 28 februari 2027.
Utredaren (S 2024:A) har lämnat förslag som ska möjliggöra en nationell digital infrastruktur för delning av hälsodata inom vården och har utifrån arbetet med nationell vårdförmedling presenterat förslag till en ny lag som innebär att E-hälsomyndigheten får till uppgift att samla in och tillhandahålla uppgifter om vårdgivare och deras organisation, utbud av hälso- och sjukvård samt regioners avtal med vårdgivare som erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster. Utredarens förslag bereds i Regeringskansliet.
Den 23 maj 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven Bättre styrning för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård med god kontinuitet (dir. 2024:50). En särskild utredare ska bl.a. analysera och föreslå en reglering som ger patienten möjlighet att utan extra kostnad fritt välja utförare i den offentligt finansierade vården i hela landet, i de fall vårdgarantin inom den specialiserade vården inte bedöms kunna uppfyllas av hemregionen. Utredningen har antagit namnet Behovsstyrd vård (S 2024:05). Regeringen beslutade den 23 oktober 2025 tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2025:94). I tilläggsdirektiven ändrades uppdraget så att utredaren bl.a. även ska analysera och föreslå hur statens styrning kan stärkas genom ett system med nationella principer för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården. Samtidigt förlängdes utredningstiden. Uppdraget ska slutredovisas senast den 18 juni 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2019/20
9. Rskr. 2019/20:173
Folkhälsofrågor
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 32), skr. 2021/22:75 (S 24), skr. 2022/23:75 (S 22), skr. 2023/24:75 (S 17) och skr. 2024/25:75 (S 13).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 6 om informationsplikten för hivpositiva*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av smitt- skyddslagen (bet. 2019/20:SoU5 s. 26 f.).
Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ett uppdrag till Folkhälso- myndigheten att ta fram underlag till en uppdaterad nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, specifikt med sikte på
sexuellt överförda infektioner (S2022/02972). I uppdraget ingår att peka | Skr. 2025/26:75 |
ut eventuella förändringar som skett sedan den senaste nationella strategin | Social- |
och lämna förslag på uppdateringar. Underlaget ska verka för att insatserna | departementet |
ska nå samtliga målgrupper som är särskilt viktiga att nå i det |
|
hivpreventiva arbetet och att de insatser som genomförs är i enlighet med |
|
aktuellt kunskapsläge och anpassat utefter den nuvarande epidemiologiska |
|
situationen. I sitt underlag till uppdaterad nationell strategi föreslår |
|
Folkhälsomyndigheten en utredning om kravet på informationsplikten. |
|
Den nuvarande nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra |
|
smittsamma sjukdomar gäller sedan 2017 och är i många delar fortfarande |
|
aktuell men det finns behov av uppdateringar. Det gäller exempelvis en |
|
aktuell beskrivning av hur hiv-epidemin har utvecklats samt förnyade |
|
epidemiologiska bedömningar. Utveckling har även skett vad gäller |
|
tillgången till enkla och effektiva läkemedelsbehandlingar och kunskaps- |
|
läget om att välinställd hiv inte överförs vid sex har förändrats sedan förra |
|
strategin beslutades. Folkhälsomyndigheten redovisade uppdraget den |
|
30 april 2023. |
|
Den 19 september 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv (dir. |
|
2024:88) till Utredningen om stärkt framtida smittskydd (S2023:08) som |
|
bl.a. innehåller uppdrag att göra en översyn av vissa frågor kopplade till |
|
smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255). |
|
Utredaren ska bl.a. analysera och ta ställning till om regleringen av |
|
informationsplikten vid hivinfektion är ändamålsenlig och proportionerlig, |
|
analysera och ta ställning till om övriga bestämmelser i smittskyddslagen |
|
avseende den enskildes skyldigheter att förebygga smittspridning är |
|
ändamålsenliga och proportionerliga samt analysera och ta ställning till |
|
om de förhållningsregler som läkare kan ge patienter, särskilt vid |
|
hivinfektion och hepatit C, är ändamålsenliga och proportionerliga. |
|
Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2026. |
|
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.6.4 |
|
s. 91–92) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs |
|
genom åtgärderna tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slut- |
|
behandlad. |
|
Riksmötet 2020/21
10. Rskr. 2020/21:61
Inriktningen för en nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform Prop. 2019/20:164, bet. 2020/21:SoU2
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 58), 2021/22:75 (S 30), skr. 2022/23:75 (S 27), skr. 2023/24:75 (S 21) och skr. 2024/25:75 (S 15). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 3 om primärvårdens grunduppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om primärvårdens grunduppdrag (bet. 2020/21:SoU2 s. 14). Utskottet anför i betänkandet att hälso- främjande insatser bör inkluderas i primärvårdens grunduppdrag. Enligt utskottet bör även rehabilitering ingå i primärvårdens grunduppdrag. Avslutningsvis anser utskottet att primärvården bör få ansvar för uppsökande arbete, bl.a. för dem som inte själva söker sig till hälso- och
167
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
168
sjukvården. Enligt tillkännagivandet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med vad utskottet anfört.
I det nationella grunduppdraget för primärvården, som regleras i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och som trädde i kraft den 1 juli 2021, ingår att regioner och kommuner inom ramen för verksamhet som utgör primärvård särskilt ska bl.a. tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förut- sättningar. I propositionen Inriktning för nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform (prop. 2019/20:164 s. 81) beskrevs arbetet med att genomföra Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsföre- byggande metoder. Riktlinjerna omfattar levnadsvanorna matvanor, fysisk aktivitet, tobak och alkohol.
Den 9 juni 2022 beslutade regeringen propositionen Ökad kontroll i hälso- och sjukvården (prop. 2021/22:260, bet. 2022/23:SoU5, rskr. 2022/23:116). I propositionen föreslogs bl.a. att primärvårdens grund- uppdrag ska omfatta rehabiliterande insatser (avsnitt 7). Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2024.
I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 99) avsatte regeringen 145 miljoner kronor för hälsosamtal riktade till äldre personer, genom vilka kommuner och regioner söker upp äldre personer för att diskutera den enskildes livssituation. Från och med 2024 avsätts årligen 100 miljoner kronor (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 97). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt
3.5s. 49) avsatte regeringen 50 miljoner kronor 2023 för att stödja kommuner och regioner för att stärka och vidareutveckla det förebyggande arbete för barn och unga genom t.ex. hembesöksprogram inom barnhälsovården (BVC). Regeringen avsatte 100 miljoner kronor 2024 för insatser inom barn- och ungdomshälsovården och fr.o.m. 2025 beräknas 200 miljoner kronor per år (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 57).
Regeringen beslutade den 8 juni 2023 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att fortsatt genomföra insatser för att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård (S2023/01930). I uppdraget ingår bl.a. att ge stöd till den regionala primärvården kring hur arbete med lokalområdesuppdrag, som också innefattar hälsofrämjande arbete, kan genomföras. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 augusti 2028.
Regeringen beslutade den 16 december 2024 att ge Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att under 2025–2026 kartlägga hälso- och sjukvårdsverksamheters förutsättningar att bedriva ett hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och rehabiliterande arbete och vid behov lämna förslag på åtgärder som kan skapa bättre förutsättningar. I samma uppdrag anges även att myndigheten ska kartlägga hur regioner och kommuner implementerat den nya lagstiftningen om primärvårdens grunduppdrag. Myndigheten ska även utvärdera effekterna av lagstiftningen.
Regeringen beslutade den 25 september 2025 propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19). I propositionen redogjorde regeringen för förslaget i prop. 2021/22:260 om att primärvårdens grunduppdrag ska omfatta rehabiliterande insatser. Regeringen lämnade även förslag om att en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) ska finnas i varje kommun och anförde att förslaget förväntas bidra till att stärka det hälsofrämjande och rehabiliterande arbetet i primärvården.
Genom förslagen i propositionerna ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
11. Rskr. 2020/21:80
Huvudmannaskap för personlig assistans Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU10
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 61), skr. 2021/22:75 (S 31), skr. 2022/23:75 (S 28), skr. 2023/24:75 (S 22) och skr. 2024/25:75 (S 16).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om huvudmannaskap för personlig assistans*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om huvudmannaskap för personlig assistans (bet. 2020/21:SoU10 s. 5 f.).
I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 151 f.) gjorde regeringen bedömningen att det mot bakgrund av frågans komplexitet inte är möjligt att presentera ett lagförslag vid den tidpunkt som riksdagen tillkännagett för regeringen. Huvudmannaskapsutred- ningen (S 2021:05) har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör statligt huvudmannaskap för personlig assistans (dir. 2021:76). Utredningen skulle bl.a. lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkrings- balkens regelverk för statlig assistansersättning. Den 1 mars 2023 över- lämnade utredningen sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regerings- kansliet.
I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 s. 175) aviserade regeringen att man under mandatperioden avser att introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans.
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 183) aviserade regeringen att man under mandatperioden avser att överväga åtgärder med målsättningen att överföra hela huvudmannaskapet för personlig assistans till staten. Punkten är inte slutbehandlad.
12. Rskr. 2020/21:81
Avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU11
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 62), skr. 2021/22:75 (S 32), skr. 2022/23:75 (S 29), skr. 2023/24:75 (S 23) och skr. 2024/25:75 (S 17).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper (bet. 2020/21:SoU11 s. 5 f.).
Folkhälsomyndigheten lämnade 2016 beslutsunderlaget Pneumokock- vaccination som särskilt vaccinationsprogram till regeringen. Myndig- heten föreslog att pneumokockvaccination till medicinska riskgrupper
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
169
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
170
skulle ingå i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram. Myndigheten bedömde att personer över 65 år inte skulle omfattas av vaccinations- programmet om de inte ingår i en medicinsk riskgrupp. Mot bakgrund av att det saknades underlag för att inkludera personer som är 75 år fick Folkhälsomyndigheten ett uppdrag (S2021/02890) att uppdatera tidigare underlag och specifikt titta på denna grupp. Uppdraget redovisades i april 2021 genom beslutsunderlaget Pneumokockvaccination som ett särskilt vaccinationsprogram för personer 75 år och äldre. Folkhälsomyndigheten bedömde att även personer som är 75 år och äldre bör omfattas av ett vaccinationsprogram mot pneumokocker. Beslutsunderlaget som myndig- heten presenterade har remissbehandlats.
I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s. 99) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Utifrån befintlig lagreglering av nationella vaccinations- program i smittskyddslagen (2004:168) samt de underlag som Folkhälso- myndigheten presenterat så gör regeringen bedömningen att de nationella vaccinationsprogrammen ska utökas med vaccinationsprogram för pneumokockvaccin till personer i medicinska riskgrupper och personer som är 75 år. Finansiering sker via det generella statsbidraget inom utg.omr. 25 Allmänna bidrag till kommuner med 40 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022. Socialutskottet delade regeringens bedömning att tillkännagivandet skulle anses slutbehandlat (bet. 2021/22:SoU1 s. 44, rskr. 2021/22:123).
Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021 (skr. 2021/22:75), att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:KU21, rskr. 2021/22:391). Punkten står därför åter som öppen.
Folkhälsomyndigheten har inlett ett arbete med att ta fram uppdaterat underlag om pneumokockvaccinationer, vilket beräknas bli klart under våren 2026. När underlaget har inkommit kan regeringen ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
13. Rskr. 2020/21:128
Övervägande av vårdnadsöverflyttning, revidering av vårdplan för placerade barn och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden Prop. 2020/21:35, bet. 2020/21:SoU5
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 68), skr. 2021/22:75 (S 34), skr. 2022/23:75 (S 30), skr. 2023/24:75 (S 24) och skr. 2024/25:75 (S 18).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om övervägande av vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om övervägande av vården (bet. 2020/21:SoU5 s. 29). I propositionen Regelbundna överväganden av vårdnadsöverflyttning och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden (prop. 2020/21:35) angavs, i fråga om socialnämndens skyldighet att regelbundet överväga om vården behövs och hur vården bör inriktas
och utformas, att regeringen avser följa frågan och överväga ytterligare åtgärder (s. 21).
Regeringen tog den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnade förslag som rör frågor om övervägande av vården vid placering utanför det egna hemmet. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Utred- ningen föreslår inga ändringar avseende hur ofta överväganden av vård ska göras, utan att vården ska övervägas med samma intervall som i dag, dvs. var sjätte månad. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en proposition under 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
14. Rskr. 2020/21:187
Frågor om placerade barn och unga
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU19 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 38), skr. 2022/23:75 (S 31), skr. 2023/24:75 (S 25) och skr. 2024/25:75 (S 19).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om ny LVU*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny LVU (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). I budget- propositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 171) anförde regeringen att lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, behöver reformeras och ersättas med en ny, mer överskådlig och pedagogisk lag som utgår från barnkonventionens syn på barnet som rättighetsbärare. Regeringen avsåg att som ett led i detta genomföra vissa av de ännu inte genomförda förslag som lämnades i betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) och förslag som lämnas i riksdagens utredning Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU (S2022/0472). I detta syfte tillfördes medel anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 och anslaget 4.7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. inom utgifts- område 9 från och med 2025. Ett utkast till lagrådsremiss remitterades den 1 december 2025 och remisstiden gick ut den 19 januari 2026. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med lagförslag i frågan under 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om riktlinjer för övervägande av adoption*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om riktlinjer för övervägande av adoption (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Utredningen om vikten av trygghet och kontinuitet för barn i utsatta situationer – en översyn av reglerna i föräldrabalken (Ju 2021:11) har haft i uppdrag att se över reglerna i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Inom ramen för uppdraget skulle utredaren bl.a. överväga och bedöma om förutsättningarna för adoption bör justeras för att tillgodose familjehemsplacerade barns rätt till trygghet och stabilitet och hur övriga intressen – inte minst rätten till privat- och familjeliv – samtidigt kan tillgodoses. Utredningen lämnade den 20 december 2022 sitt slutbetänkande Tryggare hem för barn (SOU 2022:71). Regeringen beslutade propositionen Tryggare hem för barn (prop. 2024/25:10) den 12 september 2024. Utredningen lämnade inget förslag om riktlinjer för i vilka situationer socialnämnden bör överväga adoption, på motsvarande
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
171
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
172
sätt som gäller för övervägande av vårdnadsöverflyttning, och det fanns därför inte möjlighet för regeringen att närmare överväga en sådan lagändring. Det finns i nuläget inget beredningsunderlag för att tillmötesgå riksdagens tillkännagivande om riktlinjer för övervägande av adoption.
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under perioden 2020– 2022 genomföra kunskapshöjande insatser inom familjehemsvården om bl.a. nationella adoptioner, för att stärka tryggheten och stabiliteten för familjehemsplacerade barn. Uppdraget slutredovisades den 31 mars 2023. Socialstyrelsen har inom ramen för uppdraget spridit kunskap till såväl yrkesverksamma inom socialtjänsten, som familjehem och tilltänkta familjehem. Genom kunskap har socialtjänsten möjlighet att oftare aktualisera frågan om nationell adoption eller överväga vårdnadsöver- flyttning som ett alternativ vid långsiktiga familjehemsplaceringar.
Regeringen följer utvecklingen på området och överväger vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Frågan har dock inte kunnat prioriteras under 2025. Regeringen avser att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om omplacering av barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om omplacering av barn (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen tog den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utred- ningen lämnade flera förslag som rör frågan om omplacering av barn. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet.
I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 174) aviserades att regeringen avser att gå vidare med merparten av utredningens förslag. Regeringen föreslog att 221,2 miljoner kronor avsätts för ändamålet 2025och har avsatt 428 miljoner kronor för 2026 och 425 miljoner kronor för 2027. Därefter beräknade regeringen att 412,5 miljoner kronor avsätts årligen. Regeringens avsikt är att återkomma till riksdagen i en proposition. Frågan har dock inte kunnat prioriteras under 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 13 om uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 propositionen Barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat (prop. 2021/22:178). I propositionen bedömde regeringen att tillkänna- givandet delvis har tagits omhand genom bestämmelsen om att social- nämnden ska följa upp situationen för den som är under 18 år när vården enligt LVU upphör (s. 14).
Regeringen beslutade den 30 november 2023 kommittédirektiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. Den 21 november 2024 beslutades tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2024:114). Uppdraget utvidgades till att även omfatta en översyn av reglerna om uppföljning av ett barns situation enligt socialtjänstlagen och utredningstiden förlängdes till den 30 januari 2026. Delbetänkandet Att omhänderta barn och unga (SOU 2025:38), som avser uppdraget om en översyn av grunderna för vård enligt LVU i de ursprungliga direktiven, lämnades den 7 april 2025. Slutbetänkandet Rättssäker samhällsvård för barn och unga (SOU 2026:8)
överlämnades den 10 februari 2026. I betänkandet finns bl.a. förslag som rör uppföljning efter en placering.
Vad gäller tillkännagivandet i den del som avser stöd efter en placering utanför hemmet tog regeringen den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnade flera förslag som rör frågan om stöd efter en placering utanför det egna hemmet. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regerings- kansliet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 174) aviserades att regeringen avser att gå vidare med merparten av utredningens förslag. Regeringen föreslog att 221,2 miljoner kronor avsätts för ändamålet 2025 och har avsatt 428 miljoner kronor för 2026 och 425 miljoner kronor för 2027. Därefter beräknade regeringen att 412,5 miljoner kronor avsätts årligen. det Regeringens avsikt är att återkomma till riksdagen i en proposition. Frågan har dock inte kunnat prioriteras under 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 15 om förlängd familjehemsplacering*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om förlängd familjehems- placering (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Tillkännagivandet innebär att regeringen bör se över frågan om en skyldighet för socialnämnden att fortsätta att erbjuda en familjehemsplacering med stöd av socialtjänstlagen sedan ett familjehemsplacerat barn fyllt 18 år om den unge studerar i gymnasiet, dock längst tills den unge har fyllt 21 år. Regeringen tog den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnade förslag som rör frågan om förlängd familjehemsplacering. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen har den 22 januari 2026 gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda förutsätt- ningar för och föreslå åtgärder som kan medföra att fler unga kan bo kvar i familjehem efter att de fyllt 18 år (S2026/00099). Regeringen avser att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 18 om nationellt register över familjehem*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om ett nationellt register över familjehem (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen tog den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnade förslag som rör frågan om nationellt register över familjehem. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 174) aviserades att regeringen avser att gå vidare med merparten av utredningens förslag. Regeringen föreslog att 221,2 miljoner kronor avsätts för ändamålet 2025 och har avsatt 428 miljoner kronor för 2026 och 425 miljoner kronor för 2027. Därefter beräknade regeringen att 412,5 miljoner kronor avsätts årligen. Regeringens avsikt är att återkomma till riksdagen i en proposition. Frågan har dock inte kunnat prioriteras under 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 6, 8, 13, 15 och 18.
15. Rskr. 2020/21:191
Apoteks- och läkemedelsfrågor
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 39), skr. 2022/23:75 (S 32), skr. 2023/24:75 (S 26) och skr. 2024/25:75 (S 20).
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
173
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
174
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder (bet. 2020/21:SoU8 s. 8 f.). Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har under några år haft uppdrag att utveckla hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin och att utreda möjliga betalningsmodeller för gen- och cellterapier (ATMP). Det senaste uppdraget till TLV, enligt vilket myndigheten skulle utgå från de förslag som den har lämnat i tidigare uppdrag, gavs i juni 2022 och slutredovisades i september 2023. Förslagen i slutredovisningen bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 42) pekade regeringen vidare på behovet av ett ändamålsenligt system för användning och finansiering av läkemedel där effektiva behandlingar görs tillgängliga efter behov och utifrån ett system som säkerställer en kostnadseffektiv användning och där risker delas mellan staten, regioner, företag och patienter. I propositionen anfördes vidare att regeringen avser att tillsätta en utredning för att möjliggöra detta. Vårdansvarskommittèn föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 2025:62) att en utredning bör tillsättas för att se över hur statens ansvar för läkemedel och särskilt finansieringen och styrningen kan utökas och stärkas. Punkten är inte slutbehandlad.
16. Rskr. 2020/21:241
Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott
Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 47), skr. 2022/23:75 (S 36), skr. 2023/24:75 (S 29) och skr. 2024/25:75 (S 21).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 13 om fler socialarbetare utanför kontorstid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler social- arbetare och andra yrkeskategorier bör vara tillgängliga utanför kontorstid och träffa unga (bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/2021:1 utg.omr. 13 s. 94–96) aviserade regeringen en treårig satsning på sociala insatser för barn och unga i utsatta områden 2021–2023. Satsningen syftar till att komplettera och förstärka kommuners verksamheter inom det brottsförebyggande området, t.ex. genom fler fältarbetare eller motsvarande på kvällar och helger. Regeringen gav Socialstyrelsen ett uppdrag att administrera och fördela medel samt följa upp satsningen (A2020/02651, A2021/01981).
I enlighet med vad som aviserades i Tidöavtalet (s. 21 och 22) respektive i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 169) har regeringen påbörjat ett arbete för att ta fram satsningar på en 24- timmarsgaranti och en krissocialjour. Den 24-timmarsgaranti som regeringen vill införa innebär en skyldighet för socialtjänsten att inom 24 timmar efter att ett barn gripits för ett brott, kalla föräldrarna till ett samtal så att socialtjänsten ska kunna få föräldrarna att medverka till insatser till stöd för den unga. Regeringskansliet (Socialdepartementet) har beslutat
tilläggsuppdrag (S2023/02315) till utredningen om öppna insatser utan samtycke till vårdnadshavare och fler tidiga insatser till barn och unga (S 2022:D). Utredningen ska bl.a. analysera behovet av och lämna förslag på en ordning där socialnämnden ska kalla vårdnadshavare till ett samtal inom 24 timmar efter det att nämnden får kännedom om att ett barn misstänks för brott. En delegation för brottsförebyggande åtgärder inom socialtjänstens område (S 2023:C) inrättades inom Regeringskansliet i juli 2023 (S2023/02342). Delegationen, som långsiktigt kan biträda Socialdepartementet med kunskap, analyser och utredningskapacitet ska bl.a. utreda frågan om s.k. förstärkningsteam inom socialtjänsten (tidigare krissocialjourer).
I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 173) aviserade regeringen medel för en kompetens- och bemannings- satsning inom socialtjänsten om 200 miljoner kronor för 2024, 1 200 miljoner kronor för 2025 och 2 200 miljoner kronor för 2026–2028. Kommunerna genomförde under 2024 läges- och behovsanalyser inför den nya socialtjänstlagen. Kommuner kan använda medlen för bemanning och kompetenshöjande insatser, bl.a. för att främja en mer förebyggande och lätt tillgänglig socialtjänst. Det kan innebära att kommuner använder medel till ökad tillgänglighet i socialtjänstens verksamheter gentemot barn och unga, t.ex. uppsökande arbete och fältarbetare. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 169) aviserade regeringen dessutom statsbidrag till kommunerna för att stärka social- tjänstens brottsförebyggande arbete i enlighet med den nya socialtjänst- lagen. Exempelvis kan det handla om medel för ökad tillgänglighet i socialtjänstens verksamheter gentemot barn och unga, t.ex. uppsökande arbete och fältarbetare.
Socialstyrelsens uppdrag att under 2021–2023 fördela och följa upp statsbidrag till kommuner för sociala insatser i utsatta områden slut- redovisades i juni 2024 (Uppdrag om sociala insatser i utsatta områden – Slutredovisning och analys av statsbidragets användning 2021–2023) (A2020/02651). Statsbidraget har huvudsakligen använts till att anställa fältarbetare men även till fritidsaktiviteter, föräldraskapsstöd samt stöd i skolan.
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 149–150) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs genom åtgärderna tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.
17. Rskr. 2020/21:327
Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU16 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 57), skr. 2022/23:75 (S 40), skr. 2023/24:75 (S 32) och skr. 2024/25:75 (S 23).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 3 om smittskyddsläkare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om smittskyddsläkare (bet. 2020/21:SoU16 s. 11 f.). I tillkännagivandet anges att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över nuvarande kapacitet, organisation och struktur av
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
175
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
176
smittskyddsläkare och vid behov ta fram förslag till en utvecklad organisation och struktur.
Regeringen beslutade den 2 september 2021 att ge Socialstyrelsen ett uppdrag att göra en översyn av smittskyddsenheternas och smittskydds- läkarnas förutsättningar (S2021/06173). Uppdraget redovisades den 28 november 2022. I sin slutredovisning föreslog Socialstyrelsen bl.a. att organisatoriska frågor om smittskyddsenheterna och smittskyddsläkare bör utredas vidare. Flera av dessa frågor har inkluderats i direktiven till Utredningen om stärkt framtida smittskydd (S 2023:08) som beslutades den 29 juni 2023 (dir. 2023:106) samt i de tilläggsdirektiv till utredningen som beslutades den 19 september 2024 (dir. 2024:88). I budget- propositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 92) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs genom åtgärderna tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
18. Rskr. 2020/21:349
Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m.
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 60), skr. 2022/23:75 (S 42), skr. 2023/24:75 (S 33) och skr. 2024/25:75 (S 24).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.).
Av budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 49) framgår att regeringen har inrättat Nationella vårdkompetensrådet och att regeringen fortsätter att avsätta närmare tre miljarder kronor för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården.
Av budgetpropositionen för 2022 framgår vidare att regeringen gör en permanent satsning på vidareutbildning för sjuksköterskor som omfattar 400 miljoner kronor per år. Satsningen har en tillfällig förstärkning omfattande 100 miljoner kronor 2020–2023. Regeringen har vidare en pågående satsning för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter, däribland karriärtjänster om 100 miljoner kronor per år.
Regeringen gav den 23 september 2021 Socialstyrelsen ett uppdrag att, tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet och i dialog med övriga berörda aktörer, ta fram förslag som syftar till att stärka medarbetarna och säkra den framtida kompetensförsörjningen inom primärvården. Uppdraget delredovisades den 1 maj 2022 och slutredovisades den 30 november 2022.
Den 7 juli 2022 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut ytterligare 500 miljoner kronor till regionerna bl.a. för att öka antalet vårdplatser (S2022/01057). Medlen ska användas för att öka kapaciteten i vården genom att bl.a. anställa fler sjuksköterskor, förbättra arbetsmiljön inom vården och utöka antalet vårdplatser inklusive intensivvårdsplatser.
I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 48) anförde regeringen att den avser att kartlägga och ta fram en nationell strategi för hur bristen på vårdplatser ska kunna åtgärdas. Regeringen avsätter 2 miljarder kronor 2023 och har beräknat att det behövs 2 miljarder kronor 2024 respektive 2025 för att det totala antalet vårdplatser ska öka i hela landet.
I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 49) anförde regeringen att den avser att ta fram en nationell plan för att förbättra kompetensförsörjningen. Av kartläggningen ska framgå vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Regeringen har under 2024 ändrat pågående uppdrag till Socialstyrelsen och Nationella vårdkompetensrådet att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256) som innebär bl.a. att Socialstyrelsen ska inhämta synpunkter och förankra planen bland relevanta aktörer, ta fram en handlingsplan för att stödja arbetet med planen samt redogöra för hur planen bidrar till ökad vårdkapacitet. Uppdraget slutredovisades den 25 februari 2025.
Regeringen avsatte 3,2 miljarder kronor under 2023 och ca 1,2 miljarder kronor för 2024 och 2025 för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården.
Fler sjuksköterskor behöver vidareutbilda sig till specialistsjuk- sköterska. Regeringen avsatte 250 miljoner kronor 2023 för att öka vidareutbildning för sjuksköterskor. Regeringen avsatte 100 miljoner kronor 2023 för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter. I syfte att öka antalet sjuksköterskor har regeringen under 2024 uppdragit till Socialstyrelsen att betala ut statsbidrag om totalt 225 miljoner kronor till regioner och kommuner för ökat antal veckor för verksamhetsförlagd utbildning på sjuksköterskeprogrammen (S2024/00806).
Regeringen gav den 16 februari 2023 Socialstyrelsen i uppdrag att fördela och betala ut medel för att öka antalet tjänster för allmäntjänst- göring (S2023/00678). Medlen, 252 miljoner kronor, fördelades till de regioner som senast den 1 november 2023 redovisade att de hade nått upp till de antal tjänster för allmäntjänstgöring som krävdes för att få ta del av medlen. Medlen fördelades enligt en prestationstrappa. Regeringen gav även i mars 2024 Socialstyrelsen i uppdrag att fördela, betala ut och följa upp 223 miljoner kronor till regionerna i syfte att fortsätta att stimulera till en utökning av AT-tjänster (S2024/00586).
Staten och Sveriges Kommuner och Regioner ingick en överens- kommelse för 2023 om God och nära vård. För utvecklingsområdet Goda förutsättningar för vårdens medarbetare avsattes totalt 3 049 miljoner kronor till regionerna och kommunerna. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4 s. 40) anförde regeringen att den har tagit ett viktigt steg i arbetet med att stärka det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen genom uppdraget till Socialstyrelsen och Nationella vårdkompetensrådet att ta fram förslag till nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Regeringens uppdrag till Socialstyrelsens att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256) redovisades den 31 maj 2024. Nationella vårdkompetensrådet presenterade då 25 olika
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
177
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
178
förslag till insatser för att förbättra kompetensförsörjningen i Sverige. Förslagen handlar bl.a. om behov att säkerställa tid och resurser för kompetensutveckling och ge ökad möjlighet till karriärvägar för att attrahera, utveckla och behålla vårdpersonal. I maj 2024 ändrade regeringen uppdraget om att ta fram en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning och Socialstyrelsen gavs därmed i uppdrag att, genom Nationella vårdkompetensrådet, inhämta synpunkter, anpassa, förankra och säkerställa att planen bidrar till att stärka vårdkapaciteten. Det ändrade uppdraget slutredovisades den 25 februari 2025.
Regeringen gav Socialstyrelsen den 20 mars 2025 i uppdrag att fördela och betala ut 226 000 000 kronor för att öka antalet tjänster för allmäntjänstgöring (S2025/00584). Socialstyrelsen ska även utveckla planeringsunderlag för dimensionering av läkares utbildningstjänster och samordna och stödja regionerna i övergången till en ny utbildnings- struktur. Regeringen gav Socialstyrelsen den 18 mars 2025 i uppdrag att betala ut statsbidrag om 228 650 000 kronor till regioner och kommuner för ökat antal veckor för verksamhetsförlagd utbildning på sjuksköterske- programmen (S2025/00526).
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 40–41) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs genom åtgärderna tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 5 om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätt (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.). Regeringen har tidigare, i regleringsbrevet för budgetåret 2021, beslutat att ge Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att inkomma med underlag som innehåller förslag vad gäller utvecklingen av myndighetens förebyggande tillsyn avseende patientsäkerhetsrisker inom hälso- och sjukvården. Uppdraget slutredovisades den 1 december 2022. Av Inspektionen för vård och omsorgs regleringsbrev för 2021 framgår även att myndigheten ska ha en väl fungerande datainfrastruktur som främjar en strategisk och effektiv tillsyns- och tillståndsverksamhet.
Regeringen gav i september 2023 Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga förskrivningar av läkemedel som inte görs inom ramen för vård som ges av vårdgivare. Socialstyrelsen slutredovisade uppdraget i februari 2024.
Regeringen beslutade den 12 september 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över vissa frågor om uppgiftsskyldighet, dokumentation, begränsningar och tillsyn avseende läkemedelsförskrivningar (dir. 2024:82) Syftet är att motverka felaktiga läkemedelsförskrivningar och förhindra att offentliga medel går till kriminella och oseriösa aktörer. Utredaren ska bl.a. analysera och föreslå hur regelverket för interimistiska beslut gällande återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätten kan ändras för att bättre värna såväl patientsäkerheten som rättssäkerheten för förskrivaren i fråga. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande senast den 12 mars 2026.
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 40–41) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs
genom åtgärderna tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slut- Skr. 2025/26:75
behandlad.Social- departementet
19. Rskr. 2020/21:368
Socialtjänst- och barnfrågor
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, bet. 2020/21:SoU24
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 61), skr. 2022/23:75 (S 43), skr. 2023/24:75 (S 34) och skr. 2024/25:75 (S 25).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om samarbetsmodell vid våldshändelser*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om samarbetsmodell vid våldshändelser (bet. 2020/21:SoU24 s. 35). Regeringen gav den 20 juni
2024 Kriminalvården, Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Åklagar- myndigheten i uppdrag att stärka samverkan för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive ärenden där barn är involverade (Ju2024/01453). Uppdraget syftar till stärkt operativ samverkan mellan polis, åklagare, kriminalvård, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Myndigheterna ska implementera och vid behov utveckla metoder i syfte att mer effektivt upptäcka, förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Särskilt fokus ska ligga på våldsutövarna och i synnerhet högriskaktörer och återfallsförbrytare. Myndigheterna ska implementera och vid behov utveckla metoder i syfte att insatser från olika myndigheter och samhälls- aktörer som kommer i kontakt med våldsoffer och våldsutövare ska vara mer synkroniserade och effektiva i enskilda ärenden när våldsbrott har begåtts eller riskerar att begås. I uppdraget ingår även att identifiera eventuella hinder för en effektiv samverkan och föreslå hur hindren kan överbryggas. Polismyndigheten ska samordna uppdraget och lämna en samlad slutredovisning senast den 15 oktober 2026. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 157–158) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs genom åtgärderna tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 27 om studier i fråga om våld m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om studier av förekomsten av hot om våld, våld och sexuella övergrepp mot placerade barn (bet. 2020/21:SoU24 s. 69 f.). Utredningen en uppväxt fri från våld (A 2021:02) hade i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (dir. 2021:29). Utredningen skulle bl.a. föreslå åtgärder inom områdena förebyggande arbete mot våld mot barn samt upptäckt av våld mot barn. Uppdraget redovisades den
18 januari 2023 i betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Regeringen ger regelbundet medel till Stiftelsen Allmänna barnhuset för återkommande nationella kartläggningar om våld mot barn och i dessa
undersöker stiftelsen även våld mot placerade barn. Stiftelsen gör vidare
179
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
180
kartläggningar som rör sexuella övergrepp mot barn och där finns också vissa uppgifter som rör placerade barn. Stiftelsens kartläggningar ger en bra bild över läget i landet och utsattheten hos gruppen placerade barn. Regeringen bedömer att den kunskap som finns från dessa studier är tillräcklig för att få en bra bild av de problem och stödbehov som finns. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har även tillsammans med Myndigheten för delaktighet gjort en studie som publicerades 2022 av förekomst av våld och sexuella övergrepp mot barn med funktionsnedsättning (inte särskilt om placerade barn).
Barnombudsmannen har haft i uppdrag från regeringen att kartlägga och beskriva barns och ungas erfarenheter av olika former av våld under uppväxten genom till exempel intervjuer, exempelvis med frihetsberövade barn och unga eller placerade barn och unga på särskilda ungdomshem (S2024/01208). Syftet var att belysa eventuella samband mellan barn och ungas uppväxt- och levnadsförhållanden och risk för att involveras och utnyttjas i kriminalitet. Barnombudsmannen inkom den 28 mars 2025 med en rapport som redovisar resultatet av uppdraget.
När det gäller barn som är placerade på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem så dokumenterar SiS alla incidenter där ett barn eller en ung person utsätts för våld eller hot om våld under placeringen på hemmet. SiS redovisar även statistik över våld och hot om våld som förekommit på de särskilda ungdomshemmen i sin årsredo- visning.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.5 s. 208) en kraftsamling för att bekämpa våld mot barn och förebygga att barn dras in i kriminalitet. Regeringen aviserade att satsningen kommer att innebära att en strategi och en åtgärdsplan tas fram. Fokus ska ligga på samordning och konkreta åtgärder kopplade till utmaningar med bl.a. våld i digitala miljöer och brister vad gäller upptäckt, skydd, stöd och behandling av våldsutsatta barn samt en förstärkning av Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar.
Regeringen beslutade den 16 december 2025 lagrådsremissen En lag om socialdataregister (S2025/02137). Förslaget utökar Socialstyrelsens möjlighet att behandla personuppgifter i nationella socialdataregister. Den föreslagna lagen innehåller bl.a. bestämmelser om tillåtet innehåll i ett socialdataregister. Ett register får enligt förslaget innehålla uppgifter om en person som är eller har varit föremål för en utredning, ett beslut eller en insats samt uppgift om utredningen, beslutet och insatsen. Uppgift om utredning kan t.ex. innefatta uppgift om varför en utredning har inletts. Den föreslagna lagen är en förutsättning för att utveckla statistiken på nationell nivå och ger bättre förutsättningar för analyser och för att kunna följa vården inom socialtjänsten och dess effekter. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att förbereda införandet av lagen om socialdataregister och stödja kommunerna inför en utökad uppgiftssamling (S2026/00093). Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 29 om placerade barns skolgång och hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om placerade barns skolgång och hälsa (bet. 2020/21:SoU24 s. 70 f.). Statskontoret har redovisat ett regeringsuppdrag som bl.a. behandlar frågan om skolgången för barn som är placerade hos Statens institutionsstyrelse (S2021/02644).
När det gäller barn och unga som är placerade på de särskilda ungdoms- hemmen har Socialstyrelsen haft i uppdrag att tillsammans med Statens institutionsstyrelse (SiS) förbättra tillgång till hälso- och sjukvård och tandvård för barn och unga som vårdas på SiS (S2025/01324). Myndig- heterna har vidare i uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för att förbättra vården för barn och unga som vårdas på SiS och som har stora behov av psykiatrisk vård (S2024/02037).
Regeringen tog den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnade flera förslag som rör placerade barns skolgång och hälsa. Betänkandet har remiss- behandlats och förslagen bereds inom Regeringskansliet. I budget- propositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 174) aviserades att regeringen avser att gå vidare med merparten av utred- ningens förslag. Regeringen föreslog att 221,2 miljoner kronor avsätts för ändamålet 2025 och beräknade att avsätta 428 miljoner kronor för 2026 och 425 miljoner kronor för 2027. Därefter beräknade regeringen att 412,5 miljoner kronor avsätts årligen.
Regeringskansliet (Socialdepartementet) tillsatte den 27 juli 2023 en delegation för brottsförebyggande åtgärder inom socialtjänstens område som bl.a. har i uppdrag att lämna förslag på hur förstärkningsteam ska inrättas (S2023/02342). Förstärkningsteamen ska bl.a. bidra till bättre samverkan mellan socialtjänst och skola. Delegationen ska även analysera och föreslå hur samverkan mellan socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin kan stärkas. Delegationen ska redovisa sitt uppdrag senast den 29 augusti 2026.
Skolverket och Socialstyrelsen har sedan april 2023 i uppdrag att stödja, kartlägga, följa upp och analysera hur skolhuvudmän och socialtjänst arbetar med skolsociala team (U2023/01277). Regeringen har också infört ett statsbidrag för personalkostnader för skolsociala team. Därutöver har Socialstyrelsen ett pågående uppdrag som syftar till att genomföra utveck- lingsinsatser för att se till att placerade barn och unga får tillgång till god hälso- och sjukvård (S2020/07505). Uppdraget förlängdes i Social- styrelsens regleringsbrev för budgetåret 2024 (S2023/03257). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2027. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 34 om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och unga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och unga (bet. 2020/21:SoU24 s. 93 f.). Utredningen En uppväxt fri från våld (A 2021:02) har haft i uppdrag att lämna förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (dir. 2021:29). Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). Förslagen i betänkandet har remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.5 s. 208) en kraftsamling för att bekämpa våld mot barn och förebygga att barn dras in i kriminalitet. Satsningen innebär att en strategi och en åtgärdsplan som delvis grundar sig i betänkandets förslag tas fram. Fokus ska ligga på samordning och konkreta åtgärder kopplade till utmaningar med bl.a. våld i digitala miljöer och brister vad gäller upptäckt, skydd, stöd och behandling av våldsutsatta barn samt en förstärkning av Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar.
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
181
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
182
Regeringen gav den 13 juni 2024 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen i uppdrag att stärka stödet till socialtjänsten i arbetet med riskbedömningar samt i frågor om vårdnad, boende och umgänge (S2024/01210). Uppdraget delredovisades den 16 juni 2025 och ska slutredovisas senast den 9 november 2026. Myndigheterna ska senast den 15 december 2027 lämna en slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet med kopia till Arbetsmarknadsdepartementet).
Vidare gav regeringen den 26 mars 2025 Socialstyrelsen i uppdrag att stödja tillämpningen av reformen om skyddat boende genom att ta fram och sprida kunskapsmaterial om det nya regelverket om skyddat boende och om barns utsatthet för såväl direkt som indirekt våld samt att ta fram och sprida ett bedömningsstöd för placering av barn i skyddat boende (S2025/00580).
Socialstyrelsen har i regleringsbrevet för 2025 även fått i uppdrag att undersöka och bedöma behovet av att förtydliga och utöka befintliga rekommendationer kring att systematiskt fråga om våld inom ramen för pågående uppdrag om att kartlägga hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården verkar för att upptäcka våldsutsatthet. Uppdraget ska i denna del redovisas senast den 26 februari 2027.
Regeringen har den 25 juli 2025 gett Brottsoffermyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell plan för barnahus samt ge stöd till och följa utvecklingen av samverkan avseende våldsutsatta barn (S2025/01366). Regeringen har den 25 juli 2025 även gett Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket i uppdrag att revidera de gällande nationella riktlinjerna för samverkan vid misstanke om att barn har utsatts för våldsbrott och kriterierna för barnahusverksamhet (S2025/01365).
Vidare har regeringen genom en regleringsbrevsändring den 6 mars 2025 även gett Myndigheten för delaktighet i uppdrag att sprida framtaget stöd- och utbildningsmaterial för att förebygga och motverka våld mot barn och unga med funktionsnedsättning (S2025/00473). Myndigheten ska genomföra kunskapshöjande insatser till relevanta verksamheter med utgångspunkt i den fördjupade kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck som myndigheten tagit fram i tidigare uppdrag. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 27, 29 och 34.
20. Rskr. 2020/21:375
En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025
Prop. 2020/21:132, bet. 2020/21:SoU25
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 63), skr. 2022/23:75 (S 45), skr. 2023/24:75 (S 35) och skr. 2024/25:75 (S 26).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om förslag till ny ANDTS-strategi*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ny ANDTS-strategi (bet. 2020/21:SoU25 s. 17 f.). Regeringen överlämnade i mars 2022 skrivelsen En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken
samt spel om pengar 2022–2025 (skr. 2021/22:213) till riksdagen. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat (skrivelsen s. 25 f.). Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens skrivelse att tillkännagivandet inte kunde anses tillgodosett och slutbehandlat genom den redovisade åtgärden (bet. 2021/22:SoU25 s. 24 f., rskr. 2021/22:423). Punkten står därför åter som öppen. En förnyad ANDTS-strategi bör vila på ett reviderat övergripande mål som tar hänsyn till de varierande skadeverkningarna som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka (se punkt 3 nedan). Beredningsunderlag för ett nytt övergripande mål lämnades av Utredningen om lustgas och vissa alkohol- och tobaksfrågor (S 2022:14) den 25 mars 2024 i betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23) som har remissbehandlats.
I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.1.1 s. 71) föreslogs att målet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaks- politiken ska ändras avseende tobakspolitiken i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har den 15 november 2024 inkommit med förslag som kan utgöra underlag för utformningen av den fortsatta ANDTS-politiken (S2021/03341 samt S2021/03343). Regeringen gav den 26 juni 2025 nio myndigheter i uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam nationell plan för en bättre beroendevård och ett stärkt förebyggande arbete (S2025/01284). Planen ska innehålla konkreta mål, delmål och prioriterade insatser för arbetet under de kommande fem till tio åren där berörda myndigheters roller och ansvar i arbetet tydligt framgår. I arbetet ska andra berörda strategier och styrdokument uppmärksammas, inbegripet insatser som berör alkohol, narkotika, dopning, tobak, och spel om pengar. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om övergripande mål*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om ett förslag till nytt övergripande mål som tar hänsyn till de varierande skadeverkningarna som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka (bet. 2020/21:SoU25 s. 18). Regeringen gav i april 2022 Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skade- verkningar (S2022/01825). Uppdraget redovisades den 30 juni 2023. Därutöver har Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14) haft i uppdrag att analysera konsekvenserna bl.a. i förhållande till Sveriges internationella åtaganden och EU-rätten av en eventuell förändring av det övergripande målet för ANDT-politiken som tar hänsyn till de varierande skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka (dir. 2022:11). Uppdraget redovisades den 25 mars 2024 i betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23) som har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.1.1 s. 71) föreslog regeringen att målet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaks- politiken ska ändras avseende tobakspolitiken i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Riksdagen har beslutat det ändrade målet för ANDT- politiken avseende tobakspolitiken (bet. 2024/25:SoU1, rskr. 2024/25:92). I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 102–103) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och ansåg att
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
183
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
184
tillkännagivandet genom åtgärderna var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
21. Rskr. 2020/21:378
Frågor om tvångsvård
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, (bet. 2020/21:SoU38 s. 23 f.)
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 66), skr. 2022/23:75 (S 46), skr. 2023/24:75 (S 36) och skr. 2024/25:75 (S 27).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om frågor om tvångsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bred översyn av tvångsvården (bet. 2020/21:SoU38 s. 23 f.). Regeringen avser att i ett första steg ta hand om det tidigare lämnade tillkännagivandet om ansvar för vård vid samsjuk- lighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m. (bet. 2018/19:SoU15 punkt 18, rskr. 2018/19:193).
Frågan samordnas med övrigt pågående lagstiftningsarbete som rör lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT).
Samsjuklighetsutredningen (S 2020:08) har bl.a. haft i uppdrag att analysera för- och nackdelar med en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT, och om möjligt föreslå hur frågan kan hanteras vidare. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Samsjuklighetsutredningen, som innefattade bl.a. att utredaren skulle lämna förslag på en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT. Utredningstiden för- längdes samtidigt. I november 2021 redovisade Samsjuklighetsutred- ningen uppdraget enligt de ursprungliga direktiven i delbetänkandet Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och person- centrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93). Delbetänkandet har remissbehandlats. Samsjuklighetsutredningens slut- betänkande Från delar till helhet – Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja (SOU 2023:5) överlämna- des den 31 januari 2023. Betänkandet har remissbehandlats. I budgetpro- positionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 96) angav regeringen att den avser att gå vidare med ett lagstiftningsarbete för att insatser till personer med samsjuklighet ska stärkas. Regeringen har därefter dock bedömt att förslagen från Samsjuklighetsutredningen i vissa delar behöver analyseras vidare och vid behov justeras och kompletteras. En delegation för att genomföra en reform för mer samordnade, behovs- anpassade och personcentrerade insatser vid samsjuklighet (S 2025/00072) har därför inrättats i Regeringskansliet (Socialdeparte- mentet). Delegationen ska bl.a. analysera Samsjuklighetsutredningens förslag och lämna förslag på vilka eventuella ändringar eller komplet- teringar av dessa som krävs. En första delredovisning med en preliminär plan för reformens genomförande överlämnades den 31 mars 2025. Uppdraget ska delredovisas senast den 31 mars 2026 och slutredovisas senast den 15 december 2027.
Utredningen om vissa tvångsvårdsfrågor (S 2021:02) har haft i uppdrag | Skr. 2025/26:75 |
att göra en översyn av vissa frågor gällande den psykiatriska tvångsvården | Social- |
och den rättspsykiatriska vården (dir. 2021:36). Utredningens slutbetänk- | departementet |
ande God tvångsvård – trygghet, säkerhet och rättssäkerhet i psykiatrisk |
|
tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOU 2022:40) har remissbehandlats. |
|
Ärendet bereds inom Regeringskansliet. |
|
Flera lagändringar har genomförts i lagen (1990:52) med särskilda |
|
bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, för att ytterligare stärka |
|
barnrättsperspektivet i lagen. Vidare anförde regeringen i budget- |
|
propositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 171) att |
|
LVU behöver reformeras och ersättas med en ny, mer överskådlig och |
|
pedagogisk lag som utgår från barnkonventionens syn på barnet som |
|
rättighetsbärare. Regeringen avsåg att som ett led i detta genomföra vissa |
|
av de ännu inte genomförda förslag som lämnades i betänkandet Barns och |
|
ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) och förslag |
|
som lämnades i riksdagens utredning Barnets bästa vid fortsatt vård enligt |
|
LVU (S2022/0472). Ett utkast till lagrådsremiss remitterades den |
|
1 december 2025 och remisstiden gick ut den 19 januari 2026. Regeringen |
|
avser att återkomma till riksdagen med lagförslag i frågan under 2026. |
|
Regeringen har också den 30 november 2023 beslutat kommitté- |
|
direktiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna |
|
för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå |
|
åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. Den 21 november 2024 |
|
beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. Uppdraget utvid- |
|
gades och utredningstiden förlängdes till den 30 januari 2026 (dir. |
|
2024:114). Ett delbetänkande (SOU 2025:38) som avser uppdraget om en |
|
översyn av grunderna för vård enligt LVU i de ursprungliga direktiven |
|
lämnades den 7 april 2025. Slutbetänkandet Rättssäker samhällsvård för |
|
barn och unga (SOU 2026:8) överlämnades den 10 februari 2026. Punkten |
|
är inte slutbehandlad. |
|
Riksmötet 2021/22
22. Rskr. 2021/22:64
Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2020/21:215, bet. 2021/22:SoU6
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 77), skr. 2022/23:75 (S 49), skr. 2023/24:75 (S 39) och skr. 2024/25:75 (S 29).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 10 om avskiljningar (reservation 9)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att användningen av tvångsåtgärder ska upphöra (bet. 2021/22:SoU6 s. 35 f.).
Regeringen har vidtagit många åtgärder för att minska avskiljningarna på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem och för att uppnå en trygg och säker boende- och arbetsmiljö (skr. 2022/23:49). I de senaste budgetpropositionerna, bl.a. budgetpropositionen för 2026, har regeringen beslutat om betydande budgettillskott för att SiS bl.a. ska kunna förbättra vårdkvaliteten.
185
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
186
Den 21 maj 2024 beslutades ändringar i förordningen (2007:1132) med instruktion för Statens institutionsstyrelse som innebär att målet för myndighetens verksamhet förtydligades i en ny målparagraf, Det nya målet anger att ”myndigheten svarar för att de barn, unga och vuxna som vårdas vid myndigheten får en god, ändamålsenlig och rättssäker vård som ger bättre förutsättningar för ett socialt fungerande liv utan missbruk, kriminalitet och annat socialt nedbrytande beteende”. I samma instruk- tionsändring beslutades om förtydliganden om att ”verksamheten ska vara utformad så att den tillgodoser behovet av trygghet och säkerhet för placerade barn, unga och vuxna”.
SiS och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att genomföra ett utvecklings- arbete för att förbättra vården för barn och unga som vårdas på SiS och som har stora behov av psykiatrisk vård (S2024/02037). Myndigheterna har också fått ett uppdrag om förbättrad tillgång till hälso- och sjukvård och tandvård för barn och unga som vårdas på SiS (S2025/01324). Båda uppdragen är inriktade på att utveckla den operativa samverkan mellan SiS och regionerna rörande tillgången till hälso- och sjukvård och tandvård. Det kan t.ex. handla om att arbeta mer med mobila team, digitala lösningar och andra arbetssätt som bidrar till att en god och sammanhållen vård utvecklas och prövas för att öka tillgängligheten till hälso- och sjukvårds- insatser samt tandvårdsinsatser för målgruppen. Båda uppdragen ska slutredovisas senast den 30 september 2028.
SiS har haft i uppdrag att utveckla sitt våldsförebyggande arbete, som har särskilt fokus på de barn och unga som har en hög risk att bli föremål för fysiska ingripanden från medarbetare. Uppdraget delredovisades i februari 2023 och slutredovisades i mars 2024. Myndigheten har också i uppdrag att vidta åtgärder för att göra myndighetens verksamhet känd samt tillgänglig och anpassad för barn, bl.a. genom att stärka möjligheterna för barn att framföra klagomål till någon som de inte är i beroendeställning till (S2024/02156). Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2026.
I regleringsbreven för åren 2023 och 2024 gav regeringen SiS återrapporteringskrav avseende bl.a. säkerhet och trygghet för såväl barn och unga som personal, kompetens och kvalitet respektive dokumentation och uppföljning. Myndigheten skulle särskilt analysera utvecklingen av antalet avskiljningar och övriga särskilda befogenheter minst fem år tillbaka i tiden. Myndigheten redovisade resultaten utifrån återrapporteringskraven i årsredovisningarna den 22 februari 2024 respektive den 22 februari 2025.
Regeringen gav den 15 december 2022 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att genomföra en förstudie i syfte att utvärdera alternativa metoder och arbetssätt till tvångsåtgärder inom SiS verksamhet samt inom den psykiatriska tvångsvården och den rätts- psykiatriska vården (S2022/04744). Uppdraget innebar en bred översyn av alternativa metoder till fysiska tvångsåtgärder såsom avskiljningar, och är ett led i regeringens arbete med att stärka rättssäkerheten för dem som vårdas med tvång. SBU redovisade förstudien den 5 maj 2023. Regeringen gav den 22 juni 2023 SBU ett uppdrag att genomföra kunskapssammanställningar om alternativa metoder och arbetssätt till tvångsåtgärder inom bl.a. SiS verksamhet (S2023/02103). Uppdraget skulle i huvudsak utgå från och genomföras i enlighet med resultaten från förstudien. SBU skulle sprida och kommunicera resultaten av arbetet på
ett lättillgängligt och målgruppsanpassat sätt. Uppdraget slutredovisades den 20 december 2025.
Regeringen beslutade den 1 februari 2024 att tillsätta en utredning om en reform av den statliga barn- och ungdomsvården. Av direktiv till utredningen framgår att den statliga barn- och ungdomsvården ska vara utformad så att den kan ge den vård, trygghet, säkerhet, omvårdnad och utbildning som krävs (dir. 2024:13). Kränkningar, våld och sexuella övergrepp och otillbörliga tvångsåtgärder får inte förekomma över huvud taget. Målsättningen är också att behovet av tvångsåtgärder såsom avskilj- ningar ska minimeras genom en hög vårdkvalitet och en verksamhet som är väl anpassad utifrån målgruppernas behov. Regeringen har gett den pågående utredningen ett tilläggsuppdrag och senarelagt redovisnings- datumet (dir. 2025:39). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 oktober 2025 förlängdes utredningstiden ytterligare (dir. 2025:95). Uppdraget ska redovisas senast den 11 augusti 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
23. Rskr. 2021/22:123
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SoU1
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 82), skr. 2022/23:75 (S 50), skr. 2023/24:75 (S 40) och skr. 2024/25:75 (S 30).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt de tillkännagivanden som lämnades under 2017 (bet. 2021/22:SoU1 s. 46).Regeringen övervägde vilka eventuella åtgärder som borde vidtas med anledning av tillkännagivandet och avsåg att återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2026. Regeringen beslutade dock i stället den 9 oktober 2025 att tillsätta en utredning om åtgärder för en sund omsorgsmarknad (dir. 2025:90). Utredningen har bl.a. i uppdrag att vid behov lämna förslag för en mer jämlik och effektiv granskning av verksamhet som bedrivs enligt socialtjänstlagen (2025:400) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, oavsett driftsform. Uppdraget ska redovisas senast den 9 februari 2027. Punkten är inte slutbehandlad.
24. Rskr. 2021/22:188
Stöd till personer med funktionsnedsättning
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU12 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 58), skr. 2023/24:75 (S 43) och skr. 2024/25:75 (S 32).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
187
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
188
tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen för personlig assistans i syfte att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet (bet. 2021/22:SoU12 s. 28).
Den 1 mars 2023 överlämnade Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 s. 175) aviserade regeringen att man under mandatperioden avser att introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans.
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 183) aviserade regeringen att man avser att överväga åtgärder med målsättningen att överföra hela huvudmannaskapet för personlig assistans till staten. Punkten är inte slutbehandlad.
25. Rskr. 2021/22:199
Riksrevisionens rapport om statens subventionering av läkemedel Skr. 2021/22:43, bet. 2021/22:SoU21
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 61), skr. 2023/24:75 (S 44) och skr. 2024/25:75 (S 33).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om strategi och finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser (bet. 2021/22:SoU21 s. 6 f.). Utskottet har anfört att patienter i hela landet behöver få tillgång till bästa tillgängliga vård på ett jämlikt sätt. När det gäller sådana läkemedel som generellt sett når mycket små patientgrupper och produceras i mindre mängder vill utskottet understryka att det är av stor vikt att de aktuella patienterna får tillgång till dessa läkemedel. Konkreta åtgärder behövs på området. Enligt utskottet behövs en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att patienter i hela landet ska få tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Regeringen bör vidta åtgärder för att åstadkomma detta.
Regeringen gav i juni 2022 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) ett uppdrag att analysera och föreslå hur patienternas tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar kan stärkas (S2022/03077). Enligt uppdraget skulle TLV analysera olika handlingsvägar som utvecklar tillgången till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar samt utreda och identifiera eventuella områden inom vilka det finns behov av författningsändringar. TLV slutredovisade uppdraget i september 2023 genom rapporten Stärkt tillgång till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd och förslagen i denna bereds inom Regeringskansliet. Regeringen gav vidare i mars 2024 TLV ett fortsatt uppdrag att analysera förutsättningar och utveckla verktyg för att stärka tillgången till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd (S2024/00481). Utgångspunkten för det fortsatta uppdragets genomförande var att det skulle bygga på, men inte vara begränsat till, de förslag som myndigheten
lämnat i sin rapport. Särskild vikt skulle läggas vid hur förslagen om patientstorlek och försäljningsvolym kan påverka den accepterade kostnaden för ett läkemedel och hur det ska fungera i praktiken. Uppdraget slutredovisades den 31 december 2024 genom rapporten Praktiska förutsättningar för stärkt tillgång till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd och förslagen i denna bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
26. Rskr. 2021/22:225
Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en primärvårdsreform Prop. 2021/22:72, bet. 2021/22:SoU22
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 64), skr. 2023/24:75 (S 46) och skr. 2024/25:75 (S 34).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 16 om nationella principer för ersättningssystem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nationella principer för ersättningssystem (bet. 2021/22:SoU22 s. 29 f.). Utskottet har anfört att regeringen bör ta fram nationella principer för ersättningar och avgifter som bygger på behovsprincipen. Den 22 juni 2022 fick en utredare i uppdrag att biträda Socialdepartementet med att föreslå hur digitala vårdgivare ska kunna bli en del av en mer sammanhållen och kontinuitets- baserad digifysisk primärvård med god tillgänglighet där samtliga aktörer arbetar tillsammans för att tillgodose patienternas behov av en god och nära vård (S 2022:H). Utredaren skulle bl.a. genomföra en översyn av de ersättningsprinciper som tillämpas för vårdval och föreslå åtgärder för ett mer sammanhåller system som ger förutsättningar för att samhällets resurser ska användas på ett så ändamålsenligt, effektiv och jämlikt sätt som möjligt. Uppdraget redovisades i augusti 2023 i promemorian Effektiv och behovsbaserad digital vård (Ds 2023:27). I promemorian lämnas förslag och rekommendationer som bl.a. handlar om hur regionerna bör ensa och styra upp sina ersättningssystem så att dessa bättre stöder en behovsbaserad hälso- och sjukvård. Promemorian har remiss- behandlats och bereds inom Regeringskansliet.
Den 1 juni 2023 beslutade regeringen kommittédirektiv till Kommittén om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården (S 2023:04, dir. 2023:73). Den parlamentariskt sammansatta kommittén skulle bl.a. analysera och bedöma hur en resursfördelnings- och finans- ieringsmodell som säkerställer ett hälso- och sjukvårdssystem med god kostnadskontroll ska utformas, där staten vid ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap i motsvarande grad tar över resursfördelningen och finansieringen av hälso- och sjukvården. Uppdraget redovisades den 2 juni 2025.
Regeringen beslutade den 23 oktober 2025 tilläggsdirektiv till utred- ningen Behovsstyrd vård (S 2024:05, dir. 2025:94). Den särskilda utredaren ska nu även analysera och föreslå hur statens styrning kan stärkas genom ett system med nationella principer för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården. Uppdraget ska redovisas senast den 18 juni 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
189
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
190
Punkt 17 om ersättningssystem för digital vård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ersättningssystem för digital vård (bet. 2021/22:SoU22 s. 29 f.). Utskottet har anfört att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag till nationella ersättningssystem för digital vård.
Den 22 juni 2022 fick en utredare i uppdrag att biträda Socialdeparte- mentet med att föreslå hur digitala vårdgivare ska kunna bli en del av en mer sammanhållen och kontinuitetsbaserad digifysisk primärvård med god tillgänglighet där samtliga aktörer arbetar tillsammans för att tillgodose patienternas behov av en god och nära vård (S 2022:H). Utredaren skulle bl.a. genomföra en översyn av de ersättningsprinciper som tillämpas för vårdval och föreslå åtgärder för ett mer sammanhåller system som ger förutsättningar för att samhällets resurser ska användas på ett så ända- målsenligt, effektiv och jämlikt sätt som möjligt. Uppdraget redovisades i augusti 2023 i promemorian Effektiv och behovsbaserad digital vård (Ds 2023:27). I promemorian lämnas förslag och rekommendationer som bl.a. handlar om hur regionerna bör ensa och styra upp sina ersättningssystem så att dessa bättre stöder en behovsbaserad hälso- och sjukvård. Prome- morian har remissbehandlats. Inkomna remissynpunkter har påvisat ett behov av en kompletterande dialog med berörda parter. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.
Regeringen beslutade den 23 oktober 2025 tilläggsdirektiv till utred- ningen Behovsstyrd vård (S 2024:05, dir. 2025:94). Den särskilda utredaren ska nu även analysera och föreslå hur statens styrning kan stärkas genom ett system med nationella principer för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården. Uppdraget ska redovisas senast den 18 juni 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
27. Rskr. 2021/22:241
Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m.
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU14 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 65), skr. 2023/24:75 (S 47) och skr. 2024/25:75 (S 35).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 18 om medicinsk abort i hemmet (reservation 43)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om medicinsk abort i hemmet (bet. 2021/22:SoU14 s. 67).
I reservationen anförs att regeringen bör se över frågan om att modernisera abortlagstiftningen i syfte att stärka kvinnors självbestäm- mande. Abortlagen bör ändras så att kvinnor som vill, efter konsultation, ska kunna hämta ut sin abortmedicin på apotek. Hela den medicinska aborten kan därmed genomföras i hemmet.
Regeringen beslutade den 20 december 2021 att ge Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att utvärdera det vetenskapliga stödet avseende positiva och negativa effekter av medi- cinska aborter utförda i hemmet (S2021/08111). I utvärderingen skulle t.ex. aspekter som rör kvalitet, kontinuitet och patientsäkerhet samt effekter för patienter och profession lyftas och överförbarheten till en svensk kontext beaktas. I arbetet skulle SBU beakta synpunkter från
Socialstyrelsen och andra berörda aktörer. Uppdraget slutredovisades den 31 maj 2023 och omhändertogs inom ramarna för dir. 2023:89 (se nedan).
Den 15 juni 2023 beslutade regeringen direktiv till Utredningen om förändringar i abortlagstiftningen (S 2023:06) som skulle se över hur abortlagstiftningen kan ändras för att anpassas till den medicinska utvecklingen och gravida kvinnors behov (dir. 2023:89). Utredaren skulle bl.a. föreslå hur medicinsk abort kan genomföras i hemmet och vid behov lämna förslag på anpassning av eftervården vid medicinsk abort i hemmet, bedöma om det finns förutsättningar för att ge barnmorskor ett större ansvar för medicinsk abort, och om så är fallet, föreslå vilka åtgärder som behöver vidtas, föreslå hur de förslag som lämnas kan följas upp och utvärderas ur ett patientsäkerhetsperspektiv samt föreslå hur abortlagen kan moderniseras språkligt.
Den 4 februari 2025 överlämnade utredningen betänkandet En förändrad abortlag – för en god säker och tillgänglig abortvård (SOU 2025:10). Betänkandets förslag har remitterats och remisstiden gick ut den 27 maj 2025. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet.
Den 23 oktober 2025 beslutade regeringen att ge Läkemedelsverket ett uppdrag om tillgängliggörande av läkemedel vid abort (S2025/01798). Det huvudsakliga syftet med uppdraget var att komplettera berednings- underlaget för att möjliggöra för abortsökande kvinnor att, genom besök på en vårdinrättning, få tillgång till och medtaga de läkemedel som behövs, för att kunna utföra hela den medicinska aborten utanför vårdinrättningen. Uppdraget slutredovisades den 22 december 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
28. Rskr. 2021/22:282
Ekonomisk familjepolitik
Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:SfU18
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 71), skr. 2023/24:75 (S 50) och skr. 2024/25:75 (S 38).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 11 om företagare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om föräldraförsäkringen för företagare (bet. 2021/22:SfU18 s. 22 f.). Utskottet anser att regelverket bör anpassas så att det blir enklare att driva företag när man är förälder. Utskottet anser att det t.ex. bör vara möjligt att bedriva viss begränsad administrativ styrande verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning. Utskottet anser även att det behövs regeländringar som gör att det blir enklare för företagare att få sin sjukpenninggrundande inkomst fastställd i samband med föräldraledighet. Utskottet anser att regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med detta.
I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12 avsnitt
3.10s. 41–59) lämnade regeringen förslag om att det ska vara möjligt att överlåta föräldrapenning till någon annan försäkrad. Regeringen konstaterade även bl.a. följande (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8 s. 29). Föräldrapenningen är flexibel men ställer också krav som har försäkringsmässig grund. Försäkringen täcker inkomstbortfall när föräldern vårdar sitt barn. Det är ett grundläggande krav för rätt till
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
191
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
192
föräldrapenning och ett krav som bör kvarstå. Det är redan i dag möjligt att använda föräldrapenning i en omfattning som möjliggör för en företagare att utföra visst arbete i sitt företag under föräldraledigheten. En företagare som behöver utföra visst administrativt arbete kan göra det genom att ta ut föräldrapenning på deltid, exempelvis på 75 procent under en eller flera dagar. Förslaget om överlåtelse av föräldrapenning kan också underlätta för företagare som inte helt kan avstå arbete i företaget under föräldraledigheten. Regeringen framförde vidare att det inte är motiverat att lämna ytterligare förslag som innebär att föräldrapenning betalas ut när en förälder utför förvärvsarbete.
Utredningen Ett trygghetssystem för alla – översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst (S 2021:07) har bl.a. haft i uppdrag att utreda hur regelverket för sjukpenninggrundande inkomst ska ge ökad trygghet och förutsebarhet för den försäkrade, däribland företagare (dir. 2021:90). Betänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) har remitterats. Efter remissbehandling har behov av kompletterande beredningsunderlag konstaterats. Regeringskansliet (Socialdepartementet) inledde 2024 ett arbete med syfte att utveckla och fördjupa förslagen. Arbetet fortgår med fokus bland annat på de delar av betänkandet som rör sjukpenninggrundande inkomst (SGI) avseende inkomst av näringsverksamhet. Ytterligare remittering kommer ske. Punkten är inte slutbehandlad.
29. Rskr. 2021/22:313
Folkhälsofrågor
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 73), skr. 2023/24:75 (S 51) och skr. 2024/25:75 (S 39).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 9 om vaccinationsprogram för äldre*: Riksdagen har tillkänna-gett för regeringen det som utskottet anför om vaccinationsprogram för äldre (bet. 2021/22:SoU16 s. 29). Utskottet anför att regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram ett underlag till ett nationellt vaccinationsprogram för äldre personer som omfattar såväl pneumokock- vaccination som vaccination mot andra sjukdomar. Enligt utskottet bör myndigheten i underlaget lämna förslag på vilka vaccinationer som ska ingå i vaccinationsprogrammet samt vilken åldersgrupp som ska omfattas av det.
Utredningen om en mer ändamålsenlig och effektiv ordning för de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinations- registret (S 2022:13) har haft i uppdrag att göra en översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinations- registret (dir. 2022:109). Syftet med utredningen var att säkerställa att de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinations- registret är ändamålsenliga och effektiva, med beaktande av erfaren- heterna från covid-19-pandemin. I uppdraget ingick att göra en bedömning av förutsättningarna och behovet av särskilda vaccinationsprogram för vissa grupper i den vuxna befolkningen, t.ex. äldre personer. Uppdraget
redovisades den 19 januari 2024 genom betänkandet Ett samordnat Vaccinationsarbete – för effektivare hantering av kommande vacciner (SOU 2024:2). Betänkandets förslag har remitterats och remisstiden gick ut den 16 maj 2024. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare har Folkhälsomyndigheten meddelat att de arbetar med en uppdatering av underlag om pneumokockvaccinationer som de avser att inkomma med till Regeringskansliet under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 16 om samordning av arbetet inom allergiområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samordning av arbetet inom allergiområdet (bet. 2021/22:SoU16 s. 42). Utskottet anser att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att samordna det förebyggande arbetet inom allergiområdet samt verka för att vården av personer med allergier ska bli mer jämlik.
Regeringen gav den 25 augusti 2022 Socialstyrelsen och Livsmedels- verket i uppdrag att genomföra en förstudie för att utveckla det förebyggande arbetet och främja en jämlik vård inom allergiområdet. Inom ramen för uppdraget skulle myndigheterna bedöma vilka ytterligare åtgärder som krävs för att färre personer ska drabbas av allergiska besvär och för att fler ska kunna leva ett gott liv trots sjukdomen. Socialstyrelsen och Livsmedelsverket redovisade uppdraget den 1 september 2023. Den 29 februari 2024 beslutade regeringen ett nytt uppdrag till Socialstyrelsen och Livsmedelsverket att ta fram förslag till en nationell strategi, handlingsplan och kunskapsunderlag inom allergiområdet (S2024/00482). Livsmedelsverket och Socialstyrelsen ska gemensamt redovisa den del av uppdraget som handlar om en nationell strategi inklusive handlingsplan som tydliggör olika myndigheters ansvarsområden och identifierar samordningsbehov inom området allergi senast den 31 januari 2026. I samma uppdrag beslutade regeringen att Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) ska ta fram en evidenskarta för allergi. SBU ska också ta fram kunskapsunderlag till Socialstyrelsen som grund för ett nationellt kunskapsstöd inom allergi. Inom ramen för uppdraget finns ett flertal rapporteringstidpunkter. Uppdraget ska slutredovisas den 5 april 2026. Arbetet med uppdraget har fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad.
30. Rskr. 2021/22:315
Nya regler för organdonation
Prop. 2021/22:128, bet. 2021/22:SoU26
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 75), skr. 2023/24:75 (S 53) och skr. 2024/25:75 (S 41).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om det nordiska njurbytesprogrammet*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om det nordiska njurbytes- programmet (bet. 2021/22:SoU26 s. 15). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör se över hur det nordiska njurbytesprogrammet kan stärkas och utökas. Av Socialstyrelsens rapport Organdonation och transplanta- tion i Sverige 2023 som publicerades i juni 2024 framgår att Social- styrelsen medverkar i det s.k. STEP-programmet (ScandiaTransplant kidney Exchange Programme). Vidare framgår att det under 2023 utfördes
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
193
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
194
sex njurtransplantationer från levande givare inom STEP, vilket är två fler än året innan. Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2025 ta fram en nationell handlingsplan för att stödja hälso- och sjukvårdens arbete med donation av organ och vävnader för transplantation (2023/01429). Uppdraget slutredovisades den 23 oktober 2025 och bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
31. Rskr. 2021/22:320
Socialtjänstfrågor – barn och unga
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU18 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 76), skr. 2023/24:75 (S 54) och skr. 2024/25:75 (S 42).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om tidigare tillkännagivanden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidigare tillkännagivanden (bet. 2021/22:SoU18). Utskottet anser att det är viktigt att kontinuerligt verka för att utsatta barn och unga ska få en bättre och tryggare tillvaro. Som ett led i detta har utskottet och riksdagen beslutat om 27 tillkännagivanden under riksmötet 2020/21 som rör utsatta barn och unga på olika sätt. Enligt utskottets mening har regeringen inte i tillräcklig grad vidtagit åtgärder i enlighet med tillkännagivandena. Utskottet vill därför påminna regeringen om vikten av att snarast vidta dessa åtgärder och genomföra tillkänna- givandena. Situationen inom den sociala barn- och ungdomsvården kräver enligt utskottet insatser i närtid (bet. 2021/22:SoU18 s. 23 f.).
Regeringen har påbörjat åtgärder för att svara upp mot de 27 tillkänna- givanden som avses i denna punkt. Av de 27 tillkännagivanden som avses har 13 slutbehandlats och 14 återstår. Vidtagna åtgärder redovisas under respektive punkt i de ursprungliga tillkännagivandena. Resultatet av det arbetet behöver inväntas. Punkten är inte slutbehandlad.
32. Rskr. 2021/22:322
Barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat Prop. 2021/22:178, bet. 2021/22:SoU33
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 77), skr. 2023/24:75 (S 55) och skr. 2024/25:75 (S 43).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om ny LVU*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny LVU (bet. 2021/22:SoU33 s. 16). Av tillkänna- givandet följer att det i februari 2021 var mer än fem år sedan utredningen föreslog en ny lag om tvångsvård för barn och unga (SOU 2015:71). Enligt utskottet skulle utredningens förslag innebära ett stärkt barnperspektiv och en ökad rättssäkerhet för barn i samhällets vård och särskilt för dem som behöver tvångsvård. Utskottet uttalade att det ansåg att det var angeläget att förslaget bereddes skyndsamt. Utskottet konstaterar att det nu har gått ännu ett år och påminner om det tidigare tillkännagivandet.
I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 171) anförde regeringen att lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, behöver reformeras och ersättas med en
ny, mer överskådlig och pedagogisk lag som utgår från barnkonventionens syn på barnet som rättighetsbärare. Regeringen avsåg att som ett led i detta genomföra vissa av de ännu inte genomförda förslag som lämnades i betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) och förslag som lämnas i riksdagens utredning Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU (S2022/0472). I detta syfte tillfördes medel anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 och anslaget 4.7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. utgiftsområde 9 från och med 2025. Ett utkast till lagrådsremiss remitterades den 1 december 2025 och remisstiden gick ut den 19 januari 2026. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med lagförslag i frågan under 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om den framtida utformningen av bestämmelsen om en varaktig och genomgripande förändring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den framtida utformningen av bestämmelsen om en varaktig och genomgripande förändring (bet. 2021/22:SoU33 s. 17 f.). Av tillkännagivandet följer att det finns ett behov av att i lagtext utveckla och förtydliga innebörden av varaktig och genom- gripande förändring, liksom att förtydliga den information som ges till föräldrarna i samband med beslutet om tvångsvård om skälen för omhändertagandet och förutsättningarna för att omhändertagandet ska kunna upphöra.
Regeringen beslutade den 30 november 2023 kommittédirektiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. I uppdraget ingår bl.a. att se över grunderna för vård enligt LVU samt lämna förslag för att stärka skyddet och rättssäkerheten i samband med umgängessituationer och vårdens upphörande. Den 21 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. Uppdraget utvidgades och utredningstiden förlängdes till den 30 januari 2026 (dir. 2024:114). Delbetänkandet Att omhänderta barn och unga (SOU 2025:38), som avser uppdraget om en översyn av grunderna för vård enligt LVU i de ursprungliga direktiven, lämnades den 7 april 2025. Slutbetänkandet Rättssäker samhällsvård för barn och unga (SOU 2026:8) överlämnades den 10 februari 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 14 om uppföljningstidens längd efter avslutad LVU-vård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljningstidens längd efter avslutad LVU-vård (bet. 2021/22:SoU33 s. 31). Av tillkännagivandet följer att socialnämndens uppföljning av den unges situation bör pågå under minst ett år när vård enligt LVU upphör för den som är under 18 år i stället för att som i dag ha en uppföljning som ska avslutas senast efter sex månader.
Regeringen beslutade den 30 november 2023 kommittédirektiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. I uppdraget ingår bl.a. att se över grunderna för vård enligt LVU samt lämna förslag för att stärka skyddet och rättssäkerheten i samband med umgängessituationer och vårdens upphörande. Den 21 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. Uppdraget utvidgades och utredningstiden förlängdes till
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
195
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
196
den 30 januari 2026 (dir. 2024:114). Delbetänkandet Att omhänderta barn och unga (SOU 2025:38), som avser uppdraget om en översyn av grunderna för vård enligt LVU i de ursprungliga direktiven, lämnades den 7 april 2025. Slutbetänkandet Rättssäker samhållsvård för barn och unga (SOU 2026:8) överlämnades den 10 februari 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 20 om obligatoriska drogtester inför umgänge och LVU-vårdens upphörande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om obligatoriska drogtester inför umgänge och LVU-vårdens upphörande (bet. 2021/22:SoU33 s. 35). Av tillkännagivandet följer att i de fall det är någon form av skadligt bruk hos föräldrarna som utgör grunden för tvångsomhändertagandet bör det framgå av lagen att drogtester ska vara obligatoriska för att bidra till en bedömning av huruvida omständigheterna har förändrats varaktigt och genomgripande.
Regeringen beslutade den 30 november 2023 kommittédirektiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. I uppdraget ingår bl.a. att se över grunderna för vård enligt LVU samt lämna förslag för att stärka skyddet och rättssäkerheten i samband med umgängessituationer och vårdens upphörande. Den 21 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. Uppdraget utvidgades och utredningstiden förlängdes till den 30 januari 2026 (dir. 2024:114). Delbetänkandet Att omhänderta barn och unga (SOU 2025:38), som avser uppdraget om en översyn av grunderna för vård enligt LVU i de ursprungliga direktiven, lämnades den 7 april 2025. Slutbetänkandet Rättssäker samhällsvård för barn och unga (SOU 2026:8) överlämnades den 10 februari 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 6, 14 och 20.
33. Rskr. 2021/22:352
Fri- och rättigheter m.m.
Mot. 2021/22:80 yrkande 12, 995 yrkandena 1 och 2, 2465 yrkande 5, 2526 yrkande 2, 2980 yrkande 2, 3224 yrkande 20, 3783 yrkande 18, 3789 yrkande 3, 3965 yrkande 56 och 4191 yrkande 6, bet.
2021/22:KU29
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 80), skr. 2023/24:75 (S 56) och skr. 2024/25:75 (S 44).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 24 om utländsk finansiering av religiös verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utredning om utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige (bet. 2021/22:KU29 s. 101 f.). Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) fick den 28 juli 2022 i uppdrag att göra en förstudie inför en kommande utredning om utländsk finansiering av trossamfund. SST redovisade sitt uppdrag den 15 januari 2023 (S2023/00198). Regeringen beslutade den 28 maj 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå regler som förbjuder eller på annat sätt motverkar utländsk finansiering av trossam- fund och andra verksamheter i Sverige med koppling till islamism,
extremism och andra antidemokratiska intressen (dir. 2025:25). Syftet är att förhindra att extremistiska och andra antidemokratiska miljöer i Sverige stärks genom sådant finansiellt stöd från andra stater, utländska organisationer eller finansiärer. Uppdraget ska redovisas senast den 29 maj 2026. Genom beslutet om kommittédirektiv ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
34. Rskr. 2021/22:383
Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.
Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:SoU15
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 83), skr. 2023/24:75 (S 57) och skr. 2024/25:75 (S 45).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 5 om hälso- och sjukvårdens anhörigstöd*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om hälso- och sjuk- vårdens anhörigstöd (bet. 2021/22:SoU15 s. 28 f.).
Regeringen beslutade den 8 juni 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera behovet av och lämna förslag i syfte att stärka stödet till anhöriga, såväl vuxna som barn (dir. 2023:77). Uppdraget redovisades den 28 augusti 2024 i betänkandet Stärkt stöd till anhöriga – Ett mer ändamålsenligt stöd till barn och vuxna som är anhöriga (SOU 2024:60). Utredningen har analyserat och lämnat förslag om ett ändamålsenligt och individanpassat stöd till anhöriga till personer som är långvarigt sjuka, till anhöriga till personer som är kortvarigt allvarligt sjuka och till anhöriga som är barn. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2025 att det är angeläget att stödet till anhöriga stärks, och föreslog en satsning om 150 miljoner kronor på stärkt anhörigstöd för 2026 och 300 miljoner kronor från 2027 och framåt (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 s. 181 och 182). Regeringen föreslog i budget- propositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 s. 177) att satsningen på att stärka stödet till anhöriga förstärks och anförde följande. Från och med 2026 avser regeringen avsätta ytterligare riktade medel för att stärka stödet till organisationer inom civilsamhället som bedriver stödlinjeverksamhet med nationell räckvidd riktad till anhöriga om 2 miljoner kronor per år. Det är vidare viktigt att relevanta myndigheter stöder inom området och regeringen avser att avsätta 11 miljoner kronor i två år för kunskapshöjande stöd samt för uppföljning.
Regeringen beslutade den 20 november 2025 propositionen Stärkta insatser för äldre och för de som vårdar eller stöder närstående (prop. 2025/26:60). I propositionen redogjordes för aviseringarna i budgetpropositionen för 2026. Vidare lämnades förslag som tydliggör vårdgivarens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar för att stödja barn när barnets förälder, eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med, t.ex. har en allvarlig fysisk sjukdom eller oväntat avlider. Ansvaret föreslogs även utökas till att omfatta situationen när ett barns syskon eller styvsyskon exempelvis är allvarligt sjukt. Genom förslagen ansåg regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
197
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
198
Punkt 6 om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME (bet. 2021/22:SoU15
s.29).
Regeringen gav den 20 april 2023 Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram
ett samlat nationellt kunskapsstöd för diagnostik, vård och rehabilitering av postcovid och andra postinfektiösa tillstånd som riktar sig till både primär- och specialistvård, inbegripet kommunal hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Socialstyrelsen lämnade den 30 november 2023 en muntlig delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet). Uppdraget slutrapporterades den 14 augusti 2024 (S2023/01431). Av myndighetens redovisning framgår att ett nationellt kunskapscentrum för postinfektiösa tillstånd inte är rätt lösning för att komma tillrätta med de utmaningar som framförts. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 32–33) anförde regeringen att den delar Socialstyrelsens bedömning att det redan finns aktörer som har ansvar för forskning, kunskapsspridning och vård samt att bristande samordning eller svårigheter att hitta tid till kompetensutveckling inte är skäl nog att inrätta ett nationellt kunskapscentrum. Regeringen ansåg att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 11 om primärvården och psykisk hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om primärvården och psykisk hälsa (bet. 2021/22:SoU15 s. 35).
Regeringen har under flera år stimulerat utvecklingen mot en god och nära vård genom dels lagstiftning, dels riktade statsbidrag till kommuner och regioner inom vilket arbetet med psykisk hälsa i primärvården ingår. Vad gäller arbetet med psykisk hälsa i primärvården har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01), som en del av primärvårdsreformen, haft i uppdrag att utreda förutsättningarna för att utveckla en ny form av skyndsamma och ändamålsenliga insatser inom primärvården vid lättare psykisk ohälsa. Utredningens slutbetänkande God och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa (SOU 2021:6) redovisades till regeringen i januari 2021. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Med anledning av förslagen i betänkandet har flera insatser vidtagits för att stärka primärvårdens arbete med psykisk hälsa i syfte att förstärka det förebyggande och främjande arbetet samt arbetet med tidiga insatser. Under 2021–2023 har medel för att utveckla primärvårdens arbete med psykisk hälsa avsatts dels genom överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) inom området psykisk hälsa och suicidprevention, dels genom överenskommelsen mellan staten och SKR om en God och nära vård. SKR har även, inom ramen för dessa överenskommelser, årligen tilldelats medel för att stärka och utveckla primärvårdens arbete med att bl.a. främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid. Därutöver har regeringen gett Socialstyrelsen ett uppdrag att genomföra insatser för att främja, stödja och följa omställningen till en god och nära vård för att förbättra primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa (S2022/02309). Syftet med uppdraget är att förbättra primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa och stärka det förebyggande och främjande arbetet inklusive arbetet med suicidprevention. Uppdraget slutredovisades den 31 mars 2025. Regeringen har vidare gett Social-
styrelsen ett uppdrag att utveckla och presentera statistik avseende hälso- och sjukvårdspersonal verksam inom primärvården (S2022/03179). Uppdraget har särskilt fokus på personal som arbetar med psykisk hälsa och psykisk ohälsa inom primärvården. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2026.
Regeringen har även gett Socialstyrelsen ett fortsatt uppdrag att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård (S2023/01930). Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2028.
Med anledning av förslagen från utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05) i delbetänkandet Börja med barnen! Sammanhållen god och nära vård för barn och unga (SOU 2021:34) har regeringen gett Socialstyrelsen ett uppdrag att, i samverkan med ett flertal berörda myndigheter, ta fram ett nationellt hälsovårds- program för barn och unga (S2023/02379). Målsättningen med uppdraget är att skapa en mer sammanhållen barn- och ungdomshälsovård där det förebyggande och hälsofrämjandet arbetet får större genomslag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2026.
Suicidanalysutredningen (S 2023:01) gavs den 19 januari 2023 i uppdrag att se över vissa frågor inom det suicidpreventiva området (dir. 2023:3). Syftet med uppdraget är att stärka det förebyggande arbetet vid självmord genom ett ökat lärande och stärkt samverkan mellan berörda aktörer. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ordning för breda händelse- analyser vid suicid samt att analysera regelverken angående hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbete och socialtjänstens kvalitetsarbete som rör suicid och suicidförsök och om det finns behov att förändra dessa för att utveckla det suicidförebyggande arbetet. Uppdraget redovisades den 1 oktober 2024 och har därefter remissbehandlats.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 aviserat en riktad satsning på primärvårdens och första linjens arbete med psykisk hälsa under perioden 2025–2027 i syfte att skapa förutsättningar för att primärvårdsnivån ska vara första ingång vid psykisk ohälsa, för såväl barn och unga som vuxna (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5). Regeringen har även aviserat en förstärkning av den pågående satsningen för att öka tillgängligheten och korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, under perioden 2025–2027, genom en BUP-miljard (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 avsnitt 4.5). Regeringen har även för 2025 avsatt 500 000 000 kronor till regionerna för att utveckla primärvårdens arbete med psykisk ohälsa (S2025/00397). För 2026 respektive 2027 beräknas 400 000 000 kronor per år avsättas för ändamålet.
Regeringen beslutade den 25 september 2025 propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19). I propositionen redogjorde regeringen för satsningar som aviserades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5) rörande såväl primärvårdens och första linjens arbete med psykisk hälsa under perioden 2025–2027 som en förstärkning av den pågående satsningen för att öka tillgängligheten och korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, under perioden 2025–2027. Vidare lämnades förslag om att det ska förtydligas att regioner och kommuner inom ramen för verksamhet som utgör primärvård särskilt ska tillhandahålla de hälso- och sjukvårdstjänster som krävs för att tillgodose både fysiska och psykiska vanligt förekommande vårdbehov. Genom
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
199
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
200
förslaget i propositionen och aviseringen i budgetpropositionen för 2025 ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
35. Rskr. 2021/22:403
Vårändringsbudget för 2022 samt extra ändringsbudget om stöd till Ukraina
Prop. 2021/22:99 och 255, bet. 2021/22:FiU21
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 86), skr. 2023/24:75 (S 58) och skr. 2024/25:75 (S 46).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om införandet av en s.k. gas i pensionssystemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den s.k. gasen i pensionssystemet (bet. 2021/22:FiU21 s. 10 f.).
Frågan om en s.k. gas i pensionssystemet är avhängig den parlamentariskt sammansatta Arbetsgruppen för vårdande av pensionsöverenskommelsens (Pensionsgruppen) (S 2007:F) ställningstagande. Regeringen beslutade i oktober 2023 om en utvidgning av Pensionsgruppen till riksdagens samtliga partier och därefter återupptogs reformarbetet. Pensionsgruppen har i februari 2024 ställt sig bakom att utreda bl.a. hur överskott i pensionssystemet kan hanteras. Den 27 februari 2024 inrättades en arbetsgrupp i Regeringskansliet (Socialdepartementet) med uppdrag att ta fram förslag till hantering av överskott i pensionssystemet (S2024/00456). Pensionsgruppen kom den 26 augusti 2025 överens om principerna för överskottutdelning (en gas) i inkomstpensionssystemet. Socialdeparte- mentet har arbetat fram departementspromemorian Utdelningsbart överskott i inkomstpensionssystemet (Ds 2025:24) som utgår från Pensionsgruppens överenskommelse. Departementspromemorian har remitterats och remisstiden gick ut 15 december 2025. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
36. Rskr. 2021/22:418
Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2021/22:230, bet. 2021/22:SoU37
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 88), skr. 2023/24:75 (S 60) och skr. 2024/25:75 (S 47).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om en särskild enhet inom Kriminalvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild enhet inom Kriminalvården som ska överta ansvaret från socialtjänsten och Statens institutionsstyrelse för unga som begår grova brott (bet. 2021/22:SoU37 s. 22 f.). Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga (Ju 2021:17) har haft i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har
remissbehandlats. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Den 19 februari 2026 beslutade regeringen propositionen Frihets- berövande påföljder för barn och unga (prop. 2025/26:132). I propositionen föreslogs att den som innan han eller hon har fyllt 18 år har begått ett så allvarligt brott att en frihetsberövande påföljd kommer i fråga ska dömas till fängelse och att påföljden sluten ungdomsvård ska utmönstras. I propositionen uttalade regeringen att i och med förslagen i propositionen ansåg regeringen att riksdagens önskemål om att Kriminalvården bör ta över ansvaret från Statens institutionsstyrelse för unga som begår grova brott var tillgodosett. Övriga delar av tillkännagivandet behandlades inte i propositionen.
Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i upp- drag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehand- lingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Uppdraget redovisades den 28 januari 2025. Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 14 maj 2025. Den 24 september 2025 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott. Remisstiden gick ut den 12 november 2025. Den 26 januari 2026 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta regler för unga lag- överträdare. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för allvarliga brott under en period om fem år, att ungdoms- reduktionen avskaffas för unga myndiga, att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för lagöverträdare under 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps, att ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med ungdoms- tjänst eller böter och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
37. Rskr. 2021/22:423
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025
Skr. 2021/22:213, bet. 2021/22:SoU25
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 89), skr. 2023/24:75 (S 61) och skr. 2024/25:75 (S 48).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om riksdagens tillkännagivanden om ANDTS-strategin i juni 2021*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör genomföra de beslut som riksdagen fattade den 15 juni 2021 om ANDTS-strategin (bet. 2021/22:SoU25 s. 24).
Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för medi- cinsk och social utvärdering och Socialstyrelsen ett uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotin- produkters skadeverkningar (S2022/01825). Den 23 februari 2023
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
201
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
202
beslutade regeringen att ändra uppdraget. Ändringen innebar att myndigheterna, i sin gemensamma redovisning av uppdraget, även skulle beskriva olika produkters skadeverkningar i relation till varandra, utifrån tillgänglig kunskap som vilar på vetenskaplig grund. Uppdraget redovisades den 30 juni 2023. Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14) har haft i uppdrag att se över vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet, och därtill närliggande frågor samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverken (dir. 2022:111). I utredningens uppdrag ingick att analysera konsekvenserna av en eventuell förändring av det övergripande målet för ANDT-politiken som tar hänsyn till de varierande skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka, bl.a. i förhållande till Sveriges internationella åtaganden och EU-rätten. Beredningsunderlag för ett nytt övergripande mål lämnades av utredningen den 25 mars 2024 i betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23) som har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.1.1 s. 71) föreslogs att målet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken ska ändras avseende tobaks- politiken i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Folkhälsomyndig- heten och Socialstyrelsen har den 15 november 2024 inkommit med förslag som kan utgöra underlag för utformningen av den fortsatta ANDTS-politiken (S2021/03341 samt S2021/03343). Regeringen gav den 26 juni 2025 nio myndigheter i uppdrag att ta fram en myndighets- gemensam nationell plan för en bättre beroendevård och ett stärkt förebyggande arbete (S2025/01284). Planen ska innehålla konkreta mål, delmål och prioriterade insatser för arbetet under de kommande fem till tio åren där berörda myndigheters roller och ansvar i arbetet tydligt framgår. I arbetet ska andra berörda strategier och styrdokument uppmärksammas, inbegripet insatser som berör alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2026. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2022/23
38. Rskr. 2022/23:114
Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU Utskottsinitiativ, bet. 2022/23:SoU9
Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (S 66) och skr. 2024/25:75 (S 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen med utgångs- punkt i promemorian Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU, och med beaktande av remissvaren, ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga samt att regeringen årligen ska återkomma till riksdagen med information om hur arbetet med att stärka kvaliteten, barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga fortlöper.
I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5
s.171) anförde regeringen att lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, behöver reformeras och ersättas med en
ny, mer överskådlig och pedagogisk lag som utgår från barnkonventionens syn på barnet som rättighetsbärare. Regeringen avsåg att som ett led i detta genomföra vissa av de ännu inte genomförda förslag som lämnades i betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) och förslag som lämnas i riksdagens utredning Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU (S2022/0472). I detta syfte tillfördes medel anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 och anslaget 4.7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. utgiftsområde 9 från och med år 2025. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats den 1 december 2025 och remisstiden gick ut den 19 januari 2026. Regeringen avser att återkomma med lagförslag i frågan under 2026.
En redovisning av hur arbetet med att stärka kvaliteten, barnrätts- perspektivet och rättssäkerheten för barn och unga fortlöpte under 2023 finns i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt
6.3s. 136–143). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 135–143) redovisas hur arbetet har fortlöpt under 2024. I
budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 144–150) redovisas hur arbetet har fortlöpt under 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
39. Rskr. 2022/23:115
En ny biobankslag
Prop. 2021/22:257, bet. 2022/23:SoU4
Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (S 67) och skr. 2024/25:75 (S 50). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om forskning på prover från beslutsoförmögna personer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om forskning på prover från beslutsoförmögna personer (bet. 2022/23:SoU4 s. 10). Frågan om beslutsoförmögna personers ställning i vården är viktig för regeringen och har utretts några gånger tidigare. Det som utskottet nu anför om ändrad reglering för just forskning på prover från beslutsoförmögna personer kan kräva ytterligare utredning då detta är en komplex frågeställning. Den 24 juli 2025 tillsatte regeringen en utredning som bl.a. har i uppdrag att lämna förslag som möjliggör användning av biologiska prover från personer med nedsatt beslutsförmåga i forskning (dir. 2025:76). I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 29) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs genom åtgärderna tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
40. Rskr. 2022/23:192
Prioriteringar inom hälso- och sjukvården
Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2022/23:SoU13
Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (S 77) och skr. 2024/25:75 (S 51). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
203
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
sjukdomar (bet. 2022/23:SoU13 s. 11). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 42) aviserade regeringen avsikten att ta fram en nationell strategi för sällsynta diagnoser. Regeringen initierade arbetet under hösten 2023 genom att bjuda in patientorganisationer, professioner, myndigheter och andra organisationer för att diskutera vad som bör ingå respektive inte ingå i strategin. Regeringen har gett Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram ett förslag på en nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Enligt uppdraget ska den nationella strategin bl.a. utgå från patientgruppernas behov och bidra till att skapa samsyn kring mål och prioriteringsområden för inriktningen framåt, bygga vidare på befintliga hälso- och sjukvårdsstrukturer samt fokusera på att tydliggöra samordnande och kunskapsspridande funktioner. Uppdragstiden förlängdes den 20 mars 2025 och uppdraget redovisades den 13 maj 2025. Förslaget till strategi bereds inom Regeringskansliet.
Den 25 september fick Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra riktade insatser med fokus på informations- och kunskapsspridning om sällsynta hälsotillstånd (S2025/01639). I uppdraget ingår även att analysera och föreslå lämpliga former för hur kunskapsspridning och kunskapshöjande insatser inom området kan samordnas, struktureras och tillgängliggöras för hälso- och sjukvården och andra berörda aktörer. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Nyare riksmöten
Riksmötet 2023/24
41. Rskr. 2023/24:159
Förbättrade möjligheter att ändra kön
Utskottsinitiativ, bet. 2023/24:SoU22.
Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (S 57).
Skrivelsen är slutbehandlad.
| Punkt 1 om förbättrade möjligheter att ändra kön, b) 1*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av |
| föreskrifter (bet. 2023/24:SoU22 s. 149). |
| Den 30 maj 2024 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att förbereda |
| framtagandet av föreskrifter om vad en ansökan om fastställande av kön |
| ska innehålla, vilka underlag som ska bifogas ansökan, vilka yrkes- |
| kategorier som ska vara behöriga att skriva ut intyg samt om hur en |
| ansökan ska göras (S2024/01110). Föreskrifterna skulle träda i kraft den |
| 1 juli 2025. Uppdraget skulle, i de delar som avser kunskapsstöd och en |
| lösning som möjliggör ett effektivt och säkert förfarande för ansökan och |
| identitetskontroll, redovisas vid samma tidpunkt. Informationsinsatserna |
| skulle redovisas den 1 december 2025. I budgetpropositionen för 2026 |
| (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 32) redovisades vidtagna |
| åtgärder och tillkännagivandet ansågs genom åtgärderna tillgodosett och |
| slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 1 om förbättrade möjligheter att ändra kön b) 2*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av |
204 | nationellt kunskapsstöd (bet. 2023/24:SoU22 s. 150). Regeringen har i |
Socialstyrelsens regleringsbrev för 2024 gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett nationellt kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdens prövning av könsidentiteten utifrån den nya lagen om fastställande av kön i vissa fall. Uppdraget redovisades den 1 juli 2025. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 32) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs genom åtgärderna tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om förebyggande av brottsligt agerande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förebyggande av brottsligt agerande (bet. 2023/24:SoU22 s. 150).
Regeringen har i Socialstyrelsens regleringsbrev för 2024 gett Social- styrelsen i uppdrag att analysera om det finns behov av sekretessbrytande bestämmelser för att myndigheten ska kunna hämta in uppgifter från andra myndigheter, t.ex. Polismyndigheten eller Bolagsverket, för att förhindra att byte av personnummer sker i brottsligt syfte och i så fall återkomma till regeringen. Socialstyrelsen ska även ta fram en lösning som möjliggör ett effektivt och säkert förfarande för ansökan och identitetskontroll. Uppdraget redovisades den 1 juli 2025. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 32–33) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs genom åtgärderna tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 3 om uppföljning av tillämpningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning av tillämpningen (bet. 2023/24:SoU22 s. 150).
Ett uppdrag har getts till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att följa upp tillämpningen av lagen i regleringsbrevet för 2025. I budget- propositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 32) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs genom åtgärderna tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
42. Rskr. 2023/24:256
Stöd till personer med funktionsnedsättning
Utskottsinitiativ, bet. 2023/24:SoU13
Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (S 66).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om insatsen ledsagning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning och reglera insatsen i en särskild lag (bet. 2023/24:SoU13 s. 41). Frågan har inte kunnat prioriteras under 2025. Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 7 om uppräkning av assistansersättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppräkning av assistansersättning (bet. 2023/24:SoU13 s. 41). Regeringen angav i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 s. 175) att man avser att undersöka införandet av en indexering av schablonbeloppet för assistansersättningen i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmot- tagare och assistansanordnare.
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
205
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
206
Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg. omr. 9 s. 184) angett att man avser att undersöka införandet av en indexering av schablonbeloppet för assistansersättningen i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2024/25
43. Rskr. 2024/25:126
Infektion med marburgvirus och ändring i smittskyddslagen Prop. 2024/25:63, bet. 2024/25:SoU25
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 januari 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 18).
44. Rskr. 2024/25:130
Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden
Skr. 2023/24:153, bet. 2024/25:SoU8
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 19 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
45. Rskr. 2024/25:131
Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen
Skr. 2024/25:9, bet. 2024/25:SoU9 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 19 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
46. Rskr. 2024/25:135
Bättre verktyg för att bekämpa den kriminella ekonomin – betalnings- säkring inom socialförsäkringen
Prop. 2024/25:39, bet. 2024/25:SfU10 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 januari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 39–41).
47. Rskr. 2024/25:140
Riksrevisionens rapport om statens arbete med informationssäkerhet i vård och omsorg
Skr. 2024/25:23, bet. 2024/25:SoU10 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 19 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
48. Rskr. 2024/25:143
Riksrevisionens rapport om Sis särskilda ungdomshem Skr. 2024/25:40, bet. 2024/25:SoU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 19 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
49. Rskr. 2024/25:155
Ny ordning för prövning av ärenden som rör statligt personskadeskydd Prop. 2024/25:53, bet. 2024/25:SfU12
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
Den 6 mars 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 211).
50. Rskr. 2024/25:172
Riksrevisionens rapport om socialförsäkringen vid utländska inkomster Skr. 2024/25:79, bet. 2024/25:SfU16
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 19 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
51. Rskr. 2024/25:176
Nya anpassningar till EU:s förordningar om medicinteknik
Prop. 2024/25:85, bet. 2024/25:SoU26
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 april 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 286).
52. Rskr. 2024/25:177
Bättre förutsättningar för besöksnäringen i fråga om småskalig produktion av alkoholdrycker
Prop. 2024/25:86, bet. 2024/25:SoU24 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 24 april 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 299 och 300).
53. Rskr. 2024/25:195
Ekonomisk familjepolitik
Skr. 2024/25:78, bet. 2024/25:SfU19
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 19 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
54.Rskr. 2024/25:196 Socialförsäkringsfrågor
207
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
208
Skr. 2024/25:71, bet. 2024/25:SfU20
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 19 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
55. Rskr. 2024/25:210
En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter
Prop. 2024/25:89, bet. 2024/25:SoU23 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 22 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 400–467).
56. Rskr. 2024/25:222
Uppdaterat högkostnadsskydd för läkemedel
Prop. 2024/25:144, bet. 2024/25:SoU27
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 578).
57. Rskr. 2024/25:224
Indragna eller minskade socialförsäkringsförmåner för den som undan- håller sig verkställighet av häktning eller frihetsberövande påföljd Prop. 2024/25:111, bet. 2024/25:SfU21
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 5 juni 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 611).
58. Rskr. 2024/25:225
Begränsad tillgång till lustgas
Prop. 2024/25:127, bet. 2024/25:SoU28
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 5 juni 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 621 och 622).
59. Rskr. 2024/25:257
Vårändringsbudget för 2025
Prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 19 juni och den 26 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025. Punkten är slutbehandlad.
Om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 19 juni och den 26 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025. Punkten är slutbehandlad.
60. Rskr. 2024/25:282
Extra ändringsbudget för 2025 – Kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB
Prop. 2024/25:185, bet. 2024/25:FiU33 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt b): Den 19 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård. Punkten är slutbehandlad.
61. Rskr. 2024/25:283
Det handlar om livet – nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention
Skr. 2024/25:77, bet. 2024/25:SoU7 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 oktober 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
62. Rskr. 2024/25:284
Ett fritidskort för barn och unga – en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra
Prop. 2024/25:157, bet. 2024/25:SoU29 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 19 juni 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 759–762).
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
Riksmötet 2025/26
63. Rskr. 2025/26:11
Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken Skr. 2024/25:147, bet. 2025/26:SoU2
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 6 november 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
64. Rskr. 2025/26:12
Riksrevisionens rapport om tillsynen över medicintekniska produkter
Skr. 2024/25:149, bet. 2025/26:SoU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 6 november 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
65. Rskr. 2025/26:16
Bättre verktyg för kontroll – uppgiftsinhämtning inom socialförsäkringen och ekonomiskt bistånd
Prop. 2024/25:179, bet. 2025/26:SfU6 Skrivelsen är slutbehandlad.
209
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
210
Den 23 oktober 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 937–942).
66. Rskr. 2025/26:17
Åtgärder för en effektiv och patientsäker anslutning till den nationella läkemedelslistan
Prop. 2024/25:182, bet. 2025/26:SoU5 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 oktober 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 920–923).
67. Rskr. 2025/26:44
Hälso- och sjukvårdens beredskap
Prop. 2024/25:167, bet. 2025/26:SoU6
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1397–1399).
68. Rskr. 2025/26:52
Stärkt kontroll över tandvårdssektorn
Prop. 2025/26:7, bet. 2025/26:SoU7
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1300–1302).
69. Rskr. 2025/26:53
Skarpare verktyg till Inspektionen för vård och omsorg
Prop. 2025/26:15, bet. 2025/26:SoU8
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1298 och 1299).
70. Rskr. 2025/26:54
Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2024
Skr. 2024/25:191, bet. 2025/26:SoU4 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 11 december 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
71. Rskr. 2025/26:55
Stärkta förutsättningar för stöd ur Allmänna arvsfonden till förmån för äldre personer
Prop. 2025/26:17, bet. 2025/26:SoU9 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 november 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1279).
72. Rskr. 2025/26:70
Höständringsbudget för 2025
Prop. 2025/26:2, bet. 2025/26:FiU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 4 december 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025. Punkten är slutbehandlad.
Om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 4 december 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025. Punkten är slutbehandlad.
73. Rskr. 2025/26:80
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:KrU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 6 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) anslagen för 2026 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 11 december 2025 och 16 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026. Punkterna är slutbehandlade.
74. Rskr. 2025/26:94
Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård
Prop. 2025/26:27, bet. 2025/26:SoU10
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 4 december 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1436–1438).
75. Rskr. 2025/26:100
Stärkt skydd för barn som riskerar att fara illa
Prop. 2025/26:12, bet. 2025/26:SoU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 11 december 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1490–1501).
76. Rskr. 2025/26:102
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:SfU2
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
211
Skr. 2025/26:75 Social- departementet
212
Om statens budget inom utgiftsområde 11, a) anslagen för 2026: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Pensionsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.
Om statens budget inom utgiftsområde 11, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Pensionsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.
77. Rskr. 2025/26:107
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsned- sättning
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:SfU1 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 10, a) anslagen för 2026: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäk- ringen. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 10, b) lagförslagen: Den 11 december 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1475 och 1476).
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 10, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Försäkringskassan. Punkten är slutbehandlad.
78. Rskr. 2025/26:108
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:SfU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om statens budget inom utgiftsområde 12, a) anslagen för 2026: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.
Om statens budget inom utgiftsområde 12, b) lagförslagen: Den 11 december 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1477 och 1478).
79. Rskr. 2025/26:114
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:SoU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om mål och delmål inom folkhälsopolitiken: Riksdagen godkänner mål och delmål inom folkhälsopolitiken. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 9, a) anslagen för 2026: Den 18 december och den 22 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 9, b) bemyndiganden om | Skr. 2025/26:75 |
ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2025 beslutade regeringen | Social- |
regleringsbrev för budgetåret 2026. Punkten är slutbehandlad. | departementet |
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 9, c) godkännande av en |
|
investeringsplan: Den 18 december 2025 beslutade regeringen |
|
regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Folkhälsomyndigheten. |
|
Punkten är slutbehandlad. |
|
213
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
214
2.6 Finansdepartementet
Äldre riksmöten
Riksmötet 2009/10
1. Rskr. 2009/10:144
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1
Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Fi 89), 2010/11:75 (Fi 19), 2011/12:75 (S 10), 2012/13:75 (S 9), 2013/14:75 (S 8), 2014/15:75 (Fi 5), 2015/16:75 (Fi 5), 2016/17:75 (Fi 3), 2017/18:75 (Fi 2), 2018/19:75 (Fi 2), 2019/20:75 (Fi 2), 2020/21:75 (Fi 2), 2021/22:75 (Fi 2), 2022/23:75 (Fi 1), 2023/24:75 (Fi 1) och 2024/25:75 (Fi 1). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad kulturutskottet anfört med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen infördes 2001 och gäller för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som skulle föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem kultur- institutionerna. I uppdraget ingick även att värdera och bedöma om de föreslagna alternativa modellerna även kunde tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Av direktiven framgick att det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprungligen formats för dessa specifika ändamål. Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att utse en särskild utredare (Fi2019/02249). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 14 december 2020 i betänkandet Funktionalitet och enhetlighet – hyresmodell för fem kulturinstitutioners huvudbyggnader (SOU 2020:76). Betänkandet, som remitterades t.o.m. den 5 maj 2021, bereds i Regeringskansliet. Delvis ny information har tillkommit i ärendet. En sakkunnig fick den 8 maj 2024 i uppdrag att göra en fördjupad analys av effekterna av kostnadshyresmodellen och föreslå nya principer för hyressättningen för de byggnader som i dag har kostnadshyra. Detta informerades riksdagen om i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 17 avsnitt 4.3). Uppdraget redovisades den 3 december 2024 i promemorian Efter kostnadshyra – ändamålsenlig hyresmodell för fem centrala kulturinstitutioner (Ds 2024:32). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 20 mars 2025. Statens fastighetsverk fick den 4 september 2025 i uppdrag att med berörda avtalsparter påbörja omförhandlingar av hyresavtalen för huvudbyggnaderna för Historiska museet, Kungliga Dramatiska teatern AB, Kungliga Operan AB, Nationalmuseum och Naturhistoriska
riksmuseet i syfte att kunna ingå nya hyresavtal med marknadsmässig hyressättning (Fi2025/01679). Uppdraget delredovisades den 15 januari 2026 och ska slutredovisas senast den 1 februari 2031. För ett fåtal av regeringen utpekade fastigheter bör det finnas en möjlighet att tillämpa en s.k. intäktsjusterad hyra. Regeringen avser att återkomma i frågan om tillämpningen av en intäktsjusterad hyra för de aktuella byggnaderna. Regeringen behandlade i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 17 avsnitt 4.3) den kvarstående delen av tillkännagivandet om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. I budgetpropositionen redovisade regeringen de åtgärder som vidtagits med anledning av den delen av tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs genom åtgärderna tillgodosett och slut- behandlat. Punkten är slutbehandlad.
2. Rskr. 2009/10:162
Förändrad ägarstruktur i Aktiebolaget Svensk Bilprovning m.m. Prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10
Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (N 73), 2010/11:75 (Fi 20), 2011/12:75 (Fi 12), 2012/13:75 (Fi 5), 2013/14:75 (Fi 4), 2014/15:75 (N 6), 2015/16:75 (N 5), 2016/17:75 (N 5), 2017/18:75 (N 5), 2018/19:75 (N 5), 2019/20:75 (N 3), 2020/21:75 (N 3),
2021/22:75 (N 3), 2022/23:75 (Fi 2), 2023/24:75 (Fi 2) och 2024/25:75 (Fi 2).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens ägande i Aktiebolaget Svensk Bilprovning: På extra bolagsstämma i Aktiebolaget Svensk Bilprovning den 4 oktober 2011 beslutades att inleda en process för försäljning av delar av bolagets stationsnät. Den 8 juli 2012 meddelade bolaget att avtal tecknats med Opus Group AB (publ) om försäljning av det nordöstra stationsnätet, som i huvudsak bestod av stationer i Mälardalen och norra Sverige. Köpe- skillingen uppgick till ca 375 miljoner kronor. Den 5 november 2012 med- delades att affären med Opus Group AB (publ) slutförts. Aktiebolaget Svensk Bilprovning tillkännagav den 5 november 2012 att avtal tecknats med Söderport Fastigheter AB gällande försäljning av fastighetsbeståndet. Förvärvet av fastigheterna gjordes till ett underliggande fastighetsvärde om 470 miljoner kronor. Försäljningen omfattade 142 kommersiella fas- tigheter i hela Sverige. Söderport Fastigheter AB tillträdde fastigheterna i slutet av december 2012. Den 25 januari 2013 meddelade Aktiebolaget Svensk Bilprovnings ägare att man avsåg dela bolaget i två delar. Beslutet fattades sedan vid en extra bolagsstämma den 26 februari 2013 och upp- delningen slutfördes den 18 mars 2013. De icke statliga ägarna, som inne- hade 48 procent av aktierna, blev hundraprocentiga ägare till det sydvästra stationsnätet, som varit till försäljning. Aktiebolaget Svensk Bilprovning blev därigenom ett helstatligt bolag med ett rikstäckande stationsnät. Regeringen beslutade den 14 november 2024 att sälja samtliga aktier i bolaget till TÜV Rheinland AG genom köparens dotterbolag TÜV International GmbH – Unternehmensgruppe TÜV Rheinland. Aktie- överlåtelseavtalet undertecknades den 15 november 2024 och köparen
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
215
Skr. 2025/26:75 | tillträdde aktierna den 11 december 2024. Försäljningspriset för aktierna | |||
Finans- | uppgick till 1 200 miljoner kronor. Staten äger därmed inte längre några | |||
departementet | aktier i Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Försäljningen slutredovisades i | |||
| skrivelsen | 2025 års | redogörelse för företag | med statligt ägande |
| (skr. 2024/25:140 s. 7). Punkten är slutbehandlad. |
| ||
| Riksmötet 2012/13 |
|
| |
| 3. Rskr. 2012/13:103 |
|
| |
| Utgiftsområde 24 Näringsliv |
| ||
| Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1 |
| ||
| Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 83), 2013/14:75 (Fi 20), | |||
| 2014/15:75 (N 18), 2015/16:75 (N 15), 2016/17:75 (N 14), 2017/18:75 | |||
| (N 13), 2018/19:75 (N 11), 2019/20:75 (N 9), 2020/21:75 (N 8), | |||
| 2021/22:75 (N 8), 2022/23:75 (Fi 6), 2023/24:75 (Fi 4) och 2024/25:75 | |||
| (Fi 4). |
|
|
|
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| ||
| Punkt 3 om Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB: Riksdagen be- | |||
| myndigade den 11 december 2012 regeringen att helt eller delvis avyttra | |||
| statens aktier i Lernia AB och i Aktiebolaget Bostadsgaranti (ABO). | |||
| Vidare bemyndigade riksdagen i mars 2014 regeringen att avveckla ABO | |||
| genom | likvidation | (prop. 2013/14:125, | bet. 2013/14:CU25, |
rskr. 2013/14:212). Med stöd av dessa bemyndiganden röstade staten vid bolagsstämma i ABO i maj 2014 för att överlåta aktierna i det helägda dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO), vari huvuddelen av koncernens verksamhet bedrevs. Överlåtelsen slutfördes i november 2014. Sedan ABO:s kvarvarande garantiåtaganden avvecklats försattes bolaget i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den 22 februari 2018. Likvidationen avslutades den 19 mars 2019. Den del som avser ABO är därmed slutbehandlad. Regeringen beslutade den 30 januari 2025 att sälja samtliga aktier i Lernia AB till Aurelius genom köparens dotterbolag AURELIUS Investment Lux Fourteen SARL. Aktieöverlåtelseavtalet undertecknades den 31 januari 2025 och köparen tillträdde aktierna den 28 mars 2025. Försäljningspriset för aktierna uppgick till drygt 120 miljoner kronor. Staten äger därmed inte längre några aktier i Lernia AB. Försäljningen slutredovisades i skrivelsen 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2024/25:140 s. 7). Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2013/14
4. Rskr. 2013/14:56
Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1
Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 60), 2014/15:75 (Fi 20), 2015/16:75 (Fi 13), 2016/17:75 (Fi 9), 2017/18:75 (Fi 6), 2018/19:75 (Fi 5), 2019/20:75 (Fi 5), 2020/21:75 (Fi 5), 2021/22:75 (Fi 5), 2022/23:75 (Fi 8), 2023/24:75 (Fi 5) och 2024/25:75 (Fi 5). Skrivelsen är slutbehandlad.
216
Punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler*: Riksdagen | Skr. 2025/26:75 |
har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en uppföljning av | Finans- |
förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). Regeringen | departementet |
har gett Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag |
|
(Fi 2022:04) i uppdrag att göra en uppföljning. Kommittén har i två |
|
tilläggsdirektiv fått ett utvidgat uppdrag och förlängd utredningstid (dir. |
|
2023:10 som beslutades den 26 januari 2023 och dir. 2023:128 som |
|
beslutades den 7 september 2023). Kommittén redovisade sitt uppdrag den |
|
3 juni 2024 genom betänkandet Förenkla och förbättra! (SOU 2024:36). |
|
Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 18 oktober 2024. |
|
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 Förslag till statens |
|
budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 13.8) föreslog regeringen |
|
enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag. Genom |
|
förslagen i nämnda proposition ansåg regeringen att tillkännagivandet var |
|
tillgodosett och därmed slutbehandlat. Riksdagen antog den 27 november |
|
2025 regeringens förslag (bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64) och |
|
lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2026. Punkten är slutbehandlad. |
|
5. Rskr. 2013/14:186 |
|
Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm |
|
Prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 26), 2015/16:75 (Fi 18), |
|
2016/17:75 (Fi 11), 2017/18:75 (Fi 8), 2018/19:75 (Fi 7), 2019/20:75 |
|
(Fi 7), 2020/21:75 (Fi 7), 2021/22:75 (Fi 7), 2022/23:75 (Fi 10), |
|
2023/24:75 (Fi 6) och 2024/25:75 (Fi 6). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 3 om ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av |
|
fastighet, c): Fortifikationsverket har tidigare tecknat ett intentionsavtal |
|
tillsammans med Järfälla kommun och Försvarsmakten gällande en möjlig |
|
etablering av ett nytt högkvarter för Försvarsmakten på den aktuella |
|
fastigheten. Det har genomförts några mindre fastighetsjusteringar mellan |
|
kommunen och staten. Vidare har mark överförts från myndigheten till |
|
kommunen i takt med att detaljplaner har beslutats. Fortifikationsverket |
|
bedömer att det finns ett fortsatt behov av statlig äganderätt av del av |
|
fastigheten för att kunna tillgodose totalförsvarets behov. Frågorna rör |
|
komplexa förhållanden som berör ett flertal parter. Det förändrade om- |
|
världsläget medför behov av fortsatt och fördjupad analys. Under 2024 och |
|
2025 har det pågått diskussioner mellan berörda parter. Punkten är inte |
|
slutbehandlad. |
|
Riksmötet 2016/17 |
|
6. Rskr. 2016/17:333 |
|
Statligt ägda bolag i omvandling |
|
Prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 76), 2018/19:75 (N 53), |
|
2019/20:75 (N 22), 2020/21:75 (N 15), 2021/22:75 (N 13), 2022/23:75 |
|
(Fi 13), 2023/24:75 (Fi 8) och 2024/25:75 (Fi 8). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. | 217 |
|
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
218
Punkt 1 om omvandling av vissa statligt ägda bolag när det gäller a) 14: Riksdagen har bemyndigat regeringen att medge att AB Göta kanalbolag pantsätter, utarrenderar, avstyckar eller helt eller delvis avyttrar sådan mark inom den s.k. kanalfastigheten som inte behöver ägas av bolaget för att bevara Göta kanals värde som kulturhistoriskt byggnadsverk eller turistattraktion. Bolaget hemställde den 18 januari 2018 om regeringens medgivande att få avyttra vissa delar av den s.k. kanalfastigheten i enlighet med riksdagens bemyndigande. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att delvis bifalla bolagets hemställan och medgav att bolaget pantsätter, utarrenderar, avstyckar och helt eller delvis avyttrar de fastigheter och delar av fastigheter som framgår av regeringens beslut. Regeringen be- slutade den 20 december 2018 att avslå en ansökan från två privatpersoner att förvärva en fastighet från bolaget med stöd av riksdagens bemyndi- gande. Efter att samma privatpersoner på nytt ansökt om att förvärva den aktuella fastigheten beslutade regeringen den 18 september 2025 att inte vidta någon åtgärd med anledning av hemställan, eftersom det i ärendet framkommit att bolaget anser att fastigheten inte bör säljas. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2018/19
7. Rskr. 2018/19:288
Vårändringsbudget för 2019
Prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 75), 2020/21:75 (Fi 36), 2021/22:75 (Fi 24), 2022/23:75 (Fi 19), 2023/24:75 (Fi 11) och 2024/25:75 (Fi 9).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomst- beräkning, i) och j): När det gäller fastigheten Stockholm Ladugårds- bron 14 har ett förnyat underlag begärts in från Statens fastighetsverk under 2022. Underlaget ingår i den fortsatta beredningen av ärendet. Ny information om den nämnda fastigheteten har därefter tillkommit. Ett förnyat underlag har begärts in från Statens fastighetsverk under slutet av 2025. Ärendet bereds därför alltjämt i Regeringskansliet. Punkterna är inte slutbehandlade.
Riksmötet 2019/20
8. Rskr. 2019/20:74
Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning Prop. 2019/20:15, bet. 2019/20:TU4
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 50), 2020/21:75 (I 26), 2021/22:75 (I 25), 2022/23:75 (Fi 23), 2023/24:75 (Fi 13) och 2024/25:75 (Fi 10).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om instansordning vid överklagan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se
över möjligheten för Säkerhetspolisen och Försvarsmakten att överklaga beviljande eller återkallande av tillstånd till regeringen när det är motiverat utifrån Sveriges säkerhet (bet. 2019/20:TU4 s. 13). Frågan har beretts inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. Ytterligare överväganden krävs dock, varför frågan inte behandlades i propositionen Genomförande av direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (prop. 2021/22:136). Under 2023 initierades en närmare dialog mellan de berörda departementen i syfte att fastställa hur tillkännagivandet bör tillmötesgås. Ärendet har under 2024 och 2025 beretts vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
9. Rskr. 2019/20:179
Spelfrågor
Mot. 2018/19:2446 yrkande 23 och 2019/20:3255 yrkande 29, bet. 2019/20:KrU6
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 58), 2021/22:75 (N 26), 2022/23:75 (LI 36), 2023/24:75 (LI 29) och 2024/25:75 (LI 25). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 9 om hästnäringen m.m. på en omreglerad spelmarknad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se till att arbetet med att ta fram förslag till en ny modell för finansiering av hästnäringen sker skyndsamt och redovisas snarast, dock senast under hösten 2020 (bet. 2019/20:KrU6 s. 19 f.). Tillkännagivandet har behandlats i Spelmarknadsutredningens delbetän- kande Hästnäringens finansiering på den omreglerade spelmarknaden (SOU 2020:64), som lämnades den 31 oktober 2020. Utredningen bedömde att hittillsvarande modell för finansiering är hållbar och föreslog inte någon ny finansieringsmodell för hästnäringen. Utredningen bedömde vidare att det finns behov av en översyn av ansvarsfördelningen mellan staten och trav- och galoppsporten när det gäller finansieringen av verksamheten i Hästnäringens nationella stiftelse (HNS).
Den 13 juni 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över möjligheterna att underlätta företagande inom hästnäringen och deltagande i hästsporten samt kartlägga behovet av kompetensförsörjning och kompetensutveckling inom hästnäringen (dir. 2024:58). Syftet med utredningen var att stärka konkurrenskraften i hela näringen och göra den tillgänglig för flera. Utredningen överläm- nande den 28 maj 2025 betänkandet En stärkt hästnäring – för företagande, jämställdhet, jämlikhet och folkhälsa (SOU 2025:58).
Sedan 1970-talet har det funnits ett avtal mellan staten och de förbund som äger Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG). Avtalet reglerar bl.a. att staten ska ha viss kontroll över ATG och att ATG ska ställa ekonomiska resurser till hästsportens och HNS förfogande. Riksdagen beslutade den 2 april 2025 att anta regeringens förslag i propositionen Avveckling av
statliga kasinon (prop. 2024/25:73, bet. 2024/25:KrU9, rskr. 2024/25:171). I propositionen bedömde regeringen att kontrollen över ATG bör överlämnas till dess ägare, förutsatt att den långsiktiga
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
219
Skr. 2025/26:75 | finansieringen av hästnäringen kan säkerställas utan sådan kontroll. Mot | ||
Finans- | denna bakgrund beslutade regeringen den 10 april 2025 att godkänna | ||
departementet | ändringar i ATG:s bolagsordning och ingå ett nytt avtal med bolagets | ||
| ägare (Fi2023/03305). |
| |
| Tillkännagivandet | behandlades i | budgetpropositionen för 2026 |
| (prop. 2025/26:1 utg.omr. 17 avsnitt 17.3). I budgetpropositionen anförde | ||
| regeringen att den nya avtalskonstruktionen syftar till att säkerställa en | ||
| långsiktig finansiering av hästnäringen och inte till att vare sig ge staten | ||
| inflytande i bolaget eller uppfylla det spelpolitiska målet. Regeringens | ||
| kontroll över ATG minskar med det nya avtalet bl.a. eftersom regeringen | ||
| inte längre kommer att nominera styrelseledamöter till bolaget. ATG:s | ||
| överskott ska även fortsättningsvis gå till hästnäringen och medel ska | ||
| avsättas till HNS. Regeringen kommer också att nominera en ledamot till | ||
| HNS:s styrelse. Genom det nya avtalet finns en långsiktig lösning för | ||
| finansieringen av hästnäringen och HNS:s verksamhet. Regeringen | ||
| konstaterade i propositionen att syftet med tillkännagivandet därmed fick | ||
| anses tillgodosett med en annan lösning än den som riksdagen föreslagit. | ||
| Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slut- | ||
| behandlad. |
|
|
| Riksmötet 2020/21 |
|
|
| 10. Rskr. 2020/21:12 |
| |
| Utvidgad förundersökningsrätt för Tullverket | ||
| Prop. 2019/20:169, bet. 2020/21:JuU2 |
| |
| Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 102), 2021/22:75 (Fi 41), | ||
| 2022/23:75 (Fi 29), 2023/24:75 (Fi 15) och 2024/25:75 (Fi 12). | ||
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| |
| Punkt 2 om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet*: Riksdagen har | ||
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare | ||
| stärka Tullverkets | brottsbekämpande | verksamhet (bet. 2020/21:JuU2 |
| s. 5 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:3638 yrkandena 1 och 2 | ||
| samt 2019/20:3639. |
|
|
| Den 23 juni 2021 beslutade riksdagen propositionen Tullverket ges en | ||
utökad möjlighet att ingripa mot brott (prop. 2020/21:192). I propositionen ansåg regeringen att förslagen om att Tullverket ges en möjlighet att ingripa mot brott som inte faller inom myndighetens verksamhetsområde samt genom tillsättandet av Tullbefogenhetsutredningen som bl.a. har till uppgift att lämna förslag om en samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter, att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slut- behandlat.
I justitieutskottets betänkande över propositionen Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott (prop. 2020/21:192) angav utskottet att utskottet inte hade något att invända mot den redovisning som regeringen lämnat om beredningen av utskottets tidigare tillkänna- givanden (2020/21:JuU37 s. 17). Detta uppfattade regeringen som att riksdagen accepterade att tillkännagivandet var slutbehandlat. Regeringen redovisade tillkännagivandet som slutbehandlat i skrivelsen 2021/22:75, Fi 41.
220
Ikonstitutionsutskottets betänkande 2021/22:KU21 anförde justitie- utskottet att utskottet inte anser att tillkännagivandet är tillgodosett. Skälen för detta var enligt utskottet att den nya regleringen enbart ger Tullverket rätt att agera när den av en slump hittar smuggelgods. Tillkännagivandet innebär enligt utskottet att Tullverket ska kunna vara brottsbekämpande och på egen hand agera för att hindra smuggelgods från att föras ut ur landet, vilket myndigheten i dag fortfarande inte kan. Den omständigheten att regeringen tillsatt en utredning om en samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter ändrade inte utskottets bedömning. Punkten stod därför åter som öppen.
Den 30 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Tull- befogenhetsutredningen (dir. 2023:43). Tilläggsdirektivet innebar att utredaren skulle lämna författningsförslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras oavsett ställningstagande i sak. Den 18 december 2023 överlämnades betänkandet Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99). Betänkandet remitterades och remisstiden löpte ut den 28 mars 2024. Regeringen beslutade propositionen Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (prop. 2024/25:129) den 13 mars 2025. Propositionen innehöll bl.a. förslag om ett nytt brott, utförselhäleri, som föreslogs ingå i Tullverkets direkta brottsbekämpning. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett genom förslaget om utförselhäleri och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
11. Rskr. 2020/21:163
Mer träffsäkra krisstöd för företag för att möta coronapandemins konsekvenser
Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU38
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 48), 2022/23:75 (Fi 34), 2023/24:75 (Fi 17) och 2024/25:75 (Fi 13).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om regelverket för korttidspermitteringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher (bet. 2020/21:FiU38 s. 5 f.). Den 10 juni 2021 beslutade regeringen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av corona- viruset (prop. 2020/21:208). I propositionen lämnades bl.a. förslag till lagstiftning som innebar att det förstärkta stödet vid korttidsarbete som gällde under perioden december 2020–juni 2021 förlängdes med ytterligare tre månader t.o.m. september samma år. Med beaktande av bl.a. tillkännagivandet föreslogs en ny s.k. jämförelsemånad under förläng- ningen av stödet. Genom att bestämma en ny jämförelsemånad har större hänsyn kunnat tas till arbetsgivare med säsongsberoende verksamheter (prop. 2020/21:208 s. 17). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79). Kommittén ska bl.a. se över om det går att förenkla regelverket och göra det mer flexibelt. Vid kommitténs utvärdering av stödet ska betydelsen för
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
221
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
222
olika branscher och för arbetsgivare som bedriver säsongsberoende verksamhet beaktas. Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
12. Rskr. 2020/21:302
En utvidgad bidragsbrottslag Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU26
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 79), 2022/23:75 (Fi 39), 2023/24:75 (Fi 19) och 2024/25:75 (Fi 15).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om en utvidgad bidragsbrottslag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvidgning av bidragsbrottslagen (bet. 2020/21:SfU26 s. 5). Den 31 mars 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag (dir. 2022:25). Enligt direktiven skulle en särskild utredare undersöka hur ett straffrättsligt skydd, motsvarande det som i bidrags- brottslagen (2007:612) finns för ekonomiska förmåner och stöd till enskilda personer, kan införas även för statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Utredaren skulle bl.a. kartlägga och analysera statliga stöd till företag och andra juridiska personer, identifiera vilka stöd som har behov av ett särskilt straffrättsligt skydd i förhållande till vad som gäller i dag samt föreslå hur ett sådant straffrättsligt skydd bör utformas. Utredaren skulle samtidigt överväga om tillämpningsområdet för lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bör utvidgas och t.ex. omfatta felaktiga utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Syftet med utredningen var att stärka skyddet för de statliga stödsystemen genom effektiva och ändamålsenliga bestämmelser för att motverka och lagföra brott riktade mot dessa system. Utredaren överlämnade den 26 mars 2024 betänkandet Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag (SOU 2024:24). Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den
19augusti 2024. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr.
4avsnitt 2.9.4) aviserades att regeringen avsåg att lämna förslag om ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och att förslagen beräknas innebära ökade kostnader för Ekobrottsmyndigheten fr.o.m. 2026. Regeringen beslutade den 19 juni 2025 propositionen Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag (prop. 2024/25:187). Propositionen innehöll bl.a. förslag om en ny straffrättslig lag, benämnd subventionsbrottslag, till skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett genom förslaget om en subventionsbrottslag. Tillkänna- givandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
13. Rskr. 2020/21:321
Åtgärder avseende stöd vid korttidsarbete Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:NU30
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 82), 2022/23:75 (Fi 40), | Skr. 2025/26:75 |
2023/24:75 (Fi 20) och 2024/25:75 (Fi 16). | Finans- |
Skrivelsen är inte slutbehandlad. | departementet |
Punkt 1 om kortare handläggningstider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider (bet. 2020/21:NU30 s. 8 f.). Enligt utskottet bör regeringen säkerställa att handläggningstiderna för stöd vid korttidsarbete förkortas ytterligare. Medel har tillförts Tillväxtverket genom Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av corona- viruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). I och med anslagsförstärkningen bedömde regeringen att Tillväxtverket fick nödvändiga finansiella förutsättningar för att förkorta handläggnings- tiderna i de fall det var möjligt (prop. 2020/21:208 s. 46). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén överväga lagändringar som säkerställer en snabb handläggning, exempelvis en tidsgaranti (dir. 2021:79). Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slut- betänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om särskilda straffbestämmelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om särskilda straffbestämmelser (bet. 2020/21:NU30 s. 13). Enligt utskottet bör regeringen skyndsamt se över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser för stöd vid korttidsarbete. Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén se över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser (dir. 2021:79). Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om proportionalitet vid avstämning och återkrav*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökad proportionalitet vid avstämningar och återkrav (bet. 2020/21:NU30
s.16 f.). Enligt utskottet bör regeringen skyndsamt utreda hur proportiona- liteten vid avstämningar och återkrav av preliminärt stöd kan ökas.
Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén se över bestäm- melserna om återbetalningsskyldighet och återkrav av stöd (dir. 2021:79). Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet.
Regeringen lämnade den 23 september 2021 propositionen En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning (prop. 2021/22:14) till riksdagen med förslag om att arbetsgivare som har blivit återbetalnings-
223
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
224
skyldiga för preliminärt stöd, med anledning av att deras anmälan om avstämning har kommit in för sent, i vissa fall ska kunna lämna in en ny anmälan om avstämning av preliminärt stöd. Därigenom får de arbets- givare som brustit i sin anmälningsskyldighet och blivit återbetalnings- skyldiga en möjlighet att ändå få slutligt stöd. I propositionen föreslås även ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning för att öka förutse- barheten och rättssäkerheten samt säkerställa att kravet på proportionalitet upprätthålls. Riksdagen har antagit regeringens förslag (bet. 2021/22:NU6, rskr. 2021/22:16). Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 och 3.
14. Rskr. 2020/21:414
Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott Prop. 2020/21:192, bet. 2020/21:JuU37
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 102), 2022/23:75 (Fi 42), 2023/24:75 (Fi 22) och 2024/25:75 (Fi 17).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 5 om Tullverkets uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett utökat uppdrag för Tullverket att kontrollera utförsel av varor (bet. 2020/21:JuU37 s. 17). Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) förlängs. Uppdraget skulle i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Den 30 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Tullbefogenhetsutredningen (dir. 2023:43). Tilläggsdirektivet innebar att utredaren skulle lämna författningsförslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras oavsett ställningstagande i sak. Den 18 december 2023 överlämnades betänkandet Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99). Betänkandet remitterades och remisstiden löpte ut den 28 mars 2024. Regeringen beslutade propositionen Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (prop. 2024/25:129) den 13 mars 2025. Propositionen innehöll bl.a. förslag om ett nytt brott, utförselhäleri, som föreslogs ingå i Tullverkets direkta brottsbekämpning. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett genom förslaget om utförselhäleri och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 7 om införande av utförsel av stöldgods som brott enligt smugglingslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utförsel av stöldgods ska utgöra ett brott enligt smugglingslagen (bet. 2020/21:JuU37 s. 17 f.). Den 13 april 2022 beslu- tade regeringen att utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) skulle förlängas. Uppdraget skulle i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Enligt tilläggsdirektiven skulle utredaren analysera och ta ställning till om Tullverket bör få utökade möjligheter att göra fler kontroller av utförsel av varor, analysera behovet och möjligheterna att göra utförsel av stöldgods till ett brott enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling, och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2022:29). Den 30 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Tullbefogenhetsutredningen (dir. 2023:43). Tilläggsdirektivet innebar att utredaren skulle lämna författningsförslag på hur utförsel av stöldgods kan
kriminaliseras oavsett ställningstagande i sak. Den 18 december 2023 | Skr. 2025/26:75 |
överlämnades betänkandet Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta | Finans- |
åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99). Betänkandet | departementet |
remitterades och remisstiden löpte ut den 28 mars 2024. Regeringen |
|
beslutade propositionen Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (prop. |
|
2024/25:129) den 13 mars 2025. Propositionen innehöll bl.a. förslag om |
|
ett nytt brott, utförselhäleri, som föreslogs ingå i Tullverkets direkta |
|
brottsbekämpning. I propositionen bedömde regeringen att tillkänna- |
|
givandet var tillgodosett genom förslaget om utförselhäleri och därmed |
|
slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
|
15. Rskr. 2020/21:416 |
|
Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjuk- |
|
försäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt |
|
andra åtgärder |
|
Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 103), 2022/23:75 (Fi 43), |
|
2023/24:75 (Fi 23) och 2024/25:75 (Fi 18). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 4 om stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om flexibiliteten i regelverket för stöd vid korttidsarbete för säsongs- varierande verksamhet (bet. 2020/21:FiU52 s. 26). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid kort- tidsarbete. Kommittén ska bl.a. analysera om regelverket kan förenklas och göras mer flexibelt (dir. 2021:79). Kommittén överlämnade den
29november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete
– ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2021/22
16. Rskr. 2021/22:16
En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning
Prop. 2021/22:14, bet. 2021/22:NU6
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 109), 2022/23:75 (Fi 44), 2023/24:75 (Fi 24) och 2024/25:75 (Fi 19).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om effekter av försenat eller uteblivet stöd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör analysera i vilken utsträckning företag hamnat hos Kronofogden utan egen förskyllan genom att utlovat stöd med anledning av coronaviruset försenats eller uteblivit, och vid behov ta initiativ för att hantera de problem som uppkommit för dessa företag på grund av detta (bet. 2021/22:NU6 s. 5 f.). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en
kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79).
225
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
226
Kommittén ska bl.a. utvärdera stödets betydelse för konkurser samt företagens möjligheter att återstarta efter krisen. Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
17. Rskr. 2021/22:101
Riskskatt för kreditinstitut
Prop. 2021/22:26, bet. 2021/22:SkU11
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 126), 2022/23:75 (Fi 48), 2023/24:75 (Fi 28) och 2024/25:75 (Fi 21).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om undantag för Kommuninvest m.m.*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om undantag för Kommuninvest och om kompensation (bet. 2021/22:SkU11 s. 15 f.). Regeringen för en dialog med Europeiska kommissionen om riskskatt för kreditinstitut där olika handlingsalternativ har lyfts fram. Dialogen är ännu inte avslutad. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.2) aviserade regeringen att en översyn av riskskatten ska initieras med anledning av tillkännagivanden från riksdagen. Den 26 september 2025 tillsatte regeringen en kommitté som ska göra en översyn av beskattningen av banker och andra kreditinstitut (dir. 2025:87). I uppdraget ingår bl.a. att analysera hur sådan verksamhet som Kommuninvest bedriver kan undantas från riskskatt. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 januari 2027. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om lokalt förankrad bankverksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om lokalt förankrad bankverksamhet (bet. 2021/22:SkU11 s. 18). Regeringen har för avsikt att analysera frågan, men har fokuserat på den dialog som förs med Europeiska kommissionen om riskskatt för kreditinstitut. De handlings- alternativ som diskuteras med Europeiska kommissionen avseende undantag för Kommuninvest har också bäring på analysen av frågan om lokalt förankrad bankverksamhet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.2) aviserade regeringen att en översyn av riskskatten ska initieras med anledning av tillkännagivanden från riksdagen. Den 26 september 2025 tillsatte regeringen en kommitté som ska göra en översyn av beskattningen av banker och andra kreditinstitut (dir. 2025:87). Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 januari 2027. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om skadliga effekter*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om skadliga effekter (bet. 2021/22:SkU11 s. 18 f.). Regeringen har för avsikt att följa frågan. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.2) aviserade regeringen att en översyn av riskskatten ska initieras med anledning av tillkännagivanden från riksdagen. Den 26 september 2025 tillsatte regeringen en kommitté som ska göra en översyn av beskattningen av banker och andra kreditinstitut (dir. 2025:87).
Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 januari 2027. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 4.
18. Rskr. 2021/22:119
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU2
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 129), 2022/23:75 (Fi 50), 2023/24:75 (Fi 29) och 2024/25:75 (Fi 22).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) förvärv av fastigheter: Riksdagen har godkänt att regeringen under 2022–2025 får besluta om avsteg från principen om affärsmässighet vid förvärv av fastigheter som ska ingå i det slutna beståndet av försvarsanläggningar även om de har ett betydande värde, under förutsättning att det krävs för genomförandet av beslut om totalförsvaret. Regeringen har haft en löpande dialog med berörda myndigheter och kommunicerat möjligheten till avsteg från principen om affärsmässighet med dem. Principen har haft betydelse för tillämpningen när det gäller handläggning och beslut i enskilda ärenden. Därutöver har regeringen bl.a. i regleringsbreven för budgetåren 2022– 2025 avseende Fortifikationsverket bemyndigat myndigheten att förvärva fast egendom, även om det funnits skäl att göra avsteg från kravet på affärsmässighet. Tidsperioden för bemyndigandet har löpt ut. Punkten är slutbehandlad.
19. Rskr. 2021/22:236
Mervärdesskatt
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SkU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 72), 2023/24:75 (Fi 33) och 2024/25:75 (Fi 25).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 5 om omvandling av lokaler och kontor till bostäder*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att skyndsamt se över skattelagstiftningen i syfte att säkerställa att den inte i onödan minskar incitamenten att omvandla lokaler och kontor till bostäder (bet. 2021/22:SkU16 s. 26 f.). Regeringen beslutade den 13 december 2023 förordningen (2023:903) om stöd till kommuner för detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse och omvandlingar från lokaler till bostäder. Enligt förordningen kan kommuner som antar detaljplaner som möjliggör omvandlingar från lokaler till bostäder erhålla stöd. Regeringen beslutade den 12 februari 2025 om en höjning av stödnivån från 150 kronor till 300 kronor per kvadratmeter lokalarea som kan omvandlas till boarea (förordningen [2025:90] om ändring i förordningen [2023:903] om stöd till kommuner för detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse och omvandlingar från lokaler till bostäder). I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 13.23) konstaterade regeringen att de negativa effekter som nämns i tillkännagivandet är en direkt effekt av att uthyrning av bostäder inte är
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
227
Skr. 2025/26:75 | skattepliktig för mervärdesskatt och att avdrag inte får göras för ingående | |
Finans- | mervärdesskatt som hänför sig till stadigvarande bostad. Vidare konsta- | |
departementet | terade regeringen att effekterna inte kan åtgärdas på något annat sätt än att | |
| göra uthyrning av bostäder skattepliktig och slopa avdragsbegränsningen. | |
| Efter en genomgång av de negativa effekter en sådan ändring skulle | |
| medföra bedömde regeringen sammantaget att nackdelarna med ändringen | |
| överväger fördelarna och angav att den därför inte avser att genomföra | |
| några åtgärder med anledning av tillkännagivandet. Tillkännagivandet | |
| ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. | |
| 20. Rskr. 2021/22:268 |
|
| Företag, kapital och fastighet |
|
| Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SkU14 | |
| Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 78), 2023/24:75 (Fi 35) och | |
| 2024/25:75 (Fi 26). |
|
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
| Punkt 10 om avdrag för sponsring av idrott (reservation 23)*: Riksdagen | |
| har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om avdrag | |
| för sponsring av idrott. Enligt tillkännagivandet ska regeringen göra en | |
| översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd | |
| sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk (bet. 2021/22:SkU14 | |
| s. 73 f.). Regeringen beslutade den 4 november 2024 tilläggsdirektiv till | |
| utredningen som ser över skatteincitamenten för juridiska personers gåvor | |
| till ideell verksamhet (Fi 2024:103). Utredaren skulle bl.a. analysera om | |
| det finns behov av särskilda bestämmelser om avdrag eller annan | |
| skattelättnad för utgifter för sponsring i inkomstskattelagen. I sin analys | |
| skulle utredaren göra en bedömning bl.a. av om det finns behov av | |
| lagändringar för att göra sponsring mer jämställd. Utredningen har | |
| slutredovisats den 19 januari 2026. Punkten är inte slutbehandlad. | |
| Punkt 12 om tonnageskatt m.m.*: Riksdagen | har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om den kustnära sjöfarten och systemet | |
| med tonnagebeskattning samt om stämpelskatten på fartygsinteckningar | |
| (bet. 2021/22:SkU14 s. 42 f.). Infrastruktur- och bostadsministern har den | |
| 29 juni 2023 utsett en bokstavsutredare som ska analysera om det finns | |
| skäl att avskaffa stämpelskatt vid beviljande av ansökan om inteckning i | |
| skepp samt utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla systemet med | |
| tonnagebeskattning. Uppdraget redovisades i promemorian Vågade skatter | |
| till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet den 11 januari 2024 | |
| (LI2024/00068). Promemorian innehåller inga lagförslag, men har | |
| skickats på remiss. Remisstiden gick ut den 25 mars 2024. | |
| Remissinstansernas synpunkter avseende systemet med tonnage- | |
| beskattning har analyserats i Finansdepartementet. Därefter har | |
| Finansdepartementet den 24 juni 2025 skickat promemorian Förbättrade | |
| regler för svensk tonnagebeskattning (Fi2025/0144) på remiss. | |
| Remisstiden gick ut den 3 oktober 2025. Regeringen beslutade den | |
| 20 november 2025 lagrådsremissen Förbättrade | regler för svensk |
| tonnagebeskattning och en proposition planeras till 2026. Finans- | |
| departementet har den 18 oktober 2024 remitterat promemorian Slopad | |
228
stämpelskatt vid inteckning i skepp. Remisstiden löpte ut den 20 december
2024. Regeringen beslutade den 6 mars 2025 propositionen Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp (prop. 2024/25:107). I propositionen föreslogs slopad stämpelskatt vid beviljande av ansökningar om inteckning i skepp. Riksdagen antog den 20 maj 2025 regeringens förslag (bet. 2024/25:SkU20, rskr. 2024/25:206) och lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
21. Rskr. 2021/22:271
Polisfrågor
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21 och 2021/22, bet. 2021/22:JuU22
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 79), 2023/24:75 (Fi 36) och 2024/25:75 (Fi 27).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 58 om Tullverkets befogenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Tullverkets befogenheter (bet. 2021/22:JuU22 s. 110 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) skulle förlängas. Uppdraget skulle i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Den 30 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Tullbefogen- hetsutredningen (dir. 2023:43). Tilläggsdirektiven innebar att utredaren, oavsett ställningstagande i sak, skulle lämna författningsförslag som innebar att utförsel av stöldgods kriminaliseras.
Tullbefogenhetsutredningen lämnade den 2 september 2022 delbetän- kandet Tullverkets rättsliga befogenheter i en ny tid (SOU 2022:48). Del- betänkandet remitterades och remisstiden löpte ut den 9 december 2022. Regeringen beslutade utifrån förslagen i betänkandet den 11 april 2024 propositionen Ny tullbefogenhetslag (prop. 2023/24:132). Riksdagen antog regeringens förslag den 2 oktober 2024 (bet. 2024/25:SkU2, rskr. 2024/25:8) och lagändringarna trädde i kraft den 7 november 2024.
Den 18 december 2023 överlämnades betänkandet Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99). Betänkandet remitterades den 29 december 2023 och remisstiden löpte ut den 28 mars 2024. Angående den del av tillkännagivandet som gäller översyn av tulltjänstemännens utbildning angav regeringen i propositionen Ny tullbefogenhetslag (prop. 2023/24:132) följande. Tulltjänstemän har, inom Tullverkets verksamhetsområden, lika långtgående befogenheter som polismän och god kompetens, kunskap och erfarenhet av att agera polisiärt. Tullverket bedriver utbildning av sina tjänstemän i egen regi och regeringen ser i nuläget inte några skäl för en annan ordning. Regeringen angav därvid att den inte avser att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av tillkännagivandet i denna del.
Vad gäller den del av tillkännagivandet som rör utförsel av stöldgods beslutade regeringen den 13 mars 2025 propositionen Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (prop. 2024/25:129). Propositionen innehöll bl.a. förslag om ett nytt brott, utförselhäleri, som föreslogs ingå i Tullverkets direkta brottsbekämpning. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett genom förslaget om utförselhäleri och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
229
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
230
22. Rskr. 2021/22:304
En utvidgad rätt till återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar Prop. 2021/22:74, bet. 2021/22:FiU36
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 86), 2023/24:75 (Fi 38) och 2024/25:75 (Fi 29).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om att utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas (bet. 2021/22:FiU36 s. 7) och därmed bifallit motion 2021/22:4366 yrkande 1. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2023 Finansinspektionen i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella legala och praktiska hinder för flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring och föreslå åtgärder för att undanröja dem. Uppdraget redovisades den 15 september 2023. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.3.3 s. 23) redovisade regeringen att Finansinspektionen inte föreslår några lagändringar och att regeringen därmed ansåg att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 3 om att utreda möjligheten att ta bort kravet på firmatecknares underskrift vid flytt av tjänstepension från tidigare arbetsgivare*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att rege- ringen bör utreda om det är möjligt att ta bort kravet på underskrift av tidigare arbetsgivare vid flytt av tjänstepension (bet. 2021/22:FiU36 s. 8) och därmed bifallit motion 2021/22:4366 yrkande 2. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2023 Finansinspektionen i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella legala och praktiska hinder för flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring och föreslå åtgärder för att undanröja dem. Uppdraget redovisades den 15 september 2023. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.3.3 s. 23) redovisade regeringen att Finansinspektionen inte föreslår några lagändringar och att regeringen därmed ansåg att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
23. Rskr. 2021/22:308
Ett moderniserat konsumentskydd
Prop. 2021/22:174, motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU19
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 87), 2023/24:75 (Fi 39) och 2024/25:75 (Fi 30).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 4 om informationskravet vid prissänkning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om informationskravet vid prissänkning (bet. 2021/22:CU19 s. 23 f.) och därmed bifallit motion 2021/22:4530 yrkandena 1 och 2 samt motion 2021/22:4576. Av tillkännagivandet följer att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att förtydliga hur informationskravet i 7 a § prisinformationslagen (2004:347) ska tillämpas, bl.a. genom att förtydliga vilka varor som ska undantas så att det blir tydligt att t.ex. livsmedel ska undantas, och vilka konsekvenser
den nya bestämmelsen får för de näringsidkare som har flera försäljningsställen. Mot denna bakgrund fick Konsumentverket i regleringsbrevet för budgetåret 2023 i uppdrag att redovisa vilka konsekvenser införandet av bestämmelser om information vid prissänkningar i 7 a § prisinformationslagen har fått för konsumentmarknaderna. Uppdraget redovisades den 1 september 2024. Av redovisningen framgår bl.a. att myndigheten har granskat en stor mängd produkter och företag inom olika branscher. Därvid har framgått att 7 av 10 granskade bolag brustit i sin prismarknadsföring gentemot konsumenter. Tillkännagivandet behandlades i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 18 avsnitt 4.3.1). I budgetpropositionen anförde regeringen att det, på grund av utformningen av artikel 6a i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG av den 16 februari 1998 om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter (prisinformationsdirektivet, senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2161 av den 27 november 2019 om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG, 2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller bättre upprätthållande och modernisering av unionens konsumentskyddsregler), inte är möjligt att i författningstext mer exakt och fullständigt redogöra för vilka varor som träffas av undantaget och att det inte finns utrymme att utvidga undantaget till alla typer av livsmedel. I budgetpropositionen redovisades att Konsumentverket haft dialog med branschorganisationer, tagit fram en vägledning för näringsidkare och publicerat ett ställningstagande om hur prisinformation ska ges (KOVRS 2025:1). Mot denna bakgrund ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
24. Rskr. 2021/22:372
Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen Prop. 2021/22:217, bet. 2021/22:SkU28
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 99), 2023/24:75 (Fi 40) och 2024/25:75 (Fi 31).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 7 om folkbokföringsbrott m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med förslag på förändringar i fråga om folkbokföringsbrott som är effektiva men också ändamålsenliga (bet. 2021/22:SkU28 s. 23 f.).
Regeringen beslutade den 28 september 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och ta ställning till om, och i sådana fall hur,
ett utvidgat | straffansvar i folkbokföringslagen bör utformas |
(dir. 2023:134). | Utredningen om brottsbekämpning inom Skatteverket |
(Fi 2023:09) | överlämnade den 17 juni 2025 sitt betänkande |
Folkbokföringsverket, biometri och brottsbekämpning (SOU 2025:75). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 1 oktober 2025. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringens avsikt är att en proposition ska lämnas under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
231
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
232
25. Rskr. 2021/22:388
Straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning och övergripande miljöfrågor
Prop. 2021/22:167, bet. 2021/22:MJU29
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 102), 2023/24:75 (Fi 41) och 2024/25:75 (Fi 32).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 15 om djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livsmedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livs- medel (bet. 2021/22:MJU29 s. 54 f.). Regeringen beslutade den 9 februari 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga i vilken utsträckning krav på djurskydd ställs vid offentlig upphandling (dir. 2023:19). Utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion (LI 2023:01) överlämnade den 29 augusti 2024 sitt betänkande Animalie- produktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56). Av betänkandet framgår att andelen svenskt ursprung är relativt hög vid kommunernas offentliga inköp av livsmedel vilket enligt utredningen kan bero på att det ställs djurskyddskrav. Upphandlingsmyndighetens kriterie- databas med förslag på kravformuleringar kopplade till bl.a. djurskydd underlättar också för den som ska upphandla att ställa sådana krav. Av kommunernas måltidspolicyer framgår att det i hög grad finns ambitioner om att ställa djurskyddskrav vid offentlig upphandling. Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Tillkännagivandet behandlades i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 23 avsnitt 2). I budgetpropositionen angav regeringen att det pågår en översyn av EU:s upphandlingsdirektiv och att regeringen bl.a. framfört som Sveriges preliminära ståndpunkt att medborgarna bör kunna lita på att offentliga kontrakt tilldelas företag som håller en hög nivå av djurskydd. Med hänsyn till detta samt att kommunerna redan i dag i hög utsträckning ställer krav på djurskydd ansåg regeringen att det inte behövs några ytterligare åtgärder och att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
26. Rskr. 2021/22:402
Vårändringsbudget för 2022 samt extra ändringsbudget om stöd till Ukraina
Prop. 2021/22:99 och 2021/22:255, bet. 2021/22:FiU21
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 105), 2023/24:75 (Fi 42) och 2024/25:75 (Fi 33).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om skatt för pensionärer fr.o.m. den 1 januari 2023*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sänkt skatt för pensionärer (bet. 2021/22:FiU21 s. 9 f.). Tillkännagivandet innebär att skatten för samtliga pensionärer ska sänkas fr.o.m. den 1 januari 2023 genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget med 6 miljarder kronor. Den 28 september 2023 beslutade regeringen propositionen Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension (prop. 2023/24:13).
I propositionen föreslogs bl.a. att skatten för pensionärer skulle sänkas | Skr. 2025/26:75 | |
med totalt 2,18 miljarder kronor fr.o.m. den 1 januari 2024 genom en | Finans- | |
förstärkning av det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets | departementet | |
ingång har fyllt 66 år. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen |
| |
att skatten för pensionärer skulle sänkas med totalt 2,41 miljarder kronor |
| |
fr.o.m. den 1 januari 2025 genom en förstärkning av det förhöjda |
| |
grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år (prop. |
| |
2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12.1.4). Den |
| |
16 oktober 2025 beslutade regeringen propositionen Sänkt skatt på |
| |
arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning (prop. |
| |
2025/26:32). I propositionen föreslogs bl.a. att skatten för pensionärer |
| |
skulle sänkas med totalt 4,04 miljarder kronor fr.o.m. den 1 januari 2026 |
| |
genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget för personer som vid |
| |
årets ingång har fyllt 66 år. Genom förslaget i propositionen ansåg |
| |
regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten | är |
|
slutbehandlad. |
|
|
27. Rskr. 2021/22:466 |
|
|
Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd |
|
|
till Ukraina |
|
|
Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49 |
|
|
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 111), 2023/24:75 (Fi 46) och |
| |
2024/25:75 (Fi 35). |
|
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
Om utgiftsområde 24 Näringsliv, b): Den 1 september 2022 beslutade |
| |
regeringen om utbetalning av kapitaltillskott till Svenska rymdaktie- |
| |
bolaget om 476 miljoner kronor för omställning av verksamheten i |
| |
enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet. Den 7 september 2023 |
| |
beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott om ytterligare |
| |
212 miljoner kronor och den 5 december 2024 om ytterligare 77 miljoner |
| |
kronor för samma ändamål. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
|
Riksmötet 2022/23 |
|
|
28. Rskr. 2022/23:190 |
|
|
Företag, kapital och fastighet |
|
|
Motioner från allmänna motionstiden 2022/23, bet. 2022/23:SkU12 |
|
|
Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 72) och 2024/25:75 (Fi 41). |
|
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
Punkt 4 om investeringssparkonto*: Riksdagen har tillkännagett | för |
|
regeringen det som utskottet anför om att lagen om investeringssparkonto |
| |
ska förtydligas (bet. 2022/23:SkU12 s. 14 f.). Frågan bereds inom Finansdepartementet. Regeringen bedömer att frågan är komplex och kan behöva hanteras inom ramen för en statlig offentlig utredning. Punkten är inte slutbehandlad.
29. Rskr. 2022/23:254 |
|
Vårändringsbudget för 2023 | 233 |
|
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
234
Prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21
Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 85) och 2024/25:75 (Fi 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2023, utgiftsområde 2 Samhälls- ekonomi och finansförvaltning, d): Regeringen beslutade den 22 juni 2022 att avtalet med Europeiska kommissionen om bidrag för räntekostnader och kostnader för likviditetsförvaltning som avser ett makrofinansiellt stöd i form av lån till Ukraina under 2023 ska ingås. Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Punkten är inte slutbehandlad.
Nyare riksmöten
Riksmötet 2023/24
30. Rskr. 2023/24:47
Statens budget 2024 – Rambeslutet
Prop. 2023/24:1, 2023/24:13, 2023/24:14 och 2023/24:16, skr. 2023/24:128, bet. 2023/24:FiU1
Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 105) och 2024/25:75 (Fi 44). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2024–2026, d) beräkningen av inkomster i statens budget 2024, i) ålderspensionssystemets utgifter 2024 och punkt 6 om bemyndigande att överskrida anslag: Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2024 (skr. 2024/25:101 avsnitt 2). Punkterna är slutbehandlade.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2024: Den 18 januari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet i den del som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar och Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2024. Den 23 januari 2024 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2024 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Skrivelsen har i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2024 behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2024 (skr. 2024/25:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad.
31. Rskr. 2023/24:113
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FiU5
Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 121) och 2024/25:75 (Fi 46).
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
|
| Skr. 2025/26:75 | |
|
|
|
|
| Finans- |
Om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden | om | departementet | |||
ekonomiska åtaganden: Skrivelsen har i denna del behandlats i |
| ||||
budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 27 avsnitt 2.2). |
| ||||
Punkten är slutbehandlad. |
|
|
|
| |
Riksmötet 2024/25 |
|
|
|
|
|
32. Rskr. 2024/25:1 |
|
|
|
|
|
Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt |
|
| |||
stöd till Ukraina |
|
|
|
|
|
Prop. 2024/25:6, bet. 2024/25:FiU14 |
|
|
| ||
Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Fi 80). |
|
| |||
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
|
|
| |
Skrivelsen slutbehandlades i 2025 års ekonomiska vårproposition (prop. |
| ||||
2024/25:100 avsnitt 7). |
|
|
|
| |
33. Rskr. 2024/25:49 |
|
|
|
| |
Statens budget 2025 – Rambeslutet |
|
|
|
| |
Prop. 2024/25:1, 2024/25:15, 2024/25:25, 2024/25:26 och 2024/25:30, |
| ||||
bet. 2024/25:FiU1 |
|
|
|
|
|
Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Fi 88). |
|
| |||
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
|
| |
Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, |
| ||||
punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i |
| ||||
statens budget, a) utgiftstak för staten 2025–2027, d) beräkningen av |
| ||||
inkomster i statens budget 2025 och j) ålderspensionssystemets utgifter |
| ||||
2025 samt punkt 6 bemyndigande att överskrida anslag: Avsikten är att |
| ||||
skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse |
| ||||
Årsredovisning för staten 2025. Punkterna är inte slutbehandlade. |
|
| |||
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i |
| ||||
statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2025: Den 6 februari |
| ||||
2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet i den del som avser god- |
| ||||
kännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar och |
| ||||
Riksgäldskontorets | nettoutlåning | för | 2025. Den 19 februari 2025 |
| |
översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av |
| ||||
Riksgäldskontorets | nettoutlåning | för | 2025 till Riksgäldskontoret | för |
|
kännedom och beaktande. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2025 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, k) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2026 och 2027: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6 och 7). Punkten är slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), 2 c), 2 d), 2 j) och 6.
235
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
236
34. Rskr. 2024/25:116
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:NU1
Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Fi 101).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, c) AB Göta kanalbolag: På en extra bolagsstämma i AB Göta kanalbolag den 10 februari 2025 beslutades att uppdraget för bolaget ska utvidgas till att även omfatta Hjälmare kanal i enlighet med riksdagens bemyndigande. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en slutredovisning av ärendet under 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
35. Rskr. 2024/25:120
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU2
Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Fi 102). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) riksdagens tidigare ställningstagande i fråga om Statskontoret: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2 avsnitt 4). Punkten är slutbehandlad.
36. Rskr. 2024/25:123
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU5
Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (Fi 105).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2027. Punkten är inte slutbehandlad.
37. Rskr. 2024/25:129
2024 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2023/24:140, bet. 2024/25:NU4
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 19 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
38. Rskr. 2024/25:133
Utökade skyldigheter att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten Prop. 2024/25:45, bet. 2024/25:FiU19
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 januari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 35 och 36).
39. Rskr. 2024/25:138
Teknisk översyn av vissa indexeringsbestämmelser på punktskatteområdet
Prop. 2024/25:33, bet. 2024/25:SkU7 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 20 februari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 99–101).
40. Rskr. 2024/25:139
Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier Prop. 2024/25:47, bet. 2024/25:SkU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 20 februari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 102–104).
41. Rskr. 2024/25:144
Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina
Prop. 2024/25:94, bet. 2024/25:FiU29
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skrivelsen slutbehandlades i 2025 års ekonomiska vårproposition (prop. 2024/25:100 avsnitt 7).
42. Rskr. 2024/25:154
Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord Skr. 2024/25:35, bet. 2024/25:TU7
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 april 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
43. Rskr. 2024/25:156
Riksrevisionens rapport om statens tillsyn för att motverka penningtvätt Skr. 2024/25:52, bet. 2024/25:FiU16
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 10 april 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
44. Rskr. 2024/25:157
Riksrevisionens rapport om fastställande av identitet vid statliga myndigheter
Skr. 2024/25:56, bet. 2024/25:SkU10 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 18 december 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
237
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
238
45. Rskr. 2024/25:165
Åtgärder mot missbruk av alternativa betalningssystem Prop. 2024/25:67, bet. 2024/25:FiU27
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 mars 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 250–255).
46. Rskr. 2024/25:171
Avveckling av statliga kasinon
Prop. 2024/25:73, bet. 2024/25:KrU9
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 april 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 291 och 293).
47. Rskr. 2024/25:173
Godkännanden och medgivanden inom punktskatteområdet vid konkurs Prop. 2024/25:83, bet. 2024/25:SkU16
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 april 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 273–276).
48. Rskr. 2024/25:174
Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor
Skr. 2024/25:82, bet. 2024/25:FiU22
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 19 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
49. Rskr. 2024/25:181
Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina Prop. 2024/25:146, bet. 2024/25:FiU31
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skrivelsen slutbehandlades i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7).
50. Rskr. 2024/25:183
Regellättnader och ökad transparens på värdepappersmarknaden Prop. 2024/25:110, bet. 2024/25:FiU35
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 april 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 315–319).
51. Rskr. 2024/25:187
Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget
Prop. 2024/25:156, bet. 2024/25:FiU32 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt a): Den 8 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 321–326).
Punkt b): Avsikten är att skrivelsen i delen om godkännade av ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2025 ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
52. Rskr. 2024/25:188
EU:s IPI-förordning och upphandlingslagstiftningen
Prop. 2024/25:116, bet. 2024/25:FiU18
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 15 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 360–363).
53. Rskr. 2024/25:189
Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll i kommuner och regioner
Prop. 2024/25:80, bet. 2024/25:KU19 Skrivelsen är slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
Den 15 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 374).
54. Rskr. 2024/25:199
Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av el
Prop. 2024/25:109, bet. 2024/25:SkU17
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 22 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 539–541).
55. Rskr. 2024/25:203
Riksrevisionens rapport om distansarbete vid statliga myndigheter
Skr. 2024/25:95, bet. 2024/25:FiU28
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 6 november 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. |
|
56. Rskr. 2024/25:204 |
|
En effektivare förvaltning av buffertkapitalet |
|
Prop. 2024/25:133, bet. 2024/25:FiU36 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. | 239 |
|
Skr. 2025/26:75 |
|
|
|
Finans- | Den 22 maj 2025 utfärdade regeringen de | lagar riksdagen | antagit |
departementet | (SFS 376–385). |
|
|
| 57. Rskr. 2024/25:205 |
|
|
| Justering i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta |
| |
| Prop. 2024/25:128, bet. 2024/25:SkU19 |
|
|
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
|
| Den 22 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 517 | ||
| och 518). |
|
|
| 58. Rskr. 2024/25:206 |
|
|
| Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp |
|
|
| Prop. 2024/25:107, bet. 2024/25:SkU20 |
|
|
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
|
| Den 22 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 391 | ||
| och 392). |
|
|
| 59. Rskr. 2024/25:216 |
|
|
| Stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden |
|
|
| Prop. 2024/25:138, bet. 2024/25:FiU37 |
|
|
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
|
| Den 28 maj 2025 utfärdade regeringen de | lagar riksdagen | antagit |
| (SFS 596–603). |
|
|
60. Rskr. 2024/25:217
Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft
Prop. 2024/25:150, bet. 2024/25:NU20
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 587).
61. Rskr. 2024/25:223
Åtgärder mot missbruk av betalningssystemet Prop. 2024/25:134, bet. 2024/25:FiU38 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 5 juni 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 633–637).
62. Rskr. 2024/25:228
Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods Prop. 2024/25:129, bet. 2024/25:SkU21 Skrivelsen är slutbehandlad.
240
Den 5 juni 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 638–649).
63. Rskr. 2024/25:238
Riksrevisionens rapport om Spelinspektionens tillsynsverksamhet Skr. 2024/25:105, bet. 2024/25:KrU10
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 augusti 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
64. Rskr. 2024/25:252
Vårändringsbudget för 2025
Prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 12 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 1:14 (utg.omr. 02) och 1:2 (utg.omr. 26). Den 19 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende länsstyrelserna, Kammarkollegiet, Kronofogdemyndigheten, Post- och telestyrelsen, anslag 2:4 Informationsteknik och telekommunikation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer respektive anslagen 1:4 och 1:5 inom utgiftsområde 25. Den 26 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Statens fastighetsverk, Skatteverket respektive anslag 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.
Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, a): Den 19 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Kammarkollegiet. Punkten är slutbehandlad.
Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, b): Regeringen beslutade den 26 juni 2025 att medge att Fortifikationsverket under 2025 förvärvar fastigheten Göteborg Älvsborg 855:597 till en kostnad om högst 81 000 000 kronor. Punkten är slutbehandlad.
Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, c) och d): Regeringen beslutade den 19 juni 2025 att medge att Fortifikationsverket under 2025 genom försäljning överlåter fastigheterna Säffle Västbro 1:26 och Gävle Vi 44:5 samt del av fastigheten Söderhamn Tönnebro 1:3 för lägst 126 200 000 kronor. Punkterna är slutbehandlade.
Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, e) och f): Regeringen beslutade den 19 juni 2025 att medge att Fortifikationsverket under 2025 genom försäljning överlåter fastigheterna Ragunda Gevåg 2:27, Sundsvall Edsta 4:113, Sollefteå Guxås 1:24, Sollefteå Guxås 1:33 och Sollefteå Guxås 2:34 för lägst 131 500 000 kronor. Punkterna är slutbehandlade.
Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, g) och h): Den 26 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Fortifikationsverket. Punkterna är slutbehandlade.
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
241
Skr. 2025/26:75 | Om utgiftsområde 24 | Näringsliv, b): Den 26 juni 2025 beslutade | ||
Finans- | regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende | |||
departementet | anslag 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 | |||
| Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. | |||
| Om utgiftsområde 24 Näringsliv, c)–e): Vid en extra bolagsstämma i | |||
| Ersättningsmark i Sverige 2 AB den 17 december 2025 beslutades att | |||
| försätta bolaget i frivillig likvidation. Likvidationen beräknas avslutas | |||
| under 2026. Punkterna är inte slutbehandlade. | |||
| Om utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner: Den 19 juni 2025 | |||
| beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 | |||
| avseende anslagen | 1:4 | och | 1:5 inom utgiftsområde 25. Punkten är |
| slutbehandlad. |
|
|
|
| Följande punkter | är | inte | slutbehandlade: om utgiftsområde 24 |
| Näringsliv, c)–e). |
|
|
|
65. Rskr. 2024/25:264
Årsredovisning för staten 2024
Skr. 2024/25:101, bet. 2024/25:FiU30 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 18 september 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
66. Rskr. 2024/25:269
Partipolitiska lotterier
Prop. 2024/25:154, bet. 2024/25:KrU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 19 juni 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 767 och 768).
67. Rskr. 2024/25:276
Indelning i utgiftsområden
Prop. 2024/25:100, punkt 2, bet. 2024/25:KU22
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 18 september 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
68. Rskr. 2024/25:281
Extra ändringsbudget för 2025 – Kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB
Prop. 2024/25:185, bet. 2024/25:FiU33 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt a): Den 26 juni 2025 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB. Punkten är slutbehandlad.
Punkt b): Den 26 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 1:17 Kapitalinsatser i
242
statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är | Skr. 2025/26:75 |
slutbehandlad. | Finans- |
69. Rskr. 2024/25:288 | departementet |
| |
Redovisning av skatteutgifter 2025 |
|
Skr. 2024/25:98, bet. 2024/25:SkU22 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 21 augusti 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
70. Rskr. 2024/25:292
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
Prop. 2024/25:100, punkt 1, skr. 2024/25:120, bet. 2024/25:FiU20
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och punkt 2 om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2024: Skrivelsen har behandlats i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6). Punkterna är slutbehandlade.
Riksmötet 2025/26
71. Rskr. 2025/26:2
Godkännande för F-skatt – nya hinder och återkallelsegrunder
Prop. 2024/25:159, bet. 2024/25:SkU18
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 25 september 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 877).
72. Rskr. 2025/26:5
Extra ändringsbudget för 2025 – Försvarsmateriel och ytterligare stöd till Ukraina
Prop. 2025/26:14, bet. 2025/26:FiU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Avsikten är att slutbehandla skrivelsen i 2026 års ekonomiska vårproposition.
73. Rskr. 2025/26:7
Anpassningar till EU:s regelverk om hantering av finansiella företag i kris
Prop. 2024/25:172, bet. 2025/26:FiU7 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 2 oktober 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 890).
243
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
244
74. Rskr. 2025/26:29
Riksrevisionens rapport om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt Skr. 2024/25:184, bet. 2025/26:SkU7
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 4 december 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
75. Rskr. 2025/26:33
Regler om avstängning av statligt anställda
Prop. 2024/25:204, bet. 2025/26:AU4
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 13 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1020–1024).
76. Rskr. 2025/26:42
Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2024
Skr. 2024/25:130, bet. 2025/26:FiU6
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 november 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
77. Rskr. 2025/26:43
Kompletterande bestämmelser om flexiblare regler för utbetalning från pensionsförsäkring
Prop. 2024/25:200, bet. 2025/26:SkU3 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 20 november 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1241).
78. Rskr. 2025/26:47
Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten
Prop. 2025/26:20, bet. 2025/26:SkU8
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 november 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1333).
79. Rskr. 2025/26:56
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag Prop. 2024/25:187, bet. 2025/26:FiU12
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1267–1272).
80. Rskr. 2025/26:60
Anpassning av vissa skatte- och avgiftsnedsättningar till EU:s regler om statsstöd
Prop. 2025/26:24, bet. 2025/26:SfU7 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1334–1341).
81. Rskr. 2025/26:64
Statens budget 2026 – Rambeslutet
Prop. 2024/25:168, 2024/25:188, 2025/26:1, 2025/26:16, 2025/26:31 och 2025/26:32, bet. 2025/26:FiU1
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, b) utgiftstak för staten 2026–2028, e) beräkningen av inkomster i statens budget 2026 och k) ålderspensionssystemets utgifter 2026 samt punkt 6 om bemyndigande att överskrida anslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2026. Punkterna är inte slutbehandlade.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i 2026 års ekonomiska vårproposition. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) utgiftsramar för utgiftsområdena 2026: Den 29 januari 2026 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, d) övriga utgifter i statens budget 2026: Den 29 januari 2026 beslutade regeringen att skriva av ärendet i den del som avser
beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar och Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2026. Den 5 februari 2026 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2026 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2026 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, f) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:1 och 2025/26:16 punkt 2.2: Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1353–1364 och 1366–1371).
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, g) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:168: Den 27 november 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1372).
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, h) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
245
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
246
2024/25:188: Den 27 november 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1373).
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, i) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:31: Den 27 november 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1375).
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, j) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:32: Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1374 och 1376).
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, l) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2027 och 2028: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2027. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om bemyndigande om upplåning, punkt 4 om lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar och punkt 5 om myndigheternas räntekontokrediter: Den 29 januari 2026 beslutade regeringen att skriva av ärendet i dessa delar. Den 5 februari 2026 översände Regeringskansliet skrivelsen i dessa delar till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Punkterna är slutbehandlade.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), 2 b), 2 d), 2 e), 2 k), 2 l) och 6.
82. Rskr. 2025/26:66
Höständringsbudget för 2025
Prop. 2025/26:2, bet. 2025/26:FiU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 4 december 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 1:14 (utg.omr. 02) och 1:2 (utg.omr. 26) respektive anslagen 1:1, 1:2 och 1:3 inom utgiftsområde 25. Punkten är slutbehandlad.
Om utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid: Den
4 december 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad.
Om utgiftsområde 24 Näringsliv: Den 11 december 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Exportkreditnämnden. Punkten är slutbehandlad.
83. Rskr. 2025/26:78
Rapportering och utbyte av information om kryptotillgångar Prop. 2025/26:5, bet. 2025/26:SkU4
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt a) 1 och 2: Regeringen ska underrätta OECD, i egenskap av depositarie, om att riksdagen har godkänt avtalen. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt b): Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1377–1389).
84. Rskr. 2025/26:81
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:KrU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om mål för spelmarknadsområdet och punkt 6 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) anslagen för 2026: Den 11 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Spelinspektionen. Punkterna är slutbehandlade.
85. Rskr. 2025/26:86
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:KU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2026: Den 11 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Kungliga hov- och slottsstaten. Den
18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
2026 avseende länsstyrelserna. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om ändring i budgetlagen: Den 4 december 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1430).
86. Rskr. 2025/26:95
Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Prop. 2025/26:22, bet. 2025/26:SkU5 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 4 december 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1461).
87. Rskr. 2025/26:97
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:SkU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om statens budget inom utgiftsområde 3: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Skatteverket, Tullverket respektive Kronofogdemyndigheten. Punkten är slutbehandlad.
88. Rskr. 2025/26:104
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
247
Skr. 2025/26:75 | Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2026: |
Finans- | Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- |
departementet | året 2026 avseende Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, |
| Fastighetsmäklarinspektionen respektive anslag 2:4 Bidrag till miljö- |
| märkning av produkter inom utgiftsområde 18. Punkten är slutbehandlad. |
| 89. Rskr. 2025/26:117 |
| Utgiftsområde 21 Energi |
| Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:NU3 |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt a) om anslagen för 2026: Den 18 december 2025 beslutade |
| regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslagen 1:13 |
| och 1:14 inom utgiftsområde 21. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt b) om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1 och 2: Den |
| 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret |
| 2026 avseende Riksgäldskontoret. Punkterna är inte slutbehandlade. |
| Punkt b) om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 3: Ärendet |
| bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
| 90. Rskr. 2025/26:126 |
| Utgiftsområde 22 Kommunikationer |
| Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:TU1 |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 22, a) anslagen för 2026 |
| och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 4: Den 18 december |
| 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende |
| Post- och telestyrelsen, anslag 2:4 Informationsteknik och telekommuni- |
| kation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer respektive Myndigheten |
| för digital förvaltning. Punkterna är slutbehandlade. |
| 91. Rskr. 2025/26:130 |
| Utgiftsområde 24 Näringsliv |
| Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:NU1 |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, a) anslagen för 2026: |
| Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret |
| 2026 avseende anslag 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal inom |
| utgiftsområde 24 Näringsliv, anslag 1:16 Omstrukturering och genom- |
| lysning av statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv, |
| anslag 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 |
| Näringsliv respektive Revisorsinspektionen. Punkten är slutbehandlad. |
| 92. Rskr. 2025/26:133 |
| Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning |
| Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU2 |
248 | Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 1 om mål för finansmarknadsområdet inom utgiftsområde 2: Den 18 december 2025 beslutade regeringen förordning (2025:1578) om ändring i förordningen (2023:910) med instruktion för Finansinspektionen. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2026. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, a) anslagen för 2026: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Kammarkollegiet, anslagen 1:1, 1:1 (2025) och 1:7 medel för förvaltningspolitisk utveckling inom utgiftsområde 2, Finans- inspektionen, Arbetsgivarverket, Statens tjänstepensionsverk, Finans- politiska rådet, Konjunkturinstitutet, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Statens fastighetsverk, Finansinspektionen, Riksgälds- kontoret, Bokföringsnämnden, anslag 1:13 inom utgiftsområde 2, Statens servicecenter, anslag 1:15 Finansmarknadsforskning inom utgifts- område 2, Upphandlingsmyndigheten respektive Utbetalningsmyndig- heten. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Statens fastighetsverk. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 2: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Finansinspektionen. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 3 och 4: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Riksgälds- kontoret. Punkterna är slutbehandlade.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 5 och 6: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Kammarkollegiet. Punkterna är slutbehandlade.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 7: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Statens tjänstepensionsverk. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 8: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Fortifikationsverket. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 9: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Statens fastighetsverk. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av investeringsplaner, 1: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Fortifikationsverket. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av investeringsplaner, 2: Den 18 december 2025 beslutade regeringen
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
249
Skr. 2025/26:75 Finans- departementet
250
regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Statens fastighetsverk. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) förvärv av fastigheter, 1: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Fortifikationsverket. I regleringsbrevet anges att det i vissa fall kan finnas skäl att frångå kravet på affärsmässighet vid förvärv av fast egendom för genomförande av riksdagens beslut om totalförsvaret (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2 avsnitt 5.6.1). Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) förvärv av fastigheter, 2: Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 d) 1 och 2 d) 2.
93. Rskr. 2025/26:134
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om statens budget inom utgiftsområde 25, a) anslagen för 2026: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslagen 1:1, 1:2 och 1:3 inom utgiftsområde 25 respektive anslagen 1:4 och 1:5 inom utgiftsområde 25. Punkten är slutbehandlad.
Om statens budget inom utgiftsområde 25, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslagen 1:4 och 1:5 inom utgiftsområde 25. Punkten är slutbehandlad.
94. Rskr. 2025/26:135
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU4
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om statens budget inom utgiftsområde 26: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Riksgäldskontoret respektive anslag 1:2 inom utgiftsområde 26. Punkten är slutbehandlad.
95. Rskr. 2025/26:136
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU5
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, a) anslaget för 2026: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2028. Punkten är inte slutbehandlad.
96. Rskr. 2025/26:137 | Skr. 2025/26:75 |
Statens budget för 2026 | Finans- |
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU10 | departementet |
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 29 januari 2026 beslutade regeringen att skriva av ärendet. |
|
251
Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet
252
2.7 Utbildningsdepartementet
Äldre riksmöten
Riksmötet 2015/16
1. Rskr. 2015/16:228
Skolväsendet
Motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:UbU14
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 20), 2017/18:75 (U 14), 2018/19:75 (U 11), 2019/20:75 (U 7), 2020/21:75 (U 5), 2021/22:75 (U 3), 2022/23:75 (U 3), skr. 2023/24:75 (U 2) och skr. 2024/25:75 (U 1).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 30 om digitaliserade nationella prov med extern rättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitaliserade nationella prov med extern rättning ska införas (bet. 2015/16:UbU14 s. 116 f.). I mars 2016 lämnade Utredningen om nationella prov (U 2015:02) betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedöm- ning (SOU 2016:25). Utredningen föreslog en stegvis digitalisering av nationella prov och en mer likvärdig bedömning av proven. Betänkandet remitterades och den 14 september 2017 beslutade regeringen proposi- tionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkännagivandet om att digitaliserade nationella prov ska införas är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsutskottet har konstate- rat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budget- propositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Skolverket redovisade den 1 mars 2021 att införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd skulle komma att försenas med anledning av den s.k. Schrems II-domen (EU-domstolens dom av den 16 juli 2020 i mål C-311/18) som är ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågor om överföring av personuppgifter till tredjeland (U2021/01447). Genom en ändring av uppdraget att digitalisera de nationella proven m.m. (U2017/03739, U2019/03788) fick Skolverket den 22 juli 2021 i uppdrag att föreslå hur central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska kan utformas, och att i arbetet med uppdraget om digitalisering och automaträttning ta hänsyn till att sådan central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346).
Redovisningstiden för denna del av uppdraget förlängdes genom beslut den 3 november 2021 (U2021/03958) och uppdraget redovisades den
15februari 2022 (U2022/00771). I redovisningen föreslog Skolverket bl.a. att central rättning ska införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket fick den 26 januari 2023 i uppdrag att ansvara för att förbereda införandet av central rättning av digitala nationella prov i uppsatsdelarna i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9 och för de obligatoriskt avslutande kurserna i svenska, svenska som andraspråk och engelska för de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket skulle även analysera och redovisa om, och i så fall hur, central rättning bör införas för ytterligare delar av de nationella proven, t.ex. naturorienterande och samhällsorienterande ämnen i årskurs 9. Detta nya uppdrag skulle redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den
15mars 2024. Skolverket skulle enligt det nya uppdraget även analysera och redovisa hur tidpunkten för införandet av central rättning kan tidigare- läggas. Denna del av uppdraget skulle redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 september 2023 (U2023/00237). Skolverket inkom med en redovisning i vilken det framgår att central rättning kan införas ett år tidigare än man tidigare sagt, dvs. hösten 2026 avseende nationella prov i gymnasieskolan och våren 2028 avseende prov i årskurs 9 (U2023/02645). Ett ändrat uppdrag till Skolverket för att tidigarelägga genomförandet av central rättning beslutades den 11 januari 2024. Skolverket skulle i arbetet med att digitalisera de nationella proven och bedömningsstöden undanta lågstadiet från digitaliseringen. Uppdragstiden för införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd förlängdes och ska slutredovisas senast den
1december 2026 (U2024/00057). Skolverket redovisade den 7 februari 2024 uppdraget om den centrala rättningens och den externa bedömningens effekter på likvärdigheten i bedömningen (dnr 2021/1673). Samma datum redovisade Skolverket även uppdraget att digitalisera de nationella proven, arbetet med central rättning och arbetet med försöksverksamheten enligt förordningen (2017:1106) om en försöksverksamhet med datorbaserade nationella prov, extern bedömning och central rättning (dnr 2021/357). Slutligen redovisade Skolverket den
15mars 2024 uppdraget om utökning av central rättning (dnr 2023/2). Regeringen beslutade den 23 januari 2025 ändring av uppdraget till Statens skolverk att digitalisera de nationella proven m.m. Ändringen innebär att Skolverket i arbetet med att digitalisera de nationella proven och bedömningsstöden även ska, helt eller delvis, digitalisera bedömningsstöden i lågstadiet, om myndigheten bedömer att det finns ett sådant behov. Regeringen har den 28 november 2025 aviserat att uppdraget att digitalisera de nationella proven ska förlängas och förändras, med anledning av problem vid införandet. Regeringen beslutade den 19 februari 2026 uppdraget Ändring av Skolverkets uppdrag att digitalisera de nationella proven m.m. (U2026/00283). Uppdraget ska redovisas senast den 8 maj 2026. Regeringen har den 29 januari 2026 beslutat lagrådsremissen Ett likvärdigt betygssystem (U2026/00138) och har för avsikt att lämna en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet
253
Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet
254
Riksmötet 2016/17
2. Rskr. 2016/17:250
Skolväsendet – grundläggande om utbildningen
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 22), 2018/19:75 (U 14), 2019/20:75 (U 10), 2020/21:75 (U 8), 2021/22:75 (U 5), 2022/23:75 (U 4), skr. 2023/24:75 (U 3) och skr. 2024/25:75 (U 2).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 10 om digitala och centralt rättade nationella prov*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitala och centralt rättade nationella prov ska införas (bet. 2016/17:UbU17 s. 28 f.). Den 14 september 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkänna- givandet om digitala och centralt rättade nationella prov var slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsut- skottet konstaterade att frågan inte hade hanterats i enlighet med riksda- gens tillkännagivande och att det därmed inte var tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter var öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Skolverket redovisade den 1 mars 2021 att införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd skulle komma att försenas med anledning av den s.k. Schrems II-domen (EU-domstolens dom av den 16 juli 2020 i mål C- 311/18) som är ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågor om överföring av personuppgifter till tredjeland. Genom en ändring av uppdraget att digitalisera de nationella proven m.m. (U2017/03739, U2019/03788) fick Skolverket den 22 juli 2021 i uppdrag att föreslå hur central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska kan utformas, och att i arbetet med uppdraget om digitalisering och automaträttning ta hänsyn till att sådan central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346). Redovisningstiden för denna del av uppdraget förlängdes genom beslut den 3 november 2021 (U2021/03958) och uppdraget redovisades den
15februari 2022 (U2022/00771). I redovisningen föreslog Skolverket bl.a. att central rättning ska införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket fick den 26 januari 2023 i uppdrag att ansvara för att förbereda införandet av central rättning av digitala nationella prov i uppsatsdelarna i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9 och för de obligatoriskt avslutande kurserna i svenska, svenska som andraspråk och engelska för de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket skulle även analysera och redovisa om, och i så fall hur, central rättning bör
införas för ytterligare delar av de nationella proven, t.ex. naturorienterande | Skr. 2025/26:75 |
och samhällsorienterande ämnen i årskurs 9. Detta nya uppdrag skulle | Utbildnings- |
redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den | departementet |
15 mars 2024. Enligt Skolverkets förslag i den tidigare delredovisningen |
|
skulle central rättning införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan |
|
och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket skulle enligt det nya |
|
uppdraget även analysera och redovisa hur tidpunkten för införandet av |
|
central rättning kan tidigareläggas. Denna del av uppdraget skulle |
|
redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den |
|
15september 2023 (U2023/00237). Skolverket inkom med en redovisning i vilken det framgår att central rättning kan införas ett år tidigare än man tidigare sagt, dvs. hösten 2026 avseende nationella prov i gymnasieskolan och våren 2028 avseende prov i årskurs 9 (U2023/02645). Ett ändrat uppdrag till Skolverket för att tidigarelägga genomförandet av central rättning beslutades den 11 januari 2024. Skolverket skulle i arbetet med att digitalisera de nationella proven och bedömningsstöden undanta lågstadiet från digitaliseringen. Uppdragstiden för införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd förlängdes och ska slutredovisas senast den 1 december 2026 (U2024/00057). Skolverket lämnade under 2024 tre redovisningar. Skolverket redovisade den 7 februari 2024 uppdraget om den centrala rättningens och den externa bedömningens effekter på likvärdigheten i bedömningen (dnr. 2021/1673). Samma datum redovisade Skolverket även uppdraget att digitalisera de nationella proven, arbetet med central rättning och arbetet med försöksverksamheten enligt förordningen (2017:1106) om en försöksverksamhet med datorbaserade nationella prov, extern bedömning och central rättning (dnr. 2021/357). Slutligen redovisade Skolverket den 15 mars 2024 uppdraget om utökning av central rättning (dnr. 2023/2). Regeringen beslutade den 23 januari 2025 ändring av uppdraget till Statens skolverk att digitalisera de nationella proven m.m. Ändringen innebär att Skolverket i arbetet med att digitalisera de nationella proven och bedömningsstöden även ska, helt eller delvis, digitalisera bedömningsstöden i lågstadiet, om myndigheten bedömer att det finns ett sådant behov. Regeringen har den 28 november 2025 aviserat att uppdraget att digitalisera de nationella proven ska förlängas och förändras. Regeringen beslutade den 19 februari 2026 uppdraget Ändring av Skolverkets uppdrag att digitalisera de nationella proven m.m. (U2026/00283). Uppdraget ska redovisas senast den 8 maj 2026. Regeringen har den 29 januari 2026 beslutat lagrådsremissen Ett likvärdigt betygssystem (U2026/00138) och har för avsikt att lämna en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2017/18 |
|
3. Rskr. 2017/18:221 |
|
Lärare och elever |
|
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. |
|
2017/18:UbU19 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 19), 2019/20:75 (U 13), |
|
2020/21:75 (U 10), 2021/22:75 (U 7), 2022/23:75 (U 6), skr. 2023/24:75 |
|
(U 5) och skr. 2024/25:75 (U 4). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. | 255 |
Skr. 2025/26:75
Utbildnings- Punkt 18 om kunskapsunderlag och konsekvensanalys i fråga om
departementet användandet av kvalificerade lärare med utländsk utbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska ta fram kunskaps- underlag och göra en konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk lärarutbildning utan lärarlegitimation för viss undervisning i skolan (bet. 2017/18:UbU19 s. 84 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att påbörja analysen under 2020. Regeringen meddelade 2021 att arbetet inte kunnat prioriteras med anledning av den då pågående pandemin. Regeringen har inte heller därefter haft möjlighet att prioritera arbetet. Regeringen hade för avsikt att fortsätta den påbörjade analysen av frågan under 2025 men har än så länge inte hunnit av resursskäl. Regeringen avser att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2018/19
4. Rskr. 2018/19:104
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:UbU1
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 39), 2019/20:75 (U 19), 2020/21:75 (U 16), 2021/22:75 (U 11), 2022/23:75 (U 9), skr. 2023/24:75 (U 7) och skr. 2024/25:75 (U 6).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16
d)Tioårig grundskola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör bereda möjligheten att införa en tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag (bet. 2018/19:UbU1 s. 44). Den 5 mars 2020 fattade regeringen beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur en tioårig grundskola kan införas. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 10 maj 2021 i betänkandet En tioårig grundskola – Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (SOU 2021:33). Betänkandet remitterades. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2021 Skolverket i uppdrag att inför ett införande av en tioårig grundskola, erbjuda förskollärare verksamma i förskoleklassen fortbildningsinsatser (dnr U2020/06613). Uppdraget lämnades även i regleringsbreven för 2022 och 2023 (dnr U2021/04941 och U2022/04067). I budgetpropositionen för 2024 avsattes medel för 2025 och 2026 för förberedande insatser för införande av en tioårig grundskola (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.5.2, s. 66, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103). Av budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.5.3 s. 71 och 72, bet. 2024/25/UbU1, rskr. 2024/25:110) framgick att regeringen beräknat att medel behöver avsättas till kommunerna för genomförandet av reformen från och med 2028. I propositionen En tioårig grundskola (prop. 2024/25:143), som regeringen beslutade den 13 mars 2025, ansåg regeringen att tillkännagivandet genom lagförslagen är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
256
5. Rskr. 2018/19:171
Gymnasieskolan
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 21), 2020/21:75 (U 17), 2021/22:76 (U 12), 2022/23:75 (U 10), skr. 2023/24:75 (U 8) och skr. 2024/25:75 (U 7).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda inrättandet av en ny tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå som är en del av det ordinarie utbildningssystemet (bet. 2018/19:UbU11 s. 14 f.). Regeringen beslutade den 8 april 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning (U 2021:01, dir. 2021:23). I kommittédirektiven angav regeringen att uppdraget att utreda hur fler elever kan fullfölja sin utbildning inom gymnasieskolan bör ha sin utgångspunkt i riksdagens tillkännagivande. Den 3 juni 2022 redovisades betänkandet I mål – vägar vidare för att flera unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning (SOU 2022:34). Betänkandet remitterades. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som bidrar till att trygga kompetensförsörjningen och att fler elever får med sig de kunskaper de behöver för att kunna försörja sig själva (dir. 2022:74). Utredningen tog sig namnet Utredningen om fler vägar till arbetslivet. Regeringen beslutade den 13 juli 2023 tilläggsdirektiv enligt vilket utredningen bl.a. skulle lämna förslag om nya valbara gymnasiala yrkesutbildningar – yrkesskola – som kan ge elever en snabbare etablering på arbetsmarknaden (dir. 2023:114). Utredningen lämnade betänkandet Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74) den 20 november 2024. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 22 maj 2025. Regeringen har för avsikt att fortsätta att bereda frågan under 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
6. Rskr. 2018/19:194
Grundläggande om utbildning
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 22), 2020/21:75 (U 18), 2021/22:75 (U 13), 2022/23:75 (U 11), skr. 2023/24:75 (U 9) och skr. 2024/25:75 (U 8).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 12 om skriftligt ordningsomdöme i terminsbetyget på högstadiet och gymnasiet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska göra det möjligt för skolor att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Ordningsomdömet ska inte ingå i slutbetyget (bet. 2018/19:UbU8 s. 58 f.). Regeringen beslutade den 2 november 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat analysera förutsättningarna för och möjliga effekter av skriftliga ordningsomdömen samt vid behov föreslå en lämplig reglering och vilka skolformer och årskurser som den i så fall bör omfatta (dir. 2023:154). Utredningen överlämnade den 29 januari 2025 betänkandet Bättre förut-
Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet
257
Skr. 2025/26:75 | sättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8). Betänkandet | ||
Utbildnings- | har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 maj 2025. Frågan bereds | ||
departementet | inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. | ||
| 7. Rskr. 2018/19:269 |
|
|
| Frågor om otillåten spridning av nationella prov och om att införa | ||
| särskilda regleringar för idrottsgymnasier |
| |
| Skr. 2018/19:110, bet. 2018/19:UbU17 |
| |
| Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 25), 2020/21:75 (U 19), | ||
| 2021/22:75 (U 14), 2022/23:75 (U 12), skr. 2023/24:75 (U 10) och skr. | ||
| 2024/25:75 (U 9). |
|
|
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| |
| Punkt 3 om möjligheter att kombinera gymnasieutbildning med | ||
| elitsatsning i idrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att | ||
| regeringen bör utreda möjligheterna att införa särskilda regleringar för | ||
| idrottsgymnasier som möter olika idrotters behov och förutsättningar och | ||
| som möjliggör kombinationen elitidrott och gymnasiestudier (bet. | ||
| 2018/19:UbU17 s. 15 f.). | Utbildningsdepartementet | remitterade den |
| 17 juli 2020 en promemoria med förslag till ändringar i regelverket | ||
| avseende de nationellt godkända idrottsutbildningarna och riksidrotts- | ||
| gymnasierna (U2020/04134). Remisstiden gick ut den 15 november 2020. | ||
| Frågan bereds inom Regeringskansliet men arbetet har inte kunnat | ||
| prioriteras. Avsikten är att återkomma till riksdagen så snart som möjligt. | ||
| Punkten är inte slutbehandlad. |
| |
| Riksmötet 2020/21 |
|
|
| 8. Rskr. 2020/21:14 |
|
|
| Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten – regler, | ||
| tillämpning och tillsyn |
|
|
| Skr. 2019/20:162, bet. 2020/21:UbU3 |
| |
| Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (U 32), 2021/22:75 (U 17), | ||
| 2022/23:75 (U 15), skr. 2023/24:75 (U 11) och skr. 2024/25:75 (U10). | ||
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| |
| Punkt 2 om Riksrevisionens rekommendation till regeringen om undantag | ||
| från skolplikten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att rege- | ||
| ringen ska följa den rekommendation som Riksrevisionen lämnar till | ||
| regeringen i granskningsrapporten. Riksrevisionen rekommenderar rege- | ||
| ringen att ta initiativ till att ändra bestämmelserna i skollagen och då | ||
| beakta dels hur långa ledighetsbeslut en rektor ska kunna ta, dels om det i | ||
| skollagen bör införas en möjlighet till sanktionsavgift, dels om | ||
| bestämmelsen om varaktig vistelse utomlands enbart ska vara tillämplig | ||
| för barn till statligt anställda som är stationerade utomlands. Regeringen | ||
| meddelande 2021 att den avsåg att påbörja en analys av Riksrevisionens | ||
| rekommendationer under 2022. Som ett led i arbetet med elevers närvaro | ||
| i skolan beslutade regeringen den 2 november 2023 kommittédirektiv | ||
| Varaktigt förbättrad trygghet och studiero (dir. 2023:154). I utredningens | ||
| uppdrag ingick bland | annat att lämna förslag | om ett nationellt |
258
frånvaroregister som möjliggör systematiska uppföljningar av elevers skolfrånvaro. I uppdraget ingickäven att föreslå definitioner av giltig respektive ogiltig frånvaro på lämplig nivå i skolförfattningarna, som vid behov även förtydligar förhållandet till anmäld och oanmäld frånvaro. Utredningen överlämnade den 29 januari 2025 betänkandet Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8). Betänkandet har remitterats. Regeringen beslutade den 31 juli 2025 kommittédirektiven Tydligare regler vid undantag från skolplikten (dir. 2025:77). Av direktiven framgår att en särskild utredare ska analysera och föreslå hur skollagens bestämmelser om ledighet, fullgörande av skolplikten på annat sätt samt upphörande av skolplikten vid varaktig vistelse utomlands kan förändras. Samtliga delar av tillkännagivandet ingår i utredningens uppdrag. Genom beslutet om kommittédirektiv ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 3 om nationellt frånvaroregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister. Regeringen gav den 17 december 2020 Statens skolverk i uppdrag att utreda möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister och ta fram en genomförandeplan (U2020/06613). Uppdraget redovisades den 16 december 2021 (U2021/04976). Regeringskansliet har gjort bedömningen att frågan kräver ändringar i skollagen. Regeringen beslutade den 2 november 2023 kommittédirektiv Varaktigt förbättrad trygghet och studiero (dir. 2023:154). I utredningens uppdrag ingick bland annat att lämna förslag om ett nationellt frånvaroregister som möjliggör systematiska uppföljningar av elevers skolfrånvaro. Utredningen skulle redovisa sitt uppdrag senast den 20 december 2024. Utredningen tog sig namnet Stärkt trygghet och studiero i skolan. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Skolverket (U2023/03701). I regleringsbrevet ingår ett uppdrag att kart- lägga elevfrånvaron i de obligatoriska skolformerna. Syftet med kart- läggningen är att ge en uppföljande nationell bild över omfattningen av elevfrånvaron sedan Skolverkets kartläggning 2021. Skolverket redo- visade uppdraget den 20 november 2024 (U2024/02605). Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan överlämnade den 29 januari 2025 betänkandet Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8). I betänkandet föreslogs att ett nationellt frånvaroregister skulle inrättas. Betänkandet remitterades. Efter remitteringen har Utredningen om digitalisering mot felaktiga utbetalningar i socialförsäkringen den 12 november 2025 lämnat betänkandet Ett datalyft mot fel, fusk och frånvaro (SOU 2025:108). Även i detta betänkande lämnades förslag på införandet av ett nationellt register över barns och elevers frånvaro och närvaro i utbildningsverksamhet. Det föreslogs bl.a. att frånvaroregistret ska regleras i en ny lag om register över barns och elevers frånvaro och närvaro i utbildningsverksamhet. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 27 februari 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet
259
Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet
260
Riksmötet 2021/22
9. Rskr. 2021/22:136
Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister Prop. 2021/22:45, bet. 2021/22:UbU10
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 21), skr. 2023/24:75 (U 15) och skr. 2024/25:75 (U12).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om förtydligande av särskilda skäl när det gäller den s.k. tvåårsregeln*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att de särskilda skälen för att återkalla ett godkännande när det gäller den s.k. tvåårsregeln bör förtydligas (bet. 2021/22:10, s. 38). De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2022. Den analys som Regeringskansliet har gjort visar att ett ytterligare förtydligande av vad som anses vara sådana särskilda skäl att ett outnyttjat godkännande inte bör återkallas kräver lagändring och att erfarenheter från tillämpningen av de nya bestämmelserna bör avvaktas innan behovet av en lagändring övervägs. Punkten är inte slutbehandlad.
10. Rskr. 2021/22:205
Övergripande skolfrågor
Motion från allmänna motionstiden 2021/22:3990, bet. 2021/22:UbU14 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 28), skr. 2023/24:75 (U 17) och skr. 2024/25:75 (U14).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 11 om färre riktade statsbidrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska minska antalet riktade statsbidrag som avser
gymnasieskolan till förmån för generella bidrag (bet. 2021/22:UbU14 s. 20). Utredningen En ändamålsenlig kommunal- ekonomisk utjämning (Fi 2022:03) har bl.a. haft i uppdrag att föreslå vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget och vid behov föreslå de följdändringar i kostnadsutjämningen som skulle vara motiverade och analysera vilka konsekvenser ett större sektorsbidrag till skolverksamhet skulle få för det generella statsbidraget, utjämnings- systemet och för finansieringen av kommunsektorn i sin helhet. Utred- ningstiden förlängdes till 3 juli 2024 (dir. 2024:17). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.6.5 s. 67) angav regeringen att arbetet med att förenkla statsbidragen fortsätter och att regeringen i syfte att minska antalet och förenkla de riktade statsbidragen avser att genomföra en översyn och anpassning av befintlig anslagsstruktur och anslagsändamål. I propositionen angavs också att syftet med det är att minska huvudmännens administrativa börda och antalet riktade statsbidrag. I budgetpropostionen för 2024 angav regeringen att ambi- tionen i budgetpropositionen för 2023 kvarstår och konstaterade samtidigt att den ekonomiska styrningen av skolväsendet behöver utvecklas (prop. 2023/24:1, utg. omr. 16, avsnitt 3.5.3 s. 68). Utredningen En ändamåls- enlig kommunalekonomisk utjämning lämnade sitt betänkande den 2 juli 2024. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 8 november
2024. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.5.4 s. 72) ett samlat statsbidrag för
personalförstärkningar på skolområdet. Förslaget innebar att fyra statsbidrag som bl.a. fördelas till gymnasieskolan stegvis slås samman under 2025 och 2026. Det samlade statsbidraget var ett led i regeringens arbete för att minska antalet riktade statsbidrag i syfte att underlätta huvudmännens administrativa arbete med statsbidragen. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.6. s. 16) redovisade regeringen slutsatser från rapporten Statens styrning med statsbidrag till kommuner och regioner 2024 (Statskontoret 2025). Rapporten visar att det under 2024 fanns färre riktade statsbidrag jämfört med föregående år. Punkten är inte slutbehandlad.
11. Rskr. 2021/22:340
Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd Prop. 2021/22:156, bet. 2021/22:UbU31
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 32), skr. 2023/24:75 (U 19) och skr. 2024/25:75 (U 15).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om utredning om finansiering av resursskolor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska återkomma med förslag på en förutsägbar och långsiktig finansiering av skolgång för resursskolans målgrupp och att det därför snarast bör tillsättas en utredning med detta uppdrag (bet. 2021/22:UbU31 s. 35). I regeringens skrivelse Riksrevi- sionens rapport om Skolpengen – effektivitet och konsekvenser (skr. 2022/23:44) aviserades att en utredning skulle tillsättas för att se över bl.a. de frågor om skolpengen som Riksrevisionen hade tagit upp. Det framgick av skrivelsen att den utredningen även bör se över finansieringen av resursskolorna. Skrivelsen lämnades till riksdagen den 28 december 2022. Den 2 november 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En natio- nell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (dir. 2023:153). I utredningens uppdrag ingår bland annat att utreda och lämna förslag till ett system för finansiering av fristående resursskolor som är utformat på ett sätt som är anpassat till resurskolornas särskilda karaktär och förutsättningar, och att utreda och föreslå hur finansieringen av fristående resursskolor kan hanteras inom ramen för ett system med en nationellt bindande skol- pengsnorm. Utredningen skulle redovisa dessa delar senast den 1 april 2025. Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (U 2023:05) fick genom tilläggsdirektiv den 10 mars 2025 förlängd tid för delredovisningen av uppdraget i dessa delar (dir. 2025:23). Den 12 juni 2025 överlämnade utredningen delbetänkandet Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan (SOU 2025:72) till regeringen. I delbetänkandet görs bedömningen att om ett nationellt strukturbidrag eller annan av staten bestämd ersättning till resursskolan ska införas behöver det föregås av att det tas fram en mer avgränsad definition av resursskolans målgrupp och uppdrag. Utredningen föreslår även att regeringen ska tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag på en närmare definition av resursskolans målgrupp och uppdrag. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 2 december 2025. Förslaget bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet
261
Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet
262
12. Rskr. 2021/22:362
Ökad likvärdighet för skolhuvudmän Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:UbU32
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 33), skr. 2023/24:75 (U 20) och skr. 2024/25:75 (U 16).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om nytt förslag om resursfördelningssystem till skolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör återkomma med ett förslag på ett resursfördelningssystem till skolan (bet. 2021/22:UbU32 s. 26). I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skolpengen – effektivitet och konsekvenser (skr. 2022/23:44) aviserades att en utredning skulle tillsättas för att se över bl.a. de frågor om skolpengen som Riksrevisionen hade tagit upp samt att regeringen vid utformningen av kommittédirektiven hade för avsikt att beakta vad riksdagen har tillkännagett för regeringen när det gäller finansieringen av svensk skola. Skrivelsen lämnades till riksdagen den 28 december 2022. Den 2 november 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (dir. 2023:153). I uppdraget ingick bland annat att föreslå en modell för att fastställa en nationell skolpengsnorm för kommunala och enskilda huvudmän som tar hänsyn till olika huvudmäns strukturella förutsättningar och behov. Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för förskoleklassen, grundskolan och anpassade grundskolan, inklusive för fristående resursskolor i dessa skolformer, skulle redovisats senast den 1 april 2025. Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (U 2023:05) fick genom tilläggsdirektiv den 10 mars 2025 (dir. 2025:23) förlängd tid för delredovisningen av dessa delar. Den 12 juni 2025 överlämnade utredningen delbetänkandet Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan (SOU 2025:72) till regeringen. I delbetänkandet gör utredningen bedömningen att det i nuläget inte är lämpligt att införa en bindande skolpengsnorm och lämnar i stället förslag om att bl.a. införa en vägledande norm för resursfördelningen till förskoleklass och grundskola i kommunens egen regi. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 2 december 2025. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, inklusive för fristående resursskolor i dessa skolformer, ska redovisas senast den 1 november 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 9 om utredning om skolpengen*: Riksdagen har tilkännagett för regeringen att den bör utreda vissa frågor om skolpengen, bl.a. inom vilka områden skolpengen används utöver skolverksamhet och på vilka grunder skolpengen ska kunna dras tillbaka om det förekommer brottslighet i huvudmannens verksamhet (bet. 2021/22:UbU32 s. 29). Regeringen gav en särskild utredare i uppdrag att utreda frågan genom att den 6 juli 2023 besluta tilläggsdirektiv (dir. 2023:109) till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08). Utredaren fick bl.a. i uppdrag att utreda och föreslå hur utbetalda kommunala bidrag till en enskild huvudman ska kunna återkrävas om en ställföreträdare för huvudmannen blivit dömd för ekonomisk eller annan allvarlig brottslighet, och att utreda och föreslå i
vilka andra fall utbetalda kommunala bidrag ska kunna återkrävas. | Skr. 2025/26:75 | ||||
Uppdraget skulle redovisats senast den | 28 | februari | 2025. | Den | Utbildnings- |
24 september 2024 fick utredningen tilläggsdirektiv som bl.a. innebar att | departementet | ||||
utredningstiden förlängdes (dir. 2024:85). Uppdraget skulle i stället |
| ||||
redovisas i ett delbetänkande senast den 28 mars 2025 och i ett |
| ||||
slutbetänkande senast den 31 december 2025. Den 7 april 2025 |
| ||||
överlämnade utredningen delbetänkandet Skärpta villkor för |
| ||||
friskolesektorn (SOU 2025:37) till regeringen. I delbetänkandet föreslås |
| ||||
bl.a. att en enskild huvudman som fått bidrag enligt skollagen ska vara |
| ||||
återbetalningsskyldig till den utbetalande kommunen om bidraget använts |
| ||||
i brott. För brottet ska det vara föreskrivet strängare straff än böter. |
| ||||
Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 4 augusti 2025. |
| ||||
Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Den 9 januari 2026 |
| ||||
överlämnade utredningen slutbetänkandet Skärpta villkor för |
| ||||
friskolesektorn – ytterligare förslag (SOU 2025:123). Punkten är inte |
| ||||
slutbehandlad. |
|
|
|
|
|
13. Rskr. 2021/22:406 |
|
|
|
|
|
Ett mer likvärdigt skolval |
|
|
|
|
|
Prop. 2021/22:158, bet. 2021/22:UbU33 |
|
|
|
|
|
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 38), skr. 2023/24:75 (U 21 och |
| ||||
skr. 2024/25:75 (U 17). |
|
|
|
|
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
|
|
|
Punkt 3 om ett nytt förslag om ett utvecklat skolval*: Riksdagen har |
| ||||
tillkännagett för regeringen att den ska återkomma med förslag på ett |
| ||||
utvecklat skolval som baseras på rimliga och förutsägbara kriterier, |
| ||||
obligatoriskt skolval, bättre information och där bl.a. kötid finns med som |
| ||||
möjlig urvalsgrund (bet. 2021/22:UbU33 s. 32). Regeringen lämnade den |
| ||||
30 juni 2022 ett uppdrag till Skolverket att med utgångspunkt i relevanta |
| ||||
analyser, slutsatser och förslag i betänkandet En mer likvärdig skola – |
| ||||
minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28) |
| ||||
lämna förslag på hur ett gemensamt skolvalssystem för förskoleklass, |
| ||||
grundskola och grundsärskola (numera anpassad grundskola) administre- |
| ||||
rat av Skolverket kan organiseras och genomföras med utgångspunkt i de |
| ||||
principer för urval som gäller i dag (U2022/02561). Skolverket skulle |
| ||||
analysera de rättsliga och organisatoriska förutsättningarna för ett sådant |
| ||||
system. I uppdraget angavs att regeringen parallellt med att Skolverket |
| ||||
genomförde uppdraget hade för avsikt att överväga på vilket sätt |
| ||||
urvalsgrunderna bör förändras. Skolverket | redovisade uppdraget | den |
| ||
6 september 2023. Med hänsyn till rådande juridiska förhållanden |
| ||||
bedömde Skolverket att det inte är möjligt | att | införa ett | gemensamt |
| |
skolvalssystem i enlighet med den modell som föreslagits i betänkandet (SOU 2020:28). Enligt Skolverket är underlaget i betänkandet otillräckligt för att myndigheten ska kunna lämna konkreta författningsförslag. För att sådana ska kunna lämnas behöver ett antal områden utredas vidare. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
14. Rskr. 2021/22:412 |
|
In- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet | 263 |
|
Skr. 2025/26:75 | Prop. 2021/22:155, bet. 2021/22:UbU26 |
Utbildnings- | Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 40), skr. 2023/24:75 (U 22) |
departementet | och skr. 2024/25:75 (U 18). |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
Punkt 2 om in- och utpasseringskontroller (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om in- och utpasseringskontroller. Enligt tillkännagivandet bör regeringen överväga nya arbetssätt och andra tekniska lösningar som kan bidra till att motverka fusk vid högskoleprovet (bet. 2021/22:UbU26 s. 41). Lagen (2022:1101) om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet trädde i kraft den 1 juli 2023 och in- och utpasseringskontroller genomfördes för första gången vid det högskoleprov som anordnades i oktober 2023. Regeringen beslutade den 20 december 2023 regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Universitets- och högskolerådet. Myndigheten fick då i uppdrag att analysera om det finns behov av ytterligare åtgärder för att motverka fusk på högskoleprovet, och i så fall föreslå sådana åtgärder (U2023/03655). Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Utbild- ningsdepartementet) den 11 december 2024 (U2024/02767). I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.4 s.
129)angav regeringen att Universitets- och högskolerådet har redovisat att de verktyg myndigheten har fått genom lagstiftningen om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet bedöms vara tillräckliga för att förhindra att fusk sker genom användning av elektroniskt hjälpmedel. Regeringen bedömde att det inte fanns behov av ytterligare insatser inom området och ansåg därmed att tillkännagivandet med de vidtagna och redovisade åtgärderna var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2022/23
15. Rskr. 2022/23:108
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UbU1
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 47), skr. 2023/24:75 (U 24) och skr. 2024/25:75 (U20).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 16:
b)Godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen:
5. godkänner att regeringen under 2023 beslutar om medlemskap i konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, Infrafrontier ERIC, och bemyndigar regeringen att under 2023–2027 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 600 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Karolinska institutet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Karolinska institutet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Karolinska
264
institutet. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för | Skr. 2025/26:75 |
2026 avseende Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad. | Utbildnings- |
| departementet |
Nyare riksmöten
Riksmötet 2023/24
16. Rskr. 2023/24:103
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1
Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (U 38) och skr. 2024/25:75 (U 22).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 16:
b)Godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen:
1.godkänner att regeringen under 2024 beslutar om medlemskap i kunskaps- och innovationsplattformen inom kultur och kreativa näringar under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Culture and Creativity) och bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 300 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Uppsala universitet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Uppsala universitet. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för 2026 avseende Uppsala universitet. Punkten är slutbehandlad.
2.godkänner att regeringen under 2024 beslutar om medlemskap i konsortiet The Academic Model Providing Access to Healthcare (AMP ATH) och bemyndigar regeringen att under 2024–2027 för anslaget 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 200 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Linköpings universitet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen
regleringsbrev för 2025 avseende Linköpings universitet. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för 2026 avseende Linköpings universitet. Punkten är inte slutbehandlad.
3.bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till European Research Infrastructure for Imaging Technologies in Biological and Biomedical Sciences (Euro-Bioimaging- ERIC) på högst 1 000 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för 2026 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är slutbehandlad.
4.bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om
en årlig medlemsavgift till den ideella föreningen Ebrains på högst | 265 |
Skr. 2025/26:75 | 1 600 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen reglerings- |
Utbildnings- | brev för budgetåret 2024 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den |
departementet | 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende |
| Kungl. Tekniska höskolan. Den 18 december 2025 beslutade regeringen |
| regleringsbrev för 2026 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är |
| slutbehandlad. |
| 5. bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 2:18 Kungl. |
| Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om |
| en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom |
| urban mobilitet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT |
| Urban Mobility) på högst 540 000 kronor: Den 20 december 2023 |
| beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungl. |
| Tekniska högskolan. Den 19 december 2024 beslutade regeringen |
| regleringsbrev för 2025 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den |
| 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för 2026 avseende |
| Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är slutbehandlad. |
| 7. bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen |
| bestämmer, att bilda eller förvärva ett aktiebolag och tillse att den |
| verksamhet som bedrivs i den ideella föreningen EISCAT Scientific |
| Association (EISCAT) överförs till bolaget: Den 10 oktober 2024 |
| beslutade regeringen om bemyndigande och uppdrag till Vetenskapsrådet |
| att bilda och förvalta aktiebolag (U2024/01308). Den 25 november 2024 |
| bildades EISCAT AB. Vetenskapsrådet har den 28 januari 2026 |
| slutredovisat uppdraget om att bilda och förvalta EISCAT AB. Punkten är |
| slutbehandlad. |
| 9. bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen |
| bestämmer, att under 2024 tillse att tillgångar och skulder i EISCAT |
| överförs till det bolag som avses i punkt 7: Den 10 oktober 2024 beslutade |
| regeringen om bemyndigande och uppdrag till Vetenskapsrådet att bilda |
| och förvalta aktiebolag (U2024/01308). Den 25 november 2024 bildades |
| EISCAT AB. Vetenskapsrådet har den 28 januari 2026 slutredovisat |
| uppdraget om att bilda och förvalta EISCAT AB. Punkten är |
| slutbehandlad. |
| 11. bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen |
| bestämmer, att vidta de övriga åtgärder som är nödvändiga för att |
| genomföra punkterna 7–10 ovan: Den 10 oktober 2024 beslutade |
| regeringen om bemyndigande och uppdrag till Vetenskapsrådet att bilda |
| och förvalta aktiebolag (U2024/01308). Den 25 november 2024 bildades |
| EISCAT AB. Vetenskapsrådet har den 28 januari 2026 slutredovisat |
| uppdraget om att bilda och förvalta EISCAT AB. Punkten är |
| slutbehandlad. |
| 13. godkänner att regeringen under 2024 beslutar om medlemskap i |
| European Solar Telescope (EST-ERIC) och bemyndigar regeringen att |
| under 2024–2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forsk- |
| ningsinformation besluta om en årlig medlemsavgift på högst 6 000 000 |
| kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för |
| budgetåret 2024 avseende Vetenskapsrådet. Den 19 december 2024 be- |
| slutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Vetenskapsrådet. |
| Regeringen har under 2025 inte fattat något sådant beslut som avses i |
| bemyndigandet då något konsortium inte har inrättats. Bemyndigandet |
266 | kommer därmed inte att utnyttjas. Punkten är slutbehandlad. |
14.godkänner att regeringen under 2024 beslutar om medlemskap i Digital Research Infrastructure for the Arts and Humanities (DARIAH ERIC) och bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om en årlig medlemsavgift på högst 600 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Vetenskapsrådet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen reglerings- brev för 2025 avseende Vetenskapsrådet. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för 2026 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad.
15.godkänner att regeringen under 2024 beslutar om medlemskap i Low Frequency Array (LOFAR ERIC) och bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings- information besluta om en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Vetenskapsrådet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Vetenskapsrådet. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för 2026 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad.
16.bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om årliga medlemsavgifter i följande ERIC-konsortier: Aerosols, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure (ACTRIS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Marine Biological Resource Center (EMBRC-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, European Open Screen Infrastructure (EU- OPENSCREEN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 000 000 kronor, Council of European Social Science Data Archives (CESSDA-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, Common Language Resources and Technology Infrastructure (CLARIN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Biobanking and Biomolecular Resources Infrastructure (BBMRI-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Social Survey (ESS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Joint Institute for VLBI in Europe (JIV-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Advanced Translational Research Infrastructure in Medicine (EATRIS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Research Infrastructure for Biomedical Imaging (Euro-Bioimaging-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor och Integrated Carbon Obser- vation System (ICOS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 10 000 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Vetenskapsrådet. Den 19 december 2024 be- slutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Vetenskapsrådet. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för 2026 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad.
Följande punkt är inte slutbehandlad: Punkt 1 b) 2.
Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet
267
Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet
268
17. Rskr. 2023/24:247
Vårändringsbudget för 2024
Prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21
Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (U 24).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024:
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Riksdagen:
a)bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift till European Research Infrastructure för Imaging Tech- nologies in Biological and Biomedical Sciences (Euro-Bioimaging -ERIC) på högst 2 000 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2024/25
18. Rskr. 2024/25:110
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:UbU1
Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (U 33).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Statens budget inom utgiftsområde 16:
b)Godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen:
1.bemyndigar regeringen att under 2025–2035 göra sådana utfästelser som krävs för att Lunds universitet och Uppsala universitet ska kunna administrera och utbetala studiemedel till amerikanska studenter för amerikanska statens (Amerikas förenta staters) räkning inom ramen för Free Application for Federal Student Aid (FAFSA): Den 16 oktober 2025 beslutade regeringen att bemyndiga statsrådet Edholm, eller den som hon sätter i sitt ställe, att till amerikanska myndigheter skriftligen intyga Lunds universitets och Uppsala universitets status som statliga institutioner (U2025/02023). Punkten är slutbehandlad.
3.bemyndigar regeringen att under 2025–2027 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till Cancer Core Europe på högst 800 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Karolinska institutet. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad.
4.bemyndigar regeringen att under 2025–2027 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till den ideella föreningen Ebrains på högst 350 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen reglerings-
brev för budgetåret 2025 avseende Karolinska institutet. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad.
5.bemyndigar regeringen att under 2025–2027 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till en kunskaps- och innovationsplattform inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 900 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Karolinska institutet. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad.
8.godkänner att regeringen under 2025 beslutar om medlemskap i European Solar Telescope (EST-ERIC) och bemyndigar regeringen att under 2025 och 2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation besluta | om en årlig medlemsavgift på högst |
6 000 000 kronor: Den 19 | december 2024 beslutade regeringen |
regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Vetenskapsrådet. Regeringen har under 2025 inte fattat något sådant beslut som avses i bemyndigandet då något konsortium inte har inrättats. Bemyndigandet kommer därmed inte att utnyttjas. Punkten är slutbehandlad.
9.godkänner att regeringen under 2025 beslutar om medlemskap i Low Frequency Array (LOFAR ERIC) och bemyndigar regeringen att under 2025 och 2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation besluta om en årlig medlemsavgift på högst
1500 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen reglerings- brev för budgetåret 2025 avseende Vetenskapsrådet. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad.
10.bemyndigar regeringen att under 2025 och 2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om årliga medlemsavgifter i följande ERIC-konsortier: European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 000 000 kronor och Joint Institute for VLBI in Europe (JIV-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 700 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Vetenskapsrådet. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad.
13.bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att under 2025 tillse att tillgångar och skulder i EISCAT överförs till det bolag som övertar verksamheten. Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen om bemyndigande och uppdrag till Vetenskapsrådet att bilda och förvalta aktiebolag (U2024/01308). Den 25 november 2024 bildades EISCAT AB. Vetenskapsrådet har den 28 januari 2026 slutredovisat uppdraget om att bilda och förvalta EISCAT AB. Punkten är slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: b) 3–5.
19.Rskr. 2024/25:184
Tillträde till konventionen om upprättande av Square Kilometre Array Observatory
Prop. 2024/25:106, bet. 2024/25:UbU16
Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet
269
Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet
270
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt a): Den 12 juni 2025 beslutade regeringen att ratificera konventionen om upprättande av Square Kilometre Array Observatory. Punkten är slutbehandlad.
Punkt b): Den 15 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 364). Den 29 januari 2026 beslutade regeringen förordning om ikraftträdande av lagen (2025:364) om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall (SFS 2026:61). Punkten är slutbehandlad.
20. Rskr. 2024/25:219
Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta Prop. 2024/25:60, bet. 2024/25:UbU15
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 28 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 557).
Punkt 49 om organisationsform m.m*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringens aviserade utredning om ändamålsenligheten i dagens myndighetsform för statliga lärosäten inte bör genomföras (bet. 2024/25:UbU15 s. 107). Regeringen beslutade den 15 januari 2026 i enlighet med vad som aviserades i prop. 2024/25:60 att ge en särskild utredare i uppdrag att kartlägga för- och nackdelar med nuvarande organisationsform, samt att lämna förslag på en alternativ organisationsform för universitet och högskolor. Utredaren ska också lämna förslag på förändringar som kan genomföras för att öka ändamålsenligheten inom ramen för dagens myndighetsform (dir. 2026:5 En mer ändamålsenlig organisationsform för statliga universitet och högskolor). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2027. Punkten är inte slutbehandlad.
21. Rskr. 2024/25:220
Ett mer sammanhållet borgenärsansvar för Centrala studiestödsnämnden Prop. 2024/25:119, bet. 2024/25:UbU18
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 604 och 605).
22.Rskr. 2024/25:226 Skolor mot brott
Prop. 2024/25:160, bet. 2024/25:UbU21 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 5 juni 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 625 och 626).
23.Rskr. 2024/25:258 Vårändringsbudget för 2025
Prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 19 juni 2025 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende
Statens skolinspektion, Myndigheten för yrkeshögskolan, Universitetskanslersämbetet, Centrala studiestödsnämnden, Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet,
Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Örebro universitet, Mittuniversitetet, Malmö universitet, Mälardalens universitet, Blekinge tekniska högskola, Försvarshögskolan, Högskolan i Borås, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst, Södertörns högskola, anslagen 2:63 och 2:65 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, anslag 2:64 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, anslag 2:67 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, anslag 4:4 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Den 26 juni 2025 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Statens skolverk. Punkten är slutbehandlad.
Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Riksdagen:
a)bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om kapitaltillskott till holdingbolag vid universitet och högskolor för finansiering av verksamhet som syftar till att främja kommersialisering av forskningsresultat och innovationer på högst 40 000 000 kronor. Den 19 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Örebro universitet, Mittuniversitetet, Malmö universitet, Mälardalens universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, och anslagen 2:63 och 2:65 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Punkten är slutbehandlad.
b)godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Den 19 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Örebro universitet, Mittuniversitetet, Malmö universitet, Mälardalens universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, och anslagen 2:63 och 2:65 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Punkten är slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet
271
Skr. 2025/26:75 | 24. Rskr. 2024/25:271 |
Utbildnings- | Riksrevisionens rapport om tredjelandsstudenter i högskolan |
departementet | Skr. 2024/25:117, bet. 2024/25:UbU19 |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Den 4 september 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. |
| 25. Rskr. 2024/25:289 |
| En tioårig grundskola |
| Prop. 2024/25:143, bet. 2024/25:UbU17 |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Den 19 juni 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit |
| (SFS 729–737). |
| Riksmötet 2025/26 |
| 26. Rskr. 2025/26:48 |
| Riksrevisionens rapport om lärosätenas arbete mot avhopp på |
| bristyrkesutbildningar |
| Skr. 2024/25:196, bet. 2025/26:UbU3 |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Den 18 december 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. |
| 27. Rskr. 2025/26:49 |
| Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) |
| Prop. 2025/26:10, bet. 2025/26:UbU4 |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit |
| (SFS 1311 och 1312). |
| 28. Rskr. 2025/26:71 |
| Höständringsbudget för 2025 |
| Prop. 2025/26:2, bet. 2025/26:FiU11 |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 4 december 2025 beslutade |
| regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende |
| Vetenskapsrådet. Den 18 december 2025 beslutade regeringen om ändring |
| av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Universitets- och |
| högskolerådet. Punkten är slutbehandlad. |
| 29. Rskr. 2025/26:82 |
| Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid |
| Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:KrU1 |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
272 |
|
Punkt 6 om statens budget inom utgiftsområde 17: a) Anslagen för 2026: Den 11 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslagen. Punkten är slutbehandlad.
30. Rskr. 2025/26:115
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:UbU2
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 15:
a)Anslagen för 2026: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslagen. Punkten är slut- behandlad.
b)Lagförslagen: Den 18 december 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1545–1549 och 1567).
c)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden:
Riksdagen:
1.bemyndigar regeringen att under 2026 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst
325500 000 000 kronor: Den 16 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Centrala studiestöds- nämnden. Punkten är slutbehandlad.
2.bemyndigar regeringen att under 2026 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 16 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslag 1:6 Utgiftsområde 15 Studiestöd. Punkten är slut- behandlad.
31.Rskr. 2025/26:124
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:UbU1
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Statens budget inom utgiftsområde 16:
a)Anslagen för 2026: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslagen. Punkten är slutbehandlad.
b)Godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen:
1.bemyndigar regeringen att under 2026–2028 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till en kunskaps- och innovationsplattform inom råvaror under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw Materials) på högst 380 000 kronor. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Uppsala universitet. Punkten är inte slutbehandlad.
2.bemyndigar regeringen att under 2026–2028 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till Centre Européen de Calcul Atomique et Moléculaire
Skr. 2025/26:75 Utbildnings- departementet
273
Skr. 2025/26:75 | (CECAM) på högst 380 000 kronor. Den 18 december 2025 beslutade | ||||||
Utbildnings- | regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Uppsala | ||||||
departementet | universitet. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
|
| |||
| 3. bemyndigar regeringen att under 2026–2028 för anslaget 2:6 Lunds | ||||||
| universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig | ||||||
| medlemsavgift till en kunskaps- och innovationsplattform inom | ||||||
| klimatområdet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT | ||||||
| Climate-KIC) på högst 150 000 kronor. Den 18 december 2025 beslutade | ||||||
| regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Lunds universitet. | ||||||
| Punkten är inte slutbehandlad. |
|
|
| |||
| 4. bemyndigar regeringen att under 2026–2028 för anslaget 2:6 Lunds | ||||||
| universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig | ||||||
| medlemsavgift till en kunskaps- och innovationsplattform inom livsmedel | ||||||
| under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Foods) på högst | ||||||
| 1 200 000 | kronor. | Den | 18 december | 2025 beslutade | regeringen | |
| regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Lunds universitet. Punkten är | ||||||
| inte slutbehandlad. |
|
|
|
|
| |
| 5. godkänner att regeringen under 2026 beslutar om medlemskap i den | ||||||
| belgiska juridiska personen EUTOPIA internationale vereniging zonder | ||||||
| winstoogmerk (EUTOPIA IVZW) och bemyndigar regeringen att under | ||||||
| 2026–2035 för anslagen 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på | ||||||
| grundnivå och avancerad nivå respektive 2:8 Göteborgs universitet: | ||||||
| Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig | ||||||
| medlemsavgift för | universitetet på högst | 1 000 000 kronor. Den | ||||
| 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret | ||||||
| 2026 avseende Göteborgs universitet. Punkten är inte slutbehandlad. | ||||||
| 6. godkänner att regeringen under 2026 beslutar om medlemskap i | ||||||
| Science Business Bryssel och bemyndigar regeringen att under 2026–2028 | ||||||
| för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på | ||||||
| forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 200 000 kronor. | ||||||
| Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret | ||||||
| 2026 avseende Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad. | ||||||
| 7. bemyndigar regeringen att under 2026–2028 för anslaget 2:18 Kungl. | ||||||
| Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om | ||||||
| en årlig medlemsavgift till en kunskaps- och innovationsplattform inom | ||||||
| råvaror under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw | ||||||
| Materials) på högst 380 000 kronor. Den 18 december 2025 beslutade | ||||||
| regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Kungl. Tekniska | ||||||
| högskolan. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
|
| |||
| 8. bemyndigar regeringen att under 2026–2028 för anslaget 2:18 Kungl. | ||||||
| Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om | ||||||
| en årlig medlemsavgift till en kunskaps- och innovationsplattform inom | ||||||
| hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) | ||||||
| på högst 320 000 kronor. Den 18 december 2025 beslutade regeringen | ||||||
| regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Kungl. Tekniska högskolan. | ||||||
| Punkten är inte slutbehandlad. |
|
|
| |||
| 9. bemyndigar regeringen att under 2026–2028 för anslaget 2:18 Kungl. | ||||||
| Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om | ||||||
| en årlig medlemsavgift till en kunskaps- och innovationsplattform inom | ||||||
| IT-området under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT | ||||||
274 | Digital) på | högst 420 000 | kronor. Den | 18 | december 2025 | beslutade | |
regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Kungl. Tekniska | Skr. 2025/26:75 |
högskolan. Punkten är inte slutbehandlad. | Utbildnings- |
10. bemyndigar regeringen att under 2026–2028 för anslaget 2:20 Luleå | departementet |
tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om |
|
en årlig medlemsavgift till en kunskaps- och innovationsplattform inom |
|
råvaror under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw |
|
Materials) på högst 380 000 kronor. Den 18 december 2025 beslutade |
|
regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Luleå tekniska |
|
universitet. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
11.godkänner att regeringen under 2026 beslutar om medlemskap i den belgiska juridiska personen European University for Customised Education Association internationale sans but licratif (EUNICE AISBL) och bemyndigar regeringen att under 2026–2035 för anslagen 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift för universitetet på högst 700 000 kronor. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Karlstads universitet. Punkten är inte slutbehandlad.
12.bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor besluta om kapitaltillskott till holdingbolag vid universitet och högskolor för finansiering av verksamhet som syftar till att främja kommersialisering av forskningsresultat och innovationer, inklusive idébanksmedel, på högst 52 000 000 kronor. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Örebro universitet, Mittuniversitetet, Malmö universitet, Mälardalens universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, och anslagen 2:63 och 2:65 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Punkten är slutbehandlad.
13.bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag till European Spallation Source ERIC (ESS) på högst 470 000 000 kronor. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad.
14.bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemsavgift till det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem High Performance Computing (Euro-HPC) på högst 25 000 000 kronor. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad.
15.bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om
kapitaltillskott till | EISCAT | AB på högst 5 000 000 | kronor. Den |
18 december 2025 | beslutade | regeringen regleringsbrev | för budgetåret |
2026 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad.
275
Skr. 2025/26:75 16. bemyndigar regeringen att under 2026 ingå ekonomiska åtaganden
Utbildnings- som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på
departementet högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolforskningsinstitutet, Myndigheten för yrkeshögskolan, Vetenskaps- rådet, Rymdstyrelsen, Universitets- och högskolerådet. Punkten är slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: b) 1–11.
276
2.8 Klimat- och näringslivsdepartementet
Äldre riksmöten
Riksmötet 2016/17
1. Rskr. 2016/17:180
Naturvård och områdesskydd
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 18), 2018/19:75 (M 13), 2019/20:75 (M 8), 2020/21:75 (M 7), 2021/22:75 (M 7), 2022/23:75 (KN 8), 2023/24:75 (KN 7) och 2024/25:75 (KN 7).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reformering av strandskyddet (bet. 2016/17:MJU9 s. 23).
Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i upp- drag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att ut- redaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra för- utsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet Till- gängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) var ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021.
Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differen- tiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag som syftade till att öka differentieringen av strandskyddet, bl.a. med hänsyn till olika områdens varierande skyddsbehov och möjlighet för strandnära bostäder och näringsverksamheter i områden med lågt bebyggelsetryck. Även ändringar av strandskyddet vid små insjöar och smala vattendrag före- slogs. Förslagen syftade också till att strandskyddet ska stärkas och förtyd- ligas i områden av särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt eller efterfrågan på mark för fritidshus- bebyggelse är mycket stor. Riksdagen avslog propositionen (bet. 2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337).
Regeringen beslutade den 17 mars 2022 att ge en särskild utredare i upp- drag att se över ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna (dir. 2022:18). Regeringen beslutade tilläggsdirektiv till utred- ningen den 1 december 2022 (dir. 2022:138). Utredaren ska föreslå för- fattningsändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar undantaget från strandskyddet för de areella näringarna (7 kap. 16 § första stycket 1 miljöbalken). Syftet är att säkerställa att regleringen tar tillräcklig
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
277
Skr. 2025/26:75 | hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika närings- |
Klimat- och | idkare inom de areella näringarna och till behoven av att förbättra förut- |
näringslivs- | sättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lant- |
departementet | brukare. Utredningen ska även bidra till att uppnå livsmedelsstrategins mål |
| om ökad livsmedelsproduktion och hållbar utveckling i hela landet. |
| Utredaren ska förhålla sig till strandskyddets syften, berörda miljökvali- |
| tetsmål samt landsbygdspolitikens mål om en livskraftig landsbygd med |
| likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som |
| leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Uppdraget redo- |
| visades till regeringen den 23 januari 2024 (SOU 2023:103). Betänkandet |
| har remissbehandlats. |
| Promemorian Strandskyddet vid små sjöar och smala vattendrag |
| (KN2024/02252) med förslag om bland annat att generellt strandskydd |
| inte ska gälla vid små insjöar eller smala sträckor av vattendrag |
| remitterades den 12 november 2024. |
| Den 6 februari 2025 beslutade regeringen propositionen Lättnader i |
| strandskyddet – ett första steg (prop. 2024/25:102) med förslag baserade |
| på promemorian Strandskyddet vid små sjöar och smala vattendrag |
| (KN2024/02252), betänkandet Areella näringar vid vatten (SOU |
| 2023:103), betänkandet En enklare hantering av vattenfrågor vid |
| planläggning och byggande (SOU 2023:72) och betänkandet Tillgängliga |
| stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78). I |
| propositionen bedömde regeringen att förslagen i propositionen |
| tillgodoser tillkännagivandet i fråga om vad utskottet anför om att det ska |
| vara möjligt att bygga och bedriva verksamhet strandnära och att fler |
| undantag från strandskyddsbestämmelserna bör möjliggöras i syfte att |
| kunna skapa såväl mer socialt blandade bostadsområden som fler |
| attraktiva bostadsområden i glesbygdskommuner. |
| Regeringen beslutade den 12 juni 2025 att ge en särskild utredare i upp- |
| drag att se över strandskyddet (dir. 2025:59). Utredaren ska föreslå |
| ändringar för att reformera strandskyddet med inriktningen att öka |
| möjligheterna att bygga nära vatten. Utredaren ska bl.a. föreslå hur |
| regelverket bör utformas för att ytterligare reformera strandskyddet med |
| inriktning att öka möjligheterna för bebyggelse nära stränder, analysera |
| och ta ställning till hur kommunerna kan ges en större roll i frågor som rör |
| strandskydd, analysera om bestämmelserna om strandskydd hindrar en |
| ändamålsenlig utformning av totalförsvaret samt ta ställning till om |
| åtgärder som behövs för totalförsvaret helt eller delvis bör undantas från |
| strandskyddsförbuden. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2026. |
| Punkten är inte slutbehandlad. |
| 2. Rskr. 2016/17:289 |
| Övergripande miljöfrågor |
| Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU22 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 24), 2018/19:75 (M 14), |
| 2019/20:75 (M 9), 2020/21:75 (M 8), 2021/22:75 (M 8), 2022/23:75 (KN |
| 9), 2023/24:75 (KN 8) och 2024/25:75 (KN 8). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
278 |
|
Punkt 2 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regering- en att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förenklade och förkortade tillståndsprocesser (bet. 2016/17:MJU22 s. 16). Se även rskr. 2018/19:275 punkt 4 (KN 5).
Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38).
Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 kunna bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Natur- vårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med.
Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 direktiven En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Regeringen beslu- tade den 22 juli 2021 tilläggsdirektiv till Miljöprövningsutredningen (dir. 2021:57) som innebar att utredaren ska utreda om det behövs ändringar i miljöbalken avseende regleringen av domstolarnas handläggning. Vidare skulle det utredas om det bör införas ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden om tillstånd som innebär en omställning för en miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade utsläpp av växthusgaser. Utredaren skulle även utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli effektiva och verk- ningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Utred- ningen redovisade betänkandet Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) i juni 2022 och det remitterades sedan.
I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 49, 64 och 80) föreslog regeringen att det skulle avsättas mer medel till tillstånds- myndigheter för att möta de ökande kraven med anledning av den gröna omställningen. De myndigheter som föreslogs få utökade medel var Natur- vårdsverket, länsstyrelserna och domstolarna. Riksdagen antog reger- ingens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110).
Regeringen beslutade den 2 september 2021 att ge länsstyrelserna i upp- drag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken och därigenom påskynda näringslivets klimatomställning. Uppdraget redovisades den 29 december 2023.
Regeringen beslutade den 22 juli 2021 att ge länsstyrelserna och Dom- stolsverket i uppdrag att att utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller flera digitala tjänster för någon eller några typer av till- ståndsansökningar enligt miljöbalken. Myndigheterna har redovisat sina uppdrag. Regeringen gav i regleringsbrev för 2024 Domstolsverket och länsstyrelserna i uppdrag att gå vidare och utveckla e-tjänster för till- ståndsansökningar enligt miljöbalken. Länsstyrelsernas uppdrag redovisade den 16 december 2025. Uppdraget till Domstolsverket upphörde genom beslut av regeringen den 18 december 2025.
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
279
Skr. 2025/26:75 | Regeringen har efter riksdagens beslut den 26 maj 2021 om proposi- |
Klimat- och | tionen Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljö- |
näringslivs- | domstolarna (prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312) |
departementet | utfärdat ett antal lagar. Ändringarna syftar till att göra sammansättnings- |
| reglerna för mark- och miljödomstolarna flexiblare och att rättens sam- |
| mansättning i större utsträckning bestäms utifrån det enskilda målets eller |
| ärendets karaktär. Ändringarna ska möjliggöra för effektivare resursut- |
| nyttjande i Mark- och miljööverdomstolen. |
| I maj 2021 redovisade Naturvårdsverket sitt uppdrag att förbereda ett |
| ansvar för en samlad statistik för miljötillståndsprövningen. I avvaktan på |
| en sådan permanent ordning har Naturvårdsverket, utifrån särskilda rege- |
| ringsbeslut, i maj 2022 respektive juni 2023 redovisat samlad statistik för |
| miljötillståndsprövningen avseende 2021 respektive 2022. I reglerings- |
| brevet för 2024 fick Naturvårdsverket samma uppdrag avseende 2023, |
| men även i uppdrag att analysera om det finns behov av och möjligheter |
| att utveckla statistiken. Uppdragen redovisades den 15 maj 2024. |
| Den 7 april 2022 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om rege- |
| ringens roll som prövningsmyndighet i en modern och effektiv miljöpröv- |
| ning (dir. 2022:26). Utredningen har antagit namnet Regeringsprövnings- |
| utredningen (M2022:02). Uppdraget är att utreda regeringens roll som |
| överinstans på vissa delar av miljöområdet. Syftet är att åstadkomma en |
| prövningsordning som innebär att regeringen endast är överinstans när det |
| krävs tydliga politiska avvägningar. I syfte att åstadkomma snabba pröv- |
| ningsprocesser ska utredningen också se över processen för ärenden som |
| får tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken. Rege- |
| ringen beslutade den 25 maj 2023 tilläggsdirektiv till Regeringspröv- |
| ningsutredningen (dir. 2023:69). Enligt tilläggsdirektiven ska utredningen |
| utreda under vilka ytterligare omständigheter som regeringen bör ha |
| möjlighet att pröva frågor om tillstånd enligt miljöbalken. bl.a. mot bak- |
| grund av att det kan finnas ett behov att snabbt kunna hantera vissa frågor |
| som innefattar politiska avvägningar mellan olika samhällsintressen. |
| Utredningstiden har förlängts. Uppdraget redovisades den 5 februari 2024 |
| (SOU 2024:11). Betänkandet har remitterats. Remisstiden löpte ut den |
| 31 maj 2024. |
| Regeringen beslutade den 8 juni 2023 kommittédirektiven Förenklade |
| och förkortade miljötillståndsprocesser enligt miljöbalken (dir. 2023:78). |
| Utredningen har i uppgift att ta ett större grepp om frågan om miljöpröv- |
| ning än vad som hittills har gjorts och vidta fler åtgärder i syfte att effek- |
| tivisera prövningen. Utredningen har antagit namnet Miljötillståndsutred- |
| ningen (KN 2023:02). Regeringen beslutade den 16 januari 2025 |
| tilläggsdirektiv till Miljötillståndsutredningen (dir. 2025:2). Enligt |
| tilläggsdirektiven ska utredningen bland annat utreda möjligheterna att |
| samla bestämmelser om hushållning i en särskild lag och ta ställning till |
| hur ett besked om det allmännas grundläggande syn på lämpligheten av en |
| viss verksamhet på en viss plats kan lämnas i ett tidigt skede. Utredningen |
| ska även klarlägga om den totala handläggningstiden för tillstånds- |
| prövningen enligt miljöbalken kan förkortas genom till exempel ökade |
| krav på prövningstillstånd eller ändrad instansordning och analysera hur |
| regelverket kan förändras i syfte att inte sälla högre krav än ramdirektivet |
| för vatten kräver, särskilt i fråga om processuella krav och i fråga om |
280 | möjligheterna att nyttja befintlig flexibilitet i EU-regelverken för att öka |
förutsebarheten och minska tidsåtgången i miljötillståndsprocessen. Utredningstiden har förlängts till den 31 mars 2026.
I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt
3.22s. 85) föreslog regeringen att förvaltningsanslagen höjs för Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna för att genomföra beslu- tade förändringar i fråga om bl.a. föreslagna och kommande förändringar av miljötillståndsprocessen. Förstärkningen ger de berörda myndigheterna bättre förutsättningar att arbeta effektivt med miljötillståndsprocesserna. Riksdagen antog regeringens förslag.
I regleringsbrevet för 2023 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla vägledningen som finns på myndighetens hemsida avseende miljötillståndsprövning och anmälan. I regleringsbrevet för 2023 gavs Naturvårdsverket också i uppdrag i uppdrag att, tillsammans med Tillväxt- verket, utveckla en vägledning på verksamt.se om reglerna för tillstånd och anmälan enligt miljöbalken. Uppdragen redovisades den 15 februari 2024.
I regleringsbrevet för 2022 fick Naturvårdsverket i uppdrag att utvärdera hur myndigheten arbetar med att komma in tidigt i processer och utveckla effektiva och förutsägbara metoder och samverkansformer för genom- förandet av myndighetens uppgift. Uppdraget redovisades den 25 januari 2023. Regeringen har i regleringsbrev för 2024 gett Naturvårdsverket i uppdrag att genomföra de åtgärder i fråga om kommunikation, ändring av rutiner samt agerande vid samråd och förhandlingar som föreslås i Natur- vårdsverkets redovisning av det tidigare uppdraget.
I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 20 avsnitt
3.3s. 14–16) behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om för- enklade och förkortade tillståndsprocesser. Regeringen ansåg, mot bak- grund av vidtagna och pågående åtgärder, att tillkännagivandet var slutbe- handlat. Riksdagen delade inte regeringens bedömning i den frågan (bet. 2022/23:KU21). Riksdagen konstaterade att de åtgärder som genomförts var ett led i beredningen av tillkännagivandet, men framhöll att det inte var tillräckligt att en utredning har lämnat sitt betänkande eller att ett uppdrag har redovisats för att tillkännagivandet ska kunna anses tillgodosett. Punkten står därför åter som öppen.
Regeringen beslutade den 23 maj 2024 propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (prop. 2023/24:152). Förslagen baserades på betänkandet Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33). Förslagen syftar till att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer. De innebär bl.a. att ändringstillstånd kan användas i större utsträckning än tidigare, att giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kan förlängas med tre år, att länsstyrelsernas uppgifter under avgränsningssamrådet utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag, att prövningsmyndigheternas handläggning av tillståndsansökningar effektiviseras samt att fler mål kan avgöras utan huvudförhandling och handläggas digitalt.
I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt
3.22s. 85) föreslog regeringen att förvaltningsanslagen höjs till Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna i syfte att ge bättre förutsättningar att arbeta effektivt med miljötillståndsprocesser och tillsyn för att genomföra klimatomställningen och stärka svensk konkurrenskraft.
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
281
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
282
Miljötillståndsutredningen redovisade den 21 januari 2025 sitt betänkande En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövnings- process (SOU 2024:98). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 15 juni 2025. Utredningen har vidare redovisat sitt delbetänkande Tidigt besked om lämplig användning av mark och vatten (SOU 2025:88) den 11 juli 2025. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 10 november 2025.
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 20 avsnitt
3.22s. 86) aviserade regeringen bildandet av en ny myndighet för miljöprövning.
Regeringens arbete för att tillgodose tillkännagivandet fortsätter utifrån de förslag som framgår av Miljötillståndsutredningens betänkande En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess med ett generellt fokus på reformeringen av miljöprövningen och specifikt den organisatoriska förändringen. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2017/18
3. Rskr. 2017/18:20
Miljöbedömningar
Prop. 2016/17:200, bet. 2017/18:MJU5
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 33), 2018/19:75 (M 16), 2019/20:75 (M 10), 2020/21:75 (M 9), 2021/22:75 (M 9), 2022/23:75 (KN 10), 2023/24:75 (KN 9) och 2024/25:75 (KN 9).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 3 om verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpå- verkan ska miljöbedömas m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regering- en vad utskottet anför om att det svenska regelverket för vilka verksam- heter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåver- kan ska anpassas till MKB-direktivets bestämmelser i direktivets lydelse enligt ändringsdirektivet (bet. 2017/18:MJU5 s. 29 f.).
Naturvårdsverket hade under 2017 i uppdrag av regeringen att se över förteckningen över verksamheter och åtgärder som enligt vad regeringen har föreskrivit ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Naturvårds- verket redovisade uppdraget den 14 december 2017 (M2017/03195). Naturvårdsverket har i sitt arbete haft som utgångspunkt att det inte ska ställas mer långtgående krav på verksamhetsutövare än vad som följer av MKB-direktivet, om det inte är motiverat för att uppnå ett tillräckligt miljöskydd och vidare att ett önskvärt resultat är att regelverket ska vara enkelt att tillämpa. Naturvårdsverkets redovisning har därefter remitterats och beretts inom Regeringskansliet. Remisstiden löpte ut den 26 oktober 2018. Remissvaren har sammanställts. Frågan har hanterats inom ramen för ett arbete med en formell underrättelse som EU-kommissionen lämnade hösten 2019 till Sverige angående det svenska genomförandet av direktivet där kritiken bl.a. tangerade kategoriseringen av verksamheter och åtgärder. Sverige besvarade den formella underrättelsen i februari 2020. I mars 2021 remitterades departementspromemorian Ett förbättrat genomförande av MKB-direktivet. Promemorian innehåller för- fattningsförslag som syftar till ett förbättrat genomförande av direktivet till följd av överträdelseärendet. Remissen besvarades av ett stort antal remiss-
instanser. Under 2023 har ytterligare en departementspromemoria med | Skr. 2025/26:75 |
förslag som syftar till att ytterligare förbättra genomförandet av direktivet | Klimat- och |
beretts inom Regeringskansliet. Promemorian remitterades den | näringslivs- |
22 december 2023. Remisstiden löpte ut den 5 april 2024. Den 28 oktober | departementet |
2024 beslutade regeringen om ändringar i förordningen (1998:899) om |
|
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, miljöprövningsförordningen |
|
(2013:251) och miljöbedömningsförordningen (2017:966). Ändringarna |
|
innebär att det svenska regelverket anpassas till bilaga 1 och 2 i MKB- |
|
direktivet. Ändringarna går inte utöver vad MKB-direktivet kräver. |
|
Regeringen beslutade den 3 april 2025 propositionen Ett förbättrat |
|
genomförande av MKB-direktivet (prop. 2024/25:153). I propositionen |
|
ansåg regeringen att tillkännagivandet, genom de beslutade |
|
förordningsändringarna, är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är |
|
slutbehandlad. |
|
Riksmötet 2018/19 |
|
4. Rskr. 2018/19:172 |
|
Naturvård och biologisk mångfald |
|
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU9 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 21), 2020/21:75 (M 18), |
|
2021/22:75 (M 16), 2022/23:75 (KN 17), 2023/24:75 (KN 13) och |
|
2024/25:75 (KN 13). |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Punkt 5 om översyn av lagstiftningen om genteknik*: Riksdagen har till- |
|
kännagett för regeringen det som utskottet anför om att modernisera lag- |
|
stiftningen om genteknik och göra denna teknikneutral (bet. 2018/19:MJU9 |
|
s. 20 och 21). |
|
En redovisning av regeringens arbete med frågan lämnades i ett svar på |
|
interpellation 2018/19:314 av Staffan Eklöf (SD). Av svaret framgår att |
|
eftersom lagstiftning om modifierade organismer regleras på EU-nivå bör |
|
insatser ske på denna nivå. Regeringen gav sitt stöd till en uppmaning från |
|
Europeiska unionens råd till EU-kommissionen att senast den 30 april |
|
2021 lägga fram en studie mot bakgrund av en dom i EU-domstolen om |
|
EU:s lagstiftning avseende genetiskt modifierade organismer. EU-kom- |
|
missionen har skickat ut en enkät avseende nya gentekniker. Enkätsvaren |
|
ska utgöra underlag för framtagande av studien om nya genteknikers status |
|
under unionslagstiftningen. Enkäten besvarades den 30 april 2020. |
|
EU-kommissionens studie om nya genomiska tekniker publicerades den |
|
29 april 2021. En redovisning av regeringens ståndpunkt och det fortsatta |
|
arbetet lämnades i svar på en skriftlig fråga (2020/21:2832) från Betty |
|
Malmberg (M) den 19 maj 2021. I svaret framgår bl.a. att regeringen |
|
instämmer i studiens slutsatser och att den sammantagna lagstiftningen för |
|
genetiskt modifierade organismer (GMO-lagstiftningen) behöver ses över |
|
när det gäller genomförandet för vissa användningar av nya genomiska |
|
tekniker. Regeringen ser fram emot den fortsatta processen och konstruk- |
|
tiva förslag från EU-kommissionen. |
|
Förberedelserna för en ny lagstiftning inom EU för grödor producerade |
|
med nya gentekniker har fortsatt. EU-kommissionen har påbörjat samråd |
|
med allmänheten gällande konsekvensanalysen av en ny lagstiftning. | 283 |
Skr. 2025/26:75 | Under sommaren 2022 svarade Sverige på EU-kommissionens enkät om |
Klimat- och | nya genomiska tekniker. Svaren ska användas av EU-kommissionen för |
näringslivs- | konsekvensbeskrivning av kommande förslag om hantering av nya geno- |
departementet | miska tekniker. |
| En redovisning av regeringens ståndpunkt och det fortsatta arbetet |
| lämnades i svar på en skriftlig fråga (2022/23:631) från Stina Larsson (C) |
| den 5 maj 2023. I svaret framgår att regeringen under det svenska |
| ordförandeskapet tog initiativ till en informell diskussion bland EU:s jord- |
| bruksministrar den 25 april 2023, för att lyfta frågorna till stöd för kom- |
| missionens interna arbete och kommande förhandlingar. |
| Den 5 juli 2023 lämnade Europeiska kommissionen ett förslag till en ny |
| förordning om växter som framställts med vissa nya genomiska tekniker |
| och därav framställda livsmedel och foder. Det huvudsakliga syftet med |
| förslaget är att vidmakthålla en hög nivå av säkerhet för människors och |
| djurs hälsa och för miljön, samt att styra utvecklingen mot förädling av |
| växtsorter som kan bidra till att möta hållbarhetsmålen men också att skapa |
| en gynnsam miljö för forskning och innovation, särskilt för små och |
| medelstora företag. En faktapromemoria om förslaget överlämnades till |
| riksdagen den 30 augusti 2023. Vid överläggningar i miljö- och jordbruks- |
| utskottet den 14 september 2023 och den 7 december 2023 har den svenska |
| ståndpunkten fastställts. Den svenska ståndpunkten innebär att Sverige ger |
| stöd åt kommissionens förslag att växter framtagna med vissa nya |
| genomiska tekniker delas in i två kategorier där den ena mestadels |
| behandlas som en konventionellt förädlad växt medan den andra genomgår |
| en anpassad tillståndsprövning i enlighet med Europaparlamentets och |
| rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning |
| av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av |
| rådets direktiv 90/220/EEG eller Europaparlamentets och rådets |
| förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt |
| modifierade livsmedel och foder. Regeringen bedömer att förslagets |
| principer är i linje med riksdagens tillkännagivande om att det är grödans |
| förändrade egenskaper och dess potentiella miljö-, avkastnings- och |
| hälsoeffekter som är viktiga att ta ställning till, inte förädlingsmetoden |
| som sådan. |
| Regeringen har arbetat i linje med den fastställda ståndpunkten som |
| förankrades den 7 december 2023 och för att den föreslagna EU- |
| förordningens principer behålls. Förhandlingarna pausades under 2024. |
| Förhandlingarna återupptogs 2025 och riksdagen informerades i april |
| 2025 om förhandlingsläget. Förslaget förhandlas från maj 2025 i |
| trepartssamtal mellan kommissionen, rådet och Europaparlamentet. |
| Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 |
| utg.omr. 20 avsnitt 3.4 s. 15) vidtagna åtgärder med anledning av |
| tillkännagivandet och bedömde att tillkännagivandet genom åtgärderna är |
| tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| 5. Rskr. 2018/19:275 |
| Miljömålen – med sikte på framtiden |
| Skr. 2017/18:265, bet. 2018/19:MJU18 |
284 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 26), 2020/21:75 (M 20), 2021/22:75 (M 18), 2022/23:75 (KN 22), 2023/24:75 (KN 17) och 2024/25:75 (KN 16).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om förbättrade tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förbättrade tillståndsprocesser (bet. 2018/19:MJU18 s. 18 f.). Se även rskr. 2016/17:289 punkt 2 (KN 2).
Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38).
Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 kunna bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Natur- vårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med.
Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 direktiven En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Regeringen beslu- tade den 22 juli 2021 tilläggsdirektiv till Miljöprövningsutredningen (dir. 2021:57). som innebar att utredaren skulle utreda om det behövs ändringar i miljöbalken avseende regleringen av domstolarnas handläggning. Vidare skulle det utredas om det bör införas ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden om tillstånd som innebär en omställning för en miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade utsläpp av växthusgaser. Utredaren skulle även utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli effektiva och verk- ningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Miljö- prövningsutredningen redovisade sitt betänkande Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) den 14 juni 2022. Betänkandet remitterades.
I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 49, 64 och 80) föreslog regeringen att det skulle avsättas mer medel till tillstånds- myndigheter för att möta de ökande kraven med anledning av den gröna omställningen. De myndigheter som föreslogs få utökade medel var Natur- vårdsverket, länsstyrelserna och domstolarna. Riksdagen antog rege- ringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110).
Regeringen beslutade den 2 september 2021 att ge länsstyrelserna i upp- drag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken och därigenom påskynda näringslivets klimatomställning. Uppdraget redovisades den 29 december 2023.
Regeringen beslutade den 22 juli 2021 att ge länsstyrelserna och Dom- stolsverket i uppdrag att utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller flera digitala tjänster för någon eller några typer av tillståndsan- sökningar enligt miljöbalken. Myndigheterna har redovisat sina uppdrag. Regeringen har i regleringsbrev för 2024 gett Domstolsverket och läns- styrelserna i uppdrag att gå vidare och utveckla e-tjänster för tillstånds-
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
285
Skr. 2025/26:75 | ansökningar enligt miljöbalken. Länsstyrelsernas uppdrag redovisades den |
Klimat- och | 16 december 2025. Uppdraget till Domstolsverket upphörde genom |
näringslivs- | regeringsbeslut den 18 december 2025. |
departementet | Regeringen har efter riksdagens beslut den 26 maj 2021 om proposi- |
| tionen Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljö- |
| domstolarna (prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312) |
| utfärdat ett antal lagar. Ändringarna syftar till att göra sammansättnings- |
| reglerna för mark- och miljödomstolarna flexiblare och att rättens |
| sammansättning i större utsträckning bestäms utifrån det enskilda målets |
| eller ärendets karaktär. Ändringarna ska möjliggöra ett effektivare resurs- |
| utnyttjande i Mark- och miljööverdomstolen. |
| I maj 2021 redovisade Naturvårdsverket sitt uppdrag att förbereda ett |
| ansvar för en samlad statistik för miljötillståndsprövningen. I avvaktan på |
| en sådan permanent ordning har Naturvårdsverket, utifrån särskilda rege- |
| ringsbeslut, i maj 2022 respektive juni 2023 redovisat samlad statistik för |
| miljötillståndsprövningen avseende 2021 respektive 2022. I reglerings- |
| brevet för 2024 har Naturvårdsverket fått samma uppdrag avseende 2023, |
| men även i uppdrag att analysera om det finns behov av och möjligheter |
| att utveckla statistiken. Dessa uppdrag redovisades den 15 maj 2024. |
| Den 7 april 2022 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om rege- |
| ringens roll som prövningsmyndighet i en modern och effektiv miljöpröv- |
| ning (dir. 2022:26). Utredningen har antagit namnet Regeringsprövnings- |
| utredningen (M2022:02). Uppdraget är att utreda regeringens roll som |
| överinstans på vissa delar av miljöområdet. Syftet är att åstadkomma en |
| prövningsordning som innebär att regeringen endast är överinstans när det |
| krävs tydliga politiska avvägningar. I syfte att åstadkomma snabba pröv- |
| ningsprocesser ska utredningen också se över processen för ärenden som |
| får tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken. |
| Regeringen beslutade den 25 maj 2023 tilläggsdirektiv till Regerings- |
| prövningsutredningen (dir. 2023:69). Enligt tilläggsdirektiven ska utred- |
| ningen utreda under vilka ytterligare omständigheter som regeringen bör |
| ha möjlighet att pröva frågor om tillstånd enligt miljöbalken. bl.a. mot bak- |
| grund av att det kan finnas ett behov att snabbt kunna hantera vissa frågor |
| som innefattar politiska avvägningar mellan olika samhällsintressen. |
| Uppdraget redovisades till regeringen den 5 februari 2024. Betänkandet |
| remitterades. Remisstiden löpte ut den 31 maj 2024. |
| Regeringen beslutade den 8 juni 2023 kommittédirektiven Förenklade |
| och förkortade miljötillståndsprocesser enligt miljöbalken (dir. 2023:78). |
| Utredningen fick i uppgift att ta ett större grepp om frågan om miljö- |
| prövning än vad som hittills har gjorts och vidta fler åtgärder i syfte att |
| effektivisera prövningen. Utredningen har antagit namnet Miljötillstånds- |
| utredningen (KN 2023:02). Regeringen beslutade den 16 januari 2025 |
| tilläggsdirektiv till Miljötillståndsutredningen (dir. 2025:2). Enligt |
| tilläggsdirektiven ska utredningen bland annat utreda möjligheterna att |
| samla bestämmelser om hushållning i en särskild lag och ta ställning till |
| hur ett besked om det allmännas grundläggande syn på lämpligheten av en |
| viss verksamhet på en viss plats kan lämnas i ett tidigt skede, klarlägga om |
| den totala handläggningstiden för tillståndsprövningen enligt miljöbalken |
| kan förkortas genom till exempel ökade krav på prövningstillstånd eller |
| ändrad instansordning och analysera hur regelverket kan förändras i syfte |
286 | att inte ställa högre krav än ramdirektivet för vatten kräver, särskilt i fråga |
om processuella krav och i fråga om möjligheterna att nyttja befintlig flexibilitet i EU-regelverken för att öka förutsebarheten och minska tidsåtgången i miljötillståndsprocesser. Utredningstiden har förlängts till den 31 mars 2026.
I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt
3.22s. 85) föreslog regeringen att förvaltningsanslagen höjs för Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna för att genomföra beslu- tade förändringar i fråga om bl.a. föreslagna och kommande förändringar av miljötillståndsprocessen. Förstärkningen ger de berörda myndigheterna bättre förutsättningar att arbeta effektivt med miljötillståndsprocesserna. Riksdagen antog regeringens förslag.
I regleringsbrevet för 2023 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla vägledningen som finns på myndighetens hemsida avseende miljötillståndsprövning och anmälan. I regleringsbrevet för 2023 gavs Naturvårdsverket också i uppdrag att, tillsammans med Tillväxtverket, utveckla en vägledning på verksamt.se om reglerna för tillstånd och anmälan enligt miljöbalken. Uppdragen redovisades den 15 februari 2024.
I regleringsbrevet för 2022 fick Naturvårdsverket i uppdrag att utvärdera hur myndigheten arbetar med att komma in tidigt i processer och utveckla effektiva och förutsägbara metoder och samverkansformer för genom- förandet av myndighetens uppgift. Uppdraget redovisades den 25 januari 2023. Regeringen har i regleringsbrev för 2024 gett Naturvårdsverket i uppdrag att genomföra de åtgärder i fråga om kommunikation, ändring av rutiner samt agerande vid samråd och förhandlingar som föreslås i Natur- vårdsverkets redovisning av det tidigare uppdraget.
I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt
3.22s. 85) föreslog regeringen att förvaltningsanslagen höjs till Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna. En effektiv tillstånds- process och tillsyn behövs för att genomföra klimatomställningen och stärka svensk konkurrenskraft.
Regeringen beslutade den 23 maj 2024 propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (prop. 2023/24:152). Förslagen baserades på betänkandet Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33). Förslagen syftar till att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer. De innebär bl.a. att ändringstillstånd kan användas i större utsträckning än tidigare, att giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kan förlängas med tre år, att länsstyrelsernas uppgifter under avgränsningssamrådet utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag, att prövningsmyndigheternas handläggning av tillståndsansökningar effektiviseras samt att fler mål kan avgöras utan huvudförhandling och handläggas digitalt. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. Regeringen bedömde att tillkännagivandet är delvis tillgodosett genom förslagen i propositionen (prop. 2023/24:152 s. 93).
Miljötillståndsutredningen redovisade den 21 januari 2025 sitt
betänkande En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 15 juni 2025. Utredningen har vidare redovisat sitt delbetänkande Tidigt besked om lämplig anvädning av mark och vatten (SOU 2025:88) den 11 juli 2025. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 10 november 2025.
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
287
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
288
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 20 avsnitt
3.22s. 86) aviserade regeringen bildandet av en ny myndighet för miljöprövning.
Regeringens arbete för att tillgodose tillkännagivandet fortsätter utifrån de förslag som framgår av Miljötillståndsutredningens betänkande En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess med ett generellt fokus på reformeringen av miljöprövningen och specifikt den organisatoriska förändringen. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2019/20
6. Rskr. 2019/20:221
Energipolitik
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:NU14 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 21), 2021/22:75 (M 19), 2022/23:75 (KN 23), 2023/24:75 (KN 18) och 2024/25:75 (KN 17). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 6 om småskalig vattenkraft*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om inriktningen för det fortsatta arbetet med att reformera vattenlagstiftningen och vattenförvaltningen i syfte att värna den småskaliga vattenkraften (bet. 2019/20:NU14 s. 41).
Den 25 juni 2020 beslutade regeringen en nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften. Planen ger en nationell helhetssyn i frågan om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett sam- ordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. I beslutet anges bl.a. att ansvariga myn- digheter i arbetet med att genomföra planen och hålla den uppdaterad ska bevaka och vidta de åtgärder som behövs för att prövningarnas samman- tagna negativa inverkan på en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel ska hållas till ett minimum.
Samma dag beslutade regeringen om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Genom ändringen regleras formerna för samverkan inför det att en ansökan om prövning för moderna miljö- villkor ges in till prövningsmyndigheten. Detta i syfte att säkerställa den regionala samverkansprocess samt den översyn av miljökvalitetsnormer som behövs för en effektiv prövning, genomförs i tid. Ändringen innebär också att indelningen i prövningsgrupper samt den tidpunkt när ansökan om prövning senast ska ha getts in för en verksamhet inom en prövnings- grupp, framgår av bilagan till förordningen.
Den 5 november 2020 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndig- heten att tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät se över de HARO-värden som anges i den nationella pla- nen för moderna miljövillkor. I uppdraget ingår även att redogöra för hur fördelningen av HARO-värdena mellan huvudavrinningsområden har gjorts och tydliggöra vilken funktion värdena har i arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Uppdraget redovisades den 14 april 2021.
Vidare fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2021 i uppdrag att göra en kunskapssammanställning om dammar. Enligt upp- draget skulle Havs- och vattenmyndigheten med stöd av Naturvårdsverket
och andra berörda myndigheter, utifrån befintligt kunskapsunderlag till- handahålla en kunskapssammanställning av vattenkraftdammars och andra dammars för- och nackdelar för naturvård och biologisk mångfald samt potentiella betydelse för att minska risken för erosion, övergödning och översvämningar jämfört med om dammarna inte skulle finnas. Upp- draget redovisades den 30 september 2021.
Den 17 juni 2021 gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten i upp- drag, genom ändring i regleringsbrevet för budgetåret 2021, att utarbeta vägledning om bedömning av ekologisk potential som komplement till myndighetens övriga vägledning till vattenmyndigheterna vad gäller att förklara vatten som kraftigt modifierade och att använda undantag. Syftet är att möjligheterna att förklara vatten som kraftigt modifierade och besluta om undantag enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) ska användas fullt ut. Uppdraget redovisades den 15 december 2021.
Den 7 juni 2022 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med Statens energimyndighet utreda vattenkraftens lokala och regionala nyttor för kraftsystemet. Andra berörda myndigheter samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra till arbetet. Affärsverket svenska kraftnät ska identifiera och sammanställa mindre vattenkraftsanläggningars befintliga och potentiella nyttor för elsystemet på lokal och regional nivå. Med mindre vattenkraftsanläggningar avses verk med en samlad effekt på högst 10 MW. Den 16 februari 2023 beslutade regeringen att återkalla uppdraget och att de slutsatser som myndigheterna har dragit under arbetet med uppdraget ska integreras i redovisningen av det nya uppdrag som regeringen samtidigt beslutade om.
Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndig- het följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med proposi- tionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet redovisades första gången den 1 februari 2023 och andra gången den 1 december 2023..
Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndig- heten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av ytvatten. Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs- och vattenmyn- dighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer av- seende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar och rekommenda- tioner från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till tillämpningen av
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
289
Skr. 2025/26:75 | undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modi- |
Klimat- och | fierade. Uppdraget redovisades den 1 december 2023. |
näringslivs- | Den 12 januari 2023 beslutade regeringen om ändring i förordningen |
departementet | (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tid då en |
| ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in |
| senarelades med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge |
| in en ansökan ännu inte hade passerats. Förordningen trädde i kraft den |
| 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmark- |
| naden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att |
| snabbt svara upp mot förändrade behov behövde effekterna av hittills |
| genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av |
| nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Om- |
| prövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausades för att medge tid |
| för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar |
| av systemet som analysen kunde komma att leda till. |
| Den 16 februari 2023 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i |
| uppdrag att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och |
| vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som ompröv- |
| ningarna kan medföra. Uppdraget redovisades den 27 september 2023. |
| Den 22 juni 2023 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag, genom änd- |
| ring i regleringsbrevet för 2023, att redovisa vilka insatser som har gjorts |
| för att för berörda aktörer förtydliga syftet med den samverkan som avses |
| i 42 a och 42 b §§ förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. |
| Länsstyrelserna ska även redovisa effekten av gjorda insatser. Länsstyrel- |
| serna ska vidare redovisa hur nya underlag som framkommer i samverkan |
| enligt förordningen om vattenverksamheter, eller som framkommer på |
| annat sätt, används för översyner av miljökvalitetsnormer och för beslut |
| om undantag och mindre stränga kvalitetskrav i enlighet med 4 kap. 9 och |
| 10 §§ vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och 4 kap. 7 § Havs- och |
| vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och |
| miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Redovisningen ska göras för |
| vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den |
| nationella planen för moderna miljövillkor och ska bl.a. bestå av konkreta |
| exempel på både hur nya underlag har använts och när nya underlag inte |
| har använts och vilka överväganden som då har gjorts. Uppdraget |
| redovisades den 15 mars 2024. |
| Den 21 december 2023 fick länsstyrelserna i regleringsbrevet för 2024 |
| ett återrapporteringskrav om att redovisa hur länsstyrelserna har bidragit |
| med och använt kunskapsunderlag om kulturmiljö för översyner av miljö- |
| kvalitetsnormer och om kunskapsunderlagen har lett till beslut om undan- |
| tag och mindre stränga kvalitetskrav enligt bl.a. vattenförvaltningsförord- |
| ningen. Redovisningen ska avgränsas till vattenförekomster där det finns |
| verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljö- |
| villkor. I samma regleringsbrev fick länsstyrelserna ett återrapporte- |
| ringskrav om att redovisa de översyner som genomförts av bevarande- |
| planerna för de Natura 2000-områden som berörs av den nationella planen |
| för moderna miljövillkor. Enligt det återrapporteringskravet ska läns- |
| styrelserna, efter dialog med Affärsverket svenska kraftnät och Statens |
| energimyndighet, prioritera att se över bevarandeplaner för Natura 2000- |
| områden som påverkas av kraftverk av särskild betydelse för elsystemet. |
290 |
|
Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet fick i sina respektive regleringsbrev för 2024 i uppgift att redovisa hur respektive myndighet har arbetat med att förse de länsstyrelser som är vattenmyndig- heter med underlag om hur miljöanpassningarna av vattenkraften som följer av klassificering och kvalitetskrav enligt vattenförvaltningsförord- ningen påverkar vattenkraftens förmågor i fråga om de vattenkraftverk som myndigheten bedömer ha särskild betydelse för elsystemet.
Den 21 december 2023 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 februari 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 29 januari 2024. Ändringen syftar till att färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder.
Den 27 mars 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 april 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 mars 2024. Ändringen syftar till att ge mer tid för att färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder.
Den 23 maj 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med 13 månader för de verksamheter som tillhörde de prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 juni 2024 och med tolv månader för verksamheter som tillhörde övriga prövningsgrupper. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 maj 2024. Ändringen syftar till att medge tillräckligt med tid för regeringen att slutföra arbetet med att ta fram de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga för att förbättra omprövningsprocessen och förse vattenkraften med moderna miljövillkor på ett rättssäkert sätt.
Den 22 augusti 2024 remitterade Regeringskansliet promemorian Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning (KN2024/01642). I promemorian föreslogs ändrade bestämmelser av betydelse för avvägningen mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel vid fastställande av moderna miljövillkor för vattenkraftverk och dammar. Ändringarna syftade till att säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå och att det utrymme EU-rätten ger att vid miljöanpassning av verksamheterna säkra att en fortsatt nationell effektiv tillgång till vatten- kraftsel utnyttjas fullt ut. Huvuddelen av författningsändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2025. De föreslagna lagändringarna och de förordningsändringar som följer av dessa föreslogs träda i kraft den 1 juli 2025. Remisstiden gick ut den 22 november 2024. Beredning av de förslagna ändringarna har därefter pågått.
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
291
Skr. 2025/26:75 | Den 22 maj 2025 beslutade regeringen en ändring i förordningen |
Klimat- och | (1998:1388) om vattenverksamheter som innebär att de länsstyrelser som |
näringslivs- | är vattenmyndigheter ska se över klassificering och normsättning av en |
departementet | vattenförekomst samtidigt som samverkan pågår inför det att |
| verksamhetsutövarna ska ge in sina ansökningar om omprövning av |
| vattenkraftverk och dammar. Samtidigt beslutade regeringen en ändring i |
| vattenförvaltningsförordningen (2004:660) som innebär att ytterligare |
| tyngd ges åt vattenkraftens förmågor vid miljökvalitetsnormsättningen |
| genom att de länsstyrelser som är vattenmyndigheter vid översynen av |
| klassificering och normsättning ska beakta intresset av en nationell |
| effektiv tillgång till vattenkraftsel vid bedömningen av om en |
| vattenförekomst kan förklaras som kraftigt modifierad och vid beslut om |
| mindre stränga krav. Samma dag uppdrog regeringen åt Havs- och |
| vattenmyndigheten att, tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät |
| och Statens energimyndighet, se över HARO-värdena samt utarbeta |
| vägledning för hur intresset av en nationell effektiv tillgång till |
| vattenkraftsel ska beaktas inom ramen för vattenförvaltningsarbetet. |
| Den 19 juni 2025 beslutade regeringen en ändring i vattenförvaltnings- |
| förordningen som bl.a. innebär att en ny definition införs för när en |
| vattenförekomst ska anses ha en väsentligt förändrad fysisk karaktär till |
| följd av att vatten lagras för kraftproduktion samt att en metod anges för |
| hur miljökvalitetsnormen maximal respektive god ekologisk potential ska |
| bestämmas för vattenförekomster som har förklarats som kraftigt |
| modifierade. Samtidigt beslutade regeringen en ändring i förordningen om |
| vattenverksamheter som innebär att syftet med den samverkan som sker |
| inför omprövning för moderna miljövillkor förtydligas. Regeringen |
| beslutade den 19 juni 2025 förordning om ändring i förordningen |
| (2017:872) om vattendelegationer (SFS 2025:716). Ändringen innebär att |
| antalet ledamöter i vattendelegationerna utökas från elva till tolv.Syftet |
| med ändringen var att regeringen vid behov ska kunna tillsätta en ledamot |
| med vattenkraftkompetens. |
| Den 26 juni 2025 beslutade regeringen förordningen (2025:782) med |
| instruktion för Affärsverket svenska kraftnät och förordningen (2025:784) |
| med instruktion för Statens energimyndighet. I förordningarna anges bl.a. |
| att myndigheterna ska bistå de länsstyrelser som är vattenmyndigheter i |
| arbetet med klassificering och normsättning i vattenförekomster som |
| påverkas av vattenverksamheter för produktion av vattenkraftsel. |
| Därigenom får de länsstyrelser som är vattenmyndigheter stöd i |
| bedömningen av vilken kvalitet som vattnet ska ha och hur den kan uppnås |
| på ett sätt som innebär att negativ påverkan på berörda verksamheter hålls |
| till ett minimum. |
| Den 22 januari 2026 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i |
| uppdrag att se över hur de EU-rättsliga kraven på kvaliteten på ytvatten |
| som utgör en del av eller påverkar vattenmiljön i ett Natura 2000-område |
| kan genomföras på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt än i dag (KN |
| 2026:1, dir. 2026:7). Syftet med uppdraget är att säkerställa att en |
| verksamhet som påverkar vattenmiljön inom ett Natura 2000-område |
| prövas mot rätt kravnivå. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november |
| 2026. |
| Den 19 februari 2026 beslutade regeringen en lagrådsremiss med förslag |
292 | om att undantag från krav som följer av art- och habitatdirektivet ska |
kunna tillämpas vid omprövning för moderna miljövillkor när direktivet ger utrymme för detta. Vidare föreslås att möjligheten för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från förbuden att försämra vattenmiljön och att äventyra möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm utvidgas till att omfatta omprövning av och meddelande av nya tillstånd. Regeringen avser att besluta en proposition i mars 2026. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 20 avsnitt
3.13.2s. 49–51) ansåg regeringen, mot bakgrund av vidtagna och planerade åtgärder, att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
7. Rskr. 2019/20:287
Riksrevisionens granskning av statliga insatser för att underlätta nyföre- tagande genom digitalisering
Skr. 2019/20:42, bet. 2019/20:NU16
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 41), 2021/22:75 (N 31), 2022/23:75 (KN 24), 2023/24:75 (KN 19) och 2024/25:75 (KN 18). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 4 om digital samverkan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter (bet. 2019/20:NU16 s. 15). Myndigheterna samarbetar om förenkling för företag bl.a. inom ramen för myndighetssamarbetet Starta och driva företag, där verksamt.se är en del. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 24) föreslogs en förstärkning av finansieringen av verksamt.se med 15 miljoner kronor och i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.6 s. 39) föreslogs en förstärkning med 14,5 miljoner kronor för 2024.
Ett antal myndigheter omfattas av förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. I skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) redovisade regeringen nya mål för förenklingspolitiken. Skrivelsen utgör grund för överväganden om ett uppdrag rörande uppfölj- ning av förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. Regeringen gav den 28 oktober 2021 Statskontoret i uppdrag att utveckla en metod för uppföljning av det förenklingspolitiska målet om digitali- sering. Statskontoret slutredovisade uppdraget i maj 2022.
Vidare gav regeringen den 18 augusti 2022 Statskontoret i uppdrag att följa upp hur långt berörda myndigheter kommit i tillämpningen av förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företagen. Stats- kontoret slutredovisade uppdraget i april 2023. Regeringen analyserade rapportens förslag och har gett ett uppdrag till Bolagsverket i regleringsbrevet för 2024. Bolagsverket har fått i uppdrag att dels öka sina insatser för att sprida kunskap om myndighetens sammansatta bastjänst i syfte att öka anslutningsgraden till tjänsten, dels att identifiera och föreslå vilka ytterligare myndigheter som bör ansluta sig till tjänsten i syfte att underlätta företagens uppgiftslämnande och därmed förenkla för företag.
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
293
Skr. 2025/26:75 | Bolagsverket ansvarar för den sammansatta bastjänsten. Tjänsten |
Klimat- och | tillhandahålls av Bolagsverket, Skatteverket och Statistiska centralbyrån |
näringslivs- | (SCB) och innebär att vissa företagsuppgifter kan återanvändas av fler |
departementet | myndigheter och kommuner. Regeringen gav den 24 april 2025 |
| Tillväxtverket i uppdrag att följa upp och redovisa hur regeringens |
| förenklingspolitiska mål om digitalisering (skr. 2021/22:3) uppfylls över |
| tid (KN2025/00951). I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 |
| utg.omr. 24 avsnitt 3.3.1 s. 15) ansåg regeringen, mot bakgrund av det |
| beslutet och tidigare åtgärder, att tillkännagivandet är tillgodosett och |
| slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 7 om solnedgångsklausul*: Riksdagen har tillkännagett för rege- |
| ringen det som utskottet anför om att regeringen bör pröva att använda |
| solnedgångsklausuler då nya lagar och regler införs (bet. 2019/20:NU16 |
| s. 32). Regeringen bedömde i skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt |
| konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) att det |
| är mer lämpligt att hantera frågan om utvärderingar av regler på annat sätt |
| än genom generella och automatiska solnedgångsklausuler, men på ett sätt |
| som möter de grundläggande behoven av mer systematiska ex post-utvär- |
| deringar av relevanta regler. Vidare anfördes att regeringen överväger |
| vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas, t.ex. genom en vidareutveckling |
| av konsekvensutredningarna. Tillkännagivandet bedömdes vara slutbe- |
| handlat. Riksdagen instämde inte i bedömningen att tillkännagivandet var |
| slutbehandlat och riktade samtidigt ett nytt tillkännagivande till regeringen |
| i frågan (bet. 2021/22:NU16 punkt 16, rskr. 2021/22:191). Punkten står |
| därför åter som öppen. |
| Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 |
| utg.omr. 24 avsnitt 3.6 s. 39) att den avser inrätta ett förenklingsråd, som |
| ska lämna konkreta och genomarbetade förslag på förenklingsåtgärder |
| som följer av befintlig svensk lagstiftning. Här ingår att identifiera |
| existerande regler som bör förenklas. Den 11 april 2024 beslutade rege- |
| ringen förordningen (2024:201) om ändring i förordningen (2009:145) |
| med instruktion för Tillväxtverket. Genom förordningen inrättas |
| Förenklingsrådet som ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. |
| Regeringen gav i oktober 2024 Tillväxtverket i uppdrag att ta fram |
| förslag till ett nytt mätbart mål för förenklingspolitiken som kan ersätta det |
| nuvarande målet. Tillväxtverket lämnade sin rapport med förslag på ett |
| nytt mål den 25 april 2025 (Ä2024-3548). Vidare har regeringen i närtid |
| infört tidsbegränsad bolagsrättslig lagstiftning vilken efter utvärdering har |
| gjorts permanent (se prop. 2022/23:139 s. 12–16). Ytterligare ett flertal |
| exempel på tidsbegränsad lagstiftning med efterföljande utvärdering finns |
| bl.a. på det rättspolitiska området (se bl.a. prop. 2024/25:51 s. 25–31 och |
| prop. 2024/25:175 s. 98). I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 |
| utg.omr. 24 avsnitt 3.3.1 s. 15) ansåg regeringen, mot bakgrund av dessa |
| åtgärder, att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| Riksmötet 2020/21 |
| 8. Rskr. 2020/21:268 |
| Hushållningen med mark- och vattenområden |
| Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU14 |
294 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 24), 2022/23:75 (KN 31), 2023/24:75 (KN 25) och 2024/25:75 (KN 23).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 11 om anslutning till kommunalt vatten och avlopp*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tvångsanslutningar till det kommunala va-nätet (bet. 2020/21:CU14 s. 57.).
I propositionen Vägar till hållbara vattentjänster (prop. 2021/22:208) föreslog regeringen att särskild hänsyn ska tas till förutsättningarna för att säkerställa behovet av en vattentjänst genom enskild anläggning. I propo- sitionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat genom de föreslagna ändringarna i 6 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Riksdagen delade inte den bedömningen (bet. 2021/22:CU29, rskr. 2021/22:446) och har kommit med ett nytt tillkänna- givande i frågan (se rskr. 2021/22:446). Punkten står därför åter som öppen.
I regleringsbrevet för budgetåret 2025 avseende länsstyrelserna beslutade regeringen om ett återrapporteringskrav enligt vilket länsstyrelserna ska redovisa hur tillsynen av att kommunerna fullgör skyldigheten att tillgodose behovet av vattentjänster enligt 6 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster har utförts. Av redovisningen ska det framgå hur tillsynen av hur det fortlöpande skyddet för människors hälsa eller miljön tillgodoses av kommunen har genomförts.
Riksrevisionen har i en granskningsrapport (RiR 2025:2) konstaterat att statens insatser gentemot kommunerna avseende deras ansvar för att tillhandahålla allmänna vattentjänster brister i flera avseenden. Regeringen har besvarat Riksrevisionens iakttagelser i en skrivelse till riksdagen (Skr. 2024/25:173). I skrivelsen konstaterar regeringen att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder genom dels ett pågående uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten om vägledning till länsstyrelsena, dels länsstyrelsernas återrapporteringskrav rörande tillsynen av att kommunerna fullgör sina skyldigheter, dels den fortsatta hanteringen av Va-beredskapsutredningens betänkande Ökad va-beredskap (SOU 2024:82). Betänkandet har remitterats. Remisstiden gick ut den 29 augusti 2025 och förslagen i betänkandet bereds.
I regleringsbrevet för budgetåret 2026 har Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Boverket fått i uppdrag att ta fram en vägledning för kommunala vattentjänstplaner enligt 6 a och b §§ lagen om allmänna vattentjänster. Uppdraget omfattar att se över hur befintlig vägledning behöver kompletteras samt anpassas för att beakta klimatförändringars effekter och behovet av beredskapsåtgärder. Havs- och vattenmyndigheten ska också överväga om det finns behov av en tillsynsmyndighet för kommunala vattentjänstplaner. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2026. I regleringsbrevet för budgetåret 2026 har Naturvårdsverket fått i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter ta fram förbättringsförslag för samordningen av avloppsfrågor. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
295
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
296
Riksmötet 2021/22
9. Rskr. 2021/22:2
Genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU5
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 25), 2022/23:75 (KN 34), 2023/24:75 (KN 27) och 2024/25:75 (KN 24).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten (bet. 2021/22:MJU5 s. 33.).
Av tillkännagivandet följer att regeringen ska pröva vattenmyndigheter- nas åtgärdsprogram 2021–2027 samt säkerställa platsspecifika bedöm- ningar av alla nyttor och konsekvenser (bet. 2021/22:MJU5 s. 33–34 resp. 38–39, rskr. 2021/22:2). Regeringen har prövat förslagen till åtgärds- program för vatten 2021–2027 genom beslut den 7 juni 2022 (M2022/00906). I beredningen av ärendet kunde regeringen konstatera att den ekonomiska analysen uppfyller kraven i 6 kap. 6 § vattenförvaltnings- förordningen (2004:660) samt att en konsekvensutredning genomförts som uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konse- kvensutredning vid regelgivning. I regeringsbeslutet anges att regeringen anser att den del av riksdagens tillkännagivande (bet. 2021/22:MJU5 s. 33– 34 resp. 38–39, rskr. 2021/22:2) som avser prövning av åtgärdsprogram för vatten 2021–2027 respektive den del som rör platsspecifika bedömningar är tillgodosedda.
I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 s. 45) under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag hanteras den del av tillkännagivandet som avser utnyttjande av undantag. Regeringen bedömde i budgetpropositionen att tillkännagivandet är tillgodosett även i den del som avser utnyttjande av undantag.
Av tillkännagivandet följer vidare att regeringen ska säkerställa att de miljöanpassningar som sker inte går ut över möjligheten att öka effekten i befintlig vattenkraft (bet. 2021/22:MJU5 s. 35–38). Den 9 juni 2022 upp- drog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad pröv- ning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer gavs möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet redovisades första gången den 1 februari 2023 och andra gången den 1 december 2023
Den 12 januari 2023 beslutade regeringen om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte hade passerats. Förordningsändringenen trädde i
kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behövde effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuva- rande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Ompröv- ningen av miljötillstånd för vattenkraften pausades för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen kunde komma att leda till.
Den 21 december 2023 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 februari 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 29 januari 2024. Ändringen syftade till att ge mer tid för att färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranledde
Den 27 mars 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 april 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 mars 2024. Ändringen syftade till att färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder.
Den 23 maj 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med 13 månader för de verksamheter som tillhörde de prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 juni 2024 och med tolv månader för verksamheter som tillhörde övriga prövningsgrupper. Förordningen trädde i kraft den 31 maj 2024. Ändringen syftar till att medge tillräckligt med tid för regeringen att slutföra arbetet med att ta fram de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga för att förbättra omprövningsprocessen och förse vattenkraften med moderna miljövillkor på ett rättssäkert sätt.
Den 22 augusti 2024 remitterade Regeringskansliet promemorian Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning (KN2024/01642). I promemorian föreslogs ändrade bestämmelser av betydelse för avväg- ningen mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel vid fastställande av moderna miljövillkor för vattenkraftverk och dammar. Ändringarna syftade till att säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå och att det utrymme EU-rätten ger att vid miljöanpassning av verksamheterna säkra en fortsatt nationell effektiv tillgång till vatten- kraftsel utnyttjas fullt ut. Huvuddelen av författningsändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2025. De föreslagna lagändringarna och de förordningsändringar som följer av dessa föreslogs träda i kraft den 1 juli 2025. Remisstiden gick ut den 22 november 2024. Beredning av de förslagna ändringarna har därefter pågått.
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
297
Skr. 2025/26:75 | Den 22 maj 2025 beslutade regeringen en ändring i förordningen |
Klimat- och | (1998:1388) om vattenverksamheter som innebär att de länsstyrelser som |
näringslivs- | är vattenmyndigheter ska se över klassificering och normsättning av en |
departementet | vattenförekomst samtidigt som samverkan pågår inför det att |
| verksamhetsutövarna ska ge in sina ansökningar om omprövning av |
| vattenkraftverk och dammar. Samtidigt beslutade regeringen en ändring i |
| vattenförvaltningsförordningen (2004:660) som innebär att ytterligare |
| tyngd ges åt vattenkraftens förmågor vid miljökvalitetsnormsättningen |
| genom att de länsstyrelser som är vattenmyndigheter vid översynen av |
| klassificering och normsättning ska beakta intresset av en nationell |
| effektiv tillgång till vattenkraftsel vid bedömningen av om en |
| vattenförekomst kan förklaras som kraftigt modifierad och vid beslut om |
| mindre stränga krav. Samma dag uppdrog regeringen åt Havs- och |
| vattenmyndigheten att, tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät |
| och Statens energimyndighet, se över HARO-värdena samt utarbeta |
| vägledning för hur intresset av en nationell effektiv tillgång till |
| vattenkraftsel ska beaktas inom ramen för vattenförvaltningsarbetet. |
| Den 19 juni 2025 beslutade regeringen en ändring i vattenförvaltnings- |
| förordningen som bl.a. innebär att en ny definition införs för när en |
| vattenförekomst ska anses ha en väsentligt förändrad fysisk karaktär till |
| följd av att vatten lagras för kraftproduktion samt att en metod anges för |
| hur miljökvalitetsnormen maximal respektive god ekologisk potential ska |
| bestämmas för vattenförekomster som har förklarats som kraftigt |
| modifierade. Samtidigt beslutade regeringen en ändring i förordningen om |
| vattenverksamheter som innebär att syftet med den samverkan som sker |
| inför omprövning för moderna miljövillkor förtydligas. Regeringen |
| beslutade beslutade den 19 juni 2025 förordning om ändring i |
| förordningen (2017:872) om vattendelegationer. Ändringen innebär att |
| antalet ledamöter i vattendelegationerna utökas från elva till tolv. Syftet |
| med ändringen var att regeringen vid behov ska kunna tillsätta en ledamot |
| med vattenkraftkompetens. |
| Den 26 juni 2025 beslutade regeringen förordningen (2025:782) med |
| instruktion för Affärsverket svenska kraftnät och förordningen (2025:784) |
| med instruktion för Statens energimyndighet. I förordningarna anges bl.a. |
| att myndigheterna ska bistå de länsstyrelser som är vattenmyndigheter i |
| arbetet med klassificering och normsättning i vattenförekomster som |
| påverkas av vattenverksamheter för produktion av vattenkraftsel. |
| Därigenom får de länsstyrelser som är vattenmyndigheter stöd i |
| bedömningen av vilken kvalitet som vattnet ska ha och hur den kan uppnås |
| på ett sätt som innebär att negativ påverkan på berörda verksamheter hålls |
| till ett minimum. |
| Den 22 januari 2026 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i |
| uppdrag att se över hur de EU-rättsliga kraven på kvaliteten på ytvatten |
| som utgör en del av eller påverkar vattenmiljön i ett Natura 2000-område |
| kan genomföras på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt än i dag (KN |
| 2026:1, dir. 2026:7). Syftet med uppdraget är att säkerställa att en |
| verksamhet som påverkar vattenmiljön inom ett Natura 2000-område |
| prövas mot rätt kravnivå. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november |
| 2026. |
| Den 19 februari 2026 beslutade regeringen en lagrådsremiss med förslag |
298 | om att undantag från krav som följer av art- och habitatdirektivet ska |
kunna tillämpas vid omprövning för moderna miljövillkor när direktivet ger utrymme för detta. Vidare föreslås att möjligheten för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från förbuden att försämra vattenmiljön och att äventyra möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm utvidgas till att omfatta omprövning av och meddelande av nya tillstånd. Regeringen avser att besluta en proposition i mars 2026. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 20 avsnitt
3.13.2s. 49–51) ansåg regeringen, mot bakgrund av vidtagna och planerade åtgärder, att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
10. Rskr. 2021/22:60
Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU6
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 29), 2022/23:75 (KN 35), 2023/24:75 (KN 28) och 2024/25:75 (KN 25).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 9 om kunskapsunderlaget om vattenkraftverkens ekologiska betydelse*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av bättre kunskapsunderlag om vattenkraftverkens eko- logiska betydelse (bet. 2021/22:MJU6 s. 52.).
Den 25 juni 2020 beslutade regeringen en nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften. Den nationella planen för moderna miljö- villkor för vattenkraften syftar till att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Genomförandet av den nationella planen och utfallet av de enskilda prövningarna förväntas leda till bl.a. ökade åtgärder i fråga om vattenkraftens påverkan på hotade arter.
Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndig- het följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Syftet var att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet redovisades första gången den 1 februari 2023 och andra gången den 1 december 2023. Bedömning av lämpliga åtgärder för att förbättra kunskapen om vattenkraftens ekologiska betydelse pågår inom Regeringskansliet.
Den 19 december 2024 gav regeringen, i regleringsbrevet för budgetåret 2025, Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utifrån befintligt kunskapsunderlag göra en sammanställning av kunskapen om vatten- kraftens påverkan på ekosystem och hotade arter, bland annat ål, och om möjliga lösningar för fiskpassager. Myndigheten skulle även belysa
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
299
Skr. 2025/26:75 | eventuella luckor eller brister i befintligt underlag samt föreslå hur kun- |
Klimat- och | skapen vid behov kan utvecklas. Uppdraget redovisades den 16 december |
näringslivs- | 2025. |
departementet | I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 20 avsnitt |
| 3.13.2 s. 51) ansåg regeringen, mot bakgrund av vidtagna och pågående |
| åtgärder, att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är |
| slutbehandlad. |
| 11. Rskr. 2021/22:131 |
| Krav på rapportering av betalningstider |
| Prop. 2021/22:50, bet. 2021/22:NU13 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 37), 2023/24:75 (KN 30) och |
| 2024/25:75 (KN 27). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 2 om uppföljning och utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen att den bör följa upp och utvärdera den nya lagen och de system |
| som inrättas till följd av reglerna (bet. 2021/22:NU13 s. 9). Enligt till- |
| kännagivandet bör regeringen göra detta inom en lämplig tid – med fördel |
| i enlighet med det som nämns i propositionen – efter den första rapporte- |
| ringen. I propositionen anges att lagen bör följas upp och systemet utvär- |
| deras tre år efter att den första rapporteringen enligt lagen har ägt rum. |
| Rapportering skulle ske första gången den 30 september 2023. Punkten är |
| inte slutbehandlad. |
| 12. Rskr. 2021/22:177 |
| Jakt och viltvård |
| Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU16 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 41), 2023/24:75 (KN 31) och |
| 2024/25:75 (KN 28). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 7 om terrängkörning vid jakt*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om att förbättra möjligheterna för |
| personer med funktionsnedsättning att jaga (bet. 2021/22:MJU16, s. 25 f.). |
| Utredningen Hållbar terrängkörning (SOU 2019:67) har föreslagit att det |
| ska införas en möjlighet att söka tillstånd att använda motordrivet fordon |
| för körning i terräng på barmark som inte omfattas av områdesskydd enligt |
| miljöbalken eller terrängkörningslagstiftningen för dem som på grund av |
| funktionsnedsättning, som inte endast är tillfällig, har väsentliga svårig- |
| heter att förflytta sig och som för att kunna jaga, fiska eller bedriva annat |
| friluftsliv behöver använda motordrivet fordon i terräng. Betänkandet |
| remitterades under år 2020. Regeringen avser att återkomma till frågan |
| under 2026. Punkten är inte slutbehandlad. |
| 13. Rskr. 2021/22:191 |
| En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovations- |
| förmåga |
| Skr. 2021/22:3, bet. 2021/22:NU16 |
300 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 42), 2023/24:75 (KN 32) och 2024/25:75 (KN 29).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 16 om solnedgångsklausuler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om solnedgångsklausuler (bet. 2021/22:NU16 s. 62 f.). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkänna- givande på området (bet. 2019/20:NU16 punkt 7, rskr. 2019/20:287). Inom Regeringskansliet har övervägts vilka eventuella åtgärder som skulle kunna göras i t.ex. bestämmelserna om konsekvensutredningar för att förtydliga när och hur olika regler ska utvärderas efter att de beslutats.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.6 s. 39) att den avser inrätta ett förenklingsråd som ska lämna konkreta och genomarbetade förslag på förenklingsåtgärder i svensk lagstiftning. I rådets uppdrag ska det bl.a. ingå att identifiera existerande regler som bör förenklas.
Den 11 april 2024 beslutade regeringen förordningen (2024:201) om ändring i förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket. Genom förordningen inrättades Förenklingsrådet som ett särskilt besluts- organ inom Tillväxtverket.
Regeringen gav i oktober 2024 Tillväxtverket i uppdrag att ta fram förslag till ett nytt mätbart mål för förenklingspolitiken som kan ersätta det nuvarande målet. Tillväxtverket lämnade sin rapport med förslag på ett nytt mål den 25 april 2025 (Ä2024-3548). Vidare har regeringen i närtid infört tidsbegränsad bolagsrättslig lagstiftning vilken efter utvärdering har gjorts permanent (prop. 2022/23:139 s. 12–16). Ytterligare ett flertal exempel på tidsbegränsad lagstiftning med efterföljande utvärdering finns bl.a. på det rättspolitiska området (prop. 2024/25:51 s. 25–31 och prop. 2024/25:175 s. 98). I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.3.1 s. 15) ansåg regeringen, mot bakgrund av dessa åtgärder, att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
14. Rskr. 2021/22:192
Den nationella planen för omprövning av vattenkraft Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:CU33
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 43), 2023/24:75 (KN 33) och 2024/25:75 (KN 30).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den nationella planen för omprövning av vattenkraft*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om den nationella planen för omprövning av vattenkraft (bet. 2021/22:CU33, s. 15 f.).
Av tillkännagivandet följer att regeringen bör senarelägga tidsfristen för kommande prövningsgruppers ansökningar för att undvika att flera pröv- ningsgrupper bedöms utan att åtgärdsprogrammen för 2021–2027 har fast- ställts. Denna del av tillkännagivandet redovisades som tillgodosedd i regeringens beslut den 7 juni 2022 om vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för vatten 2021–2027. I beslutet konstaterade regeringen att det inte finns något hinder för att påbörja omprövningarna före det att vattenmyndigheterna har fastställt de åtgärdsprogram som ska gälla för
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
301
Skr. 2025/26:75 | 2021–2027. Detta beror på att åtgärder i vattenkraft hanteras i den |
Klimat- och | nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften och inte |
näringslivs- | genom åtgärdsprogrammen för vatten. |
departementet | Av tillkännagivandet följer vidare att regeringen bör se till att alla nöd- |
| vändiga åtgärder för att minska omprövningarnas negativa effekter på |
| vattenkraftselen vidtas och att de undantag som EU-rätten medger används |
| fullt ut. Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndig- |
| heten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens |
| energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vatten- |
| kraften med moderna miljövillkor. Syftet var att kunna bedöma huruvida |
| genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och |
| utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det |
| vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för |
| vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet |
| med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). |
| Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisa- |
| tioner gavs möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och |
| en analys av resultatet redovisades första gången den 1 februari 2023 och |
| andra gången den 1 december 2023. |
| Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndig- |
| heten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet |
| inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av |
| ytvatten (M2022/01804). Syftet med uppdraget var att klargöra om Havs- |
| och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitets- |
| normer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt |
| anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i |
| förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), |
| ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv |
| 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemen- |
| skapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar |
| och rekommendationer från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till |
| tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller |
| kraftigt modifierade. Uppdraget redovisades den 1 december 2023. |
| Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om |
| ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen |
| innebar att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor |
| senast ska ha getts in senarelades med ett år för samtliga prövningsgrupper |
| där tiden för att ge in en ansökan ännu inte hade passerats. Förordningen |
| trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade |
| situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energi- |
| system som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behövde |
| effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av |
| ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses |
| över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausades för att |
| medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de för- |
| ändringar av systemet som analysen kan komma att leda till. |
| Den 16 februari 2023 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i |
| uppdrag att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och |
| vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som ompröv- |
| ningarna kan medföra (KN2023/02319). Uppdraget redovisades den |
302 | 27 september 2023. |
Den 22 juni 2023 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag, genom änd- ring i regleringsbrevet för 2023, att redovisa vilka insatser som har gjorts för att för berörda aktörer förtydliga syftet med den samverkan som avses i 42 a och 42 b §§ förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Länsstyrelserna skulle även redovisa effekten av gjorda insatser. Länsstyrelserna skulle vidare redovisa hur nya underlag som framkommer i samverkan enligt förordningen om vattenverksamheter, eller som framkommer på annat sätt, används för översyner av miljökvalitetsnormer och för beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav i enlighet med 4 kap. 9 och 10 §§ vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och 4 kap. 7 § Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Redovisningen skulle göras för vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor och skullebl.a. bestå av konkreta exempel på både hur nya underlag har använts och när nya underlag inte har använts och vilka överväganden som då har gjorts. Uppdraget redovisades den 15 mars 2024.
Den 21 december 2023 fick länsstyrelserna i regleringsbrevet för 2024 ett återrapporteringskrav om att redovisa hur länsstyrelserna har bidragit med och använt kunskapsunderlag om kulturmiljö för översyner av miljökvalitetsnormer och om kunskapsunderlagen har lett till beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav enligt bl.a. vattenförvaltnings- förordningen. Redovisningen skulle avgränsas till vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor. I samma regleringsbrev fick länsstyrelserna ett återrapporte- ringskrav om att redovisa de översyner som genomförts av bevarande- planerna för de Natura 2000-områden som berörs av den nationella planen för moderna miljövillkor. Enligt det återrapporteringskravet skulle läns- styrelserna, efter dialog med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet, prioritera att se över bevarandeplaner för Natura 2000- områden som påverkas av kraftverk av särskild betydelse för elsystemet.
Den 21 december 2023 fick Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet i sina respektive regleringsbrev för 2024 i uppgift att redovisa hur respektive myndighet har arbetat med att förse de läns- styrelser som är vattenmyndigheter med underlag om hur miljöanpass- ningarna av vattenkraften som följer av klassificering och kvalitetskrav enligt vattenförvaltningsförordningen påverkar vattenkraftens förmågor i fråga om de vattenkraftverk som myndigheten bedömer ha särskild betydelse för elsystemet.
Den 21 december 2023 beslutade regeringen förordning (2023:950) om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljö- villkor senast ska ha getts in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 februari 2024. Förordningen trädde i kraft den 29 januari 2024. Ändringen syftade till att färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranledde.
Den 27 mars 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
303
Skr. 2025/26:75 | när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts |
Klimat- och | in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon |
näringslivs- | av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning |
departementet | senast den 1 april 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 mars |
| 2024. Ändringen syftade till att ge mer tid för att färdigställa analysen av |
| behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna |
| miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranledde. |
| Den 23 maj 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen |
| (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt |
| då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts |
| in senarelades med 13 månader för de verksamheter som tillhörde de |
| prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast |
| den 1 juni 2024 och med tolv månader för verksamheter som tillhörde |
| övriga prövningsgrupper. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 maj |
| 2024. Ändringen syftade till att medge tillräckligt med tid för regeringen |
| att slutföra arbetet med att ta fram de författningsändringar och andra |
| åtgärder som bedömdes nödvändiga för att förbättra omprövnings- |
| processen och förse vattenkraften med moderna miljövillkor på ett |
| rättssäkert sätt. |
| Den 22 augusti 2024 remitterade Regeringskansliet promemorian Bättre |
| förutsättningar för vattenkraftens omprövning (KN2024/01642). I prome- |
| morian föreslogs ändrade bestämmelser av betydelse för avvägningen |
| mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en |
| nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel vid fastställande av moderna |
| miljövillkor för vattenkraftverk och dammar. Ändringarna syftade till att |
| säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå och att det |
| utrymme EU-rätten ger att vid miljöanpassning av verksamheterna säkra |
| en fortsatt nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel utnyttjas fullt ut. |
| Huvuddelen av författningsändringarna föreslogs träda i kraft den |
| 1 januari 2025. De föreslagna lagändringarna och de förordningsändringar |
| som följer av dessa föreslogs träda i kraft den 1 juli 2025. Remisstiden |
| gick ut den 22 november 2024. |
| Den 22 maj 2025 beslutade regeringen förordning om ändring i |
| förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter (SFS 2025:542). |
| Ändringen innebär att de länsstyrelser som är vattenmyndigheter ska se |
| över klassificering och normsättning av en vattenförekomst samtidigt som |
| samverkan pågår inför det att verksamhetsutövarna ska ge in sina |
| ansökningar om omprövning av vattenkraftverk och dammar. Samma dag |
| beslutade regeringen förordning om ändring i vattenförvaltnings- |
| förordningen (2004:660) (SFS 2025:543). Ändringen innebär att ytterli- |
| gare tyngd ges åt vattenkraftens förmågor vid miljökvalitetsnormsätt- |
| ningen genom att de länsstyrelser som är vattenmyndigheter vid översynen |
| av klassificering och normsättning ska beakta intresset av en nationell |
| effektiv tillgång till vattenkraftsel vid bedömningen av om en |
| vattenförekomst kan förklaras som kraftigt modifierad och vid beslut om |
| mindre stränga krav. Samma dag uppdrog regeringen åt Havs- och |
| vattenmyndigheten att, tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät |
| och Statens energimyndighet, se över HARO-värdena samt utarbeta |
| vägledning för hur intresset av en nationell effektiv tillgång till |
| vattenkraftsel ska beaktas inom ramen för vattenförvaltningsarbetet. |
304 |
|
Den 19 juni 2025 beslutade regeringen förordning om ändring i vattenförvaltningsförordningen (SFS 2025:715). Ändringen innebär bl.a. att en ny definition införs för när en vattenförekomst ska anses ha en väsentligt förändrad fysisk karaktär till följd av att vatten lagras för kraftproduktion samt att en metod anges för hur miljökvalitetsnormen maximal respektive god ekologisk potential ska bestämmas för vattenförekomster som har förklarats som kraftigt modifierade. Samtidigt beslutade regeringen en ändring i förordningen om vattenverksamheter som innebär att syftet med den samverkan som sker inför omprövning för moderna miljövillkor förtydligas. Regeringen beslutade den 19 juni 2025 förordning om ändring i förordningen (2017:872) om vattendelegationer (SFS 2025:716). Ändringen innebär att antalet ledamöter i vattendelegationerna utökas från elva till tolv. Syftet med ändringen är att regeringen vid behov ska kunna tillsätta en ledamot med vattenkraft- kompetens.
Den 26 juni 2025 beslutade regeringen förordningen (2025:782) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät och förordningen (2025:784) med instruktion för Statens energimyndighet. I förordningarna anges bl.a. att myndigheterna ska bistå de länsstyrelser som är vattenmyndigheter i arbetet med klassificering och normsättning i vattenförekomster som påverkas av vattenverksamheter för produktion av vattenkraftsel. Därigenom får de länsstyrelser som är vattenmyndigheter stöd i bedömningen av vilken kvalitet som vattnet ska ha och hur den kan uppnås på ett sätt som innebär att negativ påverkan på berörda verksamheter hålls till ett minimum.
Den 22 januari 2026 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över hur de EU-rättsliga kraven på kvaliteten på ytvatten som utgör en del av eller påverkar vattenmiljön i ett Natura 2000-område kan genomföras på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt än i dag (KN 2026:1, dir. 2026:7). Syftet med uppdraget är att säkerställa att en verksamhet som påverkar vattenmiljön inom ett Natura 2000-område prövas mot rätt kravnivå. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2026.
Den 19 februari 2026 beslutade regeringen en lagrådsremiss med förslag om att undantag från krav som följer av art- och habitatdirektivet ska kunna tillämpas vid omprövning för moderna miljövillkor när direktivet ger utrymme för detta. Vidare föreslås att möjligheten för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från förbuden att försämra vattenmiljön och att äventyra möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm utvidgas till att omfatta omprövning av och meddelande av nya tillstånd. Regeringen avser att besluta en proposition i mars 2026. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 20 avsnitt
3.13.2s. 49–51) ansåg regeringen, mot bakgrund av vidtagna och planerade åtgärder, att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
305
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
306
15. Rskr. 2021/22:206
Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för natur- vården i skogen med frivillighet som grund
Prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 44), 2023/24:75 (KN 34) och 2024/25:75 (KN 31).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 12 om redovisning av skyddad natur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om beräkningsmetoder för skyddad natur vid rapportering till Europeiska miljöbyrån (bet. 2021/22:MJU18, s. 61 f.).
Regeringen beslutade den 4 augusti 2022 tilläggsdirektiv (dir. 2022:126) till Miljömålsberedningen (M 2010:04). Miljömålsbered- ningen ska bl.a. föreslå en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthus- gaser från markanvändningssektorn. Av direktiven framgår att Natur- vårdsverket 2021 redovisade ett uppdrag om hur Sveriges rapportering av skyddad mark till Europeiska miljöbyrån skiljer sig från andra länders (Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att jämföra, redovisa och föreslå förändringar i den internationella rapporteringen av skyddad natur, M2021/01263). Naturvårdsverket föreslår i redovisningen att även andra typer av områden bör redovisas i de svenska rapporteringarna, jämfört med tidigare års rapporteringar. Naturvårdsverket har därefter under 2022 och 2023 rapporterat andra typer av områden i rapporteringen till Europeiska miljöbyrån jämfört med tidigare år. Som en del i tilläggsuppdraget ska Miljömålsberedningen föreslå om beräkningsmetoder för skyddad natur behöver ändras vid rapporteringen till Europeiska miljöbyrån, med beaktande av riksdagens tillkännagivande om beräkningsmetoder för skyddad natur och i syfte att säkerställa att Sveriges åtaganden på ett rätt- vist sätt kan jämföras med andra länders. Regeringen beslutade den 3 oktober 2024 i tilläggsdirektiv (dir. 2024:94) om förlängd tid för uppdraget. Uppdraget redovisades den 14 februari 2025. Miljömålbered- ningens betänkande (SOU 2025:21) har remitterats. Remisstiden gick ut den 7 juni 2025. De förslag Miljömålsberedningen lämnar kring en strategi om biologisk mångfald utgör underlag till den uppdaterade nationella strategi för biologisk mångfald som regeringen beslutade den 5 februari 2026 (KN2026/00242). Regeringen avser att återkomma till frågan i budgetpropositionen för 2027. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 21 om flexibla skyddsformer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en regelbunden översyn av formellt skyddade områden med möjligheter till förändringar (bet. 2021/22:MJU18
s.100 f).
Regeringen gav den 2 juni 2022 ett uppdrag till Naturvårdsverket och
Skogsstyrelsen (M2022/01190) att tillsammans och i enlighet med propositionen om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) utreda och föreslå ändringar av den formella skyddsformen biotopskyddsområden. Syftet var att göra skyddsformen mer flexibel, ändamålsenlig och attraktiv, bl.a. om det ska vara möjligt att erbjuda
markägare tidsbegränsade biotopskyddsområden som ett alternativ till ordinarie biotopskydd eller andra skyddsformer. I uppdraget ingick även att, i enlighet med propositionen om tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog (prop. 2021/22:207), utreda mer flexibla skydds- och ersättningsformer särskilt anpassade för det fjällnära området som kan vara attraktiva för markägare, t.ex. större biotopskyddsområden eller avtal för anpassat brukande. Uppdraget redovisades i juni 2023 i rapporten Förslag på mer flexibla biotopskydd samt anpassade skydds- och ersättningsformer för det fjällnära området (KN2023/03467). När det gäller tidsbegränsade biotopskydd bedömer myndigheterna att det inte skulle vara ända- målsenligt att införa ett sådant tidsbegränsat områdesskydd. I rapporten lämnades nio åtgärdsförslag som syftar till att göra skyddsformerna bio- topskydd och naturvårdsavtal mer flexibla, ändamålsenliga och attraktiva. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.
Möjligheten att införa tidsbegränsade biotopskydd har också utretts av Artskyddsutredningen (M 2020:03). Förslagen i betänkandet Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51) bereds inom Regerings- kansliet. Regeringen ansåg mot bakgrund av att bl.a. tidsbegränsade bio- topskydd har utretts att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat vilket redovisades i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.17.2 s. 66). Riksdagen har angett att riksdagen inte delar regeringens bedömning (rskr. 2023/24:104, bet. 2023/24:MJU1). Punkten står därför åter som öppen.
Regeringskansliet remitterade den 7 januari 2026 promemorian Ersättning vid rådighetsinskräningar till följd av artskyddet (KN2026/00002) med förslag till ändrade regler vid rådighetsinskränk- ningar i markanvändning. Remisstiden löpte ut den 4 februari 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 12 och 21.
16. Rskr. 2021/22:214
Energipolitik
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:NU15 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 45), 2023/24:75 (KN 35) och 2024/25:75 (KN 32).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 13 om värnande om vattenkraften*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om värnande om vattenkraften (bet. 2021/22:NU15 s. 49 f.). Den 7 juni 2022 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med Statens energimyndighet utreda vattenkraftens lokala och regionala nyttor för kraftsystemet (I2022/01296). Andra berörda myndigheter samt bransch- och intresse- organisationer gavs möjlighet att bidra till arbetet. Affärsverket svenska kraftnät skulle identifiera och sammanställa mindre vattenkraftsanlägg- ningars befintliga och potentiella nyttor för elsystemet på lokal och regional nivå. Med mindre vattenkraftsanläggningar avses verk med en samlad effekt på högst 10 MW. Den 16 februari 2023 beslutade regeringen att återkalla uppdraget. Regeringen beslutade även att de slutsatser som
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
307
Skr. 2025/26:75 | myndigheterna har dragit under arbetet med uppdraget ska integreras i |
Klimat- och | redovisningen av det nya uppdrag som regeringen samtidigt gav till |
näringslivs- | Affärsverket svenska kraftnät att tillsammans med Statens energimyn- |
departementet | dighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för |
| elsystemet som omprövningen av miljötillstånd kan medföra (se nedan). |
| Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att |
| tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndig- |
| het följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med |
| moderna miljövillkor. Syftet var att kunna bedöma huruvida |
| genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och |
| utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det |
| vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för |
| vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet |
| med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). |
| Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och |
| intresseorganisationer gavs möjlighet att bidra i arbetet. Havs- och |
| vattenmyndigheten redovisade resultatet av uppföljningen och en analys |
| av resultatet första gången den 1 februari 2023 och andra gången den 1 |
| december 2023. |
| Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndig- |
| heten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet |
| inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av |
| ytvatten (M2022/01804). Syftet med uppdraget var att klargöra om Havs- |
| och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitets- |
| normer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt |
| anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i |
| förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), |
| ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv |
| 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemen- |
| skapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar |
| och rekommendationer från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till |
| tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller |
| kraftigt modifierade. Uppdraget redovisades den 1 december 2023. |
| Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om |
| ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen |
| innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor |
| senast ska ha getts in senarelades med ett år för samtliga prövningsgrupper |
| där tiden för att ge in en ansökan ännu inte hade passerats. Förordningen |
| trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade |
| situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energi- |
| system som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behövde |
| effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av |
| ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses |
| över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausades för att |
| medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de för- |
| ändringar av systemet som analysen kunde komma att leda till. |
| Den 16 februari 2023 uppdrog regeringen åt Affärsverket svenska kraft- |
| nät att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vatten- |
| myndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som omprövningarna |
| kan medföra. Uppdraget redovisades den 27 september 2023. |
308 |
|
Den 22 juni 2023 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag, genom änd- ring i regleringsbrevet för 2023, att redovisa vilka insatser som har gjorts för att för berörda aktörer förtydliga syftet med den samverkan som avses i 42 a och 42 b §§ förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Länsstyrelserna skulle även redovisa effekten av gjorda insatser. Länsstyrelserna skulle vidare redovisa hur nya underlag som framkommer i samverkan enligt förordningen om vattenverksamheter, eller som framkommer på annat sätt, används för översyner av miljökvalitetsnormer och för beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav i enlighet med 4 kap. 9 och 10 §§ vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och 4 kap. 7 § Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Redovisningen skulle göras för vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor och skulle bl.a. bestå av konkreta exempel på både hur nya underlag har använts och när nya underlag inte har använts och vilka överväganden som då har gjorts. Uppdraget redovisades den 15 mars 2024.
Den 21 december 2023 fick länsstyrelserna i regleringsbrevet för 2024 ett återrapporteringskrav om att redovisa hur länsstyrelserna har bidragit med och använt kunskapsunderlag om kulturmiljö för översyner av miljö- kvalitetsnormer och om kunskapsunderlagen har lett till beslut om undan- tag och mindre stränga kvalitetskrav enligt bl.a. vattenförvaltningsförord- ningen. Redovisningen skulle avgränsas till vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor. I samma regleringsbrev fick länsstyrelserna ett återrapporte- ringskrav om att redovisa de översyner som genomförts av bevarande- planerna för de Natura 2000-områden som berörs av den nationella planen för moderna miljövillkor. Enligt det återrapporteringskravet skulle läns- styrelserna, efter dialog med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet, prioritera att se över bevarandeplaner för Natura 2000- områden som påverkas av kraftverk av särskild betydelse för elsystemet.
Den 21 december 2023 fick Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet i sina respektive regleringsbrev för 2024 i uppgift att redovisa hur respektive myndighet har arbetat med att förse de läns- styrelser som är vattenmyndigheter med underlag om hur miljöanpass- ningarna av vattenkraften som följer av klassificering och kvalitetskrav enligt vattenförvaltningsförordningen påverkar vattenkraftens förmågor i fråga om de vattenkraftverk som myndigheten bedömer ha särskild betydelse för elsystemet.
Den 21 december 2023 beslutade regeringen om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 februari 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 29 januari 2024. Ändringen syftade till att färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder.
Den 27 mars 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
309
Skr. 2025/26:75 | in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon | |||||
Klimat- och | av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning | |||||
näringslivs- | senast den 1 april 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 mars | |||||
departementet | 2024. Ändringen syftar till att ge mer tid för att färdigställa analysen av | |||||
| behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna | |||||
| miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder. |
|
| |||
| Den 23 maj 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen | |||||
| (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tidpunkt | |||||
| då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts | |||||
| in senarelades med 13 månader för de verksamheter som tillhörde de | |||||
| prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast | |||||
| den 1 juni 2024 och med tolv månader för verksamheter som tillhörde | |||||
| övriga prövningsgrupper. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 maj | |||||
| 2024. Ändringen syftar till att medge tillräckligt med tid för regeringen att | |||||
| slutföra arbetet med att ta fram de författningsändringar och andra åtgärder | |||||
| som bedöms nödvändiga för att förbättra omprövningsprocessen och förse | |||||
| vattenkraften med moderna miljövillkor på ett rättssäkert sätt. |
| ||||
| Den 22 augusti 2024 remitterade Regeringskansliet promemorian Bättre | |||||
| förutsättningar för vattenkraftens omprövning (KN2024/01642). I | |||||
| promemorian föreslogs ändrade bestämmelser av betydelse för avväg- | |||||
| ningen mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och | |||||
| behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel vid fastställande | |||||
| av moderna miljövillkor för vattenkraftverk och dammar. Ändringarna | |||||
| syftade till att säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt | |||||
| kravnivå och att det utrymme EU-rätten ger att vid miljöanpassning av | |||||
| verksamheterna säkra en fortsatt nationell effektiv tillgång till vatten- | |||||
| kraftsel utnyttjas fullt ut. Huvuddelen av författningsändringarna föreslogs | |||||
| träda i kraft den 1 januari 2025. De föreslagna lagändringarna och de | |||||
| förordningsändringar som följer av dessa föreslogs träda i kraft den 1 juli | |||||
| 2025. Remisstiden gick ut den 22 november 2024. Beredning av de | |||||
| förslagna ändringarna har därefter pågått. |
|
|
| ||
| Den 22 maj 2025 beslutade regeringen förordning om ändring i | |||||
| förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter (SFS 2025:542). | |||||
| Ändringen innebär att de länsstyrelser som är vattenmyndigheter ska se | |||||
| över klassificering och normsättning av en vattenförekomst samtidigt som | |||||
| samverkan pågår inför det att verksamhetsutövarna ska ge in sina | |||||
| ansökningar om omprövning av vattenkraftverk och dammar. Samma dag | |||||
| beslutade | regeringen | förordning | om | ändring | i |
vattenförvaltningsförordningen (2004:660) (SFS 2025:543). Ändringen innebär att ytterligare tyngd ges åt vattenkraftens förmågor vid miljökvalitetsnormsättningen genom att de länsstyrelser som är vattenmyndigheter vid översynen av klassificering och normsättning ska beakta intresset av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel vid bedömningen av om en vattenförekomst kan förklaras som kraftigt modifierad och vid beslut om mindre stränga krav. Samma dag uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att, tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet, se över HARO-värdena samt utarbeta vägledning för hur intresset av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel ska beaktas inom ramen för vattenförvaltningsarbetet.
310
Den 19 juni 2025 beslutade regeringen förordning om ändring i vattenförvaltningsförordningen (SFS 2025:715). Ändringen innebär bl.a. att en ny definition införs för när en vattenförekomst ska anses ha en väsentligt förändrad fysisk karaktär till följd av att vatten lagras för kraftproduktion samt att en metod anges för hur miljökvalitetsnormen maximal respektive god ekologisk potential ska bestämmas för vattenförekomster som har förklarats som kraftigt modifierade. Samtidigt beslutade regeringen en ändring i förordningen om vattenverksamheter som innebär att syftet med den samverkan som sker inför omprövning för moderna miljövillkor förtydligas. Regeringen beslutade den 19 juni 2025 förordning om ändring i förordningen (2017:872) om vattendelegationer (SFS 2025:716). Ändringen innebär att antalet ledamöter i vattendelegationerna utökas från elva till tolv. Syftet med ändringen är att regeringen vid behov ska kunna tillsätta en ledamot med vattenkraftkompetens.
Den 26 juni 2025 beslutade regeringen förordningen (2025:782) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät och förordningen (2025:784) med instruktion för Statens energimyndighet. I förordningarna anges bl.a. att myndigheterna ska bistå de länsstyrelser som är vattenmyndigheter i arbetet med klassificering och normsättning i vattenförekomster som påverkas av vattenverksamheter för produktion av vattenkraftsel. Därigenom får de länsstyrelser som är vattenmyndigheter stöd i bedömningen av vilken kvalitet som vattnet ska ha och hur den kan uppnås på ett sätt som innebär att negativ påverkan på berörda verksamheter hålls till ett minimum.
Den 22 januari 2026 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över hur de EU-rättsliga kraven på kvaliteten på ytvatten som utgör en del av eller påverkar vattenmiljön i ett Natura 2000-område kan genomföras på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt än i dag (KN 2026:1, dir. 2026:7). Syftet med uppdraget är att säkerställa att en verksamhet som påverkar vattenmiljön inom ett Natura 2000-område prövas mot rätt kravnivå. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2026.
Den 19 februari 2026 beslutade regeringen en lagrådsremiss med förslag om att undantag från krav som följer av art- och habitatdirektivet ska kunna tillämpas vid omprövning för moderna miljövillkor när direktivet ger utrymme för detta. Vidare föreslås att möjligheten för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från förbuden att försämra vattenmiljön och att äventyra möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm utvidgas till att omfatta omprövning av och meddelande av nya tillstånd. Regeringen avser att besluta en proposition i mars 2026. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 20 avsnitt
3.13.2s. 49–51) ansåg regeringen, mot bakgrund av vidtagna och planerade åtgärder, att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
311
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
312
17. Rskr. 2021/22:262
Hushållning med mark- och vattenområden
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU13 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 48), 2023/24:75 (KN 37) och 2024/25:75 (KN 33).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 5 om småskalig vattenkraft*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om småskalig vattenkraft (bet. 2021/22:CU13, s. 32 f.).
Den 7 juni 2022 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med Statens energimyndighet utreda vattenkraftens lokala och regionala nyttor för kraftsystemet. Andra berörda myndigheter samt bransch- och intresseorganisationer gavs möjlighet att bidra till arbetet. Affärsverket svenska kraftnät skulle identifiera och sammanställa mindre vattenkraftsanläggningars befintliga och potentiella nyttor för elsystemet på lokal och regional nivå. Med mindre vattenkraftsanläggningar avses verk med en samlad effekt på högst 10 megawatt. Den 16 februari 2023 beslutade regeringen att återkalla uppdraget och att de slutsatser som myn- digheterna hade dragit under arbetet med uppdraget skulle integreras i redovisningen av det nya uppdrag som regeringen samtidigt beslutade om.
Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndig- het följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Syftet var att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer gavs möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet redovisades första gången den 1 februari 2023 och andra gången den 1 december 2023.
Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndig- heten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av ytvatten. Syftet med uppdraget var att klargöra om Havs- och vattenmyn- dighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar och rekommenda- tioner från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modi- fierade. Uppdraget redovisades den 1 december 2023.
Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen
innebar att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte hade passerats. Förordningen trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energi- system som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behövde effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausades för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de för- ändringar av systemet som analysen kunde komma att leda till.
Den 16 februari 2023 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som ompröv- ningarna kan medföra. Uppdraget redovisades den 27 september 2023.
Den 22 juni 2023 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag, genom änd- ring i regleringsbrevet för 2023, att redovisa vilka insatser som har gjorts för att för berörda aktörer förtydliga syftet med den samverkan som avses i 42 a och 42 b §§ förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Länsstyrelserna skulle även redovisa effekten av gjorda insatser. Länsstyrelserna skulle vidare redovisa hur nya underlag som framkommer i samverkan enligt förordningen om vattenverksamheter, eller som framkommer på annat sätt, används för översyner av miljökvalitetsnormer och för beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav i enlighet med 4 kap. 9 och 10 §§ vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och 4 kap. 7 § Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Redovisningen skulle göras för vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor och skulle bl.a. bestå av konkreta exempel på både hur nya underlag har använts och när nya underlag inte har använts och vilka överväganden som då har gjorts. Uppdraget redovisades den 15 mars 2024.
Den 21 december 2023 fick länsstyrelserna i regleringsbrevet för 2024 ett återrapporteringskrav om att redovisa hur länsstyrelserna har bidragit med och använt kunskapsunderlag om kulturmiljö för översyner av miljökvalitetsnormer och om kunskapsunderlagen har lett till beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav enligt bl.a. vattenförvaltnings- förordningen. Redovisningen skulle avgränsas till vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor. I samma regleringsbrev fick länsstyrelserna ett återrapporte- ringskrav om att redovisa de översyner som genomförts av bevarande- planerna för de Natura 2000-områden som berörs av den nationella planen för moderna miljövillkor. Enligt det återrapporteringskravet skulle läns- styrelserna, efter dialog med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet, prioritera att se över bevarandeplaner för Natura 2000- områden som påverkas av kraftverk av särskild betydelse för elsystemet.
Den 21 december 2023 fick Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet i sina respektive regleringsbrev för 2024 i uppgift att redovisa hur respektive myndighet har arbetat med att förse de länsstyrel- ser som är vattenmyndigheter med underlag om hur miljöanpassningarna av vattenkraften som följer av klassificering och kvalitetskrav enligt
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
313
Skr. 2025/26:75 | vattenförvaltningsförordningen påverkar vattenkraftens förmågor i fråga |
Klimat- och | om de vattenkraftverk som myndigheten bedömer ha särskild betydelse för |
näringslivs- | elsystemet. |
departementet | Den 21 december 2023 beslutade regeringen om ändring i förordningen |
| (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt |
| när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts |
| in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon |
| av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning |
| senast den 1 februari 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 29 |
| januari 2024. Ändringen syftade till att färdigställa analysen av behovet av |
| ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och |
| fatta de beslut som analysen föranleder. |
| Den 27 mars 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen |
| (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt |
| när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts |
| in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon |
| av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning |
| senast den 1 april 2024. Förordningsändringenen trädde i kraft den 31 mars |
| 2024. Ändringen syftar till att ge mer tid för färdigställa analysen av |
| behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna |
| miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder. |
| Den 23 maj 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen |
| (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tidpunkt |
| då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts |
| in senarelades med 13 månader för de verksamheter som tillhörde de |
| prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast |
| den 1 juni 2024 och med tolv månader för verksamheter som tillhörde |
| övriga prövningsgrupper. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 maj |
| 2024. Ändringen syftar till att medge tillräckligt med tid för regeringen att |
| slutföra arbetet med att ta fram de författningsändringar och andra åtgärder |
| som bedöms nödvändiga för att förbättra omprövningsprocessen och förse |
| vattenkraften med moderna miljövillkor på ett ordnat och rättssäkert sätt. |
| Den 22 augusti 2024 remitterade Regeringskansliet promemorian Bättre |
| förutsättningar för vattenkraftens omprövning (KN2024/01642). I |
| promemorian föreslås ändrade bestämmelser av betydelse för avvägningen |
| mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en |
| nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel vid fastställande av moderna |
| miljövillkor för vattenkraftverk och dammar. Ändringarna syftade till att |
| säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå och att det |
| utrymme EU-rätten ger att vid miljöanpassning av verksamheterna säkra |
| en fortsatt nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel utnyttjas fullt ut. |
| Huvuddelen av författningsändringarna föreslogs träda i kraft den |
| 1 januari 2025. De föreslagna lagändringarna och de förordningsändringar |
| som följer av dessa, föreslogs träda i kraft den 1 juli 2025. Remisstiden |
| gick ut den 22 november 2024. Beredning av de förslagna ändringarna har |
| därefter pågått. |
| Den 22 maj 2025 beslutade regeringen förordning om ändring i |
| förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter (SFS 2025:542). |
| Ändringen innebär att de länsstyrelser som är vattenmyndigheter ska se |
| över klassificering och normsättning av en vattenförekomst samtidigt som |
314 | samverkan pågår inför det att verksamhetsutövarna ska ge in sina |
ansökningar om omprövning av vattenkraftverk och dammar. Samma dag
beslutade regeringen förordning om ändring i vattenförvaltningsförordningen (2004:660) (SFS 2025:543), Ändringen innebär att ytterligare tyngd ges åt vattenkraftens förmågor vid miljökvalitetsnormsättningen genom att de länsstyrelser som är vattenmyndigheter vid översynen av klassificering och normsättning ska beakta intresset av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel vid bedömningen av om en vattenförekomst kan förklaras som kraftigt modifierad och vid beslut om mindre stränga krav. Samma dag uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att, tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet, se över HARO-värdena samt utarbeta vägledning för hur intresset av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel ska beaktas inom ramen för vattenförvaltningsarbetet.
Den 19 juni 2025 beslutade regeringen förordning om ändring i vattenförvaltningsförordningen (SFS 2025:715). Ändringen innebär bl.a. att en ny definition införs för när en vattenförekomst ska anses ha en väsentligt förändrad fysisk karaktär till följd av att vatten lagras för kraftproduktion samt att en metod anges för hur miljökvalitetsnormen maximal respektive god ekologisk potential ska bestämmas för vattenförekomster som har förklarats som kraftigt modifierade. Samtidigt beslutade regeringen en ändring i förordningen om vattenverksamheter som innebär att syftet med den samverkan som sker inför omprövning för moderna miljövillkor förtydligas. Regeringen beslutade vidare den 19 juni 2025 förordning om ändring i förordningen (2017:872) om vattendelegationer (SFS 2025:716). Ändringen innebär att antalet ledamöter i vattendelegationerna utökas från elva till tolv. Syftet med ändringen är att regeringen vid behov ska kunna tillsätta en ledamot med vattenkraftkompetens.
Den 26 juni 2025 beslutade regeringen förordningen (2025:782) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät och förordningen (2025:784) med instruktion för Statens energimyndighet. I förordningarna anges bl.a. att myndigheterna ska bistå de länsstyrelser som är vattenmyndigheter i arbetet med klassificering och normsättning i vattenförekomster som påverkas av vattenverksamheter för produktion av vattenkraftsel. Därigenom får de länsstyrelser som är vattenmyndigheter stöd i bedömningen av vilken kvalitet som vattnet ska ha och hur den kan uppnås på ett sätt som innebär att negativ påverkan på berörda verksamheter hålls till ett minimum.
Den 22 januari 2026 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över hur de EU-rättsliga kraven på kvaliteten på ytvatten som utgör en del av eller påverkar vattenmiljön i ett Natura 2000-område kan genomföras på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt än i dag (KN 2026:1, dir. 2026:7). Syftet med uppdraget är att säkerställa att en verksamhet som påverkar vattenmiljön inom ett Natura 2000-område prövas mot rätt kravnivå. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2026.
Den 19 februari 2026 beslutade regeringen en lagrådsremiss med förslag om att undantag från krav som följer av art- och habitatdirektivet ska kunna tillämpas vid omprövning för moderna miljövillkor när direktivet ger utrymme för detta. Vidare föreslås att möjligheten för regeringen att
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
315
Skr. 2025/26:75 | meddela föreskrifter om undantag från förbuden att försämra vattenmiljön | ||||||
Klimat- och | och att äventyra möjligheten att uppnå den status eller potential som | ||||||
näringslivs- | vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm utvidgas till att omfatta | ||||||
departementet | omprövning av och meddelande av nya tillstånd. Regeringen avser att | ||||||
| besluta en proposition i mars 2026. Lagändringarna föreslås träda i kraft | ||||||
| den 1 juli 2026. |
|
|
|
|
| |
| I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 20 avsnitt | ||||||
| 3.13.2 s. 49–51) ansåg regeringen, mot bakgrund av vidtagna och | ||||||
| planerade åtgärder, att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är | ||||||
| slutbehandlad. |
|
|
|
|
| |
| 18. Rskr. 2021/22:296 |
|
|
|
| ||
| Naturvård och biologisk mångfald |
|
|
| |||
| Utskottsinitiativ och motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. | ||||||
| 2021/22:MJU24 |
|
|
|
|
| |
| Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 51), 2023/24:75 (KN 39) och | ||||||
| 2024/25:75 (KN 35). |
|
|
|
| ||
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
| |||
| Punkt 1 om artskydd och skogsbruk*: Riksdagen har tillkännagett för | ||||||
| regeringen det som utskottet anför om artskydd och skogsbruk (bet. | ||||||
| 2021/22:MJU24, s. 10 f.). |
|
|
|
| ||
| För den del av tillkännagivandet som handlar om att | ||||||
| naturvårdsdirektiven ska regleras i separata bestämmelser i artskydds- | ||||||
| förordningen har regeringen den 16 juni 2022 ändrat i | ||||||
| artskyddsförordningen så att skyddsbestämmelserna i EU:s fågeldirektiv | ||||||
| och art- och habitatdirektiv har införlivats var för sig i förordningen. | ||||||
| Ändringen trädde i kraft den 1 oktober 2022 (SFS 928). |
|
|
| |||
| Den 7 februari 2024 beslutade regeringen kommittédirektiv för en | ||||||
| utredning om en robust skogspolitik som ser skogen som en resurs (dir. | ||||||
| 2024:16, LI 2024:02). Utredningen antog namnet 2024 års skogspolitiska | ||||||
| utredning. I direktiven finns ett uppdrag om att tydliggöra det | ||||||
| kunskapskrav som gäller för skogsbruk. Uppdraget skulle delredovisas | ||||||
| senast den 31 december 2024 och slutredovisas senast den 31 augusti | ||||||
| 2025. Den 19 december 2024 redovisade 2024 års skogspolitiska | ||||||
| utredning sitt delbetänkande Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk | ||||||
| (SOU 2024:9). Delbetänkandet remitterades till den 14 maj 2025. | ||||||
| Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Den 28 augusti 2025 redovisade | ||||||
| utredningen sitt slutbetänkande En robust skogspolitik för aktivt | ||||||
| skogsbruk (SOU 2025:93). Slutbetänkandet har remitterats och | ||||||
| remisstiden gick ut den 16 december 2025. Betänkandet bereds inom | ||||||
| Regeringskansliet. |
|
|
|
|
| |
| I augusti 2024 gavs en utredare i uppdrag att biträda Klimat- och | ||||||
| näringslivsdepartementet med att utreda, ta fram och bereda förslag till | ||||||
| ändrade bestämmelser om nationell fridlysning och bestämmelser om rätt | ||||||
| till | ersättning | vid | rådighetsinskränkningar | till | följd | av |
| fridlysningsbestämmelserna (KN 2024/01639). Som ett led i det arbetet | ||||||
| har följande åtgärder vidtagits. Den 24 juli 2025 remitterade Klimat- och | ||||||
| näringslivsdepartementet promemorian Skyddet genom nationell | ||||||
316 | fridlysning anpassas till | arternas skyddsbehov och | andra | angelägna | |||
|
|
|
|
|
|
| |
intressen (KN2025/01529). Remisstiden gick ut den 24 oktober 2025. Remissynpunkterna bereds inom Regeringskansliet. Den 24 juli 2025 gav regeringen även Naturvårdsverket i uppdrag att se över vilka arter som bör vara nationellt fridlysta (KN2025/01532). Naturvårdsverkets förslag till nationellt fridlysta arter lämnades till regeringen i en delredovisning den 21 november 2025 (KN2025/02172). Delredovisningen har remitterats och remisstiden går ut den 30 mars 2026. Den 7 januari 2026 remitterade Klimat- och näringslivsdepartementet promemorian Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet (KN2026/00002). Remisstiden gick ut den 4 februari 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 12 om referensvärdet för varg och regionala förvaltningsplaner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om referensvärdet för varg och regionala förvaltningsplaner (bet. 2021/22:MJU24, s. 89 f.).
När det gäller referensvärdet för varg, gav regeringen den 25 maj 2022 Naturvårdsverket i uppdrag att utifrån bästa tillgängliga kunskap och vetenskaplig expertis analysera om, och i så fall under vilka förutsätt- ningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirek- tivet) skulle kunna vara inom det intervall på 170–270 som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). Uppdraget skulle redovisas senast den 11 oktober 2024. Regeringen ändrade den 13 juli 2023 detta uppdrag i den delen som avser en analys av referensvärde på följande sätt. Naturvårdsverket skulle utifrån bästa tillgängliga kunskap och vetenskapliga expertis analysera hur vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara i enlighet med riksdagens tillkänna- givande och inom det intervall på 170–270 individer som angavs i propo- sitionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). I analysen skulle särskilt redovisas under vilka förutsättningar referensvärdet kan vara i den lägre delen av intervallet. Vid genomförandet av uppdraget skulle Natur- vårdsverket löpande informera Landsbygds- och infrastrukturdepartemen- tet. Uppdraget avseende den ändrade delen av uppdraget skulle redovisas senast den 30 juni 2024 till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. I övrigt gällde uppdraget oförändrat.
Den 20 juni 2024 redovisade Naturvårdsverket uppdraget om referensvärde för varg i rapporten Analys av vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus (NV-05942-22). Regeringen gav den 28 november 2024 Naturvårdsverket i uppdrag att utreda och lämna förslag på vilka ytterligare förvaltningsåtgärder som krävs för att den svenska vargstammen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus vid ett referensvärde på 170 individer. Naturvårdsverket skulle även beräkna kostnader för genomförandet av dessa förvaltningsåtgärder (LI 2024/02201). Uppdraget redovisades den 14 mars
2025. I skrivelsen redovisar Naturvårdsverket ytterligare förvaltningsåtgärder som skulle krävas för att den svenska vargstammen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus enligt EU:s art- och habitatdirektiv vid en sänkning av referensvärdet till någonstans i intervallet 170–270 individer.
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
317
Skr. 2025/26:75 | Regeringen gav i juni 2025 Naturvårdsverket i uppdrag att rapportera | |
Klimat- och | 170 vargar som referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam | |
näringslivs- | bevarandestatus för den svenska vargpopulationen i samband med | |
departementet | fullgörande av Sveriges rapportering 2025 till Europeiska kommissionen | |
| (EU-kommissionen) i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 | |
| maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och | |
| habitatdirektivet). Naturvårdsverket rapporterade i augusti 2025 ett | |
| referensvärde för varg på 170 individer till EU-kommissionen. | |
| För att möjliggöra ett effektivt genomförande av nödvändiga | |
| förvaltningsåtgärder föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2026 | |
| en förstärkning inom utg.omr. 20 till Naturvårdsverkets anslag 1:3 | |
| Åtgärder för värdefull natur med 81,3 miljoner kronor. För 2027 och 2028 | |
| beräknas anslaget förstärkas med 124,9 miljoner kronor respektive 132,1 | |
| miljoner kronor. De förvaltningsåtgärder som behövs avser: | |
| - | ökade inventeringsinsatser, |
| - | ökad genetisk kunskap, |
| - | ökad övervakning, |
| - | beredskap för flytt av genetiskt viktiga individer, |
| - | ökat förebyggande arbete och |
| - | ett omfattande förankringsarbete regionalt och lokalt. |
| När det gäller regionala förvaltningsplaner finns det i förordningen | |
| (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn en | |
| bestämmelse om att länsstyrelsen ska upprätta en rovdjursförvaltningsplan | |
| för länet. En sådan rovdjursförvaltningsplan kan innehålla förvaltningsmål | |
| för varg. Regeringen kommer inom den fortsatta beredningen av ärendet | |
| att överväga om förutsättningarna för regionala förvaltningsplaner bör | |
| ändras. Punkten är inte slutbehandlad. | |
| Punkt 13 om gemensam skandinavisk förvaltning*: Riksdagen har till- | |
| kännagett för regeringen det som utskottet anför om gemensam skandina- | |
| visk förvaltning (bet. 2021/22:MJU24, s. 89 f.). | |
| Sverige har i dag ett väl fungerande samarbete med Norge inom varg- | |
| förvaltningen. Eftersom varg är en skyddad art enligt art- och habitat- | |
| direktivet, som inte är bindande för Norge eftersom landet inte är med i | |
| EU, behöver möjligheterna och förutsättningar för en genomgripande | |
| samförvaltning med Norge analyseras noggrant. Norge har, genom | |
| undertecknandet av Bernkonventionen, förbundit sig att verka för | |
| bevarande av de arter som omfattas av konventionen. Vid det 44:e mötet i | |
| Bernkonventionens stående kommitté i december 2024 beslutades att | |
| bilagorna till Bernkonventionen justeras så att vargens skyddsstatus ändras | |
| från strikt skyddad till skyddad. Därefter, i juni 2025, gjordes motsvarande | |
| ändring i EU:s art och habitatdirektiv genom att flytta vargen från bilaga | |
| 4 (strikt skyddad) till bilaga 5 (skyddad). Innan eventuella ändringar av | |
| EU:s art- och habitatdirektiv kan föreslås och beslutas är skillnaden i | |
| skyddskravet avseende varg, efter att beslutet om vargens skyddsstatus i | |
| Bernkonventionen har trätt i kraft, större än tidigare. En analys av | |
| situationen bör genomföras innan regeringen kan ta ställning till om det | |
| bör tas fram en gemensam förvaltningsplan med Norge. | |
| Den 26 juni 2025 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att, | |
| förutom att rapportera 170 som referensvärde i enlighet med rådets | |
| direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt | |
318 | vilda | djur och växter (art- och habitatdirektivet), ta fram en förvalt- |
ningsplan för varg som ska gälla för hela förvaltningsperioden fram till nästa rapportering till EU-kommissionen i enlighet med artikel 17 i art- och habitatdirektivet. En fortsatt dialog med Norge aktualiseras ytterligare med anledning av den nya planen. Svårigheter avseende en gemensam förvaltning med Norge kvarstår dock. Frågan om en gemensam skandinavisk förvaltning bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 12 och 13.
19. Rskr. 2021/22:389
Straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning och över- gripande miljöfrågor
Prop. 2021/22:167, bet. 2021/22:MJU29
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 58), 2023/24:75 (KN 42) och 2024/25:75 (KN 37).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om klassificering av jordbruket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om klassificering av jordbruket (bet. 2021/22:MJU29, s. 22 f.).
Miljöprövningsutredningen redovisade sitt betänkande Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) i juni 2022. I betänkandet resonerar utredningen om bl.a. jordbruksverksamheter och deras påverkan. Betänkandet remitterades.
Regeringen beslutade den 8 juni 2023 kommittédirektiven Förenklade och förkortade miljötillståndsprocesser enligt miljöbalken (dir. 2023:78). Utredningen har antagit namnet Miljötillståndsutredningen (KN 2023:02). Utredningen ska bl.a. utreda möjligheterna att ändra uttrycket miljöfarlig verksamhet till miljöpåverkande verksamhet eller något motsvarande lämpligt begrepp. Uppdraget skulle i denna del delredovisas den 21 januari 2025. Regeringen beslutade den 16 januari 2025 tilläggsdirektiv till Miljötillståndsutredningen (dir. 2025:2). Enligt tilläggsdirektiven förlängdes tiden för slutredovisning till den 31 mars 2026.
Regeringen beslutade den 23 maj 2024 propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (prop. 2023/24:152). Förslagen baserades på betänkandet SOU 2022:33. Förslagen syftade till att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer.
Miljötillståndsutredningen redovisade den 21 januari 2025 sitt
betänkande En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98). Betänkandet har remitterats. Remisstiden löpte ut den 15 juni 2025.
Regeringens avser att återkomma angående tillkännagivandet i samband med förslag med anledning av Miljötillståndsutredningens betänkande En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsgivningsprocess. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om propor- tionalitetsprincipen och rätten till ersättning (bet. 2021/22:MJU29, s. 33 f.).
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
319
Skr. 2025/26:75 | Regeringen gav den 9 juni 2022 ett uppdrag till Naturvårdsverket och |
Klimat- och | Skogsstyrelsen att – i enlighet med den inriktning som finns beskriven i |
näringslivs- | propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade |
departementet | incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. |
| 2021/22:58) – se över den nationella strategin för formellt skydd av skog |
| och särskilt beakta hur äganderättsperspektivet ska stärkas, nya |
| skyddsformer användas och hur frivillighet som grund ska tillämpas |
| samtidigt som skogar med höga naturvärden skyddas. I uppdraget anmo- |
| dar regeringen myndigheterna att bedriva arbetet på sätt som överens- |
| stämmer med tillkännagivandet. Uppdraget redovisades den 20 mars |
| 2025. Regeringen ansåg mot denna bakgrund att tillkännagivandet var |
| tillgodosett och slutbehandlat, vilket redovisades i budgetpropositionen |
| för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.17.2 s. 66). Riksdagen har |
| dock angett att den inte delar regeringens bedömning (bet. 2023/24:MJU1, |
| rskr. 2023/24:104). Punkten stod därför åter som öppen. |
| Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har därefter i december 2024 |
| beslutat om en reviderad nationell strategi för formellt skydd av skog. |
| Strategin har utformats utifrån de intentioner som uttrycks i propositionen |
| Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för |
| naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58). I |
| budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.17.2 |
| s. 64) ansåg regeringen mot denna bakgrund att tillkännagivandet är |
| tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 5 om äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetal- |
| ning av ersättning vid beslut om formellt skydd*: Riksdagen har tillkänna- |
| gett för regeringen det som utskottet anför om äganderätten i beslut och |
| ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt |
| skydd (bet. 2021/22:MJU29, s. 33 f.). |
| Regeringen gav den 9 juni 2022 ett uppdrag till Naturvårdsverket och |
| Skogsstyrelsen att – i enlighet med den inriktning som finns beskriven i |
| propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade |
| incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. |
| 2021/22:58) – se över den nationella strategin för formellt skydd av skog |
| och särskilt beakta hur äganderättsperspektivet ska stärkas, nya skydds- |
| former användas och hur frivillighet som grund ska tillämpas samtidigt |
| som skogar med höga naturvärden skyddas. I uppdraget anmodade |
| regeringen myndigheterna att bedriva arbetet på sätt som överensstämmer |
| med tillkännagivandet (M2022/01241). Uppdraget redovisades den 20 |
| mars 2025. Regeringen har vidare den 12 juni 2023 beslutat att tillsätta en |
| parlamentariskt sammansatt kommitté som bl.a. ska bedöma vilka gene- |
| rella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i näringsfriheten |
| och egendomsskyddet ska vara godtagbar (dir. 2023:83). Regeringen |
| ansåg mot denna bakgrund att tillkännagivandet var tillgodosett och |
| slutbehandlat, vilket redovisades i budgetpropositionen för 2024 (prop. |
| 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.17.2 s. 66). Riksdagen har dock angett att |
| den inte delar regeringens bedömning (bet. 2023/24:MJU1, rskr. |
| 2023/24:104). Punkten stod därför åter som öppen. |
| Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har därefter i december 2024 |
| beslutat om en reviderad nationell strategi för formellt skydd av skog. |
| Strategin har utformats utifrån de intentioner som uttrycks i propositionen |
320 | Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för |
naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58). I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.17.2 s. 64) ansåg regeringen mot denna bakgrund att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 9 om tidsfrist*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsfrist (bet. 2021/22:MJU29, s. 36 f.).
Miljöprövningsutredningen har i sitt betänkande Om prövning och om- prövning (SOU 2022:33) resonerat kring frågan om tidsfrister för miljö- prövningsmyndigheterna. Betänkandet har remitterats. Länsstyrelserna fick även i sitt regleringsbrev för 2022 (uppdrag D.4) i uppdrag att redovisa förslag till målsättningar för handläggningstider inom miljö- prövningsprocessen. Uppdraget redovisades den 31 mars 2023. Rege- ringen beslutade den 23 maj 2024 propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (prop. 2023/24:152). Förslagen syftade till att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer. Bland annat skulle användningen av tidsplaner öka. Regeringen bedömde att tillkännagivandet är delvis tillgodosett genom förslagen i propositionen (prop. 2023/24:152 s. 93).
Regeringen beslutade den 8 juni 2023 kommittédirektiven Förenklade och förkortade miljötillståndsprocesser enligt miljöbalken (dir. 2023:78). Utredningen fick i uppgift att ta ett större grepp om frågan om miljöprövning än vad som hittills har gjorts och vidta fler åtgärder i syfte att effektivisera prövningen. Utredningen har antagit namnet Miljötillståndsutredningen (KN 2023:02). Regeringen beslutade den 16 januari 2025 tilläggsdirektiv till Miljötillståndsutredningen (dir. 2025:2). Enligt tilläggsdirektiven ska utredningen bland annat utreda möjligheterna att samla bestämmelser om hushållning i en särskild lag och ta ställning till hur ett besked om det allmännas grundläggande syn på lämpligheten av en viss verksamhet på en viss plats kan lämnas i ett tidigt skede, klarlägga om den totala handläggningstiden för tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förkortas genom till exempel ökade krav på prövningstillstånd eller ändrad instansordning och analysera hur regel ochverket kan förändras i syfte att inte ställa högre krav än ramdirektivet för vatten kräver, särskilt i fråga om processuella krav och i fråga om möjligheterna att nyttja befintlig flexibilitet i EU-regelverken för att öka förutsebarheten och minska tidsåtgången i miljötillståndsprocesser. Tiden för slutredovisning förlängdes samtidigt till den 31 mars 2026. Miljötillståndsutredningen redovisade den 21 januari 2025 sitt betänkande En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98). Betänkandet har remitterats. Remisstiden löpte ut den 15 juni 2025. Utredningen har vidare redovisat delbetänkandet Tidigt besked om lämplig användning av mark och vatten (SOU 2025:88) den 11 juli 2025. Delbetänkandet har remitterats. Remisstiden löpte ut den 10 november 2025.
Regeringen avser att återkomma angående tillkännagivandet i samband med förslag med anledning av Miljötillståndsutredningens betänkande En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövning. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
321
Skr. 2025/26:75 | Punkt 20 om Århuskonventionens talerättsregler*: Riksdagen har till- |
Klimat- och | kännagett för regeringen det som utskottet anför om Århuskonventionens |
näringslivs- | talerättsregler (bet. 2021/22:MJU29, s. 62 f.). |
departementet | Även EU är part till konventionen. En ändring av konventionen förut- |
| sätter (på grund av delad kompetens) att Sverige driver frågan inom ramen |
| för rådsarbetsgruppen för internationella miljöfrågor i rådet och där får |
| stöd av kommissionen och övriga medlemsstater. Frågan har tagits upp |
| med flera medlemsstater och det saknas för närvarande stöd för att EU ska |
| driva frågan inom ramen för Århuskonventionen. Det saknas därför |
| förutsättningar att vidta ytterligare åtgärder med anledning av |
| tillkännagivandet. Mot denna bakgrund ansåg regeringen i |
| budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.4 s. |
| 15) att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 9. |
| 20. Rskr. 2021/22:415 |
| Ordning och reda på avfallet |
| Prop. 2021/22:219, bet. 2021/22:MJU26 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 59), 2023/24:75 (KN 43) och |
| 2024/25:75 (KN 38). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 8 om tillsynsarbetet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det |
| som utskottet anför om tillsynsarbetet (bet. 2021/22:MJU26, s. 35 och 36). |
| Regeringen beslutade den 16 juni 2022 att tillsätta en utredning om |
| skärpt miljöstraffrätt och en stärkt miljöbrottsbekämpning (M2022/01321). |
| Syftet är att säkerställa att det miljörättsliga sanktionssystemet är effektivt |
| och att samhällets möjligheter att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra |
| överträdelser av miljölagstiftningen förbättras. Utredaren ska bl.a. analy- |
| sera tillsynsmyndigheternas behov av information, ta ställning till om läns- |
| styrelsens ansvar att ge stöd och råd till kommunerna ska utökas till |
| enskilda ärenden samt vid behov föreslå ytterligare åtgärder som krävs för |
| att förbättra tillsynsmyndigheternas möjlighet att upptäcka brottslighet. |
| Den 16 juni 2022 beslutade regeringen även om ytterligare uppdrag |
| avseende avfallsbrottslighet (M2022/00531). Naturvårdsverket, Polismyn- |
| digheten, Tullverket, Åklagarmyndigheten, Kustbevakningen och fem läns- |
| styrelser ska fortsätta utveckla samverkan mellan myndigheterna vilket |
| bland annat kommer att underlätta tillsynen. Uppdraget ska delredovisas |
| senast den 1 mars 2023, 2024 och 2025 samt slutredovisas senast den |
| 1 mars 2026. Uppdraget har delredovisats den 1 mars 2023, den 1 mars |
| 2024 och den 1 mars 2025. Därutöver har länsstyrelserna i bl.a. |
| Gävleborgs och Stockholms län fått i uppdrag att utreda befogenhet för |
| tillsynsmyndigheterna att stoppa avfallstransporter och förhindra fortsatt |
| färd. Även detta är verktyg för en effektivare tillsyn. Uppdraget |
| redovisades den 28 april 2023. Ärendet bereds inom Regeringskansliet |
| Regeringen gav den 22 december 2022, i regleringsbrevet för 2023, |
| Naturvårdsverket i uppdrag att sammanställa vilka resurser och |
| förstärkningar inom tillsynsmyndigheternas verksamhet som krävs för att |
| förebygga och upptäcka avfallsbrottslighet inklusive driva ärenden där |
322 |
|
sådan brottslighet har upptäckts. Uppdraget redovisades den 26 februari 2024.
Naturvårdsverket, tillsammans med bl.a. Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna, har sedan 2020 i uppdrag av regeringen att främja en mer effektiv och enhetlig tillsyn (M2020/01034). I uppdraget ingick bl.a. att föreslå åtgärder för att särskilt utveckla och förbättra uppföljning av kommunernas tillsynsarbete samt ta fram kriterier för vilken kompetens som behövs inom tillsynen.
Naturvårdsverket har under 2022 och 2023 utarbetat tillsynsvägledning för uppsökande tillsyn riktad mot illegal avfallshantering.
Naturvårdsverket har tillsammans med bl.a. Havs- och vattenmyndig- heten och Kemikalieinspektionen utarbetat en nationell strategi för tillsyn enligt miljöbalken. Strategin har publicerats på Naturvårdsverkets webbplats. Ett av strategins fokusområden är avfall. I fråga om illegal avfallshantering är några av effektmålen att tillsynsmyndigheternas förmåga att upptäcka illegal avfallshantering ökar och att tillsynsinsatser för att upptäcka avfallsbrottslighet sker koordinerat genom regional sam- verkan.
Tillkännagivandet redovisades som tillgodosett och slutbehandlat i bud- getpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.5.3 s. 20 och 21). Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning och angav att regeringen förutsätts återkomma i sin skrivelse om behandlingen av riksdagens skrivelser (skrivelse 75) med bl.a. en redogörelse för de ytterligare åtgärder som vidtagits i utestående delar (bet. 2023/24:MJU1, rskr. 2023/24:104). Punkten står därför åter som öppen.
Naturvårdsverket fortsätter arbetet med att vägleda tillsynsmyndigheter om arbetet mot illegal avfallshantering. Som en del i arbetet med att öka materialåtervinningen har regeringen låtit genomföra en utredning som bland annat har haft i uppdrag att föreslå vilken myndighet som ska följa upp efterlevnaden av aktuella bestämmelser. Promemorian Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning och för mer cirkulär ekonomi remitterades i november 2024. Remisstiden gick ut den 14 februari 2025. Promemorian innehåller bland annat förslag för att stärka och effektivisera tillsynen på avfallsområdet.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.24 s. 93) att Naturvårdsverkets anslag ökas med 10 miljoner kronor för att hantera frågan om illegal avfallshantering, inklusive gränsöverskridande avfallstransporter.
Miljöstraffrättsutredningen har i sitt betänkande En skärpt miljöstraffrätt och ett effektivt sanktionssystem (SOU 2025:14) lämnat förslag för att stärka miljöbrottsbekämpningen. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 31 augusti 2025. Dessutom har promemorian Tillsyn och kontroll inom miljöbalkens område tagits fram (KN2025/00591). Förslagen i promemorian syftar bl.a. till att skapa möjlighet till en mer flexibel och ändamålsenlig fördelning av tillsyns- och kontrollansvar mellan statliga och kommunala myndigheter och att effektivisera kommuners tillsyn och kontroll. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 9 juni 2025. Förslagen i betänkandet och promemorian bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Regeringen beslutade den 12 juni 2025 om ändring i miljöprövningsförordningen (2013:251) som innebär att tillstånd krävs för
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
323
Skr. 2025/26:75 | att lagra stora mängder bygg- och rivningsavfall och brännbara rester som |
Klimat- och | blir över när metallskrot, från främst bilar, återvinns. Tillståndsplikten |
näringslivs- | ersatte en anmälningsplikt för att få lagra sådant avfall. Ändringen har |
departementet | genomförts för att motverka oseriösa aktörer och illegal avfallshantering. |
| Arbetet med att reformera avfallslagstiftningen för ökad |
| materialåtervinning tas vidare i en stegvis process. Den 17 juli 2025 |
| beslutade regeringen ett förordningspaket för att reformera |
| avfallslagstiftningen och förbättra återvinningen genom förändrade krav |
| och ökad enhetlighet för hur avfall ska samlas in och sorteras från hushåll |
| och verksamheter. Genom förtydliganden i avfallsförordningen |
| (2020:614) är det nu även enklare för ansvariga aktörer att veta hur |
| ansvaret ser ut och för tillsynsmyndigheterna att följa upp hur kraven följs. |
| Den 11 december 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen |
| Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning med |
| förslag om ändringar i miljöbalken som innebär en reformerad och |
| moderniserad avfallslagstiftning. Det föreslås nya ansvarsbestämmelser |
| där det preciseras vad ett ansvar för avfall innebär och när ansvaret upphör. |
| Förslagen syftar till att förenkla för de ansvariga aktörerna och för |
| tillsynsmyndigheterna att tillämpa lagstiftningen. Vidare föreslås att |
| kommunerna inte längre ska utöva tillsyn över att de egna skyldigheterna |
| på avfallsområdet följs. |
| Den 11 december 2025 beslutade regeringen om ändring i |
| avfallsförordningen (2020:614) som innebär att Naturvårdsverket på |
| begäran ska lämna ut de uppgifter ur avfallsregistret som behövs för |
| brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete. Sedan tidigare finns en |
| skyldighet att lämna ut uppgifter för tillsyn. |
| I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) föreslog regeringen |
| särskilda budgetsatsningar för att förstärka Naturvårdsverkets arbete med |
| tillsyn och tillsynsvägledning på miljöområdet. Exempelvis 25 miljoner |
| kronor årligen för arbete med tillsyn över producentansvar för ökad |
| återvinning, 10 miljoner 2026 och 25 miljoner 2027 och 2028 för ett |
| digitalt system för tillsynsvägledning, 5 miljoner kronor för att ge företag |
| tillsynsvägledning och 2,5 miljoner kronor 2026–2028 för att |
| vidareutveckla tillsynsvägledning och effektivisera tillståndsprövning. |
| Den 29 januari 2026 beslutade regeringen propositionen Reformering av |
| avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning (prop. 2025/26:108). |
| Punkten är inte slutbehandlad. |
| 21. Rskr. 2021/22:446 |
| Vägar till hållbara vattentjänster |
| Prop. 2021/22:208, bet. 2021/22:CU29 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 62), 2023/24:75 (KN 44) och |
| 2024/25:75 (KN 39). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 6 om utgångspunkter vid bedömningar av behovet av allmänna |
| vattentjänster m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som |
| utskottet anför om utgångspunkter vid bedömningar av behovet av all- |
| männa vattentjänster m.m. (bet. 2021/22:CU29 s. 22). |
324 |
|
Riksdagen tillkännagav i bet. 2020/21:CU14 (s. 57 f.) för regeringen det som utskottet anför om tvångsanslutningar till det kommunala va-nätet, vilket bifallits av riksdagen (rskr. 2020/21:268).
I propositionen Vägar till hållbara vattentjänster (prop. 2021/22:208) föreslog regeringen att särskild hänsyn ska tas till förutsättningarna för att säkerställa behovet av en vattentjänst genom enskild anläggning. Reger- ingen angav att förslaget tillgodoser riksdagens tillkännagivande i den utsträckning som är lämpligt med beaktande av kommunens grundlägg- ande ansvar för att ordna vattentjänster, och att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens lagförslag om en flexiblare behovsbedömning (bet. 2021/22:CU29, rskr. 2021/22:446). Detta var enligt riksdagen ett steg i riktning mot att tillgodose tillkännagivandet, men inte tillräckligt för att anse det som slutbehandlat. Punkten står därför åter som öppen.
I regleringsbrevet för budgetåret 2025 avseende länsstyrelserna beslutade regeringen om ett återrapporteringskrav enligt vilket länsstyrelserna ska redovisa hur tillsynen av att kommunerna fullgör skyldigheten att tillgodose behovet av vattentjänster enligt 6 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster har utförts. Av redovisningen ska det framgå hur tillsynen av hur det fortlöpande skyddet för människors hälsa eller miljön tillgodoses av kommunen har genomförts.
Riksrevisionen har i en granskningsrapport (RiR 2025:2) konstaterat att statens insatser gentemot kommunerna avseende deras ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster brister i flera avseenden. Regeringen har besvarat Riksrevisionens iakttagelser i en skrivelse till riksdagen (Skr. 2024/25:173). I skrivelsen konstaterar regeringen att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder genom dels ett pågående uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten om vägledning till länsstyrelsena, dels länsstyrelsernas återrapporteringskrav rörande tillsynen av att kommunerna fullgör sina skyldigheter, dels den fortsatta hanteringen av Va-beredskapsutredningens betänkande Ökad va-beredskap (SOU 2024:82). Betänkandet har remitterats. Remisstiden gick ut den 29 augusti 2025 och förslagen i betänkandet bereds.
I regleringsbrevet för budgetåret 2026 har Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Boverket fått i uppdrag att ta fram en vägledning för kommunala vattentjänstplaner enligt 6 a och b §§ lagen om allmänna vattentjänster. Uppdraget omfattar att se över hur befintlig vägledning behöver kompletteras samt anpassas för att beakta klimatförändringars effekter och behovet av beredskapsåtgärder. Havs- och vattenmyndigheten ska också överväga om det finns behov av en tillsynsmyndighet för kommunala vattentjänstplaner. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2026. I regleringsbrevet för budgetåret 2026 har Naturvårdsverket fått i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter ta fram förbättringsförslag för samordningen av avloppsfrågor. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2022/23
22.Rskr. 2022/23:160 Mineralpolitik
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
325
Skr. 2025/26:75 | Motioner från allmänna motionstiden 2022/23, bet. 2022/23:NU13 |
Klimat- och | Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (KN 50) och 2024/25:75 (KN 42). |
näringslivs- | Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
departementet |
|
| Punkt 5 om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om myndigheternas |
| roll vid tillståndsprocesser (bet. 2022/23:NU13, s. 15). |
| Regeringen beslutade den 8 juni 2023 kommittédirektiven Förenklade |
| och förkortade miljötillståndsprocesser enligt miljöbalken (dir. 2023:78). |
| Utredningen har i uppgift att ta ett större grepp om frågan om |
| miljöprövning än vad som hittills har gjorts och vidta fler åtgärder i syfte |
| att effektivisera prövningen. Utredningen antog namnet Miljötillstånds- |
| utredningen (KN 2023:02). Den första delen av utredningens uppdrag |
| redovisades den 21 januari 2025 i betänkandet En ny samordnad |
| miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98). |
| Betänkandet bereds i Regeringskansliet. |
| Regeringen beslutade den 16 december 2024 (KN2024/02517) att ge |
| Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, |
| Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Örebros län, Länsstyrelsen |
| i Västra Götalands län och Länsstyrelsen i Skånes län i uppdrag att vara |
| kontaktpunkter enligt EU-förordningen om nettonollindustrin och EU- |
| förordningen om kritiska råmaterial. Enligt Europaparlamentets och rådets |
| förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram |
| för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial |
| och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) |
| 2018/1724 och (EU) 2019/1020 (EUförordningen om kritiska råmaterial) |
| och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 om |
| inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för |
| tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) |
| 2018/1724 (EU-förordningen om nettonollindustri) ska medlemsstaterna |
| utse eller inrätta en eller flera kontaktpunkter. Kontaktpunkterna ska |
| underlätta och samordna tillståndsprocessen för projekt som omfattas av |
| EU-förordningarna, dvs. tillverkningsprojekt för nettonollteknik och |
| strategiska nettonollprojekt samt projekt för kritiska råmaterial. |
| Regeringen beslutade den 6 februari 2025 att ge länsstyrelserna i |
| uppdrag att utveckla sina arbetssätt för effektivare samråd och vid behov |
| implementera de arbetssätt som togs fram genom regeringsuppdraget |
| Uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för samråd om |
| projekt som syftar till minskad miljö och klimatpåverkan (N2021/02286). |
| Syftet med det nya uppdraget var att främja en effektiv samrådsprocess vid |
| tillståndsprövning för miljöfarlig verksamhet och att uppnå en större |
| enhetlighet i arbetssätt mellan länsstyrelserna. En slutredovisning av |
| uppdraget ska lämnas senast den 31 december 2027. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| Nyare riksmöten |
| Riksmötet 2024/25 |
| 23. Rskr. 2024/25:106 |
326 | Utgiftsområde 21 Energi |
Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:NU3 | Skr. 2025/26:75 |
Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (KN 63). | Klimat- och |
Skrivelsen är slutbehandlad. | näringslivs- |
| departementet |
Om statens budget inom utgiftsområde 21 |
|
b)bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1: Riksdagen bemyndigade regeringen att under 2025 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgick till högst 400 000 000 000 kronor. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 21 avsnitt 2.8 s. 26) bedömde regeringen att införandet av ett mer anpassat stöd för kärnkraft innebär att det inte längre finns behov av ett sådant bemyndigande. Den 29 januari 2026 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.
24.Rskr. 2024/25:128
En kapacitetsmekanism för elmarknaden
Prop. 2024/25:48, bet. 2024/25:NU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 30 januari 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 50).
25. Rskr. 2024/25:161
Forskning och innovation på energiområdet för försörjningstrygghet, konkurrenskraft och klimatomställning
Prop. 2024/25:72, bet. 2024/25:NU14 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om inriktning och mål för forskning och innovation på energiområdet, a) och b): Den 5 mars 2026 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
26. Rskr. 2024/25:162
Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur
Skrivelse 2024/25:55, bet. 2024/25:MJU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 3 om skrivelsen: Den 5 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
27. Rskr. 2024/25:164
Sveriges genomförande av Agenda 2030
Skr. 2024/25:66, bet. 2024/25:FiU17
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 8 om Sveriges genomförande av Agenda 2030: Den 18 december 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
327
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
328
28. Rskr. 2024/25:179
Näringspolitik
Motioner från allmänna motionstiden 2024/25, bet. 2024/25:NU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 20 om kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör vidta åtgärder för att införa ett nationellt kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall (bet. 2024/25:NU17 s. 81 och 82 ). Miljöstraffrätts- utredningen bedömer i betänkandet En skärpt miljöstraffrätt och ett effektivt sanktionssystem (SOU 2025:14) att ett eventuellt behov av ett kontantförbud i avfallshantering och näraliggande verksamhet, och lämpligheten av ett sådant förbud, bör övervägas inom ramen för det regelverk som innehåller åtgärder mot penningtvätt, inbegripet regler om kontanthantering och tillsyn. Betänkandet remitterades från den 14 maj till och med den 31 augusti 2025. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
29. Rskr. 2024/25:190
Riksrevisionens rapport om Industriklivet
Skr. 2024/25:84, bet. 2024/25:MJU15
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 3 om skrivelsen: Den 18 december 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
30. Rskr. 2024/25:194
Lättnader i strandskyddet – ett första steg
Prop. 2024/25:102, bet. 2024/25:MJU16
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 22 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 512–514).
31. Rskr. 2024/25:221
Nya regler för datacenter och hållbara bränslen samt en ny reduktionsplikt
Prop. 2024/25:131, bet. 2024/25:MJU17 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 28 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 570–577).
32. Rskr. 2024/25:259
Vårändringsbudget för 2025
Prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 12 juni 2025 beslutade | Skr. 2025/26:75 |
regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende | Klimat- och |
Naturvårdsverket samt anslag 1:18 Industriklivet inom utgiftsområde 20 | näringslivs- |
Klimat, miljö och natur. Den 19 juni 2025 beslutade regeringen om | departementet |
ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Bolagsverket, |
|
Konkurrensverket, Sveriges geologiska undersökning och Tillväxtverket |
|
samt anslag 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. |
|
Punkten är slutbehandlad. |
|
Om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 12 juni 2025 beslutade |
|
regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende |
|
Naturvårdsverket. Den 25 augusti 2025 beslutade regeringen om ändring |
|
av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 1:7 Avgifter till |
|
internationella organisationer inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och |
|
natur. Punkten är slutbehandlad. |
|
Om utgiftsområde 24 Näringsliv, a): Den 19 juni 2025 beslutade |
|
regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende |
|
anslag 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. |
|
Punkten är slutbehandlad. |
|
33. Rskr. 2024/25:277 |
|
Nämdöskärgårdens nationalpark och naturvård |
|
Prop. 2024/25:142, bet. 2024/25:MJU21 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Punkt 1 om Nämdöskärgårdens nationalpark: Den 19 juni 2025 be- |
|
slutade regeringen förordning om ändring i nationalparksförordningen |
|
(1987:938) (SFS 721). Punkten är slutbehandlad. |
|
34. Rskr. 2024/25:278 |
|
Ett förbättrat genomförande av MKB-direktivet |
|
Prop. 2024/25:153, bet. 2024/25:MJU22 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Punkt 1 om tillgängliggörande av beslut för allmänheten och punkt 2 om |
|
lagförslagen i övrigt: Den 19 juni 2025 utfärdade regeringen de lagar |
|
riksdagen antagit (SFS 770–779). |
|
Riksmötet 2025/26 |
|
35. Rskr. 2025/26:9 |
|
Verkställbara tvångsmedel mot fartyg inom EU s utsläppshandelssystem |
|
Prop. 2024/25:174, bet. 2025/26:MJU3 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 9 oktober 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit |
|
(SFS 907 och 908). |
|
36. Rskr. 2025/26:23 |
|
Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt |
|
Prop. 2024/25:199, bet. 2025/26:KU7 | 329 |
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
330
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 30 oktober 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 969).
37. Rskr. 2025/26:37
Riksrevisionens rapport om tillgången till kommunalt vatten och avlopp Skr. 2024/25:173, bet. 2025/26:CU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 5 om skrivelsen: Den 11 december 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
38. Rskr. 2025/26:38
Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om batterier Prop. 2024/25:194, bet. 2025/26:MJU4
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 13 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1071 och 1072).
39. Rskr. 2025/26:39
Uppgiftsskyldighet för vissa stödåtgärder som faller under EU:s statsstödsregler
Prop. 2024/25:198, bet. 2025/26:NU6 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 13 november 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1047).
40. Rskr. 2025/26:40
Förbudet mot utvinning av uran tas bort
Prop. 2024/25:203, bet. 2025/26:NU7
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 13 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1043 och 1044).
41. Rskr. 2025/26:50
Utvidgade möjligheter att meddela näringsförbud på grund av brott Prop. 2024/25:201, bet. 2025/26:CU4
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 november 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1344).
42. Rskr. 2025/26:61
Förbättrad utformning av EU:s elmarknad
Prop. 2025/26:16, bet. 2025/26:NU8
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1330 och 1331).
43. Rskr. 2025/26:62
Regelverket för framtidens el- och gasnät
Prop. 2025/26:26, bet. 2025/26:NU10
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1345–1349).
44. Rskr. 2025/26:63
Straff för överträdelser av EU:s nya förordningar om f-gaser och ozonnedbrytande ämnen
Prop. 2025/26:13, bet. 2025/26:MJU5 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1315–1317).
45. Rskr. 2025/26:65
Statens budget 2026 – Rambeslutet
Prop. 2025/26:16, bet. 2025/26:FiU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Statens budget 2026 – Rambeslutet
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, f) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:1 och 2025/26:16 punkt 2.2.
Den 27 november 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1365).
46. Rskr. 2025/26:72
Höständringsbudget för 2025
Prop. 2025/26:2 bet. 2025/26:FiU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 11 december 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Den 18 december 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Bolagsverket. Punkten är slutbehandlad.
47. Rskr. 2025/26:105
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:CU1
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
331
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
332
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) Anslagen för 2026: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Statens geotekniska institut. Punkten är slutbehandlad.
48. Rskr. 2025/26:112
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FöU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 6, a) Anslagen för 2026 och
b)Beställningsbemyndiganden: Den 18 december 2025 beslutade rege- ringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Strålsäkerhets- myndigheten. Punkterna är slutbehandlade.
49. Rskr. 2025/26:118
Utgiftsområde 21 Energi
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:NU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om statens budget inom utgiftsområde 21
a)Anslagen för 2026: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen och Statens energimyndighet. Punkten är slutbehandlad.
b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 4: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet. Punkten är slutbehandlad.
c)Godkännande av Affärsverket svenska kraftnäts investeringsplan: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Affärsverket svenska kraftnät. Punkten är slutbehandlad.
d)Finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Affärsverket svenska kraftnät. Punkten är slutbehandlad.
e)Avgiftsuttag för elberedskapsavgiften: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Affärsverket svenska kraftnät. Punkten är slutbehandlad.
50. Rskr. 2025/26:128
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:MJU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om statens budget inom utgiftsområde 20
a)Anslagen för 2026: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Statens geotekniska institut
och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Samma dag beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslagen 1:7 Avgifter till internationella organisationer, 1:8 Kväveklivet, 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar, 1:17 Klimatpremier, 1:18 Industriklivet och 1:20 Driftstöd för bio-CCS inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. Punkten är slutbehandlad.
b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Statens geotekniska institut. Samma dag beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslagen 1:7 Avgifter till internationella organisationer, 1:8 Kväveklivet, 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar, 1:17 Klimatpremier, 1:18 Industriklivet och 1:20 Driftstöd för bio-CCS inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. Punkten är slutbehandlad.
c)Godkännande av en investeringsplan: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Naturvårdsverket. Punkten är slutbehandlad.
51. Rskr. 2025/26:131
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:NU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24
a)Anslagen för 2026: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Bolagsverket, Konkurrensverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Patent- och registreringsverket, Sveriges geologiska undersökning, Tillväxtverket och Verket för innovationssystem. Samma dag beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslagen 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel, 1:5 Näringslivsutveckling, 1:7 Turismfrämjande, 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer, 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation och 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.
b)Stiftelsen Norrlandsfonden: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslaget 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.
c)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 7: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Konkurrensverket, Sveriges geologiska undersökning och Verket för innovationssystem samt anslaget 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Klimat- och näringslivs- departementet
333
Skr. 2025/26:75 Kultur- departementet
334
2.9 Kulturdepartementet
Äldre riksmöten
Riksmötet 2015/16
1. Rskr. 2015/16:136
Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot vålds- bejakande extremism
Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 14), 2017/18:75 (Ku 10), 2018/19:75 (Ku 9), 2019/20:75 (Ku 8), 2020/21:75 (Ku 5), 2021/22:75 (Ku 3), 2022/23:75 (Ku 1), 2023/24:75 (Ku 1) och 2024/25:75 (Ku 1). Skrivelsen är slutbehandlad.
Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2015/16:137.
2. Rskr. 2015/16:137
Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot vålds- bejakande extremism
Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 15), 2017/18:75 (Ku 11), 2018/19:75 (Ku 10), 2019/20:75 (Ku 9), 2020/21:75 (Ku 6), 2021/22:75 (Ku 4), 2022/23:75 (Ku 2), 2023/24:75 (Ku 2) och 2024/25:75 (Ku 2). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 5 om att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör utvecklas metoder och redskap för kommuner för att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna eftersom de inte lever upp till grundläggande demokratiska värderingar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.).
I regleringsbrevet för 2018 fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit avseende myndighetens bidragshantering mot bakgrund av de förslag som Statskontoret redovisat i rapporten Myndighetsanalys av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågor 2017:13 (U2017/03808). Uppdraget redovisades den 28 september 2018. MUCF konstaterade att många av de åtgärder som Statskontoret har föreslagit redan var påbörjade eller genomförda när rapporten kom eller har effektiviserats.
Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen. I betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betänkandet har remissbehandlats. I september 2018 överlämnande 2017 års Arvsfondsutredning betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska
införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konven- tionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats.
Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutred- ningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning. I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället delbetänkandet Rätt mottagare – Demokrativillkor och integritet (SOU 2021:66) angående personuppgiftsbehandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats. Ett sakråd som kompletterade remitteringen genomfördes i oktober 2021 med civil- samhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnades slut- betänkandet Rätt mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99) till regeringen.
Regeringen lämnade den 2 augusti 2022 propositionen Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (prop. 2021/22:272) till riksdagen. Den 10 november 2022 beslutade regeringen att återkalla propositionen genom skrivelsen Återkallelse av regeringens proposition 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (skr. 2022/23:14). Ett sakråd (Ku2022/01808) genomfördes den 13 december 2022 med civil- samhällesorganisationer och trossamfund i syfte att ge inbjudna organisationer tillfälle att framföra synpunkter avseende förslag till demokrativillkor som fanns i propositionen inför att regeringen beredde frågan vidare.
Regeringen beslutade den 27 mars 2024 propositionen Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor (prop. 2023/24:119). I propositionen föreslogs att en ny lag om statsbidrag till trossamfund ska införas. Vidare föreslogs att ett demokrativillkor ska gälla för stöd ur Allmänna arvsfonden enligt lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden och för stöd till trossamfund enligt den nya lagen om statsbidrag till trossamfund och enligt lagen (1998:1593) om trossamfund. I propositionen gjordes även bedömningen att ett likalydande demokrativillkor som det som föreslås för stöd ur Allmänna arvsfonden bör gälla för övrig statlig bidragsgivning som riktar sig till civilsamhället. I propositionen lämnades inga förslag om metoder och redskap för kommuner att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna. Vad gäller kommunal bidragsgivning uttryckte regeringen i propositionen (s. 69): ”Demokrativillkorsutredningen har inte haft i uppdrag att föreslå ett demokrativillkor för den kommunala bidragsgivningen. Utredningen har dock ansett att det finns skäl för
Skr. 2025/26:75 Kultur- departementet
335
Skr. 2025/26:75 | kommuner och regioner att verka för att tydliga och likalydande |
Kultur- | demokrativillkor ställs i den kommunala bidragsgivningen gällande såväl |
departementet | demokratisk uppbyggnad som organisationens verksamhet. Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen att regeringen ska utarbeta en strategi för att |
| säkerställa att verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja |
| radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism inte ska få |
| statliga eller kommunala medel (bet. 2016/17:KU23 punkt 5, rskr. |
| 2016/17:294). Regeringen förväntar sig att de demokrativillkor som |
| föreslås för den statliga bidragsgivningen kommer att vara normerande |
| även för kommuners och regioners bidragsgivning. Om det visar sig att så |
| inte blir fallet, kan det bli aktuellt för regeringen att återkomma i frågan.” |
| Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har enligt regleringsbrev |
| för 2020, 2021, 2022, 2023, 2024 och 2025, utifrån vad som framkommit |
| under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden |
| om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat hur de bidrags- |
| berättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och |
| stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. |
| MUCF har enligt regleringsbrev för 2021, 2023 och 2024 redovisat hur |
| myndigheten säkerställer att de statsbidrag som den utbetalar går till |
| verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidrags- |
| förordningarna. Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 förstärktes |
| MUCF:s förvaltningsanslag med fyra miljoner kronor för myndighetens |
| arbete med att vara ett stöd för bidragsgivande aktörer och |
| civilsamhällesaktörer i bidragsgivningen (prop. 2024/25:1 utg.omr. 17 |
| avsnitt 16.5 s. 162, bet. 2024/25:KrU1, rskr. 2024/25:82). MUCF ska |
| enligt regleringsbrev för 2025 senast den 31 mars 2026 redovisa vilka |
| åtgärder som vidtagits för att stödja bidragsgivande aktörer och |
| civilsamhällesaktörer i bidragsgivningen. Myndigheten ska vidare lämna |
| en analys av hur bidragsgivande aktörer har tillämpat det nya |
| demokrativillkoret och bestämmelser för att motverka felaktiga |
| utbetalningar samt redogöra för eventuella behov av ytterligare åtgärder |
| för att stärka regelverk inom bidragsgivningen och för att säkerställa att |
| demokrativillkoret efterlevs och felaktiga utbetalningar motverkas. |
| Den 3 oktober 2024 beslutade regeringen förordning om vissa |
| fördjupade granskningar som utförs av Brottsförebyggande rådet, |
| förordning om ändring i förordningen (2016:1201) med instruktion för |
| Brottsförebyggande rådet och förordning om ändring i offentlighets- och |
| sekretessförordningen (2009:641) (SFS 699–701). Ändringarna innebär |
| att CVE ska vara kontaktpunkt för myndigheter och andra beslutsorgan |
| som inom ramen för sina respektive myndighetsuppdrag fördelar |
| offentliga medel eller på annat sätt granskar offentligt finansierade |
| verksamheter. Inom ramen för uppgiften som kontaktpunkt ska centrumet, |
| i fall som regleras särskilt, bistå med fördjupade granskningar av |
| verksamheter som kan antas ha kopplingar till våldsbejakande extremism |
| eller andra antidemokratiska miljöer. Även kommunala myndigheter som |
| fördelar offentliga medel ges möjlighet att vända sig till centrumet. |
| Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 mars 2025. |
| Den 20 juni 2024 utfärdade regeringen de nya lagar och lagändringar |
| som föreslogs i propositionen Statens stöd till trossamfund och |
| civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor (prop. 2023/24:119) (SFS |
336 | 487–492). Den 1 januari 2025 trädde lagarna och lagändringarna i kraft. I |
propositionen angavs att ett demokrativillkor bör gälla | även för statlig | Skr. 2025/26:75 |
bidragsgivning som riktar sig till civilsamhället. Utifrån denna bedömning | Kultur- | |
pågår i Regeringskansliet en översyn av de | omkring 70 | departementet |
statsbidragsförordningar för bidrag som riktar sig till civilsamhället. |
| |
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg. område 1 avsnitt |
| |
10.3.3s. 62–65) anfördes att regeringen avser att fortsätta genomföra insatser mot våldsbejakande extremism med utgångspunkt i Nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism – förebygga, förhindra, skydda och hantera (skr. 2023/24:56). Mot bakgrund av de genomförda och redovisade åtgärderna ovan ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2016/17
3. Rskr. 2016/17:294
Förebyggande av våldsbejakande extremism Mot. 2016/17:3287 (delvis), bet. 2016/17:KU23
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 21), 2018/19:75 (Ku 16), 2019/20:75 (Ku 13), 2020/21:75 (Ku 9), 2021/22:75 (Ku 7), 2022/23:75 (Ku 5), 2023/24:75 (Ku 4) och 2024/25:75 (Ku 3).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 5 om att säkerställa att verksamheter som stöder våldsbejakande |
|
extremism inte tilldelas statliga eller kommunala medel*: Riksdagen har |
|
tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att verksamheter eller |
|
åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism |
|
eller terrorism inte ska få statliga eller kommunala medel. Regeringen |
|
borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker (bet. |
|
2016/2017:KU23 s. 36 f.). |
|
Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund överlämnade i |
|
mars 2018 betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst |
|
Sverige (SOU 2018:18) till regeringen. I betänkandet föreslås att ett |
|
förtydligat demokratikriterium utformas på så sätt att det exkluderar |
|
trossamfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda grundläggande |
|
värderingar i det svenska samhället. Betänkandet har remissbehandlats. I |
|
september 2018 överlämnade 2017 års arvsfondsutredning betänkandet En |
|
arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet |
|
föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska |
|
införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till |
|
en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar |
|
till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga |
|
rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. I juni 2019 överlämnade |
|
Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag |
|
till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas |
|
förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till |
|
verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar |
|
såsom de formuleras i regeringsformen och de internationella konventio- |
|
nerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. |
|
Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutred- |
|
ningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden konstaterades |
|
behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess | 337 |
Skr. 2025/26:75 | i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden samt | |||
Kultur- | frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med | |||
departementet | samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning. I juli 2021 | |||
| överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället | |||
| delbetänkandet Rätt mottagare – Demokrativillkor och integritet (SOU | |||
| 2021:66) angående personuppgiftsbehandling och sekretess till rege- | |||
| ringen. Delbetänkandet har remissbehandlats. Ett sakråd som kompletterar | |||
| remitteringen genomfördes i oktober 2021 med civilsamhällets organisa- | |||
| tioner. Den 21 december 2021 överlämnades | slutbetänkandet | Rätt | |
| mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99). |
|
| |
| Regeringen lämnade den 2 augusti 2022 propositionen Statens stöd till | |||
| trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (prop. | |||
| 2021/22:272) till riksdagen. Den 10 november 2022 beslutade regeringen | |||
| att återkalla propositionen genom skrivelsen Återkallelse av regeringens | |||
| proposition 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrati- | |||
| villkor vid stöd till civilsamhället (skr. 2022/23:14). | Ett sakråd | ||
| (Ku2022/01808) genomfördes den 13 december 2022 med civilsamhälles- | |||
| organisationer och trossamfund i syfte att ge inbjudna organisationer | |||
| tillfälle att framföra synpunkter avseende förslag till demokrativillkor som | |||
| fanns i propositionen inför att regeringen bereder frågan vidare. |
| ||
| Regeringen beslutade den 27 mars 2024 propositionen Statens stöd till | |||
| trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor (prop. | |||
| 2023/24:119). I propositionen föreslogs att en ny lag om statsbidrag till | |||
| trossamfund ska införas. Vidare föreslogs att ett demokrativillkor ska gälla | |||
| för stöd ur Allmänna arvsfonden enligt lagen (2021:401) om Allmänna | |||
| arvsfonden och för stöd till trossamfund enligt den nya lagen om | |||
| statsbidrag till trossamfund och enligt lagen (1998:1593) om trossamfund. | |||
| I propositionen gjordes även bedömningen att ett likalydande | |||
| demokrativillkor som det som föreslås för stöd ur Allmänna arvsfonden | |||
| bör gälla för övrig statlig bidragsgivning som riktar sig till civilsamhället. | |||
| I propositionen lämnades inga förslag om metoder och redskap för | |||
| kommuner att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd | |||
| från det allmänna. Vad gäller kommunal bidragsgivning uttrycker | |||
| regeringen i propositionen (s. 69): ”Demokrativillkorsutredningen har inte | |||
| haft i uppdrag att föreslå ett demokrativillkor för den kommunala | |||
| bidragsgivningen. Utredningen har dock ansett att det finns skäl för | |||
| kommuner och regioner att verka för att tydliga och likalydande | |||
| demokrativillkor ställs i den kommunala bidragsgivningen gällande såväl | |||
| demokratisk uppbyggnad som organisationens verksamhet. Riksdagen har | |||
| tillkännagett för regeringen att regeringen ska utarbeta en strategi för att | |||
| säkerställa att verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja | |||
| radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism inte ska få | |||
| statliga eller kommunala medel (bet. 2016/17:KU23 punkt 5, rskr. | |||
| 2016/17:294). Regeringen förväntar sig att de demokrativillkor som | |||
| föreslås för den statliga bidragsgivningen kommer att vara normerande | |||
| även för kommuners och regioners bidragsgivning. Om det visar sig att så | |||
| inte blir fallet, kan det bli aktuellt för regeringen att återkomma i frågan”. | |||
| Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har enligt regleringsbrev | |||
| för 2020, 2021, 2022, 2023, 2024 och 2025 utifrån vad som framkommit | |||
| under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden | |||
338 | om förutsättningarna för stödet, särskilt | redovisat | hur | de |
bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har enligt regleringsbrev för 2021, 2023 och 2024 redovisat hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag som den utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 förstärktes MUCF:s förvaltningsanslag med fyra miljoner kronor för myndighetens arbete med att vara ett stöd för bidragsgivande aktörer och civilsamhällesaktörer i bidragsgivningen (prop. 2024/25:1 utg.omr. 17 avsnitt 16.5 s. 162, bet. 2024/:25:KrU1, rskr. 2024/25:82). MUCF ska enligt regleringsbrev för 2025 senast den 31 mars 2026 redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att stödja bidragsgivande aktörer och civilsamhällesaktörer i bidragsgivningen. Myndigheten ska vidare lämna en analys av hur bidragsgivande aktörer har tillämpat det nya demokrativillkoret och bestämmelser för att motverka felaktiga utbetalningar samt redogöra för eventuella behov av ytterligare åtgärder för att stärka regelverk inom bidragsgivningen och för att säkerställa att demokrativillkoret efterlevs och felaktiga utbetalningar motverkas.
Den 3 oktober 2024 beslutade regeringen förordning (2024:699) om vissa fördjupade granskningar som utförs av Brottsförebyggande rådet, förordning om ändring i förordningen (2016:1201) med instruktion för Brottsförebyggande rådet (SFS 2024:701) och förordning om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) (SFS 699–701). Ändringarna innebär att det nationella centrumet mot våldsbejakande extremism (CVE) ska vara kontaktpunkt för myndigheter och andra beslutsorgan som inom ramen för sina respektive myndighetsuppdrag fördelar offentliga medel eller på annat sätt granskar offentligt finansierade verksamheter. Inom ramen för uppgiften som kontaktpunkt ska centrumet, i fall som regleras särskilt, bistå med fördjupade granskningar av verksamheter som kan antas ha kopplingar till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer. Även kommunala myndigheter som fördelar offentliga medel ges möjlighet att vända sig till centrumet. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 mars 2025.
Den 20 juni 2024 utfärdade regeringen de nya lagar och lagändringar som föreslogs i propositionen Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor (prop. 2023/24:119) (SFS 487–492). Den 1 januari 2025 trädde lagarna och lagändringarna i kraft. I propositionen angavs att ett demokrativillkor bör gälla även för statlig bidragsgivning som riktar sig till civilsamhället. Utifrån denna bedömning
pågår i Regeringskansliet en översyn av de omkring 70 statsbidragsförordningar för bidrag som riktar sig till civilsamhället.
I budgetpropostitionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg. område 1 avsnitt
10.3.3s. 62–65) anfördes att regeringen avser att fortsätta genomföra insatser mot våldsbejakande extremism med utgångspunkt i Nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism – förebygga, förhindra, skydda och hantera (skr. 2023/24:56). Mot bakgrund av de genomförda och redovisade åtgärderna ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 8 om individer som lämnar extremistiska miljöer, återvändare och kunskapshöjande åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
Skr. 2025/26:75 Kultur- departementet
339
Skr. 2025/26:75 | ringen det som utskottet anför dels om behovet av avhopparverksamhet |
Kultur- | och om att regeringen bör överväga statlig avhopparverksamhet, dels om |
departementet | behovet av ökad kunskap hos kommunerna, skolan och andra aktörer. Av |
| tillkännagivandet följer att regeringen ska verka för att öka kunskapen hos |
| kommuner, skolan och andra aktörer om det förebyggande arbetet mot |
| våldsbejakande extremism och om hur radikalisering kan upptäckas samt |
| om hur kommunerna bör arbeta med återvändare (bet. 2016/17:KU23, |
| s. 66). |
| I budgetpropositionen för 2021 gjordes en redogörelse av genomförda |
| insatser som har bidragit till att kunskapen om våldsbejakande extremism |
| har ökat hos berörda aktörer (prop. 2020/21:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7 s. 35). |
| Sedan 2014 har cirka 170 miljoner kronor satsats på förebyggande |
| insatser. Uppdrag har getts till flera myndigheter att ta fram kunskap och |
| utveckla stöd till och utbildning av relevant personal, däribland ett uppdrag |
| till Statens skolverk att ta fram kunskapsstöd för skolans personal i hur de |
| ska hantera frågor om våldsbejakande extremism (U2018/04061). Sedan |
| inrättandet av CVE vid Brottsförebyggande rådet (Brå) finns en permanent |
| struktur för ett kunskapsbaserat förebyggande arbete. En av CVE:s |
| viktigaste uppgifter är att ge stöd till yrkesverksamma på lokal nivå. I |
| budgetpropositionen för 2021 ansågs att tillkännagivandet var tillgodosett |
| i den del som avser kunskapshöjande åtgärder riktade till kommunerna, |
| skolan och andra aktörer (prop. 2020/21:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7 s. 35). |
| I syfte att förbättra myndigheters och kommuners insatser för att få fler |
| att lämna våldsbejakande extremistmiljöer har ett antal myndigheter fått i |
| uppdrag att utveckla kunskap, stöd och vägledning för olika yrkesgrupper. |
| Socialstyrelsen har tagit fram stöd för socialtjänstens insatser till barn och |
| unga som riskerar att involveras i eller redan är involverade i vålds- |
| bejakande extremism (Ku2016/0130). Myndigheten har även utvecklat ett |
| kunskapsstöd till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som |
| återvänt från Syrien och Irak och deras familjer (Ju2018/01244). Statens |
| institutionsstyrelse har utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd för |
| personalen som arbetar inom de särskilda ungdomshemmen och miss- |
| bruksvården (Ku2016/02296, Ju2018/02957). Kriminalvården har ut- |
| vecklat vägledning, utbildning och stöd för sina personalgrupper samt ett |
| särskilt stöd för anlitande av trosföreträdare vid själavård. På EU-nivå har |
| Kriminalvården bidragit till att utveckla kunskapen om det förebyggande |
| arbetet inom fängelser och frivård genom att ge stöd till genomförandet av |
| studien Prisons and Terrorism – Extremist Offender Management in 10 |
| European Countries (King’s College, Storbritannien 2020). Myndigheten |
| har också långsiktigt förankrat det förebyggande arbetet mot |
| våldsbejakande extremism inom myndigheten (Ju2016/06988, |
| Ju2017/08663). |
| Den 19 december 2019 fick Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens |
| institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett gemensamt |
| nationellt avhopparprogram som ska bidra till att förstärka samhällets stöd |
| till individer som vill lämna kriminella och våldsbejakande extremistiska |
| eller hedersrelaterade miljöer (Ju2019/02027). Uppdraget redovisades den |
| 1 mars 2021. Med utgångspunkt i myndigheternas redovisning av |
| uppdraget fattades beslut om att ge Polismyndigheten, Kriminalvården, |
| Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett nytt gemensamt |
340 | uppdrag som syftar till att utveckla långsiktigt hållbara förutsättningar för |
att fler individer ska få tillgång till stöd för att lämna kriminella,
våldsbejakande extremistiska och hedersrelaterade miljöer (Ju2021/03331). Parallellt fick en utredare i uppdrag att under ett år bistå och stödja myndigheterna i deras arbete med detta uppdrag (Ju2021/03348). Utredaren lämnade den 28 april 2022 förslaget att Polismyndigheten bör få ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med avhopparverksamhet. Mot denna bakgrund beslutades om en ändring i myndigheternas uppdrag och Polismyndigheten fick, i enlighet med ut- redarens förslag, ett nationellt samordnande ansvar för det myndig- hetsgemensamma arbetet med avhopparverksamhet (Ju2021/03331). Samordningsansvaret gäller fr.o.m. den 1 oktober 2022 och innebär att Polismyndigheten har från och med detta datum ett ansvar att leda, driva och vara sammankallande för det myndighetsgemensamma arbetet. I uppdraget ingick även att Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen skulle gemensamt fördela övriga eventuella uppgifter som rör avhopparverksamhet utifrån respektive myndighets kompetens- och ansvarsområde. Myndigheterna delredovisade vidtagna och planerade åtgärder den 2 maj 2022 och den 2 maj 2023. Uppdraget slutredovisades den 29 januari 2024.
Regeringen har därefter, den 3 oktober 2024, gett Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett uppdrag om utvecklingsbehov i arbetet med stöd till avhoppare. Myndigheterna skulle bland annat utveckla arbetet med stöd till unga avhoppare och anpassa arbetet till de särskilda omständigheter som kan föreligga när flickor och kvinnor är involverade i organiserad brottslighet. I uppdraget ingick även att analysera och lämna förslag inom ett antal angelägna utvecklingsområden. Bland annat skulle myndigheterna analysera, ta ställning till behovet av och föreslå hur en nationell kontaktpunkt för stöd till avhoppare kan utformas och inrättas inom ramen för den nationella stödstruktur som myndigheterna har etablerat för arbetet med stöd till avhoppare. Uppdraget redovisades den 28 februari 2025.
I budgetpropositionen för 2025 avsatte regeringen 12 miljoner kronor årligen till länsstyrelserna för att stödja den lokala nivån och bidra till regional samordning av arbetet med stöd till avhoppare från organiserad brottslighet (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9.14).
Den 28 maj 2025 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om förtydligat ansvar för stöd till avhoppare och förstärkt kontroll av externa aktörer som bedriver avhopparverksamhet (dir. 2025:53). Syftet är att säkerställa att avhoppare får stöd och insatser som är ändamålsenliga och av god kvalitet samt att förhindra att offentliga medel går till oseriösa och kriminella aktörer. I uppdraget ingår bl.a. även att analysera och ta ställning till om insatsen skyddat boende bör regleras särskilt för målgruppen avhoppare. Uppdraget ska redovisas senast den 6 november 2026.
Regeringen har vidare, den 21 augusti 2025, beslutat ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse om att tillhandahålla ett nationellt sammanhållet stöd till arbetet med avhoppare från organiserad brottslighet (Ju2025/01696). Länsstyrelserna ska enligt uppdraget stödja den lokala nivån och bidra till regional samordning av arbetet med stöd till avhoppare från organiserad brottslighet, inklusive våldsbejakande extremism och hedersrelaterade
Skr. 2025/26:75 Kultur- departementet
341
Skr. 2025/26:75 | miljöer. I uppdraget ingår även att Polismyndigheten ska inrätta en |
Kultur- | nationell kontaktpunkt för avhopparverksamhet samt att Socialstyrelsen |
departementet | ska verka för att stödet till avhoppare utvecklas utifrån avhoppares |
| vårdbehov och stödja kommuners arbete med boendeinsatser till |
| avhoppare. I myndigheternas uppdrag ingår att löpande integrera |
| resultaten av utvecklingsarbetet i sina ordinarie verksamheter. Uppdraget |
| ska delredovisas senast den 1 mars 2026 och 2027 samt slutredovisas |
| senast den 1 mars 2028. |
| Ett antal allvarliga våldsattentat i skolan visar på vikten av att |
| yrkesverksamma inom skolväsendet kan få stöd i hur de ska bemöta och |
| hantera elever som uttrycker intresse för våldsbejakande extremism. Brå |
| har därför fått i uppdrag att ta fram ett metodstöd, särskilt anpassat för |
| skolväsendet, för att hantera och utreda oro för våldsbejakande extremism |
| samt ett informationsmaterial om våldsbejakande extremism och |
| radikaliserings- och rekryteringsprocesser (Ju2022/02222). Ett ökat fokus |
| behöver läggas på det förebyggande arbetet och på samverkan mellan |
| relevanta aktörer och myndigheter. Uppdraget redovisades den |
| 1 december 2023. Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen att CVE vid |
| Brå ska ha i uppgift att ge stöd till kommuner, myndigheter och andra |
| aktörer när det finns en oro i verksamheten för att en eller flera personer |
| ska genomföra en skolattack. Uppgiften gäller från den 1 mars 2025. |
| I budgetpropostitionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg. område 1 avsnitt |
| 10.3.3 s. 62–65) anfördes att regeringen avser att fortsätta genomföra |
| insatser mot våldsbejakande extremism med utgångspunkt i Nationell |
| strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism – förebygga, |
| förhindra, skydda och hantera (skr. 2023/24:56). Mot bakgrund av de |
| genomförda och redovisade åtgärderna ansåg regeringen tillkännagivandet |
| tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
Nyare riksmöten
Riksmötet 2023/24
4. Rskr. 2023/24:24
Ett hållbart mediestöd för hela landet
Prop. 2022/23:133, bet. 2023/24:KU3
Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Ku 10) och 2024/25:75 (Ku 5).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
| Punkt 7 om utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det |
| som utskottet anför om dels en årlig uppföljning, dels en utvärdering av |
| det nya mediestödet (bet. 2023/24:KU3 s. 19). Regeringen beslutade den |
| 20 december 2023 regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Medie- |
| myndigheten. Regeringen beslutade den 16 december 2024 regleringsbrev |
| för budgetåret 2025 avseende Mediemyndigheten. Myndigheten ska enligt |
| regleringsbreven redovisa hur det nya mediestödet har fördelats uppdelat |
| på olika kategorier av nyhetsmedier och geografisk spridning över landet. |
| Redovisningen ska ske i myndighetens årsredovisning. |
| Regeringen gav den 28 maj 2025 Mediemyndigheten i uppdrag att följa |
| upp det mediestödssystem som infördes 2024. Mediemyndigheten ska |
342 | inom ramen för uppföljningen analysera mediestödets effekter och |
bedöma om stödet uppfyllt sitt syfte. Mediemyndigheten ska senast den | Skr. 2025/26:75 | ||||||
1 juni | 2026 lämna | en skriftlig | redovisning | av uppdraget | till | Kultur- | |
Regeringskansliet (Kulturdepartementet). Utvärderingen av det nya | departementet | ||||||
mediestödet planeras att redovisas i budgetpropositionen för 2027. |
| ||||||
Punkten är inte slutbehandlad. |
|
|
|
| |||
5. Rskr. 2023/24:79 |
|
|
|
|
| ||
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid |
|
| |||||
Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:KrU1 |
|
|
|
| |||
Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Ku 12) och 2024/25:75 (Ku 6). |
| ||||||
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
|
|
| |||
Punkt | 3 om | ändrad | inriktning | för taltidningsverksamheten: | Den |
| |
29 oktober 2024 remitterades promemorian En moderniserad taltidnings- |
| ||||||
verksamhet (Ds 2024:22) med förslag som innebär att taltidnings- |
| ||||||
verksamheten moderniseras och breddas för att följa medieutvecklingen |
| ||||||
och ge personer med syn- eller annan läsnedsättning god tillgång till |
| ||||||
nyheter och samhällsinformation. I promemorian föreslås bland annat en |
| ||||||
ny förordning som ska reglera taltidningsverksamheten. Remisstiden gick |
| ||||||
ut den 31 januari 2025. |
|
|
|
|
| ||
Den | 15 maj | 2025 | beslutade | regeringen | förordning om | en |
|
taltidningstjänst hos Myndigheten för tillgängliga medier (SFS 366) utifrån de förslag som lämnades i promemorian. Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2024/25
6. Rskr. 2024/25:152
Sekretess vid val till Sametinget
Prop. 2024/25:62, bet. 2024/25:KU4
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 6 mars 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 213 och 214).
7. Rskr. 2024/25:260
Vårändringsbudget för 2025
Prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 19 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 för anslag 8:2 Mediemyndigheten inom utgiftsområde 1. Den 19 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 för anslagen 2:3 Statens musikverk, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, 6:1 Riksarkivet, 7:1 Riksantikvarieämbetet, 10:1 Filmstöd och delar av anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter inom utgiftsområde 17. Den 26 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 6:1 Allmänna val och demokrati inom utgiftsområde 1. Den 26 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende återstående delar av anslag
343
Skr. 2025/26:75 8:1 Centrala museer: Myndigheter inom utgiftsområde 17. Punkten är
Kultur-slutbehandlad. departementet
Riksmötet 2025/26
En långsiktigt hållbar kommersiell radioverksamhet
Prop. 2024/25:164, bet. 2025/26:KU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 9 oktober 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 897).
9. Rskr. 2025/26:15
En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033
Prop. 2024/25:166, bet.2025/26:KrU2
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om lagförslag m.m. a): Den 30 oktober 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 986, 988–992, 994–996). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 1 om lagförslag m.m. b): Regeringen beslutade den 4 december om Public service-uppdrag för Sveriges Radio AB, för Sveriges Television AB och för Sveriges Utbildningsradio AB. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om grundläggande krav på utformningen av innehållsuppdraget: Regeringen beslutade den 4 december 2025 om Public service-uppdrag för Sveriges Radio AB, för Sveriges Television AB och för Sveriges Utbildningsradio AB. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 3 om uppföljning av public service-uppdragen: Regeringen beslutade den 4 december 2025 om Public service-uppdrag för Sveriges Radio AB, för Sveriges Television AB och för Sveriges Utbildningsradio AB. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 4 om ekonomiska förutsättningar: Regeringen beslutade den
4 december 2025 om Public service-uppdrag för Sveriges Radio AB, för Sveriges Television AB och för Sveriges Utbildningsradio AB. Punkten är slutbehandlad.
10. Rskr. 2025/26:41
Kompletterande bestämmelser till EU:s mediefrihetsförordning
Prop. 2024/25:197, bet. 2025/26:KU12
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 20 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1242 och 1243).
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam
Prop. 2025/26:4, bet. 2025/26:KU13
Skrivelsen är slutbehandlad.
344
Den 27 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1408 och 1409).
12. Rskr. 2025/26:83
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:KrU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om upphävande av riksdagsbindningar när det gäller Nämnden för hemslöjdsfrågor: Riksdagen har godkänt vad regeringen föreslagit om att tidigare ställningstaganden i fråga om Nämnden för hemslöjdsfrågor inte längre ska gälla. Den 11 december 2025 beslutade regeringen förordning om upphävande av förordningen (2007:1193) med instruktion för Nämnden för hemslöjdsfrågor (SFS 1514). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 4 om upphävande av riksdagsbindningar när det gäller Statens konstråd och Statens centrum för arkitektur och design: Riksdagen har godkänt vad regeringen föreslagit om att tidigare ställningstaganden i fråga om Statens konstråd och Statens centrum för arkitekur och design inte längre ska gälla. Den 11 december 2025 beslutade regeringen förordning med instruktion för Moderna museet (SFS 1536). Genom förordningen upphävs förordning (2007:1177) med instruktion för Moderna museet, förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd och förordning (2013:71) med instruktion för Statens centrum för arkitektur och design. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 5 om upphävande av riksdagsbindningar när det gäller Statens försvarshistoriska museer: Riksdagen har godkänt vad regeringen föreslagit om att tidigare ställningstaganden i fråga om Statens försvarshistoriska museer inte längre ska gälla. Den 11 december 2025 beslutade regeringen förordning med instruktion för Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria (SFS 1519). Genom förordningen upphävs förordning (2007:1198) med instruktion för Statens maritima och transportshistoriska museer samt förordning (2007:1178) med instruktion för Statens försvarshistoriska museer. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 6 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) Anslagen för 2026: Den 11 december 2025 beslutade regeringen riktlinjer och bidragsvillkor för eller från och med budgetåret 2026 till bidragsmottagarna för anslagen 4:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, 6:3 Kyrkoantikvarisk ersättning, 10:1 Sändningar av TV Finland och 10:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen. Den 11 december 2025 beslutade regeringen riktlinjer och bidragsvillkor för eller från och med budgetåret 2026 för delar av bidragsmottagarna för anslagen 2:2 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner och 7:3 Bidrag till vissa museer. Den 16 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 och i förekommande fall riktlinjer och bidragsvillkor till bidragsmottagarna för eller från och med budgetåret 2026 för anslagen 1:1 Statens kulturråd, 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:3 Skapande skola, 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 1:7 Myndigheten för kulturanalys, 2:1 Bidrag till Operan och Dramaten, 2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 2:4 Statens musikverk, 3:1 Bidrag till
Skr. 2025/26:75 Kultur- departementet
345
Skr. 2025/26:75 | litteratur och kulturtidskrifter, 4:1 Konstnärsnämnden, 4:2 Ersättningar |
Kultur- | och bidrag till konstnärer, 6:1 Riksantikvarieämbetet, 6:2 Bidrag till |
departementet | kulturmiljövård, 6:3 Kyrkoantikvarisk ersättning, 6:4 Bidrag till |
| arbetslivsmuseer, 7:2 Centrala museer: Stiftelser, 7:5 Statliga |
| utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål, 7:6 Konstnärlig |
| gestaltning av den gemensamma miljön, 7:7 Bidrag till bild-, form- och |
| slöjdområdet, 9:1 Filmstöd och 10:3 Avgift till Europeiska audiovisuella |
| observatoriet. Den 16 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev |
| för budgetåret 2026 för delar av anslagen 1:4 Forsknings- och |
| utvecklingsinsatser inom kulturomådet och 7:1 Centrala museer: |
| Myndigheter. Den 16 december 2025 beslutade regeringen riktlinjer och |
| bidragsvillkor till bidragsmottagarna för eller från och med budgetåret |
| 2026 för återstående delar av anslagen 2:2 Bidrag till vissa |
| scenkonstinstitutioner och 7:3 Bidrag till vissa museer. Den 18 december |
| 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 för anslagen |
| 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier, 3:3 Institutet för språk och |
| folkminnen, 5:1 Riksarkivet, 7:4 Forum för levande historia och 10:4 Stöd |
| till taltidningar. Den 18 december 2025 beslutade regeringen |
| regleringsbrev för budgetåret 2025 för återstående delar av anslagen 1:4 |
| Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet och 7:1 Centrala |
| museer: Myndigheter. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 6 om statens budget inom utgiftsområde 17, b) Bemyndiganden |
| om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2025 beslutade regeringen |
| beträffande punkt 1–3 regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende |
| Riksgäldskontoret. Den 16 december 2025 beslutade regeringen |
| beträffande punkt 4 regleringsbrev för budgetåret 2026 med |
| beställningsbemyndiganden för anslagen 1:2 Bidrag till allmän |
| kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och |
| samarbete, 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 2:3 Bidrag till vissa |
| teater-, dans- och musikändamål, 3:1 Bidrag till litteratur och |
| kulturtidskrifter, 4:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, 6:2 Bidrag till |
| kulturmiljövård och 7:7 Bidrag till bild-, form- och slöjdområdet. Punkten |
| är slutbehandlad. |
| Punkt 7 om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, a) |
| Lagförslag: Den 4 december 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen |
| antagit (SFS 1448). |
| Punkt 7 om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, b) |
| Medelstilldelning för 2026 för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB |
| och Sveriges Utbildningsradio AB: Finansieringen och public service- |
| uppdraget till public service-företagen för 2026 regleras i lagen (2025:986) |
| om public service och i förordningen (2025:987) om public service. Den |
| av riksdagen beslutade medelstilldelningen för 2026–2033 är fastställd i |
| regeringens beslut om public service-uppdrag för Sveriges Radio AB, |
| Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB |
| (Ku2025/01147, Ku2025/01143 och Ku2025/01144). Punkten är |
| slutbehandlad. |
| 13. Rskr. 2025/26:87 |
| Utgiftsområde 1 Rikets styrelse |
346 | Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:KU1 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) Anslagen för 2026: Den 11 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier. Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 för anslagen 3:1 Sametinget, 6:1 Allmänna val och demokrati, 6:4 Valmyndigheten, 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter, 8:1 Mediestöd och 8:2 Mediemyndigheten. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 11 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 med beställningsbemyndigande för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier. Den 18 december 2025 beslutade
regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 med beställningsbemyndigande för anslaget 8:1 Mediestöd. Punkten är slutbehandlad.
14. Rskr. 2025/26:98
Höständringsbudget för 2025
Prop. 2025/26:2, bet. 2025/26:FiU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid: Den 4 december 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Kultur- departementet
347
Skr. 2025/26:75 Arbetsmarknads- departementet
348
2.10 Arbetsmarknadsdepartementet
Äldre riksmöten
Riksmötet 2017/18
1. Rskr. 2017/18:148
Offentlighet, sekretess och integritet
Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:KU38 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 8), 2019/20:75 (A 8), 2020/21:75 (A 4), 2021/22:75 (A 4), 2022/23:75 (A 4), 2023/24:75 (A 4) och 2024/25:75 (A 3).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 10 om tystnadsplikt för tolkar*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör se över regelverket när det gäller tystnadsplikt för tolkar. Riksdagen har därmed delvis bifallit motionen 2017/18:51. Tolkutredningen överlämnade den 11 december 2018 betän- kandet Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83). Betänkandet remissbehandlades under våren 2019. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehand- lad.
Riksmötet 2022/23
2. Rskr. 2022/23:166
Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering
Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2022/23:AU7
Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (A 9) och skr. 2024/25:75 (A 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om nollvision för våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en nollvision för våld i nära relationer ska införas (bet. 2022/23:AU7 s. 25–26) och därmed delvis bifallit motionerna 2022/23:958 yrkande 1, 2022/23:2034, 2022/23:2053 yrkande 4 och 2022/23:2139 yrkande 54. Regeringen gav i september 2023 Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att göra en förstudie mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande. Studien skulle analysera och bedöma lärdomar från arbetet med andra nollvisioner och innehålla rekommendationer om hur åtgärder för en nollvision kan utformas. Uppdraget redovisades till Arbetsmarknadsdepartementet den 15 februari 2024 (A2023/01276).
Utredningen om en stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat och hedersrelaterat våld och förtryck (A 2023:04) har haft i uppdrag att bl.a. föreslå ett särskilt delmål om hedersrelaterat våld och förtryck och en ny målformulering för delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra samt att ta fram förslag till en eller två strategier på området. Utredningen överlämnade den 8 mars 2024 delbetänkandet Ett inkluderande jämställdhetspolitiskt delmål mot våld (SOU 2024:21). Delbetänkandet har remitterats. Remisstiden löpte ut den 15 september
2024 . Utredningen överlämnade den 7 mars 2025 slutbetänkandet Frihet | Skr. 2025/26:75 |
från våld, förtryck och utnyttjande – En jämställdhetspolitisk strategi mot | Arbetsmarknads- |
våld och en stärkt styrning av centrala myndigheter (SOU 2025:28). I | departementet |
slutbetänkandet anges att det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet i sig är |
|
en nollvision om att våldet ska upphöra och det föreslås en tioårig nationell |
|
strategi. Betänkandet har remitterats. Remisstiden löpte ut den 25 juli |
|
2025. Betänkandena bereds inom Regeringskansliet. Regeringen |
|
aviserade i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1, utg. omr. 13, |
|
avsnitt 5.5 s. 78) att det finns behov av en samlad, långsiktig nationell |
|
strategi för att säkerställa ett hållbart och samordnat arbete mot mäns våld |
|
mot kvinnor, våld i nära relationer, prostitution och människohandel samt |
|
hedersrelaterat våld och förtryck efter att den nuvarande nationella |
|
strategin mot mäns våld mot kvinnor upphör 2026. Regeringen avser att |
|
under 2026 överlämna en skrivelse till riksdagen med en ny strategi för att |
|
förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, |
|
hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. |
|
Regeringen inrättade den 29 januari 2026 ett råd för kvinnofrid i syfte att |
|
förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (SB2026/00114). Arbetet |
|
i rådet ska vägledas av en nollvision för det dödliga våldet mot kvinnor. |
|
Punkten är inte slutbehandlad. |
|
Nyare riksmöten
Riksmötet 2023/24
3. Rskr. 2023/24:166
Arbetsmiljö och arbetstid
Utskottsinitiativ, bet. 2023/24:AU8
Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (A 10).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om åtgärder för att minska riskerna för dödsolyckor i arbetslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att minska riskerna för dödsolyckor i arbetslivet. Frågan har omhändertagits i kommittédirektiven (dir. 2024:56) till Utredningen om en god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv (A 2024:05) som beslutades den 5 juni 2024. Uppdraget redovisades den
11juni 2025 i betänkandet En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat arbetsliv (SOU 2025:73). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den
27oktober 2025. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2024/25
4. Rskr. 2024/25:193
Fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor
Skr. 2024/25:69, bet. 2024/25:AU9 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 5 februari 2026 beslutade regeringen att skriva av ärendet. | 349 |
Skr. 2025/26:75 Arbetsmarknads- departementet
350
5. Rskr. 2024/25:237
Förbättrat informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommuner Prop. 2024/25:145, bet. 2024/25:AU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 12 juni 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 703 och 704).
6. Rskr. 2024/25:261
Vårändringsbudget för 2025
Prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar och anslag: Den 19 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbreven för budgetåret 2025 avseende Arbetsförmedlingen och anslag 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv samt avseende anslag 1:1 Integrationsåtgärder inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Den 26 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för Jämställdhetsmyndigheten och den 31 juli 2025 beslutade regeringen om ändring av anslag 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Punkten är slutbehandlad.
Om utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet: Den 31 juli 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. Punkten är slutbehandlad.
Om utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv: Den 19 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2025/26
7. Rskr. 2025/26:8
Några tillägg och förtydliganden i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring
Prop. 2024/25:162, bet. 2025/26:AU3 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 2 oktober 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 891).
8. Rskr. 2025/26:73
Höständringsbudget för 2025
Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 4 december 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbreven för budgetåret 2025 avseende
Arbetsdomstolen, Arbetsmiljöverket och 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning och den 11 december 2025 avseende
Arbetsförmedlingen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Punkten är slutbehandlad.
9. Rskr. 2025/26:88
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:KU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2026: Den 11 december 2025 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Institutet för mänskliga rättigheter. Punkten är slutbehandlad.
10. Rskr. 2025/26:119
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:AU2
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om statens budget inom utgiftsområde 14, a) anslagen för 2026: Den 18 december 2025 beslutade regeringen om regleringsbreven för budgetåret 2026 avseende Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Arbetsdomstolen, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Institutet
för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Medlingsinstitutet, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, anslag 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m., anslag 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, anslag 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning, anslag 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd och anslag 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO). Punkten är slutbehandlad.
Om statens budget inom utgiftsområde 14, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2025 beslutade regeringen om regleringsbreven för 2026 avseende Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljö- verket, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige och anslag 1:13
Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen. Punkten är slutbehandlad.
11. Rskr. 2025/26:123
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:AU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om statens budget inom utgiftsområde 13, a) anslagen för 2026: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Diskrimineringsombudsmannen, anslag 1:1 Integrations- åtgärder, anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, Jämställdhetsmyndigheten, anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, anslag 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. och anslag 4:1 Åtgärder mot utanförskap. Punkten är slutbehandlad.
Om statens budget inom utgiftsområde 13, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2025 beslutade regeringen
Skr. 2025/26:75 Arbetsmarknads- departementet
351
Skr. 2025/26:75 | regleringsbrev för 2026 avseende Jämställhetsmyndigheten, anslag 3:1 |
Arbetsmarknads- | Särskilda jämställdhetsåtgärder och anslag 2:2 Åtgärder mot |
departementet | diskriminering och rasism m.m. Punkten är slutbehandlad. |
352
2.11 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet
Äldre riksmöten
Riksmötet 1999/2000
1. Rskr. 1999/2000:253
Jaktens villkor
Prop. 1999/2000:73, bet. 1999/2000:MJU17
Tidigare redovisad, se skr. 2000/01:75 (Jo 8), 2001/02:75
(Jo 3), 2002/03:75 (Jo 4), 2003/04:75 (Jo 2), 2004/05:75 (Jo 1), 2005/06:75 (Jo 1), 2006/07:75 (Jo 1), 2007/08:75 (Jo 1), 2008/09:75 (Jo 1), 2009/10:75 (Jo 1), 2010/11:75 (L 1), 2011/12:75 (L 1), 2012/13:75 (L 1), 2013/14:75 (L 1), 2014/15:75 (N 1), 2015/16:75 (N 1), 2016/17:75 (N 1), 2017/18:75 (N 1), 2018/19:75 (N 1), 2019/20:75
(N 1), 2020/21:75 (N 1), 2021/22:75 (N 1), 2022/23:75 (LI 1), 2023/24:75 (LI 1) och 2024/25:75 (LI 1).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Mom. 24 om samlad redovisning av jaktfrågor*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av regeringens arbete med jakt- frågor och vilka åtgärder som planeras för dessa frågor (bet. 1999/2000:MJU17 s. 31). Tillkännagivandet innebär därmed inte krav på specifika förändringar i sak men utgår från resonemang som huvudsak- ligen i återstående delar avser den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet. Dubbelregistreringen tas även upp i ett tillkänna- givande från riksmötet 2010/11 (bet. 2010/11:MJU6 punkt 2, rskr. 2010/11:49) och i ett tillkännagivande från riksmötet 2014/15 (bet. 2014/15:MJU9 punkt 1, rskr. 2014/15:154).
Hanteringen av dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet har avvaktat ett slutligt avgörande av målet mellan Girjas sameby och staten angående bättre rätt till småviltsjakt och fiske m.m. Dom i målet meddela- des den 23 januari 2020 (Högsta domstolens dom i mål nr T 853-18, NJA 2020 s. 3). Regeringen tillsatte den 20 maj 2021 en parlamentarisk kommitté – Renmarkskommittén (N 2021:02) – som fick i uppdrag att föreslå en ny renskötsellagstiftning (dir. 2021:35). I budgetproposition för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 33) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och ansåg därmed att tillkännagivandet med den redovisningen och tidigare lämnade redovisningar är slutbehandlat.
Miljö- och jordbruksutskottet delade inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2021/22:KU21, yttr. 2021/22:MJU5y). Punkten står därför åter som öppen. Utskottet anförde bl.a. att det inte är tillräckligt att en parlamentarisk kommitté har tillsatts utan att man bör invänta kommitténs förslag och den avslutande beredningen innan ställning kan tas till om tillkännagivandet är tillgodosett. Den 31 augusti 2023 överlämnade Renmarkskommittén delbetänkandet Jakt och fiske i renbetesland (SOU 2023:46). I betänkandet lämnar kommittén förslag till reglering av upplåtelsebestämmelserna i rennäringslagen som ska gälla tillfälligt till dess att en ny permanent reglering finns på plats. Delbetänkandet har remitterats. Den 19 december
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
353
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
354
2024 beslutade regeringen att Renmarkskommitténs (N 2021:02) arbete skulle upphöra.
I pågående domstolsprocesser mellan ett antal samebyar och staten gällande bättre rätt att upplåta jakt och fiske inom respektive samebys område har Justitiekanslern i yttranden den 12 november 2025 omprövat sitt tidigare ställningstagande och gör gällande att upplåtelsebestämmel- serna i 31–34 §§ rennäringslagen (1971:437) innebär att samebyarnas talan ska avslås. Justitekanslerns förnyade ställningstagande och fortsatta domstolsprocesser påverkar inriktningen på en ny utredning. Regeringen avser att tillsätta en ny utredning och inriktningen är att det ska ske under våren 2026.
I enlighet med tillkännagivandet avser regeringen att återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av regeringens arbete med jaktfrågor. Den 25 januari 2024 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen på jaktområdet (dir. 2024:11). Syftet med översynen var att få till stånd dels en modern lagstiftning med tydlig systematik och moderna bestämmelser för långsiktigt hållbar jakt och viltvård, dels ett förbättrat genomförande av EU-rättsliga regler på jaktområdet och ett säkerställande av att genomförandet inte avser andra arter än dem som omfattas av EU- reglerna. Utredningen antog namnet Jaktlagstiftningsutredningen. Jaktlagstiftningsutredningen redovisade i april 2025 delbetänkandet Vissa förändringar av jaktlagstiftningen (SOU 2025:32). Delbetänkandet har remissbehandlats. Arbetet med en lagrådsremiss pågår. Inriktningen är att lagrådsremissen ska behandla vissa jaktfrågor. Inriktningen är vidare är att regeringen ska överlämna en proposition till riksdagen i mars 2026. Den 15 januari 2026 redovisade Jaktlagstiftningsutredningen slutbetänkandet En ny viltförvaltningslagstiftning (SOU 2025:125). Betänkandet har remitterats. Remisstiden går ut den 15 maj 2026. Inriktningen är att i en eventuell proposition med anledning av Jaktlagstiftningsutredningens slutbetänkande lämna den i tillkännagivandet efterfrågade samlade redovsningen. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2004/05
2. Rskr. 2004/05:178
Sjösäkerhet m.m.
Mot. 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:MJ371 yrkande 18, bet. 2004/05:TU7
Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (N 36), 2006/07:75 (N 26), 2007/08:75 (N 20), 2008/09:75 (N 15), 2009/10:75 (N 12), 2010/11:75 (N 7), 2011/12:75 (N 4), 2012/13:75 (N 2), 2013/14:75 (N 1), 2014/15:75 (N 2), 2015/16:75 (N 2), 2016/17:75 (N 2), 2017/18:75
(N 2), 2018/19:75 (N 2), 2019/20:75 (I 1), 2020/21:75 (I 1), 2021/22:75 (I 1), 2022/23:75 (LI 2), 2023/24:75 (LI 2) och 2024/25:75 (LI 2). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 11 om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för
införande av obligatorisk utbildning och förarbevis (bet. 2004/05:TU7 | Skr. 2025/26:75 |
s. 57 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2004/05:T243, | Landsbygds- och |
2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, | infrastruktur- |
2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ371 yrkande 18. I | departementet |
propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160) behandlade |
|
regeringen frågan om kompetensbevis och hastighetsbegränsning |
|
avseende fritidsbåtar. Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har |
|
utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om be- |
|
hörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats |
|
och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat |
|
kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan |
|
om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren |
|
2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag |
|
att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna |
|
farkoster och att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster |
|
lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585). Regeringskansliet |
|
remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för |
|
vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. |
|
Därefter analyserades frågan vidare inom Regeringskansliet (Närings- |
|
departementet). Förslaget ledde inte till någon lagstiftning. |
|
Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen |
|
(1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en |
|
vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordnings- |
|
ändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. |
|
Den 29 april 2021 beslutade regeringen propositionen Förarbevis för |
|
vattenskoter (prop. 2020/21:190). I propositionen föreslog regeringen en |
|
ny lag om förarbevis för vattenskoter. I juni 2021 antog riksdagen den |
|
föreslagna lagen (bet. 2020/21:TU12, rskr. 2020/21:379). Lagen, som |
|
trädde i kraft den 1 maj 2022, innebär att en vattenskoter får framföras |
|
endast av den som har ett förarbevis samt att förarbevis får utfärdas till den |
|
som har fyllt 15 år och har genomgått föreskriven utbildning med godkänt |
|
resultat (SFS 626). |
|
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 22 avsnitt |
|
3.3.3s. 25–26) anförde regeringen att den vid en samlad bedömning och mot bakgrund av den tid som har förflutit sedan tillkännagivandet beslutades anser att det inte framstår som motiverat att ta några nya initiativ i syfte att tillmötesgå tillkännagivandet. Med hänvisning till denna bedömning anförde regeringen i propositionen att regeringen anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2005/06 |
|
3. Rskr. 2005/06:308 |
|
Moderna transporter |
|
Prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (N 45), 2007/08:75 (N 30), |
|
2008/09:75 (N 23), 2009/10:75 (N 19), 2010/11:75 (N 13), 2011/12:75 |
|
(N 8), 2012/13:75 (N 6), 2013/14:75 (N 4), 2014/15:75 (N 4), |
|
2015/16:75 (N 3), 2016/17:75 (N 3), 2017/18:75 (N 3), 2018/19:75 |
|
(N 3), 2019/20:75 (I 2), 2020/21:75 (I 2), 2021/22:75 (I 2), 2022/23:75 |
|
(LI 3), 2023/24:75 (LI 3) och 2024/25:75 (LI 3). | 355 |
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
356
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 42 om förarbevis för vissa fritidsbåtar: Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departements- promemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktuali- serades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovis- ning av ett regeringsuppdrag att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter analyserades frågan vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Förslaget ledde inte till någon lagstiftning.
Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordnings- ändringen trädde i kraft den 1 juni 2019.
Den 29 april 2021 beslutade regeringen propositionen Förarbevis för vattenskoter (prop. 2020/21:190). I propositionen föreslog regeringen en ny lag om förarbevis för vattenskoter. I juni 2021 antog riksdagen den föreslagna lagen (bet. 2020/21:TU12, rskr. 2020/21:379). Lagen, som trädde i kraft den 1 maj 2022, innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har ett förarbevis samt att förarbevis får utfärdas till den som har fyllt 15 år och har genomgått föreskriven utbildning med godkänt resultat (SFS 626).
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 22 avsnitt
3.5.23s. 101) konstaterade regeringen att det aktuella godkännandet ansluter till två tillkännagivanden om förarbevis för fritidsbåtar (rskr. 2004/05:178 och rskr. 2020/21:379), och anförde att det vid en samlad bedömning och mot bakgrund av den tid som har förflutit sedan det ursprungliga tillkännagivandet beslutades inte framstår som motiverat att ta några nya initiativ i syfte tillmötesgå de aktuella tillkännagivandena. Regeringen ansåg att tillkännagivandena därmed är slutbehandlade. I linje med denna bedömning föreslog regeringen i budgetpropositionen att riksdagens tidigare ställningstagande i fråga om krav på förarbevis för att få framföra vissa större fritidsbåtar inte längre ska gälla. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2025/26:TU1, rskr. 2025/26:127). Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2010/11
4. Rskr. 2010/11:49
Älgförvaltningen
Prop. 2009/10:239, bet. 2010/11:MJU6
Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (L 10), 2011/12:75 (L 3), 2012/13:75 (L 3), 2013/14:75 (L 2), 2014/15:75 (N 9), 2015/16:75 (N 8), 2016/17:75 (N 8), 2017/18:75 (N 8), 2018/19:75 (N 7), 2019/20:75
(N 5), 2020/21:75 (N 5). 2021/22:75 (N 5), 2022/23:75 (LI 4), 2023/24:75 (LI 4) och 2024/25:75 (LI 4).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om dubbel jakträtt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av den dubbla jakträtten (bet. 2010/11:MJU6 s. 7 f.). Den 19 juli 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den svenska jaktlagstiftningen (dir. 2012:77). Den 13 juni 2013 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2013:66). Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att utredningen skulle upphöra. Med anledning av att utredningen har upphört har riksdagen tillkännagett att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9, rskr. 2014/15:154). Bland annat omfattas den dubbla jakt- rätten.
Hanteringen av dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet har avvaktat ett slutligt avgörande av målet mellan Girjas sameby och staten angående bättre rätt till småviltsjakt och fiske m.m. Dom i målet meddela- des den 23 januari 2020 (Högsta domstolens dom i mål nr T 853-18, NJA 2020 s. 3).
Regeringen tillsatte den 20 maj 2021 en parlamentarisk kommitté, Renmarkskommittén (N 2021:02), som fick i uppdrag att föreslå en ny renskötsellagstiftning (dir. 2021:35). Av direktiven framgår bland annat att kommittén skulle analysera de kolliderande rättigheterna mellan samernas och enskilda markägares egendomsskyddade jakträtt, klargöra hur rennäringslagen förhåller sig till jaktlagstiftningen i det här avseendet samt föreslå åtgärder som kan lösa intressemotsättningar och samtidigt ge förutsättningar för en hållbar älgjakt. Den 31 augusti 2023 överlämnade Renmarkskommittén delbetänkandet Jakt och fiske i renbetesland (SOU 2023:46). I betänkandet lämnar kommittén förslag till reglering av upplåtelsebestämmelserna i rennäringslagen som ska gälla tillfälligt till dess att en ny permanent reglering finns på plats. Delbetänkandet har remitterats.
Den 19 december 2024 beslutade regeringen att Renmarkskommitténs (N 2021:02) arbete skulle upphöra. I pågående domstolsprocesser mellan ett antal samebyar och staten gällande bättre rätt att upplåta jakt och fiske inom respektive samebys område har Justitiekanslern i yttrande den 12 november 2025 omprövat sitt tidigare ställningstagande och gör gällande att upplåtelsebestämmelserna i 31–34 §§ rennäringslagen (1971:437) innebär att samebyarnas talan ska avslås. Justitekanslerns förnyade ställningstagande och fortsatta domstolsprocesser påverkar inriktningen på en ny utredning. Regeringen avser att tillsätta en ny utredning och inriktningen är att det ska ske under våren 2026. Den slutliga behandlingen av tillkännagivandet måste därmed avvakta. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2011/12
5. Rskr. 2011/12:261
Djurskydd och djur som används för vetenskapliga ändamål Prop. 2011/12:138, bet. 2011/12:MJU21
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
357
Skr. 2025/26:75 | Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 12), 2013/14:75 (L 7), |
Landsbygds- och | 2014/15:75 (N 17), 2015/16:75 (N 14), 2016/17:75 (N 13), 2017/18:75 |
infrastruktur- | (N 12), 2018/19:75 (N 10), 2019/20:75 (N 8), 2020/21:75 (N 7), |
departementet | 2021/22:75 (N 7), 2022/23:75 (LI 5), 2023/24:75 (LI 5) och 2024/25:75 |
| (LI 5). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 21 om märkning vid import av kött från djur som har slaktats utan |
| bedövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför |
| om märkning av kött från djur som har slaktats utan bedövning (bet. |
| 2011/12:MJU21 s. 54 f.). Europeiska kommissionen tog 2012, inom |
| ramen för EU:s strategi för djurskydd (2012–2015), initiativ till en under- |
| sökning om märkning av kött från obedövad slakt. En rapport från kom- |
| missionen skulle ha presenterats under 2013, men så har inte skett. Kom- |
| missionen har också inom ramen för EU:s strategi låtit genomföra en |
| studie om att ta fram bästa praxis för djurskydd vid tidpunkten för avliv- |
| ningen. Resultatet av studien presenterades i januari 2018. I rapporten |
| redovisas metoder för bästa praxis för ett gott djurskydd vid tidpunkten för |
| avlivning. I syfte att stödja medlemsstaterna har kommissionen tagit fram |
| utbildningsmaterial angående avlivning av bl.a. nöt, gris, får och fjäderfä. |
| Sverige deltar aktivt i den djurskyddsplattform som inrättades av EU- |
| kommissionen i januari 2017. Kommissionen har vid två tillfällen beslutat |
| att förlänga djurskyddsplattformen, först till den 30 juni 2025 och sedan |
| till den 30 juni 2030. Det finns även ett antal undergrupper till plattformen |
| bl.a. en om slakt. Regeringen samlar också aktörer från myndigheter, |
| akademi, näringen och organisationer i ett nationellt djurskyddsnätverk i |
| syfte att bl.a. ha en dialog om aktuella djurskyddsfrågor i EU-samarbetet. |
| Kommissionen har i sin strategi Från jord till bord aviserat en översyn av |
| EU:s djurskyddslagstiftning. Under våren 2023 aviserade kommissionen |
| att översynen skulle omfatta hållande av djur, djurtransporter, slakt samt |
| djurvälfärdsmärkning. I december 2023 presenterade kommissionen |
| emellertid endast förslag om skydd av djur under transport respektive |
| hundars och katters välfärd i kommersiell verksamhet samt förbättrade |
| spårbarhetsregler för hund och katt på den inre marknaden. Kommissionen |
| har inte meddelat när övriga aviserade förslag ska presenteras. I början av |
| september 2024 mottog kommissionen slutrapporten från den strategiska |
| dialogen om EU:s jordbruk i framtiden och i rapporten görs bl.a. |
| bedömningen att EU:s djurskyddslagstftning behöver ses över (rapporten |
| En gemensam framtid för jordbruk och livsmedel i Europa). EU- |
| kommissionen presenterade i februari 2025 sin vision för jordbruks- och |
| livsmedelsområdet. Av visionen framgår att kommissionen avser att |
| presentera en översyn av befintlig djurskyddslagstiftning. Regeringen |
| välkomnade detta och påtalade vikten av djurvälfärd bl.a. vid jordbruks- |
| och fiskerådet den 24 februari 2025. Regeringen har vid flera tillfällen, |
| senast vid jordbruks- och fiskerådet den 11–12 december 2025, uppmanat |
| kommissionen att fullfölja översynen av EU:s djurskyddslagstiftning och |
| presentera de återstående tidigare aviserade förslagen om slakt, hållande |
| av djur och djurvälfärdsmärkning. Inga ytterligare åtgärder har vidtagits |
| under 2025 i avvaktan på det lagförslag inom ramen för översyn av |
| befintlig djurskyddslagstiftning som EU-kommissionen har aviserat |
358 | kommer att presenteras under 2026. Punkten är inte slutbehandlad. |
Riksmötet 2014/15
6. Rskr. 2014/15:144
Luftfartsfrågor
Mot. 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318 yrkande 16, bet. 2014/15:TU7
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 45), 2016/17:75 (N 36), 2017/18:75 (N 32), 2018/19:75 (N 27), 2019/20:75 (I 12), 2020/21:75 (I 5), 2021/22:75 (I 5), 2022/23:75 (LI 8), 2023/24:75 (LI 8) och 2024/25:75 (LI 6).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7) och därmed bifallit motionerna 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318.
I skr. 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen kommenterade därför både detta första tillkännagivande (rskr. 2014/15:144) och det nya tillkännagivandet om en strategi för luftfarten som senare tillkom i rskr. 2016/17:185 i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.5.2 s. 27) och lämnade följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropo- sitionen för 2018 att båda de nämnda tillkännagivandena om en strategi för luftfarten med detta var slutbehandlade.
Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade dock trafik- utskottet att det inte delade regeringens uppfattning att tillkännagivandena var slutbehandlade utan såg behov av att riksdagen en tredje gång tillkännagav för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2017/18:104). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104). Inte något av de tre tillkännagivandena om en strategi för luftfarten är slutbehandlade och det lämnas därför redovisningar för de tre tillkännagivandena i denna
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
359
Skr. 2025/26:75 | skrivelse, se vidare redogörelserna under rskr. 2016/17:185 och rskr. |
Landsbygds- och | 2017/18:104. |
infrastruktur- | I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de |
departementet | aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. |
| Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt |
| förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens |
| inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om |
| styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10). |
| Vidare påbörjades under 2018 inom Regeringskansliet den flygplats- |
| översyn som hade aviserats i flygstrategin. |
| Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en |
| fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet |
| (N2018/02937). Studien skulle resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum |
| 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av |
| luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. |
| Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att |
| främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingick att |
| Statens energimyndighet skulle verka för att inrikesflyget ställer om till |
| fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska |
| flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I |
| regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens |
| energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen |
| för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning |
| och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och |
| laddinfrastruktur. För 2021 skulle högst 50 miljoner kronor användas och |
| för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav |
| minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avsåg elflyg. |
| Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram |
| underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, |
| N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019. |
| Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfarts- |
| politiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som |
| beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta. |
| Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare |
| information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till |
| redogörelsen under punkten rskr. 2016/17:101 i regeringens skrivelse |
| Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022 (skr. |
| 2022/23:75 s. 455 f.). |
| Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de |
| svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under |
| punkterna rskr. 2016/17:101 och rskr. 2017/18:104. |
| Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för |
| Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket |
| aktivt i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under |
| generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins |
| prioriteringar. |
| Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges |
| bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i |
| luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska |
| flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. |
360 |
|
Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-
19-pandemin hade på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kredit- garantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om 5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen avsatte vidare efter regeringens förslag 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill uppdrog regeringen i december 2020 åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskaps- flygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417).
Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU- arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020.
Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020 redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljö- styrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Trafikanalys redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighets- gemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklara- tioner i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185).
Under 2021 präglades arbetet fortsatt av åtgärder för att minska pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen såg ett behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
361
Skr. 2025/26:75 | I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den | ||
Landsbygds- och | 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. | ||
infrastruktur- | den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I | ||
departementet | december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå | ||
| överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under | ||
| 2022 (I2021/03301). Vidare gav regeringen den 22 december 2022 | ||
| Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att | ||
| flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414). | ||
| För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i | ||
| december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av | ||
| temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och | ||
| vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till | ||
| Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230). | ||
| Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade | ||
| därefter i | juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare | t.o.m. den |
| 31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från | ||
| regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS- | ||
| koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet. | ||
| 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter | ||
| förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering | ||
| tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och | ||
| avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av | ||
| sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. | ||
| 2020/21:422). |
| |
| Bland miljö- och klimatarbetet kan nämnas att riksdagen efter förslag | ||
| från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter | ||
| om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl (prop. 2020/21:154, | ||
| bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Bemyndigandet gör det möjligt att | ||
| meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt | ||
| att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av | ||
| start- och landningsavgifter. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om | ||
| ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och | ||
| landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimat- | ||
| påverkan. | Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) | remitterade |
| dessutom under hösten 2021 en promemoria med förslag till en ny lag och | ||
| en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor | ||
| (I2021/02312). Ärendet har lagts till handlingarna utan att några | ||
| ytterligare åtgärder har vidtagits. |
| |
| Sedan Förenade kungarikets utträde ur EU regleras grundläggande | ||
| lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och | ||
| Förenade kungariket. Sverige har under 2021 ingått ett samförståndsavtal | ||
| med Förenade kungariket om ytterligare trafikrättigheter för frakt som | ||
| innebär att lufttransportföretag från Förenade kungariket får rätt att landa | ||
| i Sverige för att utföra reguljära och icke reguljära lufttransporttjänster | ||
| med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför EU som en del i | ||
| en transport som börjar eller slutar i Förenade kungariket, utan | ||
| begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller frekvens. Motsvarande rättighet | ||
| ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till Förenade kungariket. | ||
| Under inledningen av 2022 präglades luftfarten fortsatt av minskad | ||
| efterfrågan på flygresor till följd av pandemin. Under året påverkades | ||
362 | luftfarten också av kriget i Ukraina, inte minst i form av stängda luftrum | ||
och höjda bränslepriser. Regeringen fortsatte under 2022 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017.
Nationellt kan särskilt följande åtgärder noteras. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2022 till regionala flygplatser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Vidare fick den 15 februari 2022 en s.k. bokstavs- utredare i uppdrag att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida utveckling (I2022/00382). Bokstavsutredaren presenterade rapporten Arlanda flygplats – en plan för framtiden (Ds 2022:11) den 17 juni 2022 och rapporten remissbehandlades t.o.m. den 31 oktober 2022. Den 30 maj 2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige. Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remitterats. Vidare kan nämnas att regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.2 s. 20) redogjorde för att Bromma flygplats har stor betydelse för tillgängligheten för såväl Stockholmsregionen som för övriga landet, vilket betyder att flygplatsen är viktig för t.ex. näringslivet och företagandet. Regeringen konstaterade därför att Bromma flygplats ska bevaras.
På EU-nivå kan särskilt förhandlingarna rörande det s.k. 55- procentspaketet nämnas, där en preliminär överenskommelse nåddes i december 2022 mellan rådet och Europaparlamentet i flygdelarna av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Lagstiftningen (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/959 av den 10 maj 2023 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem) antogs formellt i maj 2023. Våren 2023, under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd, nåddes vidare en preliminär överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet om hållbara flygbränslen (Refuel EU Aviation) och den aktuella EU-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2405 av den 18 oktober 2023 om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport beslutades formellt i september 2023. EU-lagstiftningen om hållbara flygbränslen syftar till att säkerställa lika villkor för användning och leverans av hållbara flygbränslen.
Förslaget om SES2+, det gemensamma europeiska luftrummet, har fortsatt att förhandlas kontinuerligt i trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger. Under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd våren 2023 nåddes för första gången sedan trilogerna startade 2021 en preliminär uppgörelse mellan rådet och Europaparlamentet om ett kapitel i förslaget. Under det första halvan av 2024 nåddes en överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet. Den antagna förordningen – Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2803 av den 23 oktober 2024 om genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet – antogs i oktober 2024. Vidare beslutades under hösten 2022 en EU-förordning som ger möjligheter till flygbolag och flygplatser att anpassa sig till de negativa
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
363
Skr. 2025/26:75 | effekterna av epidemiologiska situationer (t.ex. covid-19-pandemin) och |
Landsbygds- och | militära angrepp (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) |
infrastruktur- | 2022/2038 av den 19 oktober 2022 om ändring av rådets förordning (EEG) |
departementet | nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av |
| ankomst- och avgångstider vid unionens flygplatser på grund av en |
| epidemiologisk situation eller militär aggression). |
| Bland övrigt internationellt arbete kan särskilt arbetet inom den |
| internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) noteras. Som en |
| förberedelse inför generalförsamlings möte under hösten 2022 anordnades |
| i juli 2022 ett högnivåmöte för att främja en global överenskommelse om |
| ett långsiktigt mål för den globala luftfartens koldioxidutsläpp (Long Term |
| Aspirational Goal, LTAG), där Sverige medverkade. Vid Icaos general- |
| församling 2022 antogs sedan detta mål, då Icaos medlemsländer bl.a. |
| beslutade att kollektivt verka för att den internationella luftfartens utsläpp |
| av koldioxid ska vara nettonoll år 2050. I november 2023 anordnades Icaos |
| tredje konferens om alternativa bränslen inom luftfarten (CAAF/3) och |
| mötet enades om ett globalt ramverk och mål om 5 procent |
| växthusgasreduktion genom alternativa flygbränslen till 2030. |
| I juli 2023 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda |
| frågeställningar som aktualiseras av användandet av drönare och dess roll |
| i transportsystemet i Sverige. Syftet med uppdraget var att stärka |
| förutsättningarna för en konkurrenskraftig drönarbransch i Sverige och EU |
| samt främja en säker, hållbar och effektiv användning av drönare som tar |
| hänsyn till nationella förutsättningar och eventuella allmänna och enskilda |
| motstående intressen. Uppdraget redovisades i augusti 2024 och under |
| hösten 2024 har redovisningen remissbehandlats. |
| Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 |
| utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s. 42) att den avser att fortsätta det strategiska |
| arbetet avseende flygets konkurrenskraft och i november 2023 höll |
| infrastruktur- och bostadsministern ett dialogmöte med aktörer om hur |
| luftfartens konkurrenkraft kan stärkas. |
| Den 20 december 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare, |
| som ska fungera som samordnare, i uppdrag att föra dialog med berörda |
| aktörer för att identifiera och föreslå åtgärder som kan genomföras på såväl |
| kort som lång sikt för ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet till och |
| från Arlanda flygplats (dir. 2023:178). Syftet med samordnarens uppdrag |
| var att ta fram underlag som kan bidra till att öka kapaciteten i |
| infrastrukturen och förbättra tillgängligheten till och från Arlanda |
| flygplats för att på så sätt stärka flygplatsens konkurrenskraft och bidra till |
| att flygplatsen ges bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt |
| hållbart sätt. Samordaren redovisade sitt uppdrag den 2 juni 2025 i |
| slutbetänkandet Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet |
| Åtgärder som stärker konkurrenskraften för Arlanda flygplats |
| (SOU2025:67). Betänkandet har varit på remiss och remisstiden gick ut |
| den 17 oktober 2025. |
| Efter regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2024 ökades |
| anslaget 1:12 Transportstyrelsen med 1 035 000 000 kronor för att i |
| möjligaste mån undvika kraftiga avgiftshöjningar för flygbolagen som |
| annars hade varit nödvändiga inom det gemensamma avgiftsutjämnings- |
| systemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (GAS- |
364 |
|
systemet) (prop. 2023/24:99 utg.omr. 22, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:25).
Vidare har riksdagen efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 beslutat att avskaffa flygskatten från och med 1 juli 2025 (prop. 2024/25:1 volym 1b avsnitt 12.18 s. 331 f., bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 återigen aviserat att den avser att fortsätta det strategiska arbetet avseende luftfartens konkurrenskraft (prop. 2024/25:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s. 41).
Den 20 maj 2025 fick en bokstavsutredare i uppdrag att analysera och föreslå hur tillgången till hållbara, fossilfria och koldioxidsnåla drivmedel för sjöfarten och luftfarten i Sverige kan främjas (LI2025/01033). Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2026.
Den 28 maj 2025 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda statens framtida roll som ägare och förvaltare av flygplatser samt Bromma flygplats funktion (dir. 2025:55). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2026.
Därutöver har riksdagen, efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026, beslutat om åtgärder för att förbättra luftfartens konkurrenskraft dels genom att anslaget 1:6 Ersättning avseende flygplatser, som bl.a. används för bidrag till kommuner för driftstöd till icke-statliga flygplatser, höjs med 318 miljoner kronor fr.o.m. 2026 (se redogörelsen under rskr. 2016/17:101), dels genom en höjning av anslaget 1:12 med 10 miljoner kronor för arbetet med att förbättra förutsättningarna för fler direktlinjer till Sverige och Stockholm-Arlanda (prop. 2025/26:1 utg.omr. 22 avsnitt
3.5.6s. 65–66 och avsnitt 3.5.12 s. 76–77, bet. 2025/26:TU1, rskr. 2025/26:127). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
7. Rskr. 2014/15:154
Jakt och viltvård
Mot. 2014/15:2974 yrkande 14, bet. 2014/15:MJU9
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 47), 2016/17:75 (N 38), 2017/18:75 (N 34), 2018/19:75 (N 28), 2019/20:75 (N 13), 2020/21:75 (N 10), 2021/22:75 (N 9), 2022/23:75 (LI 9), 2023/24:75 (LI 9) och 2024/25:75 (LI 7).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om utredning av jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9 s. 7 f.). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlags- utredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårds- områden och allmän regelförenkling.
Tillkännagivandet om småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen har tidigare redovisats som slutbehandlat (skr. 2016/17:75). Behandlingen av tillkännagivandet om den s.k. dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253. Regeringen uppdrog den 12 februari 2015 åt Natur- vårdsverket att göra en analys av föreskrifter och tillämpning inom kron-
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
365
Skr. 2025/26:75 | hjortsskötselområden. Uppdraget redovisades den 30 september 2015 och |
Landsbygds- och | rapporten remitterades under hösten 2015. Naturvårdsverket komplette- |
infrastruktur- | rade sin tidigare redovisning om kronhjort under 2017. Rapporten har för- |
departementet | anlett att en dialog pågår med Naturvårdsverket om hur kronhjortsförvalt- |
| ningen lämpligen utformas i framtiden. I maj 2018 beslutade regeringen |
| en ändring i 2 § jaktförordningen (1987:905). Ändringen innebär att |
| Naturvårdsverket kontinuerligt ska se över gällande jakttider i syfte att |
| effektivisera hanteringen. Den 19 juni 2019 gav regeringen Naturvårds- |
| verket i uppdrag att utreda finansieringen av förvaltningen av klövvilt, |
| främst älg och kronhjort. Naturvårdsverket lämnade i en skrivelse den |
| 15 oktober 2020 förslag på hur ett system med avgift per registrerade |
| områden (områdesfinansiering) kan genomföras. Naturvårdsverket analy- |
| serar i skrivelsen möjligheten att övergå till flerartsförvaltning som |
| finansieras med s.k. områdesavgifter som betalas av fastighetsägaren i |
| stället för fällavgifter. Frågan om en sådan finansiering kan ske genom |
| avgift, eller om den kommer att ha karaktären av en skatt som kräver |
| reglering i lag, bör utredas ytterligare. Regeringen beslutade den |
| 25 januari 2024 att att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn |
| av lagstiftningen på jaktområdet (dir. 2024:11). I uppdraget ingick att göra |
| en juridisk analys av hur en flerartsförvaltning av klövvilt, med full |
| kostnadstäckning, kan finansieras och lämna förslag till utformning. |
| Utredaren skulle redovisa uppdraget senast den 31 augusti 2025. |
| Naturvårdsverket rapporterade den 22 juni 2020 ett förslag på ändringar |
| av gällande jakttider, bl.a. avseende kronhjort. Regeringen beslutade den |
| 6 maj 2021 en förordning med nya jakttider som trädde i kraft den 1 juli |
| 2021 (SFS 334). Beslutet innebär att allmän jakt på kronhjort införs, dvs. |
| jakt på årskalv under perioden 16 augusti–31 januari. I och med denna |
| åtgärd är den delen av punkt 1 tillgodosedd. |
| Naturvårdsverket redovisade hösten 2016 ett uppdrag om möjligheterna |
| att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden och förslag till hur |
| möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Under hösten 2017 |
| lämnade Naturvårdsverket en rapport om förutsättningarna för att möjlig- |
| göra jakt i svensk ekonomisk zon. Rapporten om viltvårdsområden analy- |
| seras alltjämt inom Regeringskansliet. |
| Regeringen beslutade den 18 juli 2019 att införa en tidsbegränsad möj- |
| lighet till licensjakt på gråsäl i jaktförordningen (1987:905). Samma dag |
| gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i upp- |
| drag att revidera förvaltningsplanen för gråsäl och genomföra en veten- |
| skaplig utvärdering av effekterna av en eventuell beståndsreglerande jakt |
| på gråsäl ur ett ekosystemperspektiv. En reviderad förvaltningsplan redo- |
| visades den 29 november 2019. Naturvårdsverket beslutade den 6 april |
| 2020 om licensjakt på gråsäl under 2020 och början av 2021. Den 26 mars |
| 2021 fattade Naturvårdsverket beslut om säljakt under 2021. Havs- och |
| vattenmyndigheten och Naturvårdsverket rapporterade en vetenskaplig ut- |
| värdering av licensjakten på gråsäl i juni 2021. Myndigheterna föreslog att |
| licensjakt på gråsäl fortsatt ska vara möjligt. I Naturvårdsverkets rapport |
| den 22 juni 2020 med förslag på ändringar av gällande jakttider föreslogs |
| även licensjakt på knubbsäl. Regeringen fattade den 22 december 2021 |
| beslut om ändringar i jaktförordningen (1987:905) som möjliggör för |
| Naturvårdsverket att besluta om fortsatt licensjakt på gråsäl samt på |
366 | knubbsäl. I och med denna åtgärd är den delen av punkt 1 tillgodosedd. |
Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen på jaktområdet (dir. 2024:11), Jaktlagstiftningsutredningen (LI 2024:01). Syftet med över- synen var att få till stånd dels en modern lagstiftning med tydlig systematik och moderna bestämmelser för långsiktigt hållbar jakt och viltvård, dels ett förbättrat genomförande av EU-rättsliga regler på jaktområdet och ett säkerställande av att genomförandet inte avser andra arter än de som omfattas av EU-reglerna. Utredaren skulle bl.a. utarbeta förslag till en ny jaktlag och en ny jaktförordning, förbättra genomförandet i svensk rätt av EU:s regelverk på jaktområdet, ta ställning till om den straffrättsliga regleringen i jaktlagstiftningen behöver ändras, ta ställning till om regleringen av överklagbarhet av beslut behöver ändras, och lämna nödvändiga författningsförslag som är förenliga med Sveriges EU- rättsliga åtaganden och annan internationell rätt. Regeringen beslutade den 23 januari 2025 tilläggsdirektiv till Jaktlagstiftningsutredningen genom vilket bl.a. utredningstiden förlängs (dir. 2025:6). Uppdraget skulle i stället för den 31 augusti 2025 redovisas senast den 31 december 2025 (se även rskr. 2021/22:178). Enligt tilläggsdirektiven skulle utredningen redovisa vissa delar av de ursprungliga direktiven i ett delbetänkande senast den 7 april 2025. Utredningen skulle i delbetänkandet föreslå förbättringar för genomförandet av EU-rättsliga regler på jaktområdet och säkerställa att genomförandet inte avser andra arter än dem som omfattas av EU-reglerna, göra en juridisk analys av hur en flerartsförvaltning av klövvilt, med full kostnadstäckning, kan finansieras och lämna förslag till utformning av finansieringen, analysera om det behövs ytterligare författningsstöd för en försöksverksamhet med flerartsförvaltning av klövvilt och i så fall lämna förslag till lösning, inhämta faktaunderlag rörande jaktsabotage och överväga om befintlig lagstiftning är tillräcklig för att tillgodose intresset av att jakt ska kunna genomföras utan störningar samt utifrån Naturvårdsverkets redovisningar och inkomna remissvar föreslå hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon kan förenklas och handläggningen av ärenden om sådan jakt effektiviseras.
Jaktlagstiftningsutredningen redovisade i april 2025 delbetänkandet Vissa förändringar av jaktlagstiftningen (SOU 2025:32). Delbetänkandet har remissbehandlats och arbetet med en lagrådsremiss pågår i Regeringskansliet. Inriktningen är att lagrådsremissen ska behandla bland annat vissa frågor om jakt på vatten och jakt i ekonomisk zon. Inriktningen är vidare att regeringen ska överlämna en proposition till riksdagen i mars 2026. Den 15 januari 2026 redovisade Jaktlagstiftningsutredningen slutbetänkandet En ny viltförvaltningslagstiftning (SOU 2025:125). Betänkandet har remitterats. Remisstiden går ut den 15 maj 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om viltmyndighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska inrätta en ny myndighet med ansvar för jaktfrågor och viltförvaltning (bet. 2014/15:MJU9 s. 14 f.). Jaktlagsutredningen presenterade sitt delbetänkande Viltmyndighet – jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71) i oktober 2013. Betänkandet har remitterats och bedömningen är att vissa aspekter kring en eventuell ny myndighet kräver ytterligare utredning. Regeringens bedömning har varit att hanteringen av frågan om en ny viltmyndighet ska avvakta dels
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
367
Skr. 2025/26:75 | den pågående översynen av viltvårdsfondens användning, dels Natur- |
Landsbygds- och | vårdsverkets genomförande och utvärdering av En strategi för svensk vilt- |
infrastruktur- | förvaltning. I januari 2021 beslutade regeringen om förändringar angående |
departementet | utdelning av medel från viltvårdsfonden. Naturvårdsverket gavs i uppdrag |
| att främja landets viltvård, vilket innebär att Naturvårdsverket från och |
| med den 1 januari 2022 har ansvar för att åtgärder som bl.a. rör |
| viltövervakning, trafikeftersök och klövviltsförvaltning utförs. För detta |
| får medel ur viltvårdsfonden användas och upphandlingsreglerna ska |
| beaktas. Vidare blev Naturvårdsverket ansvarig myndighet för att pröva |
| frågor om bidrag och besluta om utbetalning av bidrag enligt förordningen |
| (2021:12) om vissa bidrag ur viltvårdsfonden. En utvärdering av |
| viltstrategin genomfördes i december 2019. Med utgångspunkt i |
| utvärderingen har Naturvårdsverket beslutat om en ny strategi för svensk |
| viltförvaltning 2022–2029. |
| Regeringen beslutade den 10 mars 2022 om ändring i förordningen |
| (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket. Ändringen innebär bl.a. |
| att myndigheten också ska medverka till att främja brukandet av vilt som |
| resurs. Ändringen trädde i kraft den 1 maj 2022. I budgetpropositionen för |
| 2023 (prop. 2022/23:1, utgiftsområde 23, avsnitt 2.8.2, s. 53) anges att en |
| utredning ska tillsättas i syfte att främja en hållbar jakt och viltvård bl.a. |
| genom att utreda formerna för en jakt- och viltvårdsmyndighet. |
| Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag |
| att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga |
| förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet |
| (dir. 2023:108). Utredningen antog namnet Utredningen om en ny jakt- |
| och viltvårdsmyndighet. I uppdraget ingick att analysera om det statliga |
| åtagandet inom jakt- och viltvårdsområdet bör omprövas och utreda |
| formerna för samt föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet som ska |
| ansvara för viltförvaltningen på nationell nivå. Regeringen beslutade den |
| 7 november 2024 att utredningstiden förlängs till den den 30 april 2025 |
| (dir. 2024:105). |
| Den 7 maj 2025 redovisade Utredningen om en ny jakt- och |
| viltvårdsmyndighet betänkandet En ny nationell myndighet för |
| viltförvaltning (SOU 2025:50). Betänkandet har remissbehandlats och |
| remisstiden gick ut den 25 september 2025. Ärendet bereds inom |
| Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
| 8. Rskr. 2014/15:180 |
| Planering och byggande |
| Mot. 2014/15:2921 yrkande 3, 2014/15:2953 yrkande 10, bet. |
| 2014/15:CU10 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 49), 2016/17:75 (N 39), |
| 2017/18:75 (N 35), 2018/19:75 (N 29), 2019/20:75 (Fi 12), |
| 2020/21:75 (Fi 11), 2021/22:75 (Fi 9), 2022/23:75 (LI 10), 2023/24:75 |
| (LI 10) och 2024/25:75 (LI 8). |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Punkt 19 om tillgänglighetskrav för studentbostäder*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om tillgänglighetskrav för |
368 | studentbostäder (bet. 2014/15:CU10 s. 51 f.) och därmed bifallit motion |
|
2014/15:2953 yrkande 17. Av skr. 2020/21:75 framgår att regeringen har låtit utreda frågan om möjlighet till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för studentbostäder. I utredningen gjordes bedömningen att det inte är lämpligt att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder. Mot den bakgrunden beslutade regeringen den 3 december 2020 att skriva av ärendet i denna del. Regeringen redovisade därmed tillkännagivandet som slutbehandlat.
Riksdagen har dock ansett att de åtgärder som regeringen vidtagit inte är tillräckliga för att bedöma tillkännagivandet som tillgodosett (bet. 2020/21:KU21 s. 75, rskr. 2020/21:371). Civilutskottet framhöll att det enligt riksdagens tillkännagivande borde vara möjligt att ta större hänsyn till att var och en av de boende endast använder bostaden under en begränsad tid som studerande, och att det också borde fästas stor vikt vid de synpunkter som förts fram av bl.a. studentbostadsföretagen och studentorganisationerna. Punkten står därför åter som öppen.
I syfte att se över möjligheten till lättnader av de krav som gäller för studentbostäder gav regeringen den 16 mars 2023 Boverket i uppdrag att utreda möjligheterna att minska kostnaderna vid byggandet av studentbostäder och möjliggöra ett ökat och mer differentierat utbud av sådana bostäder genom att föreslå betydande lättnader avseende de tekniska egenskapskraven avseende tillgänglighet och användbarhet, lämplighet för det avsedda ändamålet och skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö avseende dags- och solljus samt skydd mot buller. Boverket skulle lämna förslag till nödvändiga författningsändringar. När uppdraget utfördes skulle Boverket inhämta behovsbeskrivningar, förslag på ändringar i regelverket samt andra relevanta underlag och synpunkter från bl.a. studentorganisationer och studentbostadsföretag.
Uppdraget redovisades den 29 april 2024 i rapporten Uppdrag att föreslå lättnader på byggkraven för studentbostäder (Boverkets rapport 2024:9). Rapporten remissbehandlades under hösten 2024. Boverket skriver i rapporten bl.a. att de förslag som verket bedömt motiverade i förhållande till byggkostnaderna och utan att kraven sänks mer än nödvändigt är lättnader i kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.
Regeringen beslutade den 13 mars 2025 propositionen Lättnader i byggkraven för studentbostäder (prop. 2024/25:132) till riksdagen. I propositionen föreslås ändringar i plan- och bygglagen (2010:900), som innebär bl.a. att det får göras undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett genom förslagen i propositionen och ansåg att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Riksdagen antog förslagen i propositionen den 21 maj 2025 (bet. 2024/25:CU19, rskr. 2024/25:212). Punkten är slutbehandlad.
9. Rskr. 2014/15:182
Naturvård och biologisk mångfald
Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:MJU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 12), 2016/17:75 (M 8), 2017/18:75 (M 6), 2018/19:75 (M 5), 2019/20:75 (M 2), 2020/21:75
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
369
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
370
(M 2), 2021/22:75 (M 2), 2022/23:75 (KN 3), 2023/24:75 (KN 3) och 2024/25:75 (KN 3).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 10 om viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att förstärka viltförvaltningsdelega- tionerna (bet. 2014/15:MJU12 s. 29).
Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla dele- gater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 feb- ruari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdele- gationer. Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av en ledamot.
I skr. 2016/17:75 redovisade regeringen tillkännagivandet som slutbehand- lat. Miljö- och jordbruksutskottet anförde dock i sitt yttrande över skrivelsen (bet. 2016/17:KU21) att det inte delar regeringens bedömning. Utskottet ansåg att det bör göras en översyn av huruvida det är möjligt att förtydliga viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslutanderätt och om möjligt förstärka deras befogenheter. Punkten står därför åter som öppen. Rege- ringen beslutade den 6 juli 2023 kommittédirektiven En ny jakt- och viltvårdsmyndighet (dir. 2023:108). Utredningen antog namnet Utredningen om en ny jakt- och viltvårdsmyndighet. Regeringen beslutade den 7 november 2024 att att utredningstiden förlängs till den den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Viltförvaltningsdelegationerna är en central del av länsstyrelsernas arbete med viltförvaltning och ingick därför i uppdraget.
Den 7 maj 2025 överlämnade Utredningen om en ny jakt- och viltvårdsmyndighet betänkandet En ny nationell myndighet för viltförvaltning (SOU 2025:50). Utredningen har dock inte analyserat viltförvaltningsdelegationerna närmare och föreslår inga förändringar avseende dessa.
Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2015/16
10. Rskr. 2015/16:79
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:CU1
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 67), 2016/17:75 (N 46), 2017/18:75 (N 40), 2018/19:75 (N 33), 2019/20:75 (Fi 15), 2020/21:75 (Fi 14), 2021/22:75 (Fi 12), 2022/23:75 (LI 12), 2023/24:75 (LI 11) och 2024/25:75 (LI 9).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 8 om fler bygglovsbefriade åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler åtgärder bör bli bygglovsbefriade (bet. 2015/16:CU1 s. 35) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1986 yrkande 3 och 2015/16:2702 yrkande 15. Under 2017 trädde ändringar av plan- och bygglagen (2010:900) respektive plan- och byggförordningen (2011:338) i kraft, som innebar flera undantag från
bygglovsplikten, bl.a. när det gäller att på en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel, att vinterförvara högst två enheter av fritidsbåt, husvagn eller husbil i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus och att sätta upp vissa skyltar och ljusanordningar.
Under 2018 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för att på en byggnad inom detaljplanelagt område montera sol- cellspaneler och solfångare som följer byggnadens form, under förutsättning att åtgärden följer detaljplanen.
Under 2019 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för altaner av viss omfattning i anslutning till ett en- eller två- bostadshus.
Under 2020 ändrades plan- och bygglagen så att den tillåtna arean för komplementbostadshus och vissa komplementbyggnader som inte kräver bygglov utökades från 25 till 30 kvadratmeter.
Regeringen uppdrog den 23 januari 2020 åt en särskild utredare att göra en systematisk översyn av regelverket för bl.a. bygglov i syfte att skapa ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk som samtidigt säkerställer allmänna och enskilda intressen och ett långsiktigt hållbart byggande av bl.a. bostäder (dir. 2020:4). Bygglovsutredningens betänkande Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) överlämnades den 14 juni 2021 och har varit på remiss. Med anledning av riksdagens tillkännagivande togs inom Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) fram promemorian Kravet på anmälan för komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus ska tas bort (LI2023/03666). I promemorian föreslås ändringar i plan- och byggförordningen (2011:338) som innebär bl.a. att uppförande av ett komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus inte ska kräva en särskild anmälan till byggnadsnämnden innan åtgärderna får vidtas. Promemorian har remitterats.
Regeringen beslutade den 22 maj 2025 propositionen Ett nytt regelverk för bygglov (prop. 2024/25:169). I propositionen föreslås bland annat att fler åtgärder ska kunna vidtas utan krav på lov, exempelvis avseende komplementbyggnader, tillbyggnader och fasadändringar. Regeringen bedömde i propositionen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat genom förslagen i propositionen. Riksdagen antog förslagen i propositionen den 22 oktober 2025 (bet.2025/26:CU2, rskr. 2025/26:22). Punkten är slutbehandlad.
11. Rskr. 2015/16:227
Jakt och viltvård
Mot. 2015/16:1363 yrkande 9, bet. 2015/16:MJU19
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 61), 2017/18:75 (N 47), 2018/19:75 (N 38), 2019/20:75 (N 17), 2020/21:75 (N 12), 2021/22:75 (N 11), 2022/23:75 (LI 14), 2023/24:75 (LI 12) och 2024/25:75 (LI 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om vissa jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska genomföra
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
371
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
372
tidigare riksdagsbeslut om vissa jakt- och viltvårdsfrågor (bet. 2015/16:MJU19 s. 14). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakt- rätten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling.
Behandlingen av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2014/15:154. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2016/17
12. Rskr. 2016/17:101
Infrastruktur för framtiden
Prop. 2016/17:21, skr. 2016/17:20, bet. 2016/17:TU4
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 83), 2017/18:75 (N 54), 2018/19:75 (N 43), 2019/20:75 (I 16), 2020/21:75 (I 9), 2021/22:75 (I 9), 2022/23:75 (LI 15), 2023/24:75 (LI 13) och 2024/25:75 (LI 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 14 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att regeringen i sin aviserade flygstrategi bör värna de regionala flygplatserna (bet. 2016/17:TU4 s. 62) och därmed bifallit motionerna 2016/17:3507 yrkande 4, 2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 34 och 2016/17:3513 yrkande 13 samt delvis bifallit motionerna 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37 och 2016/17:3509 yrkande 19. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590). I flygstrategin understryker regeringen de icke-statliga flygplatsernas betydelse i transportsystemet för att uppnå en god tillgänglighet i hela landet. De statliga bidragen till de icke-statliga flygplatserna är därför betydelsefulla för finansieringen av driften av dessa flygplatser, men bör ses ur ett trafikslagsövergripande perspektiv vilket innebär att stöd ska kunna lämnas till en flygplats om det saknas tillfredsställande kollektiva transportalternativ. Stödet ska ses som ett komplement till flygplatsernas egen finansiering genom rörelseintäkter. Långsiktigt hållbara förutsättningar för statligt stöd till icke-statliga flygplatser ska eftersträvas samtidigt som ökade möjligheter till effektivisering och användande av ny teknik på sikt bör kunna minska behoven av offentliga stöd till flygplatser. Europeiska kommissionen antog den 17 maj 2017 inom ramen för det allmänna gruppundantaget (GBER – general block exemption regulation) reviderade regler för stöd till flygplatser. De nya reglerna är i linje med det förslag som Sverige lämnade till kommissionen och innebär exempelvis att driftstöd kan ges till flygplatser med färre än 200 000 resenärer årligen. I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.6.2 s. 49) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade dock trafikutskottet att utskottet inte delade regeringens bedömning att tillkännagivandet var slutbehandlat (bet. 2017/18:TU1). I enlighet med
utskottets förslag riktade riksdagen ett nytt tillkännagivande till regeringen | Skr. 2025/26:75 | |
om behovet av en nationell flygstrategi som värnar de regionala flyg- | Landsbygds- och | |
platserna, se redogörelsen under rskr. 2017/18:104. |
| infrastruktur- |
Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke | departementet | |
statliga flygplatserna påbörjades, i enlighet med den nationella flyg- |
| |
strategin, 2018. Under 2020 gavs arbetet tillfälligt lägre prioritet på grund |
| |
av behovet av akuta åtgärder för flygplatserna till följd av den pågående |
| |
pandemin. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om |
| |
100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser (prop. |
| |
2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Med anledning av |
| |
den pågående pandemin fanns behov av att komplettera det nationella nätet |
| |
av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskaps- |
| |
flygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga |
| |
luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december |
| |
2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå |
| |
överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. | den |
|
28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts |
| |
flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september |
| |
2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, |
| |
I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt |
| |
Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser |
| |
ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301) och | den |
|
22 december 2022 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förhandla och |
| |
ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser |
| |
under 2023 (I2022/02414). Den 14 december 2023 gav regeringen |
| |
Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att |
| |
flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2024 (LI2023/03890) och |
| |
den 19 december 2024 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förhandla |
| |
och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskaps- |
| |
flygplatser under 2025 (LI2024/02408). |
|
|
Den 23 november 2023 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att |
| |
förbereda en funktion för att koordinera öppnande av beredskaps- |
| |
flygplatser. Uppdraget redovisades den 8 april 2024. Regeringen beslutade |
| |
den 7 november 2024 om en ändring av förordningen (2010:185) med |
| |
instruktion för Trafikverket som anger att Trafikverket ska ansvara för att |
| |
koordinera öppnande av beredskapsflygplatser och ge service och och |
| |
information till operatörer av samhällsviktigt flyg (SFS 1003). |
| |
Förordningsändringen trädde i kraft den 15 december 2024. |
|
|
Efter regeringens förslag inrättades under 2022 ett tillfälligt driftstöd till |
| |
regionala flygplatser om 100 miljoner kronor (prop. 2021/22:113, bet. |
| |
2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Den 30 maj 2022 fick en |
| |
bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för |
| |
statens ansvar för flygplatser i Sverige (I2022/01211). Bokstavsutredaren |
| |
redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar |
| |
för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds |
| |
2023:3). Promemorian har remissbehandlats. |
|
|
Den 18 april 2024 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att utreda, |
| |
förbereda och vidta nödvändiga åtgärder för att ge kommunala och |
| |
regionala myndigheter möjlighet att komplettera det statliga utbudet av |
| |
flyglinjer med allmän trafikplikt. Uppdraget redovisades den 31 januari |
| |
2025 i rapporten Ökat regionalt inflytande avseende flyglinjer med allmän | 373 | |
Skr. 2025/26:75 | trafikplikt (LI2025/00230). Rapporten har remissbehandlats och |
Landsbygds- och | remisstiden gick ut den 30 maj 2025. Beredning pågår inom |
infrastruktur- | Regeringskansliet med inriktningen att regeringen ska återkomma till |
departementet | riksdagen med förslag till åtgärder under 2026. |
| Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 har det statliga |
| bidraget till kommuner för driftstöd till regionala icke-statliga flygplatser |
| ökat med 107 miljoner kronor (prop. 2023/24:1 utg. omr. 22, bet. |
| 2023/24:TU1, rskr. 2023/24:93). Regeringen beslutade den 20 juni 2024 |
| förordningen (2024:532) om statsbidrag för icke-statliga flygplatser. |
| Förordningen innehåller bestämmelser om statsbidrag till kommuner för |
| att finansiera delar av icke-statliga flygplatsers driftunderskott. Genom |
| förordningen, som trädde i kraft den 1 januari 2025, upphävdes |
| förordningen (2006:1577) om statsbidrag för icke statliga flygplatser. |
| Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 har dels det |
| statliga bidraget till kommuner för driftstöd till regionala icke-statliga |
| flygplatser ökat med 318 miljoner kronor, dels den statliga ersättningen |
| till de 27 beredskapsflygplatserna ökat med 33 miljoner kronor (prop. |
| 2025/26:1 utg. omr. 22 avsnitt 3.5.6 s. 65 f. och avsnitt 3.5.12 s. 76 f., bet. |
| 2025/26:TU1, rskr. 2025/26:127). Punkten är inte slutbehandlad. |
| 13. Rskr. 2016/17:185 |
| Luftfartsfrågor |
| Mot. 2016/17:2530 yrkande 18, 2016/17:3374 yrkande 15, 2016/17:2530 |
| yrkande 21, 2016/17:2103 och 2016/17:3391 yrkande 16, bet. |
| 2016/17:TU10 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 58), 2018/19:75 (N 46), |
| 2019/20:75 (I 18), 2020/21:75 (I 10), 2021/22:75 (I 10), 2022/23:75 |
| (LI 16), 2023/24:75 (LI 14) och 2024/25:75 (LI 12). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt |
| konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. |
| 2016/17:TU10) och därmed bifallit motionerna 2016/17:2530 yrkande 18 |
| och 2016/17:3374 yrkande 15. |
| I skr. 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari |
| 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att det |
| första tillkännagivandet om en strategi om luftfarten (se rskr. 2014/15:144) |
| därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med |
| anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt |
| yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att |
| regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. |
| Regeringen kommenterade därför i budgetpropositionen för 2018 (prop. |
| 2017/18:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.5.2 s. 27) både det första tillkännagivandet |
| (se rskr. 2014/15:144) och detta andra tillkännagivande om en strategi för |
| luftfarten efter att utskottet menat att den flygstrategi som regeringen |
| presenterade 2017 inte kunde bedömas vara tillräcklig och att de former |
| och riktlinjer som regeringen hade som inriktning i arbetet för en |
| flygstrategi borde ändras och ges en ny inriktning. Regeringen lämnade |
374 | följande redogörelse i budgetpropositionen. Flygstrategin innehåller sju |
|
fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropo- sitionen att båda tillkännagivandena med detta var slutbehandlade.
Vid behandlingen av budgetpropositionen för 2018 konstaterade dock trafikutskottet att det inte delade regeringens uppfattning att tillkänna- givandena var slutbehandlade utan såg behov av att riksdagen en tredje gång tillkännagav för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet.2017/18:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tredje tillkännagivande (rskr. 2017/18:104). Inte något av de tre tillkännagivandena om en strategi för luftfarten är slutbehandlade och det lämnas därför redovisningar för de tre tillkännagivandena i denna skrivelse, se vidare redogörelserna under rskr. 2014/15:144 och rskr. 2017/18:104.
I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlings- arbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10). Vidare påbörjades under 2018 inom Regeringskansliet den flygplatsöversyn som hade aviserats i flygstrategin.
Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937). Studien skulle resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingick att Statens energimyndighet skulle verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 skulle högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avsåg elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019.
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
375
Skr. 2025/26:75 | Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfarts- | ||||
Landsbygds- och | politiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som | ||||
infrastruktur- | beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta. | ||||
departementet | Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare | ||||
| information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till | ||||
| redogörelsen under rskr. 2016/17:101. |
| |||
| Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de | ||||
| svenska icke-statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under rskr. | ||||
| 2016/17:101 och rskr. 2017/18:104. |
| |||
| Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Inter- | ||||
| nationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt | ||||
| i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under general- | ||||
| församlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar. | ||||
| Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges | ||||
| bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i | ||||
| luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flyg- | ||||
| bolag till den japanska flygplatsen Haneda. |
| |||
| Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid- | ||||
| 19-pandemin hade på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en | ||||
| rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kredit- | ||||
| garantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav | ||||
| högst 1,5 | miljarder | kronor | till SAS AB | (prop. 2019/20:136, |
| bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om | ||||
| 5 miljarder | kronor | (prop. | 2019/20:187, | bet. 2019/20:FiU62, |
rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen avsatte vidare efter regeringens förslag 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill uppdrog regeringen i december 2020 åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskaps- flygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417).
Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU- arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020.
376
Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020 redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljö- styrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Trafikanalys redo- visade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighets- gemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimat- deklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185).
Under 2021 präglades arbetet fortsatt av åtgärder för att minska pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen såg ett behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Vidare gav regeringen den 22 december 2022 Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414).
För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230). Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS- koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:422).
Bland miljö- och klimatarbetet kan nämnas att riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl (prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Bemyndigandet gör det möjligt att meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start- och landningsavgifter. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
377
Skr. 2025/26:75 | landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimat- |
Landsbygds- och | påverkan. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) remitterade |
infrastruktur- | dessutom under hösten 2021 en promemoria med förslag till en ny lag och |
departementet | en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor |
| (I2021/02312). Ärendet har lagts till handlingarna utan att några |
| ytterligare åtgärder har vidtagits. |
| Sedan Förenade kungarikets utträde ur EU regleras grundläggande |
| lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och |
| Förenade kungariket. Sverige har under 2021 ingått ett samförståndsavtal |
| med Förenade kungariket om ytterligare trafikrättigheter för frakt som |
| innebär att lufttransportföretag från Förenade kungariket får rätt att landa |
| i Sverige för att utföra reguljära och icke reguljära lufttransporttjänster |
| med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför EU som en del i |
| en transport som börjar eller slutar i Förenade kungariket, utan |
| begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller frekvens. Motsvarande rättighet |
| ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till Förenade kungariket. |
| Under inledningen av 2022 präglades luftfarten fortsatt av minskad |
| efterfrågan på flygresor till följd av pandemin. Under året påverkades |
| luftfarten också av kriget i Ukraina, inte minst i form av stängda luftrum |
| och höjda bränslepriser. Regeringen fortsatte under 2022 att bedriva |
| arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och |
| prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. |
| Nationellt kan särskilt följande åtgärder noteras. Efter regeringens |
| förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under |
| 2022 till regionala flygplatser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, |
| rskr. 2021/22:172). Vidare fick den 15 februari 2022 en bokstavsutredare |
| i uppdrag att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida utveckling |
| (I2022/00382). Bokstavsutredaren presenterade rapporten Arlanda |
| flygplats – en plan för framtiden (Ds 2022:11) den 17 juni 2022 och |
| rapporten remissbehandlades t.o.m. den 31 oktober 2022. Den 30 maj |
| 2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till |
| inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige. Bokstavsutredaren |
| redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar |
| för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds |
| 2023:3). Promemorian har remitterats. Vidare kan nämnas att regeringen i |
| budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.2 |
| s. 20) redogjorde för att Bromma flygplats har stor betydelse för |
| tillgängligheten för såväl Stockholmsregionen som för övriga landet, |
| vilket betyder att flygplatsen är viktig för t.ex. näringslivet och |
| företagandet. Regeringen konstaterade därför att Bromma flygplats ska |
| bevaras. |
| På EU-nivå kan särskilt förhandlingarna rörande det s.k. 55- |
| procentspaketet nämnas, där en preliminär överenskommelse nåddes i |
| december 2022 mellan rådet och Europaparlamentet i flygdelarna av EU:s |
| utsläppshandelssystem (EU ETS). Lagstiftningen (Europaparlamentets |
| och rådets direktiv (EU) 2023/959 av den 10 maj 2023 om ändring av |
| direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för |
| växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande |
| och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens |
| utsläppshandelssystem) antogs formellt i maj 2023. Våren 2023, under det |
378 | svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd, nåddes vidare en preliminär |
överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet om hållbara flygbränslen (Refuel EU Aviation) och den aktuella EU-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2405 av den 18 oktober 2023 om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport beslutades formellt i september 2023. EU-lagstiftningen om hållbara flygbränslen syftar till att säkerställa lika villkor för användning och leverans av hållbara flygbränslen.
Förslaget om SES2+, det gemensamma europeiska luftrummet, har fortsatt att förhandlas kontinuerligt i trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger. Under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd våren 2023 nåddes för första gången sedan trilogerna startade 2021 en preliminär uppgörelse mellan rådet och Europaparlamentet om ett kapitel i förslaget. Under det första halvan av 2024 nåddes en överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet. Den antagna förordningen – Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2803 av den 23 oktober 2024 om genom- förandet av det gemensamma europeiska luftrummet – antogs i oktober 2024. Vidare beslutades under hösten 2022 en EU-förordning som ger möjligheter till flygbolag och flygplatser att anpassa sig till de negativa effekterna av epidemiologiska situationer (t.ex. covid-19-pandemin) och militära angrepp (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2038 av den 19 oktober 2022 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid unionens flygplatser på grund av en epidemiologisk situation eller militär aggression).
Bland övrigt internationellt arbete kan särskilt arbetet inom den internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) noteras. Som en för- beredelse inför generalförsamlings möte under hösten 2022 anordnades i juli 2022 ett högnivåmöte för att främja en global överenskommelse om ett långsiktigt mål för den globala luftfartens koldioxidutsläpp (Long Term Aspirational Goal, LTAG), där Sverige medverkade. Vid Icaos general- församling 2022 antogs sedan detta mål, då Icaos medlemsländer bl.a. beslutade att kollektivt verka för att den internationella luftfartens utsläpp av koldioxid ska vara nettonoll år 2050. I november 2023 anordnades Icaos tredje konferens om alternativa bränslen inom luftfarten (CAAF/3) och mötet enades om ett globalt ramverk och mål om 5 procent växthus- gasreduktion genom alternativa flygbränslen till 2030.
I juli 2023 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda frågeställningar som aktualiseras av användandet av drönare och dess roll i transportsystemet i Sverige. Syftet med uppdraget var att stärka förutsätt- ningarna för en konkurrenskraftig drönarbransch i Sverige och EU samt främja en säker, hållbar och effektiv användning av drönare som tar hänsyn till nationella förutsättningar och eventuella allmänna och enskilda motstående intressen. Uppdraget redovisades i augusti 2024 och under hösten 2024 har redovisningen remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s. 42) att den avser att fortsätta det strategiska arbetet avseende flygets konkurrenskraft och i november 2023 höll infrastruktur- och bostadsministern ett dialogmöte med aktörer om hur luftfartens konkurrenskraft kan stärkas.
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
379
Skr. 2025/26:75 | Den 20 december 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare, |
Landsbygds- och | som ska fungera som samordnare, i uppdrag att föra dialog med berörda |
infrastruktur- | aktörer för att identifiera och föreslå åtgärder som kan genomföras på såväl |
departementet | kort som lång sikt för ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet till och |
| från Arlanda flygplats (dir. 2023:178). Syftet med samordnarens uppdrag |
| var att ta fram underlag som kan bidra till att öka kapaciteten i |
| infrastrukturen och förbättra tillgängligheten till och från Arlanda |
| flygplats för att på så sätt stärka flygplatsens konkurrenskraft och bidra till |
| att flygplatsen ges bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt |
| hållbart sätt. Samordaren redovisade sitt uppdrag den 2 juni 2025 i |
| slutbetänkandet Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet |
| Åtgärder som stärker konkurrenskraften för Arlanda flygplats |
| (SOU2025:67). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut |
| den 17 oktober 2025. |
| Efter regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2024 ökades |
| anslaget 1:12 Transportstyrelsen med 1 035 000 000 kronor för att i |
| möjligaste mån undvika kraftiga avgiftshöjningar för flygbolagen som |
| annars hade varit nödvändiga inom det gemensamma avgiftsutjämnings- |
| systemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (GAS- |
| systemet) (prop. 2023/24:99 utg. omr. 22, bet. 2023/24:FiU21, rskr. |
| 2023/24:25). |
| Vidare har riksdagen efter regeringens förslag i budgetpropositionen för |
| 2025 beslutat att avskaffa flygskatten från och med 1 juli 2025 (prop. |
| 2024/25:1 volym 1b avsnitt 12.18 s. 331 f., bet. 2024/25:FiU1, rskr. |
| 2024/25:49). |
| Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 |
| utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s. 41) återigen aviserat att den avser att fortsätta det |
| strategiska arbetet avseende luftfartens konkurrenskraft. |
| Den 20 maj 2025 fick en bokstavsutredare i uppdrag att analysera och |
| föreslå hur tillgången till hållbara, fossilfria och koldioxidsnåla drivmedel |
| för sjöfarten och luftfarten i Sverige kan främjas (LI2025/01033). |
| Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2026. |
| Den 28 maj 2025 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i |
| uppdrag att utreda statens framtida roll som ägare och förvaltare av |
| flygplatser samt Bromma flygplats funktion (dir. 2025:55). Uppdraget ska |
| redovisas senast den 30 september 2026. |
| Därutöver har riksdagen, efter regeringens förslag i budgetpropositionen |
| för 2026, beslutat om åtgärder för att förbättra luftfartens konkurrenskraft |
| dels genom att anslaget 1:6 Ersättning avseende flygplatser, som bl.a. |
| används för bidrag till kommuner för driftstöd till icke-statliga flygplatser, |
| höjs med 318 miljoner kronor fr.o.m. 2026 (se redogörelsen under rskr. |
| 2016/17:101), dels genom en höjning av anslaget 1:12 med 10 miljoner |
| kronor för arbetet med att förbättra förutsättningarna för fler direktlinjer |
| till Sverige och Stockholm-Arlanda (prop. 2025/26:1 utg.omr. 22 avsnitt |
| 3.5.6 s. 65–66 och avsnitt 3.5.12 s. 76–77, bet. 2025/26:TU1, rskr. |
| 2025/26:127). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. |
| 14. Rskr. 2016/17:234 |
| Planering och byggande |
380 |
|
Mot. 2015/16:2039 yrkande 2, 2015/16:3210 yrkande 9, 2015/16:3241 yrkande 27, 2016/17:3096 yrkande 9, 2016/17:3118 yrkandena 9 och 18, 2016/17:3351 yrkande 8, bet. 2016/17:CU15
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 69), 2018/19:75 (N 50), 2019/20:75 (Fi 24), 2020/21:75 (Fi 19), 2021/22:75 (Fi 14), 2022/23:75 (LI 17), 2023/24:75 (LI 15) och 2024/25 (LI 13).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 21 om studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2016/17:CU15 s. 64 f.). Av skr. 2020/21:75 framgår att regeringen har låtit utreda frågan om möjligheten till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för studentbostäder. I utredningen gjordes bedömningen att det inte är lämpligt att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder. Mot den bakgrunden beslutade regeringen den 3 december 2020 att skriva av ärendet i denna del. Regeringen redovisade därmed tillkännagivandet som slutbehandlat.
Riksdagen har dock ansett att de åtgärder som regeringen vidtagit inte är tillräckliga för att bedöma tillkännagivandet som tillgodosett (bet. 2020/21:KU21 s. 75, rskr. 2020/21:371). Civilutskottet framhöll att det enligt riksdagens tillkännagivande borde vara möjligt att ta större hänsyn till att var och en av de boende endast använder bostaden under en begränsad tid som studerande, och att det också borde fästas stor vikt vid de synpunkter som förts fram av bl.a. studentbostadsföretagen och studentorganisationerna. Punkten står därför åter som öppen.
I syfte att se över möjligheten till lättnader av de krav som gäller för studentbostäder gav regeringen den 16 mars 2023 Boverket i uppdrag att utreda möjligheterna att minska kostnaderna vid byggandet av studentbostäder och möjliggöra ett ökat och mer differentierat utbud av sådana bostäder genom att föreslå betydande lättnader avseende de tekniska egenskapskraven avseende tillgänglighet och användbarhet, lämplighet för det avsedda ändamålet och skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö avseende dags- och solljus samt skydd mot buller. Boverket skulle lämna förslag till nödvändiga författningsändringar. När uppdraget utfördes skulle Boverket inhämta behovsbeskrivningar, förslag på ändringar i regelverket samt andra relevanta underlag och synpunkter från bl.a. studentorganisationer och studentbostadsföretag. Uppdraget redovisades den 29 april 2024 i rapporten Uppdrag att föreslå lättnader på byggkraven för studentbostäder (Boverkets rapport 2024:9). Rapporten remissbehandlades under hösten 2024. Boverket skriver i rapporten bl.a. att de förslag som verket bedömt motiverade i förhållande till byggkostnaderna och utan att kraven sänks mer än nödvändigt är lättnader i kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.
Regeringen beslutade den 13 mars 2025 propositionen Lättnader i byggkraven för studentbostäder (prop. 2024/25:132). I propositionen föreslås att det görs ändringar i plan- och bygglagen (2010:900). Ändringarna innebär bl.a. att det får göras undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
381
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
382
är tillgodosett genom förslagen och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Riksdagen antog förslagen i propositionen den 21 maj 2025 (bet. 2024/25:CU19, rskr. 2024/25:212). Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2017/18
15. Rskr. 2017/18:104
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Prop. 2017/18:1 utg.omr. 22, bet. 2017/18:TU1
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 88), 2018/19:75 (N 56), 2019/20:75 (I 23), 2020/21:75 (I 15), 2021/22:75 (I 14), 2022/23:75 (LI 20), 2023/24:75 (LI 17) och 2024/25:75 (LI 15).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2017/18:TU1).
I skr. 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att det första tillkännagivandet om en strategi för luftfarten (se rskr. 2014/15:144) därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen kommenterade därför både det första tillkännagivandet om en strategi för luftfarten, se rskr. 2014/15:144, och det andra som tillkom i rskr. 2016/17:185 i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.5.2 s. 27) och lämnade följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund kon- kurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politik- områden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfarts- området. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att båda till- kännagivandena om en strategi för luftfarten med detta var slutbehandlade. Vid behandlingen av budgetpropositionen för 2018 konstaterade dock trafikutskottet att det inte delade regeringens uppfattning att tillkänna- givandena var slutbehandlade utan såg behov av att riksdagen en tredje gång tillkännagav för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om detta tredje tillkännagivande (rskr. 2017/18:104). Inte något av de tre tillkännagivandena om en strategi för luftfarten är slutbehandlade och det lämnas därför redovisningar för de tre tillkännagivandena i denna
skrivelse, se vidare redogörelserna under rskr. 2014/15:144 och rskr. 2016/17:185.
I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlings- arbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10). Vidare påbörjades under 2018 inom Regeringskansliet den flygplatsöversyn som hade aviserats i flygstrategin.
Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937). Studien skulle resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingick att Statens energimyndighet skulle verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 skulle högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avsåg elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019.
Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfarts- politiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta.
Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under rskr. 2016/17:101.
Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under rskr. 20016/17:101 och rskr. 2017/18:104.
Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins priorite- ringar.
Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luft- fartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda.
Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-
19-pandemin hade på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
383
Skr. 2025/26:75 | kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, | |||||
Landsbygds- och | varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, | |||||
infrastruktur- | bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om | |||||
departementet | 5 miljarder | kronor | (prop. | 2019/20:187, | bet. | 2019/20:FiU62, |
| rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder | |||||
| kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), | |||||
| tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, | |||||
| bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga | |||||
| flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, | |||||
| bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär | |||||
| allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa | |||||
| flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket | |||||
| att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner | |||||
| kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). | |||||
| Riksdagen avsatte vidare efter regeringens förslag 75 miljoner kronor i | |||||
| syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den | |||||
| pågående | pandemin | (prop. | 2019/20:187, | bet. | 2019/20:FiU62, |
| rskr. 2019/20:366). Därtill uppdrog regeringen i december 2020 åt | |||||
| Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära | |||||
| beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och | |||||
| I2020/03417). |
|
|
|
| |
| Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar | |||||
| i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars | |||||
| 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler | |||||
| för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flyg- | |||||
| platser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och | |||||
| landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU- | |||||
| arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien | |||||
| och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om | |||||
| kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet | |||||
| (SES2+) som presenterades den 22 september 2020. |
| ||||
| Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020 | |||||
| redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. | |||||
| Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljö- | |||||
| styrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Trafikanalys redo- | |||||
| visade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighets- | |||||
| gemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, | |||||
| Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklara- | |||||
| tioner i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor | |||||
| med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den | |||||
| 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185). | |||||
| Under 2021 präglades arbetet fortsatt av åtgärder för att minska pandemins | |||||
| negativa effekter på luftfarten. Regeringen såg ett behov av att komplettera | |||||
| det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal | |||||
| temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet | |||||
| för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. | |||||
| ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket | |||||
| att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskaps- | |||||
| flygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). | |||||
| Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter | |||||
384 | t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 | |||||
(I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Vidare gav regeringen den 22 december 2022 Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414).
För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafik- verket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230). Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS-koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:422).
Bland miljö- och klimatarbetet kan nämnas att riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl (prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Bemyndigandet gör det möjligt att meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start- och landningsavgifter. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimat- påverkan. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) remitterade dessutom under hösten 2021 en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor (I2021/02312). Ärendet har lagts till handlingarna utan att några ytter- ligare åtgärder har vidtagits.
Sedan Förenade kungarikets utträde ur EU regleras grundläggande lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket. Sverige har under 2021 ingått ett samförståndsavtal med Förenade kungariket om ytterligare trafikrättigheter för frakt som innebär att lufttransportföretag från Förenade kungariket får rätt att landa i Sverige för att utföra reguljära och icke reguljära lufttransporttjänster med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför EU som en del i en transport som börjar eller slutar i Förenade kungariket, utan begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller frekvens. Motsvarande rättighet ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till Förenade kungariket.
Under inledningen av 2022 präglades luftfarten fortsatt av minskad efterfrågan på flygresor till följd av pandemin. Under året påverkades luftfarten också av kriget i Ukraina, inte minst i form av stängda luftrum och höjda bränslepriser. Regeringen fortsatte under 2022 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017.
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
385
Skr. 2025/26:75 | Nationellt kan särskilt följande åtgärder noteras. Efter regeringens | ||
Landsbygds- och | förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under | ||
infrastruktur- | 2022 till regionala flygplatser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, | ||
departementet | rskr. 2021/22:172). Vidare fick den 15 februari 2022 en bokstavsutredare | ||
| i uppdrag att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida utveckling | ||
| (I2022/00382). Bokstavsutredaren presenterade | rapporten | Arlanda |
| flygplats – en plan för framtiden (Ds 2022:11) den 17 juni 2022 och | ||
| rapporten remissbehandlades t.o.m. den 31 oktober 2022. Den 30 maj | ||
| 2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till | ||
| inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige. Bokstavsutredaren | ||
| redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar | ||
| för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds | ||
| 2023:3). Promemorian har remitterats. Vidare kan nämnas att regeringen i | ||
| budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.2 | ||
| s. 20) redogjorde för att Bromma flygplats har stor betydelse för till- | ||
| gängligheten för såväl Stockholmsregionen som för övriga landet, vilket | ||
| betyder att flygplatsen är viktig för t.ex. näringslivet och företagandet. | ||
| Regeringen konstaterade därför att Bromma flygplats ska bevaras. | ||
| På EU-nivå kan särskilt förhandlingarna rörande det s.k. 55- | ||
| procentspaketet nämnas, där en preliminär överenskommelse nåddes i | ||
| december 2022 mellan rådet och Europaparlamentet i flygdelarna av EU:s | ||
| utsläppshandelssystem (EU ETS). Lagstiftningen (Europaparlamentets | ||
| och rådets direktiv (EU) 2023/959 av den 10 maj 2023 om ändring av | ||
| direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för | ||
| växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande | ||
| och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens | ||
| utsläppshandelssystem) antogs formellt i maj 2023. Våren 2023, under det | ||
| svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd, nåddes vidare en preliminär | ||
| överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet om hållbara | ||
| flygbränslen (Refuel EU Aviation) och den aktuella EU-förordningen | ||
| (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) | 2023/2405 | av den |
| 18 oktober 2023 om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport | ||
| beslutades formellt i september 2023. EU-lagstiftningen om hållbara | ||
| flygbränslen syftar till att säkerställa lika villkor för användning och | ||
| leverans av hållbara flygbränslen. |
|
|
| Förslaget om SES2+, det gemensamma europeiska luftrummet, har | ||
| fortsatt att förhandlas kontinuerligt i trepartsförhandlingar mellan rådet, | ||
| Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger. Under det | ||
| svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd våren 2023 nåddes för första | ||
| gången sedan trilogerna startade 2021 en preliminär uppgörelse mellan | ||
| rådet och Europaparlamentet om ett kapitel i förslaget. Under det första | ||
| halvan av 2024 nåddes en överenskommelse mellan rådet och | ||
| Europaparlamentet. Den antagna förordningen – Europaparlamentets och | ||
| rådets förordning (EU) 2024/2803 av den 23 oktober 2024 om genom- | ||
| förandet av det gemensamma europeiska luftrummet – antogs i oktober | ||
| 2024. Vidare beslutades under hösten 2022 en EU-förordning som ger | ||
| möjligheter till flygbolag och flygplatser att anpassa sig till de negativa | ||
| effekterna av epidemiologiska situationer (t.ex. covid-19-pandemin) och | ||
| militära angrepp (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) | ||
| 2022/2038 av den 19 oktober 2022 om ändring av rådets förordning (EEG) | ||
386 | nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av | ||
ankomst- och avgångstider vid unionens flygplatser på grund av en epidemiologisk situation eller militär aggression).
Bland övrigt internationellt arbete kan särskilt arbetet inom den internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) noteras. Som en förberedelse inför generalförsamlings möte under hösten 2022 anordnades i juli 2022 ett högnivåmöte för att främja en global överenskommelse om ett långsiktigt mål för den globala luftfartens koldioxidutsläpp (Long Term Aspirational Goal, LTAG), där Sverige medverkade. Vid Icaos general- församling 2022 antogs sedan detta mål, då Icaos medlemsländer bl.a. beslutade att kollektivt verka för att den internationella luftfartens utsläpp av koldioxid ska vara nettonoll år 2050. I november 2023 anordnades Icaos tredje konferens om alternativa bränslen inom luftfarten (CAAF/3) och mötet enades om ett globalt ramverk och mål om 5 procent växthusgasreduktion genom alternativa flygbränslen till 2030.
I juli 2023 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda frågeställningar som aktualiseras av användandet av drönare och dess roll i transportsystemet i Sverige. Syftet med uppdraget var att stärka förutsättningarna för en konkurrenskraftig drönarbransch i Sverige och EU samt främja en säker, hållbar och effektiv användning av drönare som tar hänsyn till nationella förutsättningar och eventuella allmänna och enskilda motstående intressen. Uppdraget redovisades i augusti 2024 och under hösten 2024 har redovisningen remissbehandlats.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s. 42) att den avser att fortsätta det strategiska arbetet avseende flygets konkurrenskraft och i november 2023 höll infrastruktur- och bostadsministern ett dialogmöte med aktörer om hur luftfartens konkurrenkraft kan stärkas.
Den 20 december 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare, som ska fungera som samordnare, i uppdrag att föra dialog med berörda aktörer för att identifiera och föreslå åtgärder som kan genomföras på såväl kort som lång sikt för ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet till och från Arlanda flygplats (dir. 2023:178). Syftet med samordnarens uppdrag var att ta fram underlag som kan bidra till att öka kapaciteten i infrastrukturen och förbättra tillgängligheten till och från Arlanda flygplats för att på så sätt stärka flygplatsens konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen ges bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Samordaren redovisade sitt uppdrag den 2 juni 2025 i slutbetänkandet Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet Åtgärder som stärker konkurrenskraften för Arlanda flygplats (SOU2025:67). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 17 oktober 2025.
Efter regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2024 ökades anslaget 1:12 Transportstyrelsen med 1 035 000 000 kronor för att i möjligaste mån undvika kraftiga avgiftshöjningar för flygbolagen som annars hade varit nödvändiga inom det gemensamma avgifts- utjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (GAS-systemet) (prop. 2023/24:99 utg. omr. 22, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:25).
Vidare har riksdagen efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 beslutat att avskaffa flygskatten från och med 1 juli 2025 (prop.
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
387
Skr. 2025/26:75 | 2024/25:1 volym 1b avsnitt 12.18 s. 331 f., bet. 2024/25:FiU1, rskr. |
Landsbygds- och | 2024/25:49). |
infrastruktur- | Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 återigen aviserat att den |
departementet | avser att fortsätta det strategiska arbetet avseende luftfartens |
| konkurrenskraft (prop. 2024/25:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s. 41). |
| Den 20 maj 2025 fick en bokstavsutredare i uppdrag att analysera och |
| föreslå hur tillgången till hållbara, fossilfria och koldioxidsnåla drivmedel |
| för sjöfarten och luftfarten i Sverige kan främjas (LI2025/01033). |
| Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2026. |
| Den 28 maj 2025 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i |
| uppdrag att utreda statens framtida roll som ägare och förvaltare av |
| flygplatser samt Bromma flygplats funktion (dir. 2025:55). Uppdraget ska |
| redovisas senast den 30 september 2026. |
| Därutöver har riksdagen, efter regeringens förslag i budgetpropositionen |
| för 2026, beslutat om åtgärder för att förbättra luftfartens konkurrenskraft |
| dels genom att anslaget 1:6 Ersättning avseende flygplatser, som bl.a. |
| används för bidrag till kommuner för driftstöd till icke-statliga flygplatser, |
| höjs med 318 miljoner kronor fr.o.m. 2026 (se redogörelsen under rskr. |
| 2016/17:101), dels genom en höjning av anslaget 1:12 med 10 miljoner |
| kronor för arbetet med att förbättra förutsättningarna för fler direktlinjer |
| till Sverige och Stockholm-Arlanda (prop. 2025/26:1 utg.omr. 22 avsnitt |
| 3.5.6 s. 65–66 och avsnitt 3.5.12 s. 76–77, bet. 2025/26:TU1, rskr. |
| 2025/26:127). |
| Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 2 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om behovet av en nationell flygstrategi |
| som värnar de regionala flygplatserna (bet. 2017/18:TU1 s. 21 f.). |
| Trafikutskottet anför att de problem som de regionala flygplatserna i dag |
| upplever inte får en tillräckligt ingående och allsidig belysning i den |
| flygstrategi som regeringen presenterat. Utskottet menar även att den |
| föreslagna flygskatten riskerar att försämra möjligheterna för de regionala |
| flygplatserna. Därutöver anser utskottet att det behövs en översyn av de |
| regionala flygplatsernas möjligheter att långsiktigt kunna bidra till |
| tillväxten. Regeringskansliets arbete med en översyn av de svenska icke |
| statliga flygplatserna påbörjades, i enlighet med den nationella |
| flygstrategin, 2018. Under 2020 gavs arbetet tillfälligt lägre prioritet på |
| grund av behovet av akuta åtgärder till flygplatserna till följd av |
| coronapandemin. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd |
| om 100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser (prop. |
| 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Med anledning av |
| den pågående pandemin fanns behov av att komplettera det nationella nätet |
| av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära |
| beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för |
| samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. |
| ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket |
| att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskaps- |
| flygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). |
| Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter |
| t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 |
| (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog |
388 | regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om |
att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301) och i december 2022 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414). Den 20 december 2023 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2024 (LI2023/03890) och den 19 december 2024 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2025 (LI2024/02408).
Den 23 november 2023 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förbereda en funktion för att koordinera öppnande av beredskaps- flygplatser. Uppdraget redovisades den 8 april 2024. Regeringen beslutade den 7 november 2024 om en ändring av förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket som anger att Trafikverket ska ansvara för att koordinera öppnande av beredskapsflygplatser och ge service och och information till operatörer av samhällsviktigt flyg (SFS 1003). Förord- ningsändringen trädde i kraft den 15 december 2024.
Efter regeringens förslag inrättades under 2022 ett tillfälligt driftstöd till regionala flygplatser om 100 miljoner kronor (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172).
Den 30 maj 2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige (I2022/01211). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remiss- behandlats.
Den 18 april 2024 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att utreda, förbereda och vidta nödvändiga åtgärder för att ge kommunala och regionala myndigheter möjlighet att komplettera det statliga utbudet av flyglinjer med allmän trafikplikt. Uppdraget redovisades den 31 januari 2025 i rapporten Ökat regionalt inflytande avseende flyglinjer med allmän trafikplikt (LI2025/00230). Rapporten har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 30 maj 2025. Beredning pågår inom Regeringskansliet med inriktningen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder under 2026.
Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 har det statliga bidraget för driftstöd till regionala icke-statliga flygplatser ökat med 107 miljoner kronor (prop. 2023/24:1 utg. omr. 22, bet. 2023/24:TU1, rskr. 2023/24:93). Regeringen beslutade den 20 juni 2024 förordningen (2024:532) om statsbidrag för icke-statliga flygplatser. Förordningen innehåller bestämmelser om statsbidrag till kommuner för att finansiera delar av icke-statliga flygplatsers driftunderskott. Genom förordningen, som trädde i kraft den 1 januari 2025, upphävdes förordningen (2006:1577) om statsbidrag för icke statliga flygplatser.
Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 har, dels det statliga bidraget till kommuner för driftstöd till regionala icke-statliga flygplatser ökat med 318 miljoner kronor, dels den statliga ersättningen till de 27 beredskapsflygplatserna ökat med 33 miljoner kronor (prop. 2025/26:1 utg. omr. 22 avsnitt 3.5.6 s. 65–66 och avsnitt 3.5.12 s. 76, bet. 2025/26:TU1, rskr. 2025/26:127). Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
389
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
390
16. Rskr. 2017/18:174
Biologisk mångfald
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 20), 2019/20:75 (M 13), 2020/21:75 (M 12), 2021/22:75 (M 12), 2022:23/75 (LI 21), 2023/24:75 (LI 18) och 2024/25:75 (LI 16).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om utvärdering av viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av att utvärdera viltförvaltningsdelegationernas arbete i syfte att säkerställa det regionala inflytandet (bet. 2017/18:MJU10 s. 20 f.).
Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla dele- gater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 feb- ruari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdele- gationer (SFS 2017:166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårds- organisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och eko- turismföretagen av en ledamot. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet (dir. 2023:108). Utredningen antog namnet Utredningen om en ny jakt- och viltvårdsmyndighet. I uppdraget ingick att analysera om det statliga åtagandet inom jakt- och viltvårdsområdet bör omprövas och utreda formerna för samt föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet som ska ansvara för viltförvaltningen på nationell nivå. Regeringen beslutade genom tilläggsdirektiv den 7 november 2024 att utredningstiden förlängs till den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Viltförvaltningsdelegationerna är en central del av länsstyrelsens arbete med viltförvaltning och ingår därmed i uppdraget.
Den 7 maj 2025 överlämnade Utredningen om en ny jakt- och viltvårdsmyndighet betänkandet En ny nationell myndighet för viltförvaltning (SOU 2025:50). Utredningen har dock inte analyserat viltförvaltningsdelegationerna närmare och föreslår inga förändringar rörande dessa. Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.
17. Rskr. 2017/18:182
Fiskeripolitik
Mot. 2017/18:3346 yrkande 10, 2017/18:3855 yrkande 51 och 52, 2017/18:3717 yrkande 9, bet. 2017/18:MJU13
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 62), 2019/20:75 (N 25), 2020/21:75 (N 17), 2021/22:75 (N 15), 2022/23:75 (LI 22), 2023/24:75 (LI 19) och 2024/25:75 (LI 17).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om regelverket som reglerar vattenbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en översyn av det regelverk som regle- rar vattenbruket för att underlätta långsiktiga utvecklingsmöjligheter för det svenska vattenbruket och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU13 s. 8). Regeringen uppdrog i augusti 2018 åt Statens jord-
bruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till förändringar och förenklingar. Uppdraget redovisades, efter att regeringen förlängt uppdraget, den 30 september 2020. Den 31 maj 2021 redovisade Havs- och vattenmyndigheten och Statens jordbruksverk en ny gemensam strategi för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen samt nya sektorsspecifika handlingsplaner, inklusive en specifik för vatten- brukssektorn.
I syfte att snabba på utvecklingen av ett hållbart vattenbruk har rege- ringen föreslagit ytterligare resurser för nationell medfinansiering av kom- mande havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram. Genom budgetproposi- tionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utg.omr. 23) ökades anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 med 79 miljoner kronor per år, dvs. en förstärkning med totalt 474 miljoner kronor under program- perioden. Det årliga utfallet kommer att vara beroende av programmets genomförandetakt.
Inom ramen för livsmedelsstrategin bedriver Tillväxtverket ett arbete för att förenkla tillståndsprocesserna inom vattenbruket. Tillväxtverket rapporterar årligen hur detta arbete fortskrider.
Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven En moder- niserad fiskelag och förbättrade förutsättningar att bedriva vattenbruk (dir. 2022:92). En särskild utredare fick i uppdrag att göra en översyn av regelverket på fiskeområdet i syfte att få till stånd en sammanhållen lag- stiftning med en tydlig systematik och att anpassa regelverket till de nya unionsbestämmelserna om fiskerikontroll. Utredaren skulle även se över hur bestämmelserna om vattenbruk kan förenklas för att främja ett mer konkurrenskraftigt och hållbart vattenbruk. Utredaren redovisade delbetänkandet Förenklade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk (SOU 2023:74) den 6 december 2023. Delbetänkandet har remissbehandlats. Av de inkomna svaren framgår att en övervägande andel av remissinstanserna ser positivt på utredningens slutsatser och förslag.
Den 13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk (prop. 2024/25:136). I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr, 23. avsnitt 2.6.2 s. 39–40) redogjorde regeringen för vidtagna åtgärder och ansåg att tillkännagivandet genom åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
18. Rskr. 2017/18:216
Skogspolitik
Mot. 2017/18:3354 yrkande 5, bet. 2017/18:MJU17
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 66), 2019/20:75 (N 27), 2020/21:75 (N 18), 2021/22:75 (N 16), 2022/23:75 (LI 24), 2023/24:75 (LI 21) och 2024/25:75 (LI 18).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om långsiktiga förutsättningar för skogsbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en god incitamentsstruktur
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
391
Skr. 2025/26:75 | för ett hållbart skogsbruk bör säkerställas och att en översyn av lagstift- |
Landsbygds- och | ningen på området därför bör genomföras och tillkännagett detta för rege- |
infrastruktur- | ringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 14). Regeringen beslutade den 18 juli 2019 |
departementet | kommittédirektivet Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård |
| i skogen (dir. 2019:46). I uppdraget ingick att undersöka möjligheterna |
| och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla |
| skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur inter- |
| nationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en |
| växande cirkulär bioekonomi. Utredningen lämnade den 30 november |
| 2020 sitt betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och natur- |
| vård i skogen (SOU 2020:73). Regeringen beslutade vidare den 20 maj |
| 2020 att tillsätta en utredning om en översyn av artskyddsförordningen |
| (dir. 2020:58). Utredningen lämnade den 10 juni 2021 betänkandet Skydd |
| av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51). Betänkandet har |
| remissbehandlats. |
| Lagstiftningen inom det skogliga området har därmed utretts. Den |
| 10 november 2021 beslutade regeringen propositionen Stärkt äganderätt, |
| flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med |
| frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) och ansåg därmed tillkänna- |
| givandet som tillgodosett när det gäller inriktningen för att säkerställa en |
| god incitamentsstruktur för hållbart skogsbruk. |
| Frågor om artskydd och översyn av artskyddförordningen (2007:845) |
| bereds fortfarande. Regeringen gav den 13 april 2022 Naturvårdsverket |
| och Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram förebyggande strategier, arbets- |
| sätt, riktlinjer och vägledningar för artskydd i skogen (M2022/00809). |
| Uppdraget redovisdes den 28 september 2023. Regeringen har den 16 juni |
| 2022 ändrat artskyddsförordningen (2007:845) så att skyddsbestämmel- |
| serna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den |
| 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) och |
| rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livs- |
| miljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) har inför- |
| livats var för sig i förordningen. Ändringen trädde i kraft den 1 oktober |
| 2022. |
| Högsta domstolen har i en dom den 5 april 2023 konstaterat att det under |
| speciella omständigheter kan finnas en rätt till ersättning enligt allmänna |
| principer för den begränsning i markanvändningen som artskyddsförord- |
| ningen medför (NJA 2023 s. 291). |
| Regeringen meddelade i budgetpropositionen för 2023 att den kommer |
| att ta ställning till behovet av att se över tillämpliga bestämmelser i |
| miljöbalken (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.22 s. 74). |
| Regeringen avsåg att särskilt utreda nationell fridlysning och ersätt- |
| ningsfrågor kopplade till artskyddet. |
| Den 7 februari 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven En robust |
| skogspolitik som ser skogen som en resurs (dir. 2024:16). En särskild |
| utredare fick i uppdrag att genomföra en översyn av den nationella |
| skogspolitiken givet utvecklingen sedan den skogspolitiska reformen |
| 1993, inklusive policyutvecklingen inom EU, samt överväga åtgärder för |
| ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk som stärker |
| näringsfriheten och investeringsviljan. Utredningen antog namnet 2024 |
| års skogspolitiska utredning. Den 19 december 2024 redovisade utredaren |
392 |
|
delbetänkandet Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk (SOU 2024:91). Delbetänkandet har remissbehandlats. bereds i Regeringskansliet.
Regeringen beslutade den 20 augusti 2024 att ge en bokstavsutredare i uppdrag att bistå Klimat- och näringslivsdepartementet i arbetet med att utreda, ta fram och bereda förslag till dels ändrade bestämmelser om nationell fridlysning, dels bestämmelser om en rätt till ersättning för begränsningar i markanvändningen (rådighetsinskränkningar) till följd av bestämmelser om fridlysning (KN 2024:D).
Bokstavsutredarens arbete utgör ett komplement till betänkandet Skydd av arter – vårt gemensamma arv (SOU 2021:51), som har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.
Som ett led i arbetet med bokstavsutredarens förslag har promemorian Skyddet genom nationell fridlysning anpassas till arternas skyddsbehov och andra angelägna intressen (KN2025/01529) utarbetats inom Regeringskansliet och den promemorian har remissbehandlats.
Vidare, och även detta som ett led i arbetet med bokstavsutredarens förslag, gav regeringen den 24 juli Naturvårdsverket i uppdrag att se över vilka arter som bör vara nationellt fridlysta (KN2025/01532). I en delredovisning av uppdraget den 21 november 2025 lämnade Naturvårdsverket förslag till nationellt fridlysta arter (KN2025/02172). Naturvårdsverkets förslag kommer att remitteras och beredas vidare innan regeringen kan ta ställning till ändringar utifrån Naturvårdsverkets förslag.
Som ett led i det fortsatta arbetet med beredning av förslagen i betänkandet Skydd av arter – vårt gemensamma arv om ersättning för rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet har det inom Regeringskansliet utarbetats en promemoria, Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet (KN2025/00002). Även den promemorian har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 4 februari 2026.
Den 28 augusti 2025 redovisade 2024 års skogspolitiska utredning slutbetänkandet En robust skogspolitik för aktivt skogsbruk (SOU 2025:93). Slutbetänkandet har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 16 december 2025. Regeringen planerar att besluta en skogsproposition i april 2026. Inriktningen är att förslag från delbetänkandet samt vissa delar av slutbetänkandet ska ingå i den propositionen. Slutbetänkandet bereds i övrigt vidare.
Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
19. Rskr. 2017/18:401
Ny djurskyddslag
Prop. 2017/18:147, bet. 2017/18:MJU24
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 86), 2019/20:75 (N 31), 2020/21:75 (N 20), 2021/22:75 (N 17), 2022/23:75 (LI 26), 2023/24:75 (LI 24) och 2024/25:75 (LI 20).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 17 om djurförbud och omhändertagande (reservation 18)*: Riks- dagen har ställt sig bakom vad som anförs i reservationen (bet. 2017/18:MJU24 s. 108 f.) om beslutsprocessen för djurförbud och till- kännagett detta för regeringen. Regeringen avser att se över frågan om
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
393
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
394
beslutsprocessen för djurförbud vid lämpligt tillfälle. Punkten är inte slut- behandlad.
Riksmötet 2018/19
20. Rskr. 2018/19:147
Skyddet av värdefull skog
Skr. 2018/19:25, bet. 2018/19:MJU8
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 35), 2020/21:75 (N 23), 2021/22:75 (N 20), 2022/23:75 (LI 28), 2023/24:75 (LI 25) och 2024/25:75 (LI 21).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 20 om bioekonomistrategi och nationellt skogsprogram (reservation 27)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om bioekonomistrategi och nationellt skogsprogram (bet. 2018/19:MJU8 s. 75). I propositionen En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) och i budgetproposi- tionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 23) angav regeringen att regeringen tillsammans med de gröna näringarna bör ta fram en svensk bioekonomistrategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa och syssel- sättning i hela landet samt skapar miljö- och klimatnytta. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen samt Sveriges lant- bruksuniversitet fick i regleringsbrev 2021 i uppdrag att bistå Regeringskansliet i arbetet med den nationella bioekonomistrategin och därtill knutna handlingsplaner. Regeringen initierade en nära och fortlöpande dialog med de gröna näringarna. Inom ramen för arbetet med att ta fram Sveriges första nationella bioekonomistrategi höll regeringen under 2021 två dialogmöten med näringsföreträdare från bl.a. skogs-, jordbruks- och fiskerinäringen, forskningsaktörer samt myndigheter och miljöorganisationer för att samla in erfarenheter och synpunkter kring vad som krävs för att utveckla en konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi. Regeringen beslutade den 17 juni 2022 kommittédirektiven En nationell bioekonomistrategi – ett verktyg för den gröna industriella omställningen (dir. 2022:77). Utredningen tog namnet Bioekonomiutredningen.
Den 29 mars 2023 överlämnade Bioekonomiutredningen delbetän- kandet Förnybart i tanken (SOU 2023:15), som innehåller en analys av och förslag till åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande biodrivmedel baserat på inhemska råvaror i Sverige. Vidare finns förslag till långsiktigt produktionsstöd för produktion av flytande hållbara förnybara drivmedel. Den 1 december 2023 överlämnade Bioekonomi- utredningen slutbetänkandet En hållbar bioekonomistrategi – för ett väl- mående fossilfritt samhälle (SOU 2023:84). Betänkandet innehåller förslag till en nationell strategi inklusive uppföljningsbara mål och åtgärder för en hållbar, konkurrenskraftig och växande bioekonomi. Delbetänkandet och slutbetänkandet har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 30 augusti 2024. Slutbetänkandet innehåller bl.a. ett förslag om en nationell forskarskola inom bioekonomiområdet. Regeringen har i propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) angett att en nationell forskarskola bioekonomi
etableras och vidare aviserat att det, inom ramen för Formas anslagsökning för forskning, avsätts 15 miljoner kronor 2026 för en forskarskola om bioekonomi och att därefter beräknas 20 miljoner kronor 2027 och 27 miljoner kronor 2028 för detta ändamål. I enlighet med aviseringen i propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) gav regeringen den 6 mars 2025 Formas i uppdrag att stödja forskning och innovation inom områdena bioekonomi, livsmedel samt landsbygder och regional utveckling (LI2025/00550). Uppdraget redovisades den 13 oktober 2025. I uppdraget ingår bland annat att skapa ett nytt forsknings- och innovationsprogram med fokus på cirkulär bioekonomi inklusive skog och att utforma och inrätta en tioårig nationell forskarskola inom området bioekonomi i linje med förslaget i bioekonomiutredningens slutbetänkande. Formas har för genomförandet av uppdraget skapat programmet Biosociety.
Den 20 maj 2025 fick en bokstavsutredare i uppdrag att analysera och föreslå hur tillgången till hållbara, fossilfria och koldioxidsnåla drivmedel för sjöfarten och luftfarten i Sverige kan främjas (LI2025/01033). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2026. Av tillkännagivandet följer bland annat att riksdagen anser att det finns ett stort behov av att skapa bättre förutsättningar och långsiktiga spelregler för förnybara biobränslen samt säkerställa en bred råvarubas. Detta bedöms, i någon mån, ligga inom ramen för uppdraget för den pågående bokstavsutredningen som bl.a. ska analysera hur tillgången till hållbara, fossilfria och koldioxidsnåla drivmedel kan tillgodoses genom produktion i Sverige och genom import. Bioekonomiutredningens förslag om långsiktigt produktionsstöd för produktion av flytande förnybara drivmedel bedöms också, i någon mån, ligga inom ramen för den nämnda pågående bokstavsutredningen.
Förslagen i Bioekonomiutredningens del- och slutbetänkande bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
21. Rskr. 2018/19:165
Trafiksäkerhet
Mot. 2018/19:2901 yrkande 33, 2018/19:1121 yrkande 51, 2018/19:1207, 2018/19:1302, 2018/19:1440, 2018/19:1561, 2018/19:1845, 2018/19:2734 yrkande 39 och 2018/19:2901 yrkande 32, bet. 2018/19:TU7
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 33), 2020/21:75 (I 19), 2021/22:75 (I 18), 2022/23:75 (LI 29). 2023/24:75 (LI 26) och 2024/25:75 (LI 22).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 11 om fördjupad översyn av förarutbildningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför dels om behovet av en generell översyn av förarutbildningen, dels om att antalet tillstånd som en handledare kan ha bör begränsas till tio och att möjligheten att införa tillståndsplikt för innehav av fordon med dubbelkommando bör ses över (bet. 2018/19:TU7 s. 79 f.).
Trafikverket och Transportstyrelsen har genomfört en översyn av förar- utbildningen och överlämnade i januari 2019 en rapport till Regerings-
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
395
Skr. 2025/26:75 | kansliet (Infrastrukturdepartementet) med förslag om ett nytt förarutbild- |
Landsbygds- och | ningssystem för personbil. Dessutom har Statens väg- och transport- |
infrastruktur- | forskningsinstitutet under 2018 utvärderat begränsningen för handledare |
departementet | att handleda fler än 15 elever under en femårsperiod. Utvärderingen visade |
| att begränsningen troligen inte hade haft avsedd effekt, utan snarare lett |
| till att osynliggöra problemen, eftersom den som utför illegal verksamhet |
| inte längre ansöker om handledartillstånd. Regeringen uppdrog den |
| 5 september 2019 åt Transportstyrelsen att föreslå åtgärder mot fusk vid |
| förarprov och illegal utbildningsverksamhet. I uppdraget ingick att |
| överväga ytterligare begränsning av antalet handledartillstånd som en |
| person kan ha samt införande av en begränsning att endast Trafikverkets |
| eller godkänd trafikskolas fordon får användas vid prov. Transport- |
| styrelsen redovisade den 1 oktober 2020 uppdraget i rapporten Uppdrag |
| att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildnings- |
| verksamhet. Transportstyrelsens rapport (LI2023/01073) remissbehandla- |
| des. Efter remissbehandlingen beslutade regeringen den 29 juli 2021 en |
| ändring i körkortsförordningen (1998:980) som innebär att vid körprov för |
| körkortsbehörighet B får endast fordon användas som ägs eller innehas av |
| Trafikverket, en trafikskola med tillstånd eller en gymnasieskola. |
| Regeringen beslutade samtidigt en ändring i vägtrafikdataförordningen |
| (2019:382) som innebär ett krav på registrering av den elev som ett |
| handledarskap avser, vilket har möjliggjort för Transportstyrelsen att |
| ytterligare begränsa antalet elever som en handledare kan ha till fem. De |
| båda förordningsändringarna trädde i kraft den 1 december 2021. |
| Den 21 juni 2022 antog riksdagen de lagändringar som regeringen |
| föreslog i propositionen Åtgärder mot fusk vid förarprov och mot illegal |
| utbildningsverksamhet på transportområdet (prop. 2021/22:190, bet. |
| 2021/22:TU19, rskr. 2021/22:430). Lagändringarna innebär att regeringen |
| eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter |
| om avstängning från prov på transportområdet och att illegal utbildnings- |
| verksamhet på transportområdet straffbeläggs i större utsträckning än |
| tidigare samt att befintliga straffbestämmelser skärps. Som en följd av |
| lagändringarna beslutade regeringen den 17 november 2022 ett antal |
| förordningsändringar som innebär bl.a. att Trafikverket ska stänga av den |
| som genom användning av otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker |
| vilseleda vid olika typer av trafikprov hos verket från deltagande i prov |
| som hålls enligt samma lag i antingen ett eller två år. |
| Regeringen gav den 23 februari 2023 Transportstyrelsen i uppdrag att |
| göra en översyn av förarutbildningssystemet och föreslå nödvändiga |
| författningsändringar som följer av översynen. Transportstyrelsen redo- |
| visade uppdraget den 15 september 2024 i rapporten Översyn av |
| förarutbildningen för behörighet B. |
| I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 22 avsnitt |
| 3.3.3 s. 24–25) redogjorde regeringen för de vidtagna åtgärderna och |
| ansåg att tillkännagivandet med dessa är tillgodosett och slutbehandlat. |
| Punkten är slutbehandlad. |
| 22. Rskr. 2018/19:188 |
| Djurskydd |
396 | Mot. 2018/19:1287. 2018/19:2425, 2018/19:2736, bet. 2018/19:MJU11 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 39), 2020/21:75 (N 27), 2021/22:75 (N 24), 2022/23:75 (LI 32), 2023/24:75 (LI 27) och 2024/25:75 (LI 23).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 15 om förprövning av djurstallar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa det obligatoriska kravet på förprövning av djurstallar och förenkla reglerna för hur djurstallar ska byggas (bet. 2018/19:MJU11 s. 52 f.). Regeringen bedömer att en konse- kvensanalys bör genomföras för att utformningen av regler ska ta tillvara alla behov som t.ex. företagens administrativa börda och djurskydds- aspekter. Den 9 februari 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd (dir. 2023:19). En särskild utredare skulle analysera hur djurskydds- bestämmelser påverkar konkurrenskraften och föreslå åtgärder, med bibehållna högt ställda djurhållningskrav, för att stärka konkurrenskraften för svenska livsmedelsproducenter. En del av utredningens uppdrag var att analysera för- och nackdelar ur konkurrenskrafts- och djurskyddssynpunkt med det obligatoriska kravet på förprövning och konsekvenserna av att ta bort kravet. Betänkandet Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56) överlämnades den 29 augusti 2024. Utredningen föreslår bl.a. att kravet på förprövning av djurstallar ska behållas men förbättras och förenklas. Utredningen bedömer att för- prövningen har bidragit till ett gott djurskydd och att den besparat djurägare kostsamma ombyggnationer i efterhand. Utredningen konsta- terar vidare att det råder en samstämmighet bland näring, myndigheter, branschorganisationer och intresseorganisationer om att behålla förprövningen. Slutligen konstaterar utredningen att det fortsatt finns förbättringspotential även om förprövningen utvecklats i rätt riktning och att det huvudsakligen är samma förbättringsområden som framkommit i tidigare utredningar. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 1 april 2025. Beredning av remissvaren och betänkandets förslag om förprövning pågår inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2019/20
23. Rskr. 2019/20:185
Fiskeripolitik
Mot. 2019/20:601 yrkande 12, 1618 yrkande 2, 2666 yrkande 20, 22 och 23 och 3267 yrkande 25, bet. 2019/20:MJU11
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 33), 2021/22:75 (N 28), 2022/23:75 (LI 37), 2023/24:75 (LI 30) och 2024/25:75 (LI 26). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 9 om förutsättningarna för vattenbruk*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta ytter- ligare åtgärder för att underlätta utvecklingen av vattenbruket och skynd- samt se över regelverket för att öka graden av vattenbruk (bet. 2019/20:MJU11 s. 31). Regeringen uppdrog den 16 augusti 2018 åt Statens jordbruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten,
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
397
Skr. 2025/26:75 | analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som |
Landsbygds- och | utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till föränd- |
infrastruktur- | ringar och förenklingar. Uppdraget redovisades, efter att regeringen |
departementet | förlängt uppdraget, den 30 september 2020. Den 31 maj 2021 redovisade |
| Havs- och vattenmyndigheten och Statens jordbruksverk även en ny |
| gemensam strategi för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fiske- |
| turismen samt nya sektorsspecifika handlingsplaner, inklusive en specifik |
| strategi för vattenbrukssektorn. |
| I syfte att snabba på utvecklingen av ett hållbart vattenbruk har rege- |
| ringen föreslagit ytterligare resurser för nationell medfinansiering av |
| kommande havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram. I enlighet med budget- |
| propositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 23 Areella |
| näringar, landsbygd och livsmedel, avsnitt 2.9.28) ökades anslaget 1:28 |
| Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 med 79 miljoner kronor |
| 2022. Anslaget beräknas öka med samma belopp 2023–2027. |
| Inom ramen för livsmedelsstrategin bedriver Tillväxtverket ett arbete för |
| att förenkla tillståndsprocesserna inom vattenbruket. Tillväxtverket |
| rapporterar årligen hur detta arbete fortskrider. |
| Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven En |
| moderniserad fiskelag och förbättrade förutsättningar att bedriva vatten- |
| bruk (dir. 2022:92). En särskild utredare fick i uppdrag att göra en översyn |
| av regelverket på fiskeområdet i syfte att få till stånd en sammanhållen |
| lagstiftning med en tydlig systematik och att anpassa regelverket till de |
| nya unionsbestämmelserna om fiskerikontroll. Utredaren skulle även se |
| över hur bestämmelserna om vattenbruk kan förenklas för att främja ett |
| mer konkurrenskraftigt och hållbart vattenbruk. Utredaren redovisade del- |
| betänkandet Förenklade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk (SOU |
| 2023:74) den 6 december 2023. Delbetänkandet har remissbehandlats. Av |
| de inkomna svaren framgår att en övervägande andel av remissinstanserna |
| ser positivt på utredningens slutsatser och förslag. |
| Den 13 mars 2025 beslutade regeringen propositionen Förbättrade |
| förutsättningar för ett hållbart vattenbruk (prop. 2024/25:136). I |
| budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 |
| s. 39 f.) redogjorde regeringen för vidtagna åtgärder och ansåg med |
| hänvisning till dessa att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. |
| Punkten är slutbehandlad. |
| 24. Rskr. 2019/20:186 |
| Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor |
| Skr. 2019/20:66, bet. 2019/20:FiU22 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 61), 2021/22:75 (Fi 32), |
| 2022/23:75 (Fi 24), 2023/24:75 (LI 31) och 2024/25:75 (LI 27). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 3 om amorteringskravet och andra frågor om makrotillsyn och |
| hushållens skuldsättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det |
| som utskottet anför om att regeringen samlat bör utvärdera effekterna av |
| makrotillsynsåtgärder och även återkomma med förslag till åtgärder för att |
| underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden (bet. |
398 | 2019/20:FiU22 s. 24 f.). Regeringen gav den 20 december 2020 Finans- |
|
inspektionen i uppdrag att göra en samlad utvärdering av effekterna av vidtagna makrotillsynsåtgärder. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. Utvärderingen visar att de åtgärder som Finansinspektionen vidtagit har bidragit till att bromsa både skuldtillväxten och bostadsprisutvecklingen och att fler hushåll amorterat på sina bolån. Åtgärderna har därutöver motverkat att långivare använder höga belåningsgrader eller låg amortering som konkurrensmedel. Sammantaget har Finansinspektionens åtgärder lett till att hushållen hade större motståndskraft att klara av både effekter till följd av pandemin och ränteuppgångar under 2021 än vad de annars skulle ha haft. I budgetpropositionen för 2023 behandlade regeringen tillkännagivandet och instämde i Finansinspektionens bedöm- ning. Tillkännagivandet bedömdes därför vara tillgodosett när det gäller utvärdering av makrotillsynsåtgärder (prop. 2022/23:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.3.1).
Regeringen beslutade den 3 december 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag på åtgärder för att underlätta för hushåll som för första gången ska köpa en bostad (förstagångsköpare) (dir. 2020:125). Regeringen beslutade den 2 september 2021 att ge utredningen förlängd utredningstid (dir. 2021:66). Utredningen överlämnade den 4 april 2022 betänkandet Startlån till förstagångsköpare av bostad (SOU 2022:12). I betänkandet lämnas förslag om ett startlån med syfte att få fler förstagångsköpare att klara kontantinsatsen till en ägd bostad. Betänkandet har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.
Regeringen beslutade den 13 april 2023 kommittédirektiven Översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder (dir. 2023:53). Enligt direktiven skulle kommittén se över låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder. Kom- mittén skulle analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder kan utformas för att hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd och på det sättet bidra till en ändamålsenlig tillämpning av åtgärderna. I syfte att göra det möjligt för fler människor att äga sitt boende, sänka tröskeln för inträde på den ägda bostadsmarknaden och bidra till att färre bolånetagare kompletterar lån mot säkerhet i bostad med lån utan säkerhet (blancolån) vid bostadsköp, gav regeringen den 25 januari 2024 Finans- inspektionen i uppdrag att ta ställning till en höjning av begränsningen av belåningsgraden vid krediter mot säkerhet i bostad (bolånetaket) från 85 procent till 90 procent (Fi2024/00170). Finansinspektionen redovisade uppdraget den 22 februari 2024.
Kommittén om översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder överlämnade betänkandet Reglering av hushållens skulder (SOU 2024:71) den 4 november 2024. Kommittén föreslår bland annat ett bolånetak på omkring 90 procent, att det skärpta amorteringskravet avskaffas och ersätts med ett enhetligt amorteringskrav om 1 procent för belåningsgrader över 50 procent och att det införs ett skuldkvotstak för bolånen på 550 procent av bruttoinkomsten tillsammans med en flexibilitetskvot på 10 procent av nyutlåningen. Av försiktighetsskäl föreslår kommittén att åtgärderna ska implementeras stegvis.
Promemorian Utveckling av makrotillsynsområdet har tagits fram inom Regeringskansliet (Fi2025/01375). Promemorian innehåller förslag som beskrivs underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden, däribland höjning av bolånetaket till 90 procent. I promemorian föreslås lagändringar vilka föreslås träda i kraft den 1 april 2026. Promemorian har
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
399
Skr. 2025/26:75 | remitterats och remisstiden gick ut den 17 oktober 2025. Den 18 december | |||||||||
Landsbygds- och | 2025 | beslutade | regeringen | lagrådsremissen | Utveckling | av | ||||
infrastruktur- | makrotillsynsområdet. I lagrådsremissen föreslås bland annat att det | |||||||||
departementet | skärpta amorteringskravet tas bort, att när det gäller bostadskrediter med | |||||||||
| belåningsgrader som inte överstiger 50 procent ska kreditgivare verka för | |||||||||
| att de amorteras i syfte att upprätthålla en sund amorteringskultur och att | |||||||||
| bolånetaket ska få uppgå till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid | |||||||||
| köp av en ny bostad och 80 procent av bostadens marknadsvärde när det | |||||||||
| gäller | krediter | som | tas för | att utöka en befintlig bostadskredit. Den | |||||
| 5 februari 2026 beslutade regeringen propositionen Utveckling av | |||||||||
| makrotillsynsområdet (prop. 2025/26:119). I propositionen föreslås bl.a. | |||||||||
| att det skärpta amorteringkravet tas bort, dvs. kravet på ytterligare | |||||||||
| amortering med | minst | 1 procent | om kredittagarens | samlade | |||||
| bostadskrediter | överstiger | 4,5 gånger | bruttoårsinkomsten, | och | att | ||||
400
bolånetaket ska få uppgå till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av en ny bostad och 80 procent av bostadens marknadsvärde när det gäller krediter som tas för att utöka en befintlig bostadskredit. Syftet med förslagen i propositionen är att bidra till en sund amorteringskultur, minskade trösklar på bostadsmarknaden och bättre förutsättningar för olika grupper att äga sin bostad utan att det görs avkall på den finansiella stabiliteten.
Ärendet är under fortsatt beredning. Punkten är inte slutbehandlad.
25. Rskr. 2019/20:222
Handelspolitik
Mot. 2019/20:593 yrkande 23, 904 yrkande 2, 1012, 1362 yrkande 1 och 2, 2668 yrkande 27, 2774 yrkande 12 och 13 och 3257 yrkande 14, bet. 2019/20:NU15
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 37), 2021/22:75 (N 29), 2022/23:75 (LI 38), 2023/24:75 (LI 32) och 2024/25:75 (LI 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om handel med sälprodukter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handel med sälprodukter (bet. 2019/20:NU15 s. 8). I ett gemensamt svar på två skriftliga frågor (2021/22:710 och 714) har ansvarigt statsråd förmedlat bl.a. följande: Regeringen undersöker vilka möjligheter som finns att ta upp frågan om att häva EU-förbudet mot handel av sälprodukter, men bedömer möjlig- heterna att i nuläget lyckas med detta som små.
Regeringens har lyft frågan vid lämpliga och ändamålsenliga tillfällen inom ramen för EU-arbetet, bl.a. under rådsmötet för jordbruk och fiske den 17 mars 2022.
Av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1007/2009 om handel med sälprodukter framgår att medlemsstaterna vart fjärde år ska överlämna en rapport till kommissionen om de åtgärder som har vidtagits för att genomföra förordningen. Senaste rapporteringsperiod löpte ut den 31 december 2022 och rapporterades den 26 januari 2023. Statens jord- bruksverk ansvarar för Sveriges rapportering och tog upp frågan om att häva förbudet. Kommissionen ska sedan, inom tolv månader från utgången av varje rapporteringsperiod, överlämna en samlad rapport om
genomförandet av förordningen till Europaparlamentet och rådet. Kommissionen presenterade i oktober 2023 rapporten Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförande av förordning (EG) nr 1007/2009, ändrad genom förordning (EU) 2015/1775, om handel med sälprodukter (COM[2023] 633 final). Av slutsatsen i rapporten framgår att kommissionen under 2024 kommer att inleda en utvärdering av förordningen om handel med sälprodukter och av rådets direktiv 83/129/EEG av den 28 mars 1983 om införsel i medlemsstaterna av skinn från vissa sälungar och produkter av sådana skinn. Syftet är att bedöma deras funktion, ändamålsenlighet och inverkan i förhållande till deras mål och huruvida de fortfarande är ändamålsenliga. Detta kommer att inbegripa en bedömning av deras socioekonomiska effekter och deras inverkan på sälbestånden. På grundval av utvärderingsresultaten kommer kommissionen att överväga om det behövs ytterligare åtgärder.
I propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156 avsnitt 8.6 s. 55) bedömde regeringen att Sverige behöver verka för att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1007/2009 av den 16 september 2009 om handel med sälprodukter upphävs och att handel med sälprodukter från etisk jakt åter kan ske inom EU. Statens jordbruksverk, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårds- verket har under 2024 svarat på EU-kommissionens konsultation avseende utvärderingen av EU-förordningen om handel med sälprodukter. Parallellt med detta har kontakter tagits med kommissionen, på såväl politisk nivå som på tjänstemannanivå, vid vilka Sveriges inställning till handel med sälprodukter har framförts.
Regeringen har etablerat ett samarbete med Finland och Estland i syfte att påverka EU-kommissionen att häva eller förändra EU-förbudet mot handel med sälprodukter för att möjliggöra ett nyttjande av produkter från säljakt. Den 14 maj 2025 skickade jordbruks- respektive landsbygdsministrarna i Finland, Estland och Sverige en gemensam skrivelse till EU-kommissionärerna Jessika Roswall och Costas Kadis med en uppmaning till EU-kommissionen att EU-lagstiftningen som innebär förbud mot handel med sälprodukter behöver hävas eller förändras. Punkten är inte slutbehandlad.
26. Rskr. 2019/20:223
Väg- och fordonsfrågor
Mot. 2019/20:2738, 2019/20:2746 yrkande 9, 2019/20:1993, 2019/20:2044, 2019/20:2775 yrkande 12, 2019/20:3347 yrkandena 80 och 81, 2019/20:177, 2019/20:2597 yrkande 11 samt 2019/20:3246 yrkande 34, bet. 2019/20:TU11
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (I 34), 2021/22:75 (I 27), 2022/23:75 (LI 39), 2023/24:75 (LI 33) och 2024/25:75 (LI 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 9 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen bör dels verka för att möjliggöra storskaliga tester av självkörande fordon i verklig miljö, dels ge Trafikverket i uppdrag att utreda hur stor del av vägnätet som kan användas av självkörande fordon samt ta fram en underhållsstrategi för
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
401
Skr. 2025/26:75 | vägmarkeringar (bet. 2019/20:TU11 s. 73 f.). Regeringen beslutade den |
Landsbygds- och | 20 augusti 2020 förordningen (2020:754) om dels fortsatt giltighet av |
infrastruktur- | förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med självkörande fordon, |
departementet | dels ändring i samma förordning. Storskaliga försök på väg, liksom andra |
| försök med automatiserade fordon, har redan tidigare varit möjliga. Den |
| nämnda förordningen innebär att förordningen (2017:309) om |
| försöksverksamhet med automatiserade fordon permanentas och att vissa |
| förtydliganden görs avseende förutsättningarna för tillstånd till försöks- |
| verksamhet, såsom att tillstånd kan medges förutsatt att försöken |
| genomförs på ett säkert sätt och utan att verksamheten medför någon |
| väsentlig störning eller olägenhet för omgivningen. |
| Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) gav i juni 2020 en |
| bokstavsutredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende |
| dels ansvarsfördelning vid automatiserad körning av vägfordon, dels |
| främjandet av ökad användning av geostaket (I 2020:B). Utredaren |
| redovisade uppdraget i promemorian Ansvarsfrågan vid automatiserad |
| körning samt nya regler i syfte att främja en ökad användning av geostaket |
| (Ds 2021:28). Promemorian har remissbehandlats. |
| Företrädare för regeringen har deltagit aktivt i det internationella arbetet |
| för att främja försök och implementering av automatiserad körning av |
| fordon på ett säkert sätt både inom EU, UNECE och genom bilaterala |
| samarbeten. Inom UNECE har arbetet bland annat resulterat i förslag till |
| ändringar i 1968 års vägtrafikkonvention sluten i Wien, som tillåter |
| automatiserad körning i högre nivåer. Vidare pågår omfattande arbeten |
| inom EU för att underlätta uppkopplad och automatiserad körning. Vad |
| gäller de krav som kan ställas på infrastrukturen, data och uppkoppling |
| sker också arbete både nationellt och internationellt. Trafikverket tar |
| löpande fram underhållsplaner för bland annat markeringar och skyltar. |
| Regeringen gav den 28 oktober 2021 Trafikverket i uppdrag att redogöra |
| för vilka krav som ska ställas på den statliga väginfrastrukturens tillstånd |
| samt bedöma och redogöra för behov av åtgärder för att möjliggöra |
| användning av automatiserade fordon med förarstödjande teknik. I |
| uppdraget ingick bl.a. att ta fram en underhållsstrategi för vägmarkeringar |
| och annan viktig vägutrustning i syfte att främja och stödja automatiserade |
| fordon. Trafikverket redovisade uppdraget under sommaren 2022 i |
| rapporten Vägens stöd till automatiserade fordon (I2022/01520). |
| Rapporten utgör ett kunskapsunderlag för det fortsatta arbetet med frågan. |
| Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1426 av den |
| 5 augusti 2022 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och |
| rådets förordning (EU) 2019/2144 vad gäller enhetliga förfaranden och |
| tekniska specifikationer för typgodkännande av automatiska körsystem i |
| helautomatiserade fordon innehåller tekniska krav för fordon som är helt |
| automatiserade och som kan föras utan en förare på plats i fordonet. |
| Automatiserade fordon som uppfyller de tekniska kraven kan därmed |
| sättas på marknaden. Hittills har inga sådana fordon typgodkänts i Sverige. |
| Den 6 oktober 2023 remitterades promemorian Automatiserad körning |
| (LI2023/02996), som innehåller ett förslag till förordning som syftar till |
| att underlätta att automatiserade fordon utvecklas och sätts på marknaden |
| i Sverige. I förordningen föreslås att väghållaren får mandat att föreskriva |
| var typgodkända och helt automatiserade fordon får föras i enlighet med |
402 | kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1426. Efter avslutad |
remissbehandling har en remissammanställning upprättats. Under 2025 har remitterade produkter och remissyttrandena analyserats i relation till pågående regelutveckling om typgodkännande av fordon och teknikens mognad. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 14 om tunga transporter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för att dispenshanteringen för tunga transporter underlättas och förenklas, bl.a. genom att Trafikverket erbjuder kommuner möjligheten att till Trafikverket delegera beslut om dispenser för tunga transporter på väg (bet. 2019/20:TU11 s. 93 f.). Trafikverket initierade och finansierade ett projekt under 2020–2021 kopplat till det som anförs i tillkännagivandet. Projektet omfattade utvecklandet av en digital undantagsprocess (dispenshantering). Syftet var att med systemstöd ge ett bättre utnyttjande av undantagsfordon och infrastruktur i tid och rum. Det ska kunna leda till snabbare och flexiblare handläggning på lika villkor samt en bibehållen standard på väginfrastrukturen. Projektet utfördes av RISE Reseach Institutes of Sweden AB, som redovisade en rapport i oktober 2021. Rapporten innehåller en rad förslag på åtgärder som riktar sig till ett flertal aktörer. Några exempel på åtgärder är informationskampanjer, gemensamma it-system för Trafikverket och kommunerna, översyn av Transportstyrelsens förskrifter och att arbeta mot digital övervakning och uppföljning samt att genomföra en sanktionsväxling.
Regeringen gav den 15 december 2022 Trafikverket i uppdrag att utreda hur väghållarens handläggning av ärenden om undantag från kraven på mått, längd och vikt kan underlättas och förenklas. I uppdraget ingick att Trafikverket skulle redogöra för hur de rättsliga och praktiska möjligheterna ser ut för Trafikverket att, helt eller delvis, sköta ärendehandläggningen och fatta beslut om de undantag från trafik- förordningens (1998:1276) krav på mått, längd och vikt som i dag sköts av kommunala väghållare. Trafikverket skulle också utreda vilka möjliga förenklingar och effektiviseringar av undantagsprocessen som kan göras med bibehållen kvalitet i hanteringen och samtidigt inte riskera skador på infrastrukturen eller minska trafiksäkerheten. Trafikverket skulle vid uppdragets genomförande beakta gällande regler avseende väghållning i väglagen (1971:948). Trafikverket skulle också utreda om det krävs författningsförändringar och lämna nödvändiga författningsförslag samt utreda vilka kostnader som kan uppstå och hur dessa ska finansieras. Trafikverket redovisade uppdraget den 17 juni 2024 i rapporten Hantering av transportdispenser (LI2024/01327). Rapporten har remitterats. Remisstiden gick ut den 2 december 2024.
Den 28 maj 2025 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att göra en fördjupad analys om hantering av undantag från krav på mått, längd och vikt (LI2025/01085). Analysen skulle avse förutsättningarna för ett helt eller delvis övertagande från kommunerna av hanteringen av transportdispenser. Den fördjupade analysen skulle vidare omfatta en detaljerad kostnads- och konsekvensanalys både på kort och lång sikt, relevanta riskbedömningar, förslag till processer och arbetssätt samt en tidplan för ett eventuellt övertagande. Uppdraget redovisades den 16 december 2025 i rapporten Fördjupad analys om hantering av undantag från krav på mått, längd och vikt (LI2025/02158). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
403
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
404
27. Rskr. 2019/20:236
Naturvård och biologisk mångfald
Mot. 2019/20:2774 yrkande 10, bet. 2019/20:MJU15
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 38), 2021/22:75 (N 30), 2022/23:75 (LI 40), 2023/24:75 (LI 34) och 2024/25:75 (LI 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 18 om licensjakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över förutsättningarna för att utöka licensjakten på varg i områden där vargstammen behöver minskas (bet. 2019/20:MJU15 s. 44). Länsstyrelserna beslutade inför licensjakten 2022 att jakten ska riktas till vissa revir i sin helhet för att glesa ut koncentrationen av vargar i mellersta Sverige. Regeringen avsåg att följa utvecklingen och effekterna av läns- styrelsernas beslut.
Regeringen beslutade den 4 augusti 2022 om ändringar i förordningen (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, lo, järv och kungsörn så att miniminivåer för varg fastställs per rovdjursförvaltningsområde i stället för både per rovdjursförvaltningsområde och vart och ett av länen. Syftet var att öka flexibiliteten i förvaltningen och ta hänsyn till populationens täthet. För de övriga arterna fastställs nivåerna fortfarande per län. Ändringen trädde i kraft den 1 november 2022.
Regeringen beslutade i maj 2022 om tre uppdrag. Naturvårdsverket skulle undersöka om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom det intervall på 170–270 som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). Naturvårdsverket skulle även utreda om, och i så fall hur, skyddsjakt på varg kan utvecklas för att mer effektivt kunna förhindra skador på bl.a. tamdjur orsakade av varg och bättre bidra till rovdjurspolitikens övergripande och långsiktiga mål samt vid behov uppdatera aktuella riktlinjer om skyddsjakt på varg. Uppdraget redovisades i en rapport den 31 mars 2023. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I övrigt fortgår utredningsarbete hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt skulle även ta fram övergripande gemen- samma riktlinjer för vilka åtgärder som behöver vidtas om varg som har invandrat till Sverige från Finland eller Ryssland ska kunna flyttas inom Sverige, med hänsyn till smittskyddet i kombination med risker för skador inom renskötseln. Uppdraget redovisades i april 2024 (NV-05942-22).
Regeringen ändrade den 13 juli 2023 uppdraget till Naturvårdsverket att utveckla vargförvaltningen i den delen som avser en analys av referensvärde på följande sätt. Naturvårdsverket skulle utifrån bästa tillgängliga kunskap och vetenskapliga expertis analysera hur vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) skulle kunna vara i enlighet med riksdagens tillkännagivande och inom det intervall på 170–270 individer som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). I analysen skulle särskilt redovisas under vilka förutsättningar referensvärdet kan vara i den lägre delen av
intervallet. Vid genomförandet av uppdraget skulle Naturvårdsverket löpande informera Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Parallellt verkade regeringen för att sänka vargens skyddsstatus genom att föreslå att vargen flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet.
Den 20 juni 2024 redovisade Naturvårdsverket uppdraget om referensvärde för varg i rapporten Analys av vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus (NV-05942-22). Regeringen gav den 28 november 2024 Naturvårdsverket i uppdrag att utreda och lämna förslag på vilka ytterligare förvaltningsåtgärder som krävs för att den svenska vargstammen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus vid ett referensvärde på 170 individer (LI2024/02201). Naturvårdsverket skulle även beräkna kostnader för genomförandet av dessa förvaltningsåtgärder och lämna förslag på en tidsplan för genomförande av föreslagna åtgärder som innebär att de genomförs så snart som möjligt. Uppdraget redovisades den 14 mars 2025.
Vid det 44:e mötet i Bernkonventionens stående kommitté den
3 december 2024 beslutades att bilagorna till Bernkonventionen ska justeras så att vargens skyddsstatus ändras från strikt skyddad till skyddad. När ändringen av bilagorna till Bernkonventionen träder i kraft kan EU- kommissionen föreslå att ändra motsvarande bilagor i art- och habitatdirektivet för att anpassa skyddsnivån för vargen i EU:s rätts- ordning.
Beslutet om ändrad skyddsstatus för varg i Bernkonventionen trädde i kraft i februari 2025. I samband med ikrafträdandet presenterade EU- kommissionen ett förslag om ändring av motsvarande bilagor i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) för att anpassa skyddsnivån för vargen i EU:s rättsordning. Den 16 april 2025 beslutade Coreper om ett mandat för att gemensamt med Europaparlamentet ändra skyddsstatus för varg. Den 8 mars 2025 ställde sig även Europaparlamentet positivt till förslaget. Den 5 juni 2025 godkände rådet ändringen av art- och habitatdirektivet varigenom vargens skyddsstatus ändras från ”strikt skyddad” till ”skyddad” och lagstiftningsakten har därmed antagits.
Regeringen gav den 6 mars 2025 Naturvårdsverket i uppdrag att initiera processen att se över fördelningen av miniminivåer avseende förekomst av varg. Den 14 mars 2025 redovisade Naturvårdsverket förslag på vilka ytterligare förvaltningsåtgärder som krävs för att den svenska vargstammen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus vid ett referensvärde på 170 individer. Redovisningen innehåller även en redogörelse för kostnader för genomförandet av föreslagna förvaltningsåtgärder och förslag på en tidsplan för genomförande av föreslagna åtgärder.
Regeringen gav den 26 juni 2025 Naturvårdsverket i uppdrag att rapportera 170 som referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus för den svenska vargpopulationen i samband med fullgörande av Sveriges rapportering 2025 till EU-kommissionen i enlighet med art- och habitatdirektivet. Minskningen av populationen ska enligt uppdraget genomföras stegvis, med bibehållande av gynnsam bevarandestatus, samt upprätthållande av skydds- och licensjakten. Ett första delmål är att vid nästa licensjakt 2026 minska stammen till
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
405
Skr. 2025/26:75 | 270 individer. Länsstyrelsernas beslut om licensjakt efter varg under 2026 |
Landsbygds- och | överklagades och upphävdes av allmänn förvaltningsdomstol. Sedan |
infrastruktur- | länsstyrelserna överklagat domarna avslog kammarrätten överklagandena. |
departementet | Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 beslutade |
| riksdagen om ökade medel till Naturvårdsverket för att finansiera |
| nödvändiga förvaltningsåtgärder i syfte att möjliggöra en minskning av |
| vargstammen (prop. 2025/26:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.24.3 s. 97–98, bet. |
| 2025/26:MJU1, rskr. 2025/26:128). Punkten är inte slutbehandlad. |
| 28. Rskr. 2019/20:323 |
| Trafiksäkerhet |
| Mot. 2019/20:2161, bet. 2019/20:TU14 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (I 39),2021/22:75 (I 28), |
| 2022/23:75 (LI 41), 2023/24:75 (LI 35) och 2024/25:75 (LI 31). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 8 om synfältsdefekter och dispens*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anfört om att möjligheten att använda ett |
| simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt |
| körkort återkallat på grund av synfältsdefekter bör återinföras och att ett |
| nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter bör |
| utredas (bet. 2019/20:TU14 s. 73 f.). Transportstyrelsen har gjort en |
| analys av att använda simulator som grund för att kunna bedöma om en |
| person som inte uppfyller de medicinska kraven gällande syn ändå på ett |
| säkert sätt kan framföra ett vägfordon och därför kan medges undantag |
| från kraven. Enligt utvärderingen behöver metoden kunna valideras, vilket |
| inte har skett. Statens väg- och transportforskningsinstitut handhar den |
| simulator som tidigare har använts. Den 16 september 2021 gav regeringen |
| Statens väg- och transportforskningsinstitut i uppdrag att i samarbete med |
| Transportstyrelsen och Trafikverket analysera möjligheterna att utveckla |
| metoderna för att kunna bedöma om ett undantag kan medges från de |
| medicinska kraven gällande horisontellt synfält för körkort. I uppdraget |
| ingick att utreda förutsättningarna för att utveckla och validera |
| simulatortester och praktiska körprov i bana eller i trafik som en del av |
| underlaget för att bedöma om en person som inte uppfyller de medicinska |
| kraven gällande horisontellt synfält för körkort ändå på ett säkert sätt kan |
| framföra ett vägfordon på väg och därför med undantag från dessa krav |
| kan få körkort. Uppdraget redovisades den 31 oktober 2022. Redovis- |
| ningen innehåller förslag om att ytterligare utredningsåtgärder vidtas. |
| Regeringen gav den 17 oktober 2023 Transportstyrelsen i uppdrag att |
| utreda förutsättningarna för att ett körprov i verklig trafik för B-körkort |
| ska kunna användas som en del av bedömningen av undantag från de |
| medicinska kraven för den som har synfältsbortfall. Transportstyrelsen |
| redovisade uppdraget den 5 juni 2025 i rapporten Körprov i trafik för |
| bedömning av undantag vid synfältsbortfall (LI2025:01213). Rapporten |
| har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 7 januari 2026. Ärendet |
| bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. |
406 |
|
Riksmötet 2020/21
29. Rskr. 2020/21:82
Skyddsjakt på varg Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:MJU5
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 51), 2021/22:75 (N 36), 2022/23:75 (LI 42), 2023/24:75 (LI 36) och 2024/25:75 (LI 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om skyddsjakt på varg*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om skyddsjakt på varg (bet. 2020/21:MJU5 s. 8). Enligt tillkännagivandet bör regeringen ge Naturvårdsverket i upp- drag att ta fram nya rekommendationer för skyddsjakt på varg som också gör det möjligt att fatta beslut om skyddsjakt på ett helt revir, göra det tryggare, enklare och snabbare för personer att ansöka om skyddsjakt, se över sekretessbestämmelserna i samband med skyddsjakt och licensjakt, se till att staten tar ett större ansvar för skyddsjakt och att utreda förutsätt- ningarna för att bekosta utbildning av certifierade hundar genom vilt- skadeanslaget.
Regeringen gav den 24 mars 2022 Naturvårdsverket i uppdrag att utreda behov av författningsändringar i syfte att förhindra spridning av och skydda vissa uppgifter kopplade till jakt och jägare. Naturvårdsverket redovisade uppdraget i en rapport den 15 december 2022. Rapporten bereds inom Regeringskansliet.
Regeringen beslutade i maj 2022 om tre uppdrag. Naturvårdsverket skulle undersöka om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art och habitatdirektivet skulle kunna vara inom det intervall på 170–270 som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). Regeringen ändrade den 13 juli 2023 uppdraget till Naturvårdsverket på så sätt att myndigheten skulle analysera hur vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus skulle kunna vara i enlighet med riksdagens tillkännagivande och inom det intervall på 170–270 individer som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik. I analysen skulle särskilt redovisas under vilka förutsättningar referensvärdet kan vara i den lägre delen av intervallet. Uppdraget redovisades den 30 juni 2024. Naturvårdsverket skulle även utreda om, och i så fall hur, skyddsjakt på varg kan utvecklas för att mer effektivt kunna förhindra skador på bland annat tamdjur orsakade av varg och bättre bidra till rovdjurspolitikens övergripande och långsiktiga mål samt vid behov uppdatera aktuella riktlinjer om skyddsjakt på varg. Uppdraget redovisades den 31 mars 2023. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I övrigt fortgick utredningsarbete hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt skulle även ta fram övergripande gemen- samma riktlinjer för vilka åtgärder som behöver vidtas om varg som har invandrat till Sverige från Finland eller Ryssland ska kunna flyttas inom Sverige med hänsyn till smittskyddet i kombination med risker för skador inom renskötseln. Uppdraget redovisades den 4 april 2024. Rapporten bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
407
Skr. 2025/26:75 | Regeringen gav den 13 juli 2023 Naturvårdsverket i uppdrag att, utifrån |
Landsbygds- och | dagens förhållanden, ta fram uppdaterade riktlinjer, så kallade tumregler, |
infrastruktur- | som kan användas vid skyddsjakt efter varg. Uppdraget redovisades den |
departementet | 22 mars 2024. Av de uppdaterade riktlinjerna för skyddsjakt efter varg |
| framgår det bl.a. att antalet angrepp som krävs för att skyddsjakt ska kunna |
| beviljas efter angrepp på får och get sänks från fyra angrepp i de tidigare |
| riktlinjerna till två angrepp i ett område motsvarande storleken på ett |
| genomsnittligt revir eller hemområde under en 12-månadersperiod. |
| Av Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2025 framgår att myndigheten |
| ska analysera och redovisa hur myndighetens reviderade riktlinjer för |
| beslut om skyddsjakt på stora rovdjur har tillämpats av beslutande |
| myndigheter och av domstol. Regeringen inväntar Naturvårdsverkets |
| återrapportering i samband med myndighetens årsredovisning för 2025 av |
| hur myndighetens reviderade riktlinjer för beslut om skyddsjakt på stora |
| rovdjur har tillämpats av beslutande myndigheter och av domstol. Inga |
| åtgärder har vidtagits under 2025 i avvaktan på Naturvårdsverkets |
| återrapportering. Punkten är inte slutbehandlad. |
| 30. Rskr. 2020/21:260 |
| Skogspolitik |
| Mot. 2020/21:729 m.fl., bet. 2020/21:MJU15 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 53), 2022/23:75 (LI 46), |
| 2023/24:75 (LI 38) och 2024/25:75 (LI 34). |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Punkt 19 om åtgärder mot almsjuka och askskottsjuka*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska |
| ge lämplig myndighet eller forskningsinstitut, t.ex. Skogforsk, i uppdrag |
| att ta fram och genomföra ett växtförädlingsprojekt för resistens mot alm- |
| sjuka respektive askskottsjuka (bet. 2020/21:MJU15 s. 70). Forsknings- |
| rådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) fick i |
| regleringsbrev för budgetåret 2022 i uppdrag att sammanställa pågående |
| svensk forskning om almsjuka och askskottsjuka samt forsknings- och |
| utvecklingsprojekt kring motståndskraftigt växt- och plantmaterial. Upp- |
| draget redovisades till Regeringskansliet den 15 mars 2022. Formas rap- |
| port innehåller en forskningssammanställning samt en rekommendation |
| kring vidare arbete för att öka resistens mot almsjuka och askskottsjuka. |
| Regeringen beslutade den 27 april 2023 att tillsätta en särskild utredare |
| med uppdrag att identifiera inhemska skogsträd där förädling kan vara en |
| kostnadseffektiv åtgärd för långsiktigt bevarande samt, om utredaren |
| bedömer det ändamålsenligt, föreslå hur förädlingsverksamhet ska |
| hanteras, exempelvis i form av ett förädlingsprogram (dir. 2023:60). |
| Åtgärden svarar väl mot tillkännagivandet eftersom syftet är att öka |
| motståndskraften hos hotade skogsträd såsom alm och ask mot skade- |
| görare och långsiktigt bevara sådana arter. |
| Utredningen om skogsträdsförädling för ökad motståndskraft |
| överlämnade den 16 maj 2024 betänkandet En framtid för alm och ask – |
| förädling, forskning och finansiering (SOU 2024:35). Betänkandet |
| innehåller bl.a. förslag på åtgärder för att bevara skogsalm, lundalm och |
408 | ask i Sverige med finansiering via statsbudgeten och förslag om |
|
lagstiftning. Delar av betänkandet remitterades den 27 augusti 2024 tillsammans med ett förslag till förordning om ändring i växtskydds- förordningen (2022:795). Remissen avsåg huvudsakligen betänkandets delar om åtgärder mot almsjuka på Gotland, och förslag om lagstiftning samt nämnda förordningsändring. Remisstiden gick den 29 november 2024. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen att medel anvisas för skogsträdsförädling för ökad motståndskraft för att skapa mer resistenta skogsträd, inklusive alm och ask, till anslag 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning (prop. 2024/25:1 utg.omr.23, avsnitt 2.8.2 s. 65 och avsnitt 2.9.24 s. 96). Den 23 januari 2025 beslutade regeringen en förordningsändring i äxtskyddsförordningen (2022:795) som bl.a. möjliggör för Skogsstyrelsen att meddela föreskrifter om åtgärder för bekämpning av almsjukesvamp på Gotland (SFS 28). Vidare gav regeringen den 13 mars 2025 dels Formas i att uppdrag att stödja förädling av skogsträd inklusive alm och ask för ökad motståndskraft, dels Skogsstyrelsen i uppdrag att bekämpa almsjukan på Gotland (LI2025/00588). I uppdraget till Formas ingår bl.a att avtala med Skogforsk om stöd till långsiktiga program för resistensförädling för bevarande av alm och ask. Formas och Skogsstyrelsen ska redovisa sina respektive uppdrag årligen, senast den 15 oktober, och myndigheterna lämnade en första redovisning av sina uppdrag den 13 oktober 2025 respektive den 14 oktober 2025.
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 23 avsnitt
2.6.2s. 51–52) redogjorde regeringen för de vidtagna åtgärderna och ansåg, mot bakgrund av de redovisade åtgärderna – särskilt utredningen, tillförda medel för skogsträdsförädling för ökad motståndskraft samt uppdragen till Formas och Skogsstyrelsen – att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
31. Rskr. 2020/21:364
Förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livs- medelsprodukter
Prop. 2020/21:134, bet. 2020/21:MJU21
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 57), 2022/23:75 (LI 48), 2023/24:75 (LI 40) och 2024/25:75 (LI 35).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om utvärdering av lagens konsekvenser*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska utvärdera lagens konsekvenser och villkoren för köpare, leverantörer och primärproducenter i jordbruks- och livsmedelskedjan (bet. 2020/21:MJU21 s. 21 f.).
I utskottets betänkande anges att utvärderingsarbetet ska bestå dels av en återrapportering två år efter ikraftträdandet av lagen (2021:579) om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter, dvs. den 1 november 2023, dels en slutrapportering fyra år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2025. Regeringen gav den 22 juni 2023 Konkurrensverket i uppdrag att utvärdera lagens konsekvenser och villkor. Konkurrensverket skulle delredovisa uppdraget
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
409
Skr. 2025/26:75 | två år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2023, och | ||||||
Landsbygds- och | slutrapportera uppdraget fyra år efter | lagens | ikraftträdande, dvs. den | ||||
infrastruktur- | 1 november 2025. |
|
|
|
|
| |
departementet | Konkurrensverket slutredovisade uppdraget den 31 oktober 2025. | ||||||
| Konkurrensverket bedömer i slutredovisningen att regler om, och tillsyn | ||||||
| över, otillbörliga handelsmetoder är viktiga verktyg för att stärka | ||||||
| livsmedelskedjans funktionssätt och förbättra villkoren för mindre | ||||||
| leverantörer. Konkurrensverket anför i slutredovisningen vidare att lagen | ||||||
| är relativt ny och att det i dagsläget är svårt att dra långtgående slutsatser | ||||||
| om dess effekt. I EU-kommissionens utvärdering den 1 december 2025 | ||||||
| gällande Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/633 av den | ||||||
| 17 april 2019 om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- | ||||||
| och livsmedelskedjan, som har införlivats genom lagen om förbud mot | ||||||
| otillbörliga | handelsmetoder | vid | köp | av | jordbruks- | och |
| livsmedelsprodukter, dras liknande | slutsatser. | Konkurrensverkets | ||||
| slutrapport kan ge vägledning i EU-kommissionens kommande översyn av | ||||||
410
direktivet som är planerad till det tredje kvartalet av 2026.
Regeringen avser att mot bakgrund av Konurrensverkets slutredovisning återkomma till riksdagen i någon lämplig proposition eller skrivelse under 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
32. Rskr. 2020/21:379
Förarbevis för vattenskoter
Prop. 2020/21:190, bet. 2020/21:TU12
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 41), 2022/23:75 (LI 49), 2023/24:75 (LI 41) och 2024/25:75 (LI 36).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om lagens omfattning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att införa ett nytt teknikneutralt obligatoriskt förarbevis kopplat till fart för vissa vattenfordon (bet. 2020/21:TU12 s. 15). Lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter trädde i kraft fullt ut den 1 maj 2022. Det nu aktuella tillkännagivandet anknyter till tillkännagivandet om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar (rskr. 2004/05:178). I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.3 s. 25–26) anförde regeringen att den vid en samlad bedömning och mot bakgrund av den tid som har förflutit sedan det ursprungliga tillkännagivandet beslutades anser att det inte framstår som motiverat att ta några nya initiativ i syfte tillmötesgå tillkännagivandet. Med hänvisning till denna bedömning anförde regeringen i propositionen att den anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 4 om utfärdare av förarbevis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer som erbjuder utbildning och examination möjlighet att utfärda förarbevis (bet. 2020/21:TU12 s. 16). Lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter trädde i kraft fullt ut den 1 maj 2022. Den 28 maj 2025 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att redovisa för- och nackdelar med att ge båtlivets utbildningsorganisationer och andra berörda aktörer möjlighet att utfärda
förarbevis för vattenskoter (LI2025/01089). Transportstyrelsen redovisade | Skr. 2025/26:75 | |||||
uppdraget den 31 oktober 2025 i rapporten Delegering av utfärdande av | Landsbygds- och | |||||
förarbevis | för | vattenskoter | (LI2025/01866). | Rapporten | har | infrastruktur- |
remissbehandlats och remisstiden löpte ut den 11 februari 2026. Ärendet | departementet | |||||
bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
|
| |||
33. Rskr. 2020/21:410
Utfodring av vilt
Prop. 2020/21:183, bet. 2020/21:MJU22
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 59), 2022/23:75 (LI 51), 2023/24:75 (LI 43) och 2024/25:75 (LI 37).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 10 om utvärdering av ändringarna i jaktlagen*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av lagändringarnas konsekvenser under nästa mandatperiod (bet. 2020/21:MJU22 s. 26). Regeringens bedömning i propositionen Utfodring av vilt (prop. 2020/21:183) är att en utvärdering av ändringarna i jaktlagen och de föreskrifter som meddelas med stöd av dessa ändringar bör göras några år efter ikraftträdandet. Enligt tillkännagivandet ska planerad utvärdering ske under innevarande mandatperiod. Lagändringen trädde i kraft den 1 oktober 2021. Länsstyrelsen i Jönköpings län fattade i januari 2022 beslut om villkor för utfodring av klövvilt med stöd av den nya lagstiftningen. Detta beslut överklagades. Den 5 december 2022 biföll förvaltningsrätten överklagandet och upphävde länsstyrelsens beslut. Kammarrätten i Jönköping beslutade den 1 november 2023 att inte bevilja prövningstillstånd. På grund av rättsprocessen har övriga länsstyrelser huvudsakligen avvaktat med att fatta beslut, vilket innebär att underlaget för att utvärdera effekterna av den nya lagstiftningen fortfarande är mycket begränsat.
Naturvårdsverket beslutade den 15 januari 2026 om nya föreskrifter om åtling och användning av åtlar vid jakt (NFS 2026:1). Föreskrifterna träder i kraft den 1 april 2026. Föreskrifterna förväntas underlätta för länstyrelserna vid beslut rörande utfordring av klövvilt. Regeringen följer rättsutvecklingen och avser att initiera en utvärdering av lagändringen så snart det är ändamålsenligt. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2021/22
34. Rskr. 2021/22:61
Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU6
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 65), 2022/23:75 (LI 52), 2023/24:75 (LI 44) och 2024/25:75 (LI 38).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om utflyttning av trålgränsen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att flytta ut trålgränsen (bet. 2021/22:MJU6 s. 33). Regeringen gav den 19 maj 2022 Havs- och vatten-
myndigheten i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt pro-
411
Skr. 2025/26:75 | jekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter |
Landsbygds- och | pelagiska arter i Östersjön, i syfte att utvärdera effekterna på sill- och |
infrastruktur- | strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och |
departementet | åldersstruktur. Havs- och vattenmyndigheten ska inom respektive försöks- |
| område möjliggöra att ett visst yrkesfiske kan bedrivas. Den 22 december |
| 2022 beslutade regeringen att utöka uppdraget för att inkludera samtliga |
| förvaltningsområden för sill och strömming i Östersjön. Havs- och |
| vattenmyndigheten lämnade i april 2023 en skriftlig lägesrapport om hur |
| arbetet med uppdraget fortgår. Havs- och vattenmyndigheten ska årligen i |
| april delredovisa hur arbetet fortskrider. Uppdraget ska slutredovisas |
| senast den 30 april 2027. |
| I propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och |
| ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156 avsnitt 8.4 s. 53 f.) bedömde |
| regeringen att det bör tas fram en permanent reglering avseende pelagiskt |
| trålfiske inom hela området upp till 12 nautiska mil från baslinjen i svensk |
| territorialzon i Östersjön från Skanör till Haparanda, inklusive Öland och |
| Gotland. Vidare bedömde regeringen att det finns ett behov av att ta bort |
| eller drastiskt minska de s.k. inflyttningsområdena innanför trålgränsen |
| och att inrätta områden utanför 12 nautiska mil där visst fiske kan behöva |
| begränsas, i synnerhet för att skydda lekansamlingar av strömming och |
| andra kustfiskbestånd. I propositionen konstaterade regeringen att vissa |
| steg i denna riktning redan har tagits genom pågående regeringsuppdrag |
| till Havs- och vattenmyndigheten, som innebär tidsbegränsade |
| vetenskapliga försök som motsvarar att flytta ut trålgränsen i |
| försöksområden. I propositionen anförde regeringen vidare att hela det |
| svenska sjöterritoriet i Östersjön bör omfattas på en permanent basis. |
| Regeringen bedömde vidare i propositionen att Havs- och |
| vattenmyndighetens pågående uppdrag kommer att bidra med kunskaper |
| för att göra det möjligt att införa effektiva permanenta regleringar som |
| stärker förvaltningen av fisk och havsmiljö i Östersjön, inklusive |
| försiktighetsåtgärder där det misstänks föreligga ekosystemeffekter |
| orsakade av pågående fiske. |
| Havs- och vattenmyndigheten har i sitt regleringsbrev för 2025 fått i |
| uppdrag att ta fram underlag för internationella samråd för att flytta ut |
| trålgränsen för pelagiskt fiske för fiskefartyg över 24 meter i längd som |
| fiskar med aktiva redskap till 12 nautiska mil utanför baslinjen i svenska |
| territorialhavet i Östersjön från Skanör till Haparanda, inklusive Öland och |
| Gotland. Uppdraget omfattar även att identifiera områden utanför 12 |
| nautiska mil där visst fiske kan behöva begränsas för att skydda |
| lekansamlingar av sill och kustfiskbestånd. Uppdraget skulle ha redovisats |
| senast den 1 mars 2025, men uppdragstiden förlängdes till den 20 maj |
| 2025. Havs- och vattenmyndigheten har vidare i sitt regleringsbrev för |
| 2025 fått i uppdrag att ta bort eller drastiskt minska de så kallade |
| inflyttningsområdena, dvs. avgränsade områden innanför trålgränsen där |
| trålfiske kan bedrivas med specifika tillstånd, i syfte att skydda |
| lekansamlingar av fisk, med möjlighet till begränsade undantag, till |
| exempel för regionalt kustfiske efter räka, havskräfta eller siklöja. |
| Uppdraget redovisades den 30 november 2025. |
| Den 24 januari 2025 beslutade Havs- och vattenmyndigheten |
| föreskrifter om förbud mot trålfiske efter pelagiska arter i del av centrala |
412 | Östersjön innanför territorialhavets gräns (HVMFS 2025:2). |
Föreskrifterna innebär att det från och med den 1 februari 2025 råder ett | Skr. 2025/26:75 | |||||
tidsbegränsat förbud för trålfiske efter pelagiska arter inom ett område i | Landsbygds- och | |||||
centrala Östersjön innanför territorialhavets gräns från norra Öland upp till | infrastruktur- | |||||
gränsen mot Bottenhavet. |
|
|
|
| departementet | |
Havs- och vattenmyndigheten lämnade den 30 april 2025 en fjärde |
| |||||
lägesrapport om genomförandet av det uppdraget om ett tidsbegränsat |
| |||||
vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen. I |
| |||||
rapporten redogör myndigheten för de samråd som har föregått beslutet |
| |||||
om föreskrifterna med tidsbegränsat förbud för trålfiske efter pelagiska |
| |||||
arter samt hur myndigheten avser att genomföra uppföljningsprogrammet |
| |||||
kopplat till uppdraget. |
|
|
|
|
| |
Den 20 maj 2025 redovisade Havs- och vattenmyndigheten uppdraget |
| |||||
att flytta ut trålgränsen för storskaligt pelagiskt trålfiske i svenska |
| |||||
territorialhavet i Östersjön. Redovisningen innehåller sammanfattningsvis |
| |||||
en beskrivning av tidigare relevanta regeringsuppdrag för en utflyttning av |
| |||||
trålgränsen samt en beskrivning av svenskt trålfiske efter pelagiska arter |
| |||||
under den senaste tioårsperioden. Havs- och vattenmyndighetens analys |
| |||||
av hur trålfisket bedrivits utgår från en geografisk uppdelning innanför |
| |||||
respektive utanför territorialhavets gräns vid 12 nautiska mil från |
| |||||
baslinjen, samt fartygsstorlek över och under 24 meters längd. |
| |||||
Redovisningen inkluderar även en beskrivning av hur svenska |
| |||||
fiskemöjligheter fördelas och andra medlemsstaters tillträde till |
| |||||
kustvatten. Vidare innehåller redovisningen en redogörelse för de juridiska |
| |||||
förutsättningarna för att etablera en utflyttning av trålgränsen och |
| |||||
redovisningen avslutas med att behandla de identifierade konsekvenserna |
| |||||
av en utflyttad trålgräns. Redovisiningen av uppdraget att flytta ut |
| |||||
trålgränsen för storskaligt pelagiskt trålfiske i svenska territorialhavet i |
| |||||
Östersjön liksom redovisningen av uppdraget om att ta bort eller drastiskt |
| |||||
minska | inflyttningsområden | innanför | trålgränsen | bereds | i |
|
Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
|
| |||
Punkt 2 om översyn av förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd*: |
| |||||
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en |
| |||||
översyn av förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd (bet. |
| |||||
2021/22:MJU6 s. 34). I samband med förhandlingen 2016 inför beslut om |
| |||||
en förvaltningsplan för torsk, sill/strömming och skarpsill verkade Sverige |
| |||||
för, och fick gehör för, att inkludera en översynsklausul i EU-förord- |
| |||||
ningen. Kommissionen presenterade sin första utvärderingsrapport i |
| |||||
september 2020 och drar slutsatsen att den fleråriga planen utgör ett stabilt, |
| |||||
långsiktigt instrument för genomförandet av den gemensamma fiskeri- |
| |||||
politiken i Östersjön. Planen ska utvärderas vart femte år. I september |
| |||||
2024 presenterade EU-kommissionen den andra utvärderingsrapporten om |
| |||||
genomförandet av den fleråriga planen för bestånden av torsk, |
| |||||
sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa |
| |||||
bestånd samt om delegering av befogenheter till kommissionen enligt |
| |||||
denna fleråriga plan (COM[2024] 703 final). Kommissionen anser |
| |||||
fortfarande att den fleråriga planen har visat sig vara ett användbart |
| |||||
verktyg för att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt för |
| |||||
att fastställa fiskemöjligheter, även med beaktande av att både Östersjöns |
| |||||
marina miljö och fiskbestånden i Östersjön har fortsatt att försämras sedan |
| |||||
den första rapporten presenterades. Genomförandet av den fleråriga planen |
| |||||
för Östersjön har enligt kommissionen bidragit till ett minskat fisketryck. | 413 | |||||
Skr. 2025/26:75 | Kommissionen konstaterar att, enligt Internationella havsforskningsrådet |
Landsbygds- och | (ICES), andra dödlighetsfaktorer än fiske blivit förhärskande för vissa |
infrastruktur- | bestånd, framför allt för de två torskbestånden, som fortfarande befinner |
departementet | sig på historiskt låga biomassanivåer. Kommissionens slutsats är att den |
| fleråriga planen utgör ett stabilt långsiktigt instrument för att genomföra |
| den gemensamma fiskeripolitiken i Östersjön. Kommissionen konstaterar |
| att den fleråriga planen i) innebär mindre osäkerhet vid fastställandet av |
| kvoter, ii) gör det möjligt att anta korrigerande åtgärder för bestånd som |
| utsätts för tryck (även vid stängning av fisket), iii) gör förfarandet för |
| fastställandet av kvoter mer insynsvänligt för intressenter och |
| medlemsstater och iv) gör det möjligt för fiskeindustrin att bättre planera |
| sitt fiske. |
| I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 23 avsnitt |
| 2.6.2 s. 37–38) redogjorde regeringen för vidtagna åtgärder och anförde |
| att regeringen mot bakgrund av de redovisade förhållandena och |
| åtgärderna anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är |
| slutbehandlad. |
| Punkt 4 om beaktande av det småskaliga fisket och fiske för direkt |
| användning som livsmedel vid beslut om fiskekvoter och tilldelning av |
| fiskekvoter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet |
| anför om att vid beslut om fiskekvoter och tilldelning av fiskekvoter |
| beakta dels det småskaliga fisket, dels fiske för direkt användning som |
| livsmedel vars landningar sorteras (bet. 2021/22:MJU6 s. 36). |
| Havs- och vattenmyndigheten har i sitt regleringsbrev sedan tidigare mål |
| om hållbart nyttjande och hållbar förvaltning med uppgift att särskilt |
| belysa utvecklingen av det småskaliga kustnära fisket. Myndigheten redo- |
| visar bl.a. hur det småskaliga fisket prioriteras vid den nationella fördel- |
| ningen av fiskemöjligheter t.ex. avseende torsk och strömming. |
| Regeringen gav den 19 maj 2022 Havs- och vattenmyndigheten i upp- |
| drag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar |
| en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i |
| Östersjön. Myndigheten ska senast den 30 november 2022 och årligen i |
| april från och med 2023 komma in med en lägesrapport om genomförandet |
| av uppdraget. Havs- och vattenmyndigheten ska därefter senast den |
| 30 april 2027 lämna en slutredovisning av uppdraget. I uppdraget ska |
| särskild hänsyn tas till det småskaliga fisket genom att Havs- och |
| vattenmyndigheten inom respektive försöksområde ska möjliggöra att ett |
| visst yrkesfiske kan bedrivas. Sådan möjlighet bör kunna ges till |
| försöksverksamhet, småskaligt fiske och fiske som är av lokal eller |
| regional betydelse och som fiskar för direkt användning som livsmedel. |
| Fiske ska dock endast tillåtas om syftet med det vetenskapliga projektet |
| inte bedöms motverkas. Havs- och vattenmyndigheten har årligen lämnat |
| en skriftlig lägesrapport om hur arbetet med uppdraget fortgår. Sverige |
| verkar i förhandlingar i EU:s ministerråd för att regleringar inte |
| oproportionerligt ska drabba det småskaliga fisket. I linje med detta har |
| regeringen bl.a. verkat och fått gehör för att lekfredningsperioderna som |
| syftar till att skydda torskens lek är utformade på så sätt att visst småskaligt |
| fiske, exempelvis efter kvabbso/stenbit, och visst fiske för human- |
| konsumtion, exempelvis efter sill, kan fortgå under dessa perioder också i |
| syfte att tillhandahålla råvara till berörda beredningsföretag. I linje med |
414 | detta har regeringen även verkat och fått gehör för att visst riktat fiske |
möjliggörs för småskaligt fiske av sill med passiva redskap i västra Östersjön. Inför ministerrådets beslut den 24 oktober 2023 om fiskemöjligheter i Östersjön verkade regeringen för att det småskaliga kustnära fisket skulle kunna fortsätta att fiska sill och strömming i hela Östersjön för att möjliggöra råvaruförsörjning till den svenska bered- ningsindustrin som har som syfte att leverera produkter till human- konsumtion.
Den 4 maj 2023 gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att föreslå ett system med överlåtbara fiskerättigheter i fisket efter bottenlevande arter (demersalt fiske). Havs- och vattenmyndigheten skulle föreslå ett system med överlåtbara fiskerättigheter som kan bidra till en anpassning av fiskekapaciteten till tillgängliga fiskemöjligheter, bättre förutsägbarhet och lönsamhet för företagen samt bättre förutsättningar för investeringar i modern och mer miljövänlig teknik. Samtidigt skulle systemet möjliggöra att särskild hänsyn tas till småskaligt kustnära fiske och regional spridning samt möjligheter att bibehålla och stärka fiskerinäringens värdekedjor regionalt och lokalt. Vidare gav regeringen den 3 juli 2023 Statens jordbruksverk i uppdrag att ta fram en handlingsplan med förslag på en långsiktig vision för den blå värdekedjan i Sverige. Syftet var i linje med regeringens politik att mer av fångsterna ska kunna landas i svenska hamnar och beredas i Sverige. Uppdraget redovisades den 30 september 2024 och bereds inom Regeringskansliet. Havs- och vattenmyndigheten redovisade den 1 april 2024 sitt uppdrag att föreslå ett system med överlåtbara fiskerättigheter i demersalt fiske. Remisstiden för redovisningen gick ut den 20 december 2024.
Av Livsmedelsstrategin 2.0, som regeringen beslutade den 20 mars 2025, framgår det att målsättningen för svenskt yrkesfiske bl.a. är att en större andel av den fisk som landas används till humankonsumtion samt att en större andel av den landade fisken tas till vara genom bl.a. nya förädlingsmetoder. Den 16 oktober 2025 samlade landsbygdsministern berörda aktörer från fiskerinäringen, beredningsindustrin, forskningen, kommuner och myndigheter till ett rundabordssamtal om den pelagiska värdekedjan. Syftet var att diskutera aktörernas avsikt att bidra till målsättningen, skapa en gemensam inriktning och stärka samarbetet.
Den 30 september 2025 överlämnade regeringen en faktapromemoria (2025/26:FPM23) till riksdagen inför EU-förhandlingarna om fiskemöjligheterna i Östersjön för 2026. I faktapromemorian anför regeringen bl.a. att Sverige bör verka för att anpassa förslaget till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2026 och om ändring av rådets förordning (EU) 2025/202 av den 30 januari 2025 om fastställande för 2025 och 2026 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten och om ändring av förordning (EU) 2024/257 vad gäller fiskemöjligheter för 2025, i vissa delar i syfte att mildra de socioekonomiska negativa effekterna på det svenska kustnära fisket och fiske för humankonsumtion samt lokala beredningsföretag.
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 23 avsnitt
2.8.2s. 66) framförde regeringen att den anser att det är viktigt att förstärka det fortsätta arbetet för att främja det småskaliga kustfisket och för att öka andelen av svenska landningar som nyttjas som livsmedel och föreslår
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
415
Skr. 2025/26:75 | därför ökade medel till Statens jordbruksverk för att förstärka det | |||||
Landsbygds- och | främjande och utveckling av fiskerinäringen. Punkten är inte slutbe- | |||||
infrastruktur- | handlad. |
|
|
|
|
|
departementet | Punkt 5 om regellättnader vid licensgivning för småskaligt fiske*: Riks- | |||||
| dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regel- | |||||
| lättnader vid licensgivning för småskaligt fiske (bet. 2021/22:MJU6 s. 37). | |||||
| Havs- och vattenmyndigheten ger inte fiskelicens om det inte finns till- | |||||
| räcklig tillgång på fisk. I vissa fall kan det saknas regional och lokal upp- | |||||
| skattning av fångster samtidigt som datainsamlingen i dessa områden bris- | |||||
| ter. Regeringen beslutade därför i Havs- och vattenmyndighetens regle- | |||||
| ringsbrev för 2022 att myndigheten ska redovisa arbetet för att säkerställa | |||||
| att den fiskeriberoende fångststatistiken från sjöar och kustområden håller | |||||
| en hög kvalitet samt redovisa pågående insatser och resultatet av insatser | |||||
| som har gjorts för att förbättra och förenkla datainsamlingen och bestånds- | |||||
| uppskattningarna på detta område. Återrapportering gjordes i myn- | |||||
| dighetens årsredovisning för 2022. Den 22 december 2022 gav regeringen | |||||
| även Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att efter dialog med berörda | |||||
| myndigheter utreda hur beståndsuppskattningar utifrån fiskeriberoende | |||||
| och fiskerioberoende data tillsammans med dispens- och licensprövningar | |||||
| kan utvecklas för att, där beståndssituationen tillåter, möjliggöra nyetable- | |||||
| ringar av ett konkurrenskraftigt småskaligt fiske i våra insjöar och längs | |||||
| våra kuster. Undantag från behovet av yrkesfiskarlicens för småskaligt | |||||
| fiske för egen livsmedelsverksamhet bör också övervägas. Beståndsupp- | |||||
| skattningarna ska även kunna bidra till miljöövervakning. Uppdraget | |||||
| redovisades den 30 december 2023 i rapporten Uppdrag om att utreda | |||||
| licensprövningar och beståndsuppskattningar för att möjliggöra | |||||
| nyetablering av småskaligt fiske. Av rapporten framgår att bedömningen | |||||
| av tillgång på fisk är avgörande för licensgivning. Som underlag till | |||||
| rapporten | utvärderade | Sveriges | lantbruksuniversitet | ||
| beståndsuppskattningar i de stora sjöarna baserad på datainsamling från | |||||
| yrkesfisket och fritidsfisket. I den nämnda rapporten konstateras även att | |||||
| Havs- och vattenmyndigheten har fortsatt att utveckla och förbättra | |||||
| datainsamlingen | avseende | kustfiskbestånden. | Samtidigt | förväntas | |
| ändringar som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) | |||||
| 2023/2842 av den 22 november 2023 om ändring av rådets förordning | |||||
| (EG) nr 1224/2009, och om ändring av rådets förordningar (EG) nr | |||||
| 1967/2006 och (EG) nr 1005/2008 och Europaparlamentets och rådets | |||||
| förordningar (EU) 2016/1139, (EU) 2017/2403 och (EU) 2019/473 vad | |||||
| gäller fiskerikontroll samt förslag från Fiske- och vattenbruksutredningen | |||||
| (N 2022:06) leda till förbättrad fångststatistik. |
|
|
| ||
| Arbetet med ett successivt genomförande av de förändrade reglerna | |||||
| avseende fiskerikontroll pågår såväl på EU-nivå som nationellt. Fiske- och | |||||
| vattenbruksutredningen överlämnade den 29 augusti 2025 betänkandet En | |||||
| moderniserad fiskelagstiftning (SOU 2025:89). Betänkandet | har | ||||
| remissbehandlats och remisstiden gick ut den 7 januari 2026. Punkten är | |||||
| inte slutbehandlad. |
|
|
|
| |
| Punkt 8 om förvaltningen av storspigg*: Riksdagen har tillkännagett för | |||||
| regeringen det som utskottet anför om förvaltningen av storspigg (bet. | |||||
| 2021/22:MJU6 s. 54). |
|
|
|
| |
| Havs- och vattenmyndigheten har sedan 2021 ett provtagningsprojekt | |||||
416 | som Sveriges | lantbruksuniversitet genomför | tillsammans | med | det | |
pelagiska fisket. Under 2022 har sex pelagiska fartyg haft försökstillstånd för att utveckla ett fiske efter spigg i Östersjön. Myndigheterna har analyserat tillförlitligheten i data och ytterligare provtagning sker inom ramen för Havs- och vatten myndighetens uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön.
Regeringen gav den 19 maj 2022 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön. Myndigheten ska årligen i april från och med 2023 komma in med en lägesrapport om genomförandet av uppdraget. Havs- och vattenmyndigheten ska därefter senast den 30 april 2027 lämna en slutredovisning. Syftet är att utvärdera effekterna på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och åldersstruktur. I det vetenskapliga projektet kommer även storspiggens roll i ekosystemen att utvärderas.
I propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156 avsnitt 8.2 s. 51) anförde regeringen att det behövs ett samlat kunskapsunderlag för en utvecklad rådgivning för att åstadkomma en hållbar förvaltning av fiskresurserna. Regeringen konstaterade i propositionen att ett sådant underlag bör ligga till grund för en bedömning av eventuella åtgärder för att minska spiggens påverkan på kustfiskbestånden. I propositionen hänvisade regeringen även till Havs- och vattenmyndighetens pågående uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön.
Den 24 januari 2025 beslutade Havs- och vattenmyndigheten föreskrifter om förbud mot trålfiske efter pelagiska arter i del av centrala Östersjön innanför territorialhavets gräns (HVMFS 2025:2). Föreskrifterna innebär att det från och med den 1 februari 2025 råder ett tidsbegränsat förbud för trålfiske efter pelagiska arter inom ett område i centrala Östersjön innanför territorialhavets gräns från norra Öland upp till gränsen mot Bottenhavet.
Havs- och vattenmyndigheten lämnade den 30 april 2025 sin fjärde lägesrapport om genomförandet av det ovan nämnda uppdraget. I rapporten redogör myndigheten för de samråd som har föregått beslutet om föreskrifterna med tidsbegränsat förbud för trålfiske efter pelagiska arter samt hur myndigheten avser att följa upp genomförandet avuppdraget. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 4, 5 och 8.
35. Rskr. 2021/22:152
Väg- och fordonsfrågor
Skr. 2020/21:32, bet. 2021/22:TU7
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 57), 2023/24:75 (LI 45) och 2024/25:75 (LI 39).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 24 om vinterväghållning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vinterväghållning (bet.
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
417
Skr. 2025/26:75 | 2021/22:TU7 s. 138 f.). Regeringskansliet har remitterat trafikutskottets |
Landsbygds- och | betänkande till Trafikverket för att myndigheten skulle få lämna |
infrastruktur- | synpunkter på hanteringen av tillkännagivandet. Som svar på remissen |
departementet | inkom Trafikverket i augusti 2022 med en skrivelse till Regeringskansliet |
| (Infrastrukturdepartementet). I skrivelsen redogör Trafikverket för hur |
| verksamhet avseende vinterväghållning utförs och hur upphandlingar |
| utformas och genomförs för att säkerställa en väl fungerande snöröjning |
| av de statliga vägarna samtidigt som hänsyn tas till de enskilda vägarna. |
| Den 15 juni 2023 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att ta fram |
| inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen för planperioden 2026– |
| 2037 (LI2023/02737). En del av uppdraget innebar att Trafikverket ska |
| redogöra för pågående arbete med att stärka arbetssätt och metoder för |
| underhållsverksamheten i syfte att förbättra genomförandet utifrån ett |
| kostnads- och kapacitetsperspektiv samtidigt som verksamheten ska vara |
| så lite trafikstörande som möjligt. Uppdraget redovisades den 15 januari |
| 2024 och redovisningen bereddes inom Regeringskansliet. Redovisningen |
| skulle ligga till grund för den kommande infrastrukturpropositionen med |
| förslag till nya ekonomiska ramar och inriktning för en ny plan för |
| transportinfrastrukturen. |
| Den 3 oktober 2024 överlämnade regeringen propositionen Vägen till |
| en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera (prop. |
| 2024/25:28) till riksdagen. I propositionen föreslog regeringen en |
| historiskt stor satsning på transportinfrastrukturen. Den ekonomiska |
| ramen för perioden 2026–2037 föreslogs öka med 200 miljarder kronor |
| jämfört med den tidigare planperioden, till 1 171 miljarder kronor. Det |
| innebär en stor utökad satsning på underhåll, vilket även inkluderar att |
| återta eftersatt underhåll. |
| Den 7 september 2023 beslutade regeringen att ge en bokstavsutredare i |
| uppdrag att se över reglerna för statsbidrag till enskild väghållning. I |
| uppdraget ingick också att analysera förordningens tillämpningsområde |
| och Trafikverkets roll i den enskilda väghållningen och lämna nödvändiga |
| förslag till förändringar. Utredaren redovisade uppdraget den 30 juni 2024 |
| i promemorian Statsbidrag till enskild väghållning (LI2024/01755). |
| Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 23 december |
| 2024. |
| Utredaren föreslår att en ny förordning om statsbidrag till enskild |
| väghållning bör ersätta den nuvarande förordningen (1989:891) om |
| statsbidrag till enskild väghållning. Vidare konstaterar utredaren att |
| Trafikverket bör upprätthålla och vidareutveckla det arbete med |
| information, rådgivning och samverkan som syftar till att underlätta för |
| enskilda väghållare att få tillgång till entreprenörer för vinterunderhåll. |
| I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 22 avsnitt |
| 3.3.4 s. 38–39) redogjorde regeringen för de vidtagna åtgärderna och |
| konstaterar att den instämmer i att Trafikverket fortsatt bör uppmuntra |
| enskilda väghållare att samarbeta med varandra, för att på så sätt öka |
| förutsättningarna för en kostnadseffektiv vinterväghållning och i |
| utredningens förslag att en ny förordning ska ersätta den nuvarande i syfte |
| att tydliggöra ändamålet, förutsättningarna och formerna för bidrag till |
| enskild väghållning. Vidare konstaterade regeringen att den även |
| instämmer i utredarens förslag att Trafikverkets serviceskyldighet |
418 | gentemot enskilda väghållare bör förtydligas och att det införs en |
skrivning i Trafikverkets instruktion att myndigheten på ett kostnadseffektivt sätt ska tillhandahålla lättillgänglig, kvalificerad och behovsanpassad information och rådgivning till enskilda väghållare. Sammantaget gjorde regeringen i propositionen bedömningen att den nya förordningen kommer skapa förutsättningar för att förtydliga och förbättra processen kring den statliga bidragsgivningen till de enskilda väghållarna. Regeringen redogjorde i propositionen även för beslutet den 19 juni 2025 om en ny förordning om statsbidrag till enskild väghållning (SFS 753) och ändringar i förordningen (2010:185) med Trafikverkets instruktion (SFS
755)och att förordningarna trädde i kraft den 1 januari 2026. Avslutningsvis konstaterade regeringen i budgetpropositionen att den ansåg att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
36. Rskr. 2021/22:178
Jakt och viltvård
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 60), 2023/24:75 (LI 46) och 2024/25:75 (LI 40).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om översyn av jaktlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att göra en översyn av jaktlagstift- ningen (bet. 2021/22:MJU16 s. 14).
Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen på jaktområdet (dir. 2024:11), Jaktlagsstiftningsutredningen (LI 2024:01). Syftet med översynen var att få till stånd dels en modern lagstiftning med tydlig systematik och moderna bestämmelser för långsiktigt hållbar jakt och viltvård, dels ett förbättrat genomförande av EU-rättsliga regler på jaktområdet och ett säkerställande av att genomförandet inte avser andra arter än dem som omfattas av EU-reglerna. Utredaren skulle bl.a. utarbeta förslag till en ny jaktlag och en ny jaktförordning, förbättra genomförandet i svensk rätt av EU:s regelverk på jaktområdet, ta ställning till om den straffrättsliga regleringen i jaktlagstiftningen behöver ändras, ta ställning till om regleringen av överklagbarhet av beslut behöver ändras, och lämna nödvändiga författningsförslag som är förenliga med Sveriges EU- rättsliga åtaganden och annan internationell rätt. Regeringen beslutade den 23 januari 2025 tilläggsdirektiv till Jaktlagstiftningsutredningen genom vilka bl.a. utredningstiden förlängs (dir. 2025:6). Uppdraget skulle i stället för den 31 augusti 2025 redovisas senast den 31 december 2025 (se även rskr. 2023/24:175). Enligt tilläggsdirektiven skulle utredningen redovisa vissa delar av de ursprungliga direktiven i ett delbetänkande senast den 7 april 2025. Utredningen skulle i delbetänkandet föreslå förbättringar för genomförandet av EU-rättsliga regler på jaktområdet och säkerställa att genomförandet inte avser andra arter än dem som omfattas av EU- reglerna, göra en juridisk analys av hur en flerartsförvaltning av klövvilt, med full kostnadstäckning, kan finansieras och lämna förslag till utformning, analysera om det behövs ytterligare författningsstöd för en försöksverksamhet med flerartsförvaltning av klövvilt och i så fall lämna
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
419
Skr. 2025/26:75 | förslag till lösning, inhämta faktaunderlag rörande jaktsabotage och |
Landsbygds- och | överväga om befintlig lagstiftning är tillräcklig för att tillgodose intresset |
infrastruktur- | av att jakt ska kunna genomföras utan störningar samt utifrån |
departementet | Naturvårdsverkets redovisningar och inkomna remissvar föreslå hur |
| möjligheterna till jakt på allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon |
| kan förenklas och handläggningen av ärenden om sådan jakt effektiviseras |
| (se även rskr. 2014/15:154 punkt 1). |
| Jaktlagstiftningsutredningen redovisade i april 2025 delbetänkandet |
| Vissa förändringar av jaktlagstiftningen (SOU 2025:32). Delbetänkandet |
| har remissbehandlats och arbetet med en lagrådsremiss pågår. Inriktningen |
| är att lagrådsremissen ska behandla bland annat vissa frågor om jakt på |
| vatten och jakt i ekonomisk zon. Inriktningen är vidare att regeringen ska |
| överlämna en proposition till riksdagen i mars 2026. |
| Den 15 januari 2026 redovisade Jaktlagstiftningsutredningen |
| slutbetänkandet En ny viltförvaltningslagstiftning (SOU 2025:125). |
| Betänkandet har remitterats. Remisstiden går ut den 15 maj 2026. Punkten |
| är inte slutbehandlad. |
| 37. Rskr. 2021/22:179 |
| Planering och byggande |
| Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU12 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 61), 2023/24:75 (LI 47), |
| 2024/25:75 (LI 41) och 2024/25:75 (LI 41). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 3 om undantag från energihushållningskraven för timmerhus |
| m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför |
| om undantag från kraven på energihushållning och värmeisolering för |
| fulltimmerhus och andra hustyper uppförda med traditionella byggnadssätt |
| (bet. 2021/22:CU12 s. 24 f.). Regeringen gav i regleringsbrevet för |
| budgetåret 2023 avseende Boverket myndigheten i uppdrag att utreda |
| behovet av undantag från energireglerna för timmerhus. Boverket skulle |
| utvärdera hur skärpta kravnivåer i fråga om energihushållning och |
| värmenivåer påverkar möjligheten att uppföra timmerhus och andra |
| skyddsvärda byggnadstyper samt, beroende på utfallet av utvärderingen, |
| överväga om undantag bör införas för de aktuella byggnadstyperna. |
| Uppdraget redovisades den 27 februari 2023 i rapporten Utredning |
| avseende behov av undantag från energireglerna för timmerhus och andra |
| skyddsvärda byggnadstyper (LI2023/01913). Boverket gjorde i rapporten |
| bl.a. bedömningen att antalet timmerhus som berörs uppskattningsvis är |
| cirka 230 per år och att nybyggda timmerhus kan uppfylla Um-kravet, dvs. |
| den genomsnittliga isolerförmågan hos en byggnads klimatskärm, även |
| med oisolerade väggar, men med vissa begränsningar i utformningen. |
| Boverket bedömde även att införandet av ett undantag för timmerhus och |
| andra skyddsvärda byggnadstyper skulle kunna medföra en relativt svår |
| gränsdragningsproblematik. Regeringen avser att behandla frågan om |
| undantag från energihushållningskraven för timmerhus i samband med |
| genomförandet av det reviderade direktivet om byggnaders energi- |
| prestanda, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den |
420 | 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda (omarbetning). Regeringen |
|
beslutade den 13 juni 2024 att ge Boverket i uppdrag att dels genomföra en översyn av systemet med energideklarationer enligt direktivet om byggnaders energiprestanda (KN2024/01303), dels fastställa metoder och definitioner enligt direktivet om byggnaders energiprestanda (KN2024/01304). I båda uppdragen anges att myndigheten bör beakta riksdagens tillkännagivande vid genomförandet. Boverkets uppdrag att genomföra en översyn av systemet med energideklarationer enligt direktivet om byggnaders energiprestanda pågår alltjämt. Boverkets uppdrag att fastställa metoder och definitioner enligt direktivet om byggnaders energiprestanda redovisades den 7 juli 2025. Boverket arbetar, bland annat med den sistnämnda redovisningen som grund, med genomförandet av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Direktivet ska vara helt genomfört senast den 29 maj 2026. Boverket har ännu inte antagit de föreskrifter som kommer att bestämma kravnivån på energihushållning för timmerhus.
De författningsförslag som Boverket lämnade i februari 2025 i en delredovisning av uppdrag att fastställa metoder och definitioner enligt direktivet om byggnaders energiprestanda bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Regeringen beslutade den 18 december 2025 lagrådsremissen Genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda. I lagrådsremissen föreslås ändringar i lagen om energideklarationer (2006:985) och i plan- och bygglagen (2010:900) för att genomföra det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda. Avsikten är att genomförandet av direktivet i huvudsak ska ske genom föreskrifter som Boverket tar fram. De slutliga värdena för kraven på energihushållning för timmerhus kommer därför att fastställas senare. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om undantag från kraven på bygglov och anmälan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om undantag från kraven på bygglov och anmälan för takfönster och takkupor, komplement- bostadshus och obemannade butiker på landsbygden (bet. 2021/22:CU12 s. 38 f.) och därmed bifallit motionerna 2021/22:3225 yrkande 22 och 2021/22:3708 yrkandena 68 och 69. Bygglovsutredningens betänkande Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) överlämnades till regeringen den 14 juni 2021. Betänkandet har remissbehandlats.
Inom Regeringskansliet har promemorian Kravet på anmälan för komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus ska tas bort (LI2023/03666) tagits fram och remitterats. I promemorian föreslås ändringar i plan- och byggförordningen (2011:338) som innebär bl.a. att uppförande av ett komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus inte ska kräva en särskild anmälan till byggnadsnämnden innan åtgärderna får vidtas.
Regeringen beslutade den 22 maj 2025 propositionen Ett nytt regelverk för bygglov (prop. 2024/25:169). I propositionen föreslås bl.a. att fler och större åtgärder ska kunna vidtas utan bygglov i områden som inte omfattas av en detaljplan, exempelvis nybyggnad av komplementbostadshus och inredande av lokal i en befintlig byggnad, och att kravet på bygglov för fasadändringar slopas för en- och tvåbostadshus, vilket bl.a förenklar att installera takfönster. I propositionen redogjorde regeringen för lämnade förslag och vidtagna åtgärder och ansåg genom dessa att tillkännagivandet
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
421
Skr. 2025/26:75 | är tillgodosett i de delar som avser undantag från lovplikt. I propositionen | |||||
Landsbygds- och | bedömde regeringen vidare att tillkännagivandet i resterande del skulle | |||||
infrastruktur- | kommat att tillgodoses genom de ändringar i plan- och byggförordningen | |||||
departementet | (2011:338) som regeringen aviserade i propositionen. Riksdagen antog | |||||
| förslagen i propositionen den 22 oktober 2025 (bet.2025/26:CU2, rskr. | |||||
| 2025/26:22). Lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2025. |
| ||||
| Den 30 oktober 2025 beslutade regeringen förordning om ändring i plan- | |||||
| och byggförordningen (2011:338) (SFS 979). Genom beslutet ansåg | |||||
| regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten | är | ||||
| slutbehandlad. |
|
|
|
| |
| 38. Rskr. 2021/22:189 |
|
|
|
| |
| Fiskeripolitik |
|
|
|
|
|
| Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU17 |
| ||||
| Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 62), 2023/24:75 (LI 48) och | |||||
| 2024/25 (LI 42). |
|
|
|
| |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
|
| |
| Punkt 3 om samlad översyn av medlemsstaternas ålförvaltningsplaner*: | |||||
| Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en | |||||
| samlad utvärdering av medlemsstaternas ålförvaltningsplaner (bet. | |||||
| 2021/22:MJU17 s. 12). |
|
|
|
| |
| Såväl de nationella ålförvaltningsplanerna som rådets förordning (EG) | |||||
| nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av | |||||
| beståndet av europeisk ål har utvärderats. Internationella havsforsknings- | |||||
| rådet (ICES) konstaterade 2013 (special request 2013) att flera länder inte | |||||
| hade rapporterat alla efterfrågade data (dock inte Sverige) varför bidraget | |||||
| till beståndets återhämtning var omöjligt att uppskatta på internationell | |||||
| nivå. Det medför att det även är svårt att utvärdera åtgärderna individuellt | |||||
| och i ett sammanhang. EU-kommissionen lät göra en andra extern | |||||
| utvärdering av förordningen som publicerades som ett ”Commission staff | |||||
| working document” i februari 2020 (SWD[2020] 36 final). Någon revide- | |||||
| ring av förordningen till följd av utvärderingen har kommissionen ännu | |||||
| inte föreslagit. |
|
|
|
| |
| Enligt rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 | |||||
| om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål ska varje | |||||
| medlemsstat rapportera om övervakning, effektivitet och resultat av de | |||||
| nationella | ålförvaltningsplanerna | under | 2024. | Havs- | och |
| vattenmyndigheten rapporterade Sveriges genomförande av den nationella | |||||
ålförvaltningsplanen i augusti 2024. Utifrån samtliga medlemsstaters genomföranderapporter kommer EU-kommissionen att utvärdera om det finns behov av ändringar av förordningen. Regeringen har i olika sammanhang, bl.a. vid jordbruks- och fiskerådet i december 2022, december 2023 samt i december 2024, påtalat för Europeiska kommissionen och andra medlemsstater att förordningen bör revideras. Vid jordbruks- och fiskerådet i december 2025 underströk regeringen återigen betydelsen av att rådets förordning nr 1100/2007 revideras. Punkten är inte slutbehandlad.
422
39. Rskr. 2021/22:207
Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för natur- vården i skogen med frivillighet som grund
Prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 63),2023/24:75 (LI 49) och 2024/25:75 (LI 43).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om regeringens förslag:
a)Överföring av ersättningsmark för skydd av skog samt fortsatt brukande: Sveaskog AB (publ) har i samverkan med Naturvårdsverket identifierat lämpliga arealer om 21 500 hektar och överfört dessa fastigheter till Ersättningsmark i Sverige 2 AB (ESAB2), som var ett av Sveaskog AB (publ) helägt dotterbolag.
Efter beslut på en extra bolagsstämma i Sveaskog AB (publ) den
13december 2023 delades aktierna i ESAB2 ut till staten den 20 december 2023. Överlåtelserna av fastigheterna från ESAB2 till Naturvårdsverket slutfördes under 2024 i enlighet med bolagets ägaranvisning. Under 2025 har tre sådana markbytesavtal med ersättningsmarker godkänts av regeringen. Den 13 mars 2025 beslutade regeringen om ett markbyte med en fastighetsägare i Uppsala län och det planerade naturreservatet Berkingeskogen. Den 27 november 2025 godkände regeringen två markbytesavtal. Ett i Dalarnas län för att inrätta det planerade naturreservatet Sollen i Amungen och ett i Östra Götalands län för inrättandet av de två planerade naturreservaten Vagnsjön och Äspebergen. Punkten är inte slutbehandlad.
b)Utökat markförsäljningsprogram: Regeringen gav den 7 juli 2022 Naturvårdsverket i uppdrag att skapa förutsättningar för beslut om formellt skydd av värdefulla skogar genom att använda icke skyddsvärd produktiv skogsmark som ersättningsmarker från Sveaskog AB (publ). Natur- vårdsverket ska löpande informera Regeringskansliet om hur arbetet med uppdraget fortskrider. Den 31 augusti 2022 beslöts på extra bolagsstämma en ändring av bolagsordningen så att Sveaskog AB (publ), mot marknadsmässig ersättning, ska avyttra totalt upp till 60 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark, i huvudsak ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog, för att kunna användas som ersättningsmark. Punkten är slutbehandlad.
40.Rskr. 2021/22:263
Djurskydd
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU22 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 70), 2023/24:75 (LI 51) och 2024/25:75 (LI 44).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om veterinärers möjligheter att anmäla misstanke om illegal införsel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om veterinärers möjligheter att anmäla misstanke om illegal införsel (bet. 2021/22:MJU22 s. 26). Genom beslut den 12 juni 2025 har en bokstavsutredare getts i uppdrag att utreda åtgärder mot illegal införsel av
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
423
Skr. 2025/26:75 | sällskapsdjur (LI2025/01206). Uppdraget som gäller från den 1 oktober |
Landsbygds- och | 2025 ska redovisas senast den 31 mars 2026. Bokstavsutredaren ska bl.a. |
infrastruktur- | analysera behovet av och förutsättningarna för att införa en skyldighet för |
departementet | veterinärer att anmäla misstanke om illegal införsel av sällskapsdjur och |
| lämna författningsförslag. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 3 om tullverkets möjligheter att stoppa fordon för att söka efter |
| hundar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet |
| anför om Tullverkets möjligheter att stoppa fordon för att söka efter |
| hundar (bet. 2021/22:MJU22 s. 27). Djurhälsolagsutredningens förslag i |
| betänkandet En samlad djurhälsoreglering (SOU 2020:62) och inkomna |
| remissvar bereds inom Regeringskansliet. Det övervägs vidare om det |
| finns behov av ytterligare åtgärder när det gäller Tullverkets befogenheter. |
| Genom beslut den 12 juni 2025 har en bokstavsutredare getts i uppdrag att |
| bl.a. analysera behovet av och förutsättningarna för författningsändringar |
| som säkerställer att Tullverket har de befogenheter som krävs för en |
| effektiv kontroll av införsel av sällskapsdjur från andra medlemsstater i |
| EU (LI2025/01206). Uppdraget som gäller från den 1 oktober 2025 ska |
| redovisas senast den 31 mars 2026. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 4 om insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur*: |
| Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om |
| insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur (bet. 2021/22:MJU22 |
| s. 27). För närvarande övervägs inom Regeringskansliet vilka åtgärder |
| som bör vidtas med anledning av detta och övriga tillkännagivanden om |
| illegal införsel och smuggling av djur. Genom beslut den 12 juni 2025 har |
| en bokstavsutredare getts i uppdrag att bl.a. överväga om det finns åtgärder |
| som skulle kunna förbättra möjligheterna för berörda myndigheter att |
| identifiera och stävja organiserad smuggling av sällskapsdjur |
| (LI2025/01206). Uppdraget som gäller från den 1 oktober 2025 ska |
| redovisas senast den 31 mars 2026. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 36 om efterlevnad av förbud mot svanskupering*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om efterlevnad av för- |
| bud mot svanskupering (bet. 2021/22:MJU22 s. 86). I kommissionens stra- |
| tegi Från jord till bord initierades en översyn av EU:s djurskyddslagstift- |
| ning. Redan före riksdagens tillkännagivande hade Sverige, tillsammans |
| med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien, formulerat ett inspel |
| till kommissionen med prioriterade frågor inför den förestående |
| översynen. I det inspelet påtalades bl.a. behovet av andra åtgärder än |
| svanskupering för att motverka svansbitning hos grisar. Under det svenska |
| ordförandeskapet i EU:s ministerråd under det första halvåret 2023 |
| arrangerades en djurskyddskonferens med fokus på frågor aktuella i |
| revideringen av EU:s djurskyddslagstiftning. Sverige finns även |
| representerat i EU:s djurskyddsplattforms om gris som har bidragit till |
| underlag åt kommissionen inför översynen av lagstiftningen. |
| Under våren 2023 aviserade kommissionen att översynen av |
| djurskydslagstiftningen skulle omfatta hållande av djur, djurtransporter, |
| slakt samt djurvälfärdsmärkning. I december 2023 presenterade kommis- |
| sionen emellertid endast förslag om skydd av djur under transport |
| respektive hundars och katters välfärd i kommersiell verksamhet samt |
| förbättrade spårbarhetsregler för hund och katt på den inre marknaden. |
| Kommissionen har inte meddelat när övriga aviserade förslag ska |
424 | presenteras. I september 2024 mottog kommissionen slutrapporten från |
den strategiska dialogen om framtiden för EU:s jordbruk och där görs bedömningen att EU:s djurskyddslagstftning behöver ses över. EU- kommissionen presenterade i februari 2025 sin vision för jordbruks- och livsmedelsområdet. Av visionen framgår att EU-kommissionen avser att presentera en översyn av befintlig djurskyddslagstiftning. Regeringen välkomnade detta och påtalade vikten av djurvälfärd bl.a. vid jordbruks- och fiskerådet den 24 februari 2025. Regeringen har vid flera tillfällen, senast vid jordbuks- och fiskerådet den 11–12 december 2025, uppmannat kommissionen att fullfölja översynen av EU:s djurskyddslagstiftning och presentera de återstående förslagen EU-kommissionen har aviserat att lagförslag inom ramen för översynen av befintlig djurskyddslagstiftning kommer att presenteras under 2026. I avvaktan på detta har inga ytterligare åtgärder vidtagits under 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 3, 4 och 36.
41. Rskr. 2021/22:336
En ny växtskyddslag
Prop. 2021/22:148, bet. 2021/22:MJU25
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 74), 2023/24:75 (LI 53) och 2024/25:75 (LI 46).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 13 om Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier (bet. 2021/22:MJU25 s 7). Regeringskansliet har gett en utredare ett uppdrag att biträda Näringsdepartementet med att analysera och lämna förslag på en författningsreglerad ordning som innebär att det ska vara möjligt för staten att vid en bristsituation styra fördelningen av kemikalier som används för rening av dricksvatten och avlopp (N 2022:D). Utredaren redovisade den 31 mars 2023 uppdraget i promemorian En säkrare tillgång till vattenreningskemikalier (Ds 2023:9). Promemorian har remissbehand- lats och en remissammanställning har tagits fram inför den fortsatta beredningen.
Regeringen beslutade den 18 augusti 2022 kommittédirektiven Ökad beredskap för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vatten- tjänster (dir. 2022:127). En särskild utredare skulle se över regelverk och ansvarsfördelning och vid behov föreslå förändringar för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster. Syftet med uppdraget var att stärka förmågan att leverera vattentjänster vid händelse av kris, höjd beredskap och då ytterst krig samt utifrån de nya förutsättningar som följer av ett förändrat klimat. Utredningens slutbetänkande Ökad va-beredskap (SOU 2024:82) överlämnades den 2 december 2024. Betänkandet har remitterats. Remisstiden gick ut den 29 augusti 2025. Beredning av betänkandet pågår inom Regeringskansliet.
I remissyttrandena över promemorian En säkrare tillgång till vatten- reningskemikalier (Ds 2023:9) lyftes flera välmotiverade skäl till att förslaget på omfördelning av kemikalier i promemorian är svåra att genomföra. Förslaget behöver därför utredas ytterligare. Livsmedelsverket fick i regleringsbrevet för 2025 i uppdrag att utreda frågan vidare och
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
425
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
426
redovisade uppdraget den 16 december 2025. Redovisningen bereds inom Regeringskansliet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2022/23
42. Rskr. 2022/23:137
Infrastrukturfrågor
Skr. 2021/22:261, bet. 2022/23:TU4
Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (LI 58) och 2024/25:75 (LI 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om ett långsiktigt hållbart transportsystem (reservation 11)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om ett långsiktigt hållbart transportsystem (bet. 2022/23:TU4 s. 214 f.). Enligt tillkännagivandet behövs ökad transporteffektivitet, effektivare fordon och farkoster, elektrifiering och en övergång från fossila till hållbara, förnybara drivmedel. Vidare uppmärksammas i tillkänna- givandet vikten av att Trafikverkets arbete med att hantera förorenade områden fortsätter och det anges att Trafikverkets riktade miljöåtgärder i statlig infrastruktur måste fortsätta. Den 21 december 2023 beslutade regeringen skrivelsen Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll (skr. 2023/24:59). I skrivelsen presenterar regeringen åtgärder för att påskynda elektrifieringen av både lätta och tunga fordon och anger att det behöver bli praktiskt och ekonomiskt möjligt för fler att använda eldrivna fordon, oavsett typ av verksamhet och oberoende var och hur du bor. Vidare presenterar regeringen i skrivelsen ett åtgärdspaket för ladd- och tankningsinfrastruktur i hela landet. Dessutom konstaterar regeringen att politiken ska fortsätta att främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen men också för att fasa ut de fossila drivmedlen. Därutöver presenterar regeringen i skrivelsen åtgärder för att effektivisera transportsystemet som kan bidra till viktiga utsläppsminskningar samtidigt som tillgängligheten i samhället utvecklas.
I EU har Sverige verkat för ett långsiktigt hållbart transportsystem. Sverige, i egenskap av ordförande för EU:s ministerråd under det första halvåret 2023, har förhandlat fram flera överenskommelser med Europaparlamentet. Inom ramen för lagstiftningspaketet 55- procentspaketet har preliminära politiska överenskommelser nåtts med Europaparlamentet om förordningar för minskade utsläpp av växthusgaser från sjöfart och flyg samt utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen.
Trafikverkets riktade miljöåtgärder i statlig infrastruktur genomförs löpande inom ramen för den trafikslagsövergripande nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033. En del i Trafikverkets arbete med riktade miljöåtgärder innebär att hantera förorenade områden, inklusive historiska miljöskador. Regeringen gav den 15 juni 2023 Trafikverket i uppdrag att ta fram inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för planperioden 2026–2037 (LI2023/02737). I uppdraget angav regeringen följande: ”Utgångspunkten för genomförande av uppdraget är att den statliga transportinfrastrukturen i hela landet ska utvecklas och förvaltas så att det övergripande transportpolitiska målet, de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen med därtill hörande etappmål,
samt de av riksdagen beslutade klimatmålen nås.” Vidare angav regeringen: ”De krav som klimatomställningen ställer på transportsektorn ska beaktas. Energiförsörjning är avgörande för transportsystemets utveckling. Den omfattande förändring av transportsystemet som elektrifieringen innebär bör särskilt vägas in. Utöver klimatomställningen ska även infrastrukturens påverkan på den biologiska mångfalden beaktas.” Inom ramen för uppdraget skulle Trafikverket inkomma med en redovisning av på vilket sätt myndigheten arbetar med introduktionen av nya tekniker, metoder och material som bidrar till substantiella utsläppsminskningar vid nyinvesteringar samt drift och underhåll. Trafikverket redovisade det ovan nämnda uppdraget den 15 januari 2024 som underlag för regeringens kommande infrastrukturproposition.
Den 3 oktober 2024 överlämnade regeringen propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera (prop. 2024/25:28) till riksdagen. I propositionen angav regeringen att den övergripande utgångspunkten för transportinfrastrukturplaneringen är att den statliga transportinfrastrukturen i hela landet ska utvecklas och förvaltas så att det övergripande transportpolitiska målet, inklusive funktions- och hänsynsmålen med därtill hörande etappmål, samt de av riksdagen beslutade klimatmålen nås. I propositionen angav regeringen vidare att en ökad transporteffektivitet innebär att tillgängligheten för personer och gods i hela landet åstadkoms utan ökat trafikarbete, dvs. utan fler färdade fordonskilometer, med beaktande av de transportpolitiska principerna. Dessutom angav regeringen i propositionen att ökad transporteffektivitet kan uppnås på flera sätt, exempelvis genom längre och tyngre fordon, ökad fyllnadsgrad, ruttoptimering, samordnade godstransporter, godstransportupplägg som nyttjar fler transportsätt (intermodalitet) och digitalisering, men också genom transporteffektiv fysisk planering som kortar avstånden och som därmed skapar förutsättningar för människor och näringsliv att tillgodose transportbehov och tillgänglighet med ett mindre trafikarbete.
För att påskynda omställningen av den svenska fordonsflottan har efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1, utg.omr. 20 avsnitt 3.25.17 s. 117, bet. 2023/24:MJU1, rskr.2023/24:104) inom anslaget 1:17 Klimatpremier inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur införts ett nytt tillfälligt stöd för att stimulera marknadsintroduktion av eldrivna lätta lastbilar. Fram till maj 2024 hade Statens energimyndighet beviljat stöd på ca 252 miljoner kronor till 5 041 eldrivna lätta lastbilar. Statens energimyndighet betalade dessutom under 2023 ut 443 miljoner kronor i stöd från anslaget.
Regeringen har vidare beslutat förordningen (2024:67) om en skrotningspremie till privatpersoner vid köp eller leasing av elbil. Det nya stödet för eldrivna lätta lastbilar samt förstärkta och förlängda klimatpremier för tunga fordon beräknas tillsammans med den nya skrotbilspremien sänka utsläppen med sammanlagt omkring 0,25 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2030.
Den 16 september 2024 remitterades promemorian Hållbarhetskriterier för vissa bränslen och en ny reduktionsplikt (KN2024/01751). I promemorian föreslogs ändringar av reduktionsplikten. Reduktionsplikten för flygfotogen ska enligt förslaget tas bort. Den nya reduktionsplikten för bensin och diesel föreslås bli mer teknikneutral och stimulera till fortsatt
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
427
Skr. 2025/26:75 | elektrifiering genom att det blir möjligt att uppfylla reduktionsplikten även | ||||||
Landsbygds- och | med el från publika laddningsstationer. Nivåerna för de utsläppsminsk- | ||||||
infrastruktur- | ningar som ska åstadkommas av den nya reduktionsplikten föreslås höjas | ||||||
departementet | från 6 till 10 procent för både bensin och diesel. Syftet med förslaget är att | ||||||
| åtagandena enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) | ||||||
| 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga | ||||||
| minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar | ||||||
| till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om | ||||||
| ändring av förordning (EU) nr 525/2013), det s.k. ESR-åtagandet för 2030 | ||||||
| ska kunna nås. Remisstiden gick ut den 12 november 2024. |
|
| ||||
| Efter regeringens föreslag i budgetpropositionen för 2025 förlängdes | ||||||
| den pågående satsningen på utbyggnad av ladd- och tankinfrastruktur för | ||||||
| tunga fordon till 2030 (prop. 2024/25:1, utg.omr. 21 avsnitt 2.9.8 s. 44, | ||||||
| bet. 2024/25:NU3, rskr. 2024/25: 2024/25:106). |
|
|
| |||
| Den 25 oktober 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i | ||||||
| uppdrag att analysera om och i så fall vilka styrmedel som kan utformas | ||||||
| för att fasa ut fossila bränslen ur de sektorer som omfattas av EU:s | ||||||
| ansvarsfördelningsförordning (ESR) i den takt som krävs för att på ett | ||||||
| kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt nå det långsiktiga | ||||||
| klimatmålet till 2045 samt de EU-åtaganden som Sverige har på | ||||||
| klimatområdet (dir. 2024:98). Syftet med utredningen är dels att | ||||||
| säkerställa att åtagandena nås utan att hushåll och näringsliv drabbas av | ||||||
| orimligt höga kostnader, dels att säkerställa att utfasningen av fossila | ||||||
| bränslen sker på ett säkert och acceptabelt sätt som gör att Sveriges och | ||||||
| näringslivets konkurrenskraft kan bibehållas och stärkas och som inte | ||||||
| leder till hämmande regelverk eller får skadliga effekter för delar av landet | ||||||
| eller samhället. Uppdraget ska redovisas senast den 4 maj 2026. |
| |||||
| Trafikverkets arbete med att hantera förorenade områden, inklusive | ||||||
| historiska miljöskador, har bidragit till att minska påverkan på naturmiljön | ||||||
| och åtgärder genomförs kontinuerligt inom ramen för den nationella | ||||||
| planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033. |
|
| ||||
| Regeringen gav den 20 mars 2025 Trafikverket i uppdrag att upprätta ett | ||||||
| förslag | till | en | trafikslagsövergripande | nationell | plan | för |
| transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037 (LI2025/00640). Enligt | ||||||
| uppdraget skulle Trafikverket i förslaget till nationell plan redogöra för en | ||||||
| indikativ indelning av medel till trimnings- respektive miljöåtgärder i | ||||||
| befintlig infrastruktur för att bidra till att de transportpolitiska målen nås. | ||||||
| Trafikverket redovisade den 30 september 2025 ett förslag till | ||||||
| trafikslagsövergripande nationell plan för transportinfrastrukturen för | ||||||
| perioden 2026–2037 (LI2025/01642). Trafikverket föreslår ökade medel | ||||||
| till trimnings- respektive miljöåtgärder i befintlig infrastruktur. | ||||||
| Trafikverkets förslag har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 30 | ||||||
| december 2025. Inriktningen är att regeringen under våren 2026 ska | ||||||
| fastställa en nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden 2026– | ||||||
| 2037. |
|
|
|
|
|
|
| Regeringen beslutade den 29 april 2025 förordning om ändring i | ||||||
| förordningen (2024:627) om skrotbilspremie till privatpersoner vid köp | ||||||
| eller leasing av elbil (SFS 296). Ändringen innebär att skrotningspremien | ||||||
| höjs från 10 000 kronor till 25 000 kronor och breddas så att fler och något | ||||||
| nyare bilar blir stödberättigade. Efter remitteringen av promemorian | ||||||
428 | Hållbarhetskriterier | för vissa bränslen och | en ny reduktionsplikt | ||||
(KN2024/01751) lämnade regeringen propositionen Nya regler för | Skr. 2025/26:75 |
datacenter och hållbara bränslen samt en ny reduktionsplikt till riksdagen | Landsbygds- och |
(prop. 2024/25:131) med förslag till lag om ändringar i lagen (2017:1201) | infrastruktur- |
om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. | departementet |
Riksdagen antog regeringens förslag (bet. 2024/25:MJU17, rskr. |
|
2024/25:221). Lagändringen innebär att reduktionsnivåerna för bensin och |
|
diesel höjdes från 6 till 10 procent, samtidigt som de reduktionspliktiga |
|
också kan uppfylla sina åtaganden genom utsläppsminskningar från |
|
leverans av fossilfri el från publika laddningsstationer. Skatten på |
|
drivmedel sänktes samtidigt för att kompensera för priseffekten av den |
|
höjda reduktionsnivån. Förändringarna av reduktionsplikten beräknas |
|
ackumulerat leda till ca 2,9 miljoner ton lägre utsläpp från att skärpningen |
|
införs under 2025 t.o.m. 2030. Vidare föreslog regeringen i |
|
budgetpropositionen för 2026 budgetsatsningar på Klimatklivet, vilket är |
|
ett av regeringens viktigaste stöd för att främja utbyggnaden av |
|
laddinfrastruktur (prop. 2025/26:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.24.16 s. 119). |
|
Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. |
|
2025/26:MJU1, rskr. 2025/26:128). I enlighet med regeringens förslag i |
|
budgetpropositionen för 2026 har dessutom medel avsatts för en |
|
elbilspremie riktad till grupper i behov av stöd, t.ex. i glesbygd som kan |
|
finansieras av EU:s sociala klimatfond, samt för en förlängning av |
|
marknadsintroduktionsstödet för lätta ellastbilar med två år fram till 2028 |
|
(prop. 2025/26:1 utg.omr.20 avsnitt 3.24.21 s. 125 samt avsnitt 3.24.17 |
|
s. 120, bet. 2025/26:MJU1, rskr. 2025/26:128). Totalt beräknas |
|
förlängningen av stödet till lätta ellastbilar leda till att stöd för ytterligare |
|
37 500 lätta ellastbilar kan betalas ut. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
43. Rskr. 2022/23:186 |
|
Naturvård och biologisk mångfald |
|
Skr. 2022/23:23, bet. 2022/23:MJU17 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (KN 52) och 2024/25:75 (KN 50). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 31 om förvaltning av skarv*: Riksdagen har tillkännagett för |
|
regeringen det som utskottet anför om en reviderad förvaltningsplan för |
|
skarv och en likvärdig förvaltning i hela landet för att på så sätt |
|
åstadkomma en minskning av skarvpopulationerna (bet. 2022/23:MJU17 |
|
s. 104 f.). Naturvårdsverket redovisade den 27 november 2023 två delar |
|
av regeringsuppdraget att revidera den nationella förvaltningsplanen för |
|
storskarv samt öka kunskapen om storskarvens predation och födosök, |
|
däribland en ny nationell förvaltningsplan för storskarv. I den nya planen |
|
ligger tyngdpunkten på att bl.a. minska skador på fiske och fiskbestånd. |
|
Planen är vidare uppdaterad utifrån ändrad lagstiftning och vägledande |
|
domar, för att vara en aktuell vägledning för länsstyrelserna i det regionala |
|
arbetet. Naturvårdsverket redovisade den 26 november 2024 den |
|
kvarstående delen av det nämnda regeringsuppdraget avseende skarvens |
|
predation och födosök. |
|
I propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och |
|
ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156 avsnitt 8.2 s. 51) anförde regeringen |
|
att förvaltning av predatorer som säl och skarv bör ingå i en ekosystem- | 429 |
|
Skr. 2025/26:75 | baserad havsförvaltning som styrs av alla tre hållbarhetsdimensioner. |
Landsbygds- och | Regeringen konstaterade i propositionen att Sverige bör verka för att |
infrastruktur- | allmän jakt på skarv införs och att skadeverkningar av skarv minskar. På |
departementet | mötet i EU:s jordbruks- och fiskeråd i oktober 2024 tog regeringen initiativ |
| till en övrig fråga där Sverige tillsammans med Estland, Lettland och |
| Finland uppmanade kommissionen att återkomma med ett förslag där |
| skarv, för de fyra länderna, listas som en jaktbar art i bilaga 2b till |
| Europaparlementets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november |
| 2009 om bevarande av vilda fåglar. |
| Vid jordbruks- och fiskerådet den 23–24 juni 2025 tog Sverige upp en |
| övrig fråga om åtgärder för återhämtningen av fiskbestånd i Östersjön. |
| Sverige betonade att förvaltningen av skarv och säl har betydelse för |
| fiskbeståndens utveckling. |
| Den 3 december 2025 remitterades gemensamt bland annat dels en |
| rapport från länsstyrelserna från den 30 oktober 2025 i vilken regeringens |
| uppdrag att analysera pågående åtgärder för att förebygga skada orsakad |
| av säl och skarv samt vid behov föreslå ytterligare åtgärder för att |
| förebygga skada orsakad av säl och skarv redovisas (uppdrag 20 i |
| länsstyrelsernas regleringsbrev för 2025), dels Naturvårdsverkets rapport |
| Att bättre integrera förvaltning av predatorerna säl och skarv i |
| havsmiljöarbetet från den 3 november 2025. Remisstiden löper ut den |
| 3 mars 2026. Punkten är inte slutbehandlad. |
Nyare riksmöten
Riksmötet 2023/24
44. Rskr. 2023/24:153
Handelspolitik
Motioner från allmänna motionstiden 2023/24, bet. 2023/24:NU13
Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (LI 55).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 10 om handel med sälprodukter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handel med sälprodukter (bet. 2023/24:NU13 s. 27 f.).
De åtgärder som redovisas under rskr. 2019/20:222 är relevanta även för detta tillkännagivande. Punkten är inte slutbehandlad.
45. Rskr. 2023/24:154
Djurskydd
Motioner från allmänna motionstiden 2023/24, bet. 2023/24:MJU11
Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (LI 56).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 14 om småskaliga slakterier och gårdsnära slakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om om småskaliga slakterier och gårdsnära slakt (bet. 2023/24:MJU11 s. 53).
Regeringen beslutade den 14 december 2023 kommittédirektiven En
översyn av kontrollorganisationen och finansieringen av kontroll i
430
livsmedelskedjan för att förenkla för företag (dir. 2023:170). En särskild utredare fick i uppdrag att se över hur offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan organiseras och finansieras inom områdena livsmedel, foder och animaliska biprodukter. Utredaren skulle också se över den djurskyddskontroll som utförs i nära anslutning till, eller i samband med, kontrollerna inom dessa områden. Syftet med utredningen var att stärka konkurrenskraften i livsmedelskedjan och skapa en mer effektiv kontrollstruktur som säkerställer likvärdiga konkurrensvillkor och förenklar för de företag som är verksamma inom områdena livsmedel, foder och animaliska biprodukter. Den 28 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen genom vilket utredningstiden förlängdes (dir. 2024:117). Den 4 juni 2025 lämnade utredningen över betänkandet En ny kontrollorganisation i livsmedelskedjan – för ökad effektivitet, likvärdighet och konkurrenskraft, (SOU 2025:64). Betänkandet har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 6 oktober 2025.
Genom förordningen (2023:914) om ändring i förordning (2021:176) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruks- produkter infördes den 1 januari 2024 ett nytt avgiftssystem med fasta avgifter per slaktat djur för kontroll av slakterier och vilthanterings- anläggningar. Det nya avgiftssystemet syftar till att underlätta för lantbrukare att skicka djur till slakterier utan långa transporter och alltför höga slaktkostnader. Fasta avgifter kommer att innebära ett enklare och mer förutsägbart avgiftssystem för alla slakteriföretag samt transparens vad gäller företagens kostnader för kontrollen. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
46. Rskr. 2023/24:175
Jakt och viltvård
Motioner från allmänna motionstiden 2023/24, bet. 2023/24:MJU14 Tidigare redovisad, se skr. 2024/26:75 (LI 57).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om samlad vilt- och klövviltsförvaltning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en samlad ekosystembaserad klövviltsförvaltning (bet. 2023/24:MJU14 s. 24).
Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen på jaktområdet (dir. 2024:11), Jaktlagstiftningsutredningen (LI 2024:01). I uppdraget ingick att göra en juridisk analys av hur en flerartsförvaltning av klövvilt, med full kostnadstäckning, kan finansieras och lämna förslag till utformning, analysera om det behövs ytterligare författningsstöd för en försöksverksamhet med flerartsförvaltning av klövvilt och i så fall lämna förslag till lösning. Vidare ingick det i uppdraget att lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget skulle redovisas senast den 31 augusti 2025.
Regeringen beslutade den 23 januari 2025 tilläggsdirektiv till Jaktlagstiftningsutredningen genom vilket bl.a. utredningstiden förlängdes (dir. 2025:6). Uppdraget skulle i stället för den 31 augusti 2025 redovisas senast den 31 december 2025 (se även rskr. 2021/22:178). Enligt
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
431
Skr. 2025/26:75 | tilläggsdirektivet skulle utredningen redovisa vissa delar av de | |||||||
Landsbygds- och | ursprungliga direktiven i ett delbetänkande senast den 7 april 2025. | |||||||
infrastruktur- | Utredningen skulle i delbetänkandet föreslå förbättringar för | |||||||
departementet | genomförandet av EU-rättsliga regler på jaktområdet och säkerställa att | |||||||
| genomförandet inte avser andra arter än dem som omfattas av EU- | |||||||
| reglerna, göra en juridisk analys av hur en flerartsförvaltning av klövvilt, | |||||||
| med full kostnadstäckning, kan finansieras och lämna förslag till | |||||||
| utformning, analysera om det behövs ytterligare författningsstöd för en | |||||||
| försöksverksamhet med flerartsförvaltning av klövvilt och i så fall lämna | |||||||
| förslag till lösning, inhämta faktaunderlag rörande jaktsabotage och | |||||||
| överväga om befintlig lagstiftning är tillräcklig för att tillgodose intresset | |||||||
| av att jakt ska kunna genomföras utan störningar samt utifrån | |||||||
| Naturvårdsverkets redovisningar och inkomna remissvar föreslå hur | |||||||
| möjligheterna till jakt på allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon | |||||||
| kan förenklas och handläggningen av ärenden om sådan jakt | |||||||
| effektiviseras. |
|
|
|
|
|
| |
| Jaktlagstiftningsutredningen redovisade i april 2025 delbetänkandet | |||||||
| Vissa förändringar av jaktlagstiftningen (SOU 2025:32). Delbetänkandet | |||||||
| har | remissbehandlats. | Den | 15 | januari | 2026 | redovisade | |
| Jaktlagstiftningsutredningen |
| slutbetänkandet |
| En | ny | ||
| viltförvaltningslagstiftning (SOU 2025:125). Betänkandet har remitterats. | |||||||
| Remisstiden går ut den 15 maj 2026. Punkten är inte slutbehandlad. |
| ||||||
Riksmötet 2024/25
47. Rskr. 2024/25:101
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:TU1
Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (LI 69).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om statens budget inom utgiftsområde 22:
d)Övriga bemyndiganden och godkännande av ekonomiska mål 5: Regeringen gav den 17 juli 2025 Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut kreditgarantier till Öresundsbrokonsortiet för konsortiets åtaganden i form av lån och andra finansiella instrument för finansieringen av Öresundsförbindelsen (LI2025/01378). Enligt uppdraget ska garantiavgiften och övriga villkor vara marknadsmässiga. Arbete pågår inom Regeringskansliet med att revidera avtalet om en fast förbindelse över Öresund mellan Sverige och Danmark av den 23 mars 1991. Punkten är inte slutbehandlad.
48.Rskr. 2024/25:102
Infrastrukturfrågor
Prop. 2024/25:28, bet. 2024/25:TU5
Tidigare redovisad, se skr. 2024/25:75 (LI 70).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om ekonomiska ramar för 2026–2037: Regeringen gav den
20 mars 2025 Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny
432
nationell plan för den statliga transportinfrastrukturen för perioden 2027– | Skr. 2025/26:75 | |||||
2037 samt ge regionerna samt Gotlands kommun förutsättningar för | Landsbygds- och | |||||
arbetet med att ta fram länsplaner för den regionala transportinfra- | infrastruktur- | |||||
strukturen för samma period. Propositionen Vägen till en pålitlig | departementet | |||||
transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera (prop. 2024/25:28) |
| |||||
skulle i sin helhet utgöra en utgångspunkt för Trafikverkets arbete. |
| |||||
Trafikverket redovisade den 30 september 2025 sitt förslag till en ny |
| |||||
nationell plan. Förslaget har remissbehandlats. Remisstiden gick den 30 |
| |||||
december 2025. Ärendet bereds nu i Regeringskansliet. |
|
| ||||
Regeringen planerar att fastställa en ny nationell plan för |
| |||||
transportinfrastrukturen och de definitiva ekonomiska ramar för |
| |||||
länsplanerna under det första halvåret 2026. Därefter fastställer regionerna |
| |||||
samt Gotlands kommun länsplanerna för den regionala transport- |
| |||||
infrastrukturen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen angående |
| |||||
den nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037 |
| |||||
i en skrivelse under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad. |
| |||||
49. Rskr. 2024/25:132 |
|
|
|
|
| |
Naturvårdshänsyn vid fiske i havet för att skydda Natura 2000-områden |
| |||||
Prop. 2024/25:24, bet. 2024/25:MJU6 |
|
|
| |||
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
|
|
| ||
Den 30 januari 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS |
| |||||
42 och 43). |
|
|
|
|
|
|
50. Rskr. 2024/25:137 |
|
|
|
|
| |
Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning |
|
|
| |||
Prop. 2024/25:42, bet. 2024/25:CU6 |
|
|
| |||
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
|
|
| ||
Punkt 1 om förutsättningar för förtur och köavgift: Den 30 januari 2025 |
| |||||
utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 70). Punkten är |
| |||||
slutbehandlad. |
|
|
|
|
|
|
Punkt 2 om lagförslagen i övrigt: Den 30 januari 2025 utfärdade |
| |||||
regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 70–72). Punkten är |
| |||||
slutbehandlad. |
|
|
|
|
|
|
Punkt 6 om kötid och förtur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen |
| |||||
det som utskottet anför om förtur och reservationer vid kommunal |
| |||||
bostadsförmedling (bet. 2024/25:CU6 s. 13). I regleringsbrevet för |
| |||||
budgetåret 2026 avseende länsstyrelserna har regeringen gett berörda |
| |||||
länsstyrelser i uppdrag att analysera om kommunala bostadsförmedlingar |
| |||||
i de egna länen har förmedlat fler bostäder genom förturer och |
| |||||
reservationer | sedan | lagen | (2000:1383) | om | kommunernas |
|
bostadsförsörjningsansvar | ändrades den 1 mars | 2025. | Uppdraget ska |
| ||
redovisas i 2026 års bostadsmarknadsanalys enligt 2 § förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Ärendet bereds vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
433
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
434
51. Rskr. 2024/25:146
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport
Prop. 2024/25:76, bet. 2024/25:TU8 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 20 februari 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 95).
52. Rskr. 2024/25:151
Enhetliga sekretessbestämmelser i Statens haverikommissions verksamhet
Prop. 2024/25:74, bet. 2024/25:KU15 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 20 mars 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 243).
53. Rskr. 2024/25:169
Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd Prop. 2024/25:57, bet. 2024/25:MJU10
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård : Den 10 april 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 284 och 285). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 12 om beteslagstiftning och utevistelse (reservation 16)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att värna om betesrätten (bet. 2024/25:MJU10 s. 138–139). Av tillkännagivandet följer att riksdagen är djupt kritisk till resultatet av den utredning som regeringen tillsatt och att utredningen föreslår i sitt betänkande Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56) att det svenska beteskravet för kor i lösdrift ska slopas. Riksdagen anför i tillkännagivandet att för den är det självklart att värna om betesrätten – det är en garanti för kornas rätt att beta och en viktig del av vår biologiska mångfald. Betänkandet Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 1 april 2025. Beredning av remissvaren och frågan om hur regeringen ska gå vidare med förslaget som rör bete för mjölkkor pågår inom Regeringskansliet.
I maj 2025 presenterade EU-kommissionen förslag till ett förenklingspaket för den gemensamma jordbrukspolitiken (COM [2025] 236). EU-kommissionen föreslog bl.a. att en möjlighet införs för medlemsstaterna att betala ut stöd för bl.a. nationella djurskyddsregler som går utöver den nivå som krävs utifrån EU-lagstiftningen. Med utgångspunkt i EU-kommissionens förslag har Europaparlamentet och rådet antagit Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/2649 av den 19 december 2025 om ändring av förordning (EU) 2021/2115 vad gäller systemet med grundvillkor, interventionstyper i form av direktstöd, interventionstyper i vissa sektorer och för landsbygdsutveckling och årliga
prestationsrapporter samt av förordning (EU) 2021/2116 vad gäller innehållande av utbetalningar, årligt prestationsavslut och kontroller och sanktioner.
I samband med beslutet om förenklingspaketet gav regeringen Statens jordbruksverk i uppdrag att överlämna en begäran om ändring av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 till EU-kommissionen (LI2025/02182). Ändringen innebär bland annat ett införande av en utökad djurvälfärdsersättning för bete till mjölkkor under 2026. EU-kommissionen måste godkänna ändringen av den strategiska planen. Riksdagen har dessutom i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 avsatt 282 miljoner kronor årligen 2026 och 2027 för en sådan utökad djurvälfärdsersättning för att kompensera lantbrukare för ökade kostnader som kravet på bete för mjölkkor utgör (prop. 2025/26:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.8.2. s. 66, bet. 2025/26:MJU2, rskr. 2025/26:116). Vid en presskonferens den 19 september 2025 meddelade landsbygdsministern att regeringen inte kommer att gå vidare med ett avskaffat beteskrav under den nuvarande mandatperioden. Punkten är inte slutbehandlad.
54. Rskr. 2024/25:170
Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden
Prop. 2024/25:81, bet. 2024/25:MJU13
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 10 april 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 270 och 271).
55. Rskr. 2024/25:192
Ny strategi för levande och trygga städer
Skr. 2024/25:96, bet. 2024/25:CU16
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 26 juni 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
56. Rskr. 2024/25:212
Lättnader i byggkraven för studentbostäder
Prop. 2024/25:132, bet. 2024/25:CU19
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 22 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 519).
57. Rskr. 2024/25:213
Luftfartsfrågor
Prop. 2024/25:118, bet. 2024/25:TU13
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 606).
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
435
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
436
58. Rskr. 2024/25:214
Lagändringar till följd av ändrade EU-regler om utsläppsfria tunga fordon
Prop. 2024/25:122, bet. 2024/25:TU16 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 22 maj 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 394–398).
59. Rskr. 2024/25:215
Ändringar i lagen om hamnskydd Prop. 2024/25:148, bet. 2024/25:TU17 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 22 maj 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 545).
60. Rskr. 2024/25:227
En utvidgad insamling och utlämning av djurhälsodata samt jordbrukspolitik.
Prop. 2024/25:91, bet. 2024/25:MJU20 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 12 juni 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 696–698).
61. Rskr. 2024/25:229
Upphävande av lagen om strukturfondspartnerskap
Prop. 2024/25:158, bet. 2024/25:NU22
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 12 juni 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 680).
62. Rskr. 2024/25:262
Vårändringsbudget för 2025
Prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 19 juni 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Boverket, Lantmäteriet och anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik samt avseende Trafikverket, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket, Livsmedelsverket och Sveriges lantbruksuniversitet. Den 10 juli 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 för Statens jordbruksverk. Punkten är slutbehandlad.
Om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 10 juli 2025 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2025 för Statens jordbruksverk. Punkten är slutbehandlad.
Om utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik: Regeringens inriktning är att ändra anslagsvillkoret i regleringsbrev avseende anslag 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik när en förordning om statligt subventionerade kreditgarantier är beslutad och kan träda i kraft. Beredning av en sådan förordning pågår i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
63. Rskr. 2024/25:272
Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk
Prop. 2024/25:136, bet. 2024/25:MJU23
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 19 juni 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 765–766).
64. Rskr. 2024/25:287
Sjöfartsfrågor
Skr. 2024/25:87, bet. 2024/25:TU15
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 9 om särskilt om sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet: Den 8 januari 2026 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
Riksmötet 2025/26
65. Rskr. 2025/26:22
Ett nytt regelverk för bygglov
Prop. 2024/25:169, bet. 2025/26:CU2
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 oktober 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 974–978).
66. Rskr. 2025/26:27
Förenklad in- och uthyrning av skepp
Prop. 2024/25:178, bet. 2025/26:TU2
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 oktober utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 282–285).
67. Rskr. 2025/26:28
Skärpt kontroll av styrelsen i besiktningsorgan
Prop. 2024/25:170: bet. 2025/26:TU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skr. 2025/26:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet
437
Skr. 2025/26:75
Landsbygds- och Den 30 oktober 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS
infrastruktur- 967). departementet
68. Rskr. 2025/26:34
Intelligenta transportsystem – genomförande av ändringsdirektiv
Prop. 2024/25:183, bet. 2025/26:TU5
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 6 november 2025 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1016).
69. Rskr. 2025/26:35
Effektiva sanktioner inom luftfarten
Prop. 2024/25:171, bet. 2025/26:TU4
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 13 november 2025 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1060 och 1061).
70. Rskr. 2025/26:74
Höständringsbudget för 2025
Prop. 2025/26:2, bet. 2025/26:FiU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 4 december 2025 beslutade regeringen om ändring i regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Boverket. Den 11 december 2025 beslutade regeringen om ändring i regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Statens jordbruksverk och Trafikverket. Punkten är slutbehandlad.
Om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 11 december 2025 beslutade regeringen om ändring i regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Trafikverket. Punkten är slutbehandlad.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer: Den 11 december 2025 beslutade regeringen om ändring i regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Trafikverket. Punkten är slutbehandlad.
71. Rskr. 2025/26:106
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad.
Om statens budget inom utgiftsområde 18:
a)Anslagen för 2026: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för 2026 avseende Lantmäteriet, Boverket och anslag 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Punkten är slutbehandlad.
438
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2025 | Skr. 2025/26:75 |
beslutade regeringen regleringsbrev för 2026 avseende Boverket. Punkten | Landsbygds- och |
är slutbehandlad. | infrastruktur- |
72. Rskr. 2025/26:116 | departementet |
| |
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
|
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:MJU2 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Om statens budget inom utgiftsområde 23:
a)Anslagen för 2026: Den 18 december 2025 beslutade regeringen
regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Sveriges lantbruksuniversitet, Skogsstyrelsen, Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt och för anslagen 1:7 Ersättningar för viltskador m.m., 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., 1:20 Åtgärder på fjällägenheter, 1:21 Främjande av rennäringen m.m., 1:22 Sveriges lantbruksuniversitet samt anslagen 1:23 och 1:24 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad.
b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Skogsstyrelsen, Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk och för anslagen 1:23 och 1:24 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad.
73.Rskr. 2025/26:127
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:TU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om upphävande av riksdagens godkännande av krav på förarbevis för att få framföra vissa större fritidsbåtar: Riksdagen har godkänt att riksdagens tidigare ställningstagande i fråga om krav på förarbevis för att få framföra vissa större fritidsbåtar inte längre ska gälla. Eftersom upphävandet avser ställningstaganden som inte har antagits i lag eller förordning, förutsätter riksdagsbeslutet inte några åtgärder från regeringens sida. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 22:
a)Anslagen för 2026: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Luftfartsverket, Trafikverket,
Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och för anslagen 1:8 Viss internationell verksamhet, 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg samt anslag 1:18 Lån till körkort inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad.
b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Trafikverket. Punkten är slutbehandlad.
439
Skr. 2025/26:75 | b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 2: Den 18 december 2025 |
Landsbygds- och | beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende |
infrastruktur- | Transportstyrelsen. Punkten är slutbehandlad. |
departementet | b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 3: Den 18 december 2025 |
| beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende |
| Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. |
| b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 4: Den 18 december 2025 |
| beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende |
| Trafikverket samt anslagen 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm |
| respektive Trängselskatt i Göteborg inom utgiftsområde 22 |
| Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad. |
| c) Godkännande av investeringsplaner 1: Den 18 december 2025 |
| beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende |
| Trafikverket. Punkten är slutbehandlad. |
| c) Godkännande av investeringsplaner 2: Den 18 december 2025 |
| beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende |
| Sjöfartsverket. Punkten är slutbehandlad. |
| c) Godkännande av investeringsplaner 3: Den 18 december 2025 |
| beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende |
| Luftfartsverket. Punkten är slutbehandlad. |
| d) Övriga bemyndiganden och godkännanden av ekonomiska mål 1: Den |
| 18 december 2025 beslutade regeringen förordning om avgifter som rör |
| typgodkännande inom vägtrafikområdet (SFS 1568). Punkten är |
| slutbehandlad. |
| d) Övriga bemyndiganden och godkännanden av ekonomiska mål 2: Den |
| 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret |
| 2026 avseende Sjöfartsverket. Punkten är slutbehandlad. |
| d) Övriga bemyndiganden och godkännanden av ekonomiska mål 3: Den |
| 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret |
| 2026 avseende Sjöfartsverket. Punkten är slutbehandlad. |
| d) Övriga bemyndiganden och godkännanden av ekonomiska mål 4: Den |
| 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret |
| 2026 avseende Luftfartsverket. Punkten är slutbehandlad. |
| d) Övriga bemyndiganden och godkännanden av ekonomiska mål 5: Den |
| 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret |
| 2026 avseende Luftfartsverket. Punkten är slutbehandlad. |
| 74. Rskr. 2025/26:132 |
| Utgiftsområde 19 Regional utveckling |
| Prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:NU2 |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
Om statens budget inom utgiftsområde 19:
a)Anslagen för 2026: Den 18 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslagen 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder, 1:2 Transportbidrag samt 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021– 2027 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Punkten är slutbehandlad.
440
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2025 | Skr. 2025/26:75 |
beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende | Landsbygds- och |
anslagen 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder samt 1:3 Europeiska regionala | infrastruktur- |
utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021– | departementet |
2027 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Punkten är |
|
slutbehandlad. |
|
441
Skr. 2025/26:75 | 3 Kronologiskt register |
|
442
Skr. 2025/26:75
443
Skr. 2025/26:75
444
Skr. 2025/26:75
445
Skr. 2025/26:75
446
Skr. 2025/26:75
447
Skr. 2025/26:75
448
Skr. 2025/26:75
449
Skr. 2025/26:75
450
Skr. 2025/26:75
451
Skr. 2025/26:75
452
Skr. 2025/26:75
453
Skr. 2025/26:75
454
Skr. 2025/26:75
455
Skr. 2025/26:75
456
4 Utskottsregister
Konstitutionsutskottet
Skr. 2025/26:75
457
Skr. 2025/26:75
Finansutskottet
458
Skr. 2025/26:75
459
Skr. 2025/26:75
Skatteutskottet
460
Skr. 2025/26:75
Justitieutskottet
461
Skr. 2025/26:75
462
Skr. 2025/26:75
463
Skr. 2025/26:75
Utrikesutskottet
464
Skr. 2025/26:75
Försvarsutskottet
465
Skr. 2025/26:75
Socialförsäkringsutskottet
Socialutskottet
466
Skr. 2025/26:75
467
Skr. 2025/26:75
468
Skr. 2025/26:75
Kulturutskottet
Utbildningsutskottet
469
Skr. 2025/26:75
Trafikutskottet
470
Skr. 2025/26:75
471
Skr. 2025/26:75
Miljö- och jordbruksutskottet
472
Skr. 2025/26:75
473
Skr. 2025/26:75
Näringsutskottet
474
Skr. 2025/26:75
Arbetsmarknadsutskottet
475
Skr. 2025/26:75
Civilutskottet
476
Skr. 2025/26:75
Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet
477
Skr. 2025/26:75 | 5. Regelbeståndet 2025 |
| |
| Författningar kan delas in i grundförfattningar och ändringsförfattningar. |
| En ändringsförfattning är en författning genom vilken en annan författning |
| ändras, ges utsträckt giltighet i tiden, sätts i kraft eller upphävs. Andra |
| författningar är grundförfattningar. Antalet gällande grundförfattningar |
| per den 1 mars 2026 är 4 670. Av dessa är 1 621 lagar. Motsvarande siffror |
| per den 1 mars 2025 var 4 624, varav 1 616 lagar. |
| Under 2025 har EU-direktiv genomförts i 69 ändringsförfattningar |
| (45 lagar och 24 förordningar) och 15 grundförfattningar (6 lagar och |
| 9 förordningar) enligt de nothänvisningar som finns i ingressen till varje |
| författning som genomför EU-direktiv. Elektronisk tillgång till EU-rätten |
| finns framför allt i databasen EUR-Lex (eurlex.eu). |
Regelbeståndet i SFS under perioden 2016–2026
5000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| År |
| Lagar |
| Regler i övrigt | |
4500 |
|
|
|
| |||
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 |
478
Skr. 2025/26:75
Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar i SFS under 2025 var 1 582. Av dessa författningar var 124 grundförfattningar (28 lagar och
96förordningar m.m.). Det kan jämföras med 1 373 under 2024, 954 under 2023 och 1 875 under 2022.
Fördelningen av författningar i SFS per departement den 31 december 2025
479
Skr. 2025/26:75 | Regelbeståndet hos myndigheterna 2015–2025 |
14000
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den 31 december 2025 har beräknats till ca 12 174, vilket innebär en viss minskning jämfört med året före. Uppgifterna i myndigheternas regelförteckningar är emellertid något osäkra.
Ungefärligt antal regelrubriker per departements ansvarsområde
480
Statsrådsberedningen | Skr. 2025/26:75 |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2026
Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Bohlin, Dousa, Britz, Lann
Föredragande: statsminister Kristersson
Regeringen beslutar skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen
–åtgärder under 2025
481