Lantbrukets sårbarhet - en uppföljning

Rapport från riksdagen 2020/21:RFR7

rfr 2020/21 RFR7

Lantbrukets sårbarhet – en uppföljning

ISSN 1653-0942

ISBN 978-91-7915-025-9

Riksdagstryckeriet, Stockholm 2021

2020/21:RFR7

Förord

Miljö- och jordbruksutskottet beslutade den 10 oktober 2019 att genomföra en fördjupad uppföljning om lantbrukets sårbarhet.

Uppföljningen har genomförts av miljö- och jordbruksutskottets uppfölj- nings- och utvärderingsgrupp. Gruppen består av följande ledamöter: Betty Malmberg (M), ordförande, Maria Gardfjell (MP), vice ordförande, Malin Larsson (S),

Staffan Eklöf (SD), Ulrika Heie (C), Elin Segerlind (V), Kjell-Arne Ottos- son (KD) och Tina Acketoft (L), t.o.m. den 31 oktober 2019, och därefter Nina Lundström (L) fr.o.m. den 1 november 2019.

Detta underlag har tagits fram av utvärderare Madeleine Nyman vid riks- dagens utvärderings- och forskningssekretariat (RUFS) i samarbete med före- draganden Anna Sollerborn vid miljö- och jordbruksutskottets kansli. Linnea Rohlin, som var praktikant på sekretariatet under våren 2020 och timanställd under sommaren 2020, har deltagit aktivt i framtagandet av underlaget. Även sekretariatschef Thomas Larue och kanslichef Magnus Blücher har deltagit i arbetet.

Stockholm i december 2020
Betty Malmberg (M), ordförande	Ulrika Heie (C)
Maria Gardfjell (MP), vice ordförande	Elin Segerlind (V)
Malin Larsson (S)	Kjell-Arne Ottosson (KD)
Staffan Eklöf (SD)	Nina Lundström (L)

2020/21:RFR7

Innehållsförteckning


Sammanfattning..............................................................................................			7
Uppföljnings- och utvärderingsgruppens iakttagelser och
bedömningar ...................................................................................................			9
1 Inledning................................................................................................			14
1.1	Miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och
utvärderingsgrupp.......................................................................................			14
1.2	Bakgrund............................................................................................		14
1.2.1		Historik .......................................................................................	15
1.2.2		Utveckling av den svenska marknadsandelen .............................	17
1.3	Syfte ...................................................................................................		19
1.4	Inriktning och frågeställningar ...........................................................		20
1.4.1		Del A – Sammanställning ...........................................................	20
1.4.2		Del B – Uppföljning....................................................................	20
1.4.3		Del C – Omvärldsanalys .............................................................	21
1.5	Avgränsningar....................................................................................		21
1.6	Metod och genomförande ..................................................................		22
1.6.1		Del A – Sammanställning ...........................................................	22
1.6.2		Del B – Uppföljning....................................................................	22
1.6.3		Del C – Omvärldsanalys .............................................................	24
1.7	Utgångspunkter ..................................................................................		24
1.7.1		Riksdagsbundet mål för livsmedelsstrategin...............................	24
1.7.2		Lagar och regler på EU-nivå och i Sverige .................................	24
1.7.3		Utskottens uttalanden..................................................................	25
1.8	Självförsörjningsgrad och andra centrala begrepp .............................		27
1.8.1		Självförsörjningsgrad ..................................................................	27
1.8.2		Andra centrala begrepp ...............................................................	29
2 Uppföljning av lantbrukets sårbarhet.....................................................			31
2.1	Bakgrund om fallstudiekommunerna .................................................		31
2.2	Förutsättningar för att bedriva lantbruk..............................................		33
2.2.1		Kostnader och intäkter ................................................................	35
2.2.2		Klimatförändringar .....................................................................	42
2.2.3		Vattentillgång..............................................................................	45
2.2.4		Tillgång till andra insatsvaror .....................................................	48
2.2.5		Tillgång till arbetsmaskiner.........................................................	49
2.2.6		Personal, kompetens och generationsskiften...............................	51
2.2.7		Transporter och distribution........................................................	56
2.2.8		Regler och villkor .......................................................................	57
2.2.9		Infrastruktur och livsmedelsanläggningar ...................................	60
2.2.10		Förändrade konsumtionsmönster ................................................	61
2.2.11		Djurrättsaktivister och viltskador................................................	63
2.3	Resiliensen – långsiktig förmåga att klara sig efter
förändringar hos olika typer av lantbrukare................................................			65
2.3.1		Storlek, ekonomiska förutsättningar m.m. ..................................	66
2.3.2		Växtodlare...................................................................................	71
2.3.3		Djurhållare ..................................................................................	72
2.3.4		Mjölk- och mejeriproducenter.....................................................	75
2.3.5		Äggproducenter...........................................................................	76

		INNEHÅLLSFÖRTECKNING		2020/21:RFR7
2.4	Faktorer och åtgärder som är betydelsefulla för att minska
sårbarheten .................................................................................................			77
2.4.1 Öka lönsamheten och konkurrenskraften ....................................			78
2.4.2		Klimatanpassning........................................................................	79
2.4.3 Säkra tillgången till insatsmedel .................................................			86
2.4.4 Rekrytering av personal (återväxt och rätt kompetens)...............			90
2.4.5 Samarbeten och övriga åtgärder..................................................			90
2.4.6 Vad lantbrukare anser att staten bör göra....................................			92
2.5	Kunskapen och beredskapen hos lantbrukare.....................................		98
2.5.1		Kunskapsnivå..............................................................................	99
2.5.2		Kunskapsbehov .........................................................................	101
2.5.3		Livsmedelsberedskap ................................................................	104
2.6	Goda exempel ..................................................................................		109
2.6.1		Eslöv och Skåne........................................................................	109
2.6.2 Vara och Västra Götaland .........................................................			110
2.6.3		Mönsterås och Kalmar ..............................................................	111
2.6.4		Krokom och Jämtland ...............................................................	112
2.6.5		Övriga Sverige ..........................................................................	113
3 Omvärldsanalys i tre länder .................................................................			114
3.1	Bakgrundsstatistik............................................................................		114
3.2	Finland .............................................................................................		115
3.2.1 Historiska och särskilda förutsättningar....................................			118
3.2.2		Säkerhetsstrategin m.m. ............................................................	121

3.2.3Försörjningsberedskapscentralen –

primärproduktionspoolen .......................................................................		122
3.2.4	Beredskapsutbildningar.............................................................	123
3.2.5	Socialt skydd för lantbrukare ....................................................	124

3.2.6Jord- och skogsbruksutskottets arbete med


sårbarhetsfrågor......................................................................................			124
3.3	Irland................................................................................................		126
3.3.1 Historiska och särskilda förutsättningar....................................			127
3.3.2		Strategier...................................................................................	128
3.3.3 Origin Green – Irlands nationella hållbarhetsprogram..............			129
3.3.4		Ursprungsmärkning...................................................................	129
3.3.5 Sociala skydd och inhemska lantbruksstöd...............................			129
3.3.6 Utmärkande för Irlands arbete med sårbarhetsfrågor................			130
3.4	Tyskland...........................................................................................		131
3.4.1 Historiska och särskilda förutsättningar....................................			133
3.4.2 Den federala regeringens jordbruksrapport...............................			133
3.4.3		Strategier...................................................................................	134
3.4.4 Socialt skydd och inhemska lantbruksstöd................................			135
3.4.5 Utmärkande för Tysklands arbete med sårbarhetsfrågor...........			136

3.4.6Målkonflikten mellan att skydda miljön och

självförsörjningen av livsmedel .............................................................		137
3.4.7 Förslag om nytt jordbrukspaket ................................................		138
4 Sammanställning av resultaten i olika forskningsprojekt ....................		139
4.1	Forskningsartiklar och forskningsprojekt.........................................	139
4.1.1 Forskningsartiklar .....................................................................		140
4.1.2 Avslutade forskningsprojekt och avhandlingar.........................		155
4.1.3 Pågående forskningsprojekt – några exempel ...........................		160
4.2	Andra avslutade undersökningar och utredningar............................	163

2020/21:RFR7

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
4.2.1 Avslutade undersökningar och utredningar...............................	163
4.2.2 Pågående undersökning och utredningar...................................	173
Referenser...................................................................................................	175
Bilagor
Statistikunderlag för val av kommuner i fallstudierna ................................	192
EU-stöd och nationella stöd........................................................................	202
Fler goda exempel.......................................................................................	204
Tabellbilaga ................................................................................................	207
Riksdagsbibliotekets sökord .......................................................................	210
Frågor i Lantbruksbarometern 2020 ...........................................................	211
Program den 16 september 2020.................................................................	213

2020/21:RFR7

Sammanfattning

Sveriges livsmedelsproduktion och dess sårbarhet har blivit en alltmer aktuell fråga efter bränderna och torkan under sommaren 2018 och den pågående co- ronapandemin. Mot bakgrund av osäkerheten kring hur sårbart det svenska lantbruket är beslutade miljö- och jordbruksutskottet den 10 oktober 2019 att genomföra en uppföljning om lantbrukets sårbarhet. Syftet med uppföljningen är att ta fram ett kunskapsunderlag inför beslut i frågor som rör lantbrukets sårbarhet och landets försörjningsgrad i miljö- och jordbruksutskottet. Un- derlaget består av en uppföljning med fokus på primärproduktionen, en om- världsanalys i Finland, Irland och Tyskland samt en sammanställning av rele- vanta resultat från forskning och andra undersökningar och utredningar.

Förutsättningarna för att driva lantbruk ser väldigt olika ut i olika delar av Sverige. Förutsättningarna skiljer sig också åt beroende på vilken typ av lant- bruk som bedrivs. Riskerna för sårbarhet är därför många. Dock är bristen på drivmedel den risk för sårbarhet som blivit mest framträdande i uppföljningen. Andra exempel på sårbarheter som framkommit är att många lantbrukare är beroende av EU-stöd och andra stöd, att det är svårt att hitta personal med rätt kompetens samt att det finns få stora livsmedelsanläggningar.

Lantbrukare har i allmänhet god förmåga att klara sig efter förändringar. Mindre och större gårdar kan ha lättare att klara sig på lång sikt än medelstora företag. Lantbruk med en diversifierad produktion lyfts också fram som mer resilienta än lantbruk med ensidig produktion. Animalieproducenter har större möjligheter att vara flexibla än växtodlare, men de är samtidigt känsligare i andra avseenden. Animalieproducenter med fjäderfähållning är t.ex. mycket känsliga för elbortfall. Överlag minskar dock åkerarealen och jordbruksföre- tagen, vilket kan påverka resiliensen negativt.

I uppföljningen har många faktorer lyfts fram som betydelsefulla för att minska sårbarheten. Exempel på övergripande faktorer som framkommit är ökad lönsamhet och konkurrenskraft, klimatanpassningsåtgärder, säkrad till- gång till insatsmedel, ökad tillgång till personal samt samarbete. Lantbrukarna har själva många idéer på vad staten bör göra, t.ex. att ge lantbrukarna lång- siktigare spelregler och satsa på inhemska produkter och alternativa biobräns- len.

Lantbrukarna anser överlag att de har en hög medvetenhet om klimatför- ändringar, men många vill ändå lära sig mer om hur deras lantbruk påverkas av klimatförändringar. Många lantbrukare utbyter kunskap i olika nätverk och med sina grannar. Det finns ett behov av ökad kompetens inom bl.a. dikning och dränering.

Det finns gott om goda exempel, bl.a. lantbrukare som driver olika verk- samheter, som samarbetar och som satsar på ny teknik.

Omvärldsanalysen i de tre olika länderna visar att samtliga länder har arbe- tat olika aktivt med sårbarhetsfrågor. Finland har sedan länge haft beredskaps-

2020/21:RFR7

SAMMANFATTNING

lager och man är mån om det finländska lantbruket. Självförsörjningsgraden är hög av många varor, och de största livsmedelskedjorna i Finland säljer till största delen inhemska varor. Finland har högre andel yngre lantbrukare än Sverige, vilket bl.a. beror på en tidigare avträdelseslag vid generationsväx- lingar. Det finns strukturer för samverkan i frågor som rör livsmedelssektorn, t.ex. primärproduktionspoolen. Vid en jämförelse med andra nationella parla- ment har den finländska riksdagen i relation till sin regering ett ovanligt stort inflytande över EU-politiken.

Lantbruket på Irland har stor betydelse för landets ekonomi. Många ir- ländska lantbrukare har låga inkomster och är beroende av EU-stöden. Irland har sedan 20 år tillbaka livsmedelsstrategier och sedan 10 år tillbaka en samlad handlingsplan och strategi för hela lantbruks-, livsmedels- och fiskesektorn. Irland har också ett nationellt hållbarhetsprogram, Origin Green, som riktar sig till hela livsmedelsindustrin från gård till konsument. Utmärkande för Ir- lands arbete med sårbarhetsfrågor är kontakten mellan representanter för lant- bruksorganisationen och politikerna.

Tyskland, som är en förbundsstat, är en stor både exportör och importör av livsmedel i världen. Självförsörjningsgraden är hög för många varor, t.ex. po- tatis och mjölkprodukter. Det största målet för tysk politik är att det ska finnas en livsmedelsförsörjning i Tyskland. EU:s direktstöd är viktiga bidrag och en förutsättning för att säkra livsmedelsproduktionen. Sedan 2019 finns en na- tionell jordbruksstrategi och en strategi för att hantera klimatförändringarna. Ett förslag till ett federalt jordbrukspaket, ”Agrarpaket”, diskuteras.

Forskningsartiklarna i sammanställningen redogör främst för sårbarhets- faktorer för ett hållbart lantbruk och stabil livsmedelsproduktion, följt av åt- gärdsförslag. Faktorerna berör framför allt konsekvenser av klimatföränd- ringar och anpassning av lantbruk till osäkra framtidsscenarier till följd av kli- matförändringar. Anpassning av lantbruk innebär bl.a. en hållbar omställning för att stabilisera livsmedelsproduktion i syfte att bemöta ett ökat behov av livsmedel i framtiden, exempelvis genom användning av fleråriga spannmåls- grödor, en varierad produktion med geografisk spridning och förebyggande åtgärder mot torka. Tydliga ramverk och gemensamt framtagna policyer lyfts fram som en framgångsrik åtgärd för de svåra avvägningar som omställning av lantbruk innebär. Andra vanligt förekommande sårbarhetsfaktorer i forsk- ningssammanställningen är utmaningar med en stabil livsmedelsproduktion, teknikutveckling, torka och vattenförsörjning, skydd av åkermark och överex- ploatering av odlingsbar mark. Teknikutveckling är bl.a. utveckling av nano- teknik och digitalisering av lantbruken. Torka och vattenförsörjning lyfts som en konsekvens av klimatförändringar, vilket utgör ett hot för en stabil livsme- delsproduktion. Bland de pågående forskningsprojekten är framför allt före- byggandet och hanteringen av framtida utmaningar för lantbruk relaterat till klimatförändringar i fokus samt teknisk utveckling för att effektivisera livs- medelsproduktionen.

2020/21:RFR7

Uppföljnings- och utvärderingsgruppens iakttagelser och bedömningar

Miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp (nedan kallad gruppen) lämnar i detta avsnitt sina iakttagelser och bedömningar av lantbrukets sårbarhet utifrån underlaget i rapporten.

Lantbrukets sårbarhet är en tvärsektoriell fråga

Uppföljningen visar att det finns en mängd olika risker för sårbarheter inom lantbruket. Förutom sårbarheterna för brist på drivmedel och el visar uppfölj- ningen att det finns risk t.ex. för att det finns för mycket eller för lite vatten, att det kan vara svårt att hitta rätt personal och att det finns för få livsmedels- anläggningar. Sårbarhetsriskerna berör även andra områden än de som miljö- och jordbruksutskottet ansvarar för. Som exempel kan nämnas att många aspekter av krisberedskapsfrågorna ligger inom främst försvarsutskottets an- svarsområde, att omvandling av åkermark och tillstånd för vattenuttag även berör civilutskottets beredningsområde och att frågor om fungerande mobil- uppkoppling och bredband berör trafikutskottet.

Det är enligt gruppen viktigt att sårbarhetsfrågorna kan behandlas i sin hel- het och att även frågor som berör andra områden kan inkluderas. Att ta ett helhetsgrepp kring sårbarheten inom lantbruket är dock en utmaning eftersom det är en tvärsektoriell problematik som berör flera utskott, och i framtiden behöver både regeringen och riksdagen bli bättre på att behandla helheten.

Livsmedelsförsörjningen behöver fungera i hela

Sverige

I uppföljningen framkommer att förutsättningarna ser väldigt olika ut i olika delar av Sverige och hos lantbruk av olika storlek och med olika typer av od- lingssystem. Exempelvis är förutsättningarna för växtodling gynnsammare i södra än i norra Sverige. Förutom ett kallare klimat är det i norra Sverige glest mellan lantbruken och skiften är utspridda samtidigt som det är långa avstånd till livsmedelsanläggningarna.

Livsmedelsförsörjningen behöver enligt gruppen fungera i hela Sverige och miljö- och jordbruksutskottet kommer därför att arbeta vidare med att se till att förutsättningarna för att bedriva lantbruk blir bättre i Sveriges alla olika delar.

2020/21:RFR7

UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR

Alla led i livsmedelskedjan är betydelsefulla

Även om uppföljningen inte har fokuserat på hela livsmedelskedjan framkom- mer det att en fungerande livsmedelskedja i alla led är betydelsefull för att primärproduktionen ska kunna fungera och vara konkurrenskraftig. Exempel- vis är tillgången till livsmedelsanläggningar betydelsefull för vad som är möj- ligt för lantbrukaren att producera. Om t.ex. Sveriges enda sockerbruk skulle försvinna skulle förutsättningarna för att odla sockerbetor i Sverige minska betydligt. Andra specialiserade livsmedelsanläggningar som lantbrukarna är beroende av är t.ex. slakterier och mejerier.

Antalet livsmedelsanläggningar påverkar också vilken avsättning lantbru- karen kan få för sina produkter. Gruppen anser att det är viktigt att det som produceras av svenska lantbrukare i högre grad också kan tas om hand och förädlas i Sverige. Det är därför viktigt att de livsmedelsanläggningar som finns inte fortsätter att försvinna.

Sårbarhet på grund av elbrist bör uppmärksammas

En av sårbarheterna som uppföljningen redogör för och som gruppen särskilt vill uppmärksamma är bristen på el. Animalieproducenterna behöver el bl.a. för att pumpa upp vatten, till utfodring och till ventilation. Särskilt känsliga för elbortfall är animalieproducenter med fjäderfähållning.

I uppföljningens fallstudier framkommer att man i Kalmars och Jämtlands län har vädersäkrat elnäten och att detta har medfört ökad resiliens i dessa om- råden. Med anledning av stormen Gudrun grävdes elnäten i Kalmar län ned och har därmed blivit säkrare.

Ett annat problem som kommit fram i några av uppföljningens fallstudier är bristen på mottagningskapacitet i ledningarna. Problemet med mottagnings- kapaciteten gör investeringar i egen elproduktion, som t.ex. solceller, mer osäkra.

Gruppen vill framhålla att en viktig fråga för framtiden är lantbrukarnas möjligheter att så långt som möjligt kontrollera och styra sin egen energipro- duktion, bl.a. för att minska sårbarheten. För att detta ska vara genomförbart krävs en robusthet i elnätet och att elledningarna kan ta emot den egenprodu- cerade elen på ett kostnadseffektivt sätt. Detta innebär att mottagnings- kapaciteten i ledningarna behöver bli högre, att smarta elnät behöver utvecklas och/eller att möjligheterna att lagra energi under en längre tid behöver förbätt- ras.

Trygga tillgången till fossilfria drivmedel

En annan sårbarhet som framkommer i uppföljningen och som många lantbru- kare lyfter fram är risken för brist på drivmedel, och då särskilt diesel. Arbets- maskinerna som lantbrukarna använder i dag drivs nästan uteslutande med

UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR

2020/21:RFR7

diesel, och om lantbrukaren inte har tillgång till drivmedel stannar produk- tionen. Den diesel som finns att få tag på är till största delen importerad.

Det pågår mycket arbete i Sverige för att ta fram fossilfria drivmedel, t.ex. genom regeringens initiativ Fossilfritt Sverige. Uppföljningen skildrar också goda exempel både där lantbrukare producerar biodrivmedel och där sats- ningar har påbörjats för att ta fram biodrivmedel. Som exempel kan nämnas att det finns planer på en stor biogasanläggning i Mönsterås.

Gruppen är positiv till detta omställningsarbete som är så viktigt för vårt land och anser att det även är betydelsefullt att arbetet med sårbarhetsfrågor i lantbruket integreras med klimat- och miljöarbetet. På så sätt kan synergier uppnås och sårbarheten minska för t.ex. importerade insatsvaror samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.

Säkra vattentillgången framför allt i sydöstra Sverige

Tillgången till vatten är en viktig förutsättning för att bedriva lantbruk. Lant- brukens tillgång på vatten är bl.a. viktig för växtodlingen och för att förse dju- ren med dricksvatten. Fallstudierna visar att risken för sårbarhet för brist på vatten är särskilt påtaglig i sydöstra Sverige. Flera lantbrukare i regionen har därför redan investerat i eller vill investera i bevattningsanläggningar och be- vattningsdammar. Flera har också anlagt eller planerar att anlägga våtmarker samt planerar att vidta andra åtgärder för att behålla fuktigheten i åkermarken. På Öland har man också byggt avsaltningsanläggningar för att säkra dricks- vattentillgången.

Gruppen anser att vattenbristen är särskilt allvarlig på öar och att naturan- passade lösningar som bildande av våtmarker kan vara en vinn-vinn-lösning både för att trygga lantbrukets behov av vatten och för att bevara den biolo- giska mångfalden.

Stort underhållsbehov i fråga om dränering

En ytterligare sårbarhet som lyfts fram i uppföljningen är att det finns ett stort underhållsbehov när det gäller dikning och dränering över hela Sverige. Upp- följningen visar också att det finns ett behov av ökad kompetens inom områ- det.

Gruppen noterar det arbete som redan pågår i detta avseende och anser att underhållsarbetet och kompetensen inom detta område behöver fortsätta öka för att förstärka lantbrukets resiliens.

Lantbrukare måste våga satsa på sitt lantbruk

En viktig förutsättning för att lantbrukare ska kunna bedriva sin verksamhet är lönsamheten, och en viktig del av lantbrukarnas intäkter utgörs med det nuva- rande systemet av EU-stöd till jordbruket. En god lönsamhet ökar enligt grup-

2020/21:RFR7

UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR

pen tryggheten och minskar sårbarheten för lantbrukare samt möjliggör olika investeringar.

Tryggheten garanteras inte bara av god lönsamhet, utan det finns även andra sätt att öka tryggheten såsom social trygghet och säkrad kompetensför- sörjning. I omvärldsanalyserna framkommer att Finland och Tyskland har sär- skilda sociala trygghetssystem för lantbrukare. I Finland finns t.ex. en lag om avbytarservice för lantbruksföretagare som innebär att lantbrukare har rätt till avbytare vid semester. Gruppen anser att Finlands system kan fungera som en inspirationskälla.

Sverige har inga särskilda sociala trygghetssystem för lantbrukare, utan det sociala trygghetssystemet är generellt riktat till alla anställda och företagare. Det görs dock särskilda ekonomiska satsningar inom det svenska jordbruket som t.ex. torkstödet, dvs. det stöd som kan sökas för att begränsa konsekven- serna av torkan sommaren 2018.

Enligt gruppen är det viktigt att skapa förutsättningar för att lantbrukarna ska våga satsa på sitt lantbruk. En del i detta är att öka den sociala tryggheten för lantbrukare, vilket också är en viktig framtidsfråga för miljö- och jord- bruksutskottet.

Lantbruksyrket behöver bli mer attraktivt

En risk för sårbarhet som uppföljningen tar upp och som hänger ihop med tryggheten är bristen på arbetskraft och personal med rätt kompetens. För att minska den sårbarheten skulle tillgången på arbetskraft och personal med rätt kompetens därför behöva öka.

En förutsättning för att öka tillgången på arbetskraft är att fler väljer och stannar kvar i lantbruksyrket. Gruppen anser därför att lantbruksyrket behöver bli mer attraktivt. Ett sätt att göra lantbruksyrket mer attraktivt är att öka lant- brukarnas trygghet som nämnts ovan. Det finns även andra sätt att öka yrkets attraktionskraft, t.ex. genom en god arbetsmiljö och ökad lönsamhet.

Kompetensförsörjningen behöver enligt gruppen fungera i hela landet. Detta gäller även tillgången på veterinärer eftersom animalieproducenterna är beroende av dem.

Långsiktiga spelregler för lantbrukarna

Lantbrukarna efterfrågar långsiktiga spelregler, t.ex. när det gäller stöd för in- vesteringar i förnybar energi. En viktig del i långsiktigheten kan också vara att det finns en transparens och att aviseringar sker i god tid innan genomförandet av förändringar, som t.ex. vid förändrade stöd i EU:s nya landsbygdsprogram.

Lantbrukarna är med det nuvarande systemet beroende av EU-stöden för att få lönsamhet i sin verksamhet, men stöden är även en förutsättning för att lantbrukarna ska ha bättre möjligheter att bidra till miljö- och klimatförbätt- ringar, ökad självförsörjning och minskad sårbarhet.

UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR

2020/21:RFR7

En annan viktig förutsättning är att EU-stöden betalas ut i tid, vilket Jord- bruksverket har haft problem att genomföra. Problemen har på olika sätt upp- märksammats i riksdagen, bl.a. vid skriftliga frågor och interpellationer. Grup- pen anser att det är viktigt att Jordbruksverket kommer till rätta med eventuella återstående problem och att myndigheten ser till att lantbrukarna får sina stöd utbetalade i tid.

Gruppen anser också att stöden till lantbrukarna bör bli mer långsiktiga och att transparensen vid förändringar måste öka för att lantbrukarna ska kunna vidta nödvändiga långsiktiga åtgärder.

Innovationer och ny teknik kan vara en del av lösningen

Att göra rätt insatser vid rätt tidpunkt för bästa effekt kan underlättas med ökad användning av ny teknik och digitalisering. Innovationer och ny teknik kan också användas för att ta bort och förenkla arbetsmoment. Samtidigt ökar be- hovet av servicetekniker och tillgången till reservdelar vid ökad användning av teknik, vilket i sig ökar sårbarheten. Lantbrukarna behöver också lära sig att ta till sig den nya tekniken.

Av uppföljningen framgår att det pågår forskning t.ex. för att ta fram bättre jordbrukstekniker för att anpassa jordbruket till klimatförändringar och för att minska risker för övergödning.

Gruppen vill i detta sammanhang framhålla att det är viktigt med robusthet i utvecklingen av ny teknik och innovationer samt att innovationer och teknik kan vara en del av lösningen för att minska lantbrukets sårbarhet.

Kan den svenska marknadsandelen för grönsaker öka?

En del av det övergripande målet i livsmedelsstrategin är en ökad självförsörj- ningsgrad av livsmedel. Självförsörjningsgraden mätt som den svenska mark- nadsandelen är dock låg för många varor, t.ex. för tomater, äpplen och gurka.

Vid en jämförelse med Finland konstaterar gruppen att den finska självför- sörjningsgraden under 2019 var 60 procent för tomater och 71 procent för andra grönsaker. Den svenska marknadsandelen för tomater och gurka var un- der samma period 17 respektive 46 procent, dvs. långt under den finska själv- försörjningsgraden. Den svenska marknadsandelen för morötter var dock så hög som 92 procent 2019.

Gruppen anser att det vore intressant att närmare studera varför självför- sörjningsgraden för grönsaker är så mycket högre i Finland och vad som skulle kunna göras i Sverige för att öka den svenska marknadsandelen för grönsaker.

Överlag anser gruppen att det är viktigt att dra lärdom av hur andra länder arbetar med sårbarhetsfrågor. Omvärldsanalyserna i denna rapport är värde- fulla för miljö- och jordbruksutskottets fortsatta arbete och för framtida bered- ning av riksdagsärenden på området.

2020/21:RFR7

1 Inledning

1.1Miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp

Utskotten har till uppgift att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut. Av reger- ingsformen framgår att ”varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde”.1 Riksdagen har även beslutat om riktlinjer2 för utskottens uppföljning och utvärdering, av vilka framgår bl.a. att såväl upp- följning som utvärdering bör ha en framåtblickande inriktning och medverka till att ge underlag för väl underbyggda ställningstaganden i utskottens bered- ningsarbete.

Mot bakgrund av osäkerheten kring hur sårbart det svenska lantbruket är beslutade miljö- och jordbruksutskottet den 10 oktober 2019 att genomföra en uppföljning om lantbrukets sårbarhet. Uppföljningen ska ge miljö- och jord- bruksutskottet ökad kunskap och ett underlag inför beredning av ärenden i dessa frågor.

1.2 Bakgrund

Sveriges livsmedelsproduktion och dess sårbarhet har blivit en alltmer aktuell fråga efter bränderna och torkan under sommaren 2018 och den pågående co- ronapandemin. Torkan 2018 ledde bl.a. till uteblivna vallskördar och sämre avkastning på grödorna, vilket i sin tur ledde till sänkt lönsamhet för jordbru- karna.3 För att klara värme och torka behövs tillgång till vatten. I stora delar av Sverige har grundvattentillgången varit begränsad under de senaste åren, med vattenbrist på många håll. Under 2016–2019 var grundvattennivåerna i stora delar av södra och mellersta Sverige betydligt lägre än normalt.4

Under den pågående coronapandemin har lantbruket bl.a. haft svårigheter att få tillräckligt med utländska säsongsarbetare. Som ett led i arbetet med att stärka beredskapen inför kriser och ytterst krig har regeringen beslutat att ge Livsmedelsverket och Jordbruksverket i uppdrag att redogöra för de lärdomar som utbrottet av det nya coronaviruset gett vad gäller livsmedelsförsörj- ningen.5

14 kap. 8 § regeringsformen.

2Förs. 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23; framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21.

3Jordbruksverket (2019), Långsiktiga effekter av torkan 2018 och hur jordbruket kan bli mer motståndskraftigt mot extremväder.

4Sveriges geologiska undersökning (2019), Grundvatten av god kvalitet – underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019, s. 17 samt https://www.sgu.se/om- sgu/nyheter/2020/januari/grundvattennivaer-1984-2019/.

5Näringsdepartementet (2020), Uppdrag att stärka förutsättningarna för en robust livsme- delsförsörjning vid kriser och höjd beredskap, regeringsbeslut, dnr N2020/02294, 2020-09-

24.Regeringen har också föreslagit satsningar för uppbyggnad av livsmedelsberedskap inom ramen för det civila försvaret i budgetpropositionen för 2021, utg.omr. 23, se t.ex. s. 50.

1 INLEDNING

Förutom bränder och torka behöver lantbruket också kunna stå emot andra extrema väderfenomen som t.ex. översvämningar. Därtill minskar åkerarea- lerna. År 2019 var arealen ca 2 551 500 hektar, en minskning med ca 82 000 hektar sedan 2010. Samtidigt som åkerarealen minskat har Sveriges befolk- ning under samma period ökat med ca 912 000 människor. Produktivitetstill- växten i det svenska jordbruket har enligt Organisationen för ekonomiskt sam- arbete och utveckling (OECD) varit stark, och jordbruket har minskat sin ne- gativa klimat- och miljöpåverkan.6

En annan osäkerhetsfaktor är om det kommer att finnas tillräckligt med jordbrukare i framtiden. Enligt Lantbruksbarometern 2019 ansåg 65 procent av lantbrukarna att det är svårt att rekrytera personal.

Sverige har enligt Jordbruksverket blivit alltmer beroende av importera- de livsmedel.7 Dock har värdet på svensk livsmedelsexport ökat sedan lång tid tillbaka.8 Svenska lantbrukare påverkas också av EU:s gröna giv (Green Deal)9, som ändrar förutsättningarna.

Forskning från Linköpings universitet visar bl.a. att det finns stora kun- skapsluckor vad gäller anpassning av jordbruket för att kunna hantera både för mycket och för lite regn i ett varmare klimat.10 Överlag finns det enligt fors- karen vid universitetet för lite forskning om helheten i relation till jordbruks- och livsmedelssystem, vilket behövs för att skapa hållbara produktionssy- stem.11

1.2.1 Historik

Det har skett en strukturomvandling inom det svenska lantbruket. Det har gått från småskalig produktion till en mer storskalig produktion. Många mindre gårdar har slagits samman till större och mer specialiserade enheter i de cen- trala jordbruksområdena. Det har ofta skett genom att bostadshus och ekono- mibyggnader behållits som bostäder medan jordbruksmarken har sålts eller har arrenderats ut till någon närbelägen gård som fortsatt med jordbruket. Den ar- betsintensiva djurhållningen har minskat. Vall- och betesmarker har antingen plöjts upp till åkermark för spannmålsproduktion, övergått i extensivt bete el- ler omvandlats till skogsodlingar.12

Under 1990-talet förändrades synen på behovet av livsmedelsförsörjning i Sverige, vilket bl.a. var följden av att kalla kriget tog slut, att riksdagen beslu- tade om att avreglera jordbruket13 och att Sverige gick med i EU 1995.14

6OECD (2018), Innovation, Agricultural Productivity and Sustainability in Sweden.

7Jordbruksverket (2018), På tal om jordbruk – fördjupning om aktuella frågor, 2018-09-06.

8Ibid.

9EU-kommissionens svenska webbplats: https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019- 2024/european-green-deal_sv.

10Wiréhn. L. (2018), Climate vulnerability assessment methodology – Agriculture under cli- mate change in the Nordic region.

11Intervju med en forskare vid Linköpings universitet, 2019-11-15.

12SLU (2017), Det svenska lantbrukets omvandling 1990–2014, med källa Flygare, Irene A. och Isacson, Maths (2003).

13Prop. 1989/90:186, bet. 1989/90:JoU25, rskr. 1989/90:327.

14Jordbruksverket (1998), Livsmedelsberedskap, s. 3.

2020/21:RFR7

1INLEDNING

Avregleringsbeslutet förväntades leda till en nedläggning av svenska gårdar som inte kunde konkurrera med priserna på världsmarknaden, eftersom Sve- rige då hade en överproduktion inom spannmålsproduktionen. För att under- lätta detta innefattade därför avregleringsbeslutet också ett åtgärdsprogram, i folkmun kallat Omställning 90.15 Det bestod t.ex. av omställningsstöd för areal som permanent togs ur produktion och anläggningsstöd för plantering av ener- giskog eller anläggning av våtmarker.16

Förutsättningarna för lantbrukarna ändrades igen till följd av EU-inträdet, som innebar att jordbruket återreglerades, men denna gång inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP).

Statliga beredskapslager med livsmedel, råvaror och andra produkter av- vecklades i början av 2000-talet, eftersom de inte längre ansågs menings- fulla.17 Sedan dess säkras livsmedelsförsörjningen enligt en rapport från Sve- riges lantbruksuniversitet (SLU) och Myndigheten för samhällsskydd och be- redskap (MSB)18 genom handel med livsmedel på en global marknad. Jord- bruksdriften har enligt rapporten gjorts beroende av regelbundna transporter inte bara av råvaror eller färdiga produkter ut från gården utan också av insats- medel in till gården som drivmedel, gödselmedel, växtskyddsmedel, utsäde och foder. Den största delen av dessa insatsmedel är importerade. I en annan rapport19 från SLU framförs också att det svenska lantbruket sedan EU- inträdet 1995 har blivit utsatt för ökad konkurrens på den internationella mark- naden, och att ökad konkurrenskraft därför har blivit en ledstjärna.

Från 1990-talet och framåt avstannade arbetet med markförbättringar, såsom investeringar i täckdikning, och medel till tillämpad forskning drogs in.20 Därefter har markens genomsläpplighet försämrats drastiskt, enligt Hus- hållningssällskapet.21 Nya krav för dränering och bevattning i ett framtida kli- mat uppmärksammades i Klimat- och sårbarhetsutredningen22 från 2007, vil- ket också senare utreddes av SLU.23

Fram till 2017 fanns det inte några svenska mål för livsmedelsförsörj- ningen. I och med antagandet av den svenska livsmedelsstrategin 2017 finns nu ett övergripande mål (se avsnitt 1.7.1), som är en av utgångspunkterna till denna uppföljning.

15SLU Future Food Reports (2020), Sveriges förändrade lantbruk – Lantbrukarnas egna röster om förändringar sedan 1990-talet och strategier inför framtiden.

16Prop. 1989/90:146.

17MSB:s webbplats Beredskapslager: https://www.msb.se/sv/amnesomraden/krisberedskap- -civilt-forsvar/om-totalforsvar-och-civilt-forsvar/beredskapslager/, hämtat 2020-08-20.

18SLU och MSB (2018), Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv – Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens.

19SLU Future Food Reports (2020), Sveriges förändrade lantbruk – Lantbrukarnas egna röster om förändringar sedan 1990-talet och strategier inför framtiden.

20SLU Future Food Reports (2019), Jordbrukets klimatanpassning, del 9.

21Jordbruksverket, Vattenhushållningskonferens 2019, Petter Ström, Hushållningssällskap- ets presentation Dränering i ett föränderligt klimat, https://djur.jordbruksverket.se/kurseroch- seminarier/dokumentationfrankurserochseminarier/vattenhushallningskonfe- rens2019.4.7de2973816e9b9bb8b873c84.html.

22SOU 2007:60, s. 19.

23SLU (2016), Wesström, Ingrid m.fl., Översvämningar på jordbruksmark – utredning av konsekvenser på mark och produktion.

1 INLEDNING

2020/21:RFR7

1.2.2 Utveckling av den svenska marknadsandelen

Andelen kött, ägg och mejeriprodukter som produceras i Sverige i förhållande till förbrukningen är lägre i dag än vid seriens början 1995, se diagram 1. I slutet av perioden syns trendbrott och viss förstärkning av alla köttslag samt ägg.

Samtliga animalieprodukter utom lammkött låg på en marknadsandel om- kring 100 procent 1995. Efter EU-inträdet sjönk den svenska marknadsande- len snabbt för kött och mejeriprodukter. Svenska ägg har emellertid klarat EU- konkurrensen bättre, vilket enligt Jordbruksverket till betydande del beror på de svenska salmonellagarantierna för ägg som ska konsumeras färska. Att kon- sumenterna föredrar svenska ägg, oavsett skillnad i prisnivå gentemot impor- terade ägg, kan också enligt Jordbruksverket spela in.24 Det är dessutom av praktiska skäl svårt att transportera skalägg.25

Svenska livsmedel har enligt Jordbruksverket tidigare haft svårt att konkur- rera med sitt pris på grund av högre produktionskostnader. I dag har dock de mervärden som följer på tuffare lagstiftning och branschregler i produktionen fått ökad betydelse som konkurrensmedel. Mervärdena handlar om att vi har djur med hög hälsostatus, att svenska djur inte har en del sjukdomar som finns i andra länder, att vi har en låg användning av antibiotika till lantbrukets djur och att vi har mer generösa utrymmen i stallen. Fokus på priset, som styrt ef- terfrågan på kött under lång tid, får numera enligt Jordbruksverket samsas med konsumenternas drivkrafter att bidra till en mer hållbar produktion och kon- sumtion av mat. Även behov av trygghet och omsorg om den egna hälsan på- verkar valet av ursprung för kött.26 Trots att den totala köttkonsumtionen har minskat har kött producerat i Sverige ökat sin marknadsandel. Producentpri- serna i Sverige har ofta legat på en högre nivå än i importkonkurrerande län- der.27

24Jordbruksverket (2019), Marknadsrapport ÄGG – utvecklingen till och med 2018.

25E-post från Jordbruksverket, 2020-09-30.

26Jordbruksverket (2020), Marknadsrapport ÄGG – utvecklingen till och med 2019.

27E-post från Jordbruksverket, 2020-09-30.

2020/21:RFR7 1 INLEDNING

Diagram 1 Svensk andel ägg, mejeriprodukter och kött av förbrukningen, 1995–2019

Andel av förbrukning (%)

120												Ägg
												Ägg
100												Griskött
												Griskött
80												Matfågel
												Matfågel
60												Mjölkekv.
												Mjölkekv.
40												Nötkött
												Nötkött
20												Lammkött
												Lammkött
0
1995	1997	1999	2001	2003	2005	2007	2009	2011	2013	2015	2017	2019

Anm.: Kurvan för mjölkekvivalenter visar en sammanvägning av samtliga mejeriprodukter.

Källa: Jordbruksverket.

Den svenska marknadsandelen för spannmål28 har sedan 1995 med undantag för 2018 varit över 100 procent. Att marknadsandelen 2018 rasade till 80 pro- cent beror på torkan sommaren 2018 och den dåliga skörd som följde. Varia- tionerna mellan övriga år är normala variationer som beror på skördevariatio- ner och spannmålens kvalitet. Den höga marknadsandelen betyder att Sverige är en nettoexportör, dvs. att den svenska produktionen av spannmål överstiger den totala förbrukningen.

Hur stor del av frukt- och grönsaksutbudet29 som produceras i Sverige va- rierar mycket mellan produkter och över året. Sett över lång tid har svenska tomater tappat i marknadsandel, medan andelen varit mer stabil för gurka. Svensk lök hade en positiv utveckling fram till 2017, medan svenska morötter haft en ganska stabil marknadsandel om 90 procent.

28När den svenska marknadsandelen för spannmål beräknas har Jordbruksverket valt att in- kludera lagerförändringar, eftersom spannmål kan lagras i flera år. Jordbruksverket (2019), På tal om jordbruk – fördjupning om aktuella frågor, 2019-05-10.

29Beräkningen av svensk marknadsandel inkluderar endast färska produkter. Import av frysta, torkade eller konserverade produkter är inte med, och inte heller sammansatta livsme- del.

1 INLEDNING

2020/21:RFR7

Diagram 2 Marknadsandel för färska grönsaker, spannmål, lök och potatis, 1995–2019

*2019 års uppgifter är preliminära. Källa: Jordbruksverket.

1.3 Syfte

Syftet med uppföljningen är att ta fram ett kunskapsunderlag inför beslut i frå- gor som rör temat lantbrukets sårbarhet och landets försörjningsgrad i miljö- och jordbruksutskottet. Underlaget består av följande tre delar:

a)En sammanställning av resultaten av olika forskningsprojekt och utred- ningar som bedöms som relevanta.

b)En uppföljning på temat med fokus på primärproduktion av livsmedel och behovet av produktionsmedel och insatsvaror. Det ingår även ett bredare perspektiv på hur temat påverkar och påverkas av nuvarande situation när det gäller distribution, tillgång på vatten, lantbruks geografiska placering, torka och brandskydd, robusthet, resiliens, konkurrenskraft m.m.

c)En omvärldsanalys av hur Finland, Irland och Tyskland jobbar med dessa frågor i sina respektive parlament och vilka ställningstaganden de har gjort.

2020/21:RFR7

1INLEDNING

1.4Inriktning och frågeställningar

1.4.1 Del A – Sammanställning

Sammanställningen av resultaten i olika forskningsprojekt som bedöms rele- vanta, exempel på pågående forskningsprojekt samt relevanta avslutade och pågående utredningar presenteras i kapitel 4.30

1.4.2 Del B – Uppföljning

Uppföljning av lantbrukets sårbarhet med fokus på primärproduktion av livs- medel presenteras i kapitel 2. Uppföljningen har följande frågeställningar:

1.Hur har förutsättningarna för att driva lantbruk sett ut i Sverige geografiskt, med avseende på

a)kostnaderna och intäkterna (däribland bidrag från EU, jordbruksfon- den)

b)klimatförändringar (torka, översvämningar, brand m.m.)

c)tillgång till vatten och andra insatsmedel (t.ex. el, drivmedel, utsäde)

d)tillgång på och kostnad för arbetsmaskiner

e)personal, kompetens, generationsskiften

f)transporter och distributionsmöjligheter inom primärproduktionen

g)regler och villkor

h)infrastruktur och livsmedelsanläggningar

i)förändrade konsumtionsmönster

j)djurrättsaktivister och viltskador.

2.Hur såg resiliensen ut för olika typer av lantbruk (t.ex. med avseende på storlek och odlingssystem) i primärproduktionen under 2010–2019?

a)växtodlare

b)djurhållare

c)mjölk- och mejeriproducenter

d)äggproducenter.

3.Vilka faktorer/behov ser lantbrukarna som mest betydelsefulla för att minska sårbarheten i primärproduktionen?

e)åtgärder för ökad lönsamhet och konkurrenskraft

f)klimatanpassningsåtgärder

g)säkrad tillgång till insatsmedel

h)rekrytering av personal (återväxten, rätt kompetens)

i)samarbeten

j)övrigt.

30Detta innebär inte en fördjupad forskningsöversikt där analyser görs av vad den samlade forskningen säger om lantbrukets sårbarhet och vad forskningen säger om framtidens möjliga lösningar.

1 INLEDNING

2020/21:RFR7

4.Hur ser kunskapen och beredskapen ut bland lantbrukare när det gäller framtida förhållanden, framför allt klimatförändringar och möjliga sårbar- heter?

5.Finns det några goda exempel i landet som minskat sårbarheten för svensk primärproduktion?

1.4.3 Del C – Omvärldsanalys

Omvärldsanalysen i Finland, Irland och Tyskland som presenteras i kapitel 3 har följande frågeställningar:

1.Hur arbetar andra länder med sårbarhetsfrågor inom lantbruket?

2.Vilka ställningstaganden har andra parlament gjort i frågor som berör lant- brukets sårbarhet och självförsörjningsgrad?

1.5 Avgränsningar

Uppföljningen omfattar lantbrukets sårbarhet, dock inte skogsbruk och fiske. Fokus i uppföljningsdelen är på helheten och den övergripande problematiken inom primärproduktionen. Detta innebär att uppföljningen omfattar första de- len av livsmedelskedjan, dvs. insats- och primärproduktionen, och således inte livsmedelsindustrin. Dock berörs livsmedelsindustrin till viss del eftersom pri- märproduktionens förutsättningar är direkt påverkade av livsmedelsindustrins infrastruktur, som t.ex. närheten till livsmedelsanläggningar. Anledningen till avgränsningen är att uppföljningen skulle ha blivit för omfattande och tagit för lång tid om alla delar i livsmedelskedjan hade beaktats.

Så långt som möjligt omfattar uppföljningen den senaste tioårsperioden, dvs. 2010–2019.

Uppföljningen omfattar inte sårbarheten och självförsörjningsgraden i hän- delse av krig. Regionala risk- och sårbarhetsanalyser utgör därför inte ett un- derlag i uppföljningen. Skälet till detta är att området ingår i försvarsutskottets ansvarsområde. Uppföljningen berör dock i någon grad de erfarenheter och slutsatser som försvarsutskottet redovisat i samband med sin behandling av olika ärenden.

Miljökvalitetsmålen och Agenda 2030-målen berörs endast övergripande i relevanta delar av uppföljningen.

Effekter till följd av brexit och coronapandemin berörs i begränsad omfatt- ning eftersom dessa effekter framför allt ligger utanför uppföljningens under- sökningsperiod, men eftersom intervjuer delvis har genomförts under coro- napandemin kommer vissa iakttagelser från dessa att ingå.

2020/21:RFR7

1INLEDNING

1.6 Metod och genomförande

1.6.1 Del A – Sammanställning

Sökningar i olika databaser för att hitta publicerade vetenskapliga artiklar och rapporter om lantbrukets sårbarhet har gjorts med stöd från Maria Sundin och Sofia Lindgren vid Riksdagsbiblioteket.

Flera möten har hållits mellan Riksdagsbiblioteket och RUFS om uppdra- get. Biblioteket har tagit emot exempelartiklar och diskuterat möjliga sökord tillsammans med utvärderaren. Sökningar har prövats, och en kontinuerlig di- alog har förts mellan biblioteket och RUFS. Resultaten av sökningarna har stämts av liksom potentiella nya sökord som identifierats under arbetets gång. Sökmöjligheterna i de olika databaserna ser olika ut. Sökningar med samma sökord ger därför inte nödvändigtvis motsvarande resultat i respektive databas.

Sökningar har gjorts i ett urval av databaser för vetenskapliga tidskrifter som Riksdagsbiblioteket har tillgång till. De databaser som framför allt an- vänts är Science Direct och Scopus. Dessa databaser fångar bl.a. naturveten- skapliga artiklar. Exempel på sökord som använts finns i bilaga 5.

Biblioteket köper in ett antal källor för riksdagens och Riksdagsförvaltning- ens behov. Flera av källorna är av vetenskaplig karaktär, men mängden resur- ser motsvarar inte den som finns exempelvis vid ett universitetsbibliotek. Lis- tan på referenser ska därför inte betraktas som en lista över en total träffmängd utan som ett urval av artiklar från de resurser som är tillgängliga för Riksdags- biblioteket. Utifrån bibliotekets listor med referenser har sedan RUFS läst och tagit med de mest relevanta artiklarna i sammanställningen.

Därutöver har det tagits med artiklar som kommit fram via tips i intervjuer och genom att man följt referenserna i de artiklar som varit mest relevanta. RUFS har bedömt att artiklar som är äldre än från 2014 är av mindre intresse och har därför inte inkluderat dem i sammanställningen.

Avslutade och pågående utredningar och undersökningar som finns med i sammanställningen representerar centrala undersökningar och rapporter från relevanta myndigheter och organisationer. Materialet har hämtats in via tips under intervjuer och sökningar på webben genomförda av utvärderings- och forskningssekretariatet.

1.6.2 Del B – Uppföljning

Uppföljningen bygger på intervjuer med centrala aktörer och forskare inom området, såsom Jordbruksverket, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Lant- männen, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Linköpings universitet, Total- försvarets forskningsinstitut (FOI), Livsmedelsverket, Hushållningssäll- skapet, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Landshypotek Bank.

Relevant litteratur och dokument från del A har använts för att svara på uppföljningens samtliga frågeställningar. Därtill har även ytterligare litteratur- och dokumentstudier genomförts, t.ex. av riksdagstryck.

1 INLEDNING

2020/21:RFR7

Relevant statistik från huvudsakligen Jordbruksverket, Statistiska central- byrån (SCB) och Sveriges geologiska undersökning (SGU) har sammanställts och bearbetats. Uppgifter om ekonomiska nyckeltal och förvärvsarbetande inom jordbrukssektorn har specialbeställts från SCB. Uppgifter om grundvat- tennivåer i de olika fallstudieregionerna har specialbeställts från SGU. Statisti- ken har framför allt använts för att besvara frågorna 1–3 i uppföljningen.

För att fånga lantbrukarnas åsikter i olika regioner (frågorna 1–5) har fall- studier genomförts i fyra kommuner i olika delar av Sverige. Miljö- och jord- bruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp fastställde följande krite- rier inför valet av kommuner till fallstudierna:

•minst två kommuner med hög andel åkerareal i kommunen

•gärna förekomst av betesmark i kommunen

•gärna förekomst av växtodling, djurhållning, mjölk- och mejeriproduktion och äggproduktion i kommunen

•minst en kommun i norra (län 22–25), mellersta (län 01–05 och 14–21) och södra (län 06–13) Sverige

•minst en kommun i en skogs- och mellanbygd enligt områdesindelningen i lantbruksstatistiken (se bil. 1)

•i södra eller mellersta Sverige minst en kommun i västra respektive östra Sverige.

I bilaga 1 presenteras statistikunderlaget som också legat till grund för valet av kommuner. På uppdrag av uppföljnings- och utvärderingsgruppen valde RUFS därefter i samråd med miljö- och jordbruksutskottets kansli ut Eslöv, Vara, Mönsterås och Krokom för fallstudierna. LRF i de olika regionerna hjälpte sedan till med att ta fram lämpliga lantbrukare att ha med i uppfölj- ningen.

I varje kommun har lantbrukare med olika slags produktion (växtodling, djurhållning av nöt/gris/kyckling, mjölk- och mejeriproduktion och äggpro- duktion) samt representanter för LRF och länsstyrelserna intervjuats. Intervju- erna i Eslöv, Vara och Mönsterås genomfördes med några få undantag på plats i februari 2020. Intervjuerna i Krokom genomfördes i mars enbart via telefon eller Skype på grund av coronapandemin.

För att få en bredare bild av lantbrukares syn på frågorna 1–4 i hela Sverige ställdes kompletterande frågor i Lantbruksbarometerns januarimätning 2020, på uppdrag av Riksdagsförvaltningen i samråd med Ludvig & Co och Swed- bank, se bilaga 6. Frågorna fastställdes av miljö- och jordbruksutskottets upp- följnings- och utvärderingsgrupp. Mätningen genomfördes av Kantar Sifo på uppdrag av Ludvig & Co, Swedbank, Sparbankerna. Kantar Sifo köper ett slumpmässigt urval av statistik över lantbrukare i Sverige från SCB, som drar urvalet från Lantbruksregistret. Jordbruk i Sverige med mer än 20 hektar åker- mark med eller utan fläskproduktion ingår i populationen från vilken urvalet tas. Urvalet bestod i januarimätningen av 1 060 lantbrukare.

Sifoundersökningen gjordes via telefonintervjuer den 14–31 januari 2020. De frågade inledningsvis om företaget var verksamt, och om det var det bad

2020/21:RFR7

1INLEDNING

de att få ställa några frågor. Statistiskt signifikanta skillnader mellan aktuell grupp och komplementgrupp är beräknade på 95-procentsnivå med ch2-meto- den.

1.6.3 Del C – Omvärldsanalys

Uppföljnings- och utvärderingsgruppen beslutade vid ett sammanträde i no- vember 2019 att genomföra en omvärldsanalys i Finland, Irland och Tyskland, utifrån ett statistikunderlag för länder som nämns i förstudien. Underlaget togs fram av utvärderings- och forskningssekretariatet.

Omvärldsanalysen för valda länder bygger på dokumentstudier och un- derlag från motsvarande lands upplysningstjänster inom ECPRD-nätverket31 samt intervjuer med företrädare för jordbruksorganisationer i de olika län- derna. Riksdagens utredningstjänst hjälpte till med kontakterna med de andra ländernas motsvarande upplysningstjänster. LRF hjälpte till att förmedla kon- takterna med företrädare för Irlands och Tysklands jordbruksorganisationer.

När det gäller Finland anordnades ett webbinarium den 16 september 2020, med bl.a. ordföranden för det finländska jord- och skogsbruksutskottet, se bi- laga 7.

1.7 Utgångspunkter

I följande avsnitt redogörs för utgångspunkterna för uppföljningen.

1.7.1 Riksdagsbundet mål för livsmedelsstrategin

Riksdagen beslutade den 20 juni 2017, efter en överenskommelse mellan So- cialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna att godkänna regeringens förslag till över- gripande mål för livsmedelsstrategin.

Målet ska vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsme- delsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.32 Målet tar sikte på 2030.

1.7.2 Lagar och regler på EU-nivå och i Sverige

Jordbrukspolitiken i Sverige styrs till största delen genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP). Att EU har en gemensam jordbrukspolitik med gemen- samma mål framgår av artikel 38–44 i fördraget om Europeiska unionens

31Europeiska centret för parlamentarisk utredning och dokumentation (ECPRD).

32Prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:238.

1 INLEDNING

2020/21:RFR7

funktionssätt (EUF-fördraget). Av artikel 39 framgår att den gemensamma jordbrukspolitiken bl.a. ska ha som mål att trygga försörjningen.

GJP gäller under sjuåriga programperioder. För närvarande gäller program- perioden 2014–2020, och den omfattar två pelare. Den första omfattar direkt- stöd (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013) och marknadsåtgärder (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013), och den andra omfattar landsbygdsutveckling (Europaparlamen- tets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013).

Därtill finns bestämmelser om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (förordning (EU) nr 1306/2013).

Genomförandet av GJP på nationell nivå regleras i ett antal lagar, förord- ningar och föreskrifter, t.ex. lagen (1994:1708) om EU:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden, lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter och lagen (2009:1424) om kon- troll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel.

1.7.3 Utskottens uttalanden

Frågor som rör lantbrukets sårbarhet har varit aktuella sedan länge. Exempel- vis tillkännagav riksdagen i april 1986 att regeringen borde vidta åtgärder vad gäller beredskapen mot störningar i elförsörjningen m.m.33 I fråga om lantbru- kets beredskap mot avbrott i elförsörjningen framgick bl.a. att ”försvarsutskot- tet anser att jordbrukare vilkas verksamhet är känslig för elavbrott i eget in- tresse bör sörja för att ha tillgång till reservkraft. Det kan inte förutsättas att kommunerna har möjlighet att hjälpa lantbrukare vid elavbrott. Något statsbi- dragssystem bör inte tillskapas men åtgärder som underlättar anskaffningar och samarbete mellan flera lantbruk bör stödjas”. Detta ledde senare till att det infördes krav på reservkraft för animalieproducenter.34

På senare år har utskotten varit aktiva bl.a. när det gäller en livsmedelsstra- tegi och åtgärder efter torkan sommaren 2018, vilket beskrivs i det följande.

En livsmedelsstrategi för Sverige

Med anledning av regeringens proposition 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet väcktes fem motioner. Utskottet behandlade även ca 70 motioner från den allmänna motionstiden 2016/17 om livsmedels- och landsbygdspolitik. Bland annat behandlades yr- kanden om livsmedelskedjans sårbarhet vid kris, om ansvarsfördelningen för livsmedelsberedskapen vid kris, om livsmedelsförsörjningen som en parame- ter i civilförsvarsplaneringen och om Sveriges självförsörjningsgrad. Med an- ledning av dessa yrkanden fick försvarsutskottet tillfälle att yttra sig.

33Jfr bet. 1985/86:NU17 s. 63–64.

34Enligt 5 kap. 20 § Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2017:24) om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m. ska det finnas en godtagbar plan för hur djur- skyddet ska upprätthållas vid elavbrott.

2020/21:RFR7

1INLEDNING

Försvarsutskottet underströk i sitt yttrande 2016/17:FöU4y vikten av att Sverige säkerställer flöden av viktiga varor i en krissituation, inklusive livs- medel. Försvarsutskottet delade även regeringens bedömning att hela livsme- delskedjan ska vara så robust att även allvarliga påfrestningar och störningar kan klaras med rimliga konsekvenser för samhället. Vidare konstaterade för- svarsutskottet att beredskaps- och försörjningstrygghetsfrågor i huvudsak han- teras i det utvecklingsarbete som nu bedrivs när det gäller samhällets krisbe- redskap och totalförsvar. Försvarsutskottet ansåg att detta är positivt, eftersom frågan är komplex, och anförde att det förutsätter att det vidare arbetet leder till en för Sverige gemensam syn på hur vi som helhet ska se på vår självför- sörjningsgrad. Försvarsutskottet påtalade även att det ligger på den enskilde att ta ett ansvar för sin egen livsmedelsförsörjning vid en kris och lyfte fram de initiativ som regeringen och MSB tagit för att stärka den enskildes bered- skap.

Åtgärder efter torkan sommaren 2018

Regeringen lämnade till följd av torkan 2018 proposition 2017/18:301 Extra ändringsbudget för 2018 – Stöd till djurägare inom lantbruket som drabbats av torkan 2018. Med anledning av denna lämnade miljö- och jordbruksutskottet ett yttrande till finansutskottet. I sitt yttrande 2018/19:MJU1y välkomnade miljö- och jordbruksutskottet regeringens förslag om stöd till djurägare inom lantbruket som drabbats av torkan 2018. Utskottet uttalade att torkan hade fått stora konsekvenser för lantbrukarna, och det var angeläget att åtgärder vidtogs så snabbt som möjligt för att ge de svenska lantbrukarna bättre förutsättningar att hantera denna situation men även för att säkra livsmedelsförsörjningen.

Även inom ramen för den ordinarie budgetprocessen för 2019 års budget beslutade riksdagen den 21 december 2018 i enlighet med utskottets förslag att 760 miljoner kronor skulle tillföras anslaget 1:17 Åtgärder för landsbyg- dens miljö och struktur inom utgiftsområde 23. Medlen avsattes för utgifter för ekonomiskt stöd till livsmedelsproduktionen i syfte att kompensera för in- komstbortfall i spåren av 2018 års torka, för att dämpa effekterna av somma- rens långvariga torka som skapade stora problem för Sveriges lantbrukare. In- förandet av ekonomiskt stöd till lantbruket med anledning av torkan förutsatte även att ändamålet för anslaget utvidgades. Således beslutade riksdagen på förslag från utskottet att det berörda anslaget även skulle få användas till ut- gifter för ekonomiskt stöd till lantbrukare som drabbats av torkan 2018.35

Därutöver uttalade miljö- och jordbruksutskottet att det önskade att reger- ingen i kommande resultatredovisning skulle analysera torkans effekter och redovisa vilka åtgärder som, utöver det ekonomiska tillskott som redan hade presenterats i den extra ändringsbudgeten, behövde vidtas.36

Slutligen välkomnade utskottet den 11 april 2019 i sitt betänkande om livs- medelspolitik med anledning av motionsyrkanden om hanteringen av kött bl.a.

35Bet. 2018/19:MJU2, rskr. 2018/19:113.

36Bet. 2018/19:MJU2 s. 15.

1 INLEDNING

2020/21:RFR7

att berörda myndigheter hade arbetat intensivt med att underlätta för lantbru- kare med olika åtgärder och även arbetat exportfrämjande, vilket bidragit till ett stärkt lantbruk med ökad konkurrenskraft. Vidare noterade utskottet då att regeringen avsåg att återkomma med ett kraftfullt bondepaket, och utskottet poängterade i detta sammanhang dels vikten av att inkludera klimatomställ- ningens påverkan på jordbruket, dels vikten av att jordbruks- och livsmedels- sektorn har verktyg för att kunna hantera eventuellt extremväder i framtiden. Motionsyrkandena avstyrktes med hänvisning till vidtagna åtgärder.37

1.8 Självförsörjningsgrad och andra centrala begrepp

1.8.1 Självförsörjningsgrad

Självförsörjningsgraden mäts i denna rapport enligt FN:s livsmedels- och jord- bruksorganisations (FAO) definition.38 I Sverige kallar vi det för den svenska marknadsandelen, dvs. svenska produkters andel av den totala förbrukningen i Sverige (produktion plus import minus export).

Självförsörjningsgrad är ett begrepp som tolkas och beräknas på olika sätt. Enligt en rapport39 från FAO avser självförsörjning av livsmedel ett lands för- måga att tillgodose sina egna matbehov från inhemsk produktion. Enligt rap- porten är självförsörjning av livsmedel inte ett uttryck för livsmedelstrygghet, även om de två begreppen kan interagera. Vidare tar begreppet livsmedels- trygghet inte hänsyn till livsmedlens ursprung utan baseras på tre andra para- metrar som handlar om tillgänglighet, åtkomlighet och näringsinnehåll. Själv- försörjning av livsmedel syftar främst på tillgängligheten som är en del av livsmedelstryggheten. Fokus ligger på den inhemska kapaciteten att producera livsmedel i tillräckliga mängder.

Jordbruksverket beräknar den svenska marknadsandelen, på det sätt som beskrivits ovan. Jordbruksverket beräknar marknadsandelen för olika varor men tar inte fram någon total siffra för den svenska marknadsandelen för jord- bruksvaror och livsmedel, bl.a. för att andelen är väldigt olika i sektorerna. Även FAO avråder från att beräkna en sammanvägd marknadsandel för livs- medelssektorn. Anledningen är att ett land kan ha en stor produktion av en vara som gör att detta land har en hög självförsörjningsgrad trots att landet är beroende av import av andra livsmedel för att mätta befolkningen.

LRF beräknar i stället importens andel (som värdet i konsumtionsledet) av den svenska livsmedelskonsumtionen. Andelen beräknades till 48 procent 2017 jämfört med 45 procent 2008. Sannolikt är 48 procent, enligt LRF, en underskattning eftersom värdet av mindre ingredienser inte har beaktats. Res- terande andel, dvs. ca 50 procent, benämns ibland som den svenska självför- sörjningsgraden.

37Bet. 2018/19:MJU12 s. 78.

38FAO Statistical Pocketbook 2012.

39FAO (2015), The State of Agricultural Commodity Markets.

2020/21:RFR7

1INLEDNING

Utfallet på beräkningen av självförsörjningsgraden beror enligt en rapport40 om Sveriges självförsörjningsgrad på vilken produkt som avses eller om det är pengar eller vara som räknas. Frågan är även om insatsvaror ska räknas med i begreppet självförsörjning, dvs. maskiner, traktorer, importerat proteinfoder, diesel, mineralgödsel osv.

Självförsörjningsgraden mätt som marknadsandel är enligt forskare vid det finländska Naturresursinstitutet Luke mer ett mått på konkurrenskraft än ett självförsörjningsmått. Ett lands marknadsandel ger en generell bild av lantbru- kets möjligheter att möta konsumenternas behov under normala omständig- heter.41 Forskarna menar vidare att måttet inte tar hänsyn till det faktum att inhemsk produktion i sig är beroende av importerade resurser. De har därför tagit fram en indikator som mäter direkt och indirekt import för livsmedels- produktionsindustrin genom att använda Eurostats input- och outputtabeller. Ett lands självförsörjningsgrad behöver också enligt forskarna vid Luke ställas i relation till vad livsmedelstrygghet innebär i ett visst land. Livsmedelstrygg- het är dock ett mångfasetterat och komplext ämne i sig.

Det förekommer även andra sätt att mäta självförsörjning, t.ex. genom att mäta kalorier för olika produktionsvaror i stället för produktionsvärdet eller som andelen inhemska varor som livsmedelshandeln erbjuder i sitt sortiment.42 En forskningsstudie43 har undersökt den problematik som uppstår om län- der för en politik mot ökad självförsörjning och protektionism på bekostnad av internationell handel. Självförsörjning är enligt forskarna långt ifrån ett bi- närt politiskt val mellan att enbart förlita sig på inhemsk produktion eller att helt lämnas åt den fria livsmedelshandeln. Vid en närmare titt handlar det en- ligt forskarna mer om ett lands inhemska kapacitet för livsmedelsproduktion än om en politik som kan förhindra livsmedelshandel. Därför menar forskarna att den binära förståelsen av självförsörjning av livsmedel är kontraproduktiv och argumenterar för en bredare förståelse av begreppet genom att prata om

självförsörjning i relativa termer.

Enligt forskare vid FOI skulle Sverige kunna klara sig enbart med svensk mat om vi styrde om svensk produktion, men det är i praktiken inte realistiskt, bl.a. eftersom vi är en del av EU.44

I stället för självförsörjningsgrad använder Jordbruksverket, Livsmedels- verket och SVA begreppet försörjningsförmåga som ett mått på samhällets faktiska förmåga och menar att

Målet med Sveriges försörjningsförmåga ska vara att tillse att hela befolk- ningen har tillgång till den mängd och sammansättning av säkra livsmedel, inklusive dricksvatten, som behövs för att upprätthålla sin hälsa under minst en tremånadersperiod av höjd beredskap och samhällsstörningar.

40Linderholm, Kersti (2018), Sveriges självförsörjningsgrad – energi till människor och mo- torer från svenskt jordbruk 2017–2018.

41Knuuttila, Marja (2014), Import Dependency of Food Production.

42Teamsintervju med tjänsteman vid PTT, den finländska motsvarigheten till Konjunkturin- stitutet, 2020-06-01 samt Clapp, Jennifer (2017).

43Clapp, Jennifer (2017).

44Intervju med forskare vid FOI, 2019-12-10.

1 INLEDNING

2020/21:RFR7

Därmed kan det civila försvaret stödja Försvarsmakten och bidra till för- svarsförmåga och försvarsvilja.45

1.8.2 Andra centrala begrepp

Försörjningstrygghet kan definieras som att tillgodose behovet av nödvändiga varor och tjänster genom såväl inhemsk produktion och lagerhållning som im- port.46

Konkurrenskraft är företagens förmåga att bedriva verksamhet som är lönsam på lång sikt.47

Livsmedelskedjan brukar beskrivas som allt ”från jord till bord” och omfattar många aktörer, från primärproduktion till handel och måltidsturism.48 Exem- pelvis kan en livsmedelskedja se ut så här:

Insatsproduktion Primärproduktion Förädling/Industri Lagring/Gros- sist  Handel  Konsument

För att livsmedelskedjan ska fungera behöver även distributionen och logisti- ken mellan de olika delarna fungera.

Livsmedelssäkerhet (food safety) kan definieras som att livsmedlen inte ska utsätta konsumenten för någon hälsorisk vare sig på lång eller på kort sikt. Hälsorisken kan orsakas av att livsmedlet ur riskvärderingssynpunkt innehål- ler höga halter av icke önskvärda substanser och organismer.49

Livsmedelstrygghet (food security) innebär enligt FAO:s definition att alla människor vid alla tidpunkter har fysisk och ekonomisk tillgång till tillräckligt med näringsriktig och säker föda som uppfyller deras näringsbehov och mat- preferenser och möjliggör ett aktivt och hälsosamt liv.50

Primärproduktion definieras i denna studie som primärprodukter inklusive skörd, mjölkning samt produktion av livsmedelsproducerande djur före slakt.51

Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att motstå, klara av och återhämta sig efter förändringar.

Total faktorproduktivitet (TFP) är den produktionsökning som uppstår utan att användningen av produktionsfaktorer förändras.52 TFP beräknas genom aggre- gering med hjälp av indexmetoder. Generellt aggregerar man produktion och produktionsfaktorer för att få ett produktionsvolymindex och ett volymindex för produktionsfaktorerna. För att kunna aggregera heterogena produkter och

45E-post från Jordbruksverket 2020-09-30, samt Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SVA (2020), Livskraft – mätt och frisk.

46LRF (2019), Ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel – LRF:s syn på frågan om försörjningstrygghet avseende primärproduktion av livsmedel.

47Jordbruksverket (2019), Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin – årsrapport år 2019, s. 13.

48Prop. 2016/17:104.

49Jordbruksstatistisk årsbok 2011, s. 299.

50FAO Statistical Pocketbook 2012.

51Definitionen utgår från första delen av definitionen i Europaparlamentets och rådets för- ordning (EG) nr 178/2002.

52Jordbruksverket (2014), Produktivitet – grunden för konkurrenskraft En genomgång av grundläggande begrepp.

2020/21:RFR7

1INLEDNING

produktionsfaktorer används generellt deras priser, då detta säkerställer att för- ändringar i produktivitet inte beror på förändringar i relativpriser. Kvoten mel- lan produktionsvolymindex och volymindex för produktionsfaktorerna ger ett produktivitetsindex.53

53Jordbruksverket (2017), Jordbrukets produktivitet och struktur – Produktivitetstillväxt och strukturutveckling inom produktionen av griskött, nötkött och mjölk samt inom växtodlingen (2002–2014), s. 18.

2020/21:RFR7

2 Uppföljning av lantbrukets sårbarhet

Detta kapitel innehåller uppföljningen av lantbrukets sårbarhet (del B). Inled- ningsvis presenteras en kort bakgrund om fallstudiekommunerna, som valdes utifrån kriterier som beskrivits ovan i metodavsnittet.

2.1 Bakgrund om fallstudiekommunerna

Lantbruket i Skåne är stort inom växt- och trädgårdsodling och markpriserna är höga. Förutsättningarna ser olika ut beroende på bygd – om det är skogs- område, mellanbygd eller slättbygd. På slätten bedrivs huvudsakligen växtod- ling och i mellanbygderna finns den största delen av djurhållningen och kom- binationsgårdarna, enligt Länsstyrelsen i Skåne.54

I Västra Götaland är det stora variationer i de naturgivna förutsättningarna när det gäller var de sammanhängande områdena med goda odlingsjordar finns och var det i dagsläget finns vatten tillgängligt för bevattning. Varaslätten är känd för sina goda jordar. Samtidigt är vattentillgångarna i Skaraborg begrän- sade (om man bortser från Vänern och Vättern). En stor del av länets växtod- ling och animalieproduktion finns i Skaraborg. I andra delar av länet, som t.ex. i Boråstrakten, finns mer vatten att tillgå, enligt Länsstyrelsen i Västra Göta- lands län.55

I Kalmar län finns mycket naturbeten och stor animalieproduktion, vilket genererar mycket gödsel. Genom regionen går det s.k. mjölkkobältet och be- tesmarksbältet. Jordarna är goda och genomsläppliga. I Kalmar län var som- maren torr både 2018 och 2019, enligt Länsstyrelsen i Kalmar län.56

I Jämtlands län har de flesta lantbrukarna mjölk- eller nötköttsproduktion. Det finns många små skiften i Krokom. Runt Storsjön och älvdalarna finns fina jordar för växtodling. Speciellt för regionen är att åkrarna ligger högt över havet, många 300–400 meter över havet och en del så högt som 700–800 meter över havet, enligt Länsstyrelsen i Jämtlands län.57

54Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Skåne, 2020-03-18.

55Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2020-03-10.

56Intervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län, 2020-02-24.

57Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2020-03-24.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Figur 1 Andel jordbruksmark av landarealen per kommun, 2019

Krokom

Mönsterås

Vara

Eslöv

Källa: SCB, Jordbruksmarkens användning 2019.

Eslöv i Skåne är den kommun bland kommunerna i fallstudierna som har den högsta andelen jordbruksmark, se figur 1 och tabell 1. I samtliga fallstudie- kommuner är andelen lantbruksföretagare över 60 år över 40 procent. Mjölk- produktionen är också utbredd i samtliga kommuner.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET2020/21:RFR7

Tabell 1 Bakgrundsstatistik över Eslöv, Vara, Mönsterås och Krokom

	Eslöv	Vara	Mönsterås	Krokom
Andel åkerareal av total areal 2015 (%)	68,7	56,0	10,1	1,4
Andel betesmark av total areal 2015 (%)	2,3	1,7	3,6	0,5
Andel lantbruksföretagare över 60 år	46,1	47,9	43,9	44,4
2016 (%)
Kor för mjölkproduktion 2016	1 953	1 205	1 203	2 227
Kor för uppfödning av kalvar 2016	970	776	914	698
Kvigor, tjurar och stutar 2016	1 954	2 218	2 238	2 209
Kalvar, under 1 år 2016	2 233	2 321	1 962	2 050
Baggar och tackor 2016	481	1 232	1 061	1 091
Lamm 2016	567	1 395	1 197	1 002
Galtar för avel 2016	40	21	4	6
Suggor för avel 2016	3 923	2 786	403	33
Slaktgrisar, 20 kg och därutöver 2016	15 497	22 480	1 068	262
Smågrisar, under 20 kg 2016	11 685	7 966	1 365	70
Höns 2016	214 755	139 013	861 225	22 064
Värpkycklingar 2016	58 001	151 212	136 020	..
Slaktkycklingar 2016	..	123 123	170 020	..

Källa: SCB, Markanvändning i Sverige, Jordbruksverkets statistikdatabas.

Intervjuerna med lantbrukarna i fallstudierna ger inte en helt rättvisande bild ur sårbarhetssynpunkt av länen som helhet. Exempelvis är förutsättningar för lantbrukarna bättre i Krokom än i många andra delar av Jämtland eftersom det ligger nära Östersund och E14. Dock har länens perspektiv fångats i intervjuer med länsstyrelser och LRF:s olika regionkontor.

Samtidigt är det särskilt viktigt att ha god beredskap i fallstudiekommu- nerna eftersom de representerar en stor andel av jordbruket i Sverige. Ur- valskriterier för fallstudierna finns i avsnitt 1.6. Se även utvecklingen av anta- let förvärvsarbetande i de olika kommunerna i bilaga 4.

2.2 Förutsättningar för att bedriva lantbruk

I detta avsnitt besvaras frågan om hur förutsättningarna för att driva lantbruk har sett ut i Sverige geografiskt.

Det övergripande svaret på frågan är att förutsättningarna för att driva lant- bruk ser väldigt olika ut i olika delar av Sverige. Förutsättningarna skiljer sig också åt beroende på vilken typ av lantbruk som bedrivs. Riskerna för sårbarhet är därför många. Dock är bristen på drivmedel den risk för sår- barhet som blivit mest framträdande i uppföljningen.

Det finns enligt tjänstemän vid Landshypotek Bank tydliga geografiska skill- nader i förutsättningarna för primärproduktion i Sverige med starkare och sva- gare kluster, och det kan även skilja sig mellan produktionsinriktningar. De

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

regioner som har tillgång till stödfunktioner, som rådgivare och servicetekni- ker samt arbetsmaskiner etc., har bättre förutsättningar än de regioner som inte har det. Ett gott företagsklimat i regionen bidrar till att fler vågar investera och utveckla sin verksamhet. Attityden och inställningen till sektorn och omgiv- ningen har också stor betydelse för hur man driver och utvecklar sina lant- bruksföretag.58

Generellt har man haft större skördar i södra Sverige än i norr, men skör- darna kommer att växa i norra Sverige med en längre odlingssäsong, som är en följd av förändringar i klimatet. I Skåne och i Mellansverige har det länge varit milda vintrar, och lantbrukarna märker redan att odlingsperioden har för- längts.59

Lantbrukarna anger själva att de ser flera olika risker i sitt lantbruk, se dia- gram 3. De två vanligaste risker för sårbarhet som lantbrukarna uppger i Lant- bruksbarometerns januarimätning 2020 är beroendet av drivmedel och bero- endet av EU:s jordbruksstöd.

Diagram 3 Risker för sårbarhet enligt lantbrukarna

Svarade på frågan: Vilken eller vilka faktorer anser du innebär risk för sårbarhet i ditt lantbruk? (De svarande har kunnat uppge flera risker för sårbarhet.)

Källa: Lantbruksbarometerns januarimätning 2020.

58Telefonintervju med tjänstemän vid Landshypotek Bank, 2020-05-06.

59Skypeintervju med växtodlingsrådgivare vid HIR Skåne AB (ett konsultföretag inom lant-

bruk och trädgård ägt av Hushållningssällskapet), 2020-04-27.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

Förutsättningarna för att driva lantbruk påverkas av att alla delar i livsmedels- kedjan fungerar, vilket är viktigt att betona trots att denna uppföljning fokuse- rar på primärproduktionen.

I följande avsnitt beskrivs förutsättningarna för att driva lantbruk och ris- kerna för sårbarhet närmare.

2.2.1 Kostnader och intäkter

Lantbrukarnas intäkter i förhållande till deras kostnader, dvs. vad vi brukar kalla lönsamheten, är en viktig förutsättning för att kunna driva lantbruk i Sve- rige. Då Sverige ingår i EU och står under EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) är lantbrukare i Sverige berättigade att söka EU-stöd, se bilaga 2. De flesta lantbrukare är beroende av EU-stöden för att kunna driva sitt lantbruk, se diagram 3 ovan. Vid en jämförelse mellan lantbrukarnas produktionssub- ventioner och deras vinst, dvs. deras ersättning för eget arbete och kapital, se diagram 4, översteg subventionerna under perioden 2010–2019 vinsten alla år utom 2017. Detta betyder att lantbrukarna med nuvarande system är beroende av subventionerna för att få lönsamhet i sitt lantbruk.

Enligt Jordbruksverket är storleken på och tidpunkten för utbetalning av EU-stöden också en förutsättning för att många lantbrukare ska kunna bedriva sin verksamhet i varje fall på kort sikt, men variationen är stor.60

Diagram 4 Produktionssubventioner61 och ersättning för eget arbete och kapital 2010–2019

Källa: Jordbruksverket.

60Intervju med tjänstemän vid Jordbruksverket, 2019-12-17.

61I produktionssubventionen ingår alla EU-stöd i pelare I (gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga), dock ingår inte det kopplade stödet till nötkreatur. Därtill ingår arealkopplade EU- stöd i pelare II (miljöstöd [betesmarksstöd och vallstöd] ekostöd, kompensationsstöd samt

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Lantbrukare är beroende av EU-stöd och andra stöd

Bland lantbrukarna som deltog i fallstudierna har det inte framkommit några framträdande geografiska skillnader i beroendet av EU-stöden kopplat till ris- ken för sårbarhet. Däremot visar Lantbruksbarometerns januarimätning 2020 att det finns skillnader. I Lantbruksbarometerns sju regioner62 svarade 19 till 28 procent av lantbrukarna att beroende av EU-stöd var en risk för sårbarhet. Den region där flest uppgav detta var region 7 som består av Jämtlands, Väs- terbottens och Norrbottens län. Den region där lägst andel lantbrukare uppgav detta var region 1, som utgörs av Stockholms, Uppsala och Västmanlands län.

Även i fallstudierna har det framkommit att många lantbrukare är beroende av EU-stöden, som gårdsstödet, investeringsstödet och kompensationsstödet. Samtidigt vill många lantbrukare i stället för stöd få bättre betalt för sina pro- dukter.63

I Krokom nämner många att de även är beroende av det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige (Norrlandsstödet), som ska kompensera för dy- rare produktionsförutsättningar, samt av transportbidraget till norra Sverige.64 Länsstyrelsen i Jämtlands län menar att Norrlandsstödet, miljöersättningarna och ersättningarna för ekologisk produktion är otroligt viktiga och att dessa stöd tillsammans ger mer pengar till länets lantbrukare än EU:s direktstöd.65

Pengarna i investeringsstödet för programperioden 2014–2020 för Jämt- land tog slut i början av 2020. En del lantbrukare fick då bromsa sina planer på att genomföra investeringar.66

I fallstudierna i Mönsterås lyfter en lantbrukare fram att investeringsstödet behövs för att få lantbrukare att t.ex. investera i solceller eller anlägga våtmar- ker.67

Konsekvenser av stöden

EU-stöden har lett till en kapitalisering av åkermarken och högre arrendepri- ser, vilket framförts av lantbrukare i södra Sverige.68

Dock är lantbrukarna, enligt en växtodlingsrådgivare, även med själva och bidrar till den utvecklingen. Lantbrukarna driver utvecklingen genom att

djurvälfärdsersättningar). Det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige, Norrlandsstö- det, ingår inte. E-post från Jordbruksverket, 2020-06-22. I bil. 2 redovisas Norrlandsstödet för 2018.

62Regionindelning i Lantbruksbarometern: Region 1: Stockholms län, Uppsala län och Väst-

manlands län, region 2: Östergötlands län, Örebro län, Södermanlands län och Gotlands län,

region 3: Jönköpings län, Kalmar län, Kronobergs län och Blekinge län, region 4: Hallands

län och Skåne län, region 5: Västra Götalands län och Värmlands län, region 6: Dalarnas län,

Gävleborgs län och Västernorrlands län samt region 7: Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län.

63Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, Vara, Mönsterås och Krokom, 2020-02-05–06, 2020-

02-10–12, 2020-02-25–26 och 2020-03-24–25.

64Skype- och telefonintervjuer med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24–25.

65Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2020-03-24.

66Ibid.

67Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

68Intervjuer med lantbrukare i Eslöv och Mönsterås, 2020-02-06 och 2020-02-25.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

markägandet koncentreras till färre lantbrukare och specialiserade gårdar med större enheter för djurhållning eller växtodling.69

En lantbrukare i Vara menar att marknaden anpassar sig efter EU-stöden,70 en annan att t.ex. investeringsstödet lett till nybygge av stora olönsamma an- läggningar i mellanbygder.71 Länsstyrelsen i Västra Götalands län menar att lantbrukarna har anpassat sig efter stöden och att de för att få stöden tenderar att uppmärksamma de problem som man kan beviljas stöd för. Om det t.ex. finns stöd för att minska övergödning uppger många att de har problem med övergödning.72

De direkta EU-stöden är kopplade till arealen och inte till hur åkermarken brukas. Detta har enligt en forskare vid SLU gjort jordbruket mer ensidigt och beroende av pesticider. I förlängningen leder det till ökad resistens mot pesti- cider inom det svenska jordbruket.73

När det gäller det nationella stödet till norra Sverige gjorde regeringen en ny indelning i stödområden 2016.74 Indelningen ledde till att många mjölkpro- ducenter i Jämtlands län och inte minst i Krokoms kommun fick lägre natio- nellt stöd för mjölkproduktion än tidigare. Graderingen av mjölkstödet styrs nu av genomsnittlig temperatur i området.75 Detta kan ha bidragit till att mjölk- producenter i kommunen ställt om sin verksamhet till köttproduktion.

Stöden som lantbrukarna fick efter torkan 2018 gjorde enligt några lantbru- kare i Mönsterås och Krokom inte så stor nytta i och med att de inte motsva- rade skördeförlusterna.76 Enligt en lantbrukare tog livsmedelshandeln även ut de marginaler som stödet hade bidragit med, dvs. betalade mindre till primär- producenterna.77

Försenade utbetalningar av EU-stöden

Jordbruksverket har haft problem med att betala ut EU-stöden till lantbrukare i tid,78 vilket påpekades av lantbrukare i Mönsterås, Vara och Krokom.

En gård i Mönsterås beviljades EU:s omställningsstöd för att de bytte till ekologisk produktion, men utbetalningen av stödet fördröjdes och stödet de skulle ha fått för omställningsåren 2016, 2017 och 2018 fick de först i decem- ber 2019.79

69Skypeintervju med växtodlingsrådgivare vid HIR Skåne AB, 2020-04-27.

70Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-10.

71Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-12.

72Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2020-03-10.

73Intervju med forskare vid SLU, 2019-11-11.

74SFS 2015:1071.

75Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24.

76Intervjuer med lantbrukare i Mönsterås och Krokom, 2020-02-25 och 2020-03-25.

77Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

78Jordbruksverket (2019), Jordbruksverkets årsredovisning 2018, s. 70, och Statskontoret (2016), Jordbruksverkets ökade kostnader för administration av EU-stöd – konsekvenser och utmaningar.

79Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-26.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Enligt Länsstyrelsen i Kalmar län har förseningarna i utbetalningar av EU- stöden bl.a. lett till att lantbrukare haft svårare att få banklån för att göra de investeringar som behövs.80

Problemen har också uppmärksammats i riksdagen, bl.a. vid skriftliga frå- gor och interpellationer om de försenade utbetalningarna.81

Låg lönsamhet generellt inom lantbruket men ökad för kyckling- och grisproducenter

Lönsamhet är en långsiktig grundförutsättning för att kunna driva lantbruk.82 I två fallstudier lyfts brist på lönsamhet som en stor risk för sårbarhet.83 Gene- rellt har lönsamheten varit låg för lantbrukarna i fallstudiekommunerna. Det framgår även av SCB:s och Jordbruksverkets statistik, se diagram 4 och 5. Det bör dock enligt Jordbruksverket betonas att variationen är stor mellan enskilda jordbrukare.84

Diagram 5 Rörelsemarginal, nettomarginal och avkastning på eget kapital för jordbruk (SNI 01 exkl. renskötsel SNI 01491)

Källa: SCB, särskild bearbetning.

För att studera konkurrenskraften och lönsamheten i utvärderingen av livsme- delsstrategin använder Jordbruksverket tre olika indikatorer: nettomarginalen, som speglar hur effektivt företaget utnyttjat sin omsättning för att skapa ett överskott, rörelsemarginalen som ett mått på lönsamhet och för att studera marknadsförhållanden och slutligen avkastningen på eget kapital, som är ett mer direkt mått på lönsamheten i en investering och visar om det är lönsamt

80Intervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län, 2020-02-24.

81Se t.ex. fr. 2016/17:664 och fr. 2017/18:396 samt ip. 2016/17:420.

82Intervju med representant för LRF Skåne, 2020-02-04.

83Intervju med representant för LRF Västra Sverige, 2020-02-10, och intervjuer med lant- brukare i Vara och Mönsterås, 2020-02-12 och 2020-02-25–26.

84E-post från Jordbruksverket, 2020-09-30.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

att ha kvar kapitalet i företaget eller om det är lämpligare att ta ut och ompla- cera det.

Lönsamheten sjönk kraftigt under torkan sommaren 2018, framför allt på grund av dåliga skördar och dyra foderpriser. Andra omvärldsförändringar på- verkar också lönsamheten i både positiv och negativ riktning. En lantbrukare i Vara lyfter t.ex. den afrikanska svinpesten i Kina som ökat lönsamheten för grisproducenter i Sverige och den ökade mjölkproduktion i Nya Zeeland som minskat lönsamheten för svenska mjölkproducenter.85 Enligt en lantbrukare i Mönsterås kan omvärldsfaktorer som brexit slå hårt mot mjölkproducenter, om Storbritannien skulle sluta importera mjölk från Sverige.86

Det svenska grisköttets marknadsandel har ökat de senaste åren, se dia- gram 1 i avsnitt 1.2.2. Även lönsamheten har gått upp för grisproducenter en- ligt en lantbrukare i Eslöv.87 Kycklingproducenterna har relativt sett haft god lönsamhet enligt en lantbrukare i Mönsterås och en representant för LRF Västra Sverige.88 Marginalerna i kycklingproduktionen har dock minskat en- ligt lantbrukaren i Mönsterås, vilket gör produktionen sårbar.

Enligt en lantbrukare i Mönsterås är lönsamheten beroende av mjölkpri- serna.89 En annan lantbrukare menar att mjölkpriserna inte har stigit på 20 år, vilket enligt honom har lett till att mjölkproducenterna i stället behövt bli mer effektiva för att klara sig.90

En potatis- och spannmålsodlare i Vara uppger att han arbetar ca 4 000 tim- mar per år, vilket har lett till en god lönsamhet i företaget, men att arbeta så mycket är inte hållbart i längden.91

Många lantbrukare hade det svårt ekonomiskt efter sommaren 2018. Dåliga skördar ledde till att animalieproducenter generellt fick köpa dyrt foder – i vissa fall av sämre kvalitet – vilket minskade lönsamheten.92 En lantbrukare i Eslöv fick ta lån för att köpa in det foder gården annars brukar vara självför- sörjande med.93

Växtodlare hade svårt att klara sina avtalade leveranser, och det fanns växt- odlare som inte kunde leva upp till de avtalade leveranserna och fick betala skadestånd.94 Enligt en tjänsteman vid LRF klarade lantbrukarna i Jämtland sig bra efter torkan 2018, eftersom få utnyttjade sina krediter hos bankerna. De flesta lantbrukarna i Jämtland har egen skog, vilket också gör att de klarar sig bättre ekonomiskt.95

85Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-10.

86Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

87Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-05.

88Intervjuer med lantbrukare i Mönsterås och representant för LRF Västra Sverige, 2020-02-

25och 2020-02-10.

89Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

90Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-05.

91Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-10.

92Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, Vara och Mönsterås samt representanter för LRF Syd- ost, 2020-02-05, 2020-02-11, 2020-02-25–26 och 2020-02-24.

93Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-05.

94Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-10.

95Skypeintervju med representant för LRF Mittnorrland, 2020-03-26.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Några lantbrukare lyfter likviditetsproblemen i samband med torkan 2018 som en stor sårbarhet. En lantbrukare menar att det skulle bli svårt att klara av två år i rad med torka.96 Likviditetsbrist och ekonomisk instabilitet innebär enligt många lantbrukare en stor risk för sårbarhet.97 Likviditetsbrist har bl.a. lett till att lantbrukare tagit lån för att hålla igång produktionen i stället för till investeringar.98

Svårt för en del lantbrukare att få banklån

Bankerna har, enligt lantbrukare i Mönsterås kommun, blivit restriktivare med att bevilja lån till enskilda företagare med lågt resultat, vilket leder till att nöd- vändiga investeringar inte kan genomföras.99

Att det är svårt att få banklån har också lyfts av lantbrukare i Vara. Där hade den nya smågrisproduktionen i Vedum svårt att få banklån. Samtliga ägare för anläggningen var tvungna att lämna sina andra fastigheter som sä- kerhet för att få lånet beviljat.100

Enligt tjänstemän vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län är banker utan fysiska kontor och med lägre kunskap om lantbruket en orsak till att lantbru- kare har svårare att få sina lån beviljade.101 Bankerna har stort inflytande när de beviljar lån till enskilda lantbrukare för investeringar i bevattningsdammar och andra åtgärder för att bevara vatten, eftersom det kan hindra andra lant- brukare från att vidta vattenåtgärder i samma område då vattnet kanske inte räcker till alla. Detta kan gälla oavsett om de andra lantbrukarna har fått till- stånd. Här behövs enligt LRF samarbeten för att kunna dela på vattenresurser, vilket LRF arbetar med i LEVA-projekten (lokalt engagemang för vatten).102

En grundläggande faktor för att banken ska kunna erbjuda och bevilja kre- dit till ett lantbruksföretag är enligt Landshypotek Bank att företaget har en långsiktig återbetalningsförmåga. Landshypotek Bank lånar bara ut till företa- gare och boende på lantbruksfastigheter genom säkerställd finansiering, dvs. med en jordbruks- eller skogsfastighet som är pantsatt till banken. Banken stäl- ler även krav på att det finns ett eget kapital som insats. Banken kan i samar- bete med andra finansiärer bevilja lån till t.ex. yngre lantbrukare som saknar eget kapital, t.ex. i samarbete med statliga Almi Företagspartner AB.103

Osäkerhet kring äganderättsfrågor och vissa begränsningar i brukandet på- verkar kreditgivningen för lantbrukare som också äger skog. Exempelvis kan förändrade myndighetsbeslut innebära att en skogsfastighet inte längre kan brukas, vilket gör att värdet på fastigheten minskar. Då en bedömning görs utifrån marknadsvärdet behöver rätten att bruka enheterna vara tydlig. Plöts- liga avverkningsrestriktioner, många gånger inom ramarna för artskyddet, slår

96Telefonintervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-17.

97Intervjuer med lantbrukare i Mönsterås och Vara samt tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kal- mar län, 2020-02-12, 2020-02-17 och 2020-02-24.

98Telefonintervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-17.

99Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-26.

100Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-11.

101Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2020-03-10.

102Intervju med representanter för LRF Sydost, 2020-02-24.

103Telefonintervju med tjänstemän vid Landshypotek Bank, 2020-05-06.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

först mot kundens förmåga att betala löpande räntor och amorteringar, därtill får det stora konsekvenser för marknadsvärdet på den berörda fastigheten.104

Svårt att konkurrera på världsmarknaden

Den fria handeln inom EU i kombination med att Sverige har strängare miljö- och djurskyddsregler, högre bränsleskatter och kallare klimat har inneburit att svensk produktion har haft svårt att klara konkurrensen från andra länder.105 Flera aktörer bekräftar också att det är svårt att konkurrera på världsmarknaden eftersom andra länder inte har lika strikta regelverk som Sverige. Regelverken ses i sig inte som ett hinder. Flera lantbrukare i fallstudierna är positivt in- ställda till en hög miljö- och djurskyddsstandard. Däremot vill lantbrukarna snarare få mer betalt för den dyrare produktion som den höga standarden med- för, vilket är svårt i nuvarande konkurrenssituation.106 Det finns även naturliga förutsättningar i Sverige som försvårar konkurrenskraften, som t.ex. väderför- hållanden.107

Produktiviteten har ökat

Produktivitetstillväxten i det svenska jordbruket har varit god. I diagram 6 jämförs Sveriges utveckling av faktorproduktivitetsindex för jordbruk med våra huvudsakliga konkurrenter på jordbruksmarknaden sedan 1995. Sett över hela perioden har Sverige presterat bra med en faktorproduktivitet som stadigt har ökat. Enligt en rapport från OECD108 beror ökningen främst på en kraftig minskning av arbetskraften.

104Ibid.

105Linderholm Kersti (2019), Sveriges självförsörjningsgrad – energi till människor och mo- torer från svenskt jordbruk 2017–2018, s. 6.

106Intervjuer med lantbrukare i Eslöv och Mönsterås, 2020-02-05 och 2020-02-25.

107Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-06.

108OECD (2018), Innovation, Agricultural Productivity and Sustainability in Sweden.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Diagram 6 Utveckling av faktorproduktivitetsindex för Sverige, EU och län- derna i omvärldsanalysen, 1995–2017

Index är satt till 100, sedan har ett treårsmedelvärde beräknats för att utjämna t.ex. årliga vädereffekter. Data för 2005 motsvarar 2003–2005 års indexmedelvärde.

Källa: EU:s jordbruksdata, egen bearbetning (https://agridata.ec.europa.eu/extensions/DashboardIndica- tors/Productivity.html).

2.2.2 Klimatförändringar

Temperaturen i Sverige har stigit över tid. Enligt SMHI:s medelvärde för års- medeltemperaturen har alla år utom 1996 och 2010 varit varmare eller mycket varmare än genomsnittet för den nu gällande normalperioden 1961–1990 se- dan 1988.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Diagram 7 Medelvärde för årsmedeltemperatur vid 35 svenska stationer

Röda staplar visar högre och blå visar lägre temperaturer än medelvärdet för normalperi- oden 1961–1990. Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio- åriga medelvärden.

Källa: SMHI:s klimatindikatorer, https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/kli- matindikator-temperatur-1.2430.

Medeltemperaturen för hela Sverige kommer enligt SMHI:s klimatscenarier att öka med 2–6 grader till nästa sekelskifte, beroende på mängden utsläpp. Uppvärmningen är störst i norra Sverige. Den kraftiga nederbörden ökar med ca 20 procent över hela landet. Flödena i våra vattendrag väntas öka vintertid och minska sommartid. De allra högsta flödena, som kan orsaka översväm- ning, minskar generellt i norra Sverige och ökar i södra Sverige. Antalet dagar med snötäcke förväntas minska med 40–80 dagar.109

Betydelsen av livsmedelsförsörjning i kombination med klimatförändringar slås fast i FN:s klimatkonvention och i det svenska miljökvalitetsmålet Be- gränsad klimatpåverkan. Båda innehåller skrivningen ”Livsmedelsproduktio- nen måste säkerställas”.110

En lantbrukare i Krokom menar att klimatförändringar och varierande vä- derförhållanden är en sårbarhet i sig när det gäller att driva lantbruk.111 Med klimatförändringarna följer enligt SMHI en ökad risk för extremväder, såsom värmeböljor, torka, kraftiga regn och stormar.112 Naturliga variationer i vädret är lantbrukare vana att hantera och anpassa sig efter, men det är svårare att hantera extremväder. Det gradvis varmare klimatet, t.ex. med längre växtsä- song, är potentiellt enklare för lantbrukarna att anpassa sig till än extrema va- riationer.113

Långsiktiga klimatförändringar och extremväder innebär stora risker för sårbarhet i primärproduktionen eftersom de bl.a. kan leda till ökad smittsprid- ning, foderbrist och försämrad djurhälsa, enligt en veterinär på Statens veteri-

109SMHI:s nyhetsarkiv 2015-11-02, Nya analyser visar hur klimatet kan förändras i Sveriges län.

110SLU Future Food Reports (2019), Jordbrukets klimatanpassning, del 9.

111Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24.

112https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/extremer/extremt-vader-1.5779.

113Intervju med en forskare vid Linköpings universitet, 2019-11-15.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

närmedicinska anstalt (SVA). Djur kan t.ex. utsättas för värmestress både in- omhus och utomhus om det blir värmeböljor.114

Det går att hitta lösningar för att anpassa jordbruket till extremväder, men det kostar mycket pengar, enligt en växtodlingsrådgivare. Det är enklare att anpassa de grödor som har ett högre värde och där det kan vara lönsamt att t.ex. investera i en bevattningsanläggning.115

Enligt en forskningsstudie finns det heller inget nationellt försäkringssy- stem för grödor. Det finns ett behov av ett system som ger primärproducen- terna ett effektivt skydd mot omfattande oväntade väderhändelser, men ett så- dant system kräver att riskerna blir identifierade och kvantifierade.116

Enligt en växtodlingsrådgivare i Skåne glömmer lantbrukarna lätt att det varit en kall vinter för fem år sedan. Lantbrukare blir risktagare, som satsar pengar på vädret för att få en chans att få en ökad skörd på ca 5 procent, men riskerar då samtidigt att förlora 30 procent av skörden om det blir en kall vin- ter.117

Längre vegetationsperiod

Det finns även positiva aspekter av ett varmare klimat. Odlingssäsongen blir längre, och då ökar möjligheterna att odla andra grödor och få en större skörd och högre avkastning. Exempelvis skulle lantbrukarna kunna odla mer majs eller nya typer av bönor, både till livsmedel och till foder. Om Sverige kan bli mer självförsörjande när det gäller foderproduktion skulle det exempelvis kunna bidra till minskade utsläpp av växthusgaser på global nivå.118

Positiva effekter av en längre odlingssäsong framkommer i flera vetenskap- liga artiklar, bl.a. att högre temperatur, särskilt på vintern, tillsammans med ökad nederbörd på våren och sommaren kommer att förlänga växtsäsongen och möjliggöra fler skördar.119 Även i en rapport från SLU framkommer att vegetationsperiodens längd redan har ökat med ungefär två veckor i norra Sve- rige. Växtsäsongen beräknas bli omkring tre månader längre i söder och en månad längre längst i norr fram till nästa sekelskifte. Med en längre växtod- lingssäsong och mildare vintrar uppskattas höstsäden öka på bekostnad av vårsäden och förutsättningarna för grönsaks-, frukt- och bärodling kommer att förbättras.120

114Skypeintervju med en veterinär och laborator vid SVA, 2020-04-27.

115Skypeintervju med växtodlingsrådgivare vid HIR Skåne AB, 2020-04-27.

116De Toro, Alfredo m.fl. (2015).

117Skypeintervju med växtodlingsrådgivare vid HIR Skåne AB, 2020-04-27.

118Intervju med en forskare vid Linköpings universitet, 2019-11-15.

119Juhola, Sirkku m.fl. (2017).

120SLU Future Food Reports (2019), Jordbrukets klimatanpassning.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

Djur- och växtsjukdomar

Samtidigt som odlingssäsongen blir längre när det blir varmare i Sverige kom- mer ogräset att breda ut sig och skadedjuren att öka.121 Det kommer också att bli problem med nya sorters växtsjukdomar och växtskadegörare.122

SVA har lyft fram smittoriskerna i och med ett förändrat klimat. Smittor i naturen kan spridas med insekter och reservoardjur samt med vatten, jord eller vind. Det är svårt att särskilja vad som beror på klimatförändringar och vad som beror på andra miljöfaktorer. SVA kan dock se direkta kopplingar till kli- matet när det gäller spridning av sjukdomar från fästingar, knott, myggor m.fl. och från vatten. Exempelvis i områden där det är mycket torrt kan det bildas sprickor i marken. Om det sedan börjar regna kraftigt kan bakteriesporer föras upp till markytan och sjukdomar som mjältbrand kan komma att spridas. Detta hände i Omberg för några år sedan.123

Risken för epizootiutbrott (stora allvarliga djursjukdomar) kan bli vanligare i ett varmare klimat, t.ex. eftersom smitta kan spridas med knott och myggor, enligt Jordbruksverket.124

Invasiva arter som ogräs och insekter som kan spridas vid t.ex. sådd innebär stor risk för sårbarhet, då de angriper många olika grödor och är svåra att be- kämpa. Ett annat stort problem är svampar, insekter och ogräs som utvecklar resistens mot växtskyddsmedel.125

Ökad risk för bränder

Ett varmare klimat med fler värmeböljor och fler torrperioder ökar också ris- ken för bränder. I fallstudierna i Mönsterås nämner några lantbrukare att brän- der är en risk för sårbarhet. En försvårande förutsättning för att kunna släcka en eventuell brand snabbt är också att kommunens brandutrustning är gam- mal.126

2.2.3 Vattentillgång

Vattentillgången är en viktig förutsättning för att kunna driva ett lantbruk. Men det är heller inte bra med för mycket vatten, eftersom det kan orsaka långsik- tiga skador på åkrarna.

Grundvattennivåerna varierar över tid och geografiskt. I bilaga 1 visas grundvattennivåns avvikelse från det normala i små och stora grundvattenma- gasin i fallstudiekommunerna från januari 2010 t.o.m. november 2019. Här framkommer att grundvattennivåerna varit mycket under det normala även andra tillfällen än under sommaren 2018, t.ex. var vattennivåerna mycket un- der det normala i både små och stora magasin i början av 2010 i Eslöv.

121Intervju med professor emeritus vid SLU, 2019-12-05.

122Intervju med forskare vid SLU, 2019-11-11, och med tjänstemän vid Jordbruksverket, 2019-12-17.

123Skypeintervju med en veterinär och laborator vid SVA, 2020-04-27.

124Intervju med tjänstemän vid Jordbruksverket, 2019-12-17.

125Skypeintervju med växtodlingsrådgivare vid HIR Skåne AB, 2020-04-27.

126Intervjuer med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-26.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

På nedanstående kartor visas hur grundvattennivåerna var i augusti 2019. Det bör noteras att sommarens normalvärden är lägre än vinterns, vilket inne- bär att det är allvarligare med stora underskott på sommaren än på vintern.127

Figur 2 Grundvattennivåer i augusti 2019

Källa: SGU.

I framtiden kommer, enligt en forskare vid SLU, både vattenuttaget för odling och djurhållning och bevattningsinfrastrukturen (inklusive vattenlagring) tro- ligen att behöva öka för att möta ett mer varierat klimat.128

Generellt god tillgång till vatten i Eslöv, Vara och Krokom med undantag för 2018

Lantbrukarna i Eslöv, Vara och Krokom uppger att de generellt hade god till- gång till vatten under 2010–2019 med undantag för sommaren 2018.129

Under 2018 fick några gårdar i Vara lokala åskskurar, vilket hjälpte en del, men det var ändå brist på vatten till växtodlingen. Många gårdar i Vara har

127Intervju med tjänstemän vid SGU, 2019-11-29.

128Intervju med forskare vid SLU, 2019-12-02.

129Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, Vara och Krokom, 2020-02-05, 2020-02-07, 2020-02-

10, 2020-02-12 och 2020-03-24–25.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

tillgång till kommunalt vatten och egna brunnar.130 En lantbrukare har beviljats tillstånd i en vattendom, vilket innebär att han nu kan ta vatten från en närlig- gande bäck. Tillståndsprocessen kostade lantbrukaren 2 miljoner kronor.131

I Eslöv finns det bland lantbrukarna en viss oro för fler torra somrar, och vissa har borrat nya brunnar. En lantbrukare ska bygga ut en damm och en annan har köpt en tankvagn för att kunna hämta vatten vid behov.132

I Krokoms kommun har några lantbrukare tillgång till kommunalt vatten och nära till vattendrag och sjöar medan andra inte har det utan får förlita sig på eget brunnsvatten. En ideell vattenförening i kommunen har byggt upp ett lokalt vattenledningssystem som säkerställt vattentillgången för några lantbru- kare.133 För att vattnet ska räcka till att tvätta stallen buffrar en av lantbrukarna i Krokom vatten i vattentankar.134 Se även avsnitt 2.4.2.

Brist på vatten men även översvämningar i Mönsterås

Brist på vatten var det största problemet för de flesta lantbrukare i Mönsterås under 2010–2019, men det var även problem med översvämningar i vissa om- råden. År 2012 var t.ex. ett extremt blött år.135

En del gårdar i Mönsterås har egna brunnar och andra har möjligheter att ta vatten från en närliggande å. En del har tillgång till kommunalt vatten, men inte alla. Kommunen kan vid ett krisläge köra ut vatten. Vissa gårdar har byggt en bevattningsdamm.136 En av lantbrukarna i fallstudien har inte haft några problem med vattentillgången, eftersom gården har egna vattentäkter, flera brunnar och tillgång till kommunalt vatten.137

Möjligheten att utnyttja vatten från vattendrag är också begränsad. Överlag finns det ett stort behov av att skapa mer vatten i landskapet och magasinera vatten på gårdsnivå.138

Behov av dikning och dränering

Enligt bl.a. Jordbruksverket finns det ett generellt behov av dikning och drä- nering i hela Sverige.139 I Mönsterås framkommer det i fallstudien att det finns ett stort behov av dränering.140 I Eslöv finns det överlag ett stort behov av omdikning och nya rör. Det behövs dessutom en ökad kunskap om diknings- och dräneringsfrågorna och det finns för få rådgivare inom området, enligt LRF Skåne.141

130Intervjuer med lantbrukare i Vara, 2020-02-07 och 2020-02-12.

131Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-11.

132Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-05–06.

133Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

134Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

135Intervjuer med representanter för LRF Sydost, tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län och lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-24–26.

136Ibid.

137Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-24.

138Intervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län, 2020-02-24.

139Jordbruksverket (2018), Avvattning av jordbruksmark i ett förändrat klimat.

140Intervjuer med representanter för LRF Sydost, tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län och lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-24 och 2020-02-26.

141Intervju med representant för LRF Skåne, 2020-02-04.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

I Sverige är dikena generellt dåligt rensade och det finns ett allmänt stort underhållsbehov som skapar problem vid för mycket vatten.142 Biotopskyd- dade stenrösen försvårar enligt en lantbrukare underhåll av dränering och ar- rondering.143

I Krokoms kommun har det i vissa marker varit problem med för mycket vatten. Dräneringen av en del åkermarker sköts, medan den är eftersatt på andra ställen. En lantbrukare nämner att det är stora skillnader i tillväxt på de marker som är dränerade jämfört med de som inte är det.144 Se även avsnitt 2.2.8.

2.2.4 Tillgång till andra insatsvaror

Som visades i diagram 3 i inledningen av detta avsnitt uppger flest lantbrukare i Lantbruksbarometerns januarimätning 2020 att beroendet av drivmedel är en risk för sårbarhet. Detta gäller i princip oavsett var i landet man bor. Bland Lantbruksbarometerns sju regioner varierade svaren mellan 34 och 40 procent. Den region där flest uppgav att beroendet av drivmedel var en risk för sårbar- het var region 6 (Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands län). Lantbrukarna i samtliga fallstudier anser också att brist på drivmedel, och då framför allt diesel, är en risk för sårbarhet.145

Även beroendet av inköpt el, gödselmedel och växtskyddsmedel är något som lantbrukarna uppger som en risk för sårbarhet i Lantbruksbarometern, se diagram 3. Här varierar dock svaren mer mellan regionerna. Detta har också förts fram i fallstudierna. Till exempel uppger lantbrukare i Eslöv att växtod- lingen är beroende av gödsel, utsäde och växtskyddsmedel.146

Enligt Jordbruksverket är lantbrukarna beroende av import av i stort sett alla insatsvaror. Exempelvis kan spannmålsodlare klara sig något år med eget utsäde, men på längre sikt behövs importerat utsäde för att bibehålla spann- målsproduktionen.147 I Vara framkommer att många måste importera gödsel och bekämpningsmedel, och i Krokom nämns att det är brist på handelsgöd- sel.148

Ur ett beredskapsperspektiv visar forskning från SLU och MSB att det är självförsörjningsgraden av insatsmedel som diesel, handelsgödsel, växt- skyddsmedel, utsäde och foder som är det stora problemet för livsmedelspro- duktionen.149 Tillgång till el och drivmedel är också centrala förutsättningar för att hela livsmedelskedjan och hela samhället ska kunna fungera.150

142Intervju med representant för LRF Västra Sverige, 2020-02-10.

143Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-11.

144Skypeintervjuer med lantbrukare i Krokom, tjänstemän vid Länsstyrelsen i Jämtlands län och tidigare ordförande för LRF Jämtland, 2020-03-24 och 2020-03-26.

145Intervjuer med lantbrukare och andra aktörer i Eslöv, Vara, Mönsterås och Krokom, 2020-

02-04–07, 2020-02-10–12, 2020-02-24 och 2020-03-24–26.

146Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-06.

147Intervju med tjänstemän vid Jordbruksverket, 2019-12-17.

148Intervjuer med lantbrukare i Vara och Krokom, 2020-02-10 och 2020-03-25.

149SLU och MSB (2018), Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv – Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens.

150Intervju med forskare vid FOI, 2019-12-10.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Mindre diesellager och reservkraftsel

De flesta lantbrukarna i samtliga fallstudier har ett mindre diesellager, men det kan inte vara för stort på grund av stöldrisken.151

Animalieproducenterna är mycket elberoende, men det har inte varit några problem i Vara med den kommunala elförsörjningen.152 Elenergi är viktig bl.a. för att pumpa upp vatten till mjölkrobotar och för utfodring, dricksvatten och ventilation.153

Animalieproducenter är skyldiga att ha tillgång till reservkraft.154

Importerat sojafoder

Kyckling- och grisproduktion är beroende av importerat sojafoder. Flera inter- vjuade lantbrukare lyfter själva att de (av flera skäl) hellre skulle använda al- ternativa inhemska grödor som åkerbönor och lusern eller raps.155 Det handlar bl.a. om att kunna minska fodrets negativa påverkan på miljön. Sojaodlingar- nas expansion i Sydamerika för att möta den internationella efterfrågan på djurfoder är enligt forskare ett hot mot den biologiska mångfalden och är också en källa till koldioxidutsläpp på grund av avskogning.156 Dock nämner en lant- brukare i Eslöv att det ännu inte finns några bra foderalternativ som kan uppnå samma kvalitet och prisklass som importerad soja.157 Att det inte finns något alternativ som är lika effektivt och billigt som sojan försvårar en omställning. Det har gjorts försök med alternativ, men de har inte klarat konkurrensen. Ex- empelvis arbetade en ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) med ärtförädling på 1970–1980-talen i syfte att ersätta sojan. Hon menar att marknaden tyckte det var enklare och billigare att fortsätta importera soja. Branschen orkade inte med omställningen och inte heller att ta betalt för den.158

Foderindustrin är heller inte intresserad av att köpa t.ex. åkerbönor till de marknadspriser som gäller. På grund av låg lönsamhet och låga volymer av dessa grödor rationaliseras de nu bort från Lantmännens mottagningsanlägg- ningar.159

2.2.5 Tillgång till arbetsmaskiner

En annan förutsättning för att kunna driva ett lantbruk är att lantbruket har tillgång till arbetsmaskiner. Av fallstudierna framgår att det generellt finns en

151Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, Vara, Mönsterås och Krokom, 2020-02-06, 2020-02- 10, 2020-02-25 och 2020-03-24.

152Telefonintervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-07.

153Intervju med representant för LRF Skåne, 2020-02-04.

154Enligt 5 kap. 20 § Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2017:24) om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m. ska det finnas en godtagbar plan för hur djur- skyddet ska upprätthållas vid elavbrott.

155Intervjuer med lantbrukare i Vara och Mönsterås, 2020-02-11 och 2020-02-25.

156Zu Ermgassen, E.K.H. m.fl. (2016) och Godar, Javier m.fl. (2015).

157Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-04.

158E-post från ledamot av KSLA, 2020-03-09.

159Artikel i ATL Lantbrukets Affärstidning nr 36, ”Lantmännen slutar ta emot vissa grödor”, 2020-05-19.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

god tillgång på arbetsmaskiner, att många samarbetar och att en del samäger maskiner.160 Det kan dock se annorlunda ut i andra kommuner. Enligt LRF är det i skogs- och mellanbygder svårt att samäga arbetsmaskiner, eftersom det är långt mellan gårdarna.161

Arbetsmaskinerna går ofta på diesel. Det mest typiska på en konventionell växtodlingsgård är att markbearbetningen görs med dieseldrivna traktorer, men även på ekologiska växtodlingsgårdar är det vanligaste att markbearbet- ningen görs med dieseldrivna maskiner.162 Enligt LRF är effektiva batteri- drivna arbetsmaskiner på åkrarna ännu inte utvecklade.163

Grannar hjälper varandra

Flera gårdar i fallstudiekommunerna har maskinsamarbeten, och en del hyr maskiner. Det är vanligt att grannar hjälper varandra och några lantbrukare legokör åt sina grannar.164 En ekologisk lantbrukare i Vara har t.ex. en egen maskinpark och kör på entreprenad åt andra ekologiska lantbrukare.165

I Krokom är möjligheten att hyra maskiner och få hjälp av andra lantbru- kare god men den är inte lika god i andra delar av länet. Det fungerar inte alltid eftersom avstånden är långa mellan gårdarna i Jämtland.166 Dessutom är skör- defönstret enligt en tidigare ordförande för LRF Jämtland extremt kort i Jämt- land när det t.ex. gäller vallskörden, vilket också påverkar samarbetsmöjlig- heterna.167 I Krokom finns också möjlighet att ta hjälp av Maskinringen, en organisation med medlemmar som bl.a. tillhandahåller sina maskiner för ut- hyrning.168

Sverige har enligt en lantbrukare i Vara en överkapacitet i sin maskinpark då många maskiner konstrueras efter andra jordbruksnationers förutsätt- ningar.169 Sverige har t.ex. inte lika lång odlingssäsong eller lika stora skiften som andra länder.

Tillgång till service och reservdelar

Att få tag på rätt reservdelar och elektroniska komponenter är enligt LRF en sårbarhetsfaktor som blivit mer påtaglig. Garantivillkor om att endast original- reservdelar får användas leder också till ökad sårbarhet.170

160Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, Vara, Mönsterås och Krokom, 2020-02-04–07, 2020-

02-10–12, 2020-02-17, 2020-02-24–25 och 2020-03-24–27.

161Intervju med näringslivspolitisk expert och förbundsjurist vid LRF, 2019-12-03.

162SLU och MSB (2018), Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv – Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens, s. 13.

163Intervju med näringslivspolitisk expert och förbundsjurist vid LRF Riks, 2019-12-03.

164Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, Vara, Mönsterås och Krokom, 2020-02-05, 2020-02- 10, 2020-02-17, 2020-02-25 och 2020-03-24–25.

165Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-10.

166Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2020-03-24.

167E-post från tidigare ordförande för LRF Jämtland, 2020-10-05.

168Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

169Telefonintervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-17.

170Intervju med beredskapsansvarig på LRF, 2020-01-20.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

Högteknologiska stall med t.ex. mjölkrobotar och utfodringsanläggningar är mycket sårbara för brist på teknisk support och brist på reservdelar.171 Tek- niskt avancerad utrustning underlättar arbetet, enligt en lantbrukare i Möns- terås, men är även sårbart för att det kräver mycket service och reservdelar.172 Enligt LRF:s beredskapsansvarige är lantbruk med mer tekniskt avancerad utrustning ofta mer sårbara än de lantbruk som inte har sådan utrustning173 eftersom lantbrukaren ofta själv eller med hjälp av t.ex. grannar kan genom- föra service på mindre avancerad teknisk utrustning. En lantbrukare med mjölkproduktion i Vara har aktivt valt att inte gå över till mjölkrobotar just på grund av att han anser att beroendet av tillgång på reservdelar skulle bli stort.174 I Krokom är tillgången till reservdelar och service god. Dock finns inga centrallager i närheten, utan gårdarna är beroende av transporter från södra

Sverige.175

I Kalmar län finns många återförsäljare och det finns god tillgång till ser- vice.176 Det kan dock ta tid att få hem reservdelar, eftersom mycket är beställ- ningsvaror.177

Sårbarhet kopplat till service och reservdelar berörs även i avsnitten 2.2.6, 2.2.7 och 2.2.9.

2.2.6 Personal, kompetens och generationsskiften

Det är inte helt tydligt hur stor risken är för sårbarhet när det gäller tillgången på arbetskraft, inkluderat säsongsarbetskraft, i primärproduktionen, enligt Jordbruksverket. I och med strukturrationaliseringen klarar sig det svenska lantbruket med färre lantbrukare. Dock kan det i framtiden vara viktigt att människor med rätt inställning blir lantbrukare. På naturbruksgymnasierna är det färre och färre som läser för att bli lantbrukare.178 Av statistik från Natur- brukets Yrkesnämnd och Naturbruksskolornas förening framgår att andelen antagna elever i årskurs 1 av årskullen under senare år återhämtat sig något, se diagram 8. I utbildningarna på naturbruksgymnasierna ingår t.ex. inriktning- arna lantbruk, trädgård, skog, djur, häst och naturturism.

171Intervjuer med lantbrukare i Vara, 2020-02-10 och 2020-02-17.

172Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

173Intervju med beredskapsansvarig på LRF, 2020-01-20.

174Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-12.

175Skypeintervjuer med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24–25.

176Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

177Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-26.

178Intervju med tjänstemän vid Jordbruksverket, 2019-12-17.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Diagram 8 Andel antagna elever till åk 1 i naturbruksgymnasier av årskul- len 2010–2019

Källa: Naturbrukets Yrkesnämnd och Naturbruksskolornas förening.

Utbudet på vidareutbildning inom lantbruk för vuxna är sparsamt och erbjuds vid ett fåtal naturbruksgymnasier179 Enligt en lantbrukare i Krokom finns det inte någon lantbruksutbildning för vuxna i Arbetsförmedlingens regi.180 Bris- ten på vuxenutbildning i lantbruk har även uppmärksammats av LRF Halland som menar att detta kan ha bidragit till att det startats färre nya lantbruksföre- tag i och med att det krävs minst tio veckors jordbruksutbildning för att få det startstöd som Jordbruksverket ger till personer under 40 år som vill starta eller ta över jordbruksföretag.181

Det totala antalet årsverken182 i jordbruket har minskat sedan 2010 enligt Lantbrukets företagsregister.183 Antalet årsverken 2016 uppgick till 55 700, en minskning med 3 600 eller 6 procent sedan uppmätningen 2013. Sedan 2007 har antalet årsverken minskat med ca 9 700 stycken (700 för kvinnor och 9 000 för män) eller 15 procent. Minskningen har således skett framför allt bland männen. Dock är 2007 års uppgifter inte helt jämförbara med senare år, ef- tersom definitionen av vilka företag som ingår i Lantbrukets företagsregister ändrades 2010.

179https://www.naturbruk.se/lantbruk/vuxenutbildning.

180Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-27.

181https://www.landlantbruk.se/jobb-karriar/vuxna-ska-kunna-gora-lantbrukarkarriar/.

182Ett årsverke eller en annual working unit (AWU) motsvarar 1 800 arbetade timmar inom jordbruket under ett år (motsvarande en heltidstjänst) oavsett om denna arbetsinsats genom- förs av en eller flera sysselsatta.

183Undersökningar görs endast i samband med EU:s strukturundersökningar. Nästa under- sökning görs 2020, med publicering sommaren 2021.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Tabell 2 Antal årsverken inom jordbruket för samtliga företagskategorier

Medelfel, kursivt i procent.

	2007*	2010	2013		2016
Kvinnor	17 950	17 384	16 943	2	17 261	2
Män	47 508	44 959	42 351	1	38 451	1
Totalt	65 458	62 343	59 294	1	55 713	1

*2007 års uppgifter är inte helt jämförbara på grund av annan definition.

Anm.: I samtliga företagskategorier ingår enskilda företag och juridiska personer.

Källa: Jordbruksverket, Sveriges officiella statistik, statistiska meddelanden JO 30 SM 1101, 1401 och 1701.

För att belysa sysselsättningen inom jordbruket kan man också använda regis- terbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) från SCB. Även dessa siffror visar på en minskning i antalet förvärvsarbetande inom jordbruket.184 År 2018 var antalet förvärvsarbetande inom jordbruk 52 644 personer, en minskning med 9 procent sedan 2011. I bilaga 4 redovisas motsvarande uppgifter för fallstu- diekommunerna.

Diagram 9 Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruket (SNI 01), 2011–2018

Anm.: Tidsserierna sträcker sig från 2011 och inte 2010, eftersom framställningen av statistiken ändra- des 2011.

Källa: SCB, RAMS.

Brist på arbetskraft, expertis och kunskap om lantbruket

En risk för sårbarhet är enligt lantbrukare i Vara och Krokom brist på arbets- kraft. Lantbrukarna menar att det är särskilt sårbart om de själva skulle bli sjukskrivna en längre tid om det inte finns någon backup.185

184Jordbruk, jakt och service i anslutning härtill (SNI 01).

185Intervjuer med lantbrukare i Vara och Krokom, 2020-02-10 och 2020-03-24.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Tillgång till utbildad arbetskraft är en viktig parameter enligt en ledamot av KSLA. Ju mer beroende en lantbrukare är av tillgången på arbetskraft på mark- naden, desto sårbarare är lantbrukaren.186

Animalieproducenter behöver tillgång till veterinärer för att kunna sköta sin verksamhet. I Mönsterås nämner några animalieproducenter att det är brist på veterinärer. Detta gäller dock inte svinproducenterna i kommunen som har kontinuerligt inbokade veterinärbesök.187 Enligt tjänsteman vid LRF Mittnorr- land upplevs rådgivning, veterinärservice och annan service minska i Jämt- land.188 Veterinärorganisationen fungerar dock enligt en tjänsteman vid SVA väl, men den är sårbar vid större sjukdomsutbrott eftersom det bara finns ett fåtal personer som är experter på olika områden som t.ex. sjukdomsbekämp- ning och diagnostik.189

Att ha kunskap om lantbruket och en känsla och förståelse för det är också viktiga förutsättningar för att driva ett lantbruk. En lantbrukare i Vara anser att störst risk för sårbarhet föreligger om lantbrukarens känsla för den jord som lantbrukaren brukar skulle försvinna. Den lokala långsiktiga kunskapen be- hövs för att kunna fatta rätt långsiktiga beslut.190 En lantbrukare i Eslöv menar att känslan och förståelsen för jordbruket försvinner med den tekniska utveck- lingen, som han dock understryker är nödvändig.191 Se även avsnitt 2.5.1 och 2.5.2.

Svårt att hitta personal med rätt kompetens

I samtliga fallstudier framkommer att det generellt är svårt att få tag på perso- nal med rätt utbildning och kompetens, t.ex. ladugårdsförmän och annan per- sonal med arbetsledande befattningar och personal som kan hantera avancerad teknik.192 I norra Sverige finns det få grisproducenter och därför är det svårt att hitta personal med kompetens inom grisproduktion i Krokom, vilket gör att nyanställda behöver läras upp.193 Att nyanställda behöver läras upp nämner även lantbrukare i Mönsterås.194

Det är lättare att hitta personal som kör arbetsmaskinerna.195 Dock är det svårt att konkurrera lönemässigt med andra verksamheter, t.ex. logistikföretag och maskinentreprenörer.196 Det kan också vara svårt att hitta anställda som är villiga att arbeta oregelbundna tider.197

186E-post från ledamot av KSLA, 2020-03-09.

187Intervjuer med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-26.

188Skypeintervju med representant för LRF Mittnorrland, 2020-03-26.

189Skypeintervju med en veterinär och laborator vid SVA, 2020-04-27.

190Telefonintervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-17.

191Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-05.

192Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, Vara, Mönsterås och Krokom, 2020-02-05, 2020-02- 10–12, 2020-02-17, 2020-02-24–26, 2020-03-25 och 2020-03-27.

193Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

194Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

195Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

196Intervjuer med lantbrukare i Eslöv och Vara, 2020-02-05 och 2020-02-10–11.

197Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

Många är beroende av utländsk personal och bemanningsföretag

Flera lantbrukare i Eslöv och Vara nämner att de nästan enbart anställer ut- ländsk personal, dels för att det är svårt att hitta personal i Sverige som vill arbeta för de löner som kan erbjudas, dels för att utländska arbetare ofta har en närmare relation till lantbruket än svenskar. De flesta svenskar är flera ge- nerationer ifrån lantbruket.198 Dock kräver utomeuropeisk bemanning enligt en av lantbrukarna i fallstudierna extra och exakt arbetsledning.199

En lantbrukare i Mönsterås menar att det kan ha sina fördelar att anställa nyanlända med olika religiös tillhörighet vid arbete på kristna helgdagar.200

Krokoms kommun har enligt en lantbrukare ett bra integrationsprogram.201 Några lantbrukare i Mönsterås och Krokom har anställt nyanlända med löne- bidrag från Arbetsförmedlingen genom s.k. nystartsjobb.202 Lantbrukare i Mönsterås uppger att flera nyanlända med lönebidrag senare fått fast anställ- ning. En lönebidragsanställning kan normalt pågå i maximalt två år; därefter behöver anställningen gå över i en vanlig anställning.203 På en gård i Mönsterås anställdes en nyanländ person efter två års anställning med lönebidrag. Enligt lantbrukaren valde personen i fråga sedan att säga upp sig då han ansåg sig behöva betala för mycket i skatt.204 På ett annat lantbruk i Mönsterås väntar de på att få godkänt från Arbetsförmedlingen för att anställa en person de har haft anställd med lönebidrag.205

Säsongsarbetare och anställda på bemanningsföretag kommer ofta från andra länder. Att anställa från bemanningsföretag blir också allt vanligare, en- ligt en lantbrukare i Mönsterås.206 Under coronakrisen har utländsk arbetskraft haft svårigheter att ta sig in i Sverige, trots att de fått arbetstillstånd, beroende av stängda gränser i bl.a. Polen.207 Trädgårdsodlare är särskilt beroende av sä- songsarbetare. Det rådde brist på säsongsarbetare i t.ex. södra Sverige även före coronakrisen.208

Generationsskiften skapar osäkerhet

Det förekommer att lantbruk läggs ned vid generationsskiften. I fallstudierna framkommer att lantbrukare vid generationsskiften har svårare att klara sig på lång sikt.209 Lantbrukare i Eslöv och Mönsterås nämner också att det finns en osäkerhet inför generationsskiften.210 En mjölkproducent i Eslöv avråder till

198Intervjuer med lantbrukare i Eslöv och Vara, 2020-02-04, 2020-02-11 och 2020-02-17.

199Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-10.

200Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

201Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

202Intervjuer med lantbrukare i Mönsterås och Krokom, 2020-02-25–26 och 2020-03-25.

203På grund av corona finns det möjlighet till förlängning med ytterligare tolv månader för den som har ett pågående beslut där stödtiden löper ut mellan den 1 juli och 31 december 2020. Se Arbetsförmedlingens webbplats: https://arbetsformedlingen.se/for-arbetsgivare/an- stall-med-stod/nystartsjobb#/nystartsjobb.

204Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

205Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-26.

206Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

207Telefonintervju med tjänstemän vid Landshypotek Bank, 2020-05-06.

208Intervju med näringslivspolitisk expert och förbundsjurist vid LRF, 2019-12-03.

209Intervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2020-03-10.

210Intervjuer med lantbrukare i Eslöv och Mönsterås, 2020-02-05 och 2020-02-26.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

och med sonen från att ta över mjölkproduktionen, eftersom mjölkpriset inte stigit på 20 år.211

Det kan också saknas intresse för arrendatorer att generationsväxla, vilket är fallet för ett hönsstall i Krokom.212

Avbytarsystem och arbetskraftspool efterfrågas

Sverige har tidigare haft en statligt finansierad avbytartjänst sedan 1970-talet som drevs genom olika bolag där LRF var huvudman och Lantbruksstyrelsen var tillsynsmyndighet. I samband med avregleringen av jordbruket under 1990-talet upphörde den statliga finansieringen och LRF fortsatte driften på affärsmässiga grunder. År 1999 beslutade LRF att lägga ned verksamheten helt.213

En lantbrukare uppger att hans föräldrar var med i verksamheten som er- bjöd avbytartjänst fram till 1991, men de slutade för att det blev för dyrt.214 Någon form av avbytarsystem eller arbetskraftspool efterfrågas av några lant- brukare i Vara och Krokom och tidigare ordföranden för LRF Jämtland.215

Enligt en ledamot av KSLA har avbytarsystemen större positiv betydelse för ensamföretagare än för dem som tagit steget att anställa.216 I Finland finns ett reglerat avbytarsystem, se vidare avsnitt 3.2.5.

2.2.7 Transporter och distribution

Att transporterna fungerar är en förutsättning för att driva lantbruk, enligt tjänstemän vid Jordbruksverket – både in till lantbruket (t.ex. drivmedel och gödselmedel) och ut från lantbruket (t.ex. mjölk och djurtransporter).217

Generellt inga problem med transporter

I samtliga fallstudier framkommer att transporter till och från gårdarna gene- rellt fungerar bra.218 I Krokom lyfter lantbrukarna att transporterna är långa och dyra.219 Ibland ligger gården för långt bort för att köparen ska vilja hämta mjölken eller djuren.220 Att det blir långa transporter beror enligt Jordbruks- verket på att alla lantbrukare är beroende av några få specialiserade livsme- delsanläggningar, t.ex. slakterier och mejerier.221

211Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-05.

212Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24.

213Landsbygdsminister Sven-Erik Buchts svar på fr. 2017/18:655 av Runar Filper (SD) om avbytartjänst för animalieproducenter samt bet. 2018/19:MJU2.

214Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24.

215Intervjuer med lantbrukare och i Vara och Krokom och tidigare ordförande för LRF Jämt- land, 2020-02-11, 2020-03-25 och 2020-03-26.

216E-post från ledamot av KSLA, 2020-03-09.

217Intervju med tjänstemän vid Jordbruksverket, 2019-12-17.

218Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, Vara, Mönsterås och Krokom, 2020-02-04–06, 2020-

02-10–12, 2020-02-17, 2020-02-24–26, 2020-03-24–25 och 2020-03-27.

219Skypeintervjuer med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Jämtlands län och lantbrukare i Kro- kom, 2020-03-24–25.

220Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2020-03-24.

221Intervju med tjänstemän vid Jordbruksverket, 2019-12-17.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

I Vara finns leverantörer som torktillverkare, foderfabriker och slakterier i regionen, vilket minskar transporterna.222 Dock utförs det många transporter inom en del gårdar i Vara. Dessa skulle kunna minskas om åkermarken låg närmare gårdarna.223

Behov av upprustning av vägnätet

Det finns ett behov av att rusta upp delar av vägnätet. En lantbrukare i Eslöv har behov av att investera i en bättre väg för att kunna ta emot större lastbi- lar.224 Några lantbrukare i Vara anser att delar av vägnätet är eftersatta och behöver förstärkas och förbättras.225

I Krokom finns det vägar som är i dåligt skick, och en del lantbrukare får själva sanda vägarna vintertid.226

Sämre posthantering på landsbygden

På landsbygden är en viktig förutsättning att postgången fungerar för att t.ex. kunna skicka prover. En risk för sårbarhet är således om postgången och trans- porterna fallerar och det inte går att skicka prover.227

Några lantbrukare i Mönsterås och Krokom menar att postförsändelser tar längre tid till landsbygden.228 Det blir också längre resor till postombuden.229 Posthanteringen är även dyrare än förr, vilket t.ex. skapar problem för prover och seminleveranser, dvs. djurspermaleveranser.230

Se även avsnitten 2.2.5, 2.2.6 och 2.2.9, som berör service utifrån andra aspekter.

2.2.8 Regler och villkor

Lantbrukarnas förutsättningar styrs mycket av EU:s regler och villkor. Den gröna given, som är EU:s färdplan för en hållbar ekonomi i EU, med bl.a. strategin Från jord till bord för hållbara livsmedelssystem, är något svenska lantbrukare måste förhålla sig till. Exempelvis kommer ett förbud mot be- kämpningsmedlet glyfosat att påverka växtodlarna. Det plöjningsfria jordbru- ket skulle enligt en lantbrukare i Eslöv behöva öka användningen av diesel vid ett förbud mot glyfosat, eftersom åkermarken då behöver bearbetas oftare. Detta skulle öka både utsläppen och kostnaderna.231 I Krokom menar en lant- brukare att förändringar av jordbrukspolitiken, som t.ex. förbud mot

222Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-12.

223Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-10.

224Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-06.

225Intervjuer med lantbrukare i Vara, 2020-02-07 och 2020-02-10.

226Skypeintervjuer med representant för LRF Mittnorrland, 2020-03-26.

227Skypeintervju med en veterinär och laborator vid SVA, 2020-04-27.

228Intervjuer med lantbrukare i Mönsterås och Krokom, 2020-02-26 och 2020-03-25.

229Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-26.

230Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

231Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-05.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

bekämpningsmedel, påverkar lantbrukets ekonomiska förmåga att klara sig ef- ter förändringar.232

Att villkoren inför nästa programperiod i EU:s gemensamma jordbrukspo- litik (GJP) för 2021–2027 ännu inte är fastställda påverkar också lantbrukarnas förutsättningar att planera sitt lantbruk.

Förutom förändringar av GJP lyfter en lantbrukare i Krokom även myndig- hetsbeslut som en risk för sårbarhet. Förändrade politiska förutsättningar, som t.ex. ett förbud mot plast, kan leda till stora kostnader om man blir tvungen att byta metod till följd av en annan lösning än nuvarande inplastade rundbalar.233

Kortsiktiga villkor och regler som skapar osäkerhet

I flera fallstudier lyfter lantbrukare att kortsiktiga villkor och regler skapar osäkerhet och är en risk för sårbarhet i ett lantbruk med långsiktigt företa- gande.234 Exempelvis kan nya vägskatter som kilometerskatten bli en specifik utmaning för fodertransporter, enligt en lantbrukare i Krokom.235 För en annan lantbrukare i Krokom påverkades hela gårdens årsbudget när Livsmedelsver- ket beslutade om nya avgifter på kontroller i december 2019 som började gälla redan i januari 2020.236 Ett annat exempel är när salmonellaprogrammen änd- rades, vilket innebar en stor kostnad för grisproducenterna.237

Forskare har också lyft fram att oförutsägbarhet i GJP och nationell lagstift- ning samt upplevd irrelevans av regleringar ur en nationell och gårdsbaserad kontext påverkar sårbarheten.238

Föråldrad lagstiftning

Lagstiftningen om tillstånd för vattenuttag är enligt LRF Sydost föråldrad och inte anpassad efter dagens behov av vatten.239 Enligt Länsstyrelsen i Kalmar län är lagstiftningen problematisk.240 Huvudregeln i miljöbalken säger att det behövs tillstånd för uttag av ytvatten eller grundvatten för bevattning. Upp till en viss fastställd nivå av uttag av ytvatten finns möjlighet till en enklare pröv- ning. Då kan man i stället anmäla sitt uttag av ytvattnet till länsstyrelsen och rätta sig efter länsstyrelsens beslut.241 Uttag som uppenbart inte skadar all- männa eller enskilda intressen är undantagna från både tillstånds- och anmäl- ningsplikt.242

Ett uttag av vatten i vattendrag av maximalt 100 000 kubikmeter per år och maximalt 600 kubikmeter per dygn kräver inte tillstånd enligt miljöbalken,

232Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

233Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-02-25.

234Intervjuer med lantbrukare i Vara, Mönsterås och Krokom, 2020-02-10–11, 2020-02-25–

26och 2020-03-24–25.

235Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24.

236Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

237Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-11.

238Juhola, Sirkku m.fl. (2017).

239Intervju med representanter för LRF Sydost, 2020-02-24.

240Intervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län, 2020-02-24.

241https://www.lansstyrelsen.se/skane/miljo-och-vatten/vattenverksamhet/vagledning-for- olika-vattenverksamheter/vattenuttag-for-bevattning.html

242Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Skåne, 2020-03-18.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

men en sådan vattenverksamhet måste anmälas hos tillståndsmyndigheten in- nan den påbörjas.243 Detta är en begränsning som ställer till det i Kalmar län eftersom det finns ett större behov än så under en koncentrerad period om un- gefär fem och en halv månad. Länsstyrelsen i Kalmar län har därför föreslagit att reglerna anpassas efter regionala behov.244 Gränsen gäller generellt och är inte anpassad efter vattendragens storlek. Det är enligt Länsstyrelsen i Skåne inte rimligt att samma volymgränser ska gälla för så olika vattendrag som ex- empelvis Luleälven och de vattendrag som finns i Skåne. Maxvolymen för anmälan av uttag från vattendrag borde enligt länsstyrelsen i stället anpassas efter vattendragens storlek.

Vidare anser Länsstyrelsen i Skåne att alla vattenuttagstillstånd egentligen borde vara tidsbegränsade. Det är först på senare år som tidsbegränsning har införts. Domstolarna har hittills bara gett tidsbegränsade tillstånd till lantbru- ket och inte till dricksvattenföretagen, som i stället har fått tillstånd utan tids- begränsningar. Det är problematiskt med tillstånd som gäller för all framtid, och det krävs mycket av länsstyrelsen om man vill ompröva de tillstånd som saknar tidsbegränsning.245

Gamla och vilande dikningsföretag

Dikningsföretagen, som är en typ av markavvattningsföretag, är inte heller an- passade efter dagens variationer när det gäller vattenförsörjning, enligt LRF Sydost. Många av företagen är dessutom vilande.246 Att dikningsföretagen inte är anpassade efter de nya förutsättningar som ett förändrat klimat för med sig har även framförts i intervjun med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Skåne. Många dikningsföretag är gamla och det är svårt att hitta olika handlingar. Några företag är också omedvetna om sitt ansvar.247 Länsstyrelsen har digita- liserat dokument som gamla handlingar och kartor för de ca 5 000 dikningsfö- retag som finns i Skåne län och gjort dem mer lättillgängliga.248 Dikning av åkermark utförs i allt mindre utsträckning på arrenderad mark.249 År 2016 hade 33 procent av lantbruksföretagen delvis arrenderad åkermark och 6 procent helt arrenderad åkermark. Resterande 61 procent av lantbruksföretagen hade helägd åkermark.250 Av SLU:s rapport om klimatanpassning251 framgår att 40 procent av odlingsarealen är arrenderad.

Även beräkningsmodellerna för dränering är gamla. De som används i dag bygger på observationer som gjordes på 70-talet, enligt en forskare vid SLU.

24311 kap. 9–9 a §§ miljöbalken (1998:808) och 19 § förordningen (1998:1388) om vatten- verksamhet.

244Intervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län, 2020-02-24.

245Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Skåne, 2020-03-18.

246Intervju med representanter för LRF Sydost, 2020-02-24.

247Intervju med experter på Trafikverket inom ramen för rapporten från riksdagen 2017/18:RFR16 Järnvägstunnlar och skogsbilvägar – en uppföljning av klimatanpassnings- åtgärder för infrastruktur, 2017-05-24, samt Jordbruksaktuellt, ”Startade upp ett vilande di- kesföretag”, 2020-06-06.

248Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Skåne, 2020-03-18.

249Telefonsamtal med en analytiker på FOI och tidigare forskare på SLU, 2019-06-19.

250Jordbruksverket (2019), Jordbruksstatistisk sammanställning 2019.

251SLU Future Food Reports (2019), Jordbrukets klimatanpassning, del 9.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Det pågår ett projekt mellan SLU och en gård i Örebro län för att ta fram nya beräkningsmodeller för dränering.252 Se även avsnitt 2.4.2.

2.2.9 Infrastruktur och livsmedelsanläggningar

En fungerande it-infrastruktur blir allt viktigare för lantbrukaren i takt med att digitaliseringen blir mer och mer integrerad i lantbruket. Därför blir också it- säkerheten viktig för lantbrukaren att beakta.253

Att det finns en fungerande infrastruktur med livsmedelsanläggningar och att det finns stödfunktioner, t.ex. andra lantbrukare i närheten, är också viktiga förutsättningar.

It-infrastrukturen på landsbygden brister

Nätverk för mobil uppkoppling eller bredbandsuppkoppling är en förutsätt- ning för att kunna driva lantbruk. Alla lantbrukare är mer eller mindre bero- ende av att datakommunikationen fungerar. Generellt behöver lantbruksföre- tagare bra uppkoppling för att sköta försäljning och köp.254 I många fall är även annan mjukvara beroende av ett fungerande bredband. Mjölkrobotar är t.ex. direkt uppkopplade till tillverkaren och mycket service utförs digitalt. Till- gången till service blir därmed sårbar om uppkopplingen brister.255

Utbyggnaden av fibernätet är försenad. Enligt Post- och telestyrelsens (PTS) kartläggning av bredbands- och mobiltäckningsstatistik är det drygt hälften av hushållen utanför tätorter och småorter som har fiber.256 I fallstudi- erna i Eslöv, Mönsterås och Krokom uppger lantbrukare att fibernätet med bredband inte är utbyggt till alla gårdar. Även mobiltäckningen brister i vissa områden. Detta skapar problem t.ex. vid användning av applikationer som ak- tivitetsmätare, vid beställning av varor och vid betalning av fakturor. Koppar- nätet har tagits bort på vissa platser utan att fiber tillkommit.257 I Mönsterås kommun har man lovat att bygga ut fibernätet till de områden som saknar nät, men det har dragit ut på tiden.258

Se även avsnitten 2.2.5–2.2.7, som berör service utifrån andra aspekter.

Få stora livsmedelsanläggningar

I Sverige finns drygt 65 500 livsmedelsföretag, alltifrån små kiosker till stora livsmedelsindustrier.259 Livsmedelsanläggningarna i Sverige har ändå koncen- trerats till några få större anläggningar. Det är kritiskt om någon av de få an-

252Intervju med forskare vid SLU, 2019-12-02.

253Intervju med forskare vid FOI, 2019-12-10.

254Intervjuer med lantbrukare i Vara och Krokom och beredskapsansvarig på LRF, 2020-02- 11, 2020-03-25 och 2020-01-20.

255Intervju med beredskapsansvarig på LRF, 2020-01-20.

256https://www.pts.se/sv/nyheter/pressmeddelanden/2020/halften-av-hushallen-utanfor-ta- tort-och-smaort-har-snabbt-bredband/.

257Intervju med lantbrukare i Eslöv, Mönsterås och Krokom samt tidigare ordförande för LRF Jämtland, 2020-02-05, 2020-02-25–26, 2020-03-24 och 2020-03-26.

258Intervju med en lantbrukare och kommunrepresentant i Mönsterås, 2020-02-26.

259Livsmedelsverket, https://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll/livsme- delskontroll/livsmedelsanlaggningar.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

läggningar som finns läggs ned eller påverkas på annat sätt. Detta gör enligt Lantmännen primärproduktionen sårbar.260 Exempelvis är sockerbetsodlarna beroende av det sockerbruk som finns kvar i Sverige. Skulle bruket försvinna skulle man nog sluta med sockerbetor, enligt en växtodlingsrådgivare. Det blir en för dyr exportgröda då den innehåller mycket vatten och är kostsam att transportera.261

Mjölkproducenter behöver ha tillgång till mejerier och animalieproducen- ter behöver ha tillgång till slakterier.262 När kycklingslakteriet i Kristianstad lades ned för tio år sedan sjönk kycklingproduktionen i Eslöv och Skåne.263 Arlamejeriet i Östersund är viktigt för mjölkproduktionen i regionen.264

I Krokom är det få slakterier och livsmedelsanläggningar i närheten, dvs. det är glest mellan infrastrukturen.265 En tjänsteman vid LRF Mittnorrland me- nar att sårbarheten ligger mycket i komplexiteten både fram till produkt och från produkt till konsument. Många led i kombination med ”just in time” gör livsmedelsproduktionen väldigt sårbar.266 Se även avsnitt 2.3.1.

Glest mellan lantbruken och utspridda skiften i norra Sverige

Det är glest mellan lantbrukarna och det är få aktiva lantbrukare i norra Sve- rige; t.ex. finns det bara ett fåtal grisproducenter. Dock minskar glesheten mel- lan gårdarna smittorisken.267

Utspridda mindre skiften utgör en risk för sårbarhet i sig i och med att det kräver mer tid och transporter, samtidigt som konstbevattning vid torka blir näst intill omöjligt eftersom skiftena är så små som ca 2 hektar.268 Det kan också vara positivt att ha utspridda skiften. En lantbrukare i Krokom nämnde att han tryggade foderförsörjningen under torkan 2018 genom att ha mark på flera ställen. Vissa skiften hade fått regn medan andra skiften inte hade fått det.269

2.2.10 Förändrade konsumtionsmönster

Förändrade konsumtionsmönster, t.ex. att fler väljer att äta vegetariskt i Sve- rige, ändrar till viss del förutsättningarna för lantbruket.

I Lantbruksbarometern uppger 8 procent av lantbrukarna att förändrade konsumtionsmönster är en risk för sårbarhet, se även diagram 3 ovan, men i fallstudierna har lantbrukarna inte lyft förändrade konsumtionsmönster som en risk för sårbarhet.

260Intervju med Lantmännen, 2020-02-28.

261Skypeintervju med växtodlingsrådgivare vid HIR Skåne AB, 2020-04-27.

262Intervjuer med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25 och representant för LRF Skåne, 2020-02-04.

263Intervju med representant för LRF Skåne, 2020-02-04.

264Skypeintervju med representant för LRF Mittnorrland, 2020-03-26.

265Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

266Skypeintervju med representant för LRF Mittnorrland, 2020-03-26.

267Skypeintervjuer med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Jämtlands län och lantbrukare i Kro- kom, 2020-03-24–25.

268Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

269Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Konsumtionsmönstren har förändrats successivt under en längre tid, vilket gör att lantbrukarna har tid att anpassa sin produktion till konsumenternas ef- terfrågan. Statistik från Jordbruksverket visar att under 2000–2018 ökade bl.a. totalkonsumtionen av kött och köksväxter, medan konsumtionen av mjölk och syrade produkter, socker och sirap samt matfett minskade, se diagram 10.

Diagram 10 Totalkonsumtion av vissa varor 2000, 2010 och 2018, kg eller liter/person och år

Källa: Jordbruksverket, statistiskt meddelande JO 44 SM 1901, egen bearbetning.

Anm.: Med totalkonsumtion av en vara eller varugrupp avses den totala förbrukningen av råvaror för humankonsumtion. Exempelvis mjöl inkluderar således inte enbart inhemskt producerat mjöl och importerat mjöl utan även en uppskattning av mjölinnehållet i importerat bröd, pasta och liknande spannmålsprodukter. Köksväxter är t.ex. morot, lök, sallad, pumpor, dill, blomkål och rabarber. I grup- pen kött ingår all typ av kött t.ex. nötkött, griskött och fjäderfäkött.

Att öka den växtbaserade kosten såsom ärtor och bönor, vilket finns med i de nationella och regionala livsmedelsstrategierna, är bra utifrån ett klimatper- spektiv och är ett s.k. livsstilsmode, enligt en tjänsteman vid Livsmedelsver- ket. Samtidigt är förutsättningarna för att odla ärtor och bönor i Sverige be- gränsade. Odling av bönor är mest effektivt på Öland och Gotland. Frågan som kvarstår är vem som ska se till att denna produktion värnas.270

Förändrade konsumtionsmönster på den internationella marknaden påver- kar också förutsättningarna att driva lantbruk i Sverige. Enligt Lantmännen är den globala trenden att efterfrågan på animalier ökat i t.ex. Kina och Afrika den senaste tioårsperioden. Därav finns det två parallella konsumtionsmönster som kan komma att förändra förutsättningarna i Sverige, där den växtbaserade konsumtionen växer på den inre marknaden samtidigt som det finns en ökad potential för export av animalieprodukter till länder med stigande köttkon-

270Skypeintervju med tjänsteman vid Livsmedelsverket, 2019-12-18.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

sumtion.271 Se även diagram 1 i avsnitt 1.2.2, som visar den svenska mark- nadsandelen för vissa produkter.

2.2.11 Djurrättsaktivister och viltskador

Hoten från djurrättsaktivister har framförts som en risk för sårbarhet av lant- brukare i samtliga fallstudier. Detta lyftes inte av så många lantbrukare i Lant- bruksbarometern.272 Problemen har också uppmärksammats i riksdagen bl.a. vid skriftliga frågor och interpellationer om hot från djurrättsaktivister.273

Statistiken om hoten från djurrättsaktivister är knapphändig. Enligt en en- kätundersökning genomförd av LRF våren 2018 var det ungefär 2 procent av lantbrukarna i undersökningen som hade upplevt någon form av aktion de sen- aste två åren.274 SLU, LRF och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) genom- för under 2019–2021 ett forskningsprojekt om hot- och hatbilden mot Sveriges bönder.275

Oro för djurrättsaktivister och negativ publicitet

Det finns en oro för djurrättsaktivister och negativ publicitet bland animalie- producenterna i fallstudierna. Dock har ännu ingen av lantbrukarna själv blivit utsatt för intrång på sin gård.276

Enligt en lantbrukare i Eslöv hotar och förstör djurrättsaktivister verksam- heter med animalieproduktion. Förståelsen för lantbrukets betydelse kopplat till livsmedelsförsörjningen borde enligt lantbrukaren öka.277 Djurrättsaktiv- ism med intrång på gårdarna ökar också smittoriskerna.278

Djurrättsaktivism och negativ publicitet från medierna är särskilt svårt för kycklingproducenterna.279 Att animalieproducenter är sårbara för negativ pub- licitet lyfts också av lantbrukare i Mönsterås. En mjölkproducent hänvisar till SVT-reportaget om Arlagården och menar att programmet inte speglat hela sanningen. En annan lantbrukare nämner också att animalieproducenter fått psykiska problem på grund av påfrestningar och om att ett enda litet misstag kan leda till negativ publicitet och inkomstbortfall.280

I Krokom framhåller en lantbrukare att uppfattningen om s.k. bondeskam, köttskam eller klimatskam ger lantbrukare dåligt rykte. Rapporteringen är en-

271Intervju med Lantmännen, 2020-02-28.

272Frågan som ställdes till lantbrukarna i Lantbruksbarometern hade dock inte detta förvalda alternativ, utan de som svarat att hoten från djurrättsaktivister är en risk för sårbarhet har själva tagit upp detta under alternativet Annat.

273Se t.ex. fr. 2019/20:491 och fr. 2018/19:235 samt ip. 2018/19:115.

274LRF (2020), https://www.lrf.se/mitt-lrf/nyheter/riks/2019/01/lrfs-krisansvarige-om- haten-och-hoten-mot-sveriges-bonder/.

275SLU (2019), artikel om forskningsprojektet Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djur- produktion, 2019-12-19.

276Intervjuer med representanter för LRF Skåne och LRF Västra Sverige, och lantbrukare i Eslöv, Vara, Mönsterås och Krokom, 2020-02-04, 2020-02-07, 2020-02-10–12, 2020-02-24–

25och 2020-03-24–25.

277Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-04.

278Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24.

279Intervjuer med lantbrukare i Vara och representant för LRF Västra Sverige, 2020-02-07 och 2020-02-10.

280Intervjuer med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25 och 2020-02-26.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

ligt lantbrukaren inte neutral.281 En mjölkproducent menar också att en risk för sårbarhet är när människor utan kunskap får diktera villkoren i debatten om bl.a. djur och miljö.282

Vildsvin och viltskador

Flera gårdar i Eslöv, Vara och Mönsterås har problem med vildsvin.283 Vild- svinen är inte lika vanliga i norra Sverige, men de tar sig allt längre norrut, och i Krokom har en lantbrukare sett vildsvin några enstaka gånger.284 Vildsvinen bökar upp åkermark, och det finns risk att de sprider smittsamma sjukdomar. Grisproducenten i Eslöv är särskilt orolig för den afrikanska svinpesten.285

Några gårdar i Vara och Jämtland har även problem med skador som andra djur som dov- och kronhjortar orsakar.286

Utöver ökade problem med vildsvin menar tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län att problem med skador som orsakas av gäss och granbarkborrar har blivit vanligare.287

Problemen med vildsvin har varit en aktuell fråga i riksdagen under 2020, bl.a. vid interpellationer om åtgärder mot vildsvin.288

I mars 2020 presenterade Naturvårdsverket en ny nationell förvaltningsplan med målet om en halvering av vildsvinsskadorna inom jordbruket till 2025 genom bl.a. ett högre jakttryck och bättre avsättning för vildsvinskött.289

281Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

282Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-11.

283Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, Vara och Mönsterås och tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län, 2020-02-05–06, 2020-02-11 och 2020-02-24–26.

284Skypeintervjuer med lantbrukare i Krokom och en tidigare ordförande för LRF Jämtland, 2020-03-25–26.

285Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-05.

286Intervjuer med lantbrukare i Vara och tidigare ordförande för LRF Jämtland, 2020-02-11 och 2020-03-26.

287Intervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län, 2020-02-24.

288Se t.ex. ip. 2019/20:284.

289Naturvårdsverket (2020), Nationell förvaltningsplan för vildsvin: gäller 2020–2025.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

2.3Resiliensen – långsiktig förmåga att klara sig efter förändringar hos olika typer av lantbrukare

I detta avsnitt besvaras frågan om hur resiliensen såg ut för olika typer av lant- bruk (t.ex. i fråga om storlek och odlingssystem) i primärproduktionen under 2010–2019.

Lantbrukare har i allmänhet god förmåga att klara sig efter förändringar. Mindre och större gårdar kan ha lättare att klara sig på lång sikt än medel- stora företag. Lantbruk med en diversifierad produktion lyfts också fram som mer resilienta än lantbruk med ensidig produktion. Animalieproducen- ter har större möjligheter att vara flexibla än växtodlare, men de är samtidigt känsligare i andra avseenden. Animalieproducenter med fjäderfähållning är t.ex. mycket känsliga för elbortfall.

Det går att urskilja tre olika typer av resiliens: långsiktig motståndsförmåga, t.ex. genom att skaffa lager, långsiktig anpassningsförmåga, t.ex. genom val av grödor, samt långsiktig omvandlingsförmåga, t.ex. genom att ändra pro- duktionsinriktning.290 En forskare vid Linköpings universitet förklarar att be- greppen resiliens och sårbarhet är relaterade till varandra. Enkelt uttryckt kan man säga att begreppen kan röra samma problematik från motsatta perspektiv och därför är det till stor utsträckning samma faktorer som påverkar sårbar- heten som påverkar resiliensen. Till exempel kan valet av grödor och odlings- system påverka både sårbarheten och resiliensen i och med ökad eller minskad diversitet av grödor. Samodling skulle också kunna leda till ökad diversitet och därmed ökad resiliens.291

Lantbrukare har i allmänhet en god förmåga att klara sig vid förändringar. De är vana vid att hantera problem och är lojala och hjälper varandra i stor utsträckning.292 Enligt Länsstyrelsen i Västra Götalands län klarar sig lantbru- kare som tänker strategiskt generellt bättre på lång sikt än andra.293 Lantbruks- företag som är nystartade och som behöver nyinvestera under år med extrem- väder har svårast att klara sig en längre tid, enligt en lantbrukare i Vara.294

Lantbrukarna agerar ofta mer reaktivt än proaktivt, dvs. de reagerar när för- ändringen väl har skett.295 Det betyder att lantbrukets resiliens är lägre för hän- delser som inte inträffat på länge.

290Se vidare i Folke, Carl m.fl. (2010).

291Intervju med en forskare vid Linköpings universitet, 2019-11-15.

292Intervjuer med tjänstemän vid Jordbruksverket, 2019-12-17, Landshypotek Bank, 2020-

05-06, och lantbrukare och andra aktörer i fallstudierna, t.ex. lantbrukare i Krokom och tidi- gare ordförande för LRF Jämtland, 2020-03-25–26.

293Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2020-03-10.

294Telefonintervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-17.

295Intervjuer med bl.a. forskare vid FOI, 2019-12-10, med forskare vid SLU, 2019-11-11, samt med representant för LRF Mittnorrland, 2020-03-26.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2.3.1 Storlek, ekonomiska förutsättningar m.m.

Den använda åkerarealen minskar i Sverige, som tidigare nämnts i bakgrunden till denna studie. Minskningen gäller alla län. Största delen använd åkerareal finns i Västra Götaland, Skåne och Östergötlands län, se diagram 11.

Diagram 11 Använd åkerareal per län 2010 och 2019, hektar

Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas, egen bearbetning.

Det finns enligt en rapport från KSLA296 en jordbrukspotential med en areal- reserv på 10 procent som skulle kunna tas i produktion eller där nuvarande produktion skulle kunna intensifieras om de ekonomiska förutsättningarna för- ändrades.

Även antalet jordbruksföretag har minskat enligt Lantbruksregistret. Mel- lan 2010 och 2016 minskade antalet jordbruksföretag med ca 8 000 företag. Dock ökade antalet företag med minst och störst åkerareal, se tabell 3. Enligt Jordbruksverkets statistik över jordbruksmarkens användning fanns det totalt 60 574 jordbruksföretag med verksamhet inom jordbruk, husdjursskötsel eller

296KSLA (2019), Svenskt jordbruk 2030 – Vägen dit.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

trädgårdsodling 2019. Av dessa brukade drygt 6 700 företag över 100 hektar åkermark.297

Tabell 3 Antal jordbruksföretag efter storleksklass

Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling bedri- ven verksamhet under en och samma driftsledning.

Storleksklass	2010	2013	2016	Förändring 2010–2016
–2,0 ha	3 785	3 938	4 156	+371
2,1–5,0 ha	11 601	10 142	9 080	–2 521
5,1–10,0 ha	13 943	13 857	13 482	–461
10,1–20,0 ha	13 008	12 439	11 408	–1 600
20,1–30,0 ha	6 603	6 022	5 413	–1 190
30,1–50,0 ha	7 490	6 778	5 901	–1 589
50,1–100,0 ha	8 205	7 368	6 807	–1 398
100,1– ha	6 456	6 605	6 690	+234
Totalt	71 091	67 149	62 937	–8 154

Källa: Lantbruksregistret, Jordbruksverkets statistikdatabas.

Anm.: Antal jordbruksföretag redovisas endast de år en s.k. strukturundersökning görs, nästa görs 2020.

Enligt Lantmännen har egentligen bara de största lantbruksföretagen någon reell betydelse för livsmedelsförsörjningen i Sverige sett till volymen. De största lantbruksföretagen står enligt Lantmännen för ca 80 procent av pro- duktionen.298

Storleken på lantbruket kan påverka lantbrukets långsiktiga anpassnings- förmåga. Enligt en forskare vid Linköpings universitet kan en liten gård vara sårbar för att man inte har de ekonomiska resurserna att vidta åtgärder som en stor gård med stor ekonomi har. Men ett stort lantbruksföretag kan vara mer sårbart än ett litet lantbruk för att man t.ex. kan vara helt beroende av avkast- ningen från skörden. Ett litet lantbruk har ofta andra bisysslor, och man är därför inte helt ekonomiskt beroende av skörden, vilket kan minska sårbar- heten.299 Enligt Länsstyrelsen i Skåne och LRF Mittnorrland kan en lantbru- kare förbättra lönsamheten och därmed resiliensen genom att göra ett aktivt val mellan att antingen vara mer storskalig för att öka intäkterna eller vara småskalig och satsa på vidareförädling av sina produkter och/eller försäljning direkt till kund.300

Ett lantbruk med en diversifierad produktion har också större möjligheter att vara flexibelt och ändra sin produktion om förutsättningarna ändras.301 Detta framkommer även i en rapport från SLU302 där slutsatsen är att en

297Jordbruksverket (2019), Jordbruksmarkens användning 2019.

298Intervju med Lantmännen, 2020-02-28.

299Intervju med en forskare vid Linköpings universitet, 2019-11-15.

300Skypeintervjuer med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Skåne och representant för LRF Mitt- norrland, 2020-03-18 och 2020-03-26.

301Skypeintervju med en veterinär och laborator vid SVA, 2020-04-27.

302SLU (2016), Hur skulle Sveriges lantbruk drabbas vid en avspärrning? Intervjuundersök- ning med 20 lantbrukare i Västra Götalands län.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

varierad produktion på gårdsnivå såväl som en varierad produktion med geo- grafisk spridning över landet skulle öka robustheten i svenskt lantbruk.

Enligt LRF kan resiliensen vara högre i större lantbruk eftersom dessa kan hålla större lager, men LRF tillägger samtidigt att större lantbruk ofta är mer specialiserade, vilket gör dem mer sårbara för ett förändrat klimat.303 Storleken på lantbruk med kött-, ägg- och mjölkproduktion påverkar sårbarheten för smittsjukdomar enligt SVA. Stora lantbruk har generellt bättre möjligheter att stänga ute smittor än mindre. Men om en smitta skulle komma in bland djuren för det med sig stora konsekvenser, vilket gör de stora lantbruken sårbara. Smittor kan snabbt spridas i större djurpopulationer.304

Lantbruk i mellanstorlek klarar sig generellt sett sämre på lång sikt än små och stora lantbruk, enligt Landshypotek Bank, på grund av att mellanstora går- dar har svårt att få utväxling för sina investeringar.305

Resiliensen ser också olika ut geografiskt, enligt Landshypotek Bank. I re- gioner där det finns möjlighet till samarbeten är uthålligheten större än i regi- oner med få eller inga samarbeten. Tillgänglig kompetens ska inte underskat- tas när det gäller att skapa resiliens. Kunskapen och kompetensen tar lång tid att bygga upp och är viktiga att underhålla.306 I Kalmar län finns handlings- kraftiga lantbrukare med en stark organisering. De har bl.a. bidragit till att livsmedelsproduktionens infrastruktur finns kvar i regionen, t.ex. ett kyckling- slakteri och en spannmålsanläggning.307

En lantbrukare i Krokom menar att resiliensen ökat för gårdar som har flera ben att stå på.308 Exempelvis har ett lantbruk i Vara både slaktkycklingpro- duktion och äggproduktion, vilket lantbrukaren menar minskar sårbarheten.309 Se fler exempel i avsnitt 2.6.1.

De gårdar som är mest resilienta enligt forskare vid FOI är de som har cir- kulära flöden och ett cirkulärt tänk, exempelvis gårdar som producerar sitt eget utsäde, sin egen el eller sina eget drivmedel.310

God lönsamhet och konkurrenskraft avgörande för resiliensen

I samtliga fallstudier har det framkommit att god lönsamhet är avgörande för lantbrukets långsiktiga förmåga att klara förändringar. Ett sätt att få bättre lön- samhet och öka resiliensen är enligt en lantbrukare i Krokom att hålla nere skuldsättningen.311 En lantbrukare i Vara har t.ex. köpt begagnade anlägg- ningar och maskiner, vilket minskat kostnaderna kraftigt och på så sätt ökat den ekonomiska resiliensen.312 Ett annat sätt skulle kunna vara effektivisering inom lantbruket, men enligt några lantbrukare i Eslöv har effektiviseringen

303Intervju med näringslivspolitisk expert och förbundsjurist vid LRF, 2019-12-03.

304Skypeintervju med en veterinär och laborator vid SVA, 2020-04-27.

305Telefonintervju med tjänstemän vid Landshypotek Bank, 2020-05-06.

306Ibid.

307Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

308Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

309Telefonintervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-07.

310Intervju med forskare vid FOI, 2019-12-10.

311Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24.

312Telefonintervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-17.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

nått en övre gräns, vilket försvårar möjligheterna att genomföra ytterligare ef- fektiviseringar för att på så sätt få bättre lönsamhet.313

Låg prisutveckling och lönsamhet under en längre tid påverkar resiliensen. Detta har varit fallet för t.ex. mejeribranschen.314 Antalet mjölkföretag har sjunkit kraftigt, se vidare avsnitt 2.3.4.

Omvärldshändelser och den globala handeln påverkar också lantbrukets lönsamhet och resiliens.315 Stora prissvängningar på den internationella mark- naden gör det även svårt för svenska lantbrukare att hänga med och hinna an- passa sin produktion.316

Sverige har enligt en lantbrukare i Mönsterås egentligen goda miljömässiga förutsättningar jämfört med andra länder att bedriva lantbruk och klara sig långsiktigt, men konkurrensmässigt är villkoren sämre.317

I Krokom framhåller en lantbrukare att det varit en obalans mellan kost- nadsökningar på t.ex. insatsvaror och prisökningen på kött, vilket gett sämre förutsättningar att klara sig efter förändringar.318

Långsiktig hållbarhet och belåningsgrad påverkar resiliensen

Det behövs en framtidstro och långsiktig hållbarhet för att lantbrukare ska vara villiga att genomföra nödvändiga dyra investeringar, som t.ex. att bygga be- vattningsdammar och att dränera, enligt en ledamot av KSLA.319 Enligt en växtodlingsrådgivare påverkas resiliensen av hur stor belåningsgrad lantbru- karen har, hur länge lantbrukaren har varit aktiv i branschen och hur höga ar- rendepriserna är.320 De lantbrukare som äger sina fastigheter har ofta möjlighet att belåna på fastigheterna när de behöver göra nödvändiga investeringar, vil- ket kan öka resiliensen. Samtidigt är lantbruksföretagen mycket mer belånade i dag än förr, vilket ökar risken för sårbarhet vid t.ex. snabba förändringar i räntenivåer.321

En lantbrukare i Eslöv menar också att man har bättre förutsättningar att klara förändringar om man äger all den mark som man brukar.322 LRF Sydost och lantbrukare i Krokom lyfter att ett problem är att mycket av den arrende- rade marken arrenderas ut kortsiktigt, vilket gör att nödvändiga åtgärder, som t.ex. dränering, inte blir utförda.323

313Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-05.

314Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-12.

315Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-02-25.

316Intervju med representant för LRF Skåne, 2020-02-04.

317Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-26.

318Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

319E-post från ledamot av KSLA, 2020-03-09.

320Skypeintervju med växtodlingsrådgivare vid HIR Skåne AB, 2020-04-27.

321Telefonintervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-17.

322Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-06.

323Intervjuer med representanter för LRF Sydost och lantbrukare i Krokom, 2020-02-24 och

2020-03-24.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Risk att attraktiv jordbruksmark och livsmedelsanläggningar försvinner

Det finns en risk att resiliensen överlag minskar om jordbruksmark och livs- medelsanläggningar försvinner. LRF Sydost och lantbrukare i Eslöv anser att en risk för sårbarhet är att det byggs bostäder på åkermark, vilket leder till att åkerarealerna fortsätter att minska.324

Det finns jordbruksmark som ligger i attraktiva områden. Kommunerna vill komma åt attraktiv mark för att bygga t.ex. bostäder. När flera kommuner öns- kar komma över mark och fastigheter som har betydelse för lantbrukets infra- struktur blir det ett ackumulerat livmedelsförsörjningsproblem, enligt Lant- männen.325 Enligt en tjänsteman på Livsmedelsverket kan det bli ett systemfel om ingen tar ett helhetsansvar, dvs. jordbruksmark och livsmedelsanlägg- ningar kan gå förlorade fastän det är anläggningar som är viktiga för Sveriges livsmedelsproduktion och mark som vi behöver för att kunna upprätthålla en bra primärproduktion.326

I Uppsala fanns exempelvis förut Sveriges nordligaste kvarn, en utsädesfa- brik, en maskinverkstad och spannmålssilokapacitet. Denna infrastruktur hål- ler på att omvandlas till bl.a. ett bostadsområde. Just i detta fall kunde Lant- männen flytta kvarnkapaciteten och investera i en motsvarande livsmedelsin- dustri i Strängnäs. Enligt Lantmännen ställde ingen frågan från det offentliga hållet om vad en nedläggning av Upplands sista livsmedelsindustri betyder för Sveriges livsmedelsförsörjning.327 Problemet är enligt Lantmännen att ingen tittar på helheten ur ett försörjningsperspektiv utan att det är de enskilda in- tressena per kommun som är i fokus. Frågan behöver bli mer uppmärksammad och har bl.a. lyfts till Samrådsgruppen för krisberedskapsplanering av livsme- delsförsörjning (SKAL-gruppen), Jordbruksverket, Livsmedelsverket och MSB.328

Avsaknaden av ett övergripande ansvar för jordbruksmarkens utveckling har även uppmärksammats av forskare, som menar att många kommuner är hårt ekonomiskt pressade och därför prioriterar befolkningsutveckling. I och med att åkermarken inte reflekterar kommunens behov av livsmedel kan det vara svårt att förstå konsekvenserna av att åkermark försvinner.329 Att ändra jordbruksmarkens status till att vara ett nationellt intresse (riksintresse) eller att stärka regionala och nationella myndigheters mandat har även lyfts av andra forskare.330 Enligt en lantbrukare i Eslöv är det komplicerat att hitta ett formellt skydd som kan anpassas till kommuners expandering och som samti- digt inte begränsar lantbrukarens möjlighet att använda marken för att utöka sin verksamhet.331

324Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-05 och 2020-02-06, och representanter för LRF Sydost, 2020-02-24.

325Intervju med Lantmännen, 2020-02-28.

326Skypeintervju med tjänsteman vid Livsmedelsverket, 2019-12-18.

327Intervju med Lantmännen, 2020-02-28.

328Intervju med Lantmännen, 2020-02-28.

329Granvik, Madeleine m.fl. (2015).

330Öhlund, E., Malmaeus, M. och Fauré, E. (2020).

331Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-06.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

Jordbruksverket menar även att länsstyrelserna saknar ett enhetligt arbets- sätt när det gäller rådgivning till kommunerna om jordbruksmarkens utveck- ling.332 Tjänstemän på Länsstyrelsen i Jämtlands län noterar flera risker för att jordbruksmark och livsmedelsanläggningar försvinner i samband med explo- atering av mark. För att möjliggöra väl avvägda prioriteringar mellan allmänna och enskilda intressen i plan- och byggprocessen krävs det att kommunerna analyserar och pekar ut värdefull jordbruksmark i kommunala strategiska do- kument som t.ex. översiktsplaner. En långsiktig och hållbar livsmedelspro- duktion är viktigt för att säkerställa resiliens, och avvägningen mellan flera allmänna intressen i ett område som är aktuellt för exploatering, t.ex. jord- bruksmark och bostadsbyggande, är kommunens ansvar enligt plan- och bygg- lagen att utreda i plan- och bygglovsärenden.333

Långsiktiga negativa effekter av torra somrar 2018 och 2019 i

Mönsterås

Mönsterås har de senaste två åren haft flera månader med grundvattennivåer mycket under det normala i de små magasinen, se bilaga 1, figur 8 och 9. Se även avsnitt 2.2.3.

Enligt lantbrukare i Mönsterås ledde de torra somrarna 2018 och 2019 till fortsatta ekonomiska svårigheter på grund av höga foderpriser, sämre foder- kvalitet och förstörda jordar. Flera animalieproducenter blev tvungna att minska sina besättningar på grund av foderbristen.334

Den sämre kvaliteten på foder och bete till följd av torkan fick även konse- kvenser för djurhälsan. Vissa nya stängslade beten innehöll giftiga eller nä- ringsfattiga växter, vilket ledde till sjuka eller magra djur. En del lantbrukare skördade grovfoder från marker som normalt inte används för vallskörd, t.ex. från vägramper, som inte alltid var bra foder för djuren.335 Även sämre kvalitet på kycklingfodret innebar att kycklingarna inte kunde tillgodogöra sig fodret. Det ledde i sin tur till sämre avföring och blöta ströbäddar, vilket förde med sig fotskador på kycklingarna.336

2.3.2 Växtodlare

Många lantbrukare som har växtodling har också annan produktion, och därför överlappar statistiken uppgifterna om andra jordbruksföretag. Under 2019 bru- kade drygt 57 000 företag åkermark och drygt 33 700 företag hade betes- mark.337 Antalet företag med åkermark hade sjunkit med ca 11 000 företag sedan 2010, se diagram 12.

332Jordbruksverket (2013), Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering.

333Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2020-03-24.

334Intervjuer med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-26, och med tjänstemän vid Länsstyrel- sen i Kalmar län, 2020-02-24.

335Intervju med tjänsteman på SVA, 2020-04-27.

336Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

337Jordbruksverket (2019), Jordbruksmarkens användning 2019.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Diagram 12 Företag med åkermark, betesmark och jordbruksmark 2010–2019

Antal

80000

70000

60000

50 000										Företag med
										Företag med
										jordbruksmark


40 000										Företag med


30 000										åkermark
30 000										Företag med
20 000

										betesmark
										betesmark
10 000
10 000
0
0
2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019

Anm.: Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark, betesmark och slåtteräng.

Källa: Jordbruksverket.

Nettoresultatet för de mindre växtodlingsföretagen i södra och mellersta Sve- riges slättbygder (riksområde 1) var i genomsnitt omkring 140 000 kronor, en- ligt Jordbruksekonomiska undersökningen 2017. För medelstora växtodlings- företag i samma riksområde var motsvarande nettoresultat i genomsnitt om- kring 280 000 kronor och för de större växtodlingsföretagen omkring 630 000 kronor.338

Växtodlare som odlar en variation av grödor som frösorter, oljeväxter, sockerbetor och spannmål klarar sig generellt bättre än växtodlare med ensidig växtodling, enligt en växtodlingsrådgivare.339 Att ett diversifierat lantbruk är mer resilient än ett specialiserat lantbruk har också framförts av forskare.340

Lantbrukarna har successivt anpassat produktionsinriktningen efter de na- turgivna förutsättningarna, enligt LRF. Exempelvis odlar lantbrukare bara sockerbetor i södra Sverige eftersom den grödan kräver en lång odlingssäsong, särskilt på hösten. Det finns dessutom bara ett sockerbruk kvar, och det ligger i södra Sverige. Det enda stället där lantbrukare odlar bönor i stor skala är Öland, vilket beror på att infrastrukturen finns där och jorden och vädret är lämpliga för odling av bönor.341

2.3.3 Djurhållare

Antalet företag med nötkreatur342 sjönk från ca 22 000 till 16 000 mellan 2010 och 2019. Även antalet företag med svin343 sjönk från ca 1 700 till 1 100.

338Jordbruksverket (2019), Jordbruksekonomiska undersökningen 2017.

339Skypeintervju med växtodlingsrådgivare vid HIR Skåne AB, 2020-04-27.

340Intervju med forskare vid SLU, 2019-11-11.

341Intervju med beredskapsansvarig på LRF, 2020-01-20.

342Kor för mjölkproduktion, kor för uppfödning av kalvar, kvigor, tjurar och stutar samt kal- var under ett år.

343Galtar för avel, 50 kilo och däröver; suggor för avel, 50 kilo och däröver; slaktsvin, 20 kilo och däröver samt smågrisar under 20 kilo.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

Däremot var antalet företag med slaktkycklingar ca 200 under motsvarande period, se diagram 13.344

Diagram 13 Företag med nötkreatur, svin och slaktkycklingar i Sverige 2010–2019

Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas.

Enligt Jordbruksekonomiska undersökningen 2017 var nettoresultatet för svin- företag i genomsnitt omkring 750 000 kronor bland företag med ett standardi- serat arbetsbehov om 1 600 till 5 599 timmar. För de större svinföretagen, med minst 5 600 standardtimmar, beräknas nettoresultatet i genomsnitt till omkring 1,7 miljoner kronor. Nettoresultatet på riksnivå för köttdjursföretag var i ge- nomsnitt omkring 150 000 kronor i den mindre klassen och 440 000 kronor i den större.345

Kycklingproducenterna har relativt sett haft lättast att klara sig efter föränd- ringar de senaste tio åren, enligt en lantbrukare i Vara.346 Lönsamheten för grisproduktion är i dag bra, men för några år sedan var det många grisprodu- center som gick på knäna.347

Animalieproduktionen i Sverige är enligt Lantmännen tämligen resilient och mer resilient än växtodlingen, som är koncentrerad till några månader om året. Animalieproduktionen har fler möjligheter att vara flexibel vid föränd- ringar, dock med konsekvenser för lönsamheten och konkurrenskraften.348 Ex- empelvis kan fodret bli dyrare, vilket bidrar till lägre lönsamhet. En lantbru- kare i Krokom har stärkt resiliensen genom att bygga gården så att det enkelt går att byta djurslag eller lägga ned om det skulle bli aktuellt.349

344Jordbruksverkets statistikdatabas. 2019 års data för företag med kycklingar av värpras avsedda för äggproduktion är ej tillgängliga.

345Jordbruksverket (2019), Jordbruksekonomiska undersökningen 2017.

346Telefonintervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-07.

347Skypeintervju med växtodlingsrådgivare vid HIR Skåne AB, 2020-04-27.

348Intervju med Lantmännen, 2020-02-28.

349Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Svin- och fjäderfäproduktion är känslig för störningar då det ofta är stora enheter med mycket djur och de snabbt får problem om t.ex. inte dagliga fo- derleveranser kommer eller om ventilationssystemet går sönder.350

Djurhållningens resiliens påverkas enligt LRF Riks mycket av kött- och foderpriserna. Köttpriserna styrs av den internationella marknaden. Många svenskar vill äta svenskt kött och är därför villiga att betala ett högre pris för det svenska köttet än det importerade, dock inte hur högt som helst.351 En lant- brukare i Mönsterås menar att den långsiktiga förmågan handlar om att kunna anpassa sig efter marknadens behov och vilka förutsättningar som finns, t.ex. att anpassa sig efter köttkonsumtionen.352

Sårbarheten för extremväder ökar enligt SVA generellt ju mer djurhåll- ningen utvecklas mot en mer specialiserad produktion med färre och större gårdar. Detta är en strukturomvandling som pågår och förväntas fortsätta även i framtiden.353

Många djurproducenter har egna vattentäkter och är beroende av dricksvat- ten till djuren från dessa. Det finns inget kommunalt ansvar för att förse djuren med vatten. Torrperioder eller översvämningar som förorenar vattentäkten kan därför bli sårbart för dessa lantbrukare.354

För att säkra en hållbar animalieproduktion som kan både motstå och an- passas efter klimatförändringarna menar forskare att det krävs stärkt självför- sörjning av foderproduktion och utveckling av avelsstrategier i de nordiska länderna. Forskarna lyfter även fram att det kommer att bli allt vanligare att odla majs som strategi för klimatanpassning.355

Det finns även andra sätt att öka resiliensen för lantbrukare med djurhåll- ning. En lantbrukare i Mönsterås lyfter t.ex. att teknikutvecklingen har varit ett sätt att plocka bort arbetsmoment som utfodring eller övervakning av sy- stemen och i stället lägga mer fokus på att ta hand om djuren.356

Sårbara för smittsjukdomar

Animalieproducenterna är sårbara för utbrott av smittsjukdomar, t.ex. afri- kansk svinpest, salmonella, fågelinfluensa och coronavirus.357

Man har upptäckt både coronavirus och RS-virus på kor och det kräver sär- skilda försiktighetsåtgärder. Till exempel ökar smittorisken om man tar in ex- tra personal. Dock är smittorisken låg i Krokom eftersom det är långa avstånd mellan gårdarna.358

350Skypeintervju med en veterinär och laborator vid SVA, 2020-04-27.

351Intervju med näringslivspolitisk expert och förbundsjurist vid LRF, 2019-12-03.

352Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-24.

353SVA (2019), Handlingsplan för klimatanpassning 2019 – En rapport om klimatets påver- kan på djuren.

354Skypeintervju med en veterinär och laborator vid SVA, 2020-04-27.

355Kantanen, Juha m.fl. (2015).

356Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

357Intervjuer med lantbrukare i Vara och Mönsterås, 2020-02-11–12 och 2020-02-24–25.

358Skypeintervju med representant för LRF Mittnorrland, 2020-03-26.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

För att minska smittorisken har ofta gårdar med animalieproduktion speci- ella infarter för fodertransporter.359 Utländska transporter får på någon gård med grisproduktion i Vara inte köra ända fram, pga. smittorisken.360

2.3.4 Mjölk- och mejeriproducenter

De senaste tio åren har antalet mjölkproducenter minskat med 42 procent, från ca 5 600 till ca 3 300, se diagram 14. Antalet mjölkkor har samtidigt minskat med 12 procent. Genomsnittsbesättningen i Sverige under 2019 bestod av cirka 94 mjölkkor. Sedan 2010 har antalet företag med mindre besättningar minskat generellt medan antalet företag med mer än 199 mjölkkor ökat med 70 procent, från 175 till 297 företag. Denna utveckling har pågått under en längre tid men är inte unik för Sverige. I samband med att mjölkkvoterna togs bort 2015 ökade mjölkproduktionen inom EU, vilket pressat ned prisnivåerna och gjort det ekonomiska klimatet tuffare.361

Diagram 14 Företag med kor för mjölkproduktion i Sverige 2010–2019

Källa: Jordbruksverket statistikdatabas.

För de större mjölkproducenterna ökade det genomsnittliga nettoresultatet på riksnivå signifikant jämfört med 2016, till 2,1 miljoner kronor, enligt Jord- bruksekonomiska undersökningen 2017. Nettoresultatet på riksnivå för de mindre producenterna var i genomsnitt omkring 290 000 kronor och för de medelstora omkring 700 000 kronor.362

Överlag har produktionen av olika mejeriprodukter minskat de senaste tio åren, vilket innebär att vår förbrukning till allt större del täckts av importerade

359Intervjuer med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

360Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-11.

361Jordbruksverket (2020), Marknadsrapport mjölk och mejeriprodukter – utvecklingen till och med 2019.

362Jordbruksverket (2019), Jordbruksekonomiska undersökningen 2017.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

produkter. Mjölkinvägningen var ca 2 700 000 ton 2019 jämfört med ca 2 900 000 ton 2010, en minskning med 5,5 procent.363

En lantbrukare i Vara menar att omvärldsförändringar spelar stor roll för mjölkproducenterna. Exempelvis har mjölkproducenterna påverkats av att Nya Zeeland satsat hårt på mjölkproduktion och Kina slutat importera mjölk- pulver.364

När det gäller mjölkproducenterna finns en återställningsproblematik som påverkar resiliensen. Det tar enligt Jordbruksverket lång tid om man behöver ersätta kor, eftersom det tar två och ett halvt till tre år innan en ko kan börja producera mjölk. Därför är det enligt Jordbruksverket viktigt att ha ett lång- siktigt perspektiv. Mjölkproducenterna är också betydligt mer beroende av kontinuerligt fungerande transporter än växtodlarna.365

2.3.5 Äggproducenter

Företag med kycklingar av värpras avsedda för äggproduktion ökade från ca 500 till 850 mellan 2010 och 2018.366 Äggkonsumtionen i Sverige har också ökat från 10,6 kilo per person 2010 till 11,7 kilo per person 2018.367

Fjäderfähållning är mycket känsligt för elbortfall; ett strömavbrott under ett dygn kan innebära att hela besättningar dör.368

En äggproducent har valt att satsa stort, ha en fräsch anläggning, vara ly- hörd för marknadens behov m.m. för att bli mer resilient. Det behöver finnas både stora produktionsplatser och mindre nischade anläggningar för att tillgo- dose marknadens behov.369

En annan äggproducent menar att äggbranschen är duktig på att anpassa sig, vilket ger resiliens. Att vara liten och lokal är en fördel då man sparar in mellanhänder. Är man en stor producent kan det vara svårt att vara lokal och få ut ett lokalt mervärde. Pelle & Lisas packeri har funnits i snart 50 år och utvecklats till att bli något mitt emellan. De är för stora för att vara små och lokala; samtidigt har hopslagningen med Norrlandsägg varit till fördel då man har fått upp en större volym och i och med det kan ge sina äggproducenter mer betalt.370

363Jordbruksverket (2020), Marknadsrapport mjölk och mejeriprodukter – utvecklingen till och med 2019.

364Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-10.

365Intervju med tjänstemän vid Jordbruksverket, 2019-12-17.

366Jordbruksverkets statistikdatabas. 2019 års data för företag med kycklingar av värpras avsedda för äggproduktion är ej tillgängliga.

367Jordbruksverket (2019), Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll – Uppgifter till och med 2018.

368Intervju med tjänstemän vid Jordbruksverket, 2019-12-17.

369Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-24.

370Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

2.4Faktorer och åtgärder som är betydelsefulla för att minska sårbarheten

I detta avsnitt besvaras frågan vilka faktorer och behov lantbrukarna ser som mest betydelsefulla för att minska sårbarheten i primärproduktionen. Dess- utom presenteras vad lantbrukarna i fallstudierna anser att staten bör göra för att minska sårbarheten.

Regeringen har i sin senaste handlingsplan371 som gäller fram till 2025 beslutat om olika åtgärder som ska bidra till att nå livsmedelsstrategins övergripande mål, vilket innefattar att öka självförsörjningsgraden. Exempelvis ska en stra- tegi för en hållbar hantering av vatten i jordbruket tas fram som bl.a. innehåller underhåll och anpassning av diken och andra markavvattningsanläggningar för en ökad produktion och förbättrad vattenmiljö samt ökat behov av bevatt- ning i områden med risk för torka.

I utvärderingen har många faktorer och åtgärder lyfts fram som betydelse- fulla för att minska sårbarheten i primärproduktionen. Några övergripande fak- torer som framkommit är att lantbrukarnas sårbarhet minskar om de har fler ben att stå på. Exempelvis lyfter en forskare vid SLU fram att en kombination av växtodling med djurhållning minskar sårbarheten.372 En annan övergri- pande faktor, som lyfts av en lantbrukare i Mönsterås, är att det är viktigt att se helheten i åtgärderna man utför. I en region i Tyskland såg man inte hel- heten, enligt lantbrukaren. Där förbjöd man ett bekämpningsmedel som an- vändes på rapsodlingarna och som de ansåg hotade bina. Då slutade lantbru- karna att odla raps, vilket i sin tur ledde till att bina försvann helt och hållet.373

En ytterligare övergripande faktor som framhållits av forskare vid FOI och av aktörer i fallstudien i Krokom är att se till att det finns en primärproduktion i alla Sveriges regioner, dvs. att det finns en regional självförsörjning.374

En komplikation som framkommit i utvärderingen, som tidigare nämnts i avsnitt 2.3, är att de flesta lantbrukare är reaktiva, dvs. de reagerar när föränd- ringen väl har skett.375 Osäkerhet om klimatförändringens potentiella effekter gör enligt en forskningsstudie att intressenter tenderar att vänta och se snarare än agera.376 Det kan också finnas ekonomiska skäl till att lantbrukare inte age- rar proaktivt. Enligt LRF är det en balansgång mellan lönsamhet och att

371Näringsdepartementet (2019), En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet.

372Intervju med forskare vid SLU, 2019-11-11, och t.ex. Skypeintervju med representant för LRF Mittnorrland, 2020-03-26.

373Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

374Vetenskapsradion Klotet, Mat trots stängda gränser, 2020-04-08.

375T.ex. intervju med forskare vid FOI, 2019-12-10.

376Klein, Richard J.T. och Juhola, Sirkku (2014).

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

genomföra klimatanpassningsåtgärder.377 Även Lantmännen menar att lant- brukarna ständigt behöver prioritera vilka åtgärder med begränsad lönsamhet de ska vidta först för att utveckla sin verksamhet i en starkt konkurrensutsatt miljö. Därför görs enligt Lantmännen inte alltid de nödvändiga och långsiktiga dräneringsarbetena.378

För att minska sårbarheten i primärproduktionen behöver enligt forskare vid FOI fler lantbrukare bli proaktiva.379 Exempelvis skulle bättre torkprogno- ser kunna hjälpa lantbrukare att fatta proaktiva beslut om val av gröda och användning av insatser.380

Landshypotek Bank listar flera olika faktorer som är betydelsefulla för att minska sårbarheten i primärproduktionen, t.ex. möjlighet till avsättning för lantbrukets produkter, en fungerande inre marknad och en fungerande mark- nad utanför EU samt att lantbruksföretaget har en strategi och olika intäkts- strömmar.381

LRF har tagit fram 14 ståndpunkter som de anser ska öka försörjningstrygg- heten i fråga om livsmedel, varav en ståndpunkt är att säkerställa att jordbru- kets behov av el, drivmedel, vatten och transporter prioriteras i händelse av kris.382

2.4.1 Öka lönsamheten och konkurrenskraften

Att öka lönsamheten och förbättra konkurrenskraften för Sveriges lantbrukare är faktorer som minskar sårbarheten i primärproduktionen.

I fallstudierna i Vara och Krokom menar lantbrukarna att primärproducen- terna borde få mer betalt för sina produkter.383 En lantbrukare i Mönsterås me- nar att prisbildningen i alla delar av livsmedelskedjan behöver bli mer rätt- vis.384 Lantmännen framhåller i sin rapport om framtidens jordbruk385 att kon- kurrensvillkoren för det svenska jordbruket måste förbättras och att politiskt beslutade styrmedel behöver värdesätta hållbara råvaror och skapa förutsätt- ningar för att en större andel av värdet tillfaller primärproduktionen.

Ett annat sätt att öka lönsamheten för lantbrukaren är att genomföra bespar- ingsåtgärder. En lantbrukare i Vara menar att det är viktigt att bygga upp soli- ditet och likviditet för att klara svängningar i skörden. Han har själv bl.a. valt att investera i en begagnad torkanläggning i stället för en ny. Dessutom har gården haft god användning av befintliga resurser och tidigare generationers investeringar, vilket även bidragit till låg belåningsgrad i lantbruksföretaget.386

377Intervju med näringslivspolitisk expert och förbundsjurist vid LRF, 2019-12-03.

378Intervju med Lantmännen, 2020-02-28.

379T.ex. intervju med forskare vid FOI, 2019-12-10.

380Azadi, Hossein m.fl. (2018).

381Telefonintervju med tjänstemän vid Landshypotek Bank, 2020-05-06.

382LRF (2019), Ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel – LRF:s syn på frågan om försörjningstrygghet avseende primärproduktion av livsmedel.

383Intervjuer med lantbrukare i Vara och Krokom, 2020-02-12 och 2020-03-24.

384Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

385Lantmännen (2019), Framtidens jordbruk – Vägen mot ett klimatneutralt jordbruk 2050.

386Telefonintervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-17.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

Tillgång till likvida medel minskar också sårbarheten i primärproduktio- nen, vilket var påtagligt för många lantbrukare under torkan 2018. För att ge lantbrukare möjlighet att få tillgång till likvida medel före utbetalning av EU- stöden erbjuder Landshypotek Bank EU-krediter, dvs. banken kan låna ut pengar med ett beslut om EU-stöd som pant.387 Att det varit problem med försenade EU-stöd beskrivs i avsnitt 2.2.1.

2.4.2 Klimatanpassning

Att åtgärder för att anpassa lantbruket till klimatförändringar är betydelsefulla för att minska sårbarheten lyfts av många lantbrukare både i fallstudierna och i Lantbruksbarometerns januarimätning 2020. Att det är viktigt att stärka lant- brukets förmåga att genomföra klimatanpassningsåtgärder framkommer också i ett av Agenda 2030:s delmål för mål 2 Ingen hunger som lyder:

Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och pro- duktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker för- mågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten.

Ett aktivt klimatanpassningsarbete är enligt en forskare vid Linköpings uni- versitet nödvändigt, men det behövs ökad kunskap och strategier för att han- tera avvägningar och synergier mellan anpassningsåtgärder och andra hållbar- hetsåtgärder. Flera miljökvalitetsmål skulle exempelvis kunna påverkas när jordbruket anpassar sig till klimatet.388 Även forskare vid FOI lyfter att det finns ett behov av att analysera klimatanpassningsåtgärder som minskar sår- barheten i primärproduktionen även utifrån deras påverkan på andra mål i sam- hället för att undvika målkonflikter.389 Exempelvis kan bevattningsanlägg- ningar påverka våtmarkerna och motverka miljökvalitetsmålet Myllrande våt- marker.

Det kan också vara svårt att vidta lämpliga anpassningsåtgärder ur smitt- skyddssynpunkt, menar en forskare vid SVA, eftersom det ännu inte finns till- räcklig kunskap om hur smittämnens förekomst och spridning påverkas av ett förändrat klimat.390

Det finns en mängd olika klimatanpassningsåtgärder som växtodlare och animalieproducenter kan genomföra i primärproduktionen. I nedanstående två figurer illustreras exempel på möjliga åtgärder. Därefter presenteras vilka åt- gärder som vidtagits av de lantbrukare som deltog i Lantbruksbarometerns ja- nuarimätning 2020. Sedan beskrivs dels åtgärder som har genomförts eller pla- neras genomföras av lantbrukare i fallstudierna, dels åtgärder som framkom- mit vid övriga intervjuer och i dokumentstudier.

387Telefonintervju med tjänstemän vid Landshypotek Bank, 2020-05-06.

388Intervju med en forskare vid Linköpings universitet, 2019-11-15.

389Intervju med forskare vid FOI, 2019-12-10.

390E-post från en veterinär och laborator vid SVA, 2020-04-27.

2020/21:RFR7	2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET
	Figur 3 Klimatanpassningsåtgärder för växtodling

Källa: Egen bearbetning av material från intervjuer och dokumentstudier.

Figur 4 Klimatanpassningsåtgärder för djurhållning

Källa: Egen bearbetning av material från intervjuer och dokumentstudier.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

Några av åtgärderna i figurerna är mer generella åtgärder för att minska sår- barheten i primärproduktionen, t.ex. samodling och reservlager. Dessa presen- teras därför separat i de efterföljande avsnitten 2.4.3 och 2.4.2.

Drygt en tredjedel av lantbrukarna har vidtagit klimatanpassningsåtgärder

I Lantbruksbarometerns januarimätning 2020 uppger 37 procent av lantbru- karna att de vidtagit någon åtgärd för att förbereda sitt lantbruk för risken att drabbas av klimatförändringar, se diagram 15. Svaren varierar mellan 25 och 46 procent i Lantbruksbarometerns sju regioner. Den region där högst andel lantbrukare uppger att de vidtagit någon åtgärd är region 3 med Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Blekinge län. Lägst andel återfanns i region 7 med Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. I de olika producentgrupperna uppger högst andel lantbrukare i gruppen ägg- och fjäderfäproduktion (55 pro- cent) att de vidtagit någon åtgärd.

Diagram 15 Andel lantbrukare som uppger att de vidtagit någon åtgärd för att förbereda sitt lantbruk för risken att drabbas av klimatförändringar

Källa: Lantbruksbarometerns januarimätning 2020.

Den vanligaste vidtagna åtgärden är enligt Lantbruksbarometern en åtgärd för att säkra eller trygga vattenförsörjningen. Därefter kommer dränerings- och dikningsåtgärder, se diagram 16.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Diagram 16 Vidtagna åtgärder

Svarande har kunnat uppge flera vidtagna åtgärder.

Källa: Lantbruksbarometerns januarimätning 2020.

En forskare vid Linköpings universitet har vid samtal med aktörer fått höra att rådgivare generellt sett anser att lantbrukarna inte har kommit igång med kli- matanpassningen, medan lantbrukarnas uppfattning ofta är att de alltid har va- rit tvungna att anpassa sig till olika vädersituationer.391

Ökad användning av teknik

Att göra rätt insatser vid rätt tidpunkt för bästa effekt kan underlättas med ökad användning av teknik och digitalisering. Lantmännen nämner att exempel på tekniker som kan användas inom lantbruket är satellitbilder för att analysera och styra odlingen, teknik som registrerar upptaget av kväve i grödan, drönare med kameror som länkar till satelliter för bedömningar samt effektivt växt- skydd.392

Precisionsodling genom ökad digitalisering kan men behöver inte minska sårbarheten i primärproduktionen och det skapar nya beroenden för jordbru- ket, enligt forskare vid FOI. Forskarna menar att det är viktigt att säkerställa att dessa i sig inte utgör en ökad sårbarhet. En ökad digitalisering skapar också ett ökat behov av it-säkerhet.393

Forskning pågår för att ta fram bättre jordbrukstekniker för att anpassa jord- bruket till klimatförändringar. Forskare i Spanien har t.ex. utvecklat ett infor-

391Intervju med en forskare vid Linköpings universitet, 2019-11-15.

392Lantmännen (2019), Framtidens jordbruk – Vägen mot ett klimatneutralt jordbruk 2050.

393Intervju med forskare vid FOI, 2019-12-10.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

mationssystem med bl.a. meteorologiska data som kan användas för att öka produktiviteten, fördela resurser rimligt, anpassa jordbruket till klimatföränd- ringar och undvika matsvinn.394

Lantbrukarna i fallstudierna har inte specifikt framfört att de ökat använd- ningen av teknik och digitalisering för klimatanpassning. Dock nämner flera lantbrukare att de har investerat i åtgärder för att säkra sin tillgång på el, såsom solenergi, eller att de planerar att göra det, se vidare avsnitt 2.4.3.

Lantbrukare på en gård i Vara nämner också att de har funderat på att inve- stera i en drönare för att effektivisera växtodlingen.395

Bevattningsåtgärder

I ett framtida klimat kommer enligt en forskare vid SLU både vattenuttaget för odling och djurhållning och bevattningsinfrastrukturen (inklusive vattenlag- ring) troligen att behöva öka för att möta ett mer varierat klimat och samtidigt möta Sveriges mål om livsmedelssäkerhet.396 En växtodlingsrådgivare betonar att det är viktigt att samla in och ta vara på vatten när det kommer mycket vatten som kan användas senare när det är brist.397

Flera lantbrukare i Mönsterås har redan investerat i bevattningsanlägg- ningar och bevattningsdammar, och många vill investera i sådana. Flera har också anlagt eller planerar att anlägga våtmarker samt planerar att vidta andra åtgärder för att behålla fuktigheten i åkermarken.398 Det pågår också lokala engagemang för vatten, s.k. LEVA-projektsatsningar, i avrinningsområden i Mönsterås, Kalmar och Borgholms kommuner. Dessa handlar t.ex. om åtgär- der på fält och i diken för att fördröja vattnets avrinning och om anläggning av bevattningsdammar.399

Även i fallstudierna i Eslöv framkommer att antalet bevattningsdammar har ökat, och någon lantbrukare nämner att han har satt ut tunnor för att ta till vara regnvatten efter torkan 2018.400 En lantbrukare i Krokom har köpt vattentankar för att säkra tillgången på vatten.401

För att effektivisera bevattning på åkermark är användning av rampspridare i stället för vanliga spridare vid bevattning ett bra exempel.402

Det finns ett behov av regelförenkling och snabbare tillståndsprocesser när det gäller vattenuttag och bevattningsanläggningar, för att lantbrukarna ska kunna göra de investeringar som är nödvändiga för att säkra vattentillgången och anpassa den efter sina behov, enligt en forskare vid SLU. Detta kan också gälla för dränering och avledning av vatten, särskilt vid stora flödesmäng- der.403 Se även avsnitt 2.2.8.

394Zhai, Zhaoyu m.fl. (2020).

395Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-12.

396Intervju med forskare vid (SLU), 2019-12-02.

397Skypeintervju med växtodlingsrådgivare vid HIR Skåne AB, 2020-04-27.

398Intervjuer med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25–26.

399Intervju med representant för LRF Sydost, 2020-02-24.

400Intervjuer med lantbrukare i Eslöv och tjänstemän vid Länsstyrelsen i Skåne, 2020-02-06 och 2020-03-18.

401Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

402Intervju med representant för LRF Skåne, 2020-02-02.

403Intervju med forskare vid SLU, 2019-12-02.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Vattenförsörjningsplaner

Vattenförsörjningsplaner ska bidra till att trygga dricksvattenförsörjningen och minskar på så sätt sårbarheten för brist på dricksvatten. Regionala vatten- försörjningsplaner finns i fallstudieregionerna Skåne, Kalmar och Jämtlands län.404 Länsstyrelsen i Västra Götalands län arbetar med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan. Den berör framför allt dricksvattnet men även lantbru- ket.405

Regionala vattenförsörjningsplaner bidrar enligt Länsstyrelsen i Kalmar län till kunskap om hur mycket vatten som går till gårdarna i regionen.406

Jordbruket borde enligt en forskare vid SLU finnas med i den allmänna resursplaneringen, och det borde vara tydligt var i prioriteringsordningen jord- bruksprodukter och djurhållning befinner sig när det gäller vattenuttag. Regio- nerna borde enligt forskaren vid SLU ta fram vattenhushållningsplaner som beaktar lantbrukets behov.407

Odlingsåtgärder

Åkermarken behöver kontinuerligt underhåll både för sina naturliga aspekter som hög bördighet med god markstruktur och genom ytterligare stöd som drä- nering och bevattning för att bibehålla produktionen på en hög nivå under nu- varande och framtida varierande klimat, enligt forskare vid SLU.408 Med mel- langrödor i växtföljden bevaras även markstrukturen, enligt en växtodlings- rådgivare.409

Forskning visar att lantbrukare har vidtagit åtgärder som underhåll av mark- struktur och reducerad markpackning.410 Även i fallstudierna framkommer att lantbrukare vidtagit åtgärder för att förbättra jordhälsan. Lantbrukare i Eslöv och Vara nämner att de kör färre överfarter, dvs. att de inte kör sina maskiner på åkern så ofta, vilket gör att jorden klarar torra perioder bättre.411

En lantbrukare i Vara har genomfört täckdikning på både egen och arren- derad mark förbättrat jordhälsan. För att genomföra åtgärder på den arrende- rade marken krävs dock en bra relation med markägaren för att få lägre arrende för utfört arbete, menar lantbrukaren.412

Växtförädling för att anpassa växterna till ett förändrat klimat minskar sår- barheten och är något som Lantmännen arbetar med. Satsningen på SLU Gro- grund – centrum för förädling av livsmedelsgrödor är ett viktigt instrument enligt Lantmännen för att arbeta vidare med detta.413 Även forskare vid FOI framhåller att SLU Grogrund minskar sårbarheten för klimatförändringar i

404Länsstyrelsen i Skåne (2012), Regional vattenförsörjningsplan för Skåne län, Länsstyrel- sen i Kalmar län (2013), Regional vattenförsörjningsplan för Kalmar län och Länsstyrelsen i Jämtlands län (2015), Regional vattenförsörjningsplan för Jämtlands län.

405Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2020-03-10.

406Intervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län, 2020-02-24.

407Intervju med forskare vid SLU, 2019-12-02.

408Intervju med forskare vid SLU, 2019-12-02.

409Skypeintervju med växtodlingsrådgivare vid HIR Skåne AB, 2020-04-27.

410Juhola, Sirkku m.fl. (2017).

411Intervjuer med lantbrukare i Eslöv och Vara, 2020-02-06 och 2020-02-11.

412Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-10.

413Intervju med Lantmännen, 2020-02-28.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

primärproduktionen.414 Satsningen som startade 2018 ska bidra till en ökad livsmedelsproduktion lokalt och nationellt.415 Se även avsnitt 2.5.1 och 2.5.2.

Många lantbrukare i fallstudierna har anpassat grödvalet till ett förändrat klimat. Flera lantbrukare i Eslöv och Mönsterås odlar mer torktåliga grödor, t.ex. råg och majs, och torktålig vall som lusern och vit- och rödklöver.416 En lantbrukare i Vara har planer på att förändra grödvalet genom att t.ex. odla mer lusern.417 En gård i Krokom har sått in växtslag som är mindre torkkänsliga och som ger mer protein än andra grödor genom att ha egna klöverbland- ningar.418 En lantbrukare som varit ordförande i LRF Jämtland en längre tid nämner också att lantbrukarna i Jämtland har blivit mer medvetna och tänker mer på torktåliga sorter.419

En ekologisk gård i Mönsterås framhåller att det är svårare för ekologiska odlare att hitta torktåliga grödor, eftersom det inte finns samma utbud. Gården sår egen säd, och skulle det bli brist på foder slår de den till gräs i stället.420

Ökad klöver- och gräsvallodling minskar enligt en forskare vid SLU sår- barheten och binder dessutom kol. Vallodlingen minskar också beroendet av pesticider.421

Det har även framkommit andra odlingsåtgärder som minskar sårbarheten i primärproduktionen i fallstudierna. Exempelvis har Mönsterås ställt om växt- odlingen och odlar nu mer grovfoder till djuren för att kunna lagra foder.422

Enligt en växtodlingsrådgivare skulle man också kunna minska beroendet av bekämpningsmedel genom att odla mer vall i växtföljden, men det kräver också en marknad för vallen och lantbruk med djurhållning inom ett rimligt avstånd.423 I ett torrare klimat kan också behovet av besprutning minska. En lantbrukare i Eslöv avvaktade med besprutning mot svamp 2018 då han såg att det inte skulle bli ett problem på grund av torkan, vilket bidrog till att han minskade behovet av bekämpningsmedel och sparade mycket pengar.424

Anpassning av stallen

Djurstall i Sverige är enligt SVA sällan byggda för långa perioder med hög temperatur. Vid ett varmare klimat kan därför många djurhållare bli tvungna att investera i bättre ventilationsanläggningar eller kylanläggningar eller mins- ka beläggningsgraden i stallen.425

414Intervju med forskare vid FOI, 2019-12-10.

415Se SLU:s webbsida SLU Grogrund – centrum för förädling av livsmedelsgrödor om livs- medelsgrödor.

416Intervjuer med lantbrukare i Eslöv och Mönsterås och tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kal- mar län, 2020-02-05–06 och 2020-02-24–25.

417Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-11.

418Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-27.

419Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-26.

420Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-26.

421Intervju med forskare vid SLU, 2019-11-11.

422Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

423Skypeintervju med växtodlingsrådgivare vid HIR Skåne AB, 2020-04-27.

424Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-05.

425SVA (2019), Handlingsplan för klimatanpassning 2019 – En rapport om klimatets påver- kan på djuren.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Att se över de befintliga kylaggregaten och vid behov byta ut dessa är enligt forskare vid FOI en åtgärd som skulle minska sårbarheten i djurhållningen vid ett varmare klimat.426 Andra exempel som skulle minska sårbarheten för dju- ren i ett varmare klimat är att installera fläktar och sprinklersystem samt att skapa fler skuggplatser till djuren.

SLU framhåller i en rapport427 att om man bygger smalare och högre stall placerade öppet på en höjd, i vinkel mot den vanligaste vindriktningen och utan andra byggnader i närheten, kan vinden utnyttjas och stallen blir lättare att ventilera. Se även avsnitt 2.4.3.

Förebyggande djurhälsa och djurskyddsåtgärder

Förebyggande djurhälsa och djurskyddsåtgärder som tar hänsyn till ett föränd- rat klimat är också viktiga klimatanpassningsåtgärder för djurhållare.

Veterinärerna skulle enligt en veterinär vid SVA kunna bidra till att minska sårbarheten genom att arbeta ännu mer med övervakning och bekämpning av vissa smittsamma sjukdomar och smittspridande insekter och fästingar. I nu- läget är diagnostiken för en del udda sjukdomar beroende av samarbeten och hjälp från andra länder, eftersom det är dyrt att upprätthålla möjligheten att analysera udda och sällsynta sjukdomar. Vanliga sjukdomar är ofta attraktiva att analysera hos de kommersiella labben. Om man får bättre övervakning av fästingar, myggarter, knott och liknande insekter kan man också förutse vissa sjukdomars förekomst och spridning bättre.428

Inför ett krisläge, t.ex. extremväder, skulle lagstiftningen behöva förbere- das, enligt LRF. Mycket handlar om att klara djurhållningen under en kris, och här skulle en mindre restriktiv lagstiftning för exempelvis djurskyddet behö- vas. Under sommaren 2018 gav EU generella dispenser inom GJP för att klara växtodlingen och djurhållningen.429

2.4.3 Säkra tillgången till insatsmedel

Säkrad tillgång till insatsmedel som drivmedel, el, foder och utsäde minskar sårbarheten i primärproduktionen. Enligt forskare vid FOI behöver svenska lantbrukare minska sitt externa beroende, t.ex. genom ökad produktion av svenska biodrivmedel. Med andra ord skulle en utökad cirkulär ekonomi i lant- bruket minska sårbarheten.430

En decentraliserad elproduktion, med naturgas, vattenkraft, vindkraft etc., minskar sårbarheten, enligt tjänstemän vid Jordbruksverket. Dock är elnätet sammanbyggt och sammankopplat, vilket är en kvarstående sårbarhet även om elproduktionen är decentraliserad. En möjlig åtgärd är att fler lantbrukare med egen elproduktion också har egna kondensatorer, en stärkt autonomi.431

426Intervju med forskare vid FOI, 2019-12-10.

427SLU Future Food Reports (2019), Jordbrukets klimatanpassning.

428Skypeintervju med en veterinär och laborator vid SVA, 2020-04-27.

429Intervju med näringslivspolitisk expert och förbundsjurist vid LRF, 2019-12-03.

430Intervju med forskare vid FOI, 2019-12-10.

431Intervju med tjänstemän vid Jordbruksverket, 2019-12-17.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Investeringar i förnybar energi

Investeringar i förnybar energi som biogas, solenergi och vindkraft minskar sårbarheten för brist på el, vilket lantbrukare och särskilt animalieproducenter är mycket beroende av. I Lantbruksbarometerns januarimätning 2020 uppger endast ett tjugotal lantbrukare att de har skaffat egen elproduktion, se diagram 16 i avsnitt 2.4.2. Däremot framkommer det i fallstudierna att några lantbru- kare har investerat i förnybar energi och att flera lantbrukare planerar att göra det. I de följande underavsnitten redogörs för investeringar i biogasanlägg- ningar, solenergi och övrigt.

Biogasanläggningar

Lantbrukare kan utnyttja t.ex. gödsel från djuren och restprodukter från jord- bruket och skogsbruket för att producera biogas. Investeringar i biogasanlägg- ningar är dyra även om det finns möjlighet att söka investeringsstöd för biogas, s.k. gödselgasstöd. Den potentiella utvecklingen av biogas i Sverige har enligt Biogasmarknadsutredningen,432 som publicerades i december 2019, inte tagits till vara på ett eftersträvansvärt sätt. Utredningen har därför bl.a. föreslagit fyra produktionspremier som styrmedel för att stimulera biogasutvecklingen, varav ett förslag är en ny gödselgaspremie för att stimulera produktionen av biogas. Enligt förslaget ska den nya gödselgaspremien vara fastslagen i förväg till ett visst belopp, och den ska inte vara beroende av hur många som söker den.

En lantbrukare i Vara menar att investeringar i biogas kräver att de åtgärder som föreslås i Biogasmarknadsutredningen förverkligas.433 En annan lantbru- kare i Vara menar att elpriset varit för lågt för att det ska vara en lönsam inve- stering.434 Just lönsamhetsskäl satte enligt en lantbrukare i Eslöv stopp för pla- nerna som några grannar hade att starta en gemensam biogasanläggning.435

I fallstudierna framkommer att några lantbrukare i Vara, Mönsterås och Krokom har investerat i biobränslepannor (flispannor) för uppvärmning.436 Därtill har en lantbrukare i Vara investerat i en biogasanläggning av klimat- skäl.437

I samtliga fallstudier har några lantbrukare funderingar på att starta gemen- samma biogasanläggningar.438 En stor biogasanläggning är planerad i Möns- terås i vilken elva lantbrukare medverkar. Anläggningen kommer att produ- cera flytande biogas av gödsel från regionen samt ett balanserat växtnärings- medel som restprodukt. Processen har dock gått trögt, och det är oklart när biogasanläggningen kan börja byggas.439 En annan stor biogasanläggning är

432SOU 2019:63.

433Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-10.

434Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-12.

435Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-05.

436Intervjuer med lantbrukare i Vara, Mönsterås och Krokom, 2020-02-11, 2020-02-17, 2020-02-24 och 2020-03-24.

437Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-11.

438Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, Vara, Mönsterås och Krokom, 2020-02-05, 2020-02- 12, 2020-02-24–26 och 2020-03-24.

439Intervjuer med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25 samt Scandinavian Biogas webbplats: http://scandinavianbiogas.com/projekt/monsteros/.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

projekterad i Östersund. Där återstår dock fortfarande en del problem att lösa, t.ex. vad man ska göra med rötresterna.440 En lantbrukare i Krokom har själv funderat på att investera i en liten biogasanläggning på gården.441

För att stimulera ökad tillgång och efterfrågan på förnybara drivmedel har Region Jämtland Härjedalen sedan hösten 2019 en treårig satsning som kallas Förnybart i tanken.442

Solenergi

Intresset för investeringar i solceller och solpaneler är stort i Sverige.443 I fall- studierna uppger några lantbrukare i Mönsterås och Krokom att de har satt upp solceller.444 Enligt Länsstyrelsen i Jämtlands län har en del lantbrukare nyttjat investeringsstöden för att sätta upp solpaneler.445

Nästan alla lantbrukare i fallstudierna funderar på att investera i solceller.446 Några nämner att två problem är bristen på mottagningskapacitet i ledningarna och krångliga regler.447 Mottagningskapaciteten är dock god i Krokom.448 En lantbrukare i Vara anser att staten borde se till att mottagningskapaciteten för egenproducerad el ökar i elnätet.449

Flera lantbrukare i Eslöv och Mönsterås uttrycker osäkerhet kring lönsam- heten i solenergiinvesteringar. Alla tak är inte heller lämpliga för solceller, t.ex. de som måste snöröjas.450

Övrigt

Några lantbrukare i Eslöv och Vara investerade i vindkraft för flera år sedan, men en av dessa menar att små vindkraftverk i dagsläget har svårt att bära sina egna kostnader.451

En äggproducent har upplåtit mark till ett bolag som kommer att bygga 36 vindkraftverk.452

En lantbrukare i Krokom har funderingar på att ställa om fordonsparken och gå mot vätgas.453

440Skypeintervju med representant för LRF Mittnorrland, 2020-03-26.

441Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

442Skypeintervju med representant för LRF Mittnorrland, 2020-03-16 samt Region Jämtland

Härjedalens webbplats: https://www.regionjh.se/regionalutveckling/valfardklimatochkom- petens/energiochklimat/projektinomenergiochklimat/pagaendeprojekt/fornybartitan- ken.4.38ab3da116d26b1631fb4c.html.

443Energimyndighetens statistik över stöd till installation av solceller, se Energimyndighet- ens webbplats: http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solenergi/investeringsstod/ma- nadsrapport-for-solcellsstod/manadsrapport-2019/.

444Intervjuer med lantbrukare i Mönsterås och Krokom, 2020-02-25 och 2020-03-25.

445Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2020-03-24.

446Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, Vara, Mönsterås och Krokom och representant för LRF Mittnorrland, 2020-02-04–06, 2020-02-07, 2020-02-10–11, 2020-02-17, 2020-02-24– 25, 2020-03-24 och 2020-03-26.

447Intervju med lantbrukare i Eslöv och Vara, 2020-02-05 och 2020-02-07.

448Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2020-03-24.

449Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-10.

450Intervjuer med lantbrukare i Eslöv och Mönsterås, 2020-02-05 och 2020-02-24.

451Intervjuer med lantbrukare i Eslöv och Vara, 2020-02-04, 2020-02-06, 2020-02-10 och 2020-02-17.

452Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-24.

453Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-27.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Energibesparande åtgärder och elsäkerhetsåtgärder

Flera lantbrukare i fallstudierna har genomfört energibesparande åtgärder, t.ex. bytt till LED-lampor och gjort investeringar i värmeväxlare och ventila- tionssystem.454

De flesta gårdarna med djurhållning i samtliga fallstudier har reservaggre- gat för el, vilket även är ett krav för animalieproducenter.455

Både i Kalmar och Jämtlands län har man vädersäkrat elnätet. Elnäten i Kalmar län är nedgrävda och säkrare, vilket är en åtgärd efter stormen Gudrun.456 För ca 15 år sedan påbörjade Jämtkraft en satsning för att väder- säkra elnätet i Jämtland efter snöoväder.457 Sedan elnätet blev vädersäkrat är det sällan strömavbrott i Krokom.458

Lagringsåtgärder och åtgärder för att säkra fodertillgången

Vid intervjuer med flera aktörer i utvärderingen har det framkommit att ett sätt att minska sårbarheten för brist på insatsmedel är att hålla beredskapslager. Ett beredskapslager med handelsgödsel, växtskyddsmedel, utsäde och drivmedel (diesel och biodrivmedel) kan enligt LRF minska sårbarheten.459 En forskare vid SLU menar att lantbrukare bör hålla foderlager för att minska sårbarheten för brist på foder.460

Flera gårdar i fallstudierna uppger att de har egna lager för t.ex. diesel, foder och gödsel.461 En av lantbrukarna i Eslöv har investerat i väl tilltagna lagrings- platser, både för att minska sårbarheten och för att minska oron.462 En annan lantbrukare i Eslöv menar att mjölk- och köttproducenter bör hålla ett foderla- ger som räcker ett halvår eller tre fyra månader.463 En lantbrukare i Mönsterås funderar på att skaffa en extra lagringsbrunn.464

En plan för beredskap och beredskapslager minskar enligt en tidigare ord- förande för LRF Jämtland sårbarheten i primärproduktionen.465 En lantbrukare i Vara anser att staten borde bygga upp ett nationellt lager av diesel och växt- odlingsförnödenheter.466 Även lantbrukare i Krokom anser att staten borde in- föra ett beredskapslager för bränsle.467

454Intervjuer med lantbrukare i Vara, Mönsterås och Krokom, 2020-02-07, 2020-02-17, 2020-02-24–25 och 2020-03-24–25.

455Intervjuer med representanter för LRF Skåne och Mittnorrland och lantbrukare i Eslöv, Vara, Mönsterås och Krokom, 2020-02-04–05, 2020-02-07, 2020-02-10–12, 2020-02-24– 25, 2020-03-24 och 2020-03-26. Se även not 154 i avsnitt 2.2.4.

456Intervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län, 2020-02-24.

457Jämtkrafts webbplats: https://www.jamtkraft.se/om-jamtkraft/nyhetsrum/vadersakring- av-elnatet--ratt-satsat-av-jamtkraft/.

458Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24.

459Intervju med näringslivspolitisk expert och förbundsjurist vid LRF, 2019-12-03.

460Intervju med forskare vid SLU, 2019-11-29.

461Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, Vara och Mönsterås, 2020-02-05–06, 2020-02-10–12 och 2020-02-24–25.

462Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-05.

463Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-05.

464Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

465Skypeintervju med tidigare ordförande för LRF Jämtland, 2020-03-26.

466Telefonintervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-17.

467Skype- och telefonintervjuer med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24–25.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Enligt en ledamot av KSLA borde det finnas en lagerhållning av t.ex. re- servdelar på företagen, eftersom det i dag i princip inte finns någon sådan.468 Andra åtgärder som lantbrukare i fallstudierna vidtagit för att minska sår- barheten för brist på foder är t.ex. att de har en bra balans mellan växtodling och mjölkproduktion, dvs. att man anpassat djurantal efter åkerareal,469 samt att man stängslade nya beten470 för att få tillgång till foder under torkan 2018.

2.4.4 Rekrytering av personal (återväxt och rätt kompetens)

En risk för sårbarhet som tidigare berörts i avsnitt 2.2.6 är brist på arbetskraft och personal med rätt kompetens. För att minska sårbarheten skulle tillgången på arbetskraft och personal med rätt kompetens därför behöva öka.

Enligt LRF Riks skulle attraktionskraften i lantbruksyrket behöva öka så att fler lockas att bli lantbrukare och fler vill jobba i näringen.471 Även en lantbru- kare i Eslöv nämner att lantbruksyrket behöver bli mer attraktivt och att det finns en utmaning i att nyexaminerade studenter på SLU väljer bort lantbruks- sektorn till fördel för försäkringsbolagen.472

En lantbrukare i Mönsterås lockar till sig nyanställda och får dem som re- dan är anställda att stanna genom att ha en god arbetsmiljö med bl.a. scheman med arbetstiderna kl. 7–16.473 En lantbrukare i Vara anser att det borde bli lättare att anställa unga och personer som behöver läras upp, t.ex. genom ett återinförande av de lägre arbetsgivaravgifterna.474 Detta skulle kunna locka fler till lantbruket.

Enligt en lantbrukare i Krokom måste Arbetsförmedlingen få direktiv om att värna arbetskraften inom lantbruket genom att inrätta en arbetsmarknads- utbildning för lantbrukare, eftersom det i dagsläget inte finns någon sådan för vuxna i Arbetsförmedlingens regi.475

Det är enligt Jordbruksverket viktigt att det finns tillgång till veterinärer och veterinärservice för att minska sårbarheten i animalieproduktionen.476

2.4.5 Samarbeten och övriga åtgärder

Samarbeten och samäganden kan minska sårbarheten i primärproduktionen. Under 2018 drabbades många lantbrukare av sommartorkan, och samtidigt

blev de enligt bl.a. länsstyrelserna i Skåne och Jämtlands län lite mer kreativa och utvecklade nya samarbeten, som t.ex. betesförmedlingar.477

468E-post från ledamot av KSLA, 2020-03-09.

469Intervjuer med lantbrukare i Vara och Mönsterås, 2020-02-12 och 2020-02-26.

470Intervjuer med lantbrukare i Eslöv och Krokom och tjänstemän vid Länsstyrelsen i Jämt- lands län, 2020-02-05, 2020-03-24 och 2020-03-27.

471Intervju med näringslivspolitisk expert och förbundsjurist vid LRF, 2019-12-03.

472Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-06.

473Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

474Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-11.

475Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-27.

476Intervju med tjänstemän vid Jordbruksverket, 2019-12-17.

477Intervjuer med tjänstemän vid länsstyrelserna i Skåne och Jämtlands län och lantbrukare i Krokom, 2020-03-18, 2020-03-24 och 2020-03-25.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

För att minska de ekonomiska riskerna skulle enligt forskare vid SLU ett alternativ vara att lantbrukare går ihop i ett samägt lantbruk, där de äger olika andelar.478 I ett av lantbruksföretagen i Mönsterås har tre bröder bildat bolag med lika stor ägarandel vardera. Detta gör bolaget starkt och har gett en trygg- het då de ställer upp för varandra.479 Ett annat exempel är fyra lantbrukare som gått ihop i ett gemensamt växtodlingsföretag, Mönsterås växtodlings AB. Växtodlingsföretaget är en långsiktig åtgärd i syfte att minska sårbarheten, dels för att man sparar kostnader genom att ha en gemensam maskinpark, dels för att lantbrukarna i företaget har olika kompetenser och intressen, vilket stär- ker samtliga verksamheter.480

Att driva ett lantbruk i aktiebolagsform är enligt en lantbrukare i Krokom bra, och även om det innebär utmaningar är ägarstrukturen bra för att få fler unga intresserade.481 I Konkurrenskraftsutredningen482 föreslogs att lantbruks- företagen skulle bilda aktiebolag och andra företagsformer, t.ex. genom avtal som möjliggör delad risk och delad vinst (s.k. andelsbrukad jordbruksmark, share farming), för att sprida de ekonomiska riskerna och för att locka fler unga till yrket.483 Gemensamt ägande kan enligt utredningen vara positivt för konkurrenskraften. Andelsjordbruk (community supported agriculture) är ett annat exempel på hur man kan sprida de ekonomiska riskerna. Det är en af- färsmodell som bygger på direktavtal mellan konsument och producent där producenten säkrar sin avsättning och får betalning i förskott av konsumenten, samtidigt som konsumenten får kontakt med odlare och insikt i hur maten pro- duceras.484

Lantbrukare har bildat kluster för att hjälpa varandra, t.ex. Piteås mjölk- kluster. De hjälper och sporrar varandra samtidigt som de har tillräckligt långt avstånd från varandra för att inte konkurrera ut varandra. Lokala samarbets- pooler i allmänhet är en faktor som minskar sårbarheten i primärproduktio- nen.485 Se även avsnitt 2.4.4 om andra klustersamarbeten.

Brandskyddsåtgärder

Brandskyddsåtgärder minskar sårbarheten vid en eventuell brand. I Mönsterås har några lantbrukare genomfört brandskyddsåtgärder. Ett lantbruksföretag har investerat i en buffertvattentank och i en brandbekämpningsmaskin. Lant- bruksföretaget har även planer på att köpa egen släckutrustning och bygga en ny infartsväg.486 En annan lantbrukare har en beredskapsplan i händelse av brand samt egna brandslangar.487

478Intervju med forskare vid SLU, 2019-11-29.

479Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

480Intervjuer med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-24–25.

481Skypeintervju med en lantbrukare i Krokom, 2020-03-27.

482SOU 2015:15.

483Intervju med tjänstemän vid Jordbruksverket, 2019-12-17.

484Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2018), Slutrapport. Andelsjordbruk – säkrad avsätt- ning för lokalproducerade livsmedel.

485Intervju med tjänstemän vid Jordbruksverket, 2019-12-17.

486Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-24.

487Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-26.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Stöld- och säkerhetsåtgärder mot intrång

De finns som tidigare nämnts avsnitt 2.2.11 en oro för djurrättsaktivister. För att minska oron och risken för intrång uppger några lantbrukare i fallstudierna att de har vidtagit eller planerar att vidta stöld- och säkerhetsåtgärder. En lant- brukare i Mönsterås har t.ex. satt upp kameraövervakning.488 På en gård i Eslöv har man minskat maskinstölderna genom investeringar i Smart DNA.489 En annan lantbrukare med djurhållning i Vara har satt upp staket och funderar på att göra fler inhägnader på grund av risken för angrepp från djurrättsakti- vister.490

2.4.6 Vad lantbrukare anser att staten bör göra

I detta avsnitt redogörs för vad lantbrukarna i fallstudierna har uppgett att sta- ten bör göra för att minska sårbarheten. Några förslag på vad staten bör göra återfinns även i tidigare avsnitt.

Ge långsiktiga spelregler

Flera lantbrukare i samtliga fallstudier lyfter att de vill ha långsiktiga spelreg- ler, t.ex. när det gäller stöd för investeringar i förnybar energi.491 En lantbru- kare i Eslöv anser att politiska beslut bör gälla i minst tio år.492

Förhandlingar om det nya landsbygdsprogrammet borde hållas i mycket god tid före genomförandet för att skapa långsiktiga förutsättningar, enligt en lantbrukare i Mönsterås.493

Staten borde även se till att ändrade krav och kostnader aviseras i god tid innan de införs, enligt en lantbrukare i Krokom. Exempelvis fattade Livsme- delsverket beslut om nya avgifter på kontroller i december 2019 som började gälla redan i januari 2020. Samma lantbrukare anser att politikerna behöver arbeta för att säkra EU-stöden och se till att besluten blir långsiktiga.494

Ge likvärdiga förutsättningar i alla län

Förutsättningarna och reglerna bör enligt en lantbrukare i Eslöv vara lika för alla län i Sverige. Samma lantbrukare anser att det bör vara samma ekono- miska förutsättningar i Sverige och Europa.495

Länsstyrelser i alla regioner borde enligt en lantbrukare i Mönsterås hantera frågor mer enhetligt. Det borde vara samma kriterier som gäller i alla län.

488Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

489Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-06. Smart DNA är en stöldskyddsmärkning med hjälp av vilken man kan identifiera t.ex. en traktor.

490Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-11.

491Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, Vara, Mönsterås och Krokom, 2020-02-05–06, 2020-

02-10–11, 2020-02-25–26 och 2020-03-25.

492Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-06.

493Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

494Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

495Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-06.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

Överflyttning av pengar mellan län borde också förenklas så att pengar inte fryser inne.496

En lantbrukare i Mönsterås anser att de övergripande villkoren borde vara samma som i närliggande länder. Det är t.ex. bättre villkor för biogas i Dan- mark.497

Utveckla livsmedelsproduktionen i Sverige samt bli mer precis

Det måste finnas en politisk vilja att bevara och utveckla livsmedelsproduk- tionen i Sverige, enligt några lantbrukare i Krokom.498

All åkermark i Sverige borde brukas och livsmedelsproduktionen i Sverige borde enligt en lantbrukare i Krokom lyftas upp som en samhällsviktig funk- tion.499 I mars 2020, under coronakrisen, förtydligade regeringen att livsme- delsförsörjning är samhällsviktigt och en prioriterad fråga.500

Staten skulle behöva bli mer precis i vad den vill, enligt andra lantbrukare i Krokom. När torkstödet delades ut var tanken med stödet otydlig. Stödet gjorde knappt någon skillnad. Många lantbrukare köpte dåligt importerat fo- der. I stället för att ge torkstöd hade staten kunnat köpa in och dela ut foder. Staten skulle ha haft större möjligheter att sätta press på importörerna och då kunnat köpa in foder av bättre kvalitet.501

Satsa på inhemska produkter och alternativa biobränslen

Lantbrukare i Eslöv och Vara anser att staten bör stödja inhemsk produktion av torktåliga grödor och likvärdiga alternativ till den importerade sojan, som t.ex. åkerbönor och lusern.502

Alternativa billiga drivmedel efterfrågas exempelvis av lantbrukare i Eslöv.503 En av lantbrukarna i Eslöv menar att om det alternativa bränslet HVO (hydrerade vegetabiliska oljor) hade lägre skatt och var billigare skulle fler använda det.504 I dagsläget finns det enligt en lantbrukare i Vara inte några incitament att köra på fossilfria bränslen som HVO och RME (rapeseed methyl ester, rapsmetylester), eftersom dieseln är för billig i förhållande till de fossil- fria bränslena.505 HVO är dessutom enligt en tidigare ordförande för LRF Jämtland svårt att få tag på eftersom en begränsad produktion prioriteras till miljöcertifierade företag.506

496Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

497Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-24. Se även SOU 2019:63, s. 53–54.

498Telefon- och Skypeintervjuer med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

499Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

500Näringsdepartementets webbplats, Information om livsmedelsförsörjningen i Sverige med anledning av det nya coronaviruset, 2020-03-13.

501Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

502Intervjuer med lantbrukare i Eslöv och Vara, 2020-02-04 och 2020-02-11.

503Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-05.

504Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-05.

505Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-10.

506E-post från tidigare ordförande för LRF Jämtland, 2020-10-05.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Den subventionerade dieseln bidrar enligt en forskare vid SLU inte till lång- siktig framgång, eftersom dieseln förr eller senare måste ersättas med andra drivmedel.507

Sänk avgifter och skatter

Några lantbrukare har framfört att de anser att staten borde sänka avgifter och skatter. Enligt LRF Västra Sverige bör avgifter och skatter reduceras i primär- produktionen för att svenska lantbrukare ska kunna konkurrera med lantbru- kare inom EU.508 En lantbrukare i Vara önskar en sänkning av reavinstskatten och gåvoskatten för att underlätta generationsskiften.509

En lantbrukare i Krokom anser att staten borde avskaffa dieselskatten.510

Öka marknadsandelen för svenskproducerad mat – ställ samma krav på importerad mat som i Sverige

Staten, kommuner och regioner borde enligt lantbrukare i Vara och Mönsterås handla utifrån de regler man har satt upp och kommit överens om i Sverige, dvs. ställa samma krav på importerade livsmedel som på svenskproduce- rade.511

Staten borde se till att offentlig verksamhet köper mer svenskt, enligt lant- brukare i Mönsterås och Krokom.512

En lantbrukare i Krokom anser att staten borde vara tuffare i förhandling- arna i EU och försvara det svenska lantbruket.513

Vidare anser en lantbrukare i Vara att staten borde få upp konsumenternas intresse för att köpa svenskproducerad mat.514 En lantbrukare i Mönsterås me- nar att information och kunskap om svenska livsmedels kvalitet borde spridas bättre, t.ex. genom marknadsföring av mervärdet av svenska produkter.515 Även i Landshypotek Banks senaste Lantbrukspanel516 framkommer att lant- brukarna vill ha mer stöd från samhällets aktörer. Konsumenternas ökade in- tresse för svenskproducerat välkomnas, men lantbrukarna anser att det behövs engagemang även från övriga aktörer som politiker lokalt och nationellt, kom- munala tjänstemän, ansvariga på restauranger och livsmedelsbutikskedjor. I panelen svarar åtta av tio att politikerna inte gör tillräckligt. Panelen anser även att stärkta förutsättningar på den svenska marknaden är viktigare än att satsa på export till andra länder. Vidare anser panelen att det borde införas regler

507Intervju med forskare vid SLU, 2019-11-11.

508Intervju med representant för LRF Västra Sverige, 2020-02-10.

509Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-11.

510Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24.

511Intervjuer med lantbrukare i Vara och Mönsterås, 2020-02-07, 2020-02-17 och 2020-02-

512Intervjuer med lantbrukare i Mönsterås och Krokom, 2020-02-26 och 2020-03-27.

513Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

514Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-11.

515Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-26.

516Landshypotek Banks Lantbrukspanel 1/2020, Bryr sig omgivningen om svensk matpro- duktion?

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

som ställer krav på kommuner att köpa in närproducerade livsmedel samt krav på restauranger att informera om ursprunget på den mat som serveras.517

Se över lagar och regler

Flera lantbrukare i fallstudierna har framfört synpunkter på lagar och regler. Flexibilitet i regelverket efterfrågas av några lantbrukare i Vara, t.ex. när det gäller tidpunkt för gödselspridning och möjligheterna att flytta stenar. Regel- verket bör enligt en av lantbrukarna ta hänsyn till lokala traditioner och förut- sättningar så att mångfalden bibehålls.518

En lantbrukare i Krokom anser att staten borde se över regelverk som är kontraproduktiva och motsägelsefulla.519

I Vara anser en lantbrukare att reglerna för att få ersättning från Klimatkli- vet borde ses över så att den går till det svenska lantbruket och svenska före- tag.520

Påföljden för brott mot tvärvillkoren behöver ses över, enligt en annan lant- brukare i Vara, som menar att ett misstag som rättas till blir mycket kostsamt för en lantbrukare.521

Ytterligare en annan lantbrukare i Vara anser att staten borde underlätta återföring av avloppsslam till åkermark.522

I Mönsterås anser en lantbrukare att staten borde se över möjligheterna att ändra regler och ge dispens vid en kris, t.ex. när det gäller slaktkycklingars maxvikt. Samma lantbrukare anser att staten borde inrätta förundersöknings- sekretess i ärenden som berör djurskyddslagen, för att inte animalieproducen- terna ska bli nedringda av journalister och djurrättsaktivister under ärendets handläggning.523

En annan lantbrukare i Mönsterås anser att äganderätten borde försvaras, då allmänheten i dag inte förstår riskerna med att obehöriga tar sig in på gården och i stallen.524

I Krokom anser en lantbrukare att staten borde förbjuda intrång på gårdarna och bli tuffare mot djurrättsaktivister.525

Åtgärder för att bevara åkermarken

Några lantbrukare i Eslöv lyfter att Sverige måste säkra den kvarvarande åker- marken.526 Åkermark är enligt en lantbrukare i Krokom globalt sett en brist-

517Jfr pågående regeringsuppdrag till Livsmedelsverket (N2019/02363/DL) som ska redovi- sas senast den 1 december 2020.

518E-post från lantbrukare i Vara, 2020-02-16.

519Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

520Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-11.

521Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-11.

522Telefonintervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-17.

523Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

524Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

525Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

526Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-05–06.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

vara och därför borde den prioriteras för produktion av livsmedel eller djurfo- der.527

Länsstyrelsen i Jämtlands län menar att det finns ett behov av att upprätt- hålla god kompetens inom varje länsstyrelse, annars riskerar avstyckningarna att fortsätta.528 Se även avsnitt 2.3.1.

Underlätta arrondering

Det finns enligt en lantbrukare i Mönsterås ett behov av laga skifte för att få skiftena mer samlade, effektivisera lantbruken och minska transporterna, dvs. arrondering. Skiftena är särskilt utspridda på Öland.529 En lantbrukare i Vara vill att staten ska ändra synsätt på vad som är ett litet fält. Lantbrukaren anser att man i ett internationellt perspektiv betraktar allt under 50 hektar som ett litet fält, i stället för de 1–2 hektar som länsstyrelserna anser är litet. Samman- slagning till större fält och igenläggning av odlingshinder för små fält bör där- för underlättas.530

Förändra villkoren och utvidga stöden

Många lantbrukare i fallstudierna vill förändra villkoren och stöden till lant- brukarna. Stöden borde enligt en lantbrukare i Krokom prioriteras till lantbru- kare som är aktiva.531 För miljötillstånd som innebär att en verksamhet måste påbörjas inom en viss tid och som i sin tur är beroende av handläggningen i andra frågor i ärendet bör den tid inom vilken verksamheten måste påbörjas förlängas om handläggningen av de andra frågorna drar ut på tiden, enligt en lantbrukare i Mönsterås.532 En lantbrukare i Vara anser att staten bör inrätta ett särskilt investeringsstöd för förbättrad dränering.533 I Mönsterås anser en lant- brukare att staten bör inrätta ett direkt stöd eller godkänna miljöstöd för inve- steringar i bevattningsanläggningar.534

Staten borde stödja unga lantbrukare mer, menar en lantbrukare i Krokom. EU:s stöd för unga lantbrukare är enligt honom inte tillräckligt.535 En annan lantbrukare i Krokom menar att EU:s gårdsstöd borde beräknas på en lägre detaljeringsgrad för arealen, med en i stället för två decimaler.536 EU-stöden borde enligt en lantbrukare i Mönsterås gå till klimatanpassningsåtgärder som investeringar i t.ex. stall, biogas och dammar.537

Tjänstemän vid Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att systemet med samma regelverk och bedömningar över ett land med så olika förutsättningar framför allt i nord-sydlig riktning är besvärande och att det inte gynnar mål-

527Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24.

528Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2020-03-24.

529Intervju med representant för LRF Sydost, 2020-02-24.

530Telefonintervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-17.

531Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24.

532Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

533Telefonintervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-17.

534Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-26.

535Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24.

536Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

537Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

sättningen med landsbygdsprogrammet och andra politiska beslut som livsme- delsstrategin.538

Kommunala tillsynsavgifter och de olika klassificeringarna bör ses över, enligt LRF i Västra Götaland. Några medlemmar som blivit omklassificerade har fått kraftigt höjda avgifter, t.ex. några kycklingproducenter.539

Övrigt

Fler uppdrag till myndigheter borde enligt Länsstyrelsen i Västra Götalands län handla om klimatförändringars påverkan på lantbruket i stort. Nu har det mesta handlat om torkan 2018, och sedan händer något annat. Samarbete och planering i vattenfrågan skulle också behöva utredas.540

En lantbrukare i Krokom anser att statliga lånegarantier borde införas. Ett sätt skulle kunna vara att staten ger Almi nya ägardirektiv för att de ska kunna bli en finansiär för lantbruket både vid kriser och ur ett nationellt säkerhets- perspektiv.541

I Vara anser en lantbrukare att staten borde se till att få in helhetsperspek- tivet i olika beslut, t.ex. i länsstyrelsens beslut om tillåtna mängder odlade fo- dergrödor.542

Staten borde enligt en lantbrukare i Vara se till att minska byråkratin och kraven på dokumentation för att få stöd för olika projekt och för att bli certifi- erad genom ökad samordning. Lantbrukare som behöver hjälp med pappers- arbete borde få möjlighet (ha råd) att anställa någon för detta.543

Rådgivningsorganen i Sverige borde enligt en lantbrukare i Mönsterås sam- ordnas för att få mer kraft. I Danmark är rådgivarna samlade i ett statligt or- gan.544

Livsmedelsstrategin borde enligt flera aktörer i fallstudierna i Vara och Mönsterås vara mer konkret med tydliga mål och tidsplaner för olika sek- torer.545 En lantbrukare i Krokom anser att staten borde omsätta livsmedels- strategin i handling.546

Staten borde enligt en lantbrukare i Krokom förbättra och förstärka vägnä- tet.547 Även några lantbrukare i Vara anser att staten bör underhålla och sköta vägarna.548

538Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2020-03-24.

539Intervju med representant för LRF Västra Götaland, 2020-02-10.

540Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2020-03-10.

541Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-27.

542Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-12.

543Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-26.

544Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-24.

545Intervjuer med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län och lantbrukare i Mönsterås, 2020-03-10 och 2020-02-25.

546Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

547Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24.

548Intervjuer med lantbrukare i Vara, 2020-02-07 och 2020-02-10.

2020/21:RFR7

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2.5 Kunskapen och beredskapen hos lantbrukare

I detta avsnitt besvaras frågan om hur kunskapen och beredskapen ser ut bland lantbrukare om framtida förhållanden, framför allt om klimatförändringar, och möjliga sårbarheter. Avsnittet behandlar lantbrukares kunskapsnivå och kun- skapsbehov och avslutas med beredskap. I fallstudierna har lantbrukarna också nämnt bristen på kunskap hos andra aktörer, som indirekt påverkar lantbru- karna. Därmed berörs även några av dessa iakttagelser.

Medvetenheten om klimatförändringar bland lantbrukare är i dag hög, enligt forskare vid FOI, och de flesta lantbrukare upplever själva klimatförändring- arna. Däremot är det ofta oklart för lantbrukaren vilka åtgärder som behöver vidtas.549 Även andra aktörer framhåller att lantbrukarna är väl medvetna om att klimatförändringen kommer att påverka deras lantbruk.550 Tjänstemän vid Länsstyrelsen i Jämtlands län menar att de flesta lantbrukare är väl medvetna om att det kommer att bli ändrade förutsättningar med stora variationer mellan åren.551

Enligt LRF har lantbrukarna god kunskap om hur de ska hantera normala variationer i vädret, men det är svårare för dem att behålla den kunskap de fått vid extrema vädersituationer och detta gäller särskilt när det går lång tid mellan dessa händelser. Före torkan 2018 var den senaste torkan 1992.552 Det är också mycket svårare för lantbrukare att anpassa sin verksamhet till situationer som händer sällan, enligt en ledamot av KSLA.553

Lantbrukarnas kunskap om anpassning till framtida förhållanden kopplar till regeringens satsning inom det strategiska området för att säkerställa pro- duktionsresurser i livsmedelsstrategin. Inom det strategiska området ska bl.a. satsningar göras för kunskapsspridning och kompetenslyft bland rådgivare, myndigheter och lantbrukare för bättre vattenhushållning och markbördighet och för att säkra jordbruksmarkens produktionsförmåga för ökad produktivi- tet.554

Forskning från Linköpings universitet visar att det finns stora kunskaps- luckor när det gäller de åtgärder som behöver vidtas för att anpassa jordbruket till framtida förhållanden, t.ex. vid ökad sommartorka eller markberedning på

549Intervju med forskare vid FOI, 2019-12-10.

550E-post från ledamot av KSLA, 2020-03-09, och intervjuer med forskare vid SLU och veterinär och laborator vid SVA, 2019-11-29 och 2020-04-27.

551Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2020-03-24.

552Intervju med näringslivspolitisk expert och förbundsjurist vid LRF, 2019-12-03.

553E-post från ledamot av KSLA, 2020-03-09.

554Näringsdepartementet (2017), En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

våren.555 Förutom att behöva anpassa sig till ett förändrat klimat betonar fors- kare vid SLU i en rapport att lantbrukare har en rad andra faktorer att förhålla sig till såsom marknadsförhållanden, tillgänglig teknik, förändring av regel- verk och ekonomiska styrmedel genom politiska beslut.556 Några aktörer upp- ger att den ekonomiska situationen med låg lönsamhet är en bidragande orsak till att kunskapen om vilka åtgärder som bör vidtas inte tas till vara.557 Även Europeiska miljöbyrån skriver i en rapport att anpassning på gårdsnivå i Europa i många fall generellt sett inte har ägt rum på grund av bl.a. bristande resurser för investeringar och kunskap om klimatanpassning.558

Forskare framhåller att den vetenskapliga kunskapsbasen om klimatanpass- ning har haft en liten inverkan på anpassningsåtgärder, dvs. planering, policy- utveckling och genomförande. För att klimatanpassningsåtgärder ska vara till- lämpbara behöver forskningen inriktas mer på lantbrukaren på gårdsnivå.559

2.5.1 Kunskapsnivå

Lantbrukare är generellt duktiga på och vana vid att anpassa sig efter föränd- ringar, och svenska lantbrukare räknas till de mest utbildade och insatta i värl- den.560 Samtidigt är lantbrukarkåren inte en homogen grupp och därmed skiljer sig kunskapsnivån åt hos lantbrukarna. Det finns en spännvidd från de som gick lantbruksskola på 60-talet och som fört över sin kunskap till nästa gene- ration till de som letar upp och läser amerikanska forskningsartiklar.561 En växtodlingsrådgivare noterar att speciellt de yngre lantbrukarna läser mycket rapporter och lär sig om den senaste tekniken på digitala medier som Youtube, t.ex. precisionsodling och hur man kan variera insatsen i fält.562

När det gäller kunskapen om klimatförändringarnas effekter på lantbruket är den generellt god hos lantbrukarna, enligt tjänstemän vid LRF och Länssty- relsen i Västra Götalands län, eftersom lantbrukarna själva ”står mitt i prakti- ken”, dvs. arbetar i ett klimat som har förändrats. De har stor förståelse för variationer i vädret i förhållande till sitt lantbruk. De flesta lantbrukare har vuxit upp i regionen och märkt exempelvis att vårbruket börjar tidigare.563 En- ligt en lantbrukare i Eslöv finns det många tillgängliga utbildningar inom bran- schen.564

555Wiréhn. L. (2018), Climate vulnerability assessment methodology: Agriculture under cli- mate change in the Nordic region.

556SLU Future Food Reports (2019), Jordbrukets klimatanpassning, del 9.

557Exempelvis intervjuer med veterinär och laborator vid SVA, forskare vid SLU och Lant- männen, 2020-04-27, 2019-11-29 och 2020-02-28.

558Europeiska miljöbyrån (2019), Climate change adaptation in the agriculture sector in Europe.

559Käyhkö, Janina (2019) och Klein, Richard J.T. och Juhola, Sirkku (2014).

560Intervjuer med forskare vid SLU, 2012-12-02, och Skypeintervju med veterinär och labo- rator vid SVA, 2020-04-27.

561Skypeintervjuer med tidigare ordförande för LRF Jämtland, 2020-03-26.

562Skypeintervju med växtodlingsrådgivare vid HIR Skåne AB, 2020-04-27.

563Intervjuer med representanter för LRF Västra Sverige och tjänstemän vid Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2020-02-10 och 2020-03-10.

564Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-06.

2020/21:RFR7

100

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

I och med att förutsättningarna ständigt ändras måste lantbrukarna hela ti- den hänga med och förnya sina kunskaper, enligt forskare vid SLU.565 En lant- brukare i Vara menar att han följer väderleksrapporterna för sin planering och använder kunskaper som bygger på tidigare erfarenheter. Exempelvis har han på senare år observerat att han har kortare tid på sig att höstså, framför allt höstraps.566

En forskare vid SLU framhåller att kunskapsnivån skiljer sig beroende på vilken kunskap som är i fokus. De äldre lantbrukarna, dvs. över pensionsål- dern, är generellt de mest biologiskt kunniga. De yngre lantbrukarna är i större utsträckning entreprenörer och har mer fokus på ekonomi.567

Kunskapsutbyte i olika nätverk och kluster

En avhandling från Högskolan i Halmstad visar att dagens lantbrukare i Sve- rige är både välutbildade och välinformerade, och de har stora nätverk både nationellt och internationellt.568 Även i fallstudierna framkommer att många lantbrukare håller sig uppdaterade och utvecklar sin kompetens genom att dela erfarenheter med grannar, inom föreningar och branschorganisationer och på sociala medier.569 Flera lantbrukare i Krokom och Vara menar att det är viktigt att samarbeta och dela med sig av kunskap till andra lantbrukare i Sverige och i andra länder. De har t.ex. god kontakt med tidigare kurskamrater från SLU som kan hjälpa varandra att hitta lösningar på olika utmaningar.570 En lantbru- kare i Vara menar att deltagande i nätverk som lantbruksklubbar ger energi och minskar sårbarheten vid en kris.571 Även erfarenhetsutbyten sker genom exempelvis resor till mässor i andra länder, som en lantbrukare i Krokom an- ordnat. Resorna har gett insikt om hur lantbrukare gör i andra länder.572

En lantbrukare i Eslöv hämtar inspiration från Tyskland, från de regioner som har haft samma klimat som Sverige och diskuterar även med irländska lantbrukare bl.a. hur olika EU-länder tolkar jordbruksstöden.573 En lantbrukare i Mönsterås har även bra kunskapsutbyte med avelsföretag för småkyckling och nederländska företag.574

Utöver sociala nätverk utbyter lantbrukare också kunskap med olika ut- vecklingscentrum för de gröna näringarna. Exempelvis är en lantbrukare i Mönsterås medlem i Krinova, som är en mötesplats för människor, företag och

565Intervju med forskare vid SLU, 2019-12-02.

566Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-11.

567Intervju med forskare vid SLU, 2019-11-11.

568Cederholm Björklund, Jennie. (2020), Value creation for sustainable rural development

– perspectives of entrepreneurship in agriculture.

569Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, Vara, Mönsterås och Krokom, 2020-02-04, 2020-02- 06, 2020-02-12, 2020-02-17, 2020-02-24–26 och 2020-03-24–25.

570Intervjuer med lantbrukare i Vara och Mönsterås 2020-02-17 och 2020-02-25.

571Telefonintervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-17.

572Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-27.

573Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-05.

574Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-24.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

idéer i Kristianstad.575 Vreta Kluster i Östergötland är ett annat exempel som sprider kunskap och samlar företag i de gröna näringarna.576

Utbildningar inom Greppa Näringen577 har enligt LRF Riks och Jordbruks- verket ökat lantbrukarnas kunskap om bl.a. hur man optimerar hanteringen av växtnäring, dvs. hur man använder gödsel vid rätt tidpunkt för att få bäst re- sultat.578

2.5.2 Kunskapsbehov

Lantbrukarnas kunskapsnivå är som tidigare nämnts generellt god, men många lantbrukare vill och tycker att det är bra att lära sig mer.579 Exempelvis menar en lantbrukare i Eslöv att det kan behövas mer kunskap om hur vädret kommer att ställa nya krav på byggnader.580 Mer än hälften av lantbrukarna i Lantbruks- barometerns januarimätning 2020 (54 procent) svarar att de skulle vilja lära sig mer om hur framtida klimatförändringar kommer att påverka deras lantbruk.

Diagram 17 Lantbrukares vilja att lära sig mer om hur framtida klimatför- ändringar påverkar deras lantbruk

Svaret på frågan: Skulle du vilja lära dig mer om hur framtida klimatförändringar påver- kar ditt lantbruk?

Källa: Lantbruksbarometerns januarimätning 2020.

575Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-24.

576Intervju med en forskare vid Linköpings universitet, 2019-11-15. Se även http://www.vre- takluster.se.

577Greppa Näringen är ett projekt inom lantbruket för miljö och klimat som drivs i samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna samt ett stort antal företag i lantbruks- branschen.

578Intervjuer med näringslivspolitisk expert och förbundsjurist vid LRF, 2019-12-03, och med tjänstemän vid Jordbruksverket, 2019-12-17.

579Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, Vara och Krokom, 2020-02-05, 2020-02-10, 2020-02-

12och 2020-03-24.

580Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-04.

2020/21:RFR7

101

2020/21:RFR7

102

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Tillgängliga utbildningar efterfrågas

Vilken kunskap som ska läras ut och av vem har diskuterats i fallstudierna. Lantbrukare i Krokom efterfrågar kompetenta personer som kan sprida in- formation och undervisa. Någon trovärdig instans skulle behöva utveckla stra- tegier för vad som är lämpligt i Jämtlands län.581

Exempelvis framhåller några lantbrukare att det finns en risk att utbildning- arna läggs på för låg nivå, vilket minskar intresset bland lantbrukarna, om de hålls av myndigheter som t.ex. länsstyrelsen.582 En lantbrukare i Krokom me- nar att man i stället borde se till lantbrukarnas uppfinningsrikedom och förlita sig mer på att lantbrukarna själva kommer att hitta lösningar om de får möj- ligheten, bl.a. genom att man ger lantbruksbranschen resurser att sköta utbild- ningen.583 Samtidigt finns det andra lantbrukare som menar att fortbildningar som hålls av länsstyrelsen, LRF och Hushållningssällskapet är relativt bra och att det är positivt med myndighetsinitiativ som t.ex. att Länsstyrelsen i Kalmar län ordnar en dag för att lyfta framtidens lantbruk i länet.584 SLU Grogrund kan öka kunskapen hos lantbrukarna.585

Enligt en lantbrukare i Krokom som tidigare varit ordförande i LRF Jämt- land skulle det behövas utbildning för lantbrukare om hur man kan bli mer robust i sin verksamhet för att klara förändrade väderförhållanden. Vidare be- tonar lantbrukaren att webbaserade utbildningar skulle kunna underlätta för lantbrukaren att ta till sig information när det finns tid till det. Som lantbrukare måste man också orka ta in ny kunskap. Många lantbrukare har i dag svårt att ta sig till utbildningar och studiecirklar.586 Mer kunskap om sambanden bakom väderförändringarna och mer prognoser om vart vi är på väg vore intressant, enligt en lantbrukare i Eslöv.587

En lantbrukare i Vara framhåller att det t.ex. skulle vara bra att lära sig mer om hur man ska tackla det växande problemet med invasiva arter.588

För att ny kunskap ska kunna nå ut så snabbt som möjligt till lantbrukare menar en forskare vid SLU att det skulle kunna anordnas fortbildningskurser för lantbruksföretag tillsammans med näringslivs- och branschorganisatio- ner.589

Behov av kompetens inom dikning och dränering

Det finns enligt LRF Skåne ett behov av att stärka kompetensen inom dikning och dränering.590 Länsstyrelsen i Jämtlands län bedömer också att kunskapen om hur man förbättrar dräneringen på åkermarken behöver öka bland

581Skypeintervju med tidigare ordförande för LRF Jämtland, 2020-03-26.

582Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-27.

583Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-27.

584Intervjuer med lantbrukare i Mönsterås och Krokom, 2020-02-26 och 2020-03-25.

585Intervju med forskare vid SLU, 2019-11-29.

586Skypeintervju med tidigare ordförande för LRF Jämtland, 2020-03-26.

587Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-06.

588Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-12.

589Intervju med forskare vid SLU, 2019-12-02.

590Intervju med representant för LRF Skåne, 2020-02-04.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

lantbrukarna, när det gäller juridiken kring markavvattning, men också prak- tisk kunskap om underhåll av täckdikning och diken, samt nytäckdikning.591

På SLU finns ingen ingenjörsutbildning i vattenhushållning. Ett utbild- ningsblock (eventuellt som fortbildning) i vattenhantering för jordbruket med både bevattnings- och dräneringsteknik skulle behövas för att möta kunskaps- behoven hos handläggare, rådgivare etc., enligt en forskare vid SLU.592 Det finns dock nya rådgivningsmoduler inom Greppa Näringen593 som handlar om dränering och underhåll av diken. Enligt Länsstyrelsen i Skåne finns det ett växande intresse för dessa moduler.594 Vidare menar länsstyrelsen att lantbru- karna även behöver se till sin gård ur ett större perspektiv med de avrinnings- områden den ingår i för att hantera sitt vattenbehov. Se även avsnitt 2.2.3.

En forskare vid SLU lyfter fram att kunskapen om behovet av långsiktiga klimatanpassade investeringar behöver spridas. Det är knappt någon som gör långsiktiga investeringar på mer än 15–20 års sikt.595

Tillgång till rätt kunskap

Rätt kunskap och kunskap om krisberedskap borde vara tillgänglig och spri- das, enligt flera lantbrukare i fallstudierna. En lantbrukare i Vara betonar vik- ten av att ha tillgång till rätt underlag för att inte kunskap som ger en förenklad bild ska spridas.596 En lantbrukare i Mönsterås är osäker på vilken klimatan- passningsforskning hon ska arbeta efter. Vidare menar hon att det behöver spridas kunskap om krisberedskap och om produktionsgrenarnas olika behov. Skulle det t.ex. bli brist på bränsle måste slaktbilar till kycklingproduktionen prioriteras om kycklingarna inte ska fara illa. Detta kräver kunskap om lant- brukets förutsättningar hos myndigheterna.597

Mer undervisning om lantbruksföretagande

I fallstudierna framkommer behovet av mer kunskap om företagande hos lant- brukare. LRF har bl.a. arbetat för att stärka synsättet om lantbrukare som fö- retagare inom näringslivet. Numera är lantbrukaren tvungen att förhandla och prissäkra sina varor och anpassa sig till EU:s kontrollsystem och prissväng- ningar på den internationella marknaden, förklarar en representant för LRF Skåne. Tidigare arbetade lantbrukare mer som leverantörer.598 Några lantbru- kare i Krokom och i Eslöv menar att detta kräver kunskap och förmåga att bl.a. förhandla upp priserna och minska kostnaderna. Om fler lantbrukare agerade mer som företagare skulle lantbrukarna få mer betalt för sina produkter, enligt lantbrukaren i Eslöv.599 På en gård i Eslöv har man arbetat för att få ett gott

591Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2020-03-24.

592Intervju med forskare vid SLU, 2019-12-02.

593Se förklaring i not 577 ovan.

594Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen Skåne län, 2020-03-18.

595Intervju med forskare vid SLU, 2019-12-02

596Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-12.

597Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

598Intervju med representant för LRF Skåne, 2020-02-04.

599Intervjuer med lantbrukare i Eslöv och Krokom, 2020-02-05 och 2020-03-25.

103

2020/21:RFR7

104

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

företagande och menar att lantbruksgymnasierna borde undervisa i hur man driver ett lantbruksföretag och hur man blir en bra företagare.600

Det efterfrågas även mer utbildning i ledarskap.601 Gårdar med fler an- ställda, däribland nyanlända, ställer extra krav på lantbrukaren när det gäller arbetsledning osv.602

Mer forskning om klimatförändringars påverkan behövs

En forskare vid Linköpings universitet framhåller att det inte finns tillräckligt med forskning om jordbrukets klimatanpassning och Sveriges klimatanpass- ningskapacitet. Det finns ett behov av att koppla jordbruksproduktionsforsk- ning till klimatanpassning och klimatanpassningsstrategier.603 Den forskning om klimatanpassning som finns behöver även tillämpas bättre i praktiken.604 Nu har nya forskningsprojekt startat. Formas finansierar bl.a. ett treårigt pro- jekt om stärkt resiliens i svensk matproduktion vid ökad risk för extremt vä- der.605

En växtodlingsrådgivare lyfter att det än så länge finns begränsat med forskning om torktåliga grödor.606 Några lantbrukare efterfrågar forskning om vilken potential det finns för nya grödor i ett förändrat klimat men också mer forskning om förädling och innovation som minskar sårbarheten i större ut- sträckning.607 En växtodlare i Vara menar att man eventuellt skulle man kunna gå över till andra grödor, såsom majs eller spannmålsgrödor som durra, som odlas i varmare länder.608

Expertkunskap kan hyras in

I fallstudierna lyfter några lantbrukare vikten av att i företaget satsa på det som man själv tycker är roligt och är duktig på. På så vis kan man bygga upp en lönsamhet som i sin tur möjliggör att hyra in den expertis och kunskap som man själv inte besitter.609 En lantbrukare menar att det kräver mycket kunskap för att kunna leva av jorden och naturen och att en förutsättning är att hela tiden kunna ligga i framkant. Men man kan samtidigt inte vara bäst på allt. En lantbrukare i Mönsterås hyr t.ex. in expertis när den behövs.610

2.5.3 Livsmedelsberedskap

Livsmedelsberedskap som politisk målsättning har fått större betydelse i och med uppbyggnaden av ett nytt civilt försvar på central, regional och lokal

600Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-06.

601Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, Vara och Krokom, 2020-02-06, 2020-02-10 och 2020-

03-27.

602Intervjuer med lantbrukare i Vara 2020-02-10.

603Intervju med forskare vid Linköpings universitet, 2019-11-15.

604SLU Future Food Reports (2019), Jordbrukets klimatanpassning.

605Intervju med forskare vid SLU, 2019-12-02.

606Skypeintervju med växtodlingsrådgivare vid HIR Skåne AB, 2020-04-27.

607Intervjuer med lantbrukare i Vara och Krokom, 2020-02-10 och 2020-03-25.

608Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-10.

609Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-26.

610Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

nivå.611 Försvarsberedningens rapport Motståndskraft – inriktningen av total- försvaret och utformningen av det civila försvaret612 lyfter också fram en ökad beredskap inom livsmedelsförsörjningen som en del av svensk försvarsbered- skap. Enligt tjänstemän vid Jordbruksverket handlar beredskap mycket om vilka verksamheter och vilken import som ska prioriteras i händelse av kris.613

Enligt en SLU-rapport om jordbrukets klimatanpassning614 krävs såväl kortsiktig beredskap för akuta situationer kopplade till ett förändrat klimat som långsiktiga satsningar på nya strategier och ny kunskap för att säkra livsme- delsförsörjningen.

Att öka beredskapen på gårdsnivå innebär ofta dyra investeringar i lagrings- kapacitet, bevattningsanläggningar m.m. Enligt en ledamot av KSLA är fram- tidstro hos lantbrukarna och ekonomisk bärkraft avgörande faktorer för lång- siktiga investeringar och för att därigenom kunna ha beredskap.615

Enligt Landshypotek Bank är det oftast de duktiga lantbruksföretagarna som har god beredskap i och med att de vågar investera löpande i nödvändiga åtgärder på längre sikt, trots att det är svårt att klara sig ekonomiskt i en kortare tidshorisont.616

Beredskapen hos djurhållare

Extremväder som orsakar t.ex. torka och översvämningar ställer ökade krav på beredskap inom djurhållningen. Vid bränder eller torka kan djur snabbt be- höva förflyttas och nya marker för bete behöva tas i bruk. Beredskapsplaner vid extremväder kan därmed vara ett sätt att öka beredskapen.617 En tjänsteman vid LRF Riks menar att lantbrukarna skulle behöva använda mer mark till att odla foder för att säkra tillgången vid sämre väderhållanden.618

Beredskapen mot smittorisker betraktar tjänstemän vid Lantmännen som god inom animalieproduktionen.619 En kyckling- och en äggproducent i Möns- terås nämner att de har egna beredskapsplaner i händelse av kris och då fram- för allt för hantering av en eventuell smitta.620

Erfarenhet ger beredskap – men den är kortsiktig om det händer för sällan

Som beskrivits i avsnitt 2.3 och 2.5 är lantbrukare ofta mer reaktiva än proak- tiva. Ur ett beredskapsperspektiv innebär det att kunskapen om krisberedskap ökar i fråga om den händelse man själv blivit drabbad av. Exempelvis i syd- östra Sverige var det utöver sommaren 2018 torra somrar även 2016 och 2017.

611Dir. 2018:79 Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar.

612Ds 2017:66.

613Intervju med tjänstemän vid Jordbruksverket, 2019-12-17.

614SLU Future Food Reports (2019), Jordbrukets klimatanpassning.

615E-post från ledamot av KSLA, 2020-03-09.

616Telefonintervju med tjänstemän vid Landshypotek Bank, 2020-05-06.

617SLU Future Food Reports (2019), Jordbrukets klimatanpassning.

618Intervju med näringslivspolitisk expert och förbundsjurist vid LRF, 2019-12-03.

619Intervju med Lantmännen, 2020-02-28.

620Intervjuer med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-24–25.

105

2020/21:RFR7

106

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Detta har lett till att lantbrukare i regionen skaffat sig kunskap om vad de kan göra under torrperioder, främst kopplat till att förse djuren med vatten.621

Lantbrukarna är vana vid väderväxlingar och att lösa problem, som tidigare nämnts. Däremot är det få lantbrukare som skaffar förbereder sig för händelser som inträffar sällan eller nästan aldrig, och kunskapen faller lätt i glömska om en kris inte upprepas under flera år.622 Det kan även vara svårt att motivera kostsamma åtgärder mot t.ex. torka när det kan gå långt mellan svåra torkår.623 En forskare vid SLU menar att detta hindrar den långsiktiga beredskapen.624

Torkan 2018 har satt djupa spår hos lantbrukarna

I samtliga fallstudier framkommer att lantbrukarna påverkades svårt av torkan 2018. Medvetenheten och kunskapen om vad torra somrar för med sig har ökat och sitter nu djupt hos lantbrukarna.625 Tjänstemän vid Länsstyrelsen i Skåne beskriver torkan 2018 bl.a. som en väckarklocka för många, från högsta läns- ledningsnivå till den enskilda lantbrukaren.626 En lantbrukare i Eslöv och Länsstyrelsen i Kalmar län nämner att få lantbrukare skulle klara två svåra torkår i rad.627 Blir det ett lika torrt år i närtid riskerar flera lantbruk att behöva läggas ned och det hotar inte bara livsmedelsproduktionen utan också betes- marken, enligt tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län.628 En tjänsteman vid Lantmännen menar att torkan 2018 har lett till generellt bättre beredskap och att det finns ett kollektivt medvetande hos lantbrukarna.629 Vattenåtgärder som dränering, dammar och bevattningsanläggningar, som blivit vanligare efter torkan, har enligt LRF Riks ökat beredskapen.630 Exempelvis är det fler lant- bruksföretag i östra och södra Sverige som har investerat i bevattningsutrust- ning.631 Många lantbrukare har också ökat sin beredskap genom att inte säkra upp för mycket av försäljningen av skörden i försäljningsavtal.632 En lantbru- kare i Krokom sparar mer rundbalar och avvaktar med att sälja tills han vet hur det kommer att bli med vädret och skörden.633

Fler lantbrukare har enligt Landshypotek Bank förberett sig för situationer med både för mycket och för lite vatten.634

621Intervju med beredskapsansvarig på LRF, 2020-01-20.

622Intervjuer med beredskapsansvarig på LRF och tjänsteman vid Livsmedelsverket, 2020-

01-20 och 2019-12-18.

623Skypeintervju med växtodlingsrådgivare vid HIR Skåne AB, 2020-04-27.

624Intervju med forskare vid SLU, 2019-11-11.

625Intervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län, 2020-02-24.

626Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Skåne, 2020-03-18.

627Intervjuer med lantbrukare i Eslöv och tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län, 2020-

02-06 och 2020-02-24.

628Intervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län, 2020-02-24.

629Intervju med Lantmännen, 2020-02-28.

630Intervju med näringslivspolitisk expert och förbundsjurist vid LRF, 2019-12-03.

631Intervju med forskare vid SLU, 2019-12-02.

632Skypeintervju med växtodlingsrådgivare vid HIR Skåne AB, 2020-04-27.

633Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-26.

634Telefonintervju med tjänstemän vid Landshypotek Bank, 2020-05-06.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

Samverkan mellan lantbrukare och myndigheter ökar beredskapen

Extrema väderhändelser som översvämningar, torka och bränder inträffar på olika ställen vid olika tidpunkter, vilket gör att de är svåra att förutse. Riskerna skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige, vilket betyder att beredskapen hos lantbrukarna behöver se olika ut, menar forskare vid FOI.635 De olika förut- sättningarna i landet bygger upp olika erfarenheter som är värdefulla att sprida och det finns behov av att dela kunskap mellan regionerna. Detta framhåller en tidigare ordförande för LRF Jämtland som menar att många av de problem som kommer att drabba Jämtland har lantbrukare i andra delar av Sverige re- dan haft.636 En kycklingproducent i fallstudierna i Mönsterås tar bränderna i Västmanland som ett exempel och menar att erfarenheten från dessa bränder har byggt upp ny kunskap som är viktig för andra lantbrukare och regioner att ta del av. Skulle det uppstå en krissituation där t.ex. gården börjar brinna be- höver man ha vetskap innan om när man kan avliva djuren.637

Samarbeten mellan olika lantbrukare är viktiga för att öka beredskapen hos lantbrukare enligt LRF Riks.638

För att öka beredskapen skriver LRF i sin rapport om ökad försörjnings- trygghet639 att man behöver kartlägga och säkerställa lantbrukets behov av in- satsvaror och lättnader i lagstiftning som kan tillämpas vid kris. Det skulle kunna göras med beredskapsplaner framtagna av länsstyrelserna enligt en lant- brukare i Mönsterås. Kommunikationen mellan länsstyrelsen och producen- terna har varit bra, men den kan bli ännu tydligare. Specifikt skulle lantbru- karna behöva veta om de blir prioriterade och hur vid en kris som en kraftig översvämning för att säkerställa livsmedelsförsörjningen.640 Tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län framhåller att samverkan mellan länsstyrelserna, LRF och andra intressenter som verkar inom lantbrukets näringar har blivit bättre.641

En iakttagelse från en lantbrukare i Mönsterås är att kompetensen om lant- brukarnas förutsättningar varierar bland anställda på länsstyrelsen, i kommu- nerna och på Jordbruksverket. Hon menar att staten aktivt borde arbeta för att bevara kunskapen och kompetensen hos myndigheter för att öka förståelsen för lantbrukarnas behov.642 För att stärka beredskapen anser LRF att Jord- bruksverket bör tilldelas helhetsansvaret för den samordnade planeringen av primärproduktionens beredskap i Sverige.643

635Intervju med forskare vid FOI, 2019-12-10.

636Skypeintervju med tidigare ordförande för LRF Jämtland, 2020-03-26.

637Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

638Intervju med näringslivspolitisk expert och förbundsjurist vid LRF, 2019-12-03.

639LRF (2019), Ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel – LRF:s syn på frågan om försörjningstrygghet avseende primärproduktion av livsmedel.

640Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

641Intervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län, 2020-02-24.

642Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-25.

643LRF (2019), Ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel – LRF:s syn på frågan om försörjningstrygghet avseende primärproduktion av livsmedel.

107

2020/21:RFR7

108

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Andra initiativ som ökar beredskapen

I utvärderingen har det framkommit några exempel på initiativ som ökar kun- skapen om beredskap hos lantbrukarna, bl.a. LRF:s regionala samarbeten med andra aktörer. Ett exempel är en studiecirkel startad av Studieförbundet Vux- enskolan på uppdrag av LRF för att stärka krisberedskapen för bränder, över- svämningar och torka.644 Studiecirkeln syftar till att inventera resurser, disku- tera scenarier, bygga kontakter och skapa kommunikationsvägar mellan lant- brukare, räddningstjänst och aktörer för att öka säkerheten vid nästa katastrof.

LRF Jämtland initierade krisberedskapsprojektet LRF Overall efter tidigare kriser i landet som stormen Gudrun och bränderna i Västmanland. Projektet har inventerat vilka resurser och behov som finns i regionen och vad lantbru- karna i LRF:s lokalavdelningar kan bistå med till brandmän och kommunerna om det skulle bli extremväder.645 Lantbrukarna har bl.a. övat på evakuering av djur tillsammans med räddningstjänsten.646 Detta har skapat en gemenskap mellan lantbrukarna och god dialog med andra aktörer. Det har också bidragit med resurser till LRF och skapat en bättre krisberedskap. Projektet hade bety- delse för bekämpningen av skogsbränderna 2018.647

Ett projekt vid Lunds universitet studerar lantbrukares upplevelser av den svåra vädersituationen under sommaren och hösten 2018 för framtida forsk- ning och kunskapsuppbyggnad om beredskap.648

644Maskinringens webbplats: http://www.mrz.se/nyheter/enkel-vag-till-krisberedskap.

645Skypeintervjuer med lantbrukare och tidigare ordförande för LRF Jämtland samt tjänste- man vid LRF Mittnorrland, 2020-03-26.

646Reportage i Sveriges Radio P4, ”LRF vill se bättre samarbete vid skogsbränder”, 2018-

08-21. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=7023927.

647Skypeintervjuer med tidigare ordförande för LRF Jämtland och representant för LRF Mitt- norrland, 2020-03-26.

648http://proj.formas.se/detail.asp?arendeid=10267&x=250&y=20&sprak=1&redovisning=0.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

2.6 Goda exempel

Det här avsnittet besvarar frågan om det finns några goda exempel i landet som minskat sårbarheten för svensk primärproduktion. Frågan har ställts till lantbrukare, forskare och tjänstemän. I uppföljningen har vi fått in många ex- empel på drivande och kreativa lantbrukare som minskat lantbrukets sårbarhet. Nedan presenteras tre goda exempel från vardera kommunen eller länet i fall- studierna utan inbördes ordning. Därtill presenteras tre exempel från andra de- lar av Sverige. Fler goda exempel går även att ta del av i bilaga 3 och i tidigare delar av uppföljningen, se t.ex. avsnitt 2.5.2.

Det finns gott om goda exempel, bl.a. lantbrukare som driver olika verk- samheter, som samarbetar och som satsar på ny teknik.

2.6.1 Eslöv och Skåne

Två lantbruk i Remmarlöv med flera olika verksamheter

I Remmarlöv finns två exempel på lantbruk som bedriver flera olika verksam- heter. Det ena lantbruket driver vid sidan om sitt hönseri ett bryggeri. I det andra lantbruket driver man ett bed and breakfast och har inackordering av hästar i stallet vid sidan om växtodlingen. Båda uppger att de olika verksam- heterna medfört att riskerna har spridits och minskat sårbarheten i deras lant- bruk.649

Lantbrukare arbetar gemensamt med vattenvårdsåtgärder

Tullstorpsån är en ekonomisk förening med lantbrukare som gemensamt arbe- tar med vattenvårdsåtgärder i vattendraget Tullstorpsån, som rinner genom Skurups och Trelleborgs kommuner och mynnar ut i Östersjön. I dag ser för- eningen även över jordbrukets bevattningsbehov.650 Samarbetet har funnits se- dan 2009 och började med att några markägare längs ån ville anlägga våtmar- ker. Idén väcktes att arbeta med hela ån i stället för att sätta in enstaka åtgärder. Så småningom utvecklades samarbetet till ett vattenvårdsprojekt längs hela ån för att kunna lösa fler problem mer långsiktigt. Föreningens arbete ska bl.a. bidra till att minska övergödningen i Östersjön, hantera vattenbrist och vatten- överskott samt skapa en god ekologisk status. För primärproducenterna i om- rådet bidrar föreningens arbete till en vattenhantering som kan höja grundvat- tennivån och tillgodose jordbrukets produktionsökning i enlighet med livsme- delsstrategin.651

649Intervjuer med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-04 och 2020-02-06.

650Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen Skåne län, 2020-03-18.

651https://tullstorpsan.se/.

109

2020/21:RFR7

110

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Bondens skafferi – länken som får råvaror från skånska gårdar att hamna på matsedeln

Bondens skafferi är ett företag som köper upp livsmedel från gårdar i Skåne och levererar till kommuner och restauranger.652 Företaget startade 2009 som en länk mellan lokala livsmedelsproducenter och kunder i Skåne och riktar sig mot restauranger och delikatessbutiker. På senare år är en av de största kun- derna den offentliga sektorn med flera skånska kommuner. Bondens skafferi samarbetar med ett åttiotal livsmedelsproducenter i länet och underlättar för Skånes producenter att få avsättning för sina varor samtidigt som det blir en- klare för kunderna att handla lokalproducerade varor. Det bidrar till att stärka den regionala livsmedelsförsörjningen genom att skapa en relation till matens ursprung samtidigt som lokala och regionala mattraditioner bevaras och ut- vecklas. 653

2.6.2 Vara och Västra Götaland

Lantbruk med hög resiliens

Kullingsjö lantbruk i Vårgårda är enligt tjänstemän vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län ett exempel på lantbruk med hög resiliens. Bland annat har Kul- lingsjö skaffat en bevattningsanläggning i ett stenbrott för att säkra vatten till sin foderodling och de har byggt en egen biogasanläggning som tar hand om bioavfall från bl.a. en hundmatsfabrik.654 Gården deltog även som demonstra- tionsgård i projektet Förbättrat utnyttjande av regionalt odlat proteinfoder till svenska mjölkkor under perioden 2017–2019 för att öka kunskapen om möj- ligheter och lönsamhet med kraftfoder i gårdens egen regi.655 Nu har Kulling- sjö planer på att bygga om en lastmaskin till biogasdrift.656

Gödsling med rötslam förbättrar torktålighet och markstrukturen

Södergårdens lantbruk har ökat mullhalten i jorden genom att gödsla med ett godkänt rötslam från ett närliggande reningsverk. Tack vare den ökade mull- halten har de lätta jordarnas torkkänslighet minskat kraftigt och markstruk- turen har förbättrats på de tyngre jordarna. I och med att rötslammet redan har genomgått en nedbrytningsprocess blir de tillförda mullämnena mer stabila och ger en bestående effekt. Detta tillsammans med den förbättrade närings- statusen har enligt lantbrukaren gett en avkastningsökning om 10–20 procent per hektar, allt annat lika.657

652Intervju med representant för LRF Skåne, 2020-02-04.

653https://www.bondensskafferi.se/.

654Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2020-03-10.

655Växa och SLU (2019), Gårdsbeskrivning Kullingsjö Lantbruk, Vårgårda.

656https://www.atl.nu/lantbruk/han-vill-bygga-om-lastmaskinen-till-gasdrift/.

657Telefonintervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-17.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Nollrutor och skyddszoner har ökat odlingssäkerheten

På Brännegårds lantbruk har man använt s.k. nollrutor och skyddszoner658 för att öka odlingssäkerheten genom att skapa god tillgång till pollinerare samt optimerad näringstillförsel. Gården är pilotgård i organisationen Odling i ba- lans och deltar i projektet Samzon för att gynna pollinerande insekter.659 Samzon är ett projekt finansierat av EU:s jordbruksfond för landsbygdsut- veckling och syftet är att utveckla ett koncept för skyddszoner med många olika funktioner som att minimera risken för läckage av oönskade ämnen, gynna biologisk mångfald, gynna eller skydda mot vilt och gynna rekrea- tion.660

2.6.3 Mönsterås och Kalmar

Vinn-vinnlösningar kring Baggetorpsån

Tillsammans med Västerviks kommun har fem markägare i Gamleby samar- betat kring Baggetorpsån och genomfört åtgärder för att minska fosforläckage och andra näringsförluster genom att bevattna med bräckt vatten och fånga upp fosfor. Projektet har skapat synergieffekter där lantbrukarna har börjat dela på maskiner och spridit riskerna.661 Med hjälp av fosfordammar och våt- marksanläggningar har man fått en bättre dränering och näringsfördelning, vil- ket också inneburit bättre skördar. Efter fyra år har de lyckats minska fosfor- halterna med 75 procent. Även tidigare försumpade betesmarker har blivit torrare, vilket har förbättrat hälsan hos de betande djuren då smittspridning av parasitburna sjukdomar har minskat, eftersom parasiterna trivs i fuktiga mar- ker. Projektet har visat hur åtgärderna har förbättrat miljön samtidigt som det har skapat ekonomisk vinst för lantbruksföretagen.662

Avsaltningsanläggningar på Öland minskar sårbarheten

På Öland har man minskat sårbarheten för eventuella torkperioder genom att bygga avsaltningsanläggningar. I Borgholms kommun investerade Borgholm Energi i en avsaltningsanläggning 2016. En ny avsaltningsanläggning anlades även i Mörbylånga på södra Öland och driftssattes 2019.663 Avsaltningsan- läggningarna minskar sårbarheten när det gäller dricksvatten till djur (och människor).664

658Nollrutor och skyddszoner är mark där varken gödsel eller växtskyddsmedel får användas.

659Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-12.

660https://www.odlingibalans.com/projekt/samzon-37709980.

661Intervju med representanter för LRF Sydost, 2020-02-24.

662Artikel 4 i LRF:s artikelserie Problemet med fosfor i jordbruket – övergödning av Öster- sjön, ”Win-win, det är ledordet för de åtgärder som gjorts runt Baggetorpsån”, 2018-07-03, https://www.smhi.se/klimat/klimatanpassa-samhallet/exempel-pa-klimatanpassning/mins- kad-oversvamningsrisk-med-vatmarker-hackenstad-gard-fordjupning-1.116013, https://vimmerbytidning.se/nyheter/vastervik/vastervik-overlagsen-etta-i-landet- om6285379.aspx.

663https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/nytt-vattenverk-ska-sakra-vattnet-i- morbylanga, 2019-06-05.

664Intervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län, 2020-02-24.

2020/21:RFR7

111

2020/21:RFR7

112

2UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

Falkprojektet – en lokal biogasanläggning

Falkprojektet665 är en satsning där ett tjugotal lantbrukare på norra Öland har gått samman för att starta en lokal biogasanläggning. Anläggningen ska genom en pumpledning ta emot lantbrukens gödsel och göra den till flytande biogas. Namnet kommer från de fyra bygder som ingår i projektet: Föra, Alböke, Löt och Köping. I dessa bygder ligger gårdarna så nära varandra att gödsel och biogas kan pumpas i rör mellan anläggning och lantbruk. Målet är att kunna lägga en stamledning som ska pumpa gödsel till och från gårdarna för att slippa transporterna med lastbil. I stället kan gödseln pumpas genom ledningen direkt från gården till biogasanläggningen och efter att den har blivit rötad kan den pumpas tillbaka gården. På norra Öland är djurhållningen koncentrerad och det produceras stora mängder gödsel. Det krävs mycket lastbilar för att ta hand om den samtidigt som man inte vill få ut mer fosfor på åkrarna. Med hjälp av projektet ska gödseln inte behöva transporteras på vägarna, och det är samti- digt ett bra sätt att få bort fosforn och få tillbaka flytande gödsel till åkrarna, som är mycket lättare för växten att ta upp.

2.6.4 Krokom och Jämtland

Eldrimner – bevarar och utvecklar kunskap om mathantverk

Eldrimner666 är ett nationellt resurscentrum för mathantverk och bidrar med kunskap om förädling och utrustning. Centrumet är enligt LRF Mittnorrland ett gott exempel på initiativ som minskar sårbarheten i primärproduktionen. Eldrimner har lett till ett ökat antal småskaliga slakterier och mejerier (och hade under uppstarten ett mobilt mejeri som lantbrukarna kunde utnyttja).667

Slåtte Naturbeteskött

Slåtte Naturbeteskött har satsat på ekologisk produktion med ett eget slakteri och försäljning av köttlådor. Gården är även SMAK-certifierad. Gården är en- ligt lantbrukaren lättskött, vilket gör det möjligt för folk att hjälpa till vid be- hov. Gården har också bra samarbeten med livsmedelshandeln.668 Det egna slakteriet gör gården mindre sårbar för slaktköer och framtida nedlagda slak- terier.

Samordning och informationsutbyte inom länet

Under torkan 2018 började Länsstyrelsen i Jämtlands län kalla företrädare för länets organisationer till Skypemöten för att skapa en gemensam lägesbild. Detta arbetssätt var lyckat och har permanentats, och intensifieras vid behov (t.ex. under coronakrisen). Minnesanteckningarna från dessa möten publiceras på länsstyrelsens webbsida Lägesbild i länets lantbruk. Utöver detta har

665https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=7400015.

666https://www.eldrimner.com/.

667Skypeintervju med representant för LRF Mittnorrland, 2020-03-26.

668Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

2 UPPFÖLJNING AV LANTBRUKETS SÅRBARHET

2020/21:RFR7

Länsstyrelsen i Jämtlands län anordnat gemensamma lokala träffar för lant- brukare, representanter för försäkringsbranschen och LRF för att resonera kring klimatrelaterade risker och sårbarheter inom skogs- och jordbruket och om hur man i ett tidigt skede kan börja arbeta skadeförebyggande.669

2.6.5 Övriga Sverige

Energifabriken i Linköping

Energifabriken670 i Linköping är ett gott exempel på användning av biodiesel från bl.a. raps. Tanken var att energifabriken skulle bli självförsörjande på bio- drivmedel från gårdens egen raps, men det gick inte att få en positiv kalkyl på investeringen och det visade sig dessutom svårt att få tag på svensktillverkat biodrivmedel, så i stället importeras biodrivmedel från Finland. Energifabri- ken är helt fossilfri, driver alla sina maskiner med fossilfria bränslen och tar bara emot transporter som drivs med fossilfritt bränsle.671 Energifabriken utgår från den s.k. Östgötamodellen,672 som beskriver hur fossila bränslen i ett jord- bruksföretag kan ersättas med förnybara källor. Modellen bygger på erfaren- heter från tre jordbruksföretag i Östergötland.673

Återanvänt dräneringsvatten till bevattning

Att återanvända dräneringsvatten är ett annat exempel som forskare vid SLU har arbetat med. Det återanvända dräneringsvattnet kan användas till bevatt- ning av växter men är olämpligt att ge till djuren, eftersom det innehåller för höga kvävehalter.674

Tillväxtbolag som möjliggjort extra lån till lantbrukarna

Lantmännens, LRF:s och Scans gemensamma initiativ Tillväxtbolaget för Sveriges lantbrukare AB är enligt Lantmännen ett gott exempel på hur man kan öka hållbarheten i primärproduktionen. Bolaget startade sin verksamhet hösten 2018. Bolaget hjälper lantbrukare med ett extra topplån med låg ränta för hållbara investeringar när bankerna inte är beviljar lånet. Lantbrukarna kan genom det extra lånet genomföra investeringar som annars inte skulle bli av.675

669Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2020-03-24.

670http://www.energifabriken.se/.

671Intervju med forskare vid FOI, 2019-12-10. Detta har även framförts som ett gott exempel vid intervju med representanter för LRF Riks, 2019-12-03.

672https://www.energifabriken.se/files/files/Handbok-Fossilfria-lantbruk.pdf.

673Energimyndigheten (2018), Energihushåll i jordbruk, s. 38.

674Intervju med forskare vid SLU, 2019-12-02.

675Intervju med Lantmännen, 2020-02-28.

113

2020/21:RFR7

3 Omvärldsanalys i tre länder

I detta kapitel redovisas en omvärldsanalys av hur Finland, Irland och Tysk- land arbetar med sårbarhetsfrågor inom lantbruket. Inledningsvis presenteras bakgrundsstatistik som översiktligt beskriver ländernas olika förutsättningar att driva lantbruk jämfört med att driva lantbruk i Sverige.

3.1 Bakgrundsstatistik

Finland och Irland samt även Sverige är länder med en relativt liten befolkning jämfört med Tyskland. Sverige hade 2016 den högsta andelen lantbrukare över 54 år jämfört med övriga tre länder, nästan dubbelt så hög andel som Finland. Dock har lantbrukarna i Finland också blivit äldre än tidigare.676 Sverige hade 2016 också den högsta andelen gårdar med ett standarproduktionsvärde under 8 000 euro av de fyra länderna. Irland är det land som hade högst andel verk- samma inom näringsgrenen som omfattar jord- och skogsbruk och fiske (SNI 01) i förhållande till totalt antal anställda 2017.

Tabell 4 Bakgrundsstatistik över Sverige, Finland, Irland och Tyskland

	Sverige	Finland	Irland	Tyskland
Befolkning 1 januari 2019	10 230 185	5 517 919	4 904 240	83 019 213
Använd hektar åkerareal 2016	3 012 640	2 233 080	4 883 650	16 715 320
Antal gårdar 2016	62 940	49 710	137 560	276 120
Andel (%) gårdar med lantbrukare
över 54 år 2016	60	33	54	39
Andel (%) gårdar med standardpro-
duktionsvärde under 8 000 euro	39	23	32	11
2016	39	23	32	11
Totalt antal verksamma inom SNI
01 i förhållande till totalt antal an-
ställda 2017 (%)	1,2	2,7	4,9	1,3
Antal miljoner djur (nöt, gris, får,
get) 2018	3	2	12	40

Källa: Eurostats databaser.

Det finns också skillnader i hur stor andel produktionssubventioner de olika länderna i omvärldsanalysen har. Finland är det land som haft högst andel, men andelen har sjunkit sedan 2010, se diagram 18.

676Presentation av ordföranden i jord- och skogsbruksutskottet i Finland vid webbinarium den 16 september 2020.

114

3 OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

Diagram 18 Produktionssubventioner677 i förhållande till produktionsvärdet 2010–2019, procent

Källa: Jordbruksverket.

3.2 Finland

Finland har sedan länge haft beredskapslager och man är mån om det fin- ländska lantbruket. Självförsörjningsgraden är hög av många varor, och de största livsmedelskedjorna i Finland säljer till största delen inhemska varor. Finland har högre andel yngre lantbrukare än Sverige, vilket bl.a. beror på en tidigare avträdelseslag vid generationsväxlingar. Det finns strukturer för samverkan i frågor som rör livsmedelssektorn, t.ex. primärproduktionspoo- len. Vid en jämförelse med andra nationella parlament har den finländska riksdagen i relation till sin regering ett ovanligt stort inflytande över EU- politiken.

Finland konsumerar i huvudsak inhemska livsmedel, men importen ökar. Även exporten av jordbruks- och livsmedelsvaror har ökat något sedan 2002.678 Självförsörjningsgraden i Finland, räknat som den finländska mark- nadsandelen, är hög, men den sjönk från 94 till 78 procent mellan 1990 och 2018. Dock varierar självförsörjningsgraden mellan olika varor, se tabell 5 ne- dan. Att självförsörjningsgraden sjönk 2018 för t.ex. vete och råg beror på att torkan den sommaren även drabbade Finland.

677I produktionssubventionen ingår alla EU-stöd i pelare I (gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga), dock ingår inte det kopplade stödet till nötkreatur. Därtill ingår arealkopplade EU- stöd i pelare II (miljöstöd [betesmarksstöd och vallstöd] ekostöd, kompensationsstöd samt djurvälfärdsersättningar). Det nationella stödet till norra Sverige ingår inte. Däremot ingår andra nationella stöd, t.ex. stöden till Finland. E-post från Jordbruksverket, 2020-06-22 och 2020-09-09. I bil. 2 redovisas det nationella stödet till norra Sverige för 2018.

678Naturresursinstitutet Luke i Finland, https://stat.luke.fi/en/foreign-trade-agri-food-pro- ducts-2018_en och https://stat.luke.fi/en/foreign-trade-agri-food-products-32020-prelimina- ry_en.

2020/21:RFR7

115

2020/21:RFR7

116

3OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

Diagram 19 Självförsörjningsgrad (%) i Finland baserat på marknads- priser, 1990–2018

Källa: Presentation vid webbinarium den 16 september 2020 av Niemi, Jyrki, Naturresursinstitutet Luke i Finland.

Tabell 5 Självförsörjningsgrad (%) i Finland 2017, 2018 och 2019

	2017	2018	2019

Mjölkprodukter	99	99	100
Nötkött	81	82	85
Griskött	99	94	101
Lamm	35	38	42
Kyckling	94	96	95
Vete	96	61	126
Råg	122	47	195
Korn	106	99	126
Havre	135	119	185
Potatis	103	98	105
Socker	35	29	48
Oljeväxter	62	53	33
Tomater	62	60	60
Andra färska grönsaker	69	68	71
Källa: Naturresursinstitutet Luke i Finland, Näringsbalans.

De största livsmedelskedjorna i Finland, S-gruppen och Kesko, säljer till största delen inhemska produkter. Lidl däremot säljer färre inhemska produk- ter.679 Livsmedelsåterförsäljarna säljer ca 81 procent inhemska varor, där 65 procent av råvaran är av finländskt ursprung och ca 16 procent har bearbetats

679Teamsintervju med tjänsteman vid PTT, den finländska motsvarigheten till Konjunktur- institutet, 2020-06-01, samt telefonsamtal med representant för The Finnish Grocery Trade Association (PTY), 2020-06-02.

3 OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

i Finland men kommer från hela världen.680 Andelen inhemskt innehåll i mat- konsumtionen i Finland sjönk från 90 till 69 procent 1990–2018, se diagram 20.

Diagram 20 Andel inhemskt innehåll i matkonsumtionen i Finland, baserat på marknadspriser 1990–2018

Källa: Presentation vid webbinarium den 16 september 2020 av Niemi, Jyrki, Naturresursinstitutet Luke i Finland.

Livsmedelsproduktionen har centraliserats, både i antalet producenter och geografiskt. Produktionen av griskött och mjölkproduktion har på senare år sjunkit.681 Hela livsmedelskedjan i Finland sysselsätter ca 340 000 personer.

I regeringsprogrammet 2019682 skrev den nya finländska regeringen föl- jande om jordbrukets betydelse:

Som grund för ett hållbart livsmedelssystem behövs det ett sunt och lön- samt nationellt jordbruk och en sund och lönsam nationell fiskerinäring och renhushållning med förmåga till förnyelse. Dessa utgör delar av ett mer omfattande livsmedelssystem – deras uppgift är med andra ord inte enbart att producera livsmedel. Standarderna för livsmedelsproduktion är mycket höga i Finland, och våra produkter väcker intresse ute i världen, bland annat tack vare sin renhet och höga livsmedelssäkerhet.

Den försämrade lönsamheten inom jordbruket är en utvecklingstrend som redan pågått en längre tid. Företagarnas inkomster minskar, trots de allt större gårdarna. Det är väsentligt att självförsörjningsgraden förbättras med avseende på energi, gödselmedel och proteinfoder för att lönsamheten ska öka. Våra exportsträvanden har redan gett resultat och ansträngning- arna på området fortgår.

680Finländska jord- och skogsbruksministeriet (2012), Lokalt matprogram 2012–2015.

681Skypeintervju med ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC), 2020-04-28.

682Regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering, 2019-06-06, Ett inklude- rande och kunnigt Finland – ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle.

2020/21:RFR7

117

2020/21:RFR7

118

3OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

3.2.1 Historiska och särskilda förutsättningar

Under 1600-talet hade Finland (då en del av Sverige) kronmagasin och sädes- magasin. Redan då ville man säkra försörjningen under år med dålig skörd.683 Finland blev självständigt den 6 december 1917 och då var det brist på livs- medel i Finland. Livsmedelsbristen var också ett problem under andra världs-

kriget.684

Finlands geografiska läge innebär att odlingssäsongen är relativt kort (120– 180 dagar), se figur 5, vilket gör att förutsättningarna för t.ex. växtodling är sämre i Finland än i Sverige.

Figur 5 Odlingsförutsättningar i norra Europa

Källa: Finländska jord- och skogsbruksministeriet (https://www.slideshare.net/mmmviestinta/sanna- helena-fallenius-finnish-agriculture).

Den politiska synen, över partigränserna, är att Finland ska ha en hög självför- sörjningsgrad. Detta beror enligt ordföranden för SLC på att Finland har ett arv från krigstiden. De allra flesta i Finland har någon släkting som upplevt krigsåren och svält, vilket gör att det fortfarande känns nära trots att det var 75 år sedan.685

Jordbruket går i många fall före annat i Finland och det finns ett flertal ex- empel där jordbruket prioriteras, enligt en tidigare ordförande för LRF Väster-

683Teamsintervju med utvecklingsdirektör vid MTK (den svenska motsvarigheten till LRF), 2020-05-05.

684Presentation av ordförande för SLC vid webbinarium, 2020-09-16.

685Skypeintervju med ordförande för SLC, 2020-04-28.

3 OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

2020/21:RFR7

botten.686 Exempelvis skrev Österbottens vatten och miljö att åtgärder mot för- surning inte har genomförts i den utsträckning som det skulle behövas.687 En anledning till detta är enligt den tidigare ordföranden att jordbrukets betydelse väger tyngre än själva miljöfrågan.688 Enligt jord- och skogsbruksutskottets ordförande är matsäkerheten i Finland av högsta prioritet.689

Utmärkande för finländskt jordbruk är att det är många små produktions- enheter. Många små enheter tillkom när en stor grupp från Karelen 1945 till- delades mark med stöd av jordanskaffningslagen. Då tvångsinlöstes jordbruks- mark som sedan delades ut. Cirka 100 000 nya gårdar skapades.690 Spåren av detta syns fortfarande, även om en strukturomvandling mot större enheter sker även i Finland.691 Se diagram 21.

Diagram 21 Antal gårdar 1920–2016

Källa: Presentation vid webbinarium den 16 september 2020 av Niemi, Jyrki, Naturresursinstitutet Luke i Finland.

Innan Finland gick med i EU förhandlade man till sig rätten att betala ut na- tionellt stöd. Det står i anslutningsfördraget. Möjligheten att få nationellt stöd är uppdelat i över och under 62:a breddgraden. De norra delarna över 62:a breddgraden får högre nationellt stöd. Söder om 62:a breddgraden är det låga nationella stödnivåer och nivåerna sjunker. För att kompensera de södra delar-

686Telefonintervju med tidigare ordförande för LRF Västerbotten, 2020-04-15.

687Österbottens vatten och miljö (2005), I vattnets och tidens strömmar, s. 80–81.

688Telefonintervju med tidigare ordförande för LRF Västerbotten, 2020-04-15.

689Presentation av ordförande i Finlands jord- och skogsbruksutskott vid webbinarium, 2020-

09-16.

690Presentation av ordförande för SLC vid webbinarium, 2020-09-16.

691Telefonintervju med tidigare ordförande för LRF Västerbotten, 2020-04-15.

119

2020/21:RFR7

120

3OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

na får de i stället produktionsinriktade stöd inom EU:s landsbygdsprogram inom ramen för GJP. Under övergångstiden fick Finland även rätt att lämna ett särskilt nationellt producentstöd för att underlätta integrationen i GJP.692

Fram till början av 90-talet hade lantbrukarna genom SLC och MTK rätt att ingå avtal med den finländska staten om inkomstnivåerna. I och med EU- inträdet försvann den rätten, men förhandlingsfunktionen blev kvar. Den lagstadgade förhandlingsrätten693 gäller de nationella stöden till lantbrukarna. Det är ett redskap för att förankra de politiska besluten. Det finns inget lagstad- gat krav på förhandlingar om EU-stöden, men möjligheten används ibland ändå.694

En stor utmaning för det finländska jordbruket är att i stort sett de flesta transporterna sker med sjöfart, som är ett dyrbart transportsätt. Undantaget är mellan finländska och svenska gränsen samt några transporter mellan Finland och Ryssland. Dyra sjötransporter leder till högre kostnader och att finländska produkter blir dyrare att exportera.

Finland har i jämförelse med Sverige betydligt fler yngre lantbrukare. Ett skäl till detta kan enligt en tidigare ordförande för LRF Västerbotten vara att Finland fram till 2018 hade en avträdelseslag, lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (2006/612) som användes vid generationsväx- lingar.695 Lagen gav ersättning vid en generationsväxling, ett slags förtidspen- sion till avträdaren. Den upphörde 2018 eftersom den stred mot EU:s regler om förtidspension. Finland har även ett startstöd till unga lantbrukare (högst 40 år gamla), som underlättar generationsväxlingar och uppmuntrar unga jord- brukare att etablera sig i branschen. Nedan presenteras antalet beviljade stöd de senaste tre åren.

Tabell 6	Antal beviljade startstöd till unga

År	Antal beviljade	Miljoner euro
2017	301	9,6
2018	447	13,7
2018	281	8,7

Källa: E-post från SLC, 2020-09-16.

År 2018 hade Finland ett uppsving i antalet beviljade startstöd. Den viktigaste förklaringen till det var att det var sista året som avträdelsestödet kunde bevil- jas, vilket i sin tur gjorde att det kom in fler ansökningar även av startstöd. Trenden för antalet beviljade startstöd är sjunkande; för tio år sedan beviljades över 500 startstöd per år.696

Finland är villigt att betala för sina dyrare produktionskostnader för att ha ett fungerande jordbruk.

692Europeiska gemenskapernas officiella tidning, specialnummer 1994-08-29, artikel 138–

140och 142 i anslutningsfördraget för Österrike, Finland och Sverige (1994).

6938 § lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001).

694Skypeintervju med ordförande för SLC, 2020-04-28.

695Telefonintervju med tidigare ordförande för LRF Västerbotten, 2020-04-15.

696E-post från ordförande för SLC, 2020-09-16.

3 OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

2020/21:RFR7

I Finland är det enklare att sköta om allt som hör marken till, medan det i Sverige är mer komplicerat. Ett exempel är reglerna för dikningsföretagen. I Sverige är förrättning för att fördela andelstal en dyr och krånglig process. I Finland har man förenklade förrättningar. Det innebär att de som är närvarande vid ett möte i föreningen kan komma överens om hur de vill fördela andelsta- len. Om ingen överklagar gäller det som beslutats på mötet och ingen utred- ning behöver tillsättas som i Sverige.697

3.2.2 Säkerhetsstrategin m.m.

De allmänna principerna för beredskapen i det finländska samhället presente- ras i säkerhetsstrategin för samhället. I den officiella säkerhetsstrategin fast- ställer Finland en samverkansmodell för den övergripande säkerheten och myndigheternas ansvar för strategiska uppgifter. Den senaste gäller sedan 2017.

Försörjningsberedskap innebär förmågan att upprätthålla ekonomiska bas- funktioner i samhället som är nödvändiga för att trygga befolkningens lev- nadsvillkor, samhällets funktionsduglighet och säkerhet samt de materiella förutsättningarna för landets försvar vid allvarliga störningar och i undantags- tillstånd.698 Ett av målen i säkerhetsstrategin är bl.a. tryggande av livsmedels- försörjningen. Preciseringen av målet är att genom att trygga livsmedelsför- sörjningen säkerställer man befolkningens tillgång till föda samt födans kva- litet och säkerhet genom tillräcklig inhemsk lantbruksproduktion, genom säker lagring, genom att utveckla produktionssystem med fokus på återvinningsbara och återanvändbara insatsvaror samt genom att trygga tillgången på de ut- ländska insatsvaror som behövs för livsmedelsproduktionen. Förutsättning- arna för fiskeriförvaltningens verksamhet tryggas genom ett hållbart utnytt- jande och hållbar skötsel av fiskresurserna.

I sitt beslut699 från den 5 december 2018 konkretiserade den finländska re- geringen målen med försörjningsberedskapen. Ett av fokusområdena för ut- veckling av försörjningsberedskapen i samhället som lyftes fram i beslutet är tryggande av produktion och service av väsentlig betydelse i vilken bl.a. vat- tenförsörjningen och livsmedelsförsörjningen ingår. Energiförsörjningen och nya situationer i och med digitaliseringen lyfts också fram som särskilda prio- ritetsområden. Regering fattar sådana beslut en gång per regeringsperiod, dvs. med cirka fyra års mellanrum enligt lagen om tryggande av försörjningsbered- skapen (1390/1992). År 2013 beslutades att statens beredskapslager av spann- mål skulle omfatta minst ett halvt årsbehov istället för 1 årsbehov.700

Finland har även en beredskapslag (1552/2011) som syftar till att skydda befolkningen och trygga landets försörjning. Lagen ger finländska myndig-

697Telefonintervju med tidigare ordförande för LRF Västerbotten, 2020-04-15.

698Presentation av representant för MTK vid webbinarium, 2020-09-16. Se även lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992).

699Statsrådets beslut 1048/2018 om målen med försörjningsberedskapen.

700Statsrådets beslut 837/2013 om målen med försörjningsberedskapen, s. 7–8.

121

2020/21:RFR7

122

3OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

heter befogenheter under s.k. undantagstillstånd och reglerar även myndighet- ernas befogenheter inför sådana händelser.

Därtill har det finländska ministeriet för jord- och skogsbruk tagit fram en strategi för ministeriets förvaltningsområde 2012–2020: Förnybara naturresur- ser – en livskraftig natur ger mat och välbefinnande. Enligt strategin har mini- steriet bl.a. i uppgift att se till att primärproduktionen och förädlingen av livs- medel fortsätter i Finland. Målet är bl.a. att livsmedelskedjan är konkurrens- stark, möter konsumenternas behov och fungerar på ett ansvarsfullt sätt såväl på det nationella som på det globala planet.

Jord- och skogsbruksministeriet har ansvar för livsmedelsförsörjningen till- sammans med arbets- och näringsministeriet.

3.2.3Försörjningsberedskapscentralen – primärproduktionspoolen

Försörjningsberedskapscentralen är en myndighet under arbets- och närings- ministeriet som liknar den svenska myndigheten för samhällsskydd och bered- skap. Centralen har ca 70–80 anställda, och verksamheten finansieras genom en fond som får sina inkomster via en försörjningsberedskapsavgift. Avgiften motsvarar ungefär en halv procent av detaljpriset för bensin, brännolja, el, stenkol och naturgas.

Centralen har i uppgift att tillsammans med försörjningsberedskapsorgani- sationens sektorer och pooler samordna samhällets och näringslivets målsätt- ningar och fördelar när det gäller beredskapsåtgärder. En av dessa sektorer är livsmedelsförsörjningssektorn. Den består av primärproduktionspoolen, livs- medelsindustripoolen, handels- och distributionspoolen samt en gemensam kommitté – Organisationskommittén för egen beredskap i hushållen (KOVA- kommittén). Sektorn omfattar hela livsmedelskedjan från primärproduktion till konsumenter.701

701Försörjningsberedskapscentralen (2017), Måltidstjänster som en del av dagligvaruförsälj- ningen – Beredskapshandbok för kommunerna.

3 OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER2020/21:RFR7

Figur 6 Försörjningsberedskapsorganisationen

	Samarbets‐ och
	expertnätverket för den
	offentliga och privata sektorn
Försörjningsberedskapsrådet	(cirka 1 000 deltagare)
Försörjningsberedskapsrådet
Försörjningsberedskapscentralen
Styrelse

Sektorn för	Sektorn för	Sektorn för	Sektorn för	Sektorn för	Sektorn för
livsmedels‐	energi‐	transport‐	hälsovårds‐	informations‐	finans‐
försörjning	försörjning	logistik	försörjning	samhället	branschen

	Krafthus‐		Lufttransport‐	Poolen för	Grafiska poolen	Finans‐
Primärproduk‐			Lufttransport‐	Poolen för	Grafiska poolen	försörjnings‐
Primärproduk‐			poolen	hälsovårds‐		försörjnings‐
tionspoolen	hållningspoolen		poolen	hälsovårds‐		poolen
tionspoolen	hållningspoolen			försörjning	Poolen för mass‐	poolen
	‐	Region‐	Marktransport‐	försörjning	Poolen för mass‐
Livsmedels‐	‐	Region‐	Marktransport‐	Poolen för	kommunikation	Försäkrings‐
Livsmedels‐		kommissioner	poolen	Poolen för		Försäkrings‐
industripoolen	‐	Fjärrvärme‐		vatten‐		branschens
		sektionen	Sjötransport‐	försörjning	ICT‐poolen	pool
Poolen för	‐	Sektionen för	poolen
handel och		inhemska			Regionpoolen
distribution		bränslen		Textil‐ och	‐ TIVA‐
Hushållens	‐	Oljepoolen		Textil‐ och	kommissioner
Hushållens	‐	Oljepoolen		skodonspoolen
beredskapskommitté	‐	Naturgas‐		skodonspoolen
		sektionen

Regionalt beredskapssamarbete: näringslivets och den offentliga sektorns beredskap

Försörjningsberedskapskritiska företag (cirka 1 500)

Källa: Försörjningsberedskapsorganisationen, presentation vid webbinarium den 16 september 2020.

Sektorn för

kritisk

basindustri

Kemipoolen

Teknologi‐

poolen

Elektronik‐ poolen

Skogspoolen

Plast‐ och Gummipoolen

MIL‐poolen

Primärproduktionspoolens avtalsparter är MTK och Försörjningsberedskaps- centralen. Poolen består av den kommitté som leder poolen, poolens kansli och lantbruksföretagarna.

Målet är att trygga en mängdmässigt tillräcklig, kvalitativ och livsmedels- säker jordbruksproduktion och på så sätt garantera en fungerande livsmedels- försörjning också vid olika allvarliga störningssituationer och undantagsför- hållanden. Poolkommitténs uppgifter är

1.upprätthållande av lägesbild

2.myndighetssamarbete

3.säkerställande av tillgången på produktionsinsatser inom livsmedelspro- duktionen

4.utveckling av kompetensen och beredskapen

5.informationsförmedling.

3.2.4 Beredskapsutbildningar

Försörjningsberedskapscentralen jobbar nära försvaret och håller kurser inom både det civila och det militära försvaret. Nationella landsförsvarskursen har hög status och deltagarna är ministrar, professorer, chefredaktörer, vd:ar för börsbolag m.fl. Det gör att kunskapen om dessa frågor är hög. Kursen är tre veckor lång. Utbildningen går inte att söka, utan man blir kallad till kursen. Cirka 80 procent av ministrarna i den finländska regeringen har gått kursen.

123

2020/21:RFR7

124

3OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

Primärproduktionspoolen anordnar regionala branschkurser om försörj- ningsberedskap, som är frivilliga och som lantbrukare själva anmäler sig till. Kurserna utformas i dialog mellan MTK, Försvarsutbildningsföreningen MPK och regionala myndigheter. Cirka 300–600 lantbrukare deltar årligen. Kur- serna har vissa obligatoriska moment, men vissa moment kan skräddarsys efter regionala behov. Ganska ofta ingår frågor som berör extrema väderförhållan- den, såsom elförsörjning vid stormar och vattenförsörjning vid torka.

3.2.5 Socialt skydd för lantbrukare

I Finland finns en lag om avbytarservice för lantbruksföretagare (1231/1996). Syftet med lagen är att stödja lantbruksföretagares möjligheter att utkräva sin rätt till social trygghet samt att stödja lantbrukares arbetsmotivation och möj- ligheter till ett längre arbetsliv. Lagen ger dessa företagare rätt till 26 dagars semester per år (varav max tre söndagar). Kravet är bl.a. att man ska ha minst sex djurenheter med minst fyra fem arbetstimmar per dag i ladugården och ingen hindrande pension (t.ex. ålderspension). Lantbrukssysslan ska utgöra huvudsysslan.702 Därutöver har alla lantbrukare rätt till avbytare vid sjukdom, olycksfall osv. Avbytarservicen är avgiftsbelagd men kraftigt subventionerad. Antingen ordnar lantbrukaren själv en ersättare och får betalt för det eller så kan han eller hon vända sig till samordnaren i kommunen som då hittar en ersättare.703

Social- och hälsovårdsministeriet leder och övervakar avbytarservicen. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt ansvarar för att lagen verkställs. Lokala enheter, dvs. ett antal kommuner och några företag, har anställt avbytare. De lokala enheterna sköter också prövningen av ansökningar om avbytare. År 2019 fanns det ca 4 000 fast anställda avbytare.704

3.2.6Jord- och skogsbruksutskottets arbete med sårbarhetsfrågor

Jord- och skogsbruksutskottet har en aktiv och bra relation till jord- och skogs- bruksministeriet. Det hålls både informella och formella möten. Exempelvis kommer jord- och skogsbruksministern regelbundet till utskottet för att höras i aktuella frågor, som t.ex. sårbarhetsfrågor i lantbruket.705

Vid en jämförelse med andra nationella parlament har den finländska riks- dagen i relation till sin regering ett ovanligt stort inflytande på EU-politiken.706 Regeringen lämnar sitt förslag till agerande i viktiga EU-frågor till riksdagen. I stora utskottet, som för den finländska riksdagens talan, kan regeringens för- slag antingen accepteras eller skrivas om. Utlåtandet i stora utskottet baseras

702https://www.mela.fi/sv/lantbruksforetagare/avbytarservice-for-lantbruksforetagare/seme- steravbytartjanster/.

703Telefonintervju med tidigare ordförande för LRF Västerbotten, 2020-04-15.

704Presentation av ordförande för SLC vid webbinarium, 2020-09-16.

705Presentation av ordförande i jord- och skogsbruksutskottet i Finland vid webbinarium, 2020-09-16.

706Se t.ex. Winzen, Thomas (2012) eller Auel, K., Rozenberg, O. och Tacea, A. (2015).

3 OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

2020/21:RFR7

på diskussioner med sakkunniga i andra utskott. Regeringen kan inte gå emot stora utskottets utlåtande utan måste följa det.

Ambitionsnivån är hög för ersättning via EU:s miljöstöd. Finland har sett till att lantbrukarna får ersättning till följd av EU-lagstiftning som förbjuder vissa saker i jordbruket. Skulle det t.ex. komma ett förbud mot höstplöjning skulle finländska jordbrukare kräva att få ersättning för att inte höstplöja. Fin- land är enligt en tidigare ordförande för LRF Västerbotten bra på att förhandla med EU-kommissionen och få de stöd man vill ha, genom att motivera att man måste ha stöden för att värna om miljön. För Finland handlar det om att ta vara på så många miljöstöd som möjligt, vilket indirekt ger pengar till jordbruket.707

Ledamöterna i jord- och skogsbruksutskottet politiserar enligt ordföranden för SLC mindre än ledamöterna i andra utskott. De har en gemensam syn på jordbruket och vill att jordbruk ska kunna bedrivas i hela Finland.708

Genom ett utskottsinitiativ får jord- och skogsbruksutskottet varje fredag information om aktuella EU-ärenden som berör utskottet av en tjänsteman från jord- och skogsbruksministeriet. På mötet får utskottet också information om hur Finlands position ser ut. Detta har gjort att finländska ledamöter i utskottet har en stor inblick i och kunskap om EU-frågor.

GJP är delvis genomförd genom lagen om vissa programbaserade ersätt- ningar till jordbrukare (1360/2014).

Sedan januari 2020 har Finland en livsmedelsmarknadsombudsman, som är en fristående myndighet. Detta är reglerat i livsmedelsmarknadslagen (1121/2018). Ombudsmannen ska arbeta för att livsmedelsmarknaden ska fun- gera bättre och värna de svagaste i livsmedelskedjan. Ombudsmannen kan t.ex. starta oberoende utredningar.709

Jord- och skogsbruksutskottet har även en bra relation till producentorga- nisationerna. Som tidigare nämnts i avsnitt 3.2.1 har producentorganisation- erna en särskild förhandlingsrätt. Experter från de huvudsakliga organisation- erna hörs alltid på utskottsmöten i frågor som handlar om jordbruk eller träd- gårdsodling. Utskottet träffar även andra operatörer i livsmedelskedjan som t.ex. Försörjningsberedskapscentralen.710

707Telefonintervju med tidigare ordförande för LRF Västerbotten, 2020-04-15.

708Skypeintervju med ordförande för SLC, 2020-04-28.

709Ibid.

710Presentation av ordförande i jord- och skogsbruksutskottet i Finland vid webbinarium,

2020-09-16.

125

2020/21:RFR7

126

3OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

3.3 Irland

Lantbruket på Irland har stor betydelse för landets ekonomi. Många ir- ländska lantbrukare har låga inkomster och är beroende av EU-stöden. Ir- land har sedan 20 år tillbaka livsmedelsstrategier och sedan 10 år tillbaka en samlad handlingsplan och strategi för hela lantbruks-, livsmedels- och fiskesektorn. Irland har också ett nationellt hållbarhetsprogram, Origin Green, som riktar sig till hela livsmedelsindustrin från gård till konsument. Utmärkande för Irlands arbete med sårbarhetsfrågor är kontakten mellan representanter för lantbruksorganisationen och politikerna.

Risker för sårbarheter i den irländska jordbrukssektorn är omvärldshändelser som brexit, klimatförändringar, extrema väderförhållanden och låg lönsamhet i primärproduktionen.711

Jordbruk och fiske är en av Irlands mer betydelsefulla näringar med i ge- nomsnitt 173 000 arbeten 2018 eller 7,7 procent av den totala sysselsättningen på Irland712 och med stor betydelse för landets ekonomi. Livsmedelsproduk- tionens betydelse ökade under finanskrisen 2008. Det blev tydligt att livsme- delsproduktionen var den mest välfungerande sektorn i landet. Under krisen gjorde den irländska regeringen flera ansträngningar för att bibehålla syssel- sättningen och produktionen inom sektorn och för att främja exporten.713

Irland är ett exportfokuserat land där 90 procent av all mjölk och allt nötkött samt 50 procent av fläskköttet går på export.714 Irländsk mjölkproduktion stod för ungefär 5 procent av den totala mjölkproduktionen i EU 2018.715 Irländsk export av jordbruksvaror stod för totalt 10 procent av mängden exporterade handelsvaror 2018.716

Samtidigt är Irland beroende av import av andra produkter som t.ex. frukt och grönsaker. Mycket havre importeras också till den växande whiskeyindu- strin.717

Medelstorleken på irländska jordbruk var 43 hektar 2018 enligt den ir- ländska undersökningen Teagasc National Farm Survey.718

Irländska lantbrukare får EU-stöd genom GJP och från Irlands egen stats- budget. Ytterligare nationella stöd kan betalas ut under exceptionella förhål- landen som t.ex. för att hantera inkomstbortfall orsakade av extrema väderför- hållanden som påverkar lantbruket.

711Dokument i e-post från Houses of the Oireachtas 2020, 2020-03-19.

712Department of Agriculture, Food and the Marine, DAFM, (2019), Annual Review and Outlook for Agriculture, Food and the Marine 2019, s. 42.

713Skypeintervju med företrädare för den irländska lantbruksorganisationen Irish Farmers’ Association (IFA), 2020-05-12.

714LRF (2018), Livsmedelsstrategier i olika EU-länder, s. 11.

715Ibid., s. 65.

716Agri-facts, https://ec.europa.eu/ireland/news/key-eu-policy-areas/agriculture_en.

717Skypeintervju med företrädare för IFA, 2020-05-12.

718Ibid.

3 OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

2020/21:RFR7

Många irländska lantbrukare har låga inkomster och är beroende av stöden från EU.719 Enligt den årliga nationella jordbruksundersökningen720 betraktas lantbrukshushåll som ekonomiskt sårbara om de driver ett icke livskraftigt jordbruk och om ingen i hushållet arbetar utanför gården. År 2018 betraktades 34 procent av de undersökta lantbrukshushållen som ekonomiskt sårbara ef- tersom de inte hade någon alternativ inkomst vid sidan om gården inom hus- hållet.

3.3.1 Historiska och särskilda förutsättningar

Irland har historiskt varit en landsbygdsbaserad ekonomi och är enligt en fö- reträdare för den irländska lantbruksorganisationen IFA det fortfarande i viss utsträckning. Befolkningen har traditionellt haft en koppling till landsbygden och till lantbruket, även bland Dublins invånare. Trenden är nu att fler och fler människor flyttar till storstäderna. Lantbrukssektorn har blivit mer koncentre- rad och antalet lantbrukare, t.ex. mjölkbönder, har blivit lägre. Färre männi- skor i storstäderna arbetar också inom verksamheter som berör livsmedelssek- torn, exempelvis på jordbruksdepartementet.721

Sedan mitten av 1960-talet har lantbrukare haft möjligheten att träffa och påverka politiker. Inblandningen från grupper som t.ex. lantbruksorganisation- erna irländska mejeri- och mjölkleverantörers organisation (Irish Creamery Milk Suppliers' Association, ICMSA) och irländska boskaps- och fårbönders organisation (Irish Cattle and Sheep Farmers' Association, ICSA) är speciell i Irland. Organisationerna är lokalt förankrade. Det hålls lokala möten mellan de förtroendevalda och politikerna.

Det irländska folkets stöd för irländska produkter och irländsk mat har va- rierat över åren. En anledning är att livsmedelssektorn är driven av återförsäl- jare, som livsmedelsbutiker, som sällan har bra erbjudanden på irländska pro- dukter. I stället erbjuder butiker lägre priser på särskilda importerade produk- ter, fastän utbudet av vissa irländska produkter kan vara stort och lantbrukarna är villiga att acceptera ett lägre pris.722

Nordirland och resten av Storbritannien är Irlands största handelspartner för jordbruksprodukter. Irland exporterade nästan 38 procent av livsmedelssek- torns varor och 62 procent av den förädlade maten till Storbritannien 2017, medan 47 procent av livsmedelsimporten kom från Storbritannien.723 Irland är således beroende av Storbritannien både för import av livsmedel och som en exportdestination. Det irländska departementet för jordbruk, mat och marina frågor (Department of Agriculture, Food and the Marine, DAFM) har därför tagit fram en brexitberedskapschecklista, Brexit Preparedness Checklist,724 för

719Dokument i e-post från Houses of the Oireachtas 2020, 2020-03-19.

720Ibid. samt Teagasc National Farm Survey – 2018 Results.

721Skypeintervju med företrädare för IFA, 2020-05-12.

722Ibid.

723Dokument i e-post från Houses of the Oireachtas 2020, 2020-03-19, och DAFM (2018), Annual Review and Outlook for Agriculture, Food and the Marine 2018.

724DAFM (2020), Brexit Preparedness Checklist for Businesses Moving Animals, Plants, and Products of Animal and Plant Origin.

127

2020/21:RFR7

128

3OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

importörer och exportörer av djur, djurprodukter, växter och särskilda växt- produkter från eller till Storbritannien.725 Det finns också särskilda stöd kopp- lade till brexit, se avsnitt nedan.

3.3.2 Strategier

DAFM ansvarar för jordbrukspolitiken på Irland. Departementet lanserade i juli 2010 en samlad handlingsplan och strategi för hela lantbruks-, livsmedels- och fiskesektorn: Food Harvest 2020 – A vision for Irish agri-food and fishe- ries. Strategin innehåller fler än 200 rekommendationer och förslag och tydligt satta mål att uppnå till 2020.

Sedan 20 år tillbaka har Irland livsmedelsstrategier.726 Den senaste livsme- delsstrategin, Food Wise 2025, publicerade departementet 2015.727 En kom- mitté bestående av 35 intressenter från livsmedelssektorn (t.ex. DAFM och det irländska livsmedelsrådet Bord Bia) står bakom strategin. Food Wise 2025 in- nehåller en tioårsplan som understryker sektorns unika position i den irländska ekonomin och dess potential för tillväxt. Att planen är tioårig är en fördel ef- tersom den inte kan ändras av en ny regering.728 Kärnan i strategin är att öka antalet små och medelstora företag. Strategin har följande fem tvärgående fo- kusområden:

•hållbarhet

•humankapital

•marknadsutveckling

•innovation

•konkurrenskraft.

Till strategin finns tydligt definierade mål som uttrycks i mätbara tal. Några exempel på sådana är:

•Öka värdet av livsmedelsexport med 85 procent till 19 miljarder euro.

•Öka mervärdet i livsmedels-, fiske- och skogsvarusektorn med 70 procent till mer än 13 miljarder euro.

•Öka värdet av primärproduktionen med 65 procent till nästan 10 miljarder euro.

•Skapa 23 000 fler direkta jobb inom livsmedelssektorn i hela försörjnings- kedjan, allt från primärproduktion till högspecialiserade produkter.

I den irländska strategin är det centralt att alla delar i livsmedelskedjan samar- betar, från den politiska ledningen till jordbrukare och industri, så att resultat kan uppnås. Flera gånger per år görs uppföljningar där uppnådda resultat stäms av mot de siffersatta målen. En annan viktig del är den satsning som gjorts på tillämpad forskning och rådgivning.

725Dokument i e-post från Houses of the Oireachtas 2020, 2020-03-19.

726KSLA (2019), Svenskt jordbruk 2030 – Vägen dit, s. 55.

727DAFM (2015), Food Wise 2025 – A vision for growth 2015–2025. Local roots and global reach.

728Skypeintervju med företrädare för IFA, 2020-05-12.

3 OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

2020/21:RFR7

Målen för den irländska strategin överensstämmer till stor del med de mål som pekas ut i Sveriges livsmedelsstrategi, enligt KSLA.729

3.3.3 Origin Green – Irlands nationella hållbarhetsprogram

Irlands nationella hållbarhetsprogram Origin Green riktar sig till hela livsme- delsindustrin från gård till konsument. Den övergripande ambitionen med pro- grammet är att göra irländsk mat och dryck till det första valet globalt eftersom produkterna går att lita på och är hållbart producerade. Programmet syftar till att alla livsmedelsproducerande företag och förädlingsföretag i hela Irland ska vara inriktade på en hållbar produktionsväg.730

Motivet att utveckla programmet Origin Green kom bl.a. från ett behov av att sammanföra 20 olika livsmedelsorganisationer med Bord Bia för att förse industrin med mat. Origin Green började utvecklas 2006/07 när jordbruket inte var så attraktivt. Då var i stället t.ex. finans- och byggnadsindustrierna mer attraktiva. En professor från Harvard hjälpte Origin Green att utforma ett pro- gram och utveckla en kvalitetssäkrad standard. Standarden blev sedan ett va- rumärke med kvalitetsgaranti. Varumärket fick betydelse under galna ko-sju- kan.731 Origin Green lanserades i juni 2012.732

3.3.4 Ursprungsmärkning

Förutom kvalitetsmärkningar finns det också ursprungsmärkningar för att ga- rantera att produkterna kommer från Irland. Den irländska lantbruksorganisa- tionens nationella griskommitté (IFA National Pigs Committee) har t.ex. ut- vecklat ett DNA-certifieringsprogram för griskött.733

3.3.5 Sociala skydd och inhemska lantbruksstöd

Irländska lantbrukare kan få en mängd olika typer av stöd. Teagasc,734 som är Irlands utvecklingsmyndighet för jordbruk och livsmedel, och medborgarnas informationsråd (Citizens Information Board) publicerade 2018 en broschyr där olika stöd för lantbrukare finns samlade.735

När det gäller sociala stöd och lantbruksstöd736 finns exempelvis följande:

•Det sociala landsbygdsprogrammet (The Rural Social Scheme) riktar sig till lantbrukare och fiskare med låga inkomster. För att vara berättigad till ersättning från programmet måste lantbrukaren eller fiskaren få ekono- miskt bistånd.

729KSLA (2019), Svenskt jordbruk 2030 – Vägen dit, s. 55.

730https://www.origingreen.ie/what-is-origin-green/about-origin-green/.

731Skypeintervju med företrädare för IFA, 2020-05-12.

732https://www.origingreen.ie/what-is-origin-green/faqs/.

733https://www.ifa.ie/sectors/pigs/dna-certification/.

734The Agriculture and Food Development Authority, https://www.teagasc.ie/.

735Teagasc and Citizens Information Board (2018), Support for farmers.

736Dessa stöd kan inte betalas ut samtidigt som arbetslöshetsersättning.

129

2020/21:RFR7

130

3OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

•Lantbruksstöd (Farm Assist) är ett behovsprövat ekonomiskt bistånd till lantbrukare mellan 18 och 66 år.

•Stöd för landsbygdsföretag och diversifierade jordbruk (Supports for rural businesses and farm diversification).

Stödet för landsbygdsföretag och diversifierade jordbruk är ett nationellt stöd för att stärka landsbygdernas ekonomier genom att främja sysselsättning. Stö- det kan användas t.ex. för att byta produktion i samband med ett generations- skifte eller för att diversifiera produktionen för att skapa fler inkomster. Det kan också användas av en partner som inte är direkt involverad i gården, för att starta ett företag och få en andra inkomstkälla. Detta stöd används främst av unga jordbrukare.737

I och med brexit har det tillkommit nya lånemöjligheter genom lånepro- grammet för brexit (Brexit Loan Scheme). Programmet är utformat för att er- bjuda berättigade irländska företag finansiering för att kunna införa nödvän- diga förändringar som uppstår på grund av utmaningar med brexit. Program- met gäller under perioden den 31 mars 2018 till 31 mars 2020.738

EU har också godkänt ett tidsbegränsat anpassningsstöd till jordbrukare inom nöt- och kalvköttssektorn i Irland (Beef Exceptional Aid Measure [BEAM] payments) på grund av att Irland är särskilt påverkat av brexit. Stödet ges till jordbrukare som åtar sig att minska kvävet från gödsel från sin bo- skapsproduktion med 5 procent under perioden den 1 juli 2020 till 30 juni 2021 jämfört med perioden den 1juli 2018 till 30 juni 2019.739

Det har också funnits stöd som har försvunnit. Exempelvis fanns ett låne- program för lantbrukare (Agriculture Cashflow Support Loan Scheme) under perioden januari 2017 till 30 september 2017. I det låneprogrammet hade lant- bruksföretag möjlighet att låna upp till 150 000 euro i sex år till 2,95 procents ränta utan säkerhet, vilket skulle hjälpa företagen vid kriser med låga råvaru- priser, ge ett ökat rörelsekapital och säkerställa ekonomisk hållbarhet.

Därtill har det tillkommit stöd på grund av den pandemi som utbrottet av covid-19 orsakat.

3.3.6 Utmärkande för Irlands arbete med sårbarhetsfrågor

Ett av målen i livsmedelsstrategin är att Irland ska förbättra sin handel och export med andra länder (se ovan). Fokus har enligt en företrädare för IFA varit att skaffa nya marknader för irländska varor, vilket blivit framtvingat av brexit, för att få en spridning och för att inte vara beroende av bara en marknad. För att öka exporten gör regeringen resor till olika event som uppmuntrar han- del. Irland har också handelskontor runt om i världen, t.ex. i Kina och USA.

737Skypeintervju med företrädare för IFA, 2020-05-12.

738https://www.agriculture.gov.ie/agri-foodindustry/agri-foodandtheeconomy/agri-foodbu- siness/brexitloanscheme/.

739https://www.agriculture.gov.ie/farmerschemespayments/beam/ och kommissionens ge- nomförandeförordning (EU) 2019/1132 av den 2 juli 2019 om tillhandahållande av tidsbe- gränsat extraordinärt anpassningsstöd till jordbrukare inom nöt- och kalvköttssektorn i Irland, EU L 179/20, 3.7.2019.

3 OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

Etnografiska studier genomförs för att förstå marknaden för vissa varor i andra länder. Det finns t.ex. en etnografisk studie när det gäller försäljning av mjölk- pulver till länder i Afrika. Här studeras kunderna och den lokala marknaden för att bättre förstå vilken typ av mjölkpulver som är bäst lämpad för just den marknaden.740

Kontakten mellan representanterna för IFA och politikerna i Dublin är också utmärkande för Irlands arbete med sårbarhetsfrågor. Stödet från lands- bygden är viktigt för politikerna. Utan det stödet skulle de förlora många rös- ter.

Regeringen har en arbetsplan med nyckelområden. För IFA är det viktigt att få med sina frågor om livsmedelssektorn. Livsmedelsförsörjningen har bli- vit ett prioriterat område till följd av den pågående coronapandemin.

3.4 Tyskland

Tyskland, som är en förbundsstat, är en stor både exportör och importör av livsmedel i världen. Självförsörjningsgraden är hög för många varor, t.ex. potatis och mjölkprodukter. Det största målet för tysk politik är att det ska finnas en livsmedelsförsörjning i Tyskland. EU:s direktstöd är viktiga bi- drag och en förutsättning för att säkra livsmedelsproduktionen. Sedan 2019 finns en nationell jordbruksstrategi och en strategi för att hantera klimatför- ändringarna. Ett förslag till ett federalt jordbrukspaket, ”Agrarpaket”, dis- kuteras.

Tyskland är en av världens största producenter av humle, rågvete, krusbär, råg, sparris, griskött och kalkonkött. Även produktionen av raps, sockerbetor, blå- bär, korn, komjölk och potatis är omfattande. Vin odlas längs mellersta Rhen och dess bifloder Mosel och Neckar.741

Primärproduktionen i Tyskland varierar i olika delar av landet. Olika om- råden passar för olika typer av produktion. Exempelvis produceras mycket mjölk och ekologiska produkter i södra Tyskland där gårdarna generellt är mindre än i övriga delar av landet. I nordvästra Tyskland är det mycket kött- produktion, särskilt av gris.742

Tyskland är den tredje största importören av livsmedel i världen, men också den tredje största jordbruksexportören. Importens värde är dock större än ex- portens, vilket betyder att Tyskland är nettoimportör. Ungefär en tredjedel av jordbruksvarorna som produceras i landet exporteras. Tysklands inhemska produktion av livsmedel står för ungefär 90 procent av livsmedelsbehovet, men det är enligt en teoretisk modell, givet tillgången på arbetskraft inom

740Skypeintervju med företrädare för IFA, 2020-05-12.

741https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tyskland.

742Skypeintervju med företrädare för den tyska jordbruksorganisationen Deutscher Bau-

ernverband, 2020-05-07.

2020/21:RFR7

131

2020/21:RFR7

132

3OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

livsmedelssektorn i en globaliserad ekonomi och ett diversifierat konsument- behov.743

Den faktiska situationen varierar kraftigt beroende på vilken vara det gäller. Mjölk- och köttprodukter exporterar Tyskland t.ex. mer än de importerar, se diagram 22.

Diagram 22 Genomsnittlig självförsörjningsgrad i Tyskland för utvalda produkter från 2016 till 2018

Källa: Tyska livsmedels- och jordbruksdepartementet (Bundesministerium für Ernährung und Landwirt- schaft, BMEL), Understanding Farming – Facts and Figures about German Farming.

Flera lantbrukare i Tyskland har en annan inkomstkälla vid sidan om primär- produktionen av livsmedel. Exempelvis fick 34 600 gårdar (12,5 procent av samtliga gårdar) i Tyskland en del av sin inkomst från produktion av förnybar energi 2016.744

743BMEL, Understanding Farming – Facts and figures about German farming.

744Ibid.

3 OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

2020/21:RFR7

3.4.1 Historiska och särskilda förutsättningar

Tyskland är en förbundsstat med en stor del av statsmakten fördelad på de 16 delstaterna, s.k. länder. Delstaterna har egna parlament och långtgående infly- tande över skolan, hälso- och sjukvården och polisväsendet.745

Generellt följer förbundsstaterna besluten som tas av den federala reger- ingen i Berlin, men det finns regionala parlament som har möjlighet och makt att ta egna beslut. Varje förbundsstat har också sitt eget jordbruksdepartement. Koalitionerna ser olika ut i de regionala parlamenten och departementen, och besluten kan därför skilja sig åt. Stöden inom den första pelaren i GJP är dock alltid desamma i alla förbundsstater. Däremot finns skillnader när det gäller åtgärderna och sättet att genomföra dem på inom den andra pelaren. Exempel- vis har förbundsstaterna genomfört åtgärder för att minska jordbrukets nitrat- läckage på olika sätt, beroende på jordbrukets betydelse i regionen.746

I Tyskland är det vanligt att departementen tar egna beslut utan att det be- höver gå igenom förbundsdagen. Dock behöver vissa frågor och områden be- handlas av förbundsdagen.747

Jordbrukspolitiken i Tyskland utvecklades efter andra världskriget. Huvud- målet var självförsörjning och att producera tillräckligt med mat åt medbor- garna. Från början organiserades den tyska politiken utifrån ett europeiskt per- spektiv. I slutet av 1950-talet bildade Västtyskland tillsammans med Belgien, Italien, Luxemburg, Frankrike och Nederländerna den europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG).748 EEG skapade den första gemensamma jordbrukspoli- tiken för att få europeisk matsuveränitet, enligt en företrädare för den tyska jordbruksorganisationen. Denna period följdes av ett intensifierat jordbruk med ökad produktivitet. Senare när samhället hade gott om mat ändrades be- hovet. I dag är befolkningen mindre engagerad i vad som produceras och i stället diskuteras hur det är producerat, dvs. det är större fokus på miljöpåver- kan.749

När det gäller livsmedelsförsörjning och jordbrukspolitik måste EU- perspektivet med den gemensamma jordbrukspolitiken beaktas. EU:s mål är livsmedelsförsörjning i Europa. Det största målet för tysk politik är att det ska finnas en livsmedelsförsörjning i Tyskland, och EU:s direktstöd är viktiga bi- drag som ger lantbrukarna möjlighet att tjäna pengar på sitt lantbruk, vilket är en förutsättning för att säkra livsmedelsproduktionen.750

3.4.2 Den federala regeringens jordbruksrapport

Den federala regeringen ska enligt 4 och 5 §§ jordbrukslagen751 lämna en rap- port om jordbrukets tillstånd vart fjärde år, där bl.a. inkomstutvecklingen för

745https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tyskland.

746Skypeintervju med företrädare för Deutscher Bauernverband, 2020-05-07.

747Ibid.

748https://europa.eu/european-union/about-eu/history_sv.

749Skypeintervju med företrädare för Deutscher Bauernverband, 2020-05-07.

750Ibid.

751Landwirtschaftsgesetz (jordbrukslagen) från 1955, senast reviderad 2015-08-31.

133

2020/21:RFR7

134

3OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

de senaste fyra åren rapporteras. I rapporten presenteras också den federala regeringens jordbrukspolitiska inriktning, mål och planer. I den senaste rap- porten752 från oktober 2019 betonar BMEL betydelsen av en förbättrad risk- hantering för jordbruket:

Riskhanteringen kommer att öka i betydelse i framtiden beroende på ökande produktions- och väderrisker samt marknads- och prisrisker. Jord- brukare måste utifrån dessa risker därför utveckla och anpassa sina verk- samheter.

När det gäller kris- och riskhantering övervägs för närvarande olika al- ternativ. Regeringen avvisar en obligatorisk användning av instrument för riskhantering, vilket kommissionen har föreslagit (förslag för GAP4 efter 2020). Det är viktigt att fonder eller försäkringssystem inte hindrar en nöd- vändig anpassning av marknaderna eller leder till en snedvridning av kon- kurrensen. Ett beslut om statlig finansiering av instrument för riskhanter- ing för medlemsstaterna inom ramen för Ejflu753 måste vara frivilligt även i framtiden.

3.4.3 Strategier

I december 2019 tog BMEL fram en nationell jordbruksstrategi.754 Dessförin- nan i maj 2018 publicerade en allians av jordbruksorganisationer en egen jord- bruksstrategi.755

Den nationella jordbruksstrategin består av ett diskussionsdokument med riktlinjer och fokusområden för en jordbruksstrategi för 2035. Strategin kom- mer inte att fastslås av regeringen utan ska mer ses som en strategisk plan.756 Dokumentet presenterar olika perspektiv och riktlinjer för en produktiv och mångfaldig vegetabilieproduktion.

•Säkerställ tillgången till/leveransen av livsmedel, foder och andra råvaror.

•Säkra jordbrukarnas inkomst.

•Förstärk miljöskyddet och skyddet av naturresurser.

•Bevara den biologiska mångfalden inom jordbruket.

•Höj bidraget som går till klimatskydd och klimatanpassa jordbruket.

•Öka jordbrukets ”sociala acceptans/status”.

I diskussionsdokumentet beskrivs också problemområdena och målkonflik- terna för varje insatsområde. Mål och åtgärder för att lösa dessa problem pre- senteras. Följande tolvpunktsplan beskriver de grundläggande målen för de olika insatsområdena:

•Stärk markskyddet och höj markens bördighet.

•Öka den genetiska mångfalden och utöka växelbruket och växtföljden.

•Öka gödseleffektiviteten och minska överskottet av näringsämnen.

752Förbundsdagen (2019), Agrarpolitischer Bericht der Bundesregierung 2019.

753Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).

754BMEL (2019). Diskussionspapier. Ackerbaustrategie 2035. Perspektiven für einen pro- duktiven und vielfältigen Ackerbau, s. 60.

755Zentralausschuss der deutschen Landwirtschaft (2018), Ackerbaustrategie der deutschen Landwirtschaft.

756Skypeintervju med företrädare för Deutscher Bauernverband, 2020-05-07.

3 OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

2020/21:RFR7

•Stärk det integrerade växtskyddet och minska oönskade miljöeffekter.

•Utveckla motståndskraftiga och områdesanpassade arter och sorter.

•Utnyttja åkerpotentialen optimalt med hjälp av digitalisering.

•Stärk den biologiska mångfalden inom jordbruket/odlingslandskapet.

•Utveckla klimatanpassade odlingskoncept.

•Bygg ut klimatskyddet inom jordbruket och ta till vara synergier.

•Förstärk utbildning och rådgivning.

•Höj ”statusen” för jordbrukarna.

•Ge politiskt och finansiellt stöd för genomförandet av jordbruksstrategin.

Tyskland har också en strategi för att hantera klimatförändringar. Övervak- ningsrapporten757 från november 2019 om den tyska strategin för att hantera klimatförändringar redogör bl.a. för effekterna av klimatförändringar för jord- bruket och motsvarande anpassningsalternativ. En departementsövergripande arbetsgrupp står bakom rapporten. Följande effekter identifieras uppkomma till följd av klimatförändringar:

•nya utmaningar på grund av förändrade vädermönster

•större variationer i avkastning ökar produktionsrisken

•inkomstförlust (minskade inkomster) till följd av extrema väderhändelser

•ökat tryck från ”skadegörare” är möjligt.

Följande anpassningsalternativ nämns:

•Planering av förvaltningen, t.ex. anpassa odlingstiderna.

•Perspektiv för nya grödor, t.ex. odla mer värmekrävande grödor.

•Annat klimat – andra sorter, t.ex. förändra växtföljden.

•Differentierad tillämpning av växtskyddsmedel, t.ex. behöver jordbruks- och trädgårdsföretag reagera snabbt och flexibelt på växtskyddsproblem som uppstår.

•Lönsammare bevattning, t.ex. kommer inte regnvatten att räcka.

I februari 2017 tog BMEL fram en strategi för ett framtida ekologiskt jordbruk. Den strategin ska användas som en riktlinje för att förbättra utvecklingsmöj- ligheterna för ekologiskt jordbruk, öka andelen mark för ekologisk produktion till 20 procent samt gradvis uppnå en ökning av marknadsandelen för ekolo- giska produkter.758

3.4.4 Socialt skydd och inhemska lantbruksstöd

Alla lantbrukare i Tyskland ingår i ett sektorsspecifikt socialt system. När de exempelvis går i pension, kan de få en särskild pension som bara gäller för

757Förbundsregeringen (2019), Monitoringbericht 2019 zur deutschen Anpassungsstrategie an den Klimawandel, s. 90–109.

758BMEL (2019), Understanding Farming, Facts and figures about German farming och BMEL (2017), Organic Farming – Looking Forwards strategy Towards Greater Sustaina- bility in Germany.

135

2020/21:RFR7

136

3OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

lantbrukare.759 Pensionsåldern varierar och i många fall är det en dotter eller son som tar över gården. Många pensionerade lantbrukare fortsätter att bo och arbeta en tid på gården och bidrar på så sätt med kunskap och information om gården.

Tyskland har en lantbruksbank, Rentenbank, vars huvudsyfte är att se till att lantbrukssektorn har likvida medel. Generellt borde enligt en företrädare för den tyska jordbruksorganisationen därför inte brist på likviditet vara något problem för tyska lantbrukare. Bankens syfte är också att stödja investeringar för att intensifiera eller digitalisera lantbruk eller för att skapa matsäkerhet.760

Lantbruket beskattas på ett särskilt sätt i Tyskland för att stödja lantbruka- res likviditet genom s.k. pauschale Lieferung eller en engångsbeloppskonsoli- dering. Det är en särskild mervärdesskattelättnad, som innebär att lantbrukare inte behöver betala mervärdesskatt vid investeringstillfället och senare bara behöver betala en reducerad skatt. Denna skattelättnad har dock blivit kritise- rad av EU-kommissionen för att strida mot statsstödsreglerna.761

Den tyska regeringen stöder, genom BMEL, forsknings- och demonstra- tionsprojekt inom jordbrukssektorn. Exempelvis stöder regeringen forsknings- och demonstrationsprojekt som rör proteingrödor.762 Det är ännu inte ett ut- brett finansiellt stöd, men det finns mindre sojaodlingsprojekt i södra Tysk- land. Forskning pågår om hur man ska öka den tyska produktionen av alterna- tiva proteingrödor till soja, eftersom det generellt är för kallt att odla soja i Tyskland, särskilt i de norra delarna. Dock finns det redan nu alternativa grö- dor som skulle kunna ersätta sojan till viss del, t.ex. lupiner.763

3.4.5 Utmärkande för Tysklands arbete med sårbarhetsfrågor

Vid en kris är det BMEL och den federala byrån för jordbruk och mat (Bun- desanstalt für Landwirtschaft und Ernährung, BLE) som är ansvariga för livs- medelsförsörjningen i hela Tyskland. Dock kan förbundsdagen besluta om sär- skilda åtgärder.

Förbundsdagen beslutade om sådana särskilda åtgärder för livsmedelssek- torn när covid-19-pandemin startade. Till exempel har lantbrukare kunnat ha sina barn i förskolan trots att förskolorna varit stängda, eftersom lantbruket har betraktats som en samhällsviktig verksamhet. Ett annat exempel var när BMEL tillät säsongsarbetare att korsa landsgränserna.

Den 1 juli 2020 tog Tyskland över som ordförandeland i EU, och jordbruks- minister Julia Klöckner764 har tillkännagett att livsmedelsförsörjningen kom-

759Tyska federala justitieministeriet (1994), Gesetz über die Alterssicherung der Landwirte (ALG) 1994-07-29 samt Skypeintervju med företrädare för Deutscher Bauernverband, 2020- 05-07.

760Skypeintervju med företrädare för Deutscher Bauernverband, 2020-05-07.

761https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/EN/IP_19_4264.

762BMEL (2019), Understanding Farming – Facts and Figures about German Farming, s. 33.

763https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/EN/IP_19_4264.

764EU-rådets ordförandeskap Klöckner: Neue Wertschätzung muss sich in der GAP wieder- finden, 2020-05-11.

3 OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

2020/21:RFR7

mer att vara ett av huvudämnena i sviterna av coronakrisen. Enligt program- met för det tyska ordförandeskapet är bl.a. förhandlingarna om den gemen- samma jordbrukspolitiken 2021–2027 en viktig förutsättning för en fram- gångsrik långtidsbudget. Programmet betonar även att den interparlamenta- riska debatten ska fokusera på former för att förbättra jordbrukssektorns resili- ens och landsbygders livskraft. Detta anses vara av grundläggande betydelse för att säkerställa territoriell sammanhållning samt tillgång till säker, prisvärd och hållbart producerad mat.765

3.4.6Målkonflikten mellan att skydda miljön och självförsörjningen av livsmedel

Livsmedelssuveränitet766 och självförsörjning av livsmedel har åter blivit ak- tuellt i debatten sedan utbrottet av covid-19. Fokus i debatten har ändrats till att minska importen från tredjeländer, vilket på ett sätt är positivt för tyska lantbrukare eftersom de vill sälja sina produkter på lokala marknader och re- gionalt. Dock är lantbrukarna också beroende av handel. Produktionen av mjölk och kött är t.ex. beroende av import av proteingrödor från tredjeländer. Detta syns inte i självförsörjningsgraden som är över 100 procent för mjölk- och köttproduktionen i Tyskland.

Före coronakrisen var jordbruksdebatten fokuserad på miljö- och klimat- frågor. Med påtryckningar från Bryssel har frågan präglats av hur tyska lant- brukare producerar livsmedel och behov av att utveckla och genomföra mer restriktiva åtgärder för att minska jordbrukets negativa påverkan på miljön. Tyska lantbrukare kan dock inte få det högre pris som krävs för sina varor till följd av restriktionerna, eftersom Tyskland konkurrerar på världsmarknaden där tredjeländer producerar billigare livsmedel. Folk argumenterar nu för en återgång till en bredare inhemsk livsmedelsproduktion. Tyskland har ännu inte haft någon brist på mat, men trots detta har folk agerat som om det inte funnits tillräckligt med mat.767

De höga nivåerna av nitrat i grundvattnet är ett exempel som illustrerar följ- den av handelssituationen på världsmarknaden. På grund av höga nivåer av nitrat har EU-kommissionen och den tyska regeringen velat begränsa lantbru- karnas användning av gödsel. Åtgärderna ska i vissa regioner i Tyskland minska användningen av gödsel med 20 procent, men då täcks inte grödornas näringsbehov. Dessa åtgärder skulle kunna leda till att lantbrukarna i slutändan inte kan producera högkvalitativt vete, eftersom grödan inte kan utveckla till-

765Parliamentary dimension of the German Presidency of the Council of the EU Work pro- gramme 2020.

766FAO har inte kommit överens om en definition av begreppet livsmedelssuveränitet, men begreppet har i vissa sammanhang beskrivits som människors rätt att själva besluta om sina egna strategier och sin egen produktion på jordbruks- och livsmedelsområdet och liknande (jfr. Europaparlamentet 2014–2019, Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, 2015/2277(INI), 18.3.2016, yttrande från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till utskottet för utveckling över den nya alliansen för tryggad livsmedelsförsörjning och näring samt ETC Group, www.etcgroup.org/issues/farmers-rights-food-sovereignty).

767Skypeintervju med företrädare för Deutscher Bauernverband, 2020-05-07.

137

2020/21:RFR7

138

3OMVÄRLDSANALYS I TRE LÄNDER

räckligt mycket protein. Som ett resultat kan importen öka från länder som Ukraina och Ryssland, platser där primärproduktionens miljöpåverkan kan ifrågasättas, enligt en företrädare för Deutscher Bauernverband.

Ett annat exempel är om lantbrukare skulle behöva minska sin användning av bekämpningsmedel och gödsel med 50 procent. Detta skulle innebära att det i dagsläget inte är möjligt att producera vissa grödor. Då skulle tyska gros- sister i stället behöva importera dessa grödor från länder som generellt har lägre standard än Tyskland. När gränserna är stängda blir det ännu svårare att säkra tillgången på sådana grödor.

Åtgärderna riskerar därmed att missgynna den inhemska produktionen och indirekt skjuta miljöproblemen utanför landets gränser. Frågan är hur man ska möta miljöns behov och samtidigt bibehålla självförsörjningen.768

3.4.7 Förslag om nytt jordbrukspaket

BMEL har tillsammans med miljö-, naturskydds- och kärnkraftssäkerhetsde- partementet (BMU) nyligen lämnat ett förslag till förbundsdagen om ett fede- ralt jordbrukspaket, ”Agrarpaket”.769 Jordbrukspaketet innehåller åtgärder för bl.a. djurhälsa, obligatoriska välfärdsmärkningar och regler om att minska mängden gödningsmedel och fasa ut bekämpningsmedlet glyfosat till 2023. Detta reformpaket kommer att behandlas och beslutas av förbundsdagen. Det föreslagna jordbrukspaketet har dock varit mycket omdebatterat i förbundsda- gen och ifrågasatt av enskilda partier. Lantbrukare har också organiserat stora protester.770 Förslaget är ännu inte uppe för omröstning, men nyligen publice- rades en strategi med några riktlinjer.

768Ibid.

769https://www.euractiv.com/section/agriculture-food/news/german-government-seeks-to- boost-dialogue-with-disgruntled-farmers/.

770https://www.euractiv.com/section/agriculture-food/news/40-000-farmers-on-tractors- block-berlin-in-protest-at-new-agricultural-policy/.

2020/21:RFR7

4Sammanställning av resultaten i olika forskningsprojekt

I nedanstående avsnitt görs en kortfattad genomgång av avslutade och på- gående utredningar, uppdrag, granskningar och forskningsprojekt.

Forskningsartiklarna som redovisas i kapitlet har valts ut baserat på vissa sökord (se bil. 5). Artiklarna redogör främst för sårbarhetsfaktorer för ett hållbart lantbruk och stabil livsmedelsproduktion, följt av åtgärdsförslag. Faktorerna berör framför allt konsekvenser av klimatförändringar och an- passning av lantbruk till osäkra framtidsscenarier till följd av klimatföränd- ringar. Anpassning av lantbruk innebär bl.a. en hållbar omställning för att stabilisera livsmedelsproduktion i syfte att bemöta ett ökat behov av livs- medel i framtiden, exempelvis genom användning av fleråriga spannmåls- grödor, en varierad produktion med geografisk spridning och förebyggande åtgärder mot torka.771 Tydliga ramverk och gemensamt framtagna policyer lyfts fram som en framgångsrik åtgärd för de svåra avvägningar som om- ställning av lantbruk innebär. Andra vanligt förekommande sårbarhetsfak- torer i forskningssammanställningen är utmaningar med en stabil livsme- delsproduktion, teknikutveckling, torka och vattenförsörjning, skydd av åkermark och överexploatering av odlingsbar mark. Teknikutveckling är bl.a. utveckling av nanoteknik och digitalisering av lantbruken. Torka och vattenförsörjning lyfts som en konsekvens av klimatförändringar, vilket ut- gör ett hot för en stabil livsmedelsproduktion. Bland de pågående forsk- ningsprojekten är framför allt förebyggandet och hanteringen av framtida utmaningar för lantbruk relaterat till klimatförändringar i fokus samt tek- nisk utveckling för att effektivisera livsmedelsproduktionen.

4.1 Forskningsartiklar och forskningsprojekt

I sammanställningen redogörs för forskningsartiklar från databaserna Scopus och Science Direct som Riksdagsbiblioteket har sammanställt samt artiklar som kommit fram via tips i intervjuer och genom att man följt referenserna i de artiklar som varit mest relevanta. Utvärderings- och forskningssekretariatet har bedömt att artiklar som är äldre än från 2014 är av mindre intresse och har därför inte inkluderat dem i sammanställningen. Därefter redogörs för avhand- lingar och några exempel på avslutade och pågående forskningsprojekt.

771Se Westerbergh, Anna m.fl. (2018), SLU (2016) Hur skulle Sveriges lantbruk drabbas vid en avspärrning? och Azadi, Hossein m.fl. (2018).

139

2020/21:RFR7

4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

4.1.1 Forskningsartiklar

Forskning publicerad januari–april 2020

Eriksson, Camilla m.fl. (2020). ”Technovisions for Food Security as Sweden Restores Its Civil Defence”, Science, Technology and Society, vol. 25. New Delhi, India. Sage Publications.

Författarna lyfter att svenska lantbrukare uppfattar diesel, gödselmedel, be- kämpningsmedel och fröer som de mest kritiska insatsvarorna inom växtod- ling. Inom djurhållning är kritiska insatsvaror el, foder, vitaminer och mineral eftersom tillgången på dessa insatsvaror är beroende av en fungerande global marknad. Författarna studerar bl.a. tre olika lantbruksföretagare (Energifabri- ken, Peas on Earth och Wapnö gård) inriktade på biodiesel, etanol och biogas och deras perspektiv på tekniska lösningar och visioner för en jordbruksut- veckling som bidrar till livsmedelstrygghet. Författarna kallar detta för tekno- visioner och framhäver att entreprenörernas teknovisioner har potential att minska de sårbarheter som identifierats av lantbrukarna. Författarna argumen- terar för att teknovisionerna är utformade för att skapa ett cirkulärt energiflöde som utnyttjar biprodukter från biogasbränsleproduktion som gödningsmedel och bränslen för uppvärmning. Författarna drar slutsatsen att detta har poten- tial att genomföras nationellt och därmed minska landets beroende av import från andra länder och av en fungerande global handel och därmed stärka livs- medelstryggheten.

Henryson, Kajsa m.fl. (2020). ”Soil N2O emissions, N leaching and marine eutrophication in life cycle assessment – A comparison of modelling app- roaches”, Science of the Total Environment, vol. 725. Elsevier B.V.

Kvävegödning är en väsentlig del av det moderna jordbruket och ger livsmedel till en växande befolkning men orsakar också miljöpåverkan när det släpps ut i miljön. I studien jämförs olika modeller för att mäta direkta kvävedioxidut- släpp och kväveläckage från veteodling på två platser i södra och östra Sverige för att redovisa geografiska variationer av utsläpp. Studien visar att variationer på och mellan platserna när det kommer till veteodlingens totala klimatpåver- kan berodde på vilken modell som användes. Direkta kvävedioxidutsläpp som beräknades genom platsberoende modeller visade sig vara både lägre och högre än de som förutses i FN:s klimatpanel IPCC:s modeller. Författarna un- derstryker att harmonisering av metodiken i livscykelanalyser är ett viktigt steg mot att förbättra resultatens jämförbarhet och trovärdighet. Utifrån jäm- förelserna i denna studie menar författarna att det saknas enighet om hur olika parametrar påverkar markernas kvävedioxidutsläpp och kväveläckage. Mo- dellval för viktiga kväveflöden kan därför starkt påverka resultaten av region- aliserade livscykelanalyser för växtodling, vilket i slutändan minskar resulta- tens robusthet.

140

4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

2020/21:RFR7

Holzkämper, Annelie (2020). ”Varietal adaptations matter for agricultural wa- ter use – a simulation study on grain maize in Western Switzerland.” Agricul- tural Water Management, vol. 237. Elsevier B.V.

Författaren beräknar förändringar i efterfrågan på bevattning i relation till majsskördar. Resultatet visar att majssorter som mognar sent har högre avkast- ningspotential i ett varmare klimat men samtidigt ett större behov av bevatt- ning. Resultatet visar även att tidig sådd kan öka produktiviteten med hjälp av bevattning. Sorter som mognar tidigt minskar bevattningsbehovet men ger lägre avkastning. I relation till klimatförändringar och ökade bevattningsbehov anser författarna att bevattningen skulle kunna begränsas genom att man odlar tidiga sorter som också bidrar till högre avkastningspotential. Detta kräver satsningar på förädling och urval av de tidiga sorterna.

Neset, Tina-Simone m.fl. (2020). ”Supporting Dialogue and Analysis on Trade-Offs in Climate Adaptation Research With the Maladaptation Game”, Simulation & Gaming, vol. 51. Los Angeles, Kalifornien. Sage Publications.

Denna artikel presenterar ”Missanpassningsspelet”. Spelet är baserat på be- greppet missanpassning som tar upp de potentiella negativa resultaten av kli- matanpassningsåtgärder i jordbruket och är utformat för att underlätta dialog. Spelet utgår från fyra klimatrelaterade utmaningar: förändringar i nederbörd, ökande temperaturer och torka, ökad förekomst av skadedjur och ogräs och en förlängd växtsäsong. Genom att testa spelet på olika jordbruksaktörer i Finland och Sverige analyserar författarna möjligheter och utmaningar relaterade till dialoger, engagemang, interaktivitet och upplevd relevans. Resultatet visar att Missanpassningsspelet har potential att stödja dialog genom att provocera fram oenighet och utmana deltagarna att förhandla om alternativen med nega- tiva resultat.

Suvanto, H., Niemi, J.K. och Lähdesmäki, M. (2020). ”Entrepreneurial iden- tity and farmers’ protein crop cultivation choices”, Journal of Rural Studies, vol. 75, s. 174–184. Elsevier Ltd.

Europa har blivit starkt beroende av importerad växtbaserad proteintillförsel. Produktion av proteinrika grödor i Europa kan vara en utmaning i och med att grödorna anses instabila och mindre konkurrenskraftiga mot ogräs än spann- mål. Artikeln beskriver företagsamma lantbrukares roll i att öka produktionen av proteingrödor och undersöker förhållandet mellan företagaridentitet och strategiska odlingsbeslut. En stark identitet ökar sannolikheten för att börja odla proteinrika grödor, särskilt om lantbrukaren i fråga är innovativ, riskta- gande och högutbildad. Lönsamma grödor lockar lantbrukare med stark före- tagaridentitet även om de är mer krävande. Enligt författarna kan inte enbart företagsamma lantbrukare täcka behovet av en ökad produktion av proteingrö- dor i Europa. Författarna anser att det behövs institutionellt stöd och strukturer för den typen av produktion för att på sikt få ett hållbart och självförsörjande jordbruk och livsmedelstrygghet i Europa.

141

2020/21:RFR7

142

4SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

Wiréhn, Lotten m.fl. (2020). ”Analysing trade-offs in adaptation decision- making–agricultural management under climate change in Finland and Swe- den”, Regional Environmental Change, vol. 20, nr 1. Dordrecht. Springer Na- ture B.V.

Artikeln presenterar ett ramverk för avvägningsbedömningar av anpassnings- åtgärder. Ramverket visar att avvägningar i beslutsprocesser för klimatanpass- ning av jordbruket behöver balansera ett antal aspekter av socioekologiska sy- stem som har olika karaktär och funktioner. Med hjälp av ramverket har för- fattarna identifierat 20 aspekter som genererar avvägningar relaterade till an- passning av svenskt och finländskt jordbruk. Två av dessa aspekter är avväg- ningen mellan växtodlingens robusthet mot skadedjur och ogräs och markkva- litetens potential för kolinlagring. Med klimatförändringar ökar risk för ogräs- och skadedjursangrepp, varvid mekanisk bekämpning kan vara en anpass- ningsåtgärd. Samtidigt kan det komma i konflikt med strategier för att be- gränsa jordbearbetningen för att minska klimatförändringar. Tillsammans vi- sar de 20 identifierade aspekterna och ramverket vikten av avvägningar för anpassning och komplexiteten i beslutsfattandet när det gäller klimatanpass- ning i det svenska och det finländska jordbruket. Författarna anser att det finns potential att tillämpa ramverket i olika strategiska sammanhang som rör kli- matanpassning för att uppmärksamma och hantera avvägningar.

Zhai, Zhaoyu m.fl. (2020). ”Decision support systems for agriculture 4.0: Sur- vey and challenges”, Computers and Electronics in Agriculture, vol. 170. El- sevier B.V.

Artikeln presenterar ”agriculture 4.0”, som är den fjärde versionen inom jord- brukstekniken som handlar om att öka produktiviteten, fördela resurser rim- ligt, anpassa jordbruket till klimatförändringar och undvika matsvinn. Förfat- tarna presenterar 13 beslutsstödsystem för lantbrukare som utgår från åtta ut- värderingsaspekter (t.ex. tillgänglighet och skalbarhet) för att utforska kom- mande utmaningar. Sju utmaningar i fråga om nya beslutsstödsystem identi- fieras som bl.a. handlar om att möjliggöra prognoser för att förbereda jordbru- kare för framtida beslut.

Öhlund, E., Malmaeus, M. och Fauré, E. (2020). ”The significance of different realms of value for agricultural land in Sweden”, Land use policy, vol. 96. Elsevier Ltd.

I denna artikel uppmärksammar författarna hur lagstiftning och bestämmelser för att skydda den svenska åkermarken inte nyttjas fullt ut bland lokala be- slutsfattare. De undersöker varför svenska kommuner bygger på åkermark. In- tervjuer har genomförts i 30 kommuner, och resultatet visar att det finns en ambition hos kommunerna att bevara åkermarken. Kommunerna beaktar olika värden som t.ex. kulturella, sociala och funktionella värden. Det är dock ingen garanti för att jordbruksmark faktiskt bevaras. Det ekonomiska värdet visar sig vara mer dominerande bland argumenten för att utnyttja jordbruksmark och de

4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

2020/21:RFR7

flesta kommunplaner tar inte hänsyn till mer långsiktiga framtidsscenarier såsom livsmedelstryggheten. Enligt författarna är inte nuvarande lagstiftning tillräcklig om lagstiftaren vill bevara jordbruksmark i högre utsträckning. Jordbruksmarkens status skulle behöva ändras till att vara av nationellt intresse (riksintresse) eller också behöver regionala och nationella myndigheters man- dat stärkas. Vidare menar författarna att det behövs mer forskning om hur olika värden ställs mot varandra i målkonflikter om exploatering av åkermark.

Forskning publicerad 2019

Campos, Estefânia V.R. m.fl. (2019). ”Use of botanical insecticides for sus- tainable agriculture: Future perspectives”, Ecological Indicators, vol. 105. El- sevier Ltd.

Jordbruket står inför ett flertal utmaningar som minskad tillgång på odlingsbar mark och vattenresurser samt ökad miljöpåverkan. Samtidigt behöver produk- tionen öka för att trygga livsmedelsförsörjningen i framtiden. Problem som hotar denna försörjning är skador på markstruktur, ekologi och mikroorgan- ismer som skapas av kemiska bekämpningsmedel. För att kunna bedriva ett långsiktigt jordbruk som klarar dessa utmaningar menar författarna att det be- höver utvecklas hållbara tekniker. I artikeln presenteras botaniska bekämp- ningsmedel och nanoteknik som ett alternativ. Dessa medför mindre skaderis- ker för miljön och människors hälsa. Det handlar om växtbaserade biopestici- der från eteriska oljor772 som har potential att långsiktigt bevara grödans pro- duktivitet och samtidigt reducera den negativa miljöpåverkan. Dock kräver en kommersiell produktion stora markresurser och det är svårt att uppnå de kvan- titeter som behövs för ett kommersiellt bruk. I lagstiftningar i många av värl- dens länder görs ingen skillnad mellan syntetiska och biologiska bekämp- ningsmedel, vilket leder till långa och dyra registreringsprocesser, vilket också är ett hinder för kommersiell produktion. Författarna uppmanar till utveckling av nanoteknik som ett sätt att övervinna några av nämnda begränsningar och efterfrågar fler samarbeten mellan forskningsinstitut och producenter av bota- niska bekämpningsmedel för att genomföra de resultat som man fått fram på laboratorierna.

Käyhkö, Janina (2019). ”Climate risk perceptions and adaptation decision- making at Nordic farm scale – a typology of risk responses”, International Journal of Agricultural Sustainability, vol. 17, nr 6. Taylor & Francis.

I denna kvalitativa fallstudie undersöks nordiska jordbrukares uppfattningar om klimatrisker. Författarna presenterar en typologi av riskresponser för att beskriva tre dominerande mönster inom platsberoende anpassningsprocesser på gårdsnivå: riskaversiva, möjlighetssökande och experimentella mönster. Det riskaversiva mönstrets huvudsakliga drivkraft för anpassning är att und-

772Samlingsbenämning på alla doftande produkter som framställts genom behandling av väx- ter eller delar av dessa med vattenånga, genom pressning av skal från t.ex. citrusfrukter eller genom extraktion av blommor med vegetabilisk olja. Källa: Nationalencyklopedin.

143

2020/21:RFR7

144

4SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

vika klimatrelaterade risker, i stället för att aktivt bygga långsiktig anpass- ningsförmåga eller dra fördel av den förändrade situationen. Det speglar kon- servativa värderingar och brist på incitament och exemplifierar en försiktig inställning och motvilja mot att vara pionjär. I det möjlighetssökande mönstret drivs anpassning främst av vinstoptimering, vilket leder till att man tar ekono- miska risker samt söker möjligheter relaterade till klimatrisker. I detta mönster efterliknar anpassningsåtgärderna mer en entreprenöriell inställning. I det ex- perimentella mönstret betraktas klimatrelaterade risker som en extern påver- kan som sätter nya ramar för hela industrin och försörjningen. Denna uppfatt- ning driver anpassning genom att man utforskar nya odlingsmetoder och for- mer för livsmedelsproduktion och representerar en visionär och innovativ mentalitet. Vidare menar författarna att de tre dominerande mönstren repre- senterar en variation av anpassningsprocesser som tillämpas när det inte ges vägledning eller stöd. Författarna betonar att det därför behövs deltagarstyrda policyprocesser för klimatanpassning inom jordbruket som inkluderar jordbru- karna och fler aktörer i livsmedelskedjan.

Neset, Tina-Simone m.fl. (2019). ”Evaluation of indicators for agricultural vulnerability to climate change: The case of Swedish agriculture”, Ecological Indicators, vol. 105. Elsevier Ltd.773

Artikeln beskriver indikatorernas roll i kvantitativa index för att bedöma jord- brukets sårbarhet för klimatförändringar. Författarna undersöker hur jord- bruksaktörer uppfattar en uppsättning gemensamma sårbarhetsindikatorer. Undersökningen visar att vanliga sårbarhetsindikatorer uppfattas svåra att till- lämpa i praktiken, eftersom definitioner och trösklar ofta beror på den geogra- fiska skalan och tidsskalan, liksom den regionala kontexten. Deltagarna i stu- dien identifierade faktorer som inkluderade extrema händelser, såsom kraftig nederbörd, och externa faktorer som global efterfrågan på livsmedel och han- delsmönster. Deltagarna ansåg också att det är viktigt att inkludera index som kombinerar flera effekter av klimatförändringar och indirekta faktorer, t.ex. politik och regleringar. Författarna anser att dessa faktorer måste hanteras ge- nom en bredare uppsättning kvalitativa och kvantitativa indikatorer och med större flexibilitet i utvärderingsmetodiken.

Trnka, Miroslav m.fl. (2019). ”Mitigation efforts will not fully alleviate the increase in water scarcity occurrence probability in wheat-producing areas”, Science advances, vol. 5, nr 9.

Författarna presenterar en metod för att kvantifiera svår vattenbrist över värl- dens veteodlingsområden och beräknar sannolikheten för återkommande vat- tenbrist i ett framtida klimat. Resultatet visar att utan begränsningar för kli- matförändringar kommer upp till 60 procent av nuvarande veteodlingsom-

773Se även övriga artiklar som är kopplade till forskningsverktyget Agro Explore, som Lin- köpings universitet utvecklat och som Lotten Wiréhn använt i sin doktorsavhandling från 2018, avsnitt 4.1.2.

4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

2020/21:RFR7

råden att möta svår vattenbrist i slutet av detta århundrade, jämfört med 15 procent i dag. Enligt författarna skulle stabilisering av klimatförändringar i linje med Parisavtalet minska de negativa effekterna i hög grad, men de skulle fortfarande fördubblas mellan 2041 och 2070 jämfört med nuvarande förhål- landen. Författarna föreslår att framtida bedömningar av överraskningar i pro- duktion i relation till livsmedelstrygghet ska inkludera risken för långvariga och sammanfallande torkperioder i viktiga veteproducerande områden.

Tälle, Malin m.fl. (2019). ”Synergies and Trade-Offs for Sustainable Food Production in Sweden: An Integrated Approach”, Sustainability, vol. 11. MDPI.

Författarna anser att ett hållbart livsmedelsproduktionssystem i Sverige behö- ver ha ett integrerat tillvägagångssätt som tar hänsyn till hela livsmedelspro- duktionskedjan och socioekologiska dimensioner som relaterar till effekterna av livsmedelsproduktionen. Det handlar enligt författarna om dimensioner som klimatförändringar, miljö, djurskydd, boskapens epidemiologi samt eko- nomi. Författarna har granskat litteratur om livsmedelsproduktion i Sverige och potentiella hållbarhetsåtgärder och bedömt dessas effekter enligt de fem nämnda dimensionerna. Få av studierna som granskats fokuserar på mer än tre hållbarhetsdimensioner samtidigt. Det är mest fokus på klimatförändringar, miljö eller ekonomi. I allmänhet finns det synergier mellan hållbarhetsåtgärder och dessas effekter på klimatförändringarna och miljön, medan det ofta görs kompromisser mellan ekonomiska effekter och de andra dimensionerna. Få hållbarhetsinsatser beaktar effekter på djurskydd eller djurepidemiologi. För- fattarna menar att detta pekar tydligt på att det finns ett behov av forskning om djurskydd och djurepidemiologi som kan integreras med de andra dimension- erna.

Forskning publicerad 2018

Azadi, Hossein m.fl. (2018). ”Agricultural land conversion: Reviewing drought impacts and coping strategies, International Journal of Disaster Risk Reduction, vol. 31.

I klimatförändringarnas spår förväntas torkan öka i både frekvens och svårig- hetsgrad, vilket medför att fler jordbrukare ställer om sin jordbruksmark till betesmarker när den inte längre duger för produktion. I denna artikel ger för- fattarna en forskningsöversikt av torkans påverkan på jordbruksmarkens om- vandling. Dessutom undersöks strategier på lokal, nationell och internationell nivå för att motverka torkans miljömässiga och socioekonomiska konsekven- ser. Studien illustrerar hur torka och hanteringsstrategier har en ömsesidig re- lation som kan påverka varandra både positivt och negativt. Författarna anser att torkans komplexa och multidimensionella natur kräver integrerade tillvä- gagångssätt som fokuserar på samarbete mellan regeringar och intressenter på flera samhällsnivåer för att minska torkans påverkan på omvandling av jord-

145

2020/21:RFR7	4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT
	bruksmark samt för att minimera jordbrukarnas sårbarhet och stärka jord-
	brukssystemens motståndskraft.
	Campana, Paolo m.fl. (2018). ”Managing agricultural drought in Sweden us-
	ing a novel spatially-explicit model from the perspective of water-food-energy
	nexus”, Journal of Cleaner Production, vol. 197. Elsevier Ltd.
	Författarna beskriver torkans effekter på behovet av odlingsvatten, skördeav-
	kastning och elektricitet för bevattning. En modell för att kvantifiera effek-
	terna på potatisodling under ett torkår har tillämpats, och resultatet visar att
	torka kan påverka grödan kraftigt om den inte bevattnas. Det kan vara en för-
	lust på ca 50 procent i jämförelse med den potentiella avkastningen med be-
	vattning. Författarna anser att deras modell kan ge riktlinjer för att hantera
	torka och kan tillämpas inom precisionsodling, exempelvis genom högupp-
	lösta satellitdata.
	Olsson Almered, Gunilla E. (2018).”Urban food systems as vehicles for sus-
	tainability transitions.” Bulletin of Geography: Socio-Economic Series, vol.
	40, nr 40. Sciendo.
	Författaren undersöker möjligheterna att använda urbana livsmedelsstrategier
	som verktyg för att förverkliga hållbara samhällen. Genom en analys av inne-
	hållet i två undersökningar av urbana livsmedelsstrategier, bl.a. från Göte-
	borgs stad, visar studien att strategier och planer med hållbarhetsambitioner
	omfattar ett flertal av de globala målen för hållbar utveckling inom de ekolo-
	giska, sociala och ekonomiska dimensionerna. Författaren hävdar att detta
	kännetecknar en riktning mot hållbar omställning och nyttan av livsmedels-
	strategier i det arbetet.
	Westerbergh, Anna m.fl. (2018). ”Towards the Development of Perennial Bar-
	ley for Cold Temperate Climates – Evaluation of Wild Barley Relatives as
	Genetic Resources”, Sustainability, vol. 10, nr 6.
	Denna artikel diskuterar hur perenna (fleråriga) spannmålsgrödor kan spela en
	viktig roll för att begränsa jordbrukets negativa påverkan på miljö och klimat.
	Perenna grödors djupa och extensiva rotsystem och tidiga, förlängda tillväxt-
	period under vegetationsperioden kan ge flera fördelar jämfört med ettåriga
	grödor. Den ständiga tillväxten är förknippad med minskad jorderosion, effek-
	tivare användning av näringsämnen, högre markkvalitet och kolinlagring. Od-
	lingssystem som innehåller fleråriga spannmål kan därför erbjuda flera lös-
	ningar för att mildra pågående klimatförändringar och förbättra livsmedels-
	tryggheten. Författarna framhåller att en mångfald av fleråriga spannmålsgrö-
	dor därför måste utvecklas. Här kan genetiska resurser från besläktade vilda
	perenna grödor vara användbara vid förädling av fleråriga spannmål.

146

4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

2020/21:RFR7

Wiréhn, Lotten (2018). ”Nordic agriculture under climate change: A system- atic review of challenges, opportunities and adaptation strategies for crop pro- duction”, Land Use Policy, vol. 77. Elsevier Ltd.

Denna artikel ger en översikt över vetenskaplig litteratur och annan litteratur som t.ex. myndighetsrapporter om klimatförändringarnas möjligheter och ut- maningar i det nordiska jordbruket. Litteraturöversikten visar att det finns en omfattande kunskapslucka när det gäller komplexiteten mellan att beakta och hantera behovet av klimatanpassning kontra avvägningar inom den nordiska jordbrukssektorn. De anpassningsåtgärder som presenteras i litteraturen är mestadels gårdsbaserade, samtidigt som de identifierade utmaningarna pekar på att det är svårt att bedöma hur man ska anpassa sig och vad man ska priori- tera. Författaren identifierar följande tre kategorier som innebär svåra avväg- ningar:

i.klimatanpassning kontra miljömål (begränsad övergödning, skydd av våt- marker, begränsade giftiga miljöer)

ii.klimatanpassning kontra minskning av klimatutsläpp

iii.klimatanpassning kontra jordbruksförvaltning (produktionseffektivitet).

Enligt författaren finns det målkonflikter i riktlinjer för t.ex. dräneringssystem, giftfria miljöer och minskad övergödning, dvs. de innefattar kompromisser mellan jordbruksproduktion och miljöhänsyn. Författaren betonar att sådana policyer bör utvärderas med fokus på hur man anpassar sig och vad man ska prioritera, för att förhindra motstridiga åtgärder så långt som möjligt i syfte att utveckla hållbara anpassningsstrategier.

Forskning publicerad 2017

Clapp, Jennifer (2017). ”Food self-sufficiency: Making sense of it, and when it makes sense,” Food Policy, vol. 66. Elsevier Ltd.

Under större delen av det förra seklet var målet om självförsörjning av livsme- del omdebatterat. Kritiker menar att politik som stöder självförsörjning är in- effektiv och snedvrider marknaden. I denna artikel undersöker författaren hur begreppet självförsörjning av livsmedel används. Studien visar att självförsörj- ning är långt ifrån ett binärt politiskt val mellan att enbart förlita sig på in- hemsk produktion eller att helt lämnas åt den fria livsmedelshandeln. I prakti- ken definieras och mäts självförsörjning av livsmedel på ett flertal olika sätt. Vid en närmare titt handlar det mer om ett lands inhemska kapacitet för livs- medelsproduktion än det handlar om en politik som kan förhindra livsmedels- handel. Därför menar författaren att den binära förståelsen av självförsörjning av livsmedel är kontraproduktiv och argumenterar för en bredare förståelse av begreppet genom att prata om självförsörjning i relativa termer. Det ger ut- rymme för en mer nyanserad livsmedelspolitik och en fruktbar dialog om po- litiska satsningar för att främja inhemsk matproduktion.

147

2020/21:RFR7

4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

Juhola, Sirkku m.fl. (2017). ”Climate change transformations in Nordic agri- culture?” Journal of Rural Studies, vol. 51, Elsevier Ltd.

Artikeln belyser klimatförändringarnas påverkan på jordbruket i nordiska län- der och undersöker i vilken utsträckning nordiska lantbrukare engagerar sig i att anpassa sitt lantbruk. Resultatet visar att lantbrukare har vidtagit åtgärder som inkluderar bl.a. underhåll av markstruktur och reducerad markpackning. För att stärka kapaciteten att hantera förändringar på längre sikt har åtgärder vidtagits som innefattar bl.a. odling av mer motståndskraftiga grödor, plane- ring för två växtodlingssäsonger, investeringar i torkkapacitet och ökad täck- odling. Enligt studien upplever nordiska jordbrukare många sårbarheter i re- lation till klimatförändringar och är engagerade för att klimatanpassa sitt jord- bruk, samtidigt som lantbrukarna för närvarande upplever jordbrukspolitik och marknadsförhållanden som en större anpassningsutmaning än klimatföränd- ringarna.

Lamichhane, Jay Ram (2017). ”Pesticide use and risk reduction in European farming systems with IPM: An introduction to the special issue”, Crop Pro- tection, vol. 97. Elsevier Ltd.

Författaren anser att det behövs nya strategier för integrerat växtskydd (integ- rated pest management, IPM), för att reducera kemiska bekämpningsmedel i jordbruket. Författaren menar att tekniska innovationer är nödvändiga för ut- veckling och införande av hållbara växtskyddssystem. Här behövs det saminnovation (co-innovation) i jordbruket där fler intressenter inkluderas för att utveckla lösningar som snabbt kan tillämpas i praktiken. Enligt författaren bör forskning och de politiska ramverken därför uppmuntra deltagande av ak- törer som representerar hela livsmedelskedjan. För att nå EU:s direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel (2009/128/EG) menar författaren att man måste

i.anta deltagarstyrda forskningsmetoder, baserat på ett ökat engagemang hos jordbrukare

ii.utveckla mer hållbara strategier för integrerade växtskyddslösningar (IPM-lösningar) som snabbt kan anpassas och tillämpas i praktiken

iii.fokusera på långsiktiga experiment som gör det möjligt att generera till- förlitliga data om de integrerade växtskyddssystemens (IPM-systemens) långvarighet och hållbarhet

iv.inrätta mer samverkande forskning baserad på offentlig-privat partner- skap

v.investera mer i rådgivningstjänsterna för att hjälpa jordbrukare att växla från konventionellt växtskyddssystem till en strategi med integrerat växt- skydd (IPM).

148

4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

2020/21:RFR7

Moragues-Faus, A., Sonnino, R. och Marsden, T. (2017). ”Exploring Euro- pean food system vulnerabilities: Towards integrated food security govern- ance”, Environmental Science and Policy, vol. 75. Elsevier Ltd.

Artikeln undersöker faktorer bakom hot och svagheter inom EU:s livsmedels- system. Genom en enkät ställd till 45 europeiska experter på området identifi- erar författarna olika brister i livsmedelssystemets förvaltning som påverkar livsmedelstryggheten. Livsmedelssystemet brister bl.a. när det gäller att

i.hantera komplexa gränsöverskridande relationer mellan olika samhälls- aktörer och nivåer

ii.förstå sårbarheten för det ökade geopolitiska och sektoriella beroendet, såsom Europas ömsesidiga beroende av andra regioner, exempelvis den ökande importen av djurfoder

iii.hantera ojämlika rättigheter i livsmedelssystemet kopplat till fattigdom, social exkludering och arbetslöshet som begränsar tillgång till land och vatten

iv.beakta motstridiga värden bland aktörer i livsmedelskedjan och tolk- ningar av livsmedelstrygghet.

Författarna anser att kunskapen om dessa brister kan utgöra en grund för att främja nya samtal om livsmedelstrygghet och sätta nytt fokus på pågående politiska processer. Vidare framhåller författarna att det behövs en integrerad förvaltningsstrategi för att bygga ett mer demokratiskt, säkert och hållbart livs- medelssystem.

Wiréhn, Lotten, Opach, Tomasz och Neset, Tina-Simone (2017). ”Assessing agricultural vulnerability to climate change in the Nordic countries – an inter- active geovisualization approach”, Journal of Environmental Planning and Management, vol. 60, nr 1. Routledge.

I denna artikel presenteras den geografiska visualiseringsmetoden Agro Ex- plore774 för att få ökad förståelse för vilka faktorer som bidrar till ett sårbart jordbrukssystem i Norden i relation till klimatförändringar. Metoden möjlig- gör utforskning av underliggande indikatorer och faktorer som bestämmer sår- barheten i det nordiska jordbruket.

Forskning publicerad 2016

Candel, J.J., Breeman, G.E. och Termeer, C.J.A. (2016). ”The European Com- mission’s ability to deal with wicked problems: an in-depth case study of the governance of food security”, Journal of European Public Policy, vol. 23. Routledge.

Författarna undersöker EU-kommissionens förmåga att hantera s.k. wicked problems, dvs. problem som är svårdefinierade, osäkra och näst intill omöjliga att lösa. Författarna analyserar hur kommissionen hanterar livsmedelstrygghet

774Se vidare avhandling under avsnitt 4.1.2.

149

2020/21:RFR7	4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT
	som ett sådant problem. Resultatet bekräftar delvis tidigare studiers slutsatser
	om att kommissionens förmåga att hantera dessa problem generellt är otill-
	räcklig på grund av dess hierarkiska och oföränderliga arbetssätt. Kommissio-
	nens arbetssätt saknar det tillbakasyftande och den flexibilitet som behövs för
	att förstå svårlösta problem och hantera plötsliga förändringar eller risker eller
	nya problemformuleringar. Däremot visar resultatet att det finns en förmåga
	att reflektera över och hantera specifika delar av problem som berör livsme-
	delstryggheten. Enligt författarna behöver kommissionen en mekanism för att
	kontinuerligt övervaka och anpassa sin kapacitet att säkerställa att utmaningar
	för livsmedelstryggheten inte förblir oförutsedda.
	Sadowski, Arkadiusz och Baer-Nawrocka, Agnieszka (2016). ”Food self-suf-
	ficiency of the European Union countries – energetic approach”, Journal of
	Agribusiness and Rural Development, vol. 2, nr 40. University of Life Sci-
	ences in Poznań.
	Författarna beskriver hur livsmedelsförsörjningen har förändrats i EU-länder
	genom att studera mängden energi som producerades och konsumerades under
	perioden 1990–2009. Under denna period blev EU en importör av nettoenergi
	i jordbruksprodukter. Enligt författarna borde åtgärder vidtas för att inte un-
	dergräva självförsörjningen i EU, oavsett om det finns möjligheter att fylla
	livsmedelsbristen med import, eftersom det på lång sikt kan vara ett hot mot
	de europeiska samhällenas livsmedelstrygghet. Författarna lyfter att den mins-
	kade självförsörjningen i Europa riskerar att öka de ekologiska problemen i
	hela världen ifall den extra mängd mat som produceras tar i anspråk nya om-
	råden som kan vara värdefulla ur miljösynpunkt.
	Olsson Almered, Gunilla E. m.fl. (2016). ”Peri-Urban Food Production and Its
	Relation to Urban Resilience”, Sustainability, vol. 8, nr 12.
	Artikeln beskriver hur stads- och landsbygdsregioner kan stärka sin resiliens
	genom att använda regional livsmedelsproduktion som en del av en multi-
	funktionell markanvändning. Genom studier av stadsnära marker i regionerna
	Göteborg (Sverige), Köpenhamn (Danmark) och Gent (Belgien) analyserar
	författarna i artikeln den senaste utvecklingen av markanvändning och livsme-
	delsproduktion i dessa regioner. Resultatet visar att jordbruket sedan år 2000
	har minskat i alla tre områden till följd av stadsutbyggnad och förändringar i
	markanvändning. Det finns policyer för bevarande av jordbruksmark i några
	stadsnära miljöer, men strategier för lokal matproduktion uttrycks inte i nuva-
	rande planeringsdokument. Författarna anser att de positiva effekterna av lokal
	livsmedelsproduktion behöver främjas för att förbättra förhållandet mellan
	stad och landsbygd och återkoppla jordbruket till regional livsmedelspro-
	duktion.

150

4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

2020/21:RFR7

Paloviita, Ari m.fl. (2016). ”Vulnerability matrix of the food system: Opera- tionalizing vulnerability and addressing food security”, Journal of Cleaner Production, vol. 135 (C). Elsevier Ltd.

Författarna kartlägger sårbarhetsfaktorer inom livsmedelssystemet. Med hjälp av en sårbarhetsmatris som svarar på frågorna ”Sårbarhet av vad?” och ”Sår- barhet till vad?” analyserar författarna förhållandet mellan faktorerna och sår- bara system som helhet. Matrisen omfattar flera stressfaktorer, inklusive exo- gena naturliga drivkrafter och endogena sociala drivkrafter. Författarna iden- tifierar både sociala, ekologiska och tekniska sårbarhetsfaktorer och belyser vikten av att använda en systemansats som tar hänsyn till samtliga aspekter vid analys av sårbarhet och livsmedelstrygghet för utveckling av nationell livs- medelspolicy.

Röös, Elin m.fl. (2016). ”Limiting livestock production to pasture and by- products in a search for sustainable diets”, Food Policy, vol. 58 (C). Elsevier Ltd.

Artikeln undersöker dieter som inte använder mer än den globala tillgängliga odlingsbara marken per capita och som håller sig inom planetens gränser i syfte att förbättra livsmedelstryggheten, s.k. rättvisa dieter. Dieterna baseras på en metod som utgår från att låta den ekologiska resurskapaciteten sätta ra- marna för animalieproduktionen och bygger på tre principer:

1.Åkermark ska primärt användas för växtbaserad mat för människor.

2.Boskap ska födas upp på biomassa som inte lämpar sig för eller är önskad av människor.

3.Seminaturliga gräsmarker bör användas för boskapsproduktion om betes- mark kan motiveras av andra skäl än kött- och mjölkproduktion, som t.ex. bevarande av biologisk mångfald.

Scenarier med tre olika dieter för Sverige har utvecklats utifrån de tre princi- perna och resultatet visar väsentligt lägre miljöpåverkan jämfört med den ge- nomsnittliga nuvarande svenska dieten. I alla scenarier minskade köttkon- sumtionen, från nuvarande tio portioner per vecka, till två–fyra portioner per vecka. Konsumtion av växtbaserat protein i form av spannmål och baljväxter ökade för att ersätta köttkonsumtionen. Vidare menar författarna att dieterna skulle innebära en diversifiering av grödor och odlingsmetoder, vilket också skulle bidra till stärkt motståndskraft mot skadedjur, sjukdomar och extrema väderhändelser. Studiens metod och analys lyfts fram som avvändbar för vi- dare diskussion om hållbar konsumtion av animaliska produkter.

Zu Ermgassen, E.K.H. m.fl. (2016). ”Reducing the land use of EU pork pro- duction: where there’s swill, there’s a way”, Food Policy, vol. 58. Elsevier Ltd.

Författarna anser att grisfoder baserat på matavfall är ett ekonomiskt och mil- jövänligt foder som kan minska efterfrågan på jordbruksmark. Matavfall har

151

2020/21:RFR7

152

4SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

historiskt använts som foder till boskap och speciellt för grisar men förbjöds inom EU 2002 efter ett mul- och klövsjukeutbrott i Storbritannien. Utbrottet tros vara en följd av att grisar matats med olagligt rått matavfall. Författarna menar att matavfall, när det värmebehandlas på lämpligt sätt, som i de centrala systemen för återvinning av livsmedelsavfall i Japan och Sydkorea, kan vara en säker, näringsrik form av djurfoder. I denna studie kvantifierade författarna potentialen av matavfall för att minska markanvändningen relaterad till EU:s fläskproduktion. Studien visar att genom en ändring i EU-lagstiftning samt främjande av existerande teknik kan matavfall reducera markanvändningen i EU:s fläskproduktion med 20 procent, motsvarande 1,8 miljoner hektar jord- bruksmark. Det skulle innebära avsevärda minskningar av växthusgasutsläpp och övergödning samtidigt som det kan förbättra lönsamheten för många jord- bruksföretag och generera fläskprodukter av hög kvalitet.

Forskning publicerad 2015

Granvik, Madeleine m.fl. (2015). ”The approach of Swedish municipalities to the preservation of agricultural land in a planning context”. International Jour- nal of Agricultural Resources, Governance and Ecology, vol. 11, nr 2. Inder- science Publishers.

Artikeln belyser varför nuvarande lagstiftning i Sverige för skydd av åkermark är svag. Genom att studera hur svenska kommuner hanterar frågan kan förfat- tarna konstatera att de flesta kommuner uttrycker ett intresse för att bevara åkermarken, men i praktiken synliggörs inte detta i den kommunala fysiska planeringen. Ett problem som diskuteras i studien är att många kommuner är hårt ekonomiskt pressade och att jordbruksmarken inte reflekterar kommunens behov av livsmedel, vilket gör det svårt att få grepp om konsekvenserna av att åkermark försvinner. Enligt författarna riskerar Sveriges decentraliserade sy- stem för samhällsbyggnad att ingen tar ansvar för jordbruksmarkens utveck- ling som helhet, vilket på längre sikt kan vara sårbart ur ett livsmedelstrygg- hetsperspektiv. Exempelvis har förslag på området lagts fram av Miljömåls- beredningen (SOU 2014:50). I delbetänkandet föreslås bl.a. att plan- och bygglagen förtydligas så att kommunernas översiktsplaner blir tydligare med beskrivningar av hur hänsyn tas till brukningsvärd jordbruksmark och att Jord- bruksverket får ansvar för att se till att kommunerna följer lagen i denna fråga.

Kantanen, Juha m.fl. (2015). ”Utilization of farm animal genetic resources in a changing agro-ecological environment in the Nordic countries”, Frontiers in Genetics, vol. 6. Frontiers Media S.A.

Artikeln behandlar klimatförändringarnas direkta och indirekta konsekvenser på animalieproduktionen och djurens välfärd. Den handlar bl.a. om värme- stress, spridning av sjukdomar samt minskad tillgång på importerat djurfoder. För att säkra en hållbar animalieproduktion som kan stå emot och anpassas efter klimatförändringarna menar författarna att det krävs stärkt självförsörj- ning av foder och utveckling av avelsstrategier i de nordiska länderna. Avels-

4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

2020/21:RFR7

programmen bör lägga större vikt på djurens fertilitet och hälsa. Författarna framhåller att tillvaratagandet av värdefulla gener från lantraser i detta sam- manhang spelar en viktig roll för utveckling av en klimatanpassad avel. För- fattarna anser därför att bevarandet av hotade raser, ofta lantraser, bör stärkas och att deras anpassningsegenskaper bör undersökas.

Nazari, Saeedeh m.fl. (2015). ”Vulnerability of wheat farmers: Toward a con- ceptual framework”, Ecological Indicators, vol. 52. Elsevier Ltd.

Författarna identifierar viktiga sårbarhetsindikatorer bland veteodlare ur ett hållbarhetsperspektiv och försöker utveckla ett inkluderande ramverk för att bedöma deras sårbarhet för både socioekonomiska och miljömässiga föränd- ringar. Studien visar att sårbarheten sträcker sig över många sektorer och ni- våer. Sårbarheten bland jordbruken förväntas variera beroende på klimatför- hållanden och socioekonomiska egenskaper, och effekterna kan vara både kro- niska och akuta. Enligt författarna kommer detta att kräva ökad uppmärksam- het på bedömningar av sårbarheter inom politiska beslutsprocesser, för att hjälpa till att välja lämpliga hanteringsstrategier och för att minska jordbrukar- nas sårbarhet.

Sellberg, M.M., Wilkinson, C. och Peterson, G.D. (2015). ”Resilience assess- ment a useful approach to navigate urban sustainability challenges”, Ecology and Society, vol. 20, nr 1. Resilience Alliance.

Författarna utvärderar en arbetsmetod inom resiliensbedömning som syftar till att hjälpa stadsområden att integrera resilienstänk i planeringsprocessen. För- fattarna undersöker om resiliensbedömningsprocessen har kompletterat be- fintlig planering i Eskilstuna kommun. Resultatet visar att resiliensbedöm- ningen har bidragit till utvecklade planeringsmetoder genom att ta itu med hållbarhetsutmaningar som inte behandlades inom den normala kommunala planeringen, såsom lokal livsmedelstrygghet. Resiliensbedömningen har såle- des skapat en brygga mellan hållbar utveckling på längre sikt och krishantering på kort sikt, vilket möjliggjort för dessa två områden att utveckla gemensamma strategier.

Öhlund, E., Zurek, K. och Hammer, M. (2015). ”Towards Sustainable Agri- culture? The EU framework and local adaptation in Sweden and Poland”, En- vironmental Policy and Governance, vol. 25, nr 4. John Wiley & Sons, Ltd and ERP Environment.

Författarna undersöker hur Polen och Sverige använde medel från EU:s ge- mensamma jordbrukspolitik i förhållande till hållbart jordbruk för perioden 2007–2013. Analysen visar att fonderna för miljöåtgärder inom jordbruket är för små för att gynna småskaligt jordbruk och att den gemensamma jordbruks- politiken inte främjar en effektiv omvandling till hållbar praxis inom EU.

153

2020/21:RFR7

154

4SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

Forskning publicerad 2014

Aiking, Harry (2014). ”Protein production: planet, profit, plus people?” Amer- ican journal of clinical nutrition, vol. 100 (Supplement). American Society for Clinical Nutrition.

Livsmedelsefterfrågan beräknas fördubblas till 2050, och samtidigt måste mil- jöpåverkan från livsmedelsproduktionen minska kraftigt och snabbt. Författa- ren beskriver hur den animaliska proteinproduktionen utnyttjar en enorm och oproportionerligt stor andel av naturresurserna och konstaterar att en minsk- ning av animalisk proteinförbrukning därför kommer att gynna både livsme- delstryggheten och livsmedelshållbarheten. Enligt författaren har det globala livsmedelssystemet hittills prioriterat ekonomiska frågor framför de ekolo- giska och sociala. Han menar att FN och alla nationella regeringar bör ta led- ningen och initiera en global strategi som integrerar hållbarhet, livsmedels- trygghet, näring och rättvisa.

Klein, Richard J.T. och Juhola, Sirkku (2014). ”A framework for Nordic actor- oriented climate adaptation research”, Environmental Science and Policy, vol. 40. Elsevier Ltd.

Författarna anser att det finns en stor klyfta mellan klimatanpassningsforsk- ning och anpassningsåtgärder. De identifierar fem flaskhalsar som begränsar möjligheten att omsätta klimatanpassningsforskning i politik och praxis.

i.Teoretiska koncept och konstruktioner som har utvecklats och tillämpats i anpassningsforskning relaterar inte till aktörernas beslut i ”verklig- heten”.

ii.Osäkerhet kring klimatförändringens potentiella effekter gör att intressen- ter tenderar att vänta och se snarare än agera.

iii.Det finns ett missförhållande mellan den lokala nivån som många intres- senter verkar inom och den information som tillhandahålls av klimatmo- deller.

iv.Det finns ett missförhållande mellan intressenternas primära oro för att hantera den nuvarande klimatvariationen och det långsiktiga perspektivet enligt anpassningsforskningen.

v.Anpassningsforskning ignorerar ofta det faktum att klimatanpassning inte är den enda prioriteringen för många intressenter.

Vidare menar författarna att flaskhalsarna bekräftar svagheten i den linjära modellen för vetenskapspolitisk interaktion. För att hjälpa till att övervinna flaskhalsarna presenterar författarna en aktörsorienterad strategi för anpass- ningsforskning som bedrivs inom Nordic Centre of Excellence for Strategic Adaptation Research (Nordstar). Den aktörsorienterade strategin ramar in kli- matanpassningen så att den tar upp både effekterna av klimatförändringar och konsekvenserna av klimatpolitik.

4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

2020/21:RFR7

Lalic, Branislava m.fl. (2014). ”Can Agrometeorological Indices of Adverse Weather Conditions Help to Improve Yield Prediction by Crop Models?” At- mosphere, vol. 5, nr 4.

Författarna anser att en statistisk metod baserad på korrelationer mellan agro- meteorologiska index för ogynnsamma väderförhållanden och data för skör- deavkastning kan ge prognoser för specifika platser, grödsorter och mönster för ogynnsamma väderförhållanden. Författarna argumenterar för att detta till- vägagångssätt kan förbättra avkastningsprognoserna.

4.1.2 Avslutade forskningsprojekt och avhandlingar

Cederholm Björklund, Jennie. (2020). Value creation for sustainable rural de- velopment – perspectives of entrepreneurship in agriculture. Halmstad Uni- versity Press.

Doktorsavhandlingen från Högskolan i Halmstad undersöker entreprenörskap i lantbruk och hur både lantbruk och hållbar landsbygd kan utvecklas. Entre- prenörsforskning har traditionellt inte sett lantbrukare som entreprenörer, vil- ket motbevisas i avhandlingen, vilken visar att lantbrukare är både innovativa och entreprenöriella. Enligt resultatet saknar dock många lantbrukare den stöttning som behövs för innovation och entreprenörskap med nuvarande stöd- system som finns via Jordbruksverket, länsstyrelser och rådgivningsorganisa- tioner. Stödet består ofta av kortsiktiga åtgärder med fokus på ekonomisk till- växt, vilket avhandlingen visar inte är det som dagens lantbrukare efterfrågar. I stället finns ett behov av stöd i form av en samtalspartner som kan bidra med input i arbetet och som fokuserar på lantbrukarnas drivkrafter baserade på strä- van efter miljömässig och social hållbarhet. Vidare visar avhandlingen att da- gens lantbrukare är både välutbildade och välinformerade, och de har stora nätverk både nationellt och internationellt. Det gör att de efterfrågar en annan typ av stöd än tidigare generationer av lantbrukare.

SLU Future Food Reports, del 11 (2020). Sveriges förändrade lantbruk – Lantbrukarnas egna röster om förändringar sedan 1990-talet och strategier inför framtiden.

Rapporten studerar det svenska jordbrukets omvandling sedan 1990-talet och lantbrukares strategier och anpassning till förändrade villkor. Genom inter- vjuer på gårdsnivå i tre olika län i Sverige visar studien att storleksrational- isering av lantbruket har varit en dominerande strategi. Samtidigt visar studien att det är en strategi som inte passar lantbruk med mindre arealer, lägre mark- kvalitet och sämre ekonomiska förutsättningar. I stället har många lantbrukare därför satsat på andra strategier som att hålla nere kostnaderna, skapa nisch- produkter eller sälja direkt till konsument. Forskarna i studien konstaterar att jordbrukspolitiken inte tar hänsyn till lantbrukarnas olika strategier och menar att dessa strategier behöver ses som rimliga val utifrån de förutsättningar som finns för att bedriva lantbruk. En mångfald av strategier hos lantbrukarna

155

2020/21:RFR7

156

4SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

säkerställer även att olika marker brukas och att skilda förutsättningar utnytt- jas. Det ger bättre möjlighet att hantera framtida förändringar eller kriser som lantbrukssektorn står inför.

Karlsson, Johanna (2020). Milk production from grass and byproducts: for improved sustainability of dairy production. SLU, institutionen för husdjurens utfodring och vård.

En doktorsavhandling från SLU visar att biprodukter kan ersätta spannmål och soja i mjölkkornas kraftfoder. Människor och lantbrukets djur konkurrerar om de proteinfoder som jorden kan producera. Avhandlingen har undersökt möj- ligheterna att utfodra mjölkkor helt utan spannmål och soja och i stället ut- nyttja biprodukter från livsmedelsindustrin i kombination med gräs- eller klö- verensilage. Resultatet visar att om man ersätter med biprodukter, såsom bet- fiber, drank, rapsmjöl och kli, producerar korna mycket mer livsmedel än de äter. Avhandlingen konstaterar dock att biprodukterna inte kommer att räcka om korna fortsätter att utfodras med lika mycket kraftfoder. Författaren menar därför att ett annat sätt att öka nettoproduktionen av livsmedel är att begränsa mängden kraftfoder och låta mjölkkorna äta mer gräs och klöver. Korna kan därmed producera mycket mjölk även när de utfodras med biprodukter som människor inte äter, och kan bidra till en hållbar livsmedelsproduktion.

SLU Future Food Reports, del 9 (2019). Jordbrukets klimatanpassning.

Kommittén för jordbrukets klimatanpassning (Klima) vid KSLA har tillsam- mans med forskningsplattformen SLU Future Food vid SLU arbetat med att utveckla nya forskningsfrågor relaterade till jordbrukets klimatanpassning. Klima har tagit del av jordbrukares uppfattningar om klimatanpassning och vad de anser att de skulle behöva hjälp med. Av lantbrukarnas berättelser fram- går att tidigare produktionsstrategier inte längre gäller när extrema väderför- hållanden som torka, höga temperaturer, mycket regn och skyfall blir allt van- ligare. Rapporten uppmärksammar några viktiga anpassningsproblem i växt- odling och djurhållning som bl.a. behovet av dränering och bevattning, växt- förädling och nya grödval. Rapporten belyser behovet av framtidstro som upp- muntrar jordbrukarna till de investeringar som krävs i ny kunskap, nya anlägg- ningar och nya produktionssystem. Här framställs samhällets roll att bidra med långsiktiga och tydliga mål för jordbruket, ekonomiska styrmedel som bidrar till lönsamhet, regelverk som underlättar anpassning samt medel för forskning, utveckling och utbildning.

KSLA (2019). Svenskt jordbruk 2030 – Vägen dit.

Enligt rapporten har Sverige gynnsamma förutsättningar att bedriva jordbruk, och det finns en jordbrukspotential med en arealreserv på 10 procent som skulle kunna tas i produktion om de ekonomiska förutsättningarna förändra- des. Rapporten identifierar olika flaskhalsar som behöver åtgärdas för att uppnå en ökad inhemsk produktion. Åtgärderna handlar bl.a. om att skapa

4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

2020/21:RFR7

samsyn i hela livsmedelskedjan om hur jordbruket ska utvecklas och att sätta konkreta, siffersatta mål för vad det svenska jordbruket ska uppnå. Det behövs marknadslösningar för kapitalförsörjning, riskhantering och försäkring. Det behövs även ett statligt engagemang för att förse jordbruket med kunskap och utbildad arbetskraft. Om dessa åtgärder genomförs dras slutsatsen att affärs- drivande jordbrukare med tydliga lönsamhetsmål kommer att ha förutsätt- ningar att uppnå potentialen för ökad inhemsk produktion i Sverige.

SLU och MSB (2018). Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv – Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens. Slutrapport från forskningspro- jektet Kan vi producera mat i händelse av kris?

Forskningen från SLU visar bl.a. att det är självförsörjningsgraden av insats- medel som diesel, handelsgödsel, växtskyddsmedel, utsäde och foder som är det stora problemet för livsmedelsproduktionen ur ett beredskapsperspektiv. En slutsats när det gäller att öka livsmedelsberedskapen är att det krävs poli- tiska styrmedel för att främja satsningar mot en omställning till fossilfritt jord- bruk med stärkt självförsörjning av alternativa insatsvaror. En sådan omställ- ning av jordbruket skulle inte enbart gynna livsmedelsberedskapen utan även vara positiv ur ett miljö- och klimatperspektiv.

Linderholm, Kersti. (2018). Sveriges självförsörjningsgrad – energi till män- niskor och motorer från svenskt jordbruk 2017–2018.

Författaren räknar på självförsörjningsgraden i Sveriges produktion av livsme- del och möjligheterna att öka den inhemska produktionen. Beräkningar har gjorts på produktion och handelsbalans i fråga om energi och protein till män- niskor samt energi till motorer. Enligt beräkningarna är Sverige endast själv- försörjande på spannmål, men det finns utrymme för att återcirkulera växtnä- ring från livsmedelsproduktion och konsumtion. Enligt författaren finns det därför goda förutsättningar att öka produktionen bl.a. genom att främja den cirkulära ekonomin.

Wiréhn, Lotten (2018). Climate vulnerability assessment methodology: Agri- culture under climate change in the Nordic region. Linköpings universitet.

I doktorsavhandlingen av Lotten Wiréhn användes forskningsverktyget Agro Explore, som Linköpings universitet tillsammans med NTNU i Norge utveck- lat. Verktyget syftar till att bidra till ökad kunskap om hur olika faktorer utgör klimatsårbarhet för jordbruket. Verktyget består av ett sammansatt sårbarhets- index som gör det möjligt för användaren att välja, vikta och klassificera rele- vanta indikatorer i underindex som klimatutsatthet (förändringar i temperatur, nederbörd och frost), känslighet (befolkningstäthet, jordbruksanställda, åker- mark och markegenskaper) och anpassningsförmåga (inkomst, arbetslöshet och socialförsäkringsutgifter). Forskningen visar bl.a. att det finns stora kun- skapsluckor vad gäller bedömningar av sårbarhet samt vad gäller behovet av

157

2020/21:RFR7

158

4SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

anpassning av jordbruket, exempelvis vid ökat extremväder som sommar- torka.775

SLU (2016). Hur skulle Sveriges lantbruk drabbas vid en avspärrning? Inter- vjuundersökning med tjugo lantbrukare i Västra Götalands län.

Fokus i projektet var hur sårbarheten skiljer sig åt mellan olika produktions- system – mjölk- respektive kött- eller spannmålsproduktion, stor- respektive småskaliga gårdar, konventionella respektive ekologiska gårdar – samt hur va- let av teknik påverkar sårbarheten. Resultaten från studien visar bl.a. att en avgörande sårbarhet på gårdsnivå är att gårdarna är beroende av regelbundna flöden av insatsmedel och leveranser av produkter från gården. Det är därför svårt att hitta enkla lösningar på problemen på gårdsnivå. En annan slutsats är att en varierad produktion på gårdsnivå såväl som en varierad produktion med geografisk spridning över landet skulle öka robustheten i svenskt lantbruk.

De Toro, Alfredo m.fl. (2015). Effects of extreme weather on yield of major arable crops in Sweden. SLU, institutionen för energi och teknik.

I denna rapport (avsedd som underlag till LRF för eventuella försäkringssy- stem för väderrelaterade skördeförluster) studerades skördedata under peri- oden 1965–2014 för de viktigaste grödor som odlas i Sverige. Skördedata sam- lades in och sammanfattades för att jämföras med väderdata och identifiera väderhändelser som leder till stora skördeminskningar. I allmänhet var skör- deförlusterna högre i nordliga än i sydliga län och högre för vårsådda än höst- sådda spannmål. Havre, vårraps och potatis var de grödor som hade högst av- kastningsvariation på länsnivå. Studien påvisade en stor avkastningsvariation mellan enskilda gårdar, även för år med normalt väder. De flesta år med lägre skörd var förknippade med torra perioder (mindre än 20 millimeter nederbörd under 40 dagar) och/eller hög nederbörd under skördeperioden (mer än 100 millimeter nederbörd under augusti). Nederbörden under sommarmånaderna tycks ha ökat under de senaste 15 åren, särskilt under 25 procent av åren i södra Sverige. Författarna menar att om denna trend kvarstår kommer det att påverka produktionen genom att sänka risken för torka och öka risken för regniga skör- deperioder.

SLU, Framtidens lantbruk (2015). Framtida risker och hot mot svensk spann- måls- respektive mjölkproduktion – En analys av forskningsbehov för att be- döma risker.

SLU:s forskningsprogram Framtidens Lantbruk har tagit fram en riskanalys för svensk spannmåls- och mjölkproduktion. I analysen identifieras förändrade förutsättningar för produktion som kan utgöra hot och sannolikheten för att de orsakar skada på produktionen. Hot har valts ut efter tillgång på expertis. Fyra hot avsåg spannmålsproduktionen (radioaktivt nedfall, virus i spannmål,

775Intervju med Lotten Wiréhn vid Linköpings universitet, 2019-11-15.

4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

2020/21:RFR7

herbicidresistens och extremt sommarväder) och bedömningen är att konse- kvenserna kan vara extrema vid extremt sommarväder eller radioaktivt ned- fall. Man har dock gjort bedömningen att det är låg sannolikhet att dessa hot ska inträffa, utifrån tidigare erfarenheter. Tre hot avsåg mjölkproduktionen (leptospirosutbrott, foderimportstopp och värmebölja) och konsekvenserna bedömdes vara små till måttliga under förutsättning att flera åtgärder vidtas, annars kan t.ex. konsekvenserna av förhindrad foderimport vara extrema.

Eckersten, Henrik och Kornher, Alois (2012). Klimatförändringars effekter på jordbrukets växtproduktion i Sverige – scenarier och beräkningssystem. Rap- port nr 14, SLU, institutionen för växtproduktionsekologi.

Rapporten beräknar och bedömer möjliga framtida förändringar i grödors ut- veckling och grödval i svensk växtodling till följd av möjliga framtida klimat- förändringar. Bedömningarna, som baserats på växtskyddscentralernas obser- vationer av utvecklingsstadier, avses ligga till grund för vidare resonemang om framtida växtskyddsstrategier. Från slutsatserna av beräkningarna förvän- tas höstsådda grödor och majs rent klimatmässigt kunna odlas längre norrut i framtiden. Det är främst fodermajs som expanderar norrut, men även kärn- majs, om än i betydligt mindre omfattning. Trender och beräkningar på Euro- panivå visar att även sojabönor och solrosor kan bli aktuellt att odla i södra Sverige.

Fogelfors, Håkan m.fl. (2009). Strategic analysis of Swedish agriculture pro- duction systems and agricultural landscapes in a time of change. SLU, in- stitutionen för växtproduktionsekologi.

Rapporten redogör för tolv klimatscenarier för olika regioner i Sverige, från sydvästra Skåne i söder till Övertorneå i norr. Utifrån scenarierna beräknas förutsättningarna för livsmedelsproduktion i Sverige bli mer gynnsamma till följd av framtida klimatförändringar. Trots mer gynnsamma genomsnittliga odlingsförhållanden kan det dock finnas nackdelar i form av mer frekventa extrema väderhändelser, växtsjukdomar och näringsutlakning. Temperaturök- ningen beräknas vara större under vintern än under sommaren. Klimatscenari- erna visar även att nederbörden antagligen kommer att öka och neder- bördsmönstret kommer att förändras. Temperaturökningen kan leda till en ut- vidgning av växtsäsongen med flera månader i södra Sverige. Enligt förfat- tarna behövs ett mer uttalat helhetsgrepp vid utvecklingen av odlingssystem för att anpassa dem till nämnda förändringar och livsmedelskedjan. De menar att forskningen bör komma bort ifrån en kategorisk uppdelning mellan ekolo- giska och konventionella odlingssystem och i stället utvärdera systemen i fråga om självförsörjning, markanvändning, energieffektivitet, mångfunktionalitet, ekosystemtjänster och nyttjandet av lokala förnybara resurser.

159

2020/21:RFR7

160

4SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

4.1.3 Pågående forskningsprojekt – några exempel

Nedan ges några exempel på pågående forskningsprojekt utan inbördes ord- ning, som kan bidra till ökad livsmedelsförsörjning och kunskapsuppbyggnad.

Kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket

På uppdrag av regeringen har Jordbruksverket inrättat ett kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket. Uppdraget är en del i regeringens handlingsplan för att nå målen i den nationella livsmedelsstrategin.776 Under våren 2020 tog kompetenscentrum bl.a. fram en strategi för hållbar hantering av vatten i jordbruket. Strategin innehåller åtgärder för att hantera olika utma- ningar inom området.777 Arbetet översändes till regeringen den 26 juni 2020.778

Digitaliserat jordbruk

Forskningsinstitutet Rise startade ett projekt för en testbädd för digitaliserat jordbruk på SLU Campus Ultuna i Uppsala i november 2018. Här ska ny tek- nik och innovationer inom jordbruket testas och utvecklas i en verklig miljö. Testbädden ger svenska industriföretag goda möjligheter att etablera sig i jord- bruksbranschen. Projektet pågår i tre år.779

Minnet är kort – Lantbrukares upplevelse av torkan 2018

Ett projekt på Lunds universitet som syftar till att snabbt intervjua ett större antal lantbrukare och andra näringsidkare på landsbygden som drabbades av den svåra vädersituationen under sommaren och hösten 2018. Projektet vill fånga de omedelbara erfarenheterna av extremvädret medan de är i färskt minne och fortfarande direkt påverkar den dagliga situationen. Undersökning- ens resultat kommer att samlas i en databas för att kunna utnyttjas i framtida forskning och annan kunskapsuppbyggnad.780

Klimatstabilt vete – förädling av robust och högkvalitativt vete för ökad livsmedelsförsörjning

Inom ramen för SLU Grogrund, som främst är ett kunskapsnav för svensk växtförädling, pågår bl.a. ett projekt om klimatstabilt vete. Projektet kommer att utveckla nya vetesorter med ökad förmåga att ge bra avkastning och gene- rera goda bakningsegenskaper i ett föränderligt klimat för ökad livsmedelsför- sörjning i Sverige.781

776Jordbruksverket (2017), Kompetenscentrum för jordbrukets vattenhushållning, inrikt- ningsbeslut 2017-06-29, dnr 3.7.17-11113/1.

777Jordbruksverket (2020), Jordbruksverkets strategi för hållbar hantering av vatten i jord- bruket, 2020:16.

778https://jordbruksverket.se/jordbruket-miljon-och-klimatet/jordbruket-och-vattnet/kompe- tenscentrum-for-hallbar-hantering-av-vatten-i-jordbruket.

779https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/testbadd-digitaliserat-jordbruk.

780http://proj.formas.se/detail.asp?arendeid=10267&x=250&y=20&sprak=1&redovis-

ning=0.

781https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/grogrund/projekt/klimatstabilt-vete- foradling-av-robust-och-hogkvalitativt-vete-for-okad-livsmedelsforsorjning/.

4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

2020/21:RFR7

Livsmedelsförsörjning – produktion och tillgång av animala livsmedel under en kris till följd av klimatförändring och extremväder

Ett projekt som ska kartlägga sårbarheter och anpassningsbehov för animalie- producenter under en kris. Syftet är att kunna planera för en större säkerhet i livsmedelsförsörjningen. Arbetet påbörjades i mars 2020 och beräknas vara färdigt i december 2020. I projektet ingår representanter för SLU, SVA, MSB och Jordbruksverket. Livsmedelsverket kommer att vara en dialogpart. Forsk- ningsplattformen SLU Future Food har en samordnande roll. Projektet kom- mer att anordna mindre möten och en större utfrågning för att inhämta syn- punkter och idéer och arbeta för kunskapsspridning mellan myndigheter, in- tressenter och producenter. Projektets resultat ska presenteras i en rapport med förslag på vägar framåt för att nå en högre säkerhet i produktionen av animala livsmedel under en kris.782

Extremväder – Risker och lösningar för en mer resilient jordbruksproduktion i Sverige

Ett treårigt projekt (2020–2022) vid SLU som finansieras av Formas. Projektet syftar till att utveckla en första tvärvetenskaplig bedömning av svenska nuva- rande och kommande risker med extremt väder, och dess konsekvenser för växtproduktion och bönders insikt om hur de kan svara på dessa utmaningar.783

Visioner kring Sveriges framtida jordbruksproduktionssystem

Ett forskningsprojekt vid SLU Future Food som ska utveckla fyra olika jord- bruksvisioner. Syftet är att konceptualisera olika problem och möjligheter för en framtida hållbar livsmedelsproduktion. Projektet ska även se över behovet av miljövänliga lösningar i samhället.784

Utveckling av modell för rådgivning och försök i fråga om bevarande jordbruk

Råd Nu – Kompetenscentrum för rådgivning har fått stöd från Jordbruksverket för att utveckla en modell för rådgivning och försök med bevarande jordbruk (conservation agriculture) med fokus på reducerad bearbetning, direktsådd och mellangrödor.785

Webbportalen ekofakta.se

SLU Ekologisk produktion och konsumtion (Epok) har lanserat en databas som riktar sig till både allmänhet och yrkesverksamma inom livsmedelskedjan

782https://www.slu.se/ew-nyheter/2020/4/klimatanpassning-av-animalieproduktion/.

783https://www.slu.se/institutioner/mark-miljo/forskning/hydroteknik/extremt-vader-och- resiliens-i-svenskt-jordbruk/.

784https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/futurefood/pagaende-projekt/visioner- kring-framtida-jordbruksproduktionssystemet/.

785https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/radnu/forskning/forskningspro- jekt/conservation-agriculture/.

161

2020/21:RFR7

162

4SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

och syftar till att öka kunskapen om ekologisk produktion och ekologisk mat. År 2017 gav regeringen Jordbruksverket i uppdrag att tillsammans med olika aktörer inom livsmedelskedjan ta fram en åtgärdsplan för att främja regering- ens mål att öka produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. En av alla åtgärder var att ta fram en webbportal för neutral och faktabaserad information om ekologisk produktion och livsmedel.786

Direkt och indirekt import för livsmedelsindustrin i Finland

Knuuttila, Marja m.fl. (2014). Import Dependency of Food Production, IDEAS Working Paper Series from RePEc, Saint Louis: Federal Reserve Bank of Saint Louis.

Livsmedelstrygghet är en mångfasetterad och komplex fråga som ofta belyses genom den nationella självförsörjningsgraden. Författarna i arbetsdokumentet menar dock att självförsörjningsgraden snarare återspeglar jordbrukets all- männa konkurrenskraft på den inhemska och internationella marknaden än själva livsmedelstryggheten. Beräkningar av självförsörjningsgraden baserade på förhållandet mellan inhemsk produktion och konsumtion tar inte hänsyn till det faktum att den inhemska produktionen i sig är beroende av importerade resurser.

I detta arbetsdokument introduceras en indikator för att mäta importinne- hållet i livsmedelsproduktionsindustrin. Med hjälp av Eurostats input–output- modell beräknas det totala importberoendet, som består av både direkt och in- direkt import av råvaror och förädlade produkter för Finland, Tyskland och Danmark. Denna modell ger en bredare bild av hela sektorns totala importbe- roende. Resultatet visar en trend av växande importberoende när det gäller energi, kemikalier och foderprotein inom jordbruks- och livsmedelsproduk- tionen, men även att importen av tjänster har blivit allt större. Författarna me- nar att detta pekar på att globala distributionsprocesser fördjupas samtidigt som livsmedelskedjan fragmenteras, vilket skapar stora utmaningar för nat- ionell livsmedelstrygghet.

Arbetsdokumentet är en del av ett pågående forskningsprojekt.

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion

I ett projekt vid SLU Alnarp undersöks kritik och hot mot Sveriges bönder.787 Projektet undersöker konsekvenser för individer, verksamheter, hälsa samt so- ciala och ekonomiska förhållanden utifrån lantbruksföretagarnas perspektiv. Fokus ligger på hur lantbrukare hanterar och agerar på kritik och hot de utsätts för. Forskningsprojektet pågår under 2019–2021 och genomförs i samarbete med KTH och LRF. Syftet är att öka kunskapen och ta fram en handlingsplan med konkreta förslag och åtgärder för att skapa bättre livskvalitet för lantbru- kare.

786https://www.slu.se/ew-nyheter/2020/6/nu-oppnar-ekofakta.se/, https://ekofakta.se/.

787https://www.slu.se/institutioner/arbetsvetenskap-ekonomi-miljopsykologi/arbetsveten-

skap/var-forskning/projektsidor/kritik-kriminalitet-och-hot-mot-svensk-djurproduktion/.

4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

2020/21:RFR7

Klimatinformation som stöd för klimatanpassning i jordbruket

Ett Formasfinansierat projekt med titeln Nästa generations beslutsstöd för kli- matanpassning i svenskt jordbruk och skogsbruk – Att överbrygga klyftan mellan klimatvetenskap, anpassningsrelaterad forskning och tillämpning av klimatanpassning har påbörjats. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Lin- köpings universitet och SMHI. Syftet med projektet är att bemöta de utma- ningar som finns inom utveckling och användning av klimatindex genom att överbrygga klyftan mellan de tre områdena och utveckla skräddarsydda kli- matindex för användargrupper inom jord- och skogsbruk. Projektet pågår 2020–2024.788

4.2 Andra avslutade undersökningar och utredningar

I följande avsnitt redogörs för avslutade och pågående utredningar och under- sökningar. Sammanställningen representerar centrala undersökningar och rap- porter från relevanta myndigheter och organisationer. Materialet har inhämtats efter tips vid intervjuer och sökningar genomförda av utvärderings- och forsk- ningssekretariatet.

4.2.1 Avslutade undersökningar och utredningar

Granskningar

Riksrevisionen (RiR 2018:6) Livsmedels- och läkemedelsförsörjning – sam- hällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner, skr. 2017/18:283, bet. 2018/19:FöU2, rskr. 2018/19:55.

Riksrevisionens sammantagna bedömning var att det inte finns tillräckligt tyd- liga förutsättningar, och att det inte vidtas tillräckliga åtgärder för att skapa förutsättningar, för livsmedels- och läkemedelsförsörjning vid kris eller under höjd beredskap. Man rekommenderade regeringen att klargöra mål, krav och ansvar, att förtydliga de samordningsuppdrag som Livsmedelsverket och So- cialstyrelsen har samt att säkerställa att samverkan fortsätter att utvecklas och att kunskaper tillvaratas.

Riksdagen ansåg att det i väntan på regeringens behandling av Försvarsbe- redningens rapporter och kommande utredningsförslag inte fanns anledning att vidta ytterligare åtgärder i fråga om livsmedels- och läkemedelsförsörj- ningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna.

Regeringen har tillsatt tre utredningar som kopplar till de områden som granskats. En av utredningarna (SOU 2019:51) har publicerats, se nedan. Di- rektiven för de andra två utredningarna beskrivs i avsnitt 4.2.2.

788E-post från forskare vid Linköpings universitet, 2020-09-28.

163

2020/21:RFR7

164

4SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

Riksrevisionen (RiR 2018:26) Landsbygdsprogrammet 2014–2020 – utformning och genomförande, skr. 2018/19:52, bet. 2018/19:MJU17, rskr. 2018/19:274.

Riksrevisionens övergripande slutsats var att utformningen av landsbygdspro- grammet har bidragit till en struktur som gör det svårare att nå programmets mål. Riksrevisionen rekommenderade därför bl.a. att regeringen skulle ta fram ett underlag med en strategisk analys av vilka konsekvenser olika val i pro- gramutformningen kan få.

Regeringen instämde i delar av Riksrevisionens slutsatser och har redan påbörjat förberedelserna för kommande programperiod. Jordbruksverket har fått i uppdrag att ta fram en strategisk plan med analyser för kommande period, bl.a. för att säkra att det blir enklare för stödmottagare och myndigheter. Riks- dagen lade skrivelsen till handlingarna och sa också nej till samtliga följdmo- tionsyrkanden med anledning av regeringens skrivelse samt övriga motions- yrkanden från allmänna motionstiden 2018/19 om landsbygdspolitiska frågor.

Utredningar och regeringsuppdrag

SOU 2019:63 Mer biogas! För ett hållbart Sverige

Biogasmarknadsutredningen redovisades den 28 januari 2020. Utredningens uppdrag var att kartlägga hur biogasens nytta som resurs kan tas till vara på bästa sätt och ge förslag på hur biogas kan ges konkurrenskraftiga villkor ge- nom långsiktigt stabila spelregler. Utredningen konstaterar att biogasen med- för ett flertal samhällsnyttor som kan bidra till att uppfylla en rad samhälleliga mål. Med dagens styrmedel tas dock inte denna potential till vara. Utredningen föreslår därför införande av styrmedel som produktionspremier för att mildra marknadshinder och snedvridna konkurrensförhållanden i relation till impor- terad biogas. Införandet av styrmedel ska även säkerställa att man tar till vara nyttor som kan kopplas till inhemsk biogasproduktion. Utredningen har ana- lyserat ett antal alternativ och föreslår fyra produktionspremier, bl.a. en göd- selgaspremie. Gödselgaspremien bedöms bidra till att internalisera positiva externa effekter som samhällsekonomisk nettonytta eftersom man genom bio- gasproduktion från gödsel kan undvika utsläpp av potenta växthusgaser som metan och lustgas. Gödselgaspremien anses även kunna öka lönsamheten för gödselgasproducenter och bidra till en mer cirkulär ekonomi och förstärka de ekonomiska förutsättningarna för gröna näringar. En stimulerad produktion av biogödsel kan dessutom minska importberoendet av mineralgödsel.

SOU 2019:51 Näringslivets roll inom totalförsvaret

Utredningen om totalförsvarets försörjningstrygghet redovisades den 2 de- cember 2019. Utredningen har haft i uppdrag att föreslå åtgärder för närings- livets roll inom totalförsvaret samt för tryggheten i försvarsmaterielförsörj- ningen.789 Utredningen föreslår bl.a. att

789Dir. 2018:64.

4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

2020/21:RFR7

•regeringen ger i uppdrag åt myndigheter att identifiera vilka företag som bedriver totalförsvarsviktig verksamhet för att analysera och värdera för- sörjningstryggheten. Vidare föreslås att kretsen myndigheter som har rätt att begära upplysningar om totalförsvarsviktig verksamhet från näringsid- kare utökas, och att berörda företag engageras i totalförsvarsplaneringen

•regeringen låter utreda frågan om hur personalförsörjningen ska hanteras inom det civila försvaret

•ett nationellt råd kallat Totalförsvarets näringslivsråd inrättas i Regerings- kansliet och att länsstyrelsernas regionala råd för krisberedskap och skydd mot olyckor även ska avse totalförsvar.

Utredningen har endast översiktligt berört livsmedelsförsörjningen.

SOU 2014:50 Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vat- ten.

Miljömålsberedningen fick i uppdrag att ta fram en strategi för långsiktigt håll- bar markanvändning (dir. 2011:91) och en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik (dir. 2012:95). Utredningen föreslår bl.a. ett etappmål för bevarande av jordbruksmark med följande åtgärder:

•Plan- och bygglagen förtydligas så att

o kommunernas översiktsplaner blir tydligare med att beskriva hur hän- syn tas till brukningsvärd jordbruksmark

o länsstyrelsernas uppgift att bevaka frågan om bevarande av bruk- ningsvärd jordbruksmark, både under samrådet om förslag till över- siktsplan och detaljplan och i sitt granskningsyttrande över planför- slagen, tydliggörs

o länsstyrelsernas tillsyn av detaljplaner stärks.

•Regeringen genomför 2017 en kontrollstation för att analysera utveck- lingen av bevarandet av jordbruksmark i förhållande till detta etappmål. Om utvecklingen inte bedöms som tillfredsställande för att skapa förutsätt- ningar för att nå miljökvalitetsmålen bör regeringen ta initiativ till ytter- ligare åtgärder.

Jordbruksverket (2013:35). Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering.

I februari 2013 fick Jordbruksverket i uppdrag av regeringen att utvärdera hur 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) tillämpas när jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar. Därtill skulle Jordbruksverket även under- söka hur länsstyrelserna har tolkat sitt rådgivande ansvar för jordbruksmarken enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900). Utvärderingen kon- staterar att jordbruksmarken exploateras utan de avvägningar och beslutsun- derlag som lagstiftningen kräver. Utredningen menar att det kan vara en kon- sekvens av bristande tillsyn över lagstiftning, brist på relevanta underlag eller otillräcklig kompetens kring jordbruksmark. Utredningen framför också att

165

2020/21:RFR7

166

4SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

länsstyrelserna inte har något enhetligt arbetssätt för att ge rådgivning till kom- munerna om hushållning med jordbruksmark. Det framgår att länsstyrelserna önskar underlag och riktlinjer för att kunna ge rådgivning som bättre kan bistå kommunerna i att bedöma jordbruksmarkens långsiktiga värden.

Internationella rapporter

Europeiska miljöbyrån (2019), Climate change adaptation in the agriculture sector in Europe. Luxemburg. Europeiska unionens publikationsbyrå. Euro- peiska miljöbyrån (EEA) uppmärksammar att effekterna av klimatförändring- arna beräknas kunna ge en förlust på ca 16 procent av EU:s jordbruksinkomst 2050. Enligt EEA kan en sådan förlust endast mildras om en rad åtgärder för klimatanpassning vidtas. EU:s strategi för klimatanpassning och GJP har möj- liggjort åtgärder inom jordbrukssektorn. Den föreslagna nya gemensamma jordbrukspolitiken för 2021–2027 har bl.a. anpassning som ett tydligt mål. Vi- dare menar EEA att det finns möjligheter att vidta olika befintliga åtgärder på gårdsnivå för att förbättra hanteringen av jord och vatten och ge fördelar i fråga om anpassning och utsläppsminskning som även kan främja miljö och eko- nomi. Anpassningar på gårdsnivå görs dock i många fall inte på grund av brist på resurser för investeringar, politiska initiativ, institutionell kapacitet och kunskap.

IPCC (2019). Climate Change and Land.

Det här är en specialrapport från IPCC om klimatförändringar, ökenspridning, markförstöring, hållbar markförvaltning, livsmedelstrygghet och växthusgas- flöden i markbundna ekosystem. I rapporten framhålls att klimatförändringar påverkar alla fyra pelare för livsmedelstrygghet, dvs. tillgängligheten (utdel- ningar och produktion), tillgången (priser och förmågan att få mat), använd- ningen (näring och matlagning) och stabiliteten (störningar i tillgänglighet). Vidare konstateras att omkring en tredjedel av den producerade maten försvin- ner eller slängs. Det är dock enligt rapporten stora skillnader mellan utveck- lade länder och utvecklingsländer. Om man minskade förlusterna och avfallet skulle växthusgaserna minska och livsmedelstryggheten förbättras. Riskhan- tering kan förbättra samhällets resiliens mot extrema händelser som påverkar livsmedelssystemet. Detta kan resultera i förändrade kostvanor eller säker- ställa varierade grödor för att förhindra ytterligare degradering och öka resili- ensen mot extremt och varierat väder.790

OECD och FAO (2019). OECD–FAO Agricultural Outlook 2019–2028.

Rapporten har tagits fram i samarbete mellan OECD och FAO och ger en kon- sekvensbedömning av jordbruks- och fiskevarumarknadens framtidsutsikter på nationell, regional och global nivå. I rapporten framförs att världsmark- naden för jordbruket står inför en rad nya osäkerheter som bidrar till höga

790https://www.ipcc.ch/2019/08/08/land-is-a-critical-resource_srccl/.

4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

2020/21:RFR7

risker i jordbruket. På utbudssidan inkluderar dessa spridning av smittsamma sjukdomar som afrikansk svinpest, växande antibiotikaresistens, effekter på nya växtförädlingstekniker och extrema klimatförhållanden. På efterfrågesi- dan består nya osäkerheter av bl.a. förändrade dieter, till följd av ökat engage- mang i hälso- och hållbarhetsfrågor. En ytterligare faktor som innebär risker för jordbruket är osäkerheten kring framtida handelsavtal mellan viktiga aktö- rer på jordbruksmarknaden i världen. Enligt rapporten har en upptrappning av pågående handelsspänningar potential att minska och omdirigera handeln med följder på internationella och inhemska marknader.

FAO (2018). The future of food and agriculture – Alternative pathways to 2050.

I rapporten presenteras en rad budskap för att vägleda livsmedels- och jord- brukssystemet mot en hållbar framtid. Bland budskapen betonas att livsme- dels- och jordbrukssektorn är viktig, men den klarar inte längre på egen hand att säkerställa rättvis tillgång till mat. ”Business as usual” är inte längre ett alternativ och rapporten betonar behovet av att byta kurs. Om livsmedels- och jordbrukssystemen fortsätter som vanligt pekar bevisen mot en framtid som kännetecknas av matosäkerhet och ohållbar ekonomisk tillväxt. Enligt rappor- ten måste alla länder åta sig att dela ansvaret för att genomföra grundläggande förändringar för att en mer hållbar framtid ska vara uppnåelig. I den solidariska anda som är förankrad i de globala hållbarhetsmålen behöver länder och soci- ala grupper som rimligen kan bära kostnaderna i de nödvändiga omvandling- arna ge stöd till dem som redan drabbats av negativa effekter av ohållbar ut- veckling och hjälpa dem att förbereda en bättre framtid för kommande gene- rationer. Vägen mot hållbarhet kan få livsmedelspriserna att stiga, men FAO hävdar att prisökningar skulle kunna leda till en mer omsorgsfull användning av både naturresurser och livsmedel och inte nödvändigtvis behöver hota till- gången. Låg- och medelinkomstländers tillgång på livsmedel kan förbättras avsevärt om en rättvisare inkomstfördelning i och mellan länder uppnås. På så vis kan miljömässig hållbarhet och livsmedelstrygghet gå hand i hand.

OECD (2018), Innovation, Agricultural Productivity and Sustainability in Sweden, Food and Agricultural Reviews, OECD Publishing, Paris.

Slutsatserna i rapporten är bl.a. att Sverige har försökt förbättra livsmedels- sektorns konkurrenskraft och hållbarhet genom att säkerställa höga miljö- och djurskyddsstandarder. De hittills antagna policyerna har bidragit till ett högt konsumentförtroende för kvaliteten och metoderna för livsmedelsproduktion, men utmaningar kvarstår. Dessa inkluderar anpassning till ny teknik som yt- terligare kommer att stärka de höga miljö-, djurskydds- och livsmedelsstan- darderna inom ett mer balanserat regionalt och öppet handelssystem. Med tanke på de höga produktionskostnaderna i Sverige finns det ett behov av att fortsätta med strukturanpassningar och bättre riktade investeringar inom jord- brukssektorn samt av att förbättra samspelet mellan forskningsinstitutioner

167

2020/21:RFR7

168

4SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

och jordbrukare för att säkerställa att innovativa tekniker tas till vara och an- vänds.

International Institute for Sustainable Development (2017). Can We Measure Resilience? Reducing Agriculture’s Vulnerability to Climate Change.

Resiliens är ett komplext begrepp som har definierats på många olika sätt. För att göra begreppet lättare att integrera i beslutsfattande föreslår International Institute for Sustainable Development ett antal indikatorer som kan användas för att mäta resiliens i jordbruket och bidra med en ögonblicksbild av viktiga trender inom ett visst system eller en viss sektor. Indikatorerna kategoriseras i sex teman: klimatförändringar, befolkningsutveckling, jordbruksmarkpro- duktion, marknad och ekonomi, landsbygdsinfrastruktur samt naturmiljö. Rapporten betonar att en stor del av indikatorerna täcker andra sektorer på landsbygden, utanför jordbruket. Enligt institutet finns det därför ett behov av att titta på hela landsbygdssystemen och fånga alla kritiska sektorer, såsom ekonomisk utveckling, infrastruktur, miljö- och naturresurshantering och män- niskors hälsa när det kommer till beslut som är ämnade att stärka resiliensen i jordbruket.

FAO (2015). The State of Agricultural Commodity Markets.

Rapporten betonar att självförsörjning av livsmedel avser ett lands förmåga att tillgodose sina egna matbehov från inhemsk produktion. Enligt rapporten är självförsörjning av livsmedel inte ett uttryck för livsmedelstrygghet, även om de två begreppen kan interagera. Begreppet livsmedelstrygghet tar enligt rap- porten inte hänsyn till livsmedlens ursprung utan baseras på tre andra paramet- rar som handlar om tillgänglighet, åtkomlighet och näringsinnehåll. Självför- sörjning av livsmedel syftar främst på tillgängligheten, som är en del av livs- medelstryggheten. Fokus ligger på den inhemska kapaciteten att producera livsmedel i tillräckliga mängder. Många länder som försöker förbättra själv- försörjningen av livsmedel gör det i samband med internationell handel. Målet är inte att producera 100 procent av maten på inhemsk mark utan snarare att öka den inhemska kapaciteten att producera livsmedel, även om landet bedri- ver import och export av livsmedel.

Övrigt

Jordbruksverket (2020). Rapport 2020:3 Utvärdering och uppföljning av livs- medelsstrategin – årsrapport år 2020.

I rapporten framkommer bl.a. att konkurrenskraften försämrades i livsmedels- kedjan mellan 2011 och 2017 eftersom lönsamheten minskade, framför allt i primärproduktion och livsmedelsindustri. Förädlingsgraden har inte utvecklats över tid i de tre första leden i livsmedelskedjan, och företagen har svårt att utveckla produktegenskaper som det finns en hög betalningsvilja för på mark- naden. Låg utbildningsnivå och en åldrande arbetskraft gör att primärproduk- tionen har lägre innovationskraft än de senare leden i livsmedelskedjan.

4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

2020/21:RFR7

FOI (2019). Beredskapslagring – En kunskapsöversikt om beredskapslagring som ett verktyg för ökad försörjningsberedskap i Sverige.

Rapporten visar bl.a. att det i dag fortfarande förekommer viss beredskapslag- ring och att det också kan finnas behov av att återinrätta lagring av vissa varor. Behovsbedömningen försvåras dock av en avsaknad av mål för försörjningsni- vån. Därtill finns både sektorsspecifika och sektorsövergripande utmaningar. Näringslivets deltagande i frågor som rör beredskapslagring ses som avgö- rande.

Formas (2020). Formas Fokuserar – Jordbruk som håller i längden. Stock- holm. Edita AB.

Formas Fokuserar är en pocketserie från Forskningsrådet för miljö, areella nä- ringar och samhällsbyggande (Formas). Serien är till för att kommunicera forskningsresultat i viktiga samhällsfrågor. I denna upplaga delar ett fyrtiotal forskare med sig av sina perspektiv om hur man kan bedriva ett hållbart jord- bruk. De lyfter aktuella frågor om odlingsstrategier och hushållning med mark, vatten, växtnäring och energi men också handelspolitik, tekniska lösningar, matsvinn och biologisk mångfald.

Hushållningssällskapet (2019). Vattenbesparande åtgärder i djurhållning – Litteraturgenomgång och praktiska exempel.

Rapporten belyser hur vattenbrist kan påverka såväl djurvälfärd och djurhälsa som livsmedelskvalitet och produktion. Största delen av förbrukningen går till dricksvatten, och i övrigt används vatten till nedkylning av djur och mjölk och tvättning av stall. Rapporten visar att den största potentialen att spara vatten finns inom mjölkproduktionen där det finns mest rådgivningsmaterial om vat- tenhushållning och konkreta åtgärder som återvinning av vatten från mjölk- kylning, diskning och tvättning. Inom grisproduktionen finns potential att minska det spill som uppstår när grisarna dricker och att minska vattenförbruk- ningen vid tvättning. Det finns bara lite information om fjäderproduktion i re- lation till vattenhushållning. De korta uppfödningsomgångarna gör att en stor del av vattnet går åt vid tvättning av stall. Enligt rapporten behöver kunskapen om vattenhushållning formuleras i rådgivningsmaterial för att omsättas i prak- tiken. Det behövs även en kartläggning av vattenanvändning på svenska gårdar för att kunna använda data och göra jämförelser med.

Jordbruksverket (2019). Rapport 2019:13 Långsiktiga effekter av torkan 2018 och hur jordbruket kan bli mer motståndskraftigt mot extremväder.

I rapporten framkommer bl.a. att det extrema vädret under sommaren 2018 kommer att påverka svenskt jordbruk även under de kommande åren. Jordbru- ket är mer utsatt för risker, både prisrisker och produktionsrisker, eftersom buffertar i form av lager och ekonomiska reserver är mindre än normalt. Jord- bruksverket rekommenderar bl.a. att det svenska lantbruket anpassar sig för att förebygga negativa effekter av extremt väder. I den nya jordbrukspolitiken

169

2020/21:RFR7

170

4SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

och i landsbygdsprogrammet blir det viktigt att välja åtgärder som stöder an- passningen till allt extremare väderhändelser och ökad hållbarhet i lantbruket.

Jordbruksverket (2019). Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske – fördjupning om ak- tuella frågor.

I skriften presenteras bl.a. statistik om den svenska marknadsandelen för kött och mejeriprodukter. Den svenska marknadsandelen för kött och mejeripro- dukter har sjunkit sedan 1995. Den negativa trenden verkar dock vara bruten för kött, då den svenska marknadsandelen inom flera djurslag ökat de senaste åren. Den svenska marknadsandelen var mellan 1995 och 2018 relativt stabil för ägg, socker och matpotatis, var positiv för spannmål förutom under 2018 och varierade mycket mellan olika frukter och grönsaker.

Jordbruksverket och Tillväxtverket (2019). Uppdrag att föreslå åtgärder till en handlingsplan för arbetet med livsmedelsstrategin 2020–2022 (N2018/03649/JM).

Av redovisningen av uppdraget framgår bl.a. att det finns en stor potential i den svenska livsmedelssektorn. Företagen är i ett internationellt perspektiv både miljö- och klimateffektiva. Det finns en stor möjlighet för de svenska företagen att skapa hållbara mervärden som konsumenter är beredda att betala för, både nationellt och internationellt.

Jordbruksverket (2019). Behovsanalys – en del i arbetet med att ta fram för- slag till åtgärder i ny handlingsplan för Livsmedelsstrategin 2020–2022.

Behovsanalysen tar sin utgångspunkt i de mål och behov som har identifierats i proposition 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige − fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet, olika relevanta rapporter samt dialog med intres- senter. Utifrån behovsanalysen ska Tillväxtverket och Jordbruksverket utar- beta förslag på nya åtgärder, som ett underlag till en framtida handlingsplan. Enligt kartläggningen finns en rad behov relaterade till livsmedelsstrategins målsättningar. Det finns bl.a. behov av att säkerställa att villkoren för företa- gen är likvärdiga inom Sverige och internationellt. Prövningsprocesserna be- höver bli snabbare och regelverken mer målstyrda, och den administrativa bör- dan behöver minskas. Forskningen behöver bli mer behovsmotiverad och en- klare att kommersialisera så att ny teknik kan stärka konkurrenskraften och klimatanpassningen. Det efterfrågas även ökad samordning både mellan den nationella och den regionala nivån och interregionalt samt tydligare ansvars- fördelning mellan myndigheter.

Landshypotek Bank (2019). Landshypotek Banks Lantbrukspanel 3/2019. Den missförstådda miljöhjälten.

Lantbrukspanelen är en undersökning som genomförs av Landshypotek Bank för att ge en inblick i hur det är att vara företagare inom de gröna näringarna.

4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

2020/21:RFR7

Via en enkät och djupintervjuer har frågor besvarats av ca 100 större lantbruks- företagare i Sverige. I panelen svarar sex av tio att deras verksamhet har på- verkats av förändringar i klimatet, och en lika stor andel uppger att man vidta- git åtgärder för att klimatsäkra sin verksamhet. Panelen framför att de största konsekvenserna av klimatförändringarna är brist på foder och brist på vatten, vilket har fått panelen att utöka sina foderarealer och byta grödor. Panelen är väl insatt i miljödebatten och ser sig själva som en del av lösningen på rådande klimatutmaningar. Dock finns en enig frustration över att allmänheten och mil- jödebatten inte ger en rättvis bild av det svenska lantbrukets påverkan på mil- jön. 94 procent anser att politikerna inte lyfter fram lantbrukets fördelar.

Lantmännen (2019). Framtidens jordbruk – Vägen mot ett klimatneutralt jord- bruk 2050.

Enligt Lantmännens undersökning om den svenska åkermarkens potential att öka produktionen fram till 2050 kan skördarna öka med ca 38 procent till 2030 och med ca 48 procent till 2050 – samtidigt som klimatpåverkan kan mer än halveras till 2030, i linje med Parisavtalet. Detta är förutsatt att satsningar görs på områden som bl.a. precisionsodling och digitalisering, s.k. optimal manage- ment (dvs. att göra rätt insatser vid rätt tidpunkt för bästa effekt), ändrad växt- följd i odlingssystemen och fortsatt växtförädling. Enligt Lantmännen kräver detta samarbete omfattande forskningssatsningar, efterfrågan på marknaden samt politisk vilja och handlingskraft. Lantbrukarnas betalningsmodeller måste utvecklas så att den offentliga såväl som den privata marknaden värde- rar hållbarhetsprestanda i högre grad och sätter det pris som en lönsam mat- produktion kräver. Vidare måste den odlingsbara arealen vara fortsatt tillgäng- lig och politiskt beslutade styrmedel behöver skapa förutsättningar för att en större andel av värdet ska tillfalla primärproduktionen.

LRF (2019). 2019:12 Ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel – LRF:s syn på frågan om försörjningstrygghet avseende primärproduktion av livsme- del.

Enligt LRF behöver Sverige skapa förutsättningar för en mer robust livsme- delsproduktion i fredstid och planlägga hur produktionen ska kunna fortgå i kristid. LRF har tagit fram fyra principer som man anser bör vara vägledande i arbetet för en mer robust livsmedelskedja i kris.

•Ett livskraftigt lantbruk och ökad svensk produktion av mat minskar sår- barheten.

•Försörjningstryggheten för den enskilda bonden avseende kritiska in- satsvaror och logistiklösningar är avgörande.

•Mer förnybar el- och drivmedelsproduktion i Sverige minskar sårbarheten för totalförsvaret inklusive livsmedelsförsörjningen.

•Ökade åtaganden för de gröna näringarna ska regleras i avtal och upp- komna kostnader ska ersättas av staten.

171

2020/21:RFR7	4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT
	Vidare förespråkar LRF ett antal politiska reformer för att öka försörjnings-
	tryggheten. Det handlar bl.a. om att skapa bättre näringspolitiska villkor för
	Sveriges bönder, exempelvis genom sänkt arbetsgivaravgift och regelförenk-
	lingar inom tillstånds- och miljöprövning. Det finns behov av att i fredstid
	kartlägga och säkerställa lantbrukets behov av insatsvaror och lättnader i lag-
	stiftningen som kan tillämpas vid kris och höjd beredskap. LRF anser även att
	Jordbruksverket bör tilldelas helhetsansvaret för den samordnande plane-
	ringen av primärproduktionen i Sverige.
	SMHI (2019). Hydrologiska aspekter på åtgärder mot vattenbrist och torka
	inom avrinningsområden. Hydrologi nr 122.
	Rapporten jämför de senaste årens vattenförhållanden för att analysera effek-
	ten av olika åtgärder mot vattenbrist och torka. Rapporten studerar perioden
	från 1900 fram t.o.m. 2018. Resultatet visar att vattenflödet inte minskar ge-
	nerellt i Sverige. Förekomsten av låga vattenflöden har ökat i norra Sverige,
	troligen beroende på milda vintrar på senare år. I sydöstra Sverige har lågflö-
	dena i stället minskat, eventuellt delvis på grund av regleringar. Framför allt
	är det vädret och klimatet som avgör vattenflödet. Åren 2016–2018 var torrare
	än tidigare år, vilket främst berodde på att det regnade för lite. Enligt rapporten
	kan effekterna av torrperioder mildras genom att man sparar vatten i t.ex. sjöar
	eller dammar.
	SVA (2019). Handlingsplan för klimatanpassning 2019 – En rapport om kli-
	matets påverkan på djuren.
	SVA har tagit fram en handlingsplan för klimatanpassning. För att klara av att
	hantera ökad och ny sjuklighet i ett förändrat klimat har SVA satt upp en rad
	åtgärder för att fortsätta att hålla hög beredskap och expertkompetens med av-
	seende på klimatkänsliga smittämnen.
	Jordbruksverket (2018). Rapport 2018:18 Jordbrukets behov av vattenförsörj-
	ning.
	I rapporten framkommer bl.a. att jordbrukarna bör ha ökad uppmärksamhet på
	sitt vattenbehov och se över förutsättningarna för vattenuttag, effektivare vat-
	tenanvändning, magasinering och nödvattenförsörjning, i synnerhet i regioner
	med risk för vattenbrist.
	Jordbruksverket (2018). Rapport 2018:19 Avvattning av jordbruksmark i ett
	förändrat klimat.
	Rapporten visar bl.a. att de årliga investeringarna i täckdikning behöver bli två
	till tre gånger större än i dag för att åkermarken ska få en tillfredsställande
	dränering och klara framtida klimat.

172

4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

2020/21:RFR7

Konkurrensverket (2018). Konkurrensen i livsmedelskedjan.

I rapporten konstateras bl.a. att för att skapa konkurrenskraft i den svenska primärproduktionen behöver förutsättningarna för att kunna konkurrera finnas på plats. Högre kostnadsläge och nationella särkrav försvårar detta. Konkur- rensverkets sammanfattande bedömning är att konkurrensen på marknaderna för handel med och produktion av livsmedel huvudsakligen fungerar väl och att konsumenterna har goda förutsättningar att göra aktiva och välinformerade val.

4.2.2 Pågående undersökning och utredningar

Utredningar och regeringsuppdrag

Utredningen om ett fossiloberoende jordbruk tillsattes i februari 2020.791 Upp- draget ska redovisas senast den 28 februari 2021. En särskild utredare ska ut- reda och föreslå åtgärder och styrmedel för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk. Förslagen ska bidra till både målet om en konkur- renskraftig livsmedelskedja, klimatmålen och förbättrad drivmedels- och livs- medelsberedskap. Vid behov ska utredningen föreslå kompensationsåtgärder för att stärka och öka konkurrenskraften inom det svenska jordbruket. Utreda- ren ska bl.a.

•överväga hur de föreslagna åtgärderna och styrmedlen kan utvärderas och hur utvärdering kan gynnas exempelvis genom stegvis införande

•belysa konsekvenser för jordbruksföretagen med beaktande av den stora mångfald av företag som finns i sektorn

•beskriva och om möjligt kvantifiera samhällsekonomiska konsekvenser, inklusive miljö-, klimat- och hälsoeffekter

•analysera hur och i vilken omfattning förslagen påverkar förutsättningarna att nå målen om stärkt konkurrenskraft och ökad jordbruksproduktion samt klimatmålen på ett effektivt sätt.

Utredningen om ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar tillsattes i augusti 2018.792 Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2021. En särskild utredare ska analysera och föreslå en struktur för ansvar, ledning och samord- ning inom civilt försvar på central, regional och lokal nivå. Strukturen ska även stärka samhällets förmåga att hantera fredstida kriser. Utredaren ska bl.a.

•analysera och lämna förslag på en struktur med statliga myndigheter inde- lade i sektorer och sektorsansvariga myndigheter

•analysera och lämna förslag på en ändamålsenlig geografisk indelning för civil ledning och samordning på regional nivå och på hur dessa områden ska ledas

791Dir. 2020:16.

792Dir. 2018:79.

173

2020/21:RFR7

174

4SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN I OLIKA FORSKNINGSPROJEKT

•analysera och lämna förslag på en förtydligad ledningsförmåga för kom- muner och landsting

•analysera och lämna förslag på hur MSB:s roll att verka för samordning kan utvecklas

•lämna nödvändiga författningsförslag.

Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap tillsattes i augusti 2018.793 Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2020. En särskild utredare ska göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvar- liga händelser i fredstid och höjd beredskap samt lämna förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera denna typ av händelser långsiktigt bör utvecklas. Utredaren ska bl.a.

•analysera behoven av insatser för att säkerställa hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga att hantera allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap

•analysera behoven av insatser för att stärka beredskapen mot smittsamma sjukdomar och andra hälsohot

•med utgångspunkt i ansvarsprincipen pröva om det finns skäl att förtydliga landstingens (regionernas), kommunernas, statens eller privata aktörers ansvar

•pröva om det finns behov av en närmare samverkan mellan landstingen (regionerna), vilken inriktning en sådan samverkan bör ha samt hur den skulle kunna organiseras

•utarbeta en nationell färdplan för hur beredskapen inom hälso- och sjuk- vården ska utvecklas på kort och lång sikt.

793Dir. 2018:77.

2020/21:RFR7

Referenser

Riksdagstryck

Betänkande 1985/86:NU17 om energipolitik.

Betänkande 2018/19:MJU2 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Betänkande 2018/19:MJU12 Livsmedelspolitik.

Ds 2017:66 Motståndskraft – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025.

Framställning 2005/06:RS3 Riksdagen i en ny tid.

Förslag 2000/01:RS1 Riksdagen inför 2000-talet.

Interpellation 2016/17:420 Försenade utbetalningar av EU:s jordbruksstöd. Interpellation 2018/19:115 Åtgärder mot militanta djurrättsaktivister.

Interpellation 2019/20:284 Åtgärder mot vildsvin.

Proposition 1989/90:186 om livsmedelspolitik.

Proposition 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige − fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet.

Proposition 2017/18:301 Extra ändringsbudget för 2018 – Stöd till djurägare inom lantbruket som drabbats av torkan 2018.

Proposition 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019.

Skriftlig fråga 2016/17:664 Försenade utbetalningar av stöd från Jordbruks- verket.

Skriftlig fråga 2019/20:491 Brott begångna av djurrättsaktivister. Skriftlig fråga 2018/19:235 Attacker från djurrättsaktivister.

Skrivelse 2017/18:283 Riksrevisionens rapport om livsmedels- och läkeme- delsförsörjning – samhällets säkerhet och viktiga funktioner.

Skrivelse 2018/19:52 Riksrevisionens rapport om Landsbygdsprogrammet 2014–2020.

Svar på skriftlig fråga 2017/18:655 av Runar Filper (SD) Avbytartjänst för animalieproducenter.

Yttrande 2016/17:FöU4y En livsmedelsstrategi för Sverige.

Yttrande 2018/19:MJU1y Extra ändringsbudget för 2018 – Stöd till djurägare inom lantbruket som drabbats av torkan 2018.

175

2020/21:RFR7

176

REFERENSER

Offentliga utredningar

SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter.

SOU 2014:50 Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vat- ten.

SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrens- kraftig jordbruks- och trädgårdsnäring.

SOU 2019:51 Näringslivets roll inom totalförsvaret. SOU 2019:63 Mer biogas! För ett hållbart Sverige.

Svenska författningar

Förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet.

Lagen (1994:1708) om EU:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden.

Lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.

Lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbrukspro- dukter och livsmedel.

Miljöbalken.

Regeringsformen.

SFS 2015:1071 Förordningen om ändring i förordningen (1996:93) om natio- nellt stöd till jordbruket i norra Sverige.

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2017:24) om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m.

EU-tryck

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frå- gor som gäller livsmedelssäkerhet, EUT L 31/1, 1.2.2002.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 de- cember 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfon- den för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005, EUT L 347/487, 20.12.2013.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 de- cember 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemen- samma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008, EUT L 347/549, 20.12.2013.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 de- cember 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar

REFERENSER2020/21:RFR7

som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rå- dets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009, EUT L 347/608, 20.12.2013.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 de- cember 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruks- produkter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, EUT L 347/671, 20.12.2013.

Europaparlamentet 2014–2019, Utskottet för jordbruk och landsbygdens ut- veckling, 2015/2277(INI), 18.3.2016, yttrande från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till utskottet för utveckling över den nya alliansen för tryggad livsmedelsförsörjning och näring.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning, specialnummer 1994-08-29, artikel 138–140 och 142 i anslutningsfördraget för Österrike, Finland och Sve- rige (1994).

Fördraget om europeiska unionens funktionssätt, Jordbruk och fiskeri, artikel 38‒44, EUT C 326/47, 26.10.2012.

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1132 av den 2 juli 2019 om tillhandahållande av tidsbegränsat extraordinärt anpassningsstöd till jord- brukare inom nöt- och kalvköttssektorn i Irland, EU L 179/20, 3.7.2019.

Författningar och dokument från parlament och departement i Finland, Irland och Tyskland

Finland

Beredskapslagen (1552/2011).

Jord- och skogsbruksministeriet (2012), Lähiruokaselvitys – Ehdotus lähiruo- kaohjelmanpohjaksi 2012–2015 (Lokalt matprogram 2012–2015), februari 2012.

Jord- och skogsbruksministeriet i Finland (2012), En strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012–2020. Förnybara naturre- surser – en livskraftig natur ger mat och välbefinnande, 2012-05-23.

Lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992).

Lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001).

Regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering 2019-06-06, Ett inkluderande och kunnigt Finland – ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle, Statsrådets publikationer 2019:24.

Statsrådets beslut 837/2013 om målen med försörjningsberedskapen. Statsrådets beslut 1048/2018 om målen med försörjningsberedskapen.

177

2020/21:RFR7

178

REFERENSER

Irland

Department of Agriculture, Fisheries and Food (2010), Food Harvest 2020 – A vision for Irish agri-food and fisheries.

Department of Agriculture, Food and the Marine (2015), Food Wise 2025 – A vision for growth 2015– 2025 Local roots and global reach.

Department of Agriculture, Food and the Marine (2018), Annual Review and Outlook for Agriculture, Food and the Marine 2018.

Department of Agriculture, Food and the Marine (2019), Annual Review and Outlook for Agriculture, Food and the Marine 2019.

Department of Agriculture, Food and the Marine (2020), Brexit Preparedness Checklist for Businesses moving Animals, Plants, and Products of Animal and Plant Origin.

Tyskland

BMEL (2019). Diskussionspapier. Ackerbaustrategie 2035. Perspektiven für einen produktiven und vielfältigen Ackerbau, s. 60. December 2019.

BMEL (2017), Organic Farming – Looking Forwards. Strategy Towards Greater Sustainability in Germany, februari 2017.

BMEL (2019), Understanding Farming – Facts and figures about German farming, oktober 2019.

EU-rådets ordförandeskap Klöckner: Neue Wertschätzung muss sich in der GAP wiederfinden, 2020-05-11.

Förbundsdagen (2019), Agrarpolitischer Bericht der Bundesregierung 2019, 19/14500, 2019-10-24.

Förbundsregeringen (2019), Monitoringbericht 2019 zur Deutschen Anpass- ungsstrategie an den Klimawandel, s. 90–109. Stand. November 2019.

Landwirtschaftsgesetz (jordbrukslagen) från 1955, senast reviderad 2015-08- 31.

Parliamentary dimension of the German Presidency of the Council of the EU Work programme 2020.

Tyska federala justitieministeriet (1994), Gesetz über die Alterssicherung der Landwirte (ALG) 1994-07-29.

Zentralausschuss der Deutschen Landwirtschaft (2018) Ackerbaustrategie der deutschen Landwirtschaft.

Övrigt skriftligt material m.m.

Aiking, Harry (2014). ”Protein production: planet, profit, plus people?” Amer- ican journal of clinical nutrition, vol. 100 (Supplement), American Society for Clinical Nutrition.

REFERENSER2020/21:RFR7

ATL nr 36, ”Lantmännen slutar ta emot vissa grödor”, 2020-05-19.

Auel, K., Rozenberg, O. och Tacea, A. (2015). ”Fighting Back? And, if so, how? Measuring Parliamentary Strength and Activity in EU Affairs”, i Hefft- ler, Claudia m.fl. (red.), The Palgrave Handbook of National Parliaments and the European Union, s. 60–93, Palgrave Macmillan.

Azadi, Hossein m.fl. (2018). ”Agricultural land conversion: Reviewing drought impacts and coping strategies”, International Journal of Disaster Risk Reduction, vol. 31.

Campana, Paolo m.fl. (2018). ”Managing agricultural drought in Sweden us- ing a novel spatially-explicit model from the perspective of water-food-energy nexus”, Journal of Cleaner Production, vol. 197. Elsevier Ltd.

Campos, Estefânia V.R. m.fl. (2019). ”Use of botanical insecticides for sus- tainable agriculture: Future perspectives”, Ecological Indicators, vol. 105. Elsevier Ltd.

Cederholm Björklund, Jennie. (2020). ”Value creation for sustainable rural development – perspectives of entrepreneurship in agriculture”. Halmstad University Press.

Clapp, Jennifer (2017). ”Food self-sufficiency: Making sense of it, and when it makes sense”, Food Policy, vol. 66. Elsevier Ltd.

De Toro, Alfredo m.fl. (2015). Effects of extreme weather on yield of major arable crops in Sweden. SLU, institutionen för energi och teknik.

Dillon Emma m.fl. (2018). Agricultural Economics and Farm Surveys Depart- ment, Rural Economy Development Programme. Teagasc National Farm Sur- vey – 2018 Results.

Eckersten, Henrik och Kornher, Alois (2012). Klimatförändringars effekter på jordbrukets växtproduktion i Sverige – scenarier och beräkningssystem. Rap- port nr 14, institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Uppsala.

Eriksson, Camilla m.fl. (2020). ”Technovisions for Food Security as Sweden Restores Its Civil Defence”, Science, Technology and Society, vol. 25. New Delhi, Indien. Sage Publications.

Europeiska miljöbyrån (2019). Climate change adaptation in the agriculture sector in Europe. Luxemburg. Europeiska unionens publikationsbyrå.

Fogelfors Håkan m.fl. (2009). Strategic analysis of Swedish agriculture pro- duction systems and agricultural landscapes in a time of change. SLU Upp- sala, institutionen för växtproduktionsekologi.

179

2020/21:RFR7

180

REFERENSER

Folke, Carl (2010). ”Resilience Thinking: Integrating Resilience, Adaptability and Transformability”, Ecology and Society, vol. 15, nr 4. Resilience Alliance, Inc.

FAO (2012). Statistical Pocketbook 2012.

FAO (2015). The State of Agricultural Commodity Markets.

FAO (2018). The future of food and agriculture – Alternative pathways to 2050.

Flygare, Irene A. och Isacson, Maths. (2003). Jordbruket i välfärdssamhället: 1945–2000. Stockholm. Natur & Kultur.

FOI (2019). Beredskapslagring – En kunskapsöversikt om beredskapslagring som ett verktyg för ökad försörjningsberedskap i Sverige.

Formas (2020). Formas Fokuserar – Jordbruk som håller i längden. Stock- holm. Edita AB.

Försörjningsberedskapscentralen (2017). Måltidstjänster som en del av dag- ligvaruförsäljningen – Beredskapshandbok för kommunerna, 9/2017.

Godar, Javier m.fl. (2015). ”Towards more accurate and policy relevant foot- print analyses: Tracing fine-scale socio-environmental impacts of production to consumption”, Ecological Economics, vol. 112, s. 25–35.

Granvik, Madeleine m.fl. (2015). ”The approach of Swedish municipalities to the preservation of agricultural land in a planning context”, International Jour- nal of Agricultural Resources, Governance and Ecology, vol. 11, nr 2. In- derscience Publishers.

Henryson, Kajsa m.fl. (2020). ”Soil N2O emissions, N leaching and marine eutrophication in life cycle assessment – A comparison of modelling ap- proaches”, Science of the Total Environment. Elsevier B.V.

Holzkämper, Annelie (2020). ”Varietal adaptations matter for agricultural wa- ter use – a simulation study on grain maize in Western Switzerland”, Agricul- tural Water Management, vol. 237. Elsevier B.V.

Hushållningssällskapet (2019). Vattenbesparande åtgärder i djurhållning – Litteraturgenomgång och praktiska exempel.

International Institute for Sustainable Development (2017). Can We Measure Resilience? Reducing Agriculture’s Vulnerability to Climate Change.

IPCC (2019). Climate Change and Land – an IPCC special report on climate change, desertification, land degradation, sustainable land management, food security, and greenhouse gas fluxes in terrestrial ecosystems.

Juhola, Sirkku m.fl. (2017). ”Climate change transformations in Nordic agri- culture?”, Journal of Rural Studies, vol. 51. Elsevier Ltd.

Jordbruksverket (2013). Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering, rapport 2013:35.

Jordbruksverket (1998). Livsmedelsberedskap.

REFERENSER2020/21:RFR7

Jordbruksverket och SCB (2011). Jordbruksstatistisk årsbok 2011.

Jordbruksverket (2013). Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering. Rapport 2013:35.

Jordbruksverket (2014). Produktivitet – grunden för konkurrenskraft. En ge- nomgång av grundläggande begrepp. Rapport 2014:26.

Jordbruksverket (2017). Jordbrukets produktivitet och struktur – Produktivi- tetstillväxt och strukturutveckling inom produktionen av griskött, nötkött och mjölk samt inom växtodlingen (2002–2014). Rapport 2017:21.

Jordbruksverket (2017). Kompetenscentrum för jordbrukets vattenhushåll- ning, inriktningsbeslut 2017-06-29, dnr 3.7.17-11113/1.

Jordbruksverket (2018). Jordbrukets behov av vattenförsörjning. Rapport 2018:18.

Jordbruksverket (2018). Avvattning av jordbruksmark i ett förändrat klimat. Rapport 2018:19.

Jordbruksverket (2018). På tal om jordbruk – fördjupning om aktuella frågor. Jordbruksverket (2019). Jordbruksverkets årsredovisning 2018. Jordbruksverket (2019). Jordbruksstatistisk sammanställning 2019.

Jordbruksverket (2019). Jordbruksmarkens användning 2019. Statistiskt med- delande JO 10 SM 1902.

Jordbruksverket (2019). Jordbruksekonomiska undersökningen 2017. Statist- iskt meddelande JO 40 SM 1901.

Jordbruksverket (2019). Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll – Uppgif- ter till och med 2018. Statistiskt meddelande JO 44 SM 1901.

Jordbruksverket (2019). Marknadsrapport ÄGG – utvecklingen till och med 2018.

Jordbruksverket (2019). Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin – årsrapport år 2019. Rapport 2019:9.

Jordbruksverket (2019). Långsiktiga effekter av torkan 2018 och hur jordbru- ket kan bli mer motståndskraftigt mot extremväder. Rapport 2019:13.

Jordbruksverket (2019). På tal om jordbruk – fördjupning om aktuella frågor. Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sve- rige?

Jordbruksverket (2019). Behovsanalys – en del i arbetet med att ta fram för- slag till åtgärder i ny handlingsplan för Livsmedelsstrategin 2020–2022.

Jordbruksverket (2019). Statistik för verksamhetsåret 2018.

Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SVA (2020). Livskraft – mätt och frisk. Öppen sammanfattning av Livsmedelsverkets, Jordbruksverkets och Sta- tens veterinärmedicinska anstalts redovisning gällande underlag för den fort- satta inriktningen av det civila försvaret (Ju2019/02477/SSK), dnr

181

2020/21:RFR7

182

REFERENSER

Livsmedelsverket 2019/02459, dnr Jordbruksverket 6.9.17-11624, dnr SVA 2019/748:5, 2020-03-02.

Jordbruksverket och Tillväxtverket (2019). Slutrapport. Uppdrag att föreslå åtgärder till en handlingsplan för arbetet med livsmedelsstrategin 2020–2022 (N2018/03649/JM), dnr Ä 2018-1060, 2019-06-13.

Jordbruksverket (2020). Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin – årsrapport år 2020. Rapport 2020:3.

Jordbruksverket (2020). Marknadsrapport ÄGG – utvecklingen till och med 2019.

Jordbruksverket (2020). Marknadsrapport mjölk och mejeriprodukter – ut- vecklingen till och med 2019.

Jordbruksverket (2020). Jordbruksverkets strategi för hållbar hantering av vatten i jordbruket. Rapport 2020:16.

Kantanen, Juha m.fl. (2015). ”Utilization of farm animal genetic resources in a changing agro-ecological environment in the Nordic countries”, Frontiers in Genetics, vol. 6. Frontiers Media S.A.

Karlsson, Johanna (2020). Milk production from grass and byproducts: for improved sustainability of dairy production. SLU, institutionen för husdjurens utfodring och vård.

Klein, Richard J.T. och Juhola, Sirkku (2014). ”A framework for Nordic actor- oriented climate adaptation research”, Environmental Science and Policy, vol. 40. Elsevier Ltd.

Knuuttila, Marja m.fl. (2014). Import Dependency of Food Production. Ideas Working Paper Series from RePEc, Saint Louis. Federal Reserve Bank of Saint Louis.

Kommittédirektiv 2011:91 Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) Strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning – med syfte att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.

Kommittédirektiv 2012:95 Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) - strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Kommittédirektiv 2018:64 Näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörj- ningstrygghet i fråga om försvarsmateriel.

Kommittédirektiv 2018:77 Hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga in- för och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap.

Kommittédirektiv 2018:79 Ansvar, ledning och samordning inom civilt för- svar.

Kommittédirektiv 2020:16 Ett fossiloberoende jordbruk.

Konkurrensverket (2018). Konkurrensen i den svenska livsmedelskedjan. Rap- port 2018:4.

KSLA (2019). ”Svenskt jordbruk 2030 – Vägen dit”, KSLA:s tidskrift num- mer 6, november 2019.

REFERENSER

Lalic, Branislava m.fl. (2014). ”Can Agrometeorological Indices of Adverse Weather Conditions Help to Improve Yield Prediction by Crop Models?”, At- mosphere, vol. 5, nr 4.

Lamichhane, Jay Ram (2017). ”Pesticide use and risk reduction in European farming systems with IPM: An introduction to the special issue”, Crop Pro- tection, vol. 97. Elsevier Ltd.

Landshypotek Bank (2019). Landshypotek Banks Lantbrukspanel 3/2019, Den missförstådda miljöhjälten.

Landshypotek Bank (2020). Landshypotek Banks Lantbrukspanel 1/2020, Bryr sig omgivningen om svensk matproduktion?

Lantmännen (2019). Framtidens jordbruk – Vägen mot ett klimatneutralt jord- bruk 2050.

LRF (2018). Livsmedelsstrategier i olika EU-länder – Jämförelse och analys av åtgärder.

LRF (2019). Ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel – LRF:s syn på frågan om försörjningstrygghet avseende primärproduktion av livsmedel.

LRF:s artikelserie Problemet med fosfor i jordbruket – övergödning av Öster- sjön, ”Win-win, det är ledordet för de åtgärder som gjorts runt Baggetorpsån”, artikel 4, 2018-07-03.

Linderholm, Kersti (2018). Sveriges självförsörjningsgrad – energi till män- niskor och motorer från svenskt jordbruk 2017–2018.

Länsstyrelsen i Jämtlands län (2015). Regional vattenförsörjningsplan för Jämtlands län.

Länsstyrelsen i Kalmar län (2013). Regional vattenförsörjningsplan för Kal- mar län.

Länsstyrelsen i Skåne (2012). Regional vattenförsörjningsplan för Skåne län. 2012:2.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2018). Andelsjordbruk – säkrad avsätt- ning för lokalproducerade livsmedel. Slutrapport.

Naturvårdsverket (2020). Nationell förvaltningsplan för vildsvin: gäller 2020– 2025. Stockholm. Naturvårdsverket.

Nazari, Saeedeh m.fl. (2015). ”Vulnerability of wheat farmers: Toward a con- ceptual framework”, Ecological Indicators, vol. 52. Elsevier Ltd.

2020/21:RFR7

183

2020/21:RFR7 REFERENSER

Neset, Tina-Simone m.fl. (2019). ”Evaluation of indicators for agricultural vulnerability to climate change: The case of Swedish agriculture”, Ecological Indicators, vol. 105. Elsevier Ltd.

Näringsdepartementet (2017). En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Regeringens handlingsplan del 1. 2017-02- 06.

Näringsdepartementet (2019). En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Regeringens handlingsplan del 2. 2019-12- 20.

OECD (2018). Innovation, Agricultural Productivity and Sustainability in Sweden. Food and Agricultural Reviews. OECD Publishing, Paris.

OECD och FAO (2019). OECD–FAO Agricultural Outlook 2019–2028. OECD Publishing Paris och FAO Rom.

Olsson Almered, Gunilla E. (2018). ”Urban food systems as vehicles for sus- tainability transitions”, Bulletin of Geography: Socio-Economic Series, vol. 40, nr 40. Sciendo.

Olsson Almered Gunilla E. m.fl. (2016). ”Peri-Urban Food Production and Its Relation to Urban Resilience”, Sustainability, vol. 8, nr 12.

Näringsdepartementet (2020). Uppdrag att stärka förutsättningarna för en ro- bust livsmedelsförsörjning vid kriser och höjd beredskap. Regeringsbeslut. Dnr N2020/02294, 2020-09-24.

Paloviita, Ari m.fl. (2016). ”Vulnerability matrix of the food system: Opera- tionalizing vulnerability and addressing food security”, Journal of Cleaner Production, vol. 135 (C). Elsevier Ltd.

Rapport från riksdagen 2017/18:RFR16 Järnvägstunnlar och skogsbilvägar – en uppföljning av klimatanpassningsåtgärder för infrastruktur.

Riksrevisionen (2018). Livsmedels- och läkemedelsförsörjning – samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner. RiR 2018:6.

Riksrevisionen (2018). Landsbygdsprogrammet 2014–2020 – utformning och genomförande. RiR 2018:26.

Röös, Elin m.fl. (2016). ”Limiting livestock production to pasture and by- products in a search for sustainable diets”, Food Policy, vol. 58 (C). Elsevier Ltd.

Sadowski, Arkadiusz och Baer-Nawrocka, Agnieszka (2016). ”Food self-suf- ficiency of the European Union countries – energetic approach”, Journal of Agribusiness and Rural Development, vol. 2, nr 40.

184

REFERENSER

Suvanto, H., Niemi, J.K. och Lähdesmäki, M. (2020). ”Entrepreneurial iden- tity and farmers’ protein crop cultivation choices”, Journal of Rural Studies, vol. 75, s. 174–184. Elsevier Ltd.

SLU, Framtidens lantbruk (2015). Eckersten Henrik m.fl. Framtida risker och hot mot svensk spannmåls- respektive mjölkproduktion – En analys av forsk- ningsbehov för att bedöma risker. SLU Uppsala.

SLU (2016). Wesström, Ingrid m.fl. Översvämningar på jordbruksmark – ut- redning av konsekvenser på mark och produktion.

SLU (2016). Hur skulle Sveriges lantbruk drabbas vid en avspärrning? Inter- vjuundersökning med tjugo lantbrukare i Västra Götalands län. Eriksson, Camilla, Sollén Norrlin, Sofia och Heed, Josefin.

SLU (2017). Det svenska lantbrukets omvandling 1990‒2014. Exemplet Upp- sala län. Wästfelt, Anders och Eriksson, Camilla.

SLU och MSB (2018). Eriksson, Camilla. Livsmedelsproduktion ur ett bered- skapsperspektiv. Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens. Slutrapport från forskningsprojektet Kan vi producera mat i händelse av kris? 2015-08- 01–2018-04-30. Eriksson, Camilla.

SLU (2018). Kyllmar, Katarina och Wesström, Ingrid i samverkan med kust- kommunerna i Kalmar län, Vattenfördröjande åtgärder i landskapet – Förstu- die och förslag på pilotområden i Kalmar län.

SLU (2019). Artikel om forskningsprojektet Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion, 2019-12-19.

SLU Future Food Reports (2019). Jordbrukets klimatanpassning. Del 9.

SLU Future Food Reports (2020). Sveriges förändrade lantbruk – Lantbru- karnas egna röster om förändringar sedan 1990-talet och strategier inför framtiden. Del 11.

SMHI (2015). Klimatologi nr 24, 2015. ”Framtidsklimat i Västra Götalands län − enligt RCP-scenarier.”

SMHI (2015). Klimatologi nr 26, 2015. ”Framtidsklimat i Kalmar län − enligt RCP-scenarier.”

SMHI (2015). Klimatologi nr 29, 2015. ”Framtidsklimat i Skåne län − enligt RCP-scenarier.”

SMHI (2015). Klimatologi nr 34, 2015. ”Framtidsklimat i Jämtlands län − en- ligt RCP-scenarier.”

SMHI nyhetsarkiv 2015-11-02. ”Nya analyser visar hur klimatet kan förändras i Sveriges län.”

SMHI (2019). Hydrologi nr 122, 2019. ”Hydrologiska aspekter på åtgärder mot vattenbrist och torka inom avrinningsområden”.

2020/21:RFR7

185

2020/21:RFR7

186

REFERENSER

”Startade upp ett vilande dikesföretag” (2020). Jordbruksaktuellt, 2020-06-06. Statens energimyndighet (2018). Energihushåll i jordbruk. ET 2018:04.

Statskontoret (2016). Jordbruksverkets ökade kostnader för administration av EU-stöd – konsekvenser och utmaningar. Rapport 2016:25.

Sveriges geologiska undersökning (2019). Grundvatten av god kvalitet – un- derlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019. SGU- rapport 2019:01.

Sveriges Radio P4, ”LRF vill se bättre samarbete vid skogsbränder”, 2018-08- 21.

SVA (2019). Handlingsplan för klimatanpassning 2019 – En rapport om kli- matets påverkan på djuren.

Teagasc and Citizens Information Board (2018). Support for farmers.

Trnka, Miroslav m.fl. (2019). ”Mitigation efforts will not fully alleviate the increase in water scarcity occurrence probability in wheat-producing areas”, Science advances, vol. 5, nr 9.

Tälle, Malin m.fl. (2019). ”Synergies and Trade-Offs for Sustainable Food Production in Sweden: An Integrated Approach”, Sustainability, vol. 11. MDPI.

Vetenskapsradion Klotet, ”Mat trots stängda gränser”, 2020-04-08. Växa och SLU (2019). Gårdsbeskrivning Kullingsjö Lantbruk, Vårgårda.

Westerbergh, Anna m.fl. (2018). ”Towards the Development of Perennial Bar- ley for Cold Temperate Climates – Evaluation of Wild Barley Relatives as Genetic Resources”, Sustainability, vol. 10, nr 6.

Winzen, Thomas (2012). ”National Parliamentary Control of European Union Affairs: A Cross-national and Longitudinal Comparison”, West European Pol- itics, vol. 35, nr 3, s. 657–672.

Wiréhn, Lotten m.fl. (2020). ”Analysing trade-offs in adaptation decision- making – agricultural management under climate change in Finland and Swe- den”, Regional Environmental Change, vol. 20, nr 1. Dordrecht. Springer Na- ture B.V.

Wiréhn, Lotten (2018). Climate vulnerability assessment methodology: Agri- culture under climate change in the Nordic region. Doktorsavhandling, Lin- köpings universitet.

Wiréhn, Lotten, Opach, Tomasz och Neset, Tina-Simone. (2017). ”Assessing agricultural vulnerability to climate change in the Nordic countries – an inter- active geovisualization approach”, Journal of Environmental Planning and Management, vol. 60 (1). Routledge.

REFERENSER

Zhai, Zhaoyu m.fl. (2020). ”Decision support systems for agriculture 4.0: Sur- vey and challenges”, Computers and Electronics in Agriculture, vol. 170. Elsevier B.V.

Zu Ermgassen, E.K.H. m.fl. (2016). ”Reducing the land use of EU pork pro- duction: where there’s swill, there’s a way”, Food Policy, vol. 58. Elsevier Ltd.

Öhlund, E., Malmaeus, M. och Fauré, E. (2020). ”The significance of different realms of value for agricultural land in Sweden”, Land Use Policy, vol. 96. Elsevier Ltd.

Österbottens vatten och miljö (2005). I vattnets och tidens strömmar.

Intervjuer och e-post

Adholm Anders, växtodlingsrådgivare vid HIR Skåne AB, Skypeintervju, 2020-04-27.

Albihn Ann, veterinär och laborator vid SVA, Skypeintervju och e-post, 2020- 04-27.

Barron Jennie, forskare vid SLU, Skypeintervju, 2019-12-02. Bergkvist Göran, forskare vid SLU, Skypeintervju, 2019-11-11. Drottja Anders, beredskapsansvarig LRF, Skypeintervju, 2020-01-20. Eckersten Henrik, professor emeritus SLU, intervju, 2019-12-05. Eriksson Camilla, Lindgren Johan, forskare vid FOI, intervju, 2019-12-10.

Frisell Therese, beredskapshandläggare vid Livsmedelsverket, Skypeintervju, 2019-12-18.

Kihlberg Martin, Svedberg Malin, Hjellström Agneta och Granath Ulrik, tjänstemän vid Landshypotek Bank, telefonintervju, 2020-05-06.

Lassheikki Markus, utvecklingsdirektör vid MTK, Teamsintervju, 2020-05- 05.

Lindström Arne, tidigare ordförande för LRF Västerbotten, Skypeintervju, 2020-04-15.

Lundkvist Lars-Erik och von der Esch Carl, näringslivspolitisk expert och för- bundsjurist vid LRF, intervju, 2019-12-03.

Luoto Kari, representant för The Finnish Grocery Trade Association (PTY), telefonsamtal, 2020-06-02.

Mac Hale Liam, företrädare för IFA, Skypeintervju, 2020-05-12.

2020/21:RFR7

187

2020/21:RFR7

188

REFERENSER

Molander Catrin, Ahlström Malte, Grönvall Anders, Loberg Johan, Ohlson Magnus och Johnsson Bengt, tjänstemän vid Jordbruksverket, intervju, 2019- 12-17.

Myrelid Patrik, strategichef Lantmännen, intervju, 2020-02-28. Nylund Mats, ordförande för SLC, Skypeintervju, 2020-04-28. Rydberg Ingrid, ledamot av KSLA, e-post, 2020-03-09.

Röös Elin, forskare vid SLU, intervju, 2019-11-29.

Sandrup Alarik, näringspolitisk chef Lantmännen, telefonsamtal, 2020-03-05.

Schoch Stephan J., företrädare för Deutscher Bauernverband, Skypeintervju, 2020-05-07.

Theolin Fredrik, Thunholm Bo, SGU, intervju, 2019-11-29.

Wiréhn Lotten, forskare vid Linköpings universitet, Skypeintervju, 2019-11- 15, samt e-post, 2020-09-28.

Yrjölä Tapani, tjänsteman vid Pellervo ekonomiska forskningsinstitut (PTT), den finländska motsvarigheten till Konjunkturinstitutet, Teamsintervju, 2020- 06-01.

Fallstudier

Eslöv

Gården Skoghem, växtodlingsproducent, intervju, 2020-02-06.

Gård i Hjälmaröd, mjölkproducent med betesmark, intervju, 2020-02-05. Gård i Ljusekullen, gris- och växtodlingsproducent, intervju, 2020-02-05. Gård i Remmarlöv 1001, växtodlingsproducent, intervju, 2020-02-06.

Gård i Remmarlöv 1501, hönsproducent, intervju, 2020-02-04.

Gård i Stehag, nöt-, får- och växtodlingsproducent, intervju, 2020-02-05.

Nitare Maria, Davidsson Mia och Ratcovich Jens, tjänstemän vid Länsstyrel- sen i Skåne, Skypeintervju, 2020-03-18.

Rosengren Helén, representant för LRF Skåne, intervju, 2020-02-04. Skarhults gods, ägg- och växtodlingsproducent, intervju, 2020-02-06. Sonarps gård, nöt- och växtodlingsproducent, intervju, 2020-02-05.

Vara

Brännebergs gård, slaktsvin- och växtodlingsproducenter, intervju, 2020-02- 12.

Carlsson Per, verksamhetsutvecklare för LRF Västra Sverige, intervju, 2020- 02-10.

Fredrikson Fredrik och Jemsund Amanda, tjänstemän vid Länsstyrelsen i Västra Götaland, Skypeintervju, 2020-03-10.

REFERENSER2020/21:RFR7

Gård i Jöstebacken, potatis- och spannmålsproducent, intervju, 2020-02-10.

Gård i Lagmanstorp, kyckling- och spannmålsproducent, telefonintervju, 2020-02-17.

Gård i Vedum, svin- och smågrisproducent, intervju, 2020-02-11. Ingagården, mjölk- och växtodlingsproducent, intervju, 2020-02-12.

Raggården, ägg- och slaktkycklings- och växtodlingsproducent, telefoninter- vju, 2020-02-07.

Stallberg lantbruk AB, mjölk- och växtodlingsproducent, intervju, 2020-02- 10.

Södra Lundby Herrgård, växtodlingsproducent, intervju, 2020-02-10.

Sörgården i Larv, diko- och växtodlingsproducent, intervju, 2020-02-11, och e-post, 2020-02-16.

Sörgårdens lantbruk, ungnöts- och växtodlingsproduktion, telefonintervju, 2020-02-17.

Ulfstorps gård, äggproducent, intervju, 2020-02-11.

Mönsterås

AB CA Cedergren, äggproducent, intervju, 2020-02-24. Bankebergs gård, kyckling- och fårproducent, intervju, 2020-02-25.

Bergman Karin, Andersson Henrik, Holmgren Magnus och Nordström Karl, tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län, intervju, 2020-02-24.

Fliseryds gård, mjölk-, kött och växtodlingsproducent, intervju, 2020-02-26.

Lundgren Håkan och Vågesjö Jan, representanter för LRF Sydost, intervju, 2020-02-24.

Torps gård, nöt-, kyckling- och växtodlingsproducent, intervju, 2020-02-25. Vitemåla gård, mjölk-, kött- och växtodlingsproducent, intervju, 2020-02-25.

Östra Kråkerums gård, gris- och växtodlingsproducent och representant för Mönsterås kommun, intervju, 2020-02-26.

Krokom

Appelros Hanna, Hamrén Britta, Nilsson Gunbritt, Lundmark Annika och Landsten Lillemor, tjänstemän vid Länsstyrelsen i Jämtlands län, Skypeinter- vju, 2020-03-24.

Eriksgårdens lantbruk, grisproducent, Skypeintervju, 2020-03-25. Gård i Backen, mjölkproducent, telefonintervju, 2020-03-25. Gård i Nordannälden, nötproducent, telefonintervju, 2020-03-24. Lien Lantgård AB, nötproducent, Skypeintervju, 2020-03-27. Lögdbergs gård, mjölkproducent, Skypeintervju, 2020-03-24.

189

2020/21:RFR7

190

REFERENSER

Nilsson Håkan, mjölkproducent och tidigare ordförande för LRF Jämtland, Skypeintervju, 2020-03-26, och e-post, 2020-10-05.

Pelle & Lisa, äggproducent, telefonintervju, 2020-03-24.

Sjölin Marie, representant för LRF Mittnorrland, Skypeintervju, 2020-03-26. Slåtte Naturbeteskött, nötproducent, Skypeintervju, 2020-03-25.

Övrig e-post

Houses of the Oireachtas, e-post, 2020-03-19.

Jordbruksverket, jordbruksstatistik m.m., e-post, 2019-12-18, 2020-06-03, 2020-06-22, 2020-06-30, 2020-07-03, 2020-08-19, 2020-09-09 och 2020-09- 30.

Ludvig & Co, Lantbruksbarometern 2020, e-post, 2020-03-16 och 2020-03- 30.

SCB, ekonomisk statistik, e-post, 2020-08-17. SCB, arbetsmarknadsstatistik, e-post, 2020-08-25.

Webbplatser

https://www.agriculture.gov.ie

https://www.arbetsförmedlingen.se

https://www.atl.nu

https://www.bondensskafferi.se

https://www.etcgroup.org

https://www.euractiv.com

https://ec.europa.eu

https://europa.eu/

https://www.energimyndigheten.se

https://agridata.ec.europa.eu

https://djur.jordbruksverket.se

https://www.eldrimner.com

https://www.energifabriken.se

https://www.ifa.ie

https://www.jordbruksverket.se

https://www.jamtkraft.se

https://www.landlantbruk.se

https://www.lantmannen.se

https://www.lansstyrelsen/skane

REFERENSER2020/21:RFR7

https://www.livsmedelsverket.se

https://www.lrf.se

https://www.mela.fi

https://www.mrz.se

https://www.msb.se

https://www.mynewsdesk.com

https://www.naturbruk.se

https://www.ne.se

https://www.odlingibalans.com

https://www.origingreen.ie

https://www.peasonearth.se

https://www.proj.formas.se

https://www.pts.se

https://www.regionjh.se

https://www.regeringen.se

https://www.ri.se

https://www.scandinavianbiogas.com

https://www.sgu.se

https://www.slu.se

https://www.smhi.se

https://stat.luke.fi

https://www.sverigesradio.se

https://www.svt.se

https://www.teagasc.ie

https://www.tulltorpsan.se

https://www.vimmerbytidning.se

https://www.vretakluster.se

https://www.wapno.se

191

2020/21:RFR7

BILAGA 1

Statistikunderlag för val av kommuner i fallstudierna

I denna bilaga presenteras det statistikunderlag som legat till grund för valet av kommuner i fallstudierna. Ett av kriterierna var att någon av kommunerna skulle vara en skogs- eller mellanbygd. I figur 7 visas vilka områden som upp- fyller detta kriterium. Därefter redovisas tabeller med statistik över kommuner i Jämtlands län samt kommuner med en hög andel åkermark i mellersta och södra Sverige samt kommuner i östra Sverige.

Figur 7 Karta över indelning i åtta produktionsområden

Källa: Jordbruksstatistisk sammanställning 2019.

192

STATISTIKUNDERLAG FÖR VAL AV KOMMUNER I FALLSTUDIERNA BILAGA 1 2020/21:RFR7

Norra Sverige

Tabell 6 Kommuner i Jämtlands län, mellanbygden 2015

			Total	Andel	Andel
Kommun	Åkermark	Betesmark	landareal	åkerareal	betesmark
Ragunda	2 859	218	251 096	1,1	0,1
Bräcke	1 871	236	340 809	0,5	0,1
Krokom	8 541	2 772	615 445	1,4	0,5
Strömsund	4 240	1 259	1 046 465	0,4	0,1
Åre	4 719	792	719 495	0,7	0,1
Berg	5 765	2 621	571 018	1,0	0,5
Härjedalen	1 396	3 003	1 128 383	0,1	0,3
Östersund	10 293	1 235	220 829	4,7	0,6

Källa: SCB, Markanvändningen i Sverige efter kommun.

Tabell 7a Lantbruksdjur efter kommunerna i tabell 1, 2016, del 1

	Kor för	Kor för	Kvigor,	Kalvar,	Baggar
	mjölk-	uppfödning	tjurar och	under	och
	produktion	av kalvar	stutar	1 år	tackor Lamm
Ragunda	378	225	688	408	205	204
Bräcke	131	160	402	454	550	664
Krokom	2 227	698	2 209	2 050	1 091	1 002
Strömsund	566	331	682	683	1 000	806
Åre	1 155	491	1 169	1 116	846	552
Berg	1 347	867	1 412	1 498	665	320
Härjedalen	22	483	279	435	304	317
Östersund	1 338	1 214	2 210	2 156	816	740

Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas.

Tabell 7b Lantbruksdjur efter kommunerna i tabell 1, 2016, del 2

	Galtar		Slaktgrisar,	Smågrisar,		Värp-	Slakt-
	för	Suggor	20 kg och	under		kyck-	kyck-
	avel	för avel	däröver	20 kg	Höns	lingar	lingar
Ragunda	..	..	5	..	..	..	..
Bräcke	..	..	6	..	..	..	..
Krokom	6	33	262	70	22 064	..	..
Strömsund	4	51	230	145	..	..	..
Åre	..	9	410	67	..	..	..
Berg	..	..	..	..	..	..	..
Härjedalen	..	..	12	..	..	..	..
Östersund	..	3	5	..	..	..	..

Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas.

193

2020/21:RFR7 BILAGA 1 STATISTIKUNDERLAG FÖR VAL AV KOMMUNER I FALLSTUDIERNA

Mellersta Sverige

Tabell 8 Tio kommuner med störst andel åkerareal i mellersta Sverige 2015

			Total land-	Andel åker-	Andel betes-
Kommun	Åkermark	Betesmark	areal	areal	mark
Vadstena	14 246	464	19 160	74,4	2,4
Grästorp	15 040	376	26 464	56,8	1,4
Vara	39 009	1 181	69 693	56,0	1,7
Lidköping	37 915	1 697	69 863	54,3	2,4
Essunga	11 165	264	23 458	47,6	1,1
Kumla	9 607	285	20 420	47,0	1,4
Mjölby	23 732	1 916	54 700	43,4	3,5
Enköping	50 921	2 964	117 835	43,2	2,5
Götene	17 474	1 927	40 451	43,2	4,8
Kungsör	8 053	419	20 262	39,7	2,1

Källa: SCB, Markanvändningen i Sverige efter kommun.

Tabell 9a Lantbruksdjur efter kommunerna i tabell 3, 2016, del 1

	Kor för	Kor för	Kvigor,	Kalvar,	Baggar
	mjölkpro-	uppfödning av	tjurar	under	och
	duktion	kalvar	och stutar	1 år	tackor Lamm
Vadstena	152	101	208	290	156	170
Grästorp	472	225	578	578	303	453
Vara	1 205	776	2 218	2 321	1 232	1 395
Lidköping	1 114	703	1 586	1 904	1 245	1 165
Essunga	640	467	1 103	986	290	274
Kumla	1 125	73	748	657	86	125
Mjölby	1 237	352	1 662	3 171	945	1 024
Enköping	1 183	1 097	1 980	3 286	1 262	1 501
Götene	1 806	767	2 136	2 787	1 053	956
Kungsör	118	138	300	223	1 169	1 301

Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas.

194

STATISTIKUNDERLAG FÖR VAL AV KOMMUNER I FALLSTUDIERNA BILAGA 1 2020/21:RFR7

Tabell 9 b Lantbruksdjur efter kommunerna i tabell 3, 2016, del 2

	Galtar	Suggor	Slaktgrisar, 20	Smågrisar,		Värp-	Slakt-
	för avel	för avel	kg och däröver	under 20 kg	Höns	kycklingar	kycklingar
Vadstena	10	2 007	18 607	3 261	194 732	23 995	240 020
Grästorp	7	536	4 872	2 105	69 037	4 051	..
Vara	21	2 786	22 480	7 966	139 013	151 212	123 123
Lidköping	24	2 805	33 072	7 971	135 086	..	..
Essunga	11	1 422	3 467	6 325	4 674	..	..
Kumla	3	128	2 894	215	3 700	..	..
Mjölby	31	3 092	14 537	5 789	453 436	88 002	9 150
Enköping	18	1 126	5 006	2 652	13 921	..	4 010
Götene	6	1 367	12 600	6 730	2 087	..	210 000
Kungsör	..	2	22	..	1 600	..	180 000

Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas.

Södra Sverige

Tabell 10 Tio kommuner med störst andel åkerareal i södra Sverige 2015

			Total	Andel	Andel
Kommun	Åkermark	Betesmark	landareal	åkerareal	betesmark
Trelleborg	27 743	357	33 980	81,6	1,1
Staffanstorp	8 459	119	10 678	79,2	1,1
Skurup	14 969	299	19 351	77,4	1,5
Eslöv	28 796	970	41 902	68,7	2,3
Ystad	23 940	1 685	35 000	68,4	4,8
Landskrona	9 425	261	14 026	67,2	1,9
Helsingborg	22 426	441	34 389	65,2	1,3
Kävlinge	9 943	505	15 254	65,2	3,3
Lomma	3 550	134	5 551	64,0	2,4
Höganäs	9 019	482	14 350	62,9	3,4

Källa: SCB, Markanvändningen i Sverige efter kommun.

195

2020/21:RFR7 BILAGA 1 STATISTIKUNDERLAG FÖR VAL AV KOMMUNER I FALLSTUDIERNA

Tabell 11a Lantbruksdjur efter kommunerna i tabell 5, 2016, del 1

	Kor för	Kor för	Kvigor,
	mjölk-	uppfödning	tjurar	Kalvar,	Baggar
	produktion	av kalvar	och stutar	under 1 år	och tackor	Lamm
Trelleborg	43	52	109	79	1 515	2 089
Staffanstorp	..	58	42	37	85	106
Skurup	462	536	556	1 010	452	609
Eslöv	1 953	970	1 954	2 233	481	567
Ystad	367	1 432	1 839	2 245	1 167	1 094
Landskrona	75	65	120	91	254	213
Helsingborg	749	273	569	628	398	494
Kävlinge	96	26	82	81	32	30
Lomma	..	47	124	58	16	8
Höganäs	116	462	675	656	538	538

Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas.

Tabell 11b Lantbruksdjur efter kommunerna i tabell 5, 2016, del 2

	Galtar	Suggor	Slaktgrisar, 20 kg	Smågrisar,		Värp-	Slakt-
	för avel	för avel	och däröver	under 20 kg	Höns	kycklingar	kycklingar
Trelleborg	25	4 928	10 770	13 444	41 028	..	..
Staffanstorp	..	..	1 300	..	..	..	..
Skurup	6	444	1 882	1 657	234 389	189 069	..
Eslöv	40	3 923	15 497	11 685	214 755	58 001	..
Ystad	21	4 064	13 662	6 931	111 594	..	78 100
Landskrona	5	1 267	93	4 175	..	..	500
Helsingborg	6	703	6 986	1 800	2 162	..	..
Kävlinge	2	82	779	316	..	..	150 000
Lomma	..	..	..	..	..	..	..
Höganäs	26	172	3 195	834	27 540	..	..

Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas.

196

STATISTIKUNDERLAG FÖR VAL AV KOMMUNER I FALLSTUDIERNA BILAGA 1 2020/21:RFR7

Östra Sverige – Kalmar län eller Gotland Tabell 12 Kommuner i Kalmar län och Gotland 2015

			Total land-	Andel åker-	Andel betes-
Kommun	Åkermark Betesmark		areal	areal	mark
Högsby	3 491	2 166	75 110	4,6	2,9
Torsås	5 652	1 318	46 835	12,1	2,8
Mörbylånga	19 848	29 685	66 725	29,7	44,5
Hultsfred	6 878	2 898	112 150	6,1	2,6
Mönsterås	6 079	2 181	59 941	10,1	3,6
Emmaboda	1 988	1 482	68 954	2,9	2,1
Kalmar	20 531	3 184	95 662	21,5	3,3
Nybro	4 636	2 381	117 172	4,0	2,0
Oskarshamn	3 160	2 020	104 666	3,0	1,9
Västervik	19 156	6 530	187 447	10,2	3,5
Vimmerby	7 938	4 379	114 022	7,0	3,8
Borgholm	20 953	15 069	67 784	30,9	22,2
Gotland	85 846	25 734	313 498	27,4	8,2

Källa: SCB, Markanvändningen i Sverige efter kommun.

Tabell 13a Lantbruksdjur efter kommunerna i tabell 7, 2016, del 1

		Kor för	Kvigor,		Baggar
	Kor för	uppföd-	Kvigor,		Baggar
	mjölkpro-	ning av	tjurar och	Kalvar,	och
	duktion	kalvar	stutar under 1 år		tackor	Lamm
Högsby	1 492	776	2 482	2 582	1 177	1 259
Torsås	2 068	380	2 048	1 848	1 363	1 388
Mörbylånga	6 131	1 977	11 449	9 761	1 606	1 627
Hultsfred	2 210	1 414	3 759	3 477	661	908
Mönsterås	1 203	914	2 238	1 962	1 061	1 197
Emmaboda	191	666	737	729	512	589
Kalmar	4 312	858	4 206	4 057	1 402	1 534
Nybro	944	836	2 940	2 123	1 805	1 891
Oskarshamn	524	845	1 233	1 358	822	865
Västervik	4 786	2 176	5 550	5 101	2 798	2 808
Vimmerby	3 813	1 410	4 664	4 259	1 984	1 786
Borgholm	11 224	1 556	10 954	10 071	4 022	4 556
Gotland	15 272	4 798	20 993	19 411	33 097	37 363

Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas.

197

2020/21:RFR7 BILAGA 1 STATISTIKUNDERLAG FÖR VAL AV KOMMUNER I FALLSTUDIERNA

Tabell 13b Lantbruksdjur efter kommunerna i tabell 7, 2016, del 2

	Galtar	Suggor	Slaktgrisar, 20	Smågrisar,		Värp-	Slakt-
	för avel	för avel	kg och över	under 20 kg	Höns	kycklingar	kycklingar
Högsby	6	1 023	2 622	40	..	..	..
Torsås	..	4	485	..	101 360	..	..
Mörbylånga	4	533	8 877	1 635	76 261	90 030	360 000
Hultsfred	1	4	5	..	..	..	..
Mönsterås	4	403	1 068	1 365	861 225	136 020	170 020
Emmaboda	..	..	2	..	..	..	..
Kalmar	22	2 945	22 448	14 022	23 688	..	977 930
Nybro	..	..	650	..	55 956	..	60 000
Oskarshamn	..	..	4	..	..	..	..
Västervik	10	1 012	5 843	3 373	738	..	164 001
Vimmerby	..	4	702	..	2 920	..	..
Borgholm	17	566	2 088	1 146	15 242	..	..
Gotland	32	4 104	27 956	12 664	265 964	41 046	..

Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas.

SMHI:s framtida klimatanalyser

Temperaturen i Jämtlands län beräknas öka med ca 3 grader enligt RCP4.5794 och ca 5 grader enligt RCP8.5 till slutet av seklet. Störst uppvärmning sker vintertid med dryga 5 grader enligt RCP8.5. Vegetationsperiodens längd ökar med ca 30–50 dagar och antalet varma dagar blir större. RCP8.5 visar ett års- medelvärde på åtta dagar i följd med dygnsmedeltemperaturer på över 20 gra- der i slutet av seklet.795

Uppvärmningen för Skåne beräknas bli ca 3 grader enligt RCP4.5 och ca 4 grader enligt RCP8.5 mot slutet av seklet jämfört med referensperioden 1961–1990. Den största uppvärmningen sker under vintern och sommaren med upp mot 5 grader under båda årstiderna enligt RCP8.5. Vegetations- perioden ökar med 60–90 dagar och antalet varma dagar blir större. RCP8.5 visar ett årsmedelvärde på 21 dagar i följd med dygnsmedeltemperaturer på över 20 grader i slutet av seklet.796

Uppvärmningen för Kalmar län mot slutet av seklet beräknas bli knappt 3 grader enligt RCP4.5 och ca 5 grader enligt RCP8.5. Störst uppvärmning sker vintertid med uppemot 6 grader enligt RCP8.5. Vegetationsperioden ökar med 60–90 dagar och antalet varma dagar blir större. RCP8.5 visar ett årsme- delvärde på 20 dagar i följd med dygnsmedeltemperaturer på över 20 grader i

794Representativ koncentrationsutvecklingsbana (RCP) är scenarier över hur växthuseffekten kommer att förstärkas i framtiden.

795SMHI, Klimatologi nr 34 (2015). ”Framtidsklimat i Jämtlands län − enligt RCP- scenarier.”

796SMHI, Klimatologi nr 29 (2015). ”Framtidsklimat i Skåne län − enligt RCP-scenarier.”

198

STATISTIKUNDERLAG FÖR VAL AV KOMMUNER I FALLSTUDIERNA BILAGA 1

slutet av seklet. Behovet av uppvärmning minskar från 3 900 graddagar till 2 400–3 000 graddagar.797

Temperaturen i Västra Götalands län beräknas öka med nära 3 grader till slutet av seklet enligt RCP4.5 och nära 5 grader enligt RCP8.5. Vegetations- perioden ökar med 40–90 dagar och antalet varma dagar blir större. RCP8.5 visar ett årsmedelvärde på 18 dagar i följd med dygnsmedeltemperaturer på över 20 grader i slutet av seklet.798

797SMHI, Klimatologi nr 26 (2015). ”Framtidsklimat i Kalmar län − enligt RCP-scenarier.”

798SMHI, Klimatologi nr 24 (2015). ”Framtidsklimat i Västra Götalands län − enligt RCP-

scenarier.”

2020/21:RFR7

199

2020/21:RFR7 BILAGA 1 STATISTIKUNDERLAG FÖR VAL AV KOMMUNER I FALLSTUDIERNA

Grundvattennivåer i fallstudiekommunerna

Figur 8 Grundvattennivåns avvikelse från det normala i små grundvattenmagasin i fallstudiekommunerna

Mycket under de normala

Under de normala

Nära de normala Över de normala

Mycket över de normala

		Krokom	Vara	Mönsterås	Eslöv			Krokom	Vara	Mönsterås	Eslöv
2010	jan					2015	jan
	feb						feb
	mar						mar
	apr						apr
	maj						maj
	jun						jun
	jul						jul
	aug						aug
	sep						sep
	okt						okt
	nov						nov
	dec						dec
2011	jan					2016	jan
	feb						feb
	mar						mar
	apr						apr
	maj						maj
	jun						jun
	jul						jul
	aug						aug
	sep						sep
	okt						okt
	nov						nov
	dec						dec
2012	jan					2017	jan
	feb						feb
	mar						mar
	apr						apr
	maj						maj
	jun						jun
	jul						jul
	aug						aug
	sep						sep
	okt						okt
	nov						nov
	dec						dec
2013	jan					2018	jan
	feb						feb
	mar						mar
	apr						apr
	maj						maj
	jun						jun
	jul						jul
	aug						aug
	sep						sep
	okt						okt
	nov						nov
	dec						dec
2014	jan					2019	jan
	feb						feb
	mar						mar
	apr						apr
	maj						maj
	jun						jun
	jul						jul
	aug						aug
	sep						sep
	okt						okt
	nov						nov
	dec

Källa: SGU.

200

STATISTIKUNDERLAG FÖR VAL AV KOMMUNER I FALLSTUDIERNA BILAGA 1 2020/21:RFR7

Figur 9 Grundvattennivåns avvikelse från det normala i stora grundvattenmagasin i fallstudiekommunerna

Mycket under de normala

Under de normala

Nära de normala Över de normala

Mycket över de normala

		Krokom	Vara	Mönsterås	Eslöv			Krokom	Vara	Mönsterås	Eslöv
2010	jan					2015	jan
	feb						feb
	mar						mar
	apr						apr
	maj						maj
	jun						jun
	jul						jul
	aug						aug
	sep						sep
	okt						okt
	nov						nov
	dec						dec
2011	jan					2016	jan
	feb						feb
	mar						mar
	apr						apr
	maj						maj
	jun						jun
	jul						jul
	aug						aug
	sep						sep
	okt						okt
	nov						nov
	dec						dec
2012	jan					2017	jan
	feb						feb
	mar						mar
	apr						apr
	maj						maj
	jun						jun
	jul						jul
	aug						aug
	sep						sep
	okt						okt
	nov						nov
	dec						dec
2013	jan					2018	jan
	feb						feb
	mar						mar
	apr						apr
	maj						maj
	jun						jun
	jul						jul
	aug						aug
	sep						sep
	okt						okt
	nov						nov
	dec						dec
2014	jan					2019	jan
	feb						feb
	mar						mar
	apr						apr
	maj						maj
	jun						jun
	jul						jul
	aug						aug
	sep						sep
	okt						okt
	nov						nov
	dec

Källa: SGU.

201

2020/21:RFR7

BILAGA 2

EU-stöd och nationella stöd

EU-stöd

Jordbruks- och landsbygdspolitiken delas in i två områden som kallas pelare. Direktstöd och marknadsåtgärder ligger i pelare 1 och landsbygdsutveckling ligger i pelare 2.

Direktstöden i pelare 1 är olika stöd som jordbrukare beviljas direkt om de ser efter sin jordbruksmark och uppfyller kraven för livsmedelssäkerhet och miljö- och djurskydd. Här ingår

–gårdsstöd (ett arealbaserat inkomststöd)

–förgröningsstöd

–stöd till unga jordbrukare

–nötkreatursstöd.

Landsbygdsutveckling i pelare 2 ska hjälpa landsbygdsområden att växa, öka sysselsättningen och höja levnadsstandarden. Den gemensamma jordbrukspo- litikens andra pelare medfinansieras av EU-länderna, som även använder sin nationella budget.799 Inom programmet finns sex gemensamma unionspriori- teringar för landsbygdsutveckling.800 Fördelningen av medel mellan priorite- ringarna väljer medlemsstaterna själva. De sex prioriteringarna är

1.kunskap och innovation

2.konkurrenskraft

3.livsmedelskedjan och djurvälfärd

4.återställa, bevara och främja ekosystem

5.resurseffektivitet och klimatomställning

6.social och ekonomisk utveckling på landsbygden.

Under programperioden 2014–2020 ingår stöd till bl.a.801

–kompetensutveckling

–rådgivning

–investeringsstöd

–jordbruks- och affärsutveckling

–service, infrastruktur och attraktiv landsbygd

–miljöåtgärder i skogen

–miljö- och klimatvänligt jordbruk

–ekologisk produktion

799https://jordbruksverket.se/stod/eus-gemensamma-jordbruks--och-landsbygdspolitik. Se även https://www.europarl.europa.eu/factsheets/sv/sheet/110/den-gemensamma-jordbruks- politikens-andra-pelare-politik-for-landsbygdsutveckling.

800Riksrevisionen (2018). Landsbygdsprogrammet 2014–2020 – utformning och genomfö- rande, s. 72.

801Jordbruksverket (2019). Statistik för verksamhetsåret 2018, s. 15.

202

EU-STÖD OCH NATIONELLA STÖD BILAGA 2

2020/21:RFR7

–kompensationsstöd

–djurvälfärdsersättning

–samarbete

–lokalt ledd utveckling

–tekniskt stöd.

Miljöersättningar och extra djuromsorg består av stöd till

–betesmarker och slåtterängar

–vallodling

–fäbodar

–restaurering av betesmarker och slåtterängar

–skötsel av våtmarker och dammar

–minskat kväveläckage

–hotade husdjursraser

–extra djuromsorg för suggor

–klövhälsovård för mjölkkor

–extra djuromsorg för får

–skyddszoner.

Nationellt stöd

Du kan få nationellt stöd om du har ett lantbruk i norra Sverige med minst 3 hektar åkermark eller betesmark. Du ska ha gethållning, potatis-, bär- eller grönsaksodling eller produktion av mjölk, slaktsvin, smågris eller ägg. Stödet ska kompensera dig för långa avstånd och för att klimatet påverkar din pro- duktion.802

Torkstöd

Efter torkan sommaren 2018 beslutade regeringen om ett krispaket till Sveri- ges lantbrukare på totalt 1,57 miljarder kronor.803 År 2018 betalades den första delen av krisstödet ut av Jordbruksverket. 400 miljoner kronor i krisstödet 2018 gick till får-, nötkötts- och komjölksproduktionen. Ytterligare 60 miljo- ner kronor gick till sänkta avgifter för besiktningsveterinärer på slakterier.804

802https://jordbruksverket.se/stod/lantbruk-skogsbruk-och-tradgard/jordbruksmark/nation- ellt-stod.

803Prop. 2018/19:99 s. 150.

804https://www.mynewsdesk.com/se/jordbruksverket/pressreleases/drygt-1-miljard-kronor- i-krisstoed-naar-sveriges-lantbrukare-den-5-juli-2892978.

203

2020/21:RFR7

BILAGA 3

Fler goda exempel

I denna bilaga listas ytterligare goda exempel som framkommit i uppfölj- ningen.

Eslöv och Skåne

–I Sövestad i Ystads kommun har flera markägare gått ihop i ett diknings- företag för att förebygga översvämningar och ta ett helhetsgrepp kring de områden som har sjunkit till följd av dikning och odling för att komma till rätta med översvämningarna.805

–REKO-ringar, dvs. när konsumenter och producenter på en ort går samman och säljer råvaror och produkter direkt till varandra utan mellanhänder, och butiker med närproducerad mat är enligt en lantbrukare i Eslöv ett bra sätt att ta bort led ur livsmedelskedjan och ett sätt att öka lönsamheten i pri- märproduktionen.806

–Att ha ett bra samarbete med jägare är enligt en lantbrukare i Eslöv ett bra exempel som håller nere vildsvinsstammen och minskar viltskadorna.807

–Björkeröds gård i Stehag har byggt nya effektiviserade stall för nötpro- duktion, som bl.a. minskat energiförbrukningen och förbättrat ventilatio- nen.808

Vara och Västra Götaland

–På Ulfstorps gård använder man gödseln från hönseriet till åkrarna, vilket gett en bra bördighet och struktur i jorden. Att äga hela ledet, dvs. själv odla foder till djuren, minskar sårbarheten i produktionen.809

–Överskottsodling av vall, som kan brytas så fort gården fått den mängd foder som behövs, är ett bra exempel på hur lantbrukaren skaffar sig bättre beredskap inför en eventuell torka eller annan bristsituation.810

Mönsterås och Kalmar

–På Alvlösa gård på Öland har man hittat egna bevattningslösningar.811 På gården började familjen samla vatten redan i början av 70-talet, först i flera små dammar men sedan 1981 i en stor damm som fylls på med regnvatten

805Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen Skåne län, 2020-03-18.

806Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-06.

807Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-05.

808Intervju med lantbrukare i Eslöv, 2020-02-05.

809Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-11.

810Intervju med lantbrukare i Vara, 2020-02-11.

811Intervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län, 2020-02-24.

204

FLER GODA EXEMPEL BILAGA 3

och smältvatten under vintern, från december till mars. Senare skaffade gården en till stor damm i Vickleby och de har nedgrävda ledningar till i stort sett alla åkrar. Fyra bevattningsmaskiner flyttas sedan från ställe till ställe, där det behövs mest.812

–Nöbble gård och Kalmar energi har kommit överens om en smart solener- gilösning. Kalmar energi äger solcellerna som är byggda på Nöbbles eko- nomibyggnader.813

–Kustkommunerna i Kalmar län och SLU har ett samverkansprojekt för att ta fram en flödesmodell för åtgärder för att fördröja vattnet i stället för att valla in.814 Redan i förstudien815 till projektet föreslogs en rad olika åtgär- der.

–Cedergrens har en modern äggproduktion och ett äggpackeri på samma ställe, vilket minskar transporterna så att man kan leverera färskare ägg.816

Krokom och Jämtland

–Jämtkraft har förutom att vädersäkra elnätet, som beskrivs i avsnitt 2.4.3, byggt ut stamnätet så att de har kapacitet att ta emot egenproducerad el från t.ex. solpaneler, enligt Länsstyrelsen i Jämtlands län.817

–Lantbrukare på en gård i Backen har lyckats bra och framhåller att en fram- gångsfaktor är att ha en företagsbakgrund och att vara ekonomisk.818

–Trägsta mjölkgård i Hallen har byggt upp en mjölkgård från grunden och har både ett-, fem- och tioårsplaner. De har gjort stora investeringar för att öka sin mjölkproduktion.819

–Eriksgårdens nischade ekogrisproduktion som också erbjuder entreprenad- tjänster och som ibland slaktar själv, dvs. gården har flera verksamheter, är ett gott exempel som minskar sårbarheten, enligt lantbrukaren på går- den.820

–Lien Lantgård AB är ett lantbruk som drivs i aktiebolagsform och som fungerar som ett arbetsintegrerande socialt företag. Socialt företagande är ett gott exempel enligt lantbrukaren på gården, eftersom det ger arbete till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, t.ex. personer med psykisk ohälsa.821

–En ung lantbrukare i Nordanälden belönades med utmärkelsen årets nöt- köttsföretag i Jämtland Härjedalen i oktober 2019 för sin drivkraft som ung

812https://www.lantmannen.se/siteassets/documents/04-vara-agare/grodden/grodden- 2017/grodden-nr-4-2017.pdf.

813Intervju med representanter för LRF Sydost, 2020-02-24.

814Intervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län, 2020-02-24.

815SLU (2018). Kyllmar, Katarina och Wesström, Ingrid i samverkan med kustkommunerna i Kalmar län. Vattenfördröjande åtgärder i landskapet – Förstudie och förslag på pilotom- råden i Kalmar län.

816Intervju med lantbrukare i Mönsterås, 2020-02-24.

817Skypeintervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2020-03-24.

818Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25

819Skypeintervju med representant för LRF Mittnorrland, 2020-03-26.

820Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-25.

821Skypeintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-27.

2020/21:RFR7

205

2020/21:RFR7

BILAGA 3 FLER GODA EXEMPEL

lantbrukare. Att vara driven och ha framåtanda är enligt lantbrukaren en framgångsfaktor.822

–Nötköttsklubben i Jämtland har gott samarbete med länsstyrelsen och an- ordnar fältvandringar, informationsträffar, gårdsbesök m.m. Det främjar utbyte av idéer och erfarenheter.823

Övriga Sverige

–Mjölkgården Wapnö824 i Halland är ett gott exempel på en gård med cir- kulära flöden, enligt forskare vid FOI. De har bl.a. sin egen biogasanlägg- ning.825

–Peas on Earth826 är en demonstrationsanläggning på Visingsö med en vi- sionär modell och ett cirkulärt flöde. Modellen grundar sig på att ärtorna förutom mat även ska generera etanol och sitt eget foder. En särskild skör- detröska ska minimera kvävet i jorden.827

–Sweden Food Arena är ett gott exempel enligt Lantmännen som syftar till en nödvändig förstärkning av innovation från jord till bord i livsmedels- sektorn.828

–Södra Hallands Kraft, ett elnät som ägs av ett lokalt kooperativ i Halland, är ett gott exempel enligt Lantmännen. Kooperativet sätter alltid ett väl- fungerande elnät åt kunderna/medlemmarna i första rummet, vilket med- fört att elavbrotten är närmast obefintliga – en viktig parameter på en gård med mjölkrobot. 829

–Lantbrukare runt ån i Trelleborgs kommun har kommit överens om hur marken intill ån ska skötas och har tagit fram en skötselstrategi för att minska risken för erosion och öka diversiteten.830

–I Vilshult i Blekinge har lantbrukare arbetat med markfuktighet, reglerat diken och ökat sina vallskördar.831

822Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24.

823Telefonintervju med lantbrukare i Krokom, 2020-03-24.

824https://www.wapno.se/.

825Intervju med forskare vid FOI, 2019-12-10.

826http://peasonearth.se/se/nyhetdemonstrationsanlaggning-i-grevskapet-granna-visingso/.

827Intervju med forskare vid FOI, 2019-12-10.

828Intervju med Lantmännen, 2020-02-28.

829Intervju med Lantmännen, 2020-02-28.

830Intervju med forskare vid SLU, 2019-11-11.

831Intervju med tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län, 2020-02-24.

206

2020/21:RFR7

BILAGA 4

Tabellbilaga

Förvärvsarbetande i fallstudiekommunerna

Tabell 14 Antal förvärvsarbetande inom jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill (SNI 01) uppdelat på arbetsplatsens belägenhet, 2010–2018

Eslöv
	2010*	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018
Kvinnor	116	118	123	129	129	135	132	138	135
Män	395	421	412	402	391	380	383	356	350
Totalt	511	539	535	531	520	515	515	494	485

Vara
	2010*	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018
Kvinnor	79	92	93	84	81	94	90	94	99
Män	360	440	443	419	413	423	404	406	382
Totalt	439	532	536	503	494	517	494	500	481

Mönsterås
	2010*	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018
Kvinnor	25	26	28	33	33	35	36	44	47
Män	94	114	109	119	145	149	161	156	171
Totalt	119	140	137	152	178	184	197	200	218

Krokom
	2010*	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018
Kvinnor	66	72	60	54	59	58	59	56	61
Män	177	196	188	193	195	192	184	170	179
Totalt	243	268	248	247	254	250	243	226	240

*Observera att 2010 års uppgifter inte går att jämföra med resten av tidsserien, dvs. 2011–2018, eftersom framställningen av statistiken för personer som är 65 år och äldre ändrades 2011.

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS).

207

2020/21:RFR7

BILAGA 4 TABELLBILAGA

Nationella stöd till jordbrukare i norra Sverige 2018

Samtliga nationella stöd utom transportstödet betalas ut till jordbrukare. För- delning utifrån stöd beslutade av Jordbruksverket respektive av länsstyrelsen, per län.

Tabell 15 Nationella stöd till jordbrukare i norra Sverige 2018

Anm.: Not 23 avser nationellt stöd som lämnas för smågrisproduktion, getter, potatis samt vissa bär och grönsaker.

Källa: Jordbruksverket, ekonomienheten, Statistik för verksamhetsåret 2018.

Direktstöd

Tabell 16 Direktstöd 2018

Anm.: Not 10: I resultatet för utbetalningsåret 2018 ingår åtta utbetalningar av gårdsstöd för programpe- rioden 2007–2013 på 223 tkr.

Källa: Jordbruksverket, ekonomienheten, Statistik för verksamhetsåret 2018.

208

TABELLBILAGA BILAGA 4

2020/21:RFR7

Miljöersättningar och extra djuromsorg

Tabell 17 Miljöersättningar och extra djuromsorg (programperiod 2014–2020)

Källa: Jordbruksverket, ekonomienheten, Statistik för verksamhetsåret 2018.

209

2020/21:RFR7

BILAGA 5

Riksdagsbibliotekets sökord

I denna bilaga presenteras de sökord som användes vid sökningar i databaserna Science Direct och Scopus. Sökorden användes i olika kombinationer för att få ett hanterbart antal träffar.

Science Direct (SD)

–agriculture

–food security

–food safety

–food self-sufficiency

–food production

–crop production

–adaptation

–climate change

–vulnerability

–Sweden

–Nordic

Scopus

–agriculture

–food security

–food safety

–food self-sufficiency

–crop production

–adaptation

–adaptive management

–climate change

–climate change impacts

–vulnerability

–resilience

–Sweden

–Nordic

210

2020/21:RFR7

BILAGA 6

Frågor i Lantbruksbarometern 2020

I denna bilaga presenteras frågeguiden som Kantar Sifo använde vid telefon- undersökningen i januari 2020.

Fråga 1:

Vilken eller vilka faktorer anser du innebär risk för sårbarhet i ditt lant- bruk?

LÄS UPP VID BEHOV. OM PERSONEN VILL SVARA MÅNGA

FAKTORER FRÅGA OM VILKA TRE FAKTORER SOM ÄR

VIKTIGARE ÄN DE ANDRA OCH MARKERA DESSA MED EN

EXTRA STJÄRNA.

1.(Stort) beroende av drivmedel

2.(Stort) beroende av inköpta gödselmedel

3.(Stort) beroende av inköpta växtskyddsmedel

4.(Stort) beroende av inköpt el

5.(Stort) beroende av EU-bidrag

6.Vattenbrist

7.Problem med försäljning

8.Problem att säkra återväxten vid generationsskifte

9.Svårigheter att anlita rätt/utbildad arbetskraft

10.Svårigheter att ändra produktionen

11.Avsaknad av tekniska lösningar

12.Förändrade konsumtionsmönster

13.Brist på information om vilka sårbarhetsrisker som finns i ditt lantbruk

14.Något annat:……………

Fråga 2a:

Har du vidtagit några åtgärder för att förbereda ditt lantbruk för risken att drabbas av klimatförändringar som innebär t.ex. torka, brand, vat- tenbrist eller översvämning?

1.Ja

2.Nej - - -›

3.Inte relevant - - -›

OM SVARET ÄR JA. STÄLL FRÅGA 2b.

211

2020/21:RFR7

BILAGA 6 FRÅGOR I LANTBRUKSBAROMETERN 2020

Fråga 2b:

Vilka åtgärder har du genomfört?

LÄS UPP VID BEHOV

1.Bytt grödor

2.Bytt djurbesättning

3.Dikat

4.Skaffat reservaggregat för el

5.Skaffat egen elproduktion (solceller, vindkraftverk eller dylikt)

6.Startat kompletterande verksamhet

7.Skaffat lager av t.ex. foder, utsäde

8.Skaffat släckningsutrustning eller dylikt

9.Säkrat vattenförsörjning genom nya pumpar, bevattningsdammar eller lik- nande

10.Byggt vallar

11.Gått kurs, läst litteratur, letat information på webben för att lära mig mer om klimatförändringars påverkan på lantbruket

12.Något annat:………….

Fråga 3:

Skulle du vilja lära dig mer om hur framtida klimatförändringar kan på- verka ditt lantbruk?

VID BEHOV FÖRKLARA KLIMATFÖRÄNDRINGAR ÄR T.EX. ÖKAD RISK FÖR TORKA, BRAND, VATTENBRIST, ÖVERSVÄMNINGAR

1.Ja

2.Nej

3.Vet inte

212

2020/21:RFR7

BILAGA 7

Program den 16 september 2020

Introduktion

Ulrika Heie, ordförande i miljö- och jordbruksutskottet

Finlands historik och värderingar av lantbruket – särskilda förutsätt- ningar, t.ex. krav vid EU-inträdet, generationsväxlingsstöd

Mats Nylund, ordförande i SLC

Självförsörjningsgraden i Finland (presentationen hålls på engelska) – be- räkningar och beroendet av import (matsäkerheten)

Jyrki Niemi, Natural Resources Institute Finland (Luke)

Säkerhetsstrategin, lagar och statsrådets beslut – beredskapslagen, lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare, lagen om tryggande av försörj- ningsberedskapen, statsrådets beslut om målen för försörjningsberedskap

Markus Lassheikki, utvecklingsdirektör MTK och sekreterare i primärpro- duktionspoolen och Mats Nylund, ordförande i SLC

Försörjningsberedskapsorganisationen och primärproduktionspoolens uppbyggnad och arbete

Markus Lassheikki, utvecklingsdirektör MTK och sekreterare i primärpro- duktionspoolen

Jord- och skogsbruksutskottets arbete med sårbarhetsfrågor nationellt och inom EU (presentationen hålls på engelska) – relation till ministeriet, förhandlingsrätt för MTK, SLC

Anne Kalmari, ordförande i jord- och skogsbruksutskottet

Frågestund

Avslutning

Betty Malmberg och Maria Gardfjell, ordförande respektive vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp

213

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN		2018/19
2018/19:RFR1	FINANSUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning om den aktuella penningpolitiken den 8 november
	2018
2018/19:RFR2	FINANSUTSKOTTET
	Öppen utfrågning om finansiell stabilitet den 5 februari 2019
2018/19:RFR3	TRAFIKUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning om transportsektorns bidrag till att uppfylla kli-
	matmålen
2018/19:RFR4	SKATTEUTSKOTTET
	En utvärdering av personalliggarsystemet
2018/19:RFR5	FINANSUTSKOTTET
	Öppen utfrågning om den aktuella penningpolitiken den 7 mars
	2019
2018/19:RFR6	FINANSUTSKOTTET
	Öppen utfrågning den 2 maj om Riksbankens rapport Redogörelse
	för penningpolitiken 2018
2018/19:RFR7	FINANSUTSKOTTET
	Öppen utfrågning om Finanspolitiska rådets rapport Svensk
	finanspolitik 2019
2018/19:RFR8	KULTURUTSKOTTET
	Att redovisa resultat – En uppföljning av regeringens resultatredo-
	visning av utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
2018/19:RFR9	SKATTEUTSKOTTET
	Skatteutskottets utvärdering av personalliggarsystemet
2018/19:RFR10	MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning om skogen som resurs och livsmiljö

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN		2019/20
2019/20:RFR1	FINANSUTSKOTTET
	Öppen utfrågning om den aktuella penningpolitiken den 24 september
	2019
2019/20:RFR2	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Seminarium om livslångt lärande
2019/20:RFR3	KULTURUTSKOTTET
	Att redovisa resultat
2019/20:RFR4	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Regeringens resultatredovisning för UO15 och UO16 –
	utbildningsutskottets uppföljningar 2012–2018
2019/20:RFR5	FINANSUTSKOTTET
	Hur påverkas den finansiella stabiliteten av cyberhot, fintech och
	klimatförändringar?
	En översikt av forskning, aktörer och initiativ
2019/20:RFR6	NÄRINGSUTSKOTTET
	Uppföljning av beslutet att bilda Sveriges export- och investerings-
	råd
2019/20:RFR7	FINANSUTSKOTTET
	Öppen utfrågning om finansiell stabilitet den 29 januari 2020. Fin-
	tech och cyberhot – Hur påverkas den finansiella stabiliteten?
2019/20:RFR8	ARBETSMARKNADSUTSKOTTET, KULTURUTSKOTTET,
	SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET, SOCIALUTSKOTTET,
	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning på temat psykisk hälsa i ett Agenda
	2030-perspektiv
2019/20:RFR9	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Öppen utfrågning inför den forskningspolitiska propositionen
2019/20:RFR10	TRAFIKUTSKOTTET
	Mobilitet på landsbygder – forskningsöversikt och nuläges-
	beskrivning
2019/20:RFR:11	KONSTITUTIONSUTSKOTTET
	Forskarhearing om den representativa demokratins utmaningar i po-
	lariseringens tid
2019/20:RFR:12	CIVILUTSKOTTET
	Civilutskottets offentliga utfrågning om överskuldsättning
2019/20:RFR:13	FINANSUTSKOTTET
	Öppen utfrågning om den aktuella penningpolitiken 10 mars 2020

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN		2020/21
2020/21:RFR1	FINANSUTSKOTTET
	Öppen utfrågning om den aktuella penningpolitiken den 20 oktober
	2020
2020/21:RFR2	SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET
	Uppföljning av tillämpningen av gymnasiereglerna
2020/21:RFR3	NÄRINGSUTSKOTTET
	Sveaskogs samhällsuppdrag om markförsäljning – en uppföljning
2020/21:RFR4	NÄRINGSUTSKOTTET
	Artificiell intelligens – Möjligheter och utmaningar för Sverige och
	svenska företag
2020/21:RFR5	TRAFIKUTSKOTTET
	Punktlighet för persontrafik på järnväg – en uppföljning
2020/21:RFR6	SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET
	Digitalt seminarium om uppföljningen av tillämpningen av gymna-
	siereglerna den 26 november 2020