Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS
Proposition 1998/99:99
Regeringens proposition
1998/99:99
Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS
Prop.
1998/99:99
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 8 april 1999
Göran Persson
Björn Rosengren
(Näringsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett avtal som innebär att
Telia AB som ägs av svenska staten slås samman med Telenor AS som
ägs av norska staten. Svenska staten föreslås få 60 procent av aktierna i
det nya bolaget medan den norska staten far 40 procent. Bägge staterna
föreslås dock intill dess paritet uppnåtts fa lika röstmässigt inflytande i
bolaget. I avtalet ingår att bägge staterna skall sälja av sina aktier så att
lika ägande om 33,4 procent av aktierna uppnås inom kort tid. På längre
sikt skall staterna tillsammans behålla minst 51 procent av aktierna i det
nya bolaget. Det nya bolaget skall arbeta på kommersiella grunder och
verksamhetsområdet blir telekommunikation i vid bemärkelse.
1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 99
Innehållsförteckning
Prop. 1998/99:99
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3
2 Ärendet och dess beredning..............................................................4
3 Tidigare överväganden......................................................................4
4 Telekommunikationsmarknaden i Norden och Europa.....................6
4.1 Marknadsutveckling............................................................6
4.2 Större teleoperatörer i Europa.............................................7
4.3 Teleregleringen...................................................................8
4.4 Telias och Telenors situation..............................................9
5 Telia AB............................................................................. 9
6 Telenor AS......................................................................................12
7 Samgåendeavtalet och aktieägaravtalet...........................................15
7.1 Samgåendeavtalet.............................................................15
7.2 Aktieägaravtalet................................................................16
8 Det nya bolagets verksamhet...........................................................18
8.1 Verksamhetsinriktning och ambitionsnivå.......................18
8.2 Affärsstrategi....................................................................18
9 Sammanslagningen..........................................................................20
Bilaga 1 Avtalen..................................................................................23
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april 1999...........74
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
dels godkänner det av regeringen undertecknade avtalet mellan
svenska och norska staten som ägare i respektive Telia AB och Telenor
AS om sammanslagning av de bägge företagen (avsnitt 9),
dels bemyndigar regeringen
1. att teckna ett aktieägaravtal om framtida ägarsamarbete med norska
staten ifråga om förvaltningen av det nya bolaget i huvudsaklig överens-
stämmelse med det förslag till sådant avtal som utgör bilaga till samgå-
endeavtalet (avsnitt 9), samt
2. att minska svenska statens ägande i det nya bolaget i enlighet med
vad som föreskrivs i aktieägaravtalet (avsnitt 9).
Prop. 1998/99:99
Ärendet och dess beredning
Prop. 1998/99:99
Regeringen påtecknade den 20 januari i år en avsiktsförklaring tillsam-
mans med företrädare för den norska regeringen om att slå samman de
bägge statligt ägda företagen Telia AB (Telia) och Telenor AS (Telenor).
I avsiktsförklaringen sägs att bägge parter avsåg inleda förhandlingar om
slutgiltiga avtal om samgåendet på villkor som anges i avsiktsförkla-
ringen. Avsiktsförklaringen finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr
1999/3625/SÄ).
Efter förhandlingar har svenska och norska staten den 30 mars 1999
träffat avtal om sammanslagning av de bägge bolagen (samgåendeavta-
let). En bilaga till avtalet är ett förslag till avtal om den framtida förvalt-
ningen av respektive stats innehav i det nya bolaget (aktieägaravtalet).
Aktieägaravtalet avses bli undertecknat när riksdagen lämnat sitt god-
kännande och när Europeiska kommissionen godkänt samgåendet. Avta-
len har bifogats propositionen, se bilaga 1. Samtliga bilagor till avtalen
har dock inte tagits med eftersom ett offentliggörande av vissa av dem
skulle skada bolagen då de innehåller uppgifter om Telia, Telenor och det
nya bolagets affärs- och driftsförhållanden. Därutöver har vissa bilagor
bedömts som mindre intressanta i detta sammanhang.
Regeringen föreslår nu att de bägge bolagen Telia och Telenor skall
sammanföras till ett bolag som svenska staten äger 60 procent i och som
norska staten äger 40 procent i. Det träffade avtalet förutsätter vidare att
nya ägare inbjuds i det nya bolaget genom att dess aktier börsnoteras.
Mer om innehållet i överenskommelsen finns i avsnitt 7 nedan. Avtalen
förutsätter godkännande och andra beslut av både den svenska riksdagen
och det norska stortinget. En proposition till det norska stortinget kom-
mer att överlämnas samtidigt som föreliggande ärende överlämnas till
den svenska riksdagen. Den norska propositionen, vars innehåll i vissa
avseenden, främst i fråga om riktlinjerna för det nya bolaget, överens-
stämmer med föreliggande proposition kommer att finnas tillgänglig för
riksdagen.
Förutom stortingets godkännande krävs i Norge att sammanslagningen
godkänts enligt lov 23 december 1994 nr 79 om erverv av naeringsvirks-
omhet (norsk förvärvslagstiftning). Besked om utgången av den pröv-
ningen kommer att föreligga innan riksdagen tar slutlig ställning i ären-
det.
Telias årsredovisning för år 1998 kommer att göras tillgänglig för
riksdagen.
Tidigare överväganden
I beslutet om nya riktlinjer för Telia som fattades våren 1998 (prop.
1997/98:121, bet. 1997/98:NU14, rskr. 1997/98:308) fastslog riksdagen
att Telia skall ha i huvudsak samma möjligheter att utvecklas som övriga
aktörer på marknaden. Staten skall utöva ett professionellt och affärs-
mässigt ägande av Telia. Avkastningen skall ligga på i stort sett samma
nivå som gäller för övriga konkurrensutsatta teleoperatörer i Europa.
Huvudinriktningen för Telia skall enligt beslutet vara att i Norden och
inom Östersjöområdet erbjuda telekommunikationstjänster. I huvudin-
riktningen ingår den internationella verksamhet som är nödvändig för att
tillhandahålla dessa tjänster.
Telia skall erbjuda telekommunikationsbaserade informationstjänster
där Telias roll är att paketera information till tjänster som görs tillgäng-
liga via Telias olika nät.
Annan verksamhet t.ex. internationella telekommunikationsinveste-
ringar som inte ingår i huvudinriktningen bedrivs under förutsättning att
det bidrar till att stärka Telias lönsamhet och sker med en avkastning som
står i överensstämmelse med det risktagande verksamheten innebär.
Verksamheten skall komplettera huvudinriktningen.
Riksdagen har tidigare (prop. 1996/97:61, bet. 1996/97:TU5, rskr.
1996/97:201) beslutat att de telepolitiska målen skall uppnås genom lag-
stiftning och dess tillämpning i form av tillståndsgivning och tillsyn. Ge-
nom den ökade konkurrensen har marknaden vitaliserats och tillförts nya
produkter och tjänster till fördel för konsumenterna. Vidare har priserna
fallit.
Genom en generell utformning av regleringen med samma villkor för
alla operatörer och utan särregler för Telia har staten gjort en tydlig åt-
skillnad mellan sina roller som reglerare av telemarknaden och ägare till
den största aktören Telia. Hårdare krav ställs emellertid på operatörer
med ett betydande inflytande på marknaden. EU ställer i sitt ONP-ramdi-
rektiv (direktivet 90/387/EEG om upprätthållande av den inre marknaden
för teletjänster genom att tillhandahålla öppna nät, i den lydelse direkti-
vet har efter ändring genom direktivet 97/51/EG) upp krav på att med-
lemsländerna måste särskilja sitt ägande från sin regleringsroll. Närings-
departementet förvaltar nu statens ägande i Telia i anslutning till ägandet
i andra konkurrensutsatta företag och Telia kan inte längre uppfattas som
ett verktyg för den svenska telepolitiken. Det avkastningskrav staten
ställer på Telia ligger i linje med vad som gäller för de konkurrenter
Telia har i Sverige och utomlands.
Den marknadsmässiga och tekniska utvecklingen har medfört att Telia
arbetar på en kraftigt expanderande marknad som präglas av en snabbt
ökande konkurrens. Marknaderna liberaliseras i snabb takt och från den
1 januari 1998 har huvuddelen av Europas telemarknader öppnats för
konkurrens. Detta har sin grund i beslut som fattats inom EU.
I flertalet länder i Europa råder full konkurrens. I många länder har en
delprivatisering skett. Ett antal helt privatägda operatörer har etablerats.
Nästa steg i utvecklingen blir sannolikt att bolagen bildar allianser an-
tingen genom direkt ägande i varandra eller genom gemensamt ägande av
företag. Nationsgränserna spelar allt mindre roll som avgränsning av den
marknad operatörerna väljer att arbeta på. Inom några fa år kan en
struktur ha bildats med ett fatal allianser av stora operatörer i Europa
med verksamhet i ett antal länder. Specialiserade företag som arbetar mot
särskilda kundgrupper t.ex. den finansiella marknaden kommer att växa
sig starka särskilt på dataöverföringsområdet.
Prop. 1998/99:99
Sverige har valt att genomföra en av de hårdaste konkurrensutsätt-
ningama i Europa. Telia har på sin hemmamarknad att möta ett stort an-
tal operatörer som söker inbrytningar i de mest lönsamma marknadsseg-
menten medan bolaget självt hittills haft små möjligheter att ta upp kon-
kurrensen på de andra aktörernas hemmamarknader eftersom dessa
marknader inte varit öppna. Telia har i denna verklighet mött konkurren-
sen och genomfört betydande anpassnings- och utvecklingsinsatser med
stora investeringar och en betydande effektivisering av verksamheten
bl.a. genom personalminskningar. Denna utveckling kommer att fort-
sätta. Detta innebär stora påfrestningar på organisationen men har också
lett till att Telia uppvisar en god effektivitet jämfört med de operatörer i
andra länder som först från den 1 januari 1998 öppnats för konkurrens på
hemmamarknaden. Den tekniska utvecklingen har präglats av en
branschglidning där betoningen på telefoni minskar medan dataöverfö-
ringsverksamheten ökar liksom inslaget av informationstjänster.
4 Telekommunikationsmarknaden i Norden
och Europa
4.1 Marknadsutveckling
En omfattande omstrukturering av telekommunikationsbranschen sker
för närvarande. Omstruktureringen har hittills främst skett i USA, men
förväntas öka i omfattning även på den europeiska marknaden. De hu-
vudsakliga drivkrafterna bakom förändringarna är aktörernas behov av
att på en alltmer konkurrensutsatt, global marknad och förestående tek-
nikskifte skapa skalfördelar och synergier, säkerställa finansiell styrka
och kompetens, erhålla access till breda kundgrupper samt säkerställa
global leveransförmåga.
Exempel på strukturella förändringar i Europa är sammanslagningen
av BT:s och AT&T:s internationella verksamheter (BT är dominerande
operatör i Storbritannien och AT&T är en av de största i USA), den ame-
rikanska stora operatören Ameritechs förvärv av dominerande andel i
Tele Danmark samt det engelska mobiltelefonföretaget Vodafones sam-
gående med det amerikanska mobiltelefonföretaget Airtouch. Andra ex-
empel är Belgacom som till 50 procent ägs av nämnda Ameritech till-
sammans med Tele Danmark och Telecom Italia som äger 25 procent av
Austrian Telecom, Telia och holländska KPN som tillsammans äger 20
procent av Telecom Eireann samt Sonera och Telia som tillsammans äger
60 procent av fastnätoperatören i Litauen, Lietuvos Telekomas. Bland
nyetablerade operatörer är samarbeten och ägargemenskap ännu mera
accentuerad.
En annan utvecklingslinje är etableringen av internationellt inriktade
nätoperatörer vars affärsidé är att tillhandahålla främst IP-baserad
(Internet Protokoll) dataöverföring till slutkunder och andra operatörer,
vilket gör att en marknad för nättjänster på grossistnivå håller på att ut-
vecklas.
Prop. 1998/99:99
Det teknikskifte som telekommunikationsbranschen står inför drivs Prop. 1998/99:99
främst av Internet som gör det möjligt att binda samman lokala datanät
till ett världsomspännande flertjänstnät som kan bära alla typer av tjäns-
ter: tal, ljud, text, data, bild och video. Därmed drivs konvergensen mel-
lan data-, media- och telekommunikationsbranschema fram i snabb takt.
Teknikplattformar kan delas av aktörer som tidigare opererat från olika
plattformar, t.ex. teleoperatörer, dataföretag, programvaruföretag och
mediaföretag. Redan nu har dataöverföring i många fall större betydelse
både i fråga om såväl volym som kapacitet genom att denna del av verk-
samheten tar mycket större del av näten i anspråk än den traditionella
telefonin. Det är väsentligt för operatörerna att ligga långt framme i tek-
nikutvecklingen för att kunna hävda sig. Bolag med en bred verksamhet
som Telia och Telenor måste vara stora för att kunna hävda sig på många
områden. De blir annars utslagna av nischföretag.
4.2 Större teleoperatörer i Europa
Marknadsvärdena för de större teleoperatörer i Europa och USA som är
börsnoterade, vilket de allra flesta nu är, har visat en skarp uppgång un-
der år 1998. Ett genomsnitt av större teleoperatörers aktier har ökat med
57 procent i värde under år 1998, något som fortsatt med 12 procent i år.
För mobiloperatörema är värdeökningen betydligt snabbare; under år
1998 steg kurserna för ett genomsnitt med 136 procent, något som
fortsatt i år med ytterligare 13 procent. Allmänt sett kan således
konstateras att kapitalmarknaderna i Europa i hög grad efterfrågar
telekommunikations-relaterade värdepapper. Detta utgör i sig ett skäl att
öka tillgången på sådana värdepapper på den svenska marknaden.
En internationell jämförelse visar att det bolag som bildas efter en
sammanslagning av Telia och Telenor storleksmässigt blir nummer 6 i
Europa mätt efter omsättning.
Tabell 1 Omsättning, resultat och antal anställda i vissa europeiska tele- Prop. 1998/99:99
kommunikationsföretag (1998).
MSEK |
Nettoomsätt- |
Antal an- |
Rörelse- |
Tele Danmark |
40 413 |
16 410 |
7 130 |
KPN (Holland) |
71 177 |
132 547 |
13 915 |
Telefonica (Spanien) |
154 889 |
92 148 |
43 454 |
Telecom Italia |
207 000 |
124 000 |
42 000 |
Swisscom |
57 430 |
21 906 |
15 652 |
BT (april -97-mars -98) |
206 936 |
126 100 |
48 386 |
France Telecom |
218 295 |
169 000 |
34 425 |
Sonera (Finland) |
14 375 |
8 069 |
3 087 |
Deutsche Telekom (1997) |
305 552 |
209 200 |
67 920 |
Telia sammanslaget |
81 175 |
51 520 |
10 186 |
med Telenor
För att kunna försvara sina positioner på den alltmer konkurrensutsatta
europeiska telekommunikationsmarknaden krävs att operatörerna når en
större storlek än vad Telia och Telenor var för sig för närvarande har.
Detta är viktigt för att kunna fördela utvecklingssatsningar och nya
tjänster på en bredare verksamhet.
4.3 Teleregleringen
Avvecklingen av monopolen har gått snabbt både i Norden och i Europa.
Flertalet länder kommer under år 1999 att införa en möjlighet för en
abonnent att behålla sitt telefonnummer vid byte av teleoperatör
(nummerportabilitet). En möjlighet för en abonnent att genom ett stående
val fa tillgång till teletjänster som tillhandahålls av någon som tillstånds-
havaren bedriver samtrafik med (förval) kommer att införas under år
1999 i flertalet länder.
I såväl Sverige som Norge införs nummerportabilitet och förval i år. Prop. 1998/99:99
Dessa förändringar kommer att starkt påverka marknadsbilden i Europa
under de närmaste åren. Nyligen har EG-kommissionen inlett en översyn
av gemenskapens hittillsvarande telereglering. Ny lagstiftning kan för-
väntas träda i kraft omkring år 2003.
4.4 Telias och Telenors situation
Telia och Telenor har som helstatliga bolag utvecklats snabbt. Den
svenska telemarknaden är en av de mest konkurrensutsatta i Europa me-
dan den norska avregleringen skedde först år 1998. Båda företagen är av
naturliga skäl marknadsledande på respektive marknad. Båda företagen
har likartade ambitioner att fortsätta att utvecklas på sina hemmamarkna-
der och samtidigt expandera på nya marknader inom områden där de be-
sitter unika kompetenser. Båda företagen har sin största marknad i länder
som har de allra högsta penetrationerna i fråga om fast telefoni,
mobiltelefoni och tillgång till datorer i hemmet och till Internet. Genom
en sammanslagning av de båda företagen kan den gemensamma
kapaciteten i firåga om teknik och produkter utnyttjas i konkurrensen på
den öppna europeiska marknaden och på andra geografiska marknader.
Genom avtalen skapas ett nytt företag med möjlighet att agera i den
fortsatta omstruktureringen i Norden och Europa från en styrkeposition.
Marknadsutvecklingen är mycket snabb och allt starkare aktörer kommer
att utvecklas.
Mot bakgrund av utvecklingen på telekommunikationsmarknaden har
regeringen träffat avtal med företrädare för den norska regeringen om att
slå samman Telia och Telenor. Om de bägge bolagen fortsätter vart och
ett på egen hand kan den ökade konkurrensen från andra operatörer leda
till en negativ utveckling för de bägge företagen. I det följande redovisas
närmare uppgifter om de bägge företagen, närmare om det avtal som i
detta ärende underställs riksdagen och uppgifter om det nya bolagets
tänkta inriktning.
5 Telia AB
Telias mål är att vara det ledande telekommunikationsföretaget i Norden
och Östersjöområdet. Detta gäller både den etablerade fastnätsverksam-
heten och tillväxtområdena mobilkommunikation, Internet och andra IP-
baserade tjänster. Telia är vidare en mycket stark aktör i fråga om för-
säljning av nätkapacitet till andra aktörer på marknaden både i Europa
och USA. Utanför Europa investerar Telia via dotterbolaget Telia Over-
seas i licenser på främst det mobila området.
Teliakoncemens affärsverksamhet är grupperad i åtta affärsområden
och tre marknadsområden. Affärsområde Nät ansvarar för utveckling och
drift av Telias fasta nät samt försäljning av nätkapacitet och nätprodukter
till externa intressenter.
Affärsområde Publik Kommunikation ansvarar för fasta tjänster till
mindre företag och privatkunder i Norden. Affärsområde Företagskom-
munikation ansvarar för fasta tjänster och integrerade erbjudanden till
stora och medelstora företagskunder i Norden.
Affärsområde Mobil Kommunikation ansvarar för mobila tjänster och
mobila nät i Norden. Affärsområde System och Service ansvarar för
kundutrustning, service och installationskoncept för företagskunder i
Norden.
Affärsområde Infomedia ansvarar för katalog- och informationstjänster
på samtliga valda geografiska marknader. Affärsområde Financial Ser-
vices ansvarar för finansiella tjänster och betalservicetjänster på samtliga
valda geografiska marknader. Affärsområde International ansvarar för
telekommunikationsverksamheten utanför Norden.
Detta avsnitt baseras på uppgifter från bolaget.
Prop. 1998/99:99
Försäljning och resultat
Teliakoncemens nettoomsättning ökade under år 1998 med 12 procent
efter justering för avyttrad verksamhet. Försäljningsökningen är framför
allt en följd av volymtillväxt.
MSEK |
1998 |
1997 |
1996 |
Nettoomsättning |
51 240 |
46 444 |
43 324 |
Bruttomarginal (%) |
31,5 |
28,4 |
29,8 |
Rörelseresultat |
7 596 |
4 844 |
4 796 |
Resultat efter finansiella |
6 798 |
4 031 |
3 622 |
poster | |||
Nettomarginal (%) |
13,3 |
8,7 |
8,2 |
Årets resultat |
4 491 |
2 735 |
2 304 |
Räntabilitet på sysselsatt |
18,0 |
H,9 |
12,6 |
kapital (%) | |||
Räntabilitet på eget kapital |
18,3 |
12,4 |
11,0 |
efter full skatt (%)
Försäljningen på marknaderna utanför Sverige ökade med drygt 14
procent till 6 159 (5 377) MSEK. Telias intressebolag omsatte ca 32,0
MDSEK, varav 31,4 MDSEK kronor i utländska intressebolag. Telias
andel av intressebolagens omsättning var cirka 6,4 MDSEK, varav 6,1
MDSEK i utländska intressebolag. Inklusive andel av intressebolagens
nettoomsättning uppgick försäljningen på marknader utanför Sverige till
ca 21 procent av den totala nettoomsättningen.
Försäljningen av fasta tjänster i Sverige ökade med åtta procent. Fast
telefoni ökade med fem procent. Internet och trafik till mobila nät stod
för den högsta tillväxten. För de mobila tjänsterna i Sverige ökade för-
säljningen med 13 procent. Tillväxten skedde i GSM genom dels ökad
kundtillströmning, dels ökad trafik per kund. Katalogverksamheten vi-
sade god tillväxt.
10
Konkurrensen på Sverigemarknaden fortsätter att pressa priserna på de
mest lönsamma tjänste- och kundsegmenten inom alla affärsområden.
Volymtillväxten och insatta rationaliseringsåtgärder ger emellertid posi-
tiv effekt. Resultatet i den svenska etablerade verksamheten förbättrades
kraftigt jämfört med föregående år. Bruttomarginalema i de fasta och
mobila tjänsterna ligger väl till i jämförelse med konkurrerande jämför-
bara operatörer.
För att säkra tillväxten på lång sikt investerar Telia i nya tjänster och i
geografisk expansion. Satsningarna ger på kort sikt ökade kostnader för
tjänste- och produktutveckling.
Telias förmåga att skapa värdetillväxt visas av att försäljningen under
andra kvartalet av innehavet i italienska Omnitel gav en realisationsvinst
om 3 308 MSEK.
Som ett led i fokusering på kärnverksamheten avyttrades i augusti Te-
lias innehav av kommersiellt intressanta fastigheter. Försäljningen gav en
realisationsvinst om 1 915 MSEK. Rörelseresultatet under år 1998 belas-
tas av kostnader för personalomstrukturering.
Räntabiliteten på eget kapital efter full skatt förbättrades kraftigt och
överträffade med marginal det långsiktiga målet på minst 11 procent.
Det operativa resultatet som utgörs av rörelseresultat före realisations-
resultat och kostnader före personalomstrukturering, vissa pensions-
åtaganden och år 2000-anpassning ökade med 14 procent jämfört med
föregående år.
Prop. 1998/99:99
Finansiell ställning
Koncernens finansiella ställning stärktes främst genom försäljning av
aktie- och fastighetsinnehav. Soliditeten förbättras kraftigt och är i linje
med det långsiktiga målet på 40 procent.
MSEK |
1998 |
1997 |
1996 |
Balansomslutning |
66 336 |
64 202 |
61 136 |
Sysselsatt kapital |
42 544 |
44 652 |
42 248 |
Operativt kapital |
38 420 |
40 787 |
39 148 |
Kapitalomsättnings- |
0.78 |
0,74 |
0,74 |
hastighet (ggr) | |||
Balanslikviditet (ggr) |
0,71 |
0,74 |
0,76 |
Soliditet (%) |
39,5 |
35,6 |
34,9 |
Marknadsandelar under år 1998
Telia har alltfort en ledande ställning på fasta tjänster i Sverige och
stärkte samtidigt sin position i övriga Norden. I Sverige var marknadsan-
delen för utlandssamtal 60 procent och för Sverigesamtal 70 procent. För
lokalsamtal var Telias marknadsandel 99 procent. Marknadsandelarna
sjunker dock kontinuerligt. I övriga Norden varierade Telias marknads-
andelar för utlandssamtal mellan fem och elva procent och för nationella
11
samtal mellan två och fem procent. Telia stärkte sin ställning på Internet i
Sverige - marknadsandelen var 37 procent - medan marknadsandelen i
Danmark och i Norge ökade till tio respektive 13 procent.
För mobila tjänster var Telias marknadsandel i Sverige 59 procent och
i Danmark sex procent. I Finland gjordes endast en smärre inbrytning på
den mobila marknaden medan ingen etablering skedde i Norge.
I Östersjöområdet stärktes Telias position ytterligare genom förvärv av
aktiemajoriteten i försteoperatören på fast telefoni och mobil telefoni i
Litauen tillsammans med Sonera.
Inom området informationstjänster försvarade Telia sin redan starka
ställning på katalogområdet i Norden samtidigt som ytterligare tjänster
lanserades i de baltiska länderna, Ryssland och Polen.
Inriktning år 1999
År 1999 fortsätter arbetet med att effektivisera och rationalisera den
etablerade verksamheten samtidigt som koncernen utvecklar förmågan
att paketera och integrera egna och andras produkter till målgruppsanpas-
sade erbjudanden för privatkunder och företagskunder. Ökade satsningar
kommer att göras för att expandera bandbredden i näten samtidigt som
Telia planerar utveckling av koncept för personlig kommunikation. Telia
avser att stärka sin ställning ytterligare i Östersjöområdet genom bl.a.
expansion i delar av västra Ryssland. Den globala nätaffaren skall
upparbetas genom strategiska kabelinvesteringar på attraktiva
marknadsplatser i första hand inom Europa. Införandet av förval och
nummerportabilitet ökar konkurrenstrycket på Telia där företaget
uppträder som förste operatör men öppnar nya möjligheter på marknader
där Telia agerar som andreoperatör, t.ex. i de nordiska grannländerna.
Prop. 1998/99:99
6 Telenor AS
Telenors mål är att vara det ledande tele-, IT- och mediaföretaget i
Norge. Telenor önskar att utveckla företaget vidare till en internationell
tele- och IT-koncem. I dag är Telenor det enda företaget i Norge som
tillhandahåller ett brett utbud av produkter och tjänster inom telefoni och
datakommunikation, mobiltelefoni, Internet, IT och satellitkommunika-
tion. Internationellt har Telenor redan intagit en stark position med en
prisnivå som är bland de lägsta i Europa och med kvalité och tjänsteut-
bud av hög klass. Telenor är delägare i tolv mobiltelefoniföretag i utlan-
det. Telenor är bland de största inom satellitdistribuerad radiosändning
och har åtta helägda dotterbolag inom satellitkommunikationsområdet.
Dessutom har Telenor etablerat utlandsverksamhet inom katalogområdet,
Internet och marknader för försäljning av nätkapacitet mellan operatörer.
Telenorkoncemen består av moderbolaget Telenor AS med dotterbo-
lag. Koncernen är organiserad med ett koncemcenter med staber och
stödfunktionerna Telenor Kapital og Finans och Telenor FoU. Telenor
har totalt nio affärsområden. Affärsområdet Telenor Bedrift ansvarar för
12
de största kunderna. Affärsområdet Telenor Programvare tillhandahåller
administrativa och ekonomiska stödsystem till bank-sektorn, offentlig
förvaltning och sjukvården. Affärsområdet Telenor IT-service og
Installasjon utför installationer, service och liknande inom telefoni, data,
elektronik, säkerhet och integrerade lösningar. Affärsområdet Telenor
International utvecklar verksamheter på den internationella marknaden,
särskilt inom mobil- och satellitkommunikation samt fasta nät.
Affärsområdet Telenor Mobil är Norges ledande leverantör av mobila
tjänster. Affärsområdet Telenor Privat tillhandahåller fasta telefo-
nitjämster till privatpersoner och småföretagsmarknaden. Affärsområdet
Telenor Nett ansvarar för utbyggnad och drift av det fasta nätet i Norge.
Affärsområdet Telenor Nextel är koncernens tyngdpunkt och kompe-
tenscentrum inom Internet såväl i Norge som internationellt. Affärsom-
rådet Telenor Plus ansvarar för koncenens satsning på värdeökande
tjänster särskilt inom katalogverksamhet, TV-distribution och elektronisk
marknad.
Detta avsnitt baseras på uppgifter från bolaget.
Försäljning och resultat
Telenorkoncemens nettointäkter under år 1998 uppgick till 28 380
MNOK. Det är en ökning med över elva procent i förhållande till år
1997. Ökningen kommer i huvudsak från nätbaserade tjänster inklusive
satellit och mobiltelefoni. Nettoomsättningen har mellan åren 1997 och
1998 ökat med cirka nio procent efter justering för köpt och såld
verksamhet.
Såväl i fråga om företags- som privatmarknaden har det under år 1998
skett en stor ökning (drygt 16 procent i förhållande till år 1997) i fråga
om trafikminuter som genererats i fasta nät. Den största ökningen skedde
i lokaltrafik och i det mobila nätet. Ökningen i lokaltrafiken berodde till
stor del på Internet baserad verksamhet, som svarade för ca 20 procent av
lokaltrafiken. Den positiva utvecklingen för mobilt genererad trafik både
i fråga om ökning av antalet abonnenter och ökad telefontid per abonnent
fortsatte under år 1998. De ökade nettointäkterna beror även på ökad
kapacitet genom satelliterna Thor II och III samt en ökad försäljning av
mobila satellittjänster. Närstående företag visar ett samlat underskott på
1 391 MNOK mot 1997 års underskott på 685 MNOK. Detta visar att
Telenor nu har fler större internationella engagemang, i huvudsak mobila
verksamheter som befinner sig i en tidig start eller driftsfas. I och med
öppnandet av de mobila näten i Tyskland, Österrrike, Grekland och
Ukraina under år 1998 är alla mobila verksamheter utanför Norge i drift.
Telenorkoncemens resultat före skatt år 1998 uppgick till 2 507
MNOK, vilket är en ökning jämfört med år 1997 med 592 MNOK.
Resultatet visar den kraftiga ökningen på marknaden för nätbaserade
tjänster inklusive satellitverksamhet och mobiltelefoni.
Prop. 1998/99:99
13
Prop. 1998/99:99
MNOK |
1998 |
1997 |
1996 | |
Nettoomsättning |
28 380 |
25 518 |
22 170 | |
Rörelseresultat |
2 456 |
2 081 |
2 613 | |
Resultat efter |
finansiella |
2 507 |
1 915 |
2 354 |
poster | ||||
Årets resultat |
1 286 |
1 200 |
1 910 | |
Nettomarginal |
8,8 % |
7,5 % |
10,6 % | |
Räntabilitet |
På |
11,6% |
10,6% |
10,6 % |
sysselsattkapital | ||||
Räntabilitet på eget kapital |
7,8 % |
8,1 % |
14,4 % | |
efter skatt | ||||
Totalt kapital |
39 780 |
33 628 |
29 580 | |
Sysselsatt kapital |
29 343 |
42 764 |
20 393 | |
Soliditet |
44,4 % |
44,7 % |
Finansiering och investering
Finansresultatet var på 51 MNOK under år 1998, vilket är en förbättring
jämfört med föregående år på 217 MNOK. Under år 1998 har Telenor
gjort realisationsvinster med avdrag för nedskrivning av aktieposter på
ca 240 MNOK. Under år 1997 var inte realisationsvinsterna inkluderade
i finnasresultatet. Vidare har utdelningen från satellitorganisationen och
finansiella investeringar ökat. För år 1998 är 60 MNOK upptaget som
förlust på valutakurser.
Räntebärande skulder har under år 1998 ökat med 2,2 MDNOK till
11,5 MDNOK. Trots en förhöjd investeringsnivå har behovet av upplå-
ning begränsats med anledning av ett positivt kassaflöde från driften in-
klusive försäljningar av fastigheter och värdepapper samt ett tillskott av
nytt eget kapital från den norska staten.
Avkastningen på sysselsatt kapital ( i genomsnitt) uppgick under år
1998 till 11,6 procent mot 10,6 procent under år 1997, varav i Norge 22
procent (år 1997: 16 procent).
Marknadsandelar
På traditionella telefoniprodukter har Telenor en dominerande ställning i
Norge med marknadsandelar på väl över 90 procent. Om man bortser
från de nätbaserade tjänsterna ligger dock Telenors marknadsandel på de
flesta områden betydligt lägre än detta. På mobiltelefoniområdet i Norge
har Telenor en marknadsandel på ungefar 75 procent. Inom GSM-områ-
det har Telenor cirka 70 procent av marknaden i Norge. Telenor har ca
30 procent av den norska marknaden på IT-området. Telenor är den le-
dande Intemetleverantören i Norge både på företags- och privatpersons-
14
marknaden. På övriga områden har Telenor marknadsandelar på mellan
35 procent (kabel-TV) till över 90 procent inom katalogområdet.
Framtidsutsikter
På hemmamarknaden har Telenor gjort stora investeringar i ny in-
frastruktur och moderna tekniska lösningar, som gör det möjligt att er-
bjuda den norska marknaden nya och mer effektiva produkter och tjäns-
ter. Utanför Norge har Telenor etablerat sig som en allianspartner med
specialistkompetens inom bland annat satellit- och mobilkommunika-
tionsområdet. Värdet av Telenors utländska engagemang har enligt bola-
get utvecklats mycket positivt och anses ha en betydande framtida in-
täktspotential.
Prop. 1998/99:99
7 Samgåendeavtalet och aktieägaravtalet
7.1 Samgåendeavtalet
Samgåendeavtalet har träffats mellan svenska staten och norska staten
samt Telia och Telenor.
Parterna är överens om att en sammanföring av verksamheterna i Telia
och Telenor innebär strategiska och affärsmässiga möjligheter att dra
nytta av möjliga synergier, att öka värdet på ägarnas aktieinnehav och att
genom sammanslagningen bilda en ledande europeisk teleoperatör.
Samgåendet skall ske genom sammanföring av Telias och Telenors
verksamheter i ett samägt bolag, nedan kallat det nya bolaget. Den
svenska och norska staten överlåter aktierna i Telia respektive Telenor i
utbyte mot aktier i det nya bolaget. Svenska staten kommer efter överlå-
telsen att äga 60 procent och norska staten 40 procent av aktierna.
Avtalet är för sin giltighet beroende bl.a. av den svenska riksdagens re-
spektive det norska stortingets godkännande samt att EG-kommissionen
godkänner sammanslagningen. Vidare skall tillstånd till förvärvet ha
lämnats enligt norsk förvärvslagstiftning. Det är först när dessa villkor
uppfyllts eller övriga parter avstått från att göra villkor gällande som till-
träde skall ske enligt avtalet.
I avtalet lämnar såväl staterna som Telia och Telenor ett antal bekräf-
telser och garantier rörande bolagen.
För perioden mellan undertecknandet och tillträdet innehåller avtalet
vissa villkor rörande bl.a. driften av verksamheterna av innebörden att
rörelserna skall bedrivas i enlighet med tidigare praxis.
Parterna har avtalat att en s.k. styrgrupp skall tillsättas för att under-
lätta tillträdet och vidta andra åtgärder för att uppnå syftet med samgåen-
det. Styrgruppens ansvarsområde avses omfatta samordning och genom-
förande av ansökningar av erforderliga tillstånd samt förberedande
åtgärder för en börsintroduktion enligt en särskilt fastlagd plan.
I avtalet regleras att en extra bolagsstämma skall hållas i det nya bola-
get vid tillträdet vid vilken en ny styrelse skall tillsättas. Vid ett därpå
15
följande styrelsesammanträde skall bl.a. styrelsens ordförande, bolagets
verkställande direktör samt två vice verkställande direktörer utses. Vi-
dare skall styrelsen besluta om styrelserna i Telia och Telenor.
Samgåendeavtalet kan sägas upp om nödvändiga parlamentariska be-
slut för sammanslagningen inte har tagits före parlamentens sommarup-
pehåll. Avtalet kan sägas upp av den svenska staten om ett villkorslöst
godkännande enligt norsk förvärvslagstiftning inte erhållits före riksdags
utskottets slutliga behandling av denna proposition. Avtalet kan vidare
sägas upp om tillträde inte har skett inom nio månader från dagen för
undertecknandet.
Avtalet styrs av svensk lag och eventuella tvister skall avgöras genom
skiljeförfarande i Köpenhamn och i enlighet med danska skiljedomsreg-
ler.
7.2 Aktieägaravtalet
I aktieägaravtalet kommer parterna överens om att det nya bolaget skall
verka för att bibehålla och utveckla både Telia och Telenors verksamhe-
ter i deras respektive hemmamarknader, fullgöra sina åtaganden vad gäl-
ler samhällsomfattande tjänster samt erbjuda effektiv service. Parterna är
ense om att det nya bolaget skall ha det oberoende som behövs för att
driften skall ske på affärsmässiga grunder med målsättningen att öka
värdet på aktierna for samtliga aktieägare och på ett sätt som möjliggör
for bolaget att tillgodose sitt nuvarande och framtida kapitalbehov på
internationella kapitalmarknader.
Parterna är också eniga om att aktierna skall börsintroduceras så snart
det är praktiskt möjligt och senast under år 2000. I detta syfte har de
enats om en plan för hur börsintroduktionen skall ske. Vidare har par-
tema kommit överens om att aktierna skall noteras på Stockholms Fond-
börs och Oslo börs samt på andra lämpliga internationella börser.
Börsintroduktionen skall genomföras i anslutning till ett offentligt er-
bjudande. Partema har kommit överens om att genomföra aktieförsälj-
ningar så att varken den svenska eller den norska staten skall äga mer än
33,4 procent av aktierna i bolaget (paritet). Strävan är att paritet skall ha
uppnåtts inom 18 månader från börsintroduktionen. Det är de svenska
och norska regeringarnas avsikt att tillsammans behålla en majoritet av
aktierna (51 procent) och ett ömsesidigt samråd skall ske innan någon
förändring sker av denna policy.
Innan paritet uppnåtts är parternas rätt att överlåta aktierna begränsad.
I avtalet framhålls att det nya bolagets affärsverksamhet och telekom-
munikationsindustrin i allmänhet är kapital intensiv och partema är över-
ens om att det kan bli aktuellt att ge ut ytterligare aktier i bolaget for att
möta ett ökat kapitalbehov. Detta kan t.ex. ske genom riktade nyemissio-
ner i samband med företagsförvärv. Partema är inte skyldiga att finansi-
era eller teckna nya aktier i en sådan nyemission och följaktligen kan en
sådan kapitalökning innebära utspädning av parternas gemensamma
ägande i det nya bolaget. Om parternas ägarandel på grund av en ny-
emission, överlåtelse eller liknande åtgärd sjunker under 51 procent skall
Prop. 1998/99:99
16
vardera parten ha rätt att, under en period av sex månader, köpa aktier Prop. 1998/99:99
eller optionsrätter på marknaden i syfte att parterna därefter åter skall äga
51 procent. Ingen av parterna far dock öka sitt innehav så att det uppgår
till mer än 33,4 procent av aktierna.
I parts innehav skall inräknas aktier som innehas av den egna förvalt-
ningen samt bolag och andra rättssubjekt som står under respektive stats
direkta eller indirekta kontroll. Aktier som innehas av rättssubjekt som
handlar med värdepapper och som trots att det ägs eller kontrolleras av
endera staten utövar sin rösträtt fristående från respektive stat samt upp-
fyller vissa ytterligare villkor skall dock inte räknas in i parts innehav.
Parterna har, för att ha lika inflytande i bolaget intill dess att paritet
uppnåtts, förbundit sig att inte utan den andre partens samtycke rösta för
några av de aktier som skall säljas ut för att uppnå paritet.
Det är parternas avsikt att det nya bolaget som skall ha en styrelse vil-
ken sammansatts med hänsyn till ledamöternas särskilda erfarenhet av
internationell affärsverksamhet och till andra kommersiella och allmänna
hänsyn skall ha det oberoende som är anpassat till bolagets affärsmässiga
utveckling på de konkurrensutsatta telekommunikationsmarknaderna.
Styrelsen skall bestå av åtta ledamöter, varav den svenska och den norska
staten vardera utser fyra ledamöter. Därutöver skall det finnas styrelse-
medlemmar utsedda av arbetstagarna och deras organisationer. Efter att
paritet har uppnåtts skall envar av parterna ha rätt att nominera styrelse-
ledamöter i förhållande till sitt aktieinnehav.
Styrelsens ordförande skall utses av den svenska staten fram till dess
att paritet uppnåtts, dock längst under tre år. Därefter skall ordföranden
väljas för en period av två år och växelvis nomineras av den norska sta-
ten och den svenska staten.
Parterna har kommit överens om att särskilda omröstningsregler krävs
för vissa styrelsebeslut. Reglerna innebär att det förutom majoritet krävs
att en styrelseledamot som utsetts av den svenska staten och en som har
utsetts av den norska staten ingår i majoriteten. De beslut som kräver
särskilda regler är bl.a. den nya bolagskoncemens affärsplan och dess
koncembudget, godkännande av större organisatoriska förändringar samt
tillsättande och entledigande av verkställande direktör och vice verk-
ställande direktörer, allt så länge det sker i tiden före paritet.
Parterna har kommit överens om särskilda integrationsriktlinjer. Av
avtalet framgår att partema förutsätter att verksamheten i det nya bolaget
skall bedrivas på ett sätt som följer av dessa.
Vid etableringen kommer det nya bolaget att organiseras med en kon-
cernledning, koncemkontor/koncemfunktioner, affärsområden, ett inter-
nationellt center med marknadsområden, supportenhet och koncempro-
jekt. Det nya bolagets huvudkontor med koncernledningen m.m. skall
vara lokaliserat till Sverige. Ett internationellt center skall vara placerat i
Norge.
Verkställande direktören tillsammans med de vice verkställande di-
rektörerna skall utgöra den nya bolagskoncemens högsta ledning, som i
nära samverkan och gemensamt i alla avseenden skall ha det
övergripande ansvaret för den nya bolagskoncemens samlade verksam-
het. För att bl.a. underlätta samgåendet mellan Telia och Telenor har
17
partema enats om att den första verkställande direktören skall nomineras
av den norska staten och att den svenska staten skall nominera de första
vice verkställande direktörerna.
Avtalet är bindande för parterna under 16 år. Avtalet kan sägas upp om
endera partens andel understiger 25,5 procent av aktierna. Vidare kan
avtalet sägas upp för det fall endera parten gör sig skyldig till väsentligt
avtalsbrott.
Aktieägaravtalet styrs av svensk lag och eventuella tvister skall avgö-
ras genom skiljeförfarande i Köpenhamn och i enlighet med danska skil-
jedomsregler.
Prop. 1998/99:99
8 Det nya bolagets verksamhet
8.1 Verksamhetsinriktning och ambitionsnivå
Målet är att det nya bolaget skall utvecklas till den ledande leverantören
av kommunikations- och informationstjänster i norra Europa samtidigt
som bolaget på prioriterade tillväxtområden, såsom mobil kommunika-
tion, Internet och andra IP-baserade tjänster samt satellitkommunikation,
intar ledande marknadspositioner även utanför den geografiska huvud-
marknaden.
8.2 Affärsstrategi
Den övergripande strategin för det nya bolaget är att effektivisera och
utnyttja skalfördelar i den etablerade verksamheten i Norden for att ut-
veckla verksamheten och skapa finansiella förutsättningar för expansion
inom tillväxtområden där företaget har möjlighet att exploatera unika
kompetensfördelar. Inför sammanslagningen har särskilda integrations-
riktlinjer utarbetats av Telia och Telenor. I dessa principer ingår bl.a. en
sammanfattning av det nya bolagets tänkta affärsstrategi. Detta avsnitt
bygger på detta dokument.
Det nya bolaget skall arbeta aktivt med sin affärsportfölj med huvudin-
riktning att varje affär skall ges möjlighet att utvecklas på egna villkor
med hänsyn till affärernas olika förutsättningar vad avser affärslogik,
mognad, potential och risk. Vid utveckling och expansion av affärerna
skall olika metoder, såsom organisk tillväxt, strategiska partnerskap, alli-
anser eller förvärv tillämpas.
Inom tillväxtområden uppvisar efterfrågan på mobila tillämpningar
fortsatt stark tillväxt. Det nya bolaget har med sin kompetens och er-
farenhet goda möjligheter att realisera en betydande värdetillväxt på det
mobila området och inta en ledande position i utveckling av nästa gene-
ration mobila tjänster och tillämpningar.
Marknaden för Internet och andra IP-baserade tjänster är global till sin
karaktär och i stark tillväxt med många små och stora aktörer som kon-
kurrerar om marknadsutrymmet. Viktiga tillväxtområden är elektronisk
18
handel, virtuella privata nät, portaler samt IP-telefoni. Det nya bolaget
skall inta en ledande position som tjänsteleverantör i norra Europa av
denna typ av tjänster och skall på vissa prioriterade tjänstesegment söka
en ledande ställning även på den övriga Europamarknaden. Den interna-
tionella marknad för transport av IP-trafik som är under framväxt skall
upparbetas aktivt genom att det nya bolaget utvecklar en nätplattform
som på kommersiella villkor kan nyttjas av andra operatörer och
tjänsteutvecklare av IP-baserade tjänster.
På satellitområdet skall det nya bolaget använda sin styrka till att be-
hålla en ledande position i Norden samt expandera ytterligare på mark-
naderna i övriga Europa samt på intressanta nischmarknader utanför
Europa.
En grundläggande förutsättning för det nya bolaget är att till kunderna
på den geografiska huvudmarknaden kunna erbjuda tjänster med global
räckvidd. Med utgångspunkt från de sammanslagna bolagens partner-
relationer skall för det nya bolaget utvecklas en partnerstrategi som
bygger på flexibilitet och som säkrar bolagets globala leveransförmåga.
Det nya bolaget skall även utnyttja sitt kunnande till att bygga värde
för aktieägarna genom finansiella investeringar i telekommunikations-
relaterade projekt primärt utanför den geografiska huvudmarknaden med
möjlighet att realisera uppbyggda värden på kort eller medellång sikt.
Värdeskapandet skall säkerställas genom ett aktivt ägarskap, normalt i
minoritetsposition.
Det nya bolaget skall driva innovation och affarsfömyelse som en
offensiv och integrerad del av sin strategiska positionering för att ut-
veckla affärsportföljen och erbjuda tjänster i teknikens framkant. Förny-
elsen skall drivas dels i egen regi dels i samverkan med globala aktörer
på telekommunikations-, IT- och mediaområdet.
Den snabba utvecklingen på telekommunikationsområdet gör det nöd-
vändigt för det nya bolaget att koncentrera resurserna till områden av
strategisk betydelse. För verksamheter utanför den strategiska kärnan
skall därför avyttring övervägas.
De bägge bolagen visar goda resultat. Nedanstående tabell ger en jäm-
förande bild av dem.
Prop. 1998/99:99
19
Tabell 2 Jämförande översikt av de bägge bolagens verksamhet år 1998. Prop. 1998/99:99
MSEK N ettoomsättning |
Telia 1997 46 444 |
Telia 1998 51 240 |
Telenor 27 049 |
Telenor 29 935 |
Resultat efter finansiella |
4 031 |
6 798’ |
2 030 |
2 644 |
Årets resultat |
2 735 |
4 491 |
1 272 |
1 356 |
Eget kapital |
24 048 |
27 607 |
15 928 |
18 870 |
Soliditet |
35,6 % |
39,5 % |
44,7 % |
44,4 % |
Årsanställda |
33 9302 |
31 320 |
19 6003 |
20 200 |
varav i utlandet |
3 456 |
3 780 |
2510 |
2 500 |
'Telias resultat påverkas starkt av reavinster under år 1998.
2Avser antalet anställda i medeltal under året.
3 Avser antalet anställda vid årets slut.
9 Sammanslagningen
Regeringens bedömning: Mot bakgrund av den ovan nämnda ut-
vecklingen i telekommunikationsbranschen är en sammanslagning av
Telia och Telenor en väsentlig förutsättning for att de bägge företagen
i framtiden skall kunna hävda sig i den allt starkare konkurrenssitua-
tion som förutses i Europa. Regeringen har vid sin värdering av de
bägge bolagen kommit fram till att Telias värde motsvarar 60 procent
av värdet for det bolag som uppstår genom en sammanslagning. Det
nya bolagets inriktning bör vara att arbeta inom telekommunikations-
sektorn i vid mening utan begränsningar i fråga om geografiskt arbets-
område eller i fråga om produktutbud. Sammanslagningen innebär
även att ett slagkraftigare företag inom IT-sektom bildas med bas i
Sverige vilket medför fördelar för leverantörsindustri och för närings-
liv och förvaltning som utnyttjar IT-industrins tjänster och produkter.
Det nya bolaget medför att den svenska kapitalmarknaden tillförs ett
bolag med en mycket spridd aktie vilket vitaliserar den marknaden
ytterligare.
Regeringens förslag: Att riksdagen godkänner samgåendeavtalet
och att aktieägaravtalet kan ingås. Detta leder till att ett nytt bolag
bildas där bolagen Telia och Telenor ingår. Den svenska staten
kommer att äga 60 procent och den norska staten 40 procent av
20
aktierna i det nya bolaget. De bägge staterna skall dock ha lika
röstmässigt inflytande i bolaget tills dess aktieinnehav uppgår till 33,4
procent vardera. Sammanslagningen och styrningen av det nya
bolaget baseras på kommersiella grunder. Det är väsentligt att det nya
bolaget kan agera på samma villkor som de stora konkurrenterna i
Europa. Det nya bolagets aktier börsintroduceras och en första
aktieförsäljning planeras ske så snart som möjligt efter tillträdet och
senast under år 2000 beroende på marknadsförhållandena på
kapitalmarknaden. Målet för de första försäljningarna är att uppnå lika
ägande på nivån 33,4 procent vardera for svenska och norska staten.
Därefter kan statens ägarandel minskas ytterligare genom
aktieförsäljningar eller i samband med nyemissioner. De bägge
staterna kommer inte att äga mindre än 51 procent av aktierna
tillsammans.
En förutsättning för att kunna medverka i industriell omstrukturering är
som regel att det företag som vill agera har en börsnoterad aktie. Genom
att utnyttja den kan företag förvärvas och ytterligare fusioner genomfö-
ras. Detta ökar ytterligare företagets konkurrenskraft och därmed värdet
på aktieinnehavet. Det är regeringens bedömning att betydande syner-
givinster uppkommer genom kostnadsminskningar, genom bättre utnytt-
jande av produkter och tjänster samt genom större konkurrenskraft på de
marknader där de bägge företagen vart och ett har en svag position.
Telia är för närvarande en stark drivkraft i utvecklingen av en IT-base-
rad industri i Sverige. Genom den bas Telia bygger upp kan näringsliv
och förvaltning utveckla konkurrenskraftiga och effektiva verksamheter i
alla regioner i landet. Sammanslagningen med Telenor och den ytterli-
gare möjlighet som börsnoteringen innebär ger ytterligare utrymme för
investeringar i den svenska infrastrukturen och den internationella in-
frastruktur som är en väsentlig bas for svenska företags konkurrenskraft.
Det stora företaget ger genom sina utvecklingssatsningar även ett under-
lag för en utvecklad industri for telekommunikationsprodukter i landet.
Sverige har på detta område ett försprång. En förstärkning av Telia ge-
nom en sammanslagning med Telenor ger ytterligare underlag for denna
utveckling genom att ett företag med sin bas i Sverige och Norge och
med en omfattande internationell verksamhet utvecklas.
Staten har låtit utföra jämförande värderingar av Telia och Telenor. En
ingående undersökningsprocess (s.k. due diligence) har genomförts. Slut-
satsen av dessa analyser är att ett förhållande mellan de två ländernas
aktieinnehav i det nya bolaget bör vara 60 procent för den svenska staten
och 40 procent för den norska staten. Regeringen gör, baserat på genom-
förda analyser, bedömningen att värdet på statens aktier blir större om
transaktionen genomförs än om så inte blir fallet.
Genom de båda avtalen ges bolagen en möjlighet att hävda sig på en
telekommunikationsmarknad som präglas av allt starkare konkurrens.
Avtalen är kommersiella och ger det nya bolaget möjlighet att verka på
Prop. 1998/99:99
21
samma affärsmässiga villkor som konkurrenterna. Riksdagen bör därför
godkänna samgåendeavtalet och bemyndiga regeringen att underteckna
aktieägaravtalet.
Eftersom det är fråga om ett bolag som kommer att börsintroduceras är
det viktigt att staten har samma rörelsefrihet som övriga ägare i börs-
företag när det gäller att medverka i förändringar som gagnar bolaget och
därmed även ägaren. Det kan t.ex. vara nödvändigt att snabbt kunna ta
ställning till nya förutsättningar och då kan inte en av ägarna påverka
tidsplanen. Regeringen bör därför ha riksdagens medgivande att minska
statens ägarandel. Regeringens mandat omfattar dock inte möjlighet att
minska ägandet så att det sammantagna ägandet av den svenska och
norska staten understiger 51 procent.
Det nya bolaget skall arbeta på rent affärsmässiga grunder och skall ge
en avkastning och en värdetillväxt för ägarna som ligger minst i nivå med
övriga större europeiska telekommunikationsoperatörer.
Det ankommer på regeringen att fatta de beslut som erfordras för att
genomföra sammanslagningen.
De kostnader som kommer att uppstå för staten i samband med aktie-
försäljningen skall belasta anslaget G3 inom utgiftsområdet 24 Kostnader
för omstrukturering av vissa statsägda företag m.m.
Godkännande av EG-kommissionen
Sammanslagningen kräver godkännande av EG-kommissionen enligt
rådets förordning (EEG) nr 4064/89 av den 21 december 1989 om kon-
troll av företagskoncentrationer. Godkännandet kan eventuellt komma att
lämnas efter det att riksdagen fattat beslut i detta ärende. Ett godkän-
nande kan förenas med villkor som medför att det nya bolagets struktur i
vissa avseenden kan behöva ändras. Det ankommer i första hand på det
nya bolagets styrelse och ledning att fatta beslut i dessa frågor.
Prop. 1998/99:99
22
Avtalen
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
SAMGÅENDEAVTAL
avseende
NY AB
av den 30 mars 1999
23
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ARTIKEL I |
SAMGÅENDET; UTBYTE AV AKTIER |
Avsnitt 1.1 |
Grundande av Ny AB |
Avsnitt 1.2 |
Samgåendet; Utbyte av aktier |
Avsnitt 1.3 |
Tillträdesdag |
Avsnitt 1.4 |
Åtgärder som skall vidtas vid Tillträdet |
Avsnitt 1.5 |
Ny ABs organisation |
Avsnitt 1.6 |
Resultatet av Utbytet |
ARTIKEL H |
PARTERNAS BEKRÄFTELSER OCH |
ARTIKEL III
UTFÄSTELSER
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
Avsnitt 3.1
Avsnitt 3.2
Avsnitt 3.3
Avsnitt 3.4
Avsnitt 3.5
Avsnitt 3.6
Avsnitt 3.7
Avsnitt 3.8
Bedrivande av verksamheterna fram till
Tillträdet
Styrgrupp
Meddelande om vissa händelser
Tillgång till information
Åtagande att avstå från vissa åtgärder;
Strategiska transaktioner
Bekräftelse från revisorer
Ytterligare åtgärder; Tillstånd; Ansökningar
Offentliggöranden
ARTIKEL IV VILLKORAvsnitt 4.1
Avsnitt 4.2
Avsnitt 4.3
Villkor för Staternas skyldighet att
genomfora Utbytet
Villkor for norska statens åtaganden
Villkor för svenska statens åtaganden
AVSTÅENDE FRÅN RÄTTIGHETER
Avsnitt 5.1 |
Uppsägning |
Avsnitt 5.2 |
Konsekvenser av att Avtalet upphör |
Avsnitt 5.3 |
Ändringar |
Avsnitt 5.4 |
Eftergift |
Avsnitt 5.5 |
Kostnader |
ARTIKEL VI |
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER |
Avsnitt 6.1 |
Upphörande av överenskommelser |
Avsnitt 6.2 |
Meddelanden |
Avsnitt 6.3 |
Ogiltighet av del av Avtalet |
Avsnitt 6.4 |
Partsbyte |
24
Avsnitt 6.5 Avsnitt 6.6 Avsnitt 6.7 Avsnitt 6.8 |
Tillämplig lag Skiljeförfarande Fullständigt avtal; Konfidentiella bilagor Avtalsexemplar för undertecknande |
ALLMÄNNA BILAGOR | |
Bilaga 1 |
Definitioner |
Bilaga 2 |
Bolagsbildningshandlingar avseende Ny AB |
Bilaga 3 |
Aktieägaravtal Bilaga 3.1 Definitioner Bilaga 3.2 Beräkning av Erbjudande för |
Bilaga 4 |
Parternas uppgifter och garantier (ingår ej i propositionen) |
Bilaga 5 |
Tillståndsgivningsfrågor |
Bilaga 6 |
Revisorsutlåtande - intressekon- |
Bilaga 7 |
Ledande befattningshavare |
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
KONFIDENTIELLA BILAGOR
Samgåendeavtalet
Bilaga B |
Förteckning över lämnade uppgifter från |
Bilaga C |
Förteckning över lämnade uppgifter från |
Bilaga D |
Medlemmar i Styrgruppen |
Aktieägaravtalet
Bilaga 3 A Bilaga 3 B |
Integrationsriktlinjer Riktlinjer för Börsintroduktionen och Styrgrupp |
25
SAMGÅENDEAVTAL
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
DETTA SAMGÅENDEAVTAL (detta "Avtal") har ingåtts den 30 mars
1999 mellan
såsom ägare av Telia, genom
N äringsdepartementet;
Norska staten
såsom ägare av Telenor, genom
Samferdselsdepartementet;
3. Telia AB (publ) ("Telia"),
ett svenskt bolag;
4. Telenor AS ("Telenor"), ett
norskt bolag.
Hänvisningarna i detta Avtal till "parterna" avser svenska staten, norska
staten, Telia och Telenor gemensamt; uttryck som anges med stor
begynnelsebokstav skall, om inte annat framgår av det följande, ha den
innebörd som framgår av definitionerna i Bilaga 1.
A Efter ingående överläggningar och analyser och efter rekom-
mendation till Staterna från styrelserna i Telia och Telenor överens-
kommer parterna om en sammanslagning av Telias och Telenors
rörelser ("Samgåendet") i ett gemensamt ägt nybildat svenskt bolag,
"Ny AB". Parterna har konstaterat att en sammanslagning av Telia-
och Telenorrörelsema innebär en strategisk och affärsmässig
möjlighet att dra nytta av möjliga synergier, att öka värdet på ägarnas
aktieinnehav och att genom sammanslagningen bilda en ledande
europeisk teleoperatör. De affärsmässiga möjligheter som Sam-
gåendet erbjuder har identifierats av Telia och Telenor gemensamt.
B Det har överenskommits att Ny AB skall verka för att bibehålla och
utveckla både Telias och Telenors verksamheter på deras respektive
hemmamarknader, för att fullgöra förekommande samhällsom-
fattande tjänster och för att tillhandahålla en effektiv service på dessa
marknader i enlighet med kraven i gällande lagar och föreskrifter.
C Staterna har ingått en Avsiktsförklaring dagtecknad den 20 januari
1999 i vilken de dragit upp riktlinjerna för sitt ömsesidiga stöd för
Samgåendet av Telia och Telenor i Ny AB.
D Detta Avtal har ingåtts mellan svenska staten och norska staten under
försättning att godkännande erhålls från Sveriges Riksdag respektive
Norges Storting och på nedan angivna villkor.
MOT DENNA BAKGRUND överenskommer parterna nu följande:
26
ARTIKEL I
SAMGÅENDET; UTBYTE AV AKTIER
Avsnitt 1.1
Grundande av Ny AB
a) Staterna skall tillse att, så snart det är praktiskt möjligt efter
undertecknandet av detta Avtal och före Tillträdet, ett nytt bolag, Ny
AB, bildas enligt svensk rätt genom registreringsanmälan till
Bolagsavdelningen hos det svenska Patent- och registreringsverket,
varvid övrig erforderlig dokumentation också skall bifogas, allt i
enlighet med utkasten i Bilaga 2 A (innehållet i denna bilaga skall
slutligt forhandlas och fastställas före Tillträdet). Vid bildandet skall
Ny ABs aktiekapital uppgå till 100.000 svenska kronor, fördelat på
100 aktier. Svenska staten, genom sitt helägda bolag Förvaltnings
AB Stattum och norska staten, antingen direkt eller genom ett direkt
eller indirekt helägt rättssubjekt, skall teckna aktier i Ny AB till pari
och kommer att äga 60 respektive 40 sådana aktier. Styrelsen i Ny
AB kommer inledningsvis att bestå av två svenskvalda ledamöter
och två norskvalda ledamöter.
b) Staterna överenskommer att under tiden mellan bildandet av Ny AB
och Tillträdet skall Ny AB inte, direkt eller indirekt, åta sig några
förpliktelser eller åtaganden, ingå avtal eller engagera sig i
affärsverksamhet av något slag med undantag for åtgärder godkända
av Staterna och for den ansökan som avses i Avsnitt 3.7 a)(ii) och
sådana åtaganden som följer av bolagsbildningsförfarandet.
c) Staterna överenskommer vidare att Ny ABs Bolagsordning
omedelbart före Tillträdet skall ändras, varvid kapitalgränsema skall
höjas for att möjliggöra nyemission av Aktier i Utbytet som svenska
staten och norska staten överenskommer att teckna. Staterna kommer
därefter att äga 60% respektive 40% av sådana nyutgivna Aktier,
vilka skall vara fria från alla Belastningar.
Avsnitt 1.2
Samgåendet; Utbyte av aktier
På de villkor och under de förutsättningar som anges i detta Avtal:
a) skall envar av Staterna tillse att Ny AB beslutar utge Ny AB-akti-
ema, vilka skall utges i Utbytet i byte mot dels samtliga utgivna
Teliaaktier motsvarande hela Telias aktiekapital, dels samtliga
utgivna Telenoraktier motsvarande hela Telenors aktiekapital. Emis-
sionsbeslutet skall ha det innehåll som framgår av förslaget till
protokoll från extra bolagsstämma i Ny AB i Bilaga 2 B (innehållet i
denna bilaga skall slutligt förhandlas och fastställas före Tillträdet).
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
27
Prop. 1998/99:99
b) skall vid Tillträdet svenska staten överföra alla utgivna Teliaaktier Bilaga 1
fria från alla Belastningar till Ny AB som apport i utbyte mot 60%
av Ny AB-aktiema, vilka skall utges av Ny AB i Utbytet och tecknas
av svenska staten.
c) skall vid Tillträdet norska staten överföra alla utgivna Telenoraktier
fria från alla Belastningar till Ny AB som apport i utbyte mot 40%
av Ny AB-aktiema, vilka skall utges av Ny AB i Utbytet och tecknas
av norska staten.
Tillträde i de transaktioner som behandlas i detta Avtal ("Tillträdet")
skall äga rum i Stockholm den andra Affarsdagen efter den dag då
villkoren i Artikel IV uppfyllts eller vederbörande part avstått från att
göra gällande aktuella villkor (eller på sådan annan plats eller vid sådan
annan tidpunkt som partema skriftligen överenskommit om). Den dag då
Tillträde i enlighet med detta Avsnitt 1.3 skall äga mm kallas i detta
Avtal "Tillträdesdagen".
Vid Tillträdet skall partema utväxla följande handlingar och vidta
följande åtgärder:
a) Envar av Staterna skall tillse att Ny AB vid en extra bolagsstämma i
enlighet med de beslut som anges i förslag till protokoll från extra
bolagsstämma i Bilaga 2 B utger de Ny AB-aktier som skall utges i
Utbytet i utbyte mot alla utgivna Teliaaktier motsvarande hela
aktiekapitalet i Telia och alla utgivna Telenoraktier motsvarande hela
aktiekapitalet i Telenor, i samtliga fall fria från alla Belastningar.
b) Svenska staten skall teckna 60% av de Ny AB-aktier som skall utges
i Utbytet och skall till Ny AB överlämna aktiebrev motsvarande
samtliga utgivna Teliaaktier vederbörligen transporterade till Ny AB.
c) Norska staten skall teckna 40% av de Ny AB-aktier som skall utges i
Utbytet och skall till Ny AB överlämna aktiebrev motsvarande
samtliga utgivna Telenoraktier vederbörligen transporterade till Ny
AB.
d) Ny ABs styrelse skall besluta om tilldelning av tecknade Ny AB-
aktier till envar av Staterna och skall anteckna envar av dem som
ägare i Ny ABs aktiebok och omedelbart skriftligen bekräfta sådan
anteckning till Staterna. Aktiebrev skall ej utställas av Ny AB.
28
e) Telia skall tillhandahålla en bekräftelse, utställd på Telias vägnar av Prop. 1998/99:99
två av Telias chefstjänstemän, beträffande de frågor som berörs i Bilaga 1
Avsnitt 4.2 a) och 4.2 b).
f) Telenor skall tillhandahålla en bekräftelse utställd, på Telenors
vägnar av två av Telenors chefstjänstemän, beträffande de frågor
som berörs i Avsnitt 4.3 a) och 4.3 b).
g) Svenska staten skall tillhandahålla en bekräftelse utställd på statens
vägnar av två behöriga ställföreträdare för svenska staten beträffande
de frågor som berörs i Avsnitt 4.2 a) och 4.2 b).
h) Norska staten skall tillhandahålla en bekräftelse utställd på statens
vägnar av två behöriga ställföreträdare för norska staten beträffande
de frågor som berörs i Avsnitt 4.3 a) och 4.3 b).
i) Envar av Staterna skall underteckna och utväxla Aktieägaravtalet i
enlighet med Bilaga 3 ("Aktieägaravtalet").
Ny ABs organisation
a) Vid Tillträdet skall Staterna tillse att en extra bolagsstämma i Ny AB
beslutar om bl a följande:
(i) Val av styrelse i Ny AB med åtta (8) bolagsstämmovalda
ledamöter sammansatt enligt följande:
(A) Jan Stenberg och ytterligare tre ledamöter vilka skall
nomineras av svenska staten och
(B) Fyra ledamöter, vilka skall nomineras av norska staten.
(ii) Anta besluten i förslag till protokoll från extra bolagsstämma
i Ny AB i Bilaga 2 B, vilka bl a omfattar antagande av ny
Bolagsordning enligt förslaget i Bilaga 2 B.
(b) Vid Tillträdet skall Staterna också tillse att Ny ABs styrelse
sammanträder och därvid bl a
(i) beslutar om Ny ABs organisation på sätt framgår av förslag
till protokoll från styrelsesammanträde i Bilaga 2 B i vilket
anges att Jan Stenberg utses till styrelsens ordförande samt att
Tormod Hermansen utses till verkställande direktör och Jan-
Åke Kark samt Stig-Ame Larsson utses till vice verkställande
direktörer i Ny AB, allt i enlighet med anställningsvillkor
vilka överenskommits med Jan Stenberg innan detta
Samgåendeavtal undertecknats;
29
(ii) godkänner utnämningen av Ny ABs koncernledning som
anges i Bilaga 7;
(iii) beslutar att styrelserna i Telia och Telenor skall bestå av de
vid den nyssnämnda extra bolagsstämman valda styrelse-
ledamöterna i Ny AB samt av verkställande direktören i Ny
AB och en av de vice verkställande direktörerna i Ny AB (att
anvisas av svenska staten).
Avsnitt 1.6
Resultatet av Utbytet
Som ett resultat av Tillträdet blir Telia och Telenor direkt helägda
Dotterföretag till Ny AB och svenska staten och norska staten blir
ensamma aktieägare i Ny AB och därmed ägare direkt eller indirekt av
60% respektive 40% av de utgivna Aktierna i Ny AB.
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
ARTIKEL II
PARTERNAS BEKRÄFTELSER OCH GARANTIERa) Telenor bekräftar och garanterar härigenom gentemot svenska staten
och Telia bekräftar och garanterar härigenom gentemot norska staten
uppgifterna i Del A i Bilaga 4 med undantag för vad som
tillkännagetts i respektive Informationslista. Part som lämnar be-
kräftelse och garanti som nu sagts kallas "Bekräftande part".
b) Envar av Staterna bekräftar och garanterar härigenom uppgifterna i
Del B av Bilaga 4. Stat som lämnar bekräftelse och garanti som nu
sagts kallas "Bekräftande stat".
c) Bekräftelserna och garantierna i detta Avtal och i envar
bekräftelsehandling som utgetts i anslutning härtill skall upphöra att
gälla vid Tillträdet eller, i förekommande fall, vid detta Avtals
upphörande i enlighet med Avsnitt 5.1. Envar av parterna bekräftar
att utöver bekräftelserna och garantierna som anges i detta Avtal och
i Aktieägaravtalet ingen av dem lämnat några bekräftelser eller
utställt några garantier, uttryckliga eller underförstådda. Envar av
parterna friskriver sig härigenom från ansvar för varje annan
utfästelse eller garanti som parten i fråga eller någon axman lämnat
med avseende på riktigheten eller fullständigheten i information
angående Telia eller Telenor, ingåendet av detta Avtal och Aktie-
ägaravtalet eller de transaktioner som avses i de båda avtalen.
30
ARTIKEL III
UTFÄSTELSER
Avsnitt 3.1Bedrivande av verksamheterna fram till Tillträdet
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
a) Från dagen för detta Avtal och till den tidigaste av tidpunkten för
Tillträdet eller tidpunkten för upphörande av detta Avtal i enlighet
med Avsnitt 5.1 skall envar av Telia och Telenor, om inte annat
uttryckligen sägs i detta Avtal, bedriva sina respektive rörelser på
sedvanligt sätt och i enlighet med hittillsvarande praxis. Envar av
Telia och Telenor skall därjämte tillse att ettvart av deras respektive
helägda Dotterföretag - och skall göra sitt yttersta för att också
ettvart av deras övriga Dotterföretag - bedriver sina respektive
rörelser på sedvanligt sätt och i enlighet med hittillsvarande praxis.
Parterna är vidare, i den utsträckning det är rättsligt möjligt för envar
av dem, ense om att Telia och Telenor inte skall:
(i) träffa eller överenskomma att träffa något avtal angående
investering i annan enhet, gemensamt projekt eller allians,
eller göra något förvärv, någon avyttring, något samgående
eller någon omstrukturering (inbegripet, bland annat,
likvidation, fusion eller annan överlåtelse) eller vidta åtgärd
som avviker från rörelsernas bedrivande på sedvanligt sätt i
respektive bolag (inklusive att sätta sig i skuld), i varje
särskilt fall såvitt avser sådant som i Telias eller Telenors
tidigare verksamhet skulle anses erfordra godkännande av
styrelsen eller ledningsorgan hos Telia respektive Telenor,
med undantag för Strategiska initiav.
Staterna skall inte lämna information till sina respektive bolag
om Strategiska initiativ som vidtagits av det andra bolaget
med mindre det krävs enligt Gällande rätt, och i så fall med
avisering till den andra staten;
(ii) föreslå eller utge eller utställa eller åta sig att utge eller
utställa nya aktier, konvertibla skuldebrev, optioner eller
optionsrätter för nyteckning av aktier, med undantag för
utgivande eller utställande av nya aktier, konvertibla
skuldebrev, optioner eller optionsrätter för nyteckning av
aktier hos ett Dotterföretag till Telia eller Telenor pro rata till
aktieägarna i sådant Dotterföretag;
(iii) föreslå eller utbetala eller besluta om utdelning eller
överföring av något slag utom (A) överföring hänförlig till
Telias disponibla vinstmedel för 1998 intill ett belopp ej
överstigande SEK 1,4 miljarder, (B) överföring hänförlig till
Telenors disponibla vinstmedel för 1998 intill ett belopp ej
31
överstigande NOK 700 miljoner och (C) till aktieägarna i
Telias eller Telenors Dotterföretag pro rata;
(iv) föreslå ändring i eller ändra Bolagsordning eller annan
liknande konstitution;
(v) vidta någon åtgärd som skulle leda till att någon av
bekräftelserna och garantierna skulle bli osann eller oriktig i
något väsentligt avseende; eller
(vi) tillåta, avtala om eller förbinda sig att vidta åtgärd som nu
sagts med undantag för Strategiska initiativ.
Telia och Telenor skall tillse att deras helägda Dotterföretag iakttar vad
som anges i punkterna (i) - (vi) ovan och skall göra sitt yttersta för att
deras övriga Dotterföretag iakttar vad som anges i punkterna (i) - (vi)
ovan.
(b) Ingenting som sägs i detta Avtal skall ge Telenor eller norska staten
rätten att direkt eller indirekt bestämma över eller styra
verksamheterna i Telia och ingenting som sägs i detta Avtal skall ge
Telia eller svenska staten rätten att direkt eller indirekt bestämma
över eller styra verksamheterna i Telenor. För undvikande av
missförstånd noteras att envar av Telia och Telenor skall vara
berättigad att gå vidare med Strategiska initiativ före Tillträdet.
För att underlätta bl a Tillträdet och för att uppnå syftet med Samgåendet
skall parterna denna dag tillsätta en kommitté ("Styrgruppen") som, i den
utsträckning Gällande rätt medger detta, skall erhålla följande
ansvarsområden:
a) Samordning och genomförande av ansökningar och andra åtgärder
enligt Avsnitt 3.7; och
b) Förberedande åtgärder för ägarspridning och börsintroduktion av Ny
AB-aktien ("Börsintroduktionen") i enlighet med Plan för
Börsintroduktion i Bilaga 3 B.
Styrgruppen skall bestå av sex medlemmar - namngivna i Bilaga D - av
vilka vardera staten utsett två och två är chefstjänstemän i Ny AB.
Parterna förutser att Styrgruppen skall vara verksam till dess att
Börsintroduktionen är genomförd. För undvikande av missförstånd
noteras att medlem av Styrgruppen skall företräda den part som utsett
honom eller henne och att ingen medlem av Styrgruppen skall ha rätt att i
kraft av sitt deltagande i Styrgruppen företräda eller göra åtagande för
eller eljest binda någon annan part.
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
32
Avsnitt 3.3
Meddelande om vissa händelser
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
Före Tillträdet skall envar av Telia och Telenor genast lämna med-
delande till svenska respektive norska staten som i sin tur genast skall
informera den andra staten om händelse i respektive företags verksamhet
som skäligen kan antas medföra Viktig negativ avvikelse.
Tillgång till information
Från dagen för detta Avtal och till den tidigaste av tidpunkten för
Tillträdet eller upphörande av detta Avtal skall Telia och Telenor, i den
utsträckning det kan ske enligt Gällande rätt, genast delge de andra par-
terna (och deras rådgivare och ställföreträdare), sådana upplysningar
angående sin verksamhet som sådana parter skäligen kan efterfråga i
anslutning till Samgåendet och förberedelserna inför Börsintroduktionen.
Telia och Telenor skall tillse att deras respektive Dotterföretag över vilka
de har bestämmanderätt gör detsamma. Inga uppgifter som delgetts i
enlighet med detta Avsnitt 3.4 skall påverka eller anses förändra be-
kräftelse eller garanti som lämnats i detta Avtal.
Avsnitt 3.5
Åtagande att avstå från vissa åtgärder;
Strategiska transaktioner
a) Ingen av parterna eller deras respektive Närstående, företrädare,
tjänstemän, anställda, styrelseledamöter eller ombud skall, direkt
eller indirekt, uppfordra, uppmuntra eller eljest underlätta eller
diskutera förfrågningar eller förslag eller erbjudanden i följande
avseenden:
(i) köp eller försäljning, samgående eller annan överföring av
tillgångar eller aktier i Telia, Telenor eller något av deras
Betydande Dotterföretag (med undantag för sådana enheters
försäljning av tillgångar eller aktier i deras normala
affärsverksamhet);
(ii) fusion eller införlivande som omfattar Telia, Telenor eller
något av deras Betydande Dotterföretag;
(iii) omorganisering, likvidation, upplösning eller
omkapitalisering som omfattar Telia eller Telenor; eller
(iv) någon liknande transaktion, samarbetsprojekt eller företags-
sammanslagning som omfattar Telia, Telenor eller deras
Betydande Dotterföretag eller tillgångar tillhöriga något av
dessa företag,
33
2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 99
eller på annat sätt underlätta åtgärd eller försök från annan att företa
åtgärd som nu sagts (envar av de åtgärder som nämnts i punkterna
(i)-(iv) kallas härefter "Strategisk transaktion"). Dock att vad som nu
sagts, skall inte hindra Telia eller Telenor att utveckla Strategiska
initiativ och skall inte heller begränsa Staternas förvaltnings-
åligganden.
b) Envar av parterna åtar sig att informera envar av de övriga partema
så snart det är praktiskt möjligt i det fall parten blivit kontaktad eller
erhållit förslag, erbjudande, förfrågan eller annan kontakt angående
Strategisk transaktion. Ingen av partema eller deras respektive
Närstående, företrädare, tjänstemän, anställda, styrelseledamöter
eller ombud skall, före Tillträdet, direkt eller indirekt, ingå avtal eller
acceptera erbjudande om Strategisk transaktion (med undantag för
Strategiska initiativ).
Envar av Telias och Telenors revisorer har bekräftat att den
redovisningsmässiga behandlingen av Samgåendet kan ske med
tillämpning av redovisningsprinciper för fusion eller med tillämpning av
poolningsmetoden eller med tillämpning av regler för "joint venture"
eller motsvarande på intressekontinuitetsbasis i enlighet med
Internationellt accepterade redovisningsnormer. Bekräftelsen har det
innehåll som framgår av Bilaga 6.
a) Envar av partema skall göra sitt bästa för att Utbytet skall kunna
genomföras och skall därvid bl a
(i) tillhandahålla alla upplysningar som erfordras enligt EUs
regler om kontroll av företagskoncentrationer för erhållande
av tillstånd från EG-kommissionen; och
(ii) tillse att Ny AB så snart som möjligt efter dagen för detta
Avtal vidtar alla erforderliga åtgärder för att väntetiden enligt
den norska loven av den 23 desember 1994, nr 0079 om
erverv av naeringsvirksomhet skall bölja löpa i anledning av
de transaktioner varom stadgas i detta Avtal och förse norska
Industri- och handelsdepartementet med erforderliga
upplysningar i samband därmed.
b) Partema skall samverka och samråda med varandra i samband med
ingivande av ansökningar som nu sagts och före ansökningarnas
ingivande förse övriga Parter med kopior av alla handlingar. Ingen
av partema skall inge sådan dokumentation om annan part framfört
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
34
rimlig invändning mot ingivandet därav, såvida ej ingivandet Prop. 1998/99:99
erfordras enligt lag och i sistnämnda fall endast efter att ha beaktat Bilaga 1
de invändningar som framförts. Ingen part i detta Avtal skall medge
förlängning av någon lagstadgad frist eller väntetid och inte heller
medge någon senareläggning av Utbytets genomförande utan
samtycke från övriga parter i Avtalet. Sådant samtycke skall inte
onödigtvis innehållas eller fördröjas.
Beträffande parternas gemensamma ansökan till EG-kommissionen
skall följande gälla.
Svenska staten har gett Telia rätten att, i sådan form och på sådana
villkor som kan accepteras av Telia och svenska staten, inge ansökan
till EG-kommissionen tillsammans med Telenor och förse
kommissionen med erforderlig dokumentation och erforderliga
upplysningar i frågor som gäller Telia och svenska staten. På
motsvarande sätt har norska staten gett Telenor rätten att, i sådan
form och på sådana villkor som kan accepteras av Telenor och
norska staten, inge ansökan till EG-kommissionen tillsammans med
Telia och förse kommissionen med erforderlig dokumentation och
erforderliga upplysningar i frågor som gäller Telenor och norska
staten.
c) Svenska staten är inte skyldig att hänskjuta den fråga som
avses i Avsnitt 4.1 d) till svenska riksdagen eller dess utskott
för ställningstagande med mindre slutliga och villkorslösa
tillstånd enligt Avsnitt 4.1 b) erhållits.
Offentliggöranden
Den första presskommunikén angående detta Avtals ingående skall vara
gemensam. Därefter skall parterna under tiden till Tillträdet, så långt
rimligt, i förväg gemensamt överenskomma om tidpunkt och innehåll i
information om transaktioner som avses med detta Avtal, vilken skall ges
till anställda i Telia och Telenor, finansmarknaden, myndigheter och
allmänheten.
ARTIKEL IV
VILLKOR
Avsnitt 4.1
Villkor for Staternas skyldighet att genomföra Utbytet
Envar stats skyldighet att genomföra Utbytet är beroende av att följande
villkor på tillfredsställande sätt uppfyllts eller, i den utsträckning
Gällande rätt så medger, eftergivits:
a) Behörig domstol har ej fattat beslut som gör Samgåendet otillåtet
eller på annat sätt förhindrar dess genomförande.
b) Erforderliga tillstånd (vilka skall vara ovillkorade) enligt den norska
loven av den 23 desember 1994, nr. 79 om erverv av naerings-
virksomhet föreligger för transaktionerna enligt detta Avtal.
c) En för båda Staterna tillfredsställande klarering i detta Avtal från
EG-kommissionen enligt Rådets förordning (EEG) nr 4064/89 om
kontroll av foretagskoncentrationer föreligger.
d) Såväl Sveriges Riksdag som Norges Storting har antagit erforderlig
lagstiftning och/eller fattat erforderliga beslut som medger ett
genomförande av transaktionerna i detta Avtal. Sådan lagstiftning
och/eller sådant beslut skall inbegripa erforderliga ändringsförslag
eller godkännanden i de frågor som anges i Bilaga 5.
Den norska statens åtaganden att genomföra Utbytet är beroende av att
följande ytterligare villkor på ett tillfredsställande sätt uppfyllts eller, i
den utsträckning Gällande rätt så medger, eftergivits.
a) Varje bekräftelse och garanti som lämnats enligt detta Avtal av Telia
och svenska staten skall vara riktig i alla väsentliga avseenden, såväl
denna dag som på Tillträdesdagen eller sådan annan dag till vilken
den är hänförlig.
b) Envar av Telia och svenska staten skall, i alla väsentliga avseenden
med hänsyn till transaktionerna i detta Avtal, ha fullföljt respektive
uppfyllt alla överenskommelser och åtaganden som enligt detta Avtal
förutsätts vara fullföljda eller uppfyllda senast på Tillträdesdagen.
Den svenska statens åtaganden att genomföra Utbytet är beroende av att
följande ytterligare villkor på ett tillfredsställande sätt uppfyllts eller, i
den utsträckning Gällande rätt så medger, eftergivits.
a) Varje bekräftelse och garanti som lämnats enligt detta Avtal av
Telenor och norska staten skall vara riktig i alla väsentliga avse-
enden, såväl denna dag som på Tillträdesdagen, eller sådan annan
dag till vilken den är hänförlig.
b) Envar av Telenor och norska staten skall, i alla väsentliga avseenden
med hänsyn till transaktionerna i detta Avtal, ha fullföljt respektive
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
36
uppfyllt alla överenskommelser och åtaganden som enligt detta Avtal
förutsätts vara fullföljda eller uppfyllda senast på Tillträdesdagen.
Parterna är medvetna om att Tillträdet är villkorat av att svenska
staten, efter en genomgång, finner Telenors nya koncession, som
meddelats av Samferdselsdepartementet den 24 februari 1999,
tillfredsställande.
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
ARTIKEL V
UPPSÄGNING, ÄNDRING OCH AVSTÅENDE FRÅN
RÄTTIGHETER
Avsnitt 5.1
Uppsägning
Detta Avtal kan sägas upp när som helst före Tillträdesdagen enligt
följande;
a) genom skriftlig överenskommelse mellan Staterna,
b) av svenska staten för den händelse ovillkorat godkännande enligt den
norska loven av den 23 desember 1994, nr 79 om erverv av
naeringsvirksomhet enligt vad som beskrivs i Avsnitt 4.1 b), inte
erhållits före den 20 maj 1999,
c) av endera staten, om den andra statens parlament inte antagit sådana
beslut som beskrivs i Avsnitt 4.1 d) före utgången av vårsessionen
1999. Denna bestämmelse har föranletts av vikten av ett beslut i
Samgåendefrågan för Telias och Telenors pågående verksamhet och
för dess utveckling; och
d) av endera staten om Tillträde ej har ägt rum inom nio månader efter
detta Avtals ingående (eller sådan senare dag som Staterna må
överenskomma om). Denna rätt att uppsäga Avtalet kan inte göras
gällande av den part som genom att ha brustit i fullgörandet av sina
åtaganden enligt detta Avtal har föranlett att Tillträdet inte kommit
att äga rum inom denna tidsfrist.
Konsekvenser av att Avtalet upphör
Om detta Avtal upphör att gälla enligt Avsnitt 5.1, skall Avtalet sakna
verkan och inte medföra några skyldigheter för någondera parten eller
dennes företrädare eller styrelseledamöter, om inte annat följer av Avsnitt
6.1. Parternas samtliga rättigheter och skyldigheter skall således upphöra;
vad som nu sagts befriar inte part från ansvar för uppsåtligt brott mot
någon av de bekräftelser och garantier denne lämnat, eller mot någon av
dennes i detta Avtal gjorda åtaganden eller överenskommelser.
3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 99
Avsnitt 5.3
Ändringar
Detta Avtal kan av parterna ändras när som helst före Tillträdesdagen
genom en skriftlig handling, vederbörligen undertecknad av parterna.
Avsnitt 5.4
Eftergift
Ingen av parterna skall anses ha avstått från att göra gällande någon rätt
enligt detta Avtal med mindre sådant avstående gjorts i skriftlig och av
parten undertecknad handling. Att part avstått från att göra gällande sin
rätt i anledning av brott mot bestämmelse i detta Avtal skall inte anses
innebära eller kunna tolkas som att han avstått från sin rätt enligt någon
annan bestämmelse i Avtalet eller från att göra gällande sin rätt i
anledning av annat eller fortsatt brott mot bestämmelse som part sålunda
avstått från att åberopa. En utvidgning av en tidsfrist för fullgörande av
åtagande eller vidtagande av åtgärd enligt detta Avtal skall inte anses
innebära en utvidgning av tidsfrist för fullgörande av annat åtagande eller
vidtagande av annan åtgärd enligt detta Avtal.
Avsnitt 5.5
Kostnader
Med undantag för vad som särskilt föreskrivs i Aktieägaravtalet skall alla
kostnader som uppkommer i anslutning till detta Avtal och till
Samgåendet betalas av den part som ådragit sig dessa kostnader, oavsett
om Utbytet fullföljes eller ej.
ARTIKEL VI
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Avsnitt 6.1
Upphörande av överenskommelser
Överenskommelserna i detta Avtal liksom i handling upprättad i
anledning härav skall upphöra att gälla på Tillträdesdagen eller den dag
detta Avtal upphör att gälla enligt vad som anges i Avsnitt 5.1.
Bestämmelserna i Avsnitt 5.5 och denna Artikel VI skall dock äga
fortsatt giltighet även efter Avtalets upphörande.
Avsnitt 6.2
Meddelanden
Alla meddelanden i anledning av detta Avtal skall ske skriftligen och
skall anses ha kommit mottagaren tillhanda om det överlämnats
personligen eller avsänts i rekommenderat brev (med mottagningsbevis).
Meddelande skall ställas till vederbörande part under dennes nedan
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
38
angivna adress (eller sådan ändrad adress eller mottagare varom aviserats
enligt dessa regler).
Till Telia:
Telia AB (publ)
SE-123 86 FARSTA-STOCKHOLM, Sverige
Attention: Vice verkställande direktören, Chefsjuristen
Till svenska staten:
Näringsdepartementet
SE-103 33 STOCKHOLM, Sverige
Attention: Kanslirådet Lars Johan Cederlund
Telefax: +46 8 215 799
Till Telenor:
Telenor AS
P.O. Box 6701
St. Olavs plass
NO-O 130 OSLO, Norge
Attention: Konsemsjef Tormod Hermansen
Till norska staten:
Samferdselsdepartementet
Akersgaten 59
PO Box 8010 Dep
NO-0030 OSLO, Norge
Attention: Expedisjonssjef Eva Hildrum
Telefax: +47 22 24 56 09
Ogiltighet av del av Avtalet
Varje bestämmelse i detta Avtal skall, där så kan ske, tolkas så att den är
fullt ut giltig enligt Gällande rätt. Om någon bestämmelse skulle visa sig
icke verkställbar eller ogiltig enligt Gällande rätt, skall den anses icke
verkställbar/ogiltig endast i aktuellt avseende. Avtalet skall i övrigt
tillämpas fullt ut i enlighet med dess bestämmelser.
a) Om ej annat följer av Avsnitt 6.4 b) äger ingendera parten rätt
att helt eller delvis sätta annan i sitt ställe utan Staternas
skriftliga medgivande. Varje sådant partsbyte i strid med dessa
bestämmelser är ogiltigt. Ingen överlåtelse av hela eller delar
av detta Avtal eller åtgärd med motsvarande innebörd befriar
överlåtaren från hans förpliktelser enligt Avtalet utan uttrycklig
skriftlig bekräftelse om sådan befrielse från Staterna.
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
39
b) Oaktat vad som anges i Avsnitt 6.4 a) erfordras inget
medgivande för överförande helt eller delvis av en stats
rättigheter och skyldigheter enligt detta Avtal inom dennes
Förvaltning om sådan stat genom skriftligt meddelande
underrättat den andra staten härom, under förutsättning att
sådan tillträdande part skriftligen förklarar sig bunden av detta
Avtal. Överlåtaren skall anses garantera att den tillträdande
parten vid överlåtelsen ikläder sig skyldigheterna enligt detta
Avtal och skall bekräfta detta i sitt meddelande till övriga
parter.
För tolkning och tillämpning av detta Avtal skall svensk rätt gälla.
Avsnitt 6.6Skiljeförfarande
a) Tvist härflytande ur eller i anslutning till detta Avtal ("Tvist") skall
efter skriftlig begäran ("Begäran") från part omedelbart hänskjutas
for avgörande av ledande företrädare för parterna. Dessa företrädare
skall genast sammanträda for att i samförstånd eftersträva en
forhandlingslösning av Tvisten. Om parterna inte kan lösa Tvisten
inom 30 dagar från endera partens mottagande av en Begäran, äger
envar av partema då hänskjuta Tvisten till skiljeförfarande vilket är
det enda sättet för dess lösande och vilket skall ske i enlighet med
reglerna i detta Avsnitt 6.6 b)-f).
b) Tvist som inte lösts genom förhandling enligt Avsnitt 6.6 a) skall
slutligt lösas genom skiljeförfarande i Köpenhamn enligt lov nr 181
af 24 mai 1972 om voldgift (”Reglerna”). Skiljenämnden skall
tillämpa svensk rätt utom med avseende på förfarandet. Om inget
annat överenskommes mellan partema skall skiljeförfarandet hållas
på och domen avfattas på norska och/eller svenska språket, dock att
bevismaterial på engelska, norska eller svenska språket inte behöver
översättas med mindre skiljenämnden påfordrar sådan översättning.
För undvikande av oklarhet skall detta Avtals engelska lydelse,
vilken partema enats om, användas vid tolkning i tvistefrågor som
må uppstå vid tolkning av de norska och svenska lydelserna.
c) Skiljenämnden skall bestå av tre skiljemän, av vilka vardera staten
skall utse en. De båda sålunda utsedda skiljemännen skall inom 14
dagar efter det att de utsetts, i sin tur gemensamt utse den tredje
skiljemannen, tillika skiljenämndens ordförande. För den händelse
de av Staterna utsedda skiljemännen inte kan enas om valet av den
tredje skiljemannen skall denne utses av ordföranden i Danmarks
Högsta domstol eller, eljest på det sätt som anges i Reglerna.
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
40
d) Partema avstår härigenom, i den utsträckning så kan ske enligt
Gällande rätt, från rätten att till domstol eller annan behörig
myndighet hänskjuta rättsfråga under skiljeförfarandets gång eller att
överklaga skiljedom, dock med undantag för åtgärder som må
erfordras för att göra detta skiljeavtal gällande. Skiljenämnden skall
vara berättigad att besluta om interimistiska åtgärder och att ålägga
skadeståndsskyldighet vid överträdelser av sådana beslut.
e) Skiljedomen skall vara slutlig och bindande mellan partema med ute-
slutande av varje annan reglering dem emellan.
f) Skiljenämnden skall ej äga rätt att utdöma skadestånd utöver
ersättning för verklig skada i anledning av Tvist.
Konfidentiella bilagor
a) Detta Avtal, Aktieägaravtalet och Sekretessavtalet jämte bilagor
(vilka utgör del av avtalen), konstituerar det fullständiga innehållet i
överenskommelserna mellan Partema och ersätter samtliga tidigare
muntliga och skriftliga överläggningar, avtal, utfästelser och
överenskommelser mellan Partema med avseende på de frågor som
regleras däri. Partema är medvetna om att de inte äger rätt att
åberopa handling, avtal, överenskommelse eller förberedande åtgärd
som inte uttryckligen kommit att ingå i detta Avtal, Aktieägaravtalet,
Sekretessavtalet eller i någon av bilagorna till något av dessa avtal.
b) Partema är medvetna om att bilagor som märkts med beteckningen
"Commercially Sensitive and Confidential" innehåller information,
hänförlig till Ny ABs och dess Dotterföretags verksamheter och
affärsplaner, vilka bedömts utgöra affärsmässigt känslig information
av särskild betydelse för Telias, Telenors och Ny ABs verksamhet
och affärsstrategi. Partema åtar sig i den utsträckning det med
hänsyn till Gällande rätt är möjligt, att iaktta full sekretess
beträffande innehållet i sådana bilagor.
Detta Avtal har upprättats på det svenska och norska språket på basis av
en engelskspråkig mellan partema framförhandlad version i fyra
exemplar, vilka paraferats och utväxlats mellan partema. Fyra svenska
originalexemplar och fyra norska originalexemplar har upprättats och
utväxlats mellan partema.
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
41
Parterna har undertecknat detta Avtal den 30 mars 1999.
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
SVENSKA STATEN
genom Näringsdepartementet
Björn Rosengren,
Näringsminister
Enligt bemyndigande
TELIA AB (publ)Jan Stenberg
Jan-Åke Kark
NORSKA STATENgenom Samferdselsdepartementet
Dag Jostein Fjaervoll
Samferdselsminister
TELENOR ASAmfinn Hofstad
Tormod Hermansen
42
BILAGA 1
(till SamgAendeavtal
av den 30 mars 1999)
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
DEFINITIONER
Affärsdag |
skall betyda dag då banker är öppna i Norge |
Aktieägaravtalet |
skall ha den innebörd som framgår av Av- |
Avtal |
skall ha den innebörd som framgår av Bak- |
Bekräftande part |
skall ha den innebörd som framgår av Av- |
Bekräftande stat |
skall ha den innebörd som framgår av Av- |
Belastningar |
skall betyda fastighetsinteckning, tvångs- |
Beslut |
skall betyda vaije slutligt eller interimistiskt |
Betydande Dotterföretag |
skall betyda ett Dotterföretag: a) vars samlade tillgångar på koncembasis |
43
Prop. 1998/99:99 b) som under det senaste räkenskapsåret på Bilaga 1 av Telias respektive Telenors — c) i vilket Telia respektive Telenor och | |
Börsintroduktion |
skall ha den innebörd som framgår av Av- |
Dotterföretag |
till en Person betyder företag, aktiebolag, |
Förvaltning |
skall betyda svensk eller norsk myndighet |
Gällande rätt |
skall betyda norsk eller svensk eller annan |
44
Informationslista
Prop. 1998/99:99
skall betyda den informationslista (uppställd Bilaga 1
med nummer och bokstäver som motsvarar
Avsnitt och stycke i detta Avtal) över upp-
gifter som lämnats av envar Bekräftande part
till övriga parter, i vilken anges partens
undantag från bekräftelser och garantier som
denne gjort enligt vad som anges i Bilaga 4
samt från de utfästelser som anges i Artikel
in.
Internationellt
accepterade
redovisningsnormer
Koncernredovisningen
Kontroll
Kännedom
skall betyda internationellt accepterade
redovisningsnormer utgivna av
(LASC, International Accounting Standards
Committee].
skall ha den innebörd som framgår av
punkten 8 (a) i Bilaga 4.
(även innefattande uttrycken "Kontrollerad
av" och "under gemensam Kontroll med")
skall betyda att, direkt eller indirekt, ha makt
att styra inriktningen av en Persons för-
valtning och policy, oavsett om detta sker
genom aktieägande, som förvaltare, i anled-
ning av kreditavtal, avtal eller annorledes.
skall betyda att ledande befattningshavare
hos Telenor eller Telia har faktisk kännedom
om viss omständighet, efter det att denne
gjort rimliga efterfrågningar hos berörda
befattningshavare hos Telenor- respektive
Telia- koncernen.
Myndighet
Ny AB
Ny AB-aktierskall betyda inhemsk eller utländsk myn-
dighet.
skall ha den innebörd som framgår av Bak-
grund.
betyder stamaktier med en röst vardera,
utgivna av Ny AB.
4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 99
Prop. 1998/99:99 | |
Närstående |
skall betyda en Person som direkt eller indi- Bilaga 1 |
Person |
skall betyda fysisk person, foretag, bolag, |
Samgåendet |
skall ha den innebörd som framgår av Bak- |
Sekretessavtalet |
skall betyda det sekretessavtal, daterat den |
Skatter |
skall betyda skatter och avgifter av alla slag, |
Staterna |
skall betyda svenska staten och norska |
Strategiska initiativ |
skall betyda initiativ tagna av Telia eller |
Strategisk transaktion |
skall betyda vage transaktion som framgår |
Styrgrupp |
skall ha den innebörd som framgår av Av- snitt 3.2. 46 |
Telenor |
skall ha den innebörd som framgår av Bak- |
Prop. 1998/99:99 Bilaga 1 |
Telenoraktier |
skall betyda aktier utgivna av Telenor,var NOK 10.000. | |
Telia |
skall ha den innebörd som framgår av Bak- | |
Teliaaktier |
skall betyda aktier utgivna av Telia, var och | |
Tillstånd |
skall ha den innebörd som framgår av | |
Tillträde |
skall ha den innebörd som framgår av Av- | |
Tillträdesdag |
skall ha den innebörd som framgår av Av- |
Utbytet
Viktig negativ avvikelse
betyder (i) Ny ABs förvärv och svenska
statens överlåtelse av alla utestående Telia-
akter i utbyte mot 60 % av de aktier i Ny AB
som skall utges vid tillträdet och
(ii) Ny ABs förvärv och norska statens över-
låtelse av samtliga utestående Telenoraktier i
utbyte mot 40 % av de aktier i Ny AB som
skall utges vid tillträdet.
skall med avseende på Telia eller Telenor
avse händelser som är eller rimligen kan
förväntas innebära en viktig negativ av-
vikelse i verksamhet, tillgångar, verksam-
hetsresultat eller finansiell ställning hos så-
dan part och dennes Dotterföretag, som en
enhet, förutom allmänna händelser
47
(i) inom telekommunikationsindustrin, som Prop. 1998/99:99 eller Telenors verksamheter, eller (ii) avseende ekonomin i Sverige, Norge | |
Viktiga avtal |
skall betyda avtal hänförliga till den be- a) Avtal eller överenskommelser med ett b) "Joint Ventures", avtal avseende handels- c) Kontrakt, avtal, åtaganden, myndighets- d) Avtal hänförliga till immateriella rättig- e) Kollektivavtal eller motsvarande överens- f) Kontrakt och avtal som innehåller utfäs- |
48
g) Avtal mellan å ena sidan en Bekräftande
part och (å andra sidan) något Dotter-
företag eller Närstående till Bekräftande
part, som medför betalning överstigande
SEK 20 miljoner till eller från Bekräf-
tande part eller som upphör efter den 31
december 1999.
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
Y2K Plan
skall ha den innebörd som framgår av
punkten 13 i Bilaga 4.
49
BILAGA 3
(till Samgåendeavtalet av
den 30 mars 1999)
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
AKTIEÄGARA VTAL
avseende
NY AB
av den [
] 1999
50
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
ARTIKEL I |
LÅNGSIKTIGT SAMARBETE; MÅLSÄTTNINGAR |
Avsnitt 1.1 Avsnitt 1.2 |
Långsiktigt samarbete; Aktieägande |
ARTIKEL II |
PLAN FÖR BÖRSINTRODUKTION; |
Avsnitt 2.1 |
Börsintroduktion; Erbjudande för uppnående |
Avsnitt 2.2 Avsnitt 2.3 |
Deltagande pro rata Tidplan; Utformning; Samordning av |
ARTIKEL III |
LÅNGSIKTIGT ÄGANDE; ÖVERLÅTELSER OCH |
Avsnitt 3.1 Avsnitt 3.2 Avsnitt 3.3 |
Maximal ägarandel Företrädesrätt |
ARTIKEL IV |
ÄGARSTYRNING; RÖSTRÄTT |
Avsnitt 4.1 Avsnitt 4.2 Avsnitt 4.3 Avsnitt 4.4 |
Bolagsstämma Styrelse Styrelsebeslut Verkställande direktör och Vice |
Avsnitt 4.5 |
Ömsesidigt åtagande att verka för Avtalet; |
ARTIKEL V |
HUVUDKONTOR; LEDNING; |
Avsnitt 5.1 Avsnitt 5.2 Avsnitt 5.3 |
Huvudkontor Ledning Integrationsriktlinjema |
ARTIKEL VI |
UTDELNINGSPOLICY |
ARTIKEL VII |
AVTALSTID; UPPSÄGNING |
Avsnitt 7.1 |
Avtalstid ,, |
Avsnitt 7.2 |
Uppsägning Prop. 1998/99:99 Bilaga 1 |
ARTIKEL Vin |
TILLÄMPLIG LAG OCH |
Avsnitt 8.1 Avsnitt 8.2 Avsnitt 8.3 |
Tillämplig lag Skiljeförfarande Fortsatt giltighet |
ARTIKEL IX |
ÖVRIGT |
Avsnitt 9.1 Avsnitt 9.2 Avsnitt 9.3 Avsnitt 9.4 Avsnitt 9.5 Avsnitt 9.6 Avsnitt 9.7 Avsnitt 9.8 |
Meddelanden Fullständigt avtal; Konfidentiella bilagor Eftergift Tillägg; Ändring Bindande avtal Partsbyte Ogiltighet av del av Avtalet Bristande överensstämmelse mellan Avtalet |
Avsnitt 9.9 |
Avtalsexemplar för undertecknande |
ALLMÄNNA BILAGOR
Bilaga 1 Bilaga 2 |
Definitioner Beräkning av deltagande pro rata vid |
KONFIDENTIELLA BILAGOR
Bilaga A Bilaga B |
Integrationsriktlinjema Plan för Börsintroduktion och Arbets-PM för |
52
AKTIEÄG ARAVTAL
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
DETTA AKTIEÄGARAVTAL är ingånget den [
] 1999 mellan
Svenska staten genom
Näringsdepartementet
& Norska staten genom
Samferdselsdepartementet
i staternas egenskap av ägare till Ny AB-aktier. Hänvisningarna i detta
avtal till "parterna" eller "Aktieägarna" avser svenska staten och norska
staten gemensamt. Uttryck som anges med stor begynnelsebokstav skall,
om inte annat framgår av det följande, ha den innebörd som framgår av
definitionerna i Bilaga 1.
A Efter ingående överläggningar och analyser och efter rekom-
mendation till parterna från styrelserna i det svenska bolaget Telia
AB (publ) ("Telia") och det norska bolaget Telenor AS ("Telenor")
har Aktieägarna överenskommit att en sammanslagning av Telias
och Telenors rörelser ("Samgåendet"), i ett av dem gemensamt ägt
nybildat svenskt bolag, ["Ny AB" (publ.)] Aktieägarna har
konstaterat att en sammanslagning av Telia- och Telenor-rörelsema
innebär en strategisk och affärsmässig möjlighet att dra nytta av
möjliga synergier, att öka värdet på ägarnas aktieinnehav och att
genom sammanslagningen bilda en ledande europeisk teleoperatör.
De affärsmässiga möjligheter som Samgåendet erbjuder har identi-
fierats av Telia och Telenor gemensamt.
B För att genomföra avtalet om samgående av den 30 mars 1999
("Samgåendeavtalet") har Aktieägarna beslutat att tillskjuta samtliga
aktier i Telia respektive Telenor till Ny AB i utbyte mot stamaktier
("Aktierna") i Ny AB ("Utbytet").
C Telia och Telenor överenskommer också om riktlinjer för integra-
tion av affärsverksamheterna daterade den 23-29 mars 1999
("Integrationsriktlinjema") med avseende på sammanslagningen och
driften av Telias och Telenors rörelser till en sammanslagen enhet.
En kopia av Integrationsriktlinjema återfinns i Bilaga A.
D Det har överenskommits att Ny AB skall verka för att
(i) bibehålla och utveckla både Telenors och Telias verksamheter
på deras respektive hemmamarknader,
53
(ii) fullgöra förekommande samhällsomfattande tjänster och
(iii) tillhandahålla en effektiv service på dessa marknader i
enlighet med kraven i gällande lagar och föreskrifter.
E Som ett villkor för de transaktioner som avses med
Samgåendeavtalet och Integrationsriktlinjema, har svenska staten
och norska staten överenskommit att träffa detta Avtal för att reglera
sina ömsesidiga rättigheter och skyldigheter som Aktieägare i Ny
AB.
F Detta Aktieägaravtal har godkänts av det norska Stortinget den
[ ] 1999 och av Sveriges Riksdag den [ ] 1999.
Mot denna bakgrund överenskommer Partema nu följande:
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
ARTIKEL I
LÅNGSIKTIGT SAMARBETE; AKTIEÄGANDE;
MÅLSÄTTNINGAR
Avsnitt 1.1
Långsiktigt samarbete; Aktieägande
a) Aktieägarna avser att genom Samgåendet etablera en grundval för
sitt långsiktiga samarbete avseende Ny AB och de däri
sammanslagna rörelserna. Med utgångspunkt från den norska statens
utövning av ägarskapet i Telenor och den svenska statens utövning
av ägarskapet i Telia är det Aktieägarnas avsikt att Ny AB - genom
en Styrelse, som sammansatts med hänsyn till ledamöternas särskilda
erfarenheter av internationell affärsverksamhet och till andra
kommersiella och allmänna hänsyn - skall ha det oberoende som
erfordras för dess affärsmässiga globala utveckling på de
konkurrensutsatta telekommunikationsmarknaderna. I detta samman-
hang är det Aktieägarnas avsikt att Ny AB genom sin Styrelse och
ledningsgrupp skall ha det oberoende som erfordras för driften av Ny
AB
(i) på affärsmässiga grunder som avspeglar en praxis av icke-
ingripande från Aktieägarnas sida,
(ii) med målsättning att öka värdet på aktierna för samtliga
aktieägare i Ny AB och
(iii) på ett sätt som möjliggör för Ny AB att tillgodose sitt
nuvarande och framtida kapitalbehov på internationella
kapitalmarknader.
54
b) Med hänsyn till vad som nu sagts är det de norska och svenska Prop. 1998/99:99
regeringarnas respektive policy att gemensamt bibehålla minst en Bilaga 1
majoritet (51%) av Aktierna.
c) Aktieägarna är också ense om att Ny ABs rörelse (liksom
telekommunikationsindustrin i allmänhet) är kapitalintensiv och att
utgivande av ytterligare Aktier i Ny AB (inklusive exempelvis
riktade nyemissioner av Aktier i anslutning till företagsförvärv eller
andra affarer) från tid till annan kan visa sig lämpligt för att
vidmakthålla och utveckla Ny ABs rörelse. När sådana nyemissioner
aktualiseras skall Aktieägarna eftersträva ett genomförande med
sikte på att skapa värde för alla aktieägare i Ny AB och med den
vidare ömsesidiga förutsättningen att ingen av Aktieägarna skall ha
någon skyldighet att finansiera eller teckna nya Aktier i en sådan
nyemission och att följaktligen varje sådan kapitalökning kan med-
föra utspädning av Aktieägarnas gemensamma ägande i Ny AB.
Sedan Paritet uppnåtts skall följande gälla. Om Aktieägarnas gemen-
samma ägande kommer att bli utspätt till att vara mindre än 51% i
anledning av nyemissioner, överlåtelser eller liknande transaktioner
avseende Aktier, rättigheter eller värdepapper omvandlingsbara till
eller utbytbara mot Aktier ("Rätter"), äger envar av Aktieägarna
under en period av sex månader med början i rimlig tid före en sådan
transaktion, köpa ytterligare Rätter eller Aktier genom ett eller flera
förvärv på marknaden i den omfattning som erfordras för att uppnå
ett gemensamt ägande om 51% hos Aktieägarna efter en sådan
transaktion; dock att:
(i) ingen av Aktieägarna skall ha rätt att köpa Rätter eller ytterli-
gare Aktier i sådan omfattning att denne kommer att äga
Aktier (inkluderande det antal Aktier som må följa av
utnyttjandet av Rätter) utöver Paritet (33,4%);
(ii) om båda Aktieägarna avser att förvärva ytterligare Aktier
eller Rätter skall var och en av dem ha rätt att förvärva lika
stort antal ytterligare Aktier eller Rätter intill ett gemensamt
innehav motsvarande 51% av utgivna Aktier efter
transaktionen (inkluderande det antal Aktier som må följa av
utnyttjandet av Rätter);
(iii) en Aktieägare som avser att (A) genomföra en transaktion
som resulterar i att Aktieägarnas gemensamma ägande
sjunker under 51% eller (B) använda sig av den rätt att
förvärva Rätter som framgår av detta stycke, skall informera
den andre Aktieägaren i rimlig tid dessförinnan.
d) Aktieägarna har vidare överenskommit om ömsesidigt samråd innan
någon förändring av policy sker i frågor som behandlas i detta
Avsnitt 1.1.
55
Avsnitt 1.2
Integrationsriktlinj er
Aktieägarna skall vidta alla rimliga åtgärder för att i samverkan bereda
Ny AB möjligheter att uppnå de mål som anges i Integrationsrikt-
linjema.
ARTIKEL n
PLAN FÖR BÖRSINTRODUKTION; UPPNÅENDE AV PARITET
Avsnitt 2.1
Börsintroduktion; Erbjudande för uppnående av Paritet
a) Med beaktande av marknadsförutsättningarna och de regler som
anges i Avsnitt 2.3 c) skall Aktieägarna gemensamt tillse att en
börsintroduktion av Aktierna ("Börsintroduktionen") sker så snart
det är praktiskt möjligt efter Tillträdet och senast under år 2000. För
att snabbt kunna igångsätta Börsintroduktionen har partema enats om
att den skall genomföras i enlighet med den plan som anges härför i
Bilaga B.
b) Tillkommande erbjudanden av Aktier, vilka Aktieägarna erhållit i
Utbytet skall, i förekommande fall, genomföras så att ingen av
Aktieägarna efter ett genomförande av Erbjudande för uppnående av
Paritet, äger mer än 33,4%, varvid marknaden skall äga minst 33,2%
av Ny AB ("Paritet"). Sådana erbjudanden kallas tillsammans med
Börsintroduktionen för "Erbjudande för uppnående av Paritet".
Antalet Aktier som skall säljas av svenska staten genom Erbjudande
för uppnående av Paritet för att minska sitt ägande till 33,4% av Ny
AB kallas i det följande de "Svenska paritetsaktiema". Antalet Aktier
som skall säljas av norska staten genom Erbjudande för uppnående
av Paritet för att minska sitt ägande till 33,4% av Ny AB kallas i det
följande de "Norska paritetsaktiema" och, tillsammans med de
Svenska paritetsaktiema, "Paritetsaktiema".
c) Börsintroduktionen skall genomföras som ett offentligt erbjudande.
Envar efterföljande tranch av Erbjudande för uppnående av Paritet
kan genomföras som ett publikt erbjudande eller som ett erbjudande
till en begränsad krets i enlighet med Avsnitt 3.2. Erbjudande för
uppnående av Paritet skall genomföras med inriktning på att utvinna
de verksamhetssynergier som Samgåendet tar sikte på och för att ge
Ny AB tillgång till internationella kapitalmarknader genom lämp-
liga internationella inregistreringar och/eller noteringar. Om det
skulle anses önskvärt av både Aktieägarna och Ny AB skall
Erbjudande för uppnående av Paritet också inkludera en eller flera
nyemissioner av Aktier för att tillgodose förväntade kapitalbehov hos
Ny AB eller dess Dotterföretag.
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
56
d) Med reservation för marknadsförhållandena och med beaktande av
reglerna i Avsnitt 2.3 c), skall parterna eftersträva att Paritet är
uppnådd inom 18 månader från Börsintroduktionen.
Deltagande pro rata
a) Det antal Svenska paritetsaktier som svenska staten har rätt att sälja
vid varje tranch av Erbjudande för uppnående av Paritet skall
fastställas genom att man multiplicerar det totala antalet Aktier som
avses bli sålda vid sådan tranch med den andel som motsvaras av
förhållandet mellan de Svenska paritetsaktier som återstår att sälja
och det totala antalet Paritetsaktier som återstår att sälja för att uppnå
Paritet. Det antal Norska paritetsaktier som norska staten har rätt att
sälja vid varje tranch av Erbjudande för uppnående av Paritet skall
fastställas genom att man multiplicerar det totala antalet Aktier som
avses bli sålda vid sådan tranch med den andel som motsvaras av
förhållandet mellan de Norska paritetsaktier som återstår att sälja och
det totala antalet Paritetsaktier som återstår att sälja för att uppnå
Paritet. Beräkningsformeln är angiven i Bilaga 2.
b) Den begränsning som följer av den överenskomna storleken av en
tranch av Erbjudande för uppnående av Paritet liksom av varje
Aktieägares deltagande i sådan tranch såsom den beskrivits i Avsnitt
2.2 a) skall inte gälla om Aktieägarna i samråd med de
internationella samordnama för ett erbjudande avseende
Paritetsaktier - om sådana samordnare utsetts - beslutar att
marknadsutrymmet för ett visst erbjudande överstiger det
sammanlagda antalet Paritetsaktier som Aktieägarna i annat fall
skulle ha varit begränsade till att sälja vid ett sådant tillfälle.
a) Aktieägarna är överens om att det är önskvärt att Aktierna handlas på
den internationella värdepappersmarknaden. De är därför ense om att
de, förutom att låta genomföra notering vid Stockolms Fondbörs och
Oslo Börs, skall vidtaga rimliga åtgärder för att låta genomföra
notering av Aktierna vid andra lämpliga internationella börser.
b) Aktieägarna skall vidta rimliga åtgärder för att tillse att Erbjudande
för uppnående av Paritet:
(i) utformas och genomförs på ett sådant sätt att det rimligen
undviks att förvärv av en enskild investerare eller en grupp in-
vesterare under gemensam kontroll eller personer som agerar
i samverkan med varandra överstiger 3% av samtliga utgivna
Aktier; och
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
57
(ii) genomförs så att placering av Aktier till ett och samma
telekommunikations-, media- eller IT-fÖretag överstigande
1% av samtliga utgivna Aktier förhindras.
c) Aktieägarna är ense om att beslut hänförliga till viss tranch av Erbju-
dande för uppnående av Paritet (inbegripet sådant som frågor
hänförliga till prissättning, marknadsvillkor, tidplan och utformning,
val av marknader och marknadsnoteringar, val av intemationell/a
samordnare, närmare utformning och genomförande av försäljnings-
samordningen) skall fattas av Aktieägarna gemensamt efter hörande
av Ny AB så länge båda Aktieägarna har for avsikt att delta i ett visst
erbjudande av Paritetsaktier. Dock att envar av Aktieägarna, med
hänsyn till prissättning och marknadsvillkor i övrigt, har rätt att
bestämma om han vill fullfölja erbjudandet och sälja sina
Paritetsaktier. Om någondera Aktieägaren beslutar att inte erbjuda
några Paritetsaktier vid en viss tranch inom ramen för Erbjudande for
uppnående av Paritet som ett resultat av dennes bedömning av
prissättningen och marknadsvillkoren i övrigt, skall den andre Aktie-
ägaren vara fri att fullfölja försäljningen av sina Aktier vid en sådan
tranch.
d) Aktieägarna är ense om att envar av dem samt Ny AB i anslutning
till offentligt erbjudande av Aktier (inklusive Erbjudande för
uppnående av Paritet) skall överenskomma med den/de
internationella samordnama for ett sådant erbjudande om rimliga
forsäljningsbegränsningar.
e) Aktieägarna överenskommer att pro rata till sitt respektive
deltagande vid varje tranch for Erbjudande for uppnående av Paritet
svara för alla kostnader i samband med tranchen i fråga. I den
utsträckning nyemission av aktier ingår i en tranch av Erbjudande for
uppnående av Paritet, skall Ny AB svara for sådana arvoden och
utlägg pro rata i förhållande till sitt deltagande.
ARTIKEL III
LÅNGSIKTIGT ÄGANDE; ÖVERLÅTELSER
OCH UTGIVANDE AV NYA AKTIER
Avsnitt 3.1
Maximal ägarandel
a) När Erbjudande for uppnående av Paritet genomförts kommer Ny
AB att vara delprivatiserat, varvid Aktieägarna kommer att ha ett
gemensamt återstående ägande av maximalt 66,8% av utgivna
Aktier. Efter Paritet skall envar av Aktieägarna maximalt äga 33,4%
av det totala antalet utgivna Aktier. Dock att, med beaktande av
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
58
Avsnitt 3.1 b) nedan, den maximalt tillåtna ägarandelen för varje
Aktieägare skall minska vid varje tillfälle som sådan Aktieägare
säljer eller på annat sätt överlåter Aktier (eller avstår från att utnyttja
sin företrädesrätt enligt vad som anges i Avsnitt 3.3), på sådant sätt
att dennes maximalt tillåtna ägarandel därefter motsvarar
ägarandelen omedelbart efter genomförandet av sådan överlåtelse
(eller sådant avstående från att utnyttja företrädesrätt) (se även
Avsnitt 3.1 b).
b) Ingen av Aktieägarna äger, med undantag for vad som anges i
Avsnitt 1.1 c), rätt att, direkt eller indirekt, öka sin ägarandel i Ny
AB utöver de maximala ägarandelar som angivits i Avsnitt 3.1 a) på
annat sätt än genom köp från den andre Aktieägaren.
c) Reglerna i detta Avsnitt 3.1 skall inte tillämpas med avseende på
Portfölj investerare, vilka skall ha rätt att förvärva Aktier som ej skall
beaktas vid beräkningen av Aktieägares ägarandel vid tillämpningen
av detta Avsnitt 3.1.
Avsnitt 3.2
Överlåtelser
a) Innan Paritet uppnåtts äger ingendera Aktieägaren överlåta Aktier
utöver vad som följer av Erbjudande for uppnående av Paritet med
undantag för överlåtelse från Aktieägare till dennes Förvaltning.
b) Envar av Aktieägarna äger rätt att, efter det att Paritet uppnåtts, fritt
överlåta Aktier till Statliga företag med iakttagande av de be-
gränsningar som följer av Avsnitt 3.2 d).
c) När Paritet uppnåtts skall Aktieägare underrätta och samråda med
den andre Aktieägaren innan försäljning av ytterligare Aktier sker.
d) När Paritet uppnåtts äger Aktieägare fritt överlåta Aktier i anslutning
till erbjudanden till en begränsad krets eller via offentliga
erbjudanden. Sådana erbjudanden skall ha en utformning och skall
genomföras på ett sätt som rimligen är ägnat förhindra:
(i) att förvärv av en enskild investerare eller en grupp inve-
sterare under gemensam Kontroll eller personer som agerar i
samverkan med varandra överstiger 3% av samtliga utgivna
Aktier; och
(ii) att en försäljning av Aktier till ett och samma
telekommunikations-, media- eller IT-fÖretag överstiger 1%
av samtliga utgivna Aktier.
e) Om någondera Aktieägaren, när Paritet uppnåtts, beslutar överlåta
Aktier enligt Avsnitt 3.2 d), har den andre Aktieägaren rätt att delta i
sådant offentligt erbjudande eller erbjudande till en begränsad krets
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
59
pro rata till sin ägarandel i Ny AB eller i större utsträckning, om
Aktieägarna i samråd med de internationella samordnama för ett
sådant erbjudande - om sådana utsetts - bedömer att marknadsförut-
sättningarna medger ett större deltagande från en sådan Aktieägares
sida. Aktieägarna skall pro rata till sitt respektive deltagande i ett
sådant offentligt erbjudande eller erbjudande till en begränsad krets
svara för alla kostnader i anslutning till sådant offentligt erbjudande
eller erbjudande till en begränsad krets.
Företrädesrätt
Med beaktande av de ägandebegränsningar som anges i Avsnitt 3.1 har
var och en av Aktieägarna rätt men inte skyldighet att, om Ny AB
genomför nyemission av Aktier, konvertibla skuldebrev, optionsrätter till
nyteckning av aktier eller av andra egenkapitalinstrument, förvärva
teckningsrätter motsvarande så många ytterligare Aktier som erfordras
för att säkerställa att sådan Aktieägare (tillsammans med sin Förvaltning)
har samma ägarandel som Aktieägaren hade omedelbart före
nyemissionen. Vad som nu sagts gäller inte nyemission riktad till tredje
man i anledning av en strategisk affär som beslutats av bolagsstämman.
ARTIKEL IV
ÄGARSTYRNING; RÖSTRÄTT
Bolagsstämma
a) Varje Aktie skall ha en röst vid bolagsstämma i Ny AB.
b) Aktieägarna överenskommer att, intill dess Paritet uppnåtts, skall
(i) svenska staten inte rösta för sina Svenska paritetsaktier utan
samtycke från norska staten och norska staten inte rösta för
sina Norska paritetsaktier utan samtycke från svenska staten;
(ii) där röstning för sådana Aktier erfordras eller är lämplig med
hänsyn till bolagets löpande verksamhet, Svenska
paritetsaktier och Norska paritetsaktier utnyttjas för röstning
endast på ett sätt som avspeglar den ömsesidiga
överenskommelsen mellan Aktieägarna.
När Paritet uppnåtts skall varje Aktieägares röststyrka avspegla
dennes ägarandel av Aktierna från tid till annan; dock skall envar av
Aktieägarna avstå från röstning vid bolagsstämma för det antal
Aktier som motsvarar röster avgivna av sådan Aktieägares Statliga
företag.
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
60
c) Envar av Aktieägarna åtar sig att utnyttja sin rätt att närvara och
rösta vid bolagsstämmor på ett sätt som överensstämmer med
reglerna i Avsnitt 1.1 och med beaktande av att samtycke från den
andre Aktieägaren erfordras för följande:
(i) utgivande av nya Aktier, konvertibla skuldebrev eller
optionsrätter till nyteckning av Aktier eller av andra
egenkapitalinstrument eller inlösen eller återköp av Aktier i
Ny AB utöver vad som följer av Samgåendeavtalet;
(ii) likvidation, fusion, bolagsuppdelning eller annan överlåtelse
av eller förfogande över betydande tillgångar och skulder i Ny
AB;
(iii) varje utdelning av intäkter, vinster eller andra belopp som
enligt gällande rätt kan överföras till Aktieägare utöver vad
som följer av de utdelningsprinciper som avses i Artikel VI;
(iv) nominering av ordinarie revisorer eller revisorssuppleanter
inför val på bolagsstämma; och
(v) ändring av Ny ABs bolagsordning.
Avsnitt 4.2Styrelse
a) Aktieägarna skall tillse att Styrelsen består av åtta (8) av
bolagsstämman valda ledamöter och att den för tiden intill
Börsintroduktionen består av fyra (4) ledamöter nominerade av
svenska staten och fyra (4) ledamöter nominerade av norska staten.
Arbetstagarna skall intill ett antal av totalt fyra (4) ledamöter
(inkluderande det antal som följer av svensk lag) tillförsäkras
lämplig representation i Styrelsen på sätt som medger att de anställda
i Sverige och Norge far lika antal representanter i Styrelsen.
b) Som förberedelse för Börsintroduktionen skall Aktieägarna infora
rutiner för att säkerställa att ledamöter av Ny ABs Styrelse som skall
väljas efter Börsintroduktionen kommer att utses i enlighet med de
rekommendationer som lämnas av en bolagsstämmovald nomine-
ringskommitté representerande ett tvärsnitt av de statliga och privata
aktieägarna. Nomineringskommittén skall samråda med
representanter för såväl Aktieägarna som de övriga aktieägarna inför
nomineringar.
Från och med den första ordinarie bolagsstämman efter
Börsintroduktionen skall Aktieägarna (genom avstående från
röstning eller annorledes) underlätta val av två bolagsstämmovalda
Styrelseledamöter, vilka skall vara fristående från Aktieägarna. Vid
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
61
var tid innan Paritet uppnåtts, skall antalet Styrelseledamöter Prop. 1998/99:99
nominerade av envar av Aktieägarna vara lika stort. Aktieägarna åtar Bilaga 1
sig att rösta för sina Aktier i enlighet med sådana nomineringar. När
Paritet uppnåtts, skall envar av Aktieägarna ha rätt att nominera
Styrelseledamöter i förhållande till det antal Aktier Aktieägaren äger.
Envar av Aktieägarna åtar sig att rösta för sina Aktier i enlighet med
sådana nomineringar.
c) Styrelsens ordförande skall väljas för en tid av två år i taget och upp-
draget skall växelvis innehas av personer nominerade av norska
staten och svenska staten. Styrelsens ordförande skall nomineras av
svenska staten intill den tidigaste av följande tidpunkter:
(i) när Paritet uppnåtts eller
(ii) tre år efter Tillträdesdagen.
Därefter skall nästa ordförande nomineras av norska staten.
d) Envar av Aktieägarna skall rösta för sina Aktier så att de av dem
nominerade personerna väljs enligt reglerna i Avsnitt 4.2 a)-c).
Envar av Aktieägarna åtar sig också att samråda med den andre
Aktieägaren inför nomineringar i enlighet med detta Avsnitt 4.2.
e) Om, vid någon tidpunkt, mellan Ny ABs bolagsstämmor någon av
Aktieägarna önskar
(i) entlediga Styrelseledamot som han nominerat, för val av ny
av honom nominerad ledamot eller
(ii) att ny av honom nominerad ledamot skall väljas för att ersätta
av honom nominerad ledamot som avgått
skall Aktieägarna rösta för sina Aktier för att genomföra sådant entle-
digande och/eller sådant nyval.
a) Styrelsen skall fatta sina beslut baserade på en majoritet av de när-
varande Styrelseledamöterna; dock att Styrelsens ordförande skall ha
utslagsröst i händelse av lika röstetal. Vad som sägs i punkten (b)
nedan och av vad som i övrigt är påkallat med hänsyn till gällande
rätt skall därvid iakttas.
b) För giltigt beslut i följande frågor krävs att i Styrelsens majoritet
ingår minst en ledamot som anvisats av svenska staten och en
ledamot som utsetts av norska staten:
62
(i) Godkännande, innan Paritet uppnåtts, av Ny AB-koncemens
affärsplan och dess koncembudget inkluderande ändringar i
Integrationsriktlinjema, omorganisationer, omstruktureringar
och omflyttningar av Ny ABs dotterbolag och affärsenheter;
(ii) Beslut, eller i förekommande fall, rekommendationer,
avseende större strategiska företagsförvärv eller överlåtelser
att genomföras av Ny AB utöver transaktioner som förutsatts
i den affärsplan som godkänts enligt Avsnitt 4.3 b) (i) ovan;
(iii) Inrättande av och delegering av beslutsrätt till
styrelsekommittéer; tillsättande av styrelser i Telia och
Telenor;
(iv) Tillsättande och entledigande av Verkställande direktör och
Vice verkställande direktörer - med beaktande av vad som
sägs i Avsnitt 4.4 - innan Paritet uppnåtts.
Avsnitt 4.4
Verkställande direktör och Vice verkställande direktörer
För att underlätta bl a samgåendet mellan Telenors och Telias
organisationer skall den första Verkställande direktören utnämnas i
enlighet med förslag av norska staten och de första Vice verkställande
direktörerna, vilka skall vara två stycken, utnämnas i enlighet med
förslag av den svenska staten i enlighet med vad som anges i Bilaga 7 till
Samgåendeavtalet.
Avsnitt 4.5
Ömsesidigt åtagande att verka för Avtalet;
Dödläge
a) Envar av Aktieägarna skall utöva sina rättigheter enligt detta Avtal
och som Aktieägare i Ny AB med sikte på att uppfylla vad som
anges häri. I detta åtagande ingår bl a:
(i) att rösta för vederbörandes samtliga Aktier, och
(ii) att i den utsträckning så lagligen kan ske, lämna instruktioner
till av denne föreslagna Styrelseledamöter.
b) Vid dödläge på bolagsstämma i Ny AB i ägarstymingsfråga, vilken
för sitt avgörande erfordrar kvalificerad majoritet enligt Avsnitt 4.1
c) skall Aktieägarna göra sitt bästa för att frågan skall lösas genom
samråd mellan ledande företrädare för respektive Aktieägare.
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
63
ARTIKEL V
HUVUDKONTOR; LEDNING;
INTEGRATIONSRIKTLINJER
Avsnitt 5.1
Huvudkontor
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
Ny AB-koncemens huvudkontor skall vara i Sverige, vilket skall framgå
av Bolagsordningen. Ett internationellt center skall förläggas till Norge.
Som närmare utvecklas i Integrationsprincipema skall andra
affärsområden och enheter inledningsvis förläggas till Sverige och
Norge.
Ledning
a) Ny ABs verksamhet och löpande förvaltning skall ledas av en
verkställande direktör, som, i enlighet med reglerna i gällande rätt,
skall rapportera till Styrelsen. Verkställande direktören skall svara
för Ny AB-koncemens samlade verksamhet. Verkställande
direktören och de två Vice verkställande direktörerna utgör Ny AB-
koncemens högsta ledning. De skall, i nära samverkan och i den
ordning de sinsemellan överenskommer, i alla avseenden ha det
övergripande ansvaret för Ny AB-koncemens verksamheter. När
bolagets första Verkställande direktör avgår, skall Styrelsen göra en
översyn av Ny ABs ledningsstruktur.
b) Verkställande direktören skall, i samråd med de båda Vice
verkställande direktörerna och genom att dra nytta av styrkan i
Telenors och Telias respektive organisationer, tillsätta Ny ABs
övriga koncernledning, inledningsvis med den sammansättning som
anges i Bilaga 7 till Samgåendeavtalet.
Avsnitt 5.3
Integrationsriktlinj erna
Aktieägarna förutsätter att Styrelsen och företagsledningen
implementerar Integrationsriktlinjema och driver samgåendeprocessen
vidare och därigenom säkerställer att Telenors och Telias verksamheter
slås ihop och bedrivs på det sätt som följer av Integrationsriktlinjema.
ARTIKEL VI
UTDELNINGSPOLICYAktieägarna överenskommer att Ny AB skall lämna aktieutdelningar i
förhållande till sitt årliga resultat i syfte att skapa värdetillväxt för aktie-
64
ägarna och att underlätta genomförandet av Erbjudande för uppnående av
Paritet.
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
ARTIKEL VII
AVTALSTID; UPPSÄGNING
Avtalstid
Detta Avtal träder i kraft vid Tillträdet och skall gälla under en tid av 16
år därefter.
Uppsägning
Detta Avtal kan uppsägas till upphörande:
a) av endera Aktieägaren, efter samråd mellan Aktieägarna och tidigast
sextio (60) dagar efter det att underrättelse härom lämnats, i det fall
då endera Aktieägarens andel av totalt antal utgivna Aktier kommit
att understiga 25,5% av Aktierna; och
b) av endera Aktieägaren om den andre Aktieägaren begår väsentligt
avtalsbrott avseende detta Avtal, inbegripet de överlåtelse-
begränsningar som anges i Artikel III, under förutsättning att den
felande Aktieägaren inte har åtgärdat sitt avtalsbrott inom sextio (60)
dagar efter mottagande av skriftligt meddelande från den andre
Aktieägaren om avtalsbrottet.
ARTIKEL VIII
TILLÄMPLIG LAG OCH SKILJEFÖRFARANDE
Avsnitt 8.1
Tillämplig lag
För tolkning och tillämpning av detta Avtal skall svensk rätt gälla.
Avsnitt 8.2Skiljeförfarande
a) Tvist härrörande ur eller i anslutning till detta Avtal ("Tvist"), skall
efter skriftlig begäran ("Begäran") från part omedelbart hänskjutas
för avgörande av ledande företrädare för parterna. Dessa företrädare
skall genast sammanträda för att i samförstånd eftersträva en
förhandlingslösning av Tvisten. Om parterna inte kan lösa Tvisten
inom 30 dagar från endera partens mottagande av en Begäran, äger
envar av parterna då hänskjuta Tvisten till skiljeförfarande vilket är
65
det enda sättet för dess lösande och som skall ske i enlighet med
reglerna i detta Avsnitt 8.2 b)- f).
b) Tvist som inte lösts genom förhandling enligt Avsnitt 8.2 (a) skall
slutligt lösas genom skiljeförfarande i Köpenhamn enligt lov nr 181
af 24 maj 1972 om voldgifit (”Reglerna”). Skiljenämnden skall
tillämpa svensk rätt utom med avseende på förfarandet. Om inget
annat överenskommes mellan parterna skall skiljeförfarandet hållas
på och domen avfattas på norska och/eller svenska språket, dock att
bevismaterial på engelska, norska eller svenska språket inte behöver
översättas med mindre skiljenämnden påfordrar sådan översättning.
För undvikande av oklarhet skall detta Avtals engelska lydelse,
vilken parterna enats om, användas vid tolkning i tvistefrågor som
må uppstå vid tolkning av de norska och svenska lydelserna.
c) Skiljenämnden skall bestå av tre skiljemän, av vilka vardera staten
skall utse en. De båda sålunda utsedda skiljemännen skall inom 14
dagar efter det att de utsetts, i sin tur gemensamt utse den tredje
skiljemannen, tillika skiljenämndens ordförande. För den händelse
de av staterna utsedda skiljemännen inte kan enas om valet av den
tredje skiljemannen skall denne utses av ordföranden i Danmarks
Högsta domstol eller, eljest på det sätt som anges i Reglerna.
d) Parterna avstår härigenom, i den utsträckning så kan ske enligt
gällande rätt, från rätten att till domstol eller annan behörig
myndighet hänskjuta rättsfråga under skiljeförfarandets gång eller att
överklaga skiljedom, dock med undantag för åtgärder som må
erfordras för att göra detta skiljeavtal gällande. Skiljenämnden skall
vara berättigad att besluta om interimistiska åtgärder och att ålägga
skadeståndsskyldighet vid överträdelser av sådana beslut.
e) Skiljedomen skall vara slutlig och bindande mellan parterna med ute-
slutande av varje annan reglering dem mellan.
f) Skiljenämnden skall ej äga rätt att utdöma skadestånd utöver
ersättning för verklig skada i anledning av Tvist.
Bestämmelserna i denna Artikel VIII skall gälla även efter Avtalets upp-
hörande.
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
66
ARTIKEL IX
ÖVRIGT
Meddelanden
Alla meddelanden i anledning av detta Avtal skall ske skriftligen och
skall anses ha kommit mottagaren tillhanda om det överlämnats
personligen eller avsänts i rekommenderat brev (med mottagningsbevis).
Meddelande skall ställas till vederbörande part under dennes nedan
angivna adress (eller sådan ändrad adress eller mottagare varom aviserats
enligt dessa regler):
a) Till svenska staten:
Näringsdepartementet
SE-103 33 STOCKHOLM, Sverige
Attention: Departementsrådet Lars Johan Cederlund
b) Till norska staten:
Samferdselsdepartementet
Akersgaten 59
PO Box 8010 Dep
NO-0030 OSLO, Norge
Attention: Expedisjonssjef Eva Hildrum
Avsnitt 9.2
Fullständigt avtal;
Konfidentiella bilagor
a) Detta Avtal och Samgåendeavtalet jämte bilagor (vilka utgör del av
avtalen), konstituerar det fullständiga innehållet i överens-
kommelserna mellan parterna och ersätter samtliga tidigare muntliga
och skriftliga överläggningar, avtal, utfästelser och överens-
kommelser mellan parterna med avseende på de frågor som regleras
däri. Parterna är medvetna om att de inte äger rätt att åberopa
handling, avtal, överenskommelse eller förberedande åtgärd som inte
uttryckligen kommit att ingå i detta Avtal, Samgåendeavtalet eller i
någon av bilagorna till något av dessa Avtal.
b) Parterna är medvetna om att bilagor som märkts med beteckningen
"Commercially Sensitive and Confidential" innehåller information,
hänförlig till Ny ABs och dess Dotterföretags verksamheter och
affärsplaner, vilka bedömts utgöra affärsmässigt känslig information
av särskild betydelse for Telias, Telenors och Ny ABs verksamhet
och affärsstrategi. Parterna åtar sig, i den utsträckning det med
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
67
hänsyn till gällande rätt är möjligt, att iaktta full sekretess
beträffande innehållet i sådana bilagor.
Eftergift
Ingen av parterna skall anses ha avstått från att göra gällande någon rätt
enligt detta Avtal med mindre sådant avstående gjorts i skriftlig och av
part undertecknad handling. Att part avstått från att göra gällande sin rätt
i anledning av brott mot bestämmelse i detta Avtal skall inte anses
innebära eller kunna tolkas som att han avstått från sin rätt enligt någon
annan bestämmelse i Avtalet eller från att göra gällande sin rätt i
anledning av annat eller fortsatt brott mot bestämmelse som part sålunda
avstått från att åberopa. En utvidgning av en tidsfrist för fullgörande av
åtagande eller vidtagande av åtgärd enligt detta Avtal skall inte anses
innebära en utvidgning av tidsfrist för fullgörande av annat åtagande eller
vidtagande av annan åtgärd enligt detta Avtal.
Avsnitt 9.4
Tillägg; Ändring
Tillägg till eller ändringar av detta Avtal (jämte bilagor) kan inte i något
avseende ske utan skriftligt godkännande av envar av Aktieägarna.
Bindande avtal
Alla bestämmelser i detta Avtal skall vara bindande för parterna och
deras eventuella rättsinnehavare.
Partsbyte
a) Med undantag för vad som anges i Avsnitt 9.6 b) äger ingendera
parten rätt att helt eller delvis sätta annan i sitt ställe, utan att den
andre parten dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande härtill.
Varje sådant partsbyte i strid med dessa bestämmelser är ogiltigt.
Ingen överlåtelse av hela eller delar av detta Avtal eller åtgärd med
motsvarande innebörd befriar överlåtaren från hans förpliktelser
enligt Avtalet utan skriftlig bekräftelse om friskrivning från den
andra parten.
b) Oaktat vad som anges i Avsnitt 9.6 a) erfordras inget medgivande för
överförande helt eller delvis av en Aktieägares rättigheter och
skyldigheter enligt detta Avtal i anslutning till en överlåtelse av
Aktier inom dennes Förvaltning, om sådan Aktieägare genom
skriftligt meddelande underrättat den andre härom, under förut-
sättning att sådan tillträdande part skriftligen förklarar sig bunden av
detta Avtal. Överlåtande Aktieägare skall anses garantera att den
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
68
övertagande Aktieägaren vid överlåtelsen ikläder sig skyldigheterna Prop. 1998/99:99
enligt detta Avtal och skall bekräfta detta i sitt meddelande till den Bilaga 1
andre Aktieägaren.
Varje bestämmelse i detta Avtal skall, där så kan ske, tolkas så att den är
fullt ut giltig enligt gällande rätt. Om någon bestämmelse skulle visa sig
icke verkställbar eller ogiltig enligt gällande rätt, skall den anses icke
verkställbar/ogiltig endast i aktuellt avseende och Avtalet i övrigt skall
tillämpas fullt ut i enlighet med sina bestämmelser.
Om bestämmelserna i detta Avtal och bestämmelserna i Bolagsordningen
inte skulle stå i överensstämmelse med varandra skall, under
förutsättning att inget annat särskilt här stadgats, bestämmelserna i detta
Avtal gälla. Parterna skall göra allt de kan för att tillse att
Bolagsordningens regler bringas i överensstämmelse med Avtalet.
Detta Avtal har upprättats på det svenska och det norska språket på basis
av en engelskspråkig mellan parterna framförhandlad version, vilken
paraferats och utväxlats mellan parterna. Två svenska och två norska
originalexemplar har upprättats, undertecknats och utväxlats mellan
partema.
Partema har undertecknat detta Avtal den [ ] 1999.
SVENSKA STATEN
genom Näringsdepartementet
NORSKA STATEN
genom Samferdselsdepartementet
69
BILAGA 3.1
(till Samgåendeavtal av
den 30 mars 1999-03-30,
motsvaras av Bilaga 1 till
Aktieägaravtalet)
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
DEFINITIONEROm ej annat anges i Avtalet skall uttryck med stor begynnelsebokstav
anses ha följande innebörd:
Aktie eller Aktier |
skall betyda stamaktie eller stamaktier i Ny |
Aktieägarna |
skall betyda svenska staten och norska staten |
Avtal |
skall betyda detta avtal med bilagor, vilka |
Bolagsordningen |
skall betyda bolagsordningen for Ny AB |
Börsintroduktionen |
skall ha den innebörd som framgår av |
Dotterföretag |
skall betyda Telia och Telenor och varje |
Erbjudande för upp- |
skall ha den innebörd som framgår av Avsnitt 2.1.(b). |
Förvaltning |
skall betyda svensk eller norsk myndighet |
Integrationsriktlinjema |
skall ha den innebörd som framgår av |
Norska paritetsaktier skall ha den innebörd som framgår av
Avsnitt 2.1 (b).
70
Ny ABskall ha den innebörd som framgår av
Bakgrund.
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
Statliga företag |
skall betyda rättssubjekt under norska eller |
Ordföranden |
skall betyda ordföranden i Ny ABs styrelse. |
Paritet |
skall ha den innebörd som framgår av |
Paritetsaktiema |
skall ha den innebörd som framgår av |
Portfölj investerare |
skall betyda rättssubjekt, ägt eller kontrolle- (A) som bedriver köp och försäljning av (B) vars verksamhetsregler (i tvingande lag, bolagsordning eller annan liknande diversifierad portfölj med begränsning investering eller innehav och (C) som tar beslut om investeringar och (D) som inte äger mer än 3% av samtliga |
71
Samgåendeavtalet
skall ha den innebörd som framgår av
Bakgrund.
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
Samgåendet |
skall ha den innebörd som framgår av |
Styrelseledamot |
skall betyda ledamot av Ny ABs styrelse. |
Styrelsen |
skall betyda Ny ABs styrelse. |
Svenska paritetsaktier |
skall ha den innebörd som framgår av |
Telenor |
skall ha den innebörd som framgår av |
Telia |
skall ha den innebörd som framgår av Bak- |
Tillträde och Tillträdes- |
skall betyda dagen för tillträde i Samgåendet |
Utbytet |
skall ha den innebörd som framgår av |
Verkställande direktören skall betyda Verkställande direktören i Ny
Vice verkställande |
AB. skall betyda de två Vice verkställande |
72
BILAGA 3.2
(till Samgåendeavtal
av den 30 mars 1999
motsvaras av Bilaga 2
till Aktieägaravtalet)
BERÄKNING AV DELTAGANDE PRO RATA
VID OFFENTLIGT ERBJUDANDE FÖR
UPPNÅENDE AV PARITET
Intill dess Paritet uppnåtts av norska staten och svenska staten, skall
deras rätt till deltagande pro rata i Erbjudande för uppnående av Paritet
beräknas enligt följande:
Svenska statens andel:
Zn x A / (A+B) = Total pro rata-andel aktier att hänföras till
svenska staten i tranchen n;
Varvid:
- Z„ =det totala antalet Aktier som är föremål
för erbjudandet i tranchen n.
-A= X. - 33,4%;
Varvid i sin tur:
= den procentandel av det totala antalet
Aktier som ägs av svenska staten omedelbart
före tidpunkten för den aktuella tranchen n.
- B = Yn - 33,4%;
Varvid i sin tur:
Yn =den procentandel av det totala antalet
Aktier som den norska staten äger
omedelbart före tidpunkten för den aktuella
tranchen n.
Och omvänt,
• Norska statens andel:Z„ x B / (A+B) = Total pro rata-andel aktier att hänföras till
norska staten i tranchen n;
Prop. 1998/99:99
Bilaga 1
73
Näringsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april 1999
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Freivalds, Åsbrink, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall,
Pagrotsky, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén
Föredragande: Björn Rosengren
Prop. 1998/99:99
Regeringen beslutar proposition 1998/99:99 Sammanslagning av Telia
AB och Telenor AS
74
Eländers Gotab 57932, Stockholm 1999
Regeringens proposition
1998/99:100
1999 års ekonomiska vårproposition
Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak,
ändrade anslag för budgetåret 1999, skattefrågor,
kommunernas ekonomi m.m.
1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 100
Regeringens proposition
1998/99:100
1999 års ekonomiska vårproposition
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 31 mars 1999
Göran Persson
Erik Åsbrink
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken. Regeringen
föreslår ett utgiftstak för staten på 810 miljarder kronor år 2002 samt ett mål för det finansiella sparan-
det i offentlig sektor på 2,0 procent av BNP år 2002. Regeringen aviserar inom ramen för budgetmålen
en politik för arbete och utbildning. Regeringen redovisar även en bedömning av kommunsektorns
ekonomiska utveckling m.m. samt lämnar förslag till tilläggsbudget för budgetåret 1999.
PROP. 1998/99:100
Innehållsförteckning
1 Finansplan..............................................................................................................15
1.1 Ansvar för Sverige.................................................................................15
1.2 Den ekonomiska utvecklingen.............................................................16
1.2.1 Den internationella utvecklingen.........................................................17
1.2.2 Den svenska utvecklingen.....................................................................17
1.3 Sverige - en nation med ekonomisk styrka.........................................19
1.3.1 Sunda offentliga finanser.......................................................................19
1.3.2 Stabila priser...........................................................................................23
1.3.3 En lönebildning i balans........................................................................25
1.4 Sverige - en nation i utbildning och arbete på väg in i 2000-talet......25
1.4.1 Sverige - en nation i utbildning............................................................26
1.4.2 Sverige - en nation i arbete...................................................................27
1.4.3 Sverige - en nation på väg in i 2000-talet.............................................29
1.4.4 Hela Sverige skall växa..........................................................................33
1.5 Sverige - en nation i trygghet och rättvisa...........................................34
1.5.1 Den generella välfärden.........................................................................34
1.5.2 Från bidrag till arbete............................................................................34
1.5.3 Skolan, vården och omsorgen - välfärdens kärna................................35
1.6 Rättvisa skatter.......................................................................................36
1.6.1 Skatteöverläggningarna.........................................................................36
1.6.2 Nya skatteförslag...................................................................................38
2 Förslag till riksdagsbeslut.....................................................................................41
3 Lagförslag..............................................................................................................47
3.1 Förslag till ändring i lagen (1994:419) om brottsofferfond...............47
3.2 Förslag till lag om kreditering av anställningsstöd på
skattekonto............................................................................................48
3.3 Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 2001 års taxering, m.m.....................................49
3.4 Förslag till lag om omräkningstal för 2000 års taxeringsvärden.........50
3.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt........................................................................................51
3.6 Lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)................................52
4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten...............................................................55
4.1 Budgetpolitiska mål...............................................................................55
4.1.1 Utgiftstak...............................................................................................55
4.1.2 Finansiellt sparande i offentlig sektor..................................................56
4.2 Samhällsekonomiska förutsättningar...................................................56
4.3 Politiska prioriteringar..........................................................................57
PROP. 1998/99:100
4.4
4.4.1
4.4.2
4.4.3
4.5
4.6
4.7
Statsbudgetens utveckling 1998-2002.................................................61
Statsbudgetens inkomster.....................................................................61
Statsbudgetens utgifter.........................................................................62
Statsbudgetens saldo, statssskulden och statens finansiella
sparande.................................................................................................66
Kommunsektorns finanser...................................................................69
Ålderspensionssystemet.......................................................................69
Den offentliga sektorns finanser..........................................................71
5 Uppföljning av utgifter för 1998, utgiftsprognos för 1999 och
tilläggsbudget för 1999.........................................................................................75
5.1 Inledning................................................................................................75
5.2 Uppföljning av statsbudgetens preliminära utfall 1998......................75
5.2.1 Statsbudgetens preliminära utfall 1998................................................75
5.2.2 Takbegränsade utgifter 1998................................................................76
5.2.3 Statsbudgetens preliminära utgifter 1998............................................76
5.3 Utgiftsprognos för 1999.......................................................................79
5.3.1 Utgiftsbegränsande åtgärder 1999........................................................81
5.3.2 Utgiftsprognoser per utgiftsområde....................................................82
5.4 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budget-
året 1999.................................................................................................87
5.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse...........................................................87
5.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.................87
5.4.3 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet............................................................89
5.4.4 Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell
samverkan..............................................................................................92
5.4.5 Utgiftsområde 6 Totalförsvar...............................................................92
5.4.6 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar........................................93
5.4.7 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg..................94
5.4.8 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp.......................................................................................96
5.4.9 Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet...................96
5.4.10 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.................................97
5.4.11 Utgiftsområde 15 Studiestöd.............................................................100
5.4.12 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.................100
5.4.13 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid...............101
5.4.14 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande..............................................................................................102
5.4.15 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård...............................102
5.4.16 Utgiftsområde 21 Energi....................................................................103
5.4.17 Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................................104
5.4.18 Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................107
5.4.19 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner..........................109
6 Inkomster............................................................................................................113
6.1 Inledning..............................................................................................113
6.2 Offentliga sektorns skatter - periodiserad redovisning...................114
6.2.1 Antaganden om den makroekonomiska utvecklingen m.m.............114
6.2.2 Regelförändringar................................................................................114
6.2.3 Inkomstskatt personer........................................................................116
6.2.4 Inkomstskatt bolag.............................................................................117
PROP. 1998/99:100
6.2.5 Socialavgifter........................................................................................118
6.2.6 Egendoms skatter.................................................................................119
6.2.7 Skatt på varor och tjänster..................................................................120
6.3 Statsbudgetens inkomster - kassamässig redovisning.......................122
6.3.1 Övergången från periodiserad till kassamässig redovisning.............122
6.3.2 Skatter m.m..........................................................................................124
6.3.3 Övriga inkomster.................................................................................127
6.4 Uppföljning av statsbudgetens inkomster 1998................................128
6.5 Skattekvot............................................................................................129
7 Utgiftstak och utgiftsramar åren 2000-2002 ...................................................133
7.1 Utgiftstak för staten............................................................................133
7.2 Preliminär fördelning på utgiftsområden...........................................134
7.3 Budgeteringsmarginal, utnyttjande av saldoutrymme och
utgiftstak för offentlig sektor.............................................................138
7.3.1 Budgeteringsmarginalen och saldoutrymmet....................................138
7.3.2 Beräkning av utgifterna för den offentliga sektorn...........................139
7.4 Beskrivning av utgiftsområde 1-27...................................................140
8 Skattefrågor.........................................................................................................163
8.1 Inledning..............................................................................................163
8.2 Fastighetsbeskattning..........................................................................163
8.2.1 Taxeringsvärden och underlag för fastighetsskatt år 2000................163
8.2.2 Reavinstbeskattning av fastigheter.....................................................164
8.3 Företagsinriktade åtgärder..................................................................165
8.3.1 Förvärv av egna aktier.........................................................................165
8.3.2 Kupongskatt på näringsbetingade innehav........................................166
8.3.3 Stoppregler...........................................................................................166
8.3.4 Beskattning av utländska nyckelpersoner..........................................167
8.3.5 Utredning om fåmansföretag och generationsskiften......................167
8.4 Energi- och trafikbeskattning.............................................................167
8.4.1 Skatteväxling........................................................................................167
8.4.2 Miljöincitament i trafikbeskattningen...............................................168
8.4.3 Jordbrukets beskattning......................................................................169
8.5 Uppföljning av åtgärder i budgetpropositionen för 1999.................169
8.5.1 Skattelättnad för låg- och medelinkomsttagare.................................169
8.5.2 Sänkt fastighetsskatt för bostadshyreshus.........................................169
8.5.3 Det fasta beloppet vid beskattningen av förvärvsinkomster............169
8.6 Finansiella effekter..............................................................................170
9 Kommunsektorn.................................................................................................173
9.1 Allmänna utgångspunkter...................................................................173
9.2 Utvecklingen i kommuner och landsting de senaste åren................174
9.2.1 Kommunsektorns andel av samhällsekonomin.................................174
9.2.2 Kommunsektorns betydelse för det offentliga
finansiella sparandet.............................................................................174
9.2.3 Den ekonomiska utvecklingen fram till och med år 1998................175
9.2.4 De kommunala verksamheterna.........................................................176
9.2.5 Sysselsättningsutvecklingen i kommuner och landsting fram
till år 1998.............................................................................................177
PROP. 1998/99:100
9.2.6 Sammanfattande bedömning av utvecklingen i kommuner och
landsting de senaste åren.....................................................................178
9.3 Förutsättningar för kommuner och landsting de närmaste åren.....179
9.3.1 Den samhällsekonomiska utvecklingen.............................................179
9.3.2 Utvecklingen de närmaste åren inom skolan, vården och
omsorgen.............................................................................................179
9.3.3 Förändringar i utjämningssystemet...................................................180
9.3.4 Förutsättningar för enskilda kommuner och landsting att
uppnå balanskravet..............................................................................180
9.3.5 Särskilda insatser.................................................................................182
9.3.6 Sammanfattande bedömning av förutsättningarna för
kommuner och landsting att klara balanskravet...............................182
9.4 Okade satsningar på kommuner och landsting.................................183
9.4.1 Höjda statsbidrag och ökade skatteinkomster..................................183
9.4.2 Beräkning av ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag
till kommuner år 2000......................................................................... 185
9.4.3 Andra satsningar som påverkar kommuner och landsting...............186
9.5 Övri ga frågor.......................................................................................186
9.5.1 Uppföljning och utvärdering av kommuner och landsting..............186
9.5.2 Systemet för ersättning för viss mervärdesskatt till kommuner
och landsting.......................................................................................188
10 Revision av EU-medel........................................................................................191
10.1 Bakgrund..............................................................................................191
10.2 Utgångspunkter för Sveriges agerande rörande
revisionsrättens iakttagelser................................................................192
10.3 Iakttagelser i rapporterna för 1997 presenterade under 1998
samt svenskt agerande i rådet.............................................................192
10.4 Bedömning av iakttagelser som rör Sverige i årsrapporten..............193
Bilagor
Bilaga 1 Svensk Ekonomi
Bilaga 2 Avstämning av målet om en halverad arbetslöshet till år 2000
Bilaga 3 Fördelningspolitisk redogörelse
Bilaga 4 Redovisning av skatteawikelser
Bilaga 5 Gröna nyckeltal för en ekologiskt hållbar utveckling
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 mars 1999
PROP. 1998/99:100
Tabellförteckning
1.1 Försörjningsbalans 1998-2002.............................................................................17
1.2 Nyckeltal 1999-2002 ............................................................................................18
1.3 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling.................................................19
1.4 Offentliga finanser 1993-2002.............................................................................20
1.5 BNP-tillväxt...........................................................................................................20
1.6 Besparingar, begränsningsbelopp och finansiering. Nettoeffekt på
offentliga finanser.................................................................................................21
1.7 Nya reformer. Nettokostnad, offentliga finanser..............................................22
1.8 Nya utbildningssatsningar....................................................................................27
1.9 Gröna nyckeltal.....................................................................................................31
1.10 Resurser till skola, vård och omsorg 1997-2002.................................................36
2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och
nya anslag för budgetåret 1999.............................................................................43
4.1 Makroekonomiska förutsättningar......................................................................56
4.2 Sammanfattning av reformer................................................................................59
4.3 Besparingar, utgiftsminskningar och finansiering..............................................60
4.4 Total effekt av finansiering/utgiftsminskningar och reformer..........................61
4.5 Statsbudgetens inkomster.....................................................................................61
4.6 Statsbudgetens utgifter.........................................................................................62
4.7 Takbegränsade utgifter 1998-2002 .......................................................................64
4.8 Statsskuldsräntor...................................................................................................65
4.9 Periodiserade ränteutgifter...................................................................................65
4.10 Statsbudgetens saldo och statsskulden................................................................66
4.11 Statsbudgetens saldo efter överföring till hushållen samt justering
för större engångseffekter....................................................................................67
4.12 Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande efter
beräkningsteknisk överföring till hushållen........................................................69
4.13 Kommunsektorns finanser...................................................................................69
4.14 Pensionssystemets finansiella sparande...............................................................70
4.15 Offentliga sektorns finanser................................................................................72
5.1 Statsbudgetens preliminära utfall år 1998............................................................76
5.2 Takbegränsade utgifter år 1998.............................................................................76
5.3 Statsbudgetens utgifter år 1998............................................................................79
5.4 Budgetsaldo och statsskuld år 1999.....................................................................80
5.5 Takbegränsade utgifter år 1999.............................................................................81
5.6 Besparingar år 1999...............................................................................................82
5.7 Begränsningsbelopp år 1999.................................................................................82
5.8 Prognos för takbegränsade utgifter år 1999........................................................86
5.2 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser...................................................95
5.3 Bemyndiganden för anslaget B4 Energiforskning..............................................104
6.1 Statsbudgetens inkomster...................................................................................113
PROP. 1998/99:100
6.2 Antaganden och förändringar jämfört med budgetpropositionen
för 1999 (BP)......................................................................................................114
6.3 Bruttoeffekter av regeländringar.......................................................................114
6.4 Offentliga sektorns skatteintäkter 1997-2002.................................................115
6.5 Prisutveckling på småhus...................................................................................119
6.6 Intäkter från energiskatter.................................................................................121
6.7 Statens skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster 1997-2001.........123
6.8 Statsbudgetens inkomster 1998-2002...............................................................123
6.9 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad skatt-Fysiska personers
inkomstskatt.......................................................................................................125
6.10 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad skatt-juridiska personers
inkomstskatt.......................................................................................................125
6.11 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad skatt-Socialavgifter................126
6.12 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad skatt-Mervärdesskatt.............126
6.13 Riksbankens inlevererade överskott..................................................................127
6.14 Skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten................................130
6.15 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) och
periodiserad skattekvot......................................................................................130
7.1 Preliminär fördelning på utgiftsområden..........................................................135
7.2 Förändring av takbegränsade utgifter mellan Budgetpropositionen
för 1999 och 1999 års ekonomiska vårproposition till följd av förändrade
förutsättningar, volymfaktorer m.m..................................................................136
7.3 Utgiftstak för den offentliga sektorn................................................................140
8.1 Budgeteffekter av i VÅP99 aktualiserade skatteförslag m.m.
Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för statsbudgeten och för offentlig
sektor åren 1999-2002 samt varaktiga nettoeffekter för offentlig
sektor...................................................................................................................170
9.1 Kommunernas resultaträkning åren 1994—1998...............................................176
9.2. Landstingens resultaträkning åren 1994-1998..................................................176
9.3 Nettokostnader år 1997 samt förändring åren 1996-1997...............................177
9.4 Antalet anställda/anställningar inom kommuner och landsting
åren 1993-1998...................................................................................................178
9.5 Kommunsektorns finanser.................................................................................179
9.6 Höjda statsbidrag till kommuner och landsting...............................................184
9.7 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner åren 2000-2002...............185
10
PROP. 1998/99:100
Diagramförteckning
1.1 De statliga utgiftstaken 1997-2002......................................................................22
1.3 Hushållens inflationsförväntningar samt KPI utfall 1994-1999.......................23
1.4 Svenska, tyska och amerikanska 10-årsräntor 1998-1999..................................24
1.5 Månadskostnad efter skatt för ett 2-årigt bostadslån........................................24
1.6 Valutakurs mot euron, 1998-1999 .......................................................................24
1.7 Förändring disponibel inkomst, justerad för försörjningsbörda, till följd av
förslagen i propositionen......................................................................................35
1.8 Förändring av disponibel inkomst genom förslag i propositionen, kvinnor
och män.................................................................................................................35
4.1 Statsskuldsräntor...................................................................................................65
4.2 Statsskuldens utveckling.......................................................................................68
6.1 Realisationsvinster 1986-1997............................................................................116
6.2 Inkomstskatt och antal företag 1997.................................................................117
9.1 Kommunsektorns finansiella sparande 1980-1998, miljarder kronor och
procent av BNP...................................................................................................175
11
Finansplan
PROP. 1998/99:100
1 Finansplan
1.1 Ansvar för SverigeSvensk ekonomi står stark. Visserligen påverkas
även Sverige av den sämre utvecklingen i omvärl-
den. Tillväxten blir därför något lägre än tidigare
beräknat, i vart fall den närmaste framtiden. Lik-
väl fortsätter den inhemska ekonomin att växa i
god takt, inte minst vad gäller privat konsumtion
och investeringar. Den reguljära sysselsättningen
har det senaste året ökat med över 100 000 per-
soner och arbetslösheten har fortsatt att minska.
Den goda utvecklingen i den reala ekonomin
äger rum samtidigt som inflationen är praktiskt
taget obefintlig, den offentliga sektorn uppvisar
betydande överskott, räntan är en av de lägsta i
Europa och bytesbalansen ligger på en stabil
överskottsnivå.
Av avgörande betydelse för att återvinna styr-
kan i den svenska ekonomin och skapa förtroen-
de för den ekonomiska politiken har varit den
framgångsrika budgetsaneringen. Ambitiösa
budgetmål har formulerats och har uppnåtts, i
vissa fall med god marginal. Hit hör såväl målet
om överskott i de offentliga finanserna om 2
procent av BNP i genomsnitt över en konjunk-
turcykel som utgiftstaket, som är en central del
av den nya och bättre fungerande budgetproces-
sen.
Det är också av stor vikt att inflationen i Sve-
rige har etablerats på en varaktigt mycket låg ni-
vå. Avgörande för detta är den framgångsrika
budgetsaneringen. Penningpolitiken och Riks-
bankens ökade självständighet har därtill bidragit
till detta, liksom åtgärder som ökar konkurren-
sen och därmed stärker konsumenternas ställ-
ning. För att vidmakthålla prisstabilitet också på
längre sikt är det nödvändigt att lönebildningen
förbättras.
Regeringen bedömer att det finns en viss risk
att utgiftstaket för åren 1999 och 2000 inte
kommer att hållas. Mot den bakgrunden vidtas
vissa åtgärder i form av besparingar m.m., som
syftar till att begränsa de totala utgifterna till en
nivå som ligger under utgiftstaken. Budget-
eringsmarginalerna för åren 1999 och 2000 är
förhållandevis små. Beredskap finns att vid behov
vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att ut-
giftstaken hålls.
För åren 2001 och därefter uppkommer ett
visst budgetmässigt utrymme utöver det fastlag-
da överskottsmålet. Utrymmet växer över tiden
och bestäms av hur hög den ekonomiska tillväx-
ten blir. Detta utrymme kan användas dels för
vissa utgiftsökningar, dels för vissa skattesänk-
ningar.
I denna vårproposition föreslås en del utgifts-
ökningar, huvudsakligen med början år 2001.
Däremot behandlas skattepolitiken bara i be-
gränsad utsträckning. Skattepolitikens långsikti-
ga inriktning och möjligheterna att genomföra
en mera omfattande skattereform får behandlas i
annat sammanhang.
1990-talets ekonomiska kris innebar bl.a. att
sysselsättningen minskade kraftigt och att i mot-
svarande mån antalet människor som för sin för-
sörjning är beroende av transfereringar och bi-
drag ökade väsentligt. Även om denna utveckling
har vänt på senare tid, så återstår mycket att göra
innan en mera robust grund har lagts för förbätt-
rad välfärd och stigande inkomster i framtiden.
Det är nödvändigt att allt fler människor suc-
cessivt kan få arbete och att beroendet av transfe-
reringar och bidrag minskar. Detta krav förstärks
av den väntade demografiska utvecklingen som
innebär att antalet äldre människor kommer att
öka väsentligt med åtföljande behov av ökade re-
15
PROP. 1998/99:100
surser för pensioner, vård och omsorg. Det är
mot denna bakgrund som regeringen formulerat
ett sysselsättningsmål, som innebär att andelen
av befolkningen i åldrarna 20-64 år som har ar-
bete år 2004 skall uppgå till 80 procent.
Politiken måste under en följd av år ha en så-
dan inriktning att en övergång från bidragsbero-
ende till arbete stimuleras. Det kommer att kräva
åtgärder på en rad områden. Några åtgärder med
en sådan utformning återfinns i denna vårpropo-
sition.
Målet om en halverad öppen arbetslöshet till
år 2000 ligger fast som ett riktmärke för den
ekonomiska politiken. Regeringen kommer noga
att följa utvecklingen på arbetsmarknaden. Om
så erfordras är regeringen beredd att föreslå yt-
terligare åtgärder för att öka sysselsättningen och
minska arbetslösheten.
En politik för ökad sysselsättning måste i allt
högre grad bygga på utbildning, kompetensut-
veckling och forskning. Detta är nödvändigt bå-
de för att stärka individernas möjligheter att häv-
da sig på arbetsmarknaden och för att stärka
Sverige i en allt hårdare internationell konkur-
rens. Därför föreslår regeringen en fortsättning
av Kunskapslyftet och framtidssatsningen på
skolan, en fortsatt utbyggnad av antalet högsko-
leplatser och förstärkta resurser för forskning
och forskarutbildning.
Aven i arbetslivet måste ökade insatser göras
för att stimulera kompetensutvecklingen. Rege-
ringen föreslår sådana åtgärder, som förutsätter
samfinansiering med EU-medel och, inte minst,
ökade insatser från arbetsgivarna.
En rad åtgärder föreslås för att effektivisera
arbetsmarknaden och öka samarbetet mellan
högskola och näringsliv. Av särskild betydelse är
att underlätta för utsatta grupper att komma in
på arbetsmarknaden. Bland annat införs ett nytt
stöd för att stimulera arbetsgivare att anställa ar-
betslösa personer med långa inskrivningstider.
En långsiktigt uthållig tillväxt och sysselsätt-
ningsökning förutsätter insatser för att förbättra
miljön och säkerställa en ekologiskt hållbar ut-
veckling. I vårpropositionen föreslås bl.a. att de
lokala investeringsprogrammen utsträcks i tiden,
att miljöforskningen tillförs ökade resurser och
att insatserna för marksanering, kalkning och bi-
otopskydd förstärks och förlängs.
Det utrymme som skapas genom budgetsane-
ring och ekonomisk tillväxt bör också kunna an-
vändas för att stärka rättvisan och välfärden. Ti-
digare aviserade höjningar av barnbidragen åren
2000 och 2001 genomförs. Utrymme skapas för
att fr.o.m. år 2001 stegvis genomföra en allmän
förskola och maxtaxa i barnomsorgen. Ytterliga-
re resurser tillförs skolan, vården och omsorgen
genom att de generella statsbidragen till kom-
muner och landsting höjs utöver tidigare fattade
beslut. Det kommunala utjämningssystemet re-
formeras. Pensionsreformen fullföljs. Biståndet
höjs till 0,74 procent av BNI 2002.
Sverige skall präglas av samarbete
Regeringen avser att under mandatperioden för-
söka skapa största möjliga uppslutning för en
politik för full sysselsättning. Sverige är för litet
för stora konflikter.
Den ekonomiska vårpropositionen bygger på
en överenskommelse mellan den socialdemokra-
tiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet,
vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska
politiken, budgetpolitiken, utgiftstaken, tilläggs-
budgeten för 1999 och de nu föreslagna skatte-
förändringarna för år 2000.
Samarbetet berör fem områden - ekonomi,
sysselsättning, rättvisa, jämställdhet och miljö -
och innefattar både konkreta förslag och åtagan-
den inför framtiden. Genom detta samarbete be-
kräftas att det finns en politisk majoritet för en
ekonomisk politik som är inriktad på full syssel-
sättning, ett offentligt överskott om 2 procent av
BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och
prisstabilitet.
Regeringen eftersträvar en bred förankring av
en kommande skattereform. Samtliga riksdags-
partier deltar för närvarande i överläggningarna.
Huvudsyftet är att utifrån krav på rättvis fördel-
ning skapa goda och stabila regler för tillväxt och
sysselsättning, en ekologisk hållbar utveckling
samt att garantera välfärden och dess finansie-
ring-
Den dialog som regeringen har inlett med fö-
reträdarna för näringslivet har varit fruktbar och
förtjänar en fortsättning. Regeringens ambition
är att fortsätta denna dialog kring olika förslag
som syftar till att stärka Sverige som företagar-
nation.
Den internationella ekonomiska utvecklingen
präglas alltjämt av Asienkrisen och dess konsek-
venser för världsekonomin. Detta påverkar ut-
16
PROP. 1998/99:100
sikterna för den svenska exporten. Till viss del
kompenseras detta av en stark utveckling på den
svenska hemmamarknaden. Tillväxten i Sverige
väntas minska från 2,9 procent 1998 till 2,2 pro-
cent 1999. År 2000 beräknas tillväxten ånyo öka
till 2,6 procent. Sverige kommer att ta steget in i
nästa sekel med god tillväxt, låg inflation, sjun-
kande arbetslöshet och minskande statsskuld.
1.2.1 Den internationella utvecklingen
Prognosen för den globala tillväxten har revide-
rats ned jämfört med bedömningen i budgetpro-
positionen från oktober 1998. Exportförutsätt-
ningarna för svensk industri har försämrats i
ännu högre grad då en betydande avmattning
väntas på viktiga svenska exportmarknader.
Avmattningen av konjunkturen i Europa
väntas bli kortvarig tack vare stigande realin-
komster, låga räntor och en stark framtidstro
bland hushållen. Arbetslösheten förutses minska.
Konjunkturen i Förenta staterna är alltjämt
god. Under slutet av 1999 väntas dock både in-
vesteringarna och den privata konsumtionen
dämpas. Samtidigt som arbetslösheten sjunkit till
drygt 4 procent är inflationen historiskt sett
mycket låg. Den framgångsrika penningpolitiken
har spelat en central roll för den gynnsamma ut-
vecklingen.
Under det senaste året har den ekonomiska
krisen slagit hårt mot Asien, Ryssland och Brasi-
lien. Turbulensen på de finansiella marknaderna
har dock avtagit och effekterna på den globala
ekonomin av utvecklingen i Sydamerika väntas
bli måttliga.
I de krisdrabbade asiatiska länderna har en sta-
bilisering skett, och i några länder kan även en
försiktig återhämtning skönjas. De tydligaste
tecknen finns i Sydkorea och Thailand, två länder
som genomfört konkreta åtgärder för att refor-
mera den finansiella sektorn. En omstrukturering
av finanssektorn inverkar positivt på hela eko-
nomin och är även i andra länder en viktig förut-
sättning för en stärkt tillväxt.
Japan har en nyckelroll i den asiatiska utveck-
lingen och kraftfulla åtgärder för en fortsatt
strukturomvandling är av stor vikt för att för-
bättra den japanska ekonomin.
Den finansiella och politiska krisen i Ryssland
under hösten är ett kraftigt bakslag för reform-
processen. Valutan har försvagats och inflationen
skjutit i höjden. BNP väntas i år och nästa år
fortsätta att sjunka. Ryssland behöver stärka re-
formprocessen och skyndsamt vidta åtgärder för
att hantera den finansiella sektorns problem.
1.2.2 Den svenska utvecklingen
Under perioden 1978 till 1998 var den genom-
snittliga svenska BNP-tillväxten 1,7 procent.
Jämfört med detta är den prognostiserade till-
växten för 1999 på 2,2 procent god. Ändå är 1999
ett svagt år jämfört med 1998 och år 2000. Orsa-
ken till den temporära svackan är framför allt den
svaga tillväxten på viktiga svenska exportmark-
nader. Svensk hemmamarknad är fortfarande
stark.
Det finns i dag historiskt goda förutsättningar
för en hög och uthållig tillväxt i svensk ekonomi.
De offentliga finanserna visar ett stigande över-
skott, inflationen och inflationsförväntningarna
är låga och räntan är låg. Därmed skapas stabila
spelregler för företag och investerare.
Prognos för 1999 och 2000
En betydande del av konjunkturförsvagningen
beror på investeringsvaruindustrin, som drabbas
av nedgången i investeringsefterfrågan i våra vik-
tigaste handelsländer. En begränsad återhämt-
ning förutses mot slutet av 1999, vilket innebär
att varuexporten kan stiga snabbare igen. Svensk
industri väntas i viss mån fortsätta att ta mark-
nadsandelar.
Tabell 1.1 Försörjningsbalans 1998-2002
Mdkr Procentuell volymförändring
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 | |
Privat konsumtion |
951,9 |
2,6 |
2,4 |
1,8 |
1.8 |
Offentlig konsumtion |
466,4 |
1,0 |
1.0 |
0,9 |
0.2 |
Stat |
142,5 |
1.0 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
Kommuner |
323,9 |
1,0 |
1.1 |
1,1 |
0,1 |
Bruttoinvesteringar |
260,5 |
4,8 |
5,4 |
4,6 |
4,6 |
Näringsliv exkl. bostäder |
202,9 |
4,4 |
4,1 |
2.4 |
2.5 |
Bostäder |
25,4 |
12,1 |
17,8 |
22,0 |
20,0 |
Myndigheter |
32,2 |
1,5 |
2,8 |
1,5 |
0.1 |
Lagerbidrag |
12,3 |
-0.7 |
0.2 |
0,0 |
0,0 |
Export |
810,4 |
3,6 |
5,7 |
5.2 |
5,1 |
Import |
697,9 |
2,9 |
6,7 |
4,9 |
4,5 |
BNP |
1803,7 |
2,2 |
2,6 |
2,5 |
2,5 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet
Den privata tjänstesektorn är inne i en expansiv
fas med stigande produktion och en god syssel-
17
PROP. 1998/99:100
sättningstillväxt. Den utvecklingen väntas fort-
sätta.
Enligt SCB har sysselsättningen i små och
medelstora företag ökat med drygt 25 000 perso-
ner mellan 1997 och 1998.
Till skillnad från de senaste åren väntas även
bostadsinvesteringarna tillta. Fastighetspriserna
är nu så höga och räntorna så låga att det i allt
större delar av Sverige är lönsamt att bygga nya
bostäder.
Tabell 1.2 Nyckeltal 1999-2002 | ||||
Årlig procentuell förändring |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
KPI, årsgenomsnitt |
0.2 |
0,8 |
17 |
2,0 |
Kostnadstimlön |
3,0 |
3,2 |
3,0 |
3,0 |
Öppen arbetslöshet1 |
5,8 |
5,4 |
5,1 |
5,0 |
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder1 |
3,6 |
3,6 |
3,5 |
3,5 |
Antal sysselsatta |
1,4 |
0,6 |
0,9 |
0,8 |
Real disponibel inkomst2 |
3,6 |
1,8 |
3,6 |
3,0 |
Hushållens nettosparkvot, nivå2 |
2,1 |
1,6 |
3,3 |
4,3 |
Bytesbalans1 |
1,3 |
1,5 |
1,7 |
2,1 |
Tysk ränta 10-års statsobligation4 |
4,0 |
4,2 |
4.4 |
4,6 |
Svensk ränta 10-års statsobligation' |
4,3 |
4,4 |
4,6 |
4,8 |
TCW-index4 |
123 |
120 |
118 |
118 |
1 Andel av arbetskraften
2 Inklusive beräkningsteknisk överföring
3 Procent av BNP
4 Årsgenomsnitt
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges Riksbank och F i-
nansdepartementet.
Hushållens förtroende avseende den egna eko-
nomin är högt. Inflationen är låg. De offentliga
finanserna är i ordning. Arbetslösheten sjunker
och sysselsättningen stiger kraftigt. Hushållen
har dessutom en god förmögenhetsställning.
Hushållens konsumtion väntas därför bli fortsatt
stark.
Konkurrenstrycket såväl i Sverige som i utlan-
det är högt och produktivitetsutvecklingen
gynnsam, vilket medför fortsatt små prisökning-
ar i såväl producent- som konsumentledet fram-
över.
Arbetsmarknaden
Sysselsättningen ökar snabbt. I februari 1999 var
104 000 fler sysselsätta jämfört med samma må-
nad året innan. Sysselsättningsutvecklingen vän-
tas vara fortsatt god under de närmaste åren.
Den öppna arbetslösheten fortsätter att falla. I
februari 1999 var den öppna arbetslösheten 5,6
procent, en nedgång med 1,1 procentenheter
jämfört med samma månad året innan. Den öpp-
na arbetslösheten var bland kvinnor i februari
1999 4,9 procent. Den öppna arbetslösheten
bland män är högre. Kvinnor dominerar dock
bland de deltidsarbetslösa.
Den största ökningen av sysselsättningen sker
inom tjänstenäringen. Det gäller såväl inom den
privata som den offentliga sektorn. Regeringens
prioritering av skolan, vården och omsorgen ger
resultat.
Arbetslöshetsmålet har haft en central roll i
den ekonomiska politiken. En rad insatser har
vidtagits under de gångna åren för att successivt
pressa tillbaka arbetslösheten. Denna politik har i
allt väsentligt varit framgångsrik. När målet om
en halverad arbetslöshet till 4 procent år 2000
sattes upp 1996 var den genomsnittliga öppna
arbetslösheten 8,1 procent. Enligt innevarande
prognos väntas arbetslösheten falla till 5,4 pro-
cent år 2000. Det är en god utveckling, men inte
tillräcklig. Målet om en halverad öppen arbets-
löshet på 4 procent år 2000 ligger fast. Därför
kommer regeringen noga att följa utvecklingen
och, om det visar sig nödvändigt, föreslå ytterli-
gare åtgärder mot arbetslösheten utöver de som
föreslås i denna proposition.
Huvudorsaken till att målet ej uppnås i den
nuvarande prognosen är den svaga internationella
utvecklingen som följer i spåret av Asienkrisen.
En annan orsak är att löneökningarna har varit
något större än beräknat.
Samtidigt har arbetskraftsutbudet fortsatt att
öka. När arbetslösheten sjunker ökar optimis-
men om möjligheterna att få ett arbete. Därmed
söker sig personer, som tidigare inte ens tyckt
det varit mödan värt att registrera sig som ar-
betslösa, ut på arbetsmarknaden för att leta efter
ett jobb. Mellan februari 1998 och februari 1999
ökade arbetskraften med 63 000 personer.
Att fler personer söker sig ut i arbetskraften är
en mycket positiv och önskvärd utveckling. Det
senaste årets utveckling kan jämföras med att ar-
betskraften mellan 1991 och 1994 minskade med
drygt en kvarts miljon personer. Sverige skall ar-
beta sig ur krisen.
Sverige behöver fler människor i arbete och en
ökad arbetskraft om vi skall kunna behålla en
god välfärd för alla. Inte minst viktigt är detta
mot bakgrund av att Sverige de närmaste årtion-
dena kommer att ha en åldrande befolkning.
18
PROP. 1998/99:100
Tabell 1.3 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling
1993 |
1994 |
1995 |
1996 |
1997 |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 | |
Antal sysselsatta1 |
3964 |
3927 |
3986 |
3963 |
3922 |
3979 |
4035 |
4059 |
4096 |
4129 |
varav privat sektor1 |
2630 |
2633 |
2698 |
2698 |
2695 |
2735 |
2779 |
2790 |
2813 |
2843 |
varav offentlig sektor1 |
1328 |
1290 |
1287 |
1263 |
1223 |
1240 |
1252 |
1265 |
1279 |
1282 |
Andelen sysselsatta mellan 20 och 64 år2 |
75,9 |
74,2 |
74,8 |
74,6 |
73,9 |
74,6 |
75,3 |
75,6 |
76,1 |
76,5 |
Öppen arbetslöshet’ |
8,2 |
8,0 |
7,7 |
8,1 |
8,0 |
6,5 |
5,8 |
5,4 |
5,1 |
5,0 |
Konjunkturberoende arbetsmarknadspoli- |
4,3 |
5,3 |
4,4 |
4,5 |
4,3 |
3,9 |
3,6 |
3,6 |
3,5 |
3,5 |
Kostnadstimlön* |
2,8 |
2,4 |
3,3 |
6,1 |
4,5 |
3.6 |
3,0 |
3,2 |
3,0 |
3,0 |
Tusental personer.
2 Reguljärt sysselsatta i åldern 20-64 år i procent av befolkningen i den åldersgruppen.
31 procent av arbetskraften.
‘ Årlig procentuell förändring.
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.
För att tydligt markera denna syn valde regering-
en i budgetpropositionen för 1999 att presentera
ett sysselsättningsmål. Andelen sysselsatta av
befolkningen mellan 20 och 64 år skall öka från
ca 74 procent 1997 till 80 procent 2004. Därige-
nom minskar behovet av sociala ersättningar.
Sysselsättningsmålet måste ges en central roll i
den ekonomiska politiken.
Ambitionen har höjts. Med förslagen i denna
proposition tas steg som behövs för att målen
skall uppnås. Arbetslösheten skall betvingas. Sve-
rige skall åter till full sysselsättning.
Kalkyl för 2001 och 2002
Kalkylen för 2001 och 2002 baseras på att löne-
bildningen fungerar väl och att tillgången på ar-
betskraft är god. Då beräknas tillväxten bli 2,5
procent både 2001 och 2002.
Tillväxten drivs av investeringar och privat
konsumtion men även till viss del av utrikeshan-
deln. Den offentliga konsumtionen ökar till följd
av de ökade resurserna till skola, vård och om-
sorg. Sysselsättningen beräknas öka med 0,9 re-
spektive 0,8 procent. Den öppna arbetslösheten
fortsätter att minska och som årsgenomsnitt be-
räknas den bli 5,0 procent 2002.
ekonomisk styrka
Sunda offentliga finanser och stabila priser är en
förutsättning för en uthållig hög tillväxt och
därmed en hög sysselsättning. Detta synsätt är,
och har sedan 1994 varit, styrande för den eko-
nomiska politiken. Framgångarna har varit bety-
dande. Låneberoendets tid är förbi. Överskott i
de offentliga finanserna kan nu pressa tillbaka
statsskulden.
1.3.1 Sunda offentliga finanser
Sverige har på ett par år gått från att ha ett av in-
dustrivärldens största underskott till överskott i
de offentliga finanserna. År 1993 var underskot-
tet i de offentliga finanserna 12,3 procent av
BNP. Fem år senare hade detta vänts till ett över-
skott på 2,2 procent av BNP.
Trots denna remarkabla förbättring kvarstår
en stor statsskuld som följd av fallet i sysselsätt-
ningen och underskottspolitiken i början av
1990-talet. Den svenska statsskulden var den 31
december 1998 1 449 miljarder kronor. Trots det
stora överskottet under 1998 fortsatte statsskul-
den att öka i nominella termer. Försvagningen av
kronan under 1998 gjorde att den del av stats-
skulden som var upplånad i utländsk valuta växte
mer än vad som amorterades. Detta visar tydligt
att Sverige fortfarande är i en utsatt position trots
de senaste årens konsolidering. Enbart ränteut-
gifterna i statens budget utgör 1999 cirka 93 mil-
jarder kronor.
Med flytande växelkurs och inflationsmål är fi-
nanspolitikens främsta syfte att skapa goda be-
tingelser för tillväxt och sysselsättning genom att
bevara överskotten i de offentliga finanserna och
hålla utgifterna under kontroll. Därmed skapas
förutsättningar för låga räntor vilket i sin tur le-
der till höga investeringar, god tillväxt, ökad sys-
selsättning och ökade möjligheter till en god för-
delningspolitik.
19
PROP. 1998/99:100
Tabell 1.4 Offentliga finanser 1993-2002
Procent av BNP
1993 |
1994 |
1995 |
1996 |
1997 |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 | |
Utgiftskvot |
72,8 |
70,0 |
67,3 |
65,8 |
63,9 |
62,4 |
62,1 |
60,5 |
59,2 |
57,6 |
Inkomstkvot |
60,5 |
59,7 |
59,6 |
63,7 |
62,8 |
64,6 |
63,9 |
62,6 |
62,4 |
61,5 |
Skattekvot |
50,2 |
49,8 |
49,9 |
54,1 |
54,2 |
56,1 |
56,0 |
55,2 |
55,3 |
55,1 |
Finansiellt sparande |
-12,3 |
-10,3 |
-7,8 |
-2,1 |
-1,1 |
2,2 |
1,8 |
2,1 |
3,1 |
4,0 |
Överföring |
1,1 |
2,0 | ||||||||
Finansiellt sparande efter |
-12,3 |
-10,3 |
-7,8 |
-2,1 |
-1,1 |
2.2 |
1,8 |
2,1 |
2,0 |
2,0 |
Nettoskuld1 |
11,0 |
21,9 |
23,6 |
20,2 |
19,0 |
15,4 |
10,1 |
5,9 |
2,4 |
0,3 |
Konsoliderad bruttoskuld1 |
76,0 |
79,3 |
78,0 |
77,2 |
77,0 |
75,4 |
67,6 |
62,2 |
54,2 |
51,0 |
Statens budgetsaldo, mdkr1 |
-242 |
-185 |
-138 |
-21 |
-6 |
10 |
93 |
71 |
171 |
22 |
1 Efter beräkningsteknisk överföring till hushållen 2001 och 2002 av den del av överskottet i offentlig sektor som överskrider målsatta överskott.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdeparteme ntet
Budgetpolitiska mål
Regeringen har under de senaste åren arbetat
med fleråriga och preciserade budgetpolitiska
mål. Resultaten av detta har varit mycket gott.
De budgetpolitiska målen för 1996 och 1997
uppfylldes med bred marginal. Aven 1998 klaras
budgetmålet med stor marginal. För 1999 och
2000 är dock marginalen mindre.
När målet om offentliga finanser i balans 1998
sattes upp våren 1995 var det få som trodde att
det var möjligt att uppnå. I efterhand kan kon-
stateras att de offentliga finanserna 1998 uppvi-
sade ett överskott på 2,2 procent av BNP.
Två övergripande mål styr budgetpolitiken.
De offentliga finanserna skall uppvisa överskott
och utgifterna skall ej överstiga de uppsatta ut-
giftstaken.
Överskott i de offentliga finanserna
En stark välfärd kräver starka offentliga finanser.
En stor offentlig skuld innebär att framtida gene-
rationer tvingas använda en stor del av de resur-
ser de skapar till att betala räntor och amorte-
ringar. Därför skall de offentliga finanserna
uppvisa ett överskott.
Det långsiktiga budgetmålet för regering och
riksdag är ett överskott på 2 procent av BNP i
genomsnitt över en konjunkturcykel. Som en
gradvis anpassning av detta är budgetmålen för
den offentliga sektorns finansiella sparande 0,5
procent av BNP 1999 och 2,0 procent för år 2000
och 2001.
Målen för åren 1999 till 2001 gäller vid den
tillväxt som kalkylerades i 1997 års ekonomiska
vårproposition. Om tillväxten av konjunktur-
mässiga skäl väsentligt skulle avvika från denna
skall motsvarande avvikelse tolereras. Enligt nu-
varande prognoser för 1999 och 2000 beräknas
tillväxten bli något lägre än vad som prognostise-
rades 1997. Enligt regeringens bedömning är
detta inte en väsentlig avvikelse.
Tabell 1.5 BNP-tillväxt | |||||
Procent |
1997 |
1998 |
1999 |
2000 |
Totalt |
VP 1999 |
1,8 |
2,9 |
2,2 |
2,6 |
9,7 |
VP 1997 |
2,3 |
2,5 |
2,8 |
2,7 |
10,7 |
Differens |
-0,5 |
0,4 |
-0,6 |
-0,1 |
-1,0 |
År 2001 uppnås målet med bred marginal. Ut-
över det målsatta överskottet på 2,0 procent av
BNP finns ett utrymme som kan användas till
reformer för ökad sysselsättning och rättvisa på
1,1 procent av BNP om så bedöms vara lämpligt
bl.a. ur konjunktursynvinkel. Detta utrymme har
beräkningstekniskt överförts till hushållssektorn
i här redovisade kalkyl.
Regeringen föreslår att målet för år 2002 skall
vara 2,0 procent av BNP. Även detta år görs
därför en beräkningsteknisk överföring, som
detta år motsvarar 2,0 procent av BNP, så att
målet nås. Resultatet är att den offentliga sek-
torns nettoskuld är så gott som borta 2002.
20
Utgiftstaken
Utvecklingen med kraftigt stigande budgetun-
derskott i början av 1990-talet förvärrades av den
dåliga budgetdisciplinen. För att inte åter hamna
i samma situation reformerades budgetprocessen
under 1996. Genom en stramare budgetprocess
kan regering och riksdag tydligare prioritera väl-
färden.
Ett av de viktigaste inslagen i den nya budget-
processen är att regeringen i samband med vår-
propositionen presenterar förslag till nominella
utgiftstak för tre år framåt. De statliga utgifterna
måste sedan hållas under utgiftstaken. Utgiftsta-
ket för 1997 klarades med bred marginal. Enligt
preliminära siffror klarades även taket för 1998.
Regeringen bedömer att det finns en viss risk
för att utgiftstaket skulle kunna överskridas 1999
om inga åtgärder vidtas. Regeringen föreslår
därför vissa besparingar för att klara taket. Dess-
utom har regeringen beslutat om så kallade be-
gränsningsbelopp för vissa anslag. Det innebär
att utgifterna inte får överskrida dessa belopp.
För 1999 beräknas budgeteringsmarginalen efter
dessa åtgärder till 1 miljard kronor. Om denna
marginal skulle visa sig vara otillräcklig avser re-
geringen att under innevarande år vidta ytterliga-
re åtgärder. Utgiftstaken skall hållas.
Enligt regeringens bedömning är budgete-
ringsmarginalen för år 2000 för liten för att kun-
na hantera makroekonomiska störningar om
inga åtgärder vidtages. Samtidigt finns det behov
av att göra besparingar av strukturell natur inom
t.ex. läkemedelssubventionerna för att få ner de
snabbt ökande kostnaderna. Därför föreslås vissa
besparingar även för år 2000. De sämst ställda
pensionärerna kompenseras dock.
Budgeteringsmarginalen för 2001 är betryg-
gande stor, 16 miljarder kronor samtidigt som
målet om 2,0 procents överskott uppnås med
bred marginal.
Regeringen föreslår att utgiftstaket för 2002
skall vara 810 miljarder kronor.
Den nya budgetprocessen har på ett avgörande
sätt förbättrat betingelserna för en ansvarsfull
ekonomisk politik. Det hindrar inte att det bör
göras en översyn av hur den nya processen fun-
gerar. En översyn av budgetprocessen har därför
påbörjats i såväl riksdag som regering. Dess prin-
ciper om budgetdisciplin och ordning och reda i
de offentliga finanserna skall ligga fast.
PROP. 1998/99:100
1 Tabell 1.6 Besparingar, begränsningsbelopp och finansie- 1 1 ring. Nettoeffekt på offentliga finanser 1 | ||||
Miljoner kronor |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
Regeringskansliet |
0 |
0 |
0 |
100 |
Försvarsram inkl omställningsbi- |
0 |
0 |
0 |
1 000 |
Högkostnadsskydd, läkemedel |
800 |
1 370 |
1 370 |
1 370 |
Sjukpenninggrundande inkomst |
0 |
90 |
280 |
470 |
Antagandepoäng, vilande för- |
0 |
90 |
170 |
250 |
Underhållsstöd |
0 |
210 |
210 |
210 |
Socialfonden |
0 |
400 |
1 000 |
1 000 |
Arbetsmarknadspolitiska åt- |
1 040 |
2 790 |
1 100 |
1 100 |
Vuxenstudiestöd |
60 |
0 |
0 |
0 |
Kunskapslyftet |
0 |
900 |
1 080 |
0 |
Räntebidrag |
0 |
110 |
0 |
0 |
Stöd till lokala investerings- |
120 |
740 |
550 |
0 |
Investeringsbidrag |
0 |
250 |
0 |
0 |
Bidrag för att minska elan- |
60 |
200 |
0 |
0 |
Väghållning |
500 |
500 |
0 |
0 |
Övrigt kommunikationer |
0 |
100 |
150 |
200 |
Jordbruk |
870 |
400 |
0 |
0 |
Finansiering maxtaxa |
0 |
0 |
1 700 |
1 300 |
Begränsningsbelopp |
3 730 | |||
Övrigt |
580 |
730 |
370 |
390 |
Summa besparing |
7 750 |
8 870 |
7 990 |
7 390 |
En långsiktig inkomst- och utgiftsstrategi
Budgetsaneringen innebar såväl utgiftsnedskär-
ningar som skattehöjningar. För perioden 2001
och framåt är perspektivet det spegelvända. Sve-
rige kan då tillåta sig såväl utgiftsökningar som
skattesänkningar, förutsatt att de håller sig inom
de ramar som kravet på överskott i de offentliga
finanserna, utgiftstaken, konjunkturläget och
den ekonomiska tillväxten medger. Därför be-
hövs en långsiktig inkomst- och utgiftsstrategi
som en riktlinje för den ekonomiska politiken de
kommande åren.
Utgångspunkten för en sådan strategi är att
det offentliga överskottet om två procent av
BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel skall
bestå. Regeringen gör bedömningen att med ett
sådant mål är det möjligt att under de kommande
åren öka de offentliga utgifterna samtidigt som
det kommer att finnas utrymme för skattesänk-
21
PROP. 1998/99:100
ningar. En långsiktig inkomst- och utgiftsstrategi
syftar till att finna en rimlig avvägning mellan så-
dana utgiftsökningar och skattesänkningar. Den
förenar kraven på å ena sidan starka offentliga
finanser, å andra sidan berättigade önskemål om
förbättringar av den offentliga välfärden och li-
kaledes motiverade krav på skattesänkningar.
Därmed befästs den ekonomiska politikens stad-
ga och trovärdighet vilket bidrar till en hållbar
och hög ekonomisk tillväxt för en god välfärd.
Diagram 1.1 De statliga utgiftstaken 1997-2002
Procent av BNP
1 Till följd av åiderspensionsreformen gjordes hösten 1998 en teknisk justering av u t-
giftstaken för åren 1999-2001. För att möjliggöra en jämförelse övertiden har utgift-
staken för 1997 och 1998 justerats.
Reformer
Den goda utvecklingen av de offentliga finanser-
na, den nya budgetprocessen samt de nu före-
slagna besparingarna möjliggör nya reformer in-
om prioriterade områden för de kommande åren.
Reformerna kan delas in i fem huvudsakliga om-
råden:
Arbetslösheten skall betvingas. Ett brett åt-
gärdsprogram genomförs för att göra sysselsätt-
ningsökningen uthållig.
Kunskap och kompetens. Högskoleutbildning,
forskarutbildning och grundforskning tillförs
mer resurser, en studiestödsreform genomförs
Skolan, vården och omsorgen skall förbättras.
Mer resurser tillförs barnomsorgen, skolan, vår-
den och omsorgen, maxtaxa inom barnomsorgen
införs m.m.
Rättvisan skall stärkas. Biståndet höjs, de till-
fälliga skattesänkningarna förlängs. Dessutom
höjs barnbidraget enligt tidigare förslag.
Hållbara Sverige. En rad åtgärder genomförs
för att göra Sverige mer ekologiskt uthålligt.
Tabell 1.7 Nya reformer. 1 Nettokostnad, offentliga finanser 1 | |||
Miljoner kronor |
2000 |
2001 |
2002 |
Arbetslösheten skall betvingas | |||
Stärkt platsförmedling |
700 |
0 |
0 |
Anställningsstöd |
970 |
1 120 |
1 120 |
Lönebidrag m.m. |
90 |
90 |
90 |
Kunskap och kompetens | |||
Kompetensutveckling |
400 |
1 000 |
1 000 |
Nytt studiestödsystem, pensionsrätt |
0 |
800 |
1 600 |
Kunskapslyftet |
0 |
0 |
3 170 |
Högskoleplatser |
0 |
450 |
1 350 |
Forskning och forskarutbildning |
70 |
470 |
780 |
Särskilda utbildningssatsningar |
30 |
80 |
500 |
Stiftelsehögskolor |
0 |
200 |
200 |
Övrigt |
40 |
0 |
0 |
Skolan, vården och omsorgen
Generella statsbidraget |
0 |
2 000 |
3 000 |
200-kronan till kommunsektorn |
1250 |
0 |
0 |
Maxtaxereform och allmän förskola |
0 |
1 700 |
3 400 |
Ersättning till vissa steriliserade |
90 |
20 |
0 |
Personliga ombud psykiskt funktions- |
90 |
90 |
90 |
Handikappområdet |
240 |
190 |
60 |
Rättvisan skall stärkas | |||
Bistånd |
0 |
0 |
200 |
Skattereduktion |
3 000 |
300 |
0 |
Fastighetsskatt, hyresfastigheter |
0 |
640 |
1 100 |
Pensionstillskott |
270 |
0 |
0 |
Särskilt grundavdrag, pensionärer |
110 |
0 |
0 |
Rättsväsendet |
150 |
150 |
150 |
Hållbara Sverige
Markinköp |
0 |
0 |
370 |
Marksanering |
0 |
90 |
300 |
Miljöforskning |
50 |
100 |
100 |
Biotopskydd |
0 |
80 |
100 |
Byggforskning |
50 |
50 |
50 |
Hållbara Sverige - övrigt |
40 |
30 |
70 |
Bidrag till minskad elanvändning |
0 |
210 |
210 |
Lokala investeringsprogram |
0 |
0 |
1 200 |
Övrigt |
10 |
0 |
0 |
Summa reformer |
7 660 |
9 850 |
20 200 |
22
PROP. 1998/99:100
1.3.2 Stabila priser
Stabila priser är en grundläggande förutsättning
för en framgångsrik ekonomisk politik. Hög in-
flation försämrar förutsättningarna för en uthål-
ligt hög tillväxt och därmed också för en stabilt
hög sysselsättning. En hög och ojämn inflation
har dessutom negativa fördelningseffekter. Den
övergripande uppgiften för penningpolitiken är
därför prisstabilitet.
Riksbanken bedriver penningpolitiken själv-
ständigt. Riksbanken har definierat prisstabilitet
som att ökningen av konsumentprisindex skall
begränsas till 2 procent med en tolerans på 1 pro-
centenhet uppåt och nedåt. Regeringen stöder
penningpolitikens inriktning och står bakom in-
flationsmålet.
Diagram 1.3 Hushållens inflationsförväntningar samt KPI
utfall 1994-1999 _________________
Anm: De streckade linjerna i diagrammet visar Riksbankens toleransintervall för
inflationen.
Källa: Statistiska centralbyrån
Riksdagen tog under hösten 1998 ett andra be-
slut om att göra Riksbanken mera självständig.
Därmed har grundlagen ändrats. Beslutet grun-
dade sig på den fempartiöverenskommelse som
gjorts om penning- och valutapolitiken för att
stärka trovärdigheten för prisstabiliteten. De nya
bestämmelserna innebär bl.a.:
- Riksbanken ges ett överordnat mål för sin
verksamhet som läggs fast i lag. Målet för
penningpolitiken skall vara att upprätthålla ett
fast penningvärde. Eftersom Riksbanken är
en myndighet under riksdagen bör banken
därutöver stödja den allmänna ekonomiska
politiken, bl. a. i syfte att främja en hållbar
tillväxt och en hög sysselsättning, utan att
åsidosätta prisstabilitetsmålet.
- I regeringsformen har ett förbud införts för
varje myndighet att ge instruktioner till Riks-
banken i frågor som rör penningpolitik.
Dessutom får en ledamot av riksbanksdirek-
tionen inte söka eller ta emot instruktioner
när hon eller han fullgör penningpolitiska
uppgifter.
- Riksbankschefen får en stärkt ställning ge-
nom att det i regeringsformen anges att denna
eller denne under den sexåriga mandatperio-
den får avsättas endast om hon eller han inte
längre uppfyller de krav som ställs för att
kunna utföra sina uppgifter eller om hon eller
han gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.
- Ansvaret för övergripande valutapolitiska frå-
gor har förts över från Riksbanken till rege-
ringen. Riksbanken skall besluta om tillämp-
ningen av det växelkurssystem som rege-
ringen beslutat om.
Den nya riksbankslagstiftningen som trädde i
kraft den 1 januari 1999 innebär också att Riks-
banken fått en ny direktion med sex heltidsans-
tällda ledamöter som självständigt fattar de pen-
ningpolitiska besluten. Direktionen har beslutat
att målformuleringen för Riksbanken ligger fast.
Räntan
Den låga inflationen och de sanerade offentliga
finanserna har medfört att Riksbanken kunnat
sänka sin styrränta, den s.k. reporäntan, till under
3 procent. Det är drygt en procentenhet lägre än
under början av hösten och den lägsta styrränta
Sverige haft sedan den moderna kreditmarkna-
den började ta form under 1980-talet. Sverige har
därmed en av Europas lägsta styrräntor.
De svenska räntorna ligger i ett historiskt per-
spektiv på unikt låga nivåer. Saneringen av de
offentliga finanserna och penningpolitikens in-
riktning på prisstabilitet är de viktigaste förkla-
ringarna till att de svenska 1 O-årsräntorna nu en-
dast ligger strax över euroräntorna och t.o.m.
under räntenivåerna i Förenta staterna.
23
PROP. 1998/99:100
Diagram 1.4 Svenska, tyska och amerikanska 10-årsräntor
1998-1999
Källa: Finansdepartementet
Internationella räntor med längre löptid har stigit
sedan årsskiftet, till följd av bl.a. den ihållande
tillväxten i Förenta staterna. Trots uppgången av
de amerikanska långa räntorna är de svenska
räntorna lägre än under början av hösten 1998, ca
4,4 procent jämfört med ca 4,7 procent. Diffe-
rensen mot den tyska tioåriga räntan har fallit
från strax under 1 till ca 0,4 procent. Detta beror
främst på att turbulensen på de internationella
finansiella marknaderna har lagt sig och att det
efter valet står klart att den ekonomiska politiken
är fortsatt inriktad på överskott i de offentliga
finanserna och låg inflation.
Både korta och långa räntor beräknas förbli lå-
ga. Det innebär att det finns utrymme för lättna-
der för dem som bor i hyresrätt, i takt med att
lägre räntekostnader slår igenom i hyressättning-
en, och för hushåll med villa- eller bostads-
rättslån. Månadskostnaden efter skatt för ett
normalt tvåårigt villalån på 500 000 kronor har
fallit från ca 3 500 kronor till ca 1 500 kronor se-
dan hösten 1994.
Diagram 1.5 Månadskostnad efter skatt för ett 2-årigt
bostadslån_________
Kronor
Kronan
Kronan har stärkts. Jämfört med ett konkurrens-
vägt genomsnitt av valutor har kronan stärkts
med ca 4 procent sedan årsskiftet. Detta är delvis
en spegling av en lugnare internationell miljö på
de finansiella marknaderna men också ett uttryck
för att förtroendet för svensk ekonomi är starkt.
Diagram 1.6 Valutakurs mot euron, 1998-1999
Före 1/1 1999 kurs mot D-mark omräknad till euro
Penningpolitikens inriktning på prisstabilitet och
flytande växelkurs innebär att det är naturligt
med en viss variation i kronans växelkurs. Den
internationella finansiella turbulensen under
hösten medförde att kronan försvagades och
växelkursfluktuationerna tilltog. Andra jämför-
bara valutor med rörlig växelkurs utsattes också
för stora valutakursrörelser.
EMU
Den 1 januari infördes EU:s gemensamma valu-
ta, euron. Införandet av euron utgör ett histo-
24
PROP. 1998/99:100
riskt och betydelsefullt steg i den europeiska in-
tegrationen. Valutaunionen påverkar i hög ut-
sträckning Sverige ekonomiskt och politiskt. Det
är viktigt också för Sverige att projektet blir en
framgång.
Sverige har valt att inte delta i valutaunionen
från starten. Ett eventuellt beslut om deltagande i
valutaunionen måste ha ett brett folkligt stöd.
Sverige håller dörren öppen för ett senare inträde
i valutaunionen. Ett beslut om ett svenskt delta-
gande i valutaunionen skall underställas svenska
folket för prövning i val eller i folkomröstning.
Det är angeläget att ett framtida ställningstagan-
de om deltagande i valutaunionen föregås av or-
dentlig debatt och analys.
För att öka kunskapen och stimulera en bred
debatt om ett eventuellt svenskt deltagande har
ett informations- och folkbildningsarbete på-
börjats. Syftet är att detta skall vara vittomfat-
tande och opartiskt. En särskild delegation har
nyligen tillsatts av regeringen med uppgift att
fördela 20 miljoner kronor till folkhögskolor och
folkbildningsorganisationer för utbildnings- och
informationsprojekt om EMU. Sedan tidigare
bedrivs även en av regeringen initierad informa-
tionsinsats om praktiska eurofrågor som syftar
till att informera företag och hushåll om praktis-
ka aspekter av eurons införande.
Regeringens uppfattning är att det inte är ak-
tuellt att delta i det europeiska växelkurssamar-
betet ERM2. Erfarenheterna från den nuvarande
politiken inriktad på prisstabilitet i kombination
med rörlig växelkurs är goda.
1.3.3 En lönebildning i balans
En väl fungerande lönebildning är en förutsätt-
ning för att sysselsättningen skall fortsätta att
öka i tillfredsställande takt. Konsekvenserna av
brister i lönebildningen är annorlunda nu mot
förr. När lönekostnaderna steg mer i Sverige än i
omvärlden under 1970- och 1980-talen medförde
det på kort sikt inflation och först efterhand för-
svagad konkurrenskraft och högre arbetslöshet.
Utvecklingen visar att en beredvillighet att ac-
ceptera inflation inte ger en hållbart låg arbets-
löshet. Inflationsvägen är stängd.
Även vid en väsentligt lägre arbetslöshet än
dagens måste löneökningarna hålla sig vid en låg
nivå. Regeringen tillsatte därför en utredning för
att se över regelverket kring lönebildningen. Ut-
redningen överlämnade sitt slutbetänkande i no-
vember 1998 och remissbehandlingen avslutades
i mars 1999.
Reformeringen av lönebildningen är i första
hand en fråga för arbetsmarknadens parter. Om
parterna ej förmår ta det nödvändiga ansvaret för
lönebildningen vilar ansvaret på statsmakterna.
Under hösten 1998 har parterna fört diskus-
sioner om en tänkt allians för tillväxt, vilken även
skulle innefatta spelreglerna för lönebildningen.
När dessa samtal inte ledde till någon överens-
kommelse tillsatte regeringen två samsynsmän
med uppdrag att rapportera om möjligheterna
för arbetsmarknadens parter att nå en samsyn rö-
rande bl.a. spelreglerna kring lönebildningen. De
två samsynsmännen rapporterade i mars till rege-
ringen att det finns betydande motsättningar
mellan parterna i synen på spelreglerna kring lö-
nebildningen, men att det också finns en bred
samsyn om vissa principer för lönebildningen
och om ett antal andra frågor. Mot denna bak-
grund avser regeringen att under hösten 1999
lägga förslag om regelverket för lönebildningen.
Att motverka osakliga löneskillnader på grund
av kön är en av jämställdhetspolitikens viktigaste
frågor. Därför kommer regeringen att prioritera
uppföljning och analys av de uppdrag och åtgär-
der som redan beslutats. Vid behov kommer re-
geringen att överväga ytterligare steg för att
motverka osakliga löneskillnader. Även här har
dock arbetsmarknadens parter huvudansvaret.
Regeringen kommer att inbjuda arbetsmark-
nadens parter till överläggningar i avsikt att på-
skynda det arbete som bedrivs för att motverka
lönediskriminering. Regeringen avser att i hös-
tens budgetproposition återkomma med en
handlingsplan för hur det fortsatta arbetet för att
motverka osakliga löneskillnader på grund av
kön skall bedrivas.
och arbete på väg in i 2000-talet
Sverige kan ta steget in i 2000-talet med tillför-
sikt och optimism. Sverige skall åter till full sys-
selsättning. Andelen sysselsatta av befolkningen
mellan 20 och 64 år skall öka från 74 procent
1997 till 80 procent 2004. Målet om 4 procents
öppen arbetslöshet år 2000 ligger fast. Könsupp-
delningen på arbetsmarknaden skall brytas.
Detta är ambitiösa men fullt realistiska mål.
Det mesta tyder på att Sverige står inför en lång
period med hög tillväxt. En tillväxttakt på i ge-
25
PROP. 1998/99:100
nomsnitt mellan 2,5 och 3 procent de närmaste
åren är fullt möjlig. Av central betydelse för sys-
selsättningspolitiken är därför att slå vakt om den
goda grund som nu lagts med offentliga över-
skott, låga räntor och stabila priser.
Förutsättningarna för att efterfrågan på ar-
betskraft skall fortsätta att öka är för närvarande
goda trots avmattningen i den internationella
konjunkturen. Det senaste året har över 100 000
nya jobb tillkommit. Antalet ungdomar under 25
år som har gått arbetslösa över 100 dagar har
minskat kraftigt. Hälften av de som går ut en yr-
kesinriktad arbetsmarknadsutbildning har erhållit
arbete inom sex månader, den högsta andel som
uppmätts sedan 1991. Förutsättningarna är också
goda för att efterfrågan på arbetskraft på medel-
lång sikt skall fortsätta öka. Det ökande förtro-
endet för den ekonomiska politiken, med stärkta
offentliga finanser, låga räntor och låga infla-
tionsförväntningar skapar goda betingelser för en
fortsatt ökning av sysselsättningen. En väl funge-
rande offentlig sektor och en aktiv fördelnings-
politik är också av betydelse i detta sammanhang.
Den svenska industrins internationella konkur-
renskraft är god, vilket ger bra förutsättningar
för en förnyad snabb exporttillväxt när den in-
ternationella konjunkturen vänder uppåt.
Denna goda utveckling måste vidmakthållas.
Tillgången på kvalificerad arbetskraft de kom-
mande åren måste därför säkras. Flaskhalsar
måste undvikas. De arbetslösas kompetens skall
höjas. Alla arbetslösas vilja till arbete måste tillva-
ratas.
1.4.1 Sverige - en nation i utbildning
Sverige skall vara en ledande kunskapsnation.
Därför behövs fortsatta offensiva investeringar i
kunskap. Kunskap är en central faktor för till-
växt, utveckling och modernisering. Sverige skall
konkurrera med kompetens och välutbildad ar-
betskraft. Kunskap och utbildning är nyckeln till
en hög sysselsättning och tillväxt utan att det
sker på bekostnad av ökade orättvisor och för-
djupade klyftor.
Förskolan utgör det första steget i det livs-
långa lärandet. Det är ett av skälen till att rege-
ringen avsatt medel för att stegvis införa en all-
män förskola samt maxtaxa inom barnomsorgen.
Grundskolan och gymnasieskolan skall ge alla
elever en god grund för det livslånga lärandet.
Skolans viktigaste resurs i arbetet med att nå
målen är välutbildade lärare och skolledare, som
kan leda den pedagogiska utvecklingen. Rege-
ringen avsätter ytterligare resurser för kompe-
tensutveckling. En bra skola kräver välutvecklade
system för kvalitetsutveckling, uppföljning och
utvärdering. Regeringen fortsätter att prioritera
arbetet med kvalitet och likvärdighet i skolan.
Kommunerna tillförs mer resurser för att stärka
skolan och öka måluppfyllelsen.
Den mest effektiva sysselsättningspolitiken är
den som genom att stärka arbetskraftens kom-
petens och kunskapsnivå stimulerar tillväxt och
sysselsättning samt motverkar arbetslöshet. Ar-
betsmarknadsutbildningen är en av hörnstenarna
inom arbetsmarknadspolitiken. Regering och
riksdag har under senare år betonat vikten av att
fokusera på den yrkesinriktade arbetsmarknads-
utbildningen. Bland annat har regeringen satt
upp ett ambitiöst mål för andelen i arbete efter
avslutad utbildning. Det är viktigt att arbets-
marknadsutbildningen fortsätter att utvecklas för
att i högre grad bidra till en effektiv matchning
mellan tillgång och utbud av arbetskraft. En vik-
tig del i denna politik är satsningarna på vux-
enutbildningen och Kunskapslyftet. Kunskap
om informationsteknik och dess användnings-
områden skall föras in på alla nivåer i utbild-
ningsväsendet.
Kunskapslyftet är nu inne i sitt andra verk-
samhetsår sedan starten hösten 1997. I dag stu-
derar totalt närmare 200 000 i vuxenutbildning på
gymnasial nivå. Under femårsperioden fram till
2002 kommer Kunskapslyftet att ha nått över
800 000 nya studerande. Genom Kunskapslyftet
har hundratusentals, i huvudsak tidigare arbetslö-
sa, fått möjlighet att stärka sin kompetens och
sin ställning på arbetsmarknaden.
Regeringen föreslår att Kunskapslyftet i stort
ligger kvar på samma nivå som 1999 fram till och
med första halvåret 2002, vilket innebär att den
tidigare planerade utbyggnaden inte kan komma
till stånd. Satsningen fortsätter därefter på en läg-
re nivå under andra halvåret 2002. Regeringen
avser att under 2000 återkomma till riksdagen,
efter det att underlag inhämtats av den parla-
mentariska kunskapslyftskommittén, om perio-
den efter 2002.
Utvecklingen på arbetsmarknaden och den
internationella konkurrensen kräver att fler har
en högskoleutbildning. Utbyggnaden av hög-
skolan fortsätter därför med 10 000 nya perma-
nenta platser 2001 och ytterligare 10 000 platser
2002. Studiestödet reformeras med början 2001.
Målet för forskningspolitiken är att Sverige
skall vara en framstående forskningsnation, där
26
PROP. 1998/99:100
forskningen håller hög kvalitet och där forsk-
ningsinsatserna ger utrymme för både bredd och
specialisering. Resurserna för grundforskning
ökas för att bidra till kunskapssamhällets in-
frastruktur. Staten är garant för fri grundforsk-
ning med långsiktig och obunden finansiering.
Sverige behöver också fler forskarutbildade så-
väl för högskolans eget behov som för att möta
efterfrågan av forskarutbildade inom näringslivet
och i offentlig verksamhet. En successiv satsning
på forskning sker nu avseende de nya universi-
teten, men också generellt för en utbyggd fors-
karutbildning och stöd till grundforskning.
iTabell 1.8 Nya utbildningssatsningar 1 | |||
Miljoner kronor |
2000 |
2001 |
2002 |
Särskilda utbildningssatsningar1 |
30 |
80 |
500 |
Förlängning av Kunskapslyft |
3 168 | ||
Studiestödsreform |
8002 |
1 600’ | |
Högskoleplatser |
450 |
1 350 | |
Forskning och forskarutbildning |
70 |
470 |
779 |
Stiftelsehögskolor |
200 |
200 | |
Kompetensutveckling |
400 |
1 000 |
1 000 |
Totalt |
500 |
3 000 |
8 300 |
1 Bl.a. IT-satsning, 10-punktsprogrammet
’ Inkl, pensionsrätt
1.4.2 Sverige - en nation i arbete
Arbetet med att stärka Sverige går vidare. Rege-
ringen föreslår nu en rad åtgärder för att göra
sysselsättningsökningen uthållig. Politiken in-
riktas på insatser för att arbetsmarknaden skall
fortsätta att utvecklas positivt och sysselsätt-
nings- och arbetslöshetsmålet uppnås.
Effektivare arbetsmarknad
Arbetsmarknadens funktionssätt måste förbätt-
ras. En mer effektiv arbetsmarknad är viktig för
att den nuvarande positiva ekonomiska utveck-
lingen skall fortsätta och leda till en varaktigt
högre sysselsättning och minskad arbetslöshet.
En effektiv matchning mellan arbetssökande och
lediga platser bidrar till att sysselsättningen kan
öka utan att inflationsdrivande flaskhalsar upp-
står. Regeringen föreslår därför en rad åtgärder
för att bidra till detta:
- Arbetet med att väsentligt reducera det ar-
betsmarknadspolitiska regelverket skall fort-
sätta. Arbetsmarknadspolitiken skall fokusera
på att underlätta en effektiv platsförmedling,
minska obalanser på arbetsmarknaden samt
att förhindra långa tider utan reguljärt arbete.
Regelverket skall bygga på att arbets- och
kompetenslinjen gäller, konkurrensneutrali-
teten säkerställs samt att undanträngnings-
och inlåsningseffekter motverkas.
— Regeringen föreslår effektiviseringar av de
rörlighetsstimulerande åtgärderna.
— Kvaliteten i de individuella handlingsplanerna
skall förbättras och medvetandet om dem
öka.
— En ettårig försöksverksamhet med bristyr-
kesutbildning för anställda genomförs inom
ramen för arbetsmarknadsutbildningen.
— De regionala kompetensrådens uppgifter för-
tydligas för att säkerställa att de fungerar väl i
rådande uppgång på arbetsmarknaden.
— Arbetslöshetsförsäkringen ses över vad gäller
bl.a. kraven på omställning. Syftet är att sä-
kerställa arbetslöshetsförsäkringens roll som
omställningsförsäkring och samtidigt stärka
rättstryggheten för den arbetslöse.
— En utredning tillsätts med uppgift att snarast
se över arbetsmarknadsutbildningens organi-
sation och effektivitet. Arbetsmarknadsut-
bildningen måste i högre grad bidra till en ef-
fektiv matchning mellan efterfrågan på och
utbud av arbetskraft. Avgränsningen gente-
mot den reguljära utbildningen skall tydliggö-
ras.
En av arbetsmarknadspolitikens viktigaste upp-
gifter är att förhindra långa perioder utan arbete.
Personer som har varit utan arbete under en
längre tid förlorar anknytningen till arbetsmark-
naden, med risk för att kompetensen och möj-
ligheterna att följa med i de förändringar som
sker på arbetsmarknaden försämras. Arbets-
marknadspolitikens uppgift är att stödja den en-
skilde i dessa ansträngningar. Mot denna bak-
grund är det angeläget att arbetsförmedlingarna
fortsättningsvis prioriterar långtidsarbetslösa och
långtidsinskrivna, vad gäller t.ex. deltagande i ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder, så att inte regel-
förenklingar och minskade åtgärdsvolymer leder
till ökad utförsäkring
Utsatta grupper skall prioriteras. Arbetsmark-
nadssituationen för invandrare är särskilt pro-
blematisk och sysselsättningsgraden har fallit
markant sedan början av 1990-talet. För att un-
27
PROP. 1998/99:100
derlätta för utsatta grupper att komma in på ar-
betsmarknaden föreslår regeringen ett antal åt-
gärder:
- Ett förstärkt anställningsstöd införs för ar-
betslösa med långa inskrivningstider. Stödet
ges till arbetsgivare som anställer personer,
som har varit öppet arbetslösa eller i arbets-
marknadspolitiska åtgärder under minst tre
år. Stödet ges genom en kreditering av arbets-
givarens skattekonto under två år.
- Arbetsförmedlingen får använda 700 miljoner
kronor för tillfälliga personalförstärkningar.
Av dessa skall 100 miljoner kronor användas
för att särskilt stärka invandrares ställning på
arbetsmarknaden.
- De extra personalresurser som tillförs Arbets-
marknadsverket möjliggör för arbetsförmed-
lingarna att i samarbete med kommunerna
förbättra tillgången på praktikplatser i sam-
band med utbildning i svenska för invandra-
re (SFI).
- Ett system för validering av utländsk yrkes-
kompetens prövas i pilotprojekt under hös-
ten.
- En försöksverksamhet initieras med inrikt-
ning på att pröva nya vägar, metoder och ak-
törer för att finna effektiva former för att
förmedla arbeten till arbetslösa invandrare.
- Ytterligare resurser satsas för att fler arbets-
handikappade skall erhålla en lönebidragsan-
ställning.
En offensiv konkurrenspolitik
För att åstadkomma en uthållig sysselsättnings-
tillväxt krävs även effektiva marknader. Väl fun-
gerande marknader leder till att produktivitets-
tillväxten blir tillräckligt god för att säkerställa en
hög standardutveckling och ett internationellt
konkurrenskraftigt näringsliv. Effektivare mark-
nader gynnar också konsumenterna i form av
lägre priser, bättre kvalitet och större urval av va-
ror och tjänster. Regeringen föreslår därför åt-
gärder för att bidra till mer effektiva marknader:
- En väl fungerande konkurrens inom bygg-
sektorn minskar på sikt boendekostnaderna
för alla. Byggkostnadsdelegationen skall pre-
sentera förslag för att motverka att byggsek-
torn bidrar till att inflationstendenser upp-
kommer.
- Kvarvarande hinder för konkurrens i gräns-
landet mellan offentlig och privat verksamhet
skall undanröjas. Statskontoret ges i uppdrag
att snarast se över hur de statliga myndighe-
terna agerar på konkurrensutsatta marknader.
Diskussioner förs med kommunsektorn om
en långsiktig strategi för att offentlig verk-
samhet inte skall hämma tillväxtförutsätt-
ningarna.
— En väl fungerande konkurrens ger ett effekti-
vare näringsliv och ger konsumenten en star-
kare ställning. Flera branscher kännetecknas
idag av bristande konkurrens och att konsu-
menten därmed har en svag ställning. Rege-
ringen avser att återkomma med förslag som
ger ökad konkurrens och stärker konsumen-
tens ställning.
- Sveriges deltagande i den inre marknaden ger
konsumenterna ett bredare utbud och lägre
priser. Regeringen arbetar för att ytterligare
stärka konsumentintresset i handelspolitiken
bl.a. genom ökad importkonkurrens. Ett ex-
empel på detta är frågan om utvidgad paral-
lellimport.
Effektivare system för utbildning och
kompetensutveckling
Tillgången på de kategorier arbetskraft för vilka
efterfrågan stiger måste vara så god att risken för
en snabb löneglidning motverkas. Inflationsdri-
vande flaskhalsar måste undvikas. Detta ställer
krav på en hög effektivitet och anpassningsför-
måga även inom det reguljära utbildningssyste-
met. Utöver den stora satsningen på utbildning-
en, som redovisats tidigare, måste även de som
redan har arbete öka sin kompetens. Vikten av en
väl fungerande kompetensförsörjning betonas
även i den s.k. Industrigruppens förslag.
— En stimulans av kompetensutveckling i ar-
betslivet genomförs åren 2000 till 2002 med
utgångspunkt från det förslag som arbets-
gruppen för kompetensutveckling i arbetsli-
vet lämnade hösten 1998. Finansieringen av-
ses ske inom ramen för nya mål 3 inom EG:s
socialfond. Hälften av satsningen bör utgöras
av medel från EU och hälften av statlig med-
finansiering. Stimulansen förutsätter finansie-
ring från arbetsgivarna inom ramen för en
trepartssamverkan.
28
PROP. 1998/99:100
Strategi för företagsutveckling
Sysselsättning och tillväxt förutsätter fler nya
och växande företag. Efterfrågan på arbetskraft
och den samlade tillväxten i den svenska ekono-
min påverkas av de allmänna villkor, som finns
för etablering av nya företag och för de redan
etablerade företagens tillväxt. Olika former av
etablerings- och tillväxthinder måste minskas.
Myndighetsstrukturen och stödsystemen skall
ses över. Näringspolitiken skall inriktas på att
vidmakthålla goda förutsättningar för tillväxt och
företagande i alla delar av landet. Den lägre rän-
tan har givit bättre förutsättningar för investe-
ringar i företagen. Jämställdhetsperspektivet skall
vara centralt.
Småföretagsdelegationen har presenterat ett
betydande antal förslag som syftar till att under-
lätta företagande. Den interdepartementala ar-
betsgrupp som regeringen tillsatt för att utvärde-
ra dessa redovisade sin slutliga rapport för
regeringen den 31 mars i år. Gruppen har succes-
sivt lämnat underlag som har lett till att en bety-
dande del av förslagen redan är genomförda, be-
slutade eller är under beredning. En ytterligare
genomgång av läget beträffande småföretagarde-
legationens förslag kommer att redovisas i sam-
band med budgetpropositionen. Den översyn av
vissa fåmansbolagsregler och bestämmelser om
generationsskiften i företag som aviseras i denna
proposition har stor betydelse för små företags
möjligheter att växa. Regeringen föreslår därför
att:
- Informationen kring nyföretagande utökas.
- Stödet till kooperativ utveckling utökas.
- Regleringen av värdepappersfonder på natio-
nell nivå ses över.
- En samlad översyn görs av de statliga insat-
serna på riskkapitalområdet. Syftet är att för-
bättra samordningen och höja effektiviteten.
- Regeringen undersöker möjligheterna att in-
föra en patentintrångsförsäkring.
Samarbete mellan högskolan och näringslivet
måste utökas. Landets små och medelstora före-
tag har i en ökande utsträckning behov av den
kunskapsproduktion som sker vid universitet,
högskolor och forskningsinstitut. Samhällets in-
vesteringar i kunskapsproduktion skall komma
även de mindre företagen till del. Det finns en
betydande regional utvecklingspotential i ett
ökat och förbättrat samarbete på lokal nivå mel-
lan högskola och näringsliv.
— För att säkerställa och utveckla tillgången på
kunskap och kompetens vidareutvecklas pro-
gram för teknik och kunskapsöverföring från
bl.a. högskolorna till små och medelstora fö-
retag. Syftet är att kunskapsproducenter inom
en region skall bli tillgängliga för små och
medelstora företag
— De gymnasiala yrkesutbildningarnas kvalitet
behöver öka. Ett utökat samarbete mellan
skola och arbetsliv behövs för att finna nya
och flexibla former för lärande i arbetslivet.
Därmed kan kvaliteten i gymnasieskolan för-
bättras och den nya lärlingsutbildningen ut-
vecklas.
— Regeringen anser att arbetet med att öka in-
tresset för naturvetenskapliga studier är vik-
tig. I Göteborg skall, i samarbete med kom-
munerna och näringslivet i regionen, ett
naturvetenskapligt centrum byggas. Rege-
ringen bidrar till finansieringen av detta cent-
rum med 50 miljoner kronor under perioden
1999-2000.
1.4.3 Sverige - en nation på väg in i
2000-talet
I 1998 års ekonomiska vårproposition presente-
rade regeringen ett antal förslag inom områden
som är av stor vikt för den svenska tillväxten och
sysselsättningen. Utöver utbildning och företa-
gande är dessa: Hållbara Sverige, delaktighet i
informationssamhället, europeiskt samarbete och
ett Sverige för alla.
Hållbara Sverige
Regeringens övergripande mål för miljöpolitiken
är att till nästa generation kunna lämna över ett
samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är
lösta. Sverige skall vara ett föregångsland i om-
ställningen till hållbar utveckling. Det interna-
tionella samarbetet inom bl.a. EU är centralt.
Arbetet med att skydda miljön, stimulera lokala
initiativ och främja kretsloppstänkandet skall
fortsätta. Åtgärder för ekologisk hållbarhet skall
stimulera teknisk utveckling och nyföretagande
och därmed också samtidigt stärka ekonomi och
sysselsättning
29
PROP. 1998/99:100
Regeringen har under de senaste åren utveck-
lat en bred plattform för ekologiskt hållbar ut-
veckling. Miljöbalken är i kraft sedan årsskiftet.
En mycket bred utbildningsinsats genomförs nu
i hela samhället och totalt kommer flera tusen
personer att delta under 1999. Riksdagen kom-
mer under våren 1999 att ta ställning till rege-
ringens förslag om de miljömål som skall styra
tillämpningen av miljöbalken. Anslagen för mil-
jöpolitiken har ökat. Kommunerna är brett en-
gagerade genom bland annat det lokala investe-
ringsprogrammet. Energiöverenskommelsen
innebar ett stort investeringsprogram för att
ställa om energisektorn. Ytterligare åtgärder gäl-
ler forskning, teknikutveckling och miljöanpas-
sad upphandling, främjandet av export av svensk
miljöteknik, osv. Alla samhällssektorer är berör-
da.
Arbetet med att ställa om Sverige till ett före-
gångsland för den ekologiska hållbarheten skall
fortgå och följas upp årligen genom skrivelser
som presenteras samtidigt med budgetproposi-
tionen.
Regeringen föreslår nu ytterligare åtgärder för
att bygga om Sverige i hållbar riktning:
- Det lokala investeringsprogrammen förlängs i
tiden till att omfatta 2002.
- Miljöforskningen och byggforskningen till-
förs ytterligare resurser.
- Anslagen för marksanering, kalkningsverk-
samhet och biotopskydd förstärks.
- Anslagen för markinköp, miljöövervakning
samt miljötillsynen vid länsstyrelserna för-
längs t.o.m. 2002 på 2001 års nivå.
En fortsatt miljörelatering av skattesystemet ge-
nom skatteväxling är en viktig uppgift i de fort-
satta skatteöverläggningarna.
Omställningen till ett ekologiskt hållbart sam-
hälle skapar en sysselsättningspotential. Denna
skall tas till vara. Framsynta krav på att skydda
naturen och människors hälsa och att gradvis öka
resurseffektiviteten skapar tryck på teknisk ut-
veckling och ger därmed möjligheter för ny fö-
retagsamhet. Det bidrar därmed till det omvand-
lingstryck som driver på den ekonomiska
utvecklingen. Därmed kan ytterligare resurser
avsättas för en hållbar utveckling.
Den ekonomiska politiken måste därför kom-
bineras med en effektiv miljöpolitik baserad på
såväl en skarp och tydlig lagstiftning som på
ekonomiska styrmedel och andra stimulanser.
Regeringen föreslår därför att:
- De lokala investeringsprogrammen skall även
innefatta investeringar som förbättrar inom-
husmiljön. Kraven utvecklas vad gäller eko-
nomiska kalkyler, sysselsättnings- och miljö-
effekter m.m. i respektive projekt. Stödet bör
även kunna användas för att främja en miljö-
inriktad näringslivsutveckling inom ramen för
programmen.
- Möjligheterna att ställa krav på miljöcertifie-
ring vid företagsstöd och olika former av re-
gionala stöd kommer att prövas av regering-
en.
- Miljödelegationen tilldelas medel för att kun-
na fortsätta sin verksamhet år 2000.
- Regeringen har avsatt medel för att främja ex-
port av miljörelaterade varor och tjänster.
Denna satsning kommer att fortsätta.
I budgetpropositionen för 1999 utfäste sig rege-
ringen att i 1999 års ekonomiska vårproposition
presentera gröna nyckeltal. I tabell 1.9 redovisas
sju nyckeltal, vilka kan ses som ett första steg
mot att spegla andra samhälleliga dimensioner
vid sidan av den ekonomiska dimensionen.
Nyckeltalen speglar de svenska bidragen till an-
gelägna miljöproblem.
Samtidigt har Miljövårdsberedningen haft i
uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till
indikatorer för en ekologiskt hållbar utveckling.
Miljövårdsberedningens förslag, som totalt om-
fattar 17 gröna nyckeltal, är för närvarande före-
mål för beredning inom Regeringskansliet med
sikte på att ett antal gröna nyckeltal årligen skall
kunna redovisas till riksdagen.
Koldioxidutsläppen minskade under 1980-
talet till följd av en övergång till el för uppvärm-
ning, en ökad användning av biobränsle samt
energieffektivisering. De svenska utsläppen av
koldioxid per invånare är låga i én internationell
jämförelse. Under 1990-talet ökade utsläppen av
koldioxid åter något, bl. a. genom en ökad an-
vändning av fossila bränslen inom el- och vär-
meproduktion samt ökade transporter. Koldi-
oxidutsläppen är känsliga för variationer i
temperatur och nederbörd.
Sedan 1980 har de svenska utsläppen av sva-
veldioxid minskat med 80 procent. Utsläpp av
kväveoxider i Sverige har minskat med ungefär
20 procent sedan 1980. Minskningarna beror
främst på bättre reningsteknik, ökad energihus-
30
PROP. 1998/99:100
hållning, minskat svavelinnehåll i olja samt över-
gång från olja till icke-fossilbaserad el.
Sedan 1970-talet har det skett en ökad energi-
effektivisering uttryck i termer av energianvänd-
ning relaterad till BNP. Denna trend har hållit i
sig, men vissa år under 1990-talet har en viss till-
bakagång ägt rum.
Belastningen på haven av fosfor minskade i
slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet,
men har sedan ökat igen. Belastningen på haven
av kväve minskade i slutet av 1980-talet, men har
sedan dess ökat.
Bensenhalten i luften har minskat under 1990-
talet. Det beror främst på minskad bensenhalt i
bensin och katalytisk avgasrening i bensindrivna
bilar.
I bilaga 5 redovisas Miljövårdsberedningens
förslag, remissinstansernas synpunkter och rege-
ringens bedömning av framtida utvecklingsmöj-
ligheter. De gröna nyckeltal som presenteras
nedan sammanfaller i stora drag med flera av de
förslag som miljövårdsberedningen har presente-
rat.
[Tabell 1.9 Gröna nyckeltal 1 | |||
Utsläpp till luft (tusental ton) 1980 1985 |
1990 |
1995 |
1996/97 |
Klimatpåverkan | |||
Koldioxid1 82 437 67 587 |
59 651 |
63 475 |
62 037" |
Försurning Svaveldioxid 508 266 |
136 |
94 |
100* |
Kväveoxider 448 426 |
388 |
355 |
356' |
Energianvändning relaterad till BNP2 |
(Wh/kr) | ||
1980 1985 |
1990 |
1995 |
1996 |
Energi- |
303 |
313 |
320 |
Belastning på haven (tusental ton) | |||
1987 |
1990 |
1992 |
1995 |
Övergödning | |||
Fosfor 5,8 |
4.6 |
4,2 |
4,8 |
Kväve 148,2 |
122,9 |
132,5 |
134,5 |
Påverkan på luftkvalitet (pg/m3) | |||
1992/93 1993/94 |
1994/95 |
1995/96 |
1996/97 |
Bensen1 4,3-10,4 3,2-7,4 |
2,4-6,2 |
2,1-6,4 |
1,9-5,1 |
1 Inkluderar bunkring för internationell flyg- och sjöfart (skiljer sig därför något i fö r- 2 BNP baseras på 1991 års priser. 3 Bensenhalt i luften, vinterhalvårsmedelvärde i olika tätorter (11,18,25,28 resp. 33 |
orter).
a 1997
b 1996
Källa: Institutionen för vatten- och luftvårdsforskning, Naturvårdsverket, NUTEK och
Statistiska centralbyrån
Sammanfattningsvis har utsläppen till luft i form
av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider upp-
visat en sjunkande trend från 1980-talets nivå.
Koldioxidutsläppen har dock ökat något under
1990-talet. Belastningen på haven i form av fos-
for och kväve har haft en uppåtgående trend un-
der de senaste åren. Bensenhalten i luft har visat
en sjunkande trend under 1990-talet.
Delaktighet i informationssamhället
Sverige är i dag ett av världens datortätaste län-
der. I år kommer mer än hälften av alla svenskar
att ha tillgång till en dator hemma, de flesta an-
slutna till Internet. Förutsättningarna är därmed
goda för att Sverige skall tillhöra de ledande län-
derna när det gäller utnyttjandet av den tillväxt-
potential som ligger i informationssamhället.
En förutsättning för att Sverige skall kunna
utnyttja de möjligheter som IT erbjuder är att
IT-infrastrukturen är väl utbyggd. Infrastruktu-
ren måste säkerställa effektiv konkurrens för ett
brett utbud av tjänster och låga priser i hela lan-
det. Regeringen har tillsatt en särskild utredare,
som i juni kommer att lämna förslag om Sveriges
framtida IT-infrastruktur.
Tydliga spelregler och en hög säkerhet i den
elektroniska kommunikationen är avgörande för
att utvecklingen skall fortsätta och tillväxtmöj-
ligheterna utnyttjas. Ett intensivt arbete med att
skapa goda förutsättningar för säker elektronisk
kommunikation pågår både i Sverige och inter-
nationellt. EU har en central roll i detta.
Den nationella satsningen på IT i skolan om-
fattar 1,5 miljarder kronor under tre år, 1999—
2001. Satsningen består bl.a. av att ge ca 60 000
lärare kompetensutveckling inom IT samt till-
gång till datorer, statsbidrag för att förbättra till-
gängligheten till Internet i skolan samt e-post-
adresser till alla lärare och elever. Användningen
av IT domineras i dag av män. Det är angeläget
att IT-politiken leder till att kvinnors användning
av IT ökar.
Många IT-frågor är globala och där har EU en
central roll. Som en möjlig EU-myndighet i Sve-
rige vill regeringen verka för att ett Europeiskt
ICT-institut (Information and Communications
Technologies) skall etableras i vårt land.
Den inhemska IT-branschen bör ges förut-
sättningar att snabbt växa i bredd och volym och
därigenom skapa nödvändiga tillväxtförutsätt-
ningar för hela det svenska näringslivet. Rege-
ringens uppgift är att se till att vi allmänt sett har
ett gynnsamt näringslivsklimat, inte minst för
den snabbt växande IT- branschen. Regeringen
31
PROP. 1998/99:100
avser att återkomma med förslag för att befästa
Sveriges ställning som en i världen ledande IT-
nation.
I det korta perspektivet är 2000-frågan den
viktigaste förtroendefrågan inom IT-området.
Regeringen tillför därför 2000-delegationen yt-
terligare 10 miljoner kronor, bl.a. för granskning
av viktiga infrastrukturområden och informa-
tionssatsningar.
Europeiskt samarbete
Kampen mot arbetslöshet utgör även i fortsätt-
ningen ett viktigt inslag i en aktiv svensk Euro-
papolitik. De politiska förutsättningarna för ett
stärkt samarbete är goda. Regeringen avser att
arbeta för att riktlinjerna för sysselsättningspoli-
tiken och dess övervakning ges samma vikt som
motsvarande instrument på det ekonomiska om-
rådet.
Arbetet med att effektivisera produkt- och
kapitalmarknaderna förstärks genom ökat sam-
arbete om ekonomiska reformer på EU-nivå.
Samarbetet syftar till att förbättra marknadernas
funktionssätt och stärka den inre marknaden.
Det är viktigt att fördelarna av den inre markna-
den kommer EU:s konsumenter till del på ett
tydligt sätt genom lägre priser, ökat urval och
bättre kvalitet på produkter och tjänster. De
svenska miljö- och konsumentintressena skall
tillvaratas.
De förhållanden som ledde till EU-kom-
missionens avgång har tydligt visat på behovet av
effektivisering och interna reformer i kommis-
sionens arbete och en förbättrad kontroll av me-
delsanvändningen. Detta kommer att bli viktiga
uppgifter för den nytillträdande kommissionen.
Vid Europeiska rådets möte i Berlin nåddes
enighet om den s.k. Agenda 2000. Medlemslän-
derna enades om ett finansiellt perspektiv för pe-
rioden 2000 till 2006 som låg på väsentligt lägre
nivå än vad EU-kommissionen hade föreslagit.
Utöver detta beslutades också bl.a. om vissa åt-
gärder för att göra en rättvisare fördelning av
nettobördan av EU:s budget. Sveriges avgift till
EU reducerades. Beträffande jordbrukspolitiken
beslutades om vissa reformer
Östersjöregionen har möjligheter att bli en av
världens snabbast växande regioner. Den svenska
Östersjöpolitiken syftar till att knyta samman
Östersjöregionen och bidra till att den stora ut-
vecklingspotentialen kan förverkligas. Östersjö-
politiken är ett verktyg för att uppnå regeringens
sysselsättningsmål. Sverige har ett starkt intresse
av att understödja en miljömässigt hållbar ut-
veckling i regionen och att främja de nya demo-
kratiernas politiska, ekonomiska och sociala ut-
veckling.
För att utveckla Östersjöregionens betydelse
för tillväxt och sysselsättning i Sverige har tidiga-
re en miljard kronor avsatts i den så kallade Ös-
tersjömiljarden. Medlen har använts inom områ-
dena miljö, energi, infrastruktur, kunskapsöver-
föring och svensk exportindustri. Verksamheten
följs upp med ytterligare en Östersjömiljard för
den kommande femårsperioden. Östersjömiljard
två finansierar bland annat satsningen Marknads-
plats Östersjön, som genomförs under ledning
av Exportrådet, och syftar till att ge små- och
medelstora företag vägledning i samband med
exportsatsningar i Östersjöregionen.
Den fasta förbindelsen över Öresund öppnar
nya perspektiv för rörlighet, integration, ekono-
misk aktivitet och tillväxt över nationsgränsen.
Öresundsregionens läge i förhållande till tillväxt-
marknaderna i Östeuropa och Centraleuropa ger
den en nyckelroll för den ekonomiska utveck-
lingen i hela Östersjöområdet. Integrations- och
tillväxtfrämjande åtgärder i Öresundsregionen är
en politisk angelägenhet för en rad politikområ-
den.
Ett Sverige för alla
På några decennier har Sverige genom invandring
blivit ett land präglat av kulturell och etnisk
mångfald. Närmare en miljon av Sveriges invåna-
re är födda utomlands. Att ta tillvara denna för-
del kommer att kräva både förändrade attityder
och politiska insatser. Detta blir en av det kom-
mande seklets stora utmaningar.
Integrationspolitiken skall värna grundläggan-
de demokratiska värden. Den skall verka för
kvinnors och mäns lika rättigheter och möjlig-
heter oavsett etnisk och kulturell bakgrund.
För att minska segregationen och uppnå de
integrationspolitiska målen och ett Sverige för
alla har området tillförts betydande ekonomiska
resurser. Av central betydelse är åtgärder för att
ge goda kunskaper i det svenska språket från ti-
dig ålder, skapa goda villkor på arbetsmarknaden
och att få till stånd en varaktig förbättring av si-
tuationen i utsatta bostadsområden med stor an-
del invånare med invandrarbakgrund.
Enligt storstadspropositionen skall lokala ut-
vecklingsavtal skrivas med Göteborg, Malmö,
32
PROP. 1998/99:100
Stockholm och vissa andra kommuner i stock-
holmsregionen. Åtgärderna i avtalen skall ta sikte
på de utsatta bostadsområdena. Storstadsdelega-
tionen, som lämnar förslag om sådana avtal till
regeringen inrättades i januari i år. Medel som
delegationen har till förfogande uppgår under pe-
rioden 1999-2002 till närmare 2 000 miljoner
kronor. De skall användas inom ramen för de lo-
kala utvecklingsavtalen, bl.a. till språkförskolor,
språkutveckling i skolan och arbetsmarknadsåt-
gärder.
Regeringen har även lagt fram en proposition
om en ny lag mot etnisk diskriminering som
riksdagen beslutat om. Den gäller från och med 1
januari 1999 och diskrimineringsombudsmannen
(DO) har förstärkts med 3 miljoner kronor.
En utredare ser över vilka särskilda svårigheter
invandrare kan möta i samband med att de startar
och utvecklar egna företag, särskilt vad gäller ka-
pitalanskaffning. Ett betänkande kommer att va-
ra klart i april 1999.
1.4.4 Hela Sverige skall växa
Hela Sverige skall växa. För att stödja en sådan
utveckling krävs insatser över samtliga områden.
Ett exempel härpå är den utökade satsningen på
distansutbildning och decentraliserad högskole-
utbildning år 2000. Ett annat är den fortsatta
kraftsamlingen för att utveckla Sverige som IT-
nation. Ett väl underhållet väg- och järnvägsnät
med hög trafiksäkerhet är nödvändigt för att
skapa goda förutsättningar för näringsliv och bo-
ende i hela Sverige. Regeringen genomför därför
flera satsningar på infrastruktur. Den största är
utbyggnaden av Botniabanan som är en investe-
ring på närmare 8 miljarder kronor. Botniabanan
innebär att Norrland får en modern och effektiv
järnväg som delvis skall ersätta den nuvarande
stambanan genom övre Norrland.
Samtidigt står regional- och näringspolitiken
inför stora utmaningar. Folkmängden har på se-
nare år minskat inte bara i glesbygd samt små och
medelstora kommuner utan även i många stora
industriorter. Samtidigt expanderar storstadsom-
rådena. Den svenska regionalpolitiken har fram-
gångsrikt medverkat till att bevara den tradition
av solidaritet och sammanhållning som hittills
präglat det svenska samhället. Det är viktigt att
denna tradition inte bryts. Av den fördelnings-
politiska redogörelsen (bilaga 3) framgår att den
regionala inkomstspridningen inte ökat under
1990-talet trots arbetslöshet och budgetsanering.
Ett intensivt arbete pågår runt om i landet
med att ta fram regionala tillväxtavtal. Syftet är
att utnyttja befintliga statliga och andra resurser
mer effektivt för tillväxt och nya jobb. Näringsli-
vets medverkan är väsentlig. Regeringens ambi-
tion är att tillväxtavtalen skall ligga till grund för
en sammanhållen och reformerad regional nä-
ringspolitik. Regeringen kommer att följa arbetet
med de regionala tillväxtavtalen liksom utveck-
lingen inom ET-infrastrukturområdet i hela lan-
det.
I samband med stats- och regeringschefernas
möte i Berlin i mars 1999 slogs fast att det stöd
som glesbygderna i norra Sverige får från EU:s
strukturfonder skall fortsätta, och att de skall
integreras i det stöd som i fortsättningen skall
ges till de mest utsatta områdena i EU-länderna.
Stödet utsträcks också till de norrländska kust-
områdena. Även stödet till övriga områden i Sve-
rige kommer att fortsätta.
För att åstadkomma goda förutsättningar för
tillväxt och utveckling i alla delar av landet krävs
också likvärdiga betingelser för kommuner och
landsting att erbjuda sina invånare en bra vård,
omsorg och utbildning.
Kommuner och landsting skall ha likvärdiga
förutsättningar att bedriva de verksamheter som
utgör välfärdens kärna. De skall också kunna
hålla en i princip likvärdig standard för medbor-
garna oavsett var dessa bor i landet. Därför finns
ett kommunalt utjämningssystem. Regeringen
föreslår vissa förändringar i det kommunala ut-
jämningssystemet i syfte att skapa ett mer rätt-
vist system. Genom utjämningssystemet ges alla
kommuner och landsting möjlighet att ge den
kommunala självstyrelsen ett reellt innehåll.
Lagen (1996:1061) om minskning i särskilda
fall av det generella statsbidraget till kommuner
och landsting för åren 1997-1999 upphör att
gälla vid utgången av år 1999. Mot bakgrund av
de ökade resurser som nu tillförs sektorn förut-
sätter regeringen att kommuner och landsting är
mycket restriktiva med att höja sin kommunal-
skatt de kommande åren.
Det nyligen fattade försvarsbeslutet kommer
att innebära påfrestningar på ett antal orter i Sve-
rige. Inom regeringskansliet har en särskild ar-
betsgrupp tillsatts med uppgift att förbereda
eventuella åtgärder för att dämpa effekterna av
denna omställning.
2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 100
33
PROP. 1998/99:100
1.5 Sverige - en nation i trygghetoch rättvisa
Sverige kan ta steget in i 2000-talet med tillför-
sikt och optimism. Rättvisan och jämlikheten
skall öka samtidigt som effektiviteten och driv-
krafterna i samhällsekonomin stärks.
Sverige är och skall fortsatta att vara ett före-
gångsland när det gäller rättvisa och jämlika livs-
villkor. Sverige är ett av de få länderna i världen
som uppfyller FN:s biståndsmål om 0,7 procent.
Regeringen föreslår nu att biståndet för 2002
höjs till 0,74 procent av BNI.
1.5.1 Den generella välfärden
Trygghet, rättvisa, solidaritet och effektivitet är
den generella välfärdens kännetecken. Den gene-
rella välfärdspolitiken utjämnar ekonomiska re-
surser och levnadsförhållanden.
Den generella välfärdspolitiken har två viktiga
syften - att öka rättvisan och att bana väg för ut-
veckling. En generell välfärd ger trygga och fria
människor som kan möta framtidens utmaning-
ar. Arbetstiden är för många en viktig aspekt av
välfärden. Frågan bereds för närvarande inom re-
geringskansliet.
Barnbidraget är en viktig del av den generella
välfärden. Det tillkommer alla barn. Barnen och
ungdomarna hör till de grupper som träffats hår-
dast av den ekonomiska krisen och arbetslöshe-
ten. Därför höjs barnbidraget och studiebidraget
i två etapper år 2000 och 2001 med 100 kronor i
månaden vartdera året.
Pensionssystemet är en del av den generella
välfärden. Fempartiuppgörelsen om pensionerna
ligger fast. Regeringens arbete är inriktat på att så
snart som möjligt lösa de kvarstående frågorna.
De inkomstprövade barnomsorgsavgifterna
minskar mäns och kvinnors möjligheter att på-
verka den egna ekonomin. Den som väljer att
öka sin egen arbetsinsats finner ofta att barnom-
sorgsavgiften höjs. Regeringen avser därför före-
slå att en maxtaxereform och allmän förskola
införs stegvis från 2001. Den allmänna förskolan
skall vara en del av den generella välfärden. Ett
reformutrymme om 1,7 miljarder kronor 2001
och 3,4 miljarder kronor 2002 avsätts för dessa
ändamål. Därmed kan fler gå från bidrag till ar-
bete.
1.5.2 Från bidrag till arbete
Alltför många människor utestängs idag från den
sociala gemenskap, det inflytande och den känsla
av att vara behövd som ett arbete medför. Om
marginaliseringen på arbetsmarknaden fortsätter
att öka kan det få allvarliga långsiktiga sociala
följder. De marginaliserades kunskaper och erfa-
renheter tillvaratas inte. Inkomstskillnaderna
ökar. Klyftorna växer.
År 1978 försörjde fem förvärvsarbetande en
person i förvärvsaktiv ålder med sociala ersätt-
ningar, i dag är det mindre än tre. Mer än var ti-
onde person mellan 16 och 64 år försörjs i dag
permanent med sociala transfereringar.
Ett stort hot mot integration och social rättvi-
sa är de höga marginaleffekter som finns i skatte-
och transfereringssystemen. Marginaleffekterna
drabbar särskilt hårt utsatta grupper i samhället.
De gör att människor inte nämnvärt kan påverka
sina ekonomiska förhållanden genom att arbeta
mer och öka sina inkomster. Att ta kortvariga
arbeten, att börja arbeta efter arbetslöshet och att
gå från deltid till heltid lönar sig ibland inte alls.
Den viktigaste vägen att motverka risken för
ökad marginalisering är åtgärder som höjer kom-
petensen och sysselsättningen. De förslag som
regeringen nu lägger fram riktas i hög grad till
dem som under en längre tid varit utan arbete.
Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken för
att öka kvaliteten gynnar särskilt utsatta grupper.
De fortsatt omfattande satsningarna på utbild-
ning och ett reformerat studiemedelssystem bi-
drar till att minska den sociala snedrekryteringen.
Skattereduktionen vid anställning av arbetslösa
med långa inskrivningstider ökar möjligheten för
utsatta grupper att få in en fot på arbetsmarkna-
den.
Regeringen avser att bedriva ett långsiktigt ar-
bete för att ta bort fattigdomsfällor och minska
marginaleffekter. Arbete har ett egenvärde och
ger självkänsla. Systemen bör utformas så att ut-
bildning och arbete lönar sig bättre. Införandet
av maxtaxa är en viktig del i denna politik.
Förslagen i vårpropositionen har sammantaget
en gynnsam fördelningsprofil. Skattereduktionen
för låginkomsttagare, höjda pensionstillskott till
pensionärer, förbättrade studiestöd, sänkta hyror
genom lägre fastighetsskatt för hyresbostäder,
frysta taxeringsvärden för småhus ytterligare ett
år samt de nya regler för underhållsstöd som ti-
digare föreslagits gynnar sammantaget framför
allt hushåll med låg ekonomisk standard
(diagram 1.7).
34
PROP. 1998/99:100
Diagram 1.7 Förändring disponibel inkomst, justerad för
försörjningsbörda, till följd av förslagen i propositionen
Procent
Den femtedel av hushållen som har lägst eko-
nomisk standard (decilgrupp 1 och 2) får en ök-
ning av den disponibla inkomsten med drygt 2,5
procent medan den femtedel av befolkningen
som har högst standard (decilgrupp 9 och 10) får
en ökning med mindre än 0,5 procent. Det höjda
högkostnadsskyddet för läkemedel har ej kunnat
beaktas.
De sammanlagda effekterna är något mer
gynnsamma för kvinnor än för män (diagram
1.8)
Förslaget om maxtaxa inom barnomsorgen
har inte inkluderats. Regeringen avser redovisa
den fördelningspolitiska effekten då det slutgilti-
ga förslaget presenteras.
En rad initiativ har tagits för att bredda och
fördjupa analyserna av fördelningen av den eko-
nomiska välfärden. Regeringen har uppdragit till
Statistiska centralbyrån att undersöka förmögen-
hetsfördelningen och den offentliga konsumtio-
nens fördelningseffekter.
Diagram 1.8 Förändring av disponibel inkomst genom för-
slag i propositionen, kvinnor och män
Procent
Som uppföljning av de förslag som den s.k.
Kvinnomaktutredningen (Utredningen om för-
delningen av ekonomisk makt och ekonomiska
resurser mellan kvinnor och män, har regeringen
bl.a. avsatt medel för att den kunskap som utred-
ningen tagit fram skall spridas genom regionala
konferenser. Vissa av utredningens förslag är fö-
remål för ytterligare översyn, t.ex. frågor som rör
jämställdhetslagen och s.k. frivillig jämställd-
hetsmärkning av produkter och tjänster. Det s.k.
Välfärdsbokslutet över 1990-talet har till uppgift
att beskriva välfärdsutvecklingen för kvinnor och
män under 1990-talet. Behovet av en sådan över-
syn var en av de bärande tankarna i Kvinnomak-
tutredningen.
Politiken för rättvisa och välfärd omfattar hela
landet. Den fördelningspolitiska redogörelsen i
bilaga 3 visar att utjämningen av ekonomisk
standard mellan regioner är mycket effektiv. Den
ekonomiska välfärden i form av konsumtion av
välfärdstjänster är också mycket jämnt fördelad
över landet. Trots ekonomisk kris, hög arbets-
löshet, budgetsanering och befolkningsomflytt-
ning under 1990-talet finns det inga tendenser till
en ökad spridning i ekonomisk standard mellan
personer som bor i olika delar av landet.
1.5.3 Skolan, vården och omsorgen -
välfärdens kärna
Sverige skall ta steget in i 2000-talet med tillför-
sikt och optimism. Skolan, vården och omsorg
skall utvecklas utan att de offentliga finanserna
undermineras.
En grundprincip i regeringens politik är att
verksamheter skall prioriteras framför transfere-
ringar. Denna princip har varit vägledande sedan
1994. Därför undantogs statsbidraget till kom-
muner och landsting från besparingar i budgetsa-
neringen. Den ekonomiska krisen drabbade lik-
väl den kommunala verksamheten. Därför har
skolan, vården och omsorgen tillförts resurser i
takt med att Sveriges låneberoende minskat.
År 1997 höjdes statsbidragsnivån för kommu-
ner och landsting 4 miljarder kronor. Under för-
ra året höjdes den med 8 miljarder kronor. I år
höjs den med 4 miljarder kronor. Dessutom får
kommuner och landsting ytterligare 1,3 miljarder
kronor 1999 genom ökade skatteinkomster, ef-
tersom de 200 kronor i statlig inkomstskatt som
alla löntagare betalar tillförs kommunerna. Sam-
manlagt innebär det att skola, vård och omsorg i
35
PROP. 1998/99:100
|Tabell 1.10 Resurser till skola, vård och omsorg 1997-2002 1 | ||||||
Miljarder kronor |
1997 |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
1997 års ekonomiska vårproposition |
4 |
8 |
8 |
8 |
8 |
8 |
Budgetpropositionen för 1998 |
4 |
8 |
8 |
8 | ||
1998 års ekonomiska vårproposition |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 | |
Budgetpropositionen för 1999 |
1,3 |
2 |
2 | |||
1999 års ekonomiska vårproposition |
1,3 |
2 |
3 | |||
Summa |
4 |
12 |
17,3 |
21,3 |
24' |
25' |
' I detta belopp ingår en viss finansiering av införandet av en maxtaxa inom barnomsorgen samt allmän förskola.
år tillförs 17,3 miljarder kronor mer än under
1996.
Det räcker inte. Fortfarande finns stora behov
inom skolan, vården och omsorgen. Kraven på
vård och omsorg kommer också att öka till följd
av att Sveriges befolkning blir allt äldre. Kvalifi-
cerad arbetskraft måste kunna rekryteras samti-
digt som arbetsvillkoren för dem som redan är
verksamma måste förbättras. Kommissionen för
rekrytering av personal till vård och omsorg skall
redovisa resultatet av sitt arbete den 1 juli 1999.
I enlighet med tidigare utfästelser tillförs sko-
la, vården och omsorgen ytterligare 4 miljarder
kronor år 2000. Utöver detta föreslår regeringen
att de 200 kronorna i statlig inkomstskatt även
under år 2000 skall tillfalla kommuner och lands-
ting. Regeringen lägger också i en särskild propo-
sition förslag till förändringar i utjämningssys-
temet för kommuner och landsting från år 2000.
För 2001 föreslås att kommuner och landsting
skall tillföras ytterligare 2 miljarder kronor ut-
över de 2 miljarder kronor som aviserades hösten
1999. Det tidigare aviserade tillskottet skall an-
vändas för att bl.a. underlätta införandet av för-
ändringar i utjämningssystemet samt bidra till
finansieringen för att stegvis genomföra en all-
män förskola och maxtaxa i barnomsorgen.
Socialdemokraterna och centerpartiet har den
15 mars 1999 träffat en överenskommelse om
särskild satsning på vård och omsorg under peri-
oden 2002-2004. Bakgrunden till överenskom-
melsen är den försvarsuppgörelse som träffades
mellan de båda partierna den 2 mars 1999, som
innebär att ca 8 miljarder kronor bedöms kunna
frigöras för insatser inom vård- och omsorgs-
sektorn under de tre åren. Målet för överens-
kommelsen är att kvaliteten och tillgängligheten
i vården och omsorgen skall förbättras genom
ökad närhet och korta väntetider i hela landet.
Medlen kommer att tillföras kommunsektorn via
det generella statsbidragen till kommuner och
landsting. Som ett resultat av överenskommelsen
beräknas 1 miljard kronor tillföras utgiftsområde
25 år 2002.
Sammantaget innebär det att den kommunala
sektorn tillförs 25 miljarder kronor mer 2002 än
under 1996.1 detta belopp ingår en viss finansie-
ring av ett stegvis införande av en maxtaxa i
barnomsorgen och en allmän förskola. Skolan,
vården och omsorgen prioriteras. Sammantaget
ger detta goda förutsättningar för fler jobb och
en ökad kvalitet på den svenska välfärden.
Skatternas främsta syfte är att finansiera välfär-
den och därmed bidra till trygghet och rättvisa.
Under förra mandatperioden 1994—1998 bidrog
dessutom skattepolitiken till den omfattande sa-
neringen av de offentliga finanserna, som var
nödvändig efter det statsfinansiella samman-
brottet i 1990-talets början.
Nu är läget annorlunda. Sedan 1998 överstiger
de offentliga inkomsterna de samlade utgifterna
inom den offentliga sektorn. Det grundläggande
synsättet har dock inte förändrats. En stabil väl-
färd kan inte byggas på lånade pengar. Regering-
en kommer inte att medverka till skattesänk-
ningar som skulle underminera välfärden.
I takt med att tillväxten skapar mer resurser
ökar utrymmet för förbättringar. På samma sätt
som budgetsaneringen genomfördes med hjälp
av både skattehöjningar och utgiftsminskningar
bör det tillgängliga utrymmet fördelas mellan
ökade utgifter och sänkta skatter.
1.6.1 Skatteöverläggningarna
Regeringen inbjöd i höstas samtliga riksdagspar-
tier till överläggningar med syfte att undersöka
förutsättningarna för en bred förankring av en
36
PROP. 1998/99:100
kommande skattereform. Huvudsyftet är att
skapa goda och stabila regler för tillväxt och sys-
selsättning samt att garantera välfärden och dess
finansiering. Regeringen har också fört överlägg-
ningar med företrädare för näringslivet inom den
s.k. Industrigruppen. En framtida skattereform
måste förenas med sunda offentliga finanser.
Målet om 2 procents överskott i de offentliga fi-
nanserna skall vidmakthållas. En tillfredsställande
kvalitet på vård, skola och omsorg måste garante-
ras. Målen om en jämn och rättvis fördelning
skall tillgodoses.
En central utgångspunkt ges av principerna
bakom 1990 års skattereform. Även i dag bör
huvudinriktningen vara sänkt skatt på arbetsin-
komster för alla. En annan utgångspunkt ges av
de krav internationaliseringen ställer och behovet
av att bevara skattebaser i Sverige. Huvuddragen i
en framtida skattereform bör enligt regeringen
vara följande:
Sänkta inkomstskatter
Regeringens mål är att med början under man-
datperioden genomföra inkomstskattesänkning-
ar för alla med tyngdpunkt på låg- och medelin-
komsttagare. Skattesänkningarna bör utformas så
att marginaleffekterna minskas och arbetskrafts-
deltagande och utbildning uppmuntras. På så sätt
kan en långsiktig förstärkning av Sveriges inter-
nationella konkurrenskraft åstadkommas, vilket
är viktigt för att säkerställa välfärden. Sänkta in-
komstskatter innebär inte bara lättnader för an-
ställda utan också indirekt för företagen och dess
ägare.
Ökad sysselsättning
Skattepolitiken bör spela en aktiv roll i regering-
ens arbete för att öka sysselsättningen. Som ett
led i detta arbete föreslår regeringen ett stöd för
arbetsgivare som anställer arbetslösa med lång
inskrivningstid. Stödet ges genom kreditering av
arbetsgivarens skattekonto.
Sverige skall vara attraktivt
En rad åtgärder har vidtagits för att förbättra för-
utsättningarna för företagsamhet. Bland annat
har en nedsättning av socialavgifterna med sär-
skild inriktning mot mindre företag och en lätt-
nad i dubbelbeskattningen av onoterade bolag
införts, och en rad förenklingsåtgärder har ge-
nomförts, bl.a. ett nytt system för redovisning
och betalning av skatter och avgifter.
Regeringens ambition är att ytterligare för-
bättra näringslivsklimatet. De pågående skatte-
överläggningarna kan leda till ändrade regler
fr.o.m. inkomståret 2001. I avvaktan på det vill
regeringen initiera vissa åtgärder som bör ge-
nomföras redan tidigare. Ett skäl till det är att det
är önskvärt att införa vissa skattelättnader samti-
digt som en avfallsskatt introduceras.
Regeringen avser därför att återkomma med
förslag i samband med budgetpropositionen att
gälla från och med den 1 januari 2000. Ett gäller
möjligheten för publika aktiebolag - och i ett se-
nare skede även privata aktiebolag - att återköpa
egna aktier. En annan åtgärd avser slopad ku-
pongskatt på näringsbetingade aktier. Ett tredje
förslag gäller slopande av ett antal stoppregler för
fåmansföretag. Vidare kommer inom kort en
promemoria om skattelättnader för utländska
företagsledare, experter och forskare med hög
kompetens att sändas ut på remiss. Mot bak-
grund av regeringens strävan mot enklare och
mer tillväxtfrämjande regler för småföretag till-
sätts en utredning för att se över de s.k. 3:12
reglerna och reglerna för generationsskiften.
Regeringen överväger att ge jordbruket mot-
svarande lättnader inom energiskattesystemet
som gäller för tillverkningsindustrin. Det totala
uttaget av energiskatter bör dock inte minska,
utan skattebortfallet måste finansieras genom
omfördelningar inom energiskattesystemet.
Gröna skatter och skatteväxling
Sverige var i och med 1990 års skattereform ett
av de första länderna som omformade skattepo-
litiken i grön riktning där skatter fick en viktig
roll som ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.
Energiskatterna har sedan dess utsatts för en rad
förändringar. Inom Regeringskansliet genomförs
därför en genomgripande översyn av hela ener-
giskattesystemet för att förenkla skattesystemet
och förbättra miljöeffekterna.
Regeringen avser under våren att lägga ett för-
slag om införande av en skatt på avfall. En skatt
på avfall skapar incitament att minska mängden
avfall som deponeras. Vidare kommer Trafikbe-
skattningsutredningen att lämna sitt slutbetän-
kande till regeringen.
37
PROP. 1998/99:100
Skatteväxlingskommittén angav i sitt betän-
kande att ekonomiska styrmedel har visat sig va-
ra effektiva för att hejda och minska miljöhot.
Den successivt ökade miljörelateringen av skatte-
systemet i vårt land under de senaste årtiondena
har bidragit till att vi kunnat uppnå viktiga mil-
jömål. Denna utveckling bör fortsätta. Kommit-
tén förutsatte att utrymmet för skatteväxling i ett
15-årsperspektiv var minst lika stort som det
som redan hade utnyttjats under 1980- och 1990-
talen. Kommittén utgick därvid från att vår om-
värld också kommer att röra sig i riktning mot
ökad miljörelatering av skatterna.
Regeringen delar Skatteväxlingskommitténs
bedömning och anser därför att en fortsatt miljö-
relatering av skattesystemet är en viktig uppgift i
de fortsatta skatteöverläggningarna. Rätt utfor-
made åtgärder som berör alla samhällssektorer
kan bidra till en effektiv användning av våra re-
surser, begränsa olika slag av negativ miljöpåver-
kan och utgöra en viktig länk i arbetet för ett
ekologiskt hållbart samhälle. Okade intäkter på
grund av en miljörelatering kan till stor del an-
vändas för att reducera uttaget av andra skatter, i
första hand olika former av skatt på arbete i syfte
att stimulera sysselsättningen.
Utformningen av och takten i miljörelatering-
en får också göras med hänsyn till situationen i
vår omvärld. Industrins konkurrenskraft måste
säkerställas även i framtiden. Det är viktigt att
inte minst den elintensiva industrin satsar på
teknisk utveckling. Sverige arbetar på EU-nivå
för antagandet av ett nytt direktiv om minimibe-
skattning av energi. Framgång i detta arbete kan
komma att ytterligare öka Sveriges utrymme för
en fortsatt miljörelatering av skattesystemet.
Skattefusk kan inte accepteras
För att på lång sikt värna om viljan att betala
skatt är det viktigt att skattesystemet upplevs
som rättfärdigt och att skatte- och bidragsfusk
inte accepteras. Om medborgarna upplever att de
skatter de betalar missbrukas är detta ett hot mot
välfärden. Regeringen avser att inleda ett arbete
för att minska fusk och överutnyttjande av de
offentliga välfärdssystemen. Det gäller bl.a. att
påverka attityder och att skapa enkla regler som
innebär att det lönar sig att göra rätt. Myndighe-
ternas arbete bör samordnas, bl.a. för att öka ris-
ken för upptäckt.
Ökat skattesamarbete i EU
Den ökade rörligheten över gränserna gör det allt
viktigare med ett fungerande internationellt sam-
arbete inom skattepolitiken. Annars riskeras en
utveckling där länder konkurrerar med varandra
genom att erbjuda allt lägre skattesatser, vilket
skulle få till följd att alla länder skulle förlora i
slutänden. Därför har EU-länderna enats om en
uppförandekod för att motverka skadlig skatte-
konkurrens. Det är dock inte fråga om att införa
gemensamma skatteregler utan om att länderna
förbinder sig att inte erbjuda förmånligare skatte-
regler för utländska etableringar än vad som gäl-
ler för inhemska företag. Inom EU diskuteras
för närvarande flera viktiga direktivförslag på
skatteområdet. Det gäller bl.a. förslag om nytt
energiskattedirektiv, direktivförslag om beskatt-
ning av sparande samt om indrivning av skatter.
Det är inte bara inom EU som rörligheten
över gränserna blir allt mer påtaglig. Därför är
även OECD en viktig arena för samarbete. Sve-
rige arbetar också vidare med bilaterala förhand-
lingar med andra länder. För närvarande har Sve-
rige dubbelbeskattningsavtal med ett 70-tal
länder, vilket är viktigt för att underlätta handel
och annat samarbete mellan länder.
1.6.2 Nya skatteförslag
Efter förslag i budgetpropositionen hösten 1998
infördes tillfälliga skattelättnader under 1999,
och regeringen uttalade då att man skulle åter-
komma i vårbudgeten om huruvida dessa skulle
förlängas. Den tillfälliga sänkningen av fastig-
hetsskatten på hyreshus förlängs till att gälla även
år 2000. Ett utrymme som motsvarar den tillfäl-
liga skattereduktionen för låg- och medelin-
komsttagare har satts av även för år 2000, men
utformningen av skattelättnaden kan komma att
förändras. Regeringen återkommer i budget-
propositionen om hur skattelättnaden skall vara
utformad.
38
Förslag till
riksdagsbeslut
^4^
544
PROP. 1998/99:100
2 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagensåvitt avser den ekonomiska politiken och utgifts- 9.
taket
1. godkänner de allmänna riktlinjer för den
ekonomiska politiken som regeringen för- 10.
ordar (kapitel 1),
2. fastställer målet för det finansiella sparandet
i den offentliga sektorn till 2,0 procent av
bruttonationalprodukten för år 2002
(avsnitt 4.1.2),
3. fastställer utgiftstaket för staten inklusive
ålderspensionssystemet vid sidan av stats-
budgeten för år 2002 till 810 miljarder kro-
nor (avsnitt 7.1),
4. godkänner den preliminära fördelningen av lz'
utgifterna på utgiftsområden för åren
2000-2002 som riktlinje för regeringens
budgetarbete (avsnitt 7.2),
5. godkänner beräkningen av de offentliga ut-
gifterna för åren 2000-2002 (avsnitt 7.3.2),
såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-
getåret 1999
6. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1994:419) om brottsofferfond,
7. antar regeringens förslag till lag om kredite-
ring av anställningsstöd på skattekonto,
8. bemyndigar regeringen att för perioden
1999-2002 ställa ut kreditgaranti till Riks-
banken för lån till Brasilien på högst
300 000 000 USD genom Banken för inter-
nationell betalningsutjämning (BIS)
(avsnitt 5.4.2),
godkänner vad regeringen anfört om in-
riktningen av registerbaserad folk- och bo-
stadsräkning (avsnitt 5.4.2),
godkänner att högst 15 000 000 kronor av
det på utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning
och internationell samverkan uppförda ra-
manslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet får
användas för en väpnad svensk styrka i Ko-
sovo under 1999 (avsnitt 5.4.4),
bemyndigar regeringen att gemensamt med
Landstingsförbundet upplösa den ideella fö-
reningen Spri - Hälso- och sjukvårdens ut-
vecklingsinstitut (5.4.7),
bemyndigar regeringen att under det på ut-
giftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och soci-
al omsorg uppförda ramanslaget Bl Stimu-
lansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken
under år 1999 fatta beslut om projektbidrag
till försöksverksamheter i kommuner och
landsting som, inklusive tidigare gjorde åta-
ganden, innebär utgifter på högst
180 000 000 kronor under åren 2000-2001
(avsnitt 5.4.7),
bemyndigar regeringen att under det på ut-
giftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och soci-
al omsorg uppförda ramanslaget B3 Statsbi-
drag till vårdartjänst m.m. under 1999 ingå
avtal som, inklusive tidigare gjorda åtagan-
den, innebär utgifter på högst 60 000 000
kronor under år 2000 (avsnitt 5.4.7),
godkänner vad regeringen anfört om flytt-
ningsbidrag (avsnitt 5.4.10),
41
PROP. 1998/99:100
15. godkänner vad regeringen anfört om re-
formering av anställningsstödet (avsnitt
5.4.10),
16. godkänner vad regeringen förordar om an-
vändningen av medlen för genomförande av
försöksverksamhet med lärlingsutbildning
(avsnitt 5.4.12)
17. bemyndigar regeringen att under det på ut-
giftsområde 21 Energi uppförda ramansla-
get B4 Energiforskning, under år 1999 be-
sluta om stöd till forskning och utveckling
inom energiområdet som, inklusive tidigare
gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst
1 199 056 000 kronor under åren 2000-2004
(avsnitt 5.4.16),
18. bemyndigar regeringen att ge Statens Järn-
vägar rätt att ta upp lån i och utanför Riks-
gäldskontoret inom en total ram om
10 700 000 000 kronor (avsnitt 5.4.17),
19. bemyndigar regeringen att inom ramen för
det under utgiftsområde 22 Kommunika-
tioner uppförda ramanslaget A4 Banhåll-
ning göra utfästelser om att till Botniabanan
AB betala ersättning som täcker driftskost-
nader och amorteringar samt ränte- och
andra finansiella kostnader (avsnitt 5.4.17),
20. bemyndigar regeringen att besluta om för-
ändrad verksamhetsinriktning för Postgirot
Bank AB samt besluta om en försäljning av
Postgirot Bank AB (avsnitt 5.4.17),
21. bemyndigar regeringen att besluta om att
lån inom en ram av 100 000 000 kronor får
tas upp i Riksgäldskonoret för att tillfälligt
täcka kostnader i samband med en samman-
slagning av Telia AB och Telenor AS
(avsnitt 5.4.18),
22. bemyndigar regeringen att besluta om en
exportkreditram för Exportkreditnämnden
på upp till 125 000 000 000 kronor (avsnitt
5.4.18),
23. godkänner den av regeringen föreslagna an-
vändningen av det under utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till kommuner uppförda
reservationsanslaget A2 Bidrag till särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting
(avsnitt 5.4.19),
24. på tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-
getåret 1999 godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag i enlighet med specifikation i
bifogade tabell.
såvitt avser skattefrågor
25. antar regeringens förslag till lag om beräk-
ning av viss inkomstskatt på förvärvsin-
komster vid 2001 års taxering m.m.,
26. antar regeringens förslag till lag om omräk-
ningstal för 2000 års taxeringsvärden,
27. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1984:1052) om statlig fastighets-
skatt,
28. antar regeringens förslag till lag om ändring
i fordonsskattelagen (1988:327).
42
PROP. 1998/99:100
jTabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetaret 1999 | | |||||
Tusental kronor UTGIFTSOMRÅDE |
ANSLAGS- |
BELOPP ENLIGT STATSBUDGETEN 1999 |
FÖRÄNDRING AV RAM/ANSLAG |
NY RAM/ NY ANSLAGSNIVÅ | |
1 |
Rikets styrelse |
4 179 704 |
2 000 |
4 181 704 | |
Cl |
Regeringskansliet m.m., ramanslag |
2 179419 |
2 000 |
2 181 419 | |
2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
1 705 333 |
2 000 |
1 707 333 | |
A5 |
Täckning av merkostnader för lokaler, ramanslag |
20 500 |
-3 300 |
17 200 | |
A6 |
Statistiska centralbyrån, ramanslag |
353 127 |
2 000 |
355 127 | |
A16 |
Statens lokalförsörjningsverk: Avvecklingskostnader, |
nytt |
3 300 |
3 300 | |
4 |
Rättsväsendet |
21 919 269 |
10 000 |
21 929 269 | |
Cl |
Domstolsväsendet m.m., ramanslag |
3 056 983 |
10 000 |
3 066 983 | |
6 |
Totalförsvar |
44 107 565 |
0 |
44 107 565 | |
A3 |
Utveckling och investeringar, ramanslag |
20 052 000 |
6 828 |
20 058 828 | |
B3 |
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, |
1 053 531 |
- 86 390 |
967 141 | |
B6 |
Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., ramanslag |
132165 |
- 2 500 |
129 665 | |
C5 |
Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor, |
328 213 |
88 890 |
417 103 | |
D4 |
Försvarets forskningsanstalt, ramanslag |
129 352 |
- 6 828 |
122 524 | |
8 |
Invandrare och flyktingar |
4 324 184 |
0 |
4 324 184 | |
Al |
Statens invandrarverk, ramanslag |
438 558 |
5 000 |
443 558 | |
A3 |
Migrationspolitiska åtgärder, ramanslag |
307 869 |
-9 790 |
298 079 | |
A6 |
Utresor för avvisade och utvisade, ramanslag |
51400 |
4 790 |
56 190 | |
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
24 012 459 |
75 000 |
24 087 459 | |
A13 |
Ersättning till vissa steriliserade, ramanslag |
nytt |
75 000 |
75 000 | |
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |
80 503 205 |
-1 000 |
80 502 205 | |
Bl |
Riksförsäkringsverket, ramanslag |
710 181 |
-1 000 |
709 181 | |
13 |
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet |
33 789 000 |
150 000 |
33 939 000 | |
A2 |
Bidrag till lönegarantiersättning, ramanslag |
993 000 |
150 000 |
1 143 000 | |
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
48 274 400 |
- 303 000 |
47 971 400 | |
A2 |
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag |
21 961 114 |
- 397 000 |
21 564 114 | |
A3 |
Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, |
6 655 092 |
90 000 |
6 745 092 | |
Bli |
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, |
3 229 |
4 000 |
7 229 | |
15 |
Studiestöd |
22 447 075 |
-92 000 |
22 355 075 | |
A2 |
Studiemedel m.m., ramanslag |
9 956 780 |
8 000 |
9 964 780 | |
A3 |
Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag |
9 690 878 |
-100 000 |
9 590 878 | |
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
29 030 747 |
99 000 |
29 129 747 | |
A15 |
Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, ramanslag |
4 508 566 |
100 000 |
4 608 566 | |
E2 |
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets |
19 959 |
-1 000 |
18 959 |
43
PROP. 1998/99:100
TUSENTAL KRONOR
UTGIFTSOMRÅDE |
ANSLAGS- |
BELOPP ENLIGT STATSBUDGETEN 1999 |
FÖRÄNDRING AV |
NY RAM/ NY ANSLAGSNIVÅ | |
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
7 452 147 |
1 000 |
7 453 147 | |
F3 |
Språk- och folkminnesinstitutet, ramanslag |
28 346 |
-2 200 |
26 146 | |
Hl |
Centrala museer: Myndigheter, ramanslag |
601 087 |
2 200 |
603 287 | |
H4 |
Bidrag till vissa museer, obetecknat anslag |
39 298 |
2 000 |
41 298 | |
Kl |
Stöd till trossamfund, ramanslag |
55 700 |
-1 000 |
54 700 | |
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och |
20 463 080 |
40 000 |
20 503 080 | |
A12 |
Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för |
30 000 |
40 000 |
70 000 | |
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
1 548 899 |
28 000 |
1 576 899 | |
A2 |
Miljöövervakning m.m., ramanslag |
127 706 |
5 000 |
132 706 | |
A3 |
Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden, |
577 975 |
23 000 |
600 975 | |
22 |
Kommunikationer |
25 501 314 |
0 |
25 501 314 | |
86 |
Vissa kostnader med anledning av M/S Estonias |
nytt |
10 600 |
10 600 | |
C2 |
Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag |
157 484 |
-10 000 |
147 484 | |
C5 |
Informationsteknik: Telekommunikation m.m., |
50 000 |
10 000 |
60 000 | |
D2 |
Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m., |
405 000 |
-10 600 |
394 400 | |
24 |
Näringsliv |
2 897 947 |
0 |
2 897 947 | |
A2 |
Småföretagsutveckling, ramanslag |
184 062 |
12 000 |
196 062 | |
Dl |
Teknisk forskning och utveckling, ramanslag |
689 200 |
-5 000 |
684 200 | |
F3 |
Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag |
14 123 |
1 000 |
15 123 | |
F4 |
Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag |
6 198 |
800 |
6 998 | |
F7 |
Bidrag till miljömärkning av produkter, |
4 600 |
-1 800 |
2 800 | |
G1 |
Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m., |
6 000 |
-1 000 |
5 000 | |
G4 |
Avgifter till vissa internationella organisationer, |
23 329 |
-6 000 |
17 329 | |
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
103 564 700 |
-40 000 |
103 524 700 | |
A2 |
Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och |
1 014 000 |
-40 000 |
974 000 |
landsting, reservationsanslag
Summa anslagsfBrändringar på tilläggsbudget- 29 000
44
Lagförslag
PROP. 1998/99:100
3 Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
3.1 Förslag till ändring i lagen (1994:419) ombrottsofferfond
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:419) om brottsofferfond skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Den som döms för ett eller flera
brott skall, om fängelse ingår i straff-
skalan för något av brotten, i domen
åläggas att betala en avgift på 300 kr.
Detsamma gäller när fråga om ansvar
för brott tas upp av åklagare genom
strafföreläggande.
Avgift skall inte tas ut om på-
följdseftergift meddelas.
Föreslagen lydelse
§
Den som döms för ett eller flera
brott skall, om fängelse ingår i straff-
skalan för något av brotten, i domen
åläggas att betala en avgift på 500 kr.
Detsamma gäller när fråga om ansvar
för brott tas upp av åklagare genom
strafföreläggande.
Avgift skall inte tas ut om på-
följdseftergift meddelas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i
fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet.
47
PROP. 1998/99:100
3.2 Förslag till lag om kreditering av anställningsstöd påskattekonto
Härigenom föreskrivs följande.
Anställningsstöd som beslutats av arbetsmarknadsmyndighet får tillgodoföras
arbetsgivaren genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för
denne enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).
Regeringen meddelar närmare föreskrifter om vilka stöd som skall kredite-
ras skattekontot.
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999.
48
PROP. 1998/99:100
3.3 Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt påförvärvsinkomster vid 2001 års taxering, m.m.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Vid 2001 års taxering skall för fysiska personer den del av den statliga in-
komstskatten på förvärvsinkomst som enligt 10 § lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt anges till ett fast belopp om 200 kronor i stället utgöra en kom-
munal inkomstskatt. Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av
skatt skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt.
2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5 procent utgöra
skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till landsting. Därvid skall en
kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även utgjorde
ett landsting.
En preliminär utbetalning av den sammanlagda inkomstskatten skall göras
av skattemyndigheten i januari 2000 i samband med slutavräkningen av 1998
års kommunalskattemedel. Detta belopp skall fastställas av regeringen eller
den myndighet regeringen bestämmer. Utbetalning skall ske till kommunerna
respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november
1999.
En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga taxeringen år
2001 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser tillämpas som gäller slutav-
räkning av kommunalskattemedel enligt 4 § femte stycket lagen (1965:269)
med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering
av skatt, m.m.
3 § Skattemyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos regeringen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
49
PROP. 1998/99:100
3.4 Förslag till lag om omräkningstal för 2000 årstaxeringsvärden
Härigenom föreskrivs följande.
För sådan värderingsenhet som avses i 3 § första stycket b lagen (1984:1052)
om statlig fastighetsskatt skall omräkningstalet enligt 16 A kap. fastighetstaxe-
ringslagen (1979:1152) för år 2000 vara 1,00. För småhusenhet och småhus
med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet skall motsvarande omräknings-
tal vara det omräkningstal som gäller för år 1999.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
50
PROP. 1998/99:100
3.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) omstatlig fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighets-
skatt att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:526) om ändring i la-
gen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall införas en ny bestämmelse,
punkt 5, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 5.1 stället för det procenttal som fö- |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
51
PROP. 1998/99:100
3.6 Lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)Härigenom föreskrivs i fråga om fordonsskattelagen (1988:327) att 14 a § skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14
För en personbil, en buss med en
skattevikt av högst 3 500 kilogram
eller en lastbil med en skattevikt av
högst 3 500 kilogram, som uppfyller
kraven för miljöklass 1 enligt 2 a §
bilavgaslagen (1986:1386), tas for-
donsskatt inte ut under de fem första
åren från det fordonet blir skatte-
pliktigt första gången.
§
För en personbil, en buss med en
skattevikt av högst 3 500 kilogram
eller en lastbil med en skattevikt av
högst 3 500 kilogram, som uppfyller
kraven för miljöklass 1 eller 1 E eller
1 H enligt 2 a § bilavgaslagen
(1986:1386), tas fordonsskatt inte ut
under de fem första åren från det
fordonet blir skattepliktigt första
gången.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
52
Budgetpolitiska mål och
statsbudgeten
PROP. 1998/99:100
4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten
I detta kapitel presenteras budgetpolitiska mål,
prioriteringar och beräkningar av statsbudgeten
och den offentliga sektorns finanser. Vidare pre-
senteras kortfattat de makroekonomiska förut-
sättningar som beräkningarna baseras på.
De budgetpolitiska mål som regeringen föresla-
git och som riksdagen ställt sig bakom har varit
vägledande i arbetet med denna proposition.
Dessa mål kan sammanfattas på följande sätt:
- Det finansiella sparandet i den offentliga
sektorn skall uppgå till 2 procent av BNP i
genomsnitt över en konjunkturcykel.
- De takbegränsade utgifterna skall rymmas
inom beslutade utgiftstak för staten.
Finansiellt sparande i offentlig sektor skall inte
förväxlas med statsbudgetens saldo. Det finansi-
ella sparandet i den offentliga sektorn
(överskottet i de offentliga finanserna) visar den
förändring av den offentliga sektorns finansiella
nettoförmögenhet som beror på transaktioner.
Försäljningar av aktier och andra finansiella till-
gångar påverkar inte det finansiella sparandet,
eftersom byte av en finansiell tillgång (aktier)
mot en annan (pengar) inte har någon effekt på
den finansiella förmögenhetsställningen. Inte
heller realiserade valutakursvinster eller förluster
vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta
påverkar det finansiella sparandet.
Statsbudgetens saldo är ett kassamässigt be-
grepp. Saldot visar amorteringen på statsskulden
eller, om saldot är negativt, statens lånebehov.
Saldot omfattar statsbudgetens inkomster och
statsbudgetens utgifter, vilka inkluderar samtliga
utgiftsområden, Riksgäldskontorets nettoutlå-
ning och överföringar till eller från AP-fonden.
Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan
av statsbudgeten påverkar emellertid inte stats-
budgetens saldo.
4.1.1 Utgiftstak
Utgiftstaket för staten är fördelat på 26 utgifts-
områden (nr 1-25 samt 27), ålderspensionssys-
temet vid sidan av statsbudgeten, minskning av
anslagsbehållningar samt en budgeteringsmargi-
nal. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
ingår inte i utgiftstaket eftersom regering och
riksdag i mycket begränsad omfattning kan på-
verka dessa utgifter på kort sikt. Minskning av
anslagsbehållningar ingår som en post under ut-
giftstaket, vilket innebär att den är medräknad i
saldot både för statsbudgeten och för de offentli-
ga finanserna. Budgeteringsmarginalen utgör
skillnaden mellan utgiftstaket och summan av de
utgifter som omfattas av utgiftstaket, de s.k. tak-
begränsade utgifterna.
Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs
av utgiftstaket för staten inklusive ålderspen-
sionssystemet vid sidan av statsbudgeten och den
beräknade utgiftsnivån för den kommunala sek-
torn med avdrag för interna transaktioner mellan
staten, kommunsektorn och ålderspensionssys-
temet.
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten
och godkänner en beräkning av de offentliga ut-
55
PROP. 1998/99:100
giftema. Regeringens förslag till utgiftstak pre-
senteras i kapitel 7.
4.1.2 Finansiellt sparande i offentlig
sektor
Regeringens förslag: Målet för det finansiella spa-
randet i den offentliga sektorn fastställs till
2,0 procent av BNP för år 2002.
Målet för det finansiella sparandet i den offentli-
ga sektorn är beroende av konjunkturläget. Må-
len för åren 1999 till 2001 gäller vid den tillväxt
som kalkylerades i 1997 års ekonomiska vårpro-
position. Om tillväxten av konjunkturmässiga
skäl väsentligt skulle avvika från denna skall mot-
svarande avvikelse tolereras. Enligt nuvarande
prognoser för tillväxten 1999 och 2000 beräknas
tillväxten bli något lägre än vad som prognostise-
rades 1997. Enligt regeringens bedömning är
detta inte en väsentlig avvikelse. Regeringen fö-
reslår att målet för det finansiella sparandet i den
offentliga sektorn för år 2002 skall vara
2,0 procent av BNP. Målet för det finansiella spa-
randet uppgår därmed till 0,5 procent av BNP
1999 och till 2,0 procent av BNP för vart och ett
av åren 2000 till 2002.
Tabell 4.1 Makroekonomiska förutsättningar
Värden från budgetpropositionen för 1999 anges inom parentes
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 | |
BNP1 |
2.9 (3,0) |
2,2 (3,0) |
2,6 (3,2) |
2.5 (2,6) |
2,5 |
Prisbasbelopp2 |
36,4 (36,4) |
36,4 (36,4) |
36,5 (36,7) |
36,8 (37,3) |
37,3 |
KPI |
0.4 |
0,2 |
0,8 |
1,7 |
2,0 |
Årsgenomsnitt |
(0,5) |
(0,7) |
(1,7) |
(2,0) | |
Privat |
2,6 |
2,6 |
2,4 |
1,8 |
1,8 |
konsumtion1 |
(2,7) |
(2,9) |
(2,5) |
(2,0) | |
Lönesumma' |
6,6 (4,5) |
4,2 (4.1) |
3,7 (4,7) |
3,8 (4,1) |
3,7 |
Sysselsättnings- |
74,6 |
75,3 |
75,6 |
76,1 |
76,5 |
Öppen |
6,5 |
5,8 |
5,4 |
5,1 |
5,0 |
arbetslöshet4 |
(6,6) |
(5,7) |
(4,4) |
(4,0) | |
Arbetsmarknads- |
3,9 |
3,6 |
3,6 |
3,5 |
3,5 |
politiska |
(3,9) |
(3,9) |
(3,8) |
(3,5) | |
Ränta 5 år |
4,7 |
3,7 |
3,9 |
4,3 |
4,6 |
Årsgenomsnitt |
(4,8) |
(4,7) |
(4,9) |
(5,0) | |
Ränta 6 månader |
4,3 |
3,2 |
3,3 |
3,6 |
4,0 |
Årsgenomsnitt |
(4,4) |
(4,3) |
(4,3) |
(4,3) |
förutsättningar
Vid beräkningen av det finansiella sparandet i
den offentliga sektorn samt statsbudgetens in-
komster och utgifter är de antaganden som görs
om den makroekonomiska utvecklingen av stor
betydelse. De makroekonomiska förutsättningar
som beräkningarna i denna proposition baseras
på redovisas i sin helhet i bilaga 1 Svensk eko-
nomi. I tabell 4.1 anges några faktorer av särskild
betydelse för de offentliga finanserna.
I fasta priser beräknas BNP växa med 2,2 pro-
cent 1999 och med ca 2,5 procent per år under
perioden 2000-2002. Jämfört med budgetpropo-
sitionen för 1999 innebär detta en nedjustering
av tillväxten med 0,8 procentenheter år 1999,
0,6 procentenheter år 2000 och 0,1 procentenhet
år 2001. Inflationen under perioden 1999-2001
antas bli lägre än enligt budgetpropositionen för
1 Ärlig procentuell förändring
2 Tusental kronor
3 Andel av befolkningen mellan 20 och 64 år i reguljär sysselsättning
‘Andel av arbetskraften
1999, vilket medför att prisbasbeloppet nu be-
räknas bli 200 kronor lägre år 2000 och 500 kro-
nor lägre år 2001. Prisbasbeloppet påverkar
främst statens och AP-fondens utgifter för
transfereringar som är knutna till basbeloppet
samt grundavdragen vid beräkning av fysiska
personers inkomstskatt. I fasta priser beräknas
den privata konsumtionen öka med 2,6 procent
1999, 2,4 procent 2000 och 1,8 procent 2001 och
2002. Detta innebär en viss nedjustering jämfört
med beräkningen i budgetpropositionen för
1999. Som ett resultat av den lägre inflationen
beräknas den privata konsumtionen i löpande
priser öka mindre än vad som antogs i budget-
propositionen för 1999.
Den öppna arbetslösheten beräknas minska
successivt under perioden, från 6,5 procent 1998
till 5,0 procent 2002. År 2000 beräknas den öpp-
na arbetslösheten till 5,4 procent och 2001 till
5,1 procent, vilket är 1,0 respektive 1,1 procen-
tenheter högre än vad som beräknades i budget-
propositionen för 1999. De konjunkturberoende
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna beräknas nu
omfatta en något mindre del av arbetskraften än
vad som då beräknades.
I budgetpropositionen för 1999 presenterade
regeringen ett mål för sysselsättningsgraden som
innebär att den andel av befolkningen i åldrarna
56
PROP. 1998/99:100
20-64 år som är reguljärt sysselsatt skall uppgå
till minst 80 procent 2004. Sysselsättningsgraden
var 74,6 procent 1998 och beräknas stiga till
76,5 procent 2002.
Både inflationen och de korta och långa
marknadsräntorna väntas stiga något mot slutet
av perioden. Inflationen beräknas öka till 2,0
procent 2002. Jämfört med budgetpropositionen
för 1999 beräknas nu både de korta och de långa
marknadsräntorna bli mellan 0,7 och 1,1 pro-
centenheter lägre.
Den ekonomiska vårpropositionen innehåller en
rad förslag för ökad tillväxt, sysselsättning och
rättvisa samt förbättrad jämställdhet och miljö.
Fortsatta sunda offentliga finanser är en grund-
läggande förutsättning för regeringens politik.
I finansplanen beskrivs utförligt de reformer
och prioriteringar som regeringen föreslår och de
bedömningar som ligger till grund för förslagen.
Reformerna kan delas in i följande fem områden.
- Arbetslösheten skall betvingas
- Kunskap och kompetens
- Skolan, vården och omsorgen skall för-
bättras
- Rättvisan skall stärkas
- Hållbara Sverige
Åtgärderna sammanfattas i tabell 4.2. I tabellen
redovisas de reformer som ger upphov till ut-
giftsökningar eller inkomstminskningar. De re-
dovisade nettoeffekterna för offentlig sektor tar i
förekommande fall hänsyn till effekter på in-
komstskatten. Bruttoeffkter redovisas inom pa-
rentes. Samtliga beräkningar av de offentliga fi-
nanserna innefattar de åtgärder som presenteras i
propositionen. I beräkningarna av utgiftsramarna
för åren 2000-2002 har åtgärderna fördelats på
utgiftsområden.
Arbetslösheten skall betvingas
Ett förstärkt anställningsstöd införs under 1999
för arbetslösa med långa inskrivningstider på ar-
betsförmedlingen. Stödet ges till arbetsgivare
som anställer personer, som varit öppet arbetslö-
sa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder under
minst tre år. Antalet arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder skall reduceras väsentligt samt fokuseras
på arbetsmarknadspolitikens huvuduppgifter. En
utredning tillsätts med uppgift att snarast se över
arbetsmarknadsutbildningens organisation och
effektivitet. AMS får använda 700 miljoner kro-
nor till personalförstärkningar under år 2000 in-
om ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Av detta belopp skall 100 miljoner kronor an-
vändas för att särskilt stärka invandrarnas ställ-
ning på arbetsmarknaden. Anslagsnivån för lö-
nebidrag höjs med 90 miljoner kronor 1999 och
med ytterligare 30 miljoner kronor från och med
2000.
Kunskap och kompetens
År 1997 inleddes den femåriga satsningen på
vuxenutbildning, kunskapslyftet. Under 1998
och 1999 har antalet platser successivt ökat.
Regeringen avser att föreslå att antalet platser
fram till och med första halvåret 2002 i stort
ligger kvar på samma nivå som 1999, vilket in-
nebär att den tidigare planerade utbyggnaden
inte kan komma till stånd. Satsningen fortsät-
ter därefter på en lägre nivå under andra halv-
året 2002.
Regeringen har tidigare aviserat en proposition
om ett reformerat studiestödssystem. Medel har
nu beräknats för detta ändamål med avsikten att
införa ett reformerat studiestödssystem med
början under 2001.
Utbyggnaden av grundutbildningen vid uni-
versitet och högskolor fortsätter. Regeringen har
beräknat medel för 10 000 nya högskoleplatser
fr.o.m. 1 juli 2001 samt ytterligare 10 000 platser
fr.o.m. 1 juli 2002. Regeringen avser att senare
återkomma till fördelningen av de nya platserna.
Regeringen avser vidare att föreslå att anslagen
till grundforskning och forskarutbildning för-
stärks. År 2000 har beräknats 70 miljoner kronor
som främst avses tilldelas de nya universiteten
i Karlstad, Växjö och Örebro. Åren 2001 och
2002 har beräknats 470 miljoner kronor respek-
tive 779 miljoner kronor för detta ändamål.
Regeringen avser även att föreslå en satsning
på kompetensutveckling för anställda åren 2000-
2002. Utgångspunkten är det förslag som läm-
nats av arbetsgruppen för kompetensutveckling i
arbetslivet. Finansiering avses ske inom ramen
för nya mål 3, inom EG:s socialfond. Hälften av
satsningarna bör utgöras av medel från EU och
hälften av statlig medfinansiering. Stimulansen
förutsätter finansiering från arbetsgivare inom
ramen för en trepartssamverkan.
57
PROP. 1998/99:100
Skolan, vården och omsorgen skall förbättras
Utrymme skapas för att fr.o.m. år 2001 stegvis
genomföra en allmän förskola och maxtaxa i
barnomsorgen. Riksdagen har beslutat om ökade
generella statsbidrag till kommuner och lands-
ting under åren 1997 till 1999 om sammanlagt
16 miljarder kronor. År 1999 överfördes den
statliga skatt på 200 kronor, som utgår för skatt-
skyldiga med förvärvsinkomster från staten till
kommuner och landsting. Detta föreslås ske
även år 2000, vilket innebär att kommuners och
landstings skatteinkomster ökar med cirka
1,3 miljarder kronor. Regeringen har också avise-
rat att det generella statsbidraget skall öka med
4 miljarder kronor år 2000 och med ytterligare
2 miljarder kronor tillföras år 2001.
I denna proposition aviserar regeringen en yt-
terligare nivåhöjning av det generella statsbidra-
get med 2 miljarder kronor år 2001. Till följd av
de förändringar som kommer att ske inom för-
svarsområdet beräknas dessutom 1 miljard kro-
nor år 2002.
Beslutade och aviserade tillskott innebär i för-
hållande till 1996 års nivå en sammanlagd höj-
ning av statsbidragen till kommuner och lands-
ting med 25 miljarder kronor år 2002. I detta
belopp ingår medel som bidrar till finansieringen
för att stegvis genomföra en allmän förskola och
maxtaxa i barnomsorgen. En närmare redovis-
ning av regeringens aviserade tillskott görs i ka-
pitel 9.
Inom området vård och omsorg avser rege-
ringen fördela medel till handikappområdet, dels
för kompetensutveckling, forskning, ytterligare
medel till handikapporganisationerna m.m., dels
för engångsvisa tillskott till bilstödet för handi-
kappade. Resurser prioriteras även för ett infö-
rande av personliga ombud för psykiskt funk-
tionshindrade. I tilläggsbudget föreslår re-
geringen att ett nytt anslag förs upp på statsbud-
geten 1999 för ersättning till personer som steri-
liserats mot sin vilja under perioden 1935-1975.
Rättvisan skall stärkas
Biståndsramen 1999 uppgår till 12,8 miljarder
kronor, vilket motsvarar 0,705 procent av brut-
tonationalinkomsten (BNI). I enlighet med tidi-
gare beslut beräknas ramen år 2000 till
0,72 procent av BNI och år 2001 till 0,73 procent
av BNI. Regeringen aviserar i denna proposition
en ökning av ramen för biståndet år 2002 till
0,74 procent av BNI.
Under 1999 tillförs låg- och medelinkomstta-
gare en ökad köpkraft genom en skattereduktion
på 1 320 kronor mot pensionsgrundande in-
komst upp till 135 000 kronor. Därefter avtrap-
pas reduktionen och upphör vid en inkomst på
245 000 kronor. Regeringen gör nu bedömning-
en att det finns ett ekonomiskt utrymme att även
under 2000 medge en skattelättnad för låg- och
medelinkomsttagarna. Regeringen avser att åter-
komma i budgetpropositionen med den exakta
utformningen av en sådan skattelättnad.
För 1999 sänks fastighetsskatten på hyreshus
från 1,5 procent till 1,3 procent. Regeringen an-
gav i budgetpropositionen för 1999 att man för-
väntade sig att den lägre skattenivån omsätts i
lägre hyror. Sänkningen begränsas till bostadshy-
reshus, vilket innebär att såväl hyresgäster som
bostadsrättsinnehavare kan få reducerade boen-
dekostnader. Sänkningen gjordes i avvaktan på
förslag från Fastighetsbeskattningskommittén.
Regeringen gör nu samma bedömning som un-
der hösten 1998 och föreslår därför att den
sänkta fastighetsskatten skall gälla även för 2000.
Hållbara Sverige
I syfte att främja en hållbar utveckling i Sverige
föreslår regeringen åtgärder för 1999 samt avise-
rar beräknade resursförstärkningar för de kom-
mande tre åren. En förlängning av tidigare re-
sursförstärkningar avseende markinköp, miljö-
övervakning och länsstyrelsernas miljötillsyn
görs t.o.m. 2002 med ca 410 miljoner kronor.
Åtgärder för sanering och återställning av för-
orenade områden erhåller en förstärkning under
treårsperioden med 385 miljoner kronor. Miljö-
forskningen förstärks under treårsperioden med
250 miljoner kronor och byggforskningen för-
stärks med 150 miljoner kronor under motsva-
rande period. Insatserna för biotopskydd för-
stärks med totalt 175 miljoner kronor för 2001
och 2002. Kalkning av försurade sjöar och vat-
tendrag beräknas också få en förstärkning under
treårsperioden med 90 miljoner kronor. Vidare
anser regeringen att tidsperioden för de lokala
investeringsprogrammen bör utsträckas genom
att medlen för perioden 1999-2001 förskjuts
med sammanlagt 1,2 miljarder kronor till 2002.
Regeringen avser att ta fram ett program för att
utveckla miljöbilar i samarbete med bilindustrin.
58
PROP. 1998/99:100
Tabell 4.2 Sammanfattning av reformer
Nettoförsvagning av de offentliga finanserna. Bruttoeffekter inom parentes. För utgiftsreformer är bruttoeffekten lika med effekten på de | |||
Miljoner kronor |
2000 |
2001 |
2002 |
Arbetslösheten skall betvingas |
1 765 |
1 215 |
1 215 |
varav Stärkt platsförmedling |
700 |
0 |
0 |
Anställningsstöd* |
975 (1 300) |
1 125 (1 500) |
1 125 (1 500) |
Lönebidrag m.m. |
90 |
90 (120) |
90 (120) |
Kunskap och kompetens |
540 |
3 000 |
8 597 |
varav Kompetensutveckling |
400 |
1 000 |
1 000 |
Nytt studiestödssystem inkl, pensionsrätt |
0 |
800 |
1 600 |
Kunskapslyftet |
0 |
0 |
3 168 |
Högskoleplatser |
0 |
450 |
1 350 |
Forskning och forskarutbildning |
70 |
470 |
779 |
Särskilda utbildningsinsatser |
30 |
80 |
500 |
Siftelsehögskolor (moms) |
0 |
200 |
200 |
Övrigt |
40 |
0 |
0 |
Skolan, vården och omsorgen skall förbättras |
1 672 |
3 992 |
6 545 |
varav Maxtaxereform och allmän förskola |
0 |
1 700 |
3 400 |
Generella statsbidraget |
0 |
2 000 |
3 000 |
200-kronan till kommunsektorn* |
1 250 |
0 |
0 |
Ersättning till vissa steriliserade |
90 |
15 |
0 |
Personliga ombud för psykiskt funktionshindrade |
90 |
90 |
90 |
Handikappområdet |
242 |
187 |
55 |
Rättvisan skall stärkas |
3 528 |
1 090 |
1 450 |
varav Bistånd |
0 |
0 |
200 |
Skattereduktion* |
3 000 |
300 |
0 |
Fastighetsskatt: bostadshyreshus* |
0 |
640 |
1 100 |
Pensionstillskott |
268 |
0 |
0 |
Särskilt grundavdrag för pensionärer* |
110 |
0 |
0 |
Rättsväsendet |
150 |
150 |
150 |
Hållbara Sverige |
145 |
340 |
988 |
varav Markinköp |
0 |
0 |
368 |
Marksanering |
0 |
85 |
300 |
Miljöforskning |
50 |
100 |
100 |
Biotopskydd |
0 |
75 |
100 |
Byggforskning |
50 |
50 |
50 |
Hållbara Sverige - övrigt |
45 |
30 |
70 |
Bidrag till minskad elanvändning, energiforskning m.m. |
0 |
210 |
210 |
Övrigt |
12 |
0 |
1 250 |
Summa försvagning av offentliga finanser |
7 662 |
9 847 |
20 255 |
varav förändrade skatteregler |
5335 |
2 065 |
2225 |
Summa ökning av takbegränsade utgifter |
2 357 |
7 812 |
19 292 |
* Avser förändrade skatteregler
59
PROP. 1998/99:100
Utgiftsbegransande åtgärder och finansiering
Regeringen gör bedömningen att det finns en
risk för att utgiftstaket för staten överskrids 1999
om inga åtgärder vidtas. Ekonomistyrningsver-
kets senaste prognos visar att utgiftstaket för
staten år 1999 riskerar att överskridas med
6,7 miljarder kronor. Regeringen delar Ekono-
mistyrningsverkets bedömning att utgiftstaket
riskerar att överskridas och vidtar därför utgifts-
begränsande åtgärder motsvarande totalt ca
8 miljarder kronor. I detta belopp inkluderas ef-
fekten av s.k. begränsningsbelopp för vissa anslag
som regeringen har beslutat om. Det innebär att
utgifterna inte får överstiga dessa belopp. Även
för 2000 behöver åtgärder vidtas för att undvika
ett överskridande. Regeringen föreslår därför vis-
sa besparingar för att klara utgiftstaket. Dessa åt-
gärder samt föreslagna besparingar för komman-
de år har även bidragit till att finansiera de
reformförslag som redovisas i tabell 4.2.
I tabell 4.3 redovisas beräknade utgiftseffekter
av besparingsförslagen på tilläggsbudget för in-
nevarande år samt de utgiftsbegränsande åtgärder
regeringen beslutat om år 1999 för stöd till lokala
investeringsbidrag, bidrag för att minska elan-
vändningen, väghållningen, jordbruk samt del av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder och övrigt. Re-
geringen föreslår vidare i prop. 1998/99:106 att
beloppsgränsen för högkostnadsskyddet i läke-
medelsförmånen höjs fr.o.m. 1 juni 1999 med
500 kronor från 1 300 kronor till 1 800 kronor.
Ytterligare redovisning av dessa åtgärder åter-
finns i avsnitt 5.3.1. De av regeringen införda be-
gränsningsbeloppen redovisas i tabell 5.7.
För år 2000 och 2001 anger beloppen i tabell
4.3 utgiftsminskningen jämfört med de beräkna-
de anslagsbelopp som redovisades i budgetpro-
positionen för 1999. För 2002 anger beloppen
utgiftsminskning i förhållande till de utgiftsnivå-
er som ges av befintliga regler och beräknade an-
slagsnivåer vid oförändrad politik.
|Tabell 4.3 Besparingar, utgiftsminskningar och finansiering! | ||||
Nettoförstärkning av offentliga finanser. Minskning av takbegränsade | ||||
utgifter inom parentes |
2001 |
2002 | ||
Miljoner kronor |
1999 |
2000 | ||
Regeringskansliet |
0 |
0 |
0 |
100 |
Försvarsram (inkl om- |
0 |
0 |
0 |
1 000 |
Högkostnadsskydd, |
800 |
1 370 |
1 370 |
1 370 |
Sjukpenninggrundande |
0 |
87 |
285 |
474 |
inkomst (SGI) |
(145) |
(475) |
(790) | |
Antagandepoängberäkning, |
0 |
90 |
172 |
249 |
vilande förtidspension |
(150) |
(287) |
(415) | |
Underhållsstöd |
0 |
210 |
210 |
210 |
Arbetsmarknadspolitiska |
1 038 |
2 787 |
1 100 |
1 100 |
åtgärder |
(1 378) |
(3 796) |
(1 473) |
(1 473) |
Socialfonden |
0 |
400 |
1 000 |
1 000 |
Vuxenstudiestöd |
60 (100) |
0 |
0 |
0 |
Kunskapslyftet |
0 |
900 (1 250) |
1 080 (1 500) |
0 |
Räntebidrag |
0 |
112 |
0 |
0 |
Stöd till lokala investe- |
120 |
737 |
550 |
50 |
Investeringsbidrag för |
0 |
250 |
0 |
0 |
Bidrag för att minska elan- |
55 |
200 |
0 |
0 |
Väghållning |
500 |
500 |
0 |
0 |
övrigt kommunikationer |
0 |
100 |
150 |
200 |
Jordbruk |
870 |
400 |
0 |
0 |
Finansiering maxtaxa |
0 |
0 |
1 700 |
1 300 |
Utgiftseffekt av |
3 731 |
0 |
0 |
0 |
övrigt |
580 |
732 |
375 |
392 |
Summa förstärkning av |
7 754 |
8 875 |
7 992 |
7 445 |
Summa minskning av |
8134 |
10 352 |
9 090 |
8 300 |
Nettobesparingen anger effekten på finansiellt
sparande i offentlig sektor. De redovisade netto-
effekterna för offenlig sektor tar i förekomman-
de fall hänsyn till det bortfall av inkomstskatter
som förändringen ger upphov till. Bruttobespa-
ringen, som visar minskningen av de takbegrän-
sade utgifterna, redovisas i dessa fall inom pa-
rentes i tabell 4.3.
60
PROP. 1998/99:100
Tabell 4.4 Total effekt av finansiering/utgiftsminskningar
och reformer
Miljoner kronor
1999 |
2000 |
2001 |
2002 | |
Finansiellt sparande i |
7 163 |
1 213 |
-1 855 |
-12 810 |
Takbegränsade |
-7 635 |
-7 995 |
-1 278 |
10 992 |
Totalt innebär de föreslagna satsningarna och be-
sparingarna att den offentliga sektorns finansiella
sparande ökar med ca 7 miljarder kronor år 1999
och med ca 1 miljard kronor 2000. I förhållande
till gällande regler innebär förändringarna en för-
svagning av de offentliga finanserna för år 2001
och år 2002. Förändringarna innebär att de tak-
begränsade utgifterna minskar med knappt
8 miljarder kronor åren 1999 och 2000 och med
drygt 1 miljard kronor år 2001. År 2002 innebär
förändringarna att de takbegränsade utgifterna
ökar med ca 11 miljarder kronor i förhållande till
de utgiftsnivåer som ges av gällande regler och
beräknade anslagsnivåer vid oförändrad politik.
1998-2002
Är 1998 var statsbudgetens saldo positivt för
första gången sedan budgetåret 1989/90 och sta-
ten kunde amortera ca 10 miljarder kronor på
statsskulden. Åren 1999-2002 beräknas stats-
budgetens saldo visa betydande överskott. Dessa
stora positiva budgetsaldon beror emellertid till
största delen på tillfälliga effekter i samband med
införandet av ålderspensionsreformen, samt på
inkomster från försäljning av aktier.
4.4.1 Statsbudgetens inkomster
Statsbudgetens totala inkomster beräknas öka
med ca 62 miljarder kronor mellan åren 1998 och
2002, vilket motsvarar en genomsnittligt ök-
ningstakt på cirka 2,1 procent per år. Statens årli-
ga skatteinkomster beräknas också öka med ca
62 miljarder kronor mellan åren 1998 och 2002.
Övriga inkomster beräknas således uppgå till un-
gefär samma nivå år 1998 och år 2002. Under de
mellanliggande åren 1999-2001 beräknas emel-
lertid övriga inkomster uppgå till en högre nivå,
främst till följd av högre beräknade inkomster av
försåld egendom. I relation till BNP beräknas så-
väl statsbudgetens totala inkomster som stats-
budgetens skatteinkomster vara lägre i slutet av
perioden än åren 1998 och 1999.
I tabell 4.5 redovisas det preliminära utfallet av
statsbudgetens skatteinkomster och övriga in-
komster för år 1998 och därtill den förväntade
utvecklingen under perioden 1999-2002, samt
förändringen jämfört med beräkningen i budget-
propositionen för 1999.
Statsbudgetens inkomster beräknas öka med
närmare 40 miljarder kronor mellan åren 1998
och 1999. Ökningen beror till största delen på att
övriga inkomster beräknas bli betydligt högre år
1999, främst till följd av högre förväntade in-
komster från försåld egendom.
Inkomstökningen på 16 miljarder kronor
mellan år 1999 och år 2000 förklaras till stora
delar av att inkomsterna från aktieutdelningar
tillfälligt beräknas bli högre år 2000 . Ökningen
av statsbudgetens skatteinkomster mellan år
1999 och år 2000 begränsas bl.a. till följd av öka-
de skatteutbetalningar till kommunerna år 2000,
vilka beror på en stor slutreglering av 1998 års
kommunalskatter, och lägre inkomster från be-
skattningen av reavinster år 2000. Under perio-
den 2000-2002 förklaras inkomstökningen
främst av ökande skatteinkomster medan övriga
inkomster minskar till följd av lägre utdel-
ningsinkomster och lägre beräknade inkomster
från försåld egendom.
I förhållande till budgetpropositionen för
1999 beräknas inkomsterna bli ca 49 miljarder
kronor högre år 1999, 47 miljarder kronor högre
år 2000 och 31 miljarder kronor högre år 2001.
iTabell 4.5 Statsbudgetens inkomster 1 | |||||
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 | |
Miljarder kronor | |||||
Skatteinkomster |
639,7 |
649,2 |
651,4 |
672.8 |
701,8 |
Övriga inkomster |
66,6 |
96,3 |
110,2 |
85,9 |
66,1 |
Totala inkomster |
706,3 |
745,5 |
761,5 |
758,7 |
767,9 |
Diff. mot budget- | |||||
prop. för 1999 | |||||
Skatteinkomster |
22,0 |
18,6 |
0,6 |
-4,0 |
- |
Övriga inkomster |
-13,0 |
30,5 |
46,8 |
34,6 | |
Totala inkomster |
9,0 |
49,1 |
47,4 |
30,6 |
- |
Procent av BNP | |||||
Skatteinkomster1 |
35,5 |
35,1 |
34,0 |
33,8 |
33,8 |
Totala inkomster |
39,2 |
40,3 |
39,7 |
38,1 |
37,0 |
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.
'Denna kvot skall inte förväxlas med skattekvoten för hela offentliga sektorn.
61
PROP. 1998/99:100
Fyllnadsinbetalningar av skatt år 1998 blev sär-
skilt stora till följd av höga realisationsvinster in-
komståret 1997. En högre lönesumma för åren
1998 och 1999 i förhållande till vad som antogs i
budgetpropositionen för 1999 leder till ökade
skatteinkomster från fysiska personer och ökade
socialavgifter under dessa år. Dessa faktorer har
bidragit till en upprevidering av skatteinkoms-
terna år 1998 och år 1999. Den högre lönesum-
man för åren 1998 och 1999 innebär också att
slutregleringen av kommunalskattemedel, som
sker med två års eftersläpning, nu beräknas bli
högre åren 2000 och 2001. Det innebär således
att utbetalningarna från staten till kommunerna
dessa år blir större än vad som beräknades i bud-
getpropositionen för 1999.
Inkomsterna från juridiska personer beräknas
öka år 2000 i förhållande till budgetpropositio-
nen för 1999, vilket i huvudsak förklaras av det
statligt ägda aktiebolaget Stattums förväntade in-
betalning av reavinstskatt efter försäljningen av
aktieinnehavet i Pharmacia & Upjohn.
Under övriga inkomster är det framför allt in-
komster av statens aktier och försåld egendom
som förändrats sedan budgetpropositionen för
1999. Det beror bland annat på att Stattums ak-
tieutdelning om 12 miljarder kronor till följd av
försäljningen av aktieinnehavet i Pharmacia &
Upjohn förväntas inbetalas till staten år 2000.
Åren 1999 och 2000 beräknas inkomster av för-
såld egendom årligen uppgå till 45 miljarder kro-
nor och år 2001 till 35 miljarder kronor. År 2002
beräknas försäljningsinkomsterna uppgå till
15 miljarder kronor.
En fördjupad redovisning av statsbudgetens
inkomster presenteras i kapitel 6.
4.4.2 Statsbudgetens utgifter
Utgifter exklusive statsskuldsräntor 1998-2002
Statsbudgetens utgifter exklusive statsskulds-
räntor, dvs. utgiftsområde 1-25 och 27, beräknas
öka från 585,7 miljarder kronor år 1998 till
626,6 miljarder kronor år 2002. Ålderspensions-
reformen innebär emellertid att statsbudgetens
utgifter exklusive statsskuldsräntor ökar med ca
15 miljarder kronor mellan år 1998 och 1999 till
följd av ändrat betalningsansvar mellan Staten
och AP-fonden och interntransaktioner i form
av statlig ålderspensionsavgift. För att möjliggöra
en jämförelse av utgiftsutvecklingen från 1998 till
2002 kan 1998 års preliminära utgifter korrigerats
för en tänkt ålderspensionsreform detta år.
Tabell 4.6 Statsbudgetens utgifter
Miljarder kronor |
1998' |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
Utgifter exkl. |
585,73 |
616,0 |
618,0 |
625,9 |
626,6 |
Statsskuldsräntor4 |
113,4 |
92,9 |
77,4 |
73,1 |
52,9 |
Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m.5 |
-2,5 |
-56,6 |
-4,6 |
-111,1 |
66,5 |
Summa utgifter |
696,6 |
652,3 |
690,8 |
587,9 |
746,0 |
1 Preliminärt utfall
2 Inklusive minskning av anslagsbehållningar
3 Korrigerat för ålderspensionsreformen motsvarar detta 600,4 mdkr (dvs. beloppet
skulle ha varit 600,4 mdkr om ålderspensionsreformen geno mförts redan 1998).
4Avser utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
inklusive kassamässig korrigering, finansiell överföring från AP-fonden till Riksgälds-
kontoret, avgiftsväxling med anledning av pensionsreformen och beräkningsteknisk
överföring till hushållen.
Efter en sådan korrigering av utgifterna ökar
statsbudgetens utgifter exklusive statsskulds-
räntor med ca 26 miljarder kronor mellan år 1998
och år 2002 eller med i genomsnitt ca 1,1 procent
per år. Som andel av BNP minskar statsbudge-
tens utgifter exklusive statsskuldsräntor med ca
2 procentenheter, från 32,5 procent 1998 till
30,2 procent år 2002.
I tabell 4.7 redovisas de beräknade utgifterna
per utgiftsområde för åren 1998-2002. För att
underlätta en jämförelse över tiden visas i en fot-
not till tabellen en beräkning av utgifterna per
utgiftsområde i det fall ålderspensionen hade ge-
nomförts redan 1998.
De största utgiftsökningarna under perioden
1998-2002 återfinns under följande utgiftsområ-
den:
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp.
Utgiftsområdet ökar med ca 12 miljarder kronor
under perioden. Huvuddelen av ökningen beror
på att utgifterna för sjukpenning och förtidspen-
sioner beräknas öka mycket kraftigt.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghetför familjer
och bam
Utgiftsområdet ökar med 6 miljarder kronor un-
der perioden. Ökningen förklaras bl.a. av höj-
ningen av det allmänna barnbidraget (+100 kro-
nor per barn och månad fr.o.m. år 2000 och
ytterligare 100 kronor fr.o.m. år 2001) och av
ökade utgifter för föräldraförsäkringen.
Utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
Utgiftsområdet ökar med ca 9 miljarder kronor
under perioden. Utgiftsökningen förklaras bl.a.
62
PROP. 1998/99:100
av de i denna proposition aviserade satsningarna
på nya högskoleplatser, nytt studiestödssystem
och forskning. Utrymme skapas för att fr.o.m. år
2001 stegvis genomföra en allmän förskola och
maxtaxa i barnomsorgen.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommunerna
Utgiftsområdet ökar med knappt 10 miljarder
kronor under perioden. Ökningen beror främst
på de beslutade och aviserade resurstillskotten till
skola, vård och omsorg.
De största utgiftsminskningarna under perioden
1998-2002 återfinns under följande två utgifts-
områden.
Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet
Utgiftsområdet minskar med ca 10 miljarder
kronor under perioden. Förklaringen är främst
att den öppna arbetslösheten antas sjunka från
6,5 procent år 1998 till 5,0 procent år 2002.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
Utgiftsområdet minskar med ca 11 miljarder
kronor under perioden. En viktig förklaring är
att utgifterna för räntebidraget minskar från
10,8 miljarder kronor år 1998 till 1,6 miljarder
kronor år 2002.
En fördjupad redovisning av statsbudgetens ut-
gifter exklusive statsskuldsräntor för åren 1998—
1999 och åren 2000-2002 ges i kapitel 5 respekti-
ve kapitel 7.
63
PROP. 1998/99:100
1 Tabell 4.7 Takbegränsade utgifter 1998-2002 1 | ||||||
Miljarder kronor |
1998 |
1999 Prognos |
2000 |
2001 Beräknat2 |
2002 Beräknat2 | |
U0 1 |
Rikets styrelse |
4,3 |
4,7 |
4,2 |
4,5 |
4,6 |
U0 2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
2.0 |
1,7 |
1,5 |
1,5 |
1,6 |
U0 3 |
Skatteförvaltning och uppbörd |
5,9 |
6,0 |
5,8 |
5,8 |
5,9 |
U0 4 |
Rättsväsendet |
21,4 |
22,4 |
22,1 |
22,4 |
22,7 |
U0 5 |
Utrikesförvaltning och internationell samverkan |
2,6 |
3,0 |
2,8 |
2,9 |
2,9 |
U0 6 |
Totalförsvar |
42,4 |
45,6 |
44,9 |
44,5 |
43,5 |
U0 7 |
Internationellt bistånd |
11,5 |
12.0 |
12,5 |
13,3 |
13,2 |
U0 8 |
Invandrare och flyktingar |
4,2 |
4,4 |
4,2 |
4,4 |
3,9 |
U0 9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
23,1 |
24,6 |
25,4 |
26,3 |
26,3 |
U0 10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |
39,7 |
84,9 |
86,9 |
86,9 |
88,0 |
U0 11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
62,7 |
34,3 |
33,4 |
32,6 |
32,0 |
U0 12 |
Ekonomisk trygghet för familj och barn |
35,9 |
41,1 |
43,5 |
46,2 |
46,7 |
U0 13 |
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet |
37,3 |
33,5 |
31,9 |
30,3 |
29,6 |
U0 14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
47,7 |
47,6 |
45,5 |
45,6 |
45,9 |
U0 15 |
Studiestöd |
21,9 |
21,1 |
22,1 |
24,2 |
24,5 |
U0 16 |
Utbildning och universitetsforskning |
27,7 |
30,0 |
30,8 |
34,8 |
37,0 |
U0 17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
7,3 |
7,5 |
7,5 |
7,6 |
7,8 |
U0 18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande |
22,4 |
19,5 |
16,3 |
13,0 |
11,3 |
U0 19 |
Regional utjämning och utveckling |
3,4 |
3,9 |
2,7 |
3,3 |
2,7 |
U0 20 |
Allmän miljö- och naturvård |
1,4 |
1,6 |
1,7 |
1,8 |
2,0 |
U0 21 |
Energi |
0,9 |
1,1 |
1,2 |
1,9 |
1,7 |
U0 22 |
Kommunikationer |
27,4 |
25,0 |
25,3 |
24,7 |
25,0 |
U0 23 |
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar |
11,8 |
11,6 |
12.7 |
13,2 |
13.2 |
U0 24 |
Näringsliv |
2,8 |
3,4 |
3,0 |
2,9 |
2,9 |
U0 25 |
Allmänna bidrag till kommunerna |
96,8 |
102,7 |
102,2 |
104,7 |
106,3 |
U0 26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
113,4 |
92.9 |
77,4 |
73,1 |
52,9 |
U0 27 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
21,2 |
22.6 |
19,4 |
21,5 |
22.3 |
Minskning av anslagsbehållningar |
0,0 |
0,0 |
8,5 |
5,0 |
3,0 | |
Summa utgiftsområden |
699,1 |
708,9 |
695,4 |
699,0 |
679,5 | |
Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor |
585.7 |
616,0 |
618,0 |
625,9 |
626,6 | |
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten |
132,6 |
135,8 |
139,5 |
144,0 |
149,7 | |
Takbegränsade utgifter |
718,3 |
751.8 |
757,4 |
769,9 |
776,3 | |
Budgeteringsmarginal |
1,7 |
1.2 |
3,6 |
16,1 |
33.7 | |
Utgiftstak för staten |
720,0 |
753,0 |
761,0 |
786,0 |
810.0 |
'För att möjliggöra en jämförelse av utgifterna under perioden 1998-2002 redovisas nedan en schablonmässig beräkning av utgifterna för det fall ålderspensionsreformen hade g e-
nomförts redan 1998: U010 75,8 mdkr, U011 33,3 mdkr, UO12 40,7 mdkr, U013 39,5 mdkr, U014 48,0 mdkr, UO15 22,5 mdkr, Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 600,4
mdkr, Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 137,1 mdkr och Takbegränsade utgifter 737,5 mdkr
2 Enligt förslaget till preliminära utgiftsområdesramar (se tabell 7.1). Beräknad förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit redovisas sammantaget för
samtliga utgiftsområden under posten Minskning av anslag sbehållningar.
Statsskuldsräntor 1998-2002
Statsskuldsräntorna påverkas framför allt av
storleken på statsskulden, räntenivån samt växel-
kurser. Statsskuldsräntorna påverkas även av mer
tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets
upplånings- och skuldförvaltningsteknik.
Som framgår av diagram 4.1 steg ränteutgifterna
som andel av BNP kraftigt under 1980-talets
första hälft. Ränteutgifternas andel av BNP var
som högst 1985 då de uppgick till närmare
9 procent. Efter 1985 minskade ränteutgifternas
andel av BNP snabbt för att återigen öka åren
64
PROP. 1998/99:100
1993 och 1994. År 1998 uppgick ränteutgifterna
till 113 miljarder kronor eller ca 6 procent av
BNP. Under perioden 1999-2002 beräknas rän-
teutgifterna minska successivt för att år 2002
uppgå till ca 53 miljarder kronor eller 2,6 procent
av BNP.
Diagram 4.1 Statsskuldsräntor
Procent av BNP
De kraftigt minskade ränteutgifterna under peri-
oden 1998-2002 förklaras av lägre räntenivåer
och av den amortering på statsskulden som sker
till följd av bl.a. finansiella överföringar från AP-
fonden till staten i samband med ålderspensions-
reformen och försäljningar av statligt aktieinne-
hav.
1 Tabell 4.8 Statsskuldsräntor 1 | |||||
Miljarder kronor |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
Räntor på lån i |
73,1 |
71 |
58 |
47 |
39 |
Räntor på lån i |
23,6 |
22 |
20 |
19 |
19 |
Räntor pä in-och |
-3,9 |
-2 |
-3 |
-3 |
-4 |
Över-/underkurser |
-5,7 |
-9 |
-4 |
-4 |
-3 |
Summa räntor |
87,2 |
81 |
70 |
58 |
51 |
Valutaförluster/ |
9,8 |
-2 |
-1 |
2 |
0 |
Kursförluster/ |
15,6 |
14 |
8 |
12 |
2 |
Övrigt |
0,6 |
0 |
0 |
0 |
0 |
Summa ränte- |
113,3 |
93 |
77 |
73 |
53 |
'Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar nya obligationer eller utökar be-
fintliga benchmarklån om marknadsräntan vid emissionstillfället är lägre än kupon-
gräntan. Underkurser uppstår vid motsatt förhållande.
2 Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller
vinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades. Posten påver-
kar statsbudgetens utgifter och statsbudgetens saldo men inte statens finansiella
sparande.
3 Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än
marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.
Posten påverkar statsbudgetens utgifter och statsbudgetens saldo men inte statens
finansiella sparande.
Statsskuldsräntomas olika komponenter visas i
tabell 4.8. Den del av ränteutgifterna som beror
på valutaförluster/vinster och kursförlus-
ter/vinster påverkar inte statens finansiella spa-
rande. Budgetmålet för den offentliga sektorn
avser det finansiella sparandet redovisat enligt
nationalräkenskaperna. Det räntemått som där är
relevant är delposten summa räntor enligt tabell
4.8. Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk
valuta uppstår valutakursförluster/vinster bero-
ende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet
anskaffades. Kursförluster uppstår vid förtidsin-
lösen av lån som har en högre kupongränta än
marknadsräntan vid återköpstillfället.
Prognosen för ränteutgifterna år 1999 är
ca 20 miljarder kronor lägre än ränteutgifterna
för år 1998. Till minskningen av ränteutgifterna
bidrar bl.a. en lägre räntenivå år 1999 samt en
kraftig minskning av de realiserade valutaförlus-
terna.
I statsbudgeten redovisas statsskuldsräntor ut-
giftsmässigt. I tabell 4.9 redovisas de kostnads-
mässiga räntorna, vilket innebär att ränteutgif-
terna har periodiserats över lånens löptid. Den
kostnadsmässiga redovisningen är mindre bero-
ende av upplåningstekniken och förändringar av
räntekostnader kan lättare förklaras av den un-
derliggande lånebehovs- och ränteutvecklingen.
Enligt den periodiserade redovisningen kommer
räntekostnaderna att minska från ca 93 miljarder
kronor år 1998 till 57 miljarder kronor år 2002.
1 Tabell 4.9 Periodiserade ränteutgifter 1 | |||||
Miljarder kronor |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
Summa räntor enligt |
87 |
81 |
70 |
58 |
51 |
Justering kursdiffe- |
3 |
10 |
1 |
3 |
1 |
Justering noll- |
3 |
2 |
3 |
2 |
5 |
Summa kostnads- |
6 |
12 |
4 |
5 |
6 |
Summa ränte- |
93 |
93 |
75 |
64 |
57 |
3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 100
65
PROP. 1998/99:100
4.4.3 Statsbudgetens saldo,
statssskulden och statens
finansiella sparande
Statsbudgetens saldo
Statsbudgetens saldo är detsamma som statens
lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt
budgetsaldo innebär att staten amorterar på
statsskulden. Statsbudgetens saldo förbättrades
från -6,2 miljarder kronor 1997 till 9,7 miljarder
kronor år 1998. Senast statsbudgeten visade ett
överskott var budgetåret 1989/90. Under perio-
den 1999-2002 beräknas det ackumulerade över-
skottet uppgå till 357 miljarder kronor. Över-
skotten används för amortering på statsskulden.
För att statsbudgetens saldo skall överens-
stämma med statens lånebehov redovisas Riks-
gäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig
korrigering på statsbudgeten. I tabell 4.10 redovi-
sas också två lånebehovspåverkande förändringar
som föranleds av pensionsreformen separat: fi-
nansiell överföring från AP-fonden till staten
och avgiftsväxling med anledning av pensions-
reformen. Riksgäldskontorets nettoutlåning,
kassamässig korrigering, överföring från AP-
fonden till staten och avgiftsväxling med anled-
ning av pensionsreformen ingår på utgiftssidan
efter de utgifter som är grupperade på 27 utgifts-
områden.
iTabell 4.10 Statsbudgetens saldo och statsskulden | |||||||
Miljarder kronor |
1996 |
1997 |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
Inkomster |
600,5 |
648,9 |
706,3 |
745,5 |
761,5 |
758,7 |
767,9 |
Utgifter exkl. statsskuldsräntor1 |
559,2 |
569,2 |
585,7 |
616,0 |
618,0 |
625,9 |
626,6 |
Statsskuldsräntor m.m.2 |
99,5 |
98,4 |
113,4 |
92,9 |
77,4 |
73,1 |
52,9 |
Saldo exkl. Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. |
-58,3 |
-18,6 |
7,1 |
36,6 |
66,2 |
59,7 |
88,3 |
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
-125,8 |
-10,4 |
-2.8 |
-11,6 |
40,4 |
12,4 |
9,1 |
varav ln-/utlåning från myndigheter (räntekonto)3 |
-1,2 |
7,2 |
4,1 | ||||
Inbetalning av premiepensionsmedel inkl, ränta |
-10,5 |
-12,1 |
-13,7 |
-22,5 |
-19,0 |
-19,2 |
-19,9 |
Utbetalning av premiepensionsmedel |
49,6 |
21,2 |
18,9 | ||||
Lönegarantifonden, inkl, ränta |
-0,6 |
-0,7 |
-0,9 | ||||
CSN, studielän |
8,9 |
9,9 |
10,1 |
11,0 |
11,7 |
12,1 |
11,5 |
Insättningsgaranti |
-1.0 |
-2,1 |
-2,1 |
-2,2 |
-2,5 |
-0,8 |
-0,7 |
Övrigt, netto |
-121,4* |
-12,6 |
-0,3 |
-2,1 |
0,6 |
-0,9 |
-0,7 |
Kassamässig korrigering |
88,5 |
-2,0 |
0.3 | ||||
Överföring från AP-fenden5 |
-45,0 |
-45,0 |
-175,6 |
-13,6 | |||
Avgiftsväxling m.a.a. pensionsreformen |
30,0 |
30,0 | |||||
Statsbudgetens saldo före beräkningsteknisk över- |
-21,0 |
-6,2 |
9,7 |
93,2 |
70,8 |
192,9 |
62,8 |
Beräkningsteknisk överföring till hushållen |
22,1 |
41,0 | |||||
Statsbudgetens saldo efter beräkningsteknisk |
170,8 |
21,8 | |||||
Skulddispositioner m.m. |
4,4 |
14,7 |
26,4 |
-30,3 |
-5,3 |
-7,3 |
0,0 |
Statsskuldsförändring |
25,4 |
20,9 |
16,8 |
-123,5 |
-76,1 |
-178,1 |
-21,8 |
Statsskuld vid årets slut efter beräkningsteknisk |
1 411,2 |
1 432,1 |
1 448,9 |
1 325,4 |
1 249,3 |
1 071,2 |
1 049,3 |
Procent av BNP |
83,6 |
82,4 |
80,3 |
72,7 |
65,2 |
53,8 |
50,6 |
'Inklusive minskning av anslagsbehållningar
3 Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
3 Normalt görs inga prognoser på In/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast u tfallet.
‘Varav Arbetsmarknadsfonden och Kärnbränslefonden förklarar 87 miljarder kronor respektive 19 miljarder kronor.
5Samma beräkningstekniska antaganden som i budgetpropositionen för 1999. Total beräkningsteknisk överföring år 2001 är 235 mdkr, varav 175,6 mdkr påverkar lånebehovet år
2001 och 13,6 mdkr år 2002. Resterande belopp påverkar lånebehovet först efter år 2002.
66
PROP. 1998/99:100
Riksgäldskontorets nettoutlåning till myndigheter,
affärsverk och statliga bolag
De största delposterna under Riksgäldskontorets
(RGK) nettoutlåning utgörs av förändringar av
myndigheternas räntekontobehållningar, in- och
utbetalningar av premiepensionsmedel, Centrala
studiestödsnämndens (CSN) upplåning för fi-
nansiering av studielån samt insättningsgaranti-
avgifter.
Sedan 1995 har medel för premiepension av-
satts hos RGK. I budgetpropositionen för 1999
antogs att pensionsavgifter jämte ränta på ca
37 miljarder kronor avseende åren 1995-1997
skulle betalas ut till Premiepensionsmyndigheten
under 1999. Denna utbetalning har senarelagts
till år 2000 till följd av problem med uppbyggna-
den av Premiepensionsmyndighetens datasys-
tem. Utbetalningen år 2000, som kommer att av-
se premiepensionsmedel för åren 1995-1998,
innebär att RGK:s nettoutlåning ökar med om-
kring 50 miljarder kronor mellan år 1999 och år
2000. Riksgäldskontorets utlåning till CSN be-
räknas uppgå till 11-12 miljarder per år under pe-
rioden 1998-2002.
Kassamässig korrigering
Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan
å ena sidan saldot mellan statsbudgetens anslag
och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in-
och utbetalningar över statsverkets checkräkning
(SCR) i Riksbanken. Redovisningen över SCR är
kassamässig. Då utfallet av den kassamässiga kor-
rigeringen beräknas residualt redovisas normalt
inte några prognoser för denna post.
Överföring från AP-fonden
Som ett led i den s.k. finansiella infasningen av
det nya ålderspensionssystemet kommer medel
att överföras från AP-fonden till RGK. För åren
1999 och 2000 uppgår överföringsbeloppet till 45
miljarder kronor per år. Överföringsbeloppet år
2001 har ännu inte fastställts. Beräkningstekniskt
antas överföringsbeloppet år 2001 uppgå till
235 miljarder kronor, vilket är samma antagande
som ingick i budgetpropositionen för 1999. Då
överföringen 2001 till viss del består av bostads-
obligationer som antas behållas till förfallotid-
punkten påverkas lånebehovet med ca 176 mil-
jarder istället för 235 miljarder kronor detta år.
År 2002 beräknas bostadsobligationer inklusive
kupongräntor till ett värde av ca 14 miljarder
kronor förfalla till betalning och därmed minska
lånebehovet. Efter år 2002 beräknas bostadsobli-
gationer till ett värde av ca 46 miljarder återstå.
Bostadsobligationerna förfaller och minskar lå-
nebehovet efterföljande år.
Avgiftsväxling med anledning av pensionsreformen
För åren 2001 och 2002 beräknas den avgiftsväx-
ling som föranleds av det reformerade pensions-
systemet öka lånebehovet med 30 miljarder kro-
nor per år. Beloppen är beräkningstekniska
antaganden i avvaktan på beslut om formerna för
avgiftsuttag till det reformerade ålderspensions-
systemet. Det beräkningstekniska antagandet är
en följd av att statsbudgeten kommer att försva-
gas med ca 30 miljarder kronor per år efter det
att ett avgiftsuttag motsvarande intjänade pen-
sionsrätter införs i det reformerade pensionssys-
temet.
Tabell 4.11 Statsbudgetens saldo efter överföring till hushållen samt justering för större engångseffekter
Miljarder kronor
1995 |
1996 |
1997 |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 | |
Statsbudgetens saldo (efter beräkningsteknisk |
-138,6 |
-21,0 |
-6,2 |
9,7 |
93,2 |
70,8 |
170,8 |
21,8 |
varav Beräkningsteknisk överföring till |
-22,1 |
-41,0 | ||||||
Större engångseffekter |
20,2 |
84,2 |
50,2 |
24,9 |
112,5 |
59,4 |
210,6 |
28,6 |
varav Försäljning av statliga bolag m.m. |
8,7 |
5,0 |
15,6 |
11,2 |
45,0 |
45,0 |
35,0 |
15,0 |
Överföring från AP-fonden1 |
45,0 |
45,0 |
175,6 |
13,6 | ||||
Premiepensionsmedel, |
9,1 |
10,5 |
12,1 |
13,7 |
22,5 |
-30,62 | ||
Statsbudgetens saldo |
-158,8 |
-105,2 |
-56,4 |
-15,2 |
-19,3 |
11.4 |
-39,8 |
-6.8 |
(justerat för större engångseffekter)_______________________________________________________________________________________________________
'Samma beräkningstekniska antaganden som i budgetpropositionen för 1999. Total beräkningsteknisk överföring år 2001 är 235 mdkr, varav 175,6 mdkr påverkar lånebehovet år
2001 och 13,6 mdkr år 2002. Resterande belopp påverkar lånebehovet först efter år 2002.
1 Varav inbetalning 19,0 mdkr och utbetalning 49,6 mdkr. Utbetalningen avser premi epensionsmedel för åren 1995-1998.
67
PROP, 1998/99:100
Saldo justerat för engångseffekter
Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn
åren 2001 och 2002 beräknas överträffa det mål-
satta överskottet på 2 procent av BNP. Dessa
överskjutande överskott antas beräkningstek-
niskt tillföras hushållssektorn så att budgetmålen
uppnås exakt. I tabell 4.11 redovisas budgetsaldot
justerat för större engångseffekter under förut-
sättning att överskott i de offentliga finanserna
utöver målsatta överskott fr.o.m. år 2001 över-
förs till hushållen. Av tabellen framgår att det för
engångsvisa effekter justerade budgetsaldot är
negativt för samtliga år utom år 2000.
Efter det att det finansiella sparande som över-
stiger målet för år 2002 beräkningstekniskt har
tagits i anspråk för skattesänkningar och utgifts-
reformer, beräknas amorteringen på statsskulden
uppgå till 22 miljarder kronor detta år. Att stats-
budgetens saldo visar överskott även efter denna
beräkningstekniska överföring till hushållen be-
ror dock på tillfälliga inkomstförstärkningar till
följd av försäljningar av statlig egendom
(15 miljarder kronor) och effekten på statsbud-
getens saldo till följd av överföringar från AP-
fonden (14 miljarder kronor) år 2002. Exklusive
dessa två tillfälliga inkomstförstärkningar visar
statsbudgeten ett underskott på ca 7 miljarder
kronor. Slutsatsen är att statsskulden på sikt no-
minellt kommer att vara ungefär oförändrad eller
öka vid det målsatta överskottet i de offentliga
finanserna på 2,0 procent av BNP. Större delen
av det målsatta överskottet i de offentliga finan-
serna kommer i stället att komma från ålderspen-
sionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Detta
är en följd av att ålderspensionsreformen på lång
sikt innebär en mycket stor omfördelning av det
offentliga finansiella sparandet från staten till ål-
derspensionsystemet.
Statsskulden
Statsskuldens utveckling bestäms huvudsakligen
av det beräknade lånebehovet. Statsskulden på-
verkas emellertid även av valutaförändringar ef-
tersom omkring en fjärdedel av skulden är upp-
lånad i utländsk valuta. Dessa lån värderas till
aktuella valutakurser. Under 1998 ökade
statsskulden med 17 miljarder kronor till 1 449
miljarder kronor i slutet av året. Förklaringen till
att statsskulden ökade trots ett budgetsaldo på
nära 10 miljarder kronor är att valutaskulden
ökade till följd av en försvagning av kronan. Un-
der perioden 1999-2002 beräknas statsskulden
minska med ca 400 miljarder kronor till ca 1 050
miljarder kronor (se tabell 4.11). Statsskulden
beräknas minska med ca 43 miljarder kronor mer
än beräknad amortering under perioden, främst
till följd av en starkare krona. Kronan antas
framför allt stärkas under 1999 vilket leder till en
minskning av valutaskulden detta år med ca
30 miljarder kronor. Valutaskuldens förändring
framgår av tabell 4.10 under posten Skulddispo-
sitioner m.m..
I diagram 4.2 visas statsskuldens andel av BNP
(skuldkvoten) under perioden 1980-2002. Som
framgår ökade skuldkvoten kraftigt under första
delen av 1980-talet. År 1985 uppgick statsskul-
den till 69 procent av BNP. Under 1980-talets
senare hälft minskade skuldkvoten för att år 1990
uppgå till endast 46 procent av BNP. Under
1990-talets första hälft ökade statsskulden
snabbt för att stabiliseras runt 85 procent av
BNP åren 1994 och 1995. Efter 1995 har skuld-
kvoten successivt minskat. I slutet av år 1998
uppgick skuldkvoten till ca 80 procent och år
2002 beräknas den uppgå till ca 51 procent av
BNP. Detta innebär att skuldkvoten under be-
räkningsperioden 1999-2002 minskar med nära
30 procentenheter efter den antagna överföring-
en till hushållen åren 2001 och 2002. Minskning-
en av statsskulden från år 1999 förklaras emeller-
tid till övervägande del av de engångseffekter
som redovisats ovan.
Diagram 4.2 Statsskuldens utveckling
Procent av BNP
68
PROP. 1998/99:100
Statsbudgetens saldo och statens finansiella
sparande
Statsbudgetens saldo innehåller till skillnad från
statens finansiella sparandet allt som påverkar
statens lånebehov som t.ex. Riksgäldskontorets
nettoutlåning och överföringar till eller från AP-
fonden. Statens finansiella sparande visar istället
den förändring av statens finansiella nettoförmö-
genhet som sker genom reala transaktioner.
I tabell 4.12 redovisas de viktigaste förklaring-
arna till varför statsbudgetens saldo och statens
finansiella sparande skiljer sig åt. En viktig för-
klaring är överföringen av medel från AP-fonden
till statsbudgeten. Engångsöverföringen år 2001
kommer delvis att bestå av bostadsobligationer
som skall förvaltas av Riksgäldskontoret tills det
att obligationerna förfaller till betalning. Till den
del dessa obligationer förfaller till betalning efter
år 2001 påverkas inte statens lånebehov detta år.
En annan viktig förklaring är den utlåning som
Riksgäldskontoret förmedlar till studerande via
CSN. Ytterligare en skillnad finns i försäljningar
av statliga aktieinnehav som förbättrar statsbud-
getens saldo men inte det finansiella sparandet,
eftersom byte av en finansiell tillgång mot en an-
nan inte har någon effekt på den finansiella för-
mögenhetsställningen. Slutligen påverkas stats-
budgetens saldo men inte det finansiella
sparandet av kurs- och valutavinster/förluster på
statskulden.
Tabell 4.12 Statsbudgetens saldo och statens finansiella
sparande efter beräkningsteknisk överföring till hushållen
Miljarder kronor
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 | |
Statsbudgetens |
9.7 |
93,2 |
70,8 |
170,8 |
21,8 |
Effekt av överföring |
59,4 |
-13,6 | |||
CSN studielån1 |
7,6 |
8,5 |
9,2 |
9,7 |
9,1 |
Försäljning av |
-4,8 |
-45,0 |
-57,0 |
-35,0 |
-15,0 |
Kurs-/valuta |
25,4 |
11,8 |
6,9 |
14,6 |
1,7 |
Delpensionsfonden |
-6,3 | ||||
Övrigt |
2.5 |
-0,3 |
-0,8 |
1,4 |
2,1 |
Finansiellt spar- |
34,1 |
68,3 |
29,1 |
220,9 |
6,1 |
ande i staten__________________________________________________
‘Nettot inkluderar förutom "CSN studielån” under Riksgäldskontorets nettoutlåning
(tabell 4.10) även inbetalningar på inkomsttypen 4000 Återbetalning av lån.
Kommunsektorns finansiella sparande uppgick
år 1998 till -1,6 miljarder kronor. För år 1999 be-
räknas det finansiella sparandet öka och uppgå
till 2,2 miljarder kronor. Under åren 2000 och
2001 stärks kommunsektorns sparande ytterliga-
re eftersom inkomsterna förväntas öka samtidigt
som kommunsektorn antas anpassa sina utgifter
efter en mer långsiktig inkomstutveckling.
Kommunsektorns finansiella sparande beräknas
bli tillräckligt stort för att balanskravet skall
kunna uppnås för sektorn som helhet från och
med år 2000.
Förra året ökade kommunsektorns konsum-
tion med 1,3 procent i fasta priser enligt det pre-
liminära utfallet från nationalräkenskaperna för
år 1998. Därmed uppgick konsumtionen till ca
18,0 procent av BNP. År 1999 beräknas kom-
munsektorns konsumtion växa med ca
1,0 procent. Därefter förväntas konsumtionen
att öka med i genomsnitt ca 0,8 procent per år
fram till år 2002. Konsumtionsökningen möjlig-
görs genom en gynnsam utveckling av både
skatteinkomster och statsbidrag. En närmare re-
dovisning av kommunsektorns finanser ges i ka-
pitel 9 och bilaga 1 Svensk ekonomi.
iTabell 4.13 Kommunsektorns finanser 1 | |||||
Miljarder kronor |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
20021 |
Inkomster |
443,5 |
457,5 |
482,4 |
500,5 |
511,3 |
Utgifter |
445,1 |
455,4 |
473,3 |
491,4 |
507,1 |
Finansiellt sparande |
-1.6 |
2,2 |
9,1 |
9.1 |
4,2 |
Utgifterna för inkomstrelaterad ålderspension,
som finansieras ur Allmänna pensionsfonden
och redovisas vid sidan av statsbudgeten, beräk-
nas i år uppgå till 135 miljarder kronor. Ålders-
pensioner finansierade över statsbudgeten uppgår
till cirka 11 miljarder kronor.
Före år 1999 omfattade de statliga takbegrän-
sade utgifterna vid sidan av statsbudgeten dels
försäkringen för allmän tilläggspension (ATP),
dels utgifter för delpension- och arbetsskadeför-
säkring. Från och med budgetåret 1999 bokförs
de senare på statsbudgeten. Med anledning av ål-
derspensionsreformen har från och med år 1999
finaniseringsansvaret för efterlevande- och för-
69
PROP. 1998/99:100
tidspensioner inom ATP förts över till statsbud-
geten. I gengäld har finansieringsansvaret för
större delen av utgifterna för folkpension i form
av ålderspension förts till AP-fonden. Takbe-
gränsade utgifter vid sidan av statsbudgeten om-
fattar numera således enbart inkomstrelaterad
ålderspension. Ålderspensionssystemet inklude-
rar AP-fonden och från och med år 1999 även
Premiepensionsmyndigheten.
Enligt riksdagens beslut överförs under åren
1999 och 2000 ett belopp på 45 miljarder kronor
vartdera året från AP-fonden till statsbudgeten,
som ett led i den s.k. finansiella infasningen av
det nya ålderspensionssystemet. Ytterligare en
överföring avses ske år 2001. Storleken på denna
är inte beslutad, men i likhet med i budgetpropo-
sitionen för 1999 har gjorts ett beräkningstek-
niskt antagande om att överföringen uppgår till
235 miljarder kronor.
Formerna för avgiftsuttag till det reformerade
ålderspensionssystemet har inte slutligen avgjorts
och i avvaktan på beslut i denna fråga ligger nu-
varande avgiftsnivåer kvar. Eftersom dessa är läg-
re än vad som motsvarar det avgiftsuttag som
skall gälla i det reformerade systemet kommer
AP-fondens avgiftsintäkter att öka med ca
30 miljarder kronor per år när en slutlig reglering
av avgifterna äger rum. Detta kompenseras av att
statsbudgeten försvagas med motsvarande be-
lopp. I redovisningen nedan antas att reglering av
avgiftsuttaget kommer att ske den 1 januari år
2001. Om reglering sker vid en annan tidpunkt
måste överföringsbeloppet år 2001 anpassas där-
till.
Sedan 1995 avsätts medel hos Riksgäldskonto-
ret för en framtida överföring till premiepen-
sionssystemet. Enligt besked från Premiepen-
sionsmyndigheten kan placering av premie-
pensionsmedlen på individuella konton ske först
under år 2000. Detta år kommer därför medel
motsvarande premiepensionsrätt för fyra år att
överföras till Premiepensionsmyndigheten.
Under 1998 överfördes AP-fondens fastig-
hetsinnehav till bolagsform. Detta skall rätteligen
bokföras som ett positivt finansiellt sparande,
eftersom det innebär ökade finansiella tillgångar
och minskade reala tillgångar. Statistiska central-
byrån har emellertid valt att inte beakta denna
transaktion, med hänsyn till att fondens tidigare
uppköp av fastigheter inte har registrerats i na-
tionalräkenskaperna. Denna praxis tillämpas även
här och innebär ett lägre finansiellt sparande för
AP-fonden än vad som redovisats bland annat i
budgetpropositionen för 1999.
Till följd av övergångseffekterna av pensions-
reformen reduceras AP-fondens finansiella spa-
rande åren 1999-2001. När övergångseffekterna
är över år 2002 beräknas sparandet i pensions-
systemet, dvs. AP-fonden och premiepensions-
systemet uppgå till drygt 31 miljarder kronor el-
ler 1,5 procent av BNP.
ITabell 4.14 Pensionssystemets finansiella sparande 1 | |||||
Miljarder kronor |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
Inkomster |
132,8 |
144,6 |
187,9 |
189,5 |
181,9 |
Pensionsavgifter |
92,1 |
107,6 |
110,4 |
113,7 |
117,3 |
Reglering av avgiftsuttaget |
30,0 |
30,0 | |||
Överföring av premiepensionsmedel |
49,6 |
21,2 |
18,9 | ||
Räntor, utdelningar |
40,7 |
37,0 |
27,9 |
24,6 |
15,7 |
Utgifter |
125,8 |
181,5 |
185,3 |
379,6 |
150,7 |
Pensioner |
124,9 |
135,0 |
138,7 |
143,2 |
149,3 |
Överföring till staten |
45,0 |
45,0 |
235,0' | ||
Övriga utgifter |
0,9 |
1,5 |
1,6 |
1,4 |
1,4 |
Finansiellt sparande |
7,0 |
-36,9 |
2.6 |
-190,1 |
31,2 |
AP-fonden |
7,0 |
-36,9 |
49,1 |
-213,5 |
9,3 |
Premiepensionsmyndigheten |
51,7 |
23,4 |
21,9 |
' Beräkningstekniskt antagande
70
PROP. 1998/99:100
4.7 Den offentliga sektorns finanserÅr 1998 uppgick den offentliga sektorns finansi-
ella sparande till 39,5 miljarder kronor eller
2,2 procent av BNP, enligt redovisningen i na-
tionalräkenskaperna. Jämfört med motsvarande
bedömning i budgetpropositionen för 1999 blev
sparandet cirka 16,5 miljarder kronor större. Det
bättre utfallet beror i huvudsak på att skattein-
komsterna blev högre än väntat.
Genom överskottet 1998 har den offentliga
sektorns finansiella sparande förbättrats med nä-
ra 60 miljarder kronor sedan 1997 och med nära
200 miljarder kronor sedan 1994.
I år beräknas det finansiella sparandet uppgå
till 33,5 miljarder kronor eller 1,8 procent av
BNP. Skatterna som andel av BNP
(skattekvoten) ligger kvar på 1998 års nivå, trots
vissa skattesänkningar. Dessa motverkas av att
skatteinkomsterna ökar till följd av periodise-
ringseffekter. Nedgången i sparandet med
0,4 procent av BNP från 1998 kan hänföras till
att utgifterna exkl. räntor stiger som andel av
BNP.
Det finansiella sparandet förstärks till cirka
2 procent av BNP år 2000. Skattekvoten sjunker
från den tillfälligt högre nivån 1998 och 1999.
Förbättringen av sparandet beror på att utgifter-
na som andel av BNP minskar. Med hittills be-
slutade och föreslagna regelförändringar för-
stärks sedan sparandet till 3,1 procent av BNP år
2001 och till 4 procent av BNP år 2002. Förbätt-
ringen beror på en fortsatt nedgång av utgifterna
som andel av BNP, medan skattekvoten i stort
sett är oförändrad. Inkomsterna av räntor och
utdelningar sjunker eftersom de finansiella till-
gångarna minskar, främst genom AP-fondens
överföringar till staten (se kapitel 4.6), men även
till följd av försäljningar av statliga bolag. In-
komsterna från dessa försäljningar inkluderas per
definition inte i det finansiella sparandet. Där-
emot reduceras den offentliga skulden och rän-
teutgifterna när försäljningsinkomsterna används
till amorteringar av statsskulden.
Det finansiella sparandet i offentlig sektor
åren 2001 och 2002 överträffar det målsatta över-
skottet på 2 procent av BNP med ca 22 resp
41 miljarder kronor. Dessa överskjutande över-
skott antas i föreliggande kalkyl beräkningstek-
niskt tillföras hushållssektorn, så att budgetmålet
för den offentliga sektorn uppnås exakt.
Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-
skuld definierad enligt de s.k. Maasterichtkriteri-
erna, har som andel av BNP sjunkit sedan 1995
och uppgick vid utgången av 1998 till 75,4 pro-
cent av BNP. Under prognosperioden minskar
den konsoliderade bruttoskulden nominellt och
understiger även med den antagna överföringen
till hushållen 60 procent av BNP år 2001.
Nettoskulden, som är nettot av den offentliga
sektorns samtliga finansiella tillgångar och skul-
der, sjunker i takt med de finansiella överskotten
och de värdeförändringar som sker på tillgångar
och skulder. I slutet av prognosperioden beräk-
nas nettoskulden uppgå till ca 0,5 procent av
BNP.
71
PROP. 1998/99:100
ITabell 4.15 Offentliga sektorns finanser 1 | |||||
Miljarder kronor |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
Inkomster |
1 164,9 |
1 181,1 |
1 200,8 |
1 242,4 |
1 276,3 |
Procent av BNP |
64,6 |
63,9 |
62,6 |
62,4 |
61,5 |
Skatter och avgifter |
1 012,6 |
1 035,9 |
1 058,9 |
1 102,6 |
1 142,4 |
Procent av BNP |
56,1 |
56,0 |
55,2 |
55,3 |
55,1 |
Kapitalinkomster |
82,1 |
73,5 |
69,6 |
66,6 |
59,1 |
Övriga inkomster |
70,2 |
71,8 |
72,3 |
73,2 |
74,7 |
Utgifter |
1 125,3 |
1 147,6 |
1 160,1 |
1 180,4 |
1 193,8 |
Procent av BNP |
62,4 |
62,1 |
60,5 |
59,2 |
57,6 |
Transfereringar |
516,1 |
522,7 |
522,3 |
532,0 |
532,6 |
Konsumtion och investeringar |
505,5 |
529,7 |
551,5 |
572,5 |
591,4 |
Ränteutgifter |
103,7 |
95,3 |
86,3 |
75,9 |
69,8 |
Finansiellt sparande före överföring |
39,6 |
33,5 |
40,7 |
62,0 |
82,5 |
Procent av BNP |
2,2 |
1,8 |
2,1 |
3,1 |
4,0 |
Beräkningsteknisk överföring |
22,1 |
41,0 | |||
Finansiellt sparande efter överföring |
39,8 |
41,5 | |||
Procent av BNP |
2,0 |
2,0 | |||
Finansiell ställning | |||||
Nettoskuld |
277,0 |
186,1 |
112,9 |
47,7 |
7,2 |
Procent av BNP |
15,4 |
10.1 |
5,9 |
2,4 |
0,3 |
Konsoliderad bruttoskuld |
1 359,4 |
1 250,3 |
1 192,8 |
1 080,2 |
1 057,8 |
Procent av BNP |
75,4 |
67,6 |
62,2 |
54,2 |
57,0 |
72
Uppföljning av utgifter
för 1998, utgiftsprognos
för 1999 och tilläggs-
budget för 1999
PROP. 1998/99:100
5 Uppföljning av utgifter för 1998,
utgiftsprognos för 1999 och tilläggsbudget
för 1999
5.1 Inledning
Regeringen skall, enligt 37 § lagen (1996:1059)
om statsbudgeten, senast fyra månader efter
budgetårets slut redovisa statsbudgetens prelimi-
nära utfall. Vidare skall regeringen förklara vä-
sentliga skillnader mellan budgeterade belopp
och preliminärt utfall. För budgetåret 1998 redo-
visas ett preliminärt utfall i avsnitt 5.2. En upp-
följning av det preliminära utfallet för inkoms-
terna återfinns i avsnitt 6.5.
För det innevarande året skall regeringen en-
ligt 36 § lagen om statsbudgeten redovisa
prognoser över utfallet av statens inkomster och
utgifter samt statens lånebehov vid minst två
tillfällen. Väsentliga skillnader mellan budgete-
rade belopp och beräknat utfall skall förklaras. I
denna proposition redovisas en första prognos
för år 1999. En andra prognos kommer att redo-
visas i budgetpropositionen för 2000. I avsnitt
5.3 redovisas utgiftsprognosen för 1999, inklusi-
ve utgifterna för ålderspensionssystemet vid si-
dan av statsbudgeten. Inkomstberäkningarna för
år 1999 redovisas i avsnitt 6.4.
Förslaget till tilläggsbudget för 1999 redovisas
i avsnitt 5.4.
preliminära utfall 1998
I detta avsnitt ges en översiktlig redogörelse av
det preliminära utfallet för 1998. En detaljerad
redovisning av det slutliga utfallet för budgetåret
1998 kommer att ges i en skrivelse till riksdagen i
juni 1999.
5.2.1 Statsbudgetens preliminära utfall
1998
Statsbudgetens saldo är detsamma som statens
lånebehov (med motsatt tecken). Ett positivt
saldo innebär att staten amorterar på statsskul-
den.
I tabell 5.1 redovisas det preliminära utfallet
för statsbudgeten och en jämförelse görs med
anvisade belopp i statsbudgeten. Budgetsaldot
uppgick år 1998 till 9,7 miljarder kronor. I stats-
budgeten beräknades budgetsaldot till -14,9 mil-
jarder kronor. Utfallet blev därmed 24,6 miljar-
der kronor bättre än beräknat. Jämfört med
utfallet år 1997 har statsbudgetens saldo förbätt-
rats med 15,9 miljarder kronor.
Statsbudgetens inkomster beräknades i stats-
budgeten till 676,1 miljarder kronor. Det preli-
minära utfallet blev 706,3 miljarder kronor, vilket
är 30,2 miljarder kronor högre än beräknat. Ok-
75
PROP. 1998/99:100
ningen förklaras främst av högre skatteinkomster
(se vidare avsnitt 6.5).
Det preliminära utfallet för statsbudgetens ut-
gifter blev 696,6 miljarder kronor. Det är 5,6
miljarder kronor högre än budgeterat. Framför
allt är det högre utgifter för statsskuldsräntorna
som förklarar det högre utfallet. Under budget-
året 1998 tillfördes på tilläggsbudget 1,8 miljarder
kronor.
ITabell 5.1 Statsbudgetens preliminära utfall år 1998 | | |||||
Miljarder kronor |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt |
Preli- |
Diff |
Inkomster |
676,1 |
676,1 |
706,3 |
30,2 | |
Utgifter: |
691,0 |
1,8 |
692,7 |
696,6 |
5,6 |
Varav utgifter |
583,7' |
1,8 |
580,5 |
585,7 |
2,0 |
Varav stats- |
109,1 |
0,0 |
109,1 |
113,4 |
4,3 |
Varav riks- |
-1,8 |
0,0 |
-1,8 |
-2,5 |
-0,7 |
Budgetsaldo |
-14,9 |
-1,8 |
-16,7 |
9.7 |
24,6 |
Inkl, posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kr onor.
Det preliminära utfallet för de takbegränsade
utgifterna blev 718,3 miljarder kronor. Det inne-
bär att de takbegränsade utgifterna beräknas bli
1,7 miljarder kronor lägre än utgiftstaket för
staten. Budgeteringsmarginalen blev därmed 1,9
miljarder kronor lägre än vad som beräknades i
statsbudgeten. Statens utgifter exklusive stats-
skuldsräntor uppgick till 585,7 miljarder kronor,
vilket är 2 miljarder kronor högre än vad som
budgeterades i statsbudgeten. Det preliminära
utfallet för socialförsäkringssektorn vid sidan av
statsbudgeten uppgick till 132,6 miljarder kro-
nor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än beräk-
nat i budgetpropositionen för 1998.
Som andel av BNP uppgick de takbegränsade
utgifterna för år 1998 preliminärt till 39,8 pro-
cent, vilket är 0,4 procentenheter mindre än år
1997. Jämfört med år 1997 ökade de takbegrän-
sade utgifterna med 19,4 miljarder kronor.
5.2.2 Takbegränsade utgifter 1998
Utgiftstaket för staten omfattar utgiftsområdena
1-25 samt 27. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor
m.m. ingår således inte. Till de takbegränsade ut-
gifterna adderas också socialförsäkringssektorn
vid sidan av statsbudgeten samt posten Minsk-
ning av anslagsbehållningar. Skillnaden mellan det
fastställda utgiftstaket och de takbegränsade ut-
gifterna utgörs av budgeteringsmarginalen.
Riksdagen fastställde våren 1996 utgiftstaket
för staten för budgetåret 1998 till 720 miljarder
kronor.
I statsbudgeten beräknades de takbegränsade
utgifterna till 716,4 miljarder kronor (se tabell
5.2). Budgeteringsmarginalen beräknades uppgå
till 3,6 miljarder kronor.
I budgetpropositionen för 1999 beräknades
budgeteringsmarginalen för år 1998 till 1,1 mil-
jarder kronor. Regeringen gjorde i denna propo-
sition bedömningen att utgiftstaket för staten var
hotat. Regeringen beslutade därför om ett antal
senareläggningar och reduceringar av utgifter för
att undvika ett överskridande.
Tabell 5.2 Takbegränsade utgifter år 1998
Miljarder kronor
Stats- |
Preliminärt |
Differens | |
Utgifter exkl. statsskulds- |
583,7' |
585,7 |
2,0 |
Socialförsäkringssektorn vid |
132,7 |
132,6 |
-0,1 |
Takbegränsade utgifter |
716,4 |
718,3 |
1,9 |
Budgeteringsmarginal |
3.6 |
1,7 |
-1,9 |
Utgiftstak för staten |
720,0 |
720,0 |
0,0 |
' Inkl, posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kr onor.
5.2.3 Statsbudgetens preliminära utgifter
1998
Som framgår av tabell 5.1 uppgick det preliminä-
ra utfallet för statsbudgetens utgifter till 696,6
miljarder kronor. Det är 5,6 miljarder kronor
högre än vad som ursprungligen budgeterades.
På tilläggsbudget tillfördes 1,8 miljarder kronor
och det preliminära utfallet är därmed 3,9 miljar-
der kronor högre än totalt anvisade medel.
En större förbrukning än anvisade medel kan
finansieras genom att myndigheterna utnyttjar
ingående reservationer/anslagssparande eller an-
slagskredit eller genom att regeringen genom sär-
skilda beslut, s.k. medgivet överskridande, tillför
ett anslag ytterligare medel.
Avvikelserna per utgiftsområde i förhållande
till anvisade medel på statsbudgeten redovisas i
tabell 5.3. Det preliminära utfallet för de 27 ut-
giftsområdena är 6,3 miljarder kronor högre än
76
PROP. 1998/99:100
budgeterat. För utgiftsområde 6, 10, 22, 25, 26
och 27 blev det preliminära utfallet mer än 1
miljard kronor högre än anvisat på statsbudgeten.
Två utgiftsområden, utgiftsområde 13 Ekono-
misk trygghet vid arbetslöshet och utgiftsområde
23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande nä-
ringar, redovisar utfall som underskrider budge-
terade belopp i statsbudgeten med mer än 1 mil-
jard kronor.
Nedan kommenteras endast de större avvikel-
serna mellan budgeterade belopp i statsbudgeten
och det preliminära utfallet.
Utgiftsområde 6 Totalförsvar
I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 41,2
miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev
l, 2 miljarder kronor högre än budgeterat. De
högre utgifterna är framför allt hänförliga till an-
slaget Försvarsmakten, vars utfall blev 1,4 miljar-
der kronor högre än anvisat. Den högre förbruk-
ningen inom utgiftsområdet ryms inom till-
gängliga medel, då anslagssparande från tidigare
budgetår har nyttjats.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp
Det preliminära utfallet för utgiftsområdet blev
2,5 miljarder kronor eller knappt 7 procent högre
än vad som budgeterades i statsbudgeten. Diffe-
rensen förklaras till största delen av högre utgif-
ter för anslaget Sjukpenning och rehabilitering
m. m. Utfallet för anslaget blev 20,7 miljarder
kronor, vilket är 2,8 miljarder kronor högre än
anvisat i statsbudgeten. Utgifterna för sjukpen-
ningen har ökat kraftigt på grund av ett större
antal sjukdagar, bl.a. som en följd av att långtids-
sjukskrivningarna har ökat. Under år 1998 har
riksdagen beslutat om en höjning av ersättnings-
nivån, förkortat sjuklöneperioden samt tagit bort
begränsningsreglerna kring kompletterande av-
talsersättningar.
Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet
Det preliminära utfallet för utgiftsområdet blev
5,4 miljarder kronor eller 12,6 procent lägre än
anvisat i statsbudgeten. Avvikelsen hänförs till
anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning. Orsa-
ken är att den öppna arbetslösheten blev lägre än
vad som tidigare prognostiserats. I budgetpropo-
sitionen för 1998 beräknades den öppna arbets-
lösheten till 7,4 procent. I 1998 års ekonomiska
vårproposition nedreviderades den öppna ar-
betslösheten till 6,7 procent. Till följd av detta
minskades anslaget med 4,2 miljarder kronor på
tilläggsbudget. Utfallet för den öppna arbetslös-
heten blev 6,5 procent, dvs. 0,9 procentenheter
lägre än vad som antogs i budgetpropositionen
för 1998.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
I statsbudgeten anvisades totalt 24,1 miljarder
kronor. Det preliminära utfallet blev 27,4 miljar-
der kronor, vilket är 3,3 miljarder kronor eller
13,6 procent högre än anvisade medel. Avvikel-
sen beror främst på att Banverket och Vägverket
utnyttjat delar av sina anslagssparanden.
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar
Det preliminära utfallet uppgår till 11,8 miljarder
kronor och är därmed 1,9 miljarder kronor lägre
än anvisade medel i statsbudgeten. Förklaringen
är främst att de EU-finansierade utgifterna för
bl.a. Arealersättning och djurbidrag m.m. och In-
tervention och exportbidrag för jordbruksprodukter
m.m. blev lägre än budgeterat. Vidare senarelades
utgifter om knappt 0,4 miljarder kronor för mil-
jöersättning avseende flerårig vallodling från år
1998 till år 1999.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Det preliminära utfallet för utgiftsområdet upp-
går till 96,8 miljarder kronor, vilket är 3,7 miljar-
der kronor högre än anvisade medel i statsbud-
geten. I 1998 års ekonomiska vårproposition
tillfördes utgiftsområdet, framför allt anslaget
Generellt statsbidrag till kommuner och landsting
ytterligare 4,2 miljarder kronor på tilläggsbudget.
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgifterna för statsskuldsräntorna påverkas
främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och
växelkurser, men även av mer tekniska faktorer
till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och
skuldförvaltningsteknik. Utgiftsområdet redovi-
sar för året 1998 de högsta utgifterna av samtliga
utgiftsområden. Utgiftsområdets andel av stats-
budgetens utgifter uppgick till drygt 16 procent.
I statsbudgeten anvisades 109,1 miljarder kro-
nor. Det preliminära utfallet uppgår till 113,4
miljarder kronor. Utfallet blev således knappt 4,3
miljarder kronor högre än anvisat belopp. Skill-
naden förklaras främst av högre ränteutgifter på
lån i utländsk valuta och ökade valutakursförlus-
ter till följd av att kronan försvagades i förhållan-
de till de valutakurser som beräkningen i stats-
budgeten baserades på.
77
PROP. 1998/99:100
Utgiftsområde 27 Avgiften till EG-budgeten
Det preliminära utfallet för utgiftsområdet upp-
går till 21,2 miljarder kronor, vilket är 1,6 miljar-
der kronor eller 8 procent högre än vad som an-
visades i statsbudgeten. Avvikelsen förklaras
huvudsakligen av högre utgifter för anslagen
Mervärdesskattebaserad avgift och Avgift baserad
på bruttonationalinkomsten. Den mervärdesskat-
tebaserade avgiften och avgiften baserad på
bruttonationalinkomsten blev 1,1 miljarder kro-
nor respektive 0,4 miljarder kronor högre än an-
visat i statsbudgeten.
Den största delen av ökningen beror på upp-
reviderade avgiftsbaser för åren 1995-1997,
(framför allt blev mervärdesskattebasen år 1997
större än vad som tidigare antagits), vilket ökade
avgiften med omkring 0,9 miljarder kronor. Den
andra större effekten beror på att ECU-kursen
den sista december 1997 blev högre än vad som
beräknades i budgetpropositionen för 1998. Kur-
sen per den sista december 1997 avgör till vilken
kurs betalningarna görs under år 1998. Den hög-
re ECU-kursen medförde därför ökade utgifter
på ca 0,4 miljarder kronor i förhållande till vad
som beräknades i statsbudgeten.
Minskning av anslagsbehållningar
I statsbudgeten för år 1998 beräknades en för-
brukning av anslagsbehållningarna med 5 miljar-
der kronor. Denna förbrukning redovisades i en
särskilda post Minskning av anslagsbehållningar.
Posten är ett netto mellan förbrukning av kvar-
stående medel från föregående budgetår och spa-
rade medel från innevarande budgetår samt ut-
nyttjande av anslagskredit. I redovisningen av det
preliminära utfallet ingår förbrukningen av an-
slagsbehållningar och utnyttjande av anslagskre-
dit i utgifterna för respektive utgiftsområde. Det
preliminära utfallet visar att anslagsbehållningar-
na minskade med 4,7 miljarder kronor år 1998.
Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m.
Det preliminära utfallet för Riksgäldskontorets
(RGK) nettoutlåning inklusive den kassamässiga
korrigeringen uppgick till minus 2,5 miljarder
kronor. Utfallet för RGK:s nettoutlåning m.m.
blev därmed 0,7 miljarder kronor lägre än vad
som beräknades i statsbudgeten. Två delförkla-
ringar till minskningen är att Centrala studie-
stödsnämndens upplåning för studielån blev läg-
re än beräknat och att det s.k. Securumlånet åter-
betalades till RGK.
78
PROP. 1998/99:100
Tabell 5.3 Statsbudgetens utgifter år 1998
Miljarder kronor |
Tilläggs- |
Totalt |
Preliminärt utfall |
Differens | ||
Statsbudget | ||||||
U0 1 |
Rikets styrelse |
4,0 |
0,0 |
4,0 |
4,3 |
0,4 |
U0 2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
2,1 |
0,0 |
2,0 |
2,0 |
-0,1 |
U0 3 |
Skatteförvaltning och uppbörd |
5,7 |
0,0 |
5,7 |
5,9 |
0,2 |
U0 4 |
Rättsväsendet |
21,0 |
0,1 |
21,1 |
21,4 |
0,4 |
110 5 |
Utrikesförvaltning och internationell samverkan |
2,8 |
0,0 |
2,8 |
2,6 |
-0,2 |
U0 6 |
Totalförsvar |
41,2 |
0,1 |
41,3 |
42,4 |
1,2 |
U0 7 |
Internationellt bistånd |
11,4 |
11,4 |
11,5 |
0,0 | |
UO 8 |
Invandrare och flyktingar |
3,9 |
0,4 |
4,2 |
4,2 |
0,3 |
U0 9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
22,5 |
0,3 |
22,8 |
23,1 |
0,6 |
UO 10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |
37,2 |
37,2 |
39,7 |
2,5 | |
UO 11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
62,7 |
62,7 |
62,7 |
0,0 | |
UO 12 |
Ekonomisk trygghet för familj och barn |
35,8 |
35,8 |
35,9 |
0,1 | |
UO 13 |
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet |
42,7 |
-4,2 |
38,5 |
37,3 |
■5,4 |
UO 14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
47,5 |
-0,1 |
47,5 |
47,7 |
0,1 |
UO 15 |
Studiestöd |
21,3 |
-0,1 |
21,3 |
21,9 |
0,6 |
UO 16 |
Utbildning och universitetsforskning |
27,1 |
0,2 |
27,2 |
27,7 |
0,7 |
UO 17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
7,3 |
7,3 |
7,3 |
0,0 | |
UO 18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande |
22,8 |
0,4 |
23,2 |
22,4 |
-0,5 |
UO 19 |
Regional utjämning och utveckling |
3,6 |
3,6 |
3,4 |
-0,2 | |
UO 20 |
Allmän miljö- och naturvård |
1,2 |
0,1 |
1,2 |
1,4 |
0,2 |
U0 21 |
Energi |
1,6 |
0,4 |
2,0 |
0,9 |
-0,7 |
U0 22 |
Kommunikationer |
24,1 |
0,0 |
24,1 |
27,4 |
3,3 |
UO 23 |
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar |
13,7 |
0,0 |
13,7 |
11,8 |
-1,9 |
U0 24 |
Näringsliv |
2,7 |
0,0 |
2,7 |
2,8 |
0,1 |
U0 25 |
Allmänna bidrag till kommunerna |
93,0 |
4,2 |
97,3 |
96,8 |
3,7 |
U0 26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
109,1 |
109,1 |
113,4 |
4,3 | |
UO27 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
19,6 |
19,6 |
21,2 |
1,6 | |
Minskning av anslagsbehållningar |
5,0 |
5,0 |
0,0 |
-5,0 | ||
Summa utgiftsområden |
692,8 |
1.8 |
694,6 |
699,1 |
6,3 | |
Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. |
-1,8 |
-1,8 |
-2,5 |
-0,7 | ||
Summa statsbudgetens utgifter |
691,0 |
1,8 |
692,7 |
696,6 |
5,6 |
Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för år
1999 på 753 miljarder kronor ligger fast. Rege-
ringen följer noggrant utgiftsutvecklingen under
innevarande budgetår. Kontinuerlig utgiftsupp-
följning och granskning av prognoser är centralt
för att i tid kunna vidta korrigerande åtgärder.
I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till
16 miljarder kronor för 1999, (se tabell 5.4).
Aktuell prognos för statsbudgetens saldo är
93.2 miljarder kronor, dvs. en förbättring med
77.2 miljarder kronor.
Okade inkomster förklarar till två tredjedelar
det förbättrade budgetsaldot. Inkomsterna ökar
med 49,1 miljarder kronor jämfört med den be-
räkning som gjordes i statsbudgeten och beräk-
79
PROP. 1998/99:100
nas nu till 745,5 miljarder kronor. Av inkomst-
ökningen på 49,1 miljarder kronor utgörs ca 19
miljarder kronor av högre skatteinkomster och
ca 30 miljarder kronor av högre övriga inkoms-
ter. De högre inkomsterna beror främst på högre
antagande om lönesummans utveckling, högre
realisationsvinster i företag och hushåll samt
ökade inkomster från försäljning av statlig egen-
dom, (se kapitel 6.4 för en mer detaljerad redo-
visning av inkomstprognoser för år 1999).
Statsbudgetens utgifter prognostiseras till
652,3 miljarder kronor, vilket är 28,1 miljarder
kronor lägre än vad som angavs i statsbudgeten.
Utgifter exklusive statsskuldsräntor förväntas
öka med 2,2 miljarder kronor till 616 miljarder
kronor.
Aktuell beräkning av statsskuldsräntorna upp-
går till 92,9 miljarder kronor. Det är en höjning
med 8,3 miljarder kronor jämfört med statsbud-
geten. Utgiftshöjningen beror framför allt på
ökade kursförluster till följd av större byten av
statsobligationer än vad som tidigare planerades.
Prognosen för Riksgäldskontorets nettoutlå-
ning, inklusive den kassamässiga korrigeringen
och överföringen av medel från AP-fonden, är
-56,6 miljarder kronor. Jämfört med statsbudge-
ten medför aktuell prognos att budgetsaldot för-
bättras med 38,6 miljarder kronor. Detta förkla-
ras till största delen av att det i statsbudgeten
förutsattes att de av Riksgäldskontoret tillfälligt
förvaltade medlen för premiepensionen avseende
inkomståren 1995-1997, skulle överföras till
Premiepensionsmyndigheten under 1999. Över-
föringen har nu senarelagts till år 2000, vilket
förbättrar budgetsaldot med 37 miljarder kronor
år 1999.
Statsskulden beräknas vid utgången av år 1999
uppgå till 1 325,4 miljarder kronor, vilket är 56,9
miljarder kronor lägre än beräkningen i statsbud-
geten.
Tabell 5.4 Budgetsaldo och statsskuld ar 1999
Miljarder kronor |
Stats- |
Prognos |
Differens |
Inkomster |
696,4 |
745,5 |
49,1 |
Utgifter: |
680,4 |
652,3 |
-28,1 |
Varav utgifter exkl. |
613,8' |
616,0 |
2,2 |
Varav statsskuldsrän |
84,6 |
92,9 |
8,3 |
Varav riksgäldskonto |
-18,0 |
-56,6 |
-38,6 |
Budgetsaldo |
16,0 |
93,2 |
77,2 |
Statsskuld |
1 382,3 |
1 325,4 |
■56,9 |
1 Inklusive posten Minskning av a nslagsbehållningar.
2 Inklusive kassamässig korrigering och den finansiella överföringen från AP-fonden till
RGK.
Prognos för takbegränsade utgifter 1999
Riksdagen har för år 1999 fastställt utgiftstaket
för staten till 753 miljarder kronor. De takbe-
gränsade utgifterna beräknades i statsbudgeten
till 749,7 miljarder kronor. I statsbudgeten upp-
gick därmed budgeteringsmarginalen till 3,3 mil-
jarder kronor.
I den nu aktuella beräkningen av de takbe-
gränsade utgifterna ingår effekten av såväl bespa-
ringar och begränsningsbelopp som effekten av
förslagen på tilläggsbudgeten. Som framgår av
tabell 5.5 prognostiseras de takbegränsade utgif-
terna till 751,8 miljarder kronor. Budgeterings-
marginalen beräknas därmed uppgå till 1,2 mil-
jarder kronor, vilket är 2,1 miljarder kronor lägre
än beräkningen i statsbudgeten. Minskningen be-
ror på att utgifter exklusive statsskuldsräntor be-
döms öka med 2,2 miljarder kronor till 616,0
miljarder kronor. Utgifterna för ålderspensions-
systemet vid sidan av statsbudgeten beräknas till
135,8 miljarder kronor, vilket är oförändrat
jämfört med beräkningen i statsbudgeten.
Som andel av BNP beräknas de takbegränsade
utgifterna uppgå till 40,7 procent. Jämfört med år
1998 är de takbegränsade utgifterna som andel av
BNP i princip oförändrade när hänsyn tas till ål-
derspensionsreformens effekter på de takbegrän-
sade utgifterna.
80
PROP. 1998/99:100
ITabell 5.5 Takbegränsade utgifter år 1999 1 | |||
Miljarder kronor |
Stats- |
Prognos |
Differens |
Utgifter exkl. statsskulds- |
613,8* |
616,0 |
2,2 |
Ålderspensionssystemet vid |
135,8 |
135,8 |
0,0 |
Takbegränsade utgifter |
749,7 |
751,8 |
2,1 |
Budgeteringsmarginal |
3,3 |
1,2 |
-2,1 |
Utgiftstak för staten |
753,0 |
753,0 |
0.0 |
1 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållnin gar.
5.3.1 Utgiftsbegränsande åtgärder 1999
Om det finns risk för att utgiftstaket för staten
kommer att överskridas, skall regeringen för att
undvika detta enligt 42 § lagen (1996:1059) om
statsbudgeten, vidta sådana åtgärder som den har
befogenheter till eller föreslå riksdagen nödvän-
diga åtgärder.
Utgiftstaket är ett allvarligt budgetpolitiskt
åtagande för regeringen. Ekonomistyrningsver-
kets senaste prognos visar att utgiftstaket för
staten år 1999 riskerar att överskridas med 6,7
miljarder kronor. Regeringen delar Ekono-
mistyrningsverkets bedömning att utgiftstaket
riskerar att överskridas och vidtar därför utgifts-
begränsande åtgärder motsvarande totalt ca 8
miljarder kronor. Åtgärderna utgörs dels av be-
sparingar och dels av den utgiftsreduktion som
beräknas uppkomma till följd av införandet av
s.k. begränsningsbelopp för anslagsförbrukning-
en på vissa anslag. Besparingarna uppgår till totalt
ca 4,2 miljarder kronor och effekten av begräns-
ningsbeloppen beräknas till omkring 3,7 miljar-
der kronor. Effekten av såväl besparingar som
begränsningsbeloppen har beaktats i aktuell be-
räkning.
Besparingar år 1999
Besparingarna för år 1999 uppgår till ca 4,2 mil-
jarder kronor. Dessa besparingar redovisas för-
delade per utgiftsområde i tabell 5.6. Av det to-
tala besparingsbeloppet fattar regeringen beslut
om ca 3,2 miljarder kronor. Resterande bespa-
ringar föreslår regeringen dels på tilläggsbudget i
denna proposition, dels, vad gäller läkemedels-
förmånen, i annan proposition. Förslagen på
tilläggsbudget avser anslaget Arbetsmarknadspo-
litiska åtgärder (utgiftsområde 14 Arbetsmarknad
och arbetsliv) och anslaget Bidrag till särskilda in-
satser i vissa kommuner och landsting
(utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommu-
ner). De beloppsmässigt största besparingarna
kommenteras nedan.
Den största besparingen på utgiftsområde
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg utgörs av
en höjning av högkostnadsskyddet inom läke-
medelsförmånen. Utgifterna för läkemedel har
ökat mycket kraftigt mellan 1990 och 1998. En-
ligt regeringen är det angeläget att vidta åtgärder
för att hejda denna utveckling. I avvaktan på att
en mer omfattande översyn hinner genomföras,
bör åtgärder vidtas inom ramen för det nuvaran-
de systemet. Regeringen föreslår därför i prop.
1998/99:106 att högkostnadsskyddet höjs fr.o.m.
1 juni 1999 med 500 kronor från 1 300 kronor till
1 800 kronor. Besparingen för anslaget Bidrag till
läkemedelsförmånen beräknas uppgå till 800 mil-
joner kronor för år 1999.
De totala besparingarna inom utgiftsområde
14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår till 1 161
miljoner kronor. Största enskilda besparingen
härrör från anslaget Arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder och uppgår till 1 126 miljoner kronor. I
statsbudgeten anvisades anslaget 21 961 miljoner
kronor. Regeringen bedömer emellertid att be-
hovet av konjunkturberoende arbetsmarknads-
politiska åtgärder har minskat.
Under utgiftsområde 15 Studiestöd minskas
anslaget Vuxenstudiestöd m.m. med 100 miljoner
kronor. Denna besparing avser medel som står
till regeringens disposition.
Besparingen inom utgiftsområde 18 Samhälls-
planering, bostadsförsörjning och byggande uppgår
till 120 miljoner kronor och avser anslaget Stöd
till lokala investeringsprogram för ekologisk håll-
barhet. Merparten av besparingen är en förskjut-
ning i tiden, då 100 miljoner kronor av bespa-
ringen återförs till anslaget år 2002.
Totalt reduceras utgifterna för utgiftsområde
22 Kommunikationer med 500 miljoner kronor.
Besparingen avser anslaget Väghållning och stats-
bidrag.
Den största enskilda besparingen på utgifts-
område 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m. avser
vallstödet och uppgår till 400 miljoner kronor.
Denna besparing avser senareläggning av utbe-
talning av miljöersättningen för flerårig vallod-
ling från år 1999 till år 2000. Senareläggningen
berör anslagen Kompletterande åtgärder inom
jordbruket och Från EG-budgeten finansierade
kompletterande åtgärder inom jordbruket.
81
PROP. 1998/99:100
[Tabell 5.6 Besparingar år 1999 1 | |
Miljoner kronor Effekt på takbegränsade utgifter |
1999 |
Utgiftsområde | |
Uo 4 Rättsväsendet |
45 |
Uo 5 Utrikesförvaltning och internationell, samverkan |
50 |
Uo 8 Invandrare och flyktingar |
15 |
Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
860 |
Uo 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |
115 |
Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1 |
1 161 |
Uo 15 Studiestöd |
100 |
Uo 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid |
15 |
Uo 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjn. & byggande |
120 |
Uo 19 Regional utjämning och utveckling |
20 |
Uo 20 Allmän miljö- och naturvård |
60 |
Uo 21 Energi |
180 |
Uo 22 Kommunikationer |
500 |
Uo 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m. |
870 |
Uo 25 Allmänna bidrag till kommunerna |
40 |
Summa besparingar |
4 151 |
' Nettobesparing efter satsning på bl.a. lönebidrag och lönegaranti.
Begränsningsbelopp år 1999
Begränsningsbeloppens syfte är att säkerställa att
anslagsförbrukningen år 1999 inte överstiger en
viss bestämd nivå. De nivåer som anges i tabell
5.7 utgör de maximala utgifterna för berörda ut-
giftsområden och anslag. För utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning är den högsta
tillåtna anslagsbelastningen 29 986 miljoner kro-
nor inklusive förbrukning av anslagsbehållningar.
Den faktiska utgiftsreduktionen av samtliga be-
gränsningsbelopp är osäker, men beräknas uppgå
till totalt ca 3,7 miljarder kronor.
ITabell 5.7 Begränsningsbelopp år 1999 1 | |
Miljoner kronor Nivåer som ej får överskridas |
1999 |
Utgiftsområde/Anslag | |
Uo 1, 1995/96 B2 Samarbete och utveckling Östersjön |
279 |
Uo 2, A14 kontrollfunktionen i staten |
116 |
Uo 3, A2 Skattemyndigheterna |
4 482 |
Uo 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan |
3 011 |
Uo 5, Al Utrikesförvaltningen |
1 906 |
Uo 6 Totalförsvar |
45 948 |
Uo 7, Vo A Internationellt utvecklingssamarbete |
11 150 |
Uo 7, Vo B Samarbete Central- och Östeuropa |
835 |
Uo 8, B2 Särskilda åtg. i utsatta bostadsområden |
142 |
Uo 18, El Lokala investeringsbidrag |
960 |
Uo 19, 1998 Al Regionalpolitiska åtgärder |
610 |
Uo 21, B4 Energiforskning |
247 |
Uo 21, B9 Åtg. för elvärmeförsörjning i Sydsverige |
0 |
Uo 22, A2 Väghållning och statsbidrag |
11 895 |
Uo 22, A4 Banverket: Banhållning |
7 290 |
Uo 24, Dl Teknisk forskning och utveckling |
869 |
Uo 24 1995/96 A 16 Program för småftg. utveckling |
298 |
Uo 25 , A2 Särsk. insatser i kommuner och landsting |
950 |
5.3.2 Utgiftsprognoser per utgiftsområde
I tabell 5.8 redovisas de prognostiserade utgifter-
na per utgiftsområde samt de prognostiserade
utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan
av statsbudgeten. För vissa utgiftsområden har
utgiftsprognoserna reviderats kraftigt i förhål-
lande till anvisade medel på statsbudgeten. De
största differenserna mellan prognos och stats-
budgeten redovisas utgiftsområdesvis.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Den nuvarande utgiftsprognosen innebär att ut-
gifterna för utgiftsområdet förväntas uppgå till
4,7 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kro-
nor högre än anvisade medel i statsbudgeten. De
högre utgifterna hänför sig i huvudsak till ansla-
gen Regeringskansliet m.m. och äldreanslaget
Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen
(den s.k. Ostersjömiljarden). Den högre beräk-
nade förbrukningen finansieras av anslagssparan-
de och reservationer.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
I statsbudgeten för år 1999 anvisades utgiftsom-
rådet 21,9 miljarder kronor. Aktuell beräkning
överstiger anvisade medel med 0,4 miljarder kro-
82
PROP. 1998/99:100
nor. Största delen av avvikelsen härrör från an-
slagen Domstolsväsendet m.m. och Kriminalvår-
den. Utgiftsprognosen för de två anslagen inne-
bär att tillgängliga medel överskrids och att
anslagskrediten därmed måste utnyttjas.
Utgiftsområde 6 Totalförsvar
I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet totalt
44,1 miljarder kronor. Aktuell utgiftsberäkning
uppgår till 45,6 miljarder kronor och överstiger
därmed anvisade medel med 1,5 miljarder kro-
nor. Störst avvikelse uppvisar anslaget Utveckling
och investeringar. Utgiftsprognosen för detta an-
slag är 1,1 miljarder kronor högre än anvisade
medel. Vidare är utgifterna för anslagen Funktio-
nen Civil ledning och Funktionen Hälso- och
sjukvård 0,2 miljarder kronor respektive 0,1 mil-
jarder kronor högre än beloppen i statsbudgeten.
De högre beräknade utgifterna för dessa anslag
täcks av anslagssparande och anslagskrediter.
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Den senaste utvecklingen i Förbundsrepubliken
Jugoslavien ger anledning till stor oro. Sverige
har åtagit sig att ge tillfälligt skydd för upp till
5 000 av de fördrivna från Kosovo som i dag be-
finner sig i dess närområde. Antalet registrerade i
Statens invandrarverks mottagandesystem kan
därför också komma att bli högre än tidigare vad
som beräknats för innevarande år. Regeringen
kommer att noga följa utvecklingen inom områ-
det vad gäller prognoser och utgifter samt vid
behov återkomma i budgetpropositionen för år
2000.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
I statsbudgeten anvisades totalt 24 miljarder kro-
nor. Regeringen föreslår i prop. 1998/99:106 i
dag bl.a. att högkostnadsskyddet inom läkeme-
delsförmånen höjs med 500 kronor, vilket inne-
bär en besparing på 0,8 miljarder kronor. Denna
besparing är inräknad i aktuell prognos. Aktuell
prognos överstiger anvisade medel med 0,6 mil-
jarder kronor. Den främsta orsaken till avvikel-
sen är att utgifterna för anslaget Bidrag för läke-
medelsförmånen beräknas överstiga anvisat
belopp i statsbudgeten med omkring 0,6 miljar-
der kronor. Regeringens bedömning är att en ut-
redning bör tillsättas för att göra en översyn av
läkemedelsförmånen i syfte att bl.a. få kontroll
över kostnadsutvecklingen.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp
Aktuell beräkning visar att utgifterna inom ut-
giftsområdet förväntas uppgå till 84,9 miljarder
kronor, vilket är ca 4,4 miljarder kronor högre än
vad som anvisades på statsbudgeten. Avvikelsen
härrör från anslaget Sjukpenning och rehabilite-
ring m.m. Aktuell prognos för anslaget uppgår
till 24,6 miljarder kronor. Det är 4,5 miljarder
kronor högre än vad som anvisades på statsbud-
geten. Regeringen avser att återkomma i denna
fråga i samband med budgetpropositionen för
2000. Utgifterna för sjukförsäkringen har ökat
kraftigt under år 1998 och prognoserna för år
1999 och framåt visar på en fortsatt ökning. Re-
geringen avser att inom kort tillsätta en särskild
utredare för att bl.a. föreslå åtgärder för att däm-
pa den kraftiga utgiftsutvecklingen. På basis av
utredarens förslag avser regeringen att ge förslag
till åtgärder i 2000 års ekonomiska vårproposi-
tion.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghetför familjer
och bam
Utgiftsprognosen uppgår till 41,1 miljarder kro-
nor och är därmed 1,2 miljarder kronor högre än
vad som anvisades i statsbudgeten. Till största
delen förklaras ökningen av högre utgifter för
anslagen för Föräldraförsäkring och för Under-
hållsstöd, vilka ökar med 0,6 miljarder kronor re-
spektive 0,5 miljarder kronor. De högre utgifter-
na förklaras bl.a. av att tidigare icke preciserade
besparingar inräknades i anslagsbeloppen i stats-
budgeten. Dessa icke preciserade besparingar
kommer emellertid inte att genomföras under
1999 och ingår således inte i aktuella prognoser
för de två anslagen. För åren 2000-2002 föreslår
regeringen en besparing för underhållsstödet
uppgående till 210 miljoner kronor per år och en
besparing på föräldraförsäkringen (SGI) som år
2002 uppgår till 550 miljoner kronor.
Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet
Prognosen för den öppna arbetslösheten år 1999
uppgår till 5,8 procent av arbetskraften.
Aktuell beräkning för utgiftsområdet uppgår
till 33,5 miljarder kronor, vilket är ca 0,2 miljar-
der kronor lägre än vad som beräknades i stats-
budgeten.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Utgiftsprognosen för år 1999 uppgår till 47,6
miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor
83
PROP. 1998/99:100
lägre än anvisade medel i statsbudgeten. De lägre
utgifterna förklaras till största delen av bespa-
ringen på anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgär-
der. Regeringen bedömer att behovet av kon-
jukturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder
har minskat sedan bedömningen i statsbudgeten.
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Aktuell utgiftsprognos för utgiftsområdet upp-
går till 21,1 miljarder kronor. Det är 1,4 miljarder
kronor lägre än vad som anvisades i statsbudge-
ten. Den främsta orsaken till minskningen beror
på en redovisningsteknisk förändring som inne-
bär att avräkningsprinciperna för Centrala studi-
estödsnämnden avseende anslaget Studiemedel
m.m. gjorts mer enhetliga. I stället för att som
tidigare tillämpa både utgifts- och kassamässig
avräkning för olika slag av utgifter under anslaget
tillämpas efter förändringen enbart en kassamäs-
sig avräkningsprincip. Förändringen medför att
ca 1,2 miljarder kronor avräknas år 2000 i stället
för år 1999. Ramen för utgiftsområdet påverkas
inte av förändringen.Vidare är utgiftsprognosen
för anslaget Studiemedel m.m. knappt 0,3 miljar-
der kronor lägre än anvisade medel i statsbudge-
ten. Minskningen förklaras främst av en något
lägre studerandevolym.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitets-
forskning
I statsbudgeten anvisades totalt 29 miljarder kro-
nor. Utgifterna förväntas bli 1 miljard kronor
högre. Den främsta orsaken till utgiftsökningen
är att en del av en tidigare beslutad besparing
uppgående till 1 060 miljoner kronor, som inom
utgiftsområdet tagits ut genom anslagsminsk-
ningar om 566 miljoner kronor, kompenseras
genom förbrukning av anslagsbehållningar. För
utgiftsområdet uppgår den högsta tillåtna an-
slagsbelastningen till 29 986 miljoner kronor.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsför-
sörjning och byggande
För år 1999 beräknas utgifterna till 19,5 miljarder
kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än vad
som anvisades i statsbudgeten. Anslaget Stöd till
lokala investeringsbidrag för ekologisk hållbarhet
förklarar omkring 0,5 miljarder kronor av
minskningen. Den lägre anslagsförbrukningen
beror dels på besparingar (uppgående till 120
miljoner kronor), dels på utgiftsminskning till
följd av begränsningsbelopp. Vidare är ut-
giftsprognoserna för anslagen Räntebidrag m.m.
och Bostadsbidrag sammanlagt omkring 0,3 mil-
jarder kronor lägre än beloppen i statsbudgeten.
De lägre beräknade utgifterna för räntebidragen
förklaras främst av lägre ränteantagande.
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveck-
ling
Utgiftsprognosen uppgår till 3,9 miljarder kro-
nor, vilket är 1,2 miljarder kronor högre än anvi-
sat i statsbudgeten. Till största delen beror avvi-
kelsen på att vissa åtaganden gjorda före år 1999
skall täckas av anslagsbehållningar på s.k. äldre-
anslag, främst äldreanslaget Regionalpolitiska åt-
gärder där utgiftsprognosen för år 1999 uppgår
till 0,7 miljarder kronor. För att underlätta över-
gången till ett bemyndigandesystem har ett nytt
anslag Allmänna regionalpolitiska åtgärder förts
upp på statsbudgeten år 1999. Anslaget uppgår
under en övergångsperiod till ett lägre belopp på
grund av att anslagsbehållningar på äldreanslagen
istället skall tas i anspråk.
Utgiftsområde 21 Energi
Aktuell beräkning för utgiftsområdet uppgår till
1,1 miljarder kronor och understiger därmed an-
visade medel i statsbudgeten med 0,6 miljarder
kronor. Besparingar och utgiftsreduktioner på
grund av begränsningsbeloppen förklarar ca 0,2
miljarder kronor av minskningen. Vidare har ut-
giftsprognosen för anslaget Introduktion av ny
enegiteknik nedreviderats med omkring 0,2 mil-
jarder kronor jämfört med anvisade belopp i
statsbudgeten. Anledningen till detta är att verk-
samheten ännu inte till fullo kommit igång.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
I statsbudgeten anvisades totalt 25,5 miljarder
kronor. Aktuell beräkning av utgifterna uppgår
till 25 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder
kronor lägre än anvisade medel. Till största delen
förklaras minskningen av begränsningsbeloppen
för anslagen Väghållning och statsbidrag.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
I statsbudgeten anvisades totalt 2,9 miljarder
kronor till utgiftsområdet. Den aktuella ut-
giftsprognosen överstiger anvisade medel med
0,5 miljarder kronor. Införandet av begräns-
ningsbelopp för två anslag beräknas reducera ut-
gifterna med drygt 0,3 miljarder kronor. Utgifts-
reduceringen på grund av dessa begränsnings-
belopp är inräknad i aktuell prognos. De beräk-
nade högre utgifterna är framför allt hänförliga
till de två anslagen Teknisk forskning och utveck-
ling och Program för småföretagarutveckling, för-
84
PROP. 1998/99:100
nyelse och tillväxt (anvisades på statsbudgeten
budgetåret 1995/96).
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
I statsbudgeten anvisades totalt 103,6 miljarder
kronor till detta utgiftsområde. I den aktuella
prognosen beräknas utgifterna bli omkring 0,8
miljarder kronor lägre. Effekten av utgiftsbe-
gränsningen för anslaget Bidrag till särskilda in-
satser i vissa kommuner och landsting har beaktats
i aktuell prognos.
Lägre utgifter för anslaget Statligt utjämnings-
hidrag till kommuner och landsting förklarar
minskningen i förhållande till anvisade medel på
statsbudgeten. Statistiska centralbyrån (SCB)
fastställer i januari månad de utjämningsbidrag
respektive utjämningsavgifter som landets kom-
muner och landsting skall erhålla eller betala un-
der året. De av SCB fastställda nivåerna avseende
år 1999 innebär att bidraget blir ca 0,7 miljarder
lägre för året 1999 än vad som anvisades på stats-
budgeten.
Utgiftsområde 27 Avgiften till EG-budgeten
Från och med år 1999 består utgiftsområdet av
ett enda anslag; Avgiften till Europeiska gemen-
skapens budget. Under detta anslag redovisas fem
anslagsposter. Anslagsposterna utgörs dels av de
fyra tidigare anslagen, dels av anslagsposten Av-
gift avseende Storbritanniens budgetreduktion.
Sveriges avgift till EU beräknas bli drygt 0,7
miljarder kronor högre än vad som anvisades i
statsbudgeten för år 1999. Vad Sverige förskotts-
vis skall betala under år 1999 avgörs av euro-
kursen den 31 december 1998. I statsbudgeten
gjordes ett antagande att kursen vid detta datum
skulle bli 8,66 kronor per euro. Den 31 december
uppgick kursen till 9,49 kronor per euro. Diffe-
rensen mellan antagandet i statsbudgeten och
kursen den 31 december 1998 är orsaken till den
högre avgiften för år 1999 i jämförelse med vad
som beräknades i statsbudgeten.
Sverige förväntas under år 2000 få betala en
lägre avgift på grund av den påverkan som växel-
kurseffekten har på avgiften under år 1999. Det
finns dock andra faktorer som kan leda till att
reduceringen av avgiften för år 2000 blir mindre
än den justering som växelkurseffekten föranle-
der. Exempel på osäkerhetsfaktorer är korrige-
ringsbetalningar och ändrade prognoser för EU-
budgetens utfall.
Mot bakgrund av de osäkerheter som fortfa-
rande finns vad gäller EU:s ändrings- och
tilläggsbudget för år 1999 föreslår regeringen inte
nu någon förändring av anslaget till avgiften till
Europeiska gemenskapens budget för år 1999.
Minskning av anslagsbehållningar
I statsbudgeten var förbrukningen av anslagsbe-
hållningar ej fördelad per utgiftsområde, utan re-
dovisades under posten Minskning av anslagsbe-
hållningar. Förbrukningen prognostiserades i
statsbudgeten till 5 miljarder kronor. I aktuell
prognos ingår emellertid förbrukningen av an-
slagsbehållningar under respektive anslag och ut-
giftsområde.
85