Budgetproposition för 2016
Proposition 2015/16:1
Regeringens proposition 2015/16:1
Budgetpropositionen för 2016
Förslag till statens budget för 2016, finansplan och skattefrågor
Regeringens proposition 2015/16:1
Budgetpropositionen för 2016
Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 § regeringsformen budgetpropositionen för 2016.
Stockholm den 15 september 2015
Stefan Löfven
Per Bolund (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens budget för 2016 samt de övriga förslag och bedömningar som följer av riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203).
PROP. 2015/16:1
Förslag till statens budget för 2016
Utgifter
Tusental kronor
Utgiftsområde | 1 | Rikets styrelse | 12 717 244 |
Utgiftsområde | 2 | Samhällsekonomi och finansförvaltning | 14 812 312 |
Utgiftsområde | 3 | Skatt, tull och exekution | 10 782 946 |
Utgiftsområde | 4 | Rättsväsendet | 41 573 737 |
Utgiftsområde | 5 | Internationell samverkan | 1 905 203 |
Utgiftsområde | 6 | Försvar och samhällets krisberedskap | 48 827 432 |
Utgiftsområde | 7 | Internationellt bistånd | 32 357 474 |
Utgiftsområde | 8 | Migration | 19 419 719 |
Utgiftsområde | 9 | Hälsovård, sjukvård och social omsorg | 69 237 676 |
Utgiftsområde | 10 | Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning | 109 868 281 |
Utgiftsområde | 11 | Ekonomisk trygghet vid ålderdom | 36 184 250 |
Utgiftsområde | 12 | Ekonomisk trygghet för familjer och barn | 87 129 050 |
Utgiftsområde | 13 | Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering | 21 070 265 |
Utgiftsområde | 14 | Arbetsmarknad och arbetsliv | 79 681 475 |
Utgiftsområde | 15 | Studiestöd | 21 707 932 |
Utgiftsområde | 16 | Utbildning och universitetsforskning | 69 452 400 |
Utgiftsområde | 17 | Kultur, medier, trossamfund och fritid | 13 694 535 |
Utgiftsområde | 18 | Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt | 7 064 024 |
|
| konsumentpolitik |
|
Utgiftsområde | 19 | Regional tillväxt | 3 255 721 |
Utgiftsområde | 20 | Allmän miljö- och naturvård | 7 661 756 |
Utgiftsområde | 21 | Energi | 2 812 038 |
Utgiftsområde | 22 | Kommunikationer | 54 122 036 |
Utgiftsområde | 23 | Areella näringar, landsbygd och livsmedel | 18 919 553 |
Utgiftsområde | 24 | Näringsliv | 5 998 273 |
Utgiftsområde | 25 | Allmänna bidrag till kommuner | 93 398 252 |
Utgiftsområde | 26 | Statsskuldsräntor m.m. | 10 769 176 |
Utgiftsområde | 27 | Avgiften till Europeiska unionen | 31 827 167 |
Summa utgiftsområden |
| 926 249 927 | |
Minskning av anslagsbehållningar | -3 142 750 | ||
Summa utgifter |
|
| 923 107 177 |
Riksgäldskontorets nettoutlåning | 10 768 000 | ||
Kassamässig korrigering |
| 0 | |
Summa |
|
| 933 875 177 |
4
PROP. 2015/16:1
Inkomster
Tusental kronor
Inkomsttyp 1000 | Statens skatteinkomster | 952 601 795 |
Inkomsttyp 2000 | Inkomster av statens verksamhet | 31 148 870 |
Inkomsttyp 3000 | Inkomster av försåld egendom | 5 000 000 |
Inkomsttyp 4000 | Återbetalning av lån | 760 800 |
Inkomsttyp 5000 | Kalkylmässiga inkomster | 10 719 000 |
Inkomsttyp 6000 | Bidrag m.m. från EU | 12 705 740 |
Inkomsttyp 7000 | Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet | -88 675 336 |
Inkomsttyp 8000 | Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto | 0 |
Summa inkomster |
| 924 260 869 |
Beräknat lånebehov | 9 614 308 |
Summa | 933 875 177 |
5
Översikt av innehåll i volym 1
Volym 1a
1.Finansplan
2.Förslag till riksdagsbeslut
3.Lagförslag
4.Den makroekonomiska utvecklingen
5.De budgetpolitiska målen
6.Skattefrågor
7.Inkomster
Volym 1b
8.Utgifter
9.Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden
10.Kommunsektorns finanser och sysselsättning
11.Statens investeringar och finansiella befogenheter
12.Granskning och ekonomisk styrning
Bilagor 1–16
PROP. 2015/16:1
Innehållsförteckning
1 | Finansplan | ............................................................................................................. | 23 |
| 1.1 .......................................................... | Utsikter för svensk ekonomi | 30 |
| 1.2 ............................................................. | Finanspolitikens inriktning | 33 |
| 1.3 ............................................................... | Investeringar för fler jobb | 42 |
| 1.4 ....................................................................... | Investeringar i skolan | 53 |
| 1.5 ................................. | Investeringar i klimatomställning och energi | 56 |
| 1.6 ......................................... | Reformer för ökad välfärd och trygghet | 60 |
| 1.7 ................................... | Bättre mottagande och snabbare etablering | 68 |
| 1.8 ............................................................................... | Sverige i världen | 70 |
| 1.9 ........................................................ | Effekter av regeringens politik | 71 |
2 | Förslag till ....................................................................................riksdagsbeslut | 75 | |
3 | Lagförslag.............................................................................................................. |
| 79 |
3.1Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster.............................................. | 79 |
3.2Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om
| avkastningsskatt på pensionsmedel ................................................ | 82 |
3.3 | Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) .... | 84 |
3.4Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi .................................................................................. | 86 |
3.5Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi ................................................................................ | 102 |
3.6Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi ................................................................................ | 105 |
3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän
löneavgift........................................................................................ | 110 |
3.8Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning
| av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet ........................... | 112 |
3.9 | Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).... | 113 |
3.10 | Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) ......... | 130 |
3.11Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet
vid skattereduktion för hushållsarbete ......................................... | 133 |
3.12Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande
av socialförsäkringsbalken............................................................. | 136 |
3.13Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen
(2011:1244) .................................................................................... | 137 |
3.14Förslag till lag om ändring i lagen (2014:1474) om ändring i
skatteförfarandelagen (2011:1244) ............................................... | 142 |
3.15Förslag till lag om upphävande av lagen (2011:1269) om
godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva .... 143
7
PROP. 2015/16:1
4 | Den makroekonomiska utvecklingen ................................................................ | 147 | |
| 4.1 | Utvecklingen i omvärlden 2015 och 2016..................................... | 148 |
| 4.2 | Utvecklingen i Sverige 2015 och 2016........................................... | 150 |
| 4.3 | Utvecklingen 2017–2019................................................................ | 157 |
| 4.4 | Risker och alternativa scenarier ..................................................... | 159 |
| 4.5 | Utvecklingen enligt andra bedömare ............................................ | 161 |
| 4.6 | Prognosrevideringar och effekter av regeringens politik............. | 162 |
5 | De budgetpolitiska målen................................................................................... | 167 | |
| 5.1 | Uppföljning av målet för det finansiella sparandet ...................... | 168 |
| 5.2 | Utgiftstaket – uppföljning och förslag.......................................... | 170 |
| 5.3 | Uppföljning av det kommunala balanskravet ............................... | 175 |
| 5.4 | Stabilitets- och tillväxtpakten ........................................................ | 176 |
| 5.5 | Finanspolitikens långsiktiga hållbarhet......................................... | 178 |
6 | Skattefrågor ......................................................................................................... | 183 | |
| 6.1 | Riktlinjer för skattepolitiken ......................................................... | 184 |
|
| Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning.... | 185 |
| 6.2 | Förändringar av husavdraget.......................................................... | 185 |
| 6.2.1 | Ärendet och dess beredning .......................................................... | 185 |
| 6.2.2 | Bakgrund och gällande rätt ............................................................ | 185 |
| 6.2.3 | Matlagning samt vissa städ- och rengöringsarbeten ska inte |
|
|
| omfattas av RUT-avdraget............................................................. | 187 |
6.2.4Halvering av taket för RUT-avdraget för personer som inte har
| fyllt 65 år ......................................................................................... | 189 |
6.2.5 | Sänkt subventionsgrad för ROT-avdraget.................................... | 191 |
6.2.6 | Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................ | 193 |
6.2.7 | Konsekvensanalys........................................................................... | 193 |
6.3 | Avtrappat jobbskatteavdrag för höga inkomster.......................... | 199 |
6.3.1 | Ärendet och dess beredning .......................................................... | 199 |
6.3.2 | Gällande rätt ................................................................................... | 199 |
6.3.3 | Jobbskatteavdraget trappas av för höga inkomster ...................... | 200 |
6.3.4 | Konsekvensanalys........................................................................... | 204 |
6.4 | Skatten för pensionärer.................................................................. | 206 |
6.4.1 | Ärendet och dess beredning .......................................................... | 206 |
6.4.2 | Överväganden och förslag ............................................................. | 206 |
6.4.3 | Konsekvensanalys........................................................................... | 210 |
6.5 | Den statliga inkomstskatten .......................................................... | 211 |
6.5.1 | Ärendet och dess beredning .......................................................... | 211 |
6.5.2 | Gällande rätt ................................................................................... | 211 |
6.5.3Ingen uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig
| inkomstskatt för 2016 .................................................................... | 212 |
6.5.4 | Konsekvensanalys........................................................................... | 213 |
6.5.5Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig
| inkomstskatt för 2017 .................................................................... | 215 |
6.6 | Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande ........................... | 215 |
6.6.1 | Ärendet och dess beredning .......................................................... | 215 |
6.6.2 | Pensionssparavdrag ........................................................................ | 215 |
6.6.2.1 | Gällande rätt ................................................................................... | 215 |
6.6.2.2 | Avdragsrätten för privat pensionssparande slopas ....................... | 216 |
6.6.2.3 | Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................ | 218 |
8
|
| PROP. 2015/16:1 |
6.6.2.4 | Konsekvensanalys .......................................................................... | 219 |
6.6.3 | Återköp och förtida avslut ............................................................ | 221 |
6.6.3.1 | Höjd beloppsgräns......................................................................... | 221 |
6.6.3.2 | Slopad tidsgräns ............................................................................. | 222 |
6.6.3.3 | Övriga återköp och avslut utan dispens ....................................... | 222 |
6.6.3.4 | Delvisa återköp och förtida utbetalningar.................................... | 223 |
6.6.3.5 | Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ............................... | 223 |
6.6.3.6 | Konsekvensanalys .......................................................................... | 223 |
6.6.4 | Nedsättning av avkastningsskatt................................................... | 224 |
6.6.4.1 | Gällande rätt................................................................................... | 224 |
6.6.4.2Nedsättning av avkastningskatt vid avtal med ett utländskt
| tjänstepensionsinstitut................................................................... | 225 |
6.6.4.3 | Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ............................... | 225 |
6.6.4.4 | Konsekvensanalys .......................................................................... | 225 |
6.7 | Slopad skattereduktion för gåvor.................................................. | 226 |
6.7.1 | Ärendet och dess beredning.......................................................... | 226 |
6.7.2 | Gällande rätt................................................................................... | 226 |
6.7.3 | Skattereduktionen för gåvor slopas .............................................. | 227 |
6.7.4 | Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ............................... | 229 |
6.7.5 | Konsekvensanalys .......................................................................... | 230 |
6.8 | Beskattning av utländska socialförsäkringspensioner ................. | 231 |
6.8.1 | Ärendet och dess beredning.......................................................... | 231 |
6.8.2 | Gällande rätt................................................................................... | 231 |
6.8.3Utländska socialförsäkrings-pensioner inkluderas i
| inkomstskattelagens definition av pension .................................. | 231 |
6.8.4 | Beskattning av utländsk barnpension ........................................... | 232 |
6.8.5 | Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ............................... | 233 |
6.8.6 | Konsekvensanalys .......................................................................... | 233 |
6.9 | Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade bilar.................. | 234 |
| Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m. .................. | 235 |
6.10 | Särskild löneskatt för äldre............................................................ | 235 |
6.10.1 | Ärendet och dess beredning.......................................................... | 235 |
6.10.2 | Gällande rätt................................................................................... | 235 |
6.10.3 | Särskild löneskatt införs för äldre................................................. | 235 |
6.10.4 | Konsekvensanalys .......................................................................... | 237 |
6.11 | Nedsättningen av socialavgifterna för unga ................................. | 239 |
6.11.1 | Ärendet och dess beredning.......................................................... | 239 |
6.11.2 | Gällande rätt................................................................................... | 240 |
6.11.3 | Slopandet tidigareläggs .................................................................. | 240 |
6.11.4 | Konsekvensanalys .......................................................................... | 241 |
6.12 | Förändrade nivåer för socialavgifter ............................................. | 242 |
| Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter ..... | 243 |
6.13Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i
| kapitalförsäkring ............................................................................ | 243 |
6.13.1 | Ärendet och dess beredning.......................................................... | 243 |
6.13.2 | Gällande rätt................................................................................... | 243 |
6.13.3Beskattningen av sparande på investeringssparkonto och i
| kapitalförsäkring höjs .................................................................... | 243 |
6.13.4 | Konsekvensanalys .......................................................................... | 245 |
6.14 | Slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter .................................. | 246 |
6.14.1 | Ärendet och dess beredning.......................................................... | 246 |
9
PROP. 2015/16:1
6.14.2 | Gällande rätt ................................................................................... | 247 |
6.14.3 | Avdragsrätten för förvaltningsutgifter slopas .............................. | 247 |
6.14.4 | Konsekvensanalys........................................................................... | 248 |
6.15Anpassningar till EU-rätten av investeraravdraget och
| självständig näringsverksamhet ..................................................... | 249 |
6.15.1 | Ärendet och dess beredning .......................................................... | 249 |
6.15.2Anpassning av investeraravdraget till kommissionens riktlinjer
| om statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar ..... | 250 |
6.15.2.1 | Gällande rätt ................................................................................... | 250 |
6.15.2.2Investeraravdraget anpassas till kommissionens riktlinjer om
statligt stöd för riskfinansieringsinvesteringar ............................. | 251 |
6.15.3EU-rättsliga anpassningar för självständig näringsverksamhet
| som bedrivs inom EES ................................................................... | 252 |
6.15.4 | Konsekvensanalys........................................................................... | 253 |
| Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter..................... | 254 |
6.16 | Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning............................... | 254 |
6.16.1 | Ärendet och dess beredning .......................................................... | 254 |
6.16.2Ideella föreningars och registrerade trossamfunds
| secondhandförsäljning ................................................................... | 254 |
6.16.2.1 | Bakgrund......................................................................................... | 254 |
6.16.2.2 | Gällande rätt ................................................................................... | 254 |
6.16.2.3 | Övervägande och förslag................................................................ | 255 |
6.16.2.4 | Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................ | 259 |
6.16.3 | Konsekvensanalys........................................................................... | 259 |
6.17Slopad avdragsrätt för avgifter och bidrag till Stiftelsen
| Svenska Filminstitutet.................................................................... | 260 |
6.17.1 | Ärendet och dess beredning .......................................................... | 260 |
6.17.2 | Gällande rätt ................................................................................... | 260 |
6.17.3Avdragsrätten för avgifter och bidrag till Filminstitutet slopas..260
6.17.4 | Konsekvensanalys........................................................................... | 261 |
6.18 | Införande av ett tonnageskattesystem .......................................... | 261 |
| Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter........ | 262 |
6.19Fortsatt arbete med effektivare skatter på energi-, klimat-
| och miljöområdet ........................................................................... | 262 |
6.20 | Ändrad beskattning av drivmedel.................................................. | 263 |
6.20.1 | Ärendet och dess beredning .......................................................... | 263 |
6.20.2 | Bakgrund......................................................................................... | 264 |
6.20.3 | Energiskattedirektivet samt lagen om skatt på energi.................. | 264 |
6.20.4 | Överkompensation och annat om EU:s statsstödsregler ............ | 265 |
6.20.5Höjd energiskatt på bensin och dieselbränsle samt minskad
skattebefrielse för vissa biodrivmedel ........................................... | 267 |
6.20.6Omräkning av skattesatserna på bränslen efter prisutveckling
respektive reala inkomstökningar.................................................. | 272 |
6.20.7Ökad befrielse från koldioxidskatt för dieselbränsle i jordbruks-
| och skogsbruksmaskiner................................................................ | 276 |
6.20.8 | Konsekvensanalys........................................................................... | 278 |
6.21Höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom vissa
| sektorer ........................................................................................... | 283 |
6.21.1 | Ärendet och dess beredning .......................................................... | 283 |
6.21.2 | Bakgrund......................................................................................... | 284 |
10
PROP. 2015/16:1
6.21.3Slopad koldioxidskattebefrielse för uppvärmningsbränslen
| inom vissa sektorer ........................................................................ | 285 |
6.21.4 | Konsekvensanalys .......................................................................... | 288 |
6.22 | Förändrat undantag från skatteplikt för elektrisk kraft m.m...... | 289 |
6.22.1 | Ärendet och dess beredning.......................................................... | 289 |
6.22.2 | Bakgrund ........................................................................................ | 290 |
6.22.3 | Ändrade regler för undantag från skatteplikt............................... | 293 |
6.22.4 | Viss elframställning från beskattade bränslen.............................. | 303 |
6.22.5 | Undantag från skattskyldighet som producent ........................... | 305 |
6.22.6 | Konsekvensanalys .......................................................................... | 307 |
6.23 | Begränsning av möjligheten att använda märkt olja i båtar......... | 309 |
6.23.1 | Ärendet och dess beredning.......................................................... | 309 |
6.23.2 | Bakgrund ........................................................................................ | 310 |
6.23.3 | Möjligheten att använda märkt olja i båtar begränsas.................. | 311 |
6.23.4Förvärvaren blir skattskyldig om bränslet förbrukas för privat
| ändamål........................................................................................... | 312 |
6.23.5 | Konsekvensanalys .......................................................................... | 314 |
6.24 | Följdändring i lagen om skatt på energi efter tidigare ändring ... | 315 |
6.24.1 | Ärendet och dess beredning.......................................................... | 315 |
6.24.2 | Slopande av möjlighet till överklagande ....................................... | 315 |
6.25 | Undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg............ | 316 |
6.26 | Riksdagens tillkännagivande om skatt på gödselmedel ............... | 316 |
6.27 | Skatt på kemikalier......................................................................... | 316 |
6.28Omräkning av energiskatten på elektrisk kraft efter
prisutveckling (indexering) ........................................................... | 317 |
Godkännande av avtal mellan Sveriges regering och |
|
Norges regering ................................................................... | 318 |
6.29Avtal med Norge om ändring av avtal om en gemensam
| marknad för elcertifikat................................................................. | 318 |
6.29.1 | Ärendet och dess beredning.......................................................... | 318 |
| Skatt på konsumtion – övriga punktskatter........................ | 319 |
6.30 | Reklamskatt.................................................................................... | 319 |
6.31 | Omräkning av tobaksskatt efter prisutveckling (indexering)..... | 320 |
| Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt ..................... | 321 |
6.32 | Höjning av mervärdesskatt på biobiljetter ................................... | 321 |
6.32.1 | Ärendet och dess beredning.......................................................... | 321 |
6.32.2 | Gällande rätt................................................................................... | 321 |
6.32.3 | Mervärdesskatten på tillträde till biografföreställningar höjs ..... | 321 |
6.32.4 | Konsekvensanalys .......................................................................... | 322 |
6.33 | Slopande av slussningsregel........................................................... | 323 |
6.34 | Undantag från mervärdesskatteplikt för vissa posttjänster......... | 323 |
6.35 | Mervärdesskattelagen bör ses över ............................................... | 324 |
| Övriga skattefrågor............................................................. | 325 |
6.36 | Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen................ | 325 |
6.36.1 | Ärendet och dess beredning.......................................................... | 325 |
6.36.2 | Gällande rätt................................................................................... | 325 |
6.36.3 | Överväganden och förslag............................................................. | 329 |
6.36.4 | Konsekvensanalys .......................................................................... | 333 |
6.37 | Övriga åtgärder inom skatteförfarandet....................................... | 333 |
11
PROP. 2015/16:1
6.38Det internationella arbetet för att motverka
|
| skatteundandragande ...................................................................... | 334 |
| 6.39 | Offentligfinansiella effekter – en sammanfattning ....................... | 335 |
| 6.40 | Författningskommentarer ............................................................. | 338 |
7 | Inkomster | ............................................................................................................ | 359 |
| 7.1 ................................................ | Offentliga sektorns skatteintäkter | 359 |
| 7.2 ............................................................ | Inkomster i statens budget | 367 |
7.3Jämförelse med prognosen i 2015 års ekonomiska vårproposition
och uppföljning av statens budget för 2014 och 2015.................. | 371 |
7.4Lagstiftning som ligger till grund för beräkningen till statens
|
| övriga inkomster ............................................................................. | 376 |
8 | Utgifter | ................................................................................................................ | 381 |
| 8.1 .................................................................... | Utgiftsramar för 2016 | 382 |
8.2Preliminära utgiftsramar för 2017 och 2018 samt beräkning
| för 2019 ........................................................................................... | 383 |
8.3 | Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna 2015–2019............ | 385 |
8.4Förändring av de takbegränsade utgifterna sedan 2015 års
ekonomiska vårproposition ........................................................... | 395 |
8.5Uppföljning av utgifterna i statens budget och takbegränsade
|
| utgifter 2015.................................................................................... | 415 |
9 | Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden ........ | 421 | |
| 9.1 | Effekterna av regeringens politik på de offentliga finanserna ..... | 422 |
| 9.2 | Den offentliga sektorns finanser ................................................... | 424 |
| 9.3 | Nettoförmögenheten och skuldutveckling................................... | 434 |
| 9.4 | Finansiellt sparande enligt olika bedömare................................... | 438 |
| 9.5 | Uppföljning av den offentliga sektorns finanser.......................... | 439 |
10 Kommunsektorns finanser och sysselsättning ................................................. | 443 | ||
| 10.1 | Kommunsektorns betydelse för svensk ekonomi ........................ | 443 |
| 10.2 | Finansiellt sparande och ekonomiskt resultat .............................. | 444 |
| 10.3 | Kommunsektorns inkomster......................................................... | 446 |
| 10.4 | Kommunsektorns utgifter ............................................................. | 448 |
| 10.5 | Kommunalt finansierad sysselsättning.......................................... | 451 |
| 10.6 | Kommunsektorns tillgångar och skulder...................................... | 452 |
| 10.7 | Jämförelse med 2015 års ekonomiska vårproposition.................. | 454 |
11 Statens investeringar och finansiella befogenheter ........................................... | 459 | ||
| 11.1 | En samlad investeringsplan för staten........................................... | 460 |
| 11.2 | Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital............. | 462 |
| 11.3 | Statliga garantier ............................................................................. | 469 |
| 11.4 | Beställningsbemyndiganden .......................................................... | 471 |
| 11.5 | Bemyndigande att överskrida anslag ............................................. | 472 |
12
|
| PROP. 2015/16:1 | |
12 | Granskning och ekonomisk styrning................................................................ | 477 | |
| 12.1 | Den europeiska terminen och EU:s rekommendation |
|
|
| till Sverige ....................................................................................... | 477 |
| 12.2 | Översyn av Europa 2020-målen.................................................... | 480 |
| 12.3 | Finanspolitiska rådets bedömningar............................................. | 481 |
| 12.4 | Riksrevisonens granskning av årsredovisningen för |
|
|
| staten 2014...................................................................................... | 484 |
| 12.5 | Utvecklingen av den ekonomiska styrningen .............................. | 484 |
Fördjupningsrutor |
|
| |
| Förändrade skatteutgifter för ökad enhetlighet och träffsäkerhet.................... | 36 | |
| Jämställdhetsbudgetering..................................................................................... | 41 | |
| Arbetslösheten alltmer ojämnt fördelad ............................................................. | 49 | |
| Den nordiska modellen........................................................................................ | 67 | |
| Pris- och löneomräkning.................................................................................... | 390 | |
| Faktorer som påverkar utvecklingen av det finansiella sparandet i den |
| |
| offentliga sektorn 2015–2019 ............................................................................ | 427 |
Bilagor
Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2016.
Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser. Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män.
Bilaga 4 Förändringar av husavdraget.
Bilaga 5 Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015.
Bilaga 6 Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande.
Bilaga 7 Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016. Bilaga 8 Slopad skattereduktion för gåvor.
Bilaga 9 Skattefrihet för ideell second hand-försäljning.
Bilaga 10 Beskattning av utländska socialförsäkringspensioner.
Bilaga 11 Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016. Bilaga 12 Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen. Bilaga 13 Skatteförslag med anledning av framtidens filmpolitik.
Bilaga 14 EU-rättsliga anpassningar för självständig näringsverksamhet som bedrivs inom EES.
Bilaga 15 Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel.
Bilaga 16 Avtal mellan Sverige och Norge om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat.
13
PROP. 2015/16:1
Tabellförteckning |
|
Utgifter .............................................................................................................................. | 4 |
Inkomster .......................................................................................................................... | 5 |
Tabell 1.1 Reformer i 2015 års ekonomiska vårproposition och i |
|
budgetpropositionen för 2016.............................................................................. | 27 |
Tabell 1.2 Reformer och finansiering i budgetpropositionen för 2016........................ | 28 |
Tabell 1.3 Makroekonomiska nyckeltal.......................................................................... | 30 |
Tabell 1.4 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser........................................... | 31 |
Tabell 1.5 Utgiftstak 2015–2019..................................................................................... | 34 |
Tabell 1.6 Bostäder .......................................................................................................... | 44 |
Tabell 1.7 Infrastruktur ................................................................................................... | 44 |
Tabell 1.8 Antal platser kopplade till utbildnings- och arbetsmarknadssatsningar..... | 45 |
Tabell 1.9 Vuxenutbildning och högre utbildning ......................................................... | 46 |
Tabell 1.10 Arbetsmarknadspolitik ................................................................................ | 47 |
Tabell 1.11 Näringspolitik............................................................................................... | 50 |
Tabell 1.12 Skolan............................................................................................................ | 54 |
Tabell 1.13 Klimat, miljö och energi............................................................................... | 57 |
Tabell 1.14 En trygg ålderdom........................................................................................ | 61 |
Tabell 1.15 Hälso- och sjukvård ..................................................................................... | 62 |
Tabell 1.16 Bättre mottagande och snabbare etablering................................................ | 68 |
Tabell 1.17 Effekter av regeringens politik t.o.m. budgetpropositionen för 2016 |
|
på Gini-koefficienten och på andelen med låg relativ ekonomisk standard...... | 72 |
Tabell 4.1 Prognoser för omvärlden ............................................................................. | 149 |
Tabell 4.2 BNP............................................................................................................... | 150 |
Tabell 4.3 Arbetsmarknad ............................................................................................. | 153 |
Tabell 4.4 Löner och inflation....................................................................................... | 155 |
Tabell 4.5 Räntor och växelkurser ................................................................................ | 156 |
Tabell 4.6 Makroekonomiska nyckeltal........................................................................ | 157 |
Tabell 4.7 Alternativa scenarier: 1 Svagare omvärldsutveckling och 2 Starkare |
|
inhemsk efterfrågan ............................................................................................ | 160 |
Tabell 4.8 Jämförelse mellan olika bedömares prognoser ........................................... | 161 |
Tabell 4.9 Jämförelse mellan regeringens prognoser i budgetpropositionen för |
|
2016 och i 2015 års ekonomiska vårproposition............................................... | 162 |
Tabell 5.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för |
|
avstämning mot målet för det finansiella sparandet ......................................... | 168 |
Tabell 5.2 Ursprungliga och faktiska nivåer på utgiftstaket 2005–2017 .................... | 171 |
Tabell 5.3 Förslag till tekniska justeringar av utgiftstakets nivå................................. | 172 |
Tabell 5.4 Utgiftstak 2015–2019................................................................................... | 174 |
Tabell 5.5 Nyckeltal för uppföljning av stabilitets- och tillväxtpaktens |
|
förebyggande del................................................................................................. | 177 |
Tabell 5.6 Finanspolitiska nyckeltal.............................................................................. | 178 |
Tabell 5.7 Indikatorer på finanspolitikens långsiktiga hållbarhet............................... | 179 |
Tabell 6.1 Beräkning av jobbskatteavdraget för personer som inte har fyllt 65 år .... | 200 |
14
PROP. 2015/16:1
Tabell 6.2 | Beräkning av jobbskatteavdraget för personer som har fyllt 65 år ........... | 200 |
Tabell 6.3 | Beräkning av jobbskatteavdraget efter föreslagen avtrappning för |
|
personer som inte har fyllt 65 år........................................................................ | 201 | |
Tabell 6.4 | Beräkning av jobbskatteavdraget efter föreslagen avtrappning för |
|
personer som har fyllt 65 år ............................................................................... | 202 | |
Tabell 6.5 | Jobbskatteavdrag 2016 enligt gällande regler och enligt förslaget om |
|
avtrappning för personer som är 65 år eller yngre............................................ | 202 | |
Tabell 6.6 | Jobbskatteavdrag 2016 enligt gällande regler och enligt förslaget om |
|
avtrappning för personer som är över 65 år...................................................... | 203 | |
Tabell 6.7 | Nuvarande särskilt belopp för personer över 65 år.................................... | 208 |
Tabell 6.8 | Nytt särskilt belopp för personer över 65 år.............................................. | 208 |
Tabell 6.9 | Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år enligt förslaget .................. | 208 |
Tabell 6.10 Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år enligt förslaget................. | 208 | |
Tabell 6.11 Skattesänkning i kronor per år enligt förslaget om ytterligare |
| |
förhöjt grundavdrag för personer över 65 år, vid olika inkomst- och |
| |
kommunalskattenivåer ....................................................................................... | 209 | |
Tabell 6.12 Skillnad i beskattning per år mellan en person äldre än 65 år med |
| |
enbart pensionsinkomst och en person 65 år eller yngre med enbart |
| |
arbetsinkomst vid samma inkomstnivå............................................................. | 210 | |
Tabell 6.13 Skattehöjning i kronor per år enligt förslaget om ingen uppräkning |
| |
av den nedre skiktgränsen.................................................................................. | 213 | |
Tabell 6.14 Offentligfinansiell effekt av en särskild löneskatt på 6,15 procent för |
| |
personer som vid årets ingång har fyllt 65 år.................................................... | 238 | |
Tabell 6.15 Lönekostnad för anställda under respektive över 65 år vid en |
| |
månadslön på 30 000 kronor vid nuvarande och föreslagna regler.................. | 239 | |
Tabell 6.16 Arbetsgivaravgifter 2016 för en helårsanställd ungdom |
| |
(25 | år eller yngre) vid slopande 1 juni respektive 1 juli 2016........................... | 241 |
Tabell 6.17 Arbetsgivaravgifter 2015 och 2016 enligt regeringens förslag ................ | 242 | |
Tabell 6.18 Egenavgifter 2015 och 2016 enligt regeringens förslag ........................... | 242 | |
Tabell 6.19 Tidigare förändringar av beskattningen av biodrivmedel till följd av |
| |
överkompensation.............................................................................................. | 267 | |
Tabell 6.20 Förslagna ändringar av skattesatser för vissa bränslen för 2016 |
| |
inklusive omräkning enligt KPI......................................................................... | 275 | |
Tabell 6.21 Energiskatt på dieselbränsle, bensin och motsvarande |
| |
biodrivmedel 2016 jämfört med 2015................................................................ | 279 | |
Tabell 6.22 Exempel på priseffekt för hushåll 2016 vid pump till följd av |
| |
förändrade skatteregler, inkl. mervärdesskatt (kr/l) ........................................ | 280 | |
Tabell 6.23 Ändringar av skattesatser på elektrisk kraft 2016 jämfört med 2015, |
| |
inklusive mervärdesskatt.................................................................................... | 318 | |
Tabell 6.24 Ändringar av skattesatserna på tobak för 2016 jämfört med 2015, |
| |
inklusive mervärdesskatt.................................................................................... | 320 | |
Tabell 6.25 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler. |
| |
Bruttoeffekt 2016, periodiserad nettoeffekt år 2016–2019 samt varaktig |
| |
effekt ................................................................................................................... | 336 | |
Tabell 7.1 | Bruttoeffekter av ändrade skatte- och avgiftsregler 2014–2019 ............... | 360 |
Tabell 7.2 | Totala skatteintäkter 2014–2019 jämfört med prognosen i 2015 års |
|
ekonomiska vårproposition ............................................................................... | 360 | |
Tabell 7.3 | Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget |
|
2011–2019 ........................................................................................................... | 361 | |
Tabell 7.4 | Skatt på arbete 2013–2019........................................................................... | 362 |
Tabell 7.5 | Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag. 363 |
15
PROP. 2015/16:1 |
|
Tabell 7.6 Skattereduktioner 2013–2019...................................................................... | 364 |
Tabell 7.7 Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift 2013–2019 ...................... | 366 |
Tabell 7.8 Skatt på konsumtion och insatsvaror 2013–2019....................................... | 366 |
Tabell 7.9 Skattekvot 2013–2019 .................................................................................. | 367 |
Tabell 7.10 Nu föreslagna och aviserade förändringar av posten Övriga |
|
inkomster............................................................................................................. | 368 |
Tabell 7.11 Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar ............... | 370 |
Tabell 7.12 Antaganden och förändringar jämfört med 2015 års ekonomiska |
|
vårproposition ..................................................................................................... | 371 |
Tabell 7.12 Antaganden och förändringar jämfört med 2015 års ekonomiska |
|
vårproposition forts............................................................................................ | 372 |
Tabell 7.13 Aktuell prognos jämfört med statens budget för 2014 och 2015 års |
|
ekonomiska vårproposition................................................................................ | 373 |
Tabell 7.14 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med 2015 års ekonomiska |
|
vårproposition ..................................................................................................... | 374 |
Tabell 7.15 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med statens budget för |
|
2014 och 2015...................................................................................................... | 376 |
Tabell 8.1 Utgifter under budgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter |
|
2014–2019............................................................................................................ | 382 |
Tabell 8.2 Utgiftsramar 2016 ........................................................................................ | 383 |
Tabell 8.3 Utgifter per utgiftsområde 2014–2019 ....................................................... | 384 |
Tabell 8.4 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år............ | 385 |
Tabell 8.5 Utgiftsförändringar 2015–2019 i förhållande till föregående år till |
|
följd av tidigare beslutade, aviserade samt nu föreslagna och aviserade |
|
reformer och finansieringar1............................................................................... | 387 |
Tabell 8.6 Pris- och löneomräkning för 2015 och 2016 .............................................. | 389 |
Tabell 8.7 Helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem .............................................. | 392 |
Tabell 8.8 Volymer inom olika transfereringssystem .................................................. | 394 |
Tabell 8.9 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med bedömningen i |
|
2015 års ekonomiska vårproposition ................................................................. | 395 |
Tabell 8.10 Förändring av utgiftsramar 2016–2019 jämfört med 2015 års |
|
ekonomiska vårproposition................................................................................ | 396 |
Tabell 8.11 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar ..................................... | 398 |
Tabell 8.12 Volymer inom olika transfereringssystem 2016–2019 ............................. | 414 |
Tabell 8.13 Takbegränsade utgifter och statsskuldsräntor m.m. 2015........................ | 415 |
Tabell 8.14 Utgifter 2015 .............................................................................................. | 416 |
Tabell 8.15 Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2015 (exklusive |
|
statsskuldsräntor) ............................................................................................... | 418 |
Tabell 9.1 Budgeteffekter av nu föreslagna och aviserade utgifts- och |
|
inkomstförändringar 2015–2019........................................................................ | 422 |
Tabell 9.2 Samlade budgeteffekter av regeringens politik 2014–2019 i förhållande |
|
till föregående år.................................................................................................. | 424 |
Tabell 9.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser 2014–2019...................... | 425 |
Tabell 9.4 Den offentliga sektorns skatter och avgifter 2014–2019 ........................... | 426 |
Tabell 9.5 Den offentliga sektorns utgifter 2014–2019............................................... | 426 |
Tabell 9.6 Faktorer som påverkar den årliga förändringen av det finansiella |
|
sparandet.............................................................................................................. | 427 |
Tabell 9.7 Indikatorer för impuls till efterfrågan......................................................... | 428 |
Tabell 9.8 Statens inkomster och utgifter 2014–2019 ................................................. | 429 |
Tabell 9.9 Statens finansiella sparande och budgetsaldo 2014–2019 .......................... | 430 |
Tabell 9.10 Statens budgetsaldo 2014–2019................................................................. | 430 |
16
PROP. 2015/16:1 | |
Tabell 9.11 Statens budgetsaldo samt justering för större engångseffekter |
|
2014–2019 ........................................................................................................... | 432 |
Tabell 9.12 Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter 2014–2019................. | 433 |
Tabell 9.13 Inkomstindex, balanstal och balansindex 2014–2019.............................. | 433 |
Tabell 9.14 Kommunsektorns finanser 2014–2019 ..................................................... | 434 |
Tabell 9.15 Den offentliga sektorns konsoliderade tillgångar och skulder 2014 ...... | 435 |
Tabell 9.16 Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet 2014–2019 ........ | 436 |
Tabell 9.17 Statsskuldens förändring 2014–2019 ........................................................ | 437 |
Tabell 9.18 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till |
|
förändringen 2014–2019 .................................................................................... | 438 |
Tabell 9.19 Bedömningar av finansiellt sparande 2015–2019 ..................................... | 438 |
Tabell 9.20 Bedömningar av strukturellt sparande 2015–2019................................... | 439 |
Tabell 9.21 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och |
|
jämfört med 2015 års ekonomiska vårproposition........................................... | 439 |
Tabell 9.22 Offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Aktuell prognos |
|
och förändringar jämfört med 2015 års ekonomiska vårproposition.............. | 440 |
Tabell 10.1 Kommunsektorns resultaträkning 2010–2014 ......................................... | 445 |
Tabell 10.2 Kommunsektorns finanser 2014–2019..................................................... | 446 |
Tabell 10.3 Skatter och statsbidrag 2014–2019 ........................................................... | 447 |
Tabell 10.4 Årlig förändring av statsbidragen 2014–2019 .......................................... | 448 |
Tabell 10.5 Kommunfinansierad sysselsättning 2014–2019 ....................................... | 452 |
Tabell 10.6 Kommunsektorns balansräkning 2010–2014 ........................................... | 453 |
Tabell 10.7 Kommunsektorns finanser 2014–2019. Förändringar jämfört med |
|
2015 års ekonomiska vårproposition ................................................................ | 455 |
Tabell 11.1 Sammanställning av statens investeringar 2014–2019.............................. | 460 |
Tabell 11.2 Statens investeringar 2010–2013 ............................................................... | 461 |
Tabell 11.3 Låneram för 2016 ....................................................................................... | 463 |
Tabell 11.4 Låneskuld och låneramar 2002–2015........................................................ | 464 |
Tabell 11.5 Räntekontokreditram för 2016 ................................................................. | 466 |
Tabell 11.6 Statlig utlåning 2016 .................................................................................. | 467 |
Tabell 11.7 Övriga kreditramar 2016 ........................................................................... | 468 |
Tabell 11.8 Garantiramar och utfärdade garantier ...................................................... | 469 |
Tabell 11.8 Garantiramar och utfärdade garantier forts. ............................................ | 470 |
Tabell 11.9 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden |
|
avseende 2016 ..................................................................................................... | 472 |
17
PROP. 2015/16:1
Diagramförteckning |
|
Diagram 1.1 Investeringar i statlig infrastruktur 2015–2019........................................ | 42 |
Diagram 1.2 Antalet påbörjade bostäder 1980–2014 .................................................... | 43 |
Diagram 1.3 Beveridgekurva........................................................................................... | 45 |
Diagram 1.4 Inskrivna arbetslösa med relativt små jobbchanser och övriga |
|
(16–64 år) .............................................................................................................. | 49 |
Diagram 1.5 Arbetslöshet (15–74 år) bland kvinnor och män fördelat på |
|
utbildningsnivå...................................................................................................... | 49 |
Diagram 1.6 Andel elever som efter grundskolan inte är behöriga till nationella |
|
program och genomströmningen i gymnasieskolan........................................... | 53 |
Diagram 1.7 Personaltäthet i fritidshemmen 2000–2014.............................................. | 56 |
Diagram 1.8 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 1990–2014 .......................................... | 57 |
Diagram 1.9 Sjukpenningtalet 1994–2019 ..................................................................... | 63 |
Diagram 1.10 Totala och aktiva offentliga utgifter som andel av BNP........................ | 67 |
Diagram 4.1 Världshandel............................................................................................. | 148 |
Diagram 4.2 BNP-tillväxt och bidrag till BNP-tillväxt ............................................... | 150 |
Diagram 4.3 Sysselsatta och sysselsättningsgrad......................................................... | 152 |
Diagram 4.4 Ett urval av sysselsättningsindikatorer................................................... | 152 |
Diagram 4.5 Arbetskraft och arbetskraftsdeltagande ................................................. | 153 |
Diagram 4.6 Arbetslösa och arbetslöshet .................................................................... | 154 |
Diagram 4.7 Resursutnyttjande.................................................................................... | 154 |
Diagram 4.8 Brist på arbetskraft .................................................................................. | 154 |
Diagram 4.9 Centrala avtal och löneökningar i näringslivet....................................... | 155 |
Diagram 4.10 Konsumentpriser ................................................................................... | 156 |
Diagram 4.11 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet ................................................ | 158 |
Diagram 4.12 Osäkerhetsintervall för BNP-prognosen ............................................. | 162 |
Diagram 5.1 Utgiftstakets nivå 1997–2019.................................................................. | 175 |
Diagram 6.1 Procentuell förändring av ekvivalerad disponibel inkomst 2016 |
|
till följd av förslaget om förändrat husavdrag ................................................... | 195 |
Diagram 6.2 Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst 2016 |
|
till följd av förslaget om förändrat husavdrag, efter kön och åldersgrupp ...... | 198 |
Diagram 6.3 Genomsnittlig skatt 2016 enligt gällande regler och enligt förslaget |
|
om avtrappat jobbskatteavdrag för personer som är 65 år eller yngre............. | 203 |
Diagram 6.4 Marginalskatt 2016 enligt gällande regler och enligt förslaget om |
|
avtrappat jobbskatteavdrag för personer som är 65 år eller yngre................... | 203 |
Diagram 6.5 Genomsnittlig skatt 2016 enligt gällande regler och enligt förslaget |
|
om avtrappat jobbskatteavdrag för personer som är över 65 år....................... | 204 |
Diagram 6.6 Marginalskatt 2016 enligt gällande regler och enligt förslaget om |
|
avtrappat jobbskatteavdrag för personer som är över 65 år ............................. | 204 |
Diagram 6.7 Procentuell förändring av ekvivalerad disponibel inkomst 2016 |
|
till följd av förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag........................................ | 205 |
18
PROP. 2015/16:1 | |
Diagram 6.8 Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst 2016 |
|
till följd av förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag, efter kön och |
|
åldersgrupp.......................................................................................................... | 206 |
Diagram 6.9 Grundavdrag i kronor för personer över 65 år enligt gällande regler, |
|
enligt förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag samt grundavdrag för |
|
personer under 65 år........................................................................................... | 209 |
Diagram 6.10 Procentuell förändring av ekvivalerad disponibel inkomst 2016 för |
|
personer över 65 år till följd av förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag |
|
för äldre............................................................................................................... | 210 |
Diagram 6.11 Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst 2016 för |
|
personer över 65 år till följd av förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag |
|
för äldre efter kön och åldersgrupp................................................................... | 211 |
Diagram 6.12 Procentuell förändring av ekvivalerad disponibel inkomst 2016 |
|
till följd av förslaget om ingen uppräkning av den nedre skiktgränsen .......... | 214 |
Diagram 6.13 Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst 2016 |
|
till följd av förslaget om ingen uppräkning av den nedre skiktgränsen |
|
efter kön och ålder.............................................................................................. | 214 |
Diagram 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter 2000–2019 ...................................... | 359 |
Diagram 7.2 Arbetade timmar, timlön och lönesumma 2000–2019 .......................... | 363 |
Diagram 7.3 Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt på arbete |
|
2000–2019 ........................................................................................................... | 363 |
Diagram 7.4 Antal personer som betalar statlig inkomstskatt 2000–2019 ............... | 364 |
Diagram 7.5 Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetspriser 1989–2019............. | 365 |
Diagram 7.6 Skatt på företagsvinster 1990–2019........................................................ | 365 |
Diagram 7.7 Hushållens konsumtion och underliggande intäkter från |
|
mervärdesskatt 2000–2019................................................................................. | 367 |
Diagram 8.1 Skillnad mellan utgiftsprognos för 2015 och ursprungligt anvisade |
|
medel i statens budget för 20151 för vissa utgiftsområden ............................. | 417 |
Diagram 9.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 2000–2019...................... | 425 |
Diagram 9.2 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter 2000–2019................... | 425 |
Diagram 9.3 Den offentliga sektorns utgifter 2000–2019.......................................... | 426 |
Diagram 9.4 Statens budgetsaldo 2000–2019.............................................................. | 431 |
Diagram 9.5 Utvecklingen av inkomstindex och balansindex 2009–2019 ................ | 433 |
Diagram 9.6 Utvecklingen av kommunsektorns inkomster och utgifter samt |
|
finansiellt sparande 2000–2019 .......................................................................... | 434 |
Diagram 9.7 Den offentliga sektorns nettoförmögenhet fördelad på sektorer........ | 435 |
Diagram 9.8 Den offentliga sektorns finansiella Nettoförmögenhet 1990–2019 .... | 436 |
Diagram 9.9 Statsskuldens utveckling 2000–2019...................................................... | 436 |
Diagram 9.10 Den konsoliderade bruttoskulden 1994–2019........................................ | 437 |
Diagram 9.11 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld fördelad på |
|
sektorer ............................................................................................................... | 437 |
Diagram 10.1 Finansiellt sparande och resultat 1993–2019 ....................................... | 445 |
Diagram 10.2 Lönesumma och kommunal beskattningsbar förvärvsinkomst |
|
1993–2019 ........................................................................................................... | 447 |
Diagram 10.3 De riktade statsbidragen 2014 efter utgiftsområde............................. | 448 |
Diagram 10.4 Kommunsektorns totala utgifter 2013 fördelade efter |
|
verksamhetsområde............................................................................................ | 448 |
Diagram 10.5 Förändring i olika åldersgrupper jämfört med 2000 ........................... | 449 |
Diagram 10.6 Demografiskt betingat resursbehov i kommunsektorn...................... | 450 |
Diagram 10.7 Utgifter för välfärdstjänster 2000–2019............................................... | 450 |
19
PROP. 2015/16:1 |
|
|
Diagram 10.8 Kommunala myndigheters investeringsutgifter uppdelat på typ av |
| |
investeringar 1993–2014 ..................................................................................... | 451 | |
Diagram 10.9 Kommunalt finansierad sysselsättning 1993–2019 ............................. | 451 | |
Diagram 10.10 Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar |
| |
1993–2019............................................................................................................ | 452 | |
Diagram 10.11 | Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar per |
|
1000 invånare 1993–2019.................................................................................... | 452 | |
Diagram 10.12 | Soliditet enligt balansräkning 2005–2014........................................... | 453 |
Diagram 10.13 | Soliditet inklusive hela pensionsskulden 2005–2014 ......................... | 454 |
Diagram 11.1 Myndigheternas samlade skuld avseende investeringar i |
| |
anläggningstillgångar juni 2002–juni 2015......................................................... | 464 |
20
1 Finansplan
PROP. 2015/16:1
1 Finansplan
Investeringar för Sverige
Sverige ska vara ett land där alla är med och bidrar. Ett land där människor ges möjligheter. Ett land som kännetecknas av människors vilja till utveckling och förmåga att ta ansvar såväl för sig själva som för samhället. Ett land där kvinnor och män har samma förutsättningar i livet. Det är ett måste för att vi ska kunna ta oss an morgondagens utmaningar för Sverige och ta ansvar för kommande generationer. Sverige ska präglas av självförtroende och solidaritet och människor ska kunna mötas som jämlikar. Människor ska kunna känna trygghet i sin vardag och hopp inför framtiden.
Utmaningar för Sverige
Sverige är på många sätt ett fantastiskt land men vi står inför betydande utmaningar. Arbetslös- heten måste bekämpas så att fler kan ha ett arbete, leva på sitt arbete, få bra och rimliga arbetsvillkor och därmed få större makt att forma sina liv. Att öka sysselsättningen och pressa ned arbetslösheten är centralt för att förbättra välfärden, något som också är helt avgörande för kvinnors livsvillkor. Den negativa kunskapsutvecklingen i skolan behöver vändas så att alla elever får en ärlig chans att lyckas i skolan. Bara så säkrar vi Sveriges långsiktiga utveckling och konkurrenskraft. Klimatpåverkan behöver minska för att det ska vara möjligt även för våra barn och barnbarn att leva ett gott liv. Sverige ska vara ett land som håller ihop. Klyftorna mellan samhällsklasser, kvinnor och män, samt land och stad, behöver minska för att alla människor som bor här ska kunna nå sin fulla potential. En feministisk grundsyn ska
prägla hela politiken. Jämlikhet bygger tillit och bättre livsvillkor.
De människor som flyr till Sverige och som har asylskäl ska inte bara få trygghet. Deras kraft och kunskap behöver tas tillvara och det måste skapas möjligheter för dem att stå på egna ben.
Utgångsläget för svensk ekonomi
Regeringen ska ta sig an dessa utmaningar för Sverige med en ansvarsfull ekonomisk politik. De kommande åren förväntas svensk ekonomi förbättras. Den ekonomiska utvecklingen i många av världens framväxande ekonomier försvagas något. Samtidigt är den amerikanska tillväxten stark och Europa lämnar stegvis en lång period av ekonomisk stagnation med arbetslöshet och fattigdom i kölvattnet av finanskrisen. Sammantaget ser vi en gradvis starkare utveckling i omvärlden som bidrar till ett förbättrat konjunkturläge, ökande välstånd och en fallande arbetslöshet i Sverige. Upp- gången är dock osäker och riskerna för en svagare utveckling är betydande. Den svenska finanspolitiken måste i detta läge värna uppgången och samtidigt ha hög beredskap för en hastigt försämrad utveckling.
Ordning och reda i de offentliga finanserna är en förutsättning för fler jobb och en hållbar finansiering av välfärden. De offentliga finan- serna har successivt försämrats under de senaste åren och 2014 gick den offentliga sektorn med 75 miljarder kronor i underskott. När finans- krisen inleddes uppvisade den offentliga sektorn betydande överskott. I detta läge var en expansiv finanspolitik motiverad för att dämpa finans- krisens negativa effekter på Sverige. Den förra regeringen genomförde framför allt omfattande skattesänkningar, vilket har sämre effekter på
23
PROP. 2015/16:1
arbetslöshet och tillväxt än en motsvarande ökning av de offentliga investeringarna eller en förbättrad service i den offentliga sektorn. Vidare fortsatte den förra regeringen att genom- föra omfattande ofinansierade skattesänkningar trots att konjunkturläget förbättrades. Detta var inte en hållbar politik. Regeringen har därför lagt om finanspolitiken. Nya reformer finansieras fullt ut genom utgiftsbesparingar inom vissa områden samt inkomstförstärkningar. Enligt prognosen i denna budget halveras under- skotten.
Ett tydligt sysselsättningsmål ska styra den ekonomiska politiken. Regeringens mål är att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så att Sverige når målet om lägst arbetslöshet i EU 2020. Fler människor ska ha ett jobb att gå till och färre ska vara deltidsarbetslösa. Kvinnors sysselsättning och arbetskraftsdeltagande måste öka.
Investeringar i jobb
För att möta framtidens utmaningar måste vi investera i Sverige. Investeringar i jobben görs inom regeringens jobbagenda. Den består av tre delar: investeringar i bostäder, klimatomställning och infrastruktur; en aktiv närings- och innovationspolitik; och investeringar i kompe- tens och matchning. Ökad jämställdhet och jämlikhet är en del av problemlösningen – arbetet ska därför bedrivas med ett tydligt jämställdhetsperspektiv i alla delar av agendan. När välfärden stärks och omfattar fler skapas nya arbetstillfällen, samtidigt som det skapar bättre förutsättningar att arbeta och arbeta heltid.
När vi ökar investeringarna i infrastruktur och bostäder skapar vi jobb här och nu och förut- sättningar för nya jobb på sikt. Genom att öka underhållet av landets järnvägar och vägar ges förutsättningar för att trygga jobben och minska samhällets miljö- och klimatpåverkan. När vi bygger förbättras möjligheterna för människor att hitta en bostad och att pendla till jobbet eller att flytta dit jobben finns. Investeringar i kollek- tiva färdmedel är särskilt viktigt för att främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och möjligheter att öka sin arbetstid. Självklart behövs också andra insatser för att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Bostadsbristen utgör inte bara ett hinder för en för fungerande arbetsmarknad. Den bidrar också till den snabba prisutvecklingen på bostadsmarknaden som både innebär en risk för den makroekonomiska
stabiliteten och gör det allt svårare för männi- skor att komma in på bostadsmarknaden. Särskilt problematisk är bristen på hyresrätter som spelar en viktig roll för en inkluderande arbetsmarknad och en välfungerande bostads- marknad.
Som ett led i regeringens ökade ambitioner på investeringsområdet har regeringen tagit fram en investeringsplan för de statliga anläggningstill- gångarna. Bland annat visar denna att de statliga investeringarna i infrastruktur beräknas öka med ca 43 procent mellan 2015 och 2019.
Investeringar i klimatomställningen är även viktiga för sysselsättningen. Tekniska lösningar för att motverka klimatförändringar banar väg för ökad export och nya jobb. Investeringar i klimatomställning bidrar till att upprätthålla och förbättra näringslivets konkurrenskraft och att utveckla svensk industri. En god miljö är en förutsättning för näringar inom turism, fiske och lantbruk.
En aktiv närings- och innovationspolitik förbättrar företagsklimatet så att fler företag kan starta och befintliga företag får utökade tillväxt- möjligheter. Även ett fortsatt aktivt jämställd- hetsarbete som tar till vara såväl kvinnors som mäns kompetens och förmåga till entreprenör- skap stärker konkurrenskraften. Bättre samord- ning och ökade resurser till exportfrämjande, nyindustrialisering och innovation, samt ett reformerat statligt riskkapital har en betydande potential att stärka tillväxten av jobb i hela landet. För att stärka företagsklimatet på lands- bygden krävs särskilt förbättrad lokal service och initiativ för att stärka turistnäringen, skogs- och jordbruket, infrastrukturen samt en mer sam- ordnad statlig planering av placeringen av vissa myndigheter. Den upphandling som bedrivs av stat, kommun och landsting, drygt 600 miljarder per år, kan när det är lämpligt också användas för att tillförsäkra arbete och praktik åt unga utan arbete och långtidsarbetslösa.
Matchningen på arbetsmarknaden fungerar allt sämre. Arbetslösheten är hög, samtidigt som det finns många lediga jobb att söka. För att fler ska komma i jobb behöver vi öka investeringarna och förbättra möjligheterna till utbildning och matchningsinsatser så att människor har den kunskap och kompetens som efterfrågas. Detta är särskilt viktigt eftersom arbetslösheten är ojämnt fördelad mellan olika grupper. Alla ska få chansen till första jobbet. Gymnasieutbildning är i dag i många fall en förutsättning för att komma
24
in på arbetsmarknaden. Därför är det både viktigt att det finns en rättighet att läsa in en gymnasieutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen (komvux) och möjligheter att ställa krav på individen, genom t.ex. deltagande i de utbildningskontrakt som nu införs. Vidare behöver yrkeshögskolan byggas ut och ges bättre planeringsförutsättningar. För att öka utflödet till arbete och utbildning av långtidsarbetslösa anser regeringen att syssel- sättningsplaceringar ska ersättas med insatser som utgår från varje individs behov och förutsättningar. Exempel på sådana insatser är extratjänster, subventionerade anställningar, utbildning och praktik, vilka bidrar till att fas 3 avvecklas successivt. Bra arbetsvillkor är grundläggande.
En orolig omvärld kräver förmåga att försvara Sverige och förmåga att ta vår del av ansvaret för dem som drabbas av förtryck och väpnad konflikt. Oroligheter i länder som Syrien och Irak har lett till att många människor tvingas fly. Antalet människor som är på flykt har inte varit så många sedan andra världskriget. Sverige har i ett europeiskt perspektiv tagit ett jämförelsevis mycket stort ansvar i denna flyktingsituation. Fler länder i Europeiska unionen behöver ta sitt ansvar.
Regeringen är väl medveten om den stora ansträngning som dagens situation innebär för många kommuner. Alla kommuner behöver ta ansvar och kommunernas möjlighet att ta det ansvaret behöver förbättras. Att förkorta etable- ringstiden och förbättra möjligheterna för människor att komma i arbete är den bästa lång- siktigt hållbara politiken. Därför satsar reger- ingen på åtgärder för att förbättra etableringen, bl.a. i form av en valideringssatsning och s.k. snabbspår in på arbetsmarknaden. Regeringen anser att alla kommuner ska bidra till mottagan- det och föreslår en höjning av schablonersätt- ningen till kommunerna för mottagandet av nyanlända.
En jämlik kunskapsskola med tid för varje elev
Regeringens mål med skolpolitiken är en jämlik kunskapsskola med tid för varje elev. Kunskaps- resultaten i den svenska skolan har fallit år för år. Samtidigt har den svenska grundskolan blivit allt mer ojämlik, och segregationen och kunskaps- skillnaderna mellan skolor har ökat de senaste tio åren. Skillnaderna mellan flickor och pojkar i grundskolan – där pojkar generellt presterar
PROP. 2015/16:1
sämre än flickor och flickor i högre grad upp- lever stress och mår dåligt – är inte acceptabla.
Stereotypa könsnormer, kränkande behand- ling och diskriminering ska aktivt motarbetas. En utgångspunkt för förskolan och skolan är att barn och elever ska ges möjlighet att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen. Varje elev ska ges förutsättningar att uppnå de natio- nella målen för utbildningen, oavsett könstillhö- righet eller könsidentitet. Alla ska få chansen att göra sitt allra bästa.
Skolans viktigaste resurs är lärarna. Genom att vi i dag satsar för att rekrytera, behålla och utveckla fler duktiga lärare kan resultaten vändas i framtiden. För detta krävs högre lärarlöner och bättre förutsättningar för lärare att kunna möta varje elev. Staten behöver vidare ta ett större ansvar för att stödja skolor med låga kunskaps- resultat. Genom investeringar i tidiga insatser, för ökad attraktivitet i läraryrket och de nation- ella utvecklingsprogrammen ska kunskapsresul- taten lyftas och segregationen brytas. Fler ska anställas i svensk grundskola så att lärare får mer tid för sitt arbete och så att klasserna kan bli mindre i lågstadiet. Alla skolor ska vara bra skolor.
En hållbar framtid
Klimatfrågan är vår tids stora ödesfråga. Klimatförändringarnas konsekvenser på havs- nivå, väderförutsättningar och lokala livsmiljöer har stora konsekvenser för såväl människor som växt- och djurliv. I ett globalt perspektiv drabbas kvinnor ofta särskilt hårt av klimatförändringar. Att begränsa världens utsläpp av växthusgaser så att temperaturökningen håller sig så långt under två grader som möjligt förbättrar möjligheten till ett långsiktigt välstånd. Sverige ska vara en ledande kraft i klimatomställningen. Med högt ställda mål ska Sverige vara drivande i de inter- nationella förhandlingarna om ett nytt klimat- avtal. Bara så tar vi vårt moraliska ansvar för framtida generationer, samtidigt som vi tar vara på de jobb- och innovationsmöjligheter som följer med den gröna omställningen. Ska Sverige klara sina åtaganden krävs att vi ökar takten i omställningen – genom ökade investeringar i miljövänlig och resurseffektiv teknik, men också genom klimatfinansiering i utvecklingsländer. Även takten i arbetet med att nå miljökvalitets- målen ska ökas.
25
PROP. 2015/16:1
Ökad välfärd, jämlikhet och trygghet
Gemensamt finansierade välfärdstjänster ska komma alla till del, oavsett bakgrund och betalningsförmåga. En utbyggd välfärd bidrar också till att öka antalet arbetade timmar bl.a. genom att ge såväl kvinnor som män möjlighet att arbeta heltid. Därför är fortsatta investeringar i välfärden nödvändiga. Alltför många männi- skor, främst kvinnor, har gått ned i arbetstid eller helt slutat arbeta för att ta hand om någon närstående. En bättre äldreomsorg och högre kvalitet i fritidshemmen är således inte bara en fråga om en trygg ålderdom respektive barndom, det är också en fråga om människors möjlighet till arbete och en förutsättning för att förbättra kvinnors livsvillkor. Sveriges regering är en feministisk regering.
Folkhälsan i Sverige är god, men ojämnt fördelad. För att sluta de påverkbara hälsoklyf- torna krävs offensiva reformer, inte minst vad gäller kvinnors hälsa och ungas psykiska hälsa. Därför görs satsningar på avgiftsfri mammografi, ungdomsmottagningar och avgiftsfri tandvård. Tidiga insatser kan bidra till minskade sjukskriv- ningar. Satsningar genomförs också för att stärka de professioner som bär svensk hälso- och sjukvård.
Arbetslöshet eller långvarig sjukdom ska inte leda till fattigdom. Människor vill arbeta och bidra efter förmåga. I september 2015 höjdes därför både den högsta dagpenningen och grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen avskaffas. Vidare görs satsningar på sommarlovsstöd, på socialtjänsten i syfte att förstärka arbetet med barnärenden samt en höjning av riksnormen för försörjningsstöd för att förstärka de mest ekonomiskt utsatta barnfamiljernas ekonomi.
Med växande klyftor minskar de gemen- samma erfarenheterna och beröringspunkterna. Därmed urholkas förståelsen för andra männi- skors livssituation. Det gör det svårare för Sverige som nation att gemensamt ta sig an de stora framtidsutmaningarna. När avståndet mellan människor blir för stort minskar friheten. I stället ökar oro och misstänksamhet. De växande klyftorna är även ett hot mot den ekonomiska utvecklingen. Politiken ska därför användas för att öka den ekonomiska jämlik- heten – ett jämlikt Sverige är ett framgångsrikt Sverige. Detta är viktigt inte minst för att möta den växande rasismen och främlingsfientlig- heten.
De flesta pensionärer har ett långt yrkesliv bakom sig. De har bidragit till att bygga vår välfärd. Pensionärer förtjänar trygghet i vardagen och välfärdstjänster som finns tillgängliga när de behövs. Att lön och pension beskattas olika är principiellt fel och dålig fördelningspolitik. Därför tar regeringen nu det första steget för att sluta klyftan i beskattning. För pensionärer med de lägsta inkomsterna sluts klyftan helt. Detta gynnar framförallt kvinnor eftersom de har de lägsta pensionerna. Regeringen stärker resurs- erna och tar flera initiativ för att kommuner och landsting ska klara bemanningen av de tjänster våra äldre behöver. Oavsett om man har familj eller ett annat stort nätverk omkring sig eller inte ska man kunna känna sig trygg.
Nya investeringar läggs till tidigare satsningar
I denna proposition, som bygger på en överens- kommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet, tar vi oss an de stora framtids- utmaningarna. Totalt föreslår vi nu investeringar och andra satsningar på drygt 24 miljarder kronor för 2016. Dessa tillskott läggs till de 20 miljarder kronor som regeringen aviserade för 2016 i 2015 års ekonomiska vårproposition (2014/15:100), se tabell 1.1. Den unika situation som uppstod vid riksdagens behandling av budgetpropositionen för 2015 ledde till att vårpropositionen innehöll mer omfattande förslag och aviseringar än under normala förhållanden.
Vi löser inte arbetslösheten och matchnings- problemen på arbetsmarknaden, de låga skol- resultaten eller klimatutmaningen med ytterli- gare nedskärningar och kortsiktiga skattesänk- ningar. För att möta dessa utmaningar behöver vi investera i Sverige. I bostäder, klimatomställ- ning och infrastruktur, i kunskap och konkur- renskraft och i välfärd och jämställdhet.
26
PROP. 2015/16:1
Tabell 1.1 Reformer i 2015 års ekonomiska vårproposition och i budgetpropositionen för 2016
Miljarder kronor
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15) |
|
| ||
Fler jobb och stärkt |
|
|
|
|
konkurrenskraft | 5,48 | 7,30 | 8,37 | 7,16 |
En jämlik kunskapsskola |
|
|
|
|
med tid för varje elev | 2,55 | 2,65 | 2,65 | 2,30 |
En hållbar framtid | 2,01 | 2,01 | 2,01 | 1,41 |
|
|
|
|
|
Ökad välfärd och trygghet | 6,49 | 6,45 | 6,38 | 4,48 |
|
|
|
|
|
Andra reformer | 3,44 | 4,00 | 3,67 | 3,49 |
Summa reformer VÅP15 | 19,97 | 22,41 | 23,07 | 18,83 |
Summa finansiering |
|
|
|
|
VÅP15 | 20,41 | 25,24 | 25,97 | 24,02 |
Effekt offentliga finanser |
|
|
|
|
VÅP15 | 0,44 | 2,83 | 2,90 | 5,19 |
|
|
|
| |
Budgetpropositionen för 2016 (BP16) |
|
|
| |
|
|
|
|
|
Investeringar för jobb | 8,80 | 10,34 | 10,35 | 10,29 |
Investeringar i skolan | 2,91 | 4,14 | 4,02 | 3,82 |
|
|
|
|
|
Investeringar i klimat- |
|
|
|
|
omställning och energi | 1,19 | 1,52 | 1,55 | 1,57 |
|
|
|
|
|
Reformer för ökad välfärd |
|
|
|
|
och trygghet | 6,52 | 6,71 | 6,94 | 6,96 |
|
|
|
|
|
Bättre mottagande och |
|
|
|
|
snabbare etablering | 1,98 | 3,60 | 3,97 | 3,24 |
|
|
|
|
|
Sverige i världen | 1,77 | 2,35 | 2,68 | 2,80 |
|
|
|
|
|
Övriga reformer | 1,40 | 1,54 | 1,20 | 1,34 |
Summa reformer BP16 | 24,57 | 30,21 | 30,70 | 30,01 |
|
|
|
|
|
Summa finansiering BP16 | 24,66 | 30,42 | 32,04 | 35,96 |
Effekt offentliga finanser |
|
|
|
|
BP16 | 0,09 | 0,21 | 1,34 | 5,95 |
Summa reformer VÅP15 |
|
|
|
|
och BP16 | 44,54 | 52,62 | 53,77 | 48,84 |
Summa finansiering |
|
|
|
|
VÅP15 och BP16 | 45,07 | 55,66 | 58,01 | 59,98 |
|
|
|
|
|
27
PROP. 2015/16:1
Tabell 1.2 Reformer och finansiering i budgetpropositionen för 2016
Effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor
Miljarder kronor | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
Reformer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Investeringar för jobb |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Investeringar för fler bostäder | 5,50 | 6,10 | 6,10 | 6,10 |
Infrastruktur och transporter | 0,10 | 0,15 | 0,08 | 0,08 |
|
|
|
|
|
Investeringar i kunskap och kompetens | 1,15 | 1,66 | 1,66 | 1,66 |
|
|
|
|
|
Aktivt stöd till långtidsarbetslösa m.fl. | 0,87 | 1,19 | 1,26 | 1,31 |
Aktiv näringspolitik | 0,26 | 0,29 | 0,29 | 0,27 |
|
|
|
|
|
Jobb i hela landet | 0,92 | 0,96 | 0,96 | 0,87 |
|
|
|
|
|
Investeringar i skolan |
|
|
|
|
Lärarlöner | 1,50 | 3,00 | 3,00 | 3,00 |
|
|
|
|
|
Skolreformer | 1,01 | 0,85 | 0,77 | 0,59 |
|
|
|
|
|
Höjd skolschablon för asylsökande barn | 0,39 | 0,29 | 0,24 | 0,22 |
Investeringar i klimatomställning och energi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Klimatfinansiering i utvecklingsländer | 0,50 | 0,50 | 0,50 | 0,50 |
|
|
|
|
|
Solceller | 0,23 | 0,39 | 0,39 | 0,39 |
Miljöbilspaket | 0,09 | 0,19 | 0,22 | 0,24 |
|
|
|
|
|
Miljö- och energisatsningar | 0,37 | 0,45 | 0,45 | 0,44 |
|
|
|
|
|
Reformer för ökad välfärd och trygghet |
|
|
|
|
En trygg ålderdom | 2,07 | 2,07 | 2,07 | 2,07 |
|
|
|
|
|
Jämlik, jämställd och tillgänglig hälso- och sjukvård | 2,86 | 2,79 | 3,02 | 3,02 |
|
|
|
|
|
Bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen avskaffas | 0,27 | 0,29 | 0,28 | 0,33 |
Trygghet och möjligheter för alla barn | 0,63 | 0,63 | 0,63 | 0,63 |
|
|
|
|
|
Ökade stöd till kulturen | 0,18 | 0,39 | 0,39 | 0,37 |
|
|
|
|
|
Stöd till ideella organisationer | 0,25 | 0,26 | 0,27 | 0,27 |
Höjd föräldrapenning på grundnivå | 0,26 | 0,28 | 0,29 | 0,27 |
|
|
|
|
|
Bättre mottagande och snabbare etablering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bättre kommunmottagande | 1,14 | 2,67 | 2,99 | 2,27 |
Snabbare etablering | 0,85 | 0,94 | 0,98 | 0,97 |
|
|
|
|
|
Sverige i världen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Försvarsöverenskommelsen | 1,32 | 1,90 | 2,20 | 2,32 |
Förstärkning Säkerhetspolisen | 0,07 | 0,07 | 0,10 | 0,10 |
|
|
|
|
|
Bistånd | 0,38 | 0,38 | 0,38 | 0,38 |
|
|
|
|
|
Övriga reformer | 1,40 | 1,54 | 1,20 | 1,34 |
Summa reformer | 24,57 | 30,21 | 30,70 | 30,01 |
28
PROP. 2015/16:1
Tabell 1.2 Reformer och finansiering i budgetpropositionen för 2016 (forts.)
Effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor
Miljarder kronor | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | |
Finansiering och budgetförstärkningar |
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
Inkomstökningar |
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
Avtrappning av jobbskatteavdraget | 2,71 | 2,71 | 2,71 | 2,71 | |
Ingen uppräkning av nedre skiktgränsen för statlig |
|
|
|
| |
inkomstskatt för 2016 och begränsad uppräkning för 2017 | 1,67 | 2,80 | 2,80 | 2,80 | |
Slopad skattereduktion för gåvor | 0,25 | 0,25 | 0,25 | 0,25 | |
|
|
|
|
| |
RUT-avdrag (halverat tak för personer under 65 år + slopad |
|
|
|
| |
matlagning m.m.) | 0,09 | 0,09 | 0,09 | 0,09 | |
|
|
|
|
| |
ROT-avdrag | 5,57 | 5,57 | 5,57 | 5,57 | |
|
|
|
|
| |
Särskild löneskatt för äldre (6,15%) | 1,77 | 1,71 | 1,68 | 1,67 | |
Tidigarelagd slopad nedsättning av socialavgifter för unga | 0,39 |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och |
|
|
|
| |
i kapitalförsäkring | 2,00 | 2,00 | 2,00 | 2,00 | |
|
|
|
|
| |
Slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter | 0,18 | 0,18 | 0,18 | 0,18 | |
|
|
|
|
| |
Höjd energiskatt på bensin och dieselbränsle samt förändrad | 4,29 | 4,66 | 5,55 | 6,46 | |
skattebefrielse för vissa biodrivmedel | |||||
|
|
|
| ||
|
|
|
|
| |
Förändrat undantag från skatteplikt för elektrisk kraft | 0,10 | 0,19 | 0,19 | 0,19 | |
Omläggning av filmstöd | 0,00 | 0,27 | 0,21 | 0,23 | |
|
|
|
|
| |
Utgiftsminskningar |
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
Avskaffa samordnings- och tillgänglighetsmiljarden | 1,00 | 1,00 | 1,00 | 1,00 | |
Höjt tak högkostnadsskydd äldreomsorg | 0,07 | 0,15 | 0,15 | 0,15 | |
|
|
|
|
| |
Avskaffad jämställdhetsbonus | 0,00 | 0,32 | 0,36 | 0,38 | |
|
|
|
|
| |
Ändrad uppräkning av assistansersättning | 0,46 | 0,93 | 1,52 | 2,21 | |
Avskaffande av etableringslotsar | 0,48 | 0,64 | 0,53 | 0,45 | |
|
|
|
|
| |
Ändrade ersättningar för kommunmottagande | 0,70 | 1,46 | 1,70 | 1,90 | |
|
|
|
|
| |
Beräkningsteknisk överföring VÅP | 0,44 | 2,83 | 2,91 | 5,19 | |
Övriga budgetförstärkningar | 2,50 | 2,67 | 2,64 | 2,55 | |
Summa finansiering och budgetförstärkningar | 24,66 | 30,42 | 32,04 | 35,96 | |
|
|
|
|
| |
Effekt offentliga finanser | 0,09 | 0,21 | 1,34 | 5,95 | |
Beräkningsteknisk överföring till hushållen |
| 0,21 | 1,34 | 5,95 | |
|
|
|
|
|
29
PROP. 2015/16:1
1.1Utsikter för svensk ekonomi
De kommande åren förväntas ett förbättrat konjunkturläge i svensk ekonomi. En gradvis starkare utveckling i omvärlden ökar efterfrågan på svensk export, vilket i sin tur förväntas bidra till ökade investeringar i näringslivet, lägre arbetslöshet och ett stigande resursutnyttjande. Prognosen är dock osäker och risken för en svagare utveckling är fortsatt stor.
Återhämtning i omvärlden
En fortsatt återhämtning i omvärlden ger förut- sättningar för en förbättrad konjunkturutveck- ling i svensk ekonomi de kommande åren.
I euroområdet, som är Sveriges viktigaste exportmarknad, förväntas återhämtningen gå långsamt, även om utsikterna för den ekono- miska utvecklingen har ljusnat under 2015. Indikatorer visar att hushållens och företagens förtroende för den ekonomiska utvecklingen har förbättrats. Europeiska centralbankens (ECB) expansiva penningpolitik har bidragit till en försvagning av euron mot flertalet valutor, vilket stimulerar exporten. En hög skuldsättning, arbetslöshet och fattigdom i många länder håller tillbaka efterfrågan.
Den ekonomiska utvecklingen i USA förvän- tas vara stark under de kommande åren. En fort- satt hög sysselsättningstillväxt bedöms tillsam- mans med låga räntor och ett lågt oljepris öka hushållens konsumtion. Investeringar stimuleras av höga vinster och ett högt förtroende bland företagen för den ekonomiska utvecklingen.
Tillväxten i Kina var svag under inledningen av 2015. I den kinesiska ekonomin pågår en omställning från en tillväxt som till stor del är beroende av investeringar till en tillväxt som i större utsträckning är driven av inhemsk konsumtion. De kommande åren leder detta av allt att döma till en mer balanserad och lägre BNP-tillväxt jämfört med utvecklingen 2000– 2014. Samtidigt har de finansiella marknaderna i Kina präglats av omfattande turbulens den senaste tiden. Denna utveckling gör tillväxt- utsikterna mer osäkra.
Förbättrat konjunkturläge i Sverige
Tillväxten har sedan 2011 hållits tillbaka av en svag efterfrågan från omvärlden, medan hushål- lens konsumtion har lämnat ett förhållandevis stort bidrag. Efterfrågan på svensk export förväntas dock öka 2016 och i större utsträck- ning bidra till BNP-tillväxten än de senaste åren. Till följd av bl.a. beslutade och föreslagna refor- mer bedöms den offentliga konsumtionen lämna ett förhållandevis stort bidrag till BNP-tillväxten både 2015 och 2016.
Arbetslösheten har länge legat på en hög nivå, kring 8 procent (se tabell 1.3). Även långtids- arbetslösheten är hög. Sysselsättningstillväxten har, i ljuset av den höga arbetskraftstillväxten, varit för låg för att kunna pressa tillbaka arbets- lösheten, inte minst långtidsarbetslösheten.
Tabell 1.3 Makroekonomiska nyckeltal
Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2014, prognos för 2015–2019
| 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
BNP1,2 | 2,4 | 2,6 | 2,5 | 2,8 | 2,5 | 2,0 |
BNP-gap3 | -1,8 | -1,1 | -0,6 | 0,0 | 0,2 | 0,0 |
Sysselsatta4 | 1,4 | 1,3 | 1,5 | 1,4 | 1,0 | 0,5 |
Sysselsätt- |
|
|
|
|
|
|
ningsgrad4 | 66,2 | 66,6 | 66,8 | 67,1 | 67,2 | 67,1 |
Arbetade |
|
|
|
|
|
|
timmar2 | 1,8 | 1,2 | 1,5 | 1,5 | 1,1 | 0,4 |
Produktivitet2,5 | 0,6 | 1,4 | 1,2 | 1,4 | 1,5 | 1,6 |
Arbetslöshet6 | 7,9 | 7,6 | 7,1 | 6,5 | 6,2 | 6,2 |
Timlön7 | 2,8 | 2,5 | 3,0 | 3,2 | 3,3 | 3,4 |
KPI8 | -0,2 | -0,1 | 1,0 | 1,9 | 2,5 | 3,1 |
KPIF8 | 0,5 | 0,8 | 1,6 | 1,8 | 1,9 | 2,0 |
1Fasta priser, referensår 2014.
2Kalenderkorrigerad.
3Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Potentiell BNP kan inte observeras och utfall saknas således.
4I åldern 15–74 år.
5Förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.
6I procent av arbetskraften, 15–74 år.
7Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.
8Årsgenomsnitt.
Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.
I takt med att konjunkturen förbättras 2015 och 2016 bedöms efterfrågan på arbetskraft öka, vilket leder till att sysselsättningen ökar.
Arbetslösheten | bedöms minska till nära |
6 procent 2018 | och sysselsättningen öka till ca |
5 025 000 personer 2018, vilket är en ökning med ca 250 000 personer jämfört med 2014. De reformer som regeringen föreslår och aviserar i denna proposition bidrar till sysselsättnings- ökningen och den lägre arbetslösheten.
30
Regeringen avser att i kommande budgetpropositioner återkomma till riksdagen med ytterligare förslag som kan bidra till en positiv sysselsättningsökning och en minskad arbetslöshet.
Flera år av svag produktivitetstillväxt har bidragit till en svag utveckling av BNP per capita, som varit oförändrad 2007–2014. Detta förklaras delvis av det låga resursutnyttjandet under den utdragna lågkonjunkturen. En återhämtning i produktivitetstillväxten förväntas äga rum de kommande åren allt eftersom konjunkturläget förbättras och resursutnyttjan- det ökar. Det leder till att BNP per capita växer, om än i en långsammare takt än den genom- snittliga utvecklingen de senaste 20 åren.
Resursutnyttjandet steg i den svenska ekonomin 2014. Det finns dock fortfarande lediga resurser på arbetsmarknaden. Det avspeglas bl.a. i hög arbetslöshet och lågt inflationstryck. Den konjunkturåterhämtning som förväntas i prognosen innebär att ekonomin är i konjunkturell balans 2017.
Inflationen har varit låg och klart under Riksbankens inflationsmål sedan 2012, men förväntas stiga något framöver. För att under- stödja en uppgång i inflationen har Riksbanken det senaste året sänkt reporäntan, från 0,75 procent i juli 2014 till -0,35 procent i juli 2015. Dessutom genomför Riksbanken ett program för köp av statsobligationer.
De offentliga finanserna konsolideras under perioden fram till 2019
År 2014 redovisade den offentliga sektorn ett finansiellt sparande på -75 miljarder kronor eller -1,9 procent av BNP. Underskottet beräknas minska fr.o.m. 2015 (se tabell 1.4). Det finansiella sparandet beräknas 2015 uppgå till -0,9 procent av BNP och förväntas vändas till överskott 2019.
Staten och kommunsektorn beräknas uppvisa underskott 2015, medan ålderspensionssystemet väntas vara i balans. Det är framför allt ett ökat statligt sparande som gör att den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms öka fr.o.m. 2016. Det finansiella sparandet i ålderspensions- systemet bedöms minska gradvis under hela prognosperioden, både till följd av att utgående pensioner bedöms indexeras i en högre takt än avgiftsinkomstens tillväxt och även att antalet
PROP. 2015/16:1
pensionärer ökar. Den kommunala sektorn bedöms redovisa ett svagt negativt finansiellt sparande, medan sektorns ekonomiska resultat är positivt under prognosperioden.
Som andel av BNP bedöms bruttoskulden gradvis minska.
Tabell 1.4 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser
Miljarder kronor om annat inte anges. Utfall 2014, prognos 2015– 2019
| 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
Inkomster | 1 896 | 1 993 | 2 094 | 2 200 | 2 306 | 2 402 |
|
|
|
|
|
|
|
Procent av BNP | 48,4 | 48,7 | 49,0 | 49,3 | 49,5 | 49,5 |
Skatter och |
|
|
|
|
|
|
avgifter | 1 664 | 1 753 | 1 851 | 1 949 | 2 042 | 2 123 |
Procent av BNP | 42,5 | 42,8 | 43,3 | 43,6 | 43,8 | 43,8 |
Övriga |
|
|
|
|
|
|
inkomster | 232 | 241 | 243 | 251 | 264 | 279 |
Procent av BNP | 5,9 | 5,9 | 5,7 | 5,6 | 5,7 | 5,7 |
|
|
|
|
|
|
|
Utgifter | 1 971 | 2 029 | 2 134 | 2 223 | 2 308 | 2 386 |
Procent av BNP | 50,4 | 49,6 | 49,9 | 49,8 | 49,5 | 49,2 |
|
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande | -75 | -36 | -40 | -23 | -2 | 15 |
Procent av BNP | -1,9 | -0,9 | -0,9 | -0,5 | 0,0 | 0,3 |
Staten | -1,5 | -0,7 | -0,7 | -0,2 | 0,4 | 0,8 |
Ålderspensions- |
|
|
|
|
|
|
systemet | 0,1 | 0,1 | 0,0 | -0,1 | -0,2 | -0,2 |
Kommunsektorn | -0,5 | -0,3 | -0,2 | -0,2 | -0,3 | -0,3 |
|
|
|
|
|
|
|
Strukturellt sparande, |
|
|
|
|
|
|
procent av potentiell |
|
|
|
|
|
|
BNP | -1,2 | -0,4 | -0,4 | -0,3 | 0,0 | 0,3 |
|
|
|
|
|
|
|
Konsoliderad |
|
|
|
|
|
|
bruttoskuld | 1 734 | 1 793 | 1 826 | 1 859 | 1 865 | 1 859 |
Procent av BNP | 44,3 | 43,8 | 42,7 | 41,6 | 40,0 | 38,3 |
Anm.: Strukturellt sparande som andel av potentiell BNP.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Den ekonomiska utvecklingen är osäker
Prognoser över den ekonomiska utvecklingen är osäkra. Osäkerheten ökar dessutom med prognoshorisontens längd. För att belysa denna osäkerhet redogörs i detta avsnitt för några av riskerna i prognosen. Riskerna för en svagare utveckling är alltjämt stora och bedöms överstiga riskerna på uppåtsidan.
Även om konjunkturutvecklingen i euro- området förstärkts under inledningen av 2015 finns det fortfarande en betydande risk för att den ekonomiska utvecklingen ska bli svagare än väntat. Skuldsättningen är fortsatt hög i hushållssektorn, i den offentliga sektorn och bland de finansiella företagen i många länder. I dessa länder finns det därmed även fortsätt-
31
PROP. 2015/16:1
ningsvis ett betydande behov av ett högt sparande. Därutöver behövs en utjämning av konkurrensförhållandena i euro-området.
Det finns också fortsatt stora risker för bakslag när det gäller återhämtningen i de länder som har haft stödprogram för att komma tillrätta med sina offentliga finanser. En överenskommelse om ett nytt stödprogram för Grekland finns nu på plats, men det råder ännu osäkerhet om genomförandet av programmet. Även om en negativ utveckling i Grekland väntas ha begränsade spridningseffekter kan det ändå skapa turbulens på de finansiella marknaderna.
Om de geopolitiska konflikterna i omvärlden, t.ex. i delar av Mellanöstern, allvarligt förvärras kan effekterna på världsekonomin och för svensk del bli betydande. En annan risk är att tillväxten i Kina, som drivs av en stark kredit- expansion, bromsar in ytterligare. Detta kan exempelvis ske om bostadspriserna i Kina hastigt faller och följden kan bli en svag realekonomisk utveckling. Under inledningen av 2015 har denna risk kommit i förgrunden som en följd av den oväntat stora inbromsningen i tillväxten och de fallande börskurserna i Kina.
Därutöver tyder mycket på att finansiella tillgångar, som t.ex. aktier och statsobligationer, på många håll i världsekonomin är förhållandevis högt värderade. Detta ökar risken för en hastig priskorrektion med finansiell turbulens som följd. Till detta bidrar den osäkerhet som omgärdar penningpolitiken i USA och euro- området. Om politiken oväntat stramas åt kan kapitalmarknaderna destabiliseras, framför allt i framväxande ekonomier.
Översvämningar, onormala vintertemperatu- rer och torka är exempel på extrema väderför- hållanden som påverkar den makroekonomiska utvecklingen.
Sveriges stora finansiella sektor, med nära sammankopplade banker som i hög grad är beroende av marknadsfinansiering, medför att det finansiella systemet är känsligt för finansiella störningar. Ansvariga myndigheter bedömer att motståndskraften i det svenska finansiella systemet är god. Konkurrensen på bankmark- naden är viktig eftersom den kan bidra till att konsumenternas ställning stärks i förhållande till bankerna. Det finns ett stort antal banker på den svenska bankmarknaden som är mindre och verksamma på regionala eller lokala marknader. För mindre institut kan de omfattande
regelverken innebära stora administrativa bördor. Eftersom reglerna ofta är EU-baserade är det för svensk del svårt att göra undantag eller lätta på regelbördan för sådana aktörer. Ytterligare en utmaning för mindre aktörer kan vara tillgången till kapital. I syfte att stimulera ökad konkurrens avser regeringen därför att se över möjligheterna att underlätta kapital- anskaffning för mindre, icke-vinstdrivande aktörer. Bostadsprisernas snabba utveckling i Sverige, sett över en längre tidsperiod, gör att risken för en plötslig priskorrigering ökar. Ett stort prisfall på bostäder i kombination med höga skulder hos hushållen riskerar att få tydligt negativa konsekvenser för tillväxten och arbetslösheten genom en lägre efterfrågan. Samtidigt bedöms inte ett prisfall hota stabilite- ten i det finansiella systemet. En rad åtgärder för att stärka motståndskraften i det finansiella systemet och begränsa hushållens skuldsättning har vidtagits de senaste åren. Regeringen bedömer att en högre amorteringsgrad på sikt skulle öka hushållens motståndskraft mot störningar. Regeringen har därför remitterat en promemoria med ett förslag om att ge Finans- inspektionen mandat att utfärda föreskrifter avseende amorteringskrav på nya bolån i syfte att motverka makroekonomiska stabilitetsrisker. Regeringen fortsätter att genomlysa riskerna med hushållens skuldsättning och att analysera vilka ytterligare åtgärder som kan behöva vidtas.
Regeringen har även gett två uppdrag till Finansinspektionen; dels att redovisa bankernas riktlinjer för kreditgivning till företag utifrån ett miljö- och hållbarhetsperspektiv, dels att redovisa hur miljö- och klimatförändringar på lång sikt kan påverka den finansiella stabiliteten.
Den ekonomiska utvecklingen kan också bli starkare än vad som antagits i prognosen. Effekterna av ett lägre oljepris kan ha under- skattats, penningpolitiken kan bli mer expansiv i vissa länder jämfört med vad som förutsatts i prognosen och det finns en möjlighet att förtroendet bland företag och hushåll, framför allt i framväxande ekonomier, utvecklas starkare än vad som förväntas. Ett lågt oljepris ger positiva konjunktureffekter på kort sikt men har negativa effekter på klimatet, vilket kan ha negativa ekonomiska återverkningar.
En inhemsk faktor som kan stärka konjunk- turuppgången är de svenska hushållens konsumtion. Regeringen bedömer att spar- kvoten förblir hög över hela prognosperioden.
32
Givet den höga nivån på sparandet i utgångsläget finns det ett utrymme för en högre konsumtionstillväxt än den i prognosen.
BNP-måttet ger inte hela bilden
När regeringen gör bedömningar av den svenska ekonomins utveckling används genomgående BNP-måttet. BNP mäter värdet av produk- tionen av varor och tjänster i en ekonomi och BNP per capita, produktionen per invånare, används ofta som en indikator på välståndsnivån i landet. Som mått på välfärd är dock BNP per capita ofullständigt. Det tar inte hänsyn till ojämlikhet eller fördelningen av välståndet och innefattar endast sådant som ingår i national- räkenskaperna. Det tar inte heller hänsyn till eventuella negativa externa effekter såsom miljöförstöring eller brottslighet. Det kan därför kompletteras med andra mått. Exempel på sådana mått är OECD:s Better Life Index och FN:s Inclusive Wealth Index. Under mandat- perioden kommer nya mått för samhälls- utvecklingen att utvecklas, som utöver BNP även tar hänsyn till miljöpåverkan, livskvalitet och sociala faktorer.
En särskild utredare har haft i uppdrag att kartlägga och föreslå mått på utvecklingen av livskvaliteten i Sverige. Utredaren överlämnade i juni 2015 betänkandet Får vi det bättre? Om mått på livskvalitet (SOU 2015:56). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.
Regeringen avser att i 2016 års ekonomiska vårproposition återkomma i fråga om vilka mått för samhällsutvecklingen som ska utvecklas och redovisas.
1.2Finanspolitikens inriktning
En ansvarsfull finanspolitik
Såväl det finansiella sparandet som det struktur- ella sparandet har försämrats de senaste åren. När finanskrisen inleddes fanns det ett betydande överskott i den offentliga sektorn. I detta läge var en expansiv finanspolitik motive- rad för att dämpa finanskrisens negativa effekter på tillväxten och arbetslösheten. Den förra regeringen genomförde framför allt omfattande skattesänkningar, vilket har sämre effekter på
PROP. 2015/16:1
arbetslöshet och tillväxt än en motsvarande ökning av de offentliga investeringarna eller en förbättrad service i den offentliga sektorn. Dessa har, tillsammans med den utdragna ekonomiska återhämtningen, bidragit till ett betydande underskott i de offentliga finanserna. Den offentliga sektorn uppvisade 2014 ett underskott på 75 miljarder kronor, vilket var det största underskottet sedan 1990-talskrisen.
Sedan regeringen tillträdde har finanspolitiken lagts om i en mer ansvarsfull riktning. I de ekonomiska propositioner som regeringen lagt fram har samtliga reformer varit finansierade fullt ut. Detta bidrar till att underskottet halve- ras, samtidigt som det strukturella sparandet förbättras. Sparandet är dock fortfarande långt under den målsatta nivån. Det offentliga sparandet behöver fortsatt stärkas.
Regeringen har tillsatt en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att göra en översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande (dir. 2015:63).1
I vilken takt som det finansiella sparandet ska stärkas bör i enlighet med det finanspolitiska ramverket baseras på en samlad bedömning utifrån stabiliserings-, fördelnings- och struktur- politiska utgångspunkter. Eftersom den offent- liga skuldsättningen är förhållandevis låg, och förtroendet för Sveriges offentliga finanser är högt, kan sparandet stärkas i en takt som värnar samhällsekonomisk balans utan att hållbarheten eller förtroendet för de offentliga finanserna äventyras.
Resursutnyttjandet har varit lågt under en lång tid, arbetsmarknadsgapet är fortfarande stort och utsikterna för en fortsatt återhämtning är osäkra. Det är därför angeläget att finans- politiken understödjer konjunkturåterhämt- ningen och bidrar till att pressa ned arbetslös- heten genom ökade offentliga investeringar, en aktiv näringspolitik, samt insatser för höjda kunskapsnivåer och bättre matchning på arbets- marknaden samt satsningar på välfärden.
1 Kommitténs slutbetänkande ska lämnas i oktober 2016 och ett delbetänkande i april 2016 om de delar av uppdraget som berör de hittillsvarande erfarenheterna av det finanspolitiska ramverket och bedömningen av nivån för målet för den offentliga sektorns finansiella sparande framöver, samt målnivåns effekt på de offentliga finanserna och svensk ekonomi.
33
PROP. 2015/16:1
Mot bakgrund av att riskerna för en svagare utveckling än den i prognosen är stora är det viktigt att det finns marginaler för att möta en kraftigt försämrad ekonomisk utveckling. Detta gäller särskilt i ett läge när möjligheten till att föra en betydligt mer expansiv penningpolitik är begränsad.
De reformer som föreslås i budget- propositionen för 2016 är finansierade fullt ut. Denna inriktning på finanspolitiken bidrar till att sparandet trendmässigt stärks, samtidigt som den pågående återhämtningen värnas.
Prognoserna på längre sikt är mycket osäkra. Regeringen avser dock att även under resten av mandatperioden bedriva en politik som leder till att sparandet trendmässigt förstärks, samtidigt som stabiliseringspolitisk hänsyn tas.
Underskottet är för närvarande så stort att det skulle krävas en betydande åtstramning för att nå det nuvarande målet om 1 procents sparande under innevarande mandatperiod. Att bedriva en så kraftigt åtstramande finanspolitik bedöms inte vara samhällsekonomiskt motiverat. Det kom- mer därför att ta ytterligare år innan överskott nås.
Förslag till utgiftstakets nivå för 2018
De nivåer på utgiftstaket som regeringen föreslagit, inklusive förslaget för 2018 i denna proposition, innebär att utgiftstaket växer i relation till BNP. Därmed ger utgiftstakets nivåer möjlighet för de offentliga utgifterna att växa.
Utgiftstaket sätter en övre gräns för utgifterna varje enskilt år. Genom utgiftstaket ges riksdag och regering förbättrade möjligheter till nödvän- dig kontroll och styrning. Utgiftstaket tydliggör behovet av prioriteringar mellan olika utgifter och förebygger en utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.
I enlighet med budgetlagen (2011:203) före- slår regeringen i denna proposition utgiftstak för det tredje tillkommande året, dvs. 2018. Regeringen bedömer att nivån bör öka med 58 miljarder kronor jämfört med 2017. Det är samma bedömning som i 2015 års ekonomiska vårproposition, när hänsyn tagits till de tekniska justeringar av utgiftstakets nivåer som föreslås i denna proposition. Utgiftstaket uppgår då till 1 332 miljarder kronor, vilket motsvarar 28,6 procent av potentiell BNP (se tabell 1.5).
Budgeteringsmarginalen för 2018, dvs. skill- naden mellan utgiftstaket och de prognostise- rade takbegränsade utgifterna, är större än regeringens riktlinje för hur stor säkerhets- marginal som minst bör finnas under utgifts- taket för att hantera automatiska förändringar av de takbegränsade utgifterna vid en större ekonomisk chock.
Utgiftstaket medger därmed en utgiftsökning under mandatperioden som möjliggör de refor- mer regeringen prioriterar i denna proposition. Samtidigt bör utgiftstaket inte betraktas som ett utgiftsmål. Att det finns utrymme under utgiftstaket betyder inte i sig att det kommer att användas för reformer som ökar de takbe- gränsade utgifterna. Genomförandet av nya reformer på utgiftssidan kommer att ske först efter avstämning mot den målsatta nivån för det finansiella sparandet och de inkomstförstärk- ningar som reformerna kan komma att kräva.
För 2019 bedömer regeringen att nivån på utgiftstaket bör uppgå till 1 392 miljarder kronor, vilket motsvarar 28,7 procent av potentiell BNP.
Tabell 1.5 Utgiftstak 2015–2019
Miljarder kronor om inget annat anges
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
Regeringens förslag till |
|
|
|
|
|
nivåer på utgiftstaket | 1 158 | 1 215 | 1 274 | 1 332 | 1 3921 |
Utgiftstak, procent av |
|
|
|
|
|
potentiell BNP | 28,0 | 28,3 | 28,5 | 28,6 | 28,7 |
|
|
|
|
|
|
Takbegränsade utgifter | 1 113 | 1 198 | 1 241 | 1 273 | 1 301 |
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal | 45 | 17 | 33 | 59 | 91 |
Budgeteringsmarginal, |
|
|
|
|
|
procent av takbe- |
|
|
|
|
|
gränsade utgifter | 4,0 | 1,4 | 2,7 | 4,6 | 7,0 |
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal, |
|
|
|
|
|
procent av BNP | 1,1 | 0,4 | 0,7 | 1,3 | 1,9 |
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
|
|
|
|
|
offentlig sektor, procent |
|
|
|
|
|
av BNP | -0,9 | -0,9 | -0,5 | 0,0 | 0,3 |
1 Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för 2019 i denna proposition. Källa: Egna beräkningar.
Fullt finansierade reformer
Reformerna i denna proposition är fullt ut finansierade. Regeringen föreslår ett flertal åtgärder som minskar statens utgifter. Det handlar bl.a. om ett slopande av ineffektiva åtgärder såsom jämställdhetsbonusen och etable- ringslotsarna. I vissa fall sker också en omprio- ritering inom ett och samma område. När det
34
PROP. 2015/16:1
gäller kommuner föreslår regeringen ett bort- tagande av en av de förändringar i det kommunalekonomiska utjämningssystemet som infördes av den förra regeringen. Förändringen var ett avsteg från den parlamentariska utredningens förslag till utformning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet och gynnade välbärgade kommuner. Dessa medel föreslås nu omfördelas till investeringar i bostadsbyggande som främjar hela landet. I fråga om assistansersättningen kommer denna att räknas upp med 1,4 procent fr.o.m. 2016 samtidigt som grunderna för uppräkningen ändras. Detta minskar utgifterna för ändamålet. Utgifterna föreslås också minska till följd av att ersättningen till kommunerna för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar schabloni- seras och differentieras med olika ersättnings- nivåer för olika placeringsformer.
Regeringen föreslår även ett flertal intäktsför- stärkningar, däribland avtrappat jobbskatte- avdrag för dem med höga inkomster, begräns- ningar av uppräkningen av den nedre skikt- gränsen för statlig inkomstskatt och ett delvis återinförande av den särskilda löneskatten för äldre.
Regeringen föreslår vidare höjda skatter på drivmedel, vilket bidrar med såväl viktig finansie- ring under mandatperioden som att miljö- skatternas styrande effekter stärks. Detta är ett led i regeringens arbete med att nå miljökvali- tetsmålen.
Regeringen föreslår att ROT-avdraget be- gränsas och att beskattningen av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring höjs. (Se även fördjupningsrutan Förändrade skatteutgifter för ökad enhetlighet och träff- säkerhet.)
35
PROP. 2015/16:1
Förändrade skatteutgifter för ökad enhetlighet och träffsäkerhet
Sedan regeringen tillträdde har förändringar av vissa skatteutgifter föreslagits eller genomförts, såsom justeringar av husavdraget och slopandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga.2 Sammantaget bidrar förändringarna till att finansiera prioriterade satsningar som ökar förutsättningarna för att uppnå regeringens mål för den ekonomiska politiken. Därtill ökar de enhetligheten och legitimiteten i skattesystemet. Oberoende experter, som t.ex. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärd- ering och Finanspolitiska rådet, har också bedömt vissa av de nu reformerade skatteutgif- terna som ineffektiva.
Ett problem med stöd genom skatteutgifter, som inte uppkommer vid stöd på utgiftssidan, är att de ökar komplexiteten och minskar enhetlig- heten i skattesystemet i stort. Stöd som ges via budgetens inkomstsida kan även vara mindre tydliga och svårare att uppfatta för medbor- garna.3 Vidare innebär det faktum att regeringen varje år måste föreslå och riksdagen fatta beslut om medel för varje enskilt anslag att den årliga prövningen av anslagsmedlen normalt är mer omfattande än motsvarande prövning av skatte- utgifter, då dessa ingår i inkomstberäkningen så länge inget aktivt beslut fattas om förändrad lagstiftning.
Undantag och gränsdragningsproblem i skattesystemet ökar dessutom incitamenten för olika särintressen att försöka påverka skattepoli- tiken, s.k. rent seeking. Därtill kan skatteutgifter snedvrida konkurrensen och konsumtionen, då de styr resurser från icke-subventionerade verksamheter till subventionerade.
Även om ett enhetligt skattesystem bör efter- strävas kan skatteutgifter motiveras om de på ett effektivt sätt bidrar till att uppnå regeringens mål
2En skatteutgift föreligger när skatten på vissa varor eller tjänster inom ett skatteslag är lägre än skatten på övriga varor och tjänster inom samma skatteslag. En skatteutgift är ett stöd till företag och hushåll på budgetens inkomstsida som helt eller delvis kan likställas med stöd på budgetens utgiftssida.
3För att synliggöra de stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida redovisas samtliga skatteutgifter årligen i en skrivelse från regeringen. Den senaste redovisningen finns i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter 2015 (skr.2014/15:98).
för den ekonomiska politiken, om de har en miljöstyrande effekt eller om de generellt ökar effektiviteten i skatteuttaget. Vid beslut om en skatteutgift måste dock dess positiva effekter vägas även mot annat än skatteutgiftens offent- ligfinansiella kostnad. Även kostnader som kan uppstå till följd av ett mindre enhetligt skatte- system, såsom gränsdragnings- och snedvrid- ningsproblem, är viktiga att beakta. Om syftet med skatteutgiften är att ge stöd till företag eller hushåll för att ändra beteendet måste en bedöm- ning göras om beteendet faktiskt ändrats och om en skatteutgift är det mest effektiva sättet att uppnå detta på. Avgörande för om stöd ska ges genom åtgärder på budgetens utgifts- eller inkomstsida kan också vara skillnader i administ- rativa kostnader för respektive system.
Sammantaget bör därför existerande skatte- utgifter kontinuerligt prövas. Nedan samman- fattas motiven bakom några av de förändringar i skatteutgifterna som regeringen genomfört eller avser att genomföra.
Nedsatta socialavgifter för unga
De nedsatta socialavgifterna för unga är en skatteutgift då de innebär att socialavgiftsuttaget för unga är lägre än för övriga förmåns- berättigade arbetstagare och egenföretagare. Nedsättningen bedöms inte uppfylla sitt syfte att minska arbetslösheten bland unga på ett effektivt sätt. Subventionen ges till alla unga och inte endast till dem som är i behov av stöd för att de har låga chanser att få ett jobb.
För att minska arbetslösheten bland unga bedöms mer riktade insatser vara effektivare än nedsättningen av socialavgifterna för unga. Efter förslag från regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) beslutade riksdagen att nedsättningen ska slopas. I denna proposition föreslås att slopandet tidigareläggs en månad, till den 1 juni 2016.
ROT-avdraget
ROT-avdraget är ett stöd på inkomstsidan av budgeten då de som köper dessa tjänster, eller får tjänsterna som löneförmån, erhåller en skattereduktion. Många av tjänsterna inom ramen för ROT-avdraget bedöms vara kvalifice- rade och därmed inte utgöra ett substitut för eget arbete i hemmet. Därför förväntas inte köparnas arbetsutbud öka i stor utsträckning till följd av avdraget. Då en ökad efterfrågan på arbetskraft till följd av ROT-avdraget inte bedöms riktas till personer med en svag anknyt-
36
ning till arbetsmarknaden förväntas det inte heller öka sysselsättningen i ekonomin i sin helhet, utan snarare tränga undan sysselsättning i andra sektorer. Av främst denna anledning bedöms ROT-avdragets självfinansieringsgrad vara låg. Vidare har kostnaderna för ROT-avdra- get ökat betydligt mer än förväntat. För 2014 har Skatteverket betalat ut närmare 17 miljarder kronor i ROT-avdrag.
Kostnaderna vid nuvarande subventionsnivå bedöms överstiga avdragets positiva effekter. Därför föreslås en minskning av subventions- graden från 50 till 30 procent. På så sätt frigörs resurser som kan användas till mer angelägna satsningar, som t.ex. nybyggnation.
Skatteutgifter som flyttas till utgiftssidan
Från och med 2016 flyttas redovisningen och budgeteringen av nystartsjobb, liksom ett antal ytterligare stöd, från inkomstsidan till utgifts- sidan av statens budget. Skälet är att det nya regelverket för nationalräkenskaperna, som infördes i september 2014 (ENS2010), innebär att nystartsjobben omklassificerats från att utgöra en del av skattesystemet, i form av en skattenedsättning, till en utgift. I enlighet med budgetlagens förbud mot att budgetera utgifter mot inkomsttitlar budgeteras därför nystarts- jobben som anslag fr.o.m. 2016.
Överföringen av stöd från inkomst- till utgiftssidan av statens budget motiverar en teknisk justering av utgiftstaket (se avsnitt 5.2).
RUT-avdraget
RUT-avdraget är en skatteutgift då de som köper dessa tjänster eller får tjänsterna som löneförmån erhåller en skattereduktion. Den förändring av RUT-avdraget som riksdagen beslutade efter förslag i propositionen Vår- ändringsbudget för 2015, och de förändringar som föreslås i denna proposition, är framför allt fördelningspolitiskt motiverade. Det är viktigt för skattesystemets legitimitet att skattepoliti- ken upplevs som rättvis. Skattereduktionen för hjälp med läxor och annat skolarbete innebar att läxhjälp subventionerades för elever vars föräld- rar var villiga och hade medel att betala. Därför exkluderades den ur RUT-avdraget. Vidare inne- bär ett tak för RUT-avdraget på 50 000 kronor per år en subvention för arbetskostnader på upp till 100 000 kronor per år, vilket i stort sett endast höginkomsttagare kan betala för sådana tjänster. I denna proposition föreslås därför att taket för RUT-avdraget sänks till 25 000 kronor
PROP. 2015/16:1
per år för personer som inte fyllt 65 år vid årets ingång. Även förslaget om att exkludera skatte- reduktionen för matlagning och för städning med utrustning som inte förekommer i ett genomsnittligt hushåll, som t.ex. poolrengöring, gör att RUT-avdraget riktas mer mot ett genom- snittligt hushålls behov.
37
PROP. 2015/16:1
Förbättrad effektivitet inom skatteområdet
Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhälls- funktioner och andra offentliga utgifter. Skatte- politiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning, ett rättvist fördelat välstånd, samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle.4
Skattepolitiken bör sträva efter en ökad enhetlighet. Enkla, tydliga och hållbara regler med få undantag, samt breda skattebaser är grundläggande principer. Sverige ska även i framtiden kunna finansiera en generell och rättvist fördelad välfärd.
Det ska vara lätt och lönsamt att göra miljö- vänliga val i vardagen. Genom skatter på miljö- och hälsoskadliga varor och beteenden ska samhällsekonomiska kostnader synliggöras, för att styra konsumtion och investeringar i en mer hållbar riktning. Skatternas miljöstyrande effekt ska öka.
Globaliseringen kräver kontinuerlig anpass- ning, såväl för att skattereglerna ska stimulera till investeringar och hållbar tillväxt som för att värna skattebaserna. Nya reformer för att motverka skatteflykt, skattefusk och aggressiv skatteplanering behöver implementeras löpande. Det handlar främst om OECD:s arbete kring skatteplanering inom det s.k. BEPS-projektet (Base erosion and profit shifting), samt det arbete som pågår inom EU på detta område och avseende automatiskt informationsutbyte. Sverige är vidare representerat i FN:s skatte- kommitté och kan därigenom diskutera åtgärder som är särskilt inriktade på att bekämpa de typer av skatteflykt som framför allt drabbar utvecklingsländer. En viktig utgångspunkt för regeringen i EU-arbetet är att den nationella befogenheten inom skatteområdet ska respekteras. De åtgärder som EU-länderna gemensamt vidtar för att komma åt problem med skatteundandragande ska inte gå längre än nödvändigt. Sverige är och ska vara en aktiv part i arbetet med att bekämpa skatteflykt. Sverige deltar även aktivt genom Skatteverket och
4 Regeringen presenterade nya riktlinjer för skattepolitiken i 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100 s. 104).
Styrelsen för internationellt utvecklingssamar- bete (Sida) i arbetet med att hjälpa utvecklings- länderna att förbättra sin skatteadministration.
Regeringen förstärker Skatteverkets anslag för att myndigheten successivt ska kunna bygga upp kompetens och öka resurserna för internationell kontroll av skattefusk och skatteuppläggs- insatser.
Även i det nationella arbetet kommer insatser för att motverka skattefusk att fortsätta vara högt prioriterat. Bestämmelser om personal- liggare för byggbranschen träder i kraft den 1 januari 2016. Regeringen har också gett Skatte- verket i uppdrag att utreda möjligheten att utveckla systemet med personalliggare till att omfatta fler branscher i syfte att motverka svart- arbete och social dumpning. Det uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2015. Vidare pågår beredningen av Skatteverkets förslag att näringsidkare ska omfattas av kravet på kassa- register, trots att inkomsten från den aktuella försäljningen inte härrör från ett fast driftställe i Sverige. Dessutom avser Skatteverket att under 2015 lämna ett förslag som innebär att arbets- givarna ska slippa lämna både arbetsgivardekla- ration och kontrolluppgift och i stället lämna redovisning på individnivå varje månad i arbets- givardeklarationen.
Regeringen har höga ambitioner att förbättra det svenska skattesystemet. Regeringen avser bl.a. att se över mervärdesskattelagen (1994:200) i syfte att öka överskådligheten och därmed förenkla tolkningen och tillämpningen av lagen. Regeringen kommer även att fortsätta arbetet med att reformera företagsbeskattningen.
Insatser för jämställdhet prioriteras
Den ekonomiska politiken är avgörande för kvinnors livsvillkor. Hur den utformas, hur resurserna fördelas och vad som anses viktigt och prioriteras har en betydande effekt på kvinnors liv och förutsättningar. Sveriges regering är en feministisk regering. Regeringens jämställdhetspolitik bygger på det övergripande målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställd- het är i grunden en rättvise- och demokratifråga. Samtidigt är jämställdhet även viktigt för jobb och tillväxt. För att klara jobben behöver all kompetens tas tillvara på arbetsmarknaden samt kvinnors sysselsättningsgrad och arbetstid öka.
38
En grundläggande utgångspunkt för regeringens politik är principen om människors lika värde.
En feministisk regering nöjer sig inte med att enbart analysera konsekvenserna av de politiska besluten, utan gör analysen innan besluten fattas så att jämställdhetsperspektivet vägs in redan vid beslutsfattandet. Detta leder också till mer effektiva insatser. Därför har regeringen påbörjat arbetet med jämställdhetsbudgetering (se fördjupningsrutan Jämställdhetsbudgetering). Den ekonomiska politiken ska användas för att öka den ekonomiska jämlikheten och bidra till att öka jämställdheten i samhället.
Ett tydligt uttryck för bristen på jämställdhet i samhället är att löneskillnaderna mellan kvinnor och män fortfarande är stora. År 2014 var kvinnors löner drygt 13 procent lägre än mäns, om alla kvinnor och män skulle ha arbetat heltid. En betydligt större andel kvinnor än män arbetar dock deltid, vilket gör att skillnaden i faktiska löneinkomster mellan kvinnor och män är ca 25 procent.
Kvinnors arbete värderas lägre än mäns. Kvinnodominerade branscher har ofta ett lägre löneläge. Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män kan också förklaras av könssegrege- ringen på arbetsmarknaden liksom att välfärds- systemens utjämnande effekt har minskat. Uttaget av föräldraförsäkringsdagar är i dag ojämnt fördelat. Målet är ett helt jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Detta är viktigt för att komma tillrätta med kvinnors sämre arbetsvill- kor och lägre löner. Här har också utbildnings- och arbetsmarknadsmyndigheterna en viktig uppgift i att främja arbete inom icke- könstraditionella yrken. Arbetsförmedlingen har därför getts i uppdrag att utforma sin verksamhet så att den främjar jämställdhet och motverkar könsuppdelningen på arbets- marknaden.
Det är också viktigt att eliminera de osakliga löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Ett angeläget steg är att återinföra kravet på årliga lönekartläggningar. Arbetsmarknadens parters ansvar för lönebildningen är en grundpelare i den svenska modellen. Det är viktigt att lönebild- ningen leder till att skillnaden mellan kvinnors och mäns löner minskar.
Ett annat uttryck för ojämställdheten i arbets- livet är att kvinnor är underrepresenterade i den absoluta toppen av näringslivet. Även om över- vikten av män i börsföretagens styrelser har minskat sedan början av 2000-talet utgjorde
PROP. 2015/16:1
kvinnor bara 29 procent av styrelseledamöterna i dessa bolag i juni 2015. Regeringens målsättning är att andelen kvinnor i börsnoterade bolags- styrelser ska uppgå till minst 40 procent senast 2016. Om målsättningen inte nås kommer regeringen att lämna ett lagförslag om kvotering.
För att nå målet om ekonomisk jämställdhet är en jämnare fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet avgörande. Kvinnor tar ofta ett större ansvar för vård av anhöriga och omvårdnad om barn. Många kvinnor går ned i arbetstid för att göra detta. Enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning (AKU) arbetar 170 000 personer deltid, främst kvinnor, för att ta hand om barn och/eller vuxenanhörig. För att uppnå en jämnare fördelning av föräldraledigheten har regeringen lämnat förslag till riksdagen om att införa en tredje reserverad månad i föräldraförsäkringen för vardera föräldern. Regeringen vill vidare se över föräldraförsäkringen i sin helhet. Regeringen har även aviserat medel till ökad bemanning i äldre- omsorgen samt riktat resurser för att stimulera tillgängligheten till barnomsorg på obekväm arbetstid.
Ensamstående föräldrar, i synnerhet kvinnor, har oftare en svagare ekonomi än föräldrar som är sammanboende. Regeringen har därför höjt underhållsstödet och föreslår en höjning av grundnivån i föräldrapenningen. Regeringen har även lämnat förslag om att avskaffa det kommu- nala vårdnadsbidraget eftersom det tenderar att motverka ekonomiskt jämställdhet.
Mäns våld mot kvinnor är ett av de yttersta uttrycken för ojämställdheten mellan kvinnor och män. Detta våld ska upphöra. Att förebygga och motverka våld och andra övergrepp mot kvinnor är högt prioriterat av regeringen. Regeringen föreslår därför, såsom avviserades i vårpropositionen, att medel avsätts till de ideella kvinno- och tjejjourerna.
Inom hälso- och sjukvården kvarstår oaccep- tabla skillnader mellan kvinnor och män. Sjuk- domar som drabbar kvinnor i högre utsträckning än män tenderar att vara lägre prioriterade inom sjukvården. Mot bakgrund av bl.a. detta föreslår regeringen flera satsningar på kvinnors hälsa. Regeringen föreslår bl.a. en ytterligare förstärk- ning på området genom en riktad primärvårds- satsning med fokus på kvinnors hälsa, samt en satsning på avgiftsfri mammografi. För att värna unga kvinnors rätt till sexualitet utan oönskade graviditeter föreslår regeringen även att preven-
39
PROP. 2015/16:1
tivmedel inom läkemedelsförmånerna ska erbjudas kostnadsfritt till personer under 21 år (se avsnitt 1.6).
Utifrån den rapportering som finns gällande brister i arbetsmiljön inom hushållsnära tjänster avser regeringen att göra en kartläggning av branschens arbetsmiljö och arbetsvillkor.
40
Jämställdhetsbudgetering
Sverige har en feministisk regering som verkar för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män på alla samhällsområden. Budgetprocessen och budgetpropositionen är av central betydelse i förverkligandet av regeringens politik och det är därför angeläget att budgetarbetet bedrivs på ett sådant sätt att effekter och konsekvenser för jämställdheten beaktas vid beslut om inriktning och fördelning av resurser. Internationellt benämns detta förfarande ”gender budgeting”, vilket kan översättas med jämställdhetsbudgete- ring.
Jämställdhetsbudgetering innebär att priorite- ringar, vägval och tilldelning av resurser i största möjliga mån ska främja jämställdhet och göra konkret skillnad i människors vardag, på kort eller lång sikt. Det är en fråga om rättvisa, men det är också en viktig förutsättning för ekonomisk tillväxt och för utvecklingen av arbetsmarknaden och välfärden.
För att åstadkomma en budget för staten som bidrar till jämställdhet måste detta perspektiv beaktas i ett så tidigt skede som möjligt, och i alla led av budgetprocessen.
Jämställdhetsintegrering har sedan 1990-talet varit den centrala politiska strategin för att uppnå ett jämställt samhälle. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska beaktas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Jämställdhetsbudgetering är en tillämpning av principen om jämställdhets- integrering i budgetförfarandet. Det innebär en utvärdering av budgetpolitikens jämställdhets- effekter, och en integrering av jämställdhets- perspektivet, på alla nivåer i budgetförfarandet, samt en omfördelning av inkomster och utgifter för att främja jämställdheten. De utmaningar och problem som samhället står inför kan ha olika lösningar. Jämställdhetsbudgetering innebär att göra jämställdhet till en aktiv del i problemlös- ningen, och vid behov undersöka alternativa lösningar, för att i slutändan kunna välja alterna- tiv som bidrar bäst till jämställdhet mellan kvin- nor och män.
För att stärka arbetet med jämställdhets- budgetering pågår ett utvecklingsarbete i Regeringskansliet. Under våren 2015 har tyngd- punkten legat på metodutveckling och genomfö- rande av jämställdhetsanalyser som en del av beslutsunderlaget för reformer som presenteras i
PROP. 2015/16:1
budgetpropositionen. Inom centrala områden har regeringen också tagit fram nya mål för hur jämställdheten ska utvecklas och indikatorer för att följa upp utvecklingen. Arbetet går vidare med att ta fram riktlinjer för hur jämställdhets- analyser bör genomföras och beaktas så att jämställdhetsbudgetering blir en bättre integre- rad del av den ordinarie budgetprocessen.
I syfte att upprätthålla ett gediget och kunskapsbaserat utvecklingsarbete, avsätter regeringen särskilda resurser för att fr.o.m. 2016 utvärdera och utveckla arbetet med jämställd- hetsintegrering och jämställdhetsbudgetering. De slutsatser och analyser som framkommer i utvärderingarna kommer att återföras och användas i det arbete som bedrivs inom Regeringskansliet och myndigheter. Målsätt- ningen är att de ansträngningar som nu görs för att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering ska leda till en tydlig förflyttning framåt av arbetet med jämställdheten.
41
PROP. 2015/16:1
1.3Investeringar för fler jobb
Regeringens mål är att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så att Sverige når målet om lägst arbets- löshet i EU 2020. Regeringens jobbagenda består av tre delar: framtidsinvesteringar i bostäder, klimatomställning och infrastruktur, en aktiv näringspolitik för fler och växande företag samt kompetens och matchning för att rusta alla att ta de jobb som växer fram. Därutöver behöver välfärden stärkas. En av regeringens viktigaste uppgifter är att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten varaktigt. Människor ska arbeta och bidra efter förmåga.
Sedan målet presenterades för första gången våren 2013 har konjunkturutvecklingen i Sverige och i omvärlden försämrats. Till följd av en ökad oro i omvärlden väntas också fler människor med skyddsbehov komma till Sverige. Asylrätten är en grundläggande mänsklig rättighet som är stadgad i internationella konventioner. Om migrationens potential tas tillvara ger den förut- sättningar att lätta på försörjningsbördan av en åldrande befolkning genom att det största demografiska trycket på de offentliga finanserna senareläggs. Om samhället inte lyckas ta till vara nyanländas potential innebär det högre arbets- kraftsutbudet att utmaningen på kort sikt blir större än vad som förutsågs när målet presente- rades. Därmed blir reformer för att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen än mer viktiga.
Väl avvägda offentliga investeringar stärker Sveriges konkurrenskraft och skapar förutsätt- ningar för fler jobb och en långsiktigt hög och hållbar tillväxt. Regeringen presenterar i denna proposition en samlad investeringsplan för investeringar i statliga anläggningstillgångar, dvs. exklusive bl.a. löpande drift och underhåll. Planen återger den beräknade årliga investe- ringstakten. Enligt planen ökar statens totala in- vesteringar realt med ca 14 procent mellan 2015 och 2019. Ökningen för transportinfrastruk- turinvesteringar är under samma period ca 43 procent (se diagram 1.1). Denna ökning beror till stor del på ökad produktionstakt i de delvis trängselskattefinansierade projekten i Stockholm och Göteborg samt byggandet av Ostlänken mellan Järna och Linköping. Utöver inves- teringar i statliga anläggningstillgångar lämnar regeringen förslag till ökade statliga bidrag till investeringar i andra sektorer.
Diagram 1.1 Investeringar i statlig infrastruktur 2015–2019
Miljarder kronor
35
30
25
20
15
10
5
0
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
Anm.: 2015 års prisnivå.
Källa: Egna beräkningar.
Även om Sverige har en hög investeringskvot i jämförelse med andra OECD- och EU-länder ser regeringen ett behov av ökade investeringar. Detta gäller i synnerhet bostäder, där investe- ringsnivåerna under många år har varit alltför låga. En fungerande bostadsmarknad skapar förutsättningar för fler jobb och högre tillväxt. Särskilt i tillväxtregioner är tillgången på bostä- der direkt avgörande för en väl fungerande arbetsmarknad och möjligheterna till tillväxt. En modern och effektiv infrastruktur är också viktig för att skapa förutsättningar för jobb och tillväxt.
Utbildning är en viktig faktor när det gäller att varaktigt minska arbetslösheten och öka syssel- sättningen. Att skapa en skola av hög kvalitet är därför en nyckelfråga (se avsnitt 1.4). Den moderna arbetsmarknaden ställer också krav på kontinuerlig kompetensutveckling och omställ- ning. Yrkeshögskolan spelar en central roll för att säkerställa tillgång på kvalificerad arbetskraft och regeringen föreslår därför en utbyggnad med start 2016. En aktiv arbetsmarknadspolitik kan vidare bidra till att förbättra matchningen och minska arbetslösheten. Det är bl.a. viktigt att säkerställa en snabbare etablering av nyanlända (se avsnitt 1.7).
I en globaliserad värld är kommersiellt gång- bara innovationer centrala för svenska företags konkurrenskraft. Därför behövs insatser som underlättar etableringar av nya entreprenörs- drivna företag och som skapar en god miljö för att såväl nya som befintliga företag ska kunna växa och nå sin fulla potential.
Välfärden är central för utveckling, sysselsätt- ning, hållbar tillväxt och kvinnors livsvillkor (se avsnitt 1.6). När vård, skola och omsorg håller
42
tillräcklig kvalitet arbetar fler heltid. En tids sjukdom eller arbetslöshet ska inte leda till permanent utslagning från arbetsmarknaden. Välfungerande socialförsäkringar, rehabilitering och utbildningsinsatser kan bidra till att männi- skor kommer tillbaka till arbete vilket leder till ökad sysselsättning och tillväxt.
Investeringar för fler bostäder
Sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet har, med undantag för 2005–2006, bostads- investeringarna legat på en förhållandevis låg nivå, både jämfört med tidigare år (se diagram 1.2) och vid en internationell jämförelse. Det märks genom den bostadsbrist som råder framför allt i storstadsregioner. Ett ökat byggande och en bättre fungerande bostads- marknad kommer att leda till att fler människor hittar en egen bostad, men ökar också syssel- sättningen och förbättrar matchningen på arbetsmarknaden.
Diagram 1.2 Antalet påbörjade bostäder 1980–2014 | ||||||
Tusental |
|
|
|
|
|
|
80 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Småhus |
|
70 000 |
|
|
|
| Flerbostadshus | |
|
|
|
|
| ||
60 000 |
|
|
|
| Summa |
|
|
|
|
|
|
| |
50 000 |
|
|
|
|
|
|
40 000 |
|
|
|
|
|
|
30 000 |
|
|
|
|
|
|
20 000 |
|
|
|
|
|
|
10 000 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
1980 | 1985 | 1990 | 1995 | 2000 | 2005 | 2010 |
Källa: Statistiska centralbyrån. |
|
|
|
|
De bostäder som behövs kommer inte att uppföras om inte betalningsförmågan motsvarar de pris- och hyresnivåer som blir följden av rådande bygg-, byggmaterial- och markpriser.
Hyresrätten har en viktig roll på bostads- marknaden, både för hushållens fria val och för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och därmed stärka tillväxten. Utbudet av nya hyres- bostäder för hushåll med normala inkomster måste öka. Produktionen måste också inriktas på att bygga fler hyresbostäder.
Vidare måste utbudet av byggbar mark öka tillräckligt mycket för att hålla nere produk- tionspriserna och boendekostnaderna.
PROP. 2015/16:1
Regeringen föreslår en betydande satsning på ökade investeringar i bostadssektorn. För 2016 föreslås 5,5 miljarder kronor avsättas och 6,1 miljarder kronor per år fr.o.m. 2017 (se tabell 1.6). Regeringen föreslår att 1,9 miljarder kronor avsätts 2016 för investeringsstöd till fastighets- ägare som uppför nya bostäder som upplåts med hyresrätt och med rimlig hyra i områden där det råder bostadsbrist och befolkningstillväxt. Stödet ökar successivt till 3,2 miljarder kronor per år. Dessutom föreslås medel för att ge kommuner incitament att bidra till ett ökat bostadsbyggande. År 2016 föreslås 1,85 miljarder kronor för detta ändamål. Ytterligare 0,3 miljarder kronor föreslås avsättas 2016 för att stödja byggande av studentbostäder.
I syfte att göra mer mark tillgänglig för bostadsbyggande föreslår regeringen att 300 miljoner kronor avsätts till kommuner 2016 för att inventera, undersöka och åtgärda förorenade områden som behöver saneras och efterbehandlas så att bostadsbyggande kan bli möjligt. För att underlätta för äldre på bostadsmarknaden, och för att bidra till en ökad rörlighet, föreslår regeringen också ett investeringsstöd på 150 miljoner kronor för 2016 för ny- och ombyggnation av bostäder för äldre som upplåts med hyresrätt, samt mindre anpassningar av gemensamma utrymmen i det befintliga bostadsbeståndet. Stödet byggs successivt ut till 300 miljoner kronor 2017 för att sedan permanentas på 400 miljoner kronor fr.o.m. 2018.
Många bostäder i flerbostadshus behöver moderniseras på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt som innebär att hyreshöjningen begränsas efter renoveringen. Regeringen föreslår därför att 1 miljard kronor årligen avsätts för renovering och upprustning som bl.a. bidrar till energieffektivisering av bostäder och utemiljöer framför allt i områden med socio- ekonomiska utmaningar.
43
PROP. 2015/16:1
Tabell 1.6 Bostäder
Miljoner kronor
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
Budgetpropositionen för 2016 (BP16) |
|
|
| |
Investeringsstöd till |
|
|
|
|
bostäder för äldre | 150 | 300 | 400 | 400 |
|
|
|
|
|
Investeringsstöd hyresrätter | 1 900 | 2 700 | 3 200 | 3 200 |
Stöd till kommuner för ökat |
|
|
|
|
bostadsbyggande | 1 850 | 1 800 | 1 300 | 1 300 |
Energieffektivisering/ |
|
|
|
|
upprustning | 1 000 | 1 000 | 1 000 | 1 000 |
Studentbostäder | 300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Marksanering för bostads- |
|
|
|
|
byggande | 300 | 300 | 200 | 200 |
|
|
|
|
|
Totalt BP16 | 5 500 | 6 100 | 6 100 | 6 100 |
|
|
|
|
|
Tabell 1.7 Infrastruktur
Miljoner kronor
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
Budgetpropositionen för 2016 (BP16) |
|
|
| |
Vägunderhåll | 100 | 100 | 100 | 100 |
Järnvägsunderhåll | 100 | 100 | 100 | 100 |
|
|
|
|
|
Kollektivtrafik och järnväg i |
|
|
|
|
landsbygd | 200 | 210 | 210 | 230 |
|
|
|
|
|
Kompensation banavgifter | 75 | 75 | 75 | 75 |
|
|
|
|
|
Cykelfrämjande åtgärder | 25 | 75 |
|
|
Totalt BP16 | 500 | 560 | 485 | 505 |
|
|
| ||
2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15) |
|
| ||
Järnvägsunderhåll | 1 240 | 1 240 | 1 240 |
|
Totalt VÅP15 | 1 240 | 1 240 | 1 240 |
|
|
|
|
|
|
Totalt BP16 och VÅP16 | 1 740 | 1 800 | 1 725 | 505 |
|
|
|
|
|
Investeringar i infrastruktur
Regeringens övergripande mål för transport- politiken är att säkerställa en samhällsekono- miskt effektiv och långsiktigt hållbar transport- försörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Miljöpåverkan från transportsektorn och dess utsläpp av växthusgaser ska minska. En väl utformad transportförsörjning bidrar också till en förbättrad matchning på arbetsmarknaden.
Regeringen har höga ambitioner när det gäller att säkerställa kvaliteten på befintlig transport- infrastruktur och utveckla transportsystemet i stort. Det har tidigare tagit sig uttryck i bl.a. den beslutade och aviserade satsningen på järnvägs- underhåll på 0,62 miljarder kronor 2015 och 1,24 miljarder kronor per år 2016–2018. De satsningar som regeringen nu föreslår på infrastrukturområdet uppgår tillsammans med de i 2015 års ekonomiska vårproposition till drygt 1,7 miljarder kronor 2016. Flera satsningar är inriktade mot regional tillväxt och landsbyg- den och beskrivs därför i avsnittet Jobb i hela landet.
I budgetpropositionen för 2015 ingick därut- över en satsning på medfinansiering till lokala och regionala kollektivtrafikinvesteringar genom de kommande stadsmiljöavtalen. Satsningen uppgår till 500 miljoner kronor årligen 2015– 2018.
Infrastrukturinvesteringar kräver en långsiktig planering. Arbetet med nästkommande plan- period för transportinfrastrukturen 2018–2029 pågår nu och bedöms fastställas under våren 2018. Senast den 30 november 2015 ska Trafik- verket rapportera sitt inriktningsunderlag inför nästa planperiod.
Det är också angeläget att konkurrensvillko- ren för godstransporter på järnväg är goda. Kommande år prognostiseras en höjning av banavgifterna baserat på gällande lagstiftnings- krav. Regeringen har i kompenserande syfte gett Trafikverket i uppdrag att se över de EU- rättsliga förutsättningarna för att underlätta ekonomiskt för järnvägsföretagen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2015. Regeringen avser att återkomma om förut- sättningar för sådana eventuella kompenserande åtgärder, men föreslår redan nu att 75 miljoner kronor per år avsätts 2016–2019 för ändamålet.
I arbetet med att uppnå ett mer hållbart transportsystem är det angeläget att cyklingens andel av det totala resandet ökar. Cykling är bra för klimatet, för folkhälsan och för att minska trängseln i stadstrafiken. Regeringen föreslår därför en tvåårig satsning på cykelfrämjande
åtgärder. | Satsningen föreslås | uppgå | till |
25 miljoner | kronor 2016 och | beräknas | till |
75 miljoner kronor 2017. Regeringen verkar för ökad och säker cykling och ett led i arbetet är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell cykelstrategi. Kommunerna har en central roll i arbetet för att främja cykling genom deras ansvar för cykelinfrastrukturen i tätorterna.
44
Investeringar i kompetens och matchning
Matchningen på svensk arbetsmarknad måste förbättras. Samtidigt som arbetslösheten är hög är antalet lediga jobb högre än någonsin tidigare (se diagram 1.3).5
Diagram 1.3 Beveridgekurva
Vakansgrad (procent)
0,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,8 |
|
|
|
|
| 2008Kv1 | 2015Kv1 |
|
|
| ||
0,7 |
|
| 1981Kv1 |
| 2001Kv2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
0,6 | Genomsnittlig |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
vakansgrad |
|
|
|
|
| 2013Kv2 |
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
0,4 |
|
|
|
|
|
|
| 2004Kv2 |
|
|
| |
0,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1997Kv2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2009Kv2 |
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
|
|
|
|
| Arbetslöshet (procent) |
|
|
|
|
Anm.: Vakansgrad avser vakanser i näringslivet enligt Konjunkturstatistik för Vakanser (KV) i procent av antal anställda i näringslivet enligt Kortperiodisk Syssel- sättningsstatistik (KS). Arbetslöshet i procent av arbetskraften. För 1981–2000 har vakanserna länkats med hjälp av Arbetsförmedlingens statistik på kvarstående lediga platser. För 1981–1997 har antal anställda i näringslivet länkats med sysselsatta enligt AKU. Data är säsongsrensad och utjämnad.
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.
För att öka sysselsättningen och minska arbets- lösheten är det av stor vikt att de som söker jobb ges möjlighet till utbildning som ökar deras anställningsbarhet. Samhället har ett ansvar för att se till att det finns tillräckligt med utbild- ningsmöjligheter, samtidigt som personer som behöver stärka sin ställning i arbetslivet också själva bär ett ansvar för att använda och förvalta dessa möjligheter.
Regeringen har inlett en satsning på ett nytt kunskapslyft för att ge fler människor möjlighet att ta del av utbildning som syftar till att stärka arbetskraftens kompetens och vägarna in på arbetsmarknaden samt till att förkorta tiden för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Kunskapslyftet initierades i budgetpropositionen för 2015 och inkluderades till viss del i den beslutade budgeten. I vårpropositionen aviserade regeringen förstärkningar av reformen och i
5 Beveridgekurvan relaterar arbetslösheten till antal vakanser som andel av antalet sysselsatta. Med vakanser avses obemannade lediga jobb som kan tillträdas omedelbart. Vakanser är således en delmängd av lediga jobb.
PROP. 2015/16:1
denna proposition tas ytterligare steg. Kunskapslyftet är en stadigvarande satsning på fler utbildningsplatser och ökad kvalitet.
Tillsammans med regeringens jobbsatsning, och inklusive de platser som följer av beslutad budget för 2015 handlar det totalt om drygt 55 000 nya möjligheter till jobb och utbildning för 2016 (observera att de drygt 9 000 platserna för 2016 beräknade i den beslutade budgeten 2015 inte ingår i tabell 1.8). Av dessa är 19 200 inom yrkesvux och komvux. Drygt 11 000 utbildningsplatser är avsedda för personer inom ramen för bl.a. traineejobb och utbildnings- kontrakt. Av tabell 1.8 till tabell 1.10 framgår de jobb och utbildningsplatser respektive resurser som regeringen nu föreslår för 2016, tillsammans med dem som aviserades i vårpropositionen.
Tabell 1.8 Antal platser kopplade till utbildnings- och arbetsmarknadssatsningar
Antal platser
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
Utbildning |
|
|
|
|
Budgetpropositionen för 2016 (BP16) |
|
|
| |
|
|
|
|
|
Komvux och yrkesvux | 9 200 | 5 000 | 5 000 | 5 000 |
Folkhögskola | 1 000 | 1 000 | 1 000 | 1 000 |
|
|
|
|
|
Yrkeshögskola | 2 500 | 6 000 | 6 000 | 6 000 |
|
|
|
|
|
Totalt antal | 12 700 | 12 000 | 12 000 | 12 000 |
2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15) |
|
| ||
|
|
|
|
|
Komvux och yrkesvux | 6 980 | 8 500 | 10 000 | 10 000 |
|
|
|
|
|
Folkhögskola | 2 000 | 2 000 | 2 000 | 2 000 |
Högskola | 1 200 | 2 100 | 4 600 | 4 900 |
|
|
|
|
|
Totalt antal | 10 180 | 12 600 | 16 600 | 16 900 |
|
|
|
|
|
Arbetsmarknad |
|
|
|
|
Budgetpropositionen för 2016 (BP16) |
|
|
| |
|
|
|
|
|
Samhall | 1 000 | 2 000 | 2 000 | 2 000 |
Förstärkning av |
|
|
|
|
lönestöd och SIUS | 1 000 | 1 000 | 1 000 | 1 000 |
Folkhögskola för |
|
|
|
|
långtidsarbetslösa | 2 000 | 2 000 | 2 000 | 2 000 |
Totalt antal | 4 000 | 5 000 | 5 000 | 5 000 |
|
|
| ||
2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15) |
|
| ||
|
|
|
|
|
Utbildningskontrakt1 | 7 730 | 7 660 | 7 650 | 7 660 |
Traineejobb2 | 7 100 | 10 900 | 10 700 | 10 400 |
Extratjänst | 4 850 | 14 100 | 20 000 | 21 150 |
|
|
|
|
|
Totalt antal | 19 680 | 32 660 | 38 350 | 39 210 |
Totalt antal jobb och |
|
|
|
|
utbildningsplatser |
|
|
|
|
BP16 och VÅP15 | 46 560 | 62 260 | 71 950 | 73 110 |
1Motsvarar antal ungdomar som deltar i heltidsstudier eller i en kombination av arbete, praktik och utbildning.
2Kombination av jobb och utbildning.
45
PROP. 2015/16:1
Regeringen föreslår att medel avsätts för 9 200 nya utbildningsplatser inom kommunal vuxen- utbildning (komvux) och den statligt finansi- erade yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbild- ningen inom komvux (yrkesvux) 2016. Från och med 2017 beräknas medel motsvarande 5 000 utbildningsplatser per år inom yrkesvux avsättas. Regeringen avser vidare att återkomma med förslag om att det 2017 ska införas en rätt till utbildning inom komvux som leder till grundläggande behörighet till högskolestudier, och motsvarande behörighet till yrkeshögskola, samt till särskild behörighet till högskolestudier. Det är viktigt med en bred rekrytering till högskolan, och att studenter väljer utbildning där det finns goda chanser till jobb.
Yrkeshögskolan kan spela en central roll för att förbättra tillgången på kvalificerad arbets- kraft. Regeringen föreslår därför att yrkeshög- skolan byggs ut med motsvarande 2 500 utbild- ningsplatser 2016. Från och med 2017 beräknas medel motsvarande 6 000 utbildningsplatser avsättas. Andelen distansutbildningar inom yrkeshögskolan har ökat. Detta förbättrar möjligheterna att studera inom yrkeshögskolan oavsett bostadsort. För att säkerställa god måluppfyllelse och hög kvalitet avser regeringen att ge Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att se över kvalitet och effekter av distansutbildningar inom yrkeshögskolan. Regeringen avser också att ge Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att informera utbild- ningsanordnare om möjligheten att samverka kring utbildningar samt att underlätta för berörda parter i det arbetet. Utbildnings- departementet remitterade den 17 augusti 2015 en promemoria med förslag om att bl.a. fler utbildningsomgångar inom yrkeshögskolan ska kunna beviljas genom ett och samma beslut. Regeringen avser att återkomma med förslag för att ge yrkeshögskoleutbildningarna mer långsik- tiga förutsättningar.
Folkhögskolans pedagogik, som i hög grad bygger på samtal och erfarenhetsutbyte i mindre studiegrupper, kan ge det stöd och den stimulans som kan vara särskilt viktigt för de som saknar grundläggande utbildning eller är arbetslösa. Regeringen föreslår därför att medel fr.o.m. 2016 avsätts för motsvarande ytterligare 1 000 utbild- ningsplatser inom folkhögskolan. Därutöver föreslås 2 000 platser inom ramen för arbets- marknadspolitiken.
Tabell 1.9 Vuxenutbildning och högre utbildning
Miljoner kronor
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
Budgetpropositionen för 2016 (BP16) |
|
|
| |
|
|
|
|
|
Komvux och yrkesvux | 793 | 983 | 987 | 994 |
|
|
|
|
|
Folkhögskola | 109 | 109 | 110 | 111 |
Yrkeshögskola | 224 | 539 | 543 | 550 |
|
|
|
|
|
Totalt BP16 | 1 126 | 1 632 | 1 640 | 1 655 |
|
|
| ||
2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15) |
|
| ||
Komvux och yrkesvux | 616 | 737 | 876 | 886 |
|
|
|
|
|
Folkhögskola | 198 | 199 | 200 | 202 |
|
|
|
|
|
Högskola | 162 | 266 | 512 | 570 |
Totalt VÅP15 | 976 | 1 202 | 1 589 | 1 658 |
|
|
|
|
|
Totalt BP16 och VÅP15 | 2 103 | 2 833 | 3 229 | 3 313 |
|
|
|
|
|
För att säkerställa en effektiv studiestöds- administration, inte minst mot bakgrund av den föreslagna utbyggnaden av utbildningsplatser, föreslår regeringen att en ny finansieringsmodell införs för Centrala studiestödsnämnden (CSN) fr.o.m. den 1 januari 2016. CSN kommer i och med detta att finansieras i huvudsak med anslag i statens budget.
Regeringen föreslår också satsningar på kompletterande utbildning och validering (se avsnitt 1.7).
Jobb och utbildning för arbetslösa ungdomar
För att uppnå regeringens sysselsättningsmål krävs offensiva reformer inom arbetsmark- nadspolitiken. Regeringen har initierat en 90- dagarsgaranti för ungdomar som införs stegvis. Det är en väg till första jobbet. Garantin innebär en bortre gräns för hur länge en ung person ska kunna vara arbetslös innan han eller hon erbjuds ett jobb, en insats som leder till jobb eller en utbildning. För att möjliggöra 90-dagarsgarantin görs flera olika satsningar som förenar krav på och stöd till individen, exempelvis utbildnings- kontrakt, för att slutföra sin gymnasieutbildning, och traineejobb, som kombinerar yrkesut- bildning och arbete inom välfärds- och brist- yrken. Möjligheten till det högre studiebidraget inom studiemedlen för unga i åldern 20–24 år som återgår till studier har vidare utvidgats och möjligheterna till studiemotiverande kurs på folkhögskolan har förlängts. Regeringen har också tillsatt Delegationen för unga till arbete som har till uppgift att främja en konstruktiv och flexibel samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna för att minska ungdoms- arbetslösheten (dir. 2014:157).
46
Aktivt stöd till långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
De arbetsmarknadspolitiska satsningar som regeringen nu föreslår fokuserar på att motverka och bekämpa långtidsarbetslösheten och uppgår, tillsammans med satsningarna som aviserades i vårpropositionen till ca 3,2 miljarder kronor 2016.
Tabell 1.10 Arbetsmarknadspolitik
Miljoner kronor
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
Budgetpropositionen för 2016 (BP16) |
|
|
| |
|
|
|
|
|
Samhall | 300 | 400 | 400 | 400 |
|
|
|
|
|
Aktiva insatser för långtids- |
|
|
|
|
arbetslösa | 60 | 102 | 111 | 121 |
|
|
|
|
|
Förstärkning av lönestöd och |
|
|
|
|
SIUS | 400 | 410 | 410 | 415 |
|
|
|
|
|
Översyn lönestöd för |
|
|
|
|
personer med funktions- |
|
|
|
|
nedsättning |
| 174 | 243 | 282 |
|
|
|
|
|
Folkhögskola för långtids- |
|
|
|
|
arbetslösa | 106 | 103 | 98 | 94 |
|
|
|
|
|
Totalt BP16 | 866 | 1 189 | 1 262 | 1 312 |
|
|
| ||
2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15) |
|
| ||
Utbildningskontrakt | 788 | 784 | 780 | 802 |
|
|
|
|
|
Traineejobb | 682 | 1 167 | 1 185 | 1 195 |
|
|
|
|
|
Extratjänster | 556 | 1 663 | 2 429 | 2 634 |
Tillskott Arbetsförmedling | 260 | 240 | 140 | 140 |
|
|
|
|
|
Totalt VÅP15 | 2 286 | 3 854 | 4 534 | 4 771 |
|
|
|
|
|
Totalt BP16 och VÅP15 | 3 152 | 5 043 | 5 796 | 6 083 |
Chanserna att komma tillbaka till arbete minskar ju längre tid en person är arbetslös. En allt större del av de arbetslösa har i dag en svag förankring på arbetsmarknaden och många saknar den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. Långtidsarbetslösheten är väsentligt högre bland personer med ofullständig gymnasieutbildning, personer födda utanför Europa och personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsmarknadspolitiken har här en viktig roll att genom träffsäkra insatser förebygga och bryta långtidsarbets- löshet. För att effektivt bekämpa arbetslösheten behöver insatserna riktas till individer med relativt små chanser att hitta ett jobb (se fördjupningsrutan Arbetslösheten alltmer ojämnt fördelad).
Programinsatser eller subventionerade anställningar till individer som står nära arbets-
PROP. 2015/16:1
marknaden riskerar att ha begränsad effekt, då individerna i många fall skulle ha fått arbete även utan stöd. För att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt är det dock viktigt att dessa personer vid behov får tillgång till aktiva förmedlingsinsatser från Arbetsförmedlingen.
Den höga långtidsarbetslösheten är en stor utmaning. För att öka utflödet till arbete och utbildning anser regeringen därför att sysselsätt- ningsplaceringar i fas 3 ska ersättas med insatser som utgår mer från varje individs behov och förutsättningar. I propositionen Vårändrings- budget för 2015 föreslog regeringen därför ett införande av extratjänster i välfärden riktat till långtidsarbetslösa. De första extratjänsterna kommer att införas under hösten 2015 och kommer tillsammans med andra insatser inom arbetsmarknadspolitiken, såsom subvention- erade anställningar, utbildning och praktik att bidra till att fas 3 avvecklas successivt under mandatperioden. Regeringen föreslår vidare i denna proposition att ytterligare resurser tillförs till mer aktiva och rustande insatser för dem som varit arbetslösa längst, dvs. mer än 450 dagar i jobb- och utvecklingsgarantin. Inga nya anvis- ningar av nya individer till dagens sysselsätt- ningsplaceringar kommer att göras.
Personer som inte har slutfört en gymnasie- utbildning har svårare att hitta ett arbete. Arbetslösheten bland unga 20–24 år utan gymnasieutbildning låg 2014 på 40,1 procent. Av de inskrivna på Arbetsförmedlingen som varit utan arbete längre än 6 månader är det ca 50 000 personer i åldern 25–54 år som saknar en fullföljd gymnasieutbildning. För att förbättra dessa personers möjligheter att hitta ett arbete behöver deras utbildningsnivå höjas. För att fler arbetslösa ska välja att studera föreslår regeringen i denna proposition att möjligheterna för personer som är äldre än 25 år att ta del av studiemotiverande kurser på folkhögskola förlängs. Vidare föreslår regeringen en möjlighet att läsa yrkesinriktade kurser inom bristyrken på folkhögskola inom jobb- och utvecklingsgaran- tin 2016–2019. Ytterligare insatser kommer dock att krävas för att fler arbetslösa ska välja att studera. För att säkerställa insatsernas effektivitet krävs ett fortsatt analysarbete, bl.a. av varför inte de nuvarande studievillkoren för målgruppen haft större effekt. Detta är också viktigt utifrån ett kompetensförsörjnings- perspektiv. Regeringen avser att återkomma i frågan.
47
PROP. 2015/16:1
Många långtidsarbetslösa har någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Dessa personer står ofta långt ifrån arbetsmarknaden och många har svårt att hitta ett arbete utan stöd. För att fler ska kunna få jobb föreslår regeringen att Samhall AB tillförs 300 miljoner kronor 2016. Satsningen beräknas uppgå till 400 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2017 för fler anställningar.
För personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är lönestöden för gruppen centrala för att öka möjligheterna att få en anställning. Nästan 80 000 personer uppbar vid utgången av 2014 något av dessa stöd. Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) är ett individuellt utformat stöd till en arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga inför en anställ- ning. Fler arbetssökande ur gruppen ska kunna få särskilt introduktions- och uppföljningsstöd i processen att hitta ett anpassat arbete, men också under introduktionen på arbetsplatsen och en tid efter det att personen fått anställ- ning. Regeringen föreslår en satsning om 400 miljoner kronor 2016 på ökade resurser till lönestöden samt till särskilt introduktions- och uppföljningsstöd. Satsningen beräknas sedan successivt öka för att 2019 uppgå till 415 miljoner kronor. Lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ses även över för att förtydliga regelverket och förstärka insatserna med ett tydligt fokus på alla individers möjlighet till utveckling av sin arbetsförmåga.
Regeringen utökar möjligheten för personer med funktionsnedsättning att inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin gå studiemotive- rande kurser vid folkhögskola, från dagens tre månader till fem månader. Därutöver har arbetslösa med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga fortsatt tillgång till de generella insatserna såsom arbetsmark- nadsutbildning, arbetspraktik och subvention- erade anställningar.
Det är viktigt att personer med subvention- erade anställningar har justa villkor. Regeringen har för avsikt att under 2017 ställa krav på anställningsvillkor som följer, eller är likvärdiga med, kollektivavtal även för nystartsjobben. Fusk och överutnyttjande av subventionerade anställningar får inte förekomma. Det är positivt med arbetsgivare som i hög utsträckning välkomnar personer som står långt från
arbetsmarknaden. Om arbetsgivare överutnyttjar subventionerade anställningar och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan dock konkurrensen snedvridas och arbetsvillkor dumpas. Regeringen avser att i dialog med Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter genomlysa förekomsten av ett eventuellt överutnyttjande och hur missbruk i så fall kan förhindras.
48
Arbetslösheten alltmer ojämnt fördelad
Arbetslöshetens börda har de senaste åren blivit alltmer ojämnt fördelad. Arbetslöshetstiderna har förlängts i samband med den utdragna lågkonjunkturen och arbetslösheten består i dag till allt större del av individer som har det relativt sett svårare att få en fast förankring på arbets- marknaden (se diagram 1.4). Till dessa hör personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, individer med högst förgymnasial utbildning och individer födda utanför Europa. Även arbetslösa personer som är 55 år eller äldre har svårt att hitta nytt jobb.
Diagram 1.4 Inskrivna arbetslösa med relativt små jobbchanser och övriga (16–64 år)
Tusental personer | Procent | |
350 |
| 80 |
| Personer med små jobbchanser |
|
300 | Övriga | 70 |
| Andel med små jobbchanser (höger axel) | 60 |
250 |
| |
|
| |
200 |
| 50 |
|
| |
|
| 40 |
150 |
| 30 |
|
| |
100 |
| 20 |
|
| |
50 |
| 10 |
|
| |
0 |
| 0 |
| 1996 1997 1999 2001 2002 2004 2006 2007 2009 2011 2012 2014 |
|
Anm.: Nivån och utvecklingen av andelen inskrivna arbetslösa med små jobbchanser är mycket likartad mellan män och kvinnor. Personer med små jobbchanser avser de med endast förgymnasial utbildning, äldre (55–64 år), utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning. Ej dubbelräkning mellan grupper. Säsongs- rensad data.
Källa: Arbetsförmedlingen.
Många av dessa arbetslösa har även i gynnsam- mare konjunkturlägen svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. I dag är arbetslösheten hög särskilt bland unga och personer födda utanför Europa. Utbildningsnivån har kommit att bli allt viktigare för möjligheterna till jobb (se diagram 1.5).
PROP. 2015/16:1
Diagram 1.5 Arbetslöshet (15–74 år) bland kvinnor och män fördelat på utbildningsnivå
Procent
35
Kvinnor, förgymnasialt utbildade Kvinnor, gymnasialt utbildade
30 Kvinnor, eftergymnasialt utbildade
Män, förgymnasialt utbildade 25 Män, gymnasialt utbildade
Män, eftergymnasialt utbildade
20
15
10
5
0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Anm.: Säsongsrensad data. Källa: Statistiska centralbyrån.
Det är viktigt att konjunkturåterhämtningen även kommer de med relativt små jobbchanser till del. Ett aktivt arbetssökande är centralt, liksom att öka arbetsgivares benägenhet att anställa dem som står längre från arbetsmark- naden. Det är viktigt att de arbetslösa får den utbildning och de färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden. Etableringen måste påskyndas för de människor som kommer till Sverige. Även för de med kvalifikationer som redan möter arbetsmarknadens efterfrågan är etableringstiden alltför lång. Arbetsmarknadens parter har också en viktig roll i att personer med en svagare förankring på arbetsmarknaden ska komma i arbete och för att arbetslösheten därmed ska kunna minska framöver.
49
PROP. 2015/16:1
Aktiv näringspolitik för fler och växande företag
En aktiv näringspolitik är central för att långsik- tigt stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för nya jobb. Regeringen ger därför näringspolitiken en mer central roll i sitt arbete, och har en tydligt mer positiv inställ- ning till samarbete mellan staten, näringslivet och akademin i syfte att skapa fler jobb. Arbetet med att förbättra företagsklimatet behöver intensifieras så att fler företag kan starta och befintliga företag växa, bl.a. genom att etablera och öka försäljning på utländska marknader och satsa på miljöteknik. Regeringen föreslår nu en breddning och förstärkning av satsningarna på en aktiv näringspolitik som aviserades i 2015 års ekonomiska vårproposition. Totalt handlar det om satsningar på drygt 900 miljoner kronor 2016.
Tabell 1.11 Näringspolitik
Miljoner kronor
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
Budgetpropositionen för 2016 (BP16) |
|
|
| |
Nyindustrialisering | 50 | 40 | 40 | 40 |
|
|
|
|
|
Exportfrämjande | 45 | 65 | 85 | 105 |
|
|
|
|
|
Innovationsrådet | 50 | 50 | 50 | 50 |
Förstärkning Almi | 40 | 40 | 20 |
|
|
|
|
|
|
Övrigt | 75 | 95 | 95 | 75 |
|
|
|
|
|
Totalt BP16 | 260 | 290 | 290 | 270 |
2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15) |
|
| ||
Kvarstående grupp- |
|
|
|
|
registrering mer- |
|
|
|
|
värdesskatt | 322 | 342 | 363 | 363 |
Exportfrämjande | 105 | 105 | 105 | 105 |
|
|
|
|
|
Innovationsrådet | 100 | 100 | 100 | 100 |
|
|
|
|
|
Förstärkning Almi | 90 | 90 | 110 | 110 |
Övrigt | 40 | 40 | 20 | 20 |
|
|
|
|
|
Totalt VÅP15 | 657 | 677 | 698 | 698 |
|
|
|
|
|
Totalt BP16 och VÅP15 | 917 | 917 | 938 | 918 |
Satsningar på nyindustrialisering och en stärkt export
Industrin har byggt Sverige starkt genom möjligheter till produktivitetsutveckling och innovation. Sveriges välstånd har ökat till följd av produktivitetsutvecklingen inom industrin. Anpassningar till förändrade omvärldsvillkor och nödvändig strukturomvandling har skett succes- sivt över tid. En ökande global konkurrens, ur såväl ett kostnads- som ett kompetensmässigt perspektiv, och samhällets ökade digitalisering
och automatisering, ställer nya krav på kompe- tens inom näringslivet och industrin. För att Sverige även i framtiden ska vara en stark industrination krävs en nyindustrialisering så att fler företag kan utvecklas och lägga sin produktion i Sverige. Regeringen föreslår att 50 miljoner kronor avsätts för en nyindustrialise-
ringsstrategi | 2016. | För 2017–2019 | beräknas |
40 miljoner | kronor | avsättas per år. | Strategin |
inriktas på att stärka Sveriges konkurrensfördelar med fokus på högt kunskapsinnehåll i industriell produktion. Den kommer att behandla områden såsom kompetensförsörjning, forskning och innovation, digitaliseringens möjligheter och resurseffektivitet för att svensk industri ska stå stark i den pågående strukturomvandlingen.
Sverige är ett exportberoende land. Regeringen föreslår att ytterligare 45 miljoner kronor avsätts för exportfrämjande insatser 2016. Tillsammans med de medel som aviserades
i vårpropositionen | uppgår | satsningen | till |
150 miljoner kronor | 2016. | Satsningen | ökar |
därefter successivt för att 2019 beräknas uppgå till sammanlagt 210 miljoner kronor. För att stärka exporten har regeringen under 2015, i samarbete med näringslivet, tagit fram en ny exportstrategi.
I februari 2015 påbörjade statsministerns innovationsråd sitt arbete. Syftet med rådet är att identifiera utmaningar och föreslå initiativ för att förbättra förutsättningarna för innovation i Sverige. Regeringen föreslår att ytterligare 50 miljoner kronor per år avsätts 2016–2019 för att genomföra insatser som utvecklar innova- tions- och konkurrenskraft i linje med överlägg- ningarna inom innovationsrådet. Därmed förstärker regeringen den aviserade satsningen i vårpropositionen och avsätter totalt 150 miljoner kronor årligen 2016–2019 för insatser kopplade till innovationsrådets arbete, med fokus på bl.a. life science, miljö- och klimatteknik samt digita- lisering. Utöver detta föreslår regeringen en specifik satsning på life science-sektorn 2016– 2018, och att 20 miljoner kronor avsätts för att stärka näringslivets skydd av immateriella tillgångar i enlighet med vad som aviserades i vårpropositionen.
För att bättre ta tillvara potentialen för innovation och tillväxt i företag i hela landet föreslår regeringen en ytterligare förstärkning om 40 miljoner kronor 2016 till Almi Företagspartner AB:s verksamhet, särskilt till den del av verksamheten som riktas till företag i
50
tidiga skeden, såsom innovationslån. Till- sammans med den tidigare aviserade satsningen i vårpropositionen förstärks därmed anslaget med 130 miljoner kronor per år 2016–2018.
Bättre kapitalförsörjning för innovation och tillväxt
En väl fungerande kapitalförsörjning är en viktig del av ett företagsklimat som bidrar till innova- tion och tillväxt. För att bättre kunna möta företagens behov av finansiering har regeringen som ambition att tydliggöra och förenkla dagens system för statliga finansieringsinsatser. Detta ska göras genom att minska inlåsningar, frigöra och omfördela kapitalet till de marknads- kompletterande behov som finns, samt i större utsträckning aktivera och söka samarbete med privata finansiärer.
I juni 2015 mottog regeringen en kartläggning av behovet av marknadskompletterande finansie- ringsinsatser riktade till små och medelstora företag från utredningen Statliga finansierings- insatser (SOU 2015:64). Utredningen lämnade flera förslag på insatser och strukturförbättringar som kan bidra till att bättre möta identifierade behov. I enlighet med utredningens förslag avser regeringen att inrätta ett statligt fond-i-fond- bolag, med uppgift att investera i företag i tidiga utvecklingsfaser. Statens del av fondkapitalet bör finansieras genom en omallokering av befintliga medel inom systemet för statlig företagsfinansie- ring. Fouriertransform AB och Inlands- innovation AB avses få ändrade uppdrag och inordnas i det nya bolaget. På detta sätt kan även nuvarande innehav hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Regeringen avser även att, i linje med utred- ningens förslag, se över möjligheterna att inrätta ett lånegarantiinstrument med inriktning på att stödja bankutlåningen till företag med behov av finansiering till expansions- och utvecklings- investeringar. I syfte att förbättra förutsättning- arna för gröna investeringar avser regeringen att se över behoven av eventuella ytterligare åtgärder där en förebild kan vara den brittiska gröna investeringsbanken Green Investment Bank (GIB). Regeringen vill verka för en mer sammanhållen och långsiktig politik inom kapitalförsörjningsområdet och bidra till att ökat riskkapital frigörs för näringslivet i hela landet. Regeringen avser återkomma till riksdagen under 2016.
PROP. 2015/16:1
Långsiktigt hållbara företagsskatteregler
Företagsskattekommittén, som bl.a. hade i uppdrag att föreslå skattemässiga villkor som är mer lika vid finansiering med eget och lånat kapital, lämnade i juni 2014 två alternativ för hur företagsbeskattningen kan förändras, varav ett huvudförslag och ett alternativförslag (SOU 2014:40). Båda förslagen innebär att avdragsrätten för finansiella kostnader begränsas. Remisskritiken mot förslagen har varit omfat- tande. Samtidigt håller en majoritet av remiss- instanserna med om att den svenska bolags- beskattningen bör ses över och att avdragsrätten för räntor bör begränsas i syfte att förhindra missbruk och skatteundandragande. Regeringen delar uppfattningen att avdragsrätten för räntor bör begränsas i bolagsbeskattningen och har därför för avsikt att ta fram ett omarbetat förslag, baserat på utredningens alternativa förslag, som sedan ska remitteras. Ett sådant förslag kommer att kunna träda i kraft tidigast den 1 januari 2017.
Stärkt konkurrenskraft för den svenska sjöfartsnäringen
Omkring 90 procent av Sveriges export och import transporteras någon gång under trans- portkedjan med fartyg. Sjöfarten är därmed en livsnerv för handeln med omvärlden, men ytterst också för Sveriges välstånd. Sjöfartsnäringen verkar på en global marknad, vilket påverkar förutsättningarna för näringen. Det är av största vikt att svenska rederier i internationell trafik har konkurrensvillkor som är likvärdiga med villko- ren för rederier i jämförbara länder i Europa. En skillnad mellan Sverige och jämförbara länder i Europa är att Sverige inte har infört ett tonnage- skattesystem. För att svenska rederier ska få likvärdiga konkurrensvillkor kommer regeringen att under riksmötet återkomma till riksdagen med ett förslag om att ett system med tonnageskatt införs i Sverige.
Jobb i hela landet
För att ta vara på landsbygdens potential behövs goda förutsättningar för arbete och välfärd i hela landet. Regeringen genomför därför en rad sats- ningar för att förbättra landsbygdens förutsätt- ningar.
Inom ramen för landsbygdsprogrammet avsätts betydande resurser både till satsningar på
51
PROP. 2015/16:1
service i glesbygd och på bredbandsutbyggnad. Regeringen föreslår att det inrättas ett komplet- terande långsiktigt statligt stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygder, baserat på förslagen i betänkandet Service i glesbygd (SOU 2015:35), om 35 miljoner kronor per år 2016, och beräknar samma nivå 2017–2019. För att förbättra samordningen på regional nivå mellan aktörer vid utbyggnaden av bredband föreslår regeringen att medlen till de nyligen tillsatta regionala bredbandskoordinatorerna förstärks. År 2014 tillsattes en utredning för att se över möjligheterna att effektivisera användningen av de statliga ägda bredbandsnäten genom förbättrad samordning mellan bredbands- verksamheterna hos Trafikverket, Affärsverket svenska kraftnät, Vattenfall AB och Teracom AB (dir. 2014:118).
Regeringen bedömer att mobila bredbands- lösningar på landsbygden är viktiga och bör kraftigt förbättras. Regeringens ambitioner när det gäller täckning i hela landet är högt ställda.
Vidare föreslår regeringen att medel avsätts för den kommande livsmedelsstrategin, som bl.a. ska bidra till en stärkt konkurrenskraft och ökad produktion i hela livsmedelskedjan. Regeringen föreslår även en förstärkning av arbetet med marknadstillträdesfrågor, dvs. ärenden där myndigheter i tredje land lägger hinder i vägen för export av vissa produkter. Genom ett förbättrat marknadstillträde kan fler företag nå nya exportmarknader och därmed bidra till jobb och tillväxt i hela landet.
I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslog regeringen statliga kreditgarantier i syfte att stödja mjölkföretag. Systemet för detta kommer att vara på plats under hösten 2015. Vidare har regeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté med uppgift att lämna förslag på en sammanhållen politik för hållbar utveckling på Sveriges landsbygd (dir. 2015:73). Uppdraget ska redovisas i januari 2017. Regeringen föreslår även en förstärkt tillfällig nedsättning av dieselskatten för jord- och skogsbruket för att lindra den akuta krisen för mjölkbönderna.
Turism kan spela en viktig roll för en levande landsbygd. Göta kanal går igenom flera mindre samhällen och kanalområdet beräknas ha ca 3 miljoner besökare per år. Utöver ett kultur- historiskt värde har kanalen betydelse för turism, småföretagande och sysselsättning. Regeringen föreslår därför att 100 miljoner kronor avsätts för upprustning av Göta kanal 2016. För 2017–
2019 beräknas ett årligt tillskott om 50 miljoner kronor. Regeringen föreslår därutöver ytterligare satsningar på turism, däribland ekoturism, med 20 miljoner kronor årligen för 2016–2019.
Kulturen har betydelse för en levande landsbygd. Biografer är viktiga mötesplatser som har stor betydelse för spridning och visning av såväl film som av t.ex. konserter och operaföreställningar i hela landet. Många mindre biografer i små orter har behov av stöd för att stärka sin visningsverksamhet och därmed bidra till en ökad spridning av film i hela landet. Regeringen föreslår därför att 25 miljoner kronor årligen tillförs filmstödet 2016–2019.
Vissa myndighetsfunktioner bör utlokaliseras från storstadsområdena – det är viktigt att det finns arbetstillfällen för tjänstemän och akade- miker även utanför de större städerna. För att hantera frågan samlat och effektivt avser regeringen att ge Statens servicecenter i uppdrag att föreslå vilka myndighetsfunktioner som vore lämpliga att utlokalisera. Regeringen avser att följa upp arbetet med utlokalisering samt att se till att nya myndigheter i första hand etableras utanför storstäderna. På många håll på landsbyg- den råder rekryteringsbehov när det gäller yrken som kräver högskoleutbildning. Regeringen avser att fortsätta dialogen med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och övriga berörda parter kring möjligheterna att säkra personalförsörjningen gällande bristyrken i vården och omsorgen, bl.a. på landsbygden. Satsningen på utbyggnad av högre utbildning som regeringen aviserade i vårpropositionen kommer även regionala högskolor till del. Vidare utgör regeringens förslag i denna proposition om permanenta medel till validering av utbildningar, tillsammans med exempelvis satsningarna på livsmedelsstrategin och kommersiell service i glesbygd, viktiga delar för att förbättra förutsättningarna för arbete och välfärd i hela Sverige.
Regeringen föreslår att energiskatten på bensin och dieselbränsle höjs, vilket stärker bränslesnåla fordons konkurrenskraft och ökar drivkraften för att samåka, cykla eller använda kollektivtrafik. Samtidigt är tillgången till kollektivtrafik som alternativ till bil begränsad på landsbygden. För att främja den regionala till- växten och goda levnadsvillkor på Sveriges landsbygd föreslår regeringen därför satsningar för kollektivtrafik i landsbygd samt på förbättrat
52
vägunderhåll respektive järnvägsunderhåll. Sats- ningen på kollektivtrafik i landsbygd föreslås uppgå till 200 miljoner kronor 2016 och beräk- nas uppgå till 210–230 miljoner kronor per år 2017–2019. Trafikverket ska samråda med länen om vad som kan uppnås i respektive län och därefter föreslå hur medlen bäst används. Ett exempel på åtgärd kan vara förbättringsåtgärder på järnvägar i landsbygden som är viktiga för kollektivtrafiken. Statens väg- och transport- forskningsinstitut (VTI) ges i uppdrag att genomföra en studie om hur exempelvis innova- tiva lösningar kan öka medborgares vilja och möjlighet att utnyttja kollektivtrafik på lands- bygden.
Vägunderhållet föreslås ökas med 100 miljoner kronor 2016. För 2017–2019 beräknas motsva- rande belopp per år. Satsningen inriktas på åtgärder för bärighet, tjälsäkring och beläggning. Det är åtgärder som är viktiga för regional tillväxt och vägnätet på landsbygden.
Med avsikt att förbättra järnvägssystemets funktionalitet samt främja regional tillväxt och landsbygdens förutsättningar föreslås järnvägs- underhållet också ökas med ytterligare 100 miljoner kronor 2016–2019. Trafikverket kommer att få i uppdrag av regeringen att återkomma om underhållsåtgärder som i närtid kan öka järnvägens funktionalitet utanför de stora och mest trafikerade banorna. Satsningen på järnvägsunderhållet kompletterar regeringens redan beslutade och aviserade satsning på järnvägsunderhåll 2015–2018 som koncentrerats till de stora och mest trafikerade områdena.
1.4Investeringar i skolan
Alla ska få växa och utvecklas i skolan till att bli de individer de vill vara. Utan tidiga insatser från samhället kan skillnader som har sitt ursprung i skilda uppväxtförhållanden växa och leda till framtida ojämlikheter i jobbchanser och inkomst, men även när det gäller möjligheten att delta aktivt i samhälls- och föreningsliv. Det är därför avgörande att vända trenden med minskad andel elever som är behöriga till gymnasieskolan (se diagram 1.6) och en minskad likvärdighet i skolan. Skolans kompensatoriska uppgift måste stärkas. Regeringens mål med skolpolitiken är en jämlik kunskapsskola med tid för varje elev.
PROP. 2015/16:1
Skolan måste också fortsatt verka för att förändra de könsstereotypa valen till gymnasie- skolan. Det är en viktig förutsättning för att komma till rätta med den könssegregerade arbetsmarknaden och i förlängningen med löneskillnader och ekonomisk ojämställdhet. Detta är ett hot både mot Sveriges långsiktiga utveckling och mot förutsättningarna för ett jämlikt samhälle.
Diagram 1.6 Andel elever som efter grundskolan inte är behöriga till nationella program och genomströmningen i gymnasieskolan
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
| Andel icke-behöriga till gymnasieskolans nationella program |
| |||||
| Andel som efter 3 år i gymnasieskolan inte fått slutbetyg |
| ||||||
|
| Andel som efter 4 år i gymnasieskolan inte fått slutbetyg |
| |||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1998 | 2000 | 2002 | 2004 | 2006 | 2008 | 2010 | 2012 | 2014 |
Anm.: Behörighetskraven skärptes hösten 2011. Skärpningen har dock bara påverkat andelen behöriga marginellt (0,1–0,2 procentenheter). Genomströmningen efter tre år i gymnasieskolan 2014 avser den andel som varken har fått examensbevis eller studiebevis.
Källa: Skolverket.
För att vända kunskapsutvecklingen i skolan och förbättra likvärdigheten föreslår regeringen satsningar på höjda lärarlöner och stärkt fortbildning för lärare samt på bättre möjligheter till utveckling i skolorna med störst utmaningar. Reformerna bygger vidare på regeringens tidigare satsningar, exempelvis för fler anställda i lågstadiet så att lärare får mer tid för sitt arbete och klasserna kan bli mindre. Lärande kräver engagemang. Skolan måste prioriteras av elever, föräldrar och det omkringliggande samhället.
Regeringen föreslår totalt 5,4 miljarder kronor för 2016 på investeringar i skolan och förskolan, inklusive de satsningar som aviserades i vårpropositionen (se tabell 1.12). Utöver detta fortsätter bl.a. satsningen på fler anställda i lågstadiet på ca 2 miljarder kronor per år som ingick i beslutad budget för 2015.
53
PROP. 2015/16:1
Tabell 1.12 Skolan
Miljoner kronor
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
Budgetpropositionen för 2016 (BP16) |
|
|
| |
Lärarlöner | 1 500 | 3 000 | 3 000 | 3 000 |
Pedagogiska utemiljöer | 500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Fritidshem | 250 | 500 | 500 | 500 |
|
|
|
|
|
Höjd skolschablon1 | 393 | 291 | 243 | 224 |
Specialpedagogik |
| 70 | 70 |
|
|
|
|
|
|
Skolbibliotek | 15 | 30 | 30 | 30 |
|
|
|
|
|
Läslyftet | 10 | 20 | 20 | 20 |
Gymnasialt yrkes- |
|
|
|
|
utbildningspaket | 67 | 109 | 75 | 20 |
Övrigt | 172 | 121 | 77 | 23 |
|
|
|
|
|
Totalt BP16 | 2 907 | 4 141 | 4 015 | 3 817 |
|
|
| ||
2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15) |
|
| ||
Fler speciallärare och |
|
|
|
|
pedagoger | 500 | 500 | 500 | 500 |
Kompetensutveckling för |
|
|
|
|
lärare och förskole- |
|
|
|
|
personal | 200 | 200 | 200 | 200 |
|
|
|
|
|
Läxhjälp | 390 | 390 | 390 | 390 |
Samverkan för bästa |
|
|
|
|
skola | 600 | 600 | 600 | 600 |
Elevhälsa | 200 | 200 | 200 | 200 |
|
|
|
|
|
Skolrenovering | 330 | 330 | 330 |
|
|
|
|
|
|
Övrigt | 329 | 430 | 430 | 405 |
Totalt VÅP15 | 2 549 | 2 650 | 2 650 | 2 295 |
Totalt BP16 och VÅP15 | 5 456 | 6 791 | 6 665 | 6 112 |
1 Reformen medför en ökad avräkning på biståndsramen, vilket medför en minskning av biståndet med 216 miljoner kronor 2016, 148 miljoner kronor 2017, 118 miljoner kronor 2018 och 116 miljoner kronor 2019.
Högre lärarlöner
En av de viktigaste förutsättningarna för ett framgångsrikt utbildningssystem är förmågan att attrahera, behålla och utveckla en högkvalitativ lärarkår. Det är därför allvarligt att läraryrket har tappat i status och attraktionskraft. För att göra läraryrket mer attraktivt behövs bl.a. högre löner, minskat administrativt arbete och bättre möjligheter att göra karriär och utvecklas i yrket.
För att stärka yrkets attraktivitet har regeringen inlett en nationell samling för lärar- yrket. Regeringen fortsätter samtalen för att bl.a. diskutera hur lärares arbetsmiljö kan förbättras, hur den administrativa arbetsbördan kan minska, hur vägar in i yrket och utvecklingsvägar för lärare kan skapas. Lärare ska ha möjlighet att göra karriär utan att behöva lämna undervis- ningen. Möjligheten att göra karriär bidrar också
till att öka läraryrkets attraktivitet och i förläng- ningen till förbättrad undervisning och förbätt- rade studieresultat. En central del i den natio- nella samlingen är en satsning på höjda löner för lärare.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2016 att 1,5 miljarder kronor avsätts för höst- terminen 2016 för höjda lärarlöner med syfte att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom resultaten i skolan. Från och med 2017 beräknas 3 miljarder kronor per år avsättas för detta ändamål. Det genomsnittliga lönepåslaget beräknas till 3 000 kronor per månad och lärare. Reformen beräknas fullt utbyggd på årsbasis omfatta ca 60 000 personer. Reformens främsta syfte är att höja resultaten i grund- och gymnasieskolan och minst 90 procent av medlen kommer därför att avsättas för förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer samt gymnasieskola och gymnasiesärskola. I övrigt kommer medel även att kunna användas för lönehöjningar inom förskola och fritidshem. För att omfattas av satsningen ska en lärare uppfylla skollagens krav på legitimation och behörighet och därutöver vissa kriterier. Från legitimationskravet undantas dock vissa lärarkategorier som inte omfattas av kravet på lärarlegitimation i samma utsträckning som andra, nämligen yrkeslärare och moders- målslärare i de skolformer som är aktuella. Även förskollärare och fritidspedagoger kommer att kunna ta del av satsningen. Vilka lärare som kommer ifråga avgör skolhuvudmännen utifrån de kriterier som tagits fram gemensamt av de centrala arbetsgivarorganisationerna inom skolan och lärarfacken.
Reformen bygger vidare på att skolhuvud- männen lokalt fattar beslut om lönehöjningar. Statsbidraget kommer endast att betalas ut till en huvudman som höjer lönen för lärare eller förskollärare utöver vad som följer av den ordinarie lönerevisionen. Satsningen innebär således inte en inblandning i den ordinarie löne- sättningen. En given utgångspunkt för regeringen har varit att svensk lönebildning ska skötas av de förhandlande parterna på arbets- marknaden.
Stärk lärarnas kompetens
Skickliga och engagerade lärare är en nyckel för att höja kunskapsresultaten i skolan och det
54
krävs därför att alla parter sluter upp kring en strategi för kompetensförsörjningen.
Regeringen bedömer att det är angeläget att stärka lärarnas fortbildningsmöjligheter att erhålla eller bredda sin behörighet inom ramen för Lärarlyft II. I 2015 års ekonomiska vår- proposition aviserades fortbildningssatsningar för lärare och förskolans personal om 200 miljoner kronor 2016 och beräknades till 200 miljoner kronor per år fr.o.m. 2017. Inom ramen för dessa medel avser regeringen att förstärka och förlänga Lärarlyft II med 100 miljoner kronor 2016, 150 miljoner kronor 2017 och med 100 miljoner kronor 2018. Syftet med satsningen är att andelen behöriga lärare och förskollärare med legitimation ska öka. Vidare förstärker regeringen Läs- och Matematiklyftet delvis inom ramen för de medel som aviserades för lärarfortbildning i vårpropo- sitionen.
För att förstärka det specialpedagogiska stödet i grundskolan föreslår regeringen en fortbildningssatsning på specialpedagogik för 2016–2019 om totalt 540 miljoner kronor, framför allt i årskurs 7–9. Satsningen finansieras huvudsakligen inom ramen för de medel som i vårpropositionen aviserades för att öka tillgången till specialpedagogiskt stöd i grund- skolan.
Attraktivare läraryrke och jämlik skola
Utöver lärarlönereformen och fortbildnings- insatser föreslår regeringen ett flertal reformer för att komplettera de betydande satsningar som aviserades i vårpropositionen.
Fler ska anställas i grundskolan så att lärare får mer tid för sitt arbete och klasserna kan bli mindre i lågstadiet. I enlighet med vad regeringen aviserade i vårpropositionen avsätts ca 2 miljarder kronor för 2016 och motsvarande belopp beräknas årligen fr.o.m. 2017 i detta syfte.
Bristen på behöriga lärare och förskollärare är stor och ökande. Det totala rekryteringsbehovet av lärare beräknas uppgå till ca 70 000 heltids- tjänster 2015–2019. Dessutom saknar var tredje lärare i grund- och gymnasieskolan behörighet i de ämnen de undervisar i. Inom matematik, naturorienterande ämnen och teknik är bristen på lärare särskilt bekymmersam. Regeringen har därför infört en möjlighet till studiemedel med
PROP. 2015/16:1
den högre bidragsnivån inom dessa ämnen. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslogs att medel avsätts för detta ändamål samt för en generell utbyggnad av komplette- rande pedagogisk utbildning.
Regeringen bedömer att insatser bör genom- föras som syftar till att stärka skolbibliotekens roll för elevernas läsförmåga och föreslår därför ett riktat statsbidrag för personalförstärkningar till skolbiblioteken i grund- och gymnasieskolan.
Regeringen implementerar, med start 2015, nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till att möta alla huvudmäns och skolors olika förutsättningar och behov genom att Statens skolverk erbjuder en variation av insatser inom olika områden. Insatserna avser olika kompe- tens- och stödinsatser för t.ex. undervisning och ämnesövergripande arbete, statistik och resul- tatuppföljning, arbete med elever i behov av särskilt stöd, skolans värdegrundsarbete och hur lärares administrativa arbetsuppgifter kan minskas och arbetsprocesser göras mer effektiva. Satsningen aviserades i vårpropositionen och beräknas uppgå till ca 140 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2016.
Vidare implementerar regeringen 2015 ett riktat stöd till huvudmän för grund- och gymnasieskolor med låga studieresultat och svåra förutsättningar eller för att förbättra nyanlända elevers studieresultat inom ramen för regeringens satsning samverkan för bästa skola. I enlighet med vad regeringen tidigare aviserat har 300 miljoner kronor avsatts för 2015. Satsningen beräknas uppgå till 600 miljoner kronor fr.o.m. 2016.
För att förbättra kommunernas förutsätt- ningar att ta emot asylsökande barn föreslår regeringen en ökning av den ersättning som kommunerna får för asylsökande barns skolgång med 393 miljoner kronor för 2016. För 2017– 2019 beräknas 200–300 miljoner kronor årligen.
För att trygga den framtida kompetensför- sörjningen, och för att underlätta ungas etable- ring på arbetsmarknaden, behöver de gymnasiala yrkesprogrammens kvalitet och attraktionskraft förbättras. Regeringen föreslår därför att medel avsätts för insatser bestående av bl.a. satsningar på fortbildning av studie- och yrkesvägledare och behörighetsgivande utbildning för yrkes- lärare.
55
PROP. 2015/16:1
Ökad kvalitet i fritidshemmen
Bra fritidshem kan bidra till högre kunskaps- resultat och jämlika livschanser för alla elever. En allt större andel barn deltar i fritidshemmets utbildning och tillbringar allt mer tid i fritids- hemmet. Personaltätheten på fritidshemmen har minskat (se diagram 1.7). Denna verksamhet ska komplettera utbildningen i förskoleklass och grundskola och bl.a. stimulera elevernas utveckling och lärande. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att 250 miljoner kronor avsätts 2016 för en satsning på i huvudsak högre personaltäthet, men även till viss del insatser för att på andra sätt höja kvaliteten i fritidshemmen. De kommande åren beräknas 500 miljoner kronor per år. Behovet av fritidspedagoger är vidare stort. Mot den bakgrunden bör lärosätena verka för att utbildningsutbudet av fritidspeda- goger svarar mot samhällets efterfrågan.
Diagram 1.7 Personaltäthet i fritidshemmen 2000–2014 | |||||||
Antal elever per årsarbetare |
|
|
|
|
| ||
25 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
2000 | 2002 | 2004 | 2006 | 2008 | 2010 | 2012 | 2014 |
Källa: Skolverket. |
|
|
|
|
|
|
Upprustning av skollokaler och utemiljö
Regeringen implementerar en upprustning av skollokaler. I vårpropositionen beräknades 330 miljoner kronor per år 2016–2018 för detta ändamål.
Utemiljön vid förskolor, skolor och fritids- hem bör erbjuda en variation av möjligheter till fysisk aktivitet och avkoppling, men bör även kunna användas som del av det pedagogiska arbetet och undervisningen. Därför bedömer regeringen att det finns behov av att förbättra utemiljön för barn och anställda inom förskolor, grund- och gymnasieskolor och fritidshem. Regeringen föreslår en satsning på 500 miljoner kronor för 2016.
1.5Investeringar i klimatomställning och energi
Klimatfrågan är vår tids ödesfråga och regering- ens högst prioriterade miljöfråga. Arbetet med att begränsa klimatutsläppen ställer krav på olika typer av lösningar samt på ett sammanhållet globalt och nationellt politiskt arbete.
Regeringen anser att Sverige ska vara en global föregångare i klimatomställningen. Sverige ska minska utsläppen i den takt som behövs för en globalt hållbar utveckling. Nyckeln till att minska de globala klimatutsläppen är att rikare länder går före och sprider lösningar, samtidigt som utvecklingsländer ges stöd i sin klimatom- ställning och klimatanpassning. Det av riksdagen antagna svenska etappmålet för klimat är att klimatutsläppen ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990. Regeringens ambition är att i ökad utsträckning genom nationella insatser nå målet 2020. Sverige skärper den nationella klimatpolitiken och minskar utsläppen i den takt som behövs för att bidra till en globalt hållbar utveckling som håller den globala temperaturök- ningen så långt som möjligt under två grader. Under mandatperioden 2014–2018 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige tydligt minska.
Stimulanser och ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om det svenska samhället och miljöskatternas styrande effekt ska öka. Väl avvägda och väl utformade miljöskatter gör att miljökvalitetsmålen nås på ett kostnadseffektivt sätt. Högre ambitioner och en ökad användning av miljöskatter får också som konsekvens att miljöskatteintäkterna som andel av BNP ökar.
Utsläppen av växthusgaser minskar i Sverige (se diagram 1.8). Sedan 1990 har utsläppen minskat med ca 25 procent, enligt Naturvårds- verkets preliminära bedömning för 2014. Utsläppen minskar i de flesta av samhällets sektorer. Sett över hela perioden har de största utsläppsminskningarna skett hos hushållen och i industrins förbränningsprocesser.
56
Diagram 1.8 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 1990–2014 | ||||||
Miljoner ton koldioxidekvivalenter |
|
|
|
| ||
80 |
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
1990 | 1994 | 1998 | 2002 | 2006 | 2010 | 2014* |
Anm.: * Bedömningen för 2014 är preliminär. |
|
|
| |||
Källa: Naturvårdsverket. |
|
|
|
|
|
De inhemska utsläppen från konsumtion har minskat. Samtidigt har utsläppen som sker i andra länder och som orsakas av vår svenska konsumtion ökat avsevärt under de senaste decennierna.
Att finansiera utsläppsminskningar och an- passning till ett förändrat klimat i utvecklings- länder är också en viktig del i regeringens klimat- politik.
Klimatförändringarna förväntas medföra lokala och regionala behov av offentliga och privata investeringar i åtgärder för klimatanpass- ning. Det svenska samhället behöver förberedas för och anpassas till ett förändrat klimat.
Som en del i klimatomställningen måste användningen av fossila bränslen minska och andelen förnybar energi öka. Regeringens mål- sättning är att Sverige på sikt ska ha ett energi- system som baseras på 100 procent förnybar energi. Samtidigt är det viktigt med tillgång till el till konkurrenskraftiga priser.
Många svenska företag ligger i framkant i arbetet med klimatsmarta lösningar och utveckl- ingen av ny miljöteknik. Genom att ytterligare stärka förutsättningarna för innovation, utveckl- ing och export inom dessa områden tar vi vara på de tillväxtmöjligheter som det moderna och hållbara erbjuder, samtidigt som det banar väg för fler jobb i framtiden.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund reformer för att möta klimatutmaningarna, öka andelen förnybar energi och stimulera utveck- lingen av innovativ miljöteknik. Det handlar om satsningar på klimatfinansiering i utvecklings- länder och höjda miljöskatter. Tillsammans med de satsningar som aviserades i 2015 års ekono- miska vårproposition uppgår de föreslagna
PROP. 2015/16:1
reformerna för klimatomställning, miljö och energi till ca 3,2 miljarder kronor 2016 (se tabell 1.13).
Tabell 1.13 Klimat, miljö och energi
Miljoner kronor
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
Budgetpropositionen för 2016 (BP16) |
|
|
| |
|
|
|
|
|
Klimatfinansiering i |
|
|
|
|
utvecklingsländer | 500 | 500 | 500 | 500 |
|
|
|
|
|
Solceller | 225 | 390 | 390 | 390 |
|
|
|
|
|
Elbussar | 50 | 100 | 100 | 100 |
Miljöbilar | 94 | 188 | 217 | 235 |
|
|
|
|
|
Klimatanpassning | 110 | 110 | 110 | 110 |
|
|
|
|
|
Innovativ miljöteknik | 62 | 62 | 62 | 62 |
Övrigt | 147 | 174 | 174 | 171 |
|
|
|
|
|
Totalt BP16 | 1 188 | 1 524 | 1 553 | 1 568 |
|
|
| ||
2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15) |
|
| ||
Klimatinvesteringar | 600 | 600 | 600 |
|
|
|
|
|
|
Biologisk mångfald och |
|
|
|
|
skydd av natur | 1 180 | 1 180 | 1 180 | 1 180 |
|
|
|
|
|
Klimatanpassning | 50 | 50 | 50 | 50 |
|
|
|
|
|
Övrigt | 180 | 180 | 180 | 180 |
Totalt VÅP15 | 2 010 | 2 010 | 2 010 | 1 410 |
|
|
|
|
|
Totalt BP16 och VÅP15 | 3 198 | 3 534 | 3 563 | 2 978 |
|
|
|
|
|
Klimatet i fokus
År 2015 är ett mycket viktigt år för arbetet med klimatfrågan. I december ska företrädare för världens länder samlas i Paris och enas om ett nytt klimatavtal för perioden efter 2020. Regeringen är pådrivande för att ett avtal nås som över tid kan begränsa den globala uppvärm- ningen så långt under två grader som möjligt. För att åstadkomma detta krävs stärkta sam- arbeten och insatser både nationellt och inter- nationellt. Regeringen föreslår ett tillskott för 2016 på 500 miljoner kronor för klimatfinan- siering i utvecklingsländer. I satsningen ingår bl.a. medel till den gröna klimatfonden (GCF) vilket gör Sverige till fondens största givare per capita och sjätte största i absoluta tal.
Sverige avser att stärka arbetet för att öka utvecklingsländernas tillgång till förnybar energi och förnybart producerad elektricitet för en långsiktigt hållbar utveckling. Regeringen före- slår därför ett kapitaltillskott på 400 miljoner kronor till det statliga bolaget Swedfund. Regeringen anser att Swedfund ska främja investeringar i hållbara miljö- och klimat-
57
PROP. 2015/16:1
lösningar som leder till en omställning till förny- bar energi.
Ytterligare ett sätt att bidra till ökade klimat- investeringar i andra länder är att fortsätta utveckla de möjligheter till klimatinvesteringar som ges i Kyotoprotokollet. Sverige har goda erfarenheter av investeringar i sådana meka- nismer och regeringen föreslår att det relevanta anslaget förstärks med 50 miljoner kronor per år 2016–2019.
Efter förslag i propositionen Vårändrings- budget för 2015 infördes ett nytt klimatinveste- ringsstöd för att intensifiera det lokala arbetet med klimatinvesteringar. Som aviserades i vårpropositionen kommer nästan 2 miljarder kronor att avsättas 2015–2018 för stöd till de investeringar som ger störst effekt på utsläppen av växthusgaser. Regeringen har även gett Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk med tydliga mål och struktur för klimatpolitiken.
Klimatanpassning
Det statliga ansvaret för klimatanpassning handlar främst om kunskapsuppbyggnad och samordning. Regeringen föreslår därför att nuva- rande anslag för klimatanpassning ökas så att pågående samordningsåtgärder kan fortsätta att utvecklas vid berörda myndigheter. Regeringen föreslår även en ökning på 50 miljoner kronor årligen av det statliga anslaget för förebyggande av jordskred och andra naturolyckor 2016–2019. Regeringen föreslår en satsning om 110 miljoner kronor årligen på klimatanpassning 2016–2019. Tillsammans med aviseringen i vårpropositionen uppgår satsningen till 160 miljoner kronor per år 2016–2019.
Utsläppen från transportssektorn ska minska
Minskade utsläpp från transportsektorn är en betydande komponent för att Sverige ska nå sina långsiktiga mål för utsläppsminskning. En fossilfri fordonsflotta är en prioriterad fråga för regeringen. Den befintliga supermiljöbils- premien för personbilar har bidragit till den kraftiga ökningen av försäljningen av elbilar och laddhybrider. Försäljningen för 2015 har varit högre än prognostiserat och regeringen föreslår därför i propositionen Höständringsbudget för
2015 (2015/16:2) ett tillskott | för | 2015 | på | |||
132 miljoner | kronor, | och i denna proposition | ||||
94 miljoner | kronor | för | 2016. | Anslaget | för | |
Supermiljöbilspremien | uppgår | med dessa | ||||
ökningar till 347 miljoner kronor | 2015 | och |
309 miljoner kronor 2016. Samtidigt förändras nuvarande regelverk så att rena elbilar fortfar- ande får 40 000 kronor i premie medan premien för laddhybrider blir 20 000 kronor. För 2016 avser regeringen även att införa en premie för elbussar. För detta ändamål föreslås 50 miljoner kronor avsättas 2016 och 100 miljoner kronor beräknas per år 2017–2019. Vidare aviserar regeringen i denna proposition en förlängning av den tidsbegränsade nedsättningen av förmåns- värdet för vissa miljöbilar t.o.m. 2019.
Det är angeläget att öka och över tid upprätt- hålla omställningstrycket i samhället. I trans- portsektorn innebär det en omställning från fossila bränslen till alternativ som bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Nödvändiga investeringar i jobb och skola behöver också finansieras. Regeringen föreslår därför att energiskatten på bensin och dieselbränsle höjs.
Dessutom har regeringen tillsatt en utredning som ska lämna förslag på hur ett s.k. bonus– malus-system för nya lätta fordon kan utformas (dir. 2015:59), med ambitionen att det träder i kraft den 1 januari 2017, där miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället genom en bonus medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt. Ett bonus– malus-system kan komplettera de mer generellt verkande drivmedelsskatterna och bidra till att minska transportsektorns oljeberoende och klimatpåverkan.
I syfte att värna järnvägens konkurrenskraft på godssidan har Trafikverket fått i uppdrag att se över de EU-rättsliga förutsättningarna för att ekonomiskt underlätta för järnvägsföretagen. Regeringen föreslår redan nu att 75 miljoner kronor per år 2016–2019 avsätts för ändamålet (se avsnitt 1.3).
Mer förnybar energi
Energipolitiken är en fundamental del av byggandet av ett hållbart samhälle. Samtidigt är det viktigt för bl.a. företagen att det finns god och tillförlitlig tillgång på el till konkurrenskraf- tiga priser. Regeringen anser att energisystemet
58
på sikt ska bygga på 100 procent förnybar energi. Regeringen aviserade i vårpropositionen att 150 miljoner kronor per år 2016–2019 skulle avsättas för att stärka utvecklingen och etableringen av solceller. Regeringen föreslår nu att ytterligare 75 miljoner kronor avsätts 2016. För 2017–2019 beräknas ytterligare 240 miljoner kronor per år jämfört med vårpropositionen. För att bidra till att öka enskilda kunders möjlighet att lagra sin egenproducerade el avsätter regeringen medel för bidrag till anläggningar för energilagring i hushåll. Satsningen omfattar 25 miljoner kronor 2016 och 50 miljoner kronor per år 2017–2019. För att fortsatt främja utbyggnaden av vindkraft föreslår regeringen en ytterligare satsning på vindkraft genom
samordnings- | och | informationsinsatser om |
15 miljoner | kronor | 2016. För 2017–2019 |
beräknas 15 miljoner kronor per år.
Regeringen har föreslagit en ambitionshöjning i elcertifikatssystemet, motsvarande 5 TWh ny förnybar el. Ambitionshöjningen förutsätter att det finns en överenskommelse mellan Sverige och Norge för att den ska kunna genomföras samt att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag gällande begränsning av undantag från gällande skatteplikt för vindkrafts- el och annan förnybar elproduktion som inte levereras yrkesmässigt. Förslaget innebär även en utvidgning av undantaget så att det omfattar vissa aktörer som tidigare varit utestängda från skattefriheten eftersom de säljer el. Regeringen återkommer därför i denna proposition till dessa delar. Regeringen avser även att se över förutsättningarna att stimulera solenergi skatte- mässigt, i synnerhet el producerad från solceller.
Smarta elnät behövs för att göra det lättare för kunderna att styra sin elförbrukning mot en mer energi- och kostnadseffektiv användning och t.ex. minska belastningstopparna. Regeringen avser därför att inrätta ett nationellt forum för smarta elnät och föreslår att medel avsätts för detta ändamål 2016–2019. Regeringen föreslår även en satsning på Energimyndighetens arbete med bl.a. främjande av förnybar energi.
Investeringar i energisystemet är ofta långsik- tiga till sin natur och har långa ledtider. Mot denna bakgrund har regeringen tillsatt en parla- mentarisk energikommission med syfte att lämna underlag till en bred politisk överens- kommelse om den långsiktiga energipolitiken, med särskilt fokus på förhållandena för elför- sörjningen (dir. 2015:25). I arbetet ska kom-
PROP. 2015/16:1
missionen ta del av och analysera tillgängliga bedömningar av hur det framtida behovet av energi kan mötas. Kommissionen ska också identifiera vilka förändringar i regelverken som kan komma att krävas för en samhällsekono- miskt effektiv utveckling av energisystemet. Regeringen anser att Sverige på sikt ska ha ett energisystem med 100 procent förnybar el.
Andra miljöskatteförändringar
Regeringen genomför förslaget om ett slopande av nedsättningarna av koldioxidskatten för uppvärmningsbränslen inom vissa sektorer utanför EU:s system för handel med utsläpps- rätter. Detta föreslås dock ske stegvis. Förslaget bedöms minska användningen av fossila bränslen och utsläppen från de berörda verksamheterna, samtidigt som principen om att förorenaren ska betala för miljöpåverkan i större utsträckning uppfylls. Förslaget innebär även att skattesyste- met blir tydligare och mer överblickbart.
Stöd till innovativ miljöteknik
Sverige ligger i framkant när det gäller utveckling av nya produkter och tjänster inom miljöteknik och grön innovation. För att svenska miljötek- nikföretag även fortsättningsvis ska vara globalt konkurrenskraftiga är det betydelsefullt att ytterligare förbättra förutsättningarna för innovation, utveckling och export. Regeringen föreslår därför en satsning på miljö- och klimat- teknik om totalt 62 miljoner kronor per år 2016– 2019. Medlen kommer bl.a. att användas för att utveckla fler testnings- och verifierings- möjligheter inom miljöteknikområdet i syfte att stärka företagens innovationskraft och bredda vägen för fler jobb i framtiden.
Miljökvalitetsmålen ska nås
Regeringen vill stärka genomförandet av miljö- politiken och under mandatperioden ta avgö- rande steg för att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Förutom att nå klimatmålet ska arbetet för en giftfri miljö, biologisk mångfald samt bättre havs- och vattenmiljö prioriteras. Regeringen har därför förstärkt de anslag som är viktigast för att uppnå dessa
59
PROP. 2015/16:1
prioriteringar. Regeringen gör en stor satsning för att skydda värdefull natur, förbättrar skötsel av skyddade områden och ger fler människor möjlighet att ta del av friluftslivet. Även fler marina reservat ska inrättas. Arbetet med att fasa ut farliga ämnen och mikroplaster förstärks. Som ett led i att genomföra EU:s strategi för jobb och tillväxt kommer regeringen att fortsätta arbetet med att kartlägga icke skatterelaterade potenti- ellt miljöskadliga subventioner i syfte att minska miljöbelastningen.
Den nya hållbara utvecklingsagendan
Den nya hållbara utvecklingsagendan innefattar 17 globala utvecklingsmål. Här förenas för första gången ansvaret för klimatet med en social och ekonomisk utveckling. Som en del i att uppfylla Sveriges åtagande i den nya hållbara utvecklings- agendan och i linje med politiken för global utveckling gör regeringen en särskild satsning som syftar till att engagera och informera aktörer i det civila samhället i genomförandet och föreslår att 36 miljoner kronor avsätts för detta ändamål.6
Konsumtionen ska bli mer hållbar
Konsumtionen står för en allt större del av vår klimat- och miljöpåverkan. Samtidigt ser vi ett växande intresse för att konsumera hållbart. För att underlätta för fler konsumenter att agera hållbart har regeringen inlett arbetet med en strategi för hållbar konsumtion. Regeringen avsätter 3 miljoner kronor årligen 2016–2019 inom ramen för Konsumentverkets arbete för att jobba med strategin för hållbar konsumtion. Strategin ska fokusera på de sektorer som står för en stor del av de totala utsläppen såsom transport, livsmedel och boende. Som i ett led i att främja en fri och rättvis handel avser regeringen att pröva frågan om Sverige ska bli en Fair Trade Nation likt exempelvis Wales och Skottland. Därvid ska regeringen undersöka vilka kriterier som kan vara lämpliga för detta.
6 I tabell 1.2 redovisas 6 miljoner kronor av de 36 miljoner kronorna under rubriken Stöd till ideella organisationer.
1.6Reformer för ökad välfärd och trygghet
Sverige ska vara ett land präglat av jämställdhet, jämlikhet, rättvisa och gemensamt ansvarsta- gande. Ett land där alla bidrar. Jämlikhet ställs ibland mot tillväxt. De nordiska länderna har dock visat att det inte behöver finnas ett sådant motsatsförhållande (se fördjupningsrutan Den nordiska modellen).
Efter ett helt arbetsliv ska ingen behöva känna oro inför sin ålderdom. Regeringen avser att ta ytterligare steg för att förbättra levnadsvillkoren för Sveriges pensionärer och öka tryggheten i alla livets skeden.
Gemensamt finansierade välfärdstjänster, såsom barnomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård samt äldreomsorg, är en central del i den svenska välfärdsmodellen. Välfärden bidrar också till att öka antalet arbetade timmar, bl.a. genom att möjliggöra för såväl kvinnor som män att arbeta heltid. Allt för många, främst kvinnor, har gått ned i arbetstid eller helt slutat arbeta för att ta hand om någon närstående. Välfärdstjänst- erna ska komma medborgarna till del, oavsett bakgrund och betalningsförmåga.
Folkhälsan i Sverige är god, men ojämnt fördelad. För att sluta de påverkbara hälso- klyftorna, och för att svensk hälso- och sjukvård även fortsättningsvis ska vara i världsklass, krävs fortsatta investeringar. Regeringen föreslår därför ett flertal reformer, som bl.a. tar sikte på att förbättra kvinnors hälsa.
De allmänna socialförsäkringarna är en central del i den svenska välfärdsmodellen och har under lång tid framgångsrikt bidragit till att motverka ekonomisk utsatthet. De har också bidragit till en rättvisare fördelning av de ekonomiska resur- serna och medverkat till både social samman- hållning och god ekonomisk tillväxt. För regeringen är det centralt att fortsatt värna starka offentliga trygghetssystem. Samtidigt förutsätter socialförsäkringssystemens långsiktiga legitimi- tet tydliga krav och en effektiv kontroll.
Den ekonomiska politiken ska användas för att öka den ekonomiska jämlikheten. De ökande inkomstskillnaderna mellan de som arbetar och de som inte arbetar har lett till en succesiv ökning av den relativa fattigdomen. En individs möjligheter påverkas inte bara av hur höga en individs inkomster är i absoluta termer, utan även i relation till andras.
60
Det stora utbudet på dagens lånemarknad i kombination med en allt mer aggressiv mark- nadsföring från långivare leder till ökad risk för överskuldsättning. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till att antalet ansökningar om betal- ningsförelägganden stiger, arbetar regeringen med en strategi som syftar till att motverka överskuldsättningen.
Med växande klyftor minskar de gemen- samma beröringspunkterna i samhället. Segre- gation och splittring gör det svårare att gemen- samt ta sig an de framtidsutmaningar Sverige ställs inför.
Tillgänglig kultur och ett starkt civilt samhälle är viktiga i ett modernt samhälle och bidrar till att skapa en ökad samhörighet mellan männi- skor.
En trygg ålderdom
Våra äldre ska kunna leva ett gott och aktivt liv efter arbetslivet. Den orättvisa skillnaden mellan beskattningen av arbetsinkomster och pension bör därför avskaffas. Tillsammans med de tillskott som aviserades i 2015 års ekonomiska vårproposition föreslår regeringen reformer på ca 4,4 miljarder kronor 2016 (se tabell 1.14).
Tabell 1.14 En trygg ålderdom
Miljoner kronor
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
Budgetpropositionen för 2016 (BP16) |
|
|
| |
|
|
|
|
|
Sänkt skatt för |
|
|
|
|
pensionärer | 1 868 | 1 868 | 1 868 | 1 868 |
|
|
|
|
|
Avgiftsfri öppenvård |
|
|
|
|
85+ |
| 200 | 200 | 200 |
|
|
|
|
|
Kunskapssatsning |
|
|
|
|
inom omsorgen | 200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Total BP16 | 2 068 | 2 068 | 2 068 | 2 068 |
2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15) |
|
| ||
|
|
|
|
|
Mer personal inom |
|
|
|
|
äldreomsorgen | 2 000 | 2 000 | 2 000 |
|
|
|
|
|
|
Höjt bostadstillägg för |
|
|
|
|
pensionärer | 400 | 400 | 400 | 400 |
|
|
|
|
|
Totalt VÅP15 | 2 400 | 2 400 | 2 400 | 400 |
|
|
|
|
|
Utgiftsminskningar |
|
|
|
|
Höjt tak högkostnads- |
|
|
|
|
skydd äldreomsorg | -74 | -148 | -148 | -148 |
Totalt BP16 och VÅP15 | 4 394 | 4 316 | 4 316 | 2 320 |
|
|
|
|
|
I ett första steg föreslår regeringen i denna proposition att det förhöjda grundavdraget för
PROP. 2015/16:1
äldre förstärks så att pensionärer inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år vid inkomster upp till ca 120 000 kronor per år. Det förhöjda grundavdraget förstärks även för dem med pensioner upp till 240 000 kronor per år. Under kommande år avser regeringen att ta ytterligare steg för att minska skatteskillnaderna. För en garantipensionär innebär förslaget att skatten sänks med upp till ca 170 kronor per månad. För en genomsnittlig inkomstpensionär sänks skatten med ca 80 kronor per månad. Den höjning av bostadstillägget till pensionärer som föreslogs i propositionen Vårändringsbudget för 2015 har också förbättrat den ekonomiska standarden för pensionärer med små ekonomiska marginaler.
Många äldre har ett omfattande behov av hälso- och sjukvård. Detta gäller i synnerhet bland personer över 85 år. För dessa kan kostnaderna för upprepade besök i vården bli kännbara trots högkostnadsskyddet. För att förbättra hälsan hos äldre avser regeringen föreslå att personer som är 85 år och äldre inte ska behöva betala sådana vårdavgifter som avser öppen hälso- och sjukvård och som ingår i det nationella högkostnadsskyddet. Förslaget avses träda i kraft i januari 2017.
För att öka tryggheten för äldre har regeringen tidigare föreslagit en satsning på ökad bemanning inom äldreomsorgen. För ändamålet avsätts 1 miljard kronor 2015 och 2 miljarder kronor årligen 2016–2018. En utökad beman- ning kan skapa utrymme för personalen att tillbringa mer tid med den enskilde, samt ge större möjligheter för personalen att bidra till att gemensamt utveckla verksamheten. Satsningen förväntas förbättra arbetsmiljön och därigenom öka attraktionskraften för yrken inom äldre- omsorgen. Regeringen avser att ge Arbetsmiljö- verket ett uppdrag om tillsyn av arbetsmiljön inom äldreomsorgen vad gäller stress samt möjligheter till inflytande och delaktighet inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vidare föreslår regeringen att 200 miljoner kronor avsätts under 2016 för att möjliggöra stöd till kommunerna för att fortsätta att utveckla kompetenssatsningar riktade till perso- nal inom äldre- och funktionshinderomsorgen. Inom dessa insatser ska ett jämställdhets- perspektiv integreras.
För att underlätta för äldre på bostadsmark- naden föreslår regeringen även att ett investe- ringsstöd införs för ny- och ombyggnation av
61
PROP. 2015/16:1
bostäder med hyresrätt för äldre, samt mindre anpassningar av gemensamma utrymmen i det befintliga bostadsbeståndet (se avsnitt 1.3).
Jämlik, jämställd och tillgänglig hälso- och sjukvård
Folkhälsan i Sverige är god och utvecklas positivt för befolkningen som helhet. Medellivslängden fortsätter att öka och den sjukdomsrelaterade dödligheten inom flera viktiga sjukdomsgrupper minskar. Hälso- och sjukvården bidrar till denna utveckling. Svensk hälso- och sjukvård är effek- tiv och presterar goda resultat, vilket bl.a. inter- nationella jämförelser visar. Hälsan är dock ojämnt fördelad. Regeringen bedömer att det finns ett fortsatt behov av satsningar inom hälso- och sjukvården. Tillsammans med de tillskott som aviserades i vårpropositionen föreslår regeringen satsningar på totalt ca 3,3 miljarder kronor 2016 (se tabell 1.15). Detta finansieras delvis genom ett avskaffande av samordnings- och tillgänglighetsmiljarden.
Tabell 1.15 Hälso- och sjukvård
Miljoner kronor
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
Budgetpropositionen för 2016 (BP16) |
|
|
| |
|
|
|
|
|
Professionsmiljard | 1 000 | 1 000 | 1 000 | 1 000 |
|
|
|
|
|
Förstärkning av |
|
|
|
|
sjukvården | 1 000 | 500 | 500 | 500 |
|
|
|
|
|
Kvinnors hälsa | 130 | 130 | 130 | 130 |
Mammografi | 100 | 207 | 207 | 207 |
|
|
|
|
|
Psykisk ohälsa | 280 | 280 | 280 | 280 |
|
|
|
|
|
Tandvård för unga |
|
|
|
|
vuxna |
| 233 | 463 | 463 |
|
|
|
|
|
Läkemedel för barn | 343 | 409 | 409 | 409 |
Övrigt | 5 | 29 | 29 | 29 |
|
|
|
|
|
Totalt BP16 | 2858 | 2 788 | 3 018 | 3 018 |
|
|
| ||
2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15) |
|
| ||
Förlossningsvård | 400 | 400 | 400 | 400 |
|
|
|
|
|
Totalt VÅP15 | 400 | 400 | 400 | 400 |
|
|
|
|
|
Utgiftsminskningar |
|
|
|
|
Avskaffa samordnings- |
|
|
|
|
och tillgänglighets- |
|
|
|
|
miljarden | -1 000 | -1 000 | -1 000 | -1 000 |
|
|
|
|
|
Totalt BP16 och VÅP15 | 2 258 | 2 188 | 2 418 | 2 418 |
En viktig faktor för att svensk hälso- och sjukvård även fortsättningsvis ska vara i världs- klass är kompetensförsörjningen. För att höja
kvaliteten i hälso- och sjukvården, förbättra förutsättningarna för rätt användning av professionernas kompetens och påverka lands- tingens kompetensförsörjning i positiv riktning föreslår regeringen att en professionsmiljard införs fr.o.m. 2016.
Hälso- och sjukvården möter stora utma- ningar bl.a. i form av demografi, digitalisering och kompetensförsörjning. För att stärka hälso- och sjukvården i bred bemärkelse föreslås att landstingen tillförs ytterligare 1 miljard kronor 2016. Från och med 2017 tillförs 500 miljoner kronor per år via det generella statsbidraget.
Det är angeläget att uppnå en mer jämställd hälso- och sjukvård. Alla, oavsett kön eller könsidentitet, ska utifrån sina behov behandlas likvärdigt när det gäller resurser och insatser. Kvinnor med endast grundskoleutbildning har i flera avseenden haft den minst gynnsamma hälsoutvecklingen. Regeringen prioriterar sats- ningar på kvinnors hälsa. I vårpropositionen aviserade regeringen en satsning på förlossnings- vården och kvinnors hälsa om 400 miljoner kronor per år 2016–2019. Regeringen föreslår en ytterligare förstärkning på området genom en riktad primärvårdssatsning med fokus på kvinnors hälsa. Satsningen uppgår till 130 miljoner kronor per år 2016–2019.
Mammografi är ett effektivt sätt att tidigt upptäcka bröstcancer. Täckningsgraden behöver dock öka, i synnerhet i socioekonomiskt svaga grupper. Regeringen avser därför föreslå att mammografi regelbundet ska erbjudas kost- nadsfritt till kvinnor mellan 40 och 74 år fr.o.m. juli 2016.
Den psykiska ohälsan är en stor utmaning. Insatser mot psykisk ohälsa bidrar till högre livskvalitet samtidigt som de kan minska sjuk- skrivningarna. För att möta den ökande ohälsan bland barn och unga vuxna t.o.m. 30 år föreslår regeringen att satsningen inom området psykisk ohälsa förstärks med 280 miljoner kronor per år 2016–2019. Medlen ska användas dels för att förstärka ungdomsmottagningarnas arbete, dels för att stimulera nya initiativ.
Den kostnadsfria tandvården för barn och unga upp till 19 år har framgångsrikt bidragit till bättre tandhälsa. För att ytterligare förbättra tandhälsan vill regeringen att även unga vuxna ska erbjudas kostnadsfri tandvård. Tandvård ska därför erbjudas kostnadsfritt för unga upp t.o.m. det år en person fyller 21 år fr.o.m. 2017. Från och med 2018 höjs åldersgränsen t.o.m. det år en
62
person fyller 23 år. Regeringen avser att följa utvecklingen på området noggrant för att säker- ställa att förslaget inte ger upphov till oskäliga kostnadsökningar.
Den goda hälsan och den positiva utveck- lingen är inte jämt fördelad. Som regeringen aviserade i vårpropositionen föreslås därför att barn och unga under 18 år ska erhålla läkemedel och andra förmånsberättigade varor inom läke- medelsförmånerna kostnadsfritt fr.o.m. januari 2016. Reformen syftar till att barn och unga inte ska behöva avstå läkemedelsbehandling av eko- nomiska skäl.
För att värna unga kvinnors rätt till sexualitet utan oönskade graviditeter föreslår regeringen att preventivmedel inom läkemedelsförmånerna fr.o.m. 2017 ska erbjudas kostnadsfritt till personer under 21 år.
Regeringen föreslår även fria vårdavgifter för personer som är 85 år och äldre fr.o.m. 2017 (se avsnittet En trygg ålderdom). Vidare föreslår regeringen att Socialstyrelsen tillförs extra medel för att förstärka myndighetens arbete med validering av hälso- och sjukvårdspersonal (se avsnitt 1.7).
Bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen avskaffas
Människor ska känna trygghet i livets alla skeden och samtidigt ta ansvar för sin egen försörjning efter bästa förmåga. Regeringen har därför initie- rat en rad förbättringar inom socialförsäkrings- systemen.
Arbetslöshetsförsäkringen har en viktig roll för att underlätta omställningen för de som förlorat sitt arbete. Den 7 september i år höjdes taket för den inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen så att den som tjänar upp till 25 000 kronor i månaden får 80 procent av sin lön de första 100 ersättningsdagarna. Den
högsta | dagpenningen | uppgår | därmed | till | |
910 kronor dag | 1–100 | och till 760 kronor | |||
därefter. | Även | grundbeloppet | höjdes, | från | |
320 kronor per dag till 365 kronor. |
|
| |||
Ersättningen | från sjukförsäkringen ska ge |
trygghet och lämnas under den tid det tar att återfå arbetsförmågan. Införandet av en tids- gräns för hur länge sjukpenning kan lämnas innebär en avvikelse från denna grundprincip. Konsekvensen har blivit att kvinnor och män som ännu inte återfått sin arbetsförmåga, eller som inte är medicinskt redo för att medverka i
PROP. 2015/16:1
arbetslivsinriktad rehabilitering, förlorat sin sjukpenning och i stället hänvisats till Arbets- förmedlingen. Den bortre tidsgränsen främjar inte rehabiliteringsprocessen och garanterar inte heller att de försäkrade får rätt hjälp. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen avskaffas fr.o.m. den 1 februari 2016.
Sjukpenningtalet, dvs. antalet ersatta dagar med sjuk- och rehabiliteringspenning per år per försäkrad i åldern 16–64 år, hade minskat i flera år innan utförsäkringarna inleddes vid årsskiftet 2009/10 (se diagram 1.9). Sedan 2010 har dock sjukpenningtalet ökat och prognosen pekar på en fortsatt uppgång. Sjukpenningtalet, har stigit från 6,0 till 10,0 dagar per år mellan december 2010 och juni 2015. Ökningen har skett inom alla sektorer och yrkesgrupper, men har varit mest påtaglig för kvinnor.
Diagram 1.9 Sjukpenningtalet 1994–2019
Dagar per försäkrad 16–64 år, exklusive personer med hel sjuk- och aktivitetsersättning. Prognos december 2015–december 2019.
25 | Kvinnor |
| |
| Män |
20 | Samtliga |
| |
| Prognos |
15 |
|
10 |
|
5 |
|
0 |
|
95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 | |
Anm.: Decembervärden. |
|
Källor: Försäkringskassan och egna beräkningar. |
|
Den stigande sjukfrånvaron är ett stort problem, för både individen och samhällsekonomin.
Försäkringskassan spelar en central roll i att minska sjukfrånvaron. För att bidra till att människor snabbare kommer tillbaka till arbete och möjliggöra en förstärkt handläggning av sjukförsäkringsärenden, föreslår regeringen att Försäkringskassans förvaltningsanslag ökas med 128 miljoner kronor 2015 och med 250 miljoner kronor per år fr.o.m. 2016. Förslagen läggs i propositionen höständringsbudget för 2015 respektive i denna proposition.
Regeringen avser att se över möjligheterna för långtidssjuka att prova arbete eller studera en tid med bibehållen sjukersättning. Rehabiliterings- garantin som infördes av den förra regeringen
63
PROP. 2015/16:1
har i utvärderingar visat sig endast i mycket begränsad utsträckning bidra till minskad sjuk- frånvaro. Regeringen ser därför över rehabilite- ringsgarantins utformning.
Trygghet och möjligheter för barn och föräldrar
Kvinnor tar ofta ett större ansvar för vård av anhöriga och omvårdnad av barn. Många kvinnor går ned i arbetstid för att göra detta. Det är inte hållbart. Ingen ska behöva gå ned i arbetstid för att välfärden inte håller tillräckligt god kvalitet. Regeringen satsar därför resurser för att stimulera tillgängligheten till barnomsorg på obekväm arbetstid. Från och med 2016 uppgår dessa medel till 80 miljoner kronor per år i och med den satsning som aviserades i vårpropositionen.
En jämnare fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet är avgörande om målet om ekonomisk jämställdhet ska nås. Att män är föräldralediga kortare än kvinnor bidrar till att lägga grunden för den ojämna arbets- fördelningen i hemmet och får direkta effekter på kvinnors inkomster och möjligheter till utveckling i arbetet. Regeringen har därför lämnat förslag till riksdagen om att införa en tredje reserverad månad i föräldrapenningen för vardera föräldern. Målet är ett helt jämställt uttag av försäkringen. Nästa steg är att tillsätta en utredning som ser över föräldraförsäkringen i syfte att nå målet. En proposition kommer att avlämnas senare under mandatperioden. Regeringen har vidare gett Försäkringskassan i uppdrag att verka för en jämställd användning av föräldrapenning.
Jämställdhetsbonusen har inte haft någon mätbar effekt på fördelningen av föräldrapen- ningen. Därför vill regeringen avskaffa bonusen. Regeringen vill vidare se över föräldraför- säkringen i sin helhet. Regeringen vill se en föräldraförsäkring som bidrar till ett jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn. Föräldraförsäkringen ska vara bättre anpassad till en modern arbetsmarknad och de krav den ställer samt till ett modernt familjeliv. Föräldraförsäkringen ska också utformas så att den fungerar väl oavsett familjekonstellation och regeringen vill därför att den kommande utredningen ska undersöka möjligheterna att underlätta för stjärnfamiljer att använda föräldraförsäkringen.
Ensamstående föräldrar, i synnerhet kvinnor, har oftare en svagare ekonomi än föräldrar som är sammanboende. Regeringen har därför höjt underhållsstödet. Detta bidrar också till att minska flickor och pojkars ekonomiska utsatt- het. För att ytterligare förbättra situationen för föräldrar med svag ekonomi föreslår regeringen även att föräldrapenning på grundnivå höjs från 225 till 250 kronor per dag. Reformerna innebär sammantaget att den ekonomiska ojämställd- heten minskar. Bostadsbidraget och underhålls- stödet är inte tillräckligt anpassade till de föränd- rade boendemönster och olika familjekonstel- lationer som förekommer i dag. Regeringen anser mot den bakgrunden att det är angeläget att ytterligare analysera frågan och överväga behov av lämpliga åtgärder.
Samhället har ett extra stort ansvar för flickor och pojkar som far illa. För de anställda inom socialtjänsten handlar arbetet många gånger om att göra kvalificerade bedömningar och fatta svåra, och för flickor och pojkar och deras föräldrar, mycket ingripande beslut. Det kräver goda förutsättningar. Samtidigt rapporteras om svårigheter att rekrytera och behålla erfaren personal, om tidsbrist och stress i arbetet. Det är angeläget att vända utvecklingen och förbättra förutsättningarna för att göra ett bra arbete. Regeringen föreslår därför en satsning om 250 miljoner kronor per år 2016–2019 för att förbättra förutsättningarna för socialtjänstens arbete med barnärenden. Medlen ska i huvudsak gå till att stärka bemanningen, samt till satsningar på kompetens och kvalitet.
Alla barn ska ha möjlighet till bra aktiviteter på sommarlovet. Därför föreslår regeringen att 200 miljoner kronor per år 2016–2019 avsätts för ett statligt sommarlovsstöd. Stödet betalas ut till kommuner som satsar på att utveckla kostnads- fria sommarlovsaktiviteter.
Regeringen föreslår också att den fritidspeng som den förra regeringen införde avskaffas och att de medel som avsatts för detta ändamål i stället används för att höja barndelen i riks- normen för försörjningsstödet. Utöver detta föreslår regeringen att ytterligare 100 miljoner kronor per år avsätts fr.o.m. 2016 för att höja barndelen i riksnormen. Tillsammans med satsningar på musik- och kulturskolan, på idrottsföreningarnas verksamhet samt för- bättringar av arbetslöshetsförsäkringen, slopad bortre tidsgräns i sjukförsäkringen, höjningen av underhållsstödet och grundnivån i föräldra-
64
penningen ger detta förbättrade förutsättningar för barn i ekonomiskt utsatta familjer.
Stärkt arbete mot diskriminering
En grundläggande utgångspunkt för regeringens politik är principen om människors lika värde. Alla ska, oavsett kön, sexuell läggning, köns- identitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, ålder eller religion, respekteras för den hen är och åtnjuta samhällets skydd för detta.
För att öka förutsättningarna för att fler individer som utsätts eller riskerar att utsättas för diskriminering får sina rättigheter tillvara- tagna avser regeringen att stärka arbetet mot diskriminering på nationell, regional och lokal nivå genom ökade resurser till Diskriminerings- ombudsmannen (DO) samt till lokala verksam- heter mot diskriminering, s.k. antidiskrimine- ringsbyråer.
Ökad tillgänglighet och delaktighet i kulturlivet
Regeringens kulturpolitiska ambition är att öka tillgängligheten och delaktigheten i kulturlivet och skapa förutsättningar som bidrar till en större samhörighet människor emellan.
För att göra kunskap och kulturupplevelser tillgängligt för fler föreslår regeringen att fri entré till vissa statliga museer införs fr.o.m. 2016. Regeringen anser även att tillgången till kultur för barn och unga bör förbättras och avsätter 100 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2016 för att främja låga taxor i den kommunala musik- och kulturskolan. Vidare har en särskild utredare fått i uppdrag att ta fram förslag till en nationell strategi för den kommunala musik- och kultur- skolan (dir. 2015:46).
Regeringen avser att göra om den statliga filmpolitiken. Filmavtalet mellan staten och filmbranschen kommer inte att förnyas när den nuvarande avtalsperioden löper ut. Staten kommer i stället att fr.o.m. 2017 ta ett helhets- ansvar för filmpolitiken. Med ett statligt helhets- ansvar för den nationella filmpolitiken förbättras förutsättningarna för regeringen att utforma en filmpolitik som stärker produktion, distribution och visning av värdefull svensk film. Regeringen beräknar därför att det statliga stödet till svensk film höjs med 210 miljoner kronor per år 2017
PROP. 2015/16:1
och 2018. Tillsammans med en föreslagen satsning under 2016–2019 för att stärka mindre biografer i glesbygd och på mindre orter (se avsnitt 1.3) beräknas filmstödet ökas med totalt 235 miljoner kronor 2017 och 2018. Som finan- siering föreslås att mervärdesskatten på tillträde till biografföreställningar höjs från 6 till 25 procent. Vidare förväntas biografavgiften på tio procent av bruttobiljettintäkten upphöra.
Det civila samhället fyller en viktig funktion
Det civila samhället är en viktig del i ett modernt samhälle och bidrar till sammanhållning och gemenskap. Idrottsrörelsen engagerar många, bidrar till demokratisk skolning, och främjar även en god folkhälsa. I propositionen Vår- ändringsbudget för 2015 föreslog regeringen en satsning på idrotten för att nyanlända ska ges goda förutsättningar att bli delaktiga i det svenska samhället.
För att ytterligare stödja en stark och själv- ständig idrottsrörelse föreslår regeringen att det statliga stödet till idrotten höjs med 133 miljoner kronor 2016 utöver den tidigare aviserade satsningen på 64 miljoner kronor. Satsningen beräknas sedan successivt byggas ut för att 2018 uppgå till 163 miljoner kronor. Sammantaget beräknas därmed regeringens satsningar på idrott i vårpropositionen och i denna proposition uppgå till 227 miljoner kronor per år fr.o.m. 2018. Satsningen syftar till att ge fler barn och ungdomar möjlighet att delta i idrotts- föreningarnas verksamhet, bl.a. genom att avgifterna hålls på en låg nivå.
För att göra naturen och friluftslivet tillgäng- ligt för fler, och för att främja mångfald och integration, föreslår regeringen dessutom en ökning av det statliga bidraget till friluftsorgani- sationer. Vidare föreslås fortsatta satsningar på studieförbunden respektive verksamhet med flyktingguider och familjekontakter som syftar till att stärka etableringen av nyanlända (se vidare avsnitt 1.7). För att upprätthålla det viktiga arbete som handikapporganisationerna bedriver föreslår regeringen även en ökning av det statliga bidraget för detta syfte.
För att stärka hbtq-personers ställning i samhället avser regeringen att förstärka stats- bidraget till organisationer för homosexuella, bisexuella, transsexuella eller personer med könsöverskridande identitet eller uttryck.
65
PROP. 2015/16:1
Allmännyttiga ideella föreningar och registre- rade trossamfund skapar gemenskap, stärker demokratin och bedriver viktig social verksam- het. Skatteverket har, med utgångspunkt i ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen, bedömt att ideella föreningar och trossamfund som bedriver mer omfattande secondhandverk- samhet är skattskyldiga för den verksamheten. För att deras ideella verksamheter inte ska drabbas av en försämrad ekonomisk situation till följd av ändrad rättspraxis föreslår regeringen att ideell secondhandförsäljning inte ska beskattas. Detta bidrar till en cirkulär ekonomi.
Mäns våld mot kvinnor är ett av de yttersta uttrycken för ojämställdheten mellan kvinnor och män. Detta våld ska upphöra. Att förebygga och motverka våld och andra övergrepp mot kvinnor är högt prioriterat av regeringen. I det ligger också att utmana föreställningar om män och manlighet och engagera fler män i jämställd- hetsarbetet. Regeringen har satt upp tydliga mål om att uppklaringen av våldtäkter ska öka och att andelen personer i befolkningen som blir offer för våld i nära relationer ska minska. Ett viktigt arbete med att ge stöd till våldsutsatta kvinnor och deras barn görs av de ideella kvinnojourerna. I vårpropositionen aviserade regeringen därför en satsning på de ideella kvinno- och tjejjourerna. Satsningen som påbörjades 2015, uppgår fr.o.m. 2016 till 100 miljoner kronor per år. Regeringen avser också att fortsätta stödja de organisationer som arbetar för att utveckla brottsofferverksamhet riktad till homosexuella, bisexuella och trans- personer som utsatts för våld i en nära relation.
66
Den nordiska modellen
Den nordiska välfärdsmodellen kombinerar framgångsrikt marknadsekonomi och öppenhet gentemot omvärlden med höga jämställdhets- och jämlikhetsambitioner. Modellen skapar förutsättningar för såväl en god ekonomisk utveckling och hög sysselsättning som en relativt jämn fördelning av inkomsterna och ett välfärds- system av hög kvalitet som omfattar alla med- borgare.
Det finns stora likheter mellan de nordiska ländernas välfärdsmodeller, samtidigt som det också finns betydande skillnader. Det går följaktligen inte att säga att det finns en enhetlig nordisk modell. Däremot delas vissa över- gripande mål och medel. Gemensamt är en jämlikhets- och jämställdhetssträvan och en stor offentlig sektor med breda välfärdssystem som omfattar alla, en hög skattekvot, relativt jämnt fördelade inkomster och en strävan efter arbete åt alla. Arbetsmarknaden karakteriseras av ett gott samarbetsklimat mellan arbetsmarknadens parter. Den nordiska modellen bygger också på att arbetsmarknadens parter ansvarar för löne- bildning och kollektivavtal så att individen ges möjlighet att leva på sin lön.
Aktiva utgifter stärker tillväxten
Aktuell forskning visar att skattekvoten eller den offentliga sektorns storlek i sig inte kan förklara hur väl en ekonomi fungerar.7 Avgörande är i stället hur skattesystemet är utformat och hur pengarna används, dvs. vad det är skatterna finansierar.
Gemensamt för de nordiska länderna är en hög andel s.k. aktiva utgifter, dvs. utgifter som har en direkt effekt på sysselsättning och inkomster (se diagram 1.10). Exempel på detta är utgifter för utbildning och barnomsorg. Aktiva utgifter kan bidra positivt till tillväxten, eftersom de bidrar till att öka människors produktivitet och arbetskraftsdeltagande.
7 Se exempelvis SOU 2015:53.
PROP. 2015/16:1
Diagram 1.10 Totala och aktiva offentliga utgifter som andel av BNP
Aktiva offentliga utgifter (procent av BNP)
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Danmark |
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Sverige |
|
|
|
|
|
| |||||||
16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
14 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Finland | Norge |
| |||
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nederländerna | Frankrike |
| ||||||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Storbritannien |
|
|
| Belgien |
| ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Spanien |
| |||||||||||
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Japan |
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Italien |
|
| ||||||||||
6 |
| Sydkorea |
|
|
|
|
|
|
|
| Tyskland |
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
25 | 30 | 35 | 40 | 45 |
|
|
| 50 |
| 55 |
Totala offentliga nettoutgifter (procent av BNP)
Källa: SOU 2015:53.
Utformningen har betydelse
Den nordiska modellen bygger på att välfärden är generell. För ett antal försäkringssystem beror försäkringsvärdet på tidigare arbete, t.ex. arbetslöshets- och föräldraförsäkringen. Det kan också, som i exempelvis arbetslöshetsförsäk- ringen, handla om krav på aktivt arbetssökande för att få rätt till ersättning. Dessa regler stärker arbetskraftsdeltagandet.
Modellen skapar legitimitet och tillit
Den nordiska modellen har en hög legitimitet och ett starkt folkligt stöd. En viktig orsak till detta är sannolikt den höga graden av tillit som finns i de nordiska länderna.8 Enligt internatio- nella jämförelser är tilliten till såväl andra männi- skor i allmänhet som till olika delar av offentlig sektor högre i de nordiska länderna än i de flesta andra länder. Det finns forskning som tyder på att den höga tilliten kan vara en följd av just förekomsten av en stor offentlig sektor, som i sig bidrar till minskad ojämlikhet.9
8Social tillit, som antas spegla en djupare social norm, kvantifieras ofta med hjälp av andelen av befolkningen i olika länder som håller med om påståendet att man kan lita på de flesta.
9Bergh, A. Henrekson M., 2011, Government size and growth: A survey and interpretation of the evidence, Journal of Economic Surveys, 25(5), 872–897.
67
PROP. 2015/16:1
1.7Bättre mottagande och snabbare etablering
Över 60 miljoner människor befinner sig just nu på flykt – det största antalet sedan andra världs- kriget. Antalet människor som söker skydd i Europa har därmed ökat kraftigt de senaste åren. De humanitära behoven i världen har mer än fördubblats sedan 2012. Sverige är världens femte största givare till det humanitära systemet. Regeringen avser att aktivt driva reformer av FN:s humanitära system för en effektiv respons på behoven samtidigt som kopplingen mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklings- samarbete ska stärkas. Sverige ska ha en långsik- tigt hållbar och rättssäker migrationspolitik som värnar asylrätten.
För Sveriges del bedöms antalet asylsökande bli fortsatt högt. Antalet ensamkommande asylsökande barn och ungdomar är högre än någonsin. Enligt prognoser för 2015–2019 väntas sammantaget nästan 300 000 flyktingar och andra skyddsbehövande samt anhöriga till före detta asylsökande beviljas upphållstillstånd i Sverige. När fler människor söker en fristad i Sverige ställs höga krav på samhället för att ta vara på och utveckla den resurs som invand- ringen innebär. För de som beviljas uppehålls- tillstånd är det viktigt med en snabb etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet.
Regeringen föreslår sammantaget satsningar på ca 2,1 miljarder kronor 2016 för bättre motta- gande och snabbare etablering (se tabell 1.16). Beloppet inkluderar de tillskott som aviserades i 2015 års ekonomiska vårproposition. Satsning- arna finansieras delvis genom att den prestat- ionsbaserade ersättningen tas bort, systemet med etableringslotsar avskaffas och avräkningar på det internationella biståndet. Vidare förändras den statliga ersättningen till kommunerna för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar.
Tabell 1.16 Bättre mottagande och snabbare etablering
Miljoner kronor
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
Budgetpropositionen för 2016 (BP16) |
|
|
| |
Höjd schablonersättning | 1 071 | 2 603 | 2 932 | 2 217 |
Sfi för nyanlända i ABO | 50 | 50 | 100 | 100 |
|
|
|
|
|
Snabbspår och | 376 | 532 | 422 | 339 |
förstärkta arbetsmark- |
|
|
|
|
nadsinriktade insatser |
|
|
|
|
Förstärkning Arbets- |
|
|
|
|
förmedlingen | 193 | 93 | 93 | 93 |
Kompletterande |
|
|
|
|
utbildningar | 24 | 75 | 220 | 340 |
Validering | 141 | 124 | 122 | 92 |
|
|
|
|
|
Övrigt | 130 | 126 | 79 | 64 |
|
|
|
|
|
Totalt BP16 | 1 985 | 3 603 | 3 968 | 3 245 |
2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15) |
|
| ||
|
|
|
|
|
Kompetensutveckling |
|
|
|
|
sfi-lärare | 100 | 100 | 100 | 100 |
|
|
|
|
|
Idrott för bättre |
|
|
|
|
etablering | 64 | 64 | 64 | 64 |
|
|
|
|
|
Totalt VÅP15 | 164 | 164 | 164 | 164 |
|
|
|
|
|
Utgiftsminskningar |
|
|
|
|
Ändrade regler för etab- |
|
|
|
|
leringsersättning vid |
|
|
|
|
arbete | -128 | -155 | -143 | -109 |
Ändrad ersättning för |
|
|
|
|
ensamkommande barn |
|
|
|
|
och ungdomar1 | -50 | -1 062 | -1 380 | -1 663 |
Avskaffad prestations- |
|
|
|
|
baserad ersättning | -653 | -658 | -499 | -402 |
|
|
|
|
|
Avskaffat system med |
|
|
|
|
etableringslotsar | -481 | -643 | -534 | -445 |
|
|
|
|
|
Överföring till |
|
|
|
|
Arbetsförmedlingen | -100 |
|
|
|
Totalt BP16 och VÅP15 | 737 | 1 249 | 1 576 | 790 |
1 Utgiftsminskningen medför en minskad avräkning på biståndsramen, vilket medför en ökning av biståndet med 134 miljoner kronor 2017, 88 miljoner kronor 2018 och 84 miljoner kronor 2019.
Snabbt i jobb
Etableringstiden för utrikes födda är i dag allt för lång och många har jobb under sin kompetens- nivå. Regeringen anser därför att åtgärder bör vidtas för att förbättra etableringen. Sverige behöver ta tillvara alla individers kompetens, vare sig den införskaffats inom landet eller i någon annan del av världen. En allt större andel av dem som tar del av etableringsinsatser hos Arbets- förmedlingen har en eftergymnasial utbildning på två år eller längre. För att påskynda etable- ringen på arbetsmarknaden av de nyanlända som har utbildning eller yrkeserfarenhet som efter-
68
frågas i Sverige föreslår regeringen därför att medel avsätts för att skapa snabbare vägar, s.k. snabbspår, in på arbetsmarknaden. År 2016 föreslås denna satsning uppgå till 260 miljoner kronor. Regeringen föreslår också att medel avsätts för förstärkning av andra aktiviteter i etableringsuppdraget.
Matchningen mellan individens kompetens och arbetsmarknadens anställningsbehov behö- ver fungera bättre. Ett viktigt verktyg i detta sammanhang är validering. Regeringen föreslår därför permanenta medel för en valideringssats- ning som syftar till att individen snabbare ska få sina utbildningar bedömda och få sin kompetens validerad. Socialstyrelsens, Arbetsförmedlingens och Universitets- och högskolerådets resurser på detta område föreslås förstärkas. Vidare bör en ny valideringsdelegation inrättas för att följa, stödja och samordna ett intensifierat utveck- lingsarbete inom valideringsområdet. Medel för förstärkta valideringsinsatser avsätts även inom etableringsuppdraget.
Ett annat viktigt verktyg i matchningen mellan individers kompetens och arbetsmark- nadens behov är kompletterande utbildningar, t.ex. för lärare och sjuksköterskor. Dessa möjlig- gör för personer med en avslutad utländsk utbildning som motsvarar en svensk högskole- utbildning att avlägga en svensk examen, eller att få kunskaper för att kunna få behörighet att utöva sitt yrke i Sverige. För att kraftigt bygga ut och bredda kompletterande utbildningar för personer med utländsk utbildning föreslår regeringen en satsning som successivt byggs ut, för att 2019 motsvara 340 miljoner kronor. Vidare ges Arbetsförmedlingen möjlighet att inom etableringsuppdraget erbjuda kortare kompletteringsutbildningar så att nyanlända akademiker snabbare kan matchas mot arbete på den svenska arbetsmarknaden.
För att ta vara på tiden mellan uppehålls- tillstånd och bosättning föreslås medel avsättas till tidiga insatser redan i anläggningsboende. Regeringen tillför även Migrationsverket resur- ser för satsningar på organiserad sysselsättning. Regeringen har också nyligen höjt ersättningen till kommunerna för den undervisning i svenska för invandrare som de ger nyanlända i anlägg- ningsboenden och avsätter därför mer medel till detta.
En viktig utmaning för etableringen är tillgången på bostäder. Det investeringsstöd för små hyresrätter som regeringen föreslår och
PROP. 2015/16:1
stimulansbidraget till kommunerna förväntas bidra till en lättare boendesituation för ny- anlända och för andra grupper med svag ställning på bostadsmarknaden.
Varje barn och ungdom ska få en bra utbildning
Elever med utländsk bakgrund är en heterogen grupp när det gäller ursprungsland, språk och föräldrarnas utbildningsnivå, men har som grupp generellt sett svårare att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i skolan. Ett särskilt ansvar finns för att ge de elever som påbörjar sin utbildning i Sverige i sena åldrar rätt förutsätt- ningar. Genom bl.a. investeringar inom ramen för samverkan för bästa skola på 600 miljoner kronor per år fr.o.m. 2016 avser regeringen att ta större ansvar för att höja resultaten i skolor med låga studieresultat och svåra förutsättningar. I detta ingår uppdrag till Skolverket att sluta överenskommelser med huvudmän för grund- och gymnasieskolor med låga kunskapsresultat och svåra förutsättningar, uppdrag att genom- föra insatser för att höja studieresultaten för nyanlända elever och elever med annat moders- mål än svenska samt genomförande av obligato- risk kartläggning av nyanlända elevers kunskaper.
Alla kommuner ska bidra till mottagandet
En väl fungerande bosättning och ett väl funge- rande mottagande i kommunerna är avgörande för att nyanlända ska kunna etablera sig. De flesta nyanlända ordnar sitt boende på egen hand. De nyanlända som inte ordnar boende på egen hand tas emot i kommuner efter frivilliga överenskommelser mellan kommunen och länsstyrelsen respektive Migrationsverket. Dessa platser räcker dock inte. Regeringen avser därför lämna förslag till ny lagstiftning som innebär att kommuner kan anvisas att ta emot nyanlända för bosättning, oavsett om det finns en överens- kommelse om mottagande eller inte.
Regeringen avser att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för en välfunge- rande asylprocess och ge kommuner och landsting goda planeringsförutsättningar för mottagandet.
För att öka kommunernas möjligheter att ta emot nyanlända och bl.a. skapa bättre förutsätt-
69
PROP. 2015/16:1
ningar att ge praktisk hjälp och stöd i anslutning till mottagande och bosättning höjs schablon- ersättningen till kommunerna för mottagande av nyanlända. För nyanlända som inte fyllt 65 år och som tas emot i en kommun fr.o.m. den 1 januari 2016 höjs schablonersättningen från dagens 83 100 till 125 000 kronor. För personer
över 65 år höjs ersättningen från | 52 000 till |
78 200 kronor. |
|
För att förbättra kommunernas | förutsätt- |
ningar att tillhandahålla bostäder för nyanlända avskaffas nuvarande begränsningar för statlig ersättning för kommunens hyreskostnader till dess att en nyanländ som omfattas av lagen flyttar in. Länsstyrelserna tillförs vidare medel för ersättning till kommunerna för att skapa beredskap och tillräcklig mottagningskapacitet för nyanlända. Länsstyrelserna föreslås också få ökade förvaltningsmedel till sitt förhandlings- arbete med kommunerna, samt till information och stöd. Totalt föreslår regeringen att 1,1 miljarder kronor avsätts 2016 för att öka kommunmottagandet. Beloppet ökar till mer än det dubbla efterföljande år.
Det civila samhället har en nyckelroll i etableringsprocessen
Det civila samhället spelar en viktig roll i etable- ringen av nyanlända. Regeringen föreslår en fortsatt satsning på studieförbunden på insatser för asylsökande och nyanlända boende på anläggningsboende. Insatserna syftar till att stärka kunskaperna i svenska och om samhället samt till att främja deltagande i arbets- och samhällslivet. Regeringen föreslår också en fortsatt förstärkning av medel för verksamhet med flyktingguider och familjekontakter i det civila samhället och kommuner.
För att göra naturen och friluftslivet tillgäng- ligt för fler, och för att främja mångfald och integration, föreslår regeringen dessutom en ökning av det statliga bidraget till friluftsorgani- sationer. Vidare föreslår regeringen en ökning av det statliga stödet till idrotten med inriktning på barn och ungdomsidrotten samt insatser för att underlätta etableringen av nyanlända invandrare i samhället.
1.8Sverige i världen
Den svenska säkerhetspolitiken syftar ytterst till att garantera landets politiska oberoende och självständighet. Hävdandet av vår suveränitet och territoriella integritet är en nödvändig förut- sättning för att uppnå målen för vår säkerhet. Säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra och hot mot fred och säkerhet avvärjs gemensamt och i samverkan med andra länder och organisationer. Sverige deltar i bi- och multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. Sverige är inte med i någon militär allians.
Säkerhetsläget i vår närhet och i världen har försämrats. 60 miljoner människor är på flykt. Extrema krafter utmanar grunderna för demo- krati och mänskliga rättigheter. Klimatföränd- ringen och den pågående utarmningen av eko- systemen utgör allvarliga risker för vår framtid. Sverige har flera viktiga instrument för sitt agerande för fred och utveckling, diplomati, handel, bistånd och totalförsvar.
Biståndspolitiken ska skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.
Ett starkt svenskt försvar
Den försvarspolitiska inriktningen tar sin utgångspunkt i den förändrade säkerhets- politiska miljön i Europa. Den ryska aggres- sionen mot Ukraina, och den illegala annekte- ringen av Krim, är oacceptabel och har tillsam- mans med Rysslands agerande i övrigt försämrat den säkerhetspolitiska situationen i Europa. Försvarspolitiken behöver därför tydligare inriktas mot den nationella dimensionen med ett modernt totalförsvar som kan hantera de utma- ningar och hot som följer av ett försämrat säker- hetspolitiskt läge. Det är viktigt att försvars- och säkerhetspolitiken har ett brett stöd och den bör därför bygga på en bred politisk överenskom- melse.
Regeringspartierna har mot denna bakgrund ingått en försvarsöverenskommelse med Moderaterna, Centerpartiet och Krist- demokraterna. I juni 2015 beslutade riksdagen om en proposition med överenskommelsens innehåll.
För att möjliggöra de ökade ambitionerna på försvarsområdet föreslår och aviserar regeringen
70
avsevärda förstärkningar av försvarsanslagen genom tillskott om sammantaget 10,2 miljarder kronor för 2016–2020. Genom dessa anslags- ökningar skapas goda förutsättningar för Sveriges försvarspolitiska inriktning.
Insatser mot terrorism
Terrorism hotar den internationella freden och säkerheten, den nationella säkerheten och våra grundläggande fri- och rättigheter. Den direkta hotbilden mot Sverige och svenska intressen är sedan tidigare förhöjd. Säkerhetspolisens förmåga att förebygga och förhindra terrorism som riktas mot Sverige och svenska intressen behöver mot den bakgrunden ökas. Därutöver har Sverige, liksom andra stater, ett ansvar för att bidra till den gemensamma internationella kampen mot terrorism.
En särskild utredare har analyserat behovet av lagändringar för att Sverige ska leva upp till de krav som ställs i FN:s säkerhetsråds resolution om att det ska vara kriminaliserat att resa utom- lands i syfte att delta i terroristhandlingar eller i terroristträning (SOU 2015:63). Utredaren har bl.a. lämnat förslag till en ny straffbestämmelse om finansiering av terrorismresor. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.
För att bl.a. förbättra förutsättningarna att förhindra och bekämpa terrorism föreslår rege- ringen att Säkerhetspolisen tillförs 65 miljoner kronor 2016. Förstärkningen beräknas uppgå till samma belopp 2017 och därefter med ytterligare 30 miljoner kronor fr.o.m. 2018.
Bistånd för en hållbar utveckling
Målet för svenskt utvecklingssamarbete är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Utvecklingsarbetet ska bidra till att de globala hållbarhetsmålen uppnås. För att lyckas med detta krävs ett tydligt jämställdhets- perspektiv.
Regeringen föreslår satsningar på bistånd och klimatfinansiering i utvecklingsländer 2016 på
PROP. 2015/16:1
totalt 886 miljoner kronor.10 Av dessa avser 36 miljoner kronor informationsinsatser för den nya hållbara utvecklingsagendan och 350 miljoner kronor bistånd (för övriga medel se avsnitt 1.5). I satsningen på klimatfinansiering i utvecklings- länder ingår bl.a. medel till den gröna klimat- fonden (GCF) vilket gör Sverige till fondens största givare per capita och sjätte största i absoluta tal. Med de föreslagna tillskotten motsvarar biståndsramen 0,98 procent av brutto- nationalinkomsten (BNI) enligt den nya beräk-
ningsmetoden som tillämpas | sedan den |
1 september 2014 (ENS 2010). | Regeringens |
målsättning är fortsatt att biståndet under mandatperioden ska uppnå 1 procent av Sveriges BNI enligt den nya beräkningsmetoden.
Hoten mot svensk säkerhet inkluderar också de risker som följer av ett förändrat klimat. Den nya hållbara utvecklingsagendan innefattar 17 globala utvecklingsmål. Här förenas för första gången ansvaret för klimatet med en social och ekonomisk utveckling. Som en del i att uppfylla Sveriges åtagande i den nya hållbara utvecklings- agendan och i linje med politiken för global utveckling gör regeringen därför en särskild satsning som syftar till att engagera och infor- mera aktörer i det civila samhället i genom- förandet.
1.9Effekter av regeringens politik
Jämnare fördelning av välfärd och disponibla inkomster
Målet med fördelningspolitiken är att alla ska få del av den tillväxt och välfärd som skapas. Offentligt finansierade välfärdstjänster, t.ex. utbildning, hälso- och sjukvård samt äldre- omsorg, är en central del i den svenska välfärds- modellen. Regeringen föreslår i denna proposi- tion satsningar på bl.a. skola och utbildning, hälso- och sjukvård samt äldreomsorgen. Dessa satsningar bidrar till att levnadsvillkoren och
10 I tabell 1.2 redovisas 6 miljoner kronor av de totalt 886 miljoner kronorna under rubriken Stöd till ideella organisationer och 500 miljoner kronor under rubriken Klimatfinansiering i utvecklingsländer.
71
PROP. 2015/16:1
livschanserna utjämnas mellan individer i samhället.
Inkomstskillnaderna mellan de som arbetar och de som inte arbetar har ökat. I ett funge- rande välfärdssamhälle ska sjukdom, arbetslöshet eller ålderdom inte medföra ekonomisk utsatt- het. Regeringen föreslår i denna proposition därför också ett antal reformer som väntas öka de ekonomiska marginalerna för utsatta hushåll med svag ekonomi. Förslagen bidrar till att minska skillnaderna i disponibel inkomst i det svenska samhället.
Sett över hela mandatperioden har regeringens politik inneburit en tydlig förstärkning av den disponibla inkomsten för hushåll med svag ekonomi. Regeringens politik bedöms bidra till en minskning av de samlade inkomstskillnaderna mätt med Gini-koefficienten (se tabell 1.17). Andelen med låg relativ ekonomisk standard (under 60 procent av medianinkomsten) bedöms också minska. Andelen minskar mest för ensam- stående föräldrar och för de äldsta pension- ärerna. Andelen minskar också mer för kvinnor än för män.
Tabell 1.17 Effekter av regeringens politik t.o.m. budget- propositionen för 2016 på Gini-koefficienten och på andelen med låg relativ ekonomisk standard
Andelar i procent och förändring av andelar i procentenheter
| Utan | Med | Reform- |
| regeringens | regeringens | effekter |
| politik | politik |
|
| 2015–2016 | 2015–2016 |
|
Gini-koefficienten | 0,300 | 0,296 | -0,004 |
|
|
|
|
Andel med ek. std. under |
|
|
|
60 % av medianen |
|
|
|
|
|
|
|
hela befolkningen | 15,4 | 14,7 | -0,7 |
|
|
|
|
äldre 75+ år | 16,7 | 14,4 | -2,3 |
ensamst. med barn | 40,0 | 37,4 | -2,6 |
|
|
|
|
kvinnor 20+ år | 15,8 | 14,9 | -0,9 |
|
|
|
|
män 20+ år | 12,5 | 12,0 | -0,5 |
Anm.: Regeringens reformer för 2015 och 2016 redovisas samlat till följd av att delar av regeringens reformer från budgetpropositionen för 2015 genomförs genom vårändrings- budgeten för 2015 och genom budgetpropositionen för 2016. Ytterligare fördelningseffekter redovisas i bilaga 2.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Det förhöjda grundavdraget för pensionärer i denna proposition gynnar huvudsakligen perso- ner i den nedre halvan av inkomstfördelningen. En höjd grundnivå i föräldrapenningen och en höjd norm för försörjningsstödet förbättrar ekonomin för barnfamiljer med låga inkomster i den nedre delen av inkomstfördelningen.
De reformer som föreslås i denna proposition är finansierade fullt ut. Nya reformer finansieras
med utgiftsbesparingar och inkomstförstärk- ningar. De budgetförstärkande reformer som föreslås i denna proposition har sammantaget en god fördelningspolitisk träffsäkerhet. Det avtrappade jobbskatteavdraget vid höga arbets- inkomster, ingen uppräkning sker av den nedre skiktgränsen vid uttag av statlig inkomstskatt och höjningen av skatten på sparande på investe- ringssparkonto och i kapitalförsäkring belastar den övre delen av inkomstfördelningen.
Reformerna inom ROT och RUT påverkar i högre grad personer högre upp i inkomstfördel- ningen än de längre ner.
Ökad ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män
Regeringens förslag under mandatperioden har inneburit att den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män har stärkts.
Höjningen av barndelen i försörjningsstödet i denna proposition ökar inkomsten mer för kvinnor än män eftersom det är vanligare att kvinnor är ensamstående med barn.
En höjd grundnivå i föräldrapenningen är också en reform som främst gynnar kvinnor, eftersom kvinnor tar ut fler dagar på grundnivå.
Det förhöjda grundavdraget för pensionärer innebär en skattesänkning för både kvinnor och män. Kvinnor har i större utsträckning än män låg pension och kvinnor lever i genomsnitt också längre än män. Förslaget kommer därför att gynna kvinnor i större utsträckning än män och bidrar således till minskade ekonomiska skillna- der mellan män och kvinnor.
Av de budgetförstärkande åtgärderna har det avtrappade jobbskatteavdraget och ingen upp- räkning av den nedre skiktgränsen vid uttag av statlig inkomstskatt en större effekt på inkomst- erna för män än för kvinnor. Orsaken är att fler män har inkomster över skiktgränsen för statlig inkomstskatt och den gräns där avtrappningen av jobbskatteavdraget börjar. Fler män än kvinnor berörs därför av förslagen och de män som berörs får också i genomsnitt en högre skattehöjning.
De föreslagna begränsningarna av ROT- och RUT-avdragen kommer att minska både kvinnors och mäns disponibla inkomst. Män gör i genomsnitt avdrag för större belopp vilket innebär att effekten blir större för män.
72
2
Förslag till riksdagsbeslut
PROP. 2015/16:1
2 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statens budget för 2016
1.godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1),
2.fastställer utgiftstaket för staten inklusive
ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 215 miljarder kronor för 2016 och 1 274 miljarder kronor för 2017 (avsnitt 5.2),
3.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 332 miljarder kronor för 2018 (avsnitt 5.2),
4.godkänner beräkningen av budgetens inkomster för 2016 (avsnitt 7.1 och bilaga 1 avsnitt 2),
5.godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2017 och 2018 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 7.1 och tabell 7.3),
6.beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016 (avsnitt 8.1 och tabell 8.2),
7.godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2016 (avsnitt 8.1 och tabell 8.2),
8.godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2016 (avsnitt 8.1 och tabell 8.2),
9.godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2017 och
2018 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 8.2 och tabell 8.3),
10.bemyndigar regeringen att under 2016 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) (avsnitt 9.2),
11.godkänner beräkningen av Riksgälds- kontorets nettoutlåning för 2016 (avsnitt 9.2 och tabell 9.10),
12.godkänner beräkningen av den kassa- mässiga korrigeringen för 2016 (avsnitt 9.2 och tabell 9.10),
13.bemyndigar regeringen att för 2016 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 38 900 000 000 kronor (avsnitt 11.2),
14.bemyndigar regeringen att för 2016 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 12 400 000 000 kronor (avsnitt 11.2),
15.bemyndigar regeringen att under 2016, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta om överskridande av vissa anslag (avsnitt 11.5),
75
PROP. 2015/16:1
vad gäller skattefrågor och andra förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster
16.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (avsnitt 3.1 och 6.10),
17.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel (avsnitt 3.2, 6.6 och 6.13),
18.antar förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) (avsnitt
3.3och 6.32),
19.antar förslagen till lag om ändring i lagen
(1994:1776) | om | skatt | på | energi |
(avsnitt 3.4–3.6 och 6.20–6.24), |
|
|
20.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 3.7, 6.11 och 6.12),
21.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet (avsnitt 3.8 och 7.4),
22.antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.9, 6.2–6.8 och 6.13–6.17),
23.antar förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.10, 6.11 och 6.12),
24.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skatte- reduktion för hushållsarbete (avsnitt 3.11 och 6.2),
25.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken (avsnitt 3.12 och 7.4),
26.antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 3.13, 6.2, 6.7 och 6.36),
27.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2014:1474) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
(avsnitt 3.14 och 6.36),
28.antar förslaget till lag om upphävande av lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva (avsnitt 3.15 och 6.7),
29.godkänner avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Norges regering om ändring av avtal om en
gemensam marknad för elcertifikat (avsnitt 6.29).
76
3
Lagförslag
PROP. 2015/16:1
3 Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
3.1Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
1 §2
Särskild löneskatt ska för varje år betalas till staten med 24,26 procent på
Föreslagen lydelse
Särskild löneskatt ska för varje år betalas till staten med 6,15 procent på sådan ersättning som avses i 2 kap. 10 och 11 §§ socialavgiftslagen (2000:980) till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och med 24,26 procent på
1.ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidrags- försäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,
2.avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunal- förbund som arbetsgivare eller av Sveriges Kommuner och Landsting eller det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personalpension, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen eller liknande garanti tecknats av kommun, kommunalförbund eller Sveriges Kommuner och Landsting,
1Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688.
2Senaste lydelse 2010:1244.
79
PROP. 2015/16:1
3.avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,
4.ersättning som utges enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud- organisationer till den del ersättningen utgör komplement till sjukersättning eller till aktivitetsersättning,
5. ersättning som utges på grund | 5. ersättning som utges på grund |
av ansvarighetsförsäkring som åt- | av ansvarighetsförsäkring som åt- |
njuts enligt grunder som fastställts i | njuts enligt grunder som fastställts i |
kollektivavtal mellan arbetsmarkna- | kollektivavtal mellan arbetsmarkna- |
dens huvudorganisationer till den del | dens huvudorganisationer till den del |
ersättningen utges i form av en- | ersättningen utges i form av en- |
gångsbelopp som inte utgör kom- | gångsbelopp som inte utgör kom- |
pensation för mistad inkomst, | pensation för förlorad inkomst, |
6. bidrag som en arbetsgivare lämnar till | |
– en sådan vinstandelsstiftelse som | – en sådan vinstandelsstiftelse som |
avses i 25 kap. 21 § socialförsäkrings- | avses i 25 kap. 21 § socialförsäkrings- |
balken om ersättningar från stiftel- | balken om ersättningar från stiftel- |
sen är avgiftsfria enligt 2 kap. 18 § | sen är avgiftsfria enligt 2 kap. 18 § |
socialavgiftslagen (2000:980), eller | socialavgiftslagen, eller |
– en annan juridisk person med motsvarande ändamål med undantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. |
|
| ||
Skattskyldig är den som utgett | Skattskyldig är den | som utgett | ||
sådan ersättning eller sådant bidrag | sådan ersättning eller sådant bidrag | |||
som avses i första stycket. | som avses i första stycket. I fråga om | |||
| sådan | för | mottagaren | skattepliktig |
| intäkt som utgörs av rabatt, bonus eller | |||
| annan ersättning på grund av | |||
| kundtrohet eller liknande, är den som | |||
| slutligt har stått för de kostnader som | |||
| ligger till grund för ersättningen | |||
| skattskyldig enligt denna lag. I fråga | |||
| om sådan förmån som avses i 10 kap. | |||
| 11 § andra stycket inkomstskattelagen | |||
| (1999:1229) är den i vars tjänst | |||
| rättigheten | förvärvats | skattskyldig | |
| enligt denna lag. I fråga om annan för | |||
| mottagaren | skattepliktig | ersättning | |
| som utgetts av en utomlands bosatt | |||
| fysisk | person eller av en utländsk |
juridisk person och som har sin grund i en anställning i Sverige hos någon annan än den som utgett ersättningen, är den hos vilken mottagaren är anställd i Sverige skattskyldig enligt denna lag.
Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 4–15 och 17–25 §§ socialavgiftslagen.
Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 ska bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkrings- kassa eller Försäkringskassan efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock
80
2 §3 En enskild person eller ett dödsbo skall för varje år till staten betala särskild löneskatt med 24,26 procent på överskott av passiv näringsverk- samhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) här i landet samt på ersättning som utges enligt sådan avtalsgruppsjukförsäkring som avses i 15 kap. 9 § inkomstskattelagen eller enligt sådan trygghetsförsäkring som avses i nämnda lagrum till den del ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst. Om en skattskyldig avlidit under året skall särskild löneskatt betalas med 24,26 procent på inkomst som avses i 3 kap. 3–8 §§ socialavgifts- lagen (2000:980).PROP. 2015/16:1
endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.
En enskild person eller ett dödsbo ska för varje år till staten betala särskild löneskatt med 24,26 procent på överskott av passiv näringsverk- samhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) här i landet samt på ersättning som utges enligt sådan avtalsgruppsjukförsäkring som avses i 15 kap. 9 § inkomstskattelagen eller enligt sådan trygghetsförsäkring som avses i den paragrafen till den del ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för förlorad inkomst. Om en skattskyldig vid årets ingång har fyllt 65 år eller inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt social- försäkringsbalken, ska särskild löne- skatt betalas med 6,15 procent på inkomst som avses i 3 kap. 3–8 §§ socialavgiftslagen (2000:980). Om en skattskyldig avlidit under året, ska särskild löneskatt betalas med 24,26 procent på inkomst som avses i 3 kap. 3–8 §§ socialavgiftslagen.
Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 9–11 §§ och 12 § första och andra styckena socialavgiftslagen.
Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
2.Bestämmelsen i 1 § i den nya lydelsen tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2015.
3.Bestämmelsen i 2 § i den nya lydelsen tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 31 december 2015. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.
3 Senaste lydelse 2006:1339.
81
PROP. 2015/16:1
3.2Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel
Härigenom föreskrivs att 3 d och 10 a §§ lagen (1990:661) om avkastnings- skatt på pensionsmedel ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 d §1
Skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt 3 a §, multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret, om inte annat anges i andra eller tredje stycket. För skatt- skyldiga som avses i 2 § första stycket 1 och 2 ingår inte den del av kapi- talunderlaget som ska tas med vid beräkning av skatteunderlag enligt andra
eller tredje stycket. |
|
|
|
| |
Skatteunderlag som avser kapital- | Skatteunderlag som avser kapital- | ||||
försäkring är kapitalunderlaget enligt | försäkring är kapitalunderlaget enligt | ||||
3 a §, som | är hänförligt till kapital- | 3 a §, som | är hänförligt till kapital- | ||
försäkring, | samt enligt | 3 b och | försäkring, | samt enligt | 3 b och |
3 c §§, multiplicerat med | statslåne- | 3 c §§, multiplicerat med | statslåne- | ||
räntan vid utgången av november | räntan vid utgången av november | ||||
kalenderåret närmast före beskatt- | kalenderåret närmast före beskatt- | ||||
ningsåret. |
|
| ningsåret ökad med 0,75 procent- | ||
|
|
| enheter. Skatteunderlaget är dock lägst | ||
|
|
| 1,25 procent av kapitalunderlaget. |
Andra stycket gäller även för skatteunderlag som avser sådant avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring.
Skatteunderlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor. |
|
| ||||||
|
|
|
| 10 a §2 |
|
|
| |
Skattskyldig som avses i 2 § första | Skattskyldiga som avses i 2 § första | |||||||
stycket 6 och 7 har rätt till | stycket 6–10 har rätt till nedsättning | |||||||
nedsättning av skatten på försäkring | av skatten på försäkring och avtal om | |||||||
med belopp som motsvarar den | tjänstepension | med | belopp | som | ||||
utländska skatt eller den skatt enligt | motsvarar den utländska skatt eller | |||||||
kupongskattelagen (1970:624) | som | den skatt enligt kupongskattelagen | ||||||
är hänförlig till försäkringen och | (1970:624) som är hänförlig till | |||||||
som | försäkringsgivaren | eller | den | försäkringen | eller | tjänstepensions- | ||
skattskyldige har betalat. Nedsätt- | avtalet och som försäkringsgivaren, | |||||||
ning för utländsk skatt medges bara | tjänstepensionsinstitutet eller | den | ||||||
om rätt till avräkning enligt lagen | skattskyldige har betalat. Nedsätt- | |||||||
(1986:468) om avräkning av utländsk | ning för utländsk skatt medges bara | |||||||
skatt saknas. Med utländsk skatt | om rätt till avräkning enligt lagen | |||||||
avses dels sådan skatt som anges i | (1986:468) om avräkning av utländsk | |||||||
1 kap. | 3 § | nämnda | lag, | dels | skatt saknas. Med utländsk skatt | |||
punktskatt och förmögenhetsskatt. | avses dels sådan skatt som anges i | |||||||
Avräkningsbar | skatt som kvarstår | 1 kap. 3 § nämnda lag, dels punkt- |
1Senaste lydelse 2011:1278.
2Senaste lydelse 2011:1278.
82
|
|
|
|
| PROP. 2015/16:1 |
outnyttjad | får räknas av senare år | skatt | och | förmögenhetsskatt. | |
mot skatt | enligt denna lag vilken | Avräkningsbar | skatt som kvarstår | ||
avser samma försäkring. | outnyttjad | får räknas av senare år | |||
|
| mot | skatt | enligt denna lag vilken |
avser samma försäkring eller samma tjänstepensionsavtal.
Den skattskyldige ska lämna de uppgifter som behövs för prövningen av begäran om nedsättning av skatt. Om det framgår att det finns förutsättningar för nedsättning, trots att den skattskyldige inte kan lämna samtliga de uppgifter som är nödvändiga för tillämpning av nedsättningsreglerna, får nedsättning ske med skäligt belopp.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
2.Bestämmelserna i 3 d och 10 a §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.
83
PROP. 2015/16:1
3.3Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
7 kap.
1 §2
Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket.
Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för
1.rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,
2.omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,
3.import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 9 a kap. 5–7 §§,
4.omsättning, unionsinternt förvärv och import av sådana livsmedel som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet, med undantag för
a)annat vatten som avses i artikel 6 i rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten, ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003, än sådant vatten som tappas på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning, och
b)spritdrycker, vin och starköl, och
5.omsättning av restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl.
Skatten tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för
1.omsättning, unionsinternt förvärv och import av följande varor, om inte annat följer av 3 kap. 13 och 14 §§, under förutsättning att varorna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam:
–böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad,
–tidningar och tidskrifter,
–bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn,
–musiknoter, samt
–kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor,
2.omsättning, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 5, 6, 7 eller 10 samt annan omsättning än för egen verksamhet, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för
1Lagen omtryckt 2000:500.
2Senaste lydelse 2011:1194.
84
PROP. 2015/16:1
verksamhet som avses i 3 kap. 18 §, allt under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam,
3.omsättning av radiotidningar samt omsättning, unionsinternt förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 3 kap. 17 §, och av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 1,
4.omsättning, unionsinternt förvärv och import av en vara som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för läshandikappade, om inte annat följer av 3 kap. 4 §,
5. tillträde till konserter, cirkus-, biograf-, teater-, opera- eller balett- föreställningar eller andra jämförliga föreställningar,
5. tillträde till konserter, cirkus-, teater-, opera- eller balett- föreställningar eller andra jämförliga föreställningar,
6.tjänster som avses i 3 kap. 11 § 2 och 4 om verksamheten inte bedrivs av och inte heller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,
7.tillträde till och förevisning av djurparker,
8.upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte när det är fråga om fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan jämförlig upptagning som avser information,
9.upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk,
10.omsättning av tjänster inom idrottsområdet som anges i 3 kap. 11 a § första stycket och som inte undantas från skatteplikt enligt andra stycket samma paragraf, och
11.personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av underordnad betydelse.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
85
PROP. 2015/16:1
3.4Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi dels att 9 kap. 4 § ska upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 1, 1 b och 9 §§, 4 kap. 1 och 12 §§, 5 kap. 3 §, 6 a kap. 1, 2, 2 a och 3 §§, 7 kap. 3 a och 3 c §§, 9 kap. 5 § och 12 kap. 1 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
2 kap.
1 §
Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:
| KN-nr | Slag av bränsle | Skattebelopp |
|
|
|
|
| Energiskatt | Koldioxidskatt | Summa skatt |
1. | 2710 11 41, | Bensin som uppfyller |
|
|
|
| 2710 11 45 | krav för |
|
|
|
| eller |
|
|
|
|
| 2710 11 49 |
|
|
|
|
|
| a) miljöklass 1 |
|
|
|
|
| – motorbensin | 3 kr 25 öre per | 2 kr 60 öre per | 5 kr 85 öre per |
|
|
| liter | liter | liter |
|
| – alkylatbensin | 1 kr 46 öre per | 2 kr 60 öre per | 4 kr 6 öre per |
|
|
| liter | liter | liter |
|
| b) miljöklass 2 | 3 kr 28 öre per | 2 kr 60 öre per | 5 kr 88 öre per |
|
|
| liter | liter | liter |
2. | 2710 11 31, | Annan bensin än som | 4 kr 7 öre per | 2 kr 60 öre per | 6 kr 67 öre per |
| 2710 11 51 eller | avses under 1 eller 7 | liter | liter | liter |
| 2710 11 59 |
|
|
|
|
86
PROP. 2015/16:1
| KN-nr | Slag av bränsle | Skattebelopp |
|
|
|
|
| Energiskatt | Koldioxidskatt | Summa skatt |
3. | 2710 19 21, | Eldningsolja, die- |
|
|
|
| 2710 19 25, | selbrännolja, fotogen, |
|
|
|
| 2710 19 41– | m.m. som |
|
|
|
| 2710 19 49 |
|
|
|
|
| eller |
|
|
|
|
| 2710 19 61– |
|
|
|
|
| 2710 19 69 |
|
|
|
|
|
| a) har försetts med | 850 kr per m3 | 3 218 kr per m3 | 4 068 kr per m3 |
|
| märk- och färgämnen |
|
|
|
|
| eller ger mindre än 85 |
|
|
|
|
| volymprocent destillat |
|
|
|
|
| vid 350°C, |
|
|
|
|
| b) inte har försetts med |
|
|
|
|
| märk- och färgämnen |
|
|
|
|
| och ger minst 85 volym- |
|
|
|
|
| procent destillat vid |
|
|
|
|
| 350°C, tillhörig |
|
|
|
|
| miljöklass 1 | 1 833 kr per m3 | 3 218 kr per m3 | 5 051 kr per m3 |
|
| miljöklass 2 | 2 113 kr per m3 | 3 218 kr per m3 | 5 331 kr per m3 |
|
| miljöklass 3 eller inte | 2 259 kr per m3 | 3 218 kr per m3 | 5 477 kr per m3 |
|
| tillhör någon miljöklass |
|
|
|
4. | 2711 12 11– | Gasol m.m. som |
|
|
|
| 2711 19 00 | används för |
|
|
|
|
| a) drift av motordrivet | 0 kr per | 3 385 kr per | 3 385 kr per |
|
| fordon, fartyg eller | 1 000 kg | 1 000 kg | 1 000 kg |
|
| luftfartyg |
|
|
|
|
| b) annat ändamål än | 1 092 kr per | 3 385 kr per | 4 477 kr per |
|
| som avses under a | 1 000 kg | 1 000 kg | 1 000 kg |
5. | 2711 11 00, | Naturgas som används |
|
|
|
| 2711 21 00 | för |
|
|
|
|
| a) drift av motordrivet | 0 kr per | 2 409 kr per | 2 409 kr per |
|
| fordon, fartyg eller | 1 000 m3 | 1 000 m3 | 1 000 m3 |
|
| luftfartyg |
|
|
|
|
| b) annat ändamål än | 939 kr per | 2 409 kr per | 3 348 kr per |
|
| som avses | 1 000 m3 | 1 000 m3 | 1 000 m3 |
|
| under a |
|
|
|
6. | 2701, 2702 eller | Kol och koks | 646 kr per | 2 800 kr per | 3 446 kr per |
| 2704 |
| 1 000 kg | 1 000 kg | 1 000 kg |
7. | 2710 11 31 | Flygbensin med en | 3 kr 28 öre per | 2 kr 60 öre per | 5 kr 88 öre per |
|
| blyhalt om högst 0,005 | liter | liter | liter |
|
| gram per liter |
|
|
|
I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 som motsvarar skillnaden mellan de olika användningssätt.
och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp skattebelopp som gäller för bränslets
87
PROP. 2015/16:1
Föreslagen lydelse
2 kap.
1 §1
Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:
| KN-nr | Slag av bränsle | Skattebelopp |
|
|
|
|
| Energiskatt | Koldioxidskatt | Summa skatt |
1. | 2710 11 41, | Bensin som uppfyller |
|
|
|
| 2710 11 45 | krav för |
|
|
|
| eller |
|
|
|
|
| 2710 11 49 |
|
|
|
|
|
| a) miljöklass 1 |
|
|
|
|
| – motorbensin | 3 kr 72 öre per | 2 kr 59 öre per | 6 kr 31 öre per |
|
|
| liter | liter | liter |
|
| – alkylatbensin | 1 kr 93 öre per | 2 kr 59 öre per | 4 kr 52 öre per |
|
|
| liter | liter | liter |
|
| b) miljöklass 2 | 3 kr 75 öre per | 2 kr 59 öre per | 6 kr 34 öre per |
|
|
| liter | liter | liter |
2. | 2710 11 31, | Annan bensin än som | 4 kr 53 öre per | 2 kr 59 öre per | 7 kr 12 öre per |
| 2710 11 51 eller | avses under 1 eller 7 | liter | liter | liter |
| 2710 11 59 |
|
|
|
|
3. | 2710 19 21, | Eldningsolja, diesel- |
|
|
|
| 2710 19 25, | brännolja, fotogen, |
|
|
|
| 2710 19 41– | m.m. som |
|
|
|
| 2710 19 49 |
|
|
|
|
| eller |
|
|
|
|
| 2710 19 61– |
|
|
|
|
| 2710 19 69 |
|
|
|
|
|
| a) har försetts med | 846 kr per m3 | 3 204 kr per m3 | 4 050 kr per m3 |
|
| märk- och färgämnen |
|
|
|
|
| eller ger mindre än 85 |
|
|
|
|
| volymprocent destillat |
|
|
|
|
| vid 350°C, |
|
|
|
|
| b) inte har försetts med |
|
|
|
|
| märk- och färgämnen |
|
|
|
|
| och ger minst 85 volym- |
|
|
|
|
| procent destillat vid |
|
|
|
|
| 350°C, tillhörig |
|
|
|
|
| miljöklass 1 | 2 355 kr per m3 | 3 204 kr per m3 | 5 559 kr per m3 |
|
| miljöklass 2 | 2 634 kr per m3 | 3 204 kr per m3 | 5 838 kr per m3 |
|
| miljöklass 3 eller inte | 2 779 kr per m3 | 3 204 kr per m3 | 5 983 kr per m3 |
|
| tillhör någon miljöklass |
|
|
|
1 Senaste lydelse 2013:970.
88
PROP. 2015/16:1
| KN-nr | Slag av bränsle | Skattebelopp |
|
|
|
|
| Energiskatt | Koldioxidskatt | Summa skatt |
4. | 2711 12 11– | Gasol m.m. som |
|
|
|
| 2711 19 00 | används för |
|
|
|
|
| a) drift av motordrivet | 0 kr per | 3 370 kr per | 3 370 kr per |
|
| fordon, fartyg eller | 1 000 kg | 1 000 kg | 1 000 kg |
|
| luftfartyg |
|
|
|
|
| b) annat ändamål än | 1 087 kr per | 3 370 kr per | 4 457 kr per |
|
| som avses under a | 1 000 kg | 1 000 kg | 1 000 kg |
5. | 2711 11 00, | Naturgas som används |
|
|
|
| 2711 21 00 | för |
|
|
|
|
| a) drift av motordrivet | 0 kr per | 2 399 kr per | 2 399 kr per |
|
| fordon, fartyg eller | 1 000 m3 | 1 000 m3 | 1 000 m3 |
|
| luftfartyg |
|
|
|
|
| b) annat ändamål än | 935 kr per | 2 399 kr per | 3 334 kr per |
|
| som avses | 1 000 m3 | 1 000 m3 | 1 000 m3 |
|
| under a |
|
|
|
6. | 2701, 2702 eller | Kol och koks | 643 kr per | 2 788 kr per | 3 431 kr per |
| 2704 |
| 1 000 kg | 1 000 kg | 1 000 kg |
7. | 2710 11 31 | Flygbensin med en | 3 kr 75 öre per | 2 kr 59 öre per | 6 kr 34 öre per |
|
| blyhalt om högst 0,005 | liter | liter | liter |
|
| gram per liter |
|
|
|
I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 samt 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.
I fall som avses i 4 kap. 1 § 10 a och b och 12 § 5 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar
1.skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt,
2.skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt,
3.skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,
4.skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och
5.skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a.
I fall som avses i 4 kap. 1 § 10 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).
89
PROP. 2015/16:1
Nuvarande lydelse |
|
|
| Föreslagen lydelse |
|
| |||||
|
|
|
|
| 1 b §2 |
|
|
|
|
| |
För | kalenderåret | 2016 | och | För | kalenderåret | 2017 | och | ||||
efterföljande | kalenderår | ska | efterföljande | kalenderår | ska | ||||||
energiskatt | och | koldioxidskatt | energiskatt |
| och | koldioxidskatt | |||||
betalas med belopp som efter en årlig | betalas med belopp som motsvarar | ||||||||||
omräkning motsvarar de i 1 § angivna | de i 1 § angivna skattebeloppen efter | ||||||||||
skattebeloppen multiplicerade | med | en årlig omräkning enligt andra | |||||||||
det jämförelsetal, uttryckt i procent, | stycket. | Regeringen | fastställer | före | |||||||
som anger förhållandet mellan det | november | månads | utgång | de | |||||||
allmänna prisläget i juni månad året | omräknade skattebelopp som ska tas ut | ||||||||||
närmast före det år beräkningen avser | för påföljande kalenderår. |
| |||||||||
och prisläget i juni 2014. Beloppen |
|
|
|
|
|
| |||||
avrundas till hela kronor och ören. |
|
|
|
|
|
| |||||
Regeringen fastställer före november | För bränslen som avses i |
| |||||||||
månads | utgång | de | omräknade | 1. 1 § första stycket 3 a samt 4–6 ska | |||||||
skattebelopp som enligt denna paragraf | energiskatt | och | koldioxidskatt betalas | ||||||||
ska tas ut för påföljande kalenderår. | med belopp som motsvarar de i 1 § | ||||||||||
|
|
|
|
|
| angivna skattebeloppen multiplicerade | |||||
|
|
|
|
|
| med jämförelsetalet | enligt | tredje | |||
|
|
|
|
|
| stycket, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2. 1 § första stycket 1, 2, 3 b och 7 | |||||
|
|
|
|
|
| ska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| a) koldioxidskatt | betalas | med | |||
|
|
|
|
|
| belopp som motsvarar de i 1 § angivna | |||||
|
|
|
|
|
| koldioxidskattebeloppen |
| ||||
|
|
|
|
|
| multiplicerade | med | jämförelsetalet | |||
|
|
|
|
|
| enligt tredje stycket, och |
| ||||
|
|
|
|
|
| b) energiskatt betalas med belopp | |||||
|
|
|
|
|
| som motsvarar summan av de i 1 § | |||||
|
|
|
|
|
| angivna energiskatte- och koldioxid- | |||||
|
|
|
|
|
| skattebeloppen | multiplicerade | med | |||
|
|
|
|
|
| jämförelsetalet enligt tredje stycket med | |||||
|
|
|
|
|
| ett årligt tillägg av två procentenheter, | |||||
|
|
|
|
|
| med avdrag för det omräknade | |||||
|
|
|
|
|
| koldioxidskattebeloppet enligt a. |
| ||||
|
|
|
|
|
| Med jämförelsetal avses det värde, | |||||
|
|
|
|
|
| uttryckt i procent, som anger | |||||
|
|
|
|
|
| förhållandet mellan | det allmänna | ||||
|
|
|
|
|
| prisläget | i | juni | månad året närmast |
före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2015.
Beloppen enligt andra stycket 1, 2 a och 2 b avrundas var för sig till hela kronor och ören.
2 Senaste lydelse 2009:1497.
90
PROP. 2015/16:1
9 §3
Bränsletank som förser motor på motordrivet fordon eller båt med bränsle får inte innehålla oljeprodukt som är försedd med märkämne eller från vilken märkämnet har avlägsnats. Detta gäller dock inte båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten har meddelats enligt fiskelagen (1993:787).
Första stycket gäller inte om oljeprodukten har förts in till Sverige i bränsletanken och har fyllts på i ett land där bränsletanken får innehålla en
sådan produkt. |
|
|
|
|
|
| |
Beskattningsmyndigheten | kan | Beskattningsmyndigheten | kan | ||||
medge att bränsletank på båt som | medge att bränsletank på båt som | ||||||
disponeras | av | Försvarsmakten, | disponeras | av | Försvarsmakten, | ||
Försvarets | materielverk, | Kust- | Försvarets | materielverk, | Kust- | ||
bevakningen | eller | annan | statlig | bevakningen | eller | annan | statlig |
myndighet får innehålla oljeprodukt | myndighet får innehålla oljeprodukt | ||||||
som är försedd med märkämne. Om | som är försedd med märkämne. Om | ||||||
det finns särskilda skäl kan sådant | det finns särskilda skäl kan sådant | ||||||
medgivande också lämnas för annan | medgivande också lämnas för annan | ||||||
båt. |
|
|
| båt, om den används uteslutande för | |||
|
|
|
| annat än privat ändamål. |
|
Beslut om ett medgivande enligt tredje stycket får återkallas, om förutsättningarna för det inte längre finns. Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.
4 kap.
1 §4
Skyldig att betala energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt (skattskyldig) för bränslen som avses i 1 kap. 3 a § är den som
1.i egenskap av godkänd upplagshavare enligt 3 § hanterar bränsle enligt uppskovsförfarandet,
2.i egenskap av godkänd varumottagare enligt 6 eller 7 § tar emot bränsle som flyttats enligt uppskovsförfarandet,
3.säljer bränsle till Sverige genom distansförsäljning enligt 9 eller 9 b §,
4.tar emot beskattat bränsle enligt 10 §,
5.för in eller tar emot beskattat bränsle från ett annat EU-land till Sverige enligt 11 §,
6.i Sverige yrkesmässigt tillverkar eller bearbetar bränsle utanför ett skatteupplag,
7.förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt ska betalas när bränslet används för ett visst ändamål men som använder bränslet för ett annat ändamål som medför att skatt ska betalas med högre belopp,
8.förvärvat bränsle som ger mindre destillat än 85 volymprocent vid 350ºC och som använder bränslet för drift av motordrivna fordon,
9. i annat fall än som avses i 1–8, innehar skattepliktigt bränsle utanför ett uppskovsförfarande utan att skatten för bränslet har redovisats
9. i annat fall än som avses i 1–8, innehar skattepliktigt bränsle utanför ett uppskovsförfarande utan att skatten för bränslet har redovisats
3Senaste lydelse 2014:1023.
4Senaste lydelse 2012:678.
91
PROP. 2015/16:1
här. | här, |
|
|
|
|
|
|
| 10. förvärvat | bränsle | för | vilket | |||
| antingen ingen skatt har betalats eller | ||||||
| skatt | har | betalats | enligt 2 kap. 1 § | |||
| första stycket 3 a och som använder | ||||||
| bränslet |
|
|
|
|
| |
| a) i skepp, när skeppet används för | ||||||
| privat ändamål, |
|
|
|
| ||
| b) i | båt, | för | vilken | medgivande | ||
| enligt | 2 kap. 9 § har lämnats | eller | ||||
| fiskelicens som inte är begränsad till | ||||||
| fiske enbart i enskilt vatten har | ||||||
| meddelats |
| enligt | fiskelagen | |||
| (1993:787), när båten används för | ||||||
| privat ändamål, eller |
|
|
| |||
| c) i | luftfartyg, | när | luftfartyget | |||
| används för privat ändamål. |
|
12 §5
Skattskyldig för energiskatt för råtallolja samt för energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för bränslen enligt 2 kap. 1 § första stycket 5 och 6, andra bränslen enligt 3 § än sådana som avses i 1 kap. 3 a §, bränslen enligt 4 § samt vad gäller svavelskatt även bränslen enligt 3 kap. 1 § 1 är den som
1.godkänts som lagerhållare enligt 15 §,
2.i annat fall än som avses i 1 utvinner, tillverkar eller bearbetar bränsle,
3.i annat fall än som avses i 1 och
2 för in bränsle till Sverige från ett annat EU-land eller tar emot en sådan leverans, och
4.förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt ska betalas när bränslet används för visst ändamål men som använder bränslet för ett ändamål som medför att skatt ska betalas med högre belopp.
3.i annat fall än som avses i 1 och
2 för in bränsle till Sverige från ett annat EU-land eller tar emot en sådan leverans,
4.förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt ska betalas när bränslet används för visst ändamål men som använder bränslet för ett ändamål som medför att skatt ska betalas med högre belopp, och
5.förvärvat bränsle för vilket antingen ingen skatt har betalats eller skatt har betalats enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a och som använder bränslet
a) i skepp, när skeppet används för privat ändamål, eller
b) i båt, för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § har lämnats eller fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten har
meddelats enligt fiskelagen
5 Senaste lydelse 2011:287.
92
PROP. 2015/16:1
(1993:787), när båten används för privat ändamål.
5 kap.
3 §6
Skattskyldigheten inträder
1. för säljare eller mottagare vid distansförsäljning som är skattskyldig
enligt 4 kap. 1 § 3 respektive 4, när bränslet förs in till Sverige, |
|
| ||||
2. för den som är skattskyldig | 2. för den | som | är | skattskyldig | ||
enligt 4 kap. 1 § 7 | eller 8 eller enligt | enligt | 4 kap. | 1 § 7, | 8 | eller 10 eller |
4 kap. 12 § 4, när | bränslet används | enligt | 4 kap. | 12 § | 4 eller 5, när | |
för ett ändamål som medför att skatt | bränslet används för ett ändamål | |||||
ska betalas med högre belopp, och | som medför att skatt ska betalas med | |||||
|
| högre belopp, och |
|
|
3. för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 12 § 1 när
a)bränsle av honom levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare eller till eget försäljningsställe för detaljförsäljning som inte utgörs av depå eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning, eller
b)han upphör att vara godkänd som lagerhållare, varvid han är skyldig att betala skatt för det bränsle som då ingår i hans lager.
6 Senaste lydelse 2012:836.
93
PROP. 2015/16:1
Nuvarande lydelse
6 a kap.
1 §
Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.
Ändamål | Bränsle | Befrielse | Befrielse | Befrielse |
| som inte | från | från | från svavel- |
| ger | energiskatt | koldioxid- | skatt |
| befrielse |
| skatt |
|
------------------------------------------------------------------------------------------
9. Om skatte- | Bensin, |
|
|
|
befrielse inte följer | råtallolja, |
|
|
|
av tidigare punkter, | bränsle |
|
|
|
förbrukning för | som avses |
|
|
|
annat ändamål än | i 2 kap. 1 § |
|
|
|
drift av motordrivna | första |
|
|
|
fordon vid | stycket 3 b |
|
|
|
tillverknings- |
|
|
|
|
processen i |
|
|
|
|
industriell |
|
|
|
|
verksamhet |
|
|
|
|
a) i en anläggning |
| 70 procent | 100 procent | – |
för vilken utsläpps- |
|
|
|
|
rätter ska |
|
|
|
|
överlämnas enligt |
|
|
|
|
6 kap. 1 § lagen |
|
|
|
|
(2004:1199) om |
|
|
|
|
handel med |
|
|
|
|
utsläppsrätter |
|
|
|
|
b) i andra fall än som |
| 70 procent | 40 procent | – |
avses under a |
|
|
|
|
10. Om | Bensin, | 70 procent | 40 procent | – |
skattebefrielse inte | råtallolja, |
|
|
|
följer av tidigare | bränsle |
|
|
|
punkter, | som avses |
|
|
|
förbrukning för | i 2 kap. 1 § |
|
|
|
annat ändamål än | första |
|
|
|
drift av motordrivna | stycket 3 b |
|
|
|
fordon vid yrkes- |
|
|
|
|
mässig |
|
|
|
|
växthusodling |
|
|
|
|
94
|
|
|
| PROP. 2015/16:1 |
|
|
|
|
|
Ändamål | Bränsle | Befrielse | Befrielse | Befrielse |
| som inte | från | från | från svavel- |
| ger | energiskatt | koldioxid- | skatt |
| befrielse |
| skatt |
|
11. Om | Bensin, | 70 procent | 40 procent | – |
skattebefrielse inte | råtallolja, |
|
|
|
följer av tidigare | bränsle |
|
|
|
punkter, | som avses |
|
|
|
förbrukning för | i 2 kap. 1 § |
|
|
|
annat ändamål än | första |
|
|
|
drift av motordrivna | stycket 3 b |
|
|
|
fordon i yrkesmässig |
|
|
|
|
jordbruks-, skogs- |
|
|
|
|
bruks- eller vatten- |
|
|
|
|
bruksverksamhet |
|
|
|
|
12. Om |
| – | – | 100 procent |
skattebefrielse inte |
|
|
|
|
följer av tidigare |
|
|
|
|
punkter, |
|
|
|
|
förbrukning i |
|
|
|
|
sodapannor eller i |
|
|
|
|
lutpannor |
|
|
|
|
13. Förbrukning vid | Andra | 86 procent | 40 procent | – |
tillverkningsprocess | bränslen |
|
|
|
en i gruvindustriell | än bränsle |
|
|
|
verksamhet för drift | som avses |
|
|
|
av andra | i 2 kap. 1 § |
|
|
|
motordrivna fordon | första |
|
|
|
än personbilar, | stycket 3 b |
|
|
|
lastbilar och bussar |
|
|
|
|
------------------------------------------------------------------------------------------
95
PROP. 2015/16:1
Föreslagen lydelse
6 a kap.
1 §7
Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.
Ändamål | Bränsle | Befrielse | Befrielse | Befrielse |
| som inte | från | från | från svavel- |
| ger | energi- | koldioxid- | skatt |
| befrielse | skatt | skatt |
|
------------------------------------------------------------------------------------------
9. Om skatte- | Bensin, |
|
|
|
befrielse inte följer | råtallolja, |
|
|
|
av tidigare | bränsle |
|
|
|
punkter, | som avses i |
|
|
|
förbrukning för | 2 kap. 1 § |
|
|
|
annat ändamål än | första |
|
|
|
drift av | stycket 3 b |
|
|
|
motordrivna |
|
|
|
|
fordon vid |
|
|
|
|
tillverknings- |
|
|
|
|
processen i |
|
|
|
|
industriell |
|
|
|
|
verksamhet |
|
|
|
|
a) i en anläggning |
| 70 procent | 100 procent | – |
för vilken |
|
|
|
|
utsläppsrätter ska |
|
|
|
|
överlämnas enligt |
|
|
|
|
6 kap. 1 § lagen |
|
|
|
|
(2004:1199) om |
|
|
|
|
handel med |
|
|
|
|
utsläppsrätter |
|
|
|
|
b) i andra fall än |
| 70 procent | 20 procent | – |
som avses under a |
|
|
|
|
10. Om | Bensin, | 70 procent | 20 procent | – |
skattebefrielse | råtallolja, |
|
|
|
inte följer av | bränsle |
|
|
|
tidigare punkter, | som avses i |
|
|
|
förbrukning för | 2 kap. 1 § |
|
|
|
annat ändamål än | första |
|
|
|
drift av | stycket 3 b |
|
|
|
motordrivna |
|
|
|
|
fordon vid yrkes- |
|
|
|
|
mässig |
|
|
|
|
växthusodling |
|
|
|
|
7 Senaste lydelsen 2014:1024.
96
|
|
|
| PROP. 2015/16:1 |
|
|
|
|
|
Ändamål | Bränsle | Befrielse | Befrielse | Befrielse |
| som inte | från | från | från svavel- |
| ger | energi- | koldioxid- | skatt |
| befrielse | skatt | skatt |
|
11. Om skatte- | Bensin, | 70 procent | 20 procent | – |
befrielse inte följer | råtallolja, |
|
|
|
av tidigare | bränsle |
|
|
|
punkter, förbruk- | som avses i |
|
|
|
ning för annat | 2 kap. 1 § |
|
|
|
ändamål än drift | första |
|
|
|
av motordrivna | stycket 3 b |
|
|
|
fordon i yrkes- |
|
|
|
|
mässig jordbruks-, |
|
|
|
|
skogsbruks- eller |
|
|
|
|
vattenbruks- |
|
|
|
|
verksamhet |
|
|
|
|
12. Om |
| – | – | 100 procent |
skattebefrielse |
|
|
|
|
inte följer av |
|
|
|
|
tidigare punkter, |
|
|
|
|
förbrukning i |
|
|
|
|
sodapannor eller i |
|
|
|
|
lutpannor |
|
|
|
|
13. Förbrukning | Andra | 89 procent | 40 procent | – |
vid tillverknings- | bränslen än |
|
|
|
processen i gruv- | bränsle |
|
|
|
industriell verk- | som avses i |
|
|
|
samhet för drift av | 2 kap. 1 § |
|
|
|
andra motor- | första |
|
|
|
drivna fordon än | stycket 3 b |
|
|
|
personbilar, last- bilar och bussar
------------------------------------------------------------------------------------------
97
Om bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, skogs- bruks- eller vattenbruksverksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 1 430 kronor per kubikmeter.PROP. 2015/16:1
Nuvarande lydelse |
|
|
|
| Föreslagen lydelse |
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
| 2 §8 |
|
|
|
|
|
|
|
Om | råtallolja | förbrukas | för | Om | råtallolja | förbrukas | för | ||||||||
ändamål | som | anges | i | 1 § 9 b–11 | ändamål | som | anges | i | 1 § 9 b–11 | ||||||
medges befrielse från | energiskatten | medges befrielse från | energiskatten | ||||||||||||
med ett |
| belopp | som | motsvarar | med ett |
| belopp | som | motsvarar | ||||||
70 procent | av | den | energiskatt | och | 70 procent | av | den | energiskatt | och | ||||||
40 procent | av | den | koldioxidskatt | 20 procent | av | den | koldioxidskatt | ||||||||
som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § | som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § | ||||||||||||||
första stycket 3 a. |
|
|
|
| första stycket 3 a. |
|
|
|
|
Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 a eller 17 a, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 b, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 20 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
2 a §9
Om bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, skogs- bruks- eller vattenbruksverksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 900 kronor per kubikmeter.
3 §10
Vid annan kraftvärmeproduktion | Vid annan kraftvärmeproduktion |
än som avses i 1 § 17 a medges, för | än som avses i 1 § 17 a medges, för |
den del av bränslet som förbrukas | den del av bränslet som förbrukas |
för framställning av värme, befrielse | för framställning av värme, befrielse |
från energiskatt med 70 procent och | från energiskatt med 70 procent och |
från koldioxidskatt med 40 procent. | från koldioxidskatt med 20 procent. |
För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon
skattebefrielse enligt denna paragraf. |
|
Lydelse enligt propositionen | Föreslagen lydelse |
Höständringsbudget för 2015 |
|
7 kap.
3 a §
För andra bränslen än de som anges i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3 får
8Senaste lydelse 2013:969.
9Senaste lydelse 2009:1497.
10Senaste lydelse 2009:1497.
98
PROP. 2015/16:1
en skattskyldig som har förbrukat eller sålt bränslet som motorbränsle, göra
avdrag för |
|
1. energiskatt med 44 procent och | 1. energiskatt med 50 procent och |
koldioxidskatt med 100 procent på | koldioxidskatt med 100 procent på |
den andel av motorbränslet som | den andel av motorbränslet som |
framställts av biomassa och som | framställts av biomassa och som |
utgör fettsyrametylester (Fame) | utgör fettsyrametylester (Fame) |
enligt KN-nr 3824 90 99, | enligt KN-nr 3824 90 99, |
2. energiskatt med 78 procent och | 2. energiskatt med 73 procent och |
koldioxidskatt med 100 procent på | koldioxidskatt med 100 procent på |
den andel av ett motorbränsle för | den andel av ett motorbränsle för |
gnisttända motorer enligt KN-nr | gnisttända motorer enligt KN-nr |
3824 90 99 som framställts av | 3824 90 99 som framställts av |
biomassa och som utgör etanol, och | biomassa och som utgör etanol, och |
3. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 eller 2 och som framställts av biomassa.
Avdrag får göras upp till ett belopp som motsvarar skatten på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa.
Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.
Första stycket gäller dock inte för biogas.
3 c §
För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 och som den skattskyldige förbrukat eller sålt som motorbränsle får den skattskyldige, på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som
framställts av biomassa, göra avdrag för |
|
1. energiskatt med 79 procent och | 1. energiskatt med 74 procent och |
koldioxidskatt med 100 procent om | koldioxidskatt med 100 procent om |
beståndsdelen utgörs av etanol, och | beståndsdelen utgörs av etanol, och |
2. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 och som framställts av biomassa.
Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle som avses i
2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2, får i stället avdrag göras för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent för den andel av motorbränslet som bränslet utgör.
Första och andra styckena gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.
Om beståndsdelen utgörs av etanol medges skattebefrielse enligt denna paragraf endast om den skattskyldige har framställt eller anskaffat denna etanol eller motsvarande mängd etanol, vilken vid import eller framställning inom EU har hänförts till KN-nr 2207 10 00 (odenaturerad etanol).
99
PROP. 2015/16:1
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 kap.
5 §11
Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i andra– femte styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9 a, 9 b, 10, 11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5.
Återbetalning medges vid leverans för
1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogs-bruks- eller vattenbruksverksamhet, för
a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per
kilowattimme, |
|
|
|
|
|
|
|
| |
b) råtallolja | med | ett energi- | b) råtallolja | med | ett energi- | ||||
skattebelopp | som | motsvarar | skattebelopp | som | motsvarar | ||||
70 procent | av den energiskatt | och | 70 procent | av den energiskatt | och | ||||
40 procent | av | den | koldioxidskatt | 20 procent | av | den | koldioxidskatt | ||
som tas ut på bränsle som avses i | som tas ut på bränsle som avses i | ||||||||
2 kap. 1 § första stycket 3 a, |
| 2 kap. 1 § första stycket 3 a, |
| ||||||
c) andra bränslen än råtallolja med | c) andra bränslen än råtallolja med | ||||||||
70 procent | av | energiskatten | och | 70 procent | av | energiskatten | och | ||
40 procent av koldioxidskatten, |
| 20 procent av koldioxidskatten, |
|
2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle.
Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG, medges dock återbetalning enligt
1.andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, och
2.andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100 procent av koldioxidskatten.
Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion.
För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.
11 Senaste lydelse 2012:797.
100
PROP. 2015/16:1
12 kap.
1 §12
Beslut enligt denna lag får över- | Beslut enligt denna lag får över- |
klagas hos allmän förvaltnings- | klagas till allmän förvaltnings- |
domstol av den skattskyldige och | domstol av den skattskyldige och |
sökanden. | sökanden. |
Beslut som meddelas av regeringen |
|
får inte överklagas. |
|
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
2.Beloppet som anges i 6 a kap. 2 a § ska dock vara 1 700 kronor per kubikmeter för sådan förbrukning som sker från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2018.
3.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
12 Senaste lydelse 2010:1824. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.
101
1. framställts a) i en anläggning med en sammanlagd installerad generator- effekt av mindre än 50 kilowatt, b) av någon som förfogar över en sammanlagd installerad generator- effekt av mindre än 50 kilowatt, och c) den elektriska kraften inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen (1997:857), 2. till lägre effekt än 50 kilowatt utan ersättning levererats av en producent eller en leverantör till en förbrukare som inte står i intresse- gemenskap med producenten eller leverantören, 3. framställts och förbrukats på fartyg eller annat transportmedel, 4. förbrukats för framställning av elektrisk kraft, 5. framställts i ett reservkrafts- aggregat och inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen, eller 6. framställts a) i en anläggning med en sammanlagd installerad effekt av mindre än 100 kilowatt, b) från bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1–6,PROP. 2015/16:1
3.5Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 och 5 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
11 kap.
2 §1 Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den
1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,
2. i annat fall framställts i Sverige av en producent som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,
3. till lägre effekt än 50 kilowatt utan ersättning levererats av en producent eller en leverantör till en förbrukare som inte står i intresse- gemenskap med producenten eller leverantören,
4. framställts och förbrukats på fartyg eller annat transportmedel,
5. förbrukats för framställning av elektrisk kraft, eller
6. framställts i ett reservkrafts- aggregat.
1 Senaste lydelse 2005:960.
102
PROP. 2015/16:1
c) av någon som förfogar över en sammanlagd installerad generator- effekt av mindre än 100 kilowatt, och d) den elektriska kraften inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen. Vad som anges i första stycket 1 a respektive b om installerad generator- effekt ska för elektrisk kraft som
framställs från
1. vind eller vågor, motsvaras av
125 kilowatt installerad generator- effekt,
2. sol, motsvaras av 255 kilowatt installerad toppeffekt, och
3. annan energikälla utan generator, motsvaras av 50 kilowatt installerad effekt.
När elektrisk kraft framställs från olika energikällor ska, vid bedöm- ningen av förutsättningarna i första stycket 1 a, b respektive 6 c, de installerade effekterna läggas samman. Vid sammanläggningen ska de effekter som avses i andra stycket först räknas om till motsvarande 50 kilowatt installerad generatoreffekt vid bedömningen av förutsättningarna i första stycket 1 a respektive b. Vid bedömningen av förutsättningarna i 6 c ska omräkning först ske till motsvarande 100 kilowatt installerad generatoreffekt.
5 §2
Skyldig att betala energiskatt (skattskyldig) är den som i Sverige
1. yrkesmässigt framställer skatte- | 1. framställer | skattepliktig |
pliktig elektrisk kraft (producent), | elektrisk kraft (producent), |
2.yrkesmässigt levererar av honom framställd skattepliktig elektrisk kraft eller av annan framställd elektrisk kraft (leverantör),
3.för annat ändamål än som avses i 9 § 1–5 säljer eller förbrukar elektrisk kraft, som förvärvats utan skatt mot försäkran enligt 11 §,
4.för annat ändamål än det som var föremål för skattefriheten, säljer eller förbrukar elektrisk kraft för vilken avdrag för skatt har gjorts enligt 9 § 7.
Den som godkänts att delta i ett program för energieffektivisering enligt 3 § lagen (2004:1196) om program för energieffektivisering och som
förbrukat elektrisk kraft för vilken avdrag för skatt har gjorts enligt 9 § 6–7
2 Senaste lydelse 2004:1197.
103
PROP. 2015/16:1
eller skatten återbetalats enligt 13 § är skyldig att betala energiskatt om tillsynsmyndigheten beslutar att,
1.åtagandena enligt 14 eller 15 § lagen om program för energieffektivisering inte är uppfyllda, eller
2.återkalla godkännanden enligt 12, 17 eller 18 § lagen om program för energieffektivisering.
Den för vars räkning elektrisk kraft förs in till Sverige och den som utan att betala ersättning tar emot skattepliktig elektrisk kraft anses ha framställt den elektriska kraften.
Med tillsynsmyndighet i andra stycket, 7 b § första stycket och 11 c § första stycket menas den myndighet som avses i 19 § lagen om program för energieffektivisering.
Skattskyldig enligt första stycket 1 är inte den som framställer elektrisk kraft enbart i enlighet med 2 § första stycket 1 a och b.
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för elektrisk kraft som har framställts före ikraftträdandet.
104
PROP. 2015/16:1
3.6Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 1, 2 och 3 §§ samt 9 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 3.4
6 a kap.
1 §
Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.
Ändamål | Bränsle | Befrielse | Befrielse | Befrielse |
| som inte | från | från | från svavel- |
| ger | energi- | koldioxid- | skatt |
| befrielse | skatt | skatt |
|
------------------------------------------------------------------------------------------
9. Om skatte- | Bensin, |
|
|
befrielse inte följer | råtallolja, |
|
|
av tidigare | bränsle |
|
|
punkter, | som avses i |
|
|
förbrukning för | 2 kap. 1 § |
|
|
annat ändamål än | första |
|
|
drift av | stycket 3 b |
|
|
motordrivna |
|
|
|
fordon vid |
|
|
|
tillverknings- |
|
|
|
processen i |
|
|
|
industriell |
|
|
|
verksamhet |
|
|
|
a) i en anläggning | 70 procent | 100 procent | – |
för vilken |
|
|
|
utsläppsrätter ska |
|
|
|
överlämnas enligt |
|
|
|
6 kap. 1 § lagen |
|
|
|
(2004:1199) om |
|
|
|
handel med |
|
|
|
utsläppsrätter |
|
|
|
b) i andra fall än | 70 procent | 20 procent | – |
som avses under a |
|
|
|
105
PROP. 2015/16:1
Ändamål | Bränsle | Befrielse | Befrielse | Befrielse |
| som inte | från | från | från svavel- |
| ger | energi- | koldioxid- | skatt |
| befrielse | skatt | skatt |
|
10. Om | Bensin, | 70 procent | 20 procent | – |
skattebefrielse | råtallolja, |
|
|
|
inte följer av | bränsle |
|
|
|
tidigare punkter, | som avses i |
|
|
|
förbrukning för | 2 kap. 1 § |
|
|
|
annat ändamål än | första |
|
|
|
drift av | stycket 3 b |
|
|
|
motordrivna |
|
|
|
|
fordon vid yrkes- |
|
|
|
|
mässig |
|
|
|
|
växthusodling |
|
|
|
|
11. Om skatte- | Bensin, | 70 procent | 20 procent | – |
befrielse inte följer | råtallolja, |
|
|
|
av tidigare | bränsle |
|
|
|
punkter, förbruk- | som avses i |
|
|
|
ning för annat | 2 kap. 1 § |
|
|
|
ändamål än drift | första |
|
|
|
av motordrivna | stycket 3 b |
|
|
|
fordon i yrkes- |
|
|
|
|
mässig jordbruks-, |
|
|
|
|
skogsbruks- eller |
|
|
|
|
vattenbruks- verksamhet
------------------------------------------------------------------------------------------
106
PROP. 2015/16:1
Föreslagen lydelse
6 a kap.
1 §
Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.
Ändamål | Bränsle | Befrielse | Befrielse | Befrielse |
| som inte | från | från | från svavel- |
| ger | energi- | koldioxid- | skatt |
| befrielse | skatt | skatt |
|
------------------------------------------------------------------------------------------
9. Om skatte- | Bensin, |
|
|
|
befrielse inte följer | råtallolja, |
|
|
|
av tidigare | bränsle |
|
|
|
punkter, | som avses i |
|
|
|
förbrukning för | 2 kap. 1 § |
|
|
|
annat ändamål än | första |
|
|
|
drift av | stycket 3 b |
|
|
|
motordrivna |
|
|
|
|
fordon vid |
|
|
|
|
tillverknings- |
|
|
|
|
processen i |
|
|
|
|
industriell |
|
|
|
|
verksamhet |
|
|
|
|
a) i en anläggning |
| 70 procent | 100 procent | – |
för vilken |
|
|
|
|
utsläppsrätter ska |
|
|
|
|
överlämnas enligt |
|
|
|
|
6 kap. 1 § lagen |
|
|
|
|
(2004:1199) om |
|
|
|
|
handel med |
|
|
|
|
utsläppsrätter |
|
|
|
|
b) i andra fall än |
| 70 procent | – | – |
som avses under a |
|
|
|
|
10. Om | Bensin, | 70 procent | – | – |
skattebefrielse | råtallolja, |
|
|
|
inte följer av | bränsle |
|
|
|
tidigare punkter, | som avses i |
|
|
|
förbrukning för | 2 kap. 1 § |
|
|
|
annat ändamål än | första |
|
|
|
drift av | stycket 3 b |
|
|
|
motordrivna |
|
|
|
|
fordon vid yrkes- |
|
|
|
|
mässig |
|
|
|
|
växthusodling |
|
|
|
|
11. Om skatte- | Bensin, | 70 procent | – | – |
befrielse inte följer | råtallolja, |
|
|
|
av tidigare | bränsle |
|
|
|
punkter, förbruk- | som avses i |
|
|
|
ning för annat | 2 kap. 1 § |
|
|
|
107
PROP. 2015/16:1
ändamål än drift | första |
av motordrivna | stycket 3 b |
fordon i yrkes- |
|
mässig jordbruks-, |
|
skogsbruks- eller vattenbruks- verksamhet
------------------------------------------------------------------------------------------
Lydelse enligt lagförslag 3.4 |
| Föreslagen lydelse |
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
| 2 § |
|
|
|
|
|
|
Om | råtallolja | förbrukas | för | Om | råtallolja | förbrukas | för | ||||||
ändamål | som anges | i | 1 § 9 b–11 | ändamål | som anges | i | 1 § 9 b–11 | ||||||
medges befrielse från | energiskatten | medges befrielse från | energiskatten | ||||||||||
med | ett | belopp | som | motsvarar | med | ett | belopp | som | motsvarar | ||||
70 procent av den | energiskatt | och | 70 procent av den energiskatt som | ||||||||||
20 procent av den koldioxidskatt som | tas ut | på bränsle | enligt | 2 kap. | 1 § | ||||||||
tas ut | på bränsle | enligt | 2 kap. | 1 § | första stycket 3 a. |
|
|
|
|
första stycket 3 a.
Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 a eller 17 a, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 b, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 20 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
| 3 § |
Vid annan kraftvärmeproduktion | Vid annan kraftvärmeproduktion |
än som avses i 1 § 17 a medges, för | än som avses i 1 § 17 a medges, för |
den del av bränslet som förbrukas | den del av bränslet som förbrukas |
för framställning av värme, befrielse | för framställning av värme, befrielse |
från energiskatt med 70 procent och | från energiskatt med 70 procent. |
från koldioxidskatt med 20 procent. |
|
För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon skattebefrielse enligt denna paragraf.
9 kap.
5 §
Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i andra– femte styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9 a, 9 b, 10, 11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5.
Återbetalning medges vid leverans för
1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för
a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per
kilowattimme, |
|
b) råtallolja med ett energi- | b) råtallolja med ett energi- |
108
| PROP. 2015/16:1 |
skattebelopp som motsvarar 70 | skattebelopp som motsvarar 70 |
procent av den energiskatt och 20 | procent av den energiskatt som tas |
procent av den koldioxidskatt som tas | ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § |
ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § | första stycket 3 a, |
första stycket 3 a, |
|
c) andra bränslen än råtallolja med | c) andra bränslen än råtallolja med |
70 procent av energiskatten och 20 | 70 procent av energiskatten, |
procent av koldioxidskatten,
2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle.
Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG, medges dock återbetalning enligt
1.andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, och
2.andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100 procent av koldioxidskatten.
Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion.
För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
109
PROP. 2015/16:1
3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1920) om allmän löneavgift dels att 3 § ska ha följande lydelse,
dels att punkt 2 och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2015:472) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| 3 §1 |
Allmän löneavgift tas ut med | Allmän löneavgift tas ut med |
10,15 procent av underlaget och | 9,65 procent av underlaget och |
tillfaller staten. | tillfaller staten. |
2.2 Bestämmelserna i 1 och 3 §§ i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut före ikraftträdandet.
Vid tillämpningen av 3 § på lön | Vid tillämpningen av 3 § på lön |
eller annan ersättning enligt 1 § som | eller annan ersättning enligt 1 § som |
betalas ut under perioden 1 augusti | betalas ut under perioden 1 augusti |
2015–30 juni 2016 ska för dem som | 2015–31 maj 2016 ska för dem som |
vid årets ingång inte har fyllt 25 år, | vid årets ingång inte har fyllt 25 år, |
löneavgiften tas ut med arton tjugo- | löneavgiften tas ut med arton tjugo- |
femtedelar av procenttalet och anges | femtedelar av procenttalet och anges |
med två decimaler så att övriga | med två decimaler så att övriga |
decimaler faller bort. | decimaler faller bort. |
3.3 Bestämmelserna i 2 och 3 §§ i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på
inkomst enligt 2 § som uppbärs före ikraftträdandet. |
|
|
|
|
| |||||||
Vid | tillämpningen | av | 3 § | på | Vid | tillämpningen | av | 3 § | på | |||
inkomst enligt | 2 § | som | uppbärs | inkomst enligt | 2 § | som | uppbärs | |||||
under | perioden | 1 augusti | 2015– | under | perioden | 1 augusti | 2015– | |||||
30 juni 2016 ska för dem som vid | 31 maj 2016 ska för dem som vid | |||||||||||
årets ingång inte har fyllt 25 år, löne- | årets ingång inte har fyllt 25 år, löne- | |||||||||||
avgiften tas ut med arton tjugo- | avgiften tas ut med arton tjugo- | |||||||||||
femtedelar av procenttalet och anges | femtedelar av procenttalet och anges | |||||||||||
med två decimaler så att övriga | med två decimaler så att övriga | |||||||||||
decimaler faller bort. |
|
|
| decimaler faller bort. |
|
|
| |||||
Omfattar beskattningsåret | tid | Omfattar | beskattningsåret | tid | ||||||||
såväl före som efter den 1 augusti | såväl före som efter den 1 augusti | |||||||||||
2015 respektive såväl före som efter | 2015 respektive såväl före som efter | |||||||||||
den 30 juni 2016 ska, om den avgifts- | den 31 maj 2016 ska, om den avgifts- | |||||||||||
skyldige inte visar annat, så stor del | skyldige inte visar annat, så stor del | |||||||||||
av beskattningsårets inkomst anses | av beskattningsårets inkomst anses | |||||||||||
hänförlig till tiden efter den 1 augusti | hänförlig till tiden efter den 1 augusti | |||||||||||
2015 | respektive | tiden efter | den | 2015 | respektive | tiden efter | den | |||||
30 juni | 2016 | som | svarar | mot | 31 maj | 2016 | som | svarar | mot |
1Senaste lydelse 2015:472.
2Senaste lydelse 2015:472.
3Senaste lydelse 2015:472.
110
PROP. 2015/16:1
förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattnings- året.
förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattnings- året.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
2.Bestämmelsen i 3 § i den nya lydelsen tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut efter den 31 december 2015.
3.Bestämmelsen i 3 § i den nya lydelsen tillämpas på inkomst enligt 2 § som uppbärs efter den 31 december 2015. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.
111
PROP. 2015/16:1
3.8Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet
Härigenom föreskrivs att 1 och 6 a §§ lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
|
| Föreslagen lydelse |
|
| |
|
|
|
| 1 §1 |
|
|
Denna lag tillämpas på följande fonder |
|
| ||||
– Den | frivilliga | pensionsförsäk- | – Den frivilliga | pensionsförsäk- | ||
ringens fonder |
|
| ringens fonder |
|
| |
– Sjömanspensioneringsfonden |
|
|
| |||
– Stiftelsen Nils | Jönssons | dona- | – Stiftelsen Nils | Jönssons | dona- | |
tionsfond |
|
|
| tionsfond |
|
|
– Fonden för frivillig yrkesskade- | – Fonden för frivillig yrkesskade- | |||||
försäkring |
|
|
| försäkring |
|
|
– Fiskarförsäkringsfonden |
| – Fiskarförsäkringsfonden |
| |||
– Affärsverksfonden |
| – Affärsverksfonden |
| |||
– Trafiklivräntefonden. |
| – Trafiklivräntefonden. |
| |||
|
|
| 6 a §2 |
|
| |
Pensionsmyndigheten ska | svara | Pensionsmyndigheten ska | svara | |||
för att medel ur följande fonder och | för att medel ur den frivilliga | |||||
dessas avkastning används i enlighet | pensionsförsäkringens | fonder | och | |||
med de ändamål som fonderna är | dessas avkastning används i enlighet | |||||
avsedda för |
|
| med de ändamål som fonderna är | |||
– Den | frivilliga | pensionsförsäk- | avsedda för. |
|
|
ringens fonder
– Sjömanspensioneringsfonden.
1.Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.
2.Återstående medel från den avvecklade Sjömanspensioneringsfonden ska föras till inkomsttitel i statens budget senast vid utgången av februari månad 2016.
1Senaste lydelse 2009:1000.
2Senaste lydelse 2009:1000.
112
PROP. 2015/16:1
3.9Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1
dels att 16 kap. 11 §, 59 kap. 14 § och 67 kap. 20–26 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 16 kap. 11 §, rubriken närmast efter 67 kap.
19 § och rubrikerna närmast före 67 kap. 20, 23, 24, 25 och 26 §§ ska utgå, dels att 1 kap. 11 och 16 §§, 2 kap. 23 §, 3 kap. 18 §, 6 kap. 11 §, 7 kap. 3 §,
10 kap. 5 §, 11 kap. 40 §, 14 kap. 12 och 13 §§, 42 kap. 6, 34 och 36 §§, 58 kap. 18 och 32 §§, 59 kap. 5, 9, 13 och 16 §§, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 4 och 5 §§ och 67 kap. 1, 2, 7, 8, 13 och 19 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 43 kap. 17 a § och 59 kap. 1 a §, och närmast före 59 kap. 1 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
11 §2
Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap.
Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i
66 kap. |
|
Bestämmelser om skattereduktion | Bestämmelser om skattereduktion |
för underskott av kapital, arbets- | för underskott av kapital, arbets- |
inkomst (jobbskatteavdrag), allmän | inkomst (jobbskatteavdrag), allmän |
pensionsavgift, sjöinkomst, hushålls- | pensionsavgift, sjöinkomst, hushålls- |
arbete, gåva och mikroproduktion av | arbete och mikroproduktion av för- |
förnybar el finns i 67 kap. | nybar el finns i 67 kap. |
16 §3
Bestämmelser om
–förfarandet vid uttag av skatten finns i skatteförfarandelagen (2011:1244),
–förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete finns i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, och
–förfarandet vid uttag av skatten finns i skatteförfarandelagen (2011:1244), och
–förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete finns i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete.
1 Lagen omtryckt 2008:803. |
|
| |
Senaste lydelse av |
|
| |
16 kap. 11 § 2012:902 | 67 kap. 26 § 2011:1271 |
| |
59 kap. 14 § 2014:1468 | rubriken närmast efter 67 kap. 19 § 2011:1271 | ||
67 kap. 20 § 2011:1271 | rubriken närmast före 67 kap. 20 § 2011:1271 | ||
67 kap. 21 § 2011:1271 | rubriken närmast före 67 kap. 23 § 2011:1271 | ||
67 kap. 22 | § 2011:1271 | rubriken närmast före 67 kap. 24 | § 2011:1271 |
67 kap. 23 | § 2011:1271 | rubriken närmast före 67 kap. 25 | § 2011:1271 |
67 kap. 24 | § 2013:690 | rubriken närmast före 67 kap. 26 | § 2011:1271. |
67 kap. 25 | § 2011:1271 |
|
|
2Senaste lydelse 2014:1468.
3Senaste lydelse 2011:1272.
113
PROP. 2015/16:1
– godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva finns i lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.
2 kap.
23 §
Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i vilken den som
är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig omfattning. |
| |||||
Annan | näringsverksamhet | anses | Annan | näringsverksamhet | anses | |
som passiv näringsverksamhet. Själv- | som passiv näringsverksamhet. Själv- | |||||
ständig | näringsverksamhet | som | ständig | näringsverksamhet | som | |
bedrivs utomlands anses alltid som | bedrivs | utanför | Europeiska | |||
passiv näringsverksamhet. |
| ekonomiska samarbetsområdet | anses | |||
|
|
| alltid som passiv näringsverksamhet. |
3 kap.
18 §4
Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i
1.inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med undantag för inkomster som anges i 6 § 1, 4 och 5 den lagen, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen,
2.inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet för inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen,
3.inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,
4.inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt,
5.inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter,
6.inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för periodi- seringsfond och expansionsfond,
7.inkomstslaget näringsverksamhet
för schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §, 8. inkomstslaget näringsverksam- het för uttag eller utbetalning från ett skogskonto eller skogsskade-
konto som avses i 21 kap.,
9. inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe, en närings- fastighet i Sverige eller artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige,
10. inkomstslaget kapital för lö- pande inkomster av en privatbo-
7. inkomstslaget näringsverksam- het för uttag eller utbetalning från ett skogskonto eller skogsskade- konto som avses i 21 kap.,
8. inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe, en närings- fastighet i Sverige eller artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige,
9. inkomstslaget kapital för lö- pande inkomster av en privatbo-
4 Senaste lydelse 2013:771.
114
|
|
| PROP. 2015/16:1 |
stadsfastighet eller en privatbostads- | stadsfastighet eller en privatbostads- | ||
rätt i Sverige, |
| rätt i Sverige, |
|
11. inkomstslaget kapital för kapi- | 10. inkomstslaget kapital för kapi- | ||
talvinst på en fastighet i Sverige eller | talvinst på en fastighet i Sverige eller | ||
på en privat- eller näringsbostadsrätt | på en privat- eller näringsbostadsrätt | ||
som innefattar nyttjanderätt till ett | som innefattar nyttjanderätt till ett | ||
hus eller en del av ett hus i Sverige, | hus eller en del av ett hus i Sverige, | ||
12. inkomstslaget kapital för åter- | 11. inkomstslaget kapital för åter- | ||
fört uppskovsbelopp samt schablon- | fört uppskovsbelopp samt schablon- | ||
intäkt enligt 47 kap., |
| intäkt enligt 47 kap., |
|
13. inkomstslaget | näringsverk- | 12. inkomstslaget | näringsverk- |
samhet eller kapital för utdelning på | samhet eller kapital för utdelning på | ||
andelar i svenska ekonomiska fören- | andelar i svenska ekonomiska fören- | ||
ingar, och |
| ingar, och |
|
14. inkomstslaget kapital för åter- | 13. inkomstslaget kapital för åter- | ||
fört investeraravdrag enligt 43 kap. | fört investeraravdrag enligt 43 kap. |
Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med
ett fast driftställe här. |
|
Skattskyldighet för inkomster | Skattskyldighet för inkomster |
som avses i första stycket 13 gäller | som avses i första stycket 12 gäller |
inte för sådana begränsat skattskyl- | inte för sådana begränsat skattskyl- |
diga personer som avses i 17 § 2–4. | diga personer som avses i 17 § 2–4. |
6 kap.
11 §5
Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för
1.inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,
2.inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjande- rätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras,
3.inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar,
4.inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har med- delat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen,
5. återförda avdrag för periodiser- | 5. återförda avdrag för periodiser- |
ingsfond, och | ingsfond, |
| 6. schablonintäkt enligt 30 kap. |
| 6 a §, och |
6. återfört uppskovsbelopp samt | 7. återfört uppskovsbelopp samt |
schablonintäkt enligt 47 kap. | schablonintäkt enligt 47 kap. |
Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här.
En kapitalförlust ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst.
5 Senaste lydelse 2009:1409.
115
PROP. 2015/16:1
7 kap.
3 §6
Stiftelser som uppfyller ändamåls-, verksamhets- och fullföljdskraven i
4–6 §§ samt ideella föreningar och registrerade trossamfund som förutom dessa krav även uppfyller öppenhetskravet i 10 § är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §.
Föreningar och trossamfund som uppfyller kraven i 4–6 och 10 §§ är dock inte skattskyldiga för
1. sådan inkomst som kommer från en självständig näringsverksamhet eller en särskild förvaltningsenhet som avser fastighet, om inkomsten till huvud-
saklig del kommer från |
|
|
|
|
|
|
| ||
– verksamhet som är ett direkt led | – verksamhet som är ett direkt led | ||||||||
i främjandet av sådana ändamål som | i främjandet av sådana ändamål som | ||||||||
avses i | 4 § eller | som | har | annan | avses | i | 4 § eller som | har | annan |
naturlig | anknytning | till | sådana | naturlig | anknytning | till | sådana | ||
ändamål, eller |
|
|
| ändamål, |
|
|
| ||
|
|
|
|
| – verksamhet som avser försäljning | ||||
|
|
|
|
| av skänkta varor och som utnyttjas | ||||
|
|
|
|
| som | finansieringskälla | för | ideellt | |
|
|
|
|
| arbete, eller |
|
| ||
– verksamhet | som | av | hävd | – verksamhet som avser annat än | |||||
utnyttjats som finansieringskälla för | försäljning av skänkta varor och som | ||||||||
ideellt arbete, eller |
|
|
| av hävd har utnyttjats som | |||||
|
|
|
|
| finansieringskälla för ideellt | arbete, | |||
|
|
|
|
| eller |
|
|
|
|
2. inkomst från innehav av en fastighet som tillhör föreningen eller trossamfundet och som används i verksamheten på sådant sätt som anges i
3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152). |
|
|
| ||||
|
|
| 10 kap. |
|
|
| |
|
|
| 5 §7 |
|
|
|
|
Med pension avses ersättningar som betalas ut |
|
|
| ||||
1. som | allmän | ålderspension, | 1. som | allmän | ålderspension, | ||
efterlevandepension | och | premie- | efterlevandepension | och premie- | |||
pension | till efterlevande | enligt | pension | till efterlevande | enligt | ||
socialförsäkringsbalken, |
| socialförsäkringsbalken samt | mot- | ||||
|
|
|
| svarande utländska ersättningar, |
|
2.som ålders-, invaliditets- och efterlevandepension enligt Europaparla- mentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga,
3.på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring,
4.på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring, eller
5.till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket.
Med pension avses också ersättningar som betalas ut från pensionssparkonto
6Senaste lydelse 2013:960.
7Senaste lydelse 2010:1277.
116
All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare räknas som en enda näringsverk- samhet. Om näringsidkaren bedriver självständig näringsverksamhet utan- för Europeiska ekonomiska samarbets- området, räknas dock all sådan verk- samhet som en egen näringsverk- samhet.PROP. 2015/16:1
1.till pensionsspararen,
2.till förmånstagare på grund av förmånstagarförordnande,
3.till den som fått rätten till pension genom bodelning,
4.till make eller bröstarvinge på grund av att ett förmånstagarförordnande jämkats, eller
5.vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken.
I 58 kap. finns ytterligare bestämmelser om pensionsförsäkringar och pensionssparkonton.
11 kap.
40 §8
Barnpension enligt 78 kap. socialförsäkringsbalken ska bara tas upp till den del pensionen för varje månad överstiger en tolftedel av 40 procent av prisbasbeloppet eller, vid pension efter båda föräldrarna, 80 procent av prisbasbeloppet. Efterlevandelivränta ska inte tas upp till den del livräntan enligt 85 kap. 3, 5 och 6 §§ samma balk medfört minskning av efterlevande- stöd och sådan del av barnpensionen som inte ska tas upp.
Det som sägs i första stycket om barnpension gäller också motsvarande utländska ersättningar. Om både barnpension enligt socialförsäkrings- balken och en eller flera motsvarande utländska ersättningar betalas ut, eller om endast flera sådana utländska ersättningar betalas ut, ska den del av det sammanlagda beloppet som överstiger beloppsgränsen i första stycket tas upp.
14 kap.
12 §
All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare räknas som en enda näringsverk- samhet. Om han bedriver själv- ständig näringsverksamhet utom- lands, räknas dock all sådan verk- samhet som en egen näringsverk- samhet.
13 §
För en fysisk person som är | För en fysisk person som är |
delägare i ett eller flera svenska | delägare i ett eller flera svenska |
handelsbolag räknas verksamheten i | handelsbolag räknas verksamheten i |
varje handelsbolag som en egen | varje handelsbolag som en egen |
näringsverksamhet. Om ett handels- | näringsverksamhet. Om ett han- |
bolag bedriver självständig närings- | delsbolag bedriver självständig nä- |
8 Senaste lydelse 2010:1277.
117
Den som under kalenderåret har innehaft ett investeringssparkonto för vilket ett kapitalunderlag ska beräknas enligt 37–41 §§ ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska be- räknas till kapitalunderlaget enligt 37–41 §§ multiplicerat med stats- låneräntan vid utgången av novem- ber närmast före det aktuella ka- lenderåret ökad med 0,75 procent- enheter. Schablonintäkten ska dock beräknas till lägst 1,25 procent avPROP. 2015/16:1
verksamhet utomlands, räknas dock | ringsverksamhet utanför Europeiska |
all sådan verksamhet som en egen | ekonomiska samarbetsområdet, räknas |
näringsverksamhet. | dock all sådan verksamhet som en |
| egen näringsverksamhet. |
Om ett svenskt handelsbolag är delägare i ett annat svenskt handelsbolag, ska verksamheten i det handelsbolaget räknas in i det ägande bolagets näringsverksamhet. I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om underskott från kommanditbolag och vissa andra handelsbolag.
42 kap. | |
| 6 § |
Förvaltningsutgifter får dras av | Förvaltningsutgifter får inte dras |
bara till den del kostnaderna under | av. |
beskattningsåret sammanlagt över- |
|
stiger 1 000 kronor. |
|
34 §
Underskott av näringsverksamhet det beskattningsår då en enskild närings- idkare upphör att bedriva näringsverksamheten ska dras av med 70 procent.
Underskottet ska dock inte dras | Underskottet ska dock inte dras |
av om det avser självständigt be- | av om det avser självständigt be- |
driven näringsverksamhet utomlands. | driven näringsverksamhet utanför |
Det ska inte heller dras av till den del | Europeiska ekonomiska samarbets- |
underskottet | området. Det ska inte heller dras av |
| till den del underskottet |
–dragits av enligt 45 kap. 32 §, 46 kap. 17 § eller 62 kap. 2–4 §§ eller legat till grund för avdrag enligt 33 §, eller
–skulle ha fallit bort om tillgångar eller tjänster som har tagits ut ur näringsverksamheten hade uttagsbeskattats.
Underskottet ska dras av det följande beskattningsåret eller, om den skattskyldige begär det, fördelas på det året och de två därefter följande beskattningsåren.
Bestämmelserna om begränsningar vid konkurs, ackord och skuldsanering i 40 kap. 20 och 21 §§ tillämpas också på sådant underskott.
36 §9
Den som under kalenderåret har innehaft ett investeringssparkonto för vilket ett kapitalunderlag ska beräknas enligt 37–41 §§ ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till kapitalunderlaget enligt 37–41 §§ multiplicerat med stats- låneräntan vid utgången av novem- ber närmast före det aktuella ka- lenderåret.
9 Senaste lydelse 2011:1271.
118
PROP. 2015/16:1
kapitalunderlaget.
43 kap.
17 a §
Investeraravdrag får inte göras om den skattskyldige eller någon närstå- ende till honom under något av de två beskattningsåren närmast före det år förvärvet sker (förvärvsåret) eller under förvärvsåret fram till tidpunkt- en för förvärvet direkt eller indirekt innehar eller har innehaft andelar i det företag i vilket andelar har förvärvats eller i ett annat företag inom samma koncern.
58 kap.
18 §10
En pensionsförsäkring får åter- | En pensionsförsäkring får åter- | ||
köpas trots bestämmelserna i detta | köpas trots bestämmelserna i detta | ||
kapitel, om det tekniska återköps- | kapitel, om det tekniska återköps- | ||
värdet uppgår till högst 30 procent av | värdet uppgår till högst ett | ||
prisbasbeloppet. Återköp får också ske | prisbasbelopp. Ett sådant återköp ska | ||
om |
|
| avse hela pensionsförsäkringens värde. |
1. det | tekniska | återköpsvärdet |
|
uppgår till högst ett prisbasbelopp, |
| ||
2. försäkringen inte är förenad med |
| ||
ett oåterkalleligt förmånstagarförord- |
| ||
nande, och |
|
|
|
3. premier för försäkringen inte har |
| ||
betalats under de senaste tio åren. |
| ||
I andra fall får återköp medges av | I andra fall får Skatteverket medge | ||
Skatteverket, om försäkringstagaren | återköp, om försäkringstagaren är på | ||
är på obestånd och genom ett | obestånd och genom ett återköp av | ||
återköp kan få en varaktig lösning på | hela eller en del av försäkringens värde | ||
sina ekonomiska problem eller om | kan få en varaktig lösning på sina | ||
det i övrigt finns synnerliga skäl. | ekonomiska problem eller om det i | ||
Detta gäller dock endast om återköp | övrigt finns synnerliga skäl. Detta | ||
får ske enligt försäkringsavtalet och | gäller dock endast om återköp får | ||
försäkringstekniska riktlinjer. | ske enligt försäkringsavtalet och | ||
|
|
| försäkringstekniska riktlinjer. |
Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken eller 15 kap. 8 § försäkringsavtalslagen (2005:104) av försäkringstagarens tillgodohavande. De hindrar inte heller en överföring av hela pensionsförsäkringens värde direkt till en annan pensionsförsäkring än som avses i 5 § om försäkringstagaren tecknar den i samband med överföringen hos samma eller annan försäkringsgivare med samma person som försäkrad. Överföringen ska i så fall inte anses som pension enligt 10 kap.
10 Senaste lydelse 2010:1277.
119
PROP. 2015/16:1
5 § första stycket 4 och inte heller som en betalning av premier för pensionsförsäkring.
32 §
Ett pensionssparkonto får avslutas | Ett pensionssparkonto får avslutas |
genom en utbetalning i förtid vid | genom en utbetalning i förtid, om |
den tidpunkt pensionen får börja | behållningen uppgår till högst ett |
betalas ut, om behållningen då uppgår | prisbasbelopp. |
till högst 30 procent av prisbasbeloppet. |
|
Utbetalning i förtid får också ske om |
|
1. behållningen på kontot uppgår |
|
till högst ett prisbasbelopp, |
|
2. kontot inte är förenat med ett |
|
oåterkalleligt förmånstagarförordnan- |
|
de, och |
|
3. inbetalning på kontot inte har |
|
gjorts under de senaste tio åren. |
|
I andra fall får Skatteverket medge | I andra fall får Skatteverket medge |
att kontot avslutas genom en | att kontot avslutas genom en |
utbetalning i förtid, om pensions- | utbetalning i förtid eller att en del av |
spararen är på obestånd och genom | kontobehållningen betalas ut, om |
en utbetalning kan få en varaktig | pensionsspararen är på obestånd och |
lösning på sina ekonomiska problem | genom en utbetalning kan få en |
eller om det i övrigt finns synnerliga | varaktig lösning på sina ekonomiska |
skäl. | problem eller om det i övrigt finns |
| synnerliga skäl. |
Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken av pensionsspararens tillgodohavande.
59 kap.
Vilka som får göra pensions- sparavdrag
1 a §
Pensionssparavdrag får göras av dem som är obegränsat skattskyldiga och som har
1. avdragsgrundande inkomst av anställning och helt saknar pensions- rätt i anställning, eller
2. avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet.
I 16 § finns bestämmelser om när sådant avdrag får göras av dem som är begränsat skattskyldiga.
Pensionssparavdrag får även göras efter beslut om dispens enligt 8–12 §§.
120
För avdragsgrundande inkomst av anställning får pensionssparavdraget inte överstiga vare sig 35 procent av inkomsten eller 10 prisbasbelopp. För avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet får pensions- sparavdraget inte överstiga vare sig 35 procent av inkomsten eller 10 prisbasbelopp. För skattskyldiga som har avdragsgrundande inkomst i inkomstslaget tjänst och i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får Skatteverket medge pensions- sparavdrag med högst samma belopp som för sådana inkomster som avses i 5 § första stycket. För skattskyldiga som fått särskild ersättning i samband med att en anställning upphört och som inte har ett betryggande pensionsskydd, får Skatteverket medge avdrag med ett högre belopp.PROP. 2015/16:1
5 §11
Pensionssparavdraget får inte heller
överstiga 1 800 kronor med tillägg enligt andra och tredje styckena.
För avdragsgrundande inkomst av anställning är tillägget, om den skatt- skyldige helt saknar pensionsrätt i anställning, 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.
För avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet är tillägget 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.
9 §
För skattskyldiga som har avdragsgrundande inkomst i inkomstslaget tjänst och i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får Skatteverket medge pensions- sparavdrag med högst samma belopp som för sådana inkomster som avses i 5 § andra stycket. För skattskyldiga som fått särskild ersättning i samband med att en anställning upphört och som inte har ett betryggande pensionsskydd, får Skatteverket medge avdrag med ett högre belopp.
|
| 13 § |
|
| |
Pensionssparavdrag | som | grundar | Pensionssparavdrag | som | grundar |
sig på överskott av en näringsverk- | sig på överskott av en näringsverk- | ||||
samhet eller inkomst i inkomstslaget | samhet eller inkomst i inkomstslaget | ||||
kapital ska göras i inkomstslaget | kapital ska göras i inkomstslaget | ||||
näringsverksamhet | och | annat | näringsverksamhet | och | annat |
pensionssparavdrag ska göras som | pensionssparavdrag ska göras som | ||||
allmänt avdrag, om inte annat sägs i | allmänt avdrag, om inte annat sägs i | ||||
14 eller 15 §. |
|
| 15 §. |
|
|
|
| 16 §12 |
|
| |
Pensionssparavdrag | får | göras av | Pensionssparavdrag | får | göras av |
den som är obegränsat skattskyldig. | den som är begränsat skattskyldig | ||||
Sådant avdrag får också göras av den | enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 | ||||
som är begränsat skattskyldig enligt | eller 3, om dennes överskott av | ||||
3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, | förvärvsinkomster i | Sverige och i |
11Senaste lydelse 2014:1468. Ändringen innebär bl.a. att första stycket tas bort.
12Senaste lydelse 2009:1060.
121
PROP. 2015/16:1
om dennes överskott av förvärvs- | andra länder, uteslutande eller så gott |
inkomster i Sverige och i andra | som uteslutande, utgörs av överskott |
länder, uteslutande eller så gott som | av förvärvsinkomster i Sverige. |
uteslutande, utgörs av överskott av |
|
förvärvsinkomster i Sverige.
Den som är obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret ska göra de avdrag som avser den tiden. Om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock pensionssparavdrag göras för hela året.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte i inkomstslaget kapital.
63 kap.
Nuvarande lydelse
3 a §13
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
Fastställd förvärvsinkomst | Särskilt belopp |
|
|
|
| ||
överstiger inte 0,99 prisbasbelopp | 0,682 prisbasbelopp |
|
|
| |||
överstiger 0,99 men inte 1,105 | 0,880 | prisbasbelopp | minskat | med | |||
prisbasbelopp | 20 procent | av | den | fastställda | |||
| förvärvsinkomsten |
|
|
|
| ||
överstiger 1,105 men inte 2,72 | 0,753 | prisbasbelopp | minskat | med | |||
prisbasbelopp | 8,5 procent | av | den | fastställda | |||
| förvärvsinkomsten |
|
|
|
| ||
överstiger 2,72 men inte 3,11 | 0,208 | prisbasbelopp |
| ökat | med | ||
prisbasbelopp | 11,5 procent | av | den | fastställda | |||
| förvärvsinkomsten |
|
|
|
| ||
överstiger 3,11 men inte 3,69 | 21,5 procent av den fastställda | ||||||
prisbasbelopp | förvärvsinkomsten minskat med 0,103 | ||||||
| prisbasbelopp |
|
|
|
|
| |
överstiger 3,69 men inte 4,785 | 0,322 | prisbasbelopp |
| ökat | med | ||
prisbasbelopp | 10 procent | av | den | fastställda | |||
| förvärvsinkomsten |
|
|
|
| ||
överstiger 4,785 men inte 7,88 | 0,753 | prisbasbelopp |
| ökat | med | ||
prisbasbelopp | 1 procent | av | den | fastställda | |||
| förvärvsinkomsten |
|
|
|
|
13 Senaste lydelse 2013:960.
122
PROP. 2015/16:1
överstiger 7,88 men inte 12,43 | 1,541 prisbasbelopp minskat med | |||
prisbasbelopp | 9 procent | av | den | fastställda |
| förvärvsinkomsten |
|
| |
överstiger 12,43 prisbasbelopp | 0,422 prisbasbelopp |
|
Föreslagen lydelse
3 a §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
Fastställd förvärvsinkomst | Särskilt belopp |
|
|
|
| ||
överstiger inte 0,99 prisbasbelopp | 0,687 prisbasbelopp |
|
|
| |||
överstiger 0,99 men inte 1,11 | 0,885 | prisbasbelopp | minskat | med | |||
prisbasbelopp | 20 procent | av | den | fastställda | |||
| förvärvsinkomsten |
|
|
|
| ||
överstiger 1,11 men inte 2,72 | 0,609 | prisbasbelopp |
| ökat | med | ||
prisbasbelopp | 4,9 procent | av | den | fastställda | |||
| förvärvsinkomsten |
|
|
|
| ||
överstiger 2,72 men inte 3,11 | 0,741 prisbasbelopp |
|
|
| |||
prisbasbelopp |
|
|
|
|
|
|
|
överstiger 3,11 men inte 3,77 | 0,430 | prisbasbelopp |
| ökat | med | ||
prisbasbelopp | 10 procent | av | den | fastställda | |||
| förvärvsinkomsten |
|
|
|
| ||
överstiger 3,77 men inte 5,4 | 0,807 prisbasbelopp |
|
|
| |||
prisbasbelopp |
|
|
|
|
|
|
|
överstiger 5,4 men inte 7,88 | 0,753 | prisbasbelopp |
| ökat | med | ||
prisbasbelopp | 1 procent | av | den | fastställda | |||
| förvärvsinkomsten |
|
|
|
| ||
överstiger 7,88 men inte 12,43 | 1,541 | prisbasbelopp | minskat | med | |||
prisbasbelopp | 9 procent | av | den | fastställda | |||
| förvärvsinkomsten |
|
|
|
| ||
överstiger 12,43 prisbasbelopp | 0,422 prisbasbelopp |
|
|
|
123
PROP. 2015/16:1
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
65 kap.
4 §14
För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela be- skattningsåret är den kommunala inkomstskatten 25 procent av den be-
skattningsbara förvärvsinkomsten. |
|
|
|
| |
För fysiska personer som är be- | För fysiska personer som är be- | ||||
gränsat skattskyldiga enligt | 3 kap. | gränsat | skattskyldiga | enligt | 3 kap. |
18 § första stycket 1, 2, 6 eller 7 | 18 § första stycket 1, 2 eller 6 under | ||||
under hela beskattningsåret är den | hela beskattningsåret är den kom- | ||||
kommunala inkomstskatten | sum- | munala inkomstskatten summan av | |||
man av de skattesatser för kommu- | de skattesatser för kommunal skatt | ||||
nal skatt och landstingsskatt som ge- | och landstingsskatt som genom- | ||||
nomsnittligt tillämpas för beskatt- | snittligt tillämpas för beskattnings- | ||||
ningsåret, multiplicerad med den be- | året, | multiplicerad | med | den | |
skattningsbara förvärvsinkomsten. | beskattningsbara förvärvsinkomsten. |
För begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning som avses i 3 kap. 17 § 2–4 tillämpas 3 §.
5 §15
För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster
–20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns, och
–5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns.
Skiktgränserna bestäms | med | Skiktgränserna bestäms | med | ||||
utgångspunkt i en nedre skiktgräns | utgångspunkt i en nedre skiktgräns | ||||||
på 430 200 | kronor | för beskatt- | på 430 200 | kronor | för beskatt- | ||
ningsåret 2015 och en övre skikt- | ningsåret 2016 och en övre skikt- | ||||||
gräns på | 616 100 | kronor | för | gräns på | 625 800 | kronor | för |
beskattningsåret 2015. |
|
| beskattningsåret 2016. |
|
|
För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränserna till skiktgränserna för det föregående beskattningsåret multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal kronor.
Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska de skiktgränser som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas.
14Senaste lydelse 2009:1060.
15Senaste lydelse 2014:1468.
124
|
|
|
|
|
|
| PROP. 2015/16:1 | |
|
|
|
|
| 67 kap. |
|
| |
|
|
|
|
| 1 §16 |
|
| |
I detta kapitel finns bestämmelser | I detta kapitel finns bestämmelser | |||||||
om | skattereduktion | för fysiska | om skattereduktion | för fysiska | ||||
personer i 2–33 §§ och för juridiska | personer i 2–19 och 27–33 §§ och för | |||||||
personer i 2 och 27–33 §§. |
| juridiska personer i 2 och 27–33 §§. | ||||||
Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort. |
| |||||||
|
|
|
|
| 2 §17 |
|
| |
Skattereduktion | ska | göras | för | Skattereduktion | ska | göras för | ||
sjöinkomst, | allmän | pensionsavgift, | sjöinkomst, allmän | pensionsavgift, | ||||
arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), | arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), | |||||||
underskott av kapital, hushållsarbete, | underskott av kapital, hushållsarbete | |||||||
gåva | och | mikroproduktion | av | och mikroproduktion av förnybar el | ||||
förnybar el i nu nämnd ordning. |
| i nu nämnd ordning. |
|
|
Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5–9 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.
Nuvarande lydelse
7 §18
För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige | Skattereduktion | |
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp | skillnaden mellan arbetsinkomsterna | |
| och | grundavdraget, multiplicerad |
| med | skattesatsen för kommunal |
| inkomstskatt |
överstiger 0,91 men inte 2,94 pris- basbelopp
överstiger 2,94 men inte 8,08 pris- basbelopp
16Senaste lydelse 2014:1468.
17Senaste lydelse 2014:1468.
18Senaste lydelse 2013:960.
skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och 33,2 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 2,94 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,584 prisbasbelopp och 11,1 procent av arbetsinkomsterna
125
PROP. 2015/16:1
| mellan 2,94 och 8,08 prisbasbelopp | |||
| och å andra sidan grundavdraget, | |||
| multiplicerad med | skattesatsen | för | |
| kommunal inkomstskatt |
| ||
överstiger 8,08 prisbasbelopp | skillnaden | mellan | 2,155 prisbas- | |
| belopp och grundavdraget, multi- | |||
| plicerad | med skattesatsen | för | |
| kommunal inkomstskatt |
|
Föreslagen lydelse
7 §
För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 2,94 pris- basbelopp
överstiger 2,94 men inte 8,08 pris- basbelopp
överstiger 8,08 men inte 13,54 prisbasbelopp
överstiger 13,54 prisbasbelopp
Skattereduktion
skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och 33,2 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 2,94 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,584 prisbasbelopp och 11,1 procent av arbetsinkomsterna mellan 2,94 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan 2,155 prisbas- belopp och grundavdraget, multi- plicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan 2,155 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomst- skatt, med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 13,54 prisbasbelopp
126
PROP. 2015/16:1
Nuvarande lydelse
8 §19
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige | Skattereduktion |
överstiger inte 100 000 kronor | 20 procent av arbetsinkomsterna |
överstiger 100 000 men inte 300 000 | summan av 15 000 kronor och |
kronor | 5 procent av arbetsinkomsterna |
överstiger 300 000 kronor | 30 000 kronor |
Föreslagen lydelse
8 §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige | Skattereduktion |
|
|
| |||||
överstiger inte 100 000 kronor |
| 20 procent av arbetsinkomsterna |
| ||||||
överstiger 100 000 men inte 300 000 | summan | av | 15 000 | kronor | och | ||||
kronor |
|
|
| 5 procent av arbetsinkomsterna |
| ||||
överstiger | 300 000 | men | inte | 30 000 kronor |
|
|
|
| |
600 000 kronor |
|
|
|
|
|
|
|
| |
överstiger 600 000 kronor |
|
| 30 000 | kronor | med | avdrag | för | ||
|
|
|
| 3 procent av de arbetsinkomster som | |||||
|
|
|
| överstiger 600 000 kronor |
| ||||
Nuvarande lydelse |
|
| Föreslagen lydelse |
|
|
| |||
|
|
| 13 §20 |
|
|
|
|
| |
Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande. |
| ||||||||
1. Städarbete eller | annat | ren- | 1. Enklare | städarbete | eller annat | ||||
göringsarbete som utförs i bostaden. | rengöringsarbete | samt | flyttstädning | ||||||
|
|
|
| som utförs i bostaden. |
|
|
2.Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.
3.Matlagning som utförs i eller i
nära anslutning till bostaden.
19Senaste lydelse 2009:197.
20Senaste lydelse 2015:473.
127
Den sammanlagda skattereduktio- nen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. Om den skattskyldige inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, får skattereduktionen för sådant hushålls- arbete som anges i 13 § uppgå till högst 25 000 kronor för ett beskattningsår.PROP. 2015/16:1
4. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.
5. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.
6. Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
7. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bank- besök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.
3. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.
4. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.
5. Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
6. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bank- besök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.
19 §21
Skattereduktionen uppgår till
1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 §
första stycket 1, |
|
2. 50 procent av underlaget enligt | 2. 50 procent av underlaget enligt |
18 § första stycket 2, och | 18 § första stycket 2 till den del det |
| avser sådant hushållsarbete som anges i |
| 13 § och 30 procent av underlaget till |
| den del det avser annat hushållsarbete, |
| och |
3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.
Den sammanlagda skattereduktio- nen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017 i fråga om 16 kap. 11 § och i övrigt den 1 januari 2016.
2.Bestämmelserna i 1 kap. 11 och 16 §§, 2 kap. 23 §, 6 kap. 11 §, 7 kap. 3 §, 10 kap. 5 §, 11 kap. 40 §, 14 kap. 12 och 13 §§, 42 kap. 6, 34 och 36 §§, 58 kap. 18 och 32 §§, 63 kap. 3 a §, 65 kap 5 § och 67 kap. 1, 2, 7, 8, 13 och 19 §§ i den
21 Senaste lydelse 2011:1256.
128
PROP. 2015/16:1
nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.
3.Den upphävda bestämmelsen i 16 kap. 11 § gäller fortfarande för avgifter och bidrag som har betalats respektive lämnats till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för tid före den 1 januari 2017.
4.Bestämmelsen i 43 kap. 17 a § tillämpas första gången på förvärv av andelar som sker efter den 31 december 2015.
5.Bestämmelserna i 59 kap. 1 a, 5, 9, 13 och 16 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2015.
6.För försäkringspremier som betalats respektive inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts före ikraftträdandet gäller fortfarande den upphävda bestämmelsen i 59 kap. 14 § och bestämmelserna i 59 kap. 5, 9, 13 och 16 §§ i den äldre lydelsen.
7.Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet gäller fortfarande den upphävda bestämmelsen i 59 kap. 14 § och bestämmelserna i 59 kap. 5, 9, 13 och 16 §§ i den äldre lydelsen för försäkringspremier som betalats och inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier som betalats och inbetalningar som gjorts efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt 59 kap. 5 § i den nya lydelsen överstiger avdraget för premier som betalats respektive inbetalningar som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet.
8.De upphävda bestämmelserna i 67 kap. 20–26 §§ gäller dock fortfarande för beskattningsår som börjar före ikraftträdandet.
129
PROP. 2015/16:1
3.10Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)
Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) dels att 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § ska ha följande lydelse,
dels att punkt 2 och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2015:474) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
2 kap.
26 §1
Arbetsgivaravgifterna är 21,27 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av
1. sjukförsäkringsavgift | 4,35 % |
2. föräldraförsäkringsavgift | 2,60 % |
3. ålderspensionsavgift | 10,21 % |
4. efterlevandepensionsavgift | 1,17 % |
5. arbetsmarknadsavgift | 2,64 % |
6. arbetsskadeavgift | 0,30 % |
Föreslagen lydelse
26 §
Arbetsgivaravgifterna är 21,77 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av
1. sjukförsäkringsavgift | 4,85 % |
2. föräldraförsäkringsavgift | 2,60 % |
3. ålderspensionsavgift | 10,21 % |
4. efterlevandepensionsavgift | 1,17 % |
5. arbetsmarknadsavgift | 2,64 % |
6. arbetsskadeavgift | 0,30 % |
3 kap.
Nuvarande lydelse
13 §2
Egenavgifterna är 18,82 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av
1. sjukförsäkringsavgift | 4,44 % |
2. föräldraförsäkringsavgift | 2,60 % |
3. ålderspensionsavgift | 10,21 % |
4. efterlevandepensionsavgift | 1,17 % |
5. arbetsmarknadsavgift | 0,10 % |
6. arbetsskadeavgift | 0,30 % |
1Senaste lydelse 2014:1469.
2Senaste lydelse 2014:1469.
130
PROP. 2015/16:1
Föreslagen lydelse
13 §
Egenavgifterna är 19,32 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av
1. sjukförsäkringsavgift | 4,94 % |
2. föräldraförsäkringsavgift | 2,60 % |
3. ålderspensionsavgift | 10,21 % |
4. efterlevandepensionsavgift | 1,17 % |
5. arbetsmarknadsavgift | 0,10 % |
6. arbetsskadeavgift | 0,30 % |
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
2.3 Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § och bestämmelsen i 2 kap. 29 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på ersättning som betalas ut före
ikraftträdandet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Den | upphävda | bestämmelsen | i | Den | upphävda | bestämmelsen | i | ||||||
2 kap. | 28 § | och | bestämmelsen | i | 2 kap. |
| 28 § | och | bestämmelsen | i | |||
2 kap. 29 § i den äldre lydelsen til- | 2 kap. 29 § i den äldre lydelsen til- | ||||||||||||
lämpas även på ersättning som beta- | lämpas även på ersättning som beta- | ||||||||||||
las | ut | under perioden | 1 augusti | las ut | under perioden | 1 augusti | |||||||
2015–30 juni | 2016. På | ersättning | 2015–31 maj 2016. På ersättning som | ||||||||||
som betalas ut under nämnda period | betalas ut under nämnda period ska | ||||||||||||
ska dock vid tillämpningen av 2 kap. | dock | vid tillämpningen | av 2 kap. | ||||||||||
28 §, | utöver | hela | ålderspensionsav- | 28 §, | utöver | hela | ålderspensionsav- | ||||||
giften, arton tjugofemtedelar av de | giften, arton tjugofemtedelar av de | ||||||||||||
övriga | arbetsgivaravgifterna betalas. | övriga | arbetsgivaravgifterna betalas. | ||||||||||
Procenttalen för avgifterna ska efter | Procenttalen för avgifterna ska efter | ||||||||||||
kvoteringen anges med två decimaler | kvoteringen anges med två decimaler | ||||||||||||
så att övriga decimaler faller bort. |
| så att övriga decimaler faller bort. |
|
3.4 Den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämmelsen i 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på inkomst som uppbärs före
ikraftträdandet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Den | upphävda | bestämmelsen | i | Den | upphävda | bestämmelsen | i | |||||
3 kap. | 15 a § |
| och | bestämmelsen | i | 3 kap. | 15 a § |
| och | bestämmelsen | i | |
3 kap. | 18 § | i | den | äldre lydelsen | 3 kap. | 18 § | i | den | äldre lydelsen | |||
tillämpas även på inkomst som upp- | tillämpas även på inkomst som upp- | |||||||||||
bärs under perioden 1 augusti 2015– | bärs under perioden 1 augusti 2015– | |||||||||||
30 juni 2016. På inkomst som upp- | 31 maj 2016. På inkomst som upp- | |||||||||||
bärs under nämnda period ska dock | bärs under nämnda period ska dock | |||||||||||
vid tillämpningen | av | 3 kap. 15 a §, | vid tillämpningen av 3 kap. 15 a §, | |||||||||
utöver | hela | ålderspensionsavgiften, | utöver | hela | ålderspensionsavgiften, | |||||||
arton tjugofemtedelar av de övriga | arton tjugofemtedelar av de övriga | |||||||||||
egenavgifterna | betalas. Procenttalen | egenavgifterna | betalas. Procenttalen | |||||||||
för avgifterna ska efter kvoteringen | för avgifterna ska efter kvoteringen | |||||||||||
anges med två decimaler så att övriga | anges med två decimaler så att övriga |
3Senaste lydelse 2015:474.
4Senaste lydelse 2015:474.
131
PROP. 2015/16:1
decimaler faller bort.
Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter den 1 augusti 2015 respektive såväl före som efter den 30 juni 2016 ska, om den avgifts- skyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive efter den 30 juni 2016 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.
decimaler faller bort.
Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter den 1 augusti 2015 respektive såväl före som efter den 31 maj 2016 ska, om den avgifts- skyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive efter den 31 maj 2016 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
2.Bestämmelsen i 2 kap. 26 § i den nya lydelsen tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2015.
3.Bestämmelsen i 3 kap. 13 § i den nya lydelsen tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 31 december 2015. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor
del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig | till tiden efter | den |
31 december 2015 som svarar mot förhållandet | mellan den del | av |
beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret. |
|
132
PROP. 2015/16:1
3.11Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
Härigenom föreskrivs att 7, 17 och 19 §§ lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
7 §1
Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskill- naden mellan den debiterade ersätt- ningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens fak- tiska betalning för arbetet till utföra- ren före begäran om utbetalning, dock högst till samma belopp som köparen har betalat.
Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda prelimi- nära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 50 000 kronor för ett beskattningsår.
Föreslagen lydelse
Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskill- naden mellan den debiterade ersätt- ningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens fak- tiska betalning för arbetet till utföra- ren före begäran om utbetalning.
Utbetalningen får dock uppgå till högst
1.samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och
2.tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete.
Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda prelimi- nära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 50 000 kronor för ett beskattningsår. Om den skattskyldige inte har fyllt 65 år vid beskattnings- årets ingång, får utbetalning inte ske till den del den preliminära skatte- reduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomst- skattelagen skulle överstiga 25 000 kronor för ett beskattningsår.
17 §2
Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med
1. ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 11 § beslutat om till utföraren, och
1Senaste lydelse 2014:1458.
2Senaste lydelse 2011:1426.
133
Den preliminära skattereduktio- nen får sammanlagt uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. Om köparen inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, får den preli- minära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) upp- gå till högst 25 000 kronor.PROP. 2015/16:1
2. ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 14 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp mot- svarande den beslutade återbetalningen.
Den preliminära skattereduktio- nen får sammanlagt uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.
19 §3
Skatteverket ska så snart som möjligt skriftligen meddela köparen av hushållsarbetet om
1.beslut enligt 11 § om utbetalning,
2.beslut enligt 14 § om återbetalning, och
3.belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
Meddelandet ska innehålla uppgifter om
1.namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket,
2.utbetalt belopp till eller återbetalt belopp från respektive utförare eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, och
3. den totala preliminära skatte- reduktionen som tillgodoräknats köparen enligt 17 §.
Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala prelimi- nära skattereduktionen som till- godoräknats enligt 17 §.
3. den totala preliminära skatte- reduktionen som tillgodoräknats köparen enligt 17 § och, om köparen inte har fyllt 65 år vid beskattnings- årets ingång, hur stor del av denna skattereduktion som avser sådant hus- hållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala prelimi- nära skattereduktionen som till- godoräknats enligt 17 §. Om köparen inte har fyllt 65 år vid beskattnings- årets ingång, ska det av meddelandet framgå hur stor del av denna skatte- reduktion som avser sådant hushålls- arbete som anges i 67 kap. 13 §
3 Senaste lydelse 2011:1426.
134
PROP. 2015/16:1
inkomstskattelagen.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
2.Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.
135
PROP. 2015/16:1
3.12Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
2 kap.
1 §
Pensionsmyndigheten ska, om inte annat är föreskrivet, även handlägga ärenden om hustrutillägg och särskild efterlevandepension samt ärenden enligt följande lagar och bestämmelser:
1.34 § i den upphävda lagen (1913:120) om allmän pensionsförsäkring,
2.35 § i den upphävda lagen (1935:434) om folkpensionering,
3.den upphävda lagen (1946:433) om frivillig statlig pensionsförsäk- ring,
4.22 kap. i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 1981, och
5.den upphävda kungörelsen (1972:412) om sjömanspension.
3.den upphävda lagen (1946:433) om frivillig statlig pensionsförsäk- ring, och
4.22 kap. i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 1981.
Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.
136
Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Reduktionen ska vara 1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och 2. 30 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete. Skatteavdraget ska som mest redu- ceras med 50 000 kronor per beskatt- ningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen ska dock skatte- avdraget som mest reduceras med 25 000 kronor per beskattningsår, om arbetstagaren inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång.PROP. 2015/16:1
3.13Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 22 kap. 22 § och 23 kap. 7 § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 22 kap. 22 § ska utgå,
dels att 11 kap. 14 §, 22 kap. 1 och 13 §§, 31 kap. 1 och 33 §§, 38 kap. 1 §, 48 kap. 6 §, 50 kap. 2 och 7 §§ samt rubriken närmast före 31 kap. 33 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
11 kap.
14 §
Underlaget för beräkning av skatteavdrag ska bestämmas utan hänsyn till förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen eller har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag.
Första stycket gäller bara förmån upp till ett värde av 100 000 kronor per beskattningsår.
22 kap.
1 §1
I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om
–överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag (2 och 3 §§),
–upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt (4 §),
–samfällighet (5 och 6 §§),
1 Senaste lydelse 2014:1471.
137
I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om underlaget för skatte- reduktionen och hur stor del av underlaget som avser sådant hushålls- arbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen.PROP. 2015/16:1
–räntebidrag (7 §),
–pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§),
–avskattning av pensionsförsäkring (10 §),
–tjänstepensionsavtal (11 §),
–underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §),
–skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §),
–elcertifikat (14 §),
–utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläpps- minskningar (15 §),
–schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto (16 §),
–schablonintäkt vid innehav av andelar i värdepappersfonder, fondföretag, specialfonder och utländska specialfonder (17–21 §§),
–gåva (22 §),
–investeraravdrag (23 och 24 §§), och
–skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (25 §).
13 §
Kontrolluppgift ska lämnas om skattereduktion för förmån av hushålls- arbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), om den som utför arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen eller har ett intyg eller någon annan hand- ling som avses i 67 kap. 17 § samma lag.
Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som har gett ut förmånen.
I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om underlaget för skatte- reduktionen.
31 kap.
1 §2 I detta kapitel finns bestämmelser om
–uppgifter som ska lämnas i samtliga inkomstdeklarationer (2 och 3 §§),
–uppgifter som fysiska personer och dödsbon ska underrättas om och godkänna eller lämna (4 och 5 §§),
–uppgift som ska lämnas om inkomstslaget tjänst (6 §),
– uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget näringsverksamhet (7–15 §§),
–uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget kapital (16–19 b §§),
–uppgift om tillkommande belopp (20 §),
–uppgifter om vissa andelsavyttringar m.m. (21–24 §§),
–uppgifter för beräkning av egenavgifter (25 och 26 §§),
–uppgifter som fåmansföretag samt företagsledare och delägare ska lämna (27–29 §§),
–uppgift om tillskott och uttag (30 §),
–uppgift om betalning till utlandet (31 §),
2 Senaste lydelse 2014:1471.
138
|
|
|
|
|
|
| PROP. 2015/16:1 |
– uppgift som ekonomiska föreningar ska lämna (32 §), |
| ||||||
– uppgifter | om | skattereduktion | – uppgifter | om | skattereduktion | ||
för hushållsarbete, gåva och mikro- | för hushållsarbete och mikroproduk- | ||||||
produktion av förnybar el (33 och | tion av förnybar el (33 och 33 a §§), | ||||||
33 a §§), och |
|
|
| och |
|
| |
– uppgifter om prissättningsbesked (34 §). |
|
| |||||
Skattereduktion för hushållsarbete, | Skattereduktion för hushållsarbete | ||||||
gåva | och | mikroproduktion av | och mikroproduktion av förnybar | ||||
förnybar el3 |
|
|
| el |
|
| |
|
|
|
| 33 §4 |
|
| |
Den | som | begär | skattereduktion | Den som | begär | skattereduktion | |
för hushållsarbete, gåva eller mikro- | för hushållsarbete eller mikro- | ||||||
produktion | av | förnybar el enligt | produktion av förnybar el enligt | ||||
67 kap. 11–33 §§ inkomstskattelagen | 67 kap. 11–19 och 27–33 §§ inkomst- | ||||||
(1999:1229) ska lämna uppgift om | skattelagen (1999:1229) ska lämna | ||||||
underlaget för skattereduktionen. | uppgift om underlaget för skatte- | ||||||
|
|
|
|
| reduktionen. |
|
|
I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushålls- arbete lämnas.
38 kap.
1 §5 Fastställda formulär ska användas för att lämna 1. kontrolluppgifter,
2. åtagande | 2. åtagande enligt 23 kap. 6 § om |
a) enligt 23 kap. 6 § om att lämna | att lämna kontrolluppgifter om |
kontrolluppgifter om pensionsför- | pensionsförsäkringar och sådana |
säkringar och sådana avtal om | avtal om tjänstepension som är jäm- |
tjänstepension som är jämförbara | förbara med en pensionsförsäkring, |
med en pensionsförsäkring, och |
|
b) enligt 23 kap. 7 § om att lämna |
|
kontrolluppgifter om gåvor, |
|
3. deklarationer, |
|
4. särskilda uppgifter, och |
|
5. periodiska sammanställningar. |
|
3Senaste lydelse 2014:1471.
4Senaste lydelse 2014:1471.
5Senaste lydelse 2011:1289.
139
PROP. 2015/16:1
48 kap.
Nuvarande lydelse
6 §
Förseningsavgiftens storlek framgår av följande uppställning.
Om förseningsavgiften gäller | uppgår den till | ||
aktiebolags | eller | ekonomisk |
|
förenings inkomstdeklaration | 5 000 kronor | ||
någon annans inkomstdeklaration | 1 000 kronor | ||
särskilda uppgifter |
| 1 000 kronor | |
periodisk sammanställning | 1 000 kronor | ||
skattedeklaration |
| 500 kronor |
Förseningsavgiften för skattedeklaration uppgår dock till 1 000 kronor om det är fråga om en deklaration som ska lämnas efter föreläggande.
Föreslagen lydelse
6 §
Förseningsavgiftens storlek framgår av följande uppställning.
Om förseningsavgiften gäller | uppgår den till | ||
aktiebolags | eller | ekonomisk |
|
förenings inkomstdeklaration | 6 250 kronor | ||
någon annans inkomstdeklaration | 1 250 kronor | ||
särskilda uppgifter |
| 1 250 kronor | |
periodisk sammanställning | 1 250 kronor | ||
skattedeklaration |
| 625 kronor |
Förseningsavgiften för skattedeklaration uppgår dock till 1 250 kronor om det är fråga om en deklaration som ska lämnas efter föreläggande.
Nuvarande lydelse |
|
| Föreslagen lydelse |
|
|
| |||
|
|
|
| 50 kap. |
|
|
|
| |
|
|
|
|
| 2 § |
|
|
|
|
Kontrollavgiften | enligt 1 § är | Kontrollavgiften | enligt 1 § är | ||||||
10 000 | kronor | för | varje | 12 500 | kronor | för | varje | ||
kontrolltillfälle. |
|
|
| kontrolltillfälle. |
|
|
| ||
Om Skatteverket tidigare har tagit | Om Skatteverket tidigare har tagit | ||||||||
ut en kontrollavgift och en ny | ut en kontrollavgift och en ny | ||||||||
kontrollavgift ska tas ut för en | kontrollavgift ska tas ut för en | ||||||||
överträdelse som har inträffat inom | överträdelse som har inträffat inom | ||||||||
ett år från den dag då beslutet om | ett år från den dag då beslutet om | ||||||||
kontrollavgift | meddelades, | ska | kontrollavgift | meddelades, | ska | ||||
avgiften i stället vara 20 000 kronor. | avgiften i stället vara 25 000 kronor. |
7 §
Kontrollavgift ska tas ut av den som inte har fullgjort dokumentationsskyldigheten vid upplåtelse av plats för torg- och marknadshandel eller vid omsättning av investeringsguld.
140
PROP. 2015/16:1
Kontrollavgiften är 2 000 kronor för varje tillfälle då skyldigheten inte har fullgjorts.
Kontrollavgiften är 2 500 kronor för varje tillfälle då skyldigheten inte har fullgjorts.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
2.Bestämmelserna i 11 kap. 14 § och 22 kap. 13 § i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2015.
3.Bestämmelsen i 31 kap. 33 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.
4.Bestämmelsen i 48 kap. 6 § i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om deklarationer och övriga uppgifter som ska lämnas efter ikraftträdandet.
5.Bestämmelserna i 50 kap. 2 och 7 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om kontrollavgifter som hänför sig till kontroller som har inletts efter den 31 december 2015.
6.Den upphävda bestämmelsen i 22 kap. 22 § gäller dock fortfarande för beskattningsår som börjar före ikraftträdandet.
7.Den upphävda bestämmelsen i 23 kap. 7 § och bestämmelsen i 38 kap. 1 §
iden äldre lydelsen gäller dock fortfarande för tid före ikraftträdandet.
141
PROP. 2015/16:1
3.14Förslag till lag om ändring i lagen (2014:1474) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244)
dels att 50 kap. 4 § lagen i stället för lydelsen enligt lagen (2014:1474) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse,
dels att punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2014:1474) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse,
dels att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2014:1474) om ändring i den lagen ska införas en ny punkt, 4, av följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2014:1474 |
| Föreslagen lydelse |
|
|
|
| |||||
|
|
|
| 50 kap. |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
| 4 § |
|
|
|
|
|
|
|
Kontrollavgiften enligt 3 § 1 och 2 är |
|
|
|
|
|
|
| ||||
1. 10 000 | kronor | för | varje | 1. 12 500 | kronor | för |
| varje | |||
kontrolltillfälle, och |
|
| kontrolltillfälle, och |
|
|
|
| ||||
2. 2 000 kronor | för varje | person | 2. 2 500 kronor för varje | person | |||||||
som vid kontrollen är verksam och | som vid kontrollen är verksam och | ||||||||||
inte är dokumenterad i en tillgänglig | inte är dokumenterad i en tillgänglig | ||||||||||
personalliggare. |
|
|
| personalliggare. |
|
|
|
| |||
Om Skatteverket tidigare har tagit | Om Skatteverket tidigare har tagit | ||||||||||
ut en kontrollavgift enligt 3 § 1 eller | ut en kontrollavgift enligt 3 § 1 eller | ||||||||||
2 och en ny kontrollavgift ska tas ut | 2 och en ny kontrollavgift ska tas ut | ||||||||||
för en överträdelse som har inträffat | för en överträdelse som har inträffat | ||||||||||
inom ett år från den dag då beslutet | inom ett år från den dag då beslutet | ||||||||||
om kontrollavgift | meddelades, ska | om kontrollavgift | meddelades, | ska | |||||||
avgiften enligt första stycket 1 i | avgiften enligt första stycket 1 i | ||||||||||
stället vara 20 000 kronor. |
| stället vara 25 000 kronor. |
|
| |||||||
Kontrollavgiften enligt 3 § 3 är 25 000 kronor. |
|
|
|
|
| ||||||
2. Lagen | tillämpas | första | gången | 2. Lagen tillämpas | första | gången | |||||
på byggarbetsplatser där bygg- | på byggarbetsplatser där bygg- | ||||||||||
verksamheten | påbörjas | efter | verksamheten | påbörjas efter | den | ||||||
ikraftträdandet. |
|
|
| 31 december 2015. |
|
|
|
| |||
|
|
|
|
| 4. I | fråga | om | kontrollavgiftens | |||
|
|
|
|
| storlek ska bestämmelsen i 50 kap. 4 § | ||||||
|
|
|
|
| i den | nya lydelsen | tillämpas första |
gången i fråga om kontrollavgifter som hänför sig till kontroller som har inletts efter den 31 december 2015.
142
PROP. 2015/16:1
3.15Förslag till lag om upphävande av lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva
Härigenom föreskrivs att lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva ska upphöra att gälla vid utgången av 2015.
1.Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för tid före den 1 januari 2016.
2.En betald årsavgift som avser tid efter 2015 ska betalas tillbaka.
143
4
Den makroekonomiska utvecklingen
PROP. 2015/16:1
4 Den makroekonomiska utvecklingen
Sammanfattning
–Svensk ekonomi befinner sig i en konjunk- turåterhämtning. BNP-tillväxten 2015 bedöms bli högre än 2014. Den offentliga konsumtionen förväntas lämna ett för- hållandevis stort bidrag till tillväxten både 2015 och 2016. Bidraget från exporten blir påtagligt först 2016.
–Konjunkturen i omvärlden förväntas stärkas de kommande åren. I euroområdet, som är Sveriges viktigaste exportmarknad, förväntas återhämtningen dock gå lång- samt.
–Arbetslösheten har länge legat på en hög nivå, kring 8 procent. I takt med att ekonomin återhämtar sig stiger sysselsätt- ningsgraden. Arbetslösheten bedöms minska till nära 6 procent 2018. De reformer som regeringen föreslår och aviserar i denna proposition bidrar till den lägre arbetslösheten.
–Inflationen har varit låg en längre tid. Ett högre resursutnyttjande och stigande enhetsarbetskostnader bidrar till att inflationen blir högre framöver.
–Det finns påtagliga risker för att utveckl- ingen blir svagare än i prognosen. Det gäller särskilt om tillväxten i euroområdet blir lägre än förväntat. Den ekonomiska ut- vecklingen kan även bli starkare än vad som antagits i prognosen. Det gäller exempelvis om företag och hushåll i omvärlden blir mer optimistiska om framtiden än vad som förväntas.
I detta avsnitt redovisas prognosen för den ekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden t.o.m. 2019.70 Information som fanns tillgänglig den 10 augusti 2015 har beaktats. Prognosen är baserad på nu gällande regler och regeringens föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition.
Budgetpropositionen avser 2016. Tyngd- punkten i framställningen har därför lagts på prognosen fram t.o.m. 2016. Utvecklingen 2017–2019 redovisas i ett separat delavsnitt.
I avsnittet beskrivs några av de risker som finns i prognosen, två alternativa scenarier samt jämförelser med andra bedömares prognoser. Avsnittet innehåller även en beskrivning av hur prognosen har reviderats jämfört med den bedömning som gjordes i 2015 års ekonomiska vårproposition.
70 I bilaga 2 redovisas prognosens siffermässiga innehåll i detalj.
147
PROP. 2015/16:1
4.1Utvecklingen i omvärlden 2015 fortsättningsvis bli expansiv i flertalet länder för
och 2016
Måttlig tillväxt i omvärlden
Under första halvåret 2015 har återhämtningen i euroområdet vidgats till att omfatta fler länder och sektorer än tidigare. Detaljhandeln har utvecklats relativt starkt och industriprodukt- ionen har vuxit i en förhållandevis hög takt.
Efter en svag inledning på 2015 växer den amerikanska ekonomin i snabbare takt. Arbets- lösheten minskar och läget på bostadsmarknaden har förbättrats. Tillväxten i många framväxande ekonomier har dock saktat ned. Råvaru- exportörer har påverkats av de låga priserna på olja och andra råvaror. I Kina har en svagare utveckling på bostadsmarknaden bidragit till en lägre ekonomisk tillväxt den senaste tiden.
Sammantaget har världsekonomin under det första halvåret 2015 växt i en måttlig takt. Världshandeln har utvecklats svagt (se diagram 4.1). Den svaga utvecklingen beror till stor del på minskad import i framväxande ekonomier. Importen har däremot utvecklats starkare i flera avancerade ekonomier.
Diagram 4.1 Världshandel
Import, index 2005=100
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Världen |
|
|
|
|
|
|
| |
180 |
| Avancerade ekonomier |
|
|
|
|
| |||
160 |
| Framväxande ekonomier |
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
05 | 06 | 07 | 08 | 09 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
Källa: CPB Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis. |
|
|
|
I många avancerade ekonomier är inflationen låg, bl.a. som en följd av fall i råvarupriser. Ett förbättrat läge på arbetsmarknaden leder till ett ökat kostnadstryck i många länder, vilket bidrar till att inflationen i omvärlden förväntas stiga. Inflationen förväntas dock i allmänhet stiga från en låg nivå och i många länder förväntas den även 2016 ligga under respektive centralbanks mål. Penningpolitiken bedöms därför även
att stödja en fortsatt uppgång i inflationen (se tabell 4.1).
Goda förutsättningar för ökad tillväxt i avancerade ekonomier
Utsikterna för den ekonomiska utvecklingen i euroområdet, som är Sveriges viktigaste export- marknad, har ljusnat under 2015. Den europeiska centralbanken har genomfört olika åtgärder för att stimulera kreditgivningen. Banken har introducerat långfristiga riktade finansieringsoperationer, sänkt styrräntan och genomfört kvantitativa lättnader i form av tillgångsköp. Den grundliga genomgång av bankernas balansräkningar och de stresstester som genomfördes hösten 2014 har skingrat en del av osäkerheten om kvaliteten på bankernas tillgångar. Kreditgivningen till företag har börjat öka i volym efter flera års minskning, även om ökningen än så länge är relativt svag. Ökad kreditgivning är en viktig förutsättning för investeringstillväxten i euroområdet. Därutöver har de akuta finansiella riskerna kring utveckl- ingen i Grekland minskat i och med den överenskommelse om stödprogram till landet som nåddes sommaren 2015.
Konsumtionen förväntas driva tillväxten i euroområdet 2015 och även investerings- tillväxten ser ut att öka gradvis under året. När återhämtningen fortsätter och resursutnytt- jandet stiger förväntas inflationen i euroområdet öka. Men återhämtningen blir av allt att döma långsam. Detta beror på att det finns ett fortsatt behov hos såväl hushåll som stater och finansiella företag att minska sin skuldsättning. Arbetslösheten sjunker därför endast långsamt. Styrräntan förväntas bli fortsatt låg.
Utvecklingen i USA:s ekonomi bedöms bli stark de kommande åren. Fortsatt hög syssel- sättningstillväxt, låga räntor och ett lågt oljepris talar för att hushållens konsumtion ökar. Som en följd av de goda ekonomiska utsikterna förväntas den amerikanska centralbanken höja styrräntan andra halvåret 2015 efter knappt sju år med en räntenivå nära noll.
148
Tabell 4.1 Prognoser för omvärlden
Utfall t.o.m. 2014, prognos för 2015 och 2016
Procentuell förändring om inte annat anges
| Genomsnitt |
|
|
|
| 1994-2014 | 2014 | 2015 | 2016 |
BNP |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Euroområdet | 1,4 | 0,9 | 1,5 | 1,8 |
Tyskland | 1,3 | 1,8 | 1,8 | 2,0 |
Frankrike | 1,6 | 0,2 | 1,3 | 1,6 |
Italien | 0,5 | -0,4 | 0,7 | 1,2 |
Spanien | 2,1 | 1,4 | 3,2 | 2,6 |
Finland | 2,2 | -0,4 | 0,0 | 1,0 |
USA | 2,4 | 2,4 | 2,3 | 2,8 |
Norge2 | 2,9 | 2,2 | 1,4 | 1,8 |
Kina | 9,5 | 7,5 | 6,7 | 6,5 |
Ryssland | 3,7 | 0,6 | -3,0 | -0,1 |
Världen PPP-vägd3 | 3,8 | 3,4 | 3,4 | 3,7 |
Världen KIX-vägd4 | 1,6 | 2,1 | 2,2 | 2,6 |
Svensk exportmarknad5 | 5,5 | 2,9 | 2,9 | 5,6 |
Inflation |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Euroområdet6 | 1,9 | 0,4 | 0,3 | 1,3 |
USA7 | 2,4 | 1,6 | 0,2 | 2,1 |
Finansiella variabler |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Refiränta8 | 2,3 | 0,2 | 0,1 | 0,1 |
Fed funds9 | 3,0 | 0,3 | 0,3 | 1,1 |
Oljepris10 | 53 | 99 | 57 | 59 |
1I avsnittets tabeller redovisas genomsnittliga värden för flertalet variabler från 1994. Perioden är vald med utgångspunkt i tillgänglighet på data från de svenska nationalräkenskaperna. Euroområdet och dess medlemmars genomsnitt för BNP beräknas från 1995 och refiräntan från 1999. KIX-viktat genomsnitt beräknas från 2004 och Rysslands genomsnitt beräknas från 2003, på grund av begränsningar i datatillgång.
2BNP för Norges fastland, dvs. inhemsk produktion exklusive utvinning av råolja och naturgas, rörtransport och utrikes sjöfart.
3BNP-prognoser sammanviktade med köpkraftsjusterade BNP-vikter enligt IMF.
4BNP-prognoser sammanviktade med KIX-vikter, ett mått på svensk utrikeshandel med olika länder.
5Den samlade importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport.
6Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP).
7Konsumentprisindex (KPI).
8Europeiska centralbankens styrränta i procent, årsgenomsnitt.
9USA:s centralbanks styrränta i procent, årsgenomsnitt.
10Brent, USD per fat.
Källor: Reuters Ecowin och egna beräkningar.
Finlands ekonomi har utvecklats svagt en längre tid. Tillväxten var negativ både 2013 och 2014. Den senaste tiden har efterfrågan från Ryssland minskat ytterligare, vilket har slagit mot den redan hårt pressade finska exportsektorn. Hög arbetslöshet hämmar hushållens konsumtion och den offentliga konsumtionen ser ut att bli fortsatt stram. I takt med att den internationella återhämtningen fortsätter förväntas dock Finlands tillväxt öka (se tabell 4.1).
I Norge har de låga oljepriserna lett till att ekonomin har bromsat in. Lägre intäkter har främst påverkat oljesektorn negativt, men även
PROP. 2015/16:1
underleverantörer har påverkats. Det har medfört en högre arbetslöshet. Den ekonomiska utvecklingen i Norge stabiliseras dock av att både penningpolitiken och finanspolitiken är expansiv. Den svaga norska kronan bidrar också genom att stötta exporten.
Osäkra utsikter för framväxande ekonomier
De ekonomiska utsikterna har försämrats påtagligt i många stora framväxande ekonomier. En svagare tillväxt väntas i många länder 2015 och 2016, jämfört med 2014.
Tillväxten i Kina var svag under inledningen av 2015. I den kinesiska ekonomin pågår en omställning från en tillväxt som till stor del är beroende av investeringar till en tillväxt som i större utsträckning är driven av inhemsk konsumtion. De kommande åren bedöms detta leda till en mer balanserad, men lägre, BNP- tillväxt än 2000–2014. Osäkerheten om Kinas utveckling är dock stor, vilket syns i en ökad turbulens på flera finansiella marknader. Kinas centralbank har gjort vissa ändringar i valuta- politiken i syfte att införa en mer marknadsba- serad växelkurs. Detta har lett till en försvagning av den kinesiska valutan.
Råvarupriserna har i allmänhet fallit 2014 och 2015. Förutom oljepriset är också priset på järnmalm och övriga metaller mycket lågt, medan priset på till exempel pappersmassa har stigit. Till viss del har den dämpade investerings- tillväxten i Kina bidragit till de lägre råvaru- priserna. Denna utveckling har drabbat råvaru- exportörer, såsom Ryssland, i form av minskade intäkter. Den ryska ekonomin befinner sig i recession och påverkas även av internationella sanktioner. Exporten påverkas dock positivt av den försvagade valutan och i takt med att oljepriset stiger ökar intäkterna för staten och företagen.
149
PROP. 2015/16:1
4.2Utvecklingen i Sverige 2015 och nivån, beräknas de outnyttjade resurserna i
2016 | ekonomin uppgå till omkring 0,5 procent 2016 |
| (se tabell 4.2). |
Förhållandevis hög BNP-tillväxt framöver |
|
| Tabell 4.2 BNP |
I Sverige var BNP-tillväxten 2014 något lägre än den genomsnittliga utvecklingen (se tabell 4.2). Tillväxten drevs framför allt av hushållens konsumtion och investeringar i bostadssektorn och i övriga tjänstebranscher (se diagram 4.2). Den långsamma återhämtningen i omvärlden dämpade i synnerhet svensk varuexport.
Diagram 4.2 BNP-tillväxt och bidrag till BNP-tillväxt
Procentuell förändring respektive procentenheter
4 |
|
|
|
3 |
|
|
|
2 |
|
|
|
1 |
|
|
|
0 |
|
| Offentlig konsumtion |
|
|
| |
|
|
| Hushållens konsumtion |
-1 |
|
| Lager |
|
| Investeringar | |
|
|
| |
|
|
| Nettoexport |
-2 |
|
| BNP |
|
|
| |
13 | 14 | 15 | 16 |
Anm.: Procentuell förändring för BNP, procentenheter för övriga komponenter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Utfall t.o.m. 2014, prognos för 2015 och 2016
Procentuell förändring om inte annat anges
| Mdkr | Genomsnitt |
|
|
| |
| 2014 | 1994–2014 | 2014 | 2015 | 2016 | |
Hushållens | 1 818 | 2,4 | 2,4 | 2,1 | 2,5 | |
konsumtion | ||||||
|
|
|
|
| ||
Offentlig konsumtion | 1 029 | 0,9 | 1,9 | 1,9 | 2,1 | |
Fasta | 912 | 3,8 | 7,4 | 3,6 | 3,7 | |
bruttoinvesteringar | ||||||
|
|
|
|
| ||
Lagerinvesteringar1 | 8 | 0,0 | 0,2 | 0,0 | 0,0 | |
Export | 1 744 | 5,6 | 3,3 | 3,7 | 5,2 | |
Import | 1 596 | 5,3 | 6,6 | 2,9 | 5,3 | |
Nettoexport1 | 149 | 0,4 | -1,1 | 0,5 | 0,2 | |
BNP | 3 915 | 2,5 | 2,3 | 2,8 | 2,8 | |
BNP, |
| 2,6 | 2,4 | 2,6 | 2,5 | |
kalenderkorrigerad |
| |||||
|
|
|
|
| ||
BNP per capita2 | 0,4 | 2,0 | 1,3 | 1,6 | 1,3 | |
Potentiell BNP, | 3 998 | 2,3 | 1,5 | 1,8 | 2,1 | |
kalenderkorrigerad3 | ||||||
BNP-gap4 |
| -2,1 | -1,8 | -1,1 | -0,6 |
Anm.: Fasta priser, referensår 2014.
1Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter.
2BNP per person i totala befolkningen, miljoner kronor.
3Till marknadspris. Potentiell BNP är den nivå på produktionen som skulle uppnås vid normalt resursutnyttjande av de tillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapital.
4BNP-gapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
BNP förväntas 2015 och 2016 växa i en relativt snabb takt (se tabell 4.2). Det beror på flera faktorer. Under det första halvåret 2015 har importen minskat, vilket gett ett betydande positivt bidrag till BNP-tillväxten.71 Exporten väntas ta fart då konjunkturen förbättras i omvärlden. Såväl hushållens som den offentliga sektorns konsumtion fortsätter att bidra till BNP-tillväxten de kommande åren, om än i något mindre utsträckning än 2014. Det samma gäller investeringarna i bostäder och i tjänst- esektorn.
Återhämtningen i svensk ekonomi innebär att resursutnyttjandet stiger. Resursutnyttjandet bedöms dock fortfarande vara lägre än normalt både 2015 och 2016. Mätt med BNP-gapet, dvs. faktisk BNP:s avvikelse från den potentiella
71 I summeringen av BNP utgör importen en avdragspost. Det innebär att BNP ökar när importen minskar.
Produktivitetstillväxten har varit svag under flera år, vilket medfört att BNP per capita har utvecklats svagt. Jämfört med 2007 var BNP per capita oförändrad 2014.72 Produktivitetstill- växten förväntas emellertid öka de kommande åren allteftersom konjunkturläget förbättras. Det leder till att BNP per capita växer, om än i långsammare takt än den genomsnittliga utveck- lingen (se tabell 4.2).
Hushållens konsumtion fortsätter att vara en viktig drivkraft i ekonomin
Hushållens konsumtion har de senaste åren varit en viktig drivkraft för efterfrågan i svensk
72 BNP per capita är ett mått på ekonomisk levnadsstandard som visar hur ökad produktion fördelas per genomsnittlig invånare. Som närmare utvecklas i avsnitt 1.1 ger detta mått inte en fullständig bild av levnadsstandarden.
150
ekonomi (se diagram 4.2). Flera indikatorer, bl.a. omsättningen i detaljhandeln, pekar på en tillväxt som fortsätter att vara förhållandevis hög. Till- försikten bland hushållen har däremot för- sämrats något och tyder på en svagare utveckling i hushållens konsumtion det andra halvåret 2015. Konsumtionsutvecklingen gynnas dock av fortsatt låga räntor, ett i utgångsläget högt sparande och av att arbetslösheten minskar.
Sammantaget väntas tillväxten i hushållens konsumtion bli något lägre 2015 än föregående år samt 2016 växa i linje med den genomsnittliga tillväxttakten 1994–2014.
Offentlig konsumtionstillväxt blir fortsatt stark
Den offentliga konsumtionen gav ett relativt stort bidrag till BNP-tillväxten 2014 (se diagram 4.2). Inom såväl staten som kommunerna och landstingen växte konsumtionen i en för- hållandevis hög takt.
Även 2015 och 2016 väntas den offentliga konsumtionen fortsätta öka starkt (se tabell 4.2). Regeringens reformer inom bl.a. försvars- och infrastrukturområdet bidrar till att den statliga konsumtionen fortsätter att växa i god takt 2015 och därefter i något lägre takt 2016. Stigande utgifter för migration bidrar också till konsum- tionstillväxten.
De närmaste åren väntas den kommunala konsumtionen fortsätta att öka snabbt. Kommuner och landsting möter demografiska förändringar med relativt sett fler barn och äldre i befolkningen, samtidigt som antalet nyanlända ökar. Regeringens satsningar inom områdena vård, skola och omsorg bidrar positivt till den kommunala konsumtionstillväxten 2015 och 2016. Dessutom medför konjunkturåterhämt- ningen att det kommunala skatteunderlaget ökar snabbare, vilket ökar utrymmet för en stigande kommunal konsumtion.
Fortsatt höga investeringar i bostadssektorn och offentlig sektor
De fasta bruttoinvesteringarna73 växte i hög takt 2014. Det var framför allt bostadsinvesteringarna som ökade väsentligt snabbare efter att ha
PROP. 2015/16:1
utvecklats svagt sedan finanskrisen.74 Indikatorer över bostadsbyggandet tyder på en fortsatt hög tillväxt de kommande åren. Industrins investe- ringar väntas bli svaga 2015, då fjolårets tillfälligt höga investeringar i forskning och utveckling mattas av. När exporten tilltar 2016 väntas dock industriinvesteringarna öka.
De offentliga investeringarna bedöms öka starkt 2016. Ökningen sker främst i kommun- sektorn, där det finns ett uppdämt behov av investeringar till följd av den demografiska utvecklingen.
Sammantaget förväntas de totala investering- arna 2015 och 2016 öka i ungefär samma takt som den genomsnittliga ökningstakten (se tabell 4.2).
Omvärlden stärker svensk export
Efter två år med mycket svag utveckling ökade Sveriges varuexport 2014. Även tjänsteexporten, som uppvisat en stark tillväxt de senaste åren, ökade 2014. Trots en svag inledning av 2015 indikerar inköpschefsindex och förtroende- indikatorer för exportorderingång att den totala exporttillväxten tar fart 2015, understödd av att efterfrågan från omvärlden tilltar. Exporten 2016 väntas därför återigen växa i linje med den genomsnittliga utvecklingen (se tabell 4.2). Importen, som uppvisat en liknande utveckling som exporten under 2012 och 2013, steg kraftigt 2014. Under det första halvåret 2015 har framför allt tjänsteimporten fallit tillbaka.
Sammantaget förväntas nettoexportens bidrag till BNP bli relativt stort 2015. När importen ökar 2016 blir bidraget från nettoexporten mindre (se tabell 4.2).
Arbetsmarknaden återhämtar sig
Sysselsättningen ökade 2014 snabbare än de närmast föregående åren. Det har bidragit till att sysselsättningsgraden, dvs. sysselsättningen som andel av befolkningen (15–74 år), har stigit till nästan samma nivå som före finanskrisen
73 Fasta bruttoinvesteringar är materiella eller immateriella tillgångar som används i produktionsprocessen i över ett år. Begreppet brutto syftar på att kapitalförslitningen inte är borträknad.
74 För en utförligare redogörelse för bostadsinvesteringarnas utveckling, se 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100 bilaga 3).
151
PROP. 2015/16:1
(se diagram 4.3). Denna utveckling gäller både för kvinnor och för män.
Samtidigt som sysselsättningen har ökat sedan 2010 har arbetskraften vuxit i en hög takt. Sammantaget innebär det att arbetslösheten har legat kvar på en hög nivå, kring 8 procent. Långtidsarbetslösheten har ökat successivt och ligger också på en hög nivå. I samband med finanskrisen ökade långtidsarbetslösheten mer för män än för kvinnor, och fortfarande är långtidsarbetslösheten högre bland män.
Regeringens mål är att antalet personer som arbetar, och antalet arbetade timmar i ekonomin, ska öka så att Sverige når målet om lägst arbetslöshet i EU 2020.
Sysselsättningen ökar i tjänstebranscherna
Uppgången i sysselsättningen har skett både i näringslivet och i offentliga verksamheter. I näringslivet är det tjänstebranscherna som stått för ökningen i sysselsättningen, medan syssel- sättningen i varubranscherna har minskat. Efterfrågan på arbetskraft har länge varit svag i den exportinriktade industrin, där antalet sysselsatta 2014 var betydligt färre än före finanskrisen.
Diagram 4.3 Sysselsatta och sysselsättningsgrad
Tusental personer |
|
|
|
|
|
| Procent av befolkningen | ||||||
5 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 74 |
4 800 |
|
|
| Sysselsatta (vänster skala) |
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 72 | |
|
|
|
| Sysselsättningsgrad (höger skala) |
|
| |||||||
4 600 |
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
4 400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
4 200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 68 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
4 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 66 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
3 800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 64 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
3 600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 62 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
3 200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 60 |
90 | 92 | 94 | 96 | 98 | 00 | 02 | 04 | 06 | 08 | 10 | 12 | 14 | 16 |
Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år. |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. |
|
Framåtblickande indikatorer på efterfrågan på arbetskraft, som bl.a. antalet lediga jobb och företagens anställningsplaner, tyder på en stark sysselsättningstillväxt resterande del av 2015 och i början av 2016 (se diagram 4.4). Detta pekar, tillsammans med en stigande efterfrågan i ekonomin, på att sysselsättningen utvecklas starkt även 2015 och 2016. Sysselsättningen växer då i ungefär samma takt som 2014 och
sysselsättningsgraden förväntas fortsätta att stiga (se diagram 4.3 och tabell 4.3).
Diagram 4.4 Ett urval av sysselsättningsindikatorer
Tusental personer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nettotal | ||
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 100 |
|
|
| Lediga jobb (vänster skala) |
|
|
|
|
| 80 | |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
80 |
|
| Anställningsplaner, näringslivet (höger skala) |
| 60 | |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20 |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| -20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| -40 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| -60 |
01 | 02 | 03 | 04 | 05 | 06 | 07 | 08 | 09 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
Anm.: Serierna är säsongrensade. Anställningsplanerna avser nettotal, vilket är skillnaden mellan andelen positiva och andelen negativa svar.
Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.
År 2015 och 2016 bedöms sysselsättningen främst öka inom kommunsektorn, där andelen kvinnor är hög. Den kommunala konsumtionen väntas öka snabbt, bl.a. på grund av den demografiska utvecklingen, vilket bidrar till ett behov av fler anställda i kommunsektorn. Regeringens beslutade och föreslagna satsningar inom välfärdstjänsterna, samt införandet av traineejobb och extratjänster, bidrar också till att sysselsättningen ökar i kommunsektorn. Även i näringslivets tjänstebranscher och i bygg- branschen bedöms sysselsättningen stiga i god takt.
I prognosen bedöms sysselsättningen inom industrin, där andelen män är hög, minska något 2015 och 2016. Därmed fortsätter trenden sedan 1990-talet med en minskad andel sysselsatta inom industrin.
Produktiviteten ökar i näringslivet
Produktivitetstillväxten i näringslivet har varit låg sedan 2007, i synnerhet inom industrin. Det beror till stor del på den svaga efterfråge- utvecklingen. Den stigande produktionen 2015 och 2016 bidrar till att produktivitetstillväxten i näringslivet stiger, men tillväxttakten bedöms fortfarande bli lägre än genomsnittet (se tabell 4.3). Bidraget från antalet arbetade timmar till produktionen förväntas däremot bli relativt stort, både i hela ekonomin och i näringslivet. Sammantaget förväntas BNP växa i linje med den historiska utvecklingen (se tabell 4.3).
152
Tabell 4.3 Arbetsmarknad
Utfall t.o.m.2014, prognos för 2015 och 2016
Procentuell förändring om inte annat anges
Nivå, tusental om annat ej anges | Genomsnitt |
|
|
| |
| 2014 | 1994–2014 | 2014 | 2015 | 2016 |
BNP1 | 3 925 | 2,6 | 2,4 | 2,6 | 2,5 |
Produktivitet2 | 453 | 1,9 | 0,6 | 1,4 | 1,2 |
Produktivitet i |
|
|
|
|
|
näringslivet2 | 498 | 2,3 | 1,0 | 1,9 | 1,6 |
Arbetade timmar3 | 7 670 | 0,8 | 1,8 | 1,2 | 1,5 |
Arbetade timmar i |
|
|
|
|
|
näringslivet3 | 5 433 | 1,0 | 1,6 | 1,3 | 1,4 |
Medelarbetstid4 |
| 0,1 | 0,4 | -0,1 | 0,0 |
Sysselsatta | 4 772 | 0,8 | 1,4 | 1,3 | 1,5 |
Kvinnor | 2 270 | 0,7 | 1,5 | – | – |
Män | 2 503 | 0,9 | 1,4 | – | – |
Sysselsättningsgrad5 |
| 65,2 | 66,2 | 66,6 | 66,8 |
Potentiell |
|
|
|
|
|
sysselsättning6 | 4 866 | 0,6 | 1,0 | 0,9 | 0,8 |
Sysselsättningsgap7 |
| -1,9 | -1,9 | -1,5 | -0,9 |
Arbetskraft | 5 183 | 0,7 | 1,3 | 0,9 | 1,0 |
Kvinnor | 2 459 | 0,6 | 1,3 | – | – |
Män | 2 725 | 0,7 | 1,4 | – | – |
Arbetskrafts- |
|
|
|
|
|
deltagande5 |
| 70,8 | 71,9 | 72,0 | 71,9 |
Arbetslöshet8 |
| 8,0 | 7,9 | 7,6 | 7,1 |
Kvinnor |
| 7,7 | 7,7 | – | – |
Män |
| 8,2 | 8,2 | – | – |
Programdeltagare8,9 |
| 3,2 | 3,7 | 3,8 | 3,9 |
Anm.: BNP, produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid avser kalender- korrigerade data. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser åldersgruppen 15–74 år enligt populationen i arbetskraftsundersökningarna (AKU). Statistik på BNP, produktivitet, arbetade timmar, medelarbetstid och potentiell sysselsättning uppdelat på kön finns inte att tillgå. Prognos fördelat på kvinnor och män görs inte.
1BNP till marknadspris, fasta priser. Nivå avser miljarder kronor.
2Produktivitet mäts som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.
3Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser miljoner timmar.
4Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta enligt nationalräkenskaperna.
5Procent av befolkningen 15–74 år.
6Potentiell sysselsättning avser den nivå som skulle råda om arbetsmarknaden var i konjunkturell balans.
7Sysselsättningsgapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell sysselsättning i procent av potentiell sysselsättning.
8Procent av arbetskraften.
9Personer i arbetsmarknadspolitiska program.
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.
Den starka tillväxten i arbetskraften dämpas
Arbetskraften, dvs. de personer som står till arbetsmarknadens förfogande, har ökat starkt de senaste åren (se diagram 4.5). Därmed har även arbetskraftsdeltagandet, dvs. arbetskraften i procent av befolkningen (15–74 år), stigit betydligt. Framför allt har arbetskraftsdel- tagandet ökat bland utrikes födda och personer
PROP. 2015/16:1
över 55 år. Sammantaget har utvecklingen varit likartad för kvinnor och män, men arbetskrafts- deltagandet är fortsatt lägre för kvinnor än män.75
Diagram 4.5 Arbetskraft och arbetskraftsdeltagande
Tusental personer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Procent av befolkningen | ||||||||||||||||||||||||||
5 400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 75 |
5 200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Antal i arbetskraften (vänster skala) |
|
|
|
|
|
|
|
| 74 | ||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Arbetskraftsdeltagande (höger skala) |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 73 | |||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
5 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 72 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
4 800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 71 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 70 |
4 600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 69 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
4 400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 68 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 67 |
4 200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 66 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
4 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 65 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
90 | 92 | 94 | 96 | 98 | 00 |
|
| 02 | 04 | 06 | 08 | 10 | 12 | 14 |
|
| 16 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. |
|
|
|
Arbetskraften förväntas fortsätta att öka 2015 och 2016 (se diagram 4.5). Ökningen ser dock inte ut att bli lika stark som tidigare, och arbetskraftsdeltagandet förväntas därmed minska något 2016. Detta beror bl.a. på att grupper med ett lägre genomsnittligt arbets- kraftsdeltagande, som äldre och nyanlända, förväntas utgöra en allt större andel av den arbetsföra befolkningen. Även om det finns en positiv trend i arbetskraftsdeltagandet bland äldre och nyanlända innebär den förändrade sammansättningen att utvecklingen av det sammantagna arbetskraftsdeltagandet dämpas.
Arbetslösheten minskar 2015 och 2016
Arbetslösheten steg kraftigt under finanskrisen. Återhämtningen i ekonomin har gått långsamt. År 2015 och 2016 bedöms arbetslösheten minska till följd av att sysselsättningen förväntas öka väsentligt snabbare än arbetskraften (se tabell 4.3 och diagram 4.6). En stor andel av de som är arbetslösa tillhör de grupper som har för- hållandevis svårt att få jobb oavsett konjunktur- läge. Erfarenheter visar att det i första hand är bland dem som står närmast arbetsmarknaden
75 År 2014 var arbetskraftsdeltagandet 69,1 procent för kvinnor och 74,7 procent för män.
153
PROP. 2015/16:1
som arbetslösheten minskar då konjunkturen förstärks. Regeringens reformer, såsom trainee- och extratjänster, utbildningssatsningar och snabbspår för nyanlända, bidrar till att arbets- lösheten minskar i de grupper som har en svagare ställning på arbetsmarknaden.
Diagram 4.6 Arbetslösa och arbetslöshet |
|
|
|
| |||||||||
Tusental personer |
|
|
|
|
|
| Procent av arbetskraften | ||||||
500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 12 |
450 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
350 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6 |
200 |
|
|
|
|
|
| Antal arbetslösa (vänster skala) |
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
150 |
|
|
|
|
|
| Arbetslöshet (höger skala) |
| 4 | ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
90 | 92 | 94 | 96 | 98 | 00 | 02 | 04 | 06 | 08 | 10 | 12 | 14 | 16 |
Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år. |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. |
|
Resursutnyttjandet stiger
Svensk ekonomi befinner sig i en konjunktur- återhämtning, men ännu finns det relativt mycket lediga resurser. BNP-gapet visar BNP:s avvikelse från den potentiella nivån och är ett mått på i vilken utsträckning resurserna i ekonomin används. BNP-gapet blev mindre negativt 2014 än 2013 och bedöms fortsätta att minska 2015 och 2016 (se diagram 4.7).
På arbetsmarknaden ökade bristen på arbetskraft 2014, både enligt Konjunktur- barometern och Arbetsförmedlingens statistik. Rekryteringstiderna är i nuläget längre än före finanskrisen. Eftersom arbetslösheten samtidigt är hög talar det för att det föreligger svårigheter att matcha arbetssökande med lediga jobb.
Diagram 4.7 Resursutnyttjande
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
-2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
-4 |
| BNP-gap |
|
|
|
|
|
|
|
| Produktivitetsgap |
|
|
|
|
| |
-6 |
| Arbetsmarknadsgap |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| (timgap) |
|
|
|
|
|
|
-8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
00 | 02 | 04 | 06 | 08 | 10 | 12 | 14 | 16 |
Anm.: Gapen visar skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av potentiell nivå.
Källa: Egna beräkningar.
Samtidigt som bristen på arbetskraft har tilltagit minskade arbetslösheten något det första halvåret 2015. Det är en indikation på att resursutnyttjandet stiger på arbetsmarknaden. Den sammantagna bedömningen är emellertid att det fortfarande finns förhållandevis mycket lediga resurser på arbetsmarknaden. Bedöm- ningen baseras på att arbetslösheten fortfarande är hög ur ett historiskt perspektiv, att löneutvecklingen är dämpad och att andelen företag som uppger att de upplever brist på arbetskraft ligger strax under den genomsnittliga nivån (se diagram 4.8).
Diagram 4.8 Brist på arbetskraft
Andel ja-svar, procent
40 |
|
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
01 | 03 | 05 | 07 | 09 | 11 | 13 | 15 |
Anm.: Den streckade linjen visar seriens genomsnitt från 1996kv1–2015kv2. Källa: Konjunkturbarometern (Konjunkturinstitutet).
Tidigare när arbetsmarknadsgapet har bedömts vara slutet, som t.ex. i början av 2007, har den upplevda bristen varit högre än vad den är i dag.
154
Både antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta förväntas stiga snabbare än respektive potentiell tillväxttakt både 2015 och 2016. Det medför att resursutnyttjandet på arbetsmark- naden fortsätter att stiga (se diagram 4.7). Arbetslösheten förväntas 2016 fortsätta vara högre än jämviktsarbetslösheten, dvs. den arbetslöshet som skulle råda om det var konjunkturell balans på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta bedöms 2016 vara ungefär 45 000 färre än om arbetsmarknadsgapet (timgapet) vore slutet.
Flera indikatorer tyder på att företagen 2015 utnyttjar sina befintliga resurser, i form av maskiner och personal, i normal utsträckning. Enligt Konjunkturbarometern bedömer företagen själva att lönsamheten generellt sett är god. Om företagen upplever att det är stor brist på efterfrågan är det ett tecken på att de inte utnyttjar sin kapacitet fullt ut. Andelen företag i näringslivet som uppger att det är brist på efterfrågan är emellertid relativt låg i både bygg- och tjänstebranscherna. Företagens anställnings- planer ligger sammantaget på en hög nivå. Det tyder på att de har allt större behov av att anställa mer personal för att möta efterfrågan på sina produkter.
Sammantaget bedöms resursutnyttjandet inom företagen i näringslivet som helhet vara balanserat 2015 och 2016. Ett annat uttryck för detta är att produktivitetsgapet, som visar den faktiska produktivitetens avvikelse från den potentiella, bedöms vara nära noll (se diagram 4.7).
BNP-gapet utgörs därmed i princip enbart av arbetsmarknadsgapet och de lediga resurserna som finns på arbetsmarknaden.
Fortsatt dämpad löneöknings- och inflationstakt
De senaste månaderna har löneökningstakten bromsat in, samtidigt som löneförväntningarna ser ut att vara dämpade. Arbetsgivarna förväntar sig något lägre löneökningar än arbetstagarna de närmaste åren, enligt enkätundersökningar. Såväl utfall som indikatorer tyder på att löneöknings- takten framöver blir något lägre än genomsnittet 1994–2014 (se tabell 4.4). Som en följd av att resursutnyttjandet ökar väntas restposten (skillnaden mellan faktiska och avtalade löneökningar) bli högre 2016 än 2015 (se diagram 4.9).
PROP. 2015/16:1
Under 2016 ska 475 löneavtal som berör ca 2,9 miljoner arbetstagare omförhandlas. Mer- parten av dessa avtal löper ut i mars och april 2016.
Diagram 4.9 Centrala avtal och löneökningar i näringslivet
Procentuell förändring
7
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Restpost |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Centrala avtal |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
94 | 96 | 98 | 00 | 02 | 04 | 06 | 08 | 10 | 12 | 14 | 16 |
Källor: Medlingsinstitutet och egna beräkningar.
Tabell 4.4 Löner och inflation
Utfall t.o.m. 2014, prognos för 2015 och 2016
Procentuell förändring om inte annat anges
| Genomsnitt |
|
|
|
| 1994-2014 | 2014 | 2015 | 2016 |
Timlön |
|
|
|
|
KL, hela ekonomin1 | 3,5 | 2,8 | 2,5 | 3,0 |
NR, hela ekonomin2 | 3,4 | 1,7 | 3,0 | 3,0 |
Inflation |
|
|
|
|
KPI3 | 1,2 | -0,2 | -0,1 | 1,0 |
KPIF3,4 | 1,6 | 0,5 | 0,8 | 1,6 |
Anm.: Löneökningstakten enligt konjunkturlönestatistiken är en prognos även för 2014. Det beror på att statistiken blir definitiv först efter 12 månader, bl.a. på grund av utbetalning av retroaktiva löner.
1Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.
2Timlön enligt nationalräkenskaperna.
3Årsgenomsnitt.
4KPIF (KPI med fast bostadsränta) är ett av Riksbanken definierat mått på underliggande inflation. KPIF beräknas genom att den del av förändringen i hushållens räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser hålls konstant.
Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.
Inflationen har varit låg under en längre tid (se diagram 4.10), både mätt som förändringen i konsumentprisindex (KPI) eller i KPI med fast ränta (KPIF). En viktig förklaring till den låga inflationen är det låga resursutnyttjandet i Sverige och omvärlden. Därutöver har fallande energipriser tydligt dämpat inflationstakten det senaste året. Den kronförsvagning som skett sedan inledningen av 2014 har dock motverkat denna utveckling något genom att försvagningen har bidragit till högre importpriser.
Inflationstakten mätt som KPIF bedöms stiga fr.o.m. 2015 (se tabell 4.4). Detta beror bl.a. på
155
PROP. 2015/16:1
ökande enhetsarbetskostnader och ett högre resursutnyttjande. Dessutom bedöms aviserade förändringar av skatter och avdrag höja inflationstakten 2016.
Diagram 4.10 Konsumentpriser
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
| ||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
-1 |
|
|
|
| KPI |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
-2 |
|
|
|
| KPIF |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
-3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
07 | 08 | 09 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
Källa: Statistiska centralbyrån. |
|
|
|
|
|
|
Låga räntor och svag krona
Riksbanken har det senaste året sänkt repo- räntan successivt, från 0,75 procent juli 2014 till -0,35 procent juli 2015. Riksbanken har även köpt statsobligationer på andrahandsmarknaden. Åtgärderna har medfört att penningpolitiken blivit mer expansiv.
Svenska statsobligationsräntor föll trend- mässigt 2014 och i inledningen av 2015, främst till följd av att investerare anpassat sina förväntningar till att reporäntan kommer att vara låg under en längre tid. Under maj och juni 2015 steg de svenska statsobligationsräntorna något, delvis som ett resultat av starkare konjunktur- signaler i svensk ekonomi. I juli 2015 föll sedan räntorna tillbaka efter Riksbankens ränte- sänkning. Reporäntan förväntas ligga kvar på en låg nivå (se tabell 4.5). Den gradvisa återhämt- ningen i svensk ekonomi kommer dock att med- föra långsamt stigande statsobligationsräntor.
Tabell 4.5 Räntor och växelkurser
Utfall t.o.m.2014, prognos för 2015 och 2016
Procent om inte annat anges, årsgenomsnitt
| Genomsnitt | 2014 | 2015 | 2016 |
| 1994–2014 | |||
Reporänta | 3,2 | 0,5 | -0,3 | -0,4 |
Statsobligationsränta, 10 år | 4,7 | 1,7 | 0,8 | 1,4 |
Växelkurs, kronindex KIX1 | 113 | 107 | 113 | 112 |
SEK per EUR | 9,1 | 9,1 | 9,4 | 9,3 |
|
|
|
|
|
1 Index, oktober 1992 = 100. |
|
|
|
|
Källor: Riksbanken och egna beräkningar.
Kronan försvagades 2014 och under inledningen av 2015 med ca 10 procent i effektiva termer, dvs. gentemot ett vägt genomsnitt av valutor i länder som är viktiga för svensk handel. För- svagningen berodde bl.a. på förväntningar om lägre räntor i Sverige som en konsekvens av Riksbankens mer expansiva penningpolitik. Därutöver har den relativt starka återhämtningen i USA medfört att dollarn har stärkts mot många valutor, däribland kronan.
Den trendmässiga försvagningen av kronan bröts i mars 2015. Ny makroekonomisk statistik och centralbankernas agerande, både i Sverige och i omvärlden, har emellertid bidragit till relativt stora rörelser i växelkursen sedan dess. Sänkningen av reporäntan i juli 2015 bedöms ha bidragit till en försvagning, medan en något högre inflation och BNP-tillväxt i Sverige än förväntat bidragit till en förstärkning. Kronan förväntas vara fortsatt relativt svag den närmaste tiden. Till detta bidrar att Riksbanken aviserat att den kan agera om en kronförstärkning riskerar att bryta uppgången i inflationen. På längre sikt antas en viss förstärkning äga rum mot euron, vilket bidrar till en starkare krona i effektiva termer (se tabell 4.5).
156
4.3Utvecklingen 2017–2019
I detta avsnitt antas att BNP-utvecklingen på längre sikt bestäms av utbudsfaktorer såsom den potentiella produktiviteten och det poten- tiella antalet arbetade timmar i ekonomin. Det antas också att inga nya tillfälliga ekonomiska störningar påverkar ekonomin, utöver de som redan är kända. Vidare antas att inga regeländ- ringar görs som påverkar de offentliga utgifterna och inkomsterna, utöver de åtgärder som föreslås och aviseras i denna proposition.
Ökad tillväxt på svensk exportmarknad till följd av förstärkt världskonjunktur
De kommande åren förväntas världskonjunk- turen förbättras. BNP-tillväxten i USA bedöms bli hög, men avta något när ekonomin når ett balanserat resursutnyttjande. I euroområdet bedöms BNP-tillväxten bli jämförelsevis låg, ungefär 1 procentenhet lägre per år än i USA (se tabell 4.6). En fortsatt anpassning av skuld- sättningen bland hushåll och i offentliga sektorer i flera euroländer, en åldrande befolkning och en arbetslöshet som varit förhöjd under många år är faktorer som bidrar till att euroområdets tillväxt bedöms bli lägre. I flera framväxande ekonomier, exempelvis Kina och Indien, förväntas tillväxten mattas av något, men den blir fortsatt högre än i de avancerade ekonomierna. Sammantaget bedöms marknaden för svensk export växa med i genomsnitt drygt 5 procent per år 2017–2019.
Svensk ekonomi når ett balanserat resursutnyttjande 2017
Den svenska exporttillväxten bedöms nå sin kulmen 2016 för att därefter växa med i genom- snitt knappt 5 procent per år. Importen förväntas växa i något högre takt under samma period och nettoexportens genomsnittliga bidrag till BNP-tillväxten blir litet (se tabell 4.6). Samtidigt bedöms hushållens konsumtion växa i relativt hög takt jämfört med genomsnittet 1994–2014. En i utgångsläget hög sparkvot, låga bostadsräntor och en fallande arbetslöshet förväntas bidra till detta.
PROP. 2015/16:1
Tabell 4.6 Makroekonomiska nyckeltal
Procentuell förändring om inte annat anges
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
BNP1 | 2,8 | 2,8 | 2,6 | 2,4 | 2,0 |
BNP, kalenderkorrigerad1 | 2,6 | 2,5 | 2,8 | 2,5 | 2,0 |
Hushållens konsumtion | 2,1 | 2,5 | 2,8 | 2,8 | 2,6 |
Offentlig konsumtion | 1,9 | 2,1 | 1,1 | 0,8 | 0,1 |
Fasta bruttoinvesteringar | 3,6 | 3,7 | 3,5 | 3,7 | 3,4 |
Lagerinvesteringar2 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Export | 3,7 | 5,2 | 5,0 | 5,0 | 4,7 |
Import | 2,9 | 5,3 | 5,0 | 5,4 | 5,3 |
Nettoexport2 | 0,5 | 0,2 | 0,2 | 0,0 | -0,1 |
Arbetade timmar3 | 1,2 | 1,5 | 1,5 | 1,1 | 0,4 |
Produktivitet3,4 | 1,4 | 1,2 | 1,4 | 1,5 | 1,6 |
Sysselsatta5 | 1,3 | 1,5 | 1,4 | 1,0 | 0,5 |
Arbetskraft5 | 0,9 | 1,0 | 0,7 | 0,7 | 0,5 |
Arbetslöshet6 | 7,6 | 7,1 | 6,5 | 6,2 | 6,2 |
Timlön7 | 2,5 | 3,0 | 3,2 | 3,3 | 3,4 |
KPI8 | -0,1 | 1,0 | 1,9 | 2,5 | 3,1 |
KPIF8 | 0,8 | 1,6 | 1,8 | 1,9 | 2,0 |
Reporänta8 | -0,3 | -0,4 | 0,1 | 0,8 | 1,8 |
Växelkurs, kronindex KIX9 | 113 | 112 | 111 | 109 | 109 |
BNP-gap10 | -1,1 | -0,6 | 0,0 | 0,2 | 0,0 |
Internationellt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BNP, euroområdet | 1,5 | 1,8 | 1,6 | 1,6 | 1,5 |
BNP, USA | 2,3 | 2,8 | 2,8 | 2,6 | 2,4 |
BNP, Kina | 6,7 | 6,5 | 6,1 | 6,1 | 6,3 |
Svensk exportmarknad11 | 2,9 | 5,6 | 5,7 | 5,6 | 5,0 |
1Fasta priser, referensår 2014.
2Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter.
3Kalenderkorrigerat.
4Mätt som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.
515–74 år.
6Procent av arbetskraften, 15–74 år.
7Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.
8Årsgenomsnitt.
9Årsgenomsnitt. Index, oktober 1992 = 100.
10Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
11Den samlade importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport.
Anm.: Prognosen är baserad på nu gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition.
Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken, Konjunkturinstitutet, Reuters Ecowin och egna beräkningar.
Sammantaget bedöms BNP-tillväxten bli drygt 2,5 procent per år 2016 och 2017 och åter- hämtningen i den svenska ekonomin förväntas fortsätta i jämn takt (se tabell 4.6). Ekonomin når konjunkturell balans 2017 efter att i åtta år ha befunnit sig i lågkonjunktur. BNP-tillväxten avtar därefter och i slutet av prognosperioden bedöms BNP växa i linje med den potentiella BNP-tillväxten, dvs. tillväxten när ekonomin är i konjunkturell balans. BNP-gapet bedöms bli svagt positivt 2018, men resursutnyttjandet är i stort sett balanserat 2017–2019.
157
PROP. 2015/16:1
År 2017–2019 bedöms potentiell BNP växa i linje med genomsnittet 1994–2014.76 Det potentiella antalet arbetade timmar förväntas växa i en högre takt än genomsnittet, vilket framför allt beror på en snabb befolknings- tillväxt. Den potentiella produktiviteten växer däremot i en lägre takt. En bidragande orsak bedöms vara att företagens produktivitets- höjande investeringar har hämmats av den långvariga lågkonjunkturen.
Sysselsättningen fortsätter att växa i högre takt än befolkningen
Resursutnyttjandet inom företagen bedöms vara balanserat 2015, vilket innebär att befintliga resurser i form av maskiner och personal används i normal utsträckning. Därmed kommer företagen att behöva öka antalet anställda för att produktionen ska kunna öka i takt med efterfrågan. Till följd av detta bedöms syssel- sättningen de kommande åren stiga i takt med återhämtningen i ekonomin. När ekonomin nått konjunkturell balans, och BNP-tillväxten avtar, växer också sysselsättningen i lägre takt. Sammantaget bedöms sysselsättningen växa med i genomsnitt 1 procent per år 2017–2019 (se tabell 4.6). Befolkningen i åldern 15–74 förväntas växa något långsammare under samma period. Det får till följd att sysselsättningsgraden blir strax över 67 procent 2019.
År 2016 förväntas befolkningen i åldern 15–74 växa med strax över 1 procent, vilket är klart högre än genomsnittet 1994–2014. De följande åren bedöms befolkningstillväxten avta. Detta bidrar till att arbetskraften förväntas växa i gradvis långsammare takt fr.o.m. 2017. Till- växten i sysselsättningen bedöms överskrida tillväxten i arbetskraften 2016–2018. Det medför att arbetslösheten minskar gradvis och når 6,2 procent 2018 (se diagram 4.11), vilket sammanfaller med den bedömda nivån på
76 Se bilaga 2. Potentiell BNP definieras som den produktion som kan upprätthållas vid ett balanserat konjunkturläge och är ett mått på ekonomins långsiktiga tillväxtförutsättningar. Den beräknas utifrån potentiell produktivitet och potentiellt antal arbetade timmar. Se Finansdepartementets promemoria Metod för beräkning av potentiella variabler på www.regeringen.se.
jämviktsarbetslösheten. En lägre jämviktsarbets- löshet förutsätter beslut om nya reformer som kan minska denna.
Därmed är arbetslösheten 2018 åter på samma nivå som 2008, året för finanskrisens början. Sysselsättningsgraden bedöms samtidigt bli ungefär 0,5 procentenheter högre 2018 än 2008, vilket innebär att fler personer förväntas vara sysselsatta i förhållande till storleken på befolkningen i åldern 15–74 år.
Diagram 4.11 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet
Procent av arbetskraften
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Arbetslöshet |
|
|
|
|
|
| ||
2 |
|
|
|
|
| Jämviktsarbetslöshet |
|
|
|
|
| |||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
91 | 93 | 95 | 97 | 99 | 01 | 03 | 05 | 07 | 09 | 11 | 13 | 15 | 17 | 19 |
Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år. Jämviktsarbetslöshet motsvarar skillnaden mellan potentiell arbetskraft och potentiell sysselsättning, i procent av potentiell arbetskraft.
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.
De nominella lönerna bedöms öka i gradvis stigande takt under prognosperioden, delvis som en följd av att arbetslösheten förväntas falla. En tilltagande produktivitetstillväxt bedöms dock dämpa utvecklingen av enhetsarbetskostnaderna. Samtidigt förväntas ett förbättrat konjunkturläge medföra större möjligheter för företagen att höja sina priser, vilket bidrar till en högre inflation.
Sammantaget bedöms inflationen fortsätta stiga gradvis mot inflationsmålet och, mätt med KPIF, nå 2 procent 2019. Låg inflation och låga styrräntor i omvärlden antas göra Riksbanken återhållsam med räntehöjningar under prognos- perioden, vilket avspeglas i att reporäntans nivå 2019 antas uppgå till knappt 2 procent.
158
PROP. 2015/16:1
4.4Risker och alternativa scenarier Också utvecklingen i våra grannländer, som
Prognoser över den ekonomiska utvecklingen är osäkra. Osäkerheten ökar dessutom med prognoshorisontens längd. För att belysa denna osäkerhet redogörs i detta avsnitt för några av riskerna i prognosen. Riskerna för en svagare utveckling än enligt prognosen bedöms överväga.
Risker för en svagare utveckling
Tillväxten i Kina kan bromsa in ytterligare. Detta skulle t.ex. kunna ske om bostadspriserna faller hastigt, och följden skulle kunna bli svagare investeringar och därmed en ännu svagare realekonomisk utveckling. Detta skulle även påverka världsekonomin, och därmed Sverige, eftersom Kina är en av världens största ekonomier. Under inledningen av 2015 har denna risk kommit i förgrunden som en följd av den oväntat stora inbromsningen i tillväxten i kinesisk ekonomi. Osäkerheten om ekonomins utveckling bedöms vara stor.
Konjunkturutvecklingen i euroområdet har förstärkts under inledningen av 2015, men det finns fortfarande en betydande risk för en svagare utveckling än vad som antagits i prognosen. Skuldsättningen är fortsatt hög i hushållssektorn, den offentliga sektorn och bland de finansiella företagen i många euro- länder. Det finns därmed även fortsättningsvis ett stort behov av ett högt sparande. Därutöver kräver kostnadsläget i många länder en fortsatt anpassning i form av en låg nominell löne- och prisutveckling. Arbetslösheten är hög, och har varit det under en lång tid, vilket hämmar efter- frågan. Risken är att dessa faktorers negativa effekter på efterfrågeutvecklingen har under- skattats i prognosen.
Det finns också fortsatt stora risker för bakslag när det gäller återhämtningen i de länder som har haft stödprogram för att komma till rätta med sina offentliga finanser. En internationell överenskommelse om ett nytt stödprogram för Grekland finns på plats sedan sommaren 2015. Men det är politiskt oroligt i Grekland och det råder osäkerhet om genomförandet av programmet. Även om en negativ utveckling i Grekland väntas ha begränsade spridningseffekter kan den skapa turbulens på de finansiella marknaderna.
har stor betydelse för efterfrågan på svensk export, riskerar att bli svagare än i prognosen. Finland kan drabbas hårdare av minskad extern efterfrågan och i Norge kan inbromsningen som är relaterad till oljepriset sprida sig till fler delar av ekonomin än vad som antagits i prognosen.
Om de geopolitiska konflikterna i omvärlden, t.ex. de som pågår i delar av Mellanöstern och Ukraina, förvärras allvarligt kan effekterna på världsekonomin i stort, och även för svensk del, bli betydande.
Därutöver tyder mycket på att vissa tillgångar, t.ex. aktier och statsobligationer, är allmänt högt värderade på många håll i världsekonomin. Detta ökar risken för en hastig priskorrektion med finansiell turbulens som följd. Den osäkerhet som omgärdar penningpolitiken i USA och i euroområdet bidrar även till detta. Om politiken oväntat förs i en mer åtstramande riktning kan detta destabilisera kapitalmarknaderna, framför allt i de framväxande ekonomierna.
Översvämningar, onormala vintertempera- turer och torka är exempel på extrema väder- förhållanden som kan påverka den makro- ekonomiska utvecklingen. Något som kan komma att påverka klimatet är det låga oljepriset. Ett lågt oljepris ger positiva konjunk- tureffekter på kort sikt, men om det resulterar i strukturellt och långsiktigt ökad oljekonsumtion är de negativa effekterna på klimatet stora. I ett längre perspektiv bedöms dessa effekter vara övervägande, då ökad oljeförbränning resulterar i ökade utsläpp av bl.a. koldioxid, vilket bidrar till klimatförändringarna. Det finns en risk att händelser relaterade till klimatförändringarna kommer att påverka den ekonomiska aktiviteten i större utsträckning än vad som antas i prognosen. Extrema väderförhållandens effekter på makroekonomin är svåra att bedöma, men det har visat sig att de kan medföra stora kostnader både för enskilda och för samhället.
I Sverige är hushållens höga skuldsättning en riskfaktor, eftersom den kan leda till makro- ekonomisk instabilitet. Internationella erfaren- heter tyder på att högt belånade hushåll tenderar att strama åt sin konsumtion kraftigare vid ekonomiska störningar, som t.ex. ett prisfall på bostäder. Den snabba utvecklingen av de svenska bostadspriserna gör att risken för en plötslig priskorrigering ökar. Ett stort prisfall på bostäder kan i kombination med höga skulder
159
PROP. 2015/16:1
hos hushållen få tydligt negativa konsekvenser för tillväxten och arbetslösheten.
Kronans utveckling är ytterligare en risk i prognosen. Vid kraftig finansiell turbulens finns en betydande risk för stora rörelser i kronans växelkurs. Om kronan försvagas eller förstärks i ett sådant läge beror på den finansiella krisens orsaker och spridningsförlopp. I ett scenario med finansiell turbulens kan kronan komma att förstärkas betydligt mer än vad som antas i prognosen, om marknaden bedömer svenska finansiella tillgångar som säkra. En sådan utveckling skulle påverka svensk konkurrens- kraft negativt.
Starkare utveckling möjlig
Den ekonomiska utvecklingen kan också bli starkare än vad som antagits i prognosen. Effekterna av ett lägre oljepris kan ha under- skattats, penningpolitiken kan bli mer expansiv i många länder än vad som förutsatts i prognosen och det finns en möjlighet att förtroendet bland företag och hushåll, framför allt i framväxande ekonomier, utvecklas starkare än vad som förväntas.
En inhemsk faktor som kan stärka konjunk- turuppgången är de svenska hushållens konsum- tion. Regeringen bedömer att sparkvoten förblir hög över hela prognosperioden. Om sparkvoten i stället minskar blir konsumtionstillväxten snabbare än väntat och konjunkturen stärks mer.
Alternativa scenarier
En svagare omvärldsutveckling
Den ekonomiska återhämtningen i euroområdet vilar alltjämt på en osäker grund. Hög skuld- sättning, behov av fortsatt anpassning av konkurrenskraften i många euroländer och hög arbetslöshet är faktorer som kan dämpa efter- frågan. De utgör därmed risker för att tillväxten blir svagare än i huvudscenariot. Dessa faktorer skulle kunna medföra en lägre svensk export- efterfrågan. I alternativscenario 1 undersöks effekterna på den svenska ekonomin av en lägre tillväxt i euroområdet jämfört med i huvud- scenariot, vilket antas leda till att svensk export växer i långsammare takt.
Den lägre tillväxten i exporten håller tillbaka BNP-tillväxten och resursutnyttjandet blir lägre
än i huvudscenariot. Ett lägre resursutnyttjande dämpar inflationen och Riksbanken höjer därför reporäntan i långsammare takt. En lägre ränta dämpar därefter, genom en svagare växelkurs, den negativa effekt som den minskade export- efterfrågan har på exporten. Den gynnar även privat konsumtion och investeringar. Samman- taget växer BNP dock i lägre takt 2016 och 2017 jämfört med i huvudscenariot och BNP-gapet förblir negativt under hela prognosperioden. Den lägre produktionen håller tillbaka syssel- sättningstillväxten, och arbetslösheten blir därför något högre än i huvudscenariot (se tabell 4.7).
Den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 0,2–0,3 procent av BNP 2016– 2018 jämfört med i huvudscenariot. Det beror i huvudsak på att lönesumman utvecklas lång- sammare till följd av färre arbetade timmar och lägre löner. Samtidigt medför lägre utgifter avseende bl.a. offentlig konsumtion och räntor att också utgifterna minskar.
Tabell 4.7 Alternativa scenarier: 1 Svagare omvärldsutveckling och 2 Starkare inhemsk efterfrågan
Prognos enligt huvudscenario i fet stil för respektive variabel Årlig procentuell förändring om inte annat anges
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
BNP1 | 2,6 | 2,5 | 2,8 | 2,5 | 2,0 |
Alternativt scenario 1 | 2,6 | 2,0 | 2,4 | 2,6 | 2,6 |
Alternativt scenario 2 | 2,6 | 2,9 | 2,8 | 2,1 | 2,1 |
Arbetslöshet2 | 7,6 | 7,1 | 6,5 | 6,2 | 6,2 |
Alternativt scenario 1 | 7,6 | 7,5 | 7,3 | 7,0 | 6,5 |
Alternativt scenario 2 | 7,6 | 6,8 | 6,3 | 6,2 | 6,2 |
|
|
|
|
|
|
KPIF3 | 0,8 | 1,6 | 1,8 | 1,9 | 2,0 |
Alternativt scenario 1 | 0,8 | 1,3 | 1,4 | 1,6 | 1,7 |
Alternativt scenario 2 | 0,8 | 1,8 | 2,0 | 2,1 | 2,0 |
|
|
|
|
|
|
BNP-gap4 | -1,1 | -0,6 | 0,0 | 0,2 | 0,0 |
Alternativt scenario 1 | -1,1 | -1,1 | -0,9 | -0,6 | -0,2 |
Alternativt scenario 2 | -1,1 | -0,3 | 0,3 | 0,0 | 0,0 |
Finansiellt sparande5 | -0,9 | -0,9 | -0,5 | 0,0 | 0,3 |
Alternativt scenario 1 | -0,9 | -1,1 | -0,8 | -0,3 | 0,3 |
Alternativt scenario 2 | -0,9 | -0,7 | -0,3 | 0,0 | 0,5 |
1Kalenderkorrigerade värden.
215–74 år, i procent av arbetskraften.
3Årsgenomsnitt.
4Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
5I offentlig sektor. Procent av BNP.
Källa: Egna beräkningar.
160
En starkare inhemsk efterfrågan
Hushållens sparande ligger i dagsläget på en historiskt sett hög nivå och i huvudscenariot bedöms sparkvoten förbli hög. Därmed finns det utrymme för en högre tillväxt i hushållens kon- sumtion än vad som förväntas i huvudscenariot. I alternativscenario 2 undersöks effekterna på ekonomin av att hushållen minskar sparandet mer än i huvudscenariot.
En starkare konsumtionstillväxt medför att BNP initialt växer i högre takt och resurs- utnyttjandet blir högre än i huvudscenariot. Sysselsättningen växer starkare och arbetslös- heten minskar initialt i snabbare takt än i huvudscenariot, för att sedan nå samma nivå 2018. En lägre arbetslöshet därefter förutsätter beslut om nya reformer som förmår pressa ner jämviktsarbetslösheten ytterligare.
Ett högre resursutnyttjande bidrar till en högre inflation, vilket resulterar i en högre reporänta än i huvudscenariot. BNP-tillväxten hålls därefter tillbaka något av att en högre ränta dämpar investeringar och export. Den högre tillväxten i hushållens konsumtion medför emellertid att ekonomin når ett balanserat resursutnyttjande tidigare än i huvudscenariot. Därefter är skillnaderna små.
Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn förstärks med 0,1–0,2 procentenheter i denna alternativa beräkning jämfört med i huvudscenariot. Det är framför allt skatte- intäkterna från mervärdesskatten som beräknas bli högre som en följd av att hushållens konsumtion ökar. Utgifterna ökar visserligen också, men i mindre utsträckning, vilket följer av en högre offentlig konsumtion och räntenivå.
PROP. 2015/16:1
4.5Utvecklingen enligt andra bedömare
Regeringens prognos för BNP-tillväxten 2015 är högre än Europeiska kommissionens prognos. Det bedöms till stor del bero på att kommissionen endast har haft möjlighet att beakta nationalräkenskaperna t.o.m. det fjärde kvartalet 2014. Konjunkturinstitutet bedömer däremot att BNP-tillväxten blir något starkare (se tabell 4.8).
Tabell 4.8 Jämförelse mellan olika bedömares prognoser
| 2015 | 2016 |
BNP1 |
|
|
Regeringen | 2,8 | 2,8 |
Konjunkturinstitutet | 3,0 | 3,1 |
Europeiska kommissionen | 2,5 | 2,8 |
Riksbanken | 3,1 | 3,4 |
|
|
|
Arbetslöshet2 |
|
|
Regeringen | 7,6 | 7,1 |
Konjunkturinstitutet | 7,7 | 7,5 |
Europeiska kommissionen | 7,7 | 7,6 |
Riksbanken | 7,6 | 7,2 |
|
|
|
Inflation3 |
|
|
Regeringen | -0,1/0,6 | 1,0/1,2 |
Konjunkturinstitutet | 0,1/0,8 | 1,0/1,4 |
Europeiska kommissionen | -/0,7 | -/1,6 |
Riksbanken | 0,0/0,8 | 1,8/1,8 |
BNP-gap4 |
|
|
Regeringen | -1,1 | -0,6 |
Konjunkturinstitutet | -1,5 | -0,7 |
Europeiska kommissionen | -0,8 | -0,3 |
Riksbanken | -1,4 | -0,4 |
Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2015-09-21, Konjunkturinstitutet 2015-08-26, Europeiska kommissionen 2015-05-05, Riksbanken 2015-09-03.
1Procentuell förändring.
2Procent av arbetskraften, 15–74 år.
3Procentuell förändring, årsgenomsnitt, KPI/HIKP.
4Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och egna beräkningar.
Även för 2016 skiljer sig prognoserna åt. Konjunkturinstitutet bedömer att BNP- tillväxten blir starkare än i regeringens prognos, vilket kan hänföras till att såväl konsumtionen som investeringarna bedöms bli högre. I jämförelse med regeringens prognoser för både 2015 och 2016 ligger emellertid Konjunktur-
161
PROP. 2015/16:1
institutets och Europeiska kommissionens prognoser väl inom de områden som täcker 50 procent av regeringens historiska prognosfel (se diagram 4.12).77 Det betyder att skillnaderna mellan prognoserna är mindre än vad osäkerheten i prognoserna är.
Diagram 4.12 Osäkerhetsintervall för BNP-prognosen |
| |||||
Procentuell förändring |
|
|
|
|
| |
7 |
|
|
|
|
|
|
6 |
|
| 50% |
|
|
|
|
| 65% |
|
|
| |
|
|
|
|
|
| |
5 |
|
| 80% |
|
|
|
|
| Regeringen |
|
|
| |
|
|
|
|
|
| |
4 |
|
| KI |
|
|
|
3 |
|
| KOM |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
2 |
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
-1 |
|
|
|
|
|
|
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
Anm.: Osäkerhetsintervallen är baserade på regeringens prognosfel i budgetpropositioner för 1994–2014. KI = Konjunkturinstitutet, KOM = Europeiska kommissionen.
Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen och egna beräkningar.
Regeringens prognos för arbetslösheten 2015 är i linje med de andra bedömarnas prognoser. För 2016 bedömer såväl Europeiska kommissionen som Konjunkturinstitutet att arbetslösheten kommer att vara något högre än vad regeringen gör i sin prognos. Det förklaras främst av att dessa bedömare utgår från en lägre syssel- sättningstillväxt i sina prognoser.
De flesta prognosmakare delar regeringens bedömning av prisutvecklingen 2015 och 2016. Riksbanken gör dock bedömningen att priserna kommer att stiga snabbare 2016 än i regeringens bedömning.
Såväl regeringen som övriga prognosmakare bedömer att det finns lediga resurser, mätt med BNP-gapet, i svensk ekonomi 2015. Det finns dock skillnader i bedömningarna av BNP-gapets storlek, men för 2016 är dessa skillnader små.
77 För en beskrivning av hur dessa osäkerhetsintervall är beräknade, se Finansdepartementets promemoria Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2015, som finns tillgänglig på www.regeringen.se.
4.6Prognosrevideringar och effekter av regeringens politik
Huvudsakliga revideringar sedan 2015 års ekonomiska vårproposition
Svensk ekonomi bedöms sammantaget utvecklas något starkare 2015–2017 än vad som bedömdes i 2015 års ekonomiska vårproposition. BNP- tillväxten det första halvåret 2015 har varit något högre än beräknat (se tabell 4.9). Det är framför allt nettoexporten som utvecklats starkare i och med att importen växt långsammare än väntat. Hushållens konsumtion har reviderats ned, medan investeringarna har reviderats upp. Under slutet av prognosperioden bedöms BNP växa i linje med bedömningen i vårpropositionen.
Tabell 4.9 Jämförelse mellan regeringens prognoser i budgetpropositionen för 2016 och i 2015 års ekonomiska vårproposition
Prognos enligt vårpropositionen för 2015 inom parentes Procentuell förändring om inte annat anges
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
BNP | 2,8 | 2,8 | 2,6 | 2,4 | 2,0 |
| (2,6) | (2,7) | (2,5) | (2,4) | (2,0) |
|
|
|
|
|
|
Potentiell BNP1,2 | 1,8 | 2,1 | 2,2 | 2,3 | 2,2 |
| (1,8) | (1,9) | (2,0) | (2,2) | (2,2) |
|
|
|
|
|
|
BNP-gap3 | -1,1 | -0,6 | 0,0 | 0,2 | 0,0 |
| (-1,4) | (-0,8) | (-0,1) | (0,1) | (0,0) |
Arbetslöshet4,5 | 7,6 | 7,1 | 6,5 | 6,2 | 6,2 |
| (7,5) | (7,1) | (6,7) | (6,4) | (6,4) |
|
|
|
|
|
|
Sysselsatta4 | 1,3 | 1,5 | 1,4 | 1,0 | 0,5 |
| (1,4) | (1,3) | (1,2) | (0,9) | (0,5) |
|
|
|
|
|
|
Arbetade timmar2 | 1,2 | 1,5 | 1,5 | 1,1 | 0,4 |
| (1,3) | (1,3) | (1,4) | (0,9) | (0,4) |
Timlön6 | 2,5 | 3,0 | 3,2 | 3,3 | 3,4 |
| (2,9) | (3,2) | (3,3) | (3,4) | (3,5) |
|
|
|
|
|
|
KPI7 | -0,1 | 1,0 | 1,9 | 2,5 | 3,1 |
| (0,0) | (0,9) | (1,7) | (2,7) | (3,2) |
|
|
|
|
|
|
KPIF7 | 0,8 | 1,6 | 1,8 | 1,9 | 2,0 |
| (0,8) | (1,4) | (1,6) | (1,8) | (2,0) |
Reporänta7 | -0,3 | -0,4 | 0,1 | 0,8 | 1,8 |
| (-0,1) | (-0,1) | (0,2) | (1,1) | (2,1) |
Anm.: Prognosen är baserad på nu gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition.
1Avser marknadspris.
2Kalenderkorrigerad.
3Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
415–74 år.
5Procent av arbetskraften.
6Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.
7Årsgenomsnitt.
Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar.
162
Till följd av svagare utfall än väntat för andra kvartalet bedöms sysselsättningen växa något långsammare 2015 än vad som antogs i vår- propositionen. Det återspeglas i en något högre arbetslöshet samma år. Under resten av prognosperioden växer sysselsättningen och antalet arbetade timmar starkare och arbetslös- heten bedöms bli lägre än enligt den föregående prognosen. Nedrevideringen av arbetslösheten beror på reformer som föreslås och aviseras i denna proposition.
Timlönen har reviderats ned 2015 till följd av svagare utfall än vad som bedömdes i vårpropositionen. Även därefter har timlönen reviderats ned något, bl.a. till följd av svagare produktivitetstillväxt. Prognoserna för inflat- ionen, mätt med både KPI och KPIF, har reviderats upp 2016 och 2017. Upprevideringen 2016 beror på de föreslagna och aviserade ändringarna av skatter och avdrag som ska börja gälla fr.o.m. den 1 januari 2016. För 2017 bedöms energipriserna öka mer än vad som bedömdes i vårpropositionen, vilket får till följd att inflationen stiger snabbare.
Reporäntan har reviderats ned, framför allt till följd av att Riksbanken har reviderat ned sin reporänteprognos. Detta har också bidragit till att marknaden, enligt terminspriser, förväntar sig en lägre reporänta.
BNP-gapet har reviderats upp något 2015 och 2016 jämfört med bedömningen i vårpropo- sitionen. Det beror på att den faktiska BNP- tillväxten har reviderats upp. Den potentiella BNP-tillväxten bedöms bli något starkare än enligt bedömningen i vårpropositionen (se tabell 4.9). Nivån på potentiell BNP 2019 är 0,3 procent högre än vad som antogs i vårpropositionen.
Det potentiella antalet arbetade timmar har reviderats upp med 0,2 procent 2019 jämfört med den bedömning som gjordes i vårpropo- sitionen.78 Regeringens föreslagna och aviserade reformer bidrar till att nivån på det potentiella antalet arbetade timmar blir högre, liksom en något starkare prognos för befolkningstillväxten.
78 Det potentiella antalet arbetade timmar bestäms av den potentiella sysselsättningen och den potentiella medelarbetstiden bland sysselsatta. Den potentiella sysselsättningen bestäms i sin tur av den potentiella arbetskraften och jämviktsarbetslösheten. I bilaga 2 redovisas prognosen för det potentiella antalet arbetade timmar.
PROP. 2015/16:1
Prognosen för tillväxten i potentiell produktivitet är sammantaget över prognos- perioden endast marginellt reviderad jämfört med bedömningen i vårpropositionen.
Effekter av föreslagna och aviserade reformer
De reformer inom bostadsbyggande, försvar, utbildning och välfärd som föreslås och aviseras i denna proposition bidrar till en något högre tillväxt i offentlig konsumtion och offentliga investeringar 2016. Samtidigt bedöms hushållens konsumtion endast marginellt dämpas 2016 till följd av de föreslagna skattehöjningarna. Sam- mantaget bedöms åtgärderna lämna ett visst positivt bidrag till BNP-tillväxten samt bidra till något högre sysselsättning och något lägre arbetslöshet 2016. På längre sikt bedöms de föreslagna och aviserade reformerna på utgifts- sidan i denna proposition sammantaget ha positiva effekter på den ekonomiska utveck- lingen, medan de åtgärder som finansierar dessa reformer förväntas ha vissa dämpande effekter.
Utbildningssatsningarna inom komvux, yrkesvux och yrkeshögskolan är reformer som bedöms ge ett relativt stort bidrag till en lägre jämviktsarbetslöshet. Regeringens reformer inom arbetsmarknads- och utbildningsområdet möjliggör att fler arbetslösa kommer i utbild- ning. Genom att höja individens kompetens och kunskaper stärks jobbchanserna bland personer som annars skulle haft svårt att få arbete. Snabb- spåret påskyndar etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden och förväntas leda till att fler får en fast förankring på arbetsmarknaden. Sats- ningen på aktiva åtgärder, såsom utbildnings- insatser och löne-subventionerade anställningar, för långtidsarbetslösa och personer med funkt- ionsnedsättning som medför nedsatt arbets- förmåga bryter arbetslösheten och förväntas även leda till att deras jobbchanser stärks. Satsningarna för ökat bostadsbyggande minskar bostadsbristen i tillväxtregionerna. Det leder till att personer i större utsträckning flyttar dit jobben finns, vilket bidrar till att sysselsätt- ningen och BNP blir högre.
De sammantaget positiva effekterna av reformerna på utgiftssidan dämpas i viss mån av att finansieringen, dvs. de föreslagna skatte- höjningarna, bedöms bidra till ett något minskat arbetsutbud. Detta förväntas till viss del dämpa
163
PROP. 2015/16:1
utvecklingen av antalet arbetade timmar och BNP.
Reformerna och deras finansiering bedöms samlat leda till en något högre potentiell BNP och potentiell sysselsättning samt till en lägre jämviktsarbetslöshet framöver.
164
5
De budgetpolitiska målen
PROP. 2015/16:1
5 De budgetpolitiska målen
Sammanfattning
–Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finans- politikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt som säkerställer att finans- politiken är hållbar på lång sikt. De budgetpolitiska målen består av ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, ett utgiftstak för statens och ålders- pensionssystemets utgifter samt ett kommunalt balanskrav.
–Regeringen bedömer att det finansiella sparandet tydligt avviker från den målsatta nivån.
–De reformer som regeringen har lagt fram i de ekonomiska propositionerna sedan den tillträdde har varit fullt ut finansierade. Regeringen avser att även under resten av mandatperioden bedriva en politik som leder till att sparandet trendmässigt förstärks, samtidigt som stabiliserings- politisk hänsyn tas. Underskotten är för närvarande så stora att det skulle krävas en betydande åtstramning för att nå det nuvarande målet om 1 procents sparande under innevarande mandatperiod. Att bedriva en så kraftigt åtstramande finans- politik bedöms inte vara samhälls- ekonomiskt motiverat. Det kommer därför att ta ytterligare några år innan den gällande målsatta nivån nås.
–Regeringen föreslår att utgiftstakets nivå för 2018 ska uppgå till 1 332 miljarder kronor. Det är en ökning med 58 miljarder kronor jämfört med nivån för 2017.
Regeringens bedömning är att utgiftstakets nivå för 2019 bör uppgå till 1 392 miljarder kronor, vilket är en ökning med 60 miljarder kronor jämfört med nivån för 2018. Det är samma nivåer för 2018 och 2019 som i den bedömning som gjordes i 2015 års ekonomiska vårproposition, med hänsyn tagen till tekniska justeringar.
–Kommunsektorn bedöms som helhet med god marginal uppfylla det kommunala balanskravet under prognosperioden. Resultatet beräknas uppgå till ett överskott om 14–18 miljarder kronor per år.
–Marginalerna till stabilitets- och tillväxt- paktens gränsvärden för underskottet i de offentliga finanserna och för den offentliga skulden är goda. Marginalerna till de ramar som sätts av det medelfristiga budgetmålet är emellertid små.
–Finanspolitiken bedöms vara långsiktigt hållbar.
De budgetpolitiska målen skapar förutsättningar för att uppnå de finanspolitiska målen på ett sätt som är hållbart på både kort och lång sikt. De består av ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, ett utgiftstak för statens och ålderspensionssystemets utgifter samt ett kommunalt balanskrav som innebär att enskilda kommuner och landsting ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna.
Utöver de nationella budgetpolitiska målen är Sverige som medlem i EU även bunden av bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. Dessa utgör ramen som de svenska budget- politiska målen måste hålla sig inom. Bestämmel-
167
PROP. 2015/16:1
serna anger bl.a. att underskottet i Sveriges offentliga finanser och storleken på den offentliga bruttoskulden inte får överskrida vissa gränsvärden, samt att det strukturella sparandet ska uppfylla ett medelfristigt budgetmål.
Att finanspolitiken är långsiktigt hållbar är en förutsättning för att dess övergripande mål ska nås. Finanspolitikens långsiktiga hållbarhet utvärderas därför regelbundet. I detta avsnitt följer regeringen upp de budgetpolitiska målen och finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.
5.1Uppföljning av målet för det finansiella sparandet
Enligt målet för det finansiella sparandet ska sparandet i den offentliga sektorn motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet för det finansiella sparandet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel i stället för som ett årligt mål är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet skulle vara 1 procents sparande varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagades för att säkerställa att det årliga målet nåddes. Finans- politiken skulle då förstärka konjunktur- svängningarna i stället för att stabilisera dem. Att målet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel gör det dock svårare att följa upp om finanspolitiken ligger i linje med målet, eftersom det är svårt att bedöma när en konjunkturcykel börjar och slutar och i vilket konjunkturläge ekonomin befinner sig.
Eftersom målet för det finansiella sparandet främst utgör ett framåtblickande riktmärke för finanspolitiken analyseras måluppfyllelsen i första hand i ett framåtblickande perspektiv. En bakåtblickande analys görs dock för att se om det har funnits systematiska fel i finanspolitiken som minskar sannolikheten att målet nås i framtiden.
Analys av måluppfyllelsen
I tabell 5.1 redovisas det genomsnittliga finansiella sparandet under den senaste tioårs- perioden med utfallsdata, tillsammans med de indikatorer som används för att bedöma budget-
utrymmet mot målet för det finansiella sparandet i ett framåtblickande perspektiv.
Tabell 5.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för det finansiella sparandet
Procent av BNP respektive potentiell BNP
Utfallsdata för 2014 och prognoser 2015–2019
| 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
Finansiellt sparande | -1,9 | -0,9 | -0,9 | -0,5 | 0,0 | 0,3 |
|
|
|
|
|
|
|
Bakåtblickande |
|
|
|
|
|
|
tioårssnitt | 0,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sjuårsindikatorn | -1,0 | -1,0 | -0,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Strukturellt |
|
|
|
|
|
|
sparande | -1,2 | -0,4 | -0,4 | -0,3 | 0,0 | 0,3 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Bakåtblickande tioårssnitt
Det genomsnittliga finansiella sparandet var klart lägre än 1 procent av BNP 2005–2014. Det förklaras delvis av den utdragna lågkonjunktu- rens effekter på de offentliga finanserna, men också av de ofinansierade åtgärder, bl.a. flera skattesänkningar, som den förra regeringen vidtog trots att konjunkturläget förbättrades.
Sjuårsindikatorn
Sjuårsindikatorn är ett genomsnitt av sparandet det innevarande året och tre år framåt respektive tre år bakåt i tiden, justerat för engångseffekter under denna tidsperiod. Sjuårsindikatorn visar att det offentliga sparandet ligger närmare 2 procent av BNP under målnivån samtliga redovisade år (se tabell 5.1).
Strukturellt sparande
Det strukturella sparandet är en bedömning av hur stort det finansiella sparandet i den offentliga sektorn skulle vara om sektorns inkomster och utgifter inte påverkades av konjunkturläget eller engångseffekter. Det strukturella sparandet är inte en del av den officiella statistiken och kan beräknas på många olika sätt. Det gör att nivån på det strukturella sparandet kan skilja sig åt mellan olika bedömare och att det inte finns något allmänt accepterat utfall. Regeringen bedömer att det strukturella sparandet har försämrats betydligt de senaste åren. År 2014 understeg det strukturella sparandet målnivån med drygt 2 procent av potentiell BNP. Det strukturella sparandet bedöms därefter förbättras med ca 0,8 procent av potentiell BNP 2015, för att sedan vara i det närmaste oförändrat 2016 och 2017. Att det strukturella sparandet inte förbättras 2016 och
168
2017 beror dels på att de olika skatteunderlagen utvecklas på ett ogynnsamt sätt för de offentliga inkomsterna, dels på ökade utgifter för bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, assistansersättning och migration (se fördjupningsrutan i avsnitt 9, Faktorer som påverkar utvecklingen av det finansiella sparandet i den offentliga sektorn 2015–2019). Även om det strukturella sparandet stärks under prognosperioden förväntas det ligga klart under målnivån samtliga år 2015–2019.
Redogörelse för avvikelsen från den målsatta nivån
Regeringens bedömning: Det finansiella sparandet bedöms tydligt avvika från den målsatta nivån. Regeringen avser att bedriva en ansvarsfull finanspolitik som leder till att sparandet återförs till den målsatta nivån i en välavvägd takt. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 var samtliga reformer finansierade fullt ut. Detta har bidragit till att det strukturella sparandet har stärkts 2015. Regeringen tillämpar motsvarande krav på full finansiering av samtliga reformer i budgetpropositionen för 2016. Denna inriktning på finanspolitiken bidrar till att sparandet trendmässigt stärks, samtidigt som den pågående återhämtningen värnas.
Den offentliga skuldsättningen är förhållande- vis låg, inte minst i ett internationellt perspektiv, samtidigt som den finansiella nettoförmögen- heten är positiv. Det gör att sparandet kan återföras till den målsatta nivån i en takt som tar hänsyn till att det alltjämt finns lediga resurser i ekonomin, utan att hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras.
Regeringen bedömer att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi 2015 och 2016. Resursutnyttjandet har dock varit lågt under en lång tid och prognosen om den fortsatta utvecklingen är osäker. Det är därför viktigt att finanspolitiken understöder konjunkturåter- hämtningen. Trots den tydliga avvikelsen från den nuvarande målsatta nivån bedöms det därför inte vara lämpligt att bedriva en kraftigt åtstramande finanspolitik för att nå målet om 1 procents sparande redan under innevarande mandatperiod. Det kommer att ta ytterligare några år innan den gällande målsatta nivån nås.
Om en allvarlig störning drabbar ekonomin riskerar återgången till den målsatta nivån för det finansiella sparandet att förskjutas ytterligare
PROP. 2015/16:1
framåt i tiden. En starkare återhämtning skulle i stället skapa förutsättningar för en snabbare återgång till den målsatta nivån.
Skälen för | regeringens | bedömning: | Enligt |
2 kap. 1 a § | budgetlagen | (2011:203) | ska |
regeringen vid en bedömd avvikelse från målet för det finansiella sparandet redogöra för hur en återgång till målet ska ske. I förarbetena till bestämmelsen framhålls att en analys tydligt bör indikera att en avvikelse föreligger för att regeringen ska ha en skyldighet att lämna en sådan redogörelse (prop. 2013/14:173 s. 28, 29 och 45). Vidare anges att den redovisade planen för hur en återgång ska ske bör avse ett medelfristigt perspektiv. Det medelfristiga perspektivet för de budgetpolitiska målen avser normalt tre eller fyra år. Om sparandet avviker från målnivån bör regeringen därför redovisa en plan för hur en återgång till målet ska ske som inbegriper de prognosår som inkluderas i budgetpropositionen.
Det är viktigt att avvikelser från den målsatta nivån korrigeras, men det ska inte ske på ett mekaniskt vis. Hur en avvikelse ska korrigeras ska baseras på en samlad bedömning utifrån stabiliserings-, fördelnings- och strukturpolitiska utgångspunkter.
Regeringen anser mot denna bakgrund att återgången till den målsatta nivån bör ske i en takt som tar hänsyn till att det finns lediga resurser i ekonomin och att arbetslösheten är hög. Avvikelsen från den nuvarande målsatta nivån är så stor att ett finansiellt sparande om 1 procent av BNP inte kan förväntas uppnås under denna mandatperiod utan att åter- hämtningen i svensk ekonomi äventyras. Enligt regeringen är det därför motiverat att det tar ytterligare några år innan den gällande målsatta nivån nås.
En parlamentariskt sammansatt kommitté har fått i uppdrag att göra en översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande (dir. 2015:63). Slutbetänkandet ska lämnas i oktober 2016. I ett delbetänkande, som ska lämnas i april 2016, ska utredningen redovisa de delar av uppdraget som berör de hittillsvarande erfarenheterna av det finanspolitiska ramverket och bedömningen av nivån för målet för den offentliga sektorns finansiella sparande framöver, samt målnivåns effekt på de offentliga finanserna och svensk ekonomi. Om målnivån skulle ändras
169
PROP. 2015/16:1
kommer det att påverka vid vilken tidpunkt den målsatta nivån nås.
ekonomins långsiktiga produktionsförmåga, tydliggör effekterna av politiska beslut under åren efter det aktuella budgetåret och skapar en bindande långsiktighet i budgetbesluten.
Utgiftstaket ger regeringen och riksdagen
5.2Utgiftstaket – uppföljning och stöd för att hantera det latenta utgiftstryck som
förslag
De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet som ligger vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen endast i begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. De takbe- gränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel. Detta innebär att även myndig- heternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna rymmer därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet, och utgör tillsammans med utgifterna för kommuner och landsting i det närmaste de totala utgifterna för den offentliga sektorn.
Utgiftstaket är den övre gräns som de takbegränsade utgifterna maximalt får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för de takbegränsade utgifterna. Det beror bl.a. på att målet för det finansiella sparandet kan vara begränsande för nivån på de takbegränsade utgifterna, även om det vid samma tillfälle finns utrymme under utgiftstaket. Vidare kan den makroekonomiska utvecklingen innebära att det inte är lämpligt att ta hela utrymmet under utgiftstaket i anspråk.
Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen föreslå en nivå på utgifts- taket för det tredje tillkommande året. Utgifts- taket är en grundläggande del av principen om en beslutordning uppifrån och ned, där beslut om en övre gräns för de totala utgifterna fattas före besluten om delarna, dvs. utgiftsramarna och anslagen. Budgetprocessens medelfristiga per- spektiv ger förutsättningar för att beslutet om utgiftstakets nivå fattas i överensstämmelse med
uppstår i den politiska processen. Olika utgifts- ökningar prövas tillsammans inom ett fastställt ekonomiskt utrymme, vilket tvingar fram prioriteringar mellan olika önskemål. Därmed minskar t.ex. risken för att tillfälligt höga inkomster, i ett läge med högt resursutnyttjande, används för att finansiera permanent högre utgifter. Ett flerårigt utgiftstak främjar en kontrollerad utgiftsutveckling och är ett effektivt verktyg för att uppnå målet för det finansiella sparandet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om normalt inte ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se nedan).
Enligt 2 kap. 4 § budgetlagen är regeringen skyldig att vidta åtgärder om det finns risk för att ett fastställt utgiftstak överskrids. De faktiska utgifterna varierar av olika anledningar som är svåra att förutse i prognoserna. Eftersom utgiftstaket fastställs i nominella termer bör det finnas en buffert av obudgeterat utrymme under utgiftstaket så att de faktiska utgifterna kan variera utan att det kräver åtgärder från regeringens sida. Detta utrymme mellan utgifts- taket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.
Budgeteringsmarginalen ska i första hand fungera som en buffert om utgifterna på grund av konjunkturutvecklingen skulle utvecklas på ett annat sätt än vad som förväntades när utgiftstakets nivå fastställdes. Det är viktigt att det finns utrymme för de konjunkturberoende utgifterna (i första hand arbetsmarknadsutgifter, s.k. automatiska stabilisatorer) att öka fritt i en konjunkturnedgång. Då minskar risken för att det krävs besparingar för att klara utgiftstaket i ett skede när de offentliga finanserna kan behöva stötta den ekonomiska utvecklingen.
170
PROP. 2015/16:1
Tabell 5.2 Ursprungliga och faktiska nivåer på utgiftstaket 2005–2017
Miljarder kronor om inget annat anges. Utfall 2005–2014, prognos 2015–2017.
| 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Ursprunglig årlig |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nominell förändring av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utgiftstaket1 | 38 | 37 | 42 | 33 | 32 | 30 | 30 | 20 | 10 | 10 | 51 | 46 | 58 |
Ursprungligt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
beslutade utgiftstak | 894 | 931 | 949 | 971 | 989 | 1 018 | 1 050 | 1 074 | 1 093 | 1 103 | 1 123 | 1 167 | 1 210 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Teknisk justering2 | -24 | -24 | 0 | -14 | 0 | 6 | 13 | 10 | 2 | 4 | 2 | 7 | 12 |
Finanspolitiskt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
motiverad ändring3 |
|
| -11 |
|
|
|
|
|
|
| 33 | 41 | 52 |
Slutligt fastställda |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utgiftstak | 870 | 907 | 938 | 957 | 989 | 1 024 | 1 063 | 1 084 | 1 095 | 1 107 | 1 158 | 1 215 | 1 274 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Takbegränsade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utgifter | 864 | 895 | 910 | 943 | 965 | 986 | 989 | 1 022 | 1 067 | 1 096 | 1 113 | 1 198 | 1 241 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal | 6 | 12 | 28 | 14 | 24 | 38 | 74 | 62 | 28 | 11 | 45 | 17 | 33 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
procent av takbegrän- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sade utgifter | 0,7 | 1,3 | 3,1 | 1,4 | 2,5 | 3,9 | 7,5 | 6,0 | 2,6 | 1,0 | 4,0 | 1,4 | 2,7 |
Anm.: För åren 1997–2004, se 2009 års ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100 s. 164).
1Ursprunglig nominell förändring av utgiftstaket jämfört med föregående år vid det tillfälle utgiftstaket för det aktuella året fastställdes för första gången. Beloppen i första raden i tabellen avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade nivåerna på utgiftstaket (rad 2) eftersom fastställda nivåer regelbundet justeras av tekniska skäl. Exempelvis uppgick utgiftstaket för 2006 till 931 miljarder kronor när det ursprungligen fastställdes. Efter fastställandet justerades nivån av tekniska skäl till 907 miljarder kronor, vilket var den nivå som gällde när utgiftstaket för 2007 först fastställdes till 949 miljarder kronor, dvs. en ursprunglig ökning av utgiftstaket 2007 med 42 miljarder kronor.
2Ett ursprungligt beslutat utgiftstak justeras ofta flera gånger till följd av tekniska orsaker. De tekniska justeringarna som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för varje år.
3Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsade effekt på de offentliga finanserna.
Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.
Riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek, den s.k. säkerhetsmarginalen, är regeringens bedömning av hur stor budgeteringsmarginalen minst behöver vara för att hantera osäkerheten till följd av främst konjunkturutvecklingen.
Enligt riktlinjen bör säkerhetsmarginalen upp- gå till minst 1 procent av de takbegränsade utgif- terna innevarande år (2015), minst 1,5 procent för kommande budgetår (2016), minst 2 procent för år två (2017), minst 3 procent för år tre (2018) och minst 3 procent för år fyra (2019). Den stegvis ökande marginalen motiveras av att osäkerheten om utgiftsutvecklingen är större på längre sikt.
Utöver utgiftsökningar som uppstår till följd av en annan makroekonomisk utveckling kan budgeteringsmarginalen användas för reformer eller volymökningar i de rättighetsbaserade transfereringssystemen, under förutsättning att det är förenligt med de budgetpolitiska målen och behovet av en säkerhetsmarginal.
Uppföljning av utgiftstaket
De takbegränsade utgifterna bedöms understiga utgiftstaket med 4,0, 1,4 respektive 2,7 procent
av de takbegränsade utgifterna 2015–2017. Regeringen bedömer att budgeteringsmarginalen under dessa år är tillräcklig för att hantera osäkerheten som finns i utgiftsutvecklingen, även om marginalen 2016 är något mindre än regeringens självpåtagna riktlinje.
Jämfört med bedömningen i 2015 års ekonomiska vårproposition bedöms budgete- ringsmarginalen nu bli mindre 2016–2019. Det förklaras i första hand av förslagen på budgetens utgiftssida i denna proposition. För 2015 bedöms marginalen bli något större.
Tekniska justeringar av utgiftstakets nivåer
Regeringens förslag: För 2016 och 2017 fastställs utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget, till följd av tekniska justeringar till 1 215 miljarder kronor respektive 1 274 miljarder kronor.
Skälen för regeringens förslag: Varje beslut om nivån på utgiftstaket för ett nytt år innebär att utgiftstaket definieras på ett visst sätt i förhållande till de takbegränsade utgifterna. Det
171
PROP. 2015/16:1
gäller dels vilka utgifter som omfattas av taket, dels hur dessa utgifter redovisningsmässigt bokförs i budgeten. Från det att nivån fastställts för ett tillkommande år, normalt tre år i förväg, fram till dess att det året har passerat, ska utgiftstakets begränsande effekt på de statliga utgifterna för det året vara densamma. Under en så lång period sker emellertid normalt budgetmässiga förändringar av olika slag som förändrar de takbegränsade utgifterna, men som inte motsvaras av ett i sak förändrat offentligt åtagande. Omvänt kan förändringar genomföras som påverkar det offentliga åtagandet, men som av tekniska skäl inte påverkar de takbegränsade utgifterna. För att utgiftstaket ska behålla den ursprungliga finansiella begränsningen justeras beslutade taknivåer så att budgetförändringar av detta slag neutraliseras. Detta sker genom s.k. tekniska justeringar.
När en förändring inte har samma nettoeffekt på den offentliga sektorns konsoliderade utgifter eller det offentliga finansiella sparandet som på de takbegränsade utgifterna kan det motivera en teknisk justering. Tekniska justeringar har genomförts regelbundet sedan utgiftstaket infördes 1997 och justeringarna föreslås normalt i budgetpropositionen.
Vissa budgetförändringar som redovisas i denna proposition föranleder tekniska justeringar av utgiftstaket (se tabell 5.3). De tekniska justeringarna omfattar de redan fastställda nivåerna på utgiftstaket 2016 och 2017, förslaget till nivå för 2018 och den bedömning av nivån för 2019 som regeringen redovisar i denna proposition.
Förslaget att ytterligare höja det förhöjda grundavdraget för pensionärer fr.o.m. 2016 med- för ett minskat skatteunderlag för kommuner och landsting. För att neutralisera effekten på kommunsektorns intäkter av det förändrade skatteunderlaget, föreslår regeringen att motsvarande belopp tillförs anslaget 1:1 Kom- munalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner fr.o.m. 2016, vilket motiverar en teknisk justering av taket från 2016 och framåt. Motsvarande tekniska justeringar har gjorts tidigare år i samband med att förändringar i skattesystemet har påverkat det kommunala skatteunderlaget.
Tabell 5.3 Förslag till tekniska justeringar av utgiftstakets nivå
Miljarder kronor
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
Utgiftstak för staten i |
|
|
| 1 3191 | 1 3781 |
VÅP15 | 1 158 | 1 204 | 1 262 | ||
Reglering kommunal- |
|
|
|
|
|
ekonomisk utjämning: |
|
|
|
|
|
sänkt skatt för personer |
|
|
|
|
|
över 65 |
| 1,85 | 1,85 | 1,85 | 1,85 |
Finansiering av CSN med |
|
|
|
|
|
anslag istället för avgifter |
| 0,67 | 0,69 | 0,72 | 0,72 |
Budgetering av vissa stöd |
|
|
|
|
|
på utgiftssidan istället för |
|
|
|
|
|
inkomstsidan |
| 8,93 | 9,68 | 10,58 | 11,16 |
|
|
|
|
|
|
Summa tekniska |
|
|
|
|
|
justeringar |
| 11,44 | 12,22 | 13,15 | 13,73 |
|
|
|
|
|
|
Summa tekniska |
|
|
|
|
|
justeringar (avrundat) |
| 11 | 12 | 13 | 14 |
|
|
|
|
|
|
Förslag till utgiftstak för |
|
|
| 1 3322 | 1 3923 |
staten | 1 158 | 1 215 | 1 274 |
1Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för 2018 och 2019 i 2015 års ekonomiska vårproposition.
2Regeringens förslag till nivå för utgiftstaket 2018.
3Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för 2019 i denna proposition. Källa: Egna beräkningar.
Regeringen angav i 2015 års ekonomiska vårproposition att den avsåg att budgetera och redovisa ett antal stöd som anslag på utgiftssidan i stället för på inkomstsidan av statens budget fr.o.m. budgetpropositionen för 2016 (se avsnitt 12.5). Omläggningen sker till följd av det nya regelverk för nationalräkenskaperna som infördes i september 2014, där fyra stöd om- definierats från att utgöra en del av statens skatteinkomster till en del av statens utgifter. De takbegränsade utgifterna blir sammanlagt 9–11 miljarder kronor högre 2016–2019 till följd av förändringen. Det offentliga åtagandet påverkas dock inte. Förändringen motiverar därför en teknisk justering av utgiftstakets nivåer för 2016 och framåt så att det befintliga utrymmet under utgiftstaket inte påverkas.
Finansieringen av Centrala studiemedels- nämndens verksamhet (CSN) förändras fr.o.m. 2016. CSN:s avgiftsintäkter, som i nuläget disponeras av myndigheten, ska fr.o.m. 2016 redovisas mot en inkomsttitel i statens budget. Samtidigt förstärks myndighetens förvaltnings- anslag med samma belopp. Förändringen medför en ökad omslutning, men inte någon förändring av omfattningen av CSN:s verksamhet, och motiverar därför en teknisk justering av utgiftstakets nivåer för 2016 och framåt.
172
I enlighet med praxis avrundas de årsvisa tekniska justeringarna till hela miljarder kronor. Sammantaget motiverar de ovan nämnda förändringarna att de tidigare fastställda nivåerna på utgiftstaket för 2016 och 2017 höjs med 11 respektive 12 miljarder kronor. De i 2015 års ekonomiska vårproposition bedömda nivåerna för 2018 och 2019 bör till följd av samma föränd- ringar höjas med 13 respektive 14 miljarder kronor.
Förslag till nivå på utgiftstaket 2018 och bedömning av nivån 2019
Regeringen lämnar i enlighet med budgetlagen ett förslag till nivå på utgiftstaket för 2018 i denna proposition. För 2019 redovisar regeringen en bedömning av utgiftstakets nivå. Regeringen återkommer med en bedömning av utgiftstakets nivå för 2019 i 2016 års ekonomiska vårproposition och avser att lämna ett förslag till nivå för 2019 i budgetpropositionen för 2017. I tabell 5.4 redovisas utgiftstakets nivåer för 2014- 2019.
Regeringens förslag: För 2018 fastställs utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget, till 1 332 miljarder kronor.
Regeringens bedömning: För 2019 bör utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget, uppgå till 1 392 miljarder kronor.
Skälen för regeringens förslag och bedömning:
Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året. Vilken nivå på utgiftstaket som regeringen ska föreslå är inte reglerat. Att bestämma utgiftstakets nivå är ett politiskt beslut. Regeringar av olika politisk inriktning kommer att ha olika motiv till vilken nivå på de offentliga utgifterna som är lämplig. Det går därför inte att reducera ett beslut om nivån på utgiftstaket till en beräkning enligt en i förväg bestämd formel.
Förslaget till nivå för 2018 och bedömningen av nivån för 2019 överensstämmer med bedömningen av taknivåerna för dessa år i 2015 års ekonomiska vårproposition, exklusive sådana
PROP. 2015/16:1
budgetförändringar som motiverar tekniska justeringar. Förslaget för 2018 innebär att nivån på utgiftstaket för 2018 ökar med 58 miljarder kronor i förhållande till 2017, medan bedöm- ningen för 2019 innebär en ökning med 60 miljarder kronor jämfört med 2018. Nedan följer en motivering av nivåerna för 2018 och 2019, med utgångspunkt i de bestämnings- faktorer som redovisas i skrivelsen Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79).
Relationen till målet för det finansiella sparandet
I regeringens förslag till statens budget för 2018 bör säkerhetsmarginalen för 2018, dvs. det obudgeterade utrymmet under utgiftstaket som ges av regeringens riktlinje, uppgå till minst 19 miljarder kronor. De takbegränsade utgif- terna för 2018 bör därmed inte uppgå till mer än ca 1 313 miljarder kronor vid detta tillfälle. Den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2018 medger därmed ca 40 miljarder kronor i högre takbe- gränsade utgifter än regeringens prognos för de takbegränsade utgifterna 2018 i denna proposit- ion. På samma sätt medger den bedömda nivån på utgiftstaket för 2019 att de takbegränsade utgifterna maximalt blir drygt 70 miljarder kronor högre fram t.o.m. budgetpropositionen för 2019. Den möjliga ökningen av de takbegrän- sade utgifterna motsvarar ca 0,8 procent av BNP för 2018 och ca 1,5 procent av BNP för 2019.
Det finns flera möjliga anledningar till att nivån på de takbegränsade utgifterna 2018 och 2019 kan komma att bli högre (och budget- eringsmarginalen i motsvarande utsträckning mindre) än enligt den aktuella bedömningen. Ändrade makroekonomiska förutsättningar (t.ex. högre inflation), beslut om nya reformer eller oförutsedda ökningar av antalet personer i transfereringssystemen är exempel på föränd- ringar som skulle kunna medföra högre takbegränsade utgifter.
Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk försämras normalt det strukturella sparandet om de högre utgifterna följer av nya reformer eller oförutsedda volymökningar i de statliga transfereringssystemen. Om budgeterings- marginalen delvis tas i anspråk för utgifts- ökningar till följd av makroekonomiska för- ändringar är detta ofta inte ett problem i förhållande till målet för det finansiella sparandet. Det beror på att målet är formulerat på ett sätt som normalt tillåter att utgifts- ökningar som följer av de automatiska stabili-
173
PROP. 2015/16:1
satorerna, främst utgifter för arbetslöshets- ersättningen, försvagar den offentliga sektorns finansiella sparande vid en försvagning av konjunkturen. Vidare är de takbegränsade utgifterna i hög grad beroende av pris- och löneutvecklingen i ekonomin som helhet, och de kan därför bli högre om priser och löner utvecklas snabbare än väntat. Automatiska utgiftsökningar av detta slag kan därmed ta en del av utrymmet under utgiftstaket i anspråk. Det behöver emellertid inte leda till en konflikt med målet för det finansiella sparandet, eftersom även den offentliga sektorns inkomster tenderar att bli högre när priser och löner utvecklas snabbare än väntat.
Utgiftstaket bör inte betraktas som ett utgiftsmål. Att det finns utrymme under utgifts- taket betyder inte i sig att det finns ett utrymme för reformer som ökar de takbegränsade utgifterna. Genomförandet av reformer på ut- giftssidan kommer att ske först efter avstämning mot målet för det finansiella sparandet och de inkomstförstärkningar som i så fall kan komma att krävas.
Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och budgeteringsmarginalens storlek
I den aktuella prognosen ökar de takbegränsade utgifterna med i genomsnitt 3,3 procent per år 2015–2019, vilket främst beror på att utgifterna till viss del direkt påverkas av den allmänna utvecklingen av priser och löner. Det är något snabbare än den historiska ökningen sedan utgiftstaket infördes. Den årliga genomsnittliga ökningstakten för de takbegränsade utgifterna uppgick till 2,9 procent 1998–2014. Trots att de takbegränsade utgifterna ökar relativt snabbt historiskt sett, ökar budgeteringsmarginalen också förhållandevis snabbt och uppgår för 2018 och 2019 till 4,7 respektive 7,1 procent av de takbegränsade utgifterna. Det innebär att budgeteringsmarginalen överstiger regeringens riktlinje för säkerhetsmarginalens minsta storlek för dessa år.
Tabell 5.4 Utgiftstak 2015–2019
Miljarder kronor om inget annat anges
| 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
Av riksdagen beslutade |
|
|
|
| 1 3191 | 1 3781 |
nivåer på utgiftstaket | 1 107 | 1 158 | 1 204 | 1 262 | ||
Regeringens förslag till |
|
|
|
|
|
|
nivåer på utgiftstaket |
| 1 158 | 1 215 | 1 274 | 1 332 | 1 3922 |
Årlig förändring av |
|
|
|
|
|
|
utgiftstaket vid |
|
|
|
|
|
|
ursprungligt förslag3 | 10 | 51 | 46 | 58 | 58 | 60 |
Utgiftstak, |
|
|
|
|
|
|
procent av BNP | 28,3 | 28,3 | 28,4 | 28,5 | 28,6 | 28,7 |
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak, procent av |
|
|
|
|
|
|
potentiell BNP | 27,7 | 28,0 | 28,3 | 28,5 | 28,6 | 28,7 |
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak, fasta |
|
|
|
|
|
|
priser4 | 1 107 | 1 144 | 1 180 | 1 212 | 1 240 | 1 266 |
Takbegränsade utgifter | 1 096 | 1 113 | 1 198 | 1 241 | 1 273 | 1 301 |
Takbegränsade |
|
|
|
|
|
|
utgifter, procent av |
|
|
|
|
|
|
BNP | 28,0 | 27,2 | 28,0 | 27,8 | 27,3 | 26,8 |
Takbegränsade |
|
|
|
|
|
|
utgifter, fasta priser4 | 1 096 | 1 100 | 1 163 | 1 181 | 1 185 | 1 183 |
Budgeteringsmarginal | 11 | 45 | 17 | 33 | 59 | 91 |
|
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal, |
|
|
|
|
|
|
procent av |
|
|
|
|
|
|
takbegränsade utgifter | 1,0 | 4,0 | 1,4 | 2,7 | 4,6 | 7,0 |
Budgeteringsmarginal, |
|
|
|
|
|
|
procent av BNP | 0,3 | 1,1 | 0,4 | 0,7 | 1,3 | 1,9 |
Finansiellt sparande |
|
|
|
|
|
|
offentlig |
|
|
|
|
|
|
sektor, procent av BNP | -1,9 | -0,9 | -0,9 | -0,5 | 0,0 | 0,3 |
|
|
|
|
|
|
|
Strukturellt sparande |
|
|
|
|
|
|
offentlig |
|
|
|
|
|
|
sektor, procent av BNP | -1,2 | -0,4 | -0,4 | -0,3 | 0,0 | 0,3 |
|
|
|
|
|
|
|
Offentliga sektorns |
|
|
|
|
|
|
utgifter, procent av |
|
|
|
|
|
|
BNP | 50,4 | 49,6 | 49,9 | 49,8 | 49,5 | 49,2 |
1Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för 2018 och 2019 i 2015 års ekonomiska vårproposition.
2Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå 2019 i denna proposition.
3Avser förändringen jämfört med föregående år vid det tillfälle utgiftstakets nivå föreslogs till riksdagen för första gången. Den årliga förändringen kan efter det tillfället förändras till följd av tekniska justeringar.
4Beräkningen i fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. När det gäller de takbegränsade utgifterna är utgifter motsvarande andelen trans- fereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förut- sättningar) deflaterade med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter, utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneomräknade anslag) är deflaterade med implicitprisindex för statliga konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är deflaterade med deflatorn för BNP. Samma metod har använts för beräkningen av utgiftstaket i fasta priser (med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för innevarande år, har behandlats som transfereringsanslag).
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Om storleken på budgeteringsmarginalen vid fastställandet av utgiftstaket endast skulle mot- svara den minsta storleken som av osäkerhets- skäl bör upprätthållas, kan dock detta begränsa möjligheterna att genomföra prioriterade reformer på utgiftssidan under mandatperioden.
174
Om det under de kommande åren successivt bedöms uppstå ett budgetutrymme är det däremot rimligt att det kan utnyttjas för reformer på budgetens utgiftssida. Hur stort det potentiella utrymmet för reformer på utgifts- sidan slutligen blir begränsas bl.a. av hur stor del av budgeteringsmarginalen som under de kommande åren eventuellt tas i anspråk av andra typer av utgiftsökningar, t.ex. till följd av oförutsedda ökningar av volymer i de rättighets- baserade transfereringssystemen.
Om hela utrymmet som kan tas i anspråk un- der utgiftstaket fram t.o.m. budgetpropositionen för 2019, dvs. drygt 70 miljarder kronor, utnyttjas för högre utgifter, skulle det ge en genomsnittlig årlig ökningstakt för de takbe- gränsade utgifterna på ca 4,4 procent per år 2015–2019.
Utgiftstaket och de totala offentliga utgifternas förhållande till BNP
De nivåer på utgiftstaket som regeringen föreslagit, inklusive förslaget för 2018 i denna proposition, innebär att utgiftstaket växer i relation till BNP (se diagram 5.1). Därmed ger utgiftstakets nivåer möjlighet för de offentliga utgifterna att växa. Nivån på utgiftstaket för 2018 uppgår till 28,6 procent av potentiell BNP, enligt bedömningen av BNP i denna proposition. Bedömningen av utgiftstakets nivå för 2019 motsvarar 28,7 procent av potentiell BNP.
Diagram 5.1 Utgiftstakets nivå 1997–2019
Procent av potentiell BNP
36 |
35 |
34 |
33 |
32 |
31 |
30 |
29 |
28 |
27 |
26 |
97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 |
Anm.: För att uppnå jämförbarhet över tiden har nivåerna på utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna rensats från skillnader över tiden som beror på tekniska justeringar.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
PROP. 2015/16:1
Utvecklingen av utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna i fasta priser
De takbegränsade utgifterna omräknade till fasta priser visar hur verksamhetsvolymen förändras över tiden i staten och ålderspensionssystemet. Det kan t.ex. handla om utvecklingen av antalet kvadratmeter kontorsyta, antalet årsarbetskrafter i statliga myndigheter eller antalet personer med ersättning från olika transfereringssystem.
Uttryckt i fasta priser förväntas de takbegränsade utgifterna öka med sammanlagt ca 85 miljarder kronor 2014–2019. Ungefär 60 procent av ökningen sker i pensionssystemet, på grund av ett ökande antal pensionärer, medan resten av ökningen sker under utgiftsområdena i statens budget.
Ökningen av de takbegränsade utgifterna i fasta priser om ca 85 miljarder kronor kan jämföras med den förväntade ökningen i löpande priser, som uppgår till drygt 200 miljarder kronor. Knappt hälften av den nominella utgiftsökningen fram t.o.m. 2019 (dvs. 85 av 200) beror alltså på att verksamhetsvolymerna ökar, medan resten av utgiftsökningen beror på att lönerna och priserna stiger.
Den föreslagna och bedömda nivån på utgiftstaket för 2018 och 2019 innebär att utgiftstaket uttryckt i fasta priser ökar i förhållande till föregående år (se tabell 5.4).
5.3Uppföljning av det kommunala balanskravet
Målet för den offentliga sektorns finansiella sparande inkluderar även det finansiella sparan- det i kommunsektorn, dvs. i kommuner och landsting. För kommuner och landsting är det emellertid det ekonomiska resultatet, och inte det finansiella sparandet, som är avgörande för om de uppfyller kommunallagens (1991:900) krav på en balanserad budget (se avsnitt 10.2).
Årets resultat motsvarar förändringen av det egna kapitalet. Efter justering för bl.a. realisationsvinster och realisationsförluster samt för orealiserade förluster i värdepapper respektive eventuell återföring av tidigare justeringar av orealiserade förluster erhålls det s.k. balanskravsresultatet. Negativa balanskravs- resultat ska återställas inom tre år.
175
PROP. 2015/16:1
Resultatet positivt för kommunsektorn
Kommunsektorns resultat före extraordinära poster uppgick till 14 miljarder kronor 2014 (se tabell 10.1). Kommunerna redovisade ett resultat om drygt 10 miljarder kronor, medan lands- tingen redovisade ett resultat om drygt 3 miljarder kronor. Resultatet före extraordinära poster förbättrades därmed något jämfört med 2013, då det uppgick till drygt 13 miljarder kronor. Kommunernas resultat försämrades dock med närmare 5 miljarder kronor, medan
landstingens | resultat | förbättrades | med |
5 miljarder. En | förklaring till att | resultat- |
utvecklingen skiljer sig åt mellan kommunerna och landstingen är att det i resultaten för 2013 ingick tillfälliga generella poster som påverkade resultaten olika. Det var dels återbetalningar av premier från AFA Försäkring, som påverkade resultaten positivt, dels effekten av sänkningen av diskonteringsräntan som används vid beräkningen av pensionsskulden och som påverkade resultaten negativt. Sammantaget tog beloppen ut varandra, men kommunerna påverkades mer av återbetalningen av premier, medan landstingen påverkades mer av den förändrade diskonteringsräntan. Landstingen påverkades mer av diskonteringsräntan eftersom de har en relativt sett större pensionsskuld till följd av en högre andel anställda som är högavlönade.
Årets resultat för kommunsektorn, inklusive extraordinära poster, uppgick 2014 till 13 miljar- der kronor. Motsvarande resultat 2013 uppgick till 22 miljarder kronor. Skillnaden om 9 miljarder kronor berodde i huvudsak på att en kommun sålde kommunala bolag 2013 och därför redovisade en extraordinär intäkt.
Resultatet för 2014 torde för kommunsektorn som helhet motsvara de riktlinjer som kommuner och landsting har fastställt för god ekonomisk hushållning.
Sedan balanskravet infördes 2000 har andelen kommuner som redovisat ett nollresultat eller ett överskott varierat mellan som lägst 61 procent 2003 och som högst 97 procent 2006. För landstingen har motsvarande andel varierat mellan som lägst 15 procent 2011 och som högst 90 procent 2006, 2007 och 2010. År 2014 redovisade 79 respektive 65 procent av kommu- nerna och landstingen ett nollresultat eller ett överskott.
År 2014 var det 71 kommuner som hade negativa balanskravsresultat motsvarande sammanlagt 2,2 miljarder kronor och 7 landsting som hade sammanlagt 1,2 miljarder kronor i negativa balanskravsresultat. Vid utgången av 2014 var det totalt 30 kommuner som samman- lagt hade 0,6 miljarder kronor i ackumulerade negativa resultat att återställa. Av landstingen var det 7 som vid utgången av 2014 hade ett under- skott om sammanlagt 1,5 miljarder kronor att återställa. Om det finns synnerliga skäl kan en kommun eller ett landsting besluta om att inte återställa hela eller delar av ett negativt resultat. Det förklarar skillnaden mellan de ackumulerade negativa balanskravsresultaten och 2014 års negativa balanskravsresultat.
Stark utveckling av skatteinkomster förbättrar kommunsektorns resultat i prognos
I regeringens prognos för kommunsektorns finanser bedöms skatteinkomsterna öka starkt 2016–2019 till följd av ett fortsatt förbättrat arbetsmarknadsläge. Även statsbidragen ökar på grund av regeringens satsningar inom vård, utbildning och omsorg. Kommunsektorn har därmed utrymme att både öka sin konsumtion och förbättra sitt resultat.
Sektorn som helhet klarar balanskravet med god marginal under prognosperioden. Resultatet beräknas uppgå till 14 miljarder kronor 2015 och beräknas därefter uppgå till 14–18 miljarder kronor per år 2016–2019. Under senare delen av prognosperioden, när ekonomin är i balans, bedöms kommunsektorn uppnå ett resultat som är i linje med god ekonomisk hushållning (se vidare avsnitt 10).
5.4Stabilitets- och tillväxtpakten
Utöver de nationella budgetpolitiska målen är Sverige som medlem i EU även bunden av reglerna inom stabilitets- och tillväxtpakten, som består av en korrigerande del och en förebyggande del. I den korrigerande delen, underskottsförfarandet, anges gränsvärden som innebär att underskottet i de offentliga finanserna inte får vara större än 3 procent av BNP och att den offentliga bruttoskulden inte får överstiga 60 procent av BNP. Sverige bedöms
176
under prognosperioden ha god marginal till dessa gränsvärden (se tabell 9.19 och diagram 9.10).
Den förebyggande delen av pakten ska säkerställa att medlemsstaterna bedriver en sund finanspolitik på medellång sikt och i ett tidigt skede förhindra att det uppstår alltför stora underskott i medlemsstaternas offentliga finanser. Varje medlemsstat har ett medelfristigt budgetmål för det strukturella sparandet, dvs. för den offentliga sektorns konjunkturjusterade finansiella sparande, rensat från engångseffekter och extraordinära kapitalvinster. Målets nivå bestäms av respektive medlemsstat, men måste vara förenlig med en viss miniminivå som beräknas av Europeiska kommissionen. Målet anses uppfyllt även om en avvikelse om 0,25 procentenheter föreligger. Sveriges medel- fristiga budgetmål är -1 procent av potentiell BNP.
Medlemsstaterna ska i sina stabilitets- och konvergensprogram, som publiceras i april varje år, bl.a. redogöra för huruvida de uppfyllt sitt medelfristiga budgetmål och anpassningsbanan mot detta mål om målet inte uppfylls. Medlemsstater som inte uppfyller sina medel- fristiga budgetmål förväntas följa Europeiska kommissionens riktlinjer för anpassningsbanan av det strukturella sparandet och måste även ta hänsyn till det s.k. utgiftskriteriet. Utgifts- kriteriet innebär att den reala ökningen av de primära offentliga utgifterna, justerat för diskretionära skatteförändringar, ska vara lägre än ett referensvärde, som bestäms av den reala tillväxten i potentiell BNP.
I Europeiska kommissionens senaste prognos, som publicerades i maj 2015, bedömdes det strukturella sparandet i Sverige ha uppgått till -1,1 procent av BNP 2014 (se tabell 5.5). Sparandet bedömdes 2015 och 2016 uppgå till -1,0 respektive -0,9 procent av BNP. Baserat på vårprognosen och utvärderingen av Sveriges konvergensprogram för 2015 gjorde Europeiska kommissionen helhetsbedömningen att det medelfristiga budgetmålet hade uppnåtts för 2014 och att Sverige kommer att uppfylla stabilitets- och tillväxtpaktens krav under prognoshorisonten. Eftersom Europeiska kommissionen gjorde bedömningen att Sverige uppfyller sitt medelfristiga budgetmål är utgifts- kriteriet inte bindande.
PROP. 2015/16:1
Tabell 5.5 Nyckeltal för uppföljning av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del
Procent av BNP respektive årlig procentuell förändring, prognos
| 2014 | 2015 | 2016 |
Uppföljning medelfristigt |
|
|
|
budgetmål (MTO) |
|
|
|
|
|
|
|
Strukturellt sparande, |
|
|
|
procent av potentiell BNP1 | -1,1 | -1,0 | -0,9 |
Medelfristigt budgetmål |
|
| -1,03 |
(MTO) | -1,0 | -1,0 | |
Uppföljning utgiftskriteriet |
|
|
|
Primära offentliga utgifter |
|
|
|
just. för diskretionära |
|
|
|
skatteförändringar, real |
|
|
|
årlig procentuell förändring2 | 2,4 | 0,7 | 1,6 |
Referensvärde: potentiell |
|
|
|
BNP-tillväxt | 1,9 | 1,9 | 1,9 |
1Enligt Europeiska kommissionens vårprognos, maj 2015.
2Baserat på regeringens prognos av utgifter och Europeiska kommissionens deflator.
3MTO ska ses över vart tredje år, vilket innebär att en översyn kommer att ske mot slutet av 2015.
Källor: Europeiska kommissionen och egna beräkningar.
Om Sveriges strukturella sparande enligt Europeiska kommissionens kommande progno- ser skulle understiga det medelfristiga budget- målet i den utsträckning att kommissionen skulle göra en samlad bedömning att målet inte uppnås, skulle regeringen i Sveriges konvergens- program behöva redogöra för hur det medel- fristiga budgetmålet ska nås.
Europeiska kommissionen ska se över de medelfristiga budgetmålen vart tredje år. Nästa översyn kommer att ske mot slutet av 2015. Referensvärdet för utgiftskriteriet ska, fr.o.m. 2016, revideras årligen i samband med Europeiska kommissionens vårprognos.79
Sammanfattningsvis kan regeringen konsta- tera att marginalerna till gränsvärdena i stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del är goda och att Sverige förväntas uppfylla kraven i den förebyggande delen under prognos- horisonten. Marginalerna till de ramar som sätts av det medelfristiga budgetmålet är emellertid små.
79 Tidigare reviderades referensvärdet i samband med översynen av det medelfristiga budgetmålet, dvs. vart tredje år. Under övergången till en årlig översyn får medlemsstaterna välja mellan det befintliga och det reviderade referensvärdet för 2016. För 2017 och framåt kommer utgiftskriteriet att utvärderas mot ett referensvärde som beräknas årligen.
177
PROP. 2015/16:1
5.5Finanspolitikens långsiktiga hållbarhet
För att företag, medborgare och de finansiella marknaderna ska ha förtroende för finans- politiken måste den vara hållbar på lång sikt. Med detta menas att de lagar och regler som bestämmer den offentliga sektorns inkomster och utgifter inte kommer att behöva genomgå omfattande förändringar på ett för dessa aktörer oväntat sätt. En hållbar finanspolitik är en förutsättning för att möta både framtida lågkonjunkturer samt de ökade utgifter som följer av den demografiska utvecklingen och andra utgiftsökande trender. En hållbar finanspolitik innebär även att förutsättningarna för kommande generationer inte får försämras. De senaste årens utveckling i flera av euroländerna visar hur stora de samhälls- ekonomiska kostnaderna kan bli när förtroendet för finanspolitiken sviktar. Ett bristande förtroende för finanspolitiken riskerar att leda till att dess inriktning snabbt måste läggas om från åtgärder som bidrar till tillväxt, välfärd och sysselsättning till åtgärder för skuldsanering.
Förtroendet för finanspolitiken kan mätas på olika sätt. Ett mått är räntan på statsobligationer. I Sverige har räntan på tioåriga statsobligationer de senaste åren legat på historiskt sett låga nivåer, och endast något högre än den tyska statslåneräntan, som ofta används som jämförelsenorm (se tabell 5.6). Ett annat mått är den konsoliderade bruttoskulden som även den för svenskt vidkommande ligger på en i internationell jämförelse låg nivå, och dessutom förväntas minska framöver (se tabell 5.6 och diagram 9.9). Den finansiella nettoställningen, dvs. summan av alla finansiella tillgångar och skulder, är positiv. Dessa indikatorer tyder således på att förtroendet för den svenska finanspolitiken är högt.
Tabell 5.6 Finanspolitiska nyckeltal
Procent av BNP, procent respektive procentenheter
| 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
Konsoliderad |
|
|
|
|
|
|
bruttoskuld | 44,3 | 43,8 | 42,7 | 41,6 | 40,0 | 38,3 |
Finansiell |
|
|
|
|
|
|
nettoställning | 19,1 | 17,3 | 15,5 | 14,3 | 13,5 | 13,1 |
|
|
|
|
|
|
|
Tioårig statslåneränta | 1,7 | 0,71 |
|
|
|
|
Räntedifferens mot |
|
|
|
|
|
|
Tyskland, 10-årig |
| 0,21 |
|
|
|
|
statsobl. | 0,5 |
|
|
|
|
1 Avser utfall för månaderna januari–augusti.
Källor: Statistiska centralbyrån, Ecowin och egna beräkningar.
Regeringen och ett antal granskare av svensk ekonomi gör även bedömningar av finans- politikens långsiktiga hållbarhet med hjälp av ekonomiska modeller. Syftet med dessa hållbarhetsbedömningar är att fånga upp tecken på att finanspolitiken kommer att behöva läggas om, så att åtgärder för att säkerställa hållbar- heten och upprätthålla förtroendet för finans- politiken kan vidtas i god tid.
Finanspolitikens långsiktiga hållbarhet mäts ofta med hjälp av de s.k. S1- och S2- indikatorerna. S1 visar hur mycket budgeten behöver förstärkas eller försvagas för att den offentliga skulden ska motsvara en viss andel av BNP vid en given tidpunkt. I denna proposition redovisas vad som 2016 krävs för att den offentliga skulden ska motsvara 60 procent av BNP 2030. S2 visar hur mycket budgeten behöver förstärkas eller försvagas vid samma tidpunkt för att de offentliga finanserna ska gå jämnt ut över en oändlig tidshorisont. Ett negativt värde på dessa indikatorer innebär att en permanent budgetförsvagning är möjlig utan att finanspolitiken blir ohållbar, medan ett positivt indikatorvärde pekar på att en permanent budgetförstärkning är nödvändig.
En mer utförlig analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet presenteras i de ekonomiska vårpropositionerna. De hållbarhets- beräkningar som har gjorts i samband med denna proposition visar på mycket små skillnader i förhållande till beräkningarna i 2015 års ekonomiska vårproposition. Finanspolitiken i Sverige bedöms fortsatt vara långsiktigt hållbar (se tabell 5.7). De båda S-indikatorerna har negativa värden, dvs. det går teoretiskt sett att permanent försvaga det offentliga sparandet något utan att finanspolitiken blir ohållbar. S2-värdet är dock marginellt mindre i absoluta tal än motsvarande värde i vårpropositionen.
178
PROP. 2015/16:1
Tabell 5.7 Indikatorer på finanspolitikens långsiktiga hållbarhet
Procent av BNP
| S1 | S2 |
2015 års ekonomiska vårproposition | -1,5 | -1,1 |
Budgetpropositionen för 2016 | -1,5 | -1,0 |
|
|
|
Källa: Egna beräkningar. |
|
|
De båda S-måtten ger en i teoretisk mening välgrundad bild av finanspolitikens långsiktiga konsekvenser. Samtidigt är måtten känsliga för olika beräkningsantaganden. Indikatorerna kan därmed inte användas för att direkt bedöma stor- leken på ett budgetutrymme, utan ska snarare ses som indikatorer på konsekvenserna av den förda finanspolitiken över två längre tids- horisonter. Indikatorvärdena måste tolkas med försiktighet. Ett högt indikatorvärde i absoluta termer innebär dock att sannolikheten är högre för att finanspolitiken är ohållbar och måste läggas om.
179
6
Skattefrågor
PROP. 2015/16:1
6 Skattefrågor
Sammanfattning
–Husavdraget förändras.
–Jobbskatteavdraget trappas av för höga inkomster.
–Skatten för pensionärer sänks.
–Den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt räknas inte upp och uppräkningen bör begränsas även för 2017.
–Avdragsrätten för privat pensionssparande slopas.
–Skattereduktionen för gåvor slopas.
–Beskattningen av drivmedel förändras.
–Koldioxidskatten för uppvärmnings- bränslen inom vissa sektorer höjs.
–Undantaget från skatteplikt för elektrisk kraft förändras.
–En begränsning av möjligheten att använda märkt olja i båtar införs.
–Bestämmelsen i lagen om skatt på energi om att beslut som fattats av regeringen inte får överklagas slopas.
–Avtalet mellan Sverige och Norge om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat godkänns.
–Beskattningen av utländska socialför- – Ett undantag bör införas vad gäller säkringspensioner förändras. trängselskatt i Backaområdet i Göteborg.
–Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöbilar bör förlängas med tre år, dock med lägre maximal nedsättning.
–Särskild löneskatt för äldre införs.
–Slopandet av de nedsatta socialavgifterna för unga tidigareläggs till den 1 juni 2016.
–Beskattningen av sparande på investerings- sparkonto och i kapitalförsäkring höjs.
–Avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital slopas.
–Investeraravdraget anpassas till EU-rätten.
–Ideell secondhandförsäljning ska vara skattefri.
–Avdragsrätten för avgifter och bidrag som betalas respektive lämnas till Stiftelsen Svenska Filminstitutet slopas.
–Ett tonnageskattesystem bör införas.
–Mervärdesskatten på biobiljetter höjs.
–Slussningsregeln i mervärdeskattelagen bör slopas.
–Undantag för mervärdesskatt på vissa posttjänster bör införas.
–Mervärdesskattelagen bör ses över.
–Vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen höjs.
Regeringen redovisar i följande avsnitt ett antal åtgärder på skatte- och avgiftsområdet med effekter för budgetåret 2016 och framåt. Åtgärderna presenteras med en indelning i ett antal huvudgrupper. De olika huvudgrupperna är:
–skatt på arbetsinkomster (skatter på förvärvsinkomster och socialavgifter m.m.; avsnitt 6.2–6.12),
183
PROP. 2015/16:1
–skatt på kapitalägande (kapital- och egen- domsskatter; avsnitt 6.13–6.15),
–skatt på kapitalanvändning (företagsskatter; avsnitt 6.16–6.18), samt
–skatt på konsumtion m.m. (energi- och miljöskatter, övriga punktskatter och mer- värdesskatt; avsnitt 6.19–6.28 och 6.30– 6.35),
–övriga skattefrågor (avsnitt 6.36–6.37).
Förslaget om godkännande av avtal mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Norges regering om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat redovisas i avsnitt 6.29.
Efter redovisningen av det internationella arbetet för att motverka skatteundandragande (avsnitt 6.38) sammanfattas de offentlig- finansiella effekterna av de skatte- och avgifts- förslag som lämnas eller aviseras i denna proposition (avsnitt 6.39).
Avsnittet avslutas med en författnings- kommentar till lagförslagen (avsnitt 6.40).
Beredning av förslagen
För de ärenden där förslag lämnas finns lag- förslag i avsnitt 3. Beredningen av de olika frågorna inklusive granskning av Lagrådet redovisas i respektive delavsnitt.
Vägledande principer
För att kunna stödja den ekonomiska politiken på ett effektivt sätt bör skattepolitiken utformas enligt ett antal vägledande principer (prop. 2014/15:100, avsnitt 5.5, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254). Dessa principer kan sammanfattas enligt följande:
Ett legitimt och rättvist skattesystem
Medborgarna och företagen ska ha ett högt förtroende för skattesystemet. Skatter ska tas ut på ett rättssäkert sätt.
Generella och tydliga regler
Skattereglerna ska vara generella och tydliga, utan komplicerade gränsdragningar, med breda skattebaser och skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken. Detta bidrar till ett legitimt och rättvist skatte- system.
Beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället
Beskattning ska i möjligaste mån ske i nära anslutning till inkomsttillfället. En minskad förekomst av skattekrediter säkerställer svenska skatteintäkter.
Hållbara regler i förhållande till EU
Regelverket ska vara förenligt med EU-rätten, både i förhållande till specifika rättsakter och till bestämmelser i fördraget om Europeiska unio- nens funktionssätt om fri rörlighet samt reglerna om statligt stöd.
6.1Riktlinjer för skattepolitiken
Riksdagen antog våren 2015 riktlinjer för skatte- politiken (prop. 2014/15:100, avsnitt 5.5, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254). Enligt rikt- linjerna är skattepolitikens främsta syfte att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning, ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt håll- bart samhälle. Skattepolitiken bör därutöver ut- formas enligt ett antal vägledande principer.
Riktlinjerna och åtgärderna i denna proposition
Flera av regeringens förslag bidrar till att finan- siera reformer och understödjer därigenom en långsiktigt hållbar finansiering av den gemen- samma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter.
Förslagen att trappa av jobbskatteavdraget för höga inkomster, sänka skatten för pensionärer, inte räkna upp den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt och begränsa RUT-avdraget minskar skillnaderna i ekonomiska förutsätt- ningar mellan olika grupper. Även förslaget om slopad avdragsrätt för privat pensionssparande är fördelningsmässigt motiverat. Förslaget innebär också en minskning av skattekrediter i och med
184
att de krediter som avdragsrätten för sparandet innebär inte längre kan bildas.
RUT- och ROT-avdragen utgör avsteg från enhetlig beskattning. Begränsningen av dessa avdrag medför således en ökad enhetlighet. Ett utvidgande av möjligheten att sätta ned avkast- ningsskatt ökar enhetligheten i beskattningen mellan olika sparformer och undanröjer en risk för dubbelbeskattning. Förslaget om slopad skattereduktion för gåvor förenklar skattesyste- met. Förslaget om införande av särskild löne- skatt för äldre ökar likformigheten i skatte- systemet. Samtliga dessa förslag ligger i linje med principen att skattereglerna ska vara generella och bidrar till ökad legitimet och rättvisa i skattesystemet. Förslaget rörande ideella före- ningars och registrerade trossamfunds second- handförsäljning innebär en ökad tydlighet kring skattefriheten för berörda aktörer.
Anpassningen av investeraravdraget till kommissionens nya riktlinjer för statligt stöd är nödvändig för att hålla regelverket förenligt med EU-rätten.
Det aviserade förslaget om införande av ett tonnageskattesystem syftar till att förbättra villkoren för företagande och investeringar för svenska rederier i internationell trafik.
På energi- och miljöområdet medför en ökad beskattning av drivmedel incitament för en mer energieffektiv utveckling av transportsystemet och ökar efterfrågan på mer bränslesnåla fordon samt alternativa transportmedel. En höjd kol- dioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom vissa sektorer utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter innebär en förstärkt miljö- styrning och incitament till att minska använd- ningen av fossila uppvärmningsbränslen. Försla- gen innebär att ytterligare steg tas mot att begränsa klimatutsläppen i Sverige, speglar de höga ambitionerna inom klimatpolitiken och ökar möjligheterna att nå mål för utsläppen.
Förslagen om att höja beskattningen av vissa biodrivmedel, begränsningen av möjligheten att använda märkt olja i båtar och att förändra undantaget från skatteplikt för elektrisk kraft innebär att energibeskattningen förblir förenlig med EU-rätten och förutsägbar för berörda aktörer.
Även bedömningarna gällande slopande av särskild avdragsrätt för viss ingående mervärdes- skatt (slussningsregeln) och undantag från mer- värdesskatt på vissa posttjänster innebär att
PROP. 2015/16:1
beskattningen blir förenlig med EU-rätten och förutsägbar för berörda aktörer.
Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning
6.2Förändringar av husavdraget
6.2.1Ärendet och dess beredning
I budgetpropositionen för 2015 redovisade regeringen att den ansåg att det maximala RUT- avdraget bör halveras till 25 000 kronor per skattskyldig och år för personer som vid beskatt- ningsårets ingång inte har fyllt 65 år och att skattereduktion för t.ex. kockar och bartenders samt poolrengöring inomhus bör slopas. I samband med detta har regeringen även anfört att det bör undersökas om det finns anledning att begränsa antalet RUT-tjänster ytterligare.
Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria med förslag om förändringar av RUT-avdraget. Promemorian innehåller även förslag till förändring av ROT-avdraget. Prome- morians lagförslag finns i bilaga 4, avsnitt 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteck- ning över remissinstanserna finns i bilaga 4, avsnitt 2. En sammanställning av remissyttran- dena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2015/01728/S1).
I denna proposition behandlas promemorians förslag.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 28 maj 2015 att in- hämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4, avsnitt 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4, avsnitt 4. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 6.2.3. I förhållande till lag- rådsremissens förslag har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.
6.2.2Bakgrund och gällande rätt
Husavdragets omfattning
Den 1 juli 2007 trädde det s.k. RUT-avdraget i kraft. Det följdes av ROT-avdraget som gäller från och med den 8 december 2008. Syftet med ROT- och RUT-avdragen, gemensamt be- nämnda husavdraget, är bl.a. att omvandla svart
185
PROP. 2015/16:1
arbete till vitt arbete och möjliggöra för kvinnor och män att öka sin tid på arbetsmarknaden samt underlätta för fler att komma in på arbets- marknaden.
Av förarbetena till RUT-avdraget framgår att vad som i första hand bör omfattas av skatte- reduktionen är sådana tjänster som hör till vad som kan benämnas hushållsarbetets kärn- områden (prop. 2006/07:94 s. 41).
RUT-avdrag lämnas för följande arbeten.
1.Städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden.
2.Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.
3.Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
4.Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.
5.Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.
6.Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
7.Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bank- besök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.
ROT-avdrag lämnas för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder. För att omfattas av skattereduktionen ska ROT- arbetet avse ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion. Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighets- taxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare. ROT-arbete som avser en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt omfattas också av skattereduktionen under förutsättning dels att lägenheten innehas av den som begär skatte- reduktion, dels att arbetet utförs i lägenheten och avser sådana åtgärder som bostadsrätts- havaren svarar för, s.k. inre underhåll. En lägen- het som upplåtits till en medlem eller delägare i en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag
likställs med lägenhet som upplåtits med bostadsrätt.
ROT-avdrag lämnas inte för nybyggnation. För att undvika kringgående av denna begräns- ning omfattar avdraget inte om- och tillbygg- nader som görs på nybyggda småhus under de första fem åren efter småhusets färdigställande.
Husavdragets funktion
Husavdraget ges genom skattereduktion. De personer som har rätt till skattereduktion är de som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret eller, i vissa fall, begränsat skattskyldiga. Dödsbon har rätt till skattereduk- tion för arbete som har utförts före dödsfallet.
För rätt till skattereduktion krävs att det utförda arbetet är hänförligt till den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern måste vara bosatt i Sverige. Den som begär skattereduktionen kan däremot ha sin bostad i ett annat EES-land. Arbetet får inte utföras av den som begär skattereduktion eller av en närstående till denne. Det går däremot bra att anlita ett eget bolag så länge inte den anställde som utför arbetet är den som begär reduktion eller någon närstående till denne.
Det finns tre olika spår inom husavdrags- systemet. För det första kan den enskilde anlita en näringsidkare som när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut är godkänd för F-skatt (eller, om arbetet utförs utanför Sverige och utföraren inte har bedrivit näringsverksamhet i Sverige, har intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt). För det andra kan den enskilde anlita en privatperson som inte är godkänd för F-skatt (däremot inte en närings- idkare som av någon anledning inte är godkänd för F-skatt). För det tredje kan den enskilde få tjänsterna tillhandahållna som en skattepliktig löneförmån av sin arbetsgivare.
När en näringsidkare anlitas är skattereduk- tionen 50 procent av arbetskostnaden. Sedan köparen betalat 50 procent av arbetskostnaden betalar Skatteverket resterande 50 procent av arbetskostnaden till näringsidkaren på dennes begäran efter att arbetet är utfört. Systemet med att näringsidkaren bara debiterar halva arbets- kostnaden och får resten av Skatteverket kallas fakturamodellen. Begäran om utbetalning ska ha
186
PROP. 2015/16:1
kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet betalades.
När en privatperson anlitas motsvarar skatte- reduktionen de arbetsgivaravgifter som redovisas för privatpersonen i en förenklad arbetsgivar- deklaration. För att den enskilde i dessa fall ska kunna få skattelättnaden direkt slipper den enskilde betala arbetsgivaravgifterna. Detta sker genom att den enskilde i den förenklade arbets- givardeklarationen gör avdrag med ett belopp som motsvarar de redovisade arbetsgivaravgif- terna.
När arbetsgivaravgifter redovisas respektive Skatteverket betalar ut pengar till en närings- idkare tillgodoräknas den enskilde en preliminär skattereduktion. Den enskilde begär därefter slutlig skattereduktion i sin självdeklaration. Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräk- nats.
När det gäller löneförmånerna är skatte- reduktionen 50 procent av arbetskostnaderna. Den enskilde får en lättnad direkt genom att arbetsgivaren inte gör något avdrag för preliminär skatt för förmån av RUT- eller ROT- arbete. Detta gäller bara förmån upp till ett värde av 100 000 kronor per beskattningsår.
Preliminär och slutlig skattereduktion kan aldrig överstiga 50 000 kronor per skattskyldig och år. Detsamma gäller följaktligen även för Skatteverkets utbetalningar enligt faktura- modellen. Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats. Syftet med detta är att i någon mån tillgodose utförarnas intresse av vetskap om köparens aktuella skattemässiga situation, vilket även ligger i köparens intresse (prop. 2008/09:178 s. 45).
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.
About Time AB, Almega, Näringslivets Skatte- delegation, vars yttrande Föreningen Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd anslu- ter sig till, Företagarna, HomeMaid Hemservice AB, Småföretagarnas Riksförbund och Svenska Badbranschen avstyrker förslaget. Landsorganisa- tionen i Sverige anför att det är bra att hus- avdraget får en bättre fördelningsprofil men anser att förslaget ökar komplexiteten i skatte- systemet. Svenska Målareförbundet anför att för- slaget är positivt och ett steg i rätt riktning.
Kammarrätten i Jönköping anser att begreppet ”enklare städarbete” framstår som väl vagt och kan förutses medföra betydande tolknings- problem för såväl utförare och företag som Skatteverket och domstolar. Kammarrätten anser därför att ett förtydligande bör ske. Även Coompanion Sverige, som anser att argumenta- tionen för förslaget är underbyggd och realistisk, efterlyser ett tydliggörande av vad som avses med ”enklare städarbete”. Förvaltningsrätten i Linköping framför också synpunkter på begreppet ”enklare städarbete”. Skatteverket anser att förslaget avseende städ- och ren- göringsarbete snarare är ett förtydligande av lagtexten än en begränsning och anför att det bör anges fler exempel på städarbeten som inte räknas som enklare arbete för att undvika nya gränsdragningsproblem. Institutet för arbetsmark- nads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) anser att förslaget om städ- och annat ren- göringsarbete riskerar att skapa nya gränsdrag- ningsproblem och oklarheter. About Time AB anser att definitionen av ”enklare städarbete” är förvirrande. Att utföraren använder sig av avancerad teknik och utrustning är enligt företaget en självklar utveckling av en professio-
6.2.3Matlagning samt vissa städ- och nell bransch och inget som ska motverkas.
rengöringsarbeten ska inte omfattas av RUT-avdraget
Regeringens förslag: Bestämmelsen om skatte- reduktion för matlagning slopas. Bestämmelsen om skattereduktion för städarbete eller annat rengöringsarbete ändras så att den endast om- fattar enklare städarbete eller annat rengörings- arbete samt flyttstädning.
Företaget anser vidare att skälen för att undanta matlagning är svaga och bristfälliga. Även om RUT-avdraget används för professionella kockar och bartenders är det inte tillräckliga skäl att ändra lagen men däremot möjligen praxis. Företagarna och Näringslivets Skattedelegation, vars yttrande Föreningen Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd ansluter sig till, anser att det är märkligt att undanta matlagning när äldre personer får behålla det nuvarande taket för
187
PROP. 2015/16:1
RUT-avdrag för att de kan ha ett förhöjt behov av hushållsarbete. Organisationerna befarar även att de föreslagna ändringarna ska leda till tillämpningsproblem och kontrollsvårigheter. IFAU anser dock att förslaget om matlagning är väl motiverat. Företagarna anför att om avsikten är att avgränsa professionella kockar och barten- ders skulle ett alternativ kunna vara att kräva att det ska vara fråga om enkla, vardagliga åtgärder. HomeMaid Hemservice AB anför att matlag- ning utnyttjas av äldre personer och barnfamiljer som av ålders- eller tidsskäl inte klarar av eller hinner med denna syssla och anser att avgräns- ning i stället bör ske till ”enklare matlagning”, alternativt ”matlagning för vardagen”. Almega anför att det är systemförändringar – och i synnerhet upprepade sådana – som är skadliga för en bransch. Almega och Småföretagarnas Riksförbund anser att förslaget påverkar syssel- sättningen negativt. Företagarna, Näringslivets Skattedelegation, vars yttrande Föreningen Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regel- nämnd ansluter sig till, och Svenska Badbran- schen förutspår ökat svartarbete. Tillväxtverket anser att effekterna för svartjobb och illojal konkurrens bör utvärderas innan förändringar beslutas.
Skälen för regeringens förslag: Som beskri- vits i avsnitt 6.2.2 omfattar skattereduktionen för hushållsarbete bl.a. matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden. Detta in- begriper t.ex. sådan matlagning som sker i träd- gården, exempelvis grillning (prop. 2006/07:94 s. 41). Matlagning som sker på annan plats än i eller i nära anslutning till bostaden, t.ex. i ett restaurangkök, omfattas inte. Inte heller om- fattas hemleverans av mat eller av s.k. matkassar. Kringtjänster vid matlagning som t.ex. dukning, servering, diskning och undanplockning om- fattas inte. Om det är fråga om en sådan tjänst som mervärdesskatterättsligt utgör en catering- tjänst enligt 7 kap. 1 § första stycket 5 mer- värdesskattelagen (1994:200) ger arbetet enligt 67 kap. 13 c § 5 inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, inte samtidigt rätt till RUT-avdrag.
Skattereduktionen för matlagning är inte begränsad till enklare matlagning i vardagen. Den omfattar även avancerad sådan utförd av professionella kockar, som inte utgör ett substi- tut för de skattskyldigas eget arbete, och har i rättstillämpningen även kommit att inkludera anlitande av bartenders. Åtskillig matlagning torde dessutom redan vara undantagen från
skattereduktionen för matlagning till följd av att den mervärdesskatterättsligt utgör en catering- tjänst.
Mot den nu angivna bakgrunden bör mat- lagning, vid en samlad bedömning, inte omfattas av skattereduktionen för hushållsarbete. För- slaget är därför att den särskilda bestämmelsen om skattereduktion för matlagning slopas. Att den renodlade skattereduktionen för matlagning slopas innebär t.ex. inte att en barnvakt inte kan laga mat till barnen inom ramen för skatte- reduktionen för barnpassning. En förutsättning är dock att det är fråga om sådan tillredning av mat som kan anses utgöra en normalt förekommande arbetsuppgift för en barnvakt.
Företagarna och HomeMaid Hemservice AB har förordat att bestämmelsen om matlagning i stället begränsas till att omfatta enklare slag av matlagning. En sådan ordning kan vid en första anblick förefalla ändamålsenlig men skulle ge upphov till en mängd svåra gränsdragnings- frågor kring vad som omfattas när det gäller ingredienser, tekniker, redskap, användnings- tillfällen, etc. och leda till betydande osäkerhet bland såväl köpare som utförare. Regeringen anser därför att en sådan ordning inte är lämplig.
Däremot bör bestämmelsen om skattereduk- tion för städarbete eller annat rengöringsarbete ändras så att den endast omfattar enklare städ- arbete eller annat rengöringsarbete samt flytt- städning.
Lagrådet har ansett att formuleringen är alltför vag och ger utrymme för godtyckliga bedöm- ningar och att bestämmelsens utformning bör övervägas ytterligare. Regeringen anser emeller- tid att utformningen är ändamålsenlig. Dess närmare innebörd utvecklas i det följande. Med enklare arbete avses städning och annan ren- göring av mer vardaglig karaktär inom ramen för hushållsarbetets kärnområden. Städning och annan rengöring som utförs med städutrustning eller annan kringutrustning som är mer avance- rad och som inte är vanligt förekommande i en genomsnittlig bostad utgör inte enklare arbete. Kraven på arbetet tar således sikte dels på kärnan för hushållsarbete i allmänhet, dels på utrust- ningsnivån i genomsnittliga bostäder. Exempel på sådana moment som inte kan anses utgöra enklare städ- eller rengöringsarbete är grovstäd- ning med mer avancerad utrustning och sanering av t.ex. klotter och rengöring av inomhuspool. Med grovstädning avses här rengöring av när- mast sanerande karaktär av kraftigt smutsade
188
eller förorenade ytor. Begreppet enklare arbete är däremot inte avsett att generellt exkludera mer omfattande städarbete, s.k. storstädning, även om arbetet endast utförs mer sporadiskt. Det av- görande är, precis som för RUT-avdraget i övrigt, inte kvalifikationerna hos den som utför arbetet utan arbetets innehåll. Som mer avance- rad utrustning bör exempelvis räknas pool- dammsugare och golvboningsmaskin. Andra exempel på avancerad utrustning kan vara större ångtvättmaskin och utrustning för sanering av röklukt, exempelvis ozonaggregat. Däremot bör t.ex. centraldammsugare och högtryckstvätt inte räknas som sådan utrustning. Det är inte möjligt att ge en uttömmande beskrivning av vilka arbeten som inte längre ska omfattas. Det kommer fortlöpande att ske förändringar av t.ex. vad som är normalt förekommande utrustning i en genomsnittlig bostad. Den närmare gräns- dragningen bör därför ske i rättstillämpningen.
Lagrådet har även ansett att det bör preciseras vad som åsyftas med ”flyttstädning”. Med flytt- städning avses städning som sker i anslutning till en avflyttning från eller inflyttning till en bostad. En sådan flyttning innebär inte att den enskilde endast byter vistelseadress utan att vederbörande även tar med sig möbler och annat lösöre från den tidigare bostaden. Uttrycket flyttstädning omfattar såväl städning i den gamla bostaden som städning i den nya bostaden.
Regeringen har förståelse för att förslaget ökar komplexiteten i husavdragssystemet men anser samtidigt att denna ökning inte ska överdrivas.
När det gäller förslagets konsekvenser för företag, sysselsättning, svartarbete, m.m. redovisar regeringen sina bedömningar i avsnitt 6.2.7.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 67 kap. 13 § IL, se avsnitt 3.9.
6.2.4Halvering av taket för RUT-avdraget för personer som inte har fyllt 65 år
Regeringens förslag: Taket för RUT-avdraget sänks till 25 000 kronor per person och beskattningsår för skattskyldiga som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång.
PROP. 2015/16:1
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Ekobrotts- myndigheten, About Time AB, Almega, Närings- livets Skattedelegation, vars yttrande Föreningen Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd ansluter sig till, Företagarna, HomeMaid Hemservice AB, Småföretagarnas Riksförbund och Svenska Badbranschen avstyrker förslaget. Ekonomistyrningsverket är tveksamt till förslaget.
Landsorganisationen i Sverige (LO) anför att det är bra att husavdraget får en bättre fördelnings- profil. Svenska Målareförbundet anför att för- slaget är positivt och ett steg i rätt riktning. Coompanion Sverige anser att argumentationen för förslaget är underbyggd och att förslaget mer realistiskt avspeglar det reella behov ett hushåll i Sverige faktiskt har. Ekonomistyrningsverket anför att förslaget framför allt väntas påverka barnfamiljer och att RUT-avdraget ökar kvin- nors arbetsmarknadsutbud och deras arbets- inkomst. Skatteverket och LO anser att förslaget ökar komplexiteten i skattesystemet. Verket på- pekar att förslaget innebär en begränsning av möjligheten att köpa tjänster som utförs i föräldrars hem om den som köper tjänsten är under 65 år och anför att det finns risk att reg- lerna kringgås genom att föräldern får pengar i gåva och sedan betalar själv. About Time AB anser att skälen för att behålla nuvarande storlek på RUT-avdraget för personer som fyllt 65 år är bristfälliga och att eventuella fördelningspoli- tiska fördelar kan uppnås på mycket effektivare sätt genom skattesystemet generellt. Förslaget skapar enligt företaget osäkerhet och oklarhet om vad som gäller, speciellt i kombination med förslaget om sänkt subventionsgrad för ROT- avdraget. Även Företagarna anser att förslaget komplicerar reglerna och inte kan anses motive- rat. HomeMaid Hemservice AB anser att för- slaget missar sitt syfte då flexibiliteten för köparna minskar och då regelförändringar och regelkomplexitet inverkar negativt och sätter branschen ur spel. Näringslivets Skattedelega- tion, vars yttrande Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd ansluter sig till, anser också att förslaget ökar komplexiteten i skattesystemet och risken för fel och oklarheter beträffande köpares kvarvarande utrymme för RUT- respektive ROT-avdrag under löpande år. Almega anför att det är systemförändringar –
189
PROP. 2015/16:1
och i synnerhet upprepade sådana – som är skad- liga för en bransch. Almega och Småföretagarnas Riksförbund anser att förslaget påverkar syssel- sättningen negativt. Ekobrottsmyndigheten bedömer att svartarbetet och därmed den ekono- miska brottsligheten riskerar att öka i väsentlig mån om förslaget genomförs. Även Företagarna, Näringslivets Skattedelegation, vars yttrande Föreningen Svenskt Näringsliv och Närings- livets Regelnämnd ansluter sig till, och Svenska Badbranschen förutspår ökat svartarbete. Till- växtverket anser att effekterna för svartjobb och illojal konkurrens bör utvärderas innan föränd- ringar beslutas.
Skälen för regeringens förslag: Taket på 50 000 kronor per beskattningsår innebär att den skattskyldige, vid en subvention på 50 procent, får en skattelättnad för arbetskostnader inklusive mervärdesskatt upp till 100 000 kronor under ett år, givet att den enskilde har skatt att reducera. Detta är en omfattande subvention. Till exempel kan den enskilde för 100 000 kronor vid en tim- kostnad på 450 kronor köpa ca 220 timmar per år eller knappt 19 timmar i månaden per person. År 2016 beräknas omkring 790 000 personer göra RUT-avdrag för i genomsnitt ca 5 000 kro- nor per person. Knappt 2 procent av dessa
beräknas | göra | RUT-avdrag | för | mer | än | |||
25 000 kronor. Dessa | skattskyldiga | uppskattas | ||||||
ha en | genomsnittlig | årsinkomst | på | ca | ||||
776 000 kronor | och | en | medianinkomst | på | ||||
557 000 kronor. | Med | ett | lägre | tak | för | RUT- |
avdraget riktas avdraget mer till genomsnittliga hushålls behov av hushållsarbete och föränd- ringen är därmed fördelningspolitiskt motiverad. Den maximala skattereduktionen bör därför halveras till 25 000 kronor per skattskyldig och år. Undantag bör dock göras för äldre personer eftersom dessa individer kan ha ett förhöjt behov av hushållsarbete. Sänkningen av den maximala reduktionen föreslås därför bara omfatta per- soner som inte har fyllt 65 år vid beskattnings- årets ingång.
Som Skatteverket påpekat påverkar förslaget även möjligheten för personer som inte har fyllt 65 år att köpa tjänster åt sina föräldrar, oavsett föräldrarnas ålder. Skatteverket har framhållit möjligheten att föräldern betalar själv efter att ha fått pengar i gåva. Regeringen ser inte något behov av att införa olika regler för den enskildes rätt att för egen del göra RUT-avdrag beroende på om denne betalat för arbetet med egna medel eller med medel som lämnats till vederbörande
som gåva. Rätten till avdrag förutsätter alltid att det finns skatt att reducera.
Regeringen har förståelse för synpunkterna att förslaget tillsammans med förslaget om sänkt subventionsgrad för ROT-avdraget (se avsnitt 6.2.5) ökar komplexiteten i husavdragssystemet. De eventuella svårigheterna för köparna, ut- förarna och Skatteverket att hantera detta ska dock inte överdrivas.
Sänkningen bör lagtekniskt utformas så att av det gemensamma taket för RUT- och ROT- avdrag på 50 000 kronor får högst 25 000 kronor avse sådana tjänster som inryms i RUT-avdraget för de skattskyldiga som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. Vid bedömning av rätten till skatte- reduktion kommer det således att göras en beloppsmässig skillnad beroende på om det är RUT- eller ROT-arbete som det är fråga om. Sänkningen medför behov av korresponderande ändringar av bestämmelserna om storleken på Skatteverkets utbetalningar enligt fakturamodel- len och på den preliminära skattereduktionen, om avdrag för preliminär skatt för löneförmån (se förslag i avsnitt 6.2.5 om skatteavdrag för löneförmån) och om utformningen av Skattever- kets meddelanden till köparen om gjorda ut- betalningar och tillgodoräknad preliminär skatte- reduktion samt om kontrolluppgifter för förmån av hushållsarbete. Detta eftersom dessa bestäm- melser i dag inte gör några beloppsmässiga skillnader på om det är fråga om RUT- eller ROT-tjänster.
I den förenklade arbetsgivardeklarationen som används när en privatperson anlitas görs redan i dag åtskillnad mellan RUT- och ROT-tjänster när avdrag görs för belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter. Skatteverket får enligt 6 kap. 1 § skatteförfarandeförordningen (2011:1261), förkortad SFF, meddela före- skrifter om vilka uppgifter en förenklad arbetsgivardeklaration ska innehålla. Skatte- förfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, eller SFF, behöver därför inte ändras för att möjliggöra att de beloppsmässiga skillnaderna mellan RUT- och ROT-arbete kan hanteras vid anlitande av en privatperson.
När det gäller förslagets konsekvenser för företag, sysselsättning, svartarbete, m.m. redo- visar regeringen sina bedömningar i avsnitt 6.2.7.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 67 kap. 19 § IL, se avsnitt 3.9, 7, 17 och 19 §§ lagen (2009:194)
190
PROP. 2015/16:1
om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, förkortad HUSFL, se avsnitt 3.11, samt 11 kap. 14 § och 22 kap. 13 § SFL, se avsnitt 3.13.
rimlig. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser också att ROT-avdraget bör vara en konjunktur- åtgärd. Småföretagarnas Riksförbund och Måleriföretagen i Sverige anser dock att förslaget påverkar sysselsättningen negativt. Sveriges Byggindustrier anför att organisationen aldrig
6.2.5Sänkt subventionsgrad för ROT- har sett ROT-avdraget som en åtgärd ur ett
avdraget
Regeringens förslag: Subventionsgraden för ROT-tjänster sänks från 50 procent till 30 procent när det gäller köp av sådana tjänster från den som är godkänd för F-skatt, eller, i förekommande fall, från en utländsk utförare som har intyg eller annan handling om mot- svarande kontroll i hemlandet, och när en anställd får ROT-tjänster som förmån. Vid beräkning av skatteavdrag för förmån av RUT- eller ROT-arbete ska avdraget reduceras med belopp motsvarande den skattereduktion som ska reducera den slutliga skatten.
Regeringens bedömning: Subventionsgraden vid anlitande av någon som inte är godkänd för F-skatt bör inte ändras.
Promemorians förslag och bedömning
överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss-
instanser som har yttrat sig tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Ekobrotts- myndigheten, Ekonomistyrningsverket, Elektriska installatörsorganisationen (EIO), Näringslivets Skattedelegation, vars yttrande Föreningen Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd ansluter sig till, Företagarna, Småföretagarnas Riksförbund, Svenska Badbranschen, Sveriges Byggindustrier, Glasbranschföreningen och Måleriföretagen i Sverige avstyrker förslaget.
Coompanion Sverige anser att argumentationen för förslaget är underbyggd och realistisk.
Konjunkturinstitutet anser att det inte finns konjunkturella skäl att bibehålla ROT-avdraget i nuvarande omfattning och anför att den ökade efterfrågan till följd av avdraget leder till ökad sysselsättning genom att sysselsättningen i andra branscher minskar. Myndigheten delar bedöm- ningen att förslaget har försumbar effekt på sysselsättningen på längre sikt. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvär- dering (IFAU) anser att argumentationen om ett konjunkturberoende ROT-avdrag framstår som
konjunkturperspektiv utan det har alltid handlat om att skapa ett incitament för att göra tidigare svarta tjänster vita. Förslaget innebär enligt organisationen att konsumenterna i högre grad kommer att efterfråga svarta tjänster på bekost- nad av vita tjänster, vilket i sin tur kommer att innebära ett ökat utanförskap på arbetsmark- naden. Organisationen anser att promemorian underskattar antalet trygga vita anställningar som kommit till stånd tack vare husavdraget. Ekobrottsmyndigheten bedömer att svartarbetet och därmed den ekonomiska brottsligheten riskerar att öka i väsentlig mån. Ekonomistyr- ningsverket anser att en så stor ändring kräver längre framförhållning. Om skattereduktion med 30 procent anses rimligt bör en anpassning till den nivån enligt myndigheten ske etappvis med en minskning med exempelvis 5 procent- enheter per år. Ett alternativ vore att behålla nuvarande subvention men begränsa denna till exempelvis 150 000 kronor under en sexårs- period. Myndigheten anser vidare att det finns en uppenbar risk att svartarbetet ökar med för- slaget. EIO anser att det föreligger en stor risk att förslaget leder till ökat svartarbete, fler oseriösa aktörer och fler konsumenter som råkar illa ut. EIO anför att förslaget kan medföra att seriösa företag inte kan hävda sig i konkurrensen från oseriösa aktörer som erbjuder svarta tjäns- ter. Företagarna anför att förslaget medför att svartjobben kommer att öka, vilket är allvarligt inte minst för att det riskerar att slå ut många seriösa små företag när konkurrensen från oseriösa aktörer ökar. Företagarna anför vidare att promemorians hänvisning till subventions- graden på 30 procent för tidigare ROT-avdrag bortser från att effekterna då innebar ett lyft från noll till 30 procent, medan det nu aktuella för- slaget är en betydande försämring av sedan länge etablerad nivå på 50 procent till en nära nog halvering, vilket inte kommer att gå spårlöst förbi. Näringslivets Skattedelegation, vars ytt- rande Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd ansluter sig till, anser att förslaget ökar komplexiteten i skattesystemet och ökar risken för fel och oklarheter beträffande köpares
191
PROP. 2015/16:1
kvarvarande utrymme för RUT- respektive ROT-avdrag under löpande år. Organisationerna anför vidare att förslaget innebär sämre förut- sättningar för en vit marknad och att det kan uppstå en regressiv effekt i form av att större skattereduktion i högre utsträckning torde tillfalla individer högt upp i inkomstfördel- ningen. Glasbranschföreningen anser att seriösa företag riskerar att konkurreras ut av mindre nogräknade företag. Organisationen anför att promemorians slutsats att minskad efterfrågan kan leda till att företagens utbud bättre motsvarar efterfrågan är anmärkningsvärd. I stället bör man se det som en möjlighet att få fler i arbete och efterfrågan kommer dessutom inte att minska utan omfördelas från den vita sektorn till den svarta. Måleriföretagen i Sverige anför att slutsatsen att ett minskat ROT-avdrag balanserar utbud och efterfrågan är märklig och måste uppfattas som en signal att minska utbudet av lediga tjänster. Organisationen anför vidare att förslaget påverkar jämställdheten eftersom ROT-sidan till skillnad från entreprenadsidan tycks attrahera yngre kvinnor som söker sig till branschen. Organisationen och Svenska Bad- branschen förutspår även ökat svartarbete. Svenska Målareförbundet delar inte uppfatt- ningen att svartarbetet självklart kommer att öka som en följd av förslaget. Tillväxtverket anser att effekterna för svartjobb och illojal konkurrens bör utvärderas innan förändringar beslutas. LO anför att det är bra att husavdraget får en bättre fördelningsprofil men anser att förslaget ökar komplexiteten i skattesystemet. Svenska Målare- förbundet anför att ROT-avdraget även med den föreslagna ändringen har fördelningspolitiska brister men att de förbättras.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Under 2014 uppgick utbetalnin- garna enligt fakturamodellen för ROT-arbete till ca 16,9 miljarder kronor, en ökning med ungefär 2,2 miljarder kronor jämfört med 2013. Den höga och ökande kostnaden ger offentligfinan- siella skäl att begränsa ROT-avdragets omfatt- ning. Genom en begränsning av subventionen av reparation, underhåll och om- och tillbyggnad av befintliga bostäder frigörs medel för att bland annat öka byggandet av nya bostäder. Dessutom bör ROT-avdraget främst ses som en konjunk- turåtgärd.
En skattereduktion om 50 procent av arbets- kostnaden när en person köper ROT-tjänster från ett företag eller får ROT-tjänster som en
skattepliktig löneförmån får anses vara hög. Skattereduktionen vid tidigare tidsbegränsade ROT-avdrag uppgick till 30 procent av under- laget. 30 procent bedöms vara en lämplig subventionsgrad även för det nuvarande ROT- avdraget. Regeringen föreslår därför att subven- tionsgraden ska sänkas från 50 till 30 procent. En maximal skattereduktion om 50 000 kronor om året kommer därmed att innebära ett maximalt underlag för skattereduktion om knappt 167 000 kronor om året.
Regeringen har förståelse för synpunkterna att förslaget tillsammans med förslaget om halvering av taket för RUT-avdraget (se avsnitt 6.2.4) ökar komplexiteten i husavdragssystemet. De eventuella svårigheterna för köparna, ut- förarna och Skatteverket att hantera detta ska dock inte överdrivas.
Som beskrivits i avsnitt 6.2.2 får en skatt- skyldig som får en skattepliktig löneförmån av RUT- eller ROT-arbete en skattelättnad direkt genom att arbetsgivaren inte gör något avdrag för preliminär skatt för förmånen, upp till ett förmånsvärde av 100 000 kronor per beskatt- ningsår. Syftet är att minska arbetstagarens behov av att hos Skatteverket begära ändrad beräkning av skatteavdrag för att den preliminära skatten bättre ska motsvara den slutliga skatten (se prop. 2007/08:13 s. 21). Utgångspunkten är att förfarandet ger ett korrekt resultat i de fall arbetstagaren har en marginalskatt på 50 pro- cent, eftersom skatten då är lika stor som skatte- reduktionen. Däremot blir den preliminära skatten för hög om marginalskatten är mindre än 50 procent och för låg om marginalskatten är högre än 50 procent.
Bestämmelsen om arbetsgivarens avstående från skatteavdrag är utformad med utgångs- punkten att subventionsgraden är 50 procent och maximal skattereduktion är 50 000 kronor. För att bestämmelsen inte ska bli onödigt komplicerad när ROT-avdraget får en annan subventionsgrad än RUT-avdraget samtidigt som taket för RUT-avdraget halveras utom för personer som har fyllt 65 år bör metoden för att ge den skattskyldige skattelättnad direkt ändras.
Förslaget är att arbetsgivaren, i stället för att helt bortse från förmånens värde vid beräkning av skatteavdrag, ska beakta förmånens värde men reducera avdraget för preliminär skatt med det belopp som motsvarar arbetstagarens skatte- reduktion. Avdraget för preliminär skatt ska således reduceras med 50 procent av värdet på
192
förmån av RUT-arbete och 30 procent av värdet på förmån av ROT-arbete. Detta kan illustreras med ett exempel. Anta att en person från sin arbetsgivare får kontantlön med 33 000 kronor och förmån av RUT-arbete till ett värde av 2 000 kronor samt att preliminärskatt ska dras enligt skattetabell 31 avseende månadslön för år 2015, kolumn 1. Skatteavdraget ska beräknas på summan av kontantlön och förmån, dvs. (33 000 + 2 000 =) 35 000 kronor. Skatteavdraget enligt tabellen är då 8 455 kronor. Efter reducering med 50 procent av värdet av förmånen, dvs. (2 000 x 0,5 =) 1 000 kronor, blir skatteavdraget 7 455 kronor.
På detta sätt får den skattskyldige en omedel- bar skattelättnad vars storlek till skillnad från i dag är korrekt oavsett marginalskattens storlek. Detta under förutsättning att den skattskyldige har ett skatteavdrag som är minst lika stort som det belopp med vilket avdraget ska reduceras. Är skatteavdraget mindre blir det reducerat till noll utan att den skattskyldige kan tillgodogöra sig återstående del av reduceringsbeloppet.
När en privatperson anlitar någon som inte är godkänd för F-skatt motsvarar subventionen redovisade arbetsgivaravgifter. Denna subven- tionsgrad bör av förenklingsskäl kvarstå oför- ändrad.
När det gäller förslagets konsekvenser för företag, sysselsättning, svartarbete, m.m. redo- visar regeringen sina bedömningar i avsnitt 6.2.7.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 67 kap. 19 § IL, se avsnitt 3.9, 7 § HUSFL, se avsnitt 3.11, samt 11 kap. 14 § SFL, se avsnitt 3.13.
6.2.6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt kommenterat förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att ändringarna bör träda i kraft den
PROP. 2015/16:1
1 januari 2016 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015. Vid tillämpning av fakturamodellen kommer äldre bestämmelser att tillämpas på arbeten som betalats i förskott under 2015 men som utförts under januari 2016, eftersom skattereduktionen enligt 67 kap. 12 § 1 IL hänförs till det beskattningsår då betalning har skett.
6.2.7Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter |
|
| ||
Förändringarna | av | husavdraget | beräknas | |
sammantaget | öka | skatteintäkterna | med | |
5,66 miljarder | kronor | 2016. Av | den | ökade |
intäkten beräknas förändringarna av RUT-
avdraget, dvs. halveringen | av taket till |
25 000 kronor per person och | beskattningsår |
samt slopandet av skattereduktionen för matlagning och vissa städ- och rengörings- tjänster, utgöra 0,09 miljarder kronor. Sänk- ningen av subventionsgraden i ROT-avdraget från 50 procent till 30 procent beräknas utgöra 5,57 miljarder kronor av den ökade intäkten.
Konsekvenser för skattskyldiga
Ungefär 792 000 skattskyldiga beräknas göra RUT-avdrag 2016 och knappt 2 procent av dem, drygt 13 000 individer, förväntas vara under 65 år vid årets ingång och köpa tjänster till så stora belopp att de kommer att påverkas av halver- ingen av taket för RUT-avdraget. En stor del av dessa skattskyldiga, drygt 60 procent, bedöms ha möjlighet att i stället låta en partner göra avdrag för överskjutande del.
Förslaget att matlagning och vissa städ- och rengöringstjänster inte ska omfattas av RUT- avdraget påverkar de skattskyldiga som i dag köper sådana tjänster inom ramen för skatte- reduktionen. Uppskattningsvis rör det sig om ett mindre antal hushåll som kommer att på- verkas av denna begränsning då merparten av de städtjänster som i dag utförs inom ramen för RUT-avdraget torde vara tjänster av mindre avancerad karaktär. Det finns ingen information om hur många skattskyldiga som har gjort RUT-avdrag för matlagning. Sannolikt är det relativt få.
Begränsningen av subventionsgraden i ROT- avdraget påverkar nästan samtliga ca 1,1 miljoner skattskyldiga som beräknas göra ROT-avdrag år 2016. Undantaget är de fåtal procent som
193
PROP. 2015/16:1
bedöms ha så stora arbetskostnader, dvs. knappt 167 000 kronor, att ROT-avdraget uppgår till den maximala reduktionen om 50 000 kronor per år även med 30 procents subventionsgrad. År 2016 beräknas drygt 7 procent (ca 80 000 skattskyldiga) göra det maximala avdraget med 50 procents subventionsgrad, dvs. de har en arbetskostnad om 100 000 kronor eller mer för ROT-tjänster.
För anställda som får förmån av RUT- eller ROT-tjänster av en arbetsgivare innebär för- slaget om ändrad metod för beräkning av skatteavdrag att den omedelbara skattelättnadens storlek, utom i undantagsfall, blir korrekt oavsett marginalskattens storlek. Detta minskar de skattskyldigas behov av att begära ändrad beräkning av skatteavdrag.
Konsekvenser för företag
Regelrådet efterlyser en redovisning av storleken på berörda företag och av förslagens effekter för små företag. Regelrådet anser vidare att prome- morians redovisning av förslagens påverkan på företagens administrativa kostnader är bristfällig. Tillväxtverket påpekar att förslagen innebär en ökad administration för företagen.
Under 2014 tillhandahöll knappt 70 000 före- tag ROT-berättigande tjänster. En sänkt subven- tionsgrad bedöms minska efterfrågan på dessa företags tjänster. I vilken utsträckning företagen påverkas är dock oklart. En undersökning från Skatteverket indikerar att efterfrågan på ROT- tjänster är relativt prisokänslig80, något som
Elektriska Installatörsorganisationen dock ifråga- sätter. Vidare indikerar Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer att det redan innan för- slaget offentliggjordes rådde en tydlig brist på arbetskraft inom branschen. Detta indikerar att företagen i dagsläget inte kan möta den stora efterfrågan på tjänsterna.81 En minskad efter- frågan kan således leda till att företagens utbud av tjänsterna överlag bättre motsvarar efterfrågan snarare än att företagens aktivitet minskar. Att begränsa ROT-avdragets omfattning har bedömts nödvändigt av offentligfinansiella skäl.
80Se ”Om RUT och ROT och VITT och SVART”, Rapport Skatteverket, SKV 2011:1. I undersökningen uppger 65 procent av de tillfrågade att de skulle köpa vita tjänster i samma utsträckning som i dag om subventionsgraden minskade till 25 procent.
81Se Konjunkturbarometern februari 2015, Konjunkturinstitutet.
Vid en avvägning har en sänkning till 30 procents subventionsgrad bedömts vara det bästa alterna- tivet (jfr avsnitt 6.2.5).
Under 2014 tillhandahöll knappt 20 000 före- tag RUT-berättigande tjänster. Förslaget att halvera taket för RUT-avdraget för personer som inte har fyllt 65 år påverkar de företag som tillhandahåller tjänster till de berörda individerna i den utsträckning det leder till minskad efter- frågan på tjänsterna. Förhållandevis få personer gör RUT-avdrag för mer än 25 000 kronor per år. Vidare kan förslaget om att matlagning och vissa städ- och andra rengöringsarbeten inte ska omfattas av RUT-avdraget påverka de företag som tillhandahåller sådana tjänster inom ramen för skattereduktionen. Det finns ingen statistik över exakt hur många företag det rör sig om. Enligt Statistiska centralbyråns FRIDA-databas uppgick antalet företag inom restaurang-, bar- och cateringbranschen som 2012 utfört arbete med godkänt RUT-avdrag till 123 stycken. Detta motsvarar knappt 0,8 procent av det totala antalet företag som enligt Skatteverket begärt utbetalning för RUT-avdrag 2012. Om samma tillväxt antas för dessa företag som för antalet företag inom RUT-branschen i dess helhet beräknas antalet berörda företag uppgå till omkring 140 stycken 2014. I den mån företag inom andra branscher tillhandahållit RUT- avdragsberättigad matlagning kommer fler företag att beröras. Vad gäller slopandet av RUT-avdrag för mer avancerad rengöring görs bedömningen att få företag kommer att påverkas av förslaget och att omsättningen för berörda företag kommer att påverkas i liten utsträckning. Bedömningen grundar sig på att merparten av de städtjänster som i dag utförs inom ramen för RUT-avdraget torde vara tjänster av mindre avancerad karaktär. Vissa företag som är speciali- serade inom någon form av mer avancerad städ- ning kan dock komma att påverkas i stor ut- sträckning. Begränsningarna av RUT-avdragets omfattning har motiverats av främst fördelnings- politiska skäl. Det nya taket för avdraget är satt med detta som utgångspunkt (jfr avsnitt 6.2.4). När det gäller slopandet av RUT-avdrag för matlagning har alternativet att behålla avdraget men begränsa det till enklare matlagning bedömts vara ett sämre alternativ ur tillämp- ningsperspektiv (se avsnitt 6.2.3). Ändringen av RUT-avdraget för städ- och annat rengörings- arbete är enligt regeringens mening ett mer
194
ändamålsenligt alternativ än att mer detaljerat reglera vilka specifika tjänster som ska omfattas.
I den utsträckning de tjänster som berörda företag tillhandahåller exkluderas ur skatte- reduktionen för hushållsarbete eller antalet köp av tjänster minskar till följd av det sänkta taket för RUT-avdraget eller den sänkta subventions- graden för ROT-avdraget, minskar samtidigt den administrativa börda som tillämpning av den s.k. fakturamodellen för skattereduktionen innebär. Tidsbesparingen för detta kan upp- skattas med utgångspunkt i Tillväxtverkets databas MALIN. I databasen anges tidsåtgången för exempelvis lämnande av uppgifter om fulla arbetsgivaravgifter till två minuter och tids- åtgången för lämnande av information om sammanlagda avgifter till i genomsnitt en minut per tillfälle. Mot bakgrund av detta uppskattas tidsbesparingen till ca två minuter per köp, under förutsättning att företagens uppgifts- hantering är anpassad till uppgiftslämnandet. Kostnadsbesparingen per köp beräknas då till ca nio kronor (vid en genomsnittlig timlön för administratören på 266 kronor enligt upp- gifterna i MALIN). Skatteverket har under 2011 och 2012 registrerat över 3 miljoner köp per år inom ramen för husavdraget. Under 2013 registrerades närmare 4 miljoner köp och under 2014 registrerades ca 4,5 miljoner köp. Varje anlitande av utförare för en viss omfattning av RUT- eller ROT-arbete kan resultera i ett eller flera köp, beroende på bl.a. typ av arbete, avtals- utformning och antalet utförare som anlitas. Det totala antalet uteblivna köp till följd av förslagen är således beroende av flera olika faktorer och därför inte möjligt att beräkna.
För arbetsgivare som tillhandahåller förmån av RUT- eller ROT-arbete till anställda innebär förslaget om ändrad metod för beräkning av skatteavdrag en marginell ökning av den admini- strativa bördan. Ändringen bedöms dock vara det minst komplicerade alternativet, givet de skillnader som nu föreslås i fråga om tak och subventionsgrader för RUT- respektive ROT- avdrag, samtidigt som det innebär en fördel för berörda arbetstagare.
Förslagen att begränsa RUT- och ROT- avdragen kan i viss mån förbättra konkurrensen mellan företag som tillhandahåller tjänster inom ramen för dessa avdrag och företag som till- handahåller motsvarande eller närliggande tjäns- ter utanför ramen för avdragen samt företag i andra delar av tjänstesektorn. Någon närmare
PROP. 2015/16:1
bedömning av enskilda branscher är inte möjlig att göra. Det kan noteras att Konkurrensverket inte har haft något att erinra mot konsekvens- analysen.
Fördelningseffekter
Landsorganisationen i Sverige anför att det är bra att husavdraget får en bättre fördelningsprofil.
Svenska Målareförbundet anför att ROT-avdra- get även med den föreslagna ändringen har fördelningspolitiska brister men att de förbätt- ras. Elektriska Installatörsorganisationen anför att ROT-avdragets andel av arbetskostnaden torde ha en större betydelse för personer med lägre inkomster.
Det är vanligare att personer med högre inkomster gör husavdrag. De genomsnittliga avdragsbeloppen är också större bland dem med högre inkomster. I diagram 6.1 visas den genomsnittliga procentuella förändringen av ekvivalerad disponibel inkomst per inkomst- grupp till följd av de föreslagna begränsningarna i husavdraget. Den ekvivalerade disponibla inkomsten minskar mest, knappt 0,40 procent, för de två grupperna med högst disponibel inkomst och minst, drygt 0,07 procent, för de två grupperna med lägst disponibel inkomst.
Diagram 6.1 Procentuell förändring av ekvivalerad disponibel inkomst 2016 till följd av förslaget om förändrat husavdrag
Procent
Låg inkomst |
|
| Inkomstgrupp |
| Hög inkomst | ||||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
-0,05
-0,15
-0,25
-0,35
-0,45
Anm.: Ekvivalerad disponibel inkomst är hushållets totala disponibla inkomst justerad för försörjningsbörda. Information om den del av underlaget för ROT- avdraget som överstiger det maximala beloppet saknas. I diagrammet är denna del uppskattad så väl som dess fördelning.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Konsekvenser för sysselsättning och antalet arbetade timmar
Almega, Småföretagarnas Riksförbund och Måleriföretagen i Sverige anser att sysselsätt- ningen påverkas negativt. Konjunkturinstitutet anför att myndigheten tidigare bedömt att
195
PROP. 2015/16:1
ROT-avdraget endast har små, positiva varaktiga effekter på sysselsättningen och menar att den ökade efterfrågan till följd av ROT-avdraget leder till ökad sysselsättning i branschen, men att detta till stor del sker på bekostnad av minskad sysselsättning i andra branscher. Konjunktur- institutet delar regeringens bedömning att de förslagna förändringarna av husavdraget endast får begränsade negativa effekter på sysselsätt- ningen på längre sikt. Arbetsförmedlingen och
Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings- politisk utvärdering (IFAU) bedömer även de att den föreslagna nedsättningen av RUT-avdraget respektive det sänkta taket i RUT-avdraget inte leder till betydande negativa sysselsättnings- effekter. Arbetsförmedlingen menar att de nega- tiva sysselsättningseffekterna i ROT-branschen sannolikt blir begränsade, åtminstone i stor- städer, men att konsekvenserna kan bli mer negativa för områden med ett sämre arbetsmark- nadsläge.
Det finns flera anledningar till att den före- slagna begränsningen av ROT-avdraget för- väntas ha en liten effekt på sysselsättningen i ekonomin i sin helhet. Den ökning av sysselsättningen som skett i ROT-sektorn, till följd av ROT-avdraget, bedöms på lång sikt till stor del ske på bekostnad av sysselsättningen i andra sektorer eller genom en ökad arbetskrafts- invandring av byggarbetare. Att ökad efterfrågan i en sektor generellt sett förväntas leda till att sysselsättningen i övriga sektorer minskar förklaras av att ökad efterfrågan på arbetskraft leder till högre löner och därmed högre arbets- kraftskostnader, vilket i sin tur leder till minskad efterfrågan på arbetskraft i övriga sektorer. Att lönerna stiger vid ökad efterfrågan på arbetskraft kan t.ex. vara en följd av att löntagarnas förhand- lingsposition relativt arbetsgivarna förbättras då arbetslösheten temporärt sjunker. Efterfråge- ökningar förväntas endast ge varaktiga syssel- sättningsökningar i ekonomin som helhet i den mån de riktar sig till personer med svag anknyt- ning till arbetsmarknaden. Inom ROT-sektorn bedöms en stor del ha god anknytning till arbetsmarknaden. En undersökning från Skatte- verket indikerar vidare att efterfrågan på ROT- tjänster är relativt prisokänslig och att minskad subventionsgrad därför kan ha en förhållandevis
liten effekt på efterfrågan.82 Sammantaget bedöms den negativa sysselsättningseffekten av begränsningar av ROT-avdraget vara liten.
ROT-avdraget är dock lämpligt att använda för att stimulera sysselsättningen vid lågkon- junktur. I samband med en lågkonjunktur kan ROT-avdraget stimulera efterfrågan och hålla uppe sysselsättningen i ekonomin som helhet, eftersom efterfrågan vid en lågkonjunktur kan öka utan att det fullt ut vältras över till högre priser och löner. Konjunkturinstitutet och
Landsorganisationen i Sverige anser att ROT- avdraget är en effektiv konjunkturpolitisk åtgärd och IFAU menar att det är rimligt att koppla ROT-avdraget till konjunkturutvecklingen i branschen. Svensk ekonomi befinner sig för när- varande i en återhämtningsfas och sysselsätt- ningen bedöms öka i god takt de närmsta åren. Inom byggsektorn är efterfrågeläget högt och det råder brist på arbetskraft. Givet nuvarande prognoser finns det således inget tydligt konjunkturellt skäl att bibehålla ROT-avdraget i sin nuvarande omfattning, vilket är en uppfatt- ning som delas av Konjunkturinstitutet.
Inom byggbranschen råder i dag en tydlig brist på arbetskraft. I början av 2015 angav mer än hälften av företagen i husbyggarbranschen i Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer att brist på arbetskraft var det främsta hindret för ökat byggande.83 En begränsning av ROT- avdraget kan därför snarare leda till att efter- frågan på byggtjänster bättre motsvarar utbudet av arbetskraft inom byggbranschen, än att sysselsättningen i branschen minskar.
Vad gäller RUT-avdraget påverkar de föreslagna förändringarna relativt få köpare och följaktligen bedöms den negativa sysselsätt- ningseffekten av förslagen vara liten.
Inte heller arbetade timmar bland köpare förväntas påverkas i någon större utsträckning. Många av de arbeten som utförs inom ramen för ROT-avdraget kräver mer kvalificerad arbets- kraft och hade därmed inte utförts av köparen själv, även om ROT-avdraget inte funnits. De
82 Se ”Om RUT och ROT och VITT och SVART”, Rapport Skatteverket, SKV 2011:1 för effekt på efterfrågan av minskad subventionsgrad. I undersökningen uppger 65 procent av de tillfrågade att de skulle köpa vita tjänster i samma utsträckning som i dag om subventionsgraden minskade till 25 procent.
83 Konjunkturbarometern februari 2015, Konjunkturinstitutet.
196
arbeten som utförs inom ramen för RUT- avdraget kan i större utsträckning utföras av köparna själva. RUT-avdraget förväntas således bidra till att frigöra tid som kan spenderas på arbetsmarknaden. Den föreslagna halveringen av taket för RUT-avdraget förväntas dock inte påverka detta val för många familjer, då relativt få familjer köper RUT-tjänster för belopp över det nya taket. Att utesluta mer avancerad städning, och anlitandet av kvalificerad kock eller barten- der, bedöms vidare ha liten påverkan på arbets- utbudet då denna typ av tjänster i mindre ut- sträckning kan utföras av köparna själva.
Förslagets effekter bör ställas mot de positiva effekter på sysselsättning och antalet arbetade timmar som kan uppkomma när skatte- intäkterna används till andra reformer. Ovan analys är endast en partiell analys, dvs. ingen hänsyn tas till eventuella effekter av förändringar på t.ex. utgiftssidan. En samlad bedömning av effekterna av regeringens politik på BNP, syssel- sättning och arbetslöshet finns i avsnitt 4.6.
Konsekvenser för jämställdheten Ekonomistyrningsverket hänvisar till en forsk- ningsstudie, enligt vilken gifta kvinnor som ut- nyttjar RUT-tjänster använder 60 procent av fri- gjord tid till ökat arbetsutbud. Måleriföretagen i Sverige påpekar att förslaget om sänkt subven- tionsgrad för ROT-avdraget påverkar både kvinnor och män då måleribranschen har en förhållandevis stor andel kvinnliga medarbetare och ROT-sidan till skillnad från entreprenad- sidan tycks attrahera yngre kvinnor som söker sig till branschen.
Av köparna av ROT-tjänster är ca 60 procent män. Av det totala antalet köpare av RUT- tjänster är ca 60 procent kvinnor, men av dem som gör RUT-avdrag för mer än 25 000 kronor per år är drygt 50 procent kvinnor. Könsfördel- ningen mellan ROT- och RUT-avdrag kan spegla ansvarsfördelningen inom hemmet, men även männens generellt sett större avdrags- möjligheter (p.g.a. högre inkomster) då ROT- avdrag ofta uppgår till större belopp än RUT- avdrag. Som framgår av diagram 6.2 kommer de föreslagna begränsningarna av husavdraget att påverka både kvinnors och mäns disponibla inkomst negativt i samtliga åldersgrupper. För samtliga åldersgrupper, förutom för personer mellan 20 och 24 år, minskar mäns disponibla inkomst något mer än kvinnors. Med detta mått
PROP. 2015/16:1
ökar således den ekonomiska jämställdheten något med förslaget.
Män tar i större utsträckning än kvinnor ansvar för de arbeten i hemmet som är berättigade till ROT-avdrag, medan kvinnor generellt sett tar större ansvar för de arbeten i hemmet som är RUT-avdragsberättigade.84 Eventuella förändringar av antalet arbetade timmar bland köparna förväntas uppkomma hos den som tar störst ansvar för sysslan i hemmet. Vad gäller sysselsättning och företagande är män överrepresenterade inom ROT-branschen, medan kvinnor är överrepresenterade inom RUT-branschen.85 Som nämnts tidigare bedöms dock effekterna av de föreslagna förändringarna av ROT- och RUT-avdraget på företagande, antalet arbetade timmar och den varaktiga sysselsättningen i ekonomin i sin helhet vara begränsade. Sett till dessa variabler förväntas förändringarna inte påverka jämställdheten i stor utsträckning.
Sammanfattningsvis förväntas förändringarna av husavdraget bidra till en marginell ökning av den ekonomiska jämställdheten.
84Se till exempel På tal om kvinnor och män-Lathund om jämställdhet 2014 (Statistiska centralbyrån 2014).
85Uppgifter om sysselsättning och enskilda näringsidkare är hämtade från FRIDA- och LISA-databaserna 2010 och 2011.
197
PROP. 2015/16:1
Diagram 6.2 Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst 2016 till följd av förslaget om förändrat husavdrag, efter kön och åldersgrupp
Procent
20–24 | 25–34 | 35–44 | 45–54 | 55–64 | 65–74 | 75– |
0,00
-0,10
-0,20
-0,30
Kvinnor Män
-0,40
Anm.: Information om den del av underlaget för ROT-avdraget som överstiger det maximala beloppet saknas. I diagrammet är denna del uppskattad så väl som dess fördelning.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Konsekvenser för svartarbete Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, Elektriska Installatörsorganisationen, Företagarna, Näringslivets Skattedelegation, vars yttrande Föreningen Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd ansluter sig till, Svenska Bad- branschen, Sveriges Byggindustrier, Glasbransch- föreningen och Måleriföretagen i Sverige förutspår ökat svartarbete. Svenska Målareförbundet anser dock beträffande förslaget om sänkt subven- tionsgrad för ROT-avdraget att svartarbetet inte självklart kommer att öka. Det kan noteras att
Brottsförebyggande rådet inte har haft något att erinra mot konsekvensanalysen.
Begränsningarna av ROT- och RUT-avdraget innebär att relativpriset på vita gentemot svarta tjänster ökar. För RUT-avdraget får de som gör köp över det nya taket samt de som köper matlagning eller mer avancerade städtjänster en stor relativprisförändring medan för ROT- avdraget får i princip alla en mindre relativ- prisförändring. Relativprisförändringen förvän- tas leda till att köp av svarta tjänster ökar samtidigt som andra skäl, såsom brist på garantier och försäkring vid svartarbeten, allt- jämt kan leda till att den som överväger att köpa svart avstår. Svartarbete kan dock inte ensamt vara skäl för en skattesubvention. Vad gäller RUT-avdraget förväntas relativt få personer beröras av förändringarna och således bedöms effekten på köp av svarta RUT-tjänster till följd av förslaget vara liten. Vad gäller ROT-tjänster uppger 56 procent i en undersökning utförd av Skatteverket att de skulle fortsätta köpa vitt i
samma utsträckning om ROT-avdraget inte funnits, medan 6 procent av de tillfrågade upp- gav att de skulle köpa svart.86 De föreslagna förändringarna innebär inte ett slopande av ROT-avdraget och således borde andelen per- soner som väljer att köpa fler tjänster svart vara mindre. Andelen som skulle köpa fler svarta tjänster kan å andra sidan vara underskattad i Skatteverkets rapport då undersökningen bygger på intervjuer gjorda på uppdrag av Skatteverket.
En ytterligare dimension som talar för att ökningen av svartarbete inom byggbranschen som helhet skulle bli mindre är att det fr.o.m. 1 januari 2016 införs personalliggare i bygg- branschen. Ekobrottsmyndigheten, Elektriska Installatörsorganisationen och Sveriges Bygg- industrier lyfter fram att skyldigheten att föra personalliggare inte omfattar en byggherre som är en fysisk person som inte i näringsverksamhet utför eller låter utföra arbeten. Införandet av personalliggare bidrar dock till att försvåra möjligheterna till svartarbete i byggbranschen som helhet.
Regeringen förstärker Skatteverkets anslag för att myndigheten successivt ska kunna bygga upp kompetens och öka resurserna för kontroll av skattefusk och skatteuppläggsinsatser. Regerin- gen har också gett Skatteverket i uppdrag att utreda möjligheten att utveckla systemet med personalliggare till att omfatta fler branscher i syfte att motverka svartarbete och social dump- ning. Dessutom har Skatteverket uppgett att myndigheten under 2015 kommer att lämna ett förslag om redovisning på individnivå varje månad i arbetsgivardeklarationen.
Tillväxtverket anser att effekterna för svart- jobb och illojal konkurrens bör utvärderas innan förändringar beslutas. Att låta förslaget föregås av en sådan särskild utvärdering kan mot bak- grund av ovanstående bedömningar inte anses behövligt.
Konsekvenser för Skatteverket
Halveringen av taket för RUT-avdraget för skattskyldiga som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång och sänkningen av subventionsgraden för ROT-avdraget innebär
86 Se ”Om RUT och ROT och VITT och SVART”, Rapport Skatteverket, SKV 2011:1, s. 76–77.
198
PROP. 2015/16:1
att Skatteverket måste anpassa sina system så att RUT- och ROT-avdragen särskiljs och så att särskilda begränsningar gäller för respektive avdrag inom den gemensamma ramen för hus- avdraget. Vidare krävs ändringar av blanketter, formulär och upplysningsmaterial till såväl köpare som utförare samt till arbetsgivare som tillhandahåller förmån av RUT- eller ROT- arbete till anställda. Även slopandet av RUT- avdraget för matlagning och ändringen av RUT- avdraget för städarbete eller annat rengörings- arbete kräver vissa ändringar. Dessa förändringar kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lag- stiftning. Engångskostnaderna kan uppskattas till ca 14 miljoner kronor och de årliga löpande kostnaderna till ca 9 miljoner kronor. Tillkom- mande utgifter för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
Konsekvenser för de allmänna förvaltningsdomstolarna
Förslagen innebär bl.a. viss ökad komplexitet i husavdragslagstiftningen och en begränsning av omfattningen av RUT-avdraget för städ- och annat rengöringsarbete. Dessa ändringar kan komma att innebära en viss mindre ökning av antalet mål, framför allt i ett inledningsskede. Förslagen bedöms dock inte påverka de allmänna förvaltningsdomstolarnas arbetsbörda eller kostnader annat än marginellt.
begärt att jobbskatteavdraget ska utvidgas till att även inkludera sjuk- och aktivitetsersättning till personer som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (dnr Fi2014/04517/S1).
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att jobbskatteavdraget skulle trappas av (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.1). Riksdagen beslutade dock att avslå förslaget (bet. 2014/15:FiU1, rskr 2014/15:29). Regeringen anser alltjämt att förslaget bör ge- nomföras. I detta avsnitt behandlas därför för- slaget samt ovan nämnda hemställan.
Lagrådet
Finansutskottet beslutade den 24 oktober 2014 i samband med riksdagsbehandlingen av budget- propositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) att in- hämta Lagrådets yttrande över bl.a. det lag- förslag rörande avtrappat jobbskatteavdrag som finns i bilaga 5, avsnitt 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5, avsnitt 5. Lagrådets synpunkter behandlas i författningskommentaren till förslaget om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, avsnitt 6.40. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har vissa förändringar gjorts i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.
6.3.2Gällande rätt
Jobbskatteavdraget infördes den 1 januari 2007
6.3Avtrappat jobbskatteavdrag för och har sedan dess utökats fyra gånger – senast
höga inkomster
6.3.1Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/03347/S1). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 5, avsnitt 1. Promemorian har remissbehandlats och inne- håller bl.a. förslag om avtrappning av jobbskatte- avdraget. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 5, avsnitt 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5, avsnitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finans- departementet (dnr Fi2014/03347/S1). Vidare har Riksförbundet FUB i en hemställan till Finansdepartementet den 5 december 2014
den 1 januari 2014. Jobbskatteavdraget är en skattereduktion för arbetsinkomster. Bestäm- melserna om jobbskatteavdraget finns i 67 kap. IL. För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år beräknas jobbskatteavdraget på följande sätt för beskattningsåret 2015.
Vid beräkning av jobbskatteavdraget avrundas arbetsinkomsten nedåt till närmsta hundratal kronor. På arbetsinkomster – vilka även omfattar inkomster av aktiv näringsverksamhet – som efter att de avrundats är högst 40 400 kronor per år är jobbskatteavdraget skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multi- plicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt. Detta innebär att vid dessa inkomstnivåer kommer jobbskatteavdraget att motsvara inkomstskatten.
199
PROP. 2015/16:1
Om arbetsinkomsten efter avrundning över- stiger eller är lika med 40 500 men inte överstiger 130 800 kronor per år är underlaget för jobb- skatteavdraget 40 495 kronor, med tillägg för 33,2 procent av den del av arbetsinkomsten som överstiger detta belopp, minskat med grund- avdraget. Detta underlag multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt ger jobbskatteavdraget.
För arbetsinkomster som efter avrundning överstiger eller är lika med 130 900 men inte överstiger 359 500 kronor är underlaget för jobbskatteavdraget 70 488 kronor, med tillägg för 11,1 procent av den del av arbetsinkomsten som överstiger 130 830 kronor, minskat med grundavdraget. Detta underlag multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt ger jobbskatteavdraget.
För arbetsinkomster som efter avrundning överstiger eller är lika med 359 600 kronor är jobbskatteavdraget skillnaden mellan 95 898 kronor och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt.
Beräkningen av jobbskatteavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år illustreras i tabell 6.1.
Tabell 6.1 Beräkning av jobbskatteavdraget för personer som inte har fyllt 65 år
Arbetsinkomst | Jobbskatteavdrag | ||
| –0,91 PBB | (AI-GA)*KI | |
|
|
| |
0,91 | PBB–2,94 PBB | (0,91 PBB+0,332*(AI-0,91 PBB)-GA)*KI | |
|
|
|
|
2,94 | PBB–8,08 PBB | (1,584 | PBB+0,111*(AI-2,94 PBB)-GA)*KI |
8,08 | PBB– | (2,155 | PBB-GA)*KI |
Anm.: PBB = Prisbasbelopp, AI = Arbetsinkomst, GA = Grundavdrag, KI = Skattesatsen för kommunal inkomstskatt.
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är jobbskatteavdraget högre. Jobb- skatteavdraget för denna grupp beräknas på följande sätt för beskattningsåret 2015. På ar- betsinkomster som avrundat nedåt till närmsta hundratal är högst 100 000 kronor är jobb- skatteavdraget 20 procent av arbetsinkomsterna. För arbetsinkomster som efter avrundningen överstiger eller är lika med 100 100 men inte överstiger 300 000 kronor är jobbskatteavdraget 15 000 kronor med tillägg av 5 procent av arbetsinkomsterna. För arbetsinkomster därut- över är jobbskatteavdraget 30 000 kronor. I tabell 6.2 visas hur jobbskatteavdraget beräknas för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år.
Tabell 6.2 Beräkning av jobbskatteavdraget för personer som har fyllt 65 år
Arbetsinkomst (kr) | Jobbskatteavdrag | ||
| –100 000 | 0,2*AI | |
|
|
|
|
100 | 000–300 000 | 15 | 000+0,05*AI |
|
|
|
|
300 | 000– | 30 | 000 |
Anm.: kr = kronor, AI = Arbetsinkomst.
6.3.3Jobbskatteavdraget trappas av för höga inkomster
Regeringens förslag: Jobbskatteavdraget trappas av för dem som vid årets ingång inte har fyllt 65 år vid arbetsinkomster som överstiger 13,54 prisbasbelopp per år, vilket för 2016 mot- svarar en arbetsinkomst på ca 600 000 kronor eller mer per år. Avtrappningstakten för jobb- skatteavdraget ska vara 3 procent.
För dem som vid årets ingång har fyllt 65 år trappas jobbskatteavdraget av för arbets- inkomster som överstiger 600 000 kronor per år med en avtrappningstakt på 3 procent.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian före- slogs att jobbskatteavdraget trappas av för dem som vid årets ingång inte har fyllt 65 år och som har arbetsinkomster som överstiger 13,48 pris- basbelopp per år. För dem som vid årets ingång fyllt 65 år överensstämmer förslaget med promemorians förslag.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig har inget att invända mot förslaget. Företagarna, Näringslivets regel- nämnd (NNR), Sveriges akademikers central- organisation (SACO), Svensk Industriförening (Sinf) och Näringslivets skattedelegation (NSD), vars remissyttrande Föreningen Svenskt Näringsliv hänvisar till, avstyrker förslaget. SACO framhåller att förslaget minskar utbildningspremien för en akademisk examen. Även Företagarna, NSD, Arbetsgivarverket och
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser att förslaget försämrar incitamenten för utbildning. NNR, NSD och Sinf anser att förslaget försämrar arbetsutbudet och Sveriges konkurrenskraft. Även Arbetsförmedlingen anser att förslaget riskerar att minska arbetsutbudet. Arbetsgivarverket menar att förslaget på sikt kan
200
minska utbudet av välutbildad arbetskraft i Sverige. Det bör enligt NNR, NSD och Sinf redovisas hur förslaget påverkar det svenska skattesystemets konkurrenskraft och arbets- marknadens funktionssätt. Även Arbetsför- medlingen efterfrågar en beskrivning av konsekvenserna av förslaget för utvecklingen på arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet (KI) anser att förslaget kan ge upphov till lägre beskattningsbara inkomster genom minskade arbetsinsatser och inkomstomvandling från arbets- till kapitalinkomster. Det finns därför enligt KI en risk att de offentligfinansiella effekterna kan vara överskattade. Enligt KI är dock effekten på antalet arbetade timmar svårbedömd och sysselsättningseffekten är försumbar. Det är enligt KI önskvärt att effekterna på bl.a. medelarbetstid och inkomst- fördelning analyseras i högre utsträckning.
Ekonomistyrningsverket (ESV) anser att förslaget på sikt kan påverka utbudet av arbete genom att antalet arbetade timmar minskar. ESV har inget att erinra mot de statiska beräkningarna som redovisas i promemorian men anser att den långsiktiga effekten på de offentliga finanserna är lägre. Även Arbetsgivarverket och SACO anser att förslaget i slutänden kan ge mindre skatte- intäkter. Effekten på inkomstfördelningen är enligt SACO marginell. Institutet för arbets- marknads- och utbildningspolitisk utvärdering
(IFAU) anser att en marginalskattehöjning på 3 procentenheter är en relativt liten höjning som antagligen inte, åtminstone inte på kort sikt, kommer att leda till stora reduktioner i antalet arbetade timmar. Förslaget minskar enligt Svensk Handel konsumenternas konsum- tionsutrymme vilket antas sänka tillväxttakten för handeln. Förslaget kan enligt Tillväxtverket och TCO minska skattesystemets transparens. Tillväxtverket anser att konsekvenserna beskrivs på ett övergripande och summariskt sätt och att det därför inte är möjligt att ta ställning till förslagets konsekvenser. Det hade enligt Tillväxtverket varit värdefullt om effekterna av förslaget hade redovisats mer ingående.
Skälen för regeringens förslag
Motiven för avtrappningen
Det finns enligt regeringens bedömning såväl offentligfinansiella som fördelningspolitiska skäl för att trappa av jobbskatteavdraget för dem med höga inkomster. Vid en internationell jämförelse sticker det svenska jobbskatteavdraget ut då det
PROP. 2015/16:1
inte trappas av. Regeringen anser därför, trots vad flera remissinstanser – däribland TCO, NSD och Svensk Handel – anför om utbildnings- premie, konkurrenskraft, arbetsutbud, konsum- tionsutrymme och transparens, att jobbskatte- avdraget bör trappas av för dem med höga inkomster. I likhet med vad som framförts i promemorian anser regeringen det vara lämpligt att trappa av jobbskatteavdraget för dem som har
arbetsinkomster | som | överstiger | ca |
600 000 kronor | per år eller | 50 000 kronor | per |
månad, med en avtrappningstakt på 3 procent. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att
jobbskatteavdraget för dem som vid årets ingång inte har fyllt 65 år trappas av för arbetsinkomster som överstiger 13,54 prisbasbelopp per år med en avtrappningstakt på 3 procent. 13,54 prisbas-
belopp motsvarar ca | 600 000 | kronor 2016 | |
(13,48 prisbasbelopp, | vilket | är | gränsen i |
promemorian, motsvarar ca | 600 000 kronor |
2015). För dem som vid årets ingång har fyllt 65 år föreslår regeringen att jobbskatteavdraget trappas av för arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor per år med en avtrappningstakt på 3 procent.
Flera remissinstanser, däribland KI, ESV, SACO och NNR, har synpunkter på förslagets effekter. Dessa synpunkter behandlas i konsekvensanalysen i avsnitt 6.3.4.
Regeringen finner inte skäl att föreslå några andra förändringar av jobbskatteavdraget.
Utformningen av avtrappningen
I tabell 6.3 visas hur jobbskatteavdraget beräknas efter föreslagen avtrappning för personer som inte har fyllt 65 år. Vid beräkning av jobbskatte- avdraget avrundas arbetsinkomsten nedåt till närmsta hela hundratal kronor.
Tabell 6.3 Beräkning av jobbskatteavdraget efter föreslagen avtrappning för personer som inte har fyllt 65 år
Arbetsinkomst | Jobbskatteavdrag | ||
|
|
| |
| –0,91 PBB | (AI-GA)*KI | |
|
|
| |
0,91 | PBB–2,94 PBB | (0,91 PBB+0,332*(AI-0,91 PBB)-GA)*KI | |
2,94 | PBB–8,08 PBB | (1,584 | PBB+0,111*(AI-2,94 PBB)-GA)*KI |
|
|
|
|
8,08 | PBB–13,54 PBB | (2,155 | PBB-GA)*KI |
|
|
| |
13,54 PBB– | (2,155 | PBB-GA)*KI-0,03*(AI-13,54 PBB) |
Anm.: Jobbskatteavdraget kan inte understiga noll kronor. PBB = Prisbasbelopp, AI = Arbetsinkomst, GA = Grundavdrag, KI = Skattesatsen för kommunal inkomstskatt.
För dem med årsarbetsinkomster som efter att de avrundats nedåt till närmsta hundratal är högst 13,54 prisbasbelopp, eller ca
201
PROP. 2015/16:1
600 000 kronor, beräknas jobbskatteavdraget som tidigare. Det högsta jobbskatteavdraget som kan erhållas är, vid genomsnittlig kommunal- skattesats, 26 381 kronor för beskattningsåret 2016. För årsarbetsinkomster som efter avrundning överstiger 13,54 prisbasbelopp trappas jobbskatteavdraget av med 3 procent av den delen av arbetsinkomsten som överstiger 13,54 prisbasbelopp. För beskattningsåret 2016 ges efter förslaget inget jobbskatteavdrag vid en årsarbetsinkomst på 1 479 200 kronor (ca 123 300 kronor per månad), vid en genomsnittlig kommunalskattesats.
I tabell 6.4 visas hur jobbskatteavdraget beräk- nas efter föreslagen avtrappning för personer som har fyllt 65 år vid årets ingång. För dem med årsarbetsinkomster som efter avrundningen är högst 600 000 kronor per år beräknas jobbskatteavdraget som tidigare. Därefter trappas det av med 3 procent på arbetsinkomster som efter avrundning överstiger 600 000 kronor per år tills det är helt avtrappat vid en årsarbets- inkomst på 1 600 000 kronor, vilket motsvarar ca 133 300 kronor per månad. Anledningen till att jobbskatteavdraget är helt avtrappat vid en högre inkomst för personer som har fyllt 65 år vid årets ingång än för yngre personer är att det högsta jobbskatteavdraget för äldre är högre än det för de yngre (se tabell 6.5 och tabell 6.6)
Tabell 6.4 Beräkning av jobbskatteavdraget efter föreslagen avtrappning för personer som har fyllt 65 år
Arbetsinkomst (kr) | Jobbskatteavdrag | |
| –100 000 | 0,2*AI |
|
|
|
100 | 000–300 000 | 15 000+0,05*AI |
|
|
|
300 | 000–600 000 | 30 000 |
600 | 000– | 30 000-0,03*(AI-600 000) |
Anm.: Jobbskatteavdraget kan inte understiga noll kronor. kr = kronor, AI = Arbetsinkomst.
I tabell 6.5 visas jobbskatteavdragets storlek före respektive efter avtrappningen (gällande jobb- skatteavdrag och föreslagen avtrappning). Dessutom visas jobbskatteavdraget efter avtrappningen i procent av inkomsten. Upp- gifterna i tabellen avser personer som har hela sin inkomst från arbete och är under 65 år vid årets ingång. Jobbskatteavdraget efter den föreslagna avtrappningen är oförändrat till och med en årsarbetsinkomst på ca 600 000 kronor. Av tabell 6.5 framgår att jobbskatteavdraget minskar med ca 3 000 kronor vid en årsarbetsinkomst på 700 000 kronor och att jobbskatteavdraget sedan minskar succesivt med inkomsten. Vid en
arbetsinkomst på 1 500 000 kronor per år är avdraget helt avtrappat, dvs. individen får inget jobbskatteavdrag.
Tabell 6.5 Jobbskatteavdrag 2016 enligt gällande regler och enligt förslaget om avtrappning för personer som är 65 år eller yngre
Kronor per år
Arbets- | Gällande | Föreslagen | Jobbskatte- | Jobbskatte |
inkomst | jobb- | avtrapp- | avdrag efter | -avdrag |
kr/år | skatte- | ning av | avtrappning | efter |
| avdrag | jobbskatte- |
| avtrapp- |
|
| avdrag |
| ning i |
|
|
|
| procent av |
|
|
|
| inkomsten |
100 000 | 9 638 | 0 | 9 638 | 9,6 |
|
|
|
|
|
300 000 | 22 749 | 0 | 22 749 | 7,6 |
|
|
|
|
|
500 000 | 26 381 | 0 | 26 381 | 5,3 |
700 000 | 26 381 | -3 006 | 23 375 | 3,3 |
|
|
|
|
|
900 000 | 26 381 | -9 006 | 17 375 | 1,9 |
|
|
|
|
|
1 100 000 | 26 381 | -15 006 | 11 375 | 1,0 |
|
|
|
|
|
1 300 000 | 26 381 | -21 006 | 5 375 | 0,4 |
1 500 000 | 26 381 | -26 381 | 0 | 0,0 |
Anm.: Beräkningarna utgår från att övriga förvärvsinkomster är 0 kronor, en kommunalskattesats på 31,99 procent (vägt genomsnitt för 2015) samt ett prisbasbelopp på 44 300 kronor.
Källa: Egna beräkningar.
Tabell 6.6 visar samma uppgifter som tabell 6.5, men för personer som har fyllt 65 år vid årets ingång. Av tabellen framgår att det högsta jobb- skatteavdraget uppgår till 30 000 kronor per år, vilket är något högre än för personer som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. Dessutom erhålls det högsta jobbskatteavdraget redan vid en årsarbetsinkomst på 300 000 kronor. Avtrapp- ningen sker i samma takt för personer som har fyllt 65 år vid årets ingång som för dem som inte har fyllt 65 år. Vid en årsarbetsinkomst på 700 000 kronor minskar jobbskatteavdraget med 3 000 kronor och sedan minskar det succesivt med inkomsten. Jobbskatteavdraget är helt avtrappat vid en årsarbetsinkomst på 1 600 000 kronor.
202
Tabell 6.6 Jobbskatteavdrag 2016 enligt gällande regler och enligt förslaget om avtrappning för personer som är över 65 år
Kronor per år
Arbets- | Gällande | Föreslagen | Jobb- | Jobbskatte |
inkomst | jobb- | avtrappning | skatte- | -avdrag |
kr/år | skatte- | av jobb- | avdrag | efter |
| avdrag | skatte- | efter | avtrapp- |
|
| avdrag | avtrapp- | ning i |
|
|
| ning | procent av |
|
|
|
| inkomsten |
|
|
|
|
|
100 000 | 12 871 | 0 | 12 871 | 12,9 |
|
|
|
|
|
300 000 | 30 000 | 0 | 30 000 | 10,0 |
500 000 | 30 000 | 0 | 30 000 | 6,0 |
|
|
|
|
|
700 000 | 30 000 | -3 000 | 27 000 | 3,9 |
|
|
|
|
|
900 000 | 30 000 | -9 000 | 21 000 | 2,3 |
1 100 000 | 30 000 | -15 000 | 15 000 | 1,4 |
|
|
|
|
|
1 300 000 | 30 000 | -21 000 | 9 000 | 0,7 |
|
|
|
|
|
1 500 000 | 30 000 | -27 000 | 3 000 | 0,2 |
1 600 000 | 30 000 | -30 000 | 0 | 0 |
Källa: Egna beräkningar.
Effekter på genomsnittsskatt och marginalskatt
I diagram 6.3 visas genomsnittsskatten före och efter föreslagen avtrappning av jobbskatte- avdraget för personer som inte har fyllt 65 år vid årets ingång och som enbart har arbets- inkomster. Förslaget medför höjd genomsnittlig skatt för personer som har arbetsinkomster som överstiger ca 600 000 kronor per år.
Diagram 6.3 Genomsnittlig skatt 2016 enligt gällande regler och enligt förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag för personer som är 65 år eller yngre
Genomsnittlig skatt, procent
50 |
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
20 |
|
|
| Nuvarande |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
| jobbskatteavdrag | |
10 |
|
|
| Avtrappat |
|
|
|
|
| jobbskatteavdrag | |
0 |
|
|
|
|
|
0 | 300 000 | 600 000 | 900 000 | 1 200 000 | 1 500 000 |
Anm.: I beräkningen ingår den allmänna pensionsavgiften och skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften. Beräkningen avser genomsnittsskatten då hela förvärvsinkomsten utgörs av arbetsinkomster. Förslaget om ingen uppskrivning av nedre skiktgränsen är inkluderat i beräkningen.
Källa: Egna beräkningar.
Diagram 6.4 illustrerar marginalskatt före och efter föreslagen avtrappning av jobbskatte- avdraget för personer som inte har fyllt 65 år vid
PROP. 2015/16:1
årets ingång och som enbart har arbetsin- komster. Diagrammet visar att upp till en års- arbetsinkomst på ca 600 000 kronor är marginal- skatten densamma med nuvarande jobbskatte- avdrag och med förslaget om avtrappat jobb- skatteavdrag. Med förslaget om avtrappat jobb- skatteavdrag ökar marginalskatten med 3 pro- centenheter i avtrappningsintervallet, dvs. för årsarbetsinkomster mellan ca 600 000 kronor och 1 479 200 kronor, vid genomsnittlig kommunalskattesats. Efter avtrappningsinter- vallet är marginalskatten oförändrad.
Diagram 6.4 Marginalskatt 2016 enligt gällande regler och enligt förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag för personer som är 65 år eller yngre
Marginalskatt, procent
60
50
40
30 |
| |
20 | Nuvarande | |
jobbskatteavdrag | ||
| ||
10 | Avtrappat | |
jobbskatteavdrag | ||
| ||
0 |
|
0 300 000 600 000 900 000 1 200 000 1 500 000
Anm.: I beräkningen ingår den allmänna pensionsavgiften och skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften. Beräkningen avser marginalskatten då hela förvärvsinkomsten utgörs av arbetsinkomster. Förslaget om ingen uppskrivning av nedre skiktgränsen är inkluderat i beräkningen.
Källa: Egna beräkningar.
Diagram 6.5 visar genomsnittsskatten för personer som har fyllt 65 år vid årets ingång, och som endast har arbetsinkomster, före och efter föreslagen avtrappning av jobbskatteavdraget. Precis som för yngre individer är genomsnitts- skatten densamma med nuvarande jobbskatte- avdrag och med avtrappat jobbskatteavdrag t.o.m. en årsarbetsinkomst på 600 000 kronor. För personer med högre inkomster innebär förslaget om avtrappning att genomsnittsskatten ökar.
203
PROP. 2015/16:1
Diagram 6.5 Genomsnittlig skatt 2016 enligt gällande regler och enligt förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag för personer som är över 65 år
Genomsnittlig skatt, procent
50
40
30
20 |
|
|
| Nuvarande | |
|
|
|
| ||
|
|
|
| jobbskatteavdrag | |
10 |
|
|
| Avtrappat |
|
|
|
|
| jobbskatteavdrag | |
0 |
|
|
|
|
|
0 | 300 000 | 600 000 | 900 000 | 1 200 000 | 1 500 000 |
Anm.: I beräkningen ingår den allmänna pensionsavgiften och skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften. Beräkningen avser genomsnittsskatten då hela förvärvsinkomsten utgörs av arbetsinkomster. Förslagen om ingen uppskrivning av nedre skiktgränsen och förstärkningen av det förhöjda grundavdraget är inkluderade i beräkningen.
Källa: Egna beräkningar.
Diagram 6.6 Marginalskatt 2016 enligt gällande regler och enligt förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag för personer som är över 65 år
Marginalskatt, procent
60 |
| |
50 |
| |
40 |
| |
30 |
| |
20 | Nuvarande | |
jobbskatteavdrag | ||
| ||
10 | Avtrappat | |
jobbskatteavdrag | ||
| ||
0 |
|
0 300 000 600 000 900 000 1 200 000 1 500 000
Anm.: I beräkningen ingår den allmänna pensionsavgiften och skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften. Beräkningen avser marginalskatten då hela förvärvsinkomsten utgörs av arbetsinkomster. Förslagen om ingen uppskrivning av nedre skiktgränsen och förstärkningen av det förhöjda grundavdraget är inkluderade i beräkningen.
Källa: Egna beräkningar.
Diagram 6.6 visar marginalskatten före och efter föreslagen avtrappning av jobbskatteavdraget för personer som har fyllt 65 år vid årets ingång och som endast har arbetsinkomster. Enligt den föreslagna avtrappningen av jobbskatteavdraget ökar marginalskatten med 3 procentenheter för personer med arbetsinkomster i avtrappnings- intervallet, dvs. för årsarbetsinkomster mellan 600 000 och 1 600 000 kronor. Efter avtrapp- ningsintervallet är marginalskattesatsen oförändrad.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 67 kap. 7 och 8 §§ IL, se avsnitt 3.9.
6.3.4Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Förslaget att trappa av jobbskatteavdraget vid höga inkomster beräknas öka skatteintäkterna med 2,71 miljarder kronor 2016.
Kommunernas och landstingens skattebas utgörs av den beskattningsbara förvärvsin- komsten för fysiska personer. Eftersom skatte- reduktioner inte påverkar den beskattningsbara förvärvsinkomsten, medför förslaget inte ökade intäkter för kommuner och landsting.
KI, SACO och Arbetsgivarverket anser att förslaget kan minska antalet arbetade timmar och att de offentligfinansiella effekterna som redovisades i promemorian därför kan vara överskattade. ESV har inget att erinra mot de statiska beräkningar som redovisades i promemorian men anser att den långsiktiga effekten på de offentliga finanserna är lägre.
De offentligfinansiella effekterna som redo- visades i promemorian och de som redovisas ovan är statiska, dvs. hänsyn tas inte till eventuella beteendeförändringar så som för- ändrat arbetsutbud. Anledningen är att det råder stor osäkerhet kring effekter på beteende och att eventuella sådana effekter i regel inte slår igenom i betydande grad på ett års sikt. Detta är i
204
enlighet med de beräkningskonventioner som ligger till grund för beräkningarna av offentlig- finansiella effekter på budgetens inkomstsida.
Effekter på antalet arbetade timmar och sysselsättning
KI, NNR, Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket efterfrågar en utförligare redovisning av hur förslaget påverkar arbetsmarknadens funktions- sätt, medelarbetstid och inkomstfördelning. KI, SACO och Arbetsgivarverket anser att förslaget kan minska antalet arbetade timmar. Enligt KI är dock effekten på antalet arbetade timmar svårbedömd och sysselsättningseffekten försum- bar. ESV anser att förslaget på sikt kan påverka utbudet av arbete. IFAU anser att en marginalskattehöjning på 3 procentenheter är en relativt liten höjning som antagligen inte, åtminstone inte på kort sikt, kommer att leda till stora reduktioner i antalet arbetade timmar.
I likhet med IFAU görs bedömningen att den negativa effekten på antalet arbetade timmar bland dem som arbetar är relativt liten. Vad gäller effekten på sysselsättning innebär en höjd genomsnittsskatt på arbetsinkomst att det blir mindre lönsamt att ta ett arbete, vilket generellt sett förväntas bidra till färre sysselsatta. Avtrappningen av jobbskatteavdraget ökar dock genomsnittsskatten för personer med höga inkomster, för vilka få förflyttningar sker mellan att arbeta och att inte arbeta. Avtrappningen förväntas därför inte påverka sysselsättningen i nämnvärd utsträckning bland de individer som får skattehöjningen. Samtidigt kan förslaget leda till ökad sysselsättning i hushåll som berörs av skattehöjningen och där endast den ena av två personer med gemensam ekonomi arbetar. Detta då den relativa avkastningen av att arbeta ökar för den person som inte arbetar och till följd av ett behov att öka hushållets disponibla inkomst.
Förslagets effekter bör ställas mot de positiva effekter på sysselsättning och antalet arbetade timmar som kan uppkomma när skatte- intäkterna används till andra reformer. Ovan analys är endast en partiell analys, dvs. ingen hänsyn tas till eventuella effekter av förändringar på t.ex. utgiftssidan. En samlad bedömning av effekterna av regeringens politik på BNP, sysselsättning och arbetslöshet finns i avsnitt 4.6.
Fördelningseffekter
I diagram 6.7 visas den genomsnittliga procentuella förändringen av ekvivalerad disponibel inkomst (hushållsnivå) per inkomst-
PROP. 2015/16:1
grupp (decilgrupp) i och med den föreslagna avtrappningen av jobbskatteavdraget. Inkomst- grupp 6 och uppåt påverkas mer än marginellt av förslaget. Den största effekten återfinns i den högsta inkomstgruppen, där den ekvivalerade disponibla inkomsten minskar med drygt 0,4 procent. Förslaget minskar således den ekonomiska skillnaden mellan hushåll med låg respektive hög inkomst.
Diagram 6.7 Procentuell förändring av ekvivalerad
disponibel inkomst 2016 till följd av förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag
Procent
Låg inkomst |
| Inkomstgrupp |
| Hög inkomst | |||||
|
|
|
|
| |||||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
0,00
-0,05
-0,10
-0,15
-0,20
-0,25
-0,30
-0,35
-0,40
-0,45
Anm.: Ekvivalerad disponibel inkomst är hushållets totala disponibla inkomst justerad för försörjningsbörda.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
SACO anser att då hänsyn tagits till för- ändringar i antalet arbetade timmar (skatte- underlaget) är effekten på inkomstfördelningen marginell. I detta sammanhang bör nämnas att det är arbetstiden för höginkomsttagare som förväntas minska. Minskad arbetstid leder till lägre lön, vilket medför en större minskning i disponibel inkomst vid höga inkomster än vad som visas i diagram 6.7. Den ekonomiska skillnaden mellan hushåll med låg respektive hög inkomst kan således förväntas minska något mer med förslaget om hänsyn tas till förändringar i antalet arbetade timmar.
Effekter för företag
Företagare som tar ut arbetsinkomst över ca 600 000 kronor per år får till följd av förslaget ökad genomsnitts- och marginalskatt på arbets- inkomster på samma sätt som anställda.
Förslaget bedöms inte påverka företagens konkurrensförhållanden eftersom det omfattar alla företagare som tar ut tjänsteinkomster, oavsett om de är anställda i eget fåmansföretag eller bedriver aktiv näringsverksamhet. Förslaget påverkar inte heller företagens administrativa
205
PROP. 2015/16:1
börda och har inte några effekter på företagens villkor i övrigt.
Effekter på jämställdheten
Förslaget att trappa av jobbskatteavdraget för höga inkomster påverkar män i större utsträck- ning än kvinnor. Av de ca 400 000 personer som påverkas av förändringen beräknas ungefär tre fjärdedelar vara män och en fjärdedel kvinnor. De män som berörs får också i genomsnitt en högre skattehöjning. Den genomsnittliga skatte- höjningen för de män som påverkas beräknas till ca 7 000 kronor per person och år, medan de berörda kvinnorna uppskattas få en genom- snittlig skattehöjning på ca 5 900 kronor per person och år. Totalt beräknas ca 78 procent av skattehöjningen bäras av män. I diagram 6.8 redovisas den procentuella förändringen av individuell disponibel inkomst efter kön och åldersgrupp. Den största procentuella mins- kningen sker i gruppen män mellan 45 och 54 år, vilka får en minskning i disponibel inkomst med drygt 0,35 procent. Förslaget bidrar samman- taget till att minska den ekonomiska skillnaden mellan kvinnor och män.
Diagram 6.8 Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst 2016 till följd av förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag, efter kön och åldersgrupp
Procent
20–24 | 25–34 | 35–44 | 45–54 | 55–64 | 65–74 | 75– |
0,00
-0,05 -0,10
-0,15 -0,20
-0,25
-0,30
-0,35
Kvinnor Män
-0,40
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar
Effekter för myndigheter
Skatteverket behöver göra vissa system- anpassningar samt ändra i sitt informations- material. Dessa förändringar kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella tillkommande utgifter för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan.
6.4Skatten för pensionärer
6.4.1Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/03347/S1). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 5, avsnitt 1. Promemorian har remissbehandlats och innehåller bl.a. förslag om att sänka skatten för pensionärer. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 5, avsnitt 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5, avsnitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2014/03347/S1).
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att sänka skatten för pensionärer (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.2). Riksdagen beslutade dock att avslå förslaget (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). Regeringen anser alltjämt att förslaget bör genomföras. I detta avsnitt behandlas därför förslaget.
Lagrådet
Förslaget om sänkt skatt för pensionärer är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
6.4.2Överväganden och förslag
Regeringens förslag: Det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år förstärks på så sätt att pensionärer inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster upp till ca 120 000 kronor per år. Det förhöjda grundavdraget förstärks även för dem med inkomster upp till ca 240 000 kronor per år. Sammanlagt minskar skatten för personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år med 1,87 miljarder kronor.
För beskattningsåret 2016 ska det särskilda beloppet som utgör den förhöjda delen av grundavdraget beräknas på följande sätt:
–För inkomster upp t.o.m. 0,99 prisbas- belopp uppgår den förhöjda delen av grundavdraget till 0,687 prisbasbelopp.
206
PROP. 2015/16:1
–För inkomster som överstiger 0,99 men Ekonomistyrningsverket (ESV), Arbetsförmed-
inte 1,11 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 0,885 prisbasbelopp minskat med 20 procent av inkomsterna.
–För inkomster som överstiger 1,11 men inte 2,72 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 0,609 prisbasbelopp ökat med 4,9 procent av inkomsterna.
–För inkomster som överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 0,741 prisbasbelopp.
–För inkomster som överstiger 3,11 men inte 3,77 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 0,430 prisbasbelopp ökat med 10 procent av inkomsterna.
–För inkomster som överstiger 3,77 men inte 5,4 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 0,807 prisbasbelopp.
–För inkomster som överstiger 5,4 men inte
7,88 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 0,753 prisbasbelopp ökat med 1 procent av inkomsterna.
–För inkomster som överstiger 7,88 men inte 12,43 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 1,541 prisbasbelopp minskat med 9 procent av inkomsterna.
–För inkomster som överstiger 12,43 pris- basbelopp uppgår den förhöjda delen till
0,422 prisbasbelopp.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016.
lingen och Pensionsmyndigheten anser att förslaget kan minska incitamentet för äldre att arbeta.
Skälen för regeringens förslag
Motiven för skattesänkning
Sedan den 1 januari 2009 finns ett s.k. förhöjt grundavdrag för pensionärer. Bestämmelserna om det förhöjda grundavdraget finns i 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Regleringen innebär att grundavdraget uppgår till grundavdragsbeloppet enligt 63 kap. 3 § IL med tillägg av ett särskilt belopp som anges för vissa inkomstintervall.
Pension är uppskjuten lön men beskattas i dag hårdare än löneinkomster, eftersom pensions- inkomster inte omfattas av jobbskatteavdraget. Pensionärer bör inte beskattas hårdare än löntagare yngre än 65 år. Vad gäller jämförelsen av beskattning mellan löneinkomst och pensionsinkomst anser regeringen, till skillnad från vad Pensionsmyndigheten anfört i detta avseende, att jämförelsen ska göras på individ- nivå. Av kostnadsskäl måste skillnaden i beskattning tas bort i flera steg. Som ett första steg föreslås att pensionärer inte ska beskattas högre än yngre löntagare för inkomster upp till ca 120 000 kronor per år samtidigt som skatten även sänks för pensionärer med inkomster upp till ca 240 000 kronor per år. En lämplig åtgärd för att åstadkomma detta bedöms vara att förstärka det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Pensionsmyndigheten anser att skatten inte bör vara lägre för pensionärer än för förvärvsaktiva med motsvarande inkomst, vilket är fallet avseende inkomster upp till ca 120 000 kronor per år. Pensionsmyndigheten anser också att skatteinslaget i arbetsgivaravgifterna bör beaktas i resonemanget om skillnaden i beskattning mellan pension och löneinkomst. Arbetsgivar- verket och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) bedömer att förslaget, tillsammans med förslaget om särskild löneskatt för äldre, kan innebära ett minskat incitament för personer över 65 år att stanna kvar på arbetsmarknaden. Även
Förstärkningens utformning
När det gäller utformningen av förstärkningen bedöms det som lämpligt att så långt som möjligt bibehålla den utformning av det förhöjda grundavdraget som infördes 2011 där grund- avdraget trappas upp i ett inledande intervall. För att sänka skatten för lägre inkomstnivåer föreslås en kraftigare upptrappning av grundavdraget till 2,72 prisbasbelopp så att det förhöjda grund- avdragets högsta värde uppnås vid en lägre inkomstnivå än tidigare. Grundavdraget är där- efter konstant för ett mindre inkomstintervall, för att sedan trappas av. Avtrappningen sker initialt med en snabbare takt än tidigare för att det ska återgå till den tidigare utformningen.
Arbetsgivarverket, IFAU, ESV, Arbetsförmed- lingen och Pensionsmyndigheten anser att förslaget om sänkt skatt för pensionärer kan få negativa arbetsutbudseffekter. Det bör i
207
PROP. 2015/16:1
sammanhanget framhållas att det förhöjda grundavdraget omfattar både pensions- och arbetsinkomster för dem som vid årets ingång fyllt 65 år. Förslaget innebär därför inte att det blir relativt sett mer gynnsamt att pensionera sig jämfört med att arbeta.
I tabell 6.7 och tabell 6.8 redovisas nuvarande särskilda belopp respektive det nya särskilda beloppet i olika inkomstintervall för beskatt- ningsåret 2016. Det förhöjda grundavdraget, dvs. grundavdraget med tillägg av det särskilda beloppet, redovisas för olika inkomster dels i termer av prisbasbelopp och andel av fastställd förvärvsinkomst i tabell 6.9 och dels i kronor i tabell 6.10.
Tabell 6.7 Nuvarande särskilt belopp för personer över 65 år
Fastställd | Nuvarande särskilt | |
förvärvsinkomst | belopp | |
|
| |
–0,99 PBB | 0,682 PBB | |
|
|
|
0,99 | PBB–1,105 PBB | 0,880 PBB - 0,2 FFI |
|
| |
1,105 PBB–2,72 PBB | 0,753 PBB - 0,085 FFI | |
2,72 | PBB–3,11 PBB | 0,208 PBB + 0,115 FFI |
|
|
|
3,11 | PBB–3,69 PBB | 0,215 FFI - 0,103 PBB |
|
|
|
3,69 | PBB–4,785 PBB | 0,322 PBB + 0,1 FFI |
4,785 PBB–7,88 PBB | 0,753 PBB + 0,01 FFI | |
|
|
|
7,88 | PBB–12,43 PBB | 1,541 PBB - 0,09 FFI |
|
| |
12,43 PBB– | 0,422 PBB |
Anm.: PBB=Prisbasbelopp, 44 500 kronor 2015. FFI=Fastställd förvärvsinkomst.
Tabell 6.8 Nytt särskilt belopp för personer över 65 år
Fastställd | Nytt särskilt belopp |
| |
förvärvsinkomst |
|
| |
|
| ||
–0,99 PBB | 0,687 PBB | ||
|
|
| |
0,99 | PBB–1,11 PBB | 0,885 PBB - 0,2 FFI | |
1,11 | PBB–2,72 PBB | 0,609 PBB + 0,049 FFI | |
|
|
| |
2,72 | PBB–3,11 PBB | 0,741 PBB | |
|
|
|
|
3,11 | PBB–3,77 PBB | 0,430 PBB + 0,1 | FFI |
3,77 | PBB–5,4 PBB | 0,807 PBB | |
|
|
| |
5,4 PBB–7,88 PBB | 0,753 PBB + 0,01 | FFI | |
|
|
|
|
7,88 | PBB–12,43 PBB | 1,541 PBB - 0,09 | FFI |
12,43 PBB– | 0,422 PBB |
Anm.: PBB=Prisbasbelopp, 44 300 kronor 2016. FFI=Fastställd förvärvsinkomst.
Tabell 6.9 Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år enligt förslaget
Fastställd | Förhöjt grundavdrag |
|
| |
förvärvsinkomst |
|
|
| |
|
|
| ||
–1,11 PBB | 1,11 | PBB | ||
|
|
|
| |
1,11 | PBB–2,72 PBB | 0,834 PBB + 0,249 | FFI | |
|
|
|
| |
2,72 | PBB–3,77 PBB | 1,511 | PBB | |
3,77 | PBB–5,4 PBB | 1,888 PBB - 0,1 | FFI | |
|
|
| ||
5,4 PBB–12,43 PBB | 1,834 PBB - 0,09 | FFI | ||
|
|
| ||
12,43 PBB– | 0,715 | PBB |
Anm.: PBB=Prisbasbelopp, 44 300 kronor 2016. FFI=Fastställd förvärvsinkomst.
Tabell 6.10 Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år enligt förslaget
Fastställd | Förhöjt grundavdrag | |
förvärvsinkomst |
| |
|
| |
–49 200 | 49 200 | |
|
| |
49 300–120 500 | 49 300 upp till 67 000 | |
|
| |
120 600–167 000 | 67 000 | |
167 | 100–239 200 | 67 000 ner till 59 800 |
|
|
|
239 | 300–550 600 | 59 800 ner till 31 700 |
|
|
|
550 | 700– | 31 700 |
Källa: Egna beräkningar.
Det förhöjda grundavdraget för dem som har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång kommer med förslaget att 2016 uppgå till hela den fastställda förvärvsinkomsten upp till en fastställd förvärvsinkomst om 1,11 prisbasbelopp (ca 49 200 kronor), varvid ingen skatt ska betalas på inkomsten. I inkomstintervallet 1,11 till 2,72 prisbasbelopp (ca 49 300–120 500 kronor) trappas grundavdraget upp med 24,9 procent av inkomsten för att en person över 65 år med pension inte ska betala mer i skatt än en yngre löntagare med jobbskatteavdrag. För inkomster mellan 2,72 och 3,77 prisbasbelopp (ca 120 600– 167 000 kronor) är grundavdraget konstant. För inkomster mellan 3,77 och 5,4 prisbasbelopp trappas grundavdraget ned med 1 procent av inkomsten för att återgå till tidigare utformning av det förhöjda grundavdraget. Skillnaden i grundavdrag mellan gällande regler och förslaget framgår av diagram 6.9, som visar de olika grundavdragsnivåerna.
208
Diagram 6.9 Grundavdrag i kronor för personer över 65 år enligt gällande regler, enligt förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag samt grundavdrag för personer under 65 år
Kronor per år
70 000 | Grundavdrag | |
| ||
60 000 | Gällande förhöjt grundavdrag | |
Nytt förhöjt grundavdrag | ||
| ||
50 000 |
| |
40 000 |
| |
30 000 |
| |
20 000 |
| |
10 000 |
| |
0 |
| |
0 | 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 | |
Källa: Egna beräkningar. |
I tabell 6.11 visas skattesänkningen 2016 för olika inkomst- och kommunalskattenivåer som följer av förstärkningen av det förhöjda grund- avdraget. För en garantipensionär innebär för- stärkningen en skattesänkning med mellan ca 1 400 och 2 300 kronor per år beroende på civil- stånd och den kommunalskattesats man betalar. För inkomster upp till drygt 120 000 kronor per år är skattesänkningen mellan ca 1 800 och 3 400 kronor per år. För inkomster upp till ca 240 000 kronor per år avtar sedan skattesänk- ningen ner till 0 kronor per år.
PROP. 2015/16:1
Tabell 6.11 Skattesänkning i kronor per år enligt förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag för personer över 65 år, vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer
Kronor per år och procent
Fastställd | Kommunalskattesats |
| Andel av | |
förvärvs- | Lägsta | Medel | Högsta | brutto- |
inkomst | inkomsten | |||
| 29,19 | 31,99 | 34,70 | (31,99%) |
|
|
|
|
|
Gift/sammanboende garantipensionär, |
|
| ||
född 1938 eller senare |
|
|
| |
84 170 | 1 431 | 1 567 | 1 700 | 1,9 |
|
|
|
| |
Ensamstående garantipensionär, |
|
|
| |
född 1938 eller senare |
|
|
| |
94 359 | 1 839 | 2 015 | 2 186 | 2,1 |
|
|
| ||
Gift/sammanboende garantipensionär, |
|
| ||
född 1937 eller tidigare |
|
|
| |
86 093 | 1 489 | 1 631 | 1 769 | 1,9 |
|
|
|
| |
Ensamstående garantipensionär, |
|
|
| |
född 1937 eller tidigare |
|
|
| |
96 636 | 1 897 | 2 079 | 2 255 | 2,2 |
|
|
|
|
|
120 000 | 2 832 | 3 103 | 3 366 | 2,6 |
|
|
|
|
|
150 000 | 1 868 | 2 048 | 2 221 | 1,4 |
200 000 | 438 | 480 | 520 | 0,2 |
|
|
|
|
|
240 000 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Anm.: Beloppen är beräknade med 2016 års prisbasbelopp (44 300 kronor). Källa: Egna beräkningar.
Förstärkningen innebär att pensionärer inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster upp till ca 120 000 kronor om året, vilket inkluderar alla äldre än 65 år som har inkomst motsvarande full garantipension. Skatten för personer med inkomst motsvarande full garantipensionsnivå blir lägre än för en löntagare med samma inkomst, se tabell 6.12.
Pensionsmyndigheten anser att skatten inte bör vara lägre för pensionärer än för förvärvs- aktiva med motsvarande inkomst. Regeringen bedömer det som lämpligt att så långt som möjligt bibehålla den nuvarande utformningen av det förhöjda grundavdraget så att förslaget får en god fördelningspolitisk profil där de med lägst inkomster gynnas.
209
PROP. 2015/16:1
Tabell 6.12 Skillnad i beskattning per år mellan en person äldre än 65 år med enbart pensionsinkomst och en person 65 år eller yngre med enbart arbetsinkomst vid samma inkomstnivå
Kronor per år
Diagram 6.10 Procentuell förändring av ekvivalerad disponibel inkomst 2016 för personer över 65 år till följd av förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag för äldre
Procent
2,0
Fastställd |
|
|
förvärvs- |
|
|
inkomst | Enligt 2015 års regler | Enligt föreslagna regler |
Gift/sammanboende garantipensionär, |
| |
född 1938 eller senare |
| |
84 170 | 591 | -976 |
|
| |
Ensamstående garantipensionär, |
| |
född 1938 eller senare |
| |
94 359 | 1 290 | -725 |
Gift/sammanboende garantipensionär, |
| |
född 1937 eller tidigare |
| |
86 093 | 697 | -934 |
|
| |
Ensamstående garantipensionär, |
| |
född 1937 eller tidigare |
| |
96 636 | 1 439 | -640 |
120 000 | 3 060 | -43 |
|
|
|
150 000 | 3 763 | 1 715 |
200 000 | 5 027 | 4 547 |
|
|
|
240 000 | 7 246 | 7 246 |
Anm.: Beloppen i tabellen avser hur mycket mer personen med enbart pensionsinkomst betalar i skatt per år jämfört med en person med enbart arbetsinkomst. Ett negativt belopp innebär därmed att personen med enbart pensionsinkomst betalar mindre i skatt än personen med enbart arbetsinkomst. Beloppen är beräknade med 2016 års prisbasbelopp (44 300 kronor) och genomsnittlig kommunalskattesats 31,99 procent.
Källa: Egna beräkningar.
I diagram 6.10 visas den genomsnittliga procentuella förändringen av ekvivalerad disponibel inkomst per inkomstgrupp (decil- grupp) för dem som fyllt 65 år vid årets ingång. Den ekvivalerade disponibla inkomsten ökar mest för de lägre inkomstnivåerna och den genomsnittliga ökningen är ca 0,5 procent. Förslaget bidrar således till minskade ekonomiska skillnader bland äldre och i samhället i stort.
1,5
1,0
0,5
0,0
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
Låg inkomst |
|
| Inkomstgrupp |
|
| Hög inkomst | |||
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Ekvivalerad disponibel inkomst är hushållets totala disponibla inkomst justerad för försörjningsbörda.
Källor: Statistiska Centralbyrån och egna beräkningar.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 63 kap. 3 a § IL, se avsnitt 3.9.
6.4.3Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Förslaget att förstärka grundavdraget bedöms beröra ca 70 procent av dem som vid beskatt- ningsårets ingång har fyllt 65 år, dvs. drygt 1,3 miljoner personer. De personer som påverkas är de som i dag betalar inkomstskatt. Av dem som berörs får antalet begränsat skattskyldiga bedömas som ringa. Förslaget uppskattas, med beaktande av antalet berörda skattskyldiga och föreslagen nivå på höjningen av grundavdraget, minska skatteintäkterna med 1,87 milj- arder kronor 2016. Denna effekt kommer till stor del att påverka skatteunderlaget för kommuner och landsting. Med en höjning av anslaget Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25, kompenseras emellertid kommuner och landsting.
Förslaget innebär också att underlaget för det kommunala inkomstutjämningssystemet kan komma att påverkas. Genom utjämnings- systemet kommer dock eventuella förändringar av enskilda kommuners och landstings relativa skattekrafter att jämnas ut.
Jämställdhetsanalys
Grundavdrag har genom sin konstruktion en större relativ betydelse för låg- och medel- inkomsttagare än för höginkomsttagare. Grund-
210
avdraget är generellt vid en given fastställd förvärvsinkomst och således lika stort för kvinnor som för män, oavsett om det handlar om löneinkomst eller pensionsinkomst.
Det förhöjda grundavdraget och även förslaget om ett ytterligare förhöjt grundavdrag innebär skattesänkningar för både kvinnor och män. Kvinnor har i större utsträckning än män låg pension. Kvinnor lever också längre än män. Förslaget kommer därför att gynna kvinnor i större utsträckning än män. Diagram 6.11 visar de genomsnittliga inkomstförstärkningarna till följd av det ytterligare förhöjda grundavdraget uppdelat på kön och åldersgrupper. Ökningen är störst i de äldre åldersgrupperna. I samtliga åldersgrupper ökar kvinnors individuella disponibla inkomst mer än männens. Förslaget bidrar således till minskade ekonomiska skillnader mellan män och kvinnor.
Diagram 6.11 Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst 2016 för personer över 65 år till följd av förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag för äldre efter kön och åldersgrupp
Procent
1,0
Kvinnor Män
0,8
0,6
0,4
0,2
0,0 65–69 70–74 75–79 80–84 85–
Källor: Statistiska Centralbyrån och egna beräkningar.
Effekter för företag och myndigheter
För företagen bedöms förslaget inte få några effekter.
En förstärkning av det förhöjda grundavdra- get för pensionärer medför endast marginella förändringar för Skatteverket och ingår i den anpassning som årligen görs på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella tillkommande utgifter för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan.
PROP. 2015/16:1
6.5Den statliga inkomstskatten
6.5.1Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/03347/S1). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 5, avsnitt 1. Promemorian har remissbehandlats och inne- håller bl.a. förslag om att begränsa uppräkningen av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 5, avsnitt 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5, avsnitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2014/03347/S1).
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att uppräkningen av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt skulle begränsas (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, av- snitt 6.3). Riksdagen beslutade dock att avslå förslaget (bet. 2014/15:FiU1, rskr 2014/15:29). Regeringen anser alltjämt att uppräkningen bör begränsas. I detta avsnitt behandlas därför för- slaget.
Lagrådet
Förslaget om begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
6.5.2Gällande rätt
Fysiska personer som har beskattningsbara förvärvsinkomster över en viss nivå ska betala statlig inkomstskatt på dessa inkomster. Den statliga inkomstskatten tas ut efter två olika skattesatser. Skattesatsen är 20 procent för den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns, men inte en övre skiktgräns. För den del av den beskatt- ningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns är skattesatsen fem procent- enheter högre, dvs. 25 procent.
Skiktgränserna bestäms med utgångspunkt i en nedre skiktgräns på 430 200 kronor och en övre skiktgräns på 616 100 kronor för beskatt-
211
PROP. 2015/16:1
ningsåret 2015. Vid de därpå följande beskatt- ningsåren uppgår skiktgränserna till det före- gående beskattningsårets skiktgränser multipli- cerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret (förändringen i konsumentprisindex mellan tidpunkterna) plus två procentenheter. Skikt- gränserna fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal kronor.
6.5.3Ingen uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2016
Regeringens förslag: Vid bestämmandet av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomst- skatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2016 ska någon uppräkning inte ske. Den nedre skiktgränsen uppgår därmed till 430 200 kronor för beskattningsåret 2016.
För att få samma basår, dvs. beskattningsår 2016, vid efterföljande uppräkningar av skikt- gränserna ska den övre skiktgränsen fastställas till 625 800 kronor för beskattningsåret 2016.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016.
Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslogs att uppräkningen av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2015 skulle begränsas till förändringen i konsument- prisindex.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig har inget att invända mot förslaget. Företagarna, Näringslivets regel- nämnd (NNR), Sveriges akademikers central- organisation (SACO), Svensk Industriförening (Sinf) och Näringslivets skattedelegation (NSD), vars remissyttrande Föreningen Svenskt Näringsliv hänvisar till, avstyrker förslaget. SACO framhåller att förslaget minskar utbildningspremien för en akademisk examen. Även Företagarna, NSD, Arbetsgivarverket och
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser att förslaget försämrar incitamenten för utbildning. NNR, NSD och Sinf anser att
förslaget försämrar arbetsutbudet och Sveriges konkurrenskraft. Även Arbetsförmedlingen anser att förslaget riskerar att minska arbetsutbudet. Arbetsgivarverket menar att förslaget på sikt kan minska utbudet av välutbildad arbetskraft i Sverige. Det bör enligt NNR, NSD och Sinf redovisas hur förslaget påverkar det svenska skattesystemets konkurrenskraft och arbets- marknadens funktionssätt. Även Arbets- förmedlingen efterfrågar en beskrivning av konsekvenserna av förslaget för utvecklingen på arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet (KI) anser att förslaget kan ge upphov till lägre beskattningsbara inkomster genom minskade arbetsinsatser och inkomstomvandling från arbets- till kapitalinkomster. Det finns därför enligt KI en risk att de offentligfinansiella effekterna kan vara överskattade. Enligt KI är dock effekten på antalet arbetade timmar svårbedömd och sysselsättningseffekten är försumbar. Det är enligt KI önskvärt att effekterna på bl.a. medelarbetstid och inkomst- fördelning analyseras i högre utsträckning.
Ekonomistyrningsverket (ESV) anser att förslaget på sikt kan påverka utbudet av arbete genom att antalet arbetade timmar minskar. ESV har inget att erinra mot de statiska beräkningarna som redovisas i promemorian men anser att den långsiktiga effekten på de offentliga finanserna är lägre. Även Arbetsgivarverket och SACO anser att förslaget i slutändan kan ge mindre skatteintäkter. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) anser att förslaget, sedd som en enskild reform, inte kommer att föra med sig stora beteendemässiga förändringar. Förslaget minskar enligt Svensk Handel konsumenternas konsumtionsutrymme vilket antas sänka tillväxttakten för handeln. Förslaget kan enligt TCO minska skatte- systemets transparens. Tillväxtverket anser att konsekvenserna beskrivs på ett övergripande och summariskt sätt och att det därför inte är möjligt att ta ställning till förslagets konsekvenser.
Skälen för regeringens förslag: Det finns enligt regeringens bedömning såväl offentlig- finansiella som fördelningspolitiska skäl för att begränsa uppräkningen av den nedre skikt- gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster. Regeringen anser därför, trots vad flera remissinstanser – däribland TCO, NSD och Svensk Handel – anför om utbildningspremie, konkurrenskraft, arbetsutbud, konsumtionsutrymme och trans-
212
parens, att uppräkningen av den nedre skikt- gränsen bör begränsas.
I promemorian föreslogs att uppräkningen av den nedre skiktgränsen skulle begränsas till förändringen i konsumentprisindex. Eftersom förändringen i konsumentprisindex mellan juni 2014 och juni 2015 var negativ skulle en sådan begränsning dock medföra att den nedre skiktgränsen sänks. För att förhindra detta föreslår regeringen att någon uppräkning inte ska ske vid bestämmandet av den nedre skikt- gränsen för 2016.
Att någon uppräkning inte sker innebär att den nedre skiktgränsen uppgår till 430 200 kronor för beskattningsåret 2016. Om den nedre skiktgränsen skulle räknas upp enligt ordinarie uppräkning – dvs. konsumentprisindex plus två procentenheter – skulle den uppgå till 437 000 kronor för beskattningsåret 2016.
För att få samma basår, dvs. beskattningsår 2016, vid efterföljande uppräkningar av skikt- gränserna bör den övre skiktgränsen fastställas till 625 800 kronor för beskattningsåret 2016.
Flera remissinstanser, däribland KI, ESV, SACO och NNR, har synpunkter på förslagets effekter. Dessa synpunkter behandlas i konsekvensanalysen i avsnitt 6.5.4.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), se avsnitt 3.9.
6.5.4Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Att inte räkna upp den nedre skiktgränsen be- räknas öka skatteintäkterna med 1,67 miljarder kronor 2016.
KI, SACO och Arbetsgivarverket anser att för- slaget i promemorian kan minska antalet arbetade timmar och att de offentligfinansiella effekterna som redovisas i promemorian därför kan vara överskattade. ESV har inget att erinra mot de statiska beräkningar som redovisas i promemorian men anser att den långsiktiga effekten på de offentliga finanserna är lägre.
De offentligfinansiella effekterna som redovisades i promemorian och de som redovisas ovan är statiska, dvs. hänsyn tas inte till eventuella beteendeförändringar så som förändrat arbetsutbud. Anledningen är att det råder stor osäkerhet kring den typen av effekter
PROP. 2015/16:1
och att eventuella effekter i regel inte slår igenom i betydande grad på ett års sikt. Detta är i enlighet med de beräkningskonventioner som ligger till grund för beräkningarna av offentlig- finansiella effekter på budgetens inkomstsida.
Effekter för individer
Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster skulle med ordinarie uppräkning betalas av ca 1,2 miljoner personer 2016. Dessa personer, som har en beskattningsbar förvärvsinkomst på minst 437 000 kronor, kommer att få en skattehöjning på 1 360 kronor per år till följd av förslaget jäm- fört med ordinarie uppräkning (se tabell 6.13). Antalet personer som betalar statlig inkomst- skatt beräknas öka med ca 58 000 personer. För dessa personer, som har beskattningsbara
förvärvsinkomster | mellan | 430 200 | och |
437 000 kronor, kommer marginalskatten | att |
öka med 20 procentenheter. Skattehöjningen för personer i detta inkomstintervall är beroende av nivån på deras beskattningsbara för- värvsinkomst.
Tabell 6.13 Skattehöjning i kronor per år enligt förslaget om ingen uppräkning av den nedre skiktgränsen
Kronor per år
Beskattnings- | Fastställd förvärvs- | Fastställd förvärvs- | Skatte- |
bar förvärvs- | inkomst, personer | inkomst, personer | höjning |
inkomst | 65 år eller yngre | äldre än 65 år |
|
430 200 eller | 443 200 | 469 300 | 0 |
lägre |
|
|
|
|
|
|
|
431 000 | 444 000 | 470 000 | 160 |
432 000 | 445 000 | 470 900 | 360 |
|
|
|
|
433 000 | 446 000 | 471 800 | 560 |
|
|
|
|
434 000 | 447 000 | 472 700 | 760 |
435 000 | 448 000 | 473 700 | 960 |
|
|
|
|
436 000 | 449 000 | 474 600 | 1 160 |
|
|
|
|
437 000 eller | 450 000 | 475 500 | 1 360 |
högre |
|
|
|
Anm.: Det förhöjda grundavdraget för de som fyllt 65 år vid årets ingång medför att fastställd förvärvsinkomst skiljer sig åt mellan åldersgrupperna för en given beskattningsbar inkomst. Förslaget om förhöjt grundavdrag är inkluderat i beräkningarna.
Källa: Egna beräkningar.
Fördelningseffekter
I diagram 6.12 visas den genomsnittliga procentuella förändringen av ekvivalerad disponibel inkomst (hushållsnivå) per inkomst- grupp (decilgrupper) till följd av förslaget. Den ekvivalerade disponibla inkomsten minskar marginellt för de lägsta inkomstgrupperna. Effekten stiger sedan över inkomstfördelningen och den största minskningen med drygt 0,16 procent sker i den näst högsta inkomst-
213
PROP. 2015/16:1
gruppen. Förslaget bidrar således till att minska den ekonomiska skillnaden mellan hushåll med låga respektive höga inkomster.
Diagram 6.12 Procentuell förändring av ekvivalerad disponibel inkomst 2016 till följd av förslaget om ingen uppräkning av den nedre skiktgränsen
Procent
Låg inkomst |
| Inkomstgrupper |
| Hög inkomst |
| ||||
|
|
|
|
|
| ||||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
0,00
-0,05
-0,10
-0,15
-0,20
Anm.: Ekvivalerad disponibel inkomst är hushållets totala disponibla inkomst justerad för försörjningsbörda.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Effekter på antalet arbetade timmar och sysselsättning
KI, SACO och Arbetsgivarverket anser att förslaget kan minska antalet arbetade timmar. Enligt KI är dock effekten på antalet arbetade timmar svårbedömd. IFAU anser att förslaget, sedd som en enskild reform, inte kommer att föra med sig stora beteendemässiga förändringar.
Effekten på antal arbetade timmar av förslaget är svårbedömd, men förslaget kan på lång sikt minska antalet arbetade timmar. Denna effekt bedöms dock vara liten.
Eftersom förslaget medför höjd skatt för personer med relativt höga inkomster, för vilka få förflyttningar sker mellan att arbeta och inte arbeta, förväntas sysselsättningseffekten vara försumbar. Även KI gör denna bedömning.
Förslagets effekter bör ställas mot de positiva effekter på sysselsättning och antalet arbetade timmar som kan uppkomma när skatte- intäkterna används till andra reformer. Ovan analys är endast en partiell analys, dvs. ingen hänsyn tas till eventuella effekter av förändringar på t.ex. utgiftssidan. En samlad bedömning av effekterna av regeringens politik på BNP, sysselsättning och arbetslöshet finns i avsnitt 4.6.
Effekter för företag
Företagare som tar ut inkomst av tjänst över den nedre skiktgränsen får till följd av förslaget ökad
genomsnitts- och marginalskatt på tjänste- inkomster på samma sätt som anställda.
Förslaget bedöms inte påverka företagens konkurrensförhållanden eftersom det omfattar alla företagare som tar ut tjänsteinkomster, oavsett om de är anställda i eget fåmansföretag eller bedriver aktiv näringsverksamhet. Förslaget påverkar inte heller företagens administrativa börda och har inte några effekter på företagens villkor i övrigt.
Effekter för jämställdheten
Förslaget påverkar män i större utsträckning än kvinnor eftersom fler män har inkomster som överstiger den nedre skiktgränsen. Av dem som berörs beräknas 30 procent vara kvinnor och 70 procent vara män. De män som berörs av förslaget får en marginellt högre skattehöjning än de kvinnor som berörs. I genomsnitt beräknas männen få ca 1 332 kronor per år i skattehöjning. För kvinnor beräknas skatte- höjningen i genomsnitt till ca 1 323 kronor per år. I diagram 6.13 redovisas procentuell föränd- ring i individuell disponibel inkomst uppdelat efter kön och åldersgrupp. Den största procen- tuella minskningen sker bland män mellan 45 och 54 år vars disponibla inkomst minskar med drygt 0,14 procent. Förslaget bidrar till att minska den ekonomiska skillnaden mellan kvinnor och män.
Diagram 6.13 Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst 2016 till följd av förslaget om ingen uppräkning av den nedre skiktgränsen efter kön och ålder
Procent
20–24 | 25–34 | 35–44 | 45–54 | 55–64 | 65–74 | 75– |
0,00
-0,02
-0,04
-0,06
-0,08
-0,10
-0,12
-0,14
Kvinnor Män
-0,16
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Effekter för myndigheter
Skatteverket behöver göra vissa systemanpass- ningar. Dessa förändringar kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella
214
tillkommande utgifter för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan.
6.5.5Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017
Regeringens bedömning: Vid bestämmandet av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsin- komster för beskattningsåret 2017 bör uppräk- ningen ske med förändringen i konsumentpris- index plus en procentenhet.
Skälen för regeringens bedömning: Det finns såväl offentligfinansiella som fördelnings- politiska skäl för att begränsa uppräkningen av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsin- komster för beskattningsåret 2017.
Begränsningen bör ske genom att uppräk- ningen görs med förändringen i konsumentpris- index plus en procentenhet i stället för med förändringen i konsumentprisindex plus två pro- centenheter.
Det kommande förslaget bedöms öka skatte- intäkterna med 1,13 miljarder kronor 2017.
Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag med angiven ändring. Regeringen avser att under 2016 återkomma till riksdagen med ett förslag.
Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2017.
6.6Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande
6.6.1Ärendet och dess beredning
Rätten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonto (pensionssparavdrag) med ett fast belopp begränsades den 1 januari 2015 genom att det fasta beloppet sänktes från 12 000 till 1 800 kronor per år (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor,
PROP. 2015/16:1
bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29, SFS 2014:1468). I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.4.5) aviserade regeringen att rätten att göra pensions- sparavdrag med ett fast belopp bör slopas helt den 1 januari 2016.
En promemoria har tagits fram inom Finans- departementet där det föreslås att avdragsrätten för privat pensionssparande slopas. För att förenkla möjligheterna att avveckla små sparanden föreslås i promemorian även för- ändringar av reglerna om återköp av pensions- försäkring och förtida avslut av pensions- sparkonto. Vidare föreslås att den som har ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut ska ha möjlighet att sätta ned avkastningsskatten med ett belopp som motsvarar den utländska skatt eller kupongskatt som är hänförlig till tjänstepensionsavtalet. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 6, avsnitt 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 6, avsnitt 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6, avsnitt 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lag- stiftningsärendet (dnr Fi2015/00481/S1).
I detta avsnitt behandlas promemorians förslag.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 7 maj 2015 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6, avsnitt 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6, avsnitt 5. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.
6.6.2Pensionssparavdrag
6.6.2.1Gällande rätt
Sparande i egna pensionsförsäkringar och på eget pensionssparkonto beskattas i dag enligt principen att premier och inbetalningar får dras av inom vissa ramar medan utfallande belopp är skattepliktiga. Det privata pensionssparandet är skattesubventionerat dels genom denna upp- skjutna beskattning, dels genom att avkast- ningen beskattas med en nedsatt avkastnings- skatt.
Avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas för närvarande genom att pensions-
215
PROP. 2015/16:1
sparavdraget inte får överstiga ett fast belopp om 1 800 kronor per år. Det fasta beloppet sänktes från 12 000 till 1 800 kronor per år den 1 januari 2015. För anställda som helt saknar pensionsrätt i anställning eller för skattskyldiga som har inkomst av aktiv näringsverksamhet är taket för avdrag högre. Dessa personer kan göra avdrag dels med ett fast belopp om 1 800 kronor, dels med ett tillägg som motsvarar 35 procent av den avdragsgrundande inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp. Pensionssparavdraget får inte överstiga summan av de avdragsgrundande inkomsterna.
Reglerna om pensionssparavdrag finns i 59 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), för- kortad IL.
6.6.2.2Avdragsrätten för privat pensionssparande slopas
Regeringens förslag: Rätten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetal- ningar på pensionssparkonto (pensionsspar- avdrag) med ett fast belopp om 1 800 kronor per år slopas.
Anställda som helt saknar pensionsrätt i anställning eller skattskyldiga som har inkomst av aktiv näringsverksamhet ska även fortsätt- ningsvis kunna göra avdrag med belopp motsvarande det särskilda tilläggsutrymmet.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Svensk Försäkring, vars remissvar Svenska Bank- föreningen ansluter sig till, avstyrker förslaget. Svensk Försäkring anser att förslaget påtagligt förändrar förutsättningarna för privat för- säkringssparande och mot denna bakgrund inte kan anses tillräckligt utrett. Svensk Försäkring efterfrågar bl.a. en analys av konsekvenserna för individers försäkringsskydd samt för för- säkringssparandet och det privata sparandet ur såväl ett individuellt som ett makroekonomiskt perspektiv. Svensk Försäkring befarar att en slopad avdragsrätt kommer att leda till att många personer ställs inför valet att antingen stå utan försäkring eller fortsätta betala in premier till den
privata pensionsförsäkringen trots negativa skattekonsekvenser, eftersom det krävs en ny godkänd hälsoprövning för att teckna en kapitalförsäkring med motsvarande försäkrings- skydd. Enligt Svensk Försäkring bör slopandet av avdragsrätten föregås av en analys av de skattemässiga förutsättningarna för framväxten av nya sparprodukter som kan garantera att sparandet fyller ett pensioneringssyfte. Även
Pensionsmyndigheten och Saco efterfrågar en analys av effekterna för individers privata sparande till pension.
Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att förslaget bör genomföras och framhåller att det syftar till att uppnå ökad likformighet, minskad orättvisa samt mindre orättvis behandling när det gäller beskattningen av privat pensions- sparande. Pensionsmyndigheten instämmer i bedömningen att ett avdragsgillt privat pensions- sparande i sin nuvarande konstruktion är mer gynnsamt för vissa grupper än andra. Arbets- givarverket framhåller att det är viktigt att regelverket kring det privata sparandet inte utformas så att det motverkar ett längre arbetsliv.
Svensk Försäkring anser att gruppen enskilda näringsidkare och anställda som helt saknar pensionsrätt i sin anställning kan vara alltför liten för att motivera den särskilda hantering som krävs för att fortsätta erbjuda lösningar enbart för dem.
Regelrådet anser att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regel- givning. Enligt Regelrådet borde bl.a. alternativa lösningar samt de administrativa kostnaderna för förslaget framgå av konsekvensutredningen.
Ekonomistyrningsverket (ESV) anser att den offentligfinansiella effekten är överskattad, eftersom individer med högre inkomster har möjlighet att fortsätta sitt pensionssparande genom att växla lön mot pensionsavsättning. Saco anser att det saknas en tillfredsställande analys av eventuella effekter i de fall privat pensionssparandet inte ersätts med annat sparande i pensionssyfte.
Skälen för regeringens förslag: Avdrags- rätten för privat pensionssparande har historiskt motiverats utifrån att det har funnits ett behov av att komplettera pensionen från det allmänna pensionssystemet. Möjligheterna att göra avdrag har dock stramats åt vid flera tillfällen. Det finns skäl att spara privat till sin pension, särskilt för
216
individer som vid pensioneringen kommer att ha en låg ersättningsgrad från allmän pension och tjänstepension. Privat pensionssparande är ett komplement till de obligatoriska systemen och är frivilligt. Sparandet kan ske i olika former, t.ex. banksparande, aktiesparande och i fastig- heter.
Privat pensionssparande i pensionsförsäkring och på pensionssparkonto är skattesubven- tionerat, dels genom möjligheten att skjuta upp beskattningen på det sparade beloppet, dels genom en nedsatt avkastningsskatt. Skatte- subvention för privat pensionssparande har historiskt utgjort ett incitament att spara till sin egen pension. Skattelättnader för en viss typ av sparande har dock kostnader, dels direkta i form av minskade skatteintäkter, dels indirekta i form av att en icke-neutral beskattning av olika spar- former snedvrider investeringsbeslut och därmed leder till en mindre effektiv kapitalallokering i ekonomin. För att motivera en skattesubvention måste den ha andra positiva effekter som överstiger kostnaderna, exempelvis att det totala sparandet ökar eller att sparandet ökar i grupper som annars skulle ha sparat för lite till sin pension.
Regeringen anser, i likhet med LO,
Pensionsmyndigheten och Arbetsgivarverket, att det finns skäl som talar för en mer restriktiv syn på avdragsrätten för privat pensionssparande.
Statistiska centralbyråns (SCB:s) statistik över vilka som använder avdraget för privat pensions- sparande visar att det genomsnittliga sparade beloppet bland dem som pensionssparar ökar med ålder fram till pensionsåldern och att det totala sparade beloppet är som högst i åldersgrupperna kring 50–64 år. Ett skatte- subventionerat pensionssparande vid denna ålder kan inte betraktas som speciellt långsiktigt eller bundet eftersom den åldersgräns som skatte- mässigt reglerar uttagen anger att uttag får göras från 55 års ålder. Disponibel inkomst är också som högst vid denna ålder, vilket tyder på att en stor del av sparandet sker i grupper som troligtvis skulle spara även utan skatte- incitament.
Som LO och Pensionsmyndigheten fram- håller gynnar avdraget för privat pensions- sparande också främst dem som har höga inkomster vid spartillfället och som kan dra nytta av skillnader i skattesatser vid spar- och utbetalningstidpunkterna. Jobbskatteavdraget har vidare medfört att skatten på arbets-
PROP. 2015/16:1
inkomster har sänkts för låg- och medelinkomst- tagare. Det innebär att skillnaden i skattesatser vid spar- och utbetalningstidpunkterna har minskat för stora inkomstgrupper. Personer med lägre inkomster som gör pensionsspar- avdrag i dag kan till och med möta en högre skattesats vid utbetalningen av pensionen.
Den lägre avkastningsskatten på pensions- sparande gynnar samtliga som sparar i pensions- försäkring och på pensionssparkonto. Hög- inkomsttagare är dock mer benägna att ha denna typ av sparande och det genomsnittliga avdraget för privat pensionssparande ökar med inkomstnivån. Detta innebär att personer med högre inkomster drar större nytta av den lägre avkastningsskatten på pensionssparande än personer med lägre inkomster.
Bestämmelserna om avdragsrätt för privat pensionssparande innebär vidare att det lämnas en skattekredit för sparandet. Denna skatte- kredit återbetalas genom att utfallande belopp beskattas. Den ökade internationaliseringen i form av sparande utanför Sverige och individer som bosätter sig utomlands innebär att det kan vara svårt att få skattekrediter återbetalda.
Svensk Försäkring och Svenska Bank- föreningen anser att ett slopande av avdragsrätten påtagligt förändrar förutsättningarna för privat försäkringssparande och efterfrågar en analys av konsekvenserna för individers försäkringsskydd, det privata sparandet och försäkringssparandet. Enligt Svensk Försäkring och Svenska Bank- föreningen bör slopandet av avdragsrätten föregås av en analys av de skattemässiga förut- sättningarna för framväxten av nya spar- produkter som kan garantera att sparandet fyller ett pensioneringssyfte. Även Pensionsmyndig- heten och Saco efterfrågar en analys av effek- terna för individers privata sparande till pension. Forskningsresultaten om vilka effekter en subvention av privat pensionssparande har på det totala sparandet i ekonomin är motstridiga (se t.ex. Venti, S. F. och D. A. Wise, Have IRAs Increased U.S. Saving?: Evidence from Consumer Expenditure Surveys (1990), The Quarterly Journal of Economics, 105(3), s. 661– 698, och Gale, W. G. och J. K. Scholz, IRAs and Household Saving (1994), The American Economic Review 84, s. 1233–1260). Det är inte klarlagt att en skattesubvention har den avsedda effekten i form av ökat sparande och högre pensioner, än mindre att en eventuell nytta skulle överstiga kostnaderna för subventionen.
217
PROP. 2015/16:1
Studierna visar däremot på en substitution mellan sparande i pensionsförsäkringar och i andra sparformer. Hur det privata pensions- sparandet bäst bör utformas kan dock variera mellan individer. För vissa grupper kan ett låst sparande eller ett sparande i en försäkring vara motiverat, medan andra kan ha mindre behov av att ha ett bundet sparande i finansiella tillgångar. Det kan t.ex. ifrågasättas om denna typ av sparande är den mest lämpliga för hushåll tidigt i livet, då de disponibla inkomsterna är relativt låga samtidigt som andra investeringar i t.ex. eget boende kan vara mer angelägna. En skatte- subvention för en viss typ av sparande kan visserligen underlätta valet av sparform, men riskerar att styra beslutet mot en sparform som inte svarar bäst mot individens behov. Regeringen anser således inte att det faktum att sparande på pensionssparkonto eller i pensions- försäkring är låst, långsiktigt eller kan innehålla försäkringsinslag utgör skäl för att skatte- subventionera denna typ av sparande. Att slopa avdragsrätten för privat pensionssparande bedöms vara ett lämpligt sätt att ta bort skattesubventionen. Villkoren för pensions- sparandet bestäms inte heller endast utifrån skatteregler utan kan även regleras i avtal mellan försäkringstagaren och försäkringsföretaget. Branschen har således möjlighet att utveckla nya låsta sparformer utifrån den efterfrågan som finns bland spararna. När det gäller individers försäkringsskydd hindrar inte skattereglerna att försäkringsgivare och försäkringstagare kommer överens om att en ny motsvarande försäkring får tecknas utan att ny hälsoprövning görs.
Sammanfattningsvis finns det skäl för enskilda att spara till sin pension, men det finns inga entydiga motiv till att det bör ske i en viss skattesubventionerad sparform. Därutöver gynnar pensionssparavdragets konstruktion vissa grupper mer än andra. En skattesubvention av en viss typ av pensionssparande är ett trubbigt instrument för att stötta individer med låg ersättningsgrad från allmän pension och tjänstepension. Det finns därför såväl fördel- ningsargument som effektivitetsargument för att jämna ut de skattemässiga villkoren mellan olika sparformer. Regeringen anser mot denna bak- grund, trots de invändningar Svensk Försäkring och Svenska Bankföreningen riktar mot förslaget, att rätten att göra pensionssparavdrag med ett fast belopp ska slopas.
Anställda som helt saknar pensionsrätt i anställning och skattskyldiga som har inkomst av aktiv näringsverksamhet bör även fortsätt- ningsvis kunna göra avdrag med belopp som motsvarar det särskilda tilläggsutrymmet. Tilläggsutrymmet kan nämligen sägas motsvara den avdragsrätt för kostnader för tjänstepension som arbetsgivarna är berättigade till och som således kommer anställda till godo. Reglerna för arbetsgivarens avdragsrätt för pensionskostnader för de anställda berörs inte av förslaget.
Regelrådet, ESV, Saco och Svensk Försäkring har synpunkter på beskrivningen av förslagets effekter. Dessa behandlas i avsnitt 6.6.2.4.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 59 kap. 5, 9, 13 och 16 §§ IL, och att en ny paragraf, 59 kap. 1 a § IL, införs samt att 59 kap. 14 § IL ska upphöra att gälla, se avsnitt 3.9.
6.6.2.3Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetal- ningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2015.
För skattskyldiga som har andra beskattningsår än kalenderår får avdrag för premiebetalningar och inbetalningar som har gjorts efter ikraftträdandet bara göras till del som det nya avdragsutrymmet överstiger avdraget för premier som betalats respektive inbetalningar som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Pensions- myndigheten, Svensk försäkring, vars remissvar Svenska Bankföreningen ansluter sig till, och
Skatteverket framhåller att det finns en risk att individer inte avslutar sitt sparande i tid, vilket kan leda till dubbel beskattning. Skatteverket och Svensk Försäkring föreslår att det under en övergångsperiod införs en tillfällig bestämmelse som möjliggör återbetalning av inbetalningar och
218
insättningar för vilka avdragsrätt saknas, utan dispens från Skatteverket. Svensk Försäkring anser att en sådan återbetalning ska kunna ske utan skattekonsekvenser. Finansinspektionen framhåller att förslaget innebär ett ansvar för företag som tillhandahåller de aktuella produk- terna att informera berörda konsumenter om hur de påverkas.
Skälen för regeringens förslag: De nya reglerna bör träda i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensions- sparkonton som görs efter den 31 december 2015. Skattesubventionen i form av den lägre avkastningsskatten kommer dock att gälla även efter den 31 december 2015 för de tidigare gjorda avsättningarna.
Det är enligt regeringens mening av vikt att spararna kan ta väl avvägda beslut om sitt framtida sparande och att de ges möjlighet att avsluta inbetalningar i privata pensions- försäkringar och insättningar på pensionsspar- konton i de fall avdragsrätten tas bort. Förslaget att avdragsrätten för det privata pensions- sparandet ska slopas den 1 januari 2016 har aviserats i god tid och branschen och spararna har därför haft tid att anpassa sig till de nya reglerna. Som Finansinspektionen framhåller har, förutom berörda myndigheter, företag som tillhandahåller de aktuella produkterna ett ansvar att informera berörda konsumenter om hur de påverkas. Informationen om den privat- ekonomiska betydelsen av slopandet av avdrags- rätten har också varit omfattande dels genom information från berörda myndigheter och företag, dels genom uppmärksamhet i media. Mot denna bakgrund gör regeringen bedömningen att det finns goda förutsättningar för att spararna kommer att se över sina framtida sparanden. Regeringen delar därför inte Svensk Försäkrings, Svenska Bankföreningens och
Skatteverkets uppfattning att det finns behov av särskilda övergångsregler. Regeringen har dock för avsikt att följa frågan.
6.6.2.4 Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Avdragsrätten för privat pensionssparande innebär att det lämnas en skattekredit för sparandet. Denna skattekredit återbetalas då de utfallande beloppen beskattas. Då avdragsrätten
PROP. 2015/16:1
slopas ökar skatteintäkterna vid avsättnings- tillfället men minskar vid uttagstillfället. Förslaget ger därför främst ökade skatteintäkter på kort- och medelfristig sikt. På lång sikt är effekten betydligt lägre och beror på skillnaden i spararnas marginalskattesatser vid avsättnings- respektive uttagstillfället. Varaktig effekt består av denna skillnad i marginalskattesatser samt en ränteeffekt till följd av att skattebetalningarna tidigareläggs.
Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 1,36 miljarder kronor 2016 och 0,43 miljarder kronor varaktigt. Den varaktiga ökningen av skatteintäkterna beror på att beskattningen tidigareläggs från uttagstillfället till avsättnings- tillfället. Beräkningen av den varaktiga effekten tar hänsyn till beteendeeffekter i och med att nysparandet bedöms upphöra, eftersom insätt- ningar och premiebetalningar kommer att ske med beskattade medel samtidigt som även utfallande belopp beskattas. Dessa intäkter har beaktats i den av riksdagen beslutade budgeten för 2015.
Regeringen anser, till skillnad från ESV, att beräkningen av den offentligfinansiella effekten av regeländringen är rimlig. I den mån förslaget leder till att pensionssparande som inte längre är avdragsgillt omfördelas till andra sparformer, till konsumtion eller till löneavståenden inom ramen för tjänstepensionsavtal, kommer detta att påverka andra skattebaser såväl positivt som negativt. Den sammantagna effekten på de totala skatteintäkterna av en eventuell omallokering till alternativa sparformer, löneavståenden och konsumtion är dock svårbedömd då effekterna av olika möjliga omfördelningar tenderar att motverka varandra. Dessa effekter beaktas i regeringens prognoser över de totala skatte- intäkterna. Beräkningen av den offentlig- finansiella effekten av att slopa avdragsrätten för privat pensionssparande med ett fast belopp bedöms därför ge en rättvisande bild av regeländringens offentligfinansiella effekt.
Svensk Försäkring och Saco efterfrågar en analys av vilka konsekvenser en slopad avdrags- rätt kan få om tidigare privat pensionssparande inte ersätts av annat sparande i pensionssyfte. Regeringen bedömer, mot bakgrund av den forskning som refereras till i avsnitt 6.6.2.2, att det är troligt att sparandet i privata pensions- försäkringar minskar om skattesubventionen för privat pensionssparande tas bort, men att detta kompenseras av ett ökat sparande i andra
219
PROP. 2015/16:1
sparformer. Förslaget bedöms därmed påverka sammansättningen av det totala sparandet i ekonomin men inte volymen sparande. Det saknas mot denna bakgrund skäl att analysera de samhällsekonomiska effekterna av ett minskat sparande.
Effekter för privatpersoner och företag
Förslaget bedöms påverka marknaden för pensionsprodukter, vilket i sin tur kan påverka förutsättningarna för de företag som är aktiva på marknaden. De pensionsprodukter som om- fattas av avdraget för privat pensionssparande tillhandahålls främst av försäkringsbolag och fondförvaltare samt banker och kreditinstitut.
Enligt SCB:s företagsdatabas fanns 2012 totalt ca 15 700 företag med ca 90 000 anställda med verksamhet inom dessa områden (företag med SNI-koderna 64–66). Cirka 11 600 av företagen hade inga anställda. Cirka 3 000 företag hade 1–4 anställda, ca 660 företag 5–19 anställda, ca 150 företag 20–49 anställda och ca 200 företag hade 50 eller fler anställda. 432 företag hade för- valtning av pensionsfonder som sin huvudsakliga verksamhet, men det är svårt att bedöma hur många av företagen som tillhandahåller pensionsprodukter som en del av sin verk- samhet. Pensionsmyndighetens uppgifter visar att privat pensionskapital till ett värde av ca 410 miljarder kronor förvaltades vid utgången av 2012. SCB:s finansräkenskaper visar att hushåll och icke vinstdrivande organisationer vid ut- gången av det fjärde kvartalet 2012 innehade finansiella tillgångar till ett värde av ca 8 360 miljarder kronor. Privat pensionssparande kan därför antas utgöra en mindre del av det kapital som förvaltas av de berörda företagen totalt sett, men kan utgöra en större del av verk- samheten för vissa företag. I den mån en slopad avdragsrätt medför att befintligt pensions- sparande omfördelas till andra sparprodukter som tillhandahålls av företagen i sektorn bedöms verksamheten för företagen i sektorn som helhet inte påverkas i någon större omfattning av förslaget. Hur verksamheten för enskilda företag påverkas kommer att bero på till vilka produkter spararna väljer att omdisponera det sparande för vilket pensionssparavdrag inte längre kan göras.
Anställda utan pensionsrätt i anställning och skattskyldiga som har inkomst av aktiv närings- verksamhet föreslås även fortsättningsvis kunna göra pensionssparavdrag med belopp mot- svarande det särskilda tilläggsutrymmet. Enligt
Pensionsmyndigheten har ca 90 procent av de anställda i Sverige tjänstepension genom sin arbetsgivare. Antalet anställda år 2013 uppgick enligt SCB till ca 4,3 miljoner personer, och antalet anställda utan pensionsrätt i anställningen kan därför uppskattas till ca 430 000 personer. Därutöver finns ca 750 000 enskilda närings- idkare samt 116 000 fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Med hänsyn härtill anser regeringen, till skillnad från Svensk Försäkring, att grupperna aktiva näringsidkare och anställda utan pensionsrätt i anställning inte kan anses vara för små för att utgöra underlag för en sparprodukt. Flertalet av de enskilda närings- idkarna och delägarna i handelsbolag har dock mycket små intäkter och gör i dagsläget i låg utsträckning avdrag för privat pensionssparande.
De företag som tillhandahåller pensionspro- dukter kommer att behöva lämna information till sina kunder med anledning av förslaget. Regelrådet har efterfrågat en uppskattning av de administrativa kostnaderna för detta. Kostnaden kommer att variera mellan företag, bl.a. beroende på hur många kunder företaget har och hur kunderna kontaktas. År 2012 gjorde ca 2 miljoner personer avdrag för privat pensions- sparande. Om varje kund antas bli kontaktad av bank- eller försäkringssäljare via standardiserade informationsbrev kan tidsåtgången för informa- tionen uppskattas till 1 minut per kund. Detta kan enligt Tillväxtverkets databas Malin göras till en timkostnad om 296 kronor, vilket innebär en total engångskostnad för att lämna informa- tionen om cirka 9 870 000 kronor (296×1/60×2 000 000). Förslaget medför inte några löpande kostnader för företagen då inga nya krav på företagen att upprätta, lagra eller överföra information tillkommer.
Fördelningsanalys
Förslaget att slopa det fasta beloppet medför främst en tidigareläggning av skattebetalningarna på det sparade beloppet. I den mån individer möter en lägre marginalskatt vid avsättnings- tillfället än vid uttagstillfället medför den tidigarelagda beskattningen en skattehöjning. Förslaget träffar i hög utsträckning personer med relativt höga inkomster eftersom det genomsnittliga avdraget för privat pensions- sparande ökar med inkomstnivån. Personer med höga inkomster gör också avdraget i större utsträckning än personer med lägre inkomster.
220
Förslaget har därmed en gynnsam fördelnings- profil.
Sedan avdraget sänktes till 1 800 kronor per år den 1 januari 2015 är möjligheterna att spara i ett avdragsgillt privat pensionssparande begränsade. Ett slopande har därför begränsade effekter på inkomstfördelningen och på jämställdheten mellan män och kvinnor.
Innan sänkningen av avdraget var det totala avdragsbeloppet bland män och bland kvinnor ungefär lika stort. Kvinnor var mer benägna än män att använda avdraget, men vid en given inkomstnivå gjorde kvinnor och män ungefär lika stora avdrag i genomsnitt. Män som gjorde avdraget hade dock överlag högre inkomster än kvinnor som gjorde avdraget och då främst höginkomsttagare kan tjäna på att göra avdrag för privat pensionssparande tjänade män som grupp mer på avdragsmöjligheten.
Effekter för myndigheter
Förslaget att slopa det fasta beloppet medför endast marginella förändringar för Skatteverket. Dessa förändringar kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella utgifter för Skatteverket får hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan.
6.6.3Återköp och förtida avslut
6.6.3.1Höjd beloppsgräns
Regeringens förslag: Beloppsgränsen för återköp av pensionsförsäkring och förtida avslut av pensionssparkonto utan Skatteverkets med- givande höjs till ett prisbasbelopp.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Arbetsgivarverket framhåller att det är till gagn för våra framtida tjänstepensioners utveckling om en kostsam administration av försäkringar med mycket små sparade belopp kan undvikas. Regelrådet fram- håller bl.a. att förslagets påverkan på kon-
PROP. 2015/16:1
kurrensförhållandena för berörda företag borde framgå av konsekvensanalysen.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmel- serna om återköp av pensionsförsäkring och förtida avslut av pensionssparkonto innebär en möjlighet för försäkringsgivare och pensions- sparinstitut att avveckla en kostsam administra- tion av små sparanden utan egentlig betydelse för den enskildes totala pension.
För återköp och förtida avslut av pensions- sparanden med en behållning som överstiger gränsbeloppen krävs dispens från Skatteverket. Dispensförfarandet tillämpas också om det brister i någon av de övriga förutsättningarna som måste vara uppfyllda för en förtida utbetalning utan särskilt beslut från Skatte- verket. Majoriteten av Skatteverkets dispens- prövningar faller bort om den lägre gränsen på 30 procent av ett prisbasbelopp för återköp och förtida avslut höjs till ett prisbasbelopp, vilket innebär administrativa lättnader för Skatteverket. Det innebär också en förenkling för den enskilde pensionsspararen att inte behöva vända sig till Skatteverket för att få begäran om återköp eller förtida avslut prövad.
Att återköp tillåts enligt inkomstskattelagen är i sig inte tillräckligt för att ett återköp ska komma till stånd. Det krävs också att återköp eller förtida avslut har accepterats av det aktuella försäkringsbolaget eller pensionssparinstitutet. Ansvarsfördelningen mellan Skatteverket och övriga aktörer enligt dagens regler kan vara svår- begriplig. En höjning av gränsbeloppet skulle medföra att förfarandet med dubbel prövning blir tillämpligt i färre fall. Förfarandet skulle därmed bli mer överskådligt och lättare att förstå.
Mot denna bakgrund anser regeringen, i likhet med Arbetsgivarverket, att gränsbeloppet för återköp av pensionsförsäkring och förtida avslut av pensionssparkonto utan särskilda villkor ska höjas från 30 procent av prisbasbeloppet till ett prisbasbelopp. För att få tillgång till pensions- medel utan dispens krävs det att hela försäkringen återköps alternativt att pensions- sparkontot avslutas.
Regelrådets synpunkter behandlas i avsnitt 6.6.3.6.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 58 kap. 18 och 32 §§ IL, se avsnitt 3.9.
221
PROP. 2015/16:1
6.6.3.2 Slopad tidsgräns | 6.6.3.3 Övriga återköp och avslut utan dispens |
Regeringens förslag: Tidsgränsen för förtida avslut av pensionssparkonto slopas.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Regelrådet fram- håller bl.a. att förslagets påverkan på kon- kurrensförhållandena för berörda företag borde framgå av konsekvensanalysen.
Skälen för regeringens förslag: Pensions- sparkonto är en form av pensionssparande som saknar försäkringsanknytning men som i övrigt liknar en pensionsförsäkring. En person som vill avsluta ett pensionssparkonto med en behållning under gränsbeloppet innan ålderspensionen annars får betalas ut, dvs. vanligtvis före 55 års ålder, måste ansöka om dispens hos Skatteverket. En person som i motsvarande situation vill initiera ett återköp av en pensions- försäkring kan däremot göra det oavsett ålder utan att ansöka om dispens. Reglerna för de båda sparformerna bör så långt som möjligt harmoniseras. Den skattemässiga neutraliteten mellan olika former för pensionssparande främjas av att bestämmelserna utformas så lika som möjligt. Det rör sig vidare om förtida avslut av konton med en begränsad behållning och därmed en begränsad betydelse för den enskildes totala pension. Mot denna bakgrund saknas det skäl att upprätthålla kravet på att spararen ska ha uppnått den ålder när pensionen får börja betalas ut för att avsluta ett individuellt pensions- sparande genom en engångsutbetalning. Det föreslås därför att kravet om att kontot får avslutas tidigast vid den tidpunkt pensionen får börja betalas ut ska slopas. Förslaget bidrar till att skillnaderna mellan de olika sparformerna minskar.
Regelrådets synpunkter behandlas i avsnitt 6.6.3.6.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 58 kap. 32 § IL, se avsnitt 3.9.
Regeringens förslag: De särskilda bestämmelserna om återköp av pensionsförsäkring och förtida avslut av pensionssparkonto, om sparandet i försäkringen eller på kontot inte är förenat med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande och betalning inte har gjorts under de senaste tio åren, slopas.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Regelrådet framhåller bl.a. att förslagets påverkan på kon- kurrensförhållandena för berörda företag borde framgå av konsekvensanalysen.
Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande regler får återköp och förtida avslut utan medgivande från Skatteverket också ske om pensionssparandet inte är förenat med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande och uppfyller villkoret om viss period utan nysparande. Detta gäller under förutsättning att det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett prisbasbelopp. Beloppsgränsen i dessa fall är således densamma som den föreslagna nya beloppsgränsen för återköp och förtida avslut. De särskilda villkoren förlorar därför sin betydelse för frågan om förtida utbetalning. Om en förtida utbetalning ska godtas skatterättsligt utan dispens får i stället bestämmas helt och hållet utifrån pensionssparandets värde. Det kommer då att finnas endast en möjlighet till återköp av pensionsförsäkring och förtida avslut av pensionssparkonto utan krav på medgivande från Skatteverket. Detta bidrar till att den skatterättsliga reglering som begränsar rätten att förfoga över pensionssparandet kan förenklas ytterligare. Därför föreslås att de särskilda bestämmelser som, under vissa villkor, tillåter återköp och förtida avslut om det tekniska återköpsvärdet respektive kontobehållningen uppgår till högst ett prisbasbelopp, ska slopas.
Regelrådets synpunkter behandlas i avsnitt 6.6.3.6.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 58 kap. 18 och 32 §§ IL, se avsnitt 3.9.
222
6.6.3.4Delvisa återköp och förtida utbetalningar
Regeringens förslag: Dispensbestämmelserna ändras så att det framgår att Skatteverket får medge återköp av en del av försäkringens värde alternativt att en del av behållningen på pensionssparkontot betalas ut i förtid.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Skatteverket bör kunna medge förtida utbetalning av en del av behållningen på ett pensionssparkonto eller åter- köp av en del av en försäkring, om pensions- spararen är på obestånd och genom en utbetal- ning kan få en varaktig lösning på sina ekonomiska problem eller om det i övrigt finns synnerliga skäl. Regeringen föreslår därför att dispensbestämmelserna om återköp och förtida uttag ändras så att det framgår att Skatteverket får medge delvis utbetalning i förtid och delvis återköp av pensionsförsäkring, om pensions- spararen är på obestånd och genom en utbetal- ning kan få en varaktig lösning på sina ekonomiska problem eller om det i övrigt finns synnerliga skäl. För att få tillgång till pensions- medel av begränsat värde utan dispens ska det dock krävas att hela försäkringen återköps, alternativt att sparkontot avslutas. Den sparare som vill återköpa en del av sin försäkring eller få en del av behållningen på sitt pensionssparkonto utbetald ska därför, oavsett beloppets storlek, alltid ansöka om dispens hos Skatteverket.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 58 kap. 18 och 32 §§ IL, se avsnitt 3.9.
6.6.3.5Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.
PROP. 2015/16:1
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås dock inte någon särskild bestämmelse om när lagen ska tillämpas första gången.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2016. Regelrådet framhåller att det borde framgå om särskilda hänsyn behöver tas till tidpunkt för ikraftträdandet och om det finns behov av speciella informationsinsatser.
Skälen för regeringens förslag: De nya bestämmelserna om återköp och förtida avslut bör träda i kraft samtidigt som avdragsrätten för privat pensionssparande slopas. Regeringen föreslår därför att de nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.
Det bedöms inte finnas behov av speciella informationsinsatser avseende de nya bestäm- melserna om återköp och förtida avslut.
6.6.3.6 Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Förslaget gällande delvisa återköp och förtida utbetalningar (avsnitt 6.6.3.4) innebär i praktiken inga förändringar i tillämpningen av reglerna och har ingen offentligfinansiell effekt.
När det gäller möjligheterna till återköp och förtida avslut (avsnitt 6.6.3.1–6.6.3.3) visar Skatteverkets uppgifter att ca 340 000 individ- uella pensionssparkonton (IPS-konton) hade en behållning under 50 000 kronor vid utgången av 2013. Den totala behållningen på kontona var ca 11,43 miljarder kronor. Förslagen gäller även pensionsförsäkringar. Antalet försäkringar som omfattas och det tekniska återköpsvärdet för dessa har dock inte kunnat beräknas.
Ansökningarna om förtida avslut kan eventuellt öka under en period bland de som har mindre belopp sparade. Samtidigt är avkastnings- skatten på pensionssparandet lägre än skatten på alternativa sparformer, vilket kan antas dämpa intresset att flytta kapitalet. För ett avslut krävs dessutom godkännande från företaget som har kontot eller försäkringen, vilket ytterligare minskar antalet fall där förtida avslut och återköp kan antas ske. Den sammantagna effekten är därför svårbedömd. Under vissa
223
PROP. 2015/16:1
förutsättningar skulle förslaget kunna leda till marginellt ökade intäkter uppdelat på flera år efter införandet. Osäkerheten om beteende- förändringarna gör dock att förslaget, av försiktighetsskäl, inte bedöms medföra ökade skatteintäkter.
Effekter för privatpersoner och företag
Förslagen bedöms påverka företag som till- handahåller pensionsprodukter, främst för- säkringsbolag och fondförvaltare samt banker och kreditinstitut. Se avsnitt 6.6.2.4 för en beskrivning av de företag som berörs.
Förslagen ökar den enskildes möjligheter till återköp av pensionsförsäkringar och förtida avslut av pensionssparkonton genom att pröv- ning av ärenden som godkänts av sparinstitutet inte också behöver prövas hos Skatteverket. För företagen innebär detta att intyg till Skatteverket på att beviljade återköp inte strider mot försäkringsavtal eller försäkringstekniska rikt- linjer inte behöver utfärdas i lika många fall. Förslagen i avsnitt 6.6.3.2 och 6.6.3.3 syftar till att förenkla befintliga regler. Dessa förslag minskar den mängd information företagen behöver ta fram för att genomföra ett avslut och ersätter dagens många olika villkor med en enhetlig beloppsgräns enligt förslaget i avsnitt 6.6.3.1. Genom detta förenklas avslutsför- farandet, vilket minskar företagens administra- tiva kostnader.
Uppskattningar av företagens administrativa kostnader kan göras med databasen Malin. Dock saknas uppgift om tidsåtgången för att utfärda intyg om återköp eller förtida avslut. Däremot anges i Malin att intyg om omvandling av pensionsavtal tar 3 minuter att utfärda och utförs av banksäljare till en kostnad av 296 kronor per timme. Om intyg om återköp och avslut antas vara ungefär lika tidskrävande som ett intyg om omvandling minskar förslagen den administra- tiva kostnaden per avslut med 14,80 kronor (296×3/60). Skatteverket mottog under 2011 ca 1 000 ansökningar om förtida avslut av pension- ssparanden med ett värde under ett prisbas- belopp, fördelade på ett okänt antal företag. Om 1 000 fler avslut kan göras utan Skatteverkets medverkan minskar företagens administrativa kostnader med 14 800 kronor.
Regelrådet har efterfrågat om förslaget påverkar konkurrensförhållandena för berörda företag. Förslagen bedöms endast beröra en mindre andel av det kapital som de berörda
företagen förvaltar, och bedöms därför inte ha några effekter på företagens kapitalförvaltning eller övriga verksamhet, eller på konkurrensför- hållandena mellan de berörda företagen. Några alternativa lösningar för att uppnå de avsedda förenklingarna bedöms inte finnas. Ett enklare förfarande med färre dispensärenden och utan dubbla prövningar hos Skatteverket och bolagen blir även lättare att förutse och tillämpa för den enskilde som behöver ta ut sitt pensionssparande i förtid.
Effekter för myndigheter
Dispensärenden kräver manuell hantering hos Skatteverket. Genom förslagen bedöms antalet ärenden minska, vilket minskar Skatteverkets arbetsbelastning. Minskningen av Skatteverkets arbetsbörda bedöms vara marginell.
För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslagen inte få någon budgetpåverkan.
6.6.4Nedsättning av avkastningsskatt
6.6.4.1Gällande rätt
Avkastningsskatt tas ut på sparande i bl.a. pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar. I de flesta fall betalas avkastningsskatten av den som har meddelat försäkringen eller tjänste- pensionsavtalet. Utländska försäkringsgivare och tjänstepensionsinstitut som saknar fast driftställe i Sverige är emellertid inte skattskyldiga här. Skyldigheten att betala avkastningsskatt på utländska försäkringar och tjänstepensionsavtal ligger därför på innehavaren. Skattskyldigheten för innehavare av utländska tjänstepensionsavtal framgår av 2 § första stycket 8–10 lagen (1999:661) om avkastningsskatt på pensions- medel, förkortad AvpL.
För att inkomstbeskattningen ska vara enhetlig för svenska och utländska försäkringar medges nedsättning av avkastningsskatten med belopp som motsvarar den utländska skatt eller kupongskatt som är hänförlig till försäkringen och som försäkringsgivaren eller den skatt- skyldige har betalat. Möjligheten att sätta ned avkastningsskatten infördes den 1 januari 1997 och regleras i 10 a § AvpL. Enligt denna bestämmelse har en person som är skyldig att betala avkastningsskatt för en utländsk försäkring enligt 2 § första stycket 6 eller 7, rätt till nedsättning av avkastningsskatten med ett
224
belopp som motsvarar den utländska skatt eller kupongskatt som försäkringsgivaren eller den skattskyldige själv har betalat. Be