Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska sjösäkerhetsbyrån och om upphävande av förordning (EG) nr 1406/2002

EU-dokument COM(2023) 269

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 1.6.2023

COM(2023) 269 final

2023/0163 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om Europeiska sjösäkerhetsbyrån och om upphävande av förordning (EG) nr 1406/2002

(Text av betydelse för EES)

{SWD(2023) 147 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

De första byggstenarna i den europeiska sjösäkerhetspolitiken lades i början av 1990-talet efter olyckorna med oljetankfartygen Aegean Sea (1992) och Brear (1993) I och med den växande internationella handeln och fördjupandet av EU:s inre marknad har sjöfartsverksamheten i Europa och vattnen runt Europa ökat. Samtidigt har man blivit medveten om riskerna med sjöfartsverksamheten, vilket klargjort att det behövs kraftfullare europeiska sjösäkerhetsåtgärder. Redan på nittiotalet infördes regler om hamnstatskontroll och klassificeringssällskap. Med anledning av olyckorna med oljetankfartygen Erika (1999) och Prestige (2002) påskyndades EU-insatserna på området avsevärt. De olyckorna orsakade extremt kostsamma skador på miljön och även på fiske- och turismsektorerna, vilket synliggjorde att EU:s rättsliga ram för sjösäkerhet måste uppgraderas och att det behövs praktiska åtgärder för att förebygga och göra insatser mot föroreningar. Olyckan med oljetankfartyget Erika föranledde förslagen om sjösäkerhetspaketet Erika I (COM(2000) 142) och Erika II (COM(2000) 802). Förslagen innehöll kortsiktiga åtgärder respektive mer komplexa, långsiktiga åtgärder som syftade till att stärka den europeiska sjösäkerhetspolitiken.

Erika II avsåg framför allt inrättandet av Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa eller byrån) som skulle stödja kommissionen och EU:s medlemsstater i tillämpningen och övervakningen av EU:s lagstiftning på sjösäkerhetsområdet liksom i utvärderingen av lagstiftningens ändamålsenlighet. Emsa inrättades sedan genom förordning (EG) nr 1406/2002 av den 27 juni 2002 i syfte att skapa en hög, enhetlig och effektiv nivå på sjösäkerheten och förhindrandet av föroreningar från fartyg inom gemenskapen.

Efter det att förordningen om inrättande av byrån antogs har byråns mål och uppgifter successivt utvidgats för att anpassa dess verksamhet till utvecklingen av EU:s sjöfartspolitik. Förordning (EG) nr 1406/2002 har ändrats fem gånger sedan 2002, främst på grund av ändringar av EU:s sjöfartslagstiftning.

Det gjordes en extern utvärdering av Emsa 2017, där det konstaterades att även om byråns mål, verksamhet och resultat är tillfredsställande, kan det krävas ändringar av byråns uppdrag för att anpassa det till lagstiftningens och sektorns utveckling och nya politiska prioriteringar.

I den europeiska gröna given, som tillkännagavs i december 2019, framhölls dessutom behovet av att påskynda omställningen till en utsläppsfri och klimatneutral ekonomi, bland annat genom en omställning till hållbar mobilitet med betydande förändringar i riktning mot renare bränslen och en mer hållbar sjötransportsektor. Denna nya strategi bygger på de regler som infördes 2012 om svavelhalten i marina bränslen1 och den övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp som infördes 20152. För att uppnå detta antog kommissionen i

Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/33/EU av den 21 november 2012 om ändring av rådets direktiv 1999/32/EG vad gäller svavelhalten i marina bränslen, som redan ersatts av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/802 av den 11 maj 2016 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG.

december 2020 sin strategi för hållbar och smart mobilitet, som omfattade en revidering av förordningen om inrättande av Emsa (”åtgärd 77” i handlingsplanen för strategin3).

Byråns uppdrag behöver revideras eftersom 1) det inte återspeglar Emsas nuvarande verksamhetsområde på ett korrekt sätt på grund av de föränderliga behoven inom sjöfartssektorn och EU:s nya regelverk på området, 2) de administrativa och finansiella bestämmelserna för uppdraget inte återspeglar EU:s senaste regelverk om styrning av byråer,

3)byrån kommer att ha ansträngda resurser för att fullgöra både sina nuvarande uppgifter och de nya uppgifter och verksamheter som följer av behoven inom sektorn, t.ex. i samband med den gröna omställningen, eller lagstiftningsutvecklingen, t.ex. det nya sjösäkerhetspaketet.

Den föreslagna revideringen av Emsas uppdrag syftar till att 1) bättre förankra och återspegla byråns nuvarande uppgifter och mål enligt förordningen om inrättande av byrån, så att den har ett rättsligt uppdrag att fullgöra dessa uppgifter och ge medlemsstaterna och kommissionen nödvändigt tekniskt, operativt och vetenskapligt bistånd för att säkerställa sjösäkerhet och sjöfartsskydd samt den gröna och den digitala omställningen av sektorn, 2) säkerställa att förordningen om inrättande av Emsa är framtidssäkrad genom att möjliggöra tillräcklig flexibilitet att inbegripa nya uppgifter i takt med att behoven inom sjöfartssektorn förändras, och 3) säkerställa att byrån har tillräckliga personalresurser och finansiella resurser för att kunna fullgöra sin roll.

Sedan 2002, då den ursprungliga förordningen om inrättande antogs, har många förändringar skett inom sjöfartssektorn. Till följd av detta har förordningen om inrättande av byrån ändrats fem gånger, och genom ändringen 2013 gjordes en åtskillnad mellan primära uppgifter och tilläggsuppgifter som har blivit föråldrad. Dessutom har reglerna om den administrativa och finansiella styrningen av EU:s byråer ändrats sedan den senaste mer omfattande ändringen av akten om inrättande av byrån gjordes 2013. Denna föråldrade struktur för uppdraget tillsammans med det faktum att Emsas nya uppgifter på områdena sjösäkerhet, hållbarhet, minskning av koldioxidutsläpp, säkerhet och cybersäkerhet, övervakning och bistånd vid krishantering måste införlivas och återspeglas innebär att det behövs en ny förordning om Emsa som ersätter förordningen om dess inrättande.

I den nya förordningen kommer också rättsaktens struktur att klargöras (t.ex. genom att distinktionen mellan primära uppgifter och tilläggsuppgifter avskaffas och nya uppgifter införs i byråns olika verksamhetsområden). Således kommer den nya förordningen att innehålla de uppgifter som angavs i byråns tidigare uppdrag samtidigt som den innehåller de nya uppgifterna och uppdaterar de administrativa och finansiella bestämmelserna och anpassar dem till den nya ramen.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förordningen ger Emsa i uppdrag att tekniskt och operativt bistå medlemsstaterna och kommissionen i många olika verksamheter som fastställs i olika delar av sjöfartslagstiftningen.

När det gäller sjösäkerhet återspeglar förordningen Emsas bistånd till kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av direktiv 2009/21/EG om fullgörande av

3Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden, COM(2020) 789 final.

flaggstatsförpliktelser, direktiv 2009/16/EG om hamnstatskontroll och direktiv 2009/18/EG om grundläggande principer för utredning av olyckor i sjötransportsektorn. Revideringen tar hänsyn till kommissionens nya förslag om ändring av dessa tre direktiv. Förordningen är också knuten till EU:s lagstiftning om säkerhet för och registrering av passagerarfartyg, särskilt direktiv 2009/45/EG om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg och rådets direktiv 98/41/EG om registrering av personer som färdas ombord på passagerarfartyg som ankommer till eller avgår från hamnar i gemenskapens medlemsstater. Byrån bör fortsätta att utveckla relevanta databaser och verktyg som stöder genomförandet av de direktiven och likaledes fortsätta att aktivt bidra till den övergripande säkerheten för passagerarfartyg. I förordningen föreslås vidare att byrån ska fortsätta att ge bistånd vid genomförandet av reglerna om ”erkända organisationer”, enligt förordning (EG) nr 391/2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg, och när det gäller direktiv 2014/90/EU om marin utrustning och direktiv (EU) 2022/993 om minimikrav på utbildning för sjöfolk.

När det gäller hållbarhet bör byrån fortsätta och utöka sitt bistånd i genomförandet av de nya föreslagna reglerna om föroreningar förorsakade av fartyg4 och om införande av sanktioner för överträdelser, samtidigt som den fortsätter att stödja genomförandet av det kompletterande direktivet (EU) 2019/883 om mottagningsanordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg. Förslaget ger också byrån i uppdrag att fortsätta att stödja direktiv 2008/56/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi) och direktiv (EU) 2016/802 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen. Slutligen återspeglar förslaget byråns nuvarande arbete för att stödja genomförandet av förordning (EU) nr 1257/2013 om återvinning av fartyg.

När det gäller att minska koldioxidutsläppen från sjöfarten förväntas byrån stödja kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av nya regler om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransporter och de regler som följer av utvidgningen av EU:s utsläppshandelssystem till sjötransporter5. Dessa verksamheter kommer att läggas till de tjänster som byrån redan tillhandahåller och byrån ska även fortsättningsvis ge kommissionen och medlemsstaterna stöd i samband med genomförandet av förordning (EU) 2015/757 om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter.

När det gäller sjöfartsskydd föreslås i förordningen att det stöd som byrån erbjuder kommissionen i samband med genomförandet av förordning (EG) nr 725/2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar ska fortsätta.

När det gäller operativ och övergripande övervakning av fartygs position till sjöss är förslaget förenligt med de uppgifter som byrån redan utför i samband med genomförandet av direktiv 2002/59/EG om inrättande av ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik i gemenskapen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/35/EG av den 7 september 2005 om föroreningar förorsakade av fartyg och om införande av sanktioner för överträdelser, EUT L 255, 30.9.2005, s. 11. Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.

Slutligen är förslaget förenligt med de uppgifter som tilldelats kommissionen enligt förordning (EU) 2019/1239 om inrättande av en europeisk kontaktpunkt för sjöfart, som ger byrån i uppdrag att fortsätta att bistå kommissionen i dessa uppgifter.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget stöder genomförandet av unionens politiska prioriteringar som återspeglas i den europeiska gröna given, strategin för hållbar och smart mobilitet och 55 % -paketet. Det är också i linje med de nya åtgärder som tillkännagetts när det gäller sjöfartsskydd och det nya meddelandet från Europeiska kommissionen och den höga representanten om en förbättrad EU-strategi för sjöfartsskydd för att säkerställa en fredlig användning av haven och skydda sjöfartsområdet mot nya hot6.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Iavdelning VI (artiklarna 90–100) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget) fastställs EU:s befogenhet att anta bestämmelser för den gemensamma transportpolitiken, och EU har därför rätt att agera enligt fördraget genom att inrätta en europeisk sjösäkerhetsbyrå. Enligt artikel 100.2 i EUF-fördraget får unionslagstiftaren fastställa lämpliga bestämmelser för sjöfart. Enligt artikel 91.1 a i EUF-fördraget har unionen befogenhet att på transportområdet fastställa gemensamma regler för internationella transporter. Mot bakgrund av detta skulle den föreslagna förordningen grundas på artikel 100.2 i EUF-fördraget, som har varit den rättsliga grunden för förordning (EG) nr 1406/2002.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen iakttas fullt ut eftersom det behövs en EU-insats för att bistå medlemsstaterna och kommissionen när det gäller att uppnå den nivå på sjösäkerhet, sjöfartsskydd och skydd av den marina miljön som krävs inom EU.

Dessutom har det sedan byrån inrättades 2002 konstaterats att byråns verksamhet varit ändamålsenlig och det står klart att det behöver inrättas en decentraliserad EU-byrå för att bistå kommissionen och medlemsstaterna på de relevanta politikområdena, eftersom många av de uppgifter som följer av EU:s lagstiftning på sjöfartsområdet, utan Emsa, inte skulle utföras med samma kvalitet eller så skulle det finnas en risk för att medlemsstaterna utför dubbelarbete.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är proportionerligt eftersom detta är det enda sättet att få till stånd de nödvändiga ändringarna av byråns uppdrag.

EU-åtgärderna är inte avsedda att ersätta nationella åtgärder eller myndigheter eller att ifrågasätta deras relevans. Förslaget innehåller inga nya uppgifter för byrån utom de som

6Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet om uppdateringen av EU:s strategi för sjöfartsskydd och dess handlingsplan ”En förbättrad EU-strategi för sjöfartsskydd för nya maritima hot”, JOIN(2023) 8 final.

byrån redan utfört under tidigare år för att bistå kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av de relevanta politikområdena samt de nya uppgifter som följer av 55 % - paketet och sjöfartspaketet. Förslaget syftar därför till att den nuvarande situationen ska återspeglas bättre i rättsligt hänseende.

•Val av instrument

Eftersom förslaget syftar till att ersätta en befintlig förordning anses en förordning vara det lämpligaste instrumentet.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Under 2008 respektive 2017 gjordes två externa utvärderingar av Emsas uppdrag. Vid den första utvärderingen gjordes en generellt sett positiv bedömning av byrån, och slutsatsen var att den hade fyllt en lucka på sjösäkerhetsområdet i Europeiska unionen7. Den utvärderingen innehöll elva rekommendationer, som vid 2017 års utvärdering visade sig ha genomförts fullt ut. Den senare utvärderingen, som koncentrerades på perioden 2013–2016, bekräftade den tidigare studiens övergripande positiva bedömning av byrån, och slutsatsen drogs att Emsa i hög grad bidragit till en säkrare och tryggare sjöfart samt till medlemsstaternas ökade kapacitet att förebygga och göra insatser mot havsföroreningar8.

Trots dessa generellt sett positiva bedömningar framhölls i 2017 års utvärdering att ett utökat uppdrag sannolikt skulle bli nödvändigt framöver, för att Emsa bättre ska kunna stödja kommissionen och medlemsstaterna och, indirekt, sjöfartsbranschen. I utvärderingen från 2017 drogs slutsatsen att det skulle få betydande negativa konsekvenser för sjösäkerheten och sjöfartsskyddet i Europa om Emsas uppdrag upphörde eller minskades9.

Under 2017 gjordes också en särskild bedömning av kostnadseffektiviteten av byråns insatser mot oljeföroreningar10. Det konstaterades då att Emsa fullgjorde sitt uppdrag att tillhandahålla operativt bistånd och stöd vid oljeföroreningar på ett tillfredsställande sätt. Byråns verksamhet i det avseendet befanns vara kostnadseffektiv i jämförelse med de ekonomiska konsekvenserna om byrån inte skulle ha kapacitet att göra insatser mot oljeutsläpp och förhindra att utsläppen når kustlinjen. Bedömningen innehöll en rad rekommendationer för att förbättra de operativa insatserna.

COWI, Evaluation of the European Maritime Safety Agency, april 2008, s. 60 pdf.

Ramboll Management Consulting, Evaluation on the Implementation of the Regulation (EC) No 1406/2002 Establishing EMSA, maj 2017, s. 156 http://www.emsa.europa.eu/publications/item/3092- emsa-guidance-on-the-inventory-of-hazardous-materials-3092.html.

Ramboll Management Consulting, Evaluation on the Implementation of the Regulation (EC) No 1406/2002 Establishing EMSA, maj 2017, s. 155 http://www.emsa.europa.eu/publications/item/3092- emsa-guidance-on-the-inventory-of-hazardous-materials-3092.html.

Ramboll Management Consulting, Study on the Cost Effectiveness and Efficiency of EMSA’s Oil Pollution Response Services, april 2017, https://ec.europa.eu/transport/sites/default/files/2018-cost- effectiveness-and-efficiency-of-emsa-oil-pollution-response-services.pdf.

Slutligen genomförde kommissionen en kontroll av ändamålsenligheten när det gäller 2009 års EU:s strategi för sjötransporter (2018)11. I denna undersökning framhölls Emsas bidrag till EU:s insatser när det gäller sjötransporter, som utgörs av tillhandahållande av utbildning, kapacitetsuppbyggnad, tekniskt bistånd och gemensamma databaser. I rapporten betonades särskilt Emsas mervärde när det gäller dess roll att driva och främja utvecklingen av system på EU-nivå, såsom SafeSeaNet och Thetis, samt, om än i mindre utsträckning, databasen European Maritime Casualty Information Platform (Emcip) för utredning av olyckor. Mot denna bakgrund rekommenderades i kontrollen av ändamålsenligheten att man skulle bygga vidare på Emsas kapacitet, med tyngdpunkt på att främja och investera i byråns digitala system, tillämpningar och databaser.

•Samråd med berörda parter

Nedan anges de viktigaste samrådsaktiviteterna som låg till grund för det aktuella förslaget:

–Ett öppet offentligt samråd, organiserat av kommissionen, genomfördes under perioden 28 mars 2022–20 juni 2022. Det inkom dock endast få bidrag från berörda parter (endast 15 uppgiftslämnare).

–Det genomfördes två enkäter som riktades till berörda parter för att samla in specifik information, en om vilka uppgifter som skulle kunna ingå i det nya uppdraget (122 svar främst från medlemsstaternas myndigheter) och en annan för att uppskatta kostnadsbesparingarna av att uppgifter utförs på EU-nivå i stället för i enskilda medlemsstater. Den första webbenkäten pågick från mars 2022 till april 2022 och den andra från november 2022 till december 2022.

–För att få in specifik information genomförde den konsult som ansvarade för den externa stödstudien totalt 26 riktade intervjuer med företrädare på EU-nivå för viktiga berörda parter. Intervjuerna genomfördes i perioder från januari 2022 till juli 2022.

–Den uppdragstagare som ansvarade för stödstudien genomförde också två workshoppar med experter inom sjöfartssektorn (den 13 december 2021 och den 4 mars 2022) för att få in synpunkter på olika aspekter av revideringen

–Ytterligare riktade samråd anordnades av kommissionen för att rådfråga medlemsstaterna om policyåtgärderna och validera framstegen i revideringen Denna verksamhet ägde rum i samband med två möten i EU:s kommittén för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg (den 2 juni 2022 och den 29 november 2022) och en workshop med medlemsstaternas sjöfartsdirektörer (den 17 maj 2022).

–De berörda parternas åsikter bekräftade att byråns nuvarande uppgifter bättre måste återspeglas i dess uppdrag, som enligt majoriteten var föråldrat, särskilt på områdena hållbarhet, minskning av koldioxidutsläpp och digitalisering av sjöfartssektorn.

11Maritime Transport Fitness Check of the legislation on flag State responsibilities, accident investigation, port State control, the vessel traffic monitoring and information system and, the reporting formalities for ships arriving in and/or departing from ports of Member States, arbetsdokument från kommissionens avdelningar, maj 2018, https://ec.europa.eu/transport/sites/default/files/3rd-mobility- pack/swd20180228-fitness-check.pdf.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Förslaget bygger på en extern stödstudie som undersökte problemen med byråns nuvarande uppdrag och de uppgifter som måste återspeglas på ett korrekt sätt, medan en större del ägnades åt de uppgifter som skulle behöva utvidgas ytterligare så att byrån bättre kan stödja medlemsstaterna och sektorn i framtida utmaningar, särskilt den gröna och den digitala omställningen av sektorn.

•Konsekvensbedömning

Förslaget innehåller ändringar av förordningen om inrättande av Emsa, som följer enbart av skyldigheter som antingen redan har införts eller som har föreslagits i andra rättsakter och som därför måste återspeglas bättre i rättsligt hänseende. Det återspeglar också byråns nuvarande uppgifter som inte uttryckligen nämns i dess uppdrag, trots att de nu utgör en större del av dess verksamhet.

Ursprungligen planerades en konsekvensbedömning av revideringen, men det stod så småningom klart att det policymål som föredrogs, även av berörda parter, inte var att i grunden ändra byråns roll genom att omvandla den till ett regleringsorgan, utan snarare att bättre återspegla dess nuvarande roll och de uppgifter som den har utfört på grundval av flexibilitetsmekanismer som uppdraget redan omfattar.

Mot bakgrund av ovanstående konstaterades att det inte fanns några politiska alternativ, med väsentligt olika lösningar, som behövde behandlas i en konsekvensbedömning. Det ansågs lämpligare att göra en anpassning till de uppgifter som antingen härrör från annan lagstiftning eller som byrån redan utför på grundval av den flexibilitet som fastställs i dess uppdrag. I enlighet med kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning har således inte någon fullständig konsekvensbedömning gjorts.

Förslaget åtföljs dock av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar med bakgrundsinformation om byrån, en beskrivning av skälen till att förordningen om inrättande behöver ändras och byråns uppgifter utvidgas samt föreslagna resurser för var och en av uppgifterna.

I arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar beskrivs det uppenbara behovet av att uppdatera och uppgradera uppdraget så att det bättre återspeglar vad byrån gör nu och vad den bör göra under de kommande åren i linje med EU:s prioriteringar och både medlemsstaternas och sektorns behov.

•Grundläggande rättigheter

Revideringen har i sig inga direkta konsekvenser för de grundläggande rättigheterna. De data som samlas in av och för byrån är statistiska data, medan alla data som samlas in för sjöfolk anonymiseras. Artikel 8 i stadgan om de grundläggande rättigheterna (”skydd av personuppgifter”) påverkas därför inte. Andra grundläggande rättigheter påverkas inte heller av förslaget.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Detta lagstiftningsförslag skulle påverka byråns budget- och personalbehov som för närvarande täcks av anslag i den fleråriga budgetramen vilka inte räcker till för de uppgifter som byrån bör utföra. Uppskattningsvis behövs en tilläggsbudget på 50,997 miljoner euro och

33 ytterligare tjänster för återstoden av den fleråriga budgetramperioden för att säkerställa att byrån har de resurser som krävs för att genomföra sitt reviderade uppdrag. Byråns uppgifter som tas upp i detta lagstiftningsförslag kräver därmed ytterligare ekonomiska förstärkningar och personalförstärkningar jämfört med de resurser som öronmärkts i den antagna fleråriga budgetramen 2021–2027, där en årlig ökning på 2 % av EU:s bidrag till byrån fastställs.

Budgetkonsekvenserna av de ytterligare ekonomiska resurserna för byrån kommer att kompenseras genom en minskning av de planerade utgifterna under rubrik 1 och bör också stabilisera byråns resursbehov under perioden 2021–2027. Byrån har också åtagit sig att genomföra en plan för intern omfördelning som kommer att täcka vissa av behoven av att förstärka de uppgifter som ingår i detta förslag genom en intern omfördelning av sju tjänster. Innan kommissionen föreslår någon ytterligare utvidgning av uppgifter som kräver ytterligare resurser kommer den, med bistånd av byrån, att fortsätta att granska byråns verksamhet och resurser för att även inför framtiden säkerställa att alla möjligheter till omfördelning inom byrån utnyttjas.

De detaljerade beräkningarna av budgetkonsekvenserna och de personalresurser och administrativa resurser som krävs för detta förslag finns med i finansieringsöversikten för rättsakten.

De budgetkonsekvenser som beskrivs i detta avsnitt och i den bifogade finansieringsöversikten omfattar de fullständiga budgetkonsekvenserna av den nya förordningen om inrättande av Emsa och om upphävande av förordning (EG) nr 1406/2002 och även budgetkonsekvenserna av i) revideringen av direktiv 2009/21/EG om flaggstatsförpliktelser, ii) revideringen av direktiv 2009/16/EG om hamnstatskontroll, iii) revideringen av direktiv 2009/18/EG om utredning av olyckor, och iv) revideringen av direktiv 2005/35/EG om föroreningar förorsakade av fartyg. Budgetkonsekvenserna av de fyra sistnämnda förslagen beskrivs mer i detalj i de respektive finansieringsöversikterna för rättsakterna.

Budgetkonsekvenserna utöver den nuvarande fleråriga budgetramen är en vägledande översikt, som inte påverkar det framtida avtalet om den fleråriga budgetramen.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Övervakningen och utvärderingen av byråns uppdrag skulle till stor del utföras inom ramen för de tillämpliga mekanismerna enligt denna förordning. I artikel 41 föreskrivs en utvärdering för att bedöma i synnerhet byråns inverkan, ändamålsenlighet och effektivitet samt dess arbetsmetoder och som kan behandla eventuella behov av att ändra byråns struktur, funktionssätt, verksamhetsområde och uppgifter samt de finansiella följderna av sådana ändringar. Utöver denna utvärdering kommer kommissionen att inhämta data genom sin representation vid byråns styrelsemöten och sin och medlemsstaternas tillsyn av byråns arbete.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I detta avsnitt kommenteras och förklaras de viktigaste bestämmelserna i den nya förordningen om Emsa, vid behov i relation till ändringar av den ursprungliga texten i förordning (EG) nr 1406/2002.

KAPITEL I – INNEHÅLL, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH MÅL

Artiklarna 1–2 En artikel om innehåll och tillämpningsområde har införts tillsammans med en separat artikel om byråns mål. Dessa två artiklar återspeglar den tidigare artikel 1 om mål, vilken har reviderats för att återspegla byråns nya uppgifter på områdena hållbarhet, minskning av koldioxidutsläpp, digitalisering, övervakning och maritim lägesbild.

KAPITEL II – BYRÅNS UPPGIFTER

I detta nya kapitel beskrivs byråns uppgifter. Distinktionen mellan primära uppgifter och tilläggsuppgifter avskaffas och i stället görs en tematisk uppdelning mellan övergripande stöd och uppgifter på områdena sjösäkerhet, hållbarhet, minskning av koldioxidutsläpp, sjöfartsskydd och cybersäkerhet, sjöövervakning och kriser till havs, digitalisering och förenkling samt besök och inspektioner.

I artikel 3 fastställs den flexibilitet som behandlades i artikel 2 i det tidigare uppdraget och som syftar till att byrån ska kunna ge kommissionen och medlemsstaterna tekniskt och operativt bistånd i samband med alla uppgifter som omfattas av byråns behörighet. Artiklarna innehåller bestämmelser om bistånd till kommissionen i utarbetandet av ny lagstiftning, men även när det gäller annan lagstiftning som tilldelar kommissionen uppgifter för vilka den kan behöva byråns bistånd, motsvarande de uppgifter som anges i artikel 2.2 a–d i det tidigare uppdraget. I bestämmelserna föreskrivs också operativt och tekniskt bistånd till medlemsstaterna i samband med alla uppgifter inom ramen för målen; detta motsvarar artikel 2.3 a och b i det föregående uppdraget. Syftet med denna artikel är att skapa flexibilitet för uppdraget och framtidssäkra det för nya uppgifter som kan följa av framtida lagstiftning med hänsyn till sektorns behov.

Artikel 4 fastställer byråns uppgifter på området sjösäkerhet och innehåller de uppgifter som angavs i artikel 2.4 c och e i det tidigare uppdraget. Artikeln återspeglar också byråns verksamhet enligt annan lagstiftning, särskilt flagg- och hamnstatskontroll, som föreslås ändras, lagstiftningen om säkerhet på passagerarfartyg, erkända organisationer, inbegripet artikel 2.3 c i det tidigare uppdraget, direktivet om marin utrustning och arbetet med autonoma fartyg.

Artikel 5 fastställer byråns uppgifter på området hållbarhet och innehåller de uppgifter som anges i artikel 2.3 d, f och g och 2a.2 a och e i det tidigare uppdraget. Artikeln återspeglar också ändringarna i det nya förslaget till direktiv om föroreningar från fartyg och byråns nuvarande arbete med mottagningsanordningar i hamn, svavel- och kväveoxidutsläpp och lagstiftningen om fartygsåtervinning.

Artikel 6 fastställer byråns uppgifter när det gäller insatser för att minska koldioxidutsläppen från sjöfarten och ändrar och utvidgar ytterligare uppgiften enligt artikel 2a.2 b i det tidigare uppdraget. Den omfattar det arbete som utförs av byrån för FuelEU Maritime Regulation, för utvidgningen av utsläppshandelssystemet till sjöfart och för lagstiftningen om övervakning, rapportering och verifiering och ger byrån i uppdrag att fortsätta att stödja kommissionens och medlemsstaternas insatser för att minska utsläppen av växthusgaser från sjöfarten både inom EU och när det gäller EU-ledda insatser inom IMO.

Artikel 7 behandlar byråns uppgifter på området sjöfartsskydd och cybersäkerhet och återspeglar uppgiften i artikel 2.2 b i det tidigare uppdraget liksom byråns deltagande i insatser för att utveckla resiliens mot cybersäkerhetsincidenter.

Artikel 8 behandlar byråns uppgifter på området sjöövervakning och kriser till havs och återspeglar uppgifterna enligt artiklarna 2.4 a, b och i och 2a.2 c och d i det tidigare uppdraget. I artikeln föreslås också byråns centrum för tillhandahållande av en maritim lägesbild som är tillgängligt dygnet runt alla veckans dagar och som redan har spelat en avgörande roll när det gäller att ge bistånd vid kriser.

Artikel 9 behandlar byråns uppgifter på området digitalisering och förenkling och återspeglar uppgiften enligt artiklarna 2.4 d och 2a.2 a och b i det tidigare uppdraget. Artikeln återspeglar också byråns uppgifter när det gäller att bistå kommissionen i genomförandet av den europeiska kontaktpunkten för sjöfart (EMSWe).

Artikel 10 återspeglar den tidigare artikel 3 om de besök och inspektioner som byrån bör genomföra. Den ger också flexibilitet så att byrån kan ge bistånd vid andra inspektioner på sjötransportområdet när kommissionen kan behöva sådant bistånd.

KAPITEL III – BYRÅNS ÖVRIGA UPPGIFTER I FRÅGA OM INTERNATIONELLA

FÖRBINDELSER OCH SAMARBETE INOM DEN EUROPEISKA KUSTBEVAKNINGEN

Artikel 11 återspeglar uppgifterna enligt artikel 2.4 h och 2.5 i det tidigare uppdraget och även byråns allmännare bistånd till kommissionen och Europeiska utrikestjänsten med avseende på tredjeländer.

I artikel 12 upprepas artikel 2b i det tidigare uppdraget, och artikel 13 återspeglar och reglerar byråns kommunikationsverksamhet.

KAPITLEN IV OCH V (artiklarna 14–26) innehåller regler om byråns organisation. Reglerna grundar sig på förordning (EG) nr 1406/2002. De ändringar som gjorts av reglerna i detta kapitel beror på genomförandet av det gemensamma uttalandet från kommissionen, Europaparlamentet och rådet om decentraliserade byråer och den gemensamma ansatsen (2012). De viktigaste ändringarna utgörs av att det införs en flexibilitetsmekanism när det gäller olika begäranden om bistånd eller genomförande av vissa uppgifter som möjliggör för styrelsen att överväga och analysera tillgängliga personalresurser och ekonomiska resurser i samband med den årliga och fleråriga programplaneringen (artikel 17), att det inrättas en direktion (artikel 21) och att det som kallades ”administrative board” nu kallas ”management board” på engelska (på svenska: ”styrelsen” i bägge fallen). Framförallt bör följande nämnas:

I artikel 14 fastställs byråns struktur. I artiklarna 15–20 fastställs styrelsens sammansättning, uppgifter och arbetsmetoder. Bestämmelserna har utarbetats på grundval av artiklarna 10–14 i förordning (EG) nr 1406/2002 och den gemensamma ansatsen. Artikel 17 om årliga och fleråriga arbetsprogram är en ny, separat artikel om arbetsprogram som bedöms vara lämplig för att skapa tydlighet i enlighet med det gemensamma uttalandet.

I artikel 21 fastställs reglerna för direktionen, som stöder styrelsen och förbereder dess möten.

I artiklarna 22–23 fastställs utnämningsförfarandet för den verkställande direktören och dennes ansvar. Dessa artiklar bygger på artiklarna 15 och 16 i förordning (EG) nr 1406/2002 och den gemensamma ansatsen.

Artikel 24 motsvarar artikel 17 i det tidigare uppdraget.

Kapitel VI (artiklarna 25–29) innehåller de finansiella bestämmelserna. Dessa bestämmelser har anpassats till de senaste budgetförordningarna12. Ändringarna av de finansiella bestämmelserna jämfört med förordning (EG) nr 1406/2002 beror på genomförandet av den gemensamma ansatsen och de finansiella bestämmelser som för närvarande gäller för EU:s decentraliserade byråer. De ändringar som införts när det gäller budgetförfarandet, redovisningen och ansvarsfriheten är obetydliga. Den viktigaste ändringen jämfört med det tidigare uppdraget görs i artikel 26, som skulle göra det möjligt för byrån att ta ut avgifter för vissa uppgifter. Det kommer att vara upp till byrån att i ett senare skede, när denna förordning är tillämplig, besluta om huruvida den ska använda denna möjlighet eller inte, medan avgiftsbeloppet för tjänster till tredjeländer och branschen ska fastställas genom en genomförandeakt enligt vad som föreskrivs i artikel 33.

KAPITEL VII (artiklarna 30–31) innehåller personalreglerna.

Kapitel VIII (artiklarna 32–45) innehåller allmänna bestämmelser och slutbestämmelser. Ändringarna jämfört med förordning (EG) nr 1406/2002 beror på genomförandet av den gemensamma ansatsen och anpassningar till nyare lagstiftning. Största delen av dessa bestämmelser fanns redan i förordning (EG) nr 1406/2002. De nya artiklarna 33 och 34 om kommittéförfarandet är nödvändiga för genomförandet av avgiftsmöjligheten.

Detta kapitel innehåller också övergångsbestämmelser (artikel 43) för att möjliggöra en korrekt övergång från det tidigare uppdraget till det nya utan att byråns tjänsteutövning avbryts.

12Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 av den 18 december 2018 med rambudgetförordning för de organ som inrättats enligt EUF-fördraget och Euratomfördraget och som avses i artikel 70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (EUT L 122, 10.5.2019, s. 1).

2023/0163 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om Europeiska sjösäkerhetsbyrån och om upphävande av förordning (EG) nr 1406/2002

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 100.2, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande13, med beaktande av Regionkommitténs yttrande14,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Ett antal lagstiftningsåtgärder har antagits i unionen för att förbättra sjösäkerheten och sjöfartsskyddet, främja hållbarheten, även genom att förhindra föroreningar, och minska koldioxidutsläppen från sjöfarten samt underlätta informationsutbytet och digitaliseringen av sjöfartssektorn. För att sådan lagstiftning ska vara ändamålsenlig bör den tillämpas korrekt och enhetligt i hela unionen. På så sätt säkerställs likvärdiga förutsättningar, minskas den snedvridning av konkurrensen som följer av de ekonomiska fördelar som fartyg som inte uppfyller normerna åtnjuter och gynnas de sjöfartsaktörer och andra som bedriver sjöfartsverksamhet på ett seriöst sätt.

(2)För att uppnå dessa mål krävs ett omfattande tekniskt arbete under ledning av ett specialiserat organ. Det var därför nödvändigt att, som en del av det ”andra Erika-paketet” 2002, inom den befintliga institutionella ramen och med respekt för medlemsstaternas ansvar och rättigheter som flagg-, hamn- och kuststater, inrätta en europeisk byrå för att säkerställa att sjösäkerheten och arbetet för att förhindra föroreningar från fartyg ligger på en hög, enhetlig och ändamålsenlig nivå.

(3)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/200215 inrättades Europeiska sjösäkerhetsbyrån (byrån) för att bistå kommissionen och medlemsstaterna med det faktiska genomförandet på unionsnivå av lagstiftningen om sjösäkerhet och förhindrande av förorening,

EUT C , , s. . EUT C , , s. .

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002 av den 27 juni 2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå (EGT L 208, 5.8.2002, s. 1).

genom lämpliga besök i medlemsstaterna för att övervaka relevant lagstiftning och hjälpa till med utbildning och kapacitetsuppbyggnad.

(4)Efter inrättandet av byrån 2002 utvidgades unionens lagstiftning på områdena sjösäkerhet, hållbarhet, förhindrande av föroreningar och sjöfartsskydd avsevärt, vilket resulterade i fem ändringar av byråns uppdrag.

(5)Sedan 2013 har byrån fortsatt att avsevärt utöka sina uppgifter, antingen genom arbete med relevanta tilläggsuppgifter som föreskrivs i artikel 2a i förordning (EG) nr 1406/2002 eller genom kommissionens och medlemsstaternas begäranden om tekniskt bistånd, särskilt när det gäller minskning av koldioxidutsläpp och digitalisering av sjöfartssektorn. Dessutom har ändringar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/35/EG16, 2009/16/EG17, 2009/18/EG18 och 2009/21/EG19 en direkt inverkan på byråns uppgifter. I dessa direktiv föreskrivs särskilt att byrån ska utföra uppgifter som rör föroreningar förorsakade av fartyg, unionssystemet för hamnstatskontroll, medlemsstaternas verksamhet i samband med utredningar av sjöolyckor i unionens vatten och medlemsstaternas skyldigheter som flaggstater.

(6)Dessutom behöver byråns administrativa och ekonomiska styrning anpassas till det interinstitutionella avtalet om styrningen av decentraliserade byråer20 och rambudgetförordningen för unionens decentraliserade organ21.

(7)På grund av det stora antalet ändringar till följd av den utveckling som beskrivs ovan är det lämpligt att upphäva förordning (EG) nr 1406/2002 och ersätta den med en ny rättsakt.

(8)Byrån inrättades ursprungligen för att bidra till en hög sjösäkerhetsnivå i hela unionen och samtidigt till att förhindra föroreningar från fartyg och senare även från olje- och gasanläggningar. Även om dessa mål stärktes ytterligare genom att även främjande av sjöfartsskydd lades till motiverar byråns fokus under de senaste åren på stöd till utvecklingen av regelverk för att minska koldioxidutsläpp och digitalisera sjöfarten att dessa områden läggs till i byråns övergripande mål så att den kan bidra till målen för både den gröna och den digitala omställningen av branschen. På samma sätt motiverar byråns avgörande roll när det gäller att tillhandahålla en maritim lägesbild, genom satellitbilder och användning av fjärrstyrda luftfartygssystem, att detta läggs till som ett relevant övergripande mål för byrån.

(9)I dessa mål bör byråns deltagande fastställas när det gäller att stödja kommissionen och medlemsstaterna med tekniskt och operativt bistånd för att genomföra unionens politik på sjöfartsområdet.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/35/EG av den 7 september 2005 om föroreningar förorsakade av fartyg och om införande av sanktioner, inbegripet straffrättsliga sanktioner, för föroreningsbrott (EUT L 255, 30.9.2005, s. 11).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll (EUT L 131, 28.5.2009, s. 57).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/18/EG av den 23 april 2009 om grundläggande principer för utredning av olyckor i sjötransportsektorn och om ändring av rådets direktiv 1999/35/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/59/EG (EUT L 131, 28.5.2009, s. 114).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/21/EG av den 23 april 2009 om fullgörande av flaggstatsförpliktelser (EUT L 131, 28.5.2009, s. 132). https://european-union.europa.eu/system/files/2022-06/joint_statement_on_decentralised_agencies_en.pdf. Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 av den 18 december 2018 med rambudgetförordning för de organ som inrättats enligt EUF-fördraget och Euratomfördraget och som avses i artikel 70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (EUT L 122, 10.5.2019, s. 1).

(10)För att dessa mål ska kunna uppnås på ett korrekt sätt är det lämpligt att byrån utför särskilda uppgifter på områdena sjösäkerhet, hållbarhet, minskning av koldioxidutsläpp i sjöfartssektorn, sjöfartsskydd och cybersäkerhet, sjöövervakning och kriser till havs samt främjande av digitalisering och underlättande av datautbyte på sjöfartsområdet.

(11)Utöver de specifika uppgifterna bör byrån, på begäran av kommissionen eller medlemsstaterna, tillhandahålla övergripande tekniskt stöd för att genomföra alla uppgifter som omfattas av byråns behörighet och mål och som härrör från framtida behov och utveckling på unionsnivå. Sådana ytterligare uppgifter måste övervägas med hänsyn till tillgängliga personalresurser och ekonomiska resurser, som byråns styrelse bör beakta innan beslut fattas om att ta med dessa uppgifter i byråns samlade programdokument som en del av byråns årliga eller fleråriga arbetsprogram. Detta är nödvändigt för att säkerställa att vissa uppgifter som utgör byråns kärnverksamhet vid behov kan prioriteras.

(12)Byrån har ledande teknisk sakkunskap inom sina behörighetsområden och bör därför hjälpa medlemsstaterna med utbildning och kapacitetsuppbyggnad genom att utveckla gemensamma läroplaner och använda de tekniskt mest avancerade verktygen för att genomföra dem.

(13)Byråns tekniska sakkunskap bör främjas ytterligare genom forskning på sjöfartsområdet och deltagande i relevant unionsverksamhet på området. Byrån bör på ett proaktivt sätt bidra till målen att förbättra sjösäkerhet och sjöfartsskydd, minska koldioxidutsläpp inom sjöfarten och förhindra föroreningar från fartyg. I detta avseende skulle byrån kunna utfärda relevant ickebindande vägledning, rekommendationer eller handböcker för att hjälpa kommissionen, medlemsstaterna och/eller sjöfartsbranschen att uppnå dessa mål.

(14)När det gäller sjösäkerhet bör byrån utveckla en proaktiv strategi för att fastställa säkerhetsrisker och säkerhetsutmaningar och använda den som grund för att vart tredje år lämna in en rapport till kommissionen om framstegen när det gäller sjösäkerhet. Byrån bör dessutom fortsätta att bistå kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av relevant unionslagstiftning, särskilt när det gäller flagg- och hamnstatsskyldigheter, utredningar av sjöolyckor, lagstiftning om säkerhet på passagerarfartyg, erkända organisationer och marin utrustning. Slutligen bör byrån ha en proaktiv roll när det gäller att stödja införandet av autonoma och automatiserade ytfartyg till sjöss, samtidigt som det också är viktigt att samla in ytterligare data om utbildning och certifiering av sjöfolk och om genomförandet av 2006 års sjöarbetskonvention (MLC, Maritime Labour Convention).

(15)Sedan den senaste betydande ändringen av förordningen 2013 har det skett en betydande utveckling av lagstiftningen inom sjöfartssektorn när det gäller hållbarhet. Utöver de uppgifter som hittills ingått i byråns uppdrag, t.ex. förhindrande av föroreningar från fartyg och olje- och gasanläggningar, främst genom användningen av CleanSeaNet, bör byrån fortsätta att bistå kommissionen i genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/88322 genom att denna uppgift återspeglas i byråns uppdaterade uppdrag. Dessutom finns det ett ökat

behov av att byrån fortsätter att bistå vid genomförandet av de sjöfartsrelaterade delarna av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG23 och (EU) 2016/80224. Dessa två områden

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/883 av den 17 april 2019 om mottagningsanordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg, om ändring av direktiv 2010/65/EU och upphävande av direktiv 2000/59/EG (EUT L 151, 7.6.2019, s. 116).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).

är tillsammans med byråns deltagande i insamling, analys och utbyte av data om utsläpp av kväveoxider (NOx) från fartyg av betydelse för att främja hållbarhet inom sjöfartssektorn, och byrån bör vart tredje år lämna in en rapport till kommissionen om framstegen på området.

(16)När det gäller minskning av koldioxidutsläpp inom sjöfartssektorn arbetar Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) för att begränsa de globala utsläppen från sjöfarten, och detta bör uppmuntras, bland annat genom ett snabbt genomförande av IMO:s inledande strategi för minskning av växthusgasutsläppen från fartyg (Initial Strategy on Reduction of Greenhouse Gas Emissions from Ships) som antogs 2018. Diskussioner pågår om hur en sådan ambition kan förverkligas i praktiken, bland annat om en revidering av den inledande strategin. På unionsnivå har en uppsättning strategier och lagstiftningsförslag utvecklats för att stödja minskningen av koldioxidutsläpp och ytterligare främja sjöfartssektorns hållbarhet, vilket särskilt återspeglas i den europeiska gröna given, strategin för hållbar och smart mobilitet, 55 %-paketet och nollföroreningsstrategin. Därför bör behovet av att minska utsläppen av växthusgaser från sjöfartssektorn återspeglas i byråns uppdrag.

(17)I detta avseende bör byrån, samtidigt som den bör fortsätta att bistå kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/75725, även bistå i genomförandet av de nya regleringsåtgärder som syftar till att minska koldioxidutsläppen inom sjöfartssektorn och som härrör från 55 %-paketet, t.ex. i förordning [...] om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransporter och i de sjöfartsrelaterade delarna av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG26 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen. Byrån bör fortsätta att vara ledande när det gäller sakkunskap på unionsnivå för att bistå i sektorns omställning till förnybara och koldioxidsnåla bränslen genom att bedriva forskning och ge vägledning för att införa och använda hållbara alternativa energikällor för fartyg, inklusive landströmsförsörjning till fartyg, och när det gäller användning av lösningar för energieffektivitet och vindassisterad framdrivning. För att övervaka framstegen när det gäller att minska koldioxidutsläppen i sjöfartssektorn bör byrån vart tredje år rapportera till kommissionen om insatserna för att minska växthusgasutsläppen och eventuella rekommendationer som den kan ha gett.

(18)På området sjöfartsskydd bör byrån fortsätta att ge tekniskt bistånd till kommissionens inspektioner inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/200427 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar. Med tanke på att antalet cybersäkerhetsincidenter inom sjöfartssektorn har ökat avsevärt under de senaste åren bör byrån bistå i unionens insatser för att öka resiliensen mot cybersäkerhetsincidenter inom sjöfartssektorn genom att underlätta utbytet av bästa praxis och information om cybersäkerhetsincidenter mellan medlemsstaterna.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/802 av den 11 maj 2016 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen (EUT L 132, 21.5.2016, s. 58).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 av den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar (EUT L 129, 29.4.2004, s. 6).

(19)Byrån bör fortsätta att driva det övervaknings- och informationssystem för fartyg som inrättats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/59/EG28, tillsammans med andra system som ligger till grund för upprättandet av en maritim lägesbild. I detta avseende bör byrån fortsätta att spela en viktig roll i förvaltningen av sjöfartsskyddet i Copernicusprogrammet och fortsätta att använda tillgänglig senaste teknik, t.ex. fjärrstyrda luftfartygssystem som ger medlemsstaterna och andra unionsorgan ett användbart verktyg för övergripande och operativ övervakning. Utöver dessa tjänster har byrån visat sin strategiska roll när det gäller att tillhandahålla en maritim lägesbild som stöd i olika kriser, t.ex. covid-19 och Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Till följd av detta bör byrån driva ett centrum som är öppet dygnet runt alla veckans dagar och som bör bistå kommissionen och medlemsstaterna i sådana nödsituationer.

(20)Digitaliseringen av data är en naturlig del av den tekniska utvecklingen när det gäller datainsamling och dataöverföring, och syftar till att bidra till kostnadsbesparingar och effektiv användning av mänskliga resurser. Användning av autonoma ytfartyg till sjöss (MASS, Maritime Autonomous Surface Ships) och den digitala och tekniska utvecklingen ger ett brett spektrum av nya möjligheter när det gäller datainsamling och styrning av integrerade system. Det skapar möjligheter för potentiell digitalisering, automatisering och standardisering av flera processer, vilket skulle göra det möjligt att underlätta arbetet med sjöfartens säkerhet, skydd, hållbarhet och effektivitet, inklusive övervakningsmekanismer, på unionsnivå och samtidigt minska den administrativa bördan för medlemsstaterna. I detta avseende bör byrån bland annat underlätta och främja användning av elektroniska certifikat, insamling, registrering och utvärdering av tekniska data, systematiskt utnyttjande av befintliga databaser, inklusive korsbefruktning av dem genom användning av innovativa it-verktyg och verktyg för artificiell intelligens, och, när så är lämpligt, utveckling av ytterligare interoperabla databaser.

(21)För att byrån ska kunna utföra sina uppgifter på vederbörligt sätt, bör dess tjänstemän besöka medlemsstaterna för att övervaka att unionens system för sjösäkerhet och förhindrande av föroreningar från fartyg fungerar. Byrån bör också genomföra inspektioner för att bistå kommissionen i bedömningen av det faktiska genomförandet av unionsrätten.

(22)Inom ramen för IMO, Internationella arbetsorganisationen (ILO) och samförståndsavtalet från Paris om hamnstatskontroll som undertecknades i Paris den 26 januari 1982 (Paris MoU), kan kommissionen och medlemsstaterna behöva tekniskt bistånd och sakkunskap. På samma sätt kan kommissionen också behöva tekniskt bistånd från byrån för att stödja tredjeländer på sjöfartsområdet, särskilt när det gäller kapacitetsuppbyggnad, förhindrande av föroreningar och insatser mot föroreningar. Byråns styrelse bör få i uppgift att anta en strategi för byråns internationella förbindelser i frågor som omfattas av dess behörighet, som en del av det samlade programdokumentet.

(23)Nationella myndigheter som utför kustbevakningsuppgifter är ansvariga för en lång rad uppgifter som kan omfatta sjösäkerhet, sjöfartsskydd, sök- och räddningsinsatser, gränskontroll, fiskerikontroll, tullkontroll, allmän brottsbekämpning och miljöskydd. Byrån, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

28Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/59/EG av den 27 juni 2002 om inrättande av ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik i gemenskapen och om upphävande av rådets direktiv 93/75/EEG (EGT L 208, 5.8.2002, s. 10).

2019/189629, och Europeiska fiskerikontrollbyrån, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/47330, bör därför, inom ramen för sina uppdrag, stärka sitt samarbete såväl med varandra som med de nationella myndigheter som utför kustbevakningsuppgifter, för att öka kunskaperna om den maritima lägesbilden och stödja konsekventa och kostnadseffektiva åtgärder.

(24)Genomförandet av denna förordning bör inte påverka fördelningen av behörigheter mellan unionen och medlemsstaterna eller medlemsstaternas skyldigheter enligt internationella konventioner, såsom Förenta nationernas havsrättskonvention, den internationella konventionen om säkerheten för människoliv till sjöss, den internationella sjöräddningskonventionen, den internationella konventionen till förhindrande av förorening från fartyg, den internationella konventionen angående normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning, samt andra relevanta internationella sjöfartsinstrument.

(25)För att effektivisera beslutsprocessen inom byrån och bidra till att öka ändamålsenligheten och effektiviteten bör det inrättas en styrelsestruktur med två nivåer. För detta ändamål bör medlemsstaterna och kommissionen vara företrädda i en styrelse med nödvändiga befogenheter, bland annat att fastställa budgeten och godkänna programdokumentet. Styrelsen bör ge allmänna riktlinjer för byråns verksamhet och närmare delta i övervakningen av byråns verksamhet, för att förbättra tillsynen av administrativa och budgetmässiga frågor. Det bör inrättas en mindre direktion med uppgift att på lämpligt sätt förbereda styrelsens sammanträden och stödja dess beslutsprocess. Direktionens befogenheter bör fastställas i ett uppdrag som ska antas av styrelsen och bör när så är nödvändigt innefatta yttranden och preliminära beslut med förbehåll för deras slutliga godkännande av styrelsen. Byrån bör ledas av en verkställande direktör.

(26)För att säkerställa insyn i styrelsens beslut bör företrädare för berörda sektorer närvara vid dess sammanträden, dock utan rösträtt. Företrädarna för de olika intressenterna bör utses av kommissionen på grundval av deras representativitet på unionsnivå.

(27)För att kunna fullgöra sina uppgifter på ett korrekt sätt bör byrån ha ställning som juridisk person och ha en egen budget, som till största delen finansieras genom ett bidrag från unionen och avgifter och taxor som betalas av tredjeländer eller andra enheter. Byråns oberoende och opartiskhet bör inte äventyras genom ekonomiska bidrag som den får av medlemsstater, tredjeländer eller andra enheter. För att säkerställa att byrån agerar självständigt i sin dagliga verksamhet och i de yttranden, rekommendationer och beslut som den utfärdar bör det råda insyn i byråns organisation och byråns verkställande direktör bör bära det fulla ansvaret. Byråns personal bör vara oberoende och ha såväl kortvariga som långvariga anställningsavtal, för att bevara kunskap och säkerställa en fortlöpande verksamhet i organisationen, samtidigt som ett nödvändigt och pågående utbyte av sakkunskap med sjöfartssektorn bibehålls. Byråns utgifter bör omfatta kostnader för personal, förvaltning, infrastruktur och drift.

(28)När det gäller förebyggande och hantering av intressekonflikter är det mycket viktigt att byrån agerar opartiskt, visar integritet och fastställer höga yrkesmässiga standarder. Det bör aldrig finnas några legitima skäl att misstänka att beslut kan påverkas av intressen som står i strid med

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624 (EUT L 295, 14.11.2019, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/473 av den 19 mars 2019 om Europeiska fiskerikontrollbyrån (EUT L 83, 25.3.2019, s. 18).

byråns roll som ett organ som betjänar unionen som helhet eller av privata intressen eller anknytningar till någon styrelseledamot som kan, eller skulle kunna, skapa en konflikt med ett korrekt utförande av den berörda personens officiella uppgifter. Styrelsen bör därför anta omfattande regler om intressekonflikter.

(29)Ett vidare strategiskt perspektiv på byråns verksamhet skulle göra det lättare att planera och förvalta dess resurser på ett mer ändamålsenligt sätt och skulle bidra till resultat av högre kvalitet. Detta bekräftas och förstärks genom delegerad förordning (EU) 2019/715. Därför bör styrelsen anta och regelbundet uppdatera ett samlat programdokument som innehåller de årliga och fleråriga arbetsprogrammen, efter lämpligt samråd med berörda intressenter.

(30)När byrån uppmanas att utföra en ny uppgift som inte uttryckligen anges i dess uppdrag eller vissa uppgifter för vilka byrån i enlighet med sitt uppdrag måste överväga och analysera konsekvenserna resursmässigt i fråga om sin personal och budget, bör styrelsen inkludera sådana uppgifter i programdokumentet först efter en sådan analys. Denna analys bör identifiera de resurser som krävs för att byrån ska kunna utföra dessa nya uppgifter och huruvida byråns befintliga uppgifter påverkas negativt.

(31)Byrån bör ha tillräckliga resurser för att kunna utföra sina uppgifter och beviljas en autonom budget. Den bör huvudsakligen finansieras genom ett bidrag från unionens allmänna budget. Unionens budgetförfarande bör tillämpas på unionens bidrag och varje annan subvention som belastar unionens allmänna budget. Revisionen av räkenskaperna bör göras av unionens revisionsrätt.

(32)Avgifter förbättrar finansieringen av en byrå och kan övervägas för specifika tjänster som omfattas av byråns behörighet och som byrån tillhandahåller tredjeländer eller branschen. Eventuella avgifter som tas ut av byrån bör täcka dess kostnader för att tillhandahålla respektive tjänster.

(33)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning i fråga om avgifter

och taxor bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201131.

(34)I takt med att allt fler decentraliserade organ har inrättats på senare år har insynen i och kontrollen av förvaltningen av unionsanslagen till organen förbättrats, särskilt när det gäller budgetering av avgifter, finansiell kontroll, befogenheter att bevilja ansvarsfrihet, avsättning till pensionssystemet samt det interna budgetförfarandet (uppförandekod). Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/201332 bör även tillämpas fullt ut på byrån, som också bör ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)33.

(35)Eftersom målen för denna förordning, nämligen att inrätta ett specialiserat organ som kan bistå kommissionen och medlemsstaterna i tillämpningen och övervakningen av unionslagstiftningen på sjösäkerhetsområdet och med utvärderingen av dess ändamålsenlighet, inte i tillräcklig

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

EGT L 136, 31.5.1999, s. 15.

utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av det samarbete som krävs, kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(36)För att byrån ska fungera väl är det nödvändigt att tillämpa vissa principer avseende byråns styrning för att följa det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen om decentraliserade organ, som den interinstitutionella arbetsgruppen enades om i juli 2012 och som har till syfte att harmonisera byråernas verksamhet och förbättra deras resultat.

(37)Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som särskilt erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(38)Europeiska sjösäkerhetsbyrån, som inrättades genom förordning (EG) nr 1406/2022, förblir samma juridiska person och kommer att fortsätta med all sin verksamhet och alla sina förfaranden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

INNEHÅLL, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH MÅL

Artikel 1

Inrättande, innehåll och tillämpningsområde

1.Denna förordning innehåller omfattande regler om uppgifter, funktionssätt och styrning för Europeiska sjösäkerhetsbyrån, som inrättades genom förordning (EG) nr 1406/2002 (byrån).

2.Byrån ska bistå medlemsstaterna och kommissionen för att ändamålsenligt tillämpa och genomföra unionsrätten om sjötransport i hela unionen. För detta syfte ska byrån samarbeta med medlemsstaterna och kommissionen och ge dem tekniskt, operativt och vetenskapligt bistånd inom ramen för byråns mål och uppgifter enligt artikel 2 och kapitlen II och III.

3.Genom att tillhandahålla det bistånd som avses i punkt 2 ska byrån särskilt stödja medlemsstaterna och kommissionen så att de kan tillämpa relevanta unionsrättsakter korrekt och samtidigt bidra till den övergripande effektiviteten i sjötrafiken och sjötransporterna i enlighet med denna förordning, i syfte att underlätta uppnåendet av unionens mål på sjöfartsområdet.

4.Bistånd från byrån får inte påverka medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter som flagg-, hamn- eller kuststater.

Artikel 2

Byråns mål

1.Byråns mål ska vara att främja och inrätta en hög, enhetlig och ändamålsenlig sjösäkerhetsnivå som syftar till att eliminera olyckor i sjöfarten och till sjöfartsskydd, minskade växthusgasutsläpp från fartyg och hållbarhet inom sjöfartssektorn samt förhindrande av och insatser mot föroreningar från fartyg och insatser mot föroreningar av havet som orsakas av olje- och gasanläggningar.

2.Byråns ytterligare mål ska vara att främja digitaliseringen av sjöfartssektorn genom att underlätta elektronisk dataöverföring till stöd för förenkling och tillhandahållande av integrerade system och tjänster för sjöövervakning och maritim lägesbild till kommissionen och medlemsstaterna.

KAPITEL II

BYRÅNS UPPGIFTER

Artikel 3

Övergripande tekniskt stöd

1.Byrån ska bistå kommissionen

(a)vid kontrollen av att relevanta bindande unionsrättsakter som omfattas av byråns mål faktiskt genomförs, särskilt genom de besök och inspektioner som avses i artikel 10; i detta avseende får byrån lämna förslag till kommissionen om möjliga förbättringar,

(b)i det förberedande arbetet med att uppdatera och utarbeta relevanta unionsrättsakter som omfattas av byråns mål, särskilt i enlighet med utvecklingen av internationell rätt,

(c)i genomförandet av de övriga uppgifter som kommissionen har tilldelats i unionens lagstiftningsakter avseende byråns mål.

2.Byrån ska i samarbete med medlemsstaterna göra följande:

(a)Vid behov organisera relevant kapacitetsuppbyggnad och utbildning på områden som omfattas av byråns mål och som ingår i medlemsstaternas ansvar. I detta avseende ska byrån inrätta lämplig kapacitet i syfte att utveckla, genomföra och samordna utbildningsverksamhet som är relevant för byråns mål, bland annat genom att utveckla gemensamma läroplaner, seminarier, konferenser, workshoppar samt webbaserat e-lärande och andra innovativa och avancerade utbildningsverktyg. Detaljerna för sådan utbildningsverksamhet som tillhandahålls utöver formell utbildning ska utarbetas i nära samråd med medlemsstaterna och kommissionen och godkännas av styrelsen i enlighet med artikel 17 i denna förordning, samtidigt som artikel 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) respekteras fullt ut.

(b)Utveckla tekniska lösningar, bland annat genom att tillhandahålla relevanta operativa tjänster, och ge tekniskt bistånd, för att bygga upp nödvändig nationell kapacitet för genomförande av relevanta unionsrättsakter som rör byråns mål.

3.Byrån ska främja och underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och kommissionen vid genomförandet av unionslagstiftningen genom att främja utbyte och spridning av erfarenheter och god praxis.

4.Byrån ska på kommissionens begäran eller på eget initiativ, med förbehåll för styrelsens godkännande i enlighet med artikel 17, bidra till sjöfartsforskning på unionsnivå som är förenlig med

byråns mål. I detta avseende ska byrån bistå kommissionen och medlemsstaterna med att identifiera centrala forskningsteman, utan att det påverkar annan forskningsverksamhet på unionsnivå, och med att analysera pågående och avslutade forskningsprojekt som är relevanta för byråns mål. Om så är lämpligt får byrån, med förbehåll för tillämpliga regler om immateriella rättigheter och säkerhetsaspekter, sprida resultaten av sin forsknings- och innovationsverksamhet, efter kommissionens godkännande, som en del av sitt bidrag till att skapa synergier mellan forsknings- och innovationsverksamhet inom andra unionsorgan och medlemsstaterna.

5.Om så krävs för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter ska den genomföra studier, med deltagande av kommissionen, och när så är tillämpligt, styrgrupper för samråd; medlemsstaterna; och, när så är lämpligt, arbetsmarknadens parter och branschens företrädare med sakkunskap i relevanta frågor.

6.På grundval av den forskning och de studier som byrån genomför, men också på grundval av erfarenheterna från dess egen verksamhet, särskilt besök och inspektioner, och utbyte av information och god praxis med medlemsstaterna och kommissionen, får byrån, efter samråd med kommissionen, utfärda relevanta icke-bindande rekommendationer, riktlinjer eller handböcker för att stödja och underlätta medlemsstaternas, och i förekommande fall branschens, genomförande av unionslagstiftningen.

Artikel 4

Uppgifter som rör sjösäkerhet

1.Byrån ska övervaka framstegen med sjötransporternas säkerhet i unionen, genomföra riskanalyser på grundval av tillgängliga data och utveckla modeller för riskbedömning för att identifiera säkerhetsutmaningar och säkerhetsrisker. Vart tredje år ska byrån lämna in en rapport till kommissionen om framstegen på sjösäkerhetsområdet, med eventuella tekniska rekommendationer som skulle kunna behandlas på unionsnivå eller internationell nivå. I detta avseende ska byrån särskilt analysera och föreslå relevanta riktlinjer eller rekommendationer om potentiella säkerhetsrisker som härrör från införande och användning av hållbara alternativa energikällor för fartyg, inklusive landströmsförsörjning till fartyg i hamn.

2.Byrån ska bistå kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av direktiv 2009/21/EG. Byrån ska särskilt utveckla och underhålla inspektionsdatabasen i enlighet med [artikel 6a] i det direktivet, inrätta det elektroniska rapporteringsverktyg som avses i [artikel 9b] i det direktivet, underhålla den offentliga webbplats som avses i artikel 8.2c och lämna rekommendationer till kommissionen på grundval av insamlade data.

Byrån ska bistå kommissionen när det gäller att delta som observatör i Internationella sjöfartsorganisationens revisionsprocess i enlighet med [artikel 7] i direktiv 2009/21/EG. Byrån ska också utveckla relevanta verktyg och tjänster för att på medlemsstaternas begäran hjälpa dessa att fullgöra sina skyldigheter enligt direktiv 2009/21/EG.

Byrån ska också tillhandahålla ett gemensamt system för kapacitetsuppbyggnad för medlemsstaternas flaggstatsbesiktningsmän och -inspektörer som avses i [artikel 4c] i ovannämnda direktiv.

3.Byrån ska bistå kommissionen i utvecklingen och underhållet av de databaser som föreskrivs i artiklarna 24 och 24a i direktiv 2009/16/EG. På grundval av insamlade data ska byrån bistå kommissionen i analysen av relevant information och offentliggörandet av information om fartyg och företag med låg eller mycket låg prestation i enlighet med direktiv 2009/16/EG.

Byrån ska utveckla relevanta verktyg och tjänster för att på medlemsstaternas begäran hjälpa dessa att fullgöra sina skyldigheter enligt direktiv 2009/16/EG.

Byrån ska också tillhandahålla ett program för yrkesmässig utveckling och utbildning för medlemsstaternas inspektörer för hamnstatskontroll i enlighet med [artikel 22.7] i ovannämnda direktiv 2009/16/EG.

4.Byrån ska bistå kommissionen i utvecklingen och underhållet av den databas som föreskrivs i artikel 17 i direktiv 2009/18/EG. På grundval av insamlade data ska byrån sammanställa en årlig översikt över sjöolyckor och incidenter till sjöss. Byrån ska, på begäran av de berörda medlemsstaterna och om inga intressekonflikter uppstår, ge operativt stöd till dessa medlemsstater i samband med säkerhetsutredningar. Byrån ska också genomföra en analys av rapporter om säkerhetsutredningar i syfte att identifiera mervärde på unionsnivå i form av alla relevanta lärdomar som kan dras.

Byrån ska tillhandahålla ett program för yrkesmässig utveckling och utbildning för de behöriga myndigheter som utreder olyckor ur sjösäkerhetsperspektiv.

5.Byrån ska bistå kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/45/EG34 och 2003/25/EG35 samt rådets direktiv 98/41/EG36. Byrån ska särskilt utveckla och underhålla en databas för registrering av åtgärder i enlighet med artikel 9 i direktiv 2009/45/EG och artikel 9 i direktiv 98/41/EG och bistå kommissionen i bedömningen av sådana åtgärder.

6.Byrån ska underlätta samarbetet och informationsutbytet mellan kommissionen och medlemsstaterna för bedömningen av de erkända organisationer som utför besiktnings- och certifieringsuppgifter i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 391/200937. Byrån ska särskilt göra följande:

(a)Avge ett yttrande till kommissionen om sin bedömning av de erkända organisationerna enligt artikel 8.1 i förordning (EG) nr 391/2009.

(b)Förse medlemsstaterna med lämplig information i samband med de inspektioner som utförs

för att ge underlag till kommissionens bedömning enligt artikel 8.1 i förordning (EG) nr 391/2009, vilken i sin tur är en hjälp i övervakningen och tillsynen av erkända organisationer i enlighet med artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/15/EG38 och därmed i medlemsstaternas fullgörande av sina unionsskyldigheter och internationella skyldigheter som flaggstater. I detta avseende ska byrån bistå kommissionen i styrningen av högnivågruppen för flaggstatsfrågor enligt [artikel 9.1] i direktiv 2009/21/EG.

(c)På eget initiativ eller på kommissionens begäran lämna en rekommendation och tekniskt

bistånd till kommissionen när det gäller eventuella avhjälpande åtgärder eller åläggande av böter för erkända organisationer i enlighet med artiklarna 5 och 6 i förordning (EG) nr 391/2009.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/45/EG av den 6 maj 2009 om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg (EUT L 163, 25.6.2009, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/25/EG av den 14 april 2003 om särskilda stabilitetskrav för ro-ro- passagerarfartyg (EUT L 123, 17.5.2003, s. 22).

Rådets direktiv 98/41/EG av den 18 juni 1998 om registrering av personer som färdas ombord på passagerarfartyg som ankommer till eller avgår från hamnar i gemenskapens medlemsstater (EGT L 188, 2.7.1998, s. 35). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009 av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg (EUT L 131, 28.5.2009, s. 11). Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/15/EG av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg och för sjöfartsadministrationernas verksamhet i förbindelse därmed (EUT L 131, 28.5.2009, s. 47).

7.Byrån ska bistå kommissionen i genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU39 genom att tillhandahålla sin tekniska bedömning av säkerhetsaspekter, tillhandahålla rekommendationer med förteckningar över konstruktions-, tillverknings- och prestandakrav och respektive provningsstandarder, utveckla och underhålla den databas som föreskrivs i artikel 35.4 i det direktivet och underlätta samarbetet mellan anmälda bedömningsorgan genom att fungera som tekniskt sekretariat för deras samordningsgrupp.

8.Byrån ska bistå kommissionen och medlemsstaterna med att identifiera säkerhetsrisker i samband med utvecklingen av autonoma och automatiserade ytfartyg till sjöss (MASS) och genom forskning och utveckling av relevanta digitala verktyg bistå medlemsstaterna med vägledning och handböcker som underlättar godkännandet av MASS-projekt och/eller MASS-verksamhet.

9.Byrån ska samla in och analysera data om sjöfolk som tillhandahålls och används i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/99340. Den får också samla in och analysera data om genomförandet av 2006 års sjöarbetskonvention i syfte att bidra till att förbättra sjöfolkets arbets- och levnadsvillkor ombord.

Artikel 5

Uppgifter som rör hållbarhet

1.Byrån ska på ett kostnadseffektivt sätt stödja medlemsstaterna med ytterligare medel för insatser mot föroreningar från fartyg samt föroreningar av havet som orsakas av olje- och gasanläggningar. Byrån ska agera på begäran av den berörda medlemsstat under vars överinseende sanering utförs. Sådant bistånd påverkar inte kuststaternas ansvar att ha lämpliga mekanismer för insatser mot föroreningar och ska respektera det befintliga samarbetet mellan medlemsstaterna på detta område. De operativa resurser som byrån tillhandahåller medlemsstaterna ska ta hänsyn till och tillgodose sektorns behov i övergången till användning av hållbara alternativa energikällor för fartyg. När detta är lämpligt, ska begäran om insatser mot förorening göras genom unionens civilskyddsmekanism som inrättats genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU41.

2.Byrån ska bistå kommissionen och medlemsstaterna med att upptäcka eventuella föroreningar och ta fram bevis på olagliga utsläpp från fartyg i enlighet med direktiv 2005/35/EG. Byrån ska särskilt bistå i genomförandet av artiklarna [10, 10a, 10b, 10c och 10d] i det direktivet genom att

(a)utveckla och underhålla det nödvändiga informationssystemet (CleanSeaNet) som en del av unionens system för informationsutbyte inom sjöfarten (SafeSeaNet), samt databaser,

(b)samla in, analysera och sprida relevant information om genomförandet och verkställigheten avseende direktiv 2005/35/EG,

(c)hjälpa de behöriga nationella myndigheterna med kapacitetsuppbyggnad och underlätta utbyte av bästa praxis,

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU av den 23 juli 2014 om marin utrustning och om upphävande av rådets direktiv 96/98/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 146).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/993 av den 8 juni 2022 om minimikrav på utbildning för sjöfolk (EUT L 169, 27.6.2022, s. 45).

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).

(d)utveckla och underhålla den externa rapporteringskanalen online för mottagande och hantering av information om potentiella olagliga utsläpp som meddelats av besättningen och vidarebefordra sådan information till den eller de berörda medlemsstaterna.

3.Byrån ska tillhandahålla tjänsten CleanSeaNet och andra verktyg för att bistå kommissionen och medlemsstaterna, på deras begäran, med att övervaka omfattningen av och miljöpåverkan från oljeföroreningar av havet som orsakas av olje- och gasanläggningar.

4.Byrån ska bistå kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av direktiv (EU) 2019/883 om mottagningsanordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg. Byrån ska särskilt bistå kommissionen i utvecklingen och underhållet av den inspektionsdatabas som föreskrivs i artikel

14i det direktivet.

5.Byrån ska bistå kommissionen och medlemsstaterna i samband med genomförandet av sjöfartsrelaterade delar av direktiv 2008/56/EG genom att bidra till målet att uppnå god miljöstatus i marina vatten och genom att utnyttja resultaten från befintliga verktyg, t.ex. de integrerade sjöfartstjänsterna. I detta avseende ska byrån bedriva ytterligare forskning om frågor som rör förlorade containrar, inklusive sådana med plastpellets, och undervattensbuller, och lämna rekommendationer till kommissionen och medlemsstaterna.

6.Byrån ska bistå kommissionen och medlemsstaterna, bland annat med operativa verktyg och tjänster, i genomförandet av de sjöfartsrelaterade delarna av direktiv (EU) 2016/802. I detta avseende ska byrån också förbättra och underhålla en databas som ger stöd till medlemsstaterna när det gäller lämplig målinriktning och prioritering av fartyg för inspektioner på grundval av risken för bristande efterlevnad av det direktivet.

7.Byrån ska på begäran bistå kommissionen och medlemsstaterna med lämpliga operativa verktyg och tjänster för övervakning och insamling av data om utsläpp av kväveoxider (NOx) från fartyg.

8.Byrån ska bistå kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/201342 genom att utfärda lämplig vägledning och genom att samla in och analysera data om efterlevnaden av bestämmelserna i den förordningen.

9.Byrån ska vart tredje år lämna in en rapport till kommissionen om de framsteg som gjorts för att minska sjötransporternas miljöpåverkan på unionsnivå.

Artikel 6

Uppgifter som rör minskning av koldioxidutsläpp

1.Byrån ska övervaka framstegen med de operativa och tekniska åtgärder som vidtas för att öka fartygens energieffektivitet och användningen av hållbara alternativa bränslen, energi- och kraftsystem för fartyg, inklusive landströmsförsörjning och vindassisterad framdrivning, för att minska utsläppen av växthusgaser från fartyg.

2.Byrån ska på begäran ge kommissionen och medlemsstaterna tekniskt bistånd i samband med regleringsinsatser för att minska utsläppen av växthusgaser från fartyg. I detta avseende får byrån använda alla operativa verktyg eller tjänster som är relevanta för uppgiften. Byrån ska särskilt bedriva forskning, inklusive analysarbete, och föreslå relevanta riktlinjer eller rekommendationer om införande

42Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 av den 20 november 2013 om återvinning av fartyg och om ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG (EUT L 330 10.12.2013, s. 1).

och användning av hållbara alternativa bränslen, energi och kraftsystem för fartyg, inklusive landströmsförsörjning och vindassisterad framdrivning, samt när det gäller energieffektivitetsåtgärder.

3.Byrån ska bistå kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av förordning (EU) [..., om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport]. Byrån ska särskilt bistå kommissionen i utvecklingen och underhållet av FuelEU-databasen och andra relevanta it-verktyg som avses i [artikel 16] i den förordningen, i utvecklingen av lämpliga övervakningsverktyg samt vägledning och riskbaserade målinriktningsmekanismer för att underlätta verifierings- och verkställighetsåtgärder som föreskrivs i [artikel 15b] i den förordningen, och i analysen av relevanta data och rapporteringen enligt [artikel 28] i den förordningen.

4.Byrån ska bistå kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av förordning (EU) 2015/757. Byrån ska särskilt bistå kommissionen med utveckling, uppdatering och underhåll av relevanta it-verktyg, databaser och riktlinjer i syfte att genomföra den förordningen och underlätta verkställighetsåtgärder, bistå kommissionen i analysen av relevanta data som rapporteras enligt den förordningen och stödja kommissionen i dess verksamhet för att uppfylla skyldigheterna enligt artikel 21 i den förordningen.

5.Byrån ska bistå kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av direktiv 2003/87/EG, i den mån det är relevant för sjöfartssektorn. Byrån ska särskilt bistå kommissionen med utvecklingen av lämpliga it-verktyg för genomförandet, övervakningsverktyg, riktlinjer och riskbaserade målinriktningsverktyg för att underlätta verifierings-, verkställighets- och genomförandeåtgärder med anknytning till direktiv 2003/87/EG, i den mån det är relevant för sjöfartssektorn, samtidigt som man utnyttjar resultaten från befintliga relevanta verktyg, tjänster och databaser.

6.Byrån ska vart tredje år lämna in en rapport till kommissionen om de framsteg som gjorts för att uppnå minskade koldioxidutsläpp från sjötransporterna på unionsnivå. Rapporten ska om möjligt innehålla en teknisk analys av identifierade frågor som skulle kunna hanteras på unionsnivå.

Artikel 7

Uppgifter som rör sjöfartsskydd och cybersäkerhet

1.Byrån ska ge kommissionen tekniskt bistånd i utförandet av de inspektionsuppgifter som den tilldelats i enlighet med artikel 9.4 i förordning (EG) nr 725/2004.

2.Byrån ska bistå kommissionen och medlemsstaterna, tillsammans med alla andra relevanta unionsorgan, med att utveckla resiliens mot cybersäkerhetsincidenter inom sjöfartssektorn, särskilt genom att underlätta utbytet av bästa praxis och information om cybersäkerhetsincidenter mellan medlemsstaterna.

Artikel 8

Uppgifter som rör sjöövervakning och kriser till havs

1.Byrån ska på kommissionens och medlemsstaternas begäran tillhandahålla sjöövervaknings- och kommunikationstjänster baserade på den senaste tekniken, inklusive rymd- och markbaserad infrastruktur och sensorer monterade på alla typer av plattformar, för att förbättra den maritima lägesbilden.

2.Byrån ska, när det gäller övervakning av sjötrafik som omfattas av direktiv 2002/59/EG, framför allt främja samarbete mellan kuststater i de berörda sjöfartsområdena samt utveckla, underhålla och driva Europeiska unionens datacentral för långdistansidentifiering och -spårning av fartyg och unionens system för informationsutbyte inom sjöfarten (SafeSeaNet) som avses i artiklarna 6b och 22a i det direktivet, samt systemet för utbyte av data för internationell långdistansidentifiering och -

spårning (International Long-Range Identification and Tracking), i enlighet med det åtagande som gjorts i IMO.

3.Byrån ska på begäran, och utan att detta påverkar tillämpningen av nationell rätt och unionsrätten, lämna relevanta uppgifter om fartygs position samt jordobservationsdata till kommissionen, behöriga nationella myndigheter och relevanta unionsorgan inom ramen för deras respektive uppdrag, i syfte att underlätta åtgärder mot hot om sjöröveri och avsiktliga olagliga handlingar i den mening som avses i tillämplig unionsrätt, eller enligt internationellt överenskomna rättsliga instrument på sjötransportområdet, med förbehåll för tillämpliga regler om uppgiftsskydd och i enlighet med administrativa förfaranden som kommer att fastställas, i förekommande fall, av den styrgrupp på hög nivå som inrättats i enlighet med direktiv 2002/59/EG. Tillhandahållandet av data avseende långdistansidentifiering och -spårning av fartyg ska medges efter samtycke från den berörda flaggstaten.

4.Byrån ska driva ett centrum som är tillgängligt dygnet runt alla veckans dagar och som, på begäran och utan att det påverkar tillämpningen av nationell rätt och unionsrätten, tillhandahåller kommissionen, de behöriga nationella myndigheterna, utan att det påverkar deras rättigheter och skyldigheter som flagg-, kust- och hamnstater, och relevanta unionsorgan, inom ramen för deras uppdrag, data för en maritim lägesbild och för analys, beroende på vad som är lämpligt, till stöd för dem när det gäller

(a)säkerhet, skydd och förorening till havs,

(b)nödsituationer till havs,

(c)genomförande av all unionslagstiftning som kräver övervakning av fartygsrörelser,

(d)åtgärder mot hot om piratdåd och avsiktliga olagliga handlingar i enlighet med tillämplig unionslagstiftning eller internationellt överenskomna rättsliga instrument på sjötransportområdet,

(e)användning av autonoma ytfartyg till sjöss (MASS) och deras samverkan med konventionella fartyg.

Tillhandahållandet av sådan information ska omfattas av tillämpliga dataskyddsregler och vara i enlighet med administrativa förfaranden som ska fastställas av den styrgrupp på hög nivå som inrättats i enlighet med direktiv 2002/59/EG, beroende på vad som är lämpligt. Tillhandahållandet av data avseende långdistansidentifiering och -spårning av fartyg ska medges efter samtycke från den berörda flaggstaten.

5.Byrån ska inom sitt behörighetsområde bidra till snabba insatser vid kriser och till att begränsa kriser genom att på begäran bistå medlemsstaterna och kommissionen i genomförandet av beredskapsplaner och genom att underlätta utbytet av information och bästa praxis.

6.Byrån ska bistå kommissionen i driften av sjöövervakningskomponenten i Copernicus säkerhetstjänst inom Copernicusprogrammets styrnings- och finansieringsram.

7.Byrån ska bistå kommissionen och medlemsstaterna i utvecklingen och underhållet av den frivilliga gemensamma miljön för informationsutbyte (CISE, Common Information Sharing Environment), en interoperabilitetslösning som syftar till att underlätta informationsutbyte mellan olika system som används av civila och militära myndigheter med ansvar på sjöfartsområdet och som kompletterar den information som redan finns tillgänglig genom de obligatoriska informationssystemen.

Artikel 9

Uppgifter som rör digitalisering och förenkling

1.Byrån ska, om så är lämpligt och inom unionsrättens områden som faller inom byråns behörighet, samla in och tillhandahålla objektiv, tillförlitlig och jämförbar statistik och information samt objektiva, tillförlitliga och jämförbara data, så att kommissionen och medlemsstaterna kan göra nödvändiga förbättringar av sina åtgärder och utvärdera de befintliga åtgärdernas ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet. Dessa uppgifter ska inbegripa underlättande och främjande av elektroniska certifikat, insamling, registrering och utvärdering av tekniska data, systematiskt utnyttjande av befintliga databaser, inklusive korsbefruktning av dem genom användning av innovativa it-verktyg och verktyg för artificiell intelligens, och, när så är lämpligt, utveckling av ytterligare interoperabla databaser. I detta avseende ska byrån också bidra till sjöfartsområdet i det gemensamma europeiska dataområdet för mobilitet genom att undersöka kopplingar till system för andra transportsätt.

2.Byrån ska bistå kommissionen i genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/123943 med följande uppgifter:

(a)Utveckla, tillgängliggöra och underhålla de gemensamma it-komponenterna och it-tjänsterna i den europeiska kontaktpunkten för sjöfart (EMSWe, European Maritime Single Window environment) under kommissionens ansvar.

(b)Underhålla datauppsättningen i EMSWe, tillämpningsanvisningen för meddelanden (Message Implementation Guide) och mallarna för de digitala kalkylbladen.

(c)Ge medlemsstaterna teknisk vägledning för införandet av EMSWe.

(d)Underlätta vidareutnyttjande och delning av data som utbyts inom EMSWe med hjälp av SafeSeaNet.

3.Byrån ska tillhandahålla medlemsstaterna tekniskt bistånd, på deras begäran och utan att det påverkar deras rättigheter och skyldigheter som flaggstater, vid digitaliseringen av deras register och deras förfaranden för att underlätta användningen av elektroniska certifikat.

Artikel 10

Besök i medlemsstater och inspektioner

1.För att bistå kommissionen i fullgörandet av dess skyldigheter enligt EUF-fördraget, i synnerhet i arbetet med att bedöma det faktiska genomförandet av relevant unionsrätt, ska byrån genomföra besök i medlemsstaterna i enlighet med en metod som fastställts av styrelsen. Denna metod ska utgå från ett integrerat tillvägagångssätt vid varje besök, i syfte att under varje besök kontrollera mer än en rättsakt som är relevant för den undersökta medlemsstatens funktion som flagg-, hamn- eller kuststat.

2.Byrån ska underrätta den berörda medlemsstaten i god tid i förväg om det planerade besöket, namnen på de bemyndigade tjänstemännen, vilken dag besöket ska inledas och hur länge det förväntas pågå. De bemyndigade tjänstemännen ska genomföra besöket efter uppvisande av ett beslut från byråns verkställande direktör, där syftet och målet med besöket anges.

43Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1239 av den 20 juni 2019 om inrättande av en europeisk kontaktpunkt för sjöfart och om upphävande av direktiv 2010/65/EU (EUT L 198, 25.7.2019, s. 64).

3.Byrån får för kommissionens räkning genomföra inspektioner i enlighet med kraven i bindande unionsrättsakter när det gäller organisationer som är erkända av unionen i enlighet med förordning (EG) nr 391/2009 och när det gäller utbildning och certifiering av sjöfolk i tredjeländer i enlighet med direktiv (EU) 2022/993.

4.Byrån får också genomföra inspektioner på kommissionens vägnar i enlighet med kraven i någon annan bindande unionsrättsakt om kommissionen beslutar att delegera en sådan uppgift till byrån.

5.Efter varje besök eller inspektion ska byrån upprätta en rapport och skicka den till kommissionen och den berörda medlemsstaten. Rapporten skulle följa den mall som tidigare fastställts av kommissionen.

6.Byrån ska, i förekommande fall, och i alla händelser när en besöks- eller inspektionscykel avslutas, analysera inspektionsrapporterna för att identifiera övergripande resultat och dra allmänna slutsatser om de befintliga åtgärdernas ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet. Byrån ska lämna denna analys till kommissionen för vidare diskussion med medlemsstaterna så att relevanta lärdomar kan dras och de bästa sätten att arbeta på kan spridas.

KAPITEL III

BYRÅNS ÖVRIGA UPPGIFTER I FRÅGA OM INTERNATIONELLA FÖRBINDELSER

OCH SAMARBETE INOM DEN EUROPEISKA KUSTBEVAKNINGEN

Artikel 11

Internationella förbindelser

1.Byrån ska på begäran från medlemsstaterna och kommissionen ge det tekniska bistånd som behövs för att de ska bidra till relevant arbete i de tekniska arbetsgrupper som inrättats inom ramen för IMO, Internationella arbetsorganisationen, i den mån det gäller sjöfart, samförståndsavtalet från Paris om hamnstatskontroll (Paris MoU) och relevanta regionala organisationer som unionen har anslutit sig till, avseende frågor inom unionens behörighet.

För att utföra dessa uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt får den verkställande direktören besluta att utplacera personal vid unionens delegationer i tredjeländer, under förutsättning att lämpliga avtal ingås med Europeiska utrikestjänsten. Detta beslut kräver förhandsgodkännande från kommissionen och styrelsen. I beslutet ska man ange omfattningen av den verksamhet som ska bedrivas av den utplacerade personalen på ett sätt som undviker onödiga kostnader och dubblering av byråns administrativa uppgifter.

2.Byrån får, på kommissionens begäran, tillhandahålla tekniskt bistånd, inbegripet anordnande av relevant utbildningsverksamhet, avseende relevanta unionsrättsakter, till stater som ansöker om anslutning till unionen och, i förekommande fall, till partnerländer i den europeiska grannskapspolitiken och till länder som är parter i Paris MoU.

3.Byrån får på begäran av kommissionen eller Europeiska utrikestjänsten, eller båda, ge bistånd vid föroreningar orsakade av fartyg och vid föroreningar av havet som orsakas av olje- och gasanläggningar och som påverkar tredjeländer som delar ett regionalt havsområde med unionen. Byrån ska tillhandahålla biståndet i enlighet med unionens civilskyddsmekanism, som inrättades genom beslut nr 1313/2013/EU, och med de villkor som gäller för medlemsstaterna enligt artikel 5.1 i

denna förordning och som tillämpas analogt på tredjeländerna. Dessa uppgifter ska samordnas med befintliga regionala arrangemang för samarbete avseende föroreningar av havet.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 24 får byrån på begäran av kommissionen tillhandahålla tekniskt bistånd till tredjeländer i frågor som omfattas av dess behörighet.

5.Byrån får efter godkännande av kommissionen ingå administrativa arrangemang och samarbeta med andra unionsorgan som arbetar med frågor som omfattas av byråns behörighet. Sådana arrangemang och sådant samarbete ska vara föremål för kommissionens yttrande och regelbundna rapporter till kommissionen.

6.Styrelsen ska anta en strategi för byråns internationella förbindelser i frågor som omfattas av dess behörighet. Strategin ska vara i linje med kommissionens politiska prioriteringar och syfta till att bistå kommissionen och Europeiska utrikestjänsten när det gäller att omsätta dessa prioriteringar i handling. Strategin ska ingå i byråns programdokument, med en specifikation av därmed förbundna resurser.

Artikel 12

Europeiskt samarbete om kustbevakningsuppgifter

1.Byrån ska i samarbete med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, som inrättats genom förordning (EU) 2019/1896, och Europeiska fiskerikontrollbyrån, som inrättats genom förordning (EU) 2019/473, var och en inom ramen för sitt uppdrag, stödja nationella myndigheter som utför kustbevakningsuppgifter på nationell nivå och unionsnivå samt, när så är lämpligt, på internationell nivå genom

(a)delning, sammanställning och analys av information från fartygsrapporteringssystem och andra informationssystem som drivs av eller är tillgängliga för dessa byråer, i enlighet med deras respektive rättsliga grunder och utan att det påverkar medlemsstaternas äganderätt till data,

(b)tillhandahållande av övervaknings- och kommunikationstjänster baserade på den senaste tekniken, inbegripet rymdbaserad och markbaserad infrastruktur och sensorer som monteras på alla typer av plattformar,

(c)kapacitetsuppbyggnad genom utarbetande av riktlinjer och rekommendationer och genom fastställande av bästa praxis samt genom tillhandahållande av utbildning och utbyte av personal,

(d)förstärkt informationsutbyte och samarbete om kustbevakningsuppgifter, bland annat genom att analysera operativa utmaningar och framväxande risker på sjöfartsområdet,

(e)kapacitetsdelning genom planering och genomförande av multifunktionella insatser och genom ömsesidigt utbyte av tillgångar och andra resurser, i den utsträckning dessa åtgärder samordnas av byråerna och godtas av de berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter.

2.Närmare former för samarbete om kustbevakningsuppgifter mellan byrån, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Europeiska fiskerikontrollbyrån ska, utan att det påverkar de befogenheter för byråns styrelse som anges i artikel 15, fastställas i ett samarbetsavtal, i enlighet med deras respektive uppdrag och de finansiella regler som är tillämpliga för dessa byråer. Ett sådant avtal

ska godkännas av byråns styrelse samt av Europeiska fiskerikontrollbyråns och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns styrelser.

3.Kommissionen ska i nära samarbete med medlemsstaterna, byrån, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Europeiska fiskerikontrollbyrån ställa till förfogande en praktisk handbok om europeiskt samarbete om kustbevakningsuppgifter. Handboken ska innehålla riktlinjer, rekommendationer och bästa praxis för informationsutbyte. Kommissionen ska anta handboken i form av en rekommendation.

4.De uppgifter som anges i denna artikel får inte negativt påverka byråns uppgifter som avses i artiklarna 4–12 och får inte inkräkta på medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter, i synnerhet i egenskap av flaggstater, hamnstater eller kuststater.

Artikel 13

Kommunikation och spridning

Byrån får på eget initiativ delta i kommunikationsverksamhet på de områden som ingår i dess uppdrag. Kommunikationsverksamheten får inte negativt påverka de andra uppgifter som avses i punkterna 4–13 och ska följa de relevanta planer för kommunikation och informationsspridning som antagits av styrelsen. Dessa planer ska grundas på en behovsanalys och regelbundet uppdateras av styrelsen.

KAPITEL IV

BYRÅNS ORGANISATION

Artikel 14

Förvaltnings- och ledningsstruktur

Byråns förvaltnings- och ledningsstruktur ska bestå av

(a)en styrelse, som ska utföra de uppgifter som anges i artikel 16,

(b)en direktion, som ska utföra de uppgifter som anges i artikel 21,

(c)en verkställande direktör, som ska utföra de uppgifter som anges i artikel 23.

Artikel 15

Styrelsens sammansättning

1.Styrelsen ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat och fyra företrädare för kommissionen, vilka alla ska ha rösträtt.

Styrelsen ska även omfatta fyra yrkesutövare från de mest berörda sektorerna, enligt vad som avses i artikel 2, som utses av kommissionen och som saknar rösträtt.

Styrelseledamöterna ska utses på grundval av relevant erfarenhet och sakkunskap inom de områden som avses i artikel 2. Medlemsstaterna och kommissionen ska sträva efter en jämn könsfördelning i

styrelsen. En av de fyra yrkesutövarna ska företräda den permanenta samarbetsstrukturen för organ för utredning av olyckor i enlighet med artikel 10 i direktiv 2009/18/EG.

3.Varje medlemsstat och kommissionen ska utse sina ledamöter i styrelsen samt en suppleant, som ska företräda ledamoten i dennes frånvaro.

4.Mandatperioden ska vara fyra år. Mandatperioden får förnyas.

5.Alla ledamöter och suppleanter ska underteckna en skriftlig förklaring när de tillträder sitt uppdrag där de uppger att de inte befinner sig i en intressekonflikt. Alla ledamöter och suppleanter ska uppdatera sin förklaring när det sker en förändring avseende intressekonflikter. Byrån ska offentliggöra förklaringarna och uppdateringarna på sin webbplats.

Artikel 16

Styrelsens uppgifter

1.För att säkerställa att byrån fullgör sina uppgifter ska styrelsen göra följande:

(a)Ge allmänna och strategiska riktlinjer för byråns verksamhet.

(b)Anta byråns samlade programdokument; detta ska ske varje år med två tredjedelars majoritet av styrelsens ledamöter med rösträtt, efter mottagande av kommissionens yttrande och i enlighet med artikel 17.

(c)Anta byråns årsbudget och tjänsteförteckning med två tredjedelars majoritet av styrelsens ledamöter med rösträtt och utföra andra uppgifter avseende byråns budget i enlighet med kapitel VI.

(d)Anta byråns konsoliderade årliga verksamhetsrapport med två tredjedelars majoritet av styrelsens ledamöter med rösträtt och senast den 1 juli varje år lämna den till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, revisionsrätten och medlemsstaterna. Rapporten ska offentliggöras.

(e)Anta de finansiella reglerna för byrån i enlighet med artikel 25.

(f)Avge ett yttrande om byråns slutliga räkenskaper.

(g)Fastställa en metod för de besök som ska genomföras enligt artikel 10. Om kommissionen inom 15 dagar från den dag då metoden antogs meddelar att den inte samtycker till den ska styrelsen behandla den igen och vid den andra behandlingen anta den, eventuellt i ändrad form, antingen med två tredjedels majoritet, inbegripet kommissionens företrädare, eller med enhällighet bland medlemsstaternas företrädare.

(h)Överväga och godkänna administrativa arrangemang som avses i artikel 11.5.

(i)Anta en strategi för bedrägeribekämpning som står i proportion till de faktiska riskerna för bedrägerier och med hänsyn tagen till kostnaderna för och fördelarna med de åtgärder som ska genomföras.

(j)Anta regler för förebyggande och hantering av intressekonflikter med avseende på styrelsens ledamöter och årligen offentliggöra deras intresseförklaringar på sin webbplats.

(k)Anta och regelbundet uppdatera de planer för kommunikation och informationsspridning som avses i artikel 13, på grundval av en behovsanalys.

(l)Anta sin arbetsordning.

(m)Utse ledamöterna i direktionen med två tredjedelars majoritet av styrelsens ledamöter med rösträtt, i enlighet med artikel 21.

(n)Anta ett uppdrag som omfattar direktionens uppgifter som avses i artikel 21.

(o)I enlighet med punkt 2, med avseende på byråns personal, utöva de befogenheter som i

tjänsteföreskrifterna för tjänstemän tilldelas tillsättningsmyndigheten och i anställningsvillkoren för övriga anställda tilldelas den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal44.

(p)Anta genomförandebestämmelser för att ge verkan åt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän och anställningsvillkoren för övriga anställda, i enlighet med artikel 110.2 i tjänsteföreskrifterna.

(q)Utse den verkställande direktören, ge vägledning till och övervaka den verkställande direktörens arbete och i förekommande fall förlänga dennes mandatperiod eller entlediga honom eller henne från uppdraget i enlighet med artikel 22.

(r)Utarbeta förfaranden för de beslut som ska fattas av den verkställande direktören.

(s)Om så är lämpligt, utse en räkenskapsförare som omfattas av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda, som ska vara helt oberoende vid utförandet av sina arbetsuppgifter.

(t)Säkerställa lämplig uppföljning av de resultat och rekommendationer som härrör från interna eller externa revisionsrapporter och utvärderingar samt från utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo).

(u)Fatta alla beslut om inrättandet av byråns interna strukturer, inklusive inrättandet av rådgivande grupper eller arbetsgrupper och, vid behov, ändringar av dessa.

(v)Besluta om de tjänster som byrån får erbjuda mot avgifter och taxor och anta en rammodell för den ekonomiska fördelningen av de avgifter och taxor som betalas enligt artikel 26.3 c. Om kommissionen inom 15 dagar från dagen för antagande av styrelsens beslut om de tjänster som ska erbjudas mot avgifter, eller av rammodellen, meddelar att den inte samtycker till beslutet ska styrelsen behandla det igen och vid den andra behandlingen anta det, eventuellt i ändrad form, antingen med två tredjedels majoritet, inbegripet kommissionens företrädare, eller med enhällighet bland medlemsstaternas företrädare.

(w)Anta en strategi för att uppnå effektivitetsvinster och synergieffekter.

(x)Anta en strategi för samarbete med tredjeländer eller internationella organisationer, eller båda, som avses i artikel 11.6. Om kommissionen inom 15 dagar från den dag då strategin antogs meddelar att den inte samtycker till den ska styrelsen behandla den igen och vid den andra

behandlingen anta den, eventuellt i ändrad form, antingen med två tredjedels majoritet,

44Rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 om fastställande av tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper samt om införande av särskilda tillfälliga åtgärder beträffande kommissionens tjänstemän (EGT L 56, 4.3.1968, s. 1).

inbegripet kommissionens företrädare, eller med enhällighet bland medlemsstaternas företrädare.

(y)Anta byråns interna säkerhetsbestämmelser som avses i artikel 41.

(z)Utse byråns uppgiftsskyddsombud.

2.Styrelsen ska, i enlighet med artikel 110.2 i tjänsteföreskrifterna, anta ett beslut grundat på artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna och artikel 6 i anställningsvillkoren för övriga anställda om att delegera relevanta tillsättningsbefogenheter till den verkställande direktören och fastställa på vilka villkor denna delegering av befogenheter kan dras in. Den verkställande direktören ska ha rätt att vidaredelegera dessa befogenheter.

Om exceptionella omständigheter kräver det får styrelsen genom ett beslut tillfälligt dra in delegeringen av tillsättningsmyndighetsbefogenheterna till den verkställande direktören samt de befogenheter som denne vidaredelegerat, och utöva dem på egen hand eller delegera dem till en av sina ledamöter eller till någon annan i personalen än den verkställande direktören.

Artikel 17

Årlig och flerårig programplanering

1.Senast den 30 november varje år ska styrelsen anta ett samlat programdokument som innehåller en flerårig och en årlig programplanering på grundval av ett förslag från den verkställande direktören, med beaktande av kommissionens yttrande. Den ska lämna det till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

Om kommissionen inom 15 dagar från den dag då det samlade programdokumentet antogs meddelar att den inte samtycker till dokumentet ska styrelsen behandla det igen och inom två månader, vid den andra behandlingen, anta det eventuellt ändrade dokumentet, antingen med två tredjedelars majoritet, inbegripet kommissionens företrädare, eller med enhällighet bland medlemsstaternas företrädare.

2.Det samlade programdokumentet ska bli definitivt efter det att den allmänna budgeten slutligen har antagits och vid behov anpassas i enlighet därmed.

3.Det årliga arbetsprogrammet ska omfatta detaljerade mål och förväntade resultat, inklusive resultatindikatorer. Det ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras och en uppgift om de finansiella och mänskliga resurser som tilldelats varje åtgärd, i enlighet med principerna om aktivitetsbaserad budget och förvaltning. Det årliga arbetsprogrammet ska överensstämma med det fleråriga arbetsprogram som avses i punkt 7. Det ska tydligt framgå vilka uppgifter som lagts till, ändrats eller strukits jämfört med föregående budgetår. Årliga eller fleråriga programplaneringar, eller båda, ska omfatta den strategi för förbindelserna med tredjeland eller internationella organisationer som avses i artikel 11 och de åtgärder som hänger samman med denna strategi.

4.Styrelsen ska ändra det antagna årliga arbetsprogrammet om byrån får en ny uppgift. Införandet av en sådan ny uppgift ska bli föremål för en analys av personal- och budgetkonsekvenserna och kan bli föremål för ett beslut om att senarelägga andra uppgifter.

5.Styrelsen ska, inom ramen för utarbetandet av det samlade programdokumentet, granska och godkänna kommissionens eller medlemsstaternas begäranden om tekniskt bistånd enligt artikel 3.1 c och 3.2 b, artikel 5.5–5.8, artikel 8.6 och 8.7, artikel 9.3, artikel 10.4 och artikel 11.2 och 11.4. Godkännandet av en sådan begäran

(a)får inte negativt påverka byråns övriga uppgifter,

(b)ska innebära att dubbelarbete undviks,

(c)ska bli föremål för en analys av personal- och budgetkonsekvenserna, och

(d)kan bli föremål för ett beslut om att senarelägga andra uppgifter.

6.Varje väsentlig ändring av det årliga arbetsprogrammet ska antas enligt samma förfarande som det ursprungliga årliga arbetsprogrammet. Styrelsen får delegera befogenheten att göra icke-väsentliga ändringar i det årliga arbetsprogrammet till den verkställande direktören.

7.Det fleråriga arbetsprogrammet ska innehålla övergripande strategisk programplanering, inbegripet mål, förväntade resultat och resultatindikatorer. Även resursplanering, inbegripet flerårig budget och personal, ska ingå.

8.Resursplaneringen ska uppdateras årligen. Den strategiska programplaneringen ska uppdateras vid behov, och särskilt för att beakta resultatet av den utvärdering som avses i artikel 41.

Artikel 18

Styrelsens ordförande

1.Styrelsen ska välja en ordförande och en vice ordförande bland sina ledamöter med rösträtt. Ordföranden och vice ordföranden ska väljas med två tredjedelars majoritet av styrelsens ledamöter med rösträtt.

2.Vice ordföranden ska automatiskt ersätta ordföranden om denne är förhindrad att fullgöra sina åligganden.

3.Ordförandens och vice ordförandens mandatperiod ska vara fyra år. Deras mandatperiod får förnyas en gång. Om deras uppdrag som styrelseledamot upphör under mandatperioden ska emellertid även deras mandatperiod automatiskt upphöra vid samma tidpunkt.

Artikel 19

Styrelsens sammanträden

1.Styrelsens sammanträden ska hållas i enlighet med dess arbetsordning och sammankallas av dess ordförande.

2.Byråns verkställande direktör ska delta i överläggningarna, utom när detta kan leda till en intressekonflikt enligt ordförandens beslut eller när styrelsen ska fatta beslut, i enlighet med artikel 35.

3.Styrelsen ska hålla två ordinarie sammanträden per år. Den ska dessutom sammanträda på initiativ av ordföranden eller på begäran av kommissionen eller en tredjedel av medlemsstaterna.

4.Styrelsen får, om det är fråga om konfidentiella uppgifter eller om en intressekonflikt skulle uppstå, besluta att ta upp särskilda frågor på sin dagordning utan närvaro av de berörda ledamöterna. Detta får inte påverka medlemsstaternas och kommissionens rätt att företrädas av en suppleant eller någon annan person. Närmare regler för tillämpningen av denna bestämmelse ska fastställas i styrelsens arbetsordning.

5.Styrelsen får bjuda in alla personer vars åsikter kan vara av intresse att delta som observatörer vid sammanträdena.

6.Styrelseledamöterna får, med förbehåll för bestämmelserna i arbetsordningen, biträdas av rådgivare eller experter.

7.Styrelsens sekretariat ska tillhandahållas av byrån.

Artikel 20

Omröstningsbestämmelser för styrelsen

1.Styrelsen ska fatta sina beslut med absolut majoritet av sina ledamöter med rösträtt, om inte annat föreskrivs i denna förordning.

2.De beslut som avses i artikel 16.1 c–e, i, j, n, o, p, q, t och u och 16.2 får fattas endast om kommissionens företrädare har avgett en positiv röst. När de beslut som avses i artikel 16.1 b fattas ska kommissionens företrädares positiva röst krävas endast när det gäller de delar av beslutet som inte gäller byråns årliga eller fleråriga arbetsprogram.

3.Varje ledamot ska ha en röst. Den verkställande direktören får inte rösta.

4.I en ledamots frånvaro ska suppleanten ha rätt att utöva dennes rösträtt.

5.Röstningsförfarandena ska fastställas utförligare i arbetsordningen, inklusive villkoren för en ledamot att agera på en annan ledamots vägnar.

Artikel 21

Direktionen

1.Styrelsen ska bistås av en direktion.

2.Direktionen ska

(a)övervaka genomförandet av styrelsens beslut om förvaltning och budget,

(b)förbereda beslut som ska antas av styrelsen,

(c)tillsammans med styrelsen säkerställa lämplig uppföljning av de resultat och rekommendationer som härrör från de interna eller externa revisionsrapporterna och utvärderingarna samt från Olafs och Eppos utredningar.

3.Vid behov får direktionen, i brådskande fall, fatta vissa interimistiska beslut på styrelsens vägnar, särskilt i förvaltnings- och ledningsfrågor, inklusive om indragning av delegeringen av befogenheterna som tillsättningsmyndighet och budgetfrågor.

4.Direktionen ska bestå av styrelsens ordförande, kommissionens företrädare i styrelsen och tre andra ledamöter som utses av styrelsen bland dess ledamöter med rösträtt. Styrelsens ordförande ska också vara ordförande i direktionen. Den verkställande direktören ska delta i direktionens sammanträden, men ska inte ha rösträtt.

5.Mandatperioden för ledamöterna i direktionen ska vara fyra år och får förnyas. Mandatperioden för ledamöterna i direktionen ska löpa ut när uppdraget som styrelseledamot upphör.

6.Direktionen ska hålla minst ett ordinarie sammanträde var tredje månad. Ordföranden kan dessutom sammankalla till ytterligare möten på eget initiativ eller på begäran av ledamöterna.

7.Direktionens arbetsordning ska fastställas av styrelsen.

KAPITEL V

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Artikel 22

Utnämning, förlängning av mandatperiod och entledigande från uppdrag

1.Den verkställande direktören ska utses av styrelsen på grundval av meriter och färdigheter, från en förteckning över kandidater som föreslås av kommissionen, efter ett öppet och transparent urvalsförfarande som ska respektera principen om jämn könsfördelning.

2.Byrån ska företrädas av styrelseordföranden när den ingår avtalet om anställning av den verkställande direktören.

3.Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fem år. I god tid före periodens utgång ska kommissionen göra en bedömning som särskilt beaktar en utvärdering av den verkställande direktörens arbetsinsats och byråns framtida uppgifter och utmaningar.

4.Styrelsen får efter ett förslag av kommissionen i vilket hänsyn tas till den bedömning som avses i punkt 3, förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en (1) gång med högst fem år.

5.En verkställande direktör vars mandatperiod förlängts får inte delta i något ytterligare urvalsförfarande för samma befattning.

6.Den verkställande direktören får entledigas från sitt uppdrag endast efter styrelsebeslut på grundval av förslag från kommissionen.

7.Den verkställande direktören ska vara tillfälligt anställd vid byrån i enlighet med artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda.

Artikel 23

Den verkställande direktörens uppgifter och ansvar

1.Den verkställande direktören ska leda byrån i enlighet med styrelsens beslut och vara ansvarig inför styrelsen.

2.Utan att det påverkar befogenheterna för kommissionen, styrelsen och direktionen ska den verkställande direktören vara oberoende i tjänsteutövningen och får varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ.

3.Den verkställande direktören ska på begäran rapportera till Europaparlamentet om resultatet av sitt arbete. Rådet får uppmana den verkställande direktören att rapportera om resultatet av sitt arbete.

4.Den verkställande direktören ska vara byråns rättsliga företrädare.

5.Den verkställande direktören ska ansvara för genomförandet av de uppgifter som byrån tilldelas i denna förordning. Den verkställande direktören ska göra följande:

(a)Säkerställa att byråns löpande administration är hållbar och effektiv.

(b)Organisera, leda och övervaka byråns verksamhet och personal inom ramen för styrelsens beslut.

(c)Utarbeta och genomföra de beslut som antas av styrelsen.

(d)Utarbeta ett utkast till finansiella regler för byrån som ska antas av styrelsen.

(e)Göra uppskattningar av byråns inkomster och utgifter i enlighet med artikel 27 och genomföra budgeten i enlighet med artikel 28.

(f)Utarbeta utkast till samlat programdokument och lämna det till styrelsen för antagande efter samråd med kommissionen minst fyra veckor före det relevanta styrelsesammanträdet.

(g)Genomföra det samlade programdokumentet, bedöma framstegen jämfört med relevanta indikatorer och rapportera till styrelsen om dess genomförande.

(h)Utarbeta byråns konsoliderade årliga verksamhetsrapport och lämna den till styrelsen för bedömning och antagande.

(i)Besvara varje begäran om bistånd i enlighet med artikel 17.5.

(j)Efter samråd med kommissionen besluta om genomförandet av sådana besök och inspektioner som avses i artikel 10, i enlighet med den metod som fastställts av styrelsen i enlighet med artikel 16.1 g.

(k)Besluta att ingå administrativa arrangemang med andra unionsorgan som arbetar på samma område som byrån, under förutsättning att utkastet till arrangemang först har lämnats till kommissionen och styrelsen för samråd i enlighet med artikel 11.5 och under förutsättning att styrelsen inte har kommit med några invändningar inom fyra veckor.

(l)Vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att byrån fungerar i enlighet med bestämmelserna i denna förordning, bl.a. genom att anta anvisningar för den interna administrationen och offentliggöra meddelanden.

(m)Organisera ett ändamålsenligt övervakningssystem för att kunna jämföra byråns resultat med de mål och uppgifter som anges i denna förordning. För detta ändamål ska han eller hon i överenskommelse med kommissionen och styrelsen fastställa skräddarsydda resultatindikatorer för att möjliggöra en ändamålsenlig bedömning av de resultat som uppnåtts. Han eller hon ska inom ramen för befintliga finansiella resurser och personalresurser säkerställa att byråns organisationsstruktur regelbundet anpassas i takt med att behoven förändras. För detta ändamål ska han eller hon fastställa förfaranden för regelbunden utvärdering som överensstämmer med erkända branschnormer.

(n)Fastställa ett ändamålsenligt och effektivt internt kontrollsystem, säkerställa att det fungerar och rapportera alla betydande ändringar av det till styrelsen.

(o)Säkerställa genomförandet av byråns riskbedömningar och riskhantering.

(p)Utarbeta en åtgärdsplan för uppföljning av slutsatserna från interna eller externa revisionsrapporter och utvärderingar, liksom från Olafs och Eppos utredningar i enlighet med artikel 38, samt rapportera om framstegen två gånger om året till kommissionen och regelbundet till styrelsen.

(q)Skydda unionens finansiella intressen genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, utan att detta påverkar Olafs och Eppos behörighet att göra utredningar, genom ändamålsenliga kontroller och, om oriktigheter uppdagas, genom återkrav av felaktigt utbetalda belopp samt vid behov genom ändamålsenliga, proportionella och avskräckande administrativa sanktioner, inbegripet ekonomiska sanktioner.

(r)Utarbeta en strategi för bedrägeribekämpning, en strategi för effektivitetsvinster och synergieffekter, en strategi för samarbete med tredjeländer eller internationella organisationer,

eller båda, och en strategi för organisatorisk ledning och interna kontrollsystem för byrån och lämna in dessa till styrelsen för godkännande.

(s)Främja mångfald och säkerställa en jämn könsfördelning när det gäller rekryteringen av byråns personal.

(t)Rekrytera personal med bredast möjliga geografiska bas.

(u)Utforma och införa en kommunikationspolicy för byrån.

(v)Utföra alla andra uppgifter som styrelsen anförtrott eller delegerat till honom eller henne eller som kan krävas enligt denna förordning.

Artikel 24

Tredje lands deltagande

1.Tredjeländer får delta i byråns arbete, om de genom avtal med Europeiska unionen har antagit och tillämpar unionsrätten inom området för sjösäkerhet, sjöfartsskydd och förhindrande av föroreningar från fartyg samt insatser mot sådana föroreningar.

2.Inom ramen för dessa avtal ska byrån, efter kommissionens yttrande, ingå överenskommelser för att fastställa karaktären och omfattningen av de närmare reglerna för dessa länders deltagande i byråns arbete, inbegripet bestämmelser om ekonomiska bidrag och personal.

KAPITEL VI

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 25

Finansiella regler

De finansiella regler som ska tillämpas på byrån ska antas av styrelsen efter samråd med kommissionen. De finansiella reglerna får inte avvika från kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715, såvida detta inte särskilt krävs för byråns verksamhet och kommissionen har gett sitt samtycke till detta i förväg.

Artikel 26

Budget

1.Alla byråns inkomster och utgifter ska beräknas för varje budgetår, som ska vara kalenderår, och redovisas i byråns budget.

2.Inkomster och utgifter i byråns budget ska balansera varandra.

3.Utan att det påverkar andra medel ska byråns inkomster inbegripa följande:

(a)Ett bidrag från unionen som förs in i Europeiska unionens allmänna budget och bidrag från unionsorgan.

(b)Eventuella bidrag från de tredjeländer som deltar i byråns arbete i enlighet med artikel 24.

(c)Alla avgifter och taxor för infrastruktur, publikationer, utbildning eller andra tjänster som omfattas av denna förordning och som tillhandahålls av byrån i enlighet med de genomförandeakter som antas i enlighet med artikel 33.

(d)Frivilliga ekonomiska bidrag från medlemsstaterna, tredjeländer eller andra enheter, om bidraget är transparent, klart anges i budgeten och inte hotar byråns oberoende och opartiskhet.

4.Byråns utgifter ska omfatta löner till personalen, kostnader för administration och infrastruktur samt driftskostnader.

Artikel 27

Upprättande av budgeten

1.Varje år ska den verkställande direktören göra ett utkast till beräkning av byråns inkomster och utgifter för det påföljande budgetåret, inklusive tjänsteförteckning, och skicka det till styrelsen.

2.På grundval av detta utkast ska styrelsen anta ett preliminärt utkast till beräkning av byråns inkomster och utgifter för det påföljande budgetåret.

3.Det preliminära utkastet till beräkning av byråns inkomster och utgifter ska skickas till kommissionen senast den 31 januari varje år. Styrelsen ska skicka det slutliga utkastet till beräkning till kommissionen senast den 31 mars samma år.

4.Kommissionen ska skicka beräkningen till budgetmyndigheten tillsammans med förslaget till Europeiska unionens allmänna budget.

5.På grundval av beräkningen ska kommissionen i utkastet till Europeiska unionens allmänna budget ta upp de medel som den betraktar som nödvändiga med tanke på tjänsteförteckningen och storleken på det bidrag som ska belasta den allmänna budgeten, och som den ska förelägga budgetmyndigheten enligt artiklarna 313 och 314 i EUF-fördraget.

6.Budgetmyndigheten ska bevilja de anslag som utgör bidrag till byrån.

7.Budgetmyndigheten ska anta byråns tjänsteförteckning.

8.Byråns budget ska antas av styrelsen. Den blir definitiv när Europeiska unionens allmänna budget slutligen antas. Vid behov ska den anpassas i enlighet med detta.

9.Alla byggnadsprojekt som kan komma att påverka byråns budget väsentligt ska omfattas av delegerad förordning (EU) nr 715/2019.

Artikel 28

Genomförande av budgeten

1.Den verkställande direktören ska genomföra byråns budget.

2.Den verkställande direktören ska varje år till budgetmyndigheten skicka alla uppgifter som rör resultaten från utvärderingsförfaranden.

Artikel 29

Redovisning och ansvarsfrihet

1.Senast den 1 mars efter varje budgetår ska byråns räkenskapsförare skicka de preliminära redovisningarna till kommissionens räkenskapsförare och till revisionsrätten.

2.Senast den 31 mars efter varje budgetår ska byrån skicka rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten.

3.Senast den 31 mars efter varje budgetår ska kommissionens räkenskapsförare skicka byråns preliminära redovisningar som konsoliderats med kommissionens redovisningar till revisionsrätten.

4.Efter mottagandet av revisionsrättens iakttagelser rörande byråns preliminära redovisning, enligt artikel 246 i budgetförordningen, ska den verkställande direktören på eget ansvar upprätta den slutliga redovisningen och lägga fram den för styrelsen för yttrande.

5.Styrelsen ska avge ett yttrande om byråns slutliga räkenskaper.

6.Senast den 1 juli efter varje budgetår ska räkenskapsföraren lämna de slutliga räkenskaperna tillsammans med styrelsens yttrande till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten.

7.De slutliga redovisningarna ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november efter varje budgetår.

8.Senast den 30 september ska den verkställande direktören besvara revisionsrättens iakttagelser. Den verkställande direktören ska också skicka det svaret till styrelsen.

9.Den verkställande direktören ska på Europaparlamentets begäran, i enlighet med artikel 261.3 i budgetförordningen, för parlamentet lägga fram alla uppgifter som behövs för att förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret ska fungera väl.

10.Europaparlamentet ska före den 15 maj år n + 2 på rekommendation av rådet, som ska fatta beslut med kvalificerad majoritet, bevilja den verkställande direktören ansvarsfrihet för budgetens genomförande år n.

KAPITEL VII

PERSONAL

Artikel 30

Allmän bestämmelse

Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen samt de bestämmelser som antagits gemensamt av unionens institutioner för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren ska gälla för byråns personal.

Artikel 31

Utstationerade nationella experter och annan personal

1.Byrån får använda sig av utstationerade nationella experter och annan personal som inte är anställd av byrån.

2.Styrelsen ska anta ett beslut om bestämmelser för utstationering av nationella experter till

byrån.

KAPITEL VIII

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 32

Rättslig ställning och säte

1.Byrån ska vara ett unionsorgan och ska vara en juridisk person.

2.Byrån ska i varje medlemsstat ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den nationella lagstiftningen. Den får framför allt förvärva och avyttra lös och fast egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

3.Byrån ska företrädas av den verkställande direktören.

4.Byrån ska ha sitt säte i Lissabon i Republiken Portugal.

5.På begäran av kommissionen, med samtycke från och i samarbete med de berörda medlemsstaterna och med vederbörlig hänsyn tagen till budgetkonsekvenserna, inklusive de bidrag som berörda medlemsstater skulle kunna ge, får styrelsen besluta att inrätta regionala centrum som byrån behöver för att kunna utföra vissa av sina uppgifter på det mest effektiva och ändamålsenliga sättet. När styrelsen fattar ett sådant beslut, ska den fastställa den exakta omfattningen av det regionala centrumets verksamhet och samtidigt undvika onödiga kostnader och förbättra samarbetet med befintliga regionala och nationella nätverk.

Artikel 33

Genomförandeakter avseende avgifter och taxor

1.Kommissionen ska, i enlighet med de principer som anges i punkterna 2, 3 och 4, anta genomförandeakter för att närmare ange

(a)de avgifter och taxor som ska betalas till byrån, särskilt vid tillämpning av artikel 26.3 c, och

(b)betalningsvillkoren.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

2.Avgifter och taxor ska tas ut för eventuella tjänster som byrån tillhandahåller, särskilt till tredjeländer och branschen för uppgifter som omfattas av dess behörighet.

3.Alla avgifter och taxor ska uttryckas och betalas i euro. Avgifterna och taxorna ska fastställas på ett öppet, rättvist och enhetligt sätt. När så är lämpligt ska små och medelstora företags särskilda behov beaktas, inbegripet möjligheten att dela upp betalningar i flera olika delbetalningar och etapper.

Fördelningen av avgifterna ska anges tydligt i räkenskaperna. Rimliga tidsfrister ska fastställas för betalning av avgifter och taxor.

4.Beloppen för avgifter och taxor ska fastställas på en nivå som säkerställer att inkomsterna från dessa är tillräckliga för att täcka hela kostnaden för de tjänster som tillhandahålls. Byråns samtliga utgifter för personal som deltar i den verksamhet som avses i punkt 2, även arbetsgivarens proportionella bidrag till pensionssystemet, ska särskilt avspeglas i denna kostnad. Om tillhandahållandet av de tjänster som omfattas av avgifter och taxor ger upphov till en återkommande betydande obalans ska avgifts- och taxenivån revideras. Dessa avgifter och taxor ska utgöra inkomster som avsatts för byråns särskilda ändamål.

Artikel 34

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av kommittén för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg (COSS), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2099/200245. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 35

Privilegier och immunitet

Byrån och dess personal ska omfattas av protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

Artikel 36

Språkarrangemang

1.Bestämmelserna i rådets förordning nr 146 ska gälla för byrån.

2.De översättningar som krävs för byråns arbete ska utföras av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ.

Artikel 37

Öppenhet och insyn

45Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2099/2002 av den 5 november 2002 om inrättande av en kommitté för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg (COSS) och om ändring av förordningarna om sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg (EGT L 324, 29.11.2002, s. 1).

46EGT 17, 6.10.1958, s. 385/58. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 av den 20 november 2006 om anpassning av

vissa förordningar och beslut med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning.

1.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/200147 ska tillämpas på de handlingar som finns på byrån.

2.Inom sex månader från sitt första sammanträde ska styrelsen anta närmare regler om tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001.

3.De beslut som fattas av byrån i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 får ligga till grund för ett klagomål till ombudsmannen eller en talan inför Europeiska unionens domstol på de villkor som föreskrivs i artikel 228 respektive artikel 263 i EUF-fördraget.

4.Byrån ska behandla personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172548.

Artikel 38

Bekämpning av bedrägeri

1.För att underlätta bekämpning av bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet enligt förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 ska byrån anta lämpliga bestämmelser som gäller byråns samtliga anställda.

2.Europeiska revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit EU- finansiering från byrån.

3.Olaf får göra utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen i samband med bidrag eller kontrakt som finansierats av byrån, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska befogenheten att utföra revision och utredningar uttryckligen tillerkännas revisionsrätten, Olaf och Eppo, i enlighet med deras respektive behörigheter, i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås av byrån.

Artikel 39

Säkerhetsbestämmelser om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga icke-

säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

Byrån ska anta egna säkerhetsbestämmelser som motsvarar kommissionens säkerhetsbestämmelser för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter och känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, som anges i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/44349 och 2015/44450. Byråns

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (EUT L 72, 17.3.2015, s. 41).

säkerhetsbestämmelser ska omfatta bestämmelser om utbyte, behandling och lagring av sådana uppgifter.

Artikel 40

Ansvar

1.Byråns inomobligatoriska ansvar ska regleras av den rätt som är tillämplig på avtalet i fråga.

2.Europeiska unionens domstol ska vara behörig att träffa avgöranden enligt skiljedomsklausul i ett avtal som byrån ingått.

3.Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar ska byrån, i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar, ersätta skada som orsakats av dess enheter eller av dess personal under tjänsteutövning.

4.Europeiska unionens domstol ska vara behörig i tvister om ersättning för sådana skador som avses i punkt 3.

5.Personalens personliga ansvar gentemot byrån ska regleras av bestämmelserna i de tjänsteföreskrifter eller de anställningsvillkor som gäller för dem.

Artikel 41

Utvärdering och översyn

1.Senast fem år efter [dagen för ikraftträdande] och därefter vart femte år ska kommissionen genomföra en utvärdering för att bedöma i synnerhet byråns inverkan, ändamålsenlighet och effektivitet samt dess arbetsmetoder. Utvärderingen ska särskilt omfatta eventuella behov av att ändra byråns uppdrag samt de finansiella följderna av sådana ändringar.

2.Kommissionen ska lämna utvärderingsrapporten och sina slutsatser om denna till Europaparlamentet, rådet och styrelsen. Utvärderingens resultat ska offentliggöras.

3.I varannan utvärdering ska kommissionen bedöma byråns resultat med avseende på dess mål, uppdrag och uppgifter. Om kommissionen anser att byråns fortsatta existens inte längre är motiverad med avseende på de mål, uppdrag och uppgifter som den tilldelats, kan kommissionen föreslå att denna förordning ändras i enlighet med detta eller upphävs.

Artikel 42

Europeiska ombudsmannens administrativa utredningar

Byråns verksamhet ska övervakas av Europeiska ombudsmannen i enlighet med artikel 228 i EUF- fördraget.

50Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).

Artikel 43

Övergångsbestämmelser

1.Utan att det påverkar varje medlemsstats rätt att utse en ny företrädare ska, genom undantag från artikel 15 i denna förordning, de styrelseledamöter som utsågs enligt förordning (EG) nr 1406/2002 före den [dagen för ikraftträdande] sitta kvar som styrelseledamöter till dess att deras mandatperiod löper ut.

2. Byråns verkställande direktör, som utsetts på grundval av artikel 16 i förordning (EU) nr 1406/2002, ska fortsätta att tjänstgöra som verkställande direktör med de uppgifter och det ansvar som föreskrivs i artikel 23 i den här förordningen. Om ett beslut om förlängning av den verkställande direktörens mandatperiod i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1406/2002 antas innan den här förordningen träder i kraft ska den förlängda mandatperioden vara fem år. Övriga villkor i avtalet ska vara oförändrade.

4.Denna förordnings ikraftträdande påverkar inte tillämpningen av de anställningsavtal som är i kraft den [dagen för ikraftträdande].

Artikel 44

Upphävande

Förordning (EG) nr 1406/2002 ska upphöra att gälla.

Artikel 45

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT – ”BYRÅER”

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska sjösäkerhetsbyrån och om upphävande av förordning (EG) nr 1406/2002

1.2.Berörda politikområden

Rörlighet och transport – Sjösäkerhet

1.3.Förslaget avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd51

en förlängning av en befintlig åtgärd

 en sammanslagning av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

Det allmänna målet är att föreslå en ny förordning om inrättande av Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa). Emsas mål är att främja och inrätta en hög, enhetlig och ändamålsenlig sjösäkerhetsnivå som syftar till att eliminera olyckor i sjöfarten och till sjöfartsskydd, minskade växthusgasutsläpp från fartyg och hållbarhet inom sjöfartssektorn samt förhindrande av och insatser mot föroreningar från fartyg och insatser mot föroreningar av havet som orsakas av olje- och gasanläggningar.

Byråns ytterligare mål ska vara att främja digitaliseringen av sjöfartssektorn genom att underlätta elektronisk dataöverföring till stöd för förenkling och tillhandahållande av integrerade system och tjänster för sjöövervakning och maritim lägesbild till kommissionen och medlemsstaterna.

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

De specifika målen för revideringen är att

bättre förankra och återspegla Emsas nuvarande uppgifter och mål enligt förordningen om inrättande av byrån, så att byrån har ett rättsligt uppdrag att fullgöra dessa uppgifter och ge medlemsstaterna och kommissionen nödvändigt tekniskt, operativt och vetenskapligt bistånd för att säkerställa sjösäkerhet och sjöfartsskydd samt den gröna och den digitala omställningen av sektorn, se till att förordningen om inrättande av Emsa är framtidssäkrad genom att möjliggöra tillräcklig flexibilitet att inbegripa nya uppgifter med anledning av de föränderliga behoven inom sjöfartssektorn och se till att Emsa har tillräckliga personalresurser och finansiella resurser för att kunna fullgöra sin roll.

51I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

Denna revidering (och finansieringsöversikten) omfattar de fullständiga budgetkonsekvenserna av den nya förordningen om inrättande av Emsa och om upphävande av förordning (EG) nr 1406/2002 och även budgetkonsekvenserna av i) revideringen av direktiv 2009/21/EG om flaggstatsförpliktelser, ii) revideringen av direktiv 2009/16/EG om hamnstatskontroll, iii) revideringen av direktiv 2009/18/EG om utredning av olyckor, och iv) revideringen av direktiv 2005/35/EG om föroreningar förorsakade av fartyg. Budgetkonsekvenserna av de fyra sistnämnda förslagen beskrivs mer i detalj i de respektive finansieringsöversikterna.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Förordningen förväntas återspegla den större roll som Emsa spelar inom sjöfartssektorn och som har utvecklats avsevärt sedan 2013. Den förväntas säkerställa flexibilitet för Emsa att anpassa sitt verksamhetsområde, utan att dess huvuduppgift åsidosätts.

Förordningen förväntas säkerställa att Emsa kan stödja EU:s sjöfartssektor på det mest ändamålsenliga sättet när det gäller den dubbla omställning som sektorn står inför på områdena hållbarhet och digitalisering, samtidigt som den kommer att framtidssäkra uppdraget så framtidens utmaningar kan hanteras.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Den föreslagna förordningens ändamålsenlighet, i förhållande till det specifika målet nr 1, kommer att avgöras på grundval av byråns årliga och fleråriga output och fullgörande av sina uppgifter i enlighet med det årliga samlade programdokumentet och den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten.

Den föreslagna förordningens ändamålsenlighet, i förhållande till det specifika målet nr 2, kommer att avgöras på grundval av antalet begäranden och nya uppgifter som Emsa kommer att tilldelas under de kommande åren.

Den föreslagna förordningens ändamålsenlighet, i förhållande till det specifika målet nr 3, kommer att avgöras på grundval av byråns resultat enligt det årliga samlade programdokumentet och den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten.

Den föreslagna förordningens övergripande ändamålsenlighet kommer att övervakas genom den föreslagna utvärderingen av byrån vart femte år, medan kommissionen kommer att avge ett yttrande om byråns samlade programdokument, som omfattar det årliga och fleråriga arbetsprogrammet och de tilldelade resurserna för var och en av byråns uppgifter.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1) I förhållande till revideringen av direktiv 2009/21/EG om flaggstatsförpliktelser:

Emsa ska införa tekniska lösningar för e-certifikatregister, rapportering av e-certifikat och e- rapporter om flaggstatsinspektion samt verktyg för validering och utveckla nya moduler. Emsa ska också utveckla en mekanism och mall för rapportering av information och statistik och

införa gemensam kapacitetsuppbyggnad och harmoniserad utbildning (efterhandskvalificering) för flaggstatsinspektörer och/eller flaggstatsbesiktningsmän och/eller revisorer, genom att ta fram en gemensam läroplan för flaggstatsinspektörer och utbildning av flaggstatsinspektörer i ny teknik, inbegripet men inte begränsat till förnybara och koldioxidsnåla bränslen, som är av särskild betydelse med tanke på 55 % -paketet, och automatisering.

Fram till 2025 kommer ytterligare en heltidsekvivalent att krävas för att utveckla den nya modulen för e-certifikat och ytterligare en heltidsekvivalent för att tillhandahålla

specialiserade it-färdigheter och sjöfartskunskaper inom sjöfartsstödtjänster.

Budgetkonsekvenserna av revideringen av direktiv 2009/21/EG om flaggstatsförpliktelser ingår i den aktuella finansieringsöversikten. Revideringen av direktiv 2009/21/EG om flaggstatsförpliktelser kommer att åtföljas av en separat finansieringsöversikt.

2) I förhållande till revideringen av direktiv 2009/16/EG om hamnstatskontroll:

Emsa ska anordna utbildning av hamnstatskontrolltjänstemän för stora fiskefartyg, som främst inriktas på relevanta EU-riktlinjer, och ta fram relevanta kurser. Emsa ska också utveckla en Thetis-modul för fiskefartyg och en gemensam läroplan för hamnstatskontroll av fiskefartyg, som kommer att omfatta alla relevanta instruktioner och riktlinjer.

Emsa ska anordna utbildning av hamnstatskontrolltjänstemän när det gäller användningen av föreskrivna elektroniska certifikat och även ta fram ett valideringsverktyg och en databas.

Emsa ska utveckla förbättrade utbildningsverktyg/ svara för kapacitetsuppbyggnad för hamnstatskontrolltjänstemän när det gäller ny teknik, inbegripet men inte begränsat till förnybara och koldioxidsnåla bränslen, som är av särskild betydelse med tanke på 55 % - paketet, och automatisering genom att förbättra Emsas verktyg för onlineutbildning och rekrytera experter.

2025 kommer det att behövas två heltidsekvivalenter för att stödja byråns uppgifter att utveckla verktygen. Budgetkonsekvenserna av revideringen av direktiv 2009/16/EG om hamnstatskontroll ingår i den aktuella finansieringsöversikten. Revideringen av direktiv 2009/16/EG om hamnstatskontroll kommer att åtföljas av en separat finansieringsöversikt med mer detaljerade uppgifter.

3) I förhållande till revideringen av direktiv 2009/18/EG om utredning av olyckor:

Emsa ska anordna ytterligare utbildning när det gäller förnybara och koldioxidsnåla bränslen (risker, användning ombord, fartygsskydd osv.) till stöd för initiativen i 55 % -paketet, men även när det gäller mänskliga faktorer, handhavande av automatiserade fartyg, säkerhetsanalyser (för att uppmuntra medlemsstaterna att använda data om olyckor på ett bättre sätt), kriminalteknik (foton, provtagning osv.), händelser (brand, sjöfartsolyckor, skador på utrustning, yrkesverksamhet osv.) samt bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen.

Emsa kommer också att tillhandahålla verktyg och utrustning för operativ verksamhet under enskilda utredningar, såsom ROV (fjärrstyrda undervattenfordon), RPAS (luftdrönare), robotar (till exempel för att få tillträde till skadade områden, slutna utrymmen osv., VDR (färdskrivare), programvara såsom MADAS (Marine Accident Data Analysis Suite), ad-hoc- resurser (som vetenskapliga laboratorier och tanktestning) och ad-hoc-tjänster (3D-simulering av brand, förlust av containrar osv.). Detta stöd kommer att bygga på de befintliga tjänster som tillhandahålls av Emsa på olika områden (som framgår ovan: luftdrönare, undervattensdrönare, satellitbildsutbildning osv.) och kommer att tillhandahållas enligt principen ”först till kvarn”. På längre sikt och beroende på erfarenheterna av genomförandet kommer Emsas resurser att anpassas i enlighet med detta.

Emsa kommer också att erbjuda mycket specialiserat analytiskt stöd i samband med utredningar av mycket allvarliga sjöolyckor som tillhandahålls av Emsas ”standardexperter” och ”experter på hög nivå”. Det kan bland röra sig om beteendeanalytiker, psykologer och andra specialister.

2025 kommer det att behövas två heltidsekvivalenter som ska tillhandahålla operativt och analytiskt stöd för byråns nya uppgifter. Budgetkonsekvenserna av revideringen av direktiv 2009/18/EG om utredning av olyckor ingår i den aktuella finansieringsöversikten

Revideringen av direktiv 2009/18/EG om utredning av olyckor kommer att åtföljas av en separat finansieringsöversikt med mer detaljerade uppgifter.

4) I förhållande till revideringen av 2005/35/EG om föroreningar förorsakade av fartyg:

Emsa ska inrätta ytterligare satellitövervakningstjänster för medlemsstaternas myndigheter eftersom direktivets tillämpningsområde utvidgas och uppgradera tjänsten CleanSeaNet för att bättre övervaka och upptäcka föroreningar. Emsa ska ta fram utbildningar och utarbeta vägledningsdokument och regelbundet uppdatera dessa. Byrån kommer också att utveckla en extern rapporteringskanal för visselblåsare, där det kan lämnas information om potentiella olagliga utsläpp, och förbättra de integrerade sjöfartstjänsterna. Emsa ska också utveckla och underhålla ett nytt rapporteringsverktyg så att medlemsstaterna kan rapportera om varje föroreningsincident orsakad av fartyg samt utforma en webbplats för att hålla allmänheten informerad om föroreningar orsakade av fartyg.

Totalt kommer det att behövas nio heltidsekvivalenter för att stödja tillhandahållandet av ytterligare satellitövervakningstjänster och ytterligare tre heltidsekvivalenter för att stödja utvecklingen av de integrerade sjöfartstjänsterna. Av dessa kommer en att anställas inom nästa fleråriga budgetram. Budgetkonsekvenserna av revideringen av direktiv 2005/35/EG om föroreningar förorsakade av fartyg ingår i den aktuella finansieringsöversikten. Revideringen av direktiv 2005/35/EG om föroreningar förorsakade av fartyg kommer att åtföljas av en separat finansieringsöversikt med mer detaljerade uppgifter.

De resurser som krävs för punkterna 1–4 återspeglas i de enskilda finansieringsöversikter som åtföljer respektive lagstiftningsförslag.

5)I förhållande till den nya förordningen om upphävande av förordning (EG) nr 1406/2002: Emsa kommer att behöva utföra följande ytterligare utökade uppgifter:

Emsa kommer att behöva två heltidsekvivalenter under 2025 och ytterligare två heltidsekvivalenter från och med 2026 som ska bistå medlemsstaterna och kommissionen när det gäller diskussionerna på IMO-nivå om alternativa bränslen och deras användning, inbegripet säkerhetsrisker till följd av denna utveckling. Byrån kommer att behöva intensifiera forskningen och öka antalet årliga studier. Ytterligare en heltidsekvivalent kommer att krävas i nästa fleråriga budgetram.

Från och med 2026 kommer det att behövas en heltidsekvivalent för att intensifiera arbetet med cybersäkerhet inom sjötransportsektorn, särskilt för att ta fram riktlinjer och underlätta utbytet av sakkunskap mellan medlemsstaterna.

Det centrum för tillhandahållande av en maritim lägesbild som är tillgängligt dygnet runt kommer att behöva förstärka sina insatser och utvidga sin nuvarande verksamhet för att tillgodose nya behov på miljö- och säkerhetsområdena, även i det nya geopolitiska sammanhanget, och bistå medlemsstaterna och kommissionen på begäran i nödsituationer, såsom vid genomförandet av sanktioner. Byrån kommer att behöva åtta heltidsekvivalenter för att utveckla den nödvändiga it-infrastrukturen för detta centrum redan 2025, färdigställa den senast 2027 och sedan driva den. Ytterligare tre heltidsekvivalenter kommer att krävas i nästa fleråriga budgetram.

Byrån förväntas ge stöd i genomförandet av den europeiska kontaktpunkten för sjöfart (EMSWe, European Maritime Single Window environment) med ett tillägg av tre heltidsekvivalenter som ska bidra till utvecklingen av relevanta datauppsättningar och relevant it-infrastruktur.

Byrån förväntas också leverera resultat i fråga om användningen av autonoma fartyg genom att genomföra ytterligare riskbaserade analyser som kommer att kräva en heltidsekvivalent i nästa fleråriga budgetram.

Budgetkonsekvenserna av den nya förordningen om upphävande av förordning (EG) nr 1406/2002 ingår i den nuvarande finansieringsöversikten.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på europeisk nivå (ex ante)

EU:s nuvarande verksamhet (Emsas uppgifter) fastställs i förordning (EG) nr 1406/2002 om inrättande av Emsa. Dessutom har Emsa fått direkta eller indirekta uppgifter genom flera direktiv, såsom EU:s utsläppshandelssystem, direktiv (EU) 2019/883 om

mottagningsanordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg, förordning (EU) nr 1257/2013 om återvinning av fartyg och förordning (EU) 2015/757 när det gäller övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter.

På liknande sätt tar revideringen hänsyn till de pågående revideringarna av direktiv 2009/21/EG om fullgörande av flaggstatsförpliktelser, direktiv 2009/16/EG om hamnstatskontroll, direktiv 2009/18/EG om grundläggande principer för utredning av olyckor i sjötransportsektorn och direktiv 2005/35/EG om föroreningar förorsakade av fartyg och införandet av sanktioner för överträdelser, som kommer att innebära att Emsa får nya uppgifter.

Den nuvarande förordningen syftar till att samla byråns alla befintliga uppgifter i en enda rättsakt och utvidga byråns roll till fler områden där det är motiverat.

Förväntat mervärde för unionen (ex post)

Vid översynen av förordningen betonades Emsas mervärde när det gäller dess roll att driva och främja utvecklingen av system på EU-nivå, såsom SafeSeaNet och Thetis, samt, om än i mindre utsträckning, databasen Emcip för utredning av olyckor. Mot denna bakgrund rekommenderades i kontrollen av ändamålsenligheten att man skulle bygga vidare på Emsas kapacitet, med tyngdpunkt på att främja och investera i byråns digitala system, tillämpningar och databaser.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Utvärderingen av förordningen om Europeiska sjösäkerhetsbyrån visade på byråns mervärde. Detta initiativ syftar till att ta itu med de problem som identifierats, särskilt följande:

Emsas uppdrag återspeglar inte på ett korrekt sätt den verksamhet som byrån i dagsläget bedriver, på grund av de föränderliga behoven inom sjöfartssektorn och EU:s nya regelverk på området.

De administrativa och finansiella bestämmelserna för uppdraget återspeglar inte EU:s senaste regelverk om styrning av byråer.

Byrån kommer att ha ansträngda resurser för att fullgöra både sina nuvarande uppgifter och de nya uppgifter och verksamheter som följer av behoven inom sektorn, t.ex. i samband med den gröna omställningen, eller lagstiftningsutvecklingen, t.ex. det nya sjösäkerhetspaketet.

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Den föreslagna översynen är ett viktigt resultat av kommissionens meddelande om en strategi för hållbar och smart mobilitet, där EU:s vision för framtidens transportsystem fastställs. I strategin tillkännagavs att kommissionen planerade att inleda en omfattande översyn av den befintliga lagstiftningen, bland annat en revidering av uppdraget för Europeiska sjösäkerhetsbyrån under 2022 (inom ramen för flaggskeppsinitiativ 10 – Förbättra säkerhet och trygghet inom transporter).

Den föreslagna revideringen kommer att skapa synergier med flera delar av EU:s regelverk, särskilt direktiv 2009/21/EG om fullgörande av flaggstatsförpliktelser, direktiv 2009/16/EG om hamnstatskontroll, direktiv 2009/18/EG om utredning av olyckor och direktiv 2005/35/EG om föroreningar förorsakade av fartyg.

Förslaget är förenligt med den nuvarande fleråriga budgetramen, även om det kommer att kräva omfördelningar under rubrik 1 när det gäller det årliga bidraget till Emsa. Ökningen av anslagen till Emsa kommer att kompenseras av en minskning av de planerade utgifterna inom FSE Transport (02 03 01) i den nuvarande fleråriga budgetramen.

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Budgetkonsekvenserna av detta initiativ gäller de ytterligare resurser som krävs för de nya uppgifter som tilldelats Emsa till följd av revideringen av flera direktiv samt utvidgningen av redan befintliga uppgifter. Detta är nya uppgifter för Emsa som kommer att bli permanenta, medan de befintliga uppgifterna inte kommer att minska eller delvis fasas ut. Det ytterligare behovet av personalresurser kommer i vissa fall att tillgodoses genom en omfördelning, medan detta i andra fall inte är möjligt. När det gäller ytterligare utökade uppgifter (t.ex. bistånd med att övervaka erkända organisationer) kommer personalbehoven att tillgodoses genom en omfördelning av två heltidsekvivalenter under 2027. Ytterligare fem heltidsekvivalenter kommer att omfördelas i nästa fleråriga budgetram för att hjälpa till med utökade uppgifter såsom bistånd till krishantering, säkerhetsriskanalys för framtida trender och stöd till beredskapsåtgärder för olje- och gasanläggningar. Behovet av personalresurser för andra uppgifter kan inte tillgodoses genom omfördelning, medan de ytterligare budgetbehoven kommer att tillgodoses genom kompensation inom befintliga program som förvaltas av GD Transport och rörlighet inom den nuvarande fleråriga budgetramen. Ökningen av anslagen till Emsa kommer att kompenseras av en minskning av de planerade utgifterna inom FSE Transport (02 03 01) i den nuvarande fleråriga budgetramen.

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

 begränsad varaktighet

– förslag/initiativ med verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ [ej tillämpligt]

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad(e) genomförandemetod(er)52

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen genom

– genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros  internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

 EIB och Europeiska investeringsfonden

organ som avses i artiklarna 70 och 71

offentligrättsliga organ

privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i EU-fördraget och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

Anmärkningar

Förvaltningen av den föreslagna förordningen kommer att skötas av Europeiska sjösäkerhetsbyrån under Europeiska kommissionens övervakning, där så är lämpligt.

52Närmare förklaringar av de olika metoderna för budgetgenomförande med hänvisningar till respektive

bestämmelseribudgetförordningenåterfinnspåBUDGpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget-implementation/Pages/implementation- methods.aspx

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

I förordningen föreskrivs en utvärdering för att bedöma i synnerhet byråns inverkan, ändamålsenlighet och effektivitet samt dess arbetsmetoder och som kan behandla eventuella behov av att ändra byråns struktur, funktionssätt, verksamhetsområde och uppgifter samt de finansiella följderna av sådana ändringar. Utöver denna utvärdering kommer kommissionen att inhämta data genom sin representation vid byråns styrelsemöten och sin och medlemsstaternas tillsyn av byråns arbete. Styrelsen bör ge allmänna riktlinjer för byråns verksamhet och närmare delta i övervakningen av byråns verksamhet, för att förbättra tillsynen av den administrativa förvaltningen och budgetförvaltningen.

Den verkställande direktören ska organisera ett effektivt övervakningssystem för att kunna jämföra byråns resultat med de mål och uppgifter som anges i denna förordning.

Alla EU-byråer omfattas av ett strikt övervakningssystem som bland annat består av en internrevisionsfunktion, kommissionens tjänst för internrevision, styrelsen, kommissionen, revisionsrätten och budgetmyndigheten. Detta system fastställs i förordningen om inrättande av Emsa och kommer att fortsätta att gälla.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Kommissionen kommer att ha det övergripande ansvaret för att rapportera till Europaparlamentet och rådet om byråns inverkan, ändamålsenlighet och effektivitet samt dess arbetsmetoder och kommer vid behov att föreslå ändringar, medan Europeiska sjösäkerhetsbyrån kommer att ansvara för genomförandet av sin verksamhet och för att inrätta en ram för internkontroll.

Den verkställande direktören ska organisera ett ändamålsenligt övervakningssystem för att kunna jämföra byråns resultat med de mål och uppgifter som anges i denna förordning. För detta ändamål ska han eller hon i överenskommelse med kommissionen och styrelsen fastställa skräddarsydda resultatindikatorer för att möjliggöra en ändamålsenlig bedömning av de resultat som uppnåtts. Han eller hon ska inom ramen för befintliga finansiella resurser och personalresurser säkerställa att Emsas organisationsstruktur regelbundet anpassas i takt med att behoven förändras. Han eller hon ska för detta syfte fastställa förfaranden för regelbunden utvärdering som överensstämmer med erkända branschnormer.

GD Transport och rörlighet tillämpar de nödvändiga kontrollerna i enlighet med den

övervakningsstrategi som antogs 2017 om generaldirektoratets förbindelser med decentraliserade byråer och gemensamma företag. Inom ramen för strategin övervakar GD Transport och rörlighet resultatindikatorer för genomförandet av budgeten,

revisionsrekommendationerna och administrativa frågor. Byrån tillhandahåller en rapport vartannat år. De kontroller som byrån utför av övervakningen och av den därmed sammanhängande ekonomiska förvaltningen och budgetförvaltningen överensstämmer med GD Transport och rörlighets kontrollstrategi, som uppdaterades 2022.

De ytterligare resurser som ställs till Emsas förfogande kommer att omfattas av Emsas interna kontroll- och riskhanteringssystem som är anpassat till relevanta internationella standarder och inbegriper särskilda kontroller för att förebygga intressekonflikter och säkerställa skydd för visselblåsare.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Enligt den föreslagna förordningen kommer ytterligare medel att ges endast till Emsa, som kommer att behöva utföra de uppgifter som byrån tilldelats till följd av revideringen av direktiv 2009/21/EG om flaggstatsförpliktelser, direktiv 2009/16/EG om hamnstatskontroll, direktiv 2009/18/EG om utredning av olyckor och direktiv 2005/35/EG om föroreningar förorsakade av fartyg.

Emsa har fullt ansvar för genomförandet av sin budget medan GD Transport och rörlighet ansvarar för den regelbundna betalningen av de bidrag som budgetmyndigheten fastställer. Den förväntade risken för fel vid utbetalning och avslutande liknar den som är kopplad till de budgetbidrag som beviljats byrån.

De ytterligare uppgifter som följer av den föreslagna förordningen förväntas inte leda till några särskilda ytterligare kontroller. Därför förväntas kontrollkostnaderna för GD Transport och rörlighet (mätt i förhållande till värdet av de medel som förvaltas) förbli stabila.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

Emsa tillämpar decentraliserade EU-byråers principer för bedrägeribekämpning i linje med kommissionens ansats. I mars 2021 antog byrån en uppdaterad strategi för

bedrägeribekämpning, baserad på den metod och vägledning för bedrägeribekämpningsstrategi som lagts fram av Olaf samt på GD Transport och rörlighets strategi för bedrägeribekämpning. Strategin tillhandahåller en ram på byrånivå för förebyggande, upptäckt och villkor för utredningar av bedrägerier. Emsa anpassar och förbättrar kontinuerligt sin politik och sina åtgärder för att främja största möjliga integritet hos byråns personal, stödja effektivt förebyggande och upptäckt av bedrägeririsker och inrätta lämpliga förfaranden för att rapportera och hantera potentiella bedrägerifall och följderna av dem. Dessutom antog Emsa 2015 sin policy för intressekonflikter för styrelsen.

Emsa samarbetar med kommissionens avdelningar i ärenden som rör förebyggande av bedrägerier och oriktigheter. Kommissionen kommer att säkerställa att detta samarbete fortsätter och förstärks.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

∙Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
	Budgetrubrik	utgifter			Bidrag
Rubrik i		utgifter

				från
den				från
fleråriga	Nummer	Diff./Ick		kandidatlän		från andra	övriga inkomster
budgetrame	Nummer	Diff./Ick	från Efta-	der och		från andra	övriga inkomster
n		e-diff53.	länder54	potentiella		tredjeländ	avsatta för särskilda
n		e-diff53.	länder54	potentiella		er	ändamål
				kandidatlän
				der55

1	02 10 02	Diff.	JA	NEJ		NEJ	NEJ
1		Diff.	JA	NEJ		NEJ	NEJ

	∙ Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i		Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
		Budgetrubrik	utgifter			Bidrag

den
den
fleråriga	Nummer				från		från andra	övriga inkomster
budgetrame			Diff./Icke-	från Efta-	från		från andra	övriga inkomster
budgetrame			Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän		tredjeländ	avsatta för särskilda
n			diff.	länder	kandidatlän		tredjeländ	avsatta för särskilda
n			diff.	länder	der och		er	ändamål
					der och		er	ändamål
					potentiella

Diff. = differentierade anslag/Icke-diff. = icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

kandidatlän

der

[XX.YY.YY.YY]

JA/NEJ

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på utgifterna56

								Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga		1		Inre marknaden, innovation och digitalisering
budgetramen		1		Inre marknaden, innovation och digitalisering
budgetramen

Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa)				År	År	År	År	TOTALT
Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa)				2025	2026	2027	2028–2034	TOTALT
				2025	2026	2027	2028–2034

Titel 1	Åtaganden		(1)	1,727	4,992	5,163	43,323	55,205

	Betalningar		(2)	1,727	4,992	5,163	43,323	55,205
	Betalningar		(2)	1,727	4,992	5,163	43,323	55,205
Titel 2:	Åtaganden		(1a)

	Betalningar		(2a)
	Betalningar		(2a)

Titel 3:	Åtaganden		3a	8,012	15,097	16,007	125,833	164,949

	Betalningar		(3b)	8,012	15,097	16,007	125,833	164,949

	Åtaganden		=1+1a	9,739	20,089	21,170	169,156	220,154
	Åtaganden		+3a
TOTALA anslag			+3a

				9,739	20,089	21,170	169,156	220,154
för Emsa	Betalningar		=2+2a	9,739	20,089	21,170	169,156	220,154
	Betalningar		+3b
			+3b

Budgetkonsekvenserna utöver den nuvarande fleråriga budgetramen är en vägledande översikt, som inte påverkar det framtida avtalet om den fleråriga budgetramen.

56Sammanfattningen av beräknad inverkan på utgifterna inbegriper den totala beräknade inverkan av verksamheterna 1 till 5, som beskrivs i avsnitt 1.5.1. Den beräknade inverkan av åtgärderna 1 till 4 återspeglas också i de enskilda finansieringsöversikterna för respektive lagförslag.

Rubrik i den fleråriga

”Administrativa utgifter”

budgetramen

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

För in så många år som behövs

för att redovisa varaktigheten för

TOTALT

n+1

n+2

n+3

inverkan på resursanvändningen

(jfr punkt 1.6)

GD: <…….>

 Personalresurser

 Övriga administrativa utgifter

GD TOTALT <…….>

Anslag

TOTALA anslag

för RUBRIK 7

i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

						Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		År	År	År	År	TOTALT
		2025	2026	2027	2028–2034	TOTALT
		2025	2026	2027	2028–2034

TOTALA anslag för	Åtaganden	9,739	20,089	21,170	169,156	220,154
RUBRIKERNA 1–7
RUBRIKERNA 1–7	Betalningar	9,739	20,089	21,170	169,156	220,154
i den fleråriga budgetramen		9,739	20,089	21,170	169,156	220,154
i den fleråriga budgetramen

Budgetkonsekvenserna utöver den nuvarande fleråriga budgetramen är en vägledande översikt, som inte påverkar det framtida

avtalet

den

fleråriga

budgetramen.

3.2.2.Beräknad inverkan på Emsas anslag

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Belopp i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och

output

Geno

 msnitt

Typ57 liga kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 158…

-Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTAL KOSTNAD

År

Antal	Kostn.
	Kostn.

År

n+1

Antal	Kostn.
	Kostn.

År

n+2

Antal	Kostn.
	Kostn.

År

För in så många år som behövs för att redovisa

varaktigheten för inverkan på

TOTALT

n+3

resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

OUTPUT

Antal

antal

kostnad

Kostn.

Kostn

Kostn.

Totalt

Total

I tillämpliga fall motsvarar beloppen summan av unionens bidrag till byrån och byråns övriga inkomster (avgifter och taxor).

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

3.2.3.Beräknad inverkan på Emsas personalresurser

3.2.3.1.Sammanfattning

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler). I tillämpliga fall motsvarar beloppen summan av unionens bidrag till byrån och byråns övriga inkomster (avgifter och taxor).

År	År	År	År	TOTALT
2025	2026	2027	2028–2034	TOTALT
2025	2026	2027	2028–2034

Tillfälligt anställda	1,368	4,104	4,275	35,910	45,657
(AD-tjänster)

Tillfälligt anställda	0,086	0,342	0,342	3,591	4,361
(AST-tjänster)

Kontraktsanställda	0,273	0,546	0,546	3,822	5,187
Kontraktsanställda

Utstationerade
nationella experter


TOTALT	1,727	4,992	5,163	43,323	55,205
TOTALT

Budgetkonsekvenserna utöver den nuvarande fleråriga budgetramen är en vägledande översikt, som inte påverkar det framtida avtalet om den fleråriga budgetramen.

Personalbehov (heltidsekvivalenter):

	År	År	År		År		TOTALT
	2025	2026	2027		2028–2034		TOTALT
	2025	2026	2027		2028–2034


Tillfälligt anställda	16	24	25	30		30
(AD-tjänster)				30		30
(AD-tjänster)

Tillfälligt anställda	1	2	2	3		3
(AST-tjänster)	1	2	2	3		3
(AST-tjänster)

Kontraktsanställda	6	6	6		6		6

Utstationerade
nationella experter


TOTALT	23	32	33	39		39
TOTALT

Budgetkonsekvenserna utöver den nuvarande fleråriga budgetramen är en vägledande översikt, som inte påverkar det framtida avtalet om den fleråriga budgetramen.

Europeiska sjösäkerhetsbyrån kommer att börja förbereda rekryteringen så snart förslaget har antagits. Kostnaderna beräknas utifrån antagandet att de 23 heltidsekvivalenterna rekryteras från och med den 1 juli 2025. Därför behövs endast 50 % av personalkostnaderna för det första året.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov för det ansvariga generaldirektoratet

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

			För in så många år som
År	År		behövs för att redovisa
År	År	År n+2 År n+3	varaktigheten för inverkan på
n	n+1	År n+2 År n+3	varaktigheten för inverkan på
n	n+1		resursanvändningen (jfr
			resursanvändningen (jfr
			punkt 1.6)

∙Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 och 20 01 02 02 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)

20 01 02 03 (vid delegationer)

01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)

Extern personal (i

heltidsekvivalenter)59

20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)

20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)

-vid

Budgetruhuvudkontoret

	brik(er)	61
	(ange
	vilken/vil
	vilken/vil	- vid
	ka) 60	- vid
		delegationer

01 01 01 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster). Huvudsakligen för EU:s sammanhållningspolitiska fonder, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska havs-, fiske- och vattenbruksfonden (EHFVF).

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Extern personal

En beskrivning av beräkningen av kostnaden för heltidsekvivalenter bör införas i avsnitt 3 i bilaga V.

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

De uppgifter som tilldelas Emsa kommer att kräva en omfördelning av budgetposten för det årliga bidraget till byrån (02 10 02) i den nuvarande fleråriga budgetramen. Ökningen av anslagen till Emsa kommer att kompenseras av en minskning av de planerade utgifterna inom FSE Transport (02 03 01) i den nuvarande fleråriga budgetramen. Budgetkonsekvenserna utöver den nuvarande fleråriga budgetramen är en vägledande översikt, som inte påverkar det framtida avtalet om den fleråriga budgetramen.

– Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras62.

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt de motsvarande beloppen.

3.2.5.Bidrag från tredje part

–Förslaget/initiativet innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

–Förslaget/initiativet innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning::

							Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

							För in så många år som behövs
			År	År	År	År	för att redovisa varaktigheten för	Totalt
			n	n+1	n+2	n+3	inverkan på resursanvändningen	Totalt
			n	n+1	n+2	n+3	inverkan på resursanvändningen
							(jfr punkt 1.6)

Ange vilket	organ	som
deltar i samfinansieringen

TOTALA	anslag	som
tillförs	genom
samfinansiering

62Se artiklarna 12 och 13 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 2093/2020 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

Påverkan på egna medel

Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter

						Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som			Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna63
	Belopp som
Budgetrubrik i den årliga	förts in för det						För in så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	År	År		År	År	För in så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	År	År		År	År	redovisa varaktigheten för inverkan på
	budgetåret	n	n+1		n+2	n+3	redovisa varaktigheten för inverkan på
	budgetåret	n	n+1		n+2	n+3	resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
							resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel ………….

För diverse inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

63Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.