Vissa sjukförsäkringsfrågor
Betänkande 1993/94:SfU9
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1993/94:SFU09
Vissa sjukförsäkringsfrågor
Innehåll
1993/94
SfU9
Sammanfattning
Utskottet behandlar i betänkandet delar av proposition 1993/94:59 samt en motion (s) väckt med anledning av propositionen.
I propositionen föreslås förenklade regler för fastställande av sjukpenninggrundande inkomst (SGI), som innebär att SGI i regel endast skall fastställas i samband med ett ersättningsärende. Vidare föreslås bl.a. att sjukpenningen skall beräknas på en SGI i vilken värdet av skattepliktiga anställningsförmåner inte medräknas i de fall förmånerna kvarstår under sjukdom.
Utskottet biträder förslaget om förenklade regler vid fastställande av SGI. Utskottet anser också att vissa andra skattepliktiga förmåner än lön, nämligen bil, bostad och helt fri kost, som utges under sjukdom skall påverka sjukpenningens storlek. Utskottet föreslår emellertid att man använder de regler om minskning av sjukpenningen som redan finns inom sjukpenningförsäkringen för att hindra för hög kompensation för inkomstbortfallet vid sjukdom.
Utskottet anser att det förslag som utskottet lägger fram i allt väsentligt tillgodoser motionen.
Inför utskottets behandling av ärendet har utskottet inhämtat ytterligare upplysningar från Socialdepartementet och Riksförsäkringsverket.
Propositionen
I proposition 1993/94:59 Vissa sjukförsäkringsfrågor har regeringen (Socialdepartementet) såvitt nu är i fråga föreslagit riksdagen att anta de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 2. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård.
Lagförslagen återfinns som bilaga 1 till betänkandet.
Ett förslag i propositionen till lag om ändring i lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift har behandlats i utskottets betänkande 1993/94:SfU8.
Motion
1993/94:Sf11 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:59 vad avser dels fastställande av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för en försäkrad med inkomst av förvärvsarbete i såväl pengar som andra löneförmåner, dels möjligheten att få SGI prövad utan att ett ersättningsärende föreligger, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förbättrad statistik på SGI-området.
Utskottet
Inledning
Bakgrund
Lagen (1991:1047) om sjuklön som trädde i kraft den 1 januari 1992 och de förändringar som under 90-talet genomförts rörande inkomstbeskattningen har aktualiserat ett behov av förändring av reglerna rörande beräkning och fastställande av sjukpenninggrundande inkomst.
Riksförsäkringsverket har till följd av bl.a. de nya reglerna om sjuklön till regeringen överlämnat en rapport Översyn av reglerna om sjukpenninggrundande inkomst, RFV Anser 1992:4. I rapporten, som har remissbehandlats, föreslår verket en ny modell för SGI som innebär att kvalifikationsvillkoren skall avse rätten till sjukpenning och där SGI skall utgöra en beräkningsmodell för att bestämma sjukpenningens storlek. Skattepliktiga förmåner bör enligt rapporten inte inräknas i detta nya system för SGI. I rapporten föreslås också att förhandsregistrering av SGI slopas och att SGI bör fastställas i samband med varje ersättningsperiod. I rapporten betonas att även i ett nytt SGI-system behövs vissa skyddsregler för olika grupper av försäkrade.
Som ett led i uppgörelsen mellan regeringen och Socialdemokraterna i september 1992 ingick att sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna skulle lyftas ur statsbudgeten. Regeringen har därefter den 15 april 1994 resp. den 7 oktober 1994 beslutat om direktiv och tilläggsdirektiv (dir. 1993:44 och dir. 1993:119) för en parlamentarisk beredning med uppdrag att lämna förslag till en ny ordning för lagfästa försäkringsersättningar vid sjukdom och arbetsskada.
Beredningen skall enligt direktiven arbeta med tre alternativa förslag till lösningar. Ett alternativ skall vara en överföring av försäkringarna till arbetsmarknadens parter för att därmed skapa förutsättningar för att kostnaderna för sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna beaktas inom ramen för lönebildningen. Ett annat alternativ är en utveckling av den nuvarande allmänna försäkringen, så att försäkringarna vad gäller finansieringen ges en fristående ställning i förhållande till statsbudgeten och med inriktning på att förstärka försäkringsmässigheten i systemet. Det tredje alternativet är ett system där sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna tecknas som obligatoriska försäkringar hos konkurrerande försäkringsbolag.
Gällande bestämmelser
I 3 kap. lagen om allmän försäkring (AFL) regleras bl.a. en försäkrads rätt till sjukpenning samt hur den inkomst som grundar rätt till ersättning skall beräknas. Enligt lagen (1991:1047) om sjuklön har en arbetstagare rätt att under de första fjorton dagarna av ett sjukdomsfall (sjuklöneperioden) behålla viss andel av den lön och av de andra anställningsförmåner som han går miste om till följd av sjukdomen.
En försäkrad skall fr.o.m. den månad han fyller 16 år skrivas in i försäkringskassan om han är bosatt i riket. För rätt till sjukpenning krävs att en inskriven försäkrad har en SGI som uppgår till minst 6 000 kr. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas under vissa förutsättningar, bl.a. när försäkringskassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden, arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek. Ändringen av sjukpenningförsäkringen skall ske från och med den dag försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna. I samband med att sjukpenning utges i anslutning till en sjuklöneperiod eller för samma dag som en arbetsgivare skall svara för sjuklön gäller dock ändringen fr.o.m. den första dagen med sjukpenning.
En försäkrads SGI är enligt 3 kap. 2 § AFL den årliga inkomst i pengar eller andra skattepliktiga förmåner som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Om inkomsten helt eller delvis utgörs av skattepliktiga förmåner skall dessa tas upp till ett värde som bestäms i enlighet med de regler som finns i 8 § första--fjärde och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). Med inkomst av anställning likställs kostnadsersättning som inte enligt 10 § uppbördslagen undantas vid beräkning av preliminär A-skatt. Vid beräkning av SGI bortses från sådan inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet.
Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Saknar den försäkrade arbetsförmåga utges hel sjukpenning. I annat fall utges tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning, beroende på graden av nedsättning av arbetsförmågan. Hel sjukpenning utgör viss andel av den fastställda SGI:n, delad med 365 (kalenderdagberäknad sjukpenning). Fr.o.m. den 1 april 1993 har införts en karensdag och ersättningen utges med 65 % av SGI:n för de två därpå följande dagarna, 80 % av SGI:n t.o.m. den 365:e dagen och med 70 % av SGI:n för tid därefter. Sjukpenningen skall enligt regler som gäller fr.o.m. år 1991 minskas om arbetsgivaren samtidigt utger lön eller den försäkrade erhåller ersättning från AGS-försäkring. Minskning skall ske med det belopp som ger ett tillägg till sjukpenningen med mer än 10 % av lönen i arbete fram till den 90:e ersättningsdagen och med hela löne- och ersättningsbeloppet för tid därefter som sjukpenning utges. Lönedelar över 7,5 basbelopp får endast kompenseras med lön eller ersättning under sjukdom upp till ett belopp av 75 resp. 90 % fram till den 90:e dagen i ett sjukfall och därefter med 80 resp. 70 % utan att sjukpenningen minskas. Andra skattepliktiga förmåner som utges under sjukdom minskar inte sjukpenningen.
Enligt 3 kap. 6 § AFL är en försäkrad skyldig att så snart det kan ske och senast inom två veckor till den allmänna försäkringskassan anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden eller av sin arbetstid eller andra omständigheter som påverkar rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek.
I 3 kap. 5 § tredje stycket AFL finns regler om SGI-skyddad tid. Reglerna har tillkommit för att försäkrade skall kunna behålla ett försäkringsskydd under tid då förvärvsarbete inte utförs. Dessa regler innebär att SGI:n inte får sänkas för bl.a. studerande som beviljats viss form av studiestöd eller genomgår arbetsmarknadsutbildning som beslutats av arbetsmarknadsmyndighet. I praxis gäller motsvarande när en arbetslös försäkrad står till arbetsmarknadens förfogande. SGI:n får inte heller sänkas för en gravid kvinna som slutar att förvärvsarbeta eller minskar sin arbetstid tidigast sex månader före barnets faktiska eller beräknade födelse. Vidare gäller att under den tid en förälder är helt eller delvis ledig för vård av barn får förälderns SGI inte sänkas. Detta gäller längst till dess barnet fyller ett år. Om SGI:n sänks när barnet fyllt ett år har föräldern ändå rätt till föräldrapenning beräknad lägst efter den tidigare SGI:n eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom förälderns yrkesområde medför, till dess barnet fyller två år. Om kvinnan vid utgången av denna tid är gravid på nytt och nedkomsten beräknas ske eller faktiskt sker inom sex månader skall hennes föräldrapenning även fortsättningsvis beräknas på samma sätt.
Enligt 3 kap. 2 b § AFL fastställs årsarbetstid av försäkringskassan för försäkrad som har en sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis är att hänföra till anställning. Årsarbetstiden är det antal timmar för år som en försäkrad kan antas komma att tills vidare arbeta i ifrågavarande förvärvsarbete som ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. Årsarbetstid fastställs antingen i timmar eller dagar.
Enligt sjömanslagen (1973:282) utgår lön till en sjöman ombord även om han är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller skada. Rätt till lön föreligger även under begränsad tid dels efter det sjömannen lämnat sin befattning ombord, dels under väntetid. Arbetsgivaren å sin sida har rätt att uppbära sjömannen tillkommande sjukpenning. I förordningen (1982:842) om vissa sjukersättningar för sjömän anges att om en arbetsgivare haft kostnader enligt sjömanslagen för en anställd till följd av sjukdom eller skada, skall försäkringskassan lämna ersättning till arbetsgivaren enligt 3 kap. 16 § AFL. Ersättning skall därvid beräknas på grundval av sjömannens SGI.
Propositionen
Skyldighet att anmäla inkomständringar
Som framgått av det tidigare anförda skall försäkringskassan för de försäkrade som har en viss minsta inkomst fastställa en SGI. Denna SGI skall också under vissa förhållanden omprövas, och de försäkrade är även skyldiga att till försäkringskassan anmäla sådana omständigheter som kan påverka SGI:n.
I propositionen uppges att i samband med införandet av sänkta kompensationsnivåer inom sjukpenningförsäkringen fr.o.m. mars 1991 gav riksdagen regeringen till känna att möjligheten att slopa förhandsregistrering av SGI och på så sätt frigöra resurser hos försäkringskassorna närmare skulle övervägas (bet. 1990/91:SfU9, rskr. 1990/91:104).
Vidare framhålls i propositionen att införandet av sjuklönelagen har inneburit att försäkringskassan betalar ut sjukpenning i betydligt färre fall än tidigare eftersom flertalet försäkrade är berättigade till sjuklön från sin arbetsgivare. Enligt vad som uppges i propositionen avslutas ca 80 % av samtliga sjukfall före sjuklöneperiodens utgång.
Mot bakgrund härav föreslår regeringen att skyldigheten att anmäla ändrade inkomstförhållanden och andra omständigheter som kan ha betydelse för SGI:n skall vara kopplad till ett ersättningsärende.
Att helt slopa en förhandsregistrering skulle enligt vad som anförs i propositionen stöta på vissa problem eftersom vissa grupper av försäkrade har ett befogat intresse av ett beslut om SGI trots att ett ersättningsärende inte aktualiserats. Exempel på sådana grupper är de som omfattas av SGI-skyddad tid, egenföretagare samt de som tecknar avtal om frivillig försäkring. I propositionen föreslås därför att möjligheten att få sin SGI prövad utan samband med ett ersättningsärende skall kvarstå.
Skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden bör enligt propositionen kunna fullgöras genom att den försäkrade lämnar uppgift om ändrad inkomst och andra omständigheter på den blankett som sänds ut av försäkringskassan i samband med att en sjukanmälan görs.
De föreslagna förändringarna bör enligt propositionen även gälla för havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, rehabiliteringspenning, smittbärarpenning och närståendepenning. I propositionen uppges också att regeringen, om förslagen i nämnt avseende antas av riksdagen, har för avsikt att ändra de förordningar som avser ersättning till värnpliktiga och civilförsvarspliktiga så att dessa inte berörs av den ändrade sjukpenningberäkningen.
De nu föreslagna ändringarna innebär att en SGI som inte motsvarar de verkliga inkomstförhållandena kan vara fastställd. Beträffande föräldrapenning skulle ersättning till en förälder under de första 180 dagarna efter barnets födelse enligt nuvarande regler komma att utges med ett belopp som inte motsvarar de faktiska inkomstförhållandena. Denna ersättning utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån. I propositionen föreslås därför att en försäkrad skall få föräldrapenning med belopp motsvarande sjukpenningen endast om han, om försäkringskassan känt till samtliga förhållanden, skulle ha varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån under den nyss nämnda tidsperioden. De i propositionen föreslagna reglerna får även konsekvenser för dem som har ett SGI-skydd trots att de inte förvärvsarbetar och för dem som beviljas förtidspension. Därför föreslås i propositionen att bestämmelserna i AFL i dessa avseenden ändras så att de förhållanden som faktiskt gällt vid avgörande tidpunkter är de som avgör vilken SGI som skall kunna fastställas resp. vilken förtidspension som skall utges.
Skattepliktiga anställningsförmåner
I propositionen framhålls att nuvarande regelsystem innebär att den vars SGI helt eller delvis utgörs av andra skattepliktiga förmåner än lön får en högre kompensation än den avsedda i de fall förmånerna bibehålls under sjukdomstiden. Vidare erinras om att i förarbetena (prop. 1990/91:181) till sjuklönelagen uttalats att en löne- eller anställningsförmån som inte går förlorad på grund av sjukdom, t.ex. förmånen av fri bil eller fri bostad, inte skall räknas in i beräkningsunderlaget för sjuklön. I förarbetena anges också att ersättning som avser att täcka sådana kostnader som arbetstagaren endast har när han utför sitt arbete inte heller bör räknas in i underlaget. Det sagda innebär enligt propositionen en utformning av reglerna som innebär ett bättre samband mellan inkomstbortfall och sjukersättning än vad som gäller rörande sjukpenning enligt AFL.
I propositionen uppges att det inte är rimligt att generellt begränsa försäkringsskyddet till sådant inkomstbortfall som avser kontant lön utan såväl förmåner som kostnadsersättningar bör påverka SGI:n och därmed sjukpenningen. I propositionen föreslås emellertid en ny bestämmelser om att under en period med sjukersättning skall vid beräkning av sjukpenningens storlek bortses från sådana skattepliktiga förmåner som kvarstår under ersättningsperioden. Om den skattepliktiga förmånen inte längre kvarstår skall dock sjukpenningen liksom enligt nu gällande regler beräknas på grundval av en SGI som omfattar värdet av förmånen. Med ett sådant system uppnås enligt vad som framhålls i propositionen en bättre överensstämmelse mellan ersättningsreglerna i sjuklönelagen och AFL. Även sambandet mellan avgifter och förmåner upprätthålls eftersom rätt till sjukersättning avseende förmånerna inträder i de fall förmånen faktiskt bortfaller.
För att de försäkrade skall kunna erhålla en sjukpenning i enlighet med de föreslagna reglerna föreslås i propositionen att de i sin försäkran för sjukpenning får intyga om de har skattepliktiga förmåner som kvarstår under sjukfallet.
De föreslagna reglerna om beräkning av sjukpenning bör enligt propositionen även gälla för rehabiliteringspenning, havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, närståendepenning och smittbärarpenning. Av administrativa skäl bör enligt vad som framhålls i propositionen förmåner enligt värnpliktsförordningen (1976:1008) och förordningen (1976:1011) om förmåner till civilförsvarspliktiga inte omfattas av de ändrade reglerna för beräkning av sjukpenning.
Årsarbetstid
I propositionen föreslås att årsarbetstid beräknas endast i samband med ett ersättningsärende i den mån detta behövs för att beräkna ersättningens storlek. Enligt vad som anförs i propositionen innebär förslaget i huvudsak att årsarbetstid kommer att behöva beräknas i samband med tillfällig föräldrapenning och närståendepenning samt vid ersättningsperioder under vilka den försäkrade genomgår utbildning eller värnpliktstjänstgöring och därvid har rätt att erhålla tim/dagberäknad ersättning.
Sjukersättning till sjömän
I propositionen framhålls att beräkningen av ersättningen till sjömännens arbetsgivare redan i dag medför vissa handläggningsproblem och att problemen kommer att öka om förslagen om beräkning av sjukpenning på skattepliktiga förmåner antas av riksdagen. Mot bakgrund härav föreslås i propositionen att den ersättning som försäkringskassan skall utge till arbetsgivaren bör utgöra en viss procentuell andel av den anställdes lön och vissa andra kostnader arbetsgivaren haft för den anställde under sjukdomstiden.
Ikraftträdandebestämmelser samt kostnader
De föreslagna bestämmelserna beträffande sjukersättning till sjömän föreslås träda i kraft den 1 januari 1994. I propositionen framhålls att övriga föreslagna ändringar i AFL och lagen om ersättning och ledighet för närståendevård kräver förändringar av bl.a. de nuvarande ADB-rutinerna varför dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.
I propositionen framhålls att förslaget om att skattepliktiga förmåner under vissa omständigheter inte skall ingå i SGI innebär viss reducering av försäkringsutgifterna. Det har dock inte varit möjligt att beräkna omfattningen av besparingen. I administrativt hänseende innebär förslaget viss kostnadsökning. Övriga förslag rörande SGI och årsarbetstid beräknas i propositionen innebära administrativa besparingar motsvarande ca nio miljoner kronor.
Motion
En motion har väckts med anledning av propositionen.
Birgitta Dahl m.fl. (s) framhåller i motion 1993/94:Sf11 att bestämmelserna i AFL om att SGI:n är den årliga inkomst i form av pengar eller andra skattepliktiga förmåner som en försäkrad kan antas komma att få tills vidare för eget arbete medför en del inte önskvärda resultat. Att skattepliktiga förmåner i form av fri bil etc. medräknas i underlaget för SGI innebär i de fall förmånen kvarstår under ett sjukfall att den försäkrade blir överkompenserad. Det förslag som läggs fram i propositionen får enligt motionärerna till resultat att försäkringskassorna måste fastställa två olika SGI för försäkrade som utöver kontant lön även har skattepliktiga förmåner. Motionärerna menar att ett sådant system ur administrativ synpunkt blir svårhanterligt. I motionen föreslås därför ett system där de skattepliktiga förmåner som kvarstår under ett sjukfall inte räknas in i SGI:n. Om den skattepliktiga förmånen upphör i samband med eller under sjukdomsfallet bör det ankomma på försäkrade att själv upplysa kassan om detta förhållande varvid en högre sjukpenning beräknad med hänsyn till förmånerna skall kunna utges. I yrkande 1 (delvis) hemställs om avslag på propositionen vad avser fastställande av SGI för försäkrad som har inkomst av förvärvsarbete i form av såväl pengar som andra löneförmåner.
Motionärerna anför vidare att SGI endast skall behöva fastställas i samband med ett ersättningsärende och att möjligheten för en försäkrad att få SGI fastställd i andra sammanhang inte är nödvändig. De situationer som i propositionen anförs som exempel där en försäkrad kan ha intresse av att veta sin SGI kan lösas på annat sätt. Motionärerna uppger att man i dag kan vända sig till försäkringskassan och få besked om hur stor pension man skall få från den allmänna tilläggspensioneringen (ATP) vid en viss given tidpunkt. Ett sådant besked lämnas utan att ett formellt beslut fattas och registreras inte. På samma sätt skulle man enligt motionärerna kunna förfara med uppgifter om en försäkrads tillhörighet till sjukpenningförsäkringen. Detta skulle enligt motionärerna tillfredsställa de krav på information om försäkringsskyddet som en enskild kan ha och som i propositionen anges som anledning till varför förhandsprövning av SGI bör finnas kvar. Motionärernas förslag uppfyller också det önskemål om att slopa förhandsregistrering av SGI som riksdagen gav uttryck för i samband med beslutet om sänkta kompensationsnivåer inom sjukpenningförsäkringen fr.o.m. mars 1991 (bet. 1990/91:SfU9, rskr. 1990/91:104). I yrkande 1 (delvis) hemställs om avslag på propositionen i denna del.
I yrkande 2 begär motionärerna ett tillkännagivande om en förbättrad statistik inom SGI-området. I motionen framhålls att det i propositionen anges att det är svårt att beräkna effekterna av de föreslagna förändringarna i regelsystemet. Detta förhållande beror enligt motionärerna på att det inte finns uppgifter om hur SGI:n är sammansatt, dvs. vad som är kontantförmåner och vilken omfattning och sammansättning de skattepliktiga förmånerna har.
Utskottets bedömning
I propositionen föreslås att registreringen av SGI förenklas så att den försäkrades SGI i regel fastställs först när kravet på sjukpenning e.d. aktualiseras. Den som så önskar skall dock kunna få sin SGI fastställd även när ett ersättningsärende inte är aktuellt. Vidare skall enligt propositionen den SGI som fastställs även fortsättningsvis omfatta såväl lön som andra skattepliktiga förmåner. Förslagen avviker så till vida från Riksförsäkringsverkets inledningsvis nämnda förslag enligt vilket SGI endast skall fastställas i samband med ett ersättningsärende och skattepliktiga förmåner aldrig skall ingå i underlaget för SGI. Även motionärerna anser att SGI endast skall fastställas i samband med ett ersättningsärende. Däremot anser de att den försäkrade därvid skall få sin SGI fastställd på ett underlag som omfattar såväl lön som sådana förmåner som han inte har kvar under sjukdom.
Utskottet kan inte finna att förslaget om att en försäkrad som så önskar skall kunna få sin SGI faställd även om ett ersättningsärende inte är aktuellt skulle innebära något större administrativt merarbete än ett besked som enbart innebär en upplysning om sjukpenningens storlek vid en given tidpunkt. Även att sådant besked kräver att försäkringskassan får uppgifter om aktuell inkomst från den försäkrade. Utskottet förutser också att antalet framställningar om SGI-fastställande utan samband med ett ersättningsärende kommer att vara relativt få och begränsade till sådana fall där den försäkrade har ett berättigat behov av att få sin SGI fastställd.
Inom sjukpenningförsäkringen råder ett samband mellan underlaget för de socialavgifter som tas ut för en försäkrad och de förmåner som den försäkrade får genom sjukpenningförsäkringen. Detta samband och det samtidiga sambandet med skattepliktiga förvärvsinkomster har ytterligare befästs vid riksdagens beslut år 1990 om en reformerad inkomstbeskattning. Sjukpenningförmånerna är dock begränsade till inkomster mellan 6 000 kr och 7,5 basbelopp. Underlaget för både socialavgifterna och sjukpenningförmånerna utgörs av såväl löneförmåner som andra skattepliktiga förmåner, även om förmåner, vars värde kan fastställas först i efterhand i samband med beskattningen, kan vara svåra att beräkna vid fastställande av SGI.
Utskottet anser mot bakgrund av det komplicerade regelsystem som sjukpenningförsäkringen utgör att rent materiella förändringar inte nu bör göras i beräkningen av SGI i syfte att uppnå administrativa förenklingar. Utskottet finner detta viktigt inte minst med hänsyn till det SGI-efterskydd som finns i vissa situationer. Sambandet mellan avgifter och förmåner bör därför behållas vid SGI-beräkningen. Däremot utesluter inte utskottet att frågan om att behålla detta samband kan komma i ett annat läge bl.a. till följd av Sjuk- och arbetsskadeberedningens arbete.
Utskottet tillstyrker sålunda propositionens förslag om fastställande av SGI.
För att hindra en för hög kompensation vid sjukdom på grund av att SGI beräknas på såväl lön som andra skattepliktiga förmåner föreslås i propositionen att en ny bestämmelse införs, 3 kap. 12 b §. Enligt denna skall sjukpenningens storlek beräknas på grundval av en sjukpenninggrundande inkomst som inte omfattar sådana skattepliktiga förmåner i annan form än pengar som kvarstår under sjukdom.
RFV har framhållit att detta förslag medför att försäkringskassan måste fastställa två olika SGI i ett stort antal ersättningsärenden. Den administrativa förenkling och besparing som propositionen syftar till skulle därmed helt gå förlorad. Verket förutser vid sidan om det rent administrativa merarbetet dessutom i nuläget datamässiga svårigheter med de dubbla beräkningsmetoderna.
Utskottet har förståelse för att det ur rättvisesynpunkt inte är tillfredsställande att den som får behålla sina skattepliktiga förmåner också får en sjukpenning som beräknas på ett underlag där dessa förmåner ingår. Samtidigt vill utskottet erinra om att utskottet tidigare behandlat denna fråga och då framhållit den omfattande administration som skulle bli följden av att man vid beräkningen av sjukpenningen skulle ta hänsyn till i vilken mån den försäkrade har kvar sina skattepliktiga förmåner under en sjukdomstid. Problemen med ett sådant system har dessutom ökat med skattereformen som innebar att underlaget för förmåner i och avgifter till försäkringen breddades.
Utskottet vill emellertid inte motsätta sig att förmåner i form av bil, bostad och helt fri kost som den försäkrade har kvar under sjukdom skall beaktas vid utbetalningen av sjukpenningen. Dessa förmåner kvarstår ofta under en sjukdomsperiod. De har i regel också ett högt värde och är genom att de kan schablonberäknas vid beskattningen enkla att värdera. Utskottet anser emellertid det rimligt att även förmåner av dessa slag som hänför sig till inkomstdelar över 7,5 basbelopp skall påverka sjukpenningen. Utskottet föreslår att de regler, som finns sedan år 1991 i 3 kap. 4 och 16 §§ AFL för att hindra att vissa försäkrade kompenseras för inkomstbortfall vid sjukdom genom att lön och AGS-ersättningar utges vid sidan av sjukpenningen, kommer till användning även när det gäller för hög kompensation i form av ovan nämnda förmåner från arbetsgivaren under sjukdom. Med den av utskottet föreslagna metoden för att förhindra för hög kompensation vid sjukdom minskar också de av RFV påtalade problemen och de administrativa kostnaderna avsevärt. Behovet av en förbättrad statistik över vilka skattepliktiga förmåner som ingår i SGI blir inte heller lika stort, och utskottet förutsätter att denna fråga uppmärksammas i det fortsatta utredningsarbetet på sjuk- och arbetsskadeförsäkringens område.
Utskottets förslag föranleder ändringar i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring samt ändringar i nuvarande 3 kap. 4 och 16 §§ AFL.
Med det anförda får syftet med motion Sf11 i allt väsentligt anses tillgodosett.
Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag vad gäller beräkning av årsarbetstid och ändrade bestämmelser om beräkning av ersättning till sjömäns arbetsgivare. I det senare hänseendet föreslår utskottet att ändringarna träder i kraft den 1 mars 1994.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Sf11 antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med
dels den ändringen att ingressen skall ha följande lydelse: Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 b, 4, 5, 5 a, 6, 12, 12 a, 16 och 16 a §§, 4 kap. 6 och 18 §§ samt 13 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha följande lydelse.
dels den ändringen i 4 kap. 18 § att i första stycket första meningen "6 och 12 b §§" ersätts av "6 §",
dels den ändringen att 3 kap. 12 b § och 22 kap. 12 § utgår,
dels det tillägget att 3 kap. 4 och 16 §§ skall erhålla ändrad lydelse i enlighet med utskottets förslag i bilaga 2,
dels den ändringen att övergångsbestämmelserna erhåller följande lydelse: Denna lag träder i kraft såvitt avser 3 kap. 16 a § den 1 mars 1994 och i övrigt den 1 juli 1994. Äldre bestämmelser i 3 kap. 4 och 16 §§ tillämpas i fråga om ersättning som avser tid före ikraftträdandet.
2. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård.
Stockholm den 15 december 1993
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Börje Nilsson (s), Sigge Godin (fp), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Margareta Israelsson (s), Pontus Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Maud Björnemalm (s), Gustaf von Essen (m), Bengt Lindqvist (s), Widar Andersson (s) och Ingrid Skeppstedt (c).
I propositionen framlagt lagförslag
Bilaga 1
Av utskottet framlagt förslag till ny lydelse av 3 kap. 4 och 16 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring Bilaga 2
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
3 kap.
4 §1
För dagar i en sjukperiod gäller, om inte annat följer av 10--10 b §§
1. att sjukpenning inte utges för den första dagen, 2. att hel sjukpenning för de två följande dagarna utgör för dag 65 procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365, 3. att hel sjukpenning för tid därefter till och med den trehundrasextiofemte dagen utgör för dag 80 procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365, och 4. att hel sjukpenning för tid därefter utgör för dag 70 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Sjukpenningen avrundas till närmaste hela krontal.
Om den försäkrade av Om den försäkrade av
arbetsgivaren erhåller arbetsgivaren erhåller
lön under sjukdom för skattepliktiga förmåner
samma tid som sjukpenningen i form av lön, bil, bostad
avser, skall sjukpenning som eller helt fri kost under
utges till och med den sjukdom för samma tid som
nittionde dagen i sjukperioden sjukpenningen avser, skall
minskas med det belopp som sjukpenning som utges till och
lönen under sjukdom med den nittionde dagen i
överstiger 10 procent av sjukperioden minskas med det
vad den försäkrade belopp som förmånerna
skulle ha fått i lön om under sjukdom överstiger 10
han varit i arbete och procent av vad den
sjukpenning som utges för försäkrade skulle ha
tid därefter minskas med fått i motsvarande
hela lönen under sjukdom. förmåner om han varit i
Till den del lönen under arbete och sjukpenning som
sjukdom utges i utges för tid därefter
förhållande till lön minskas med förmånerna
i arbete som för år under sjukdom. Till den del
räknat överstiger den förmånerna under sjukdom
högsta sjukpenninggrundande utges i förhållande till
inkomst som kan beräknas förmåner i arbete som
enligt 2 § skall minskning för år räknat
dock endast ske med belopp som överstiger den högsta
överstiger 75 procent av sjukpenninggrundande inkomst
lönen i arbete när som kan beräknas enligt 2
sjukpenning utges med den § skall minskning dock
procentandel som anges i endast ske med belopp som
första stycket 2, 90 överstiger 75 procent av
procent av lönen i arbete förmånerna i arbete
när sjukpenning utges när sjukpenning utges med
från och med den fjärde den procentandel som anges i
till och med den nittionde första stycket 2, 90
dagen med den procentandel som procent av förmånerna i
anges i första stycket 3, arbete när sjukpenning
80 procent av lönen i utges från och med den
arbete när sjukpenning fjärde till och med den
utges från och med den nittionde dagen med den
nittioförsta till och med procentandel som anges i
den trehundrasextiofemte dagen första stycket 3, 80
med den procentandel som procent av förmånerna i
arbete när sjukpenning
utges 1 Senaste lydelse
1992:1702.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
anges i första stycket 3 från och med den
och 70 procent av lönen i nittioförsta till och med
arbete för tid därefter den trehundrasextiofemte dagen
när sjukpenning utges med med den procentandel som anges
den procentandel som anges i i första stycket 3 och 70
första stycket 4. procent av förmånerna i
arbete för tid därefter
när sjukpenning utges med
den procentandel som anges i
första stycket 4.
Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket skall ersättning som utges på grund av förmån av fri gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer anses som lön under sjukdom från arbetsgivare.
Om den försäkrade gått miste om sjukpenning till följd av bestämmelserna i första stycket 1 eller 10 a § första stycket 1 för sammanlagt tio dagar under de senaste tolv månaderna utges sjukpenning för dag som avses i första stycket 1 med 65 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365.
Det belopp varmed minskning Det belopp varmed minskning skall göras avrundas till skall göras avrundas till närmast lägre hela närmast lägre hela krontal. Avräkning skall i krontal. Avräkning skall i första hand göras vid första hand göras vid utbetalning av sjukpenning som utbetalning av sjukpenning som avser samma tid som den lön avser samma tid som de under sjukdom som föranlett förmåner under sjukdom minskningen men får som föranlett minskningen också göras vid men får också göras närmast följande vid närmast följande utbetalning av sjukpenning. utbetalning av sjukpenning.
16 §2
Om en arbetstagare har rätt till lön under sjukdom enligt statliga, kommunala eller landstingskommunala bestämmelser, kan regeringen föreskriva undantag helt eller delvis från bestämmelserna om rätt till sjukpenning.
I den mån sådant undantag inte har föreskrivits får arbetsgivaren i den ordning regeringen bestämmer uppbära arbetstagarens sjukpenning till den del den inte överstiger den utbetalda lönen.
En överenskommelse, som innebär att en arbetsgivare som har utgivit lön till en arbetstagare under sjukdom har rätt att uppbära dennes sjukpenning, är bindande för försäkringskassan om den har form av kollektivavtal och på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en organisation som är att anse som huvudorganisation. Ett sådant kollektivavtal får en arbetsgivare som är bunden av avtalet efter överenskommelse åberopa även i fråga om arbetstagare som inte omfattas av avtalet men sysselsätts i arbete som avses i det. Regeringen får meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning och handläggning av sjukfall för arbetstagare hos staten som omfattas av sådant avtal.
Regeringen får även meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning för arbetstagare med statligt reglerad anställning som är anställda hos en annan arbetsgivare än staten och som omfattas av sådant kollektivavtal som anges i tredje stycket.
2 Senaste lydelse 1992:1702.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
Har en försäkrad drabbats av sjukdom utom riket och därvid erhållit underhåll genom utrikesförvaltningens försorg får förvaltningen i den ordning regeringen bestämmer från försäkringskassan erhålla den försäkrades sjukpenning, i den mån den inte överstiger vad som har utgivits i underhåll.
Sjukpenning som betalas ut Sjukpenning som betalas ut
enligt denna paragraf till en enligt denna paragraf till en
arbetsgivare skall minskas med arbetsgivare skall minskas med
lön under sjukdom som skattepliktiga förmåner
arbetsgivaren utger till i form av lön, bil, bostad
arbetstagaren för samma tid och helt fri kost under
som sjukpenningen avser, dock sjukdom som arbetsgivaren
endast med den del av lönen utger till arbetstagaren
under sjukdom som för samma tid som
överstiger lönen i sjukpenningen avser, dock
arbetet med 75 procent när endast med den del av
sjukpenning utges med den förmånerna under sjukdom
procentandel som anges i 4 som överstiger motsvarande
§ första stycket 2, med förmåner i arbetet med
90 procent när sjukpenning 75 procent när sjukpenning
utges från och med den utges med den procentandel som
fjärde till och med den anges i 4 § första
nittionde dagen i sjukperioden stycket 2, med 90 procent
med den procentandel som anges när sjukpenning utges
i 4 § första stycket 3, från och med den fjärde
med 80 procent när till och med den nittionde
sjukpenning utges från och dagen i sjukperioden med den
med den nittioförsta till procentandel som anges i 4
och med den § första stycket 3, med
trehundrasextiofemte dagen i 80 procent när sjukpenning
sjukperioden med den utges från och med den
procentandel som anges i 4 nittioförsta till och med
§ första stycket 3 och den trehundrasextiofemte dagen
med 70 procent för tid i sjukperioden med den
därefter när sjukpenning procentandel som anges i 4
utges med den procentandel som § första stycket 3 och
anges i 4 § första med 70 procent för tid
stycket 4. Härvid har därefter när sjukpenning
bestämmelserna i 4 § utges med den procentandel som
tredje och femte styckena anges i 4 § första
motsvarande tillämpning. stycket 4. Härvid har
bestämmelserna i 4 §
tredje och femte styckena
motsvarande tillämpning.