Vissa gruvfrågor
Betänkande 1995/96:NU15
Näringsutskottets betänkande
1995/96:NU15
Vissa gruvfrågor
Innehåll
1995/96 NU15 Ärendet
I detta betänkande behandlas fem motioner i vissa gruvfrågor från den allmänna motionstiden 1995.
Sammanfattning
Utskottet avstyrker de behandlade motionerna. Vad gäller motionsyrkanden om ändrade villkor för prospektering och om satsningar på gruvnäringen hänvisas till att dessa frågor kommer att behandlas av en pågående utredning. Beträffande saneringen av gruvavfallsupplaget i Adak konstaterar utskottet att en lösning på de problem som tas upp i motionerna synes ligga inom räckhåll. Utskottet anser att ansträngningarna bör öka att även finna lösningar på motsvarande problem i Garpenbergsområdet men föreslår inget riksdagsinitiativ i frågan.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1994/95:N221 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
1. hos regeringen begär ett tillägg i 14 kap. 3 § minerallagen under rubriken Redovisning över utförda undersökningsarbeten enligt vad i motionen anförts,
2. hos regeringen begär en förändring i mineralförordningen om begränsad storlek på undersökningsområdena enligt vad i motionen anförts,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kraftigt höjda ansökningsavgifter.
1994/95:N255 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslå särskilda medel till NUTEK för att hitta metoder att sanera gruvavfallet i Adak,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det är angeläget att saneringsarbetet med gruvavfall i Garpenberg snarast påbörjas.
1994/95:N256 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående avfallet från gruvbrytningen i Adak samt om uppdrag till NUTEK.
1994/95:N279 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att en brytningsavgift införs för att möjliggöra en ökning av malm- och mineralprospekteringen,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning, utveckling och utbildning för att vidareförädla gruvnäringen på lång sikt,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationellt samarbete inom ramen för forskning och utveckling.
1994/95:N294 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare forskning kring de speciella problem som råder vid efterbehandling av gruvavfallsupplaget i Adak i Västerbottens län.
Utskottet
Inledning
Ärendets beredning
I detta betänkande behandlar näringsutskottet fem motioner i vissa gruvfrågor från 1995 års allmänna motionstid. Två av motionerna innehåller förslag om åtgärder för att främja prospekteringsverksamheten respektive gruvnäringens utveckling. Övriga motionsförslag avser frågor om sanering av gruvavfall.
Utskottets beredning av motionerna var inledningsvis samordnad med behandlingen av proposition 1995/96:108 om ändring i minerallagen samt de motioner som väcktes med anledning av denna proposition. Förslaget om ändring i minerallagen avsåg vissa frågor om rapporteringsskyldighet för prospektörer. Regeringen har emellertid genom skrivelsen 1995/96:155 återkallat propositionen. Därefter har talmannen avskrivit de motioner, 1995/96:N22-24, som väcktes med anledning av propositionen.
I skrivelsen hänvisas till den utredning om statens roll för främjande av den svenska gruvnäringen som tillsattes i början av år 1996 (se nästa sida). Regeringen anser att de mineralfrågor som aktualiserades i proposition 1995/96:108 bör belysas ytterligare av denna utredning. Enligt sina direktiv skall utredningen bl.a. studera prospekteringens betydelse för den svenska gruvnäringens utveckling samt utvärdera minerallagen (1991:45) och dess tillämpning. Regeringen har för avsikt att senare återkomma till riksdagen med förslag som den fortsatta beredningen kan ge anledning till.
Utredningen om gruvnäringens utveckling
Som nämnts tillsattes i början av år 1996, efter beslut av regeringen, en utredning om statens roll för främjande av den svenska gruvnäringens utveckling. Till särskild utredare har utsetts f.d. landshövdingen Görel Bohlin.
Regeringen redovisar i direktiven (dir. 1995:166) vissa förhållanden som anses motivera en utredning med den föreslagna inriktningen. Det konstateras bl.a. att produktiviteten inom gruvnäringen ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Prospekteringens betydelse för att utveckla gruvnäringen framhålls särskilt. De totala prospekteringskostnaderna i Sverige har ökat från 101 miljoner kronor år 1993 till 146 miljoner kronor år 1994 och antalet undersökningstillstånd har ökat från 149 till 199. I stort sett hela ökningen av prospekteringskostnaderna beräknas härröra från företag med utländskt ägande. Finansieringen av prospekteringen bedöms vara en central fråga för svensk gruvnäring.
Det anförs vidare i direktiven att den s.k. baskarteringen är en nödvändig förutsättning för gruvnäringens framtida tillväxt och utveckling. Behovet av forsknings- och utbildningsinsatser inom gruvnäringens område behöver belysas inför den forskningspolitiska propositionen hösten 1996. Tillämpningen av minerallagen behöver utredas. I övrigt hänvisar regeringen till vikten av ett stärkt internationellt samarbete, av en samordning av statliga insatser med betydelse för gruvnäringen samt av en utvärdering av gjorda förändringar under 1990-talet.
Mot denna bakgrund ges i uppdrag till utredaren att bl.a.:
- analysera behovet av statliga insatser för prospekteringsverksamheten samt i vilka former dessa insatser kan ske, - - utvärdera nivån på den baskartering som Sveriges geologiska undersökning (SGU) genomför, - - bedöma behovet av forskning och utveckling inom gruvnäringen samt ansvarsfördelningen mellan staten och gruvnäringen, - - utvärdera tillämpningen av minerallagen samt lämna förslag till sådana förändringar som kan minska statens kostnader och främja gruvnäringens utveckling, - - analysera statens roll vad gäller internationellt samarbete, särskilt inom EU, - - kartlägga ansvarsfördelningen mellan de statliga organ som administrerar insatser riktade mot gruvnäringen, - - göra en utvärdering av de senaste årens förändringar inom svensk gruvnäring. -
Utredaren skall enligt direktiven redovisa resultatet av sitt arbete senast den 31 maj 1996.
Ändrade villkor för prospektering
Frågor om ändrade villkor för prospekteringsverksamheten behandlas i motion 1994/95:N221 (mp). Motionärerna anser att minerallagen bör kompletteras med regler som under vissa förutsättningar medför skyldighet för prospektörer att redovisa resultaten av utförda undersökningsarbeten. Vidare föreslås att villkoren för undersökningstillstånd skall ändras så att ansökningsavgifterna höjs och undersökningsområdena begränsas i storlek.
Utskottet kan konstatera att förslaget om ändring av minerallagen i princip överensstämmer med det förslag som regeringen lade fram i proposition 1995/96:108 och sedermera återkallade för vidare utredning och beredning. Vad gäller förslagen om villkoren för undersökningstillstånd fanns motsvarande yrkanden i de motioner som väcktes med anledning av propositionen. Regeringen har, som beskrivits i inledningen, återkallat propositionen med motiveringen att den pågående utredningen om gruvnäringen ytterligare bör belysa behovet av ändringar i minerallagen. Det får enligt utskottets mening därför förutsättas att de frågor som aktualiserats i motion 1994/95:N221 (mp) kommer att uppmärksammas under det fortsatta utredningsarbetet. Motionen avstyrks därför.
Satsningar på gruvnäringen
Gruvnäringens betydelse för svensk ekonomi och behovet av en ökad satsning på mineralprospektering aktualiseras i motion 1994/95:N279 (s). Motionärerna framhåller bl.a. att prospekteringsverksamheten måste öka för att gruvnäringen kontinuerligt skall kunna tillföras nya fyndigheter. En bestående ökning av prospekteringsvolymen kan enligt motionärerna uppnås genom en utvecklad samverkan mellan gruvföretag och staten. För att åstadkomma ett långsiktigt utnyttjande av landets malmresurser föreslås att riksdagen i tillkännagivanden förordar att:
- en brytningsavgift införs som sedan används för att stimulera prospektering och kartering, - - satsningar görs på forskning, utveckling och utbildning vad gäller metoder för prospektering, brytning och anrikning, - - det internationella samarbetet ökar inom forskning och utveckling på området. -
Utskottet delar motionärernas syn på gruvnäringens betydelse för den svenska ekonomin. Det är angeläget att goda förutsättningar skapas för näringens fortbestånd och utveckling inom landet. Som motionärerna anför har staten ett ansvar på detta område. Inriktningen av statens insatser har dock förändrats under senare år. De statliga aktörer som haft särskilda uppgifter inom prospekterings- och bearbetningsområdena har avvecklats. Staten har i stället koncentrerat sin verksamhet till att skapa bra förutsättningar för gruvnäringen genom bl.a. en utvecklad baskartering och genom stöd till forskning och kunskapsförsörjning inom sektorn.
Regeringen har, som framgått tidigare, tillsatt en utredning om statens roll för främjande av den svenska gruvnäringen. Utredningen skall enligt sina direktiv ta upp frågor som i princip motsvarar de överväganden som efterfrågats i motionen. Exempelvis skall behovet av forskning och utveckling inom sektorn bedömas och ansvarsfördelningen mellan staten och gruvnäringen övervägas. Av särskilt intresse är enligt direktiven därvid att kartlägga industrins intresse av att delta i projekt tillsammans med staten. Vidare skall statens roll vad gäller det internationella samarbetet analyseras. Utredaren skall särskilt uppmärksamma de speciella möjligheter som det svenska EU- medlemskapet kan medföra. I övrigt skall hon bl.a. analysera frågor om statens insatser för prospekteringsverksamheten och baskarteringen samt göra en utvärdering av de senaste årens förändringar inom svensk gruvnäring.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att de överväganden som förordas i motion 1994/95:N279 (s) till stor del kommer att tas upp inom ramen för den pågående utredningen om gruvnäringen. Motionen avstyrks därmed.
Sanering av gruvavfall
Gruvavfallsupplag i Adak
Under allmänna motionstiden 1995 väcktes tre motioner - 1994/95:N255 (v), 1994/95:N256 (fp) och 1994/95:N294 (kds) - med förslag om sanering av gruvavfallet i Adak i Malå kommun.
I motionerna hänvisas till de miljöproblem som uppkommit i gruvområdet till följd av bl.a. urlakning av metaller och arsenik. Föroreningarna härrör i första hand från ett sandmagasin med avfall från anrikningsverket. Motionärerna framhåller att hela området i Adak behöver efterbehandlas för att förhindra oacceptabla metallutsläpp. I motionerna föreslås riksdagen ge regeringen till känna att nödvändiga resurser måste satsas på att finna metoder att hantera avfallet i Adak.
Gruvbrytningen i Adak pågick under åren 1940-1978. Fram till år 1973 var Kommerskollegium ansvarigt för driften. Därefter övertog Nämnden för statens gruvegendom (NSG) ansvaret fram till nedläggningen år 1978. Frågan om åter ställning av gruvområdet och efterbehandling av gruvavfallet har därefter i olika former varit föremål för diskussion.
År 1993 beslutade länsstyrelsen i Västerbottens län genom ett föreläggande enligt miljöskyddslagen (1969:387) att NSG skulle utföra efterbehandling av industriområdet inom Adaks gruvfält. Dessutom skulle ett kontrollprogram samt utredningar om bl.a. läckage av arsenik från ett sandmagasin genomföras. Vid avvecklingen av NSG övertog Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) ansvaret för efterbehandlingen av gruvavfallet i Adak. NUTEK har därefter låtit genomföra efterbehandling av industriområdet samt utredningar av lämplig efterbehandlingsmetod för det förorenade sandmagasinet. I november 1995 rapporterade NUTEK resultatet av utredningarna till länsstyrelsen samt föreslog en efterbehandlingsmetod för sandmagasinet. Metoden går ut på att magasinet täcks med ett tätskikt och att ett eventuellt läckage av skadliga ämnen samlas upp och tas om hand. Länsstyrelsen har remissbehandlat NUTEK:s förslag och ett beslut i frågan väntas inom kort. Enligt uppgift från NUTEK kan täckningsarbetena påbörjas under år 1996 och vara avslutade under år 1998.
Vad gäller finansieringen av återställningsarbetena föreslog NUTEK i maj 1995 regeringen att medel från försäljning av viss statlig gruvegendom (s.k. kronoandelar) till Boliden Mineral AB skulle få användas. Regeringen beslutade i juni 1995 att de aktuella medlen, ca 30 miljoner kronor, får användas för detta ändamål. NUTEK har därefter för regeringen redovisat en plan för hur de tillförda medlen avses bli använda.
Utskottet kan mot bakgrund av den nu lämnade redovisningen konstatera att ärendet om sanering av gruvavfallet i Adak framskridit sedan de aktuella motionerna i frågan väcktes för drygt ett år sedan. Finansieringsfrågan synes ha fått sin lösning genom regeringens beslut att ställa medel från försäljning av statlig gruvegendom till NUTEK:s förfogande. I sakfrågan, dvs. metoden för efterbehandling av bl.a. det förorenade sandmagasinet, har NUTEK föreslagit en åtgärdsplan för länsstyrelsen i Västerbottens län. Länsstyrelsen väntas fatta beslut i frågan inom kort. Det är inte näringsutskottets sak att ta ställning till om denna åtgärdsplan uppfyller de krav på miljöriktigt omhändertagande som bör ställas. Utskottet vill dock uttrycka sin förhoppning att de åtgärder som vidtagits under det senaste året kan leda till att efterbehandlingsarbetet kan inledas inom en snar framtid.
Med hänvisning till den redovisade bakgrunden anser utskottet att motionerna 1994/95:N255 (v), 1994/95:N256 (fp) och 1994/95:N294 (kds) i allt väsentligt kan anses vara tillgodosedda. De aktuella motionsyrkandena avstyrks av detta skäl.
Gruvavfallsupplag i Garpenbergsområdet
Ytterligare ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden 1995 tar upp frågan om sanering av gruvavfallsupplag. I motion 1994/95:N255 (v) föreslås att riksdagen i ett tillkännagivande framhåller att det är angeläget att saneringsarbetet med gruvavfallet i Garpenberg snarast påbörjas. Motionärerna hänvisar till att gruvavfallet i Garpenbergsområdet har klassats som en av de allvarligaste källorna till miljöskadliga utsläpp till Östersjön.
Inom Garpenbergsområdet har gruvbrytning bedrivits åtminstone sedan 1200-talet. Denna verksamhet har resulterat i ett betydande metalläckage från efterlämnat gruvavfall. Avfallet är av varierande ålder och finns upplagt inom ett antal olika områden. Boliden Mineral AB har sedan år 1957 bedrivit gruvbrytning och anrikningsverksamhet inom området.
Läckaget från Garpenbergsområdet har bl.a. påverkat vattenmiljön i Dalälven. Regeringen inrättade år 1988 den s.k. Dalälvsdelegationen med uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram för att rena Dalälven inom tio år. Detta arbete har resulterat i ett flertal åtgärder, bl.a. i avtal om saneringsåtgärder för gruvavfall i Faluområdet. Inom ramen för Dalälvsdelegationens arbete påbörjades också förhandlingar mellan delegationen och Boliden Mineral AB i avsikt att nå en överenskommelse om åtgärder för att minska metalläckaget från gruvavfallet i Garpenberg. Förhandlingarna har bl.a. avsett frågan om ansvars- och kostnadsfördelning mellan Boliden och staten. Syftet med förhandlingarna har varit att åtstadkomma en helhetslösning med en åtgärdsplan för samtliga delområden där stora miljöproblem föreligger. När Dalälvsdelegationen upplöstes år 1994 övertog Statens naturvårdsverk uppdraget att föra förhandlingarna för statens räkning. Någon överenskommelse mellan Naturvårds verket och Boliden har ännu inte kunnat uppnås.
Riksdagen har tidigare vid flera tillfällen behandlat frågan om sanering av området kring Garpenberg. Våren 1993 avslogs en motion med motsvarande yrkande som nu är aktuellt. Näringsutskottet hänvisade i sitt betänkande (bet. 1992/93:NU26 s. 8) till att en förhandlingsuppgörelse syntes ligga inom räckhåll. Senast aktualiserades frågan i det förslag om tilläggsbudget som regeringen avgav till riksdagen våren 1995 (prop. 1994/95:125). I propositionen lämnade regeringen en kortfattad redogörelse för åtgärderna för att rena Dalälven. Det hänvisades därvid till att förhandlingar i frågan om gruvavfallet i Garpenberg fortfarande pågick. Regeringen konstaterade också att i det nuvarande statsfinansiella läget bör medel för åtgärder i Garpenbergsområdet inte avsättas nu .
Som framgått synes frågan om sanering av gruvavfallet i Garpenbergsområdet inte vara lika nära en lösning som den tidigare behandlade frågan om motsvarande problem i Adak. Enligt vad utskottet erfarit har svårigheterna att komma fram till ett avtal om en åtgärdsplan för Garpenbergsområdet till stor del sin grund i de oklarheter som anses råda beträffande det juridiska ansvaret för att genomföra och bekosta erforderliga saneringsåtgärder. Utskottet har visserligen förståelse för att det komplicerade förhandlingsläget försvårat en uppgörelse, men vill samtidigt understryka att detta förhållande bör leda till ökade ansträngningar från bägge parters sida. Det får förutsättas att förhandlingsarbetet fortsättningsvis kan bedrivas på ett sådant sätt att möjligheterna ökar att finna en lösning som varaktigt kan begränsa problemen med urlakning av metaller i Garpenbergsområdet.
Utskottet bedömer att ett tillkännagivande i enlighet med förslaget i motion 1994/95:N255 (v) i dagsläget inte skulle underlätta arbetet med att finna en lösning på de diskuterade problemen. Yrkandet avstyrks således.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ändrade villkor för prospektering
att riksdagen avslår motion 1994/95:N221,
2. beträffande satsningar på gruvnäringen
att riksdagen avslår motion 1994/95:N279,
3. beträffande gruvavfallsupplag i Adak
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N255 yrkande 1, 1994/95: N256 och 1994/95:N294,
4. beträffande gruvavfallsupplag i Garpenbergsområdet
att riksdagen avslår motion 1994/95:N255 yrkande 2.
Stockholm den 16 april 1996
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s), Sten Tolgfors (m), Torsten Gavelin (fp) och Frank Lassen (s).