Vissa frågor om bilismen m.m.
Betänkande 1991/92:TU1
Trafikutskottets betänkande
1991/92:TU01
Vissa frågor om bilismen m.m.
Innehåll
1991/92
TU1
Sammanfattning
Betänkandet behandlar vissa bilmotioner som väckts under den allmänna motionstiden i år. I betänkandet behandlas även ett par motioner som gäller utveckling av nya trafikformer samt en motion om kvinnoperspektiv på trafiksystemet.
Utskottet framhåller i betänkandet att bilen intar en central roll i dagens samhälle. Med hänsyn till det utvecklings- och forskningsarbete som pågår avstyrker utskottet förslag bl.a. om att tillsätta en särskild bilsocial utredning. Utskottet avstyrker vidare förslag som väckts om bl.a. ett uttalande från riksdagens sida om kostnaderna för bilfamiljer. Utskottet erinrar i sammanhanget om att enligt 1988 års trafikpolitiska riktlinjer bör skatter och avgifter på bilismen grundas på ett väl definierat kostnadsansvar. Utskottet hänvisar även till pågående uppföljning om kostnadsansvarets utformning och det utvecklingsarbete som sker om införande av trafikavgifter. Utskottet ser positivt på de motionsförslag som väckts om utveckling av de trafikformer som befinner sig i gränslandet mellan privatbilism och kollektivtrafik som t.ex. samåkning, hyrbilssystem, spårtaxi och anropsstyrd busstrafik. Utskottet konstaterar att forskning eller utvecklingsarbete på området har att prövas, initieras eller stödjas av i första hand transportforskningsberedningen. Utskottet avstyrker därför förslag om riksdagsinitiativ i ärendet. Utskottet avstyrker slutligen även ett motionsyrkande om en särskild folkbildningsinsats om kvinnoperspektiv på trafiksystemet. Utskottet framhåller i sammanhanget att enligt gällande trafikpolitiska riktlinjer skall trafiksystemets uppbyggnad ske så att olika resenärers intressen och möjligheter tas till vara.
Till betänkandet har fogats ett särskilt yttrande om bilens betydelse i samhället av m-ledamöterna.
Vidare har fogats en meningsyttring av v-suppleanten vad gäller frågan om kvinnoperspektiv på trafiksystemet.
Motionerna
1990/91:T207 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla trafikens mellanformer.
1990/91:T249 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 6. att riksdagen begär att regeringen initierar och stödjer en informationsinsats som bl.a. beskriver kvinnoperspektivet på trafiksystemet.
1990/91:T253 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en mer enhetlig behandling av bilfrågor inom regeringskansliet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder som ytterligare försvårar för bilfamiljerna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättandet av en bilsocial utredning.
1990/91:T911 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppvärdering av bilen.
1990/91:T915 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckling av olika former av hyrbilssystem bör stödjas, 2. att riksdagen hos regeringen begär att transportforskningsberedningen får i uppdrag att informera om möjligheterna att bilda ekonomiska bilandelsföreningar, 3. att riksdagen hos regeringen begär att statens järnvägar får i uppdrag att redovisa möjliga utvecklingar av hyrbilscentraler vid järnvägsstationerna samt kopplingar mellan rabattkort och rabatterad biluthyrningstariff, 4. att riksdagen hos regeringen begär att skatte- och försäkringsfrågor i biluthyrningsbranschen utreds med syfte att underlätta branschens utveckling, 5. att riksdagen hos regeringen begär att trafiksäkerhetsverket får i uppdrag att utreda betalningsansvaret vid trafik- och parkeringsförseelser med hyrbil samt en alternativ bindning av biltrafikförsäkringen till körkortet.
Utskottet
1 Bilens betydelse i samhället
Utskottet har tidigare under våren 1991 behandlat en rad motioner om vägtrafikens förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. I sammanhanget kan hänvisas till betänkanden om trafikens infrastruktur (bet. 1990/91:TU24), om vägväsendet (bet. 1990/91:TU26) och om trafik och miljö (bet. 1990/91:TU30). Följande motioner från den allmänna motionstiden i januari 1991 är mer allmänt inriktade på bilen som företeelse och behandlas därför särskilt i föreliggande betänkande.
I motion T253 (m) yrkas att en bilsocial utredning tillsätts som klarlägger bilens centrala betydelse för samhället. Enligt en Sifo-undersökning som motionärerna refererar till är människorna mer beroende av bilen nu än för 5--10 år sedan. Varannan bilist (51%) anser sig sålunda vara mycket eller oerhört beroende av att ha tillgång till bil medan motsvarande andel år 1982 var två av fem (41%). Att ha tillgång till ett fungerande, individuellt transportsystem är enligt motionärerna en förutsättning för ett rikt socialt liv samtidigt som det ger förutsättningar för ett fungerande samhälle även i landets mer glest befolkade delar.
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att bilen kommit att inta en allt viktigare roll i vårt samhälle. Utskottet kan därvid konstatera att utanför de större städerna utgör bilen ofta det enda realistiska kommunikationsmedlet för många resor. Vad gäller motionskravet på ytterligare utredningsinsatser kan utskottet i och för sig konstatera att bilens betydelse för samhället hittills inte i någon större utsträckning belysts i forsknings- och utredningssammanhang. Enligt vad utskottet erfarit har dock under senare tid en rad initiativ tagits såväl nationellt som internationellt som gör att situationen håller på att förändras. Som exempel kan nämnas att vid Centrum för tvärvetenskap, Göteborgs universitet, pågår ett projekt som syftar till att studera bilanvändandet och dess betydelse för människans liv och tankemönster. Forskningsprogrammet betonar att syftet är att öka förståelsen för den viktiga sociala företeelse som bilismen utgör för att mot den bakgrunden kunna hantera biltrafikens långsiktiga miljökonsekvenser. I Göteborg har även vid kulturgeografiska institutionen och vid Handelshögskolan under år 1990 avslutats ett projekt som heter "Hushållen och persontransporterna". Utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv har därvid analyserats de nationella resvaneundersökningar som statistiska centralbyrån utfört år 1978 och 1984/85. Ett forskningssamarbete pågår vidare i Linköping mellan forskargrupper vid universitetet och statens väg- och trafikinstitut. Den ram som omgärdar verksamheten utgörs av ett ekonomiskt-historiskt perspektiv där bilismen ses som ett utvecklingsblock med stor betydelse för den ekonomiska tillväxten och strukturomvandlingen liksom för den fysiska strukturens förändring under efterkrigstiden. I sammanhanget kan också nämnas att vid den nordiska forskningsorganisationen Nordplan arbetar flera forskare med forskning kring bilismen. Viktiga frågor för forskargruppen är vad som genererar persontransporter, viken typ av rationalitet som ligger till grund för färdmedelsval liksom analyser av vilka faktorer som är av betydelse för persontransportmarknadens utveckling. Inom området pågår vidare ett arbete för att förbättra det statistiska underlaget. Under det gångna året har sålunda behovet av en förnyad resvaneundersökning diskuterats inom en grupp bestående av olika intressenter på området. Statens väg- och trafikinstitut har därvid med sitt ansvar för transportstatistik tagit på sig uppgiften att försöka genomföra en ny nationell resvaneundersökning under åren 1992--1993. Som ett tecken på den förändring som nu sker inom forskningsområdet kan avslutningsvis även nämnas att vid de årliga s.k. forskardagarna i Linköping planeras under januari 1992 ett särskilt temablock kring bilismen. Sammanfattningsvis kan således konstateras att bilens betydelse för befolkningen synes tilldra sig ett ökat intresse och att forskningen befinner sig i ett skede av snabb utveckling. Flera teoretiska perspektiv och metodiska tillvägagångssätt bryts mot varandra. Forskningsläget kännetecknas således av en påtaglig mångfald, såväl teoretiskt som metodiskt, vilket synes borga för att en allsidig belysning sker av ämnesområdet. Utskottet anser det som viktigt att trafikpolitiken och statens agerande på trafikområdet bygger på en realistisk uppfattning om bilens betydelse och funktion i samhället. Till denna bild hör särskilt bilens regionalpolitiska roll för stora delar av landet och då i synnerhet för landets glesbygdsområden. Tillgång till bil är således i många fall nödvändigt för att delta i arbetslivet för fritiden och ett rikt socialt liv. Utskottet bedömer att med det underlag som redan nu finns tillgängligt och med de insikter som kan vinnas från det utvecklingsarbete som tidigare kort refererats till bör kunskapsläget kunna förbättras ytterligare om bilens roll i samhället. Det bör enligt utskottets mening ankomma på regeringen och transportforskningsberedningen att följa den fortsatta utvecklingen på området och överväga om ytterligare initiativ erfordras. Utskottet anser med hänvisning härtill att yrkandet inte bör påkalla någon åtgärd från riksdagens sida. Motionen avstyrks därför i denna del.
Två motionsyrkanden behandlar mer konkret kostnaden för att ha bil. I motion T253 (m) anges att smärtgränsen nu är nådd för många familjer. Ytterligare kostnadshöjningar på bilismen kan därför enligt motionärerna innebära att många tvingas avstå från att ha bil och därmed lida stora standardförluster. I motion T911 (m) framhålls att bilen har en helt avgörande roll i samhället och därför bör uppvärderas. Enligt motionären bör därför inga ytterligare pålagor läggas på bilismen. På sikt anförs vidare att den största delen av bilismens skatter och avgifter bör gå tillbaka till bilisterna.
Som utskottet tidigare klargjort intar bilen en strategisk roll i samhället. Den ekonomiska möjligheten att disponera bil sammanhänger med en rad faktorer där skatter och avgifter på bilinnehavet utgör endast en del. Som exempel på andra faktorer kan nämnas storleken på den totala disponibla inkomsten, andra konkurrerande utgifter i hushållsbudgeten samt övriga bilkostnader som kapitalkostnader för bilanskaffning och service- och reparationsutlägg. Sett i ett längre tidsperspektiv är också den ekonomiska utvecklingen i ett land av helt avgörande betydelse för hur bilinnehavet utvecklas. Vad gäller de skatter och avgifter som tas ut från bilismen vill utskottet erinra om att riksdagens trafikpolitiska beslut innebär att grunden skall vara ett väl definierat kostnadsansvar. Detta innebär att de avgifter som tas ut skall täcka de totala samhällsekonomiska kostnaderna som trafiken ger upphov till. Även externa kostnader för miljö, hälsa, olyckor, trängsel m.m. ingår därmed i det ekonomiska ansvaret. Kostnadsansvaret skall utkrävas i form av fasta och rörliga trafikavgifter. De rörliga kostnaderna skall motsvara de kortsiktiga samhällsekonomiska marginalkostnaderna. Avgifter och skatter som inte är trafikpolitiskt motiverade bör enligt beslutet tas ut på ett likformigt och konkurrensneutralt sätt mellan de olika trafikgrenarna. Grundprincipen kring kostnadsansvarets utformning har fastställts i bred parlamentarisk enighet. Skilda uppfattningar råder dock bland olika aktörer på transportmarknaden om hur enskilda kostnadsposter i den samhällsekonomiska kalkylen skall kvantifieras och värderas. I takt med att kunskapen på området ökar finns det därför anledning att successivt se över kostnadsansvarets närmare utformning. Enligt det trafikpolitiska beslutet förutsattes också ett fortsatt utredningsarbete för att möjliggöra ett säkrare underlag om den statliga avgiftspolitiken på trafikområdet. Enligt vad utskottet erfarit pågår även inom kommunikationsdepartementet en sådan översyn om kostnadsansvarets utformning. Projektet avses redovisas under våren 1992. Vad gäller den fråga som aktualiseras i motion T911 (m) om en återföring av vägtrafikens skatter och avgifter till bilisterna kan erinras om att utskottet tidigare i år avstyrkt förslag om en allmän specialdestinering av fordons- och bensinskatter för vägändamål (bet. 1990/91:TU24). Samtidigt gäller att successivt har möjligheter öppnats för att finansiera enskilda vägprojekt med trafikavgifter. Som ett aktuellt exempel härpå kan nämnas den förutsedda utbyggnaden av fasta förbindelser över Öresund som helt skall finansieras med trafikavgifter. I sammanhanget kan också nämnas det utvecklingsarbete som pågår inom ramen för de europeiska forskningsprojekten PROMETHEUS och DRIVE. Enligt riksdagens beslut med anledning av proposition om näringspolitik och tillväxt har transportforskningsberedningen anvisats ökade resurser för att vidareutveckla modern informationsteknologi inom vägtrafikområdet (prop. 1990/91:87 delvis, bet. TU24, rskr. 286). Genom dessa insatser utvecklas bl.a. olika former av system för elektronisk prissättning och avgiftsupptagning. Syftet är att genom introduktion av avancerad informationsteknologi och telekommunikation bl.a. förbättra kapaciteten och öka effektiviteten i vägtrafiksystemet. Utskottet anser med hänvisning till vad som nu har anförts att något uttalande från riksdagens sida om kostnaden för att köra bil inte är motiverat. Biltrafikens kostnadsansvar bör grundas på av riksdagen angivna trafikpolitiska riktlinjer. I detta ingår också hänsynstagande till biltrafikens sociala och regionala betydelse. Utskottet anser vidare att brukaravgifter kan ha många fördelar. Erfarenheter från pågående pojekt på området och från det utvecklingsarbete som inletts gör att det finns skäl för att överväga frågan senare. Motionsyrkandena bör mot denna bakgrund inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida utan de avstyrks följaktligen.
I motion T253 (m) påpekas att bilfrågornas behandling i dag sker inom en rad olika departement. Fördelningen av bilfrågor på olika departement är enligt motionärerna inte alltid ändamålsenlig. I motionen yrkas därför att en översyn görs av möjligheterna att bilfrågorna behandlas mer enhetligt i regeringskansliet.
Utskottet konstaterar att bilfrågorna har en sådan bredd att behandlingen naturligen måste ske inom flera politikområden. Bilfrågor som hanteras av andra departement än kommunikationsdepartementet är t.ex. frågor om allmän ordning och säkerhet, utrikeshandel, hälsoskydd, skatter, miljövård, markanvändning och näringspolitik. Detta innebär att bilfrågor även hanteras inom bl.a. närings-, finans-, justitie- och miljödepartementet. Motsvarande förhållande gäller även för övriga trafikslag såsom sjöfart, flyg och järnvägstrafik. Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund av största vikt att en verkningsfull samordning sker av trafikfrågorna i regeringskansliet. De trafikpolitiska riktlinjer som riksdagen tidigare har angett bildar därvid en viktig utgångspunkt. Utskottet vill härvid erinra om att enligt departementsförordningen, som bl.a. reglerar arbetsfördelningen mellan departementen, följer att en bilfråga som huvudsakligen hör till ett annat departement än kommunikationsdepartementet skall beredas i samråd med kommunikationsdepartementet, s.k. gemensam beredning av ärenden. Utskottet förutsätter att en sådan samordning sker och kan utvecklas vidare. Utskottet vill vidare erinra om den reformering som inletts under hösten 1991 av departementsindelningen i syfte att få en mer ändamålsenlig och effektiv departemental organisation. Utskottet anser med hänvisning till vad som nu har anförts att motionsyrkandet inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida. Motionen avstyrks därför i nu behandlad del.
2 Trafikens mellanformer
I motion T207 (mp) framhålls bl.a. behovet av att trafikens mellanformer utvecklas. Med trafikens mellanformer menar motionärerna trafikslag som intar en mellanställning mellan konventionell kollektivtrafik och privatbilism. Exempel på sådana trafiklösningar är bl.a. samåkning, hyrbilssystem, spårtaxi, anropsstyrd busstrafik, linjetaxi och byabuss. Enligt motionen borde utvecklingen av dessa trafikformer åtnjuta ett bättre stöd ifrån statsmakternas sida än vad som hittills varit fallet. I motion T915 (mp) behandlas särskilt en av trafikens s.k. mellanformer, nämligen hyrbilssystem. Enligt motionärerna bör olika former av hyrbilssystem stödjas och transportforskningsberedningen få i uppdrag att informera om möjligheterna att bilda ekonomiska bilandelsföreningar. SJ bör få i uppdrag att redovisa hur hyrbilssystem kan integreras närmare till järnvägsresandet. I motionen efterlyses vidare att skatte- och försäkringsfrågor i biluthyrningsbranschen utreds och att trafiksäkerhetsverket får i uppdrag att utreda betalningsansvaret vid förseelser med hyrbil samt en alternativ bindning av biltrafikförsäkringen till körkortet.
Vad gäller utveckling av sådana trafikformer som befinner sig i gränslandet mellan privatbilism och kollektivtrafik vill utskottet erinra om att transportforskningsberedningen -- och dess föregångare kollektivtrafikberedningen -- genomfört flera olika projekt med anknytning till ämnesområdet. Stöd har därvid getts inte enbart till forskning och utveckling utan också till praktiska demonstrations- och försöksprojekt. Erfarenheterna från dessa projekt visar att nya trafikformer i flera fall gett lägre samhällsekonomiska kostnader för att uppnå en given transportstandard, jämfört med andra alternativa transportlösningar. Normalt har dock krävts någon form av ekonomiskt stöd och etablerad administration. Som ett exempel på ett projekt som kunnat fortleva efter statligt stöd under en inledningsperiod kan nämnas den i motion T915 (mp) behandlade bilandelsföreningen i Vivalla. Utskottet anser att en utveckling av nya trafikformer kan vara intressent. Pris- och kostnadsutvecklingen för vanlig kollektivtrafik å ena sidan och behovet av att bättre utnyttja det befintliga trafiksystemet å andra sidan är skäl för att stimulera uppfinningsrikedom och nytänkande inom området. Med en fortsatt teknisk utveckling och en avreglerad trafikmarknad kan kostnadsbesparande alternativ till en traditionellt bedriven kollektivtrafik och bilism därför te sig mera intressant. I sammanhanget kan erinras om att utskottet tidigare i år i samband med behandlingen av transportforskningen bedömt det som väsentligt att nya trafikformer utvecklas (bet. 1990/91:TU16). Utskottet förutsatte därvid att en fortsatt utveckling av nya trafiklösningar, typ spårbilssystem, kan komma att prövas inom ramen för de insatser som avsätts för teknikutveckling på transportområdet. Vad gäller de särskilda motionsyrkanden som väckts om en utveckling av hyrbilssystem vill utskottet erinra om att transportforskningsberedningen (TFB) har ansvaret för allmänt stöd till utveckling av nya trafikformer. TFB har också ett ansvar att föra ut resultat från sina FoU-projekt och svara bl.a. för kunskapssammanställningar. Beträffande yrkandet om ett närmare samarbete med järnvägstrafiken kan nämnas att SJ redan på affärsmässiga villkor samarbetar med hyrbilsföretag. En omfattande ombyggnadsverksamhet pågår vidare av flera järnvägsstationer för att underlätta bl.a. smidiga övergångar mellan tåg och bil. Vad gäller frågan om betalningsansvaret för trafik- och parkeringsförseelser är detta knutet till fordonsinnehavet. Ett starkt motiv för denna ordning har varit att få ett enkelt och smidigt system. Motionärens önskemål i denna del torde kunne tillgodoses genom att biluthyrningskontrakten innehåller en bestämmelse om skyldighet för hyrestagaren att gentemot uthyrningsföretaget svara för felparkeringsavgifter m.m. som drabbar företaget som ägare av fordonet. Vad gäller introduktion av hyrbilssystem vill utskottet vidare erinra om att utskottet tidigare i år vid behandling av frågor om trafikmiljön avstyrkt ett förslag om statliga bidrag för att stimulera ytterligare verksamhet (bet. 1990/91:TU30). Utskottet bedömer sammanfattningsvis att det kan vara väsentligt att utveckla nya typer av trafiklösningar. Inriktningen och omfattningen av sådana engagemang har att prövas inom bl.a. ramen för transportforskningsberedningens ansvar. Det betyder att projektansökningar om utveckling av trafikens mellanformer får i normal ordning konkurrera om de stöd och finansieringsmöjligheter som står till buds. Med hänvisning till vad som har anförts avstyrks de nu behandlade motionsyrkandena.
3 Kvinnoperspektiv på trafiksystemet
I motion T249 (v) begärs att regeringen initierar och stödjer en informationsinsats som bl.a. beskriver kvinnoperspektiv på trafiksystemet. Bakgrunden till yrkandet är de skillnader i resvanor som finns mellan män och kvinnor. Kvinnor åker bl.a. relativt sett mer kollektivt än männen. Samtidigt är kollektivtrafiksystemet i första hand inriktat på männens behov av arbetsresor. Kvinnor har också sämre tillgång till bil än män och därmed sämre transportmöjligheter. Ett genombrott av männens resvanor i hela samhället skulle därför enligt motionärerna främja massbilismens tillväxt. Syftet med den efterlysta informationsinsatsen anges vara att klarlägga kollektivtrafikens betydelse samt bilismens skadeverkningar.
Utskottet kan konstatera att resvanorna skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Detta har bl.a. belagts i det bakgrundsmaterial som den statliga storstadskommittén presenterat i betänkandet Storstadstrafik 4 (SOU 1989:79). Utskottet vill samtidigt erinra om att skillnader i resvanor också föreligger mellan människor som hör till exempelvis olika åldersgrupper, bor i skilda geografiska områden eller har skilda fysiska och ekonomiska förutsättningar. I den övergripande trafikpolitiska målsättningen om en tillfredsställande trafikförsörjning ligger därför att en anpassning skall ske till medborgarnas olika trafikbehov. Det är därför angeläget att trafiksystemets uppbyggnad sker på ett lämpligt sätt där olika resenärers intressen vägs samman. Utskottet erinrar om att TFB har flera projekt inom ramen för sina FoU-program som behandlar hushållens resurser för och värdering av trafikutbud etc., vari kvinnoaspekten särskilt beaktas. Resultatet av studierna är eller kommer att bli tillgängliga i rapportform. I sammanhanget kan även hänvisas till de nationella resvaneundersökningar som tidigare gjorts och det arbete som pågår i syfte att genomföra en förnyad studie. Utskottet ser givetvis positivt på att forskningsresultat på olika sätt förs ut till beslutsfattare och allmänhet och förutsätter att så också kommer att ske. Utskottet är dock inte berett att förorda något särskilt statligt initiativ på informationsområdet med anledning av motionen och avstyrker därför densamma i nu behandlad del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en bilsocial utredning att riksdagen avslår motion 1990/91:T253 yrkande 3,
2. beträffande kostnaden för att ha bil att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T253 yrkande 2 och 1990/91:T911,
3. beträffande bilfrågornas behandling att riksdagen avslår motion 1990/91:T253 yrkande 1,
4. beträffande trafikens mellanformer att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T207 yrkande 8 och 1990/91:T915,
5. beträffande kvinnoperspektiv på trafiksystemet att riksdagen avslår motion 1990/91:T249 yrkande 6.
men. (v)
Stockholm den 7 november 1991
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
I beslutet har deltagit: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Görel Bohlin (m), Sven-Gösta Signell (s), Håkan Strömberg (s), Elving Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Jarl Lander (s), Ines Uusmann (s), Hugo Bergdahl (fp) och Pehr Löfgreen (m).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Särskilt yttrande
Bilens betydelse i samhället (mom.1--3)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin, Jan Sandberg och Pehr Löfgreen (alla m) anför:
Moderata samlingspartiet har under flera år hävdat bl.a. att det är nödvändigt med en samlad bilpolitik, att en bilsocial utredning bör tillsättas samt att åtgärder som försvårar för bilfamiljerna inte skall genomföras. Vi står fast vid dessa uppfattningar. Sedan dessa motioner väckts har dock läget förändrats genom höstens regimskifte. Med den politik som nu lagts fast i regeringsförklaringen har utvecklingen inom kommunikationssektorn getts en central roll i strävan att förnya och förändra Sverige. Vi vill därför ge den nyligen tillträdda regeringen tid och möjlighet att i den form den finner lämpligt ta upp våra förslag i detta betänkande. Yrkandena har därigenom inte samma aktualitet varför vi har avstått från att tillstyrka de aktuella motionerna.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet
Bengt Hurtig (v) anför:
Enligt vänsterpartiets mening är en fungerande kollektivtrafik en viktig jämlikhetsfråga. Trafiken har olika konsekvenser för kvinnor och män. Enligt den norska undersökning som publicerats i Storstadstrafikkommitténs betänkande (SOU 1989:79) lägger kvinnor mer tid på inköp, omsorg och sociala kontakter än män, som använder mer tid på sitt lönearbete. Kvinnorna har även sämre tillgång till bil än män och har därmed sämre transportmöjligheter. Vänsterpartiet anser därför att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att initiera och stödja en folkbildningsinsats för att med utgångspunkt från beskrivna kvinnoperspektiv klarlägga kollektivtrafikens betydelse samt bilismens skadeverkningar. Riksdagen bör därmed bifalla motion T249 (v) yrkande 6.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.5 borde ha hemställt:
5. beträffande kvinnoperspektiv på trafiksystemet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T249 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.