Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor
Betänkande 2000/01:SkU11
Skatteutskottets betänkande
2000/01:SKU11
Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor
Innehåll
2000/01
SkU11
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 2000/01:31 Vissa förmögen hets- och punktskattefrågor och avstyrker de motioner som väckts med anledning av propositionen. Vidare tillstyrker utskottet vissa lagändringar i proposition 1999/2000:126 En ny tullag, vilka av samordningsskäl behandlas i detta betänkande.
Vid betänkandet har fogats åtta reservationer (m, v, kd, c och fp) och fem särskilda yttranden (m, v, kd, c, fp och mp).
Propositionerna
Proposition 2000/01:31
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 2000/01:31 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
2. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
3. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
5. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
6. lag om ändring i tullagen (0000:000),
7. lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall,
8. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),
9. lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon,
10. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343),
11. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings avgifter,
12. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,
13. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll uppgifter,
14. lag om ändring i lagen (1999:1240) om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
15. lag om ändring i lagen (1976:266) om skatt på annonser och reklam.
I propositionen föreslås, i enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen för 2001, att fribeloppet vid förmögenhetsbeskattningen höjs från 900 000 kronor till 1 000 000 för ensamstående och till 1 500 000 kronor för sambeskattade par.
Vidare föreslås att reglerna om skattskyldighet för import i lagarna om skatt på tobak, alkohol och energi anpassas till vad som gäller enligt mervärdesskattelagen och tullagstiftningen i fråga om vem som är skattskyldig och när skattskyldigheten inträder. Vidare föreslås att skyldigheten att betala punkt- och mervärdesskatt vid införsel av varor från områden utanför EG:s skatteområde skall vara densamma, oavsett om området ligger inom eller utanför EG:s tullområde.
I propositionen behandlas också vissa problemställningar gom gäller avfallsskatten och främst behandling av slam. Förslag lämnas om skattefrihet för rening och avvattning av avfall, för slam och annat flytande avfall som förs till s.k. vassbäddar och för vattenverksslam som förs till slambassänger.
Dessutom föreslås att vägavgiften differentieras efter vilka krav på utsläpp av föroreningar som ett fordons motor uppfyller. Befrielse från fordonsskatt avskaffas för lastbilar som är av en årsmodell som är 30 år eller äldre. Lastbilar befrias i stället från fordonsskatt om de inte är vägavgiftspliktiga och från vägavgift om de är av en årsmodell som är 30 år eller äldre, under förutsättning att de inte används i yrkesmässig trafik.
I propositionen behandlas slutligen ett uppdrag från riksdagen att överväga ett förslag om avdragsrätt vid arvsbeskattningen för kostnader för skötsel av grav. Något förslag till ändring av reglerna läggs inte fram.
Proposition 1999/2000:126
I betänkande 2000/01:SkU3 En ny tullag har utskottet behandlat några i proposition 1999/2000:126 föreslagna ändringar i 5 kap. 5 § lagen (1994: 1776) om skatt på energi, 1 kap. 2 och 5 §§ mervärdesskattelagen (1994: 200), 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter och 26 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. Den författningstekniska regleringen har dock överförts till detta betänkande.
Lagförslagen
Regeringens lagförslag finns i bilaga 1 till betänkandet.
Motionerna
2000/01:Sk17 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om slopande av förmögenhetsskatten.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om särbeskattning av förmögenhet.
2000/01:Sk18 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar att nedre gränsen för att betala förmögenhetsskatt sätts till 1 500 000 kr i skattepliktig förmögenhet i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förmögenhetsskatten avskaffas 2002.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avfallsskatten.
4. Riksdagen beslutar att veterantraktorer befrias från fordonsskatt i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk19 av Per Rosengren m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om avdragsrätt vid arvsbeskattningen för kostnader för vård och skötsel av grav plats enligt vad i motionen anförs.
2000/01:Sk20 av Birger Schlaug (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av skatt på förbränning av avfall.
2000/01:Sk21 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
2. Riksdagen beslutar om att avveckla förmögenhetsskatten i enlighet med vad som anförs i motionen.
3. Riksdagen beslutar om att inte låta frysningen av fastighetstaxeringsvärdena upphöra år 2001 eller senare i enlighet med vad som anförs i motionen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om övervägande att tillåta avdrag för verkliga kostnader avseende vård och skötsel av gravplats.
2000/01:Sk22 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar att, med avslag på förslaget om att höja fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt, förlänga nuvarande frysning av taxeringsvärdena för fastigheter.
2. Riksdagen beslutar att, med avslag på förslaget om att höja fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt, slopa sambeskattningen fr.o.m. år 2001.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om successivt slopad förmögenhetsskatt.
4. Riksdagen beslutar att tillfälligt höja skrotningspremien till 8 000 kr under år 2001.
2000/01:Sk23 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) vari föreslås att riks dagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen avslår proposition 2000/01:31 vad gäller regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av sambeskattningen i den statliga förmögenhetsbeskattningen år 2001 som ett första steg mot ett totalt avskaffande av förmögenhetsskatten.
Utskottet
Förmögenhetsbeskattningen
Propositionen
I budgetpropositionen för 2001 meddelades att regeringen hade för avsikt att under hösten återkomma till riksdagen med ett lagförslag om höjda fribelopp vid förmögenhetsbeskattningen.
I propositionen föreslås i enlighet med vad som angavs i budgetpropositionen att fribeloppet vid förmögenhetsbeskattningen höjs från 900 000 kr till 1 000 000 kr för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser samt i de fall då sambeskattning skall ske av ensamstående förälder och dennes hemmavarande barn. I de fall sambeskattning skall ske av makar eller sambor, höjs fribeloppet till 1 500 000 kr. Detta gäller även sambeskattade par och deras hemmavarande barn. Syftet med förslaget är att begränsa effekten av förslaget i budgetpropositionen om att återställa fastighetstaxeringsvärdena.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering. Förslaget beräknas ge en budgetförsvagning i periodiserade termer på 2,7 miljarder kronor år 2001.
Motionerna
I motion Sk17 yrkandena 1 och 2 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (m) begärs ett tillkännagivande om att förmögenhetsskatten och särbeskattning av förmögenhet skall slopas. I motion Sk18 yrkandena 1 och 2 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) yrkas att riksdagen beslutar att nedre gränsen för att betala förmögenhetsskatt skall sättas till 1 500 000 kr i skattepliktig förmö genhet och att riksdagen tillkännager för regeringen att förmögenhetsskatten skall avskaffas år 2002. I motion Sk21 yrkandena 1-3 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt samt beslutar om att avveckla för mögenhetsskatten och att inte låta frysningen av fastighetstaxeringsvärdena upphöra år 2001 eller senare. I motion Sk22 yrkandena 1-3 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar dels att, med avslag på förslaget om att höja fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt, förlänga nuvarande frysning av taxeringsvärdena för fastigheter och slopa sambeskattningen fr.o.m. år 2001, dels att riksdagen tillkännager för regeringen att för mögenhetsskatten successivt skall slopas. I motion Sk23 yrkandena 1 och 2 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) yrkas att riksdagen avslår proposition 2000/01:31 vad gäller regeringens förslag till lag om ändring i lagen om statlig förmögenhetsskatt samt ges ett tillkännagivande om att sambeskattningen i den statliga förmögenhetsbeskattningen avskaffas år 2001 som ett första steg mot ett totalt avskaffande av förmögenhetsskatten.
Utskottets ställningstagande
Frågan om en höjning av fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt har behandlats av finansutskottet i betänkande 2000/01:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, m.m. Finanasutskottet anförde bl.a. att utskottet instämmer i regeringens bedömning att fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt bör höjas från 900 000 kr till 1 000 000 kr för ensamstående och till 1 500 000 kr för sambeskattade par vid 2002 års inkomststaxering. Utskottet avstyrkte därvid de motionsförslag som väckts om slopad sambeskattning, ytterligare höjda fribelopp och avskaffande av förmögen hetsskatten. Även yrkanden om fortsatt frysning av taxeringsvärdena avstyrktes. Riksdagen har den 22 november 2000 beslutat i enlighet med utskottets förslag.
I sitt yttrande till finansutskottet över budgetpropositionen (SkU1y) anförde utskottet bl.a. att det är angeläget att frysningen av taxeringsvärdena nu upphör. De problem som hänger samman med att kopplingen mellan taxeringsvärden och marknadsvärden återställs bör lösas genom en anpassning av övriga skatteregler. Enligt utskottet är det vidare önskvärt att den trendmässiga ökningen av antalet skattskyldiga som erlägger förmögenhetsskatt begränsas. Det finns också anledning att söka göra reglerna mer neutrala i förhållande till den skattskyldiges familjeförhållanden. Utskottet instämde därvid i regeringens slutsats att metoden med olika fribelopp för ensamstående och sambeskattade par är att föredra framför t.ex. ett slopande av sambeskattningen, när effekten av de återställda taxeringsvärdena skall begränsas.
Utskottet finner inte skäl att nu göra annan bedömning än den som finansutskottet tidigare gjort. Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk17 yrkandena 1 och 2, Sk18 yrkandena 1 och 2, Sk21 yrkandena 1-3, Sk22 yrkandena 1-3 och Sk23 yrkandena 1 och 2.
Avfallsskatt
Propositionen
Riksdagen antog i juni 1999 regeringens förslag till lag om avfallsskatt (prop. 1998/99:84, bet. SkU20) med ikraftträdande den 1 januari 2000. Syftet med skatten är att öka de ekonomiska incitamenten för att behandla avfall på ett från miljö- och naturresurssynpunkt bättre sätt och därigenom också minska mängden deponerat avfall.
Enligt lagen om avfallsskatt skall skatt tas ut på allt avfall som deponeras. Om avfallet förs ut efter t.ex. sortering, får avdrag göras för skatten på det avfall som förts ut från anläggningen. Avfall som tas om hand på annat sätt än genom deponering, t.ex. genom kompostering eller förbränning, beskattas inte. Skatt skall inte heller tas ut på avfall för vilket det ännu inte finns några miljömässigt godtagbara alternativ till deponering, t.ex. radioaktivt avfall.
I propositionen föreslås att avfallsskatt inte skall betalas för flytande avfall som förs till en vassbädd. Inte heller skall skatt betalas för flytande avfall som renas inom en skattepliktig anläggning eller för avfall som avvattnas på en sådan anläggning under förutsättning att det renade eller avskilda vattnet inte deponeras inom anläggningen. Vidare skall anläggningar där deponering eller förvaring uteslutande sker av vattenverksslam i slambassänger undantas från avfallsskatten.
Någon möjlighet ges inte för regeringen eller enskild myndighet att bevilja skattefrihet i form av dispenser i särskilda fall för vissa typer av behand lingsmetoder. Något generellt undantag för avloppsslam under behandling bör enligt propositionen inte införas. Inte heller bör skatten baseras på torr substanshalten.
Motionerna
I motion Sk18 yrkande 3 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) yrkas att riksdagen tillkännager för regeringen att avfallsskatten skall avvecklas. Motionärerna anför bl.a. att om skatten tas bort kan den miljömässigt bästa lösningen på avfallshanteringen användas i varje enskilt fall. I motion Sk20 av Birger Schlaug (mp) yrkas att riksdagen tillkännager för regeringen om behovet av skatt på förbränning av avfall. Motionären anför bl.a. att skatten på deponier innebär en styrning mot ökad förbränning av avfall. Det skapar också nya ekonomiska problem för dem som arbetar med miljöbättre biobränsle, eftersom förbränning ofta konkurrerar med biobränslen.
Utskottets ställningstagande
Regeringens förslag innebär att avfallsskatt inte skall tas ut på vissa metoder som från miljösynpunkt är att föredra eller är avsevärt mycket bättre hantering än deponering. Avfallsskatt på hanteringen av t.ex. flytande avfall i vassbäddar skulle kunna innebära att en sådan hantering i praktiken omöjliggörs. Det är enligt utskottet väsentligt att systemet inte bidrar till att motverka miljömässigt bra behandlingsmetoder. Genom att, som föreslås i propositionen, medge skattebefrielse för vissa metoder kan negativa effekter undvikas. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del.
Avfallsskatten har nyligen införts på utskottets tillstyrkan och syftar till att uppnå en från miljö- och naturresurssynpunkt bättre behandling av avfall och till att minska avfallsmängderna på sikt. Utskottet har inte ändrat sin tidigare inställning och avstyrker därför motion Sk18 yrkande 3.
Utskottet har vidare i samband med att avfallsskattelagen infördes ansett att det i dag inte finns skäl att beskatta avfall som går till förbrännings anläggningar, men att frågan kan komma att behöva analyseras på nytt i framtiden. Vad som framkommit i motionen utgör enligt utskottet inte skäl att nu ta upp frågan om skatt på förbränning av avfall. Om förbränningen skulle öka på ett omotiverat sätt förutsätter dock utskottet att regeringen återkommer till riksdagen med de förslag som kan visa sig påkallade. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk20.
Skatteregler för veteranfordon
Propositionen
Enligt fordonsskattelagen är motorcyklar, personbilar, lastbilar och bussar som är av en årsmodell som är 30 år eller äldre inte skattepliktiga. I propositionen föreslås att den nu gällande skattebefrielsen för veteranlastbilar avskaffas eftersom den med nuvarande generella utformning inte är förenlig med Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni 1999 om avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa infrastrukturer. I stället föreslås att lastbilar som är av en årsmodell som är 30 år eller äldre skall befrias från fordonsskatt endast om de inte är vägavgiftspliktiga. Befrielse från vägavgift kan enligt förslaget medges lastbilar som är av en årsmodell som är 30 år eller äldre och inte används i yrkesmässig trafik.
Motionen
I motion Sk18 yrkande 4 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) yrkas att riksdagen beslutar att veterantraktorer befrias från fordonsskatt.
Utskottets ställningstagande
Regeringens förslag till ändrade regler för skattebefrielse för veteranlastbilar föranleds av att nuvarande regler inte är förenliga med EU:s direktiv på området. Utskottet har inte funnit något att erinra mot förslaget om att vete ranlastbilar skall befrias från fordonsskatt och vägavgift om de inte används i yrkesmässig trafik. När det gäller den utvidgning av skattebefrielsen som föreslås i motionen vill utskottet framhålla att avsikten aldrig varit att införa någon allmän regel om befrielse från fordonsskatt för fordon som är äldre än 30 år. Utskottet har också under senare år konsekvent avstyrkt yrkanden om en skattebefrielse för äldre traktorer (bet. 1996/97:SkU16, 1997/98:SkU18 och 1999/2000:SkU16). Utskottet vidhåller denna uppfattning.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motion Sk18 yrkande 4.
Bilskrotningslagen
Propositionen
I budgetpropositionen för år 2001 föreslås att lagen om försäljningsskatt på motorfordon skall upphävas. Bestämmelserna i den lagen tillämpas med vissa undantag även i fråga om skrotningsavgift. Avskaffandet av försäljningsskattelagen är inte avsett att påverka tillämpningen av skrotningsavgiften. I propositionen föreslås därför att de bestämmelser i försäljningsskattelagen som skall tillämpas på skrotningsavgiften förs in i bilskrotningslagen. Nuvarande möjlighet till kompensation för skrotningsavgiften i vissa fall skall, med undantag för diplomatfordon, emellertid upphöra.
Motionen
I motion Sk22 yrkande 4 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar att tillfälligt höja skrotningspremien till 8 000 kr under år 2001. Motionärerna anför bl.a. att en tillfällig höjning av skrotningspremien kan vara ett verkningsfullt sätt att få bort gamla bensinslukande bilar som är dåliga både för miljön och för trafiksäkerheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att de regler i försäljningsskattelagen som skall tillämpas på skrotningsavgiften skall flyttas över till bilskrotningslagen.
Regeringen har nyligen i en lagrådsremiss föreslagit ändringar i reglerna för bilskrotning som bl.a. skall stärka de ekonomiska incitamenten att lämna en bil till skrotning. Regeringen avser att lämna en proposition i januari 2001. Enligt utskottets mening bör behandlingen av regeringens förslag avvaktas innan ställning tas till skrotningspremiens storlek.
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion Sk22 yrkande 4.
Kostnader för vård och skötsel av gravplats
Propositionen
Vid beräkning av arvsskatt får avdrag göras för kostnader för begravning och bouppteckning. Till begravningskostnader hänförs alla kostnader som är erforderliga för begravningen. Hit räknas bl.a. utgifter för gravplats och gravvård, men inte utgifter som är hänförliga till den framtida vården av graven.
I ett tillkännagivande 1989 gav riksdagen regeringen i uppdrag att ta upp frågan om införande av en avdragsrätt vid arvsbeskattningen för kostnader för vård och skötsel av gravplats. I en promemoria som upprättats inom Regeringskansliet föreslogs en avdragsrätt begränsad till 1 000 kr. Förslaget i promemorian har kritiserats av remissinstanserna. Kritiken har dels tagit sikte på den principiella aspekten, dels det belopp som föreslagits.
I propositionen avstår regeringen från att lägga fram något förslag om avdrag vid arvsbeskattningen för kostnader för vård och skötsel av gravplats. Regeringen har därvid anfört att det kan ifrågasättas om en avdragsrätt över huvud taget skall införas och att flera remissinstanser har framfört princi piella invändningar mot en avdragsrätt.
Motionerna
I motion Sk19 av Per Rosengren m.fl. (v) yrkas att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om avdragsrätt vid arvsbeskattningen för kostnader för vård och skötsel av gravplats. Motionärerna anför bl.a att sambandet mellan kostnaden och dödsfallet är tydlig och avdragsrätten kan jämställas med de begravningskostnader som i dag får dras av. Genom att kostnaderna blir avdragsgilla skapas också möjlighet för fler människor att försäkra sig om att gravplatsen sköts om. I motion Sk21 yrkande 4 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) yrkas att riksdagen tillkännager för regeringen att avdragsrätt vid arvsbeskattningen för kostnader för vård och skötsel av gravplats bör övervägas. Motionärerna anför bl.a. att det är rimligt med en avdragsrätt när medel avsätts från den avlidnes tillgångar.
Utskottets ställningstagande
Huvudregel vid arvsbeskattningen är att den dödes tillgångar och skulder skall redovisas enligt förhållandena på dödsdagen. Undantag från denna princip finns dock bl.a. i form av avdragsrätt för begravnings- och boupp teckningskostnader.
Kostnaden för framtida skötsel av gravplats är en kostnad som inte före ligger vid dödsfallet. Den sträcker sig ofta långt fram i tiden, och möjlighet finns att gravrätten sägs upp och skötselkostnaden därmed upphör före avtalstidens slut. Kostnaden kan inte heller anses ha det omedelbara samband med dödsfallet som kostnader för begravning och bouppteckning har. Enligt utskottets mening finns det inte skäl att införa ytterligare undantag från huvudregeln genom en avdragsrätt för skötsel av gravplats. Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk19 och Sk21 yrkande 4.
Propositionen i övrigt
I övrigt föreslås i propositionen en rad ändringar på olika områden inom skattesystemet. Förslagen innebär sammanfattningsvis följande.
Reglerna om skattskyldighet för import i lagarna om skatt på tobak, alkohol och energi föreslås anpassas till vad som gäller enligt mervärdesskattelagen och tullagen i fråga om vem som är skattskyldig och när skattskyldigheten inträder. Vidare föreslås att skyldigheten att betala punkt- och mervärdesskatt vid införsel av varor från områden utanför EG:s skatteområde skall vara densamma, oavsett om området ligger inom eller utanför EG:s tullom råde.
Vidare föreslås att riksdagen godkänner protokollet om ändring i sam arbetsavtalet om uttag av en avgift för tunga fordon som använder vissa vägar. Vägavgiften differentieras efter vilka krav på utsläpp av föroreningar som ett fordons motor uppfyller. Någon särskild differentiering av vägavgift till förmån för fordon som används i särpräglad verksamhet föreslås inte.
Slutligen föreslås att registrerade trossamfund när det gäller deklarations skyldighet och skyldighet att lämna särskild uppgift skall behandlas på samma sätt som ideella föreningar som är undantagna från skattskyldighet för vissa inkomster.
Utskottet har såvitt avser nu behandlade delar av propositionen inte funnit anledning till erinran. Utskottet tillstyrker således propositionen i dessa delar.
Författningstekniska frågor
I proposition 1999/2000:126 En ny tullag föreslås bl.a. ändringar i 5 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, 1 kap. 2 och 5 §§ mervärdesskattelagen (1994:200), 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter och 26 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001. I utskottets betänkande 2000/01:SkU3, där proposition 1999/2000:126 behandlas, tillstyrks ändringarna i sak. Av tekniska skäl samordnas den författningsmässiga regleringen i detta betänkande där andra ändringar i samma lagrum och med samma ikraftträdandedag föreslås.
Vidare har utskottet uppmärksammat att ändringen i 4 kap. 1 § lagen om skatt på energi föranleder följdändringar även i 2 kap. 1 § samma lag. Utskottet föreslår därför en ändring även av denna bestämmelse.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förmögenhetsbeskattningen
att riksdagen godtar proposition 2000/01:31 i denna del och avslår motionerna 2000/01:Sk17 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk18 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk21 yrkandena 1-3, 2000/01:Sk22 yrkandena 1-3 samt 2000/01:Sk23 yrkandena 1 och 2,
res. 1 (m)
res. 2 (kd)
res. 3 (c)
res. 4 (fp)
2. beträffande avfallsskatt
att riksdagen godtar proposition 2000/01:31 i denna del och avslår motionerna 2000/01:Sk18 yrkande 3 och 2000/01:Sk20,
res. 5 (m)
3. beträffande skatteregler för veteranfordon
att riksdagen godtar proposition 2000/01:31 i denna del och avslår motion 2000/01:Sk18 yrkande 4,
res. 6 (m, kd)
4. beträffande bilskrotningslagen
att riksdagen godtar proposition 2000/01:31 i denna del och avslår motion 2000/01:Sk22 yrkande 4,
res. 7 (c)
5. beträffande kostnader för vård och skötsel av gravplats
att riksdagen godtar proposition 2000/01:31 i denna del och avslår motionerna 2000/01:Sk19 och 2000/01:Sk21 yrkande 4.
res. 8 (v, kd)
6. beträffande lagförslagen
att riksdagen
dels med anledning av proposition 2000/01:31 i denna del och proposition 1999/2000:126 såvitt nu är i fråga samt till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar de i bilaga 1 till detta betänkande återgivna förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
2. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
3. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
5. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
6. lag om ändring i tullagen (0000:000),
7. lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall,
8. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),
9. lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon,
10. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343),
11. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
12. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,
13. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
14. lag om ändring i lagen (1999:1240) om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
15. lag om ändring i lagen (1976:266) om skatt på annonser och reklam.
dels antar det i bilaga 2 till detta betänkande intagna förslaget till lag om ändring i lagen (2000:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Stockholm den 28 november 2000
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Anita Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Marie Engström (v), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m), Birger Schlaug (mp), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Per-Olof Svensson (s) och Lennart Axelsson (s).
Reservationer
1. Förmögenhetsbeskattningen (mom. 1) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m) har
dels anfört följande:
Förmögenhetsskatten är en extra skatt på kapitalavkastning och motverkar den nödvändiga kapitalbildningen. Regeringens förslag vidmakthåller den skatt som i många fall uppgår till mer än 100 % av avkastningen och därmed konfiskerar vanliga människors besparingar. Med nuvarande skattesats och ränteläge är det inte ovanligt att en del av besparingarna måste användas för att betala förmögenhetsskatt eftersom avkastningen inte räcker till för detta. Förmögenhetsskatten är inte heller särskilt träffsäker vare sig i ekonomisk eller moralisk bemärkelse. Det går inte att motivera att t.ex. småhusinnehav för eget boende är skattepliktigt men inte fastighetsinnehav för andras boende. Pensionssparande i aktiefonder i PPM:s regi är skattebefriat men inte individuellt pensionssparande i aktiefonder. Det är likaledes oförsvarbart. Förmögenhetsskatten är inte bara orättvis för den enskilde, den är också negativ för Sverige. Den motverkar sparande och risktagande och bidrar till att entreprenörer och företag flyttar från Sverige. Rent skattemässigt är den dessutom kontraproduktiv. I flertalet andra länder har förmögenhetsskatten redan avskaffats. Förmögenhetsskatten bör enligt vår mening avskaffas även i Sverige. Om förmögenhetsskatten inte slopas bör i vart fall som ett första steg systemet med sambeskattning av förmögenhet avskaffas eftersom det är otidsenligt och orättvist. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och vi tillstyrker därför motionerna 2000/01:Sk17 yrkandena 1 och 2 och 2000/01:Sk18 yrkande 2.
dels vid moment 1 hemställt:
1. beträffande förmögenhetsbeskattningen
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Sk17 yrkandena 1 och 2 och 2000/01:Sk18 yrkande 2 och med anledning av motionerna 2000/01:Sk18 yrkande 1 och 2000/01:Sk21 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 2000/01:Sk21 yrkandena 1 och 3, 2000/01:Sk22 yrkandena 1-3 och 2000/01:Sk23 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om avskaffande av förmögenhetsskatten.
2. Förmögenhetsbeskattningen (mom. 1) - kd
Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd) har
dels anfört följande:
Den svenska förmögenhetsbeskattningen är i en internationell jämförelse extrem. De senaste årens utveckling har visat på svårigheterna att behålla den höga förmögenhetsbeskattningen. Anledningen står främst att finna i den ökande internationaliseringen som gör det omöjligt för Sverige att i det långa loppet bibehålla ett skattetryck som avsevärt överstiger omvärldens. För mögenhetsskatten som tidigare kunnat motiveras av fördelningspolitiska skäl får i dag helt andra effekter än de tilltänkta. Detta har tydliggjorts bl.a. genom att regeringen befriat 17 av Sveriges 18 aktiemiljardärer från för mögenhetsskatt på sitt aktieinnehav. Motivet för detta är att de annars sannolikt skulle välja att lämna Sverige med sina pengar. De som inte har de stora resurserna får stanna kvar och finna sig i att betala skatten. Sverige har i dag den högsta förmögenhetsskatten av OECD-länderna. Våra grannländer Danmark och Tyskland har redan avskaffat förmögenhetsskatten. Detta borde Sverige också göra. Vi förordar att förmögenhetsskatten skall fasas ut. Det innebär att skattesatsen sänks till 1 % år 2002 och år 2003 till 0,5 %. Från år 2004 bör förmögenhetsskatten avvecklas helt. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och vi tillstyrker därför motion Sk21 yrkande 2.
dels vid moment 1 hemställt:
1. beträffande förmögenhetsbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sk21 yrkande 2 och med anledning av motion 2000/01:Sk21 yrkandena 1 och 3 samt med avslag på motionerna 2000/01:Sk17 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk18 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk22 yrkandena 1-3 och 2000/01:Sk23 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om avskaffande av förmögenhetsskatten.
3. Förmögenhetsbeskattningen (mom. 1) - c
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Förmögenhetsskatten bör successivt fasas ut ur det svenska skattesystemet. Den tas i många fall ut i form av en extra skatt på fastigheter, som har ett högt taxeringsvärde och låga inteckningsskulder. Den internationella rörligheten för kapitalet har ökat och därför har det varit nödvändigt att befria huvudägare i aktiebolag från förmögenhetsskatt med hänvisning till att deras kapital är låst i deras stora företag, som fyller en viktig funktion för svenskt näringsliv och svensk arbetsmarknad. En situation där verkligt förmögna människor befrias från förmögenhetsskatt och mindre förmögna människor belastas med förmögenhetsskatt, är naturligtvis inte acceptabel ur rättvisesynpunkt. Enligt vår mening bör förmögenhetsskatten successivt fasas ut ur det svenska skattesystemet. Första steget bör vara att sambeskattningen slopas. Därefter bör förmögenhetsskattesatsen halveras år 2003. Med det anförda tillstyrker vi motion Sk22 yrkande 3.
dels vid moment 1 hemställt:
1. beträffande förmögenhetsbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sk22 yrkande 3 och med anledning av motion 2000/01:Sk22 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motionerna 2000/01:Sk17 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk18 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk21 yrkandena 1-3 och 2000/01:Sk23 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om avskaffande av förmögenhetsskatten.
4. Förmögenhetsbeskattningen (mom. 1) - fp
Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Förmögenhetsskatt är ett alltmer omodernt instrument för att försöka påverka fördelningen. Skatter som riskerar driva ut kapital ur ett land kan aldrig bidra till en bättre fördelning. Ett växande antal länder har således avskaffat förmögenhetsskatten helt. I Västeuropa är det bara sju åtta länder som har kvar denna skatt. För ett land som Sverige, som är beroende av den internationella utvecklingen, och som har ambitioner att hålla en hög lönenivå, bidrar förmögenhetsskatten negativt på minst tre sätt. För det första riskerar den att avskräcka människor från att starta företag och låta dem växa. Förmögenhetsskatten håller därmed tillbaka tillväxt och skapandet av nya jobb. För det andra leder den till att människor i högre grad än vad som annars skulle vara fallet förlägger sin verksamhet till andra länder. För det tredje riskerar den att snedvrida tillgångsstrukturen i riktning mot icke- förmögenhetsskattepliktiga tillgångar. Förmögenhetsskatten bör enligt vår mening avskaffas successivt. Det naturliga första steget är att avskaffa sambeskattningen. Detta är det enda område där sambeskattningen finns kvar. I nästa steg bör fribeloppet höjas till 2,1 miljoner kronor.
De kraftigt höjda taxeringsvärden på småhus som regeringens förslag kommer att medföra för vissa tätorter och en del andra attraktiva områden innebär att många kommer att överskrida den nuvarande gränsen för förmögenhetsskatt, trots att deras förmögenhet som kan konsumeras inte ökat. Folkpartiet liberalerna anser att det bör ske en omprövning av hela fastighets skattesystemet.
Det ovan anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 1 hemställt:
1. beträffande förmögenhetsbeskattningen
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Sk23 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motionerna 2000/01:Sk17 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk18 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk21 yrkandena 1-3 och 2000/01:Sk22 yrkandena 1-3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om avskaffande av förmögenhetsskatten.
5. Avfallsskatt (mom. 2) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m) har
dels anfört följande:
Regeringen föreslår nu ett antal undantag från skatten på avfall. Avfalls skattens konstruktion medför att det kommer att bli nödvändigt med ytter ligare undantag för att förhindra icke miljömässigt motiverade anpassningar till skatten. En effekt av skatten är att förbränningen av avfall ökat. Det vore enligt vår mening lämpligare om skatten på avfall togs bort. På så sätt kan den miljömässigt bästa lösningen av avfallshanteringen användas i varje enskilt fall. Med dagens situation riskerar skattehänsynen att spela större roll än miljömässiga hänsyn. Vi anser i likhet med vad som yrkats i motion Sk18 yrkande 3 att regeringen bör återkomma med förslag till en avveckling av denna skatt. Eftersom avfallsskatten enligt vår mening bör avskaffas finns det inte heller skäl att utvidga skatten till att även omfatta skatt på förbränning av avfall. Med det anförda avstyrker vi motion Sk20.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande avfallsskatt
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sk18 yrkande 3 och med avslag på motion 2000/01:Sk20 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om avskaffande av avfallsskatten.
6. Skatteregler för veteranfordon (mom. 3) - m, kd
Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Kenneth Lantz (kd) och Catharina Hagen (m) har
dels anfört följande:
Befrielsen från fordonsskatt för personbilar, lastbilar, bussar och motorcyklar som är 30 år eller äldre gör det möjligt att ha hobbyfordon på rimliga villkor. Motivet till skattebefrielsen är att dessa äldre fordon används som hobbyfordon och därför körs korta sträckor per år och att de i huvudsak används för uppvisningsändamål. Någon anledning att undanta traktorer från denna skattebefrielse finns inte enligt vår mening. Gamla traktorer renoveras och visas upp på samma sätt som andra äldre fordon. Liksom dessa körs även äldre traktorer endast korta sträckor och de används inte heller i företaget. Det är därför, menar vi, rimligt att veterantraktorer omfattas av samma skatteregler som veteranlastbilar. Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att snarast återkomma med ett förslag till ändring av reglerna som tillgodoser detta önskemål. Det anförda bör riksdagen med anledning av motion Sk18 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 3 hemställt:
3. beträffande skatteregler för veteranfordon
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sk18 yrkande 4 som sin mening ger riksdagen till känna vad som ovan anförts.
7. Bilskrotningslagen (mom. 4) - c
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Vi anser att förändringar behöver göras i fråga om möjligheterna till användning av de medel som finns i bilskrotningsfonden och som löpande betalas in via skrotningsavgiften. Förändringen är nödvändig mot bakgrund av att Sverige har en av Europas äldsta bilparker. De sämsta bilarna drar mycket bensin eller diesel. En energisnålare bil skulle betyda mycket för familje ekonomin, för trafiksäkerheten och miljön. En tillfällig höjning av skrot ningspremien till 8 000 kr under år 2001 kan enligt vår mening vara ett verk ningsfullt sätt att få bort gamla bensinslukande bilar som är dåliga både för miljön och trafiksäkerheten. Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att snarast återkomma med ett förslag till ändring av reglerna som tillgodoser detta önskemål. Det anförda bör riksdagen med anledning av motion Sk22 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande bilskrotningslagen
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sk22 yrkande 4 som sin mening ge riksdagen till känna vad som ovan anförts.
8. Kostnader för vård och skötsel av gravplats (mom. 5) - v, kd, fp
Per Rosengren (v), Helena Höij (kd), Marie Engström (v) och Kenneth Lantz (kd) har
dels anfört följande:
Vi anser att kostnader för vård och skötsel av gravplats bör vara avdragsgilla vid arvsbeskattningen. Sambandet mellan kostnaden och dödsfallet är tydliga och avdragsrätten för skötseln kan jämställas med de begravningskostnader som i dag får dras av. Ett annat skäl till att kostnaderna bör vara avdragsgilla är anhöriga som bor långt ifrån den avlidnes gravplats. För dessa anhöriga är det en trygghet att veta att gravplatsen får en normal skötsel av kyrkogårdsförvaltningen. Genom att kostnaden blir avdragsgill skapas möjlighet för fler människor att försäkra sig om att gravplatsen hålls i ordnat och värdigt skick. Då behöver de inte heller vara oroliga för att gravrätten förklaras förverkad på grund av vanskötsel. Avdragsrätten bör utformas så att dödsbo som ingått ett avtal om gravskötsel medges avdrag med ett belopp motsvarande verklig utgift i enlighet med ingånget avtal, dock högst 7 500 kr. Vad som ovan anförts bör regeringen snarast återkomma med förslag till riksdagen om. Det anförda bör riksdagen med anledning av motionerna Sk19 och Sk 21 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 5 hemställt:
5. beträffande kostnader för vård och skötsel av gravplats
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Sk19 och 2000/01: Sk21 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
Särskilda yttranden
1. Förmögenhetsbeskattningen - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m) anför:
Den höjning av fribeloppet som föreslås är så liten att förmögenhetsskatten i många fall skärps om man samtidigt är fastighetsägare. Tillsammans med fastighetsskatten kommer förmögenhetsskatten att tvinga människor från sina hem. I vår reservation ovan under moment 1 har vi anfört att förmögenhetsskatten bör avskaffas helt från år 2002. I ett första steg borde emellertid fribeloppet i enlighet med vad vi föreslagit i vårt budgetalternativ för år 2001 höjas till 1,5 miljoner kronor år 2001. Vi vill också fortsätta frysningen av taxeringsvärdena. Skatterna bör beräknas utifrån 1997 års taxeringsvärden. I de områden där prisutvecklingen leder till sänkta taxeringsvärden skall de lägre värdena gälla. Emellertid har riksdagen genom ett beslut den 22 november i år fastställt de ekonomiska ramarna för utgiftsområdena i statsbudgeten och en beräkning av statens inkomster för 2001. Denna beräkning lämnar inte utrymme för sådana åtgärder. Med hänsyn härtill har vi i detta ärende avstått från att fullfölja yrkandena i denna del, men vi återkommer till dessa frågor i annat sammanhang.
2. Förmögenhetsbeskattningen - kd
Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd) anför:
Genom de kraftiga höjningarna av taxeringsvärdena på småhus kommer många fler än hittills att drabbas av förmögenhetsskatt. Många som bor i attraktiva områden kommer att få stora problem eftersom den ökande fastig hetsskatten baseras på fiktiva inkomster. Ovanpå detta kommer förmögen hetsskatten. I vårt budgetalternativ för år 2001 har vi föreslagit att förmögen hetsskatten skall fasas ut. Enligt förslaget skall sambeskattningen som ett första steg avskaffas år 2001. Kristdemokraterna har också lagt förslag om att fastighetstaxeringsvärdena skall frysas. Detta får också stor effekt på underlaget för förmögenhetsskatten, som därigenom sänks kraftigt jämfört med regeringens förslag. Emellertid har riksdagen genom ett beslut den 22 november i år fastställt de ekonomiska ramarna för utgiftsområdena i statsbudgeten och en beräkning av statens inkomster för 2001. Denna beräk ning lämnar inte utrymme för de ovan angivna åtgärderna. Med hänsyn härtill har vi i detta ärende avstått från att fullfölja yrkandena i denna del, men kommer så snart som möjligt återkomma till dessa frågor.
3. Förmögenhetsbeskattningen - c
Rolf Kenneryd (c) anför:
Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall fastighet i Sverige tas upp till taxeringsvärdet. Nära 40 % av basen för förmögenhetsskatten består i dag av värdet av människors egna hem. Centerpartiet anser att redan detta förhållande är orimligt. Om frysningen av taxeringsvärdena på fastigheter tillåts att upphöra kommer förhållandet att bli än mer orimligt. Det årliga omräkningsförfarandet kommer att medföra höjda taxeringsvärden för de flesta fastigheter. Genom att höja fribeloppet för förmögenhetsskatten för att motverka effekterna av att frysningen av fastighetstaxeringsvärdena upphör angriper regeringen symptomen snarare än de underliggande problemen med trendmässigt stigande taxeringsvärden och en orimlig förmögenhetsbeskattning. Centerpartiet anser att det enda rimliga beslutet är att förlänga nuvarande frysning av taxeringsvärdena till nästa allmänna fastighetstaxering, som skall ske 2003. Med ett sådant förfaringssätt kan de dramatiska förändringar av fastighetsskatt och förmögenhetsskatt som följer av höjda taxeringsvärden undvikas. Vi anser att i stället för att höja fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt borde nuvarande frysning av taxeringsvärdena för fastigheter förlängas. Vidare har vi i vår reservation under moment 1 anfört att förmögenhetsskatten successivt bör avskaffas. Ett första steg borde vara att redan nästa år slopa sambeskattningen. Emellertid har riksdagen genom ett beslut den 22 november i år fastställt de ekonomiska ramarna för utgiftsområdena i statsbudgeten och en beräkning av statens inkomster för 2001. Denna beräkning lämnar inte utrymme för de ovan angivna åtgärder som föreslagits i motionen. Med hänsyn härtill har vi i detta ärende avstått från att fullfölja yrkandena i dessa delar, men återkommer så snart som möjligt till dessa frågor.
4. Förmögenhetsbeskattningen - fp
Johan Pehrson (fp) anför:
I vår reservation ovan under moment 1 har vi anfört att förmögenhetsskatten bör avskaffas successivt samt att ett slopande av sambeskattningen bör vara det första steg som tas i riktning mot att på sikt avskaffa förmögenhetsskatten helt. Detta första steg borde enligt vår mening tas redan under år 2001. Vidare anser vi att taxeringsvärdena bör frysas i avvaktan på en omprövning av hela fastighetsskattesystemet. Emellertid har riksdagen genom ett beslut den 22 november i år fastställt de ekonomiska ramarna för utgiftsområdena i statsbudgeten och en beräkning av statens inkomster för 2001. Denna beräk ning lämnar inte utrymme för de åtgärder som föreslagits i motionen. Med hänsyn härtill har vi i detta ärende avstått från att fullfölja yrkandena i denna del, men kommer så snart som möjligt återkomma till dessa frågor.
5. Avfallsskatten - v, fp, mp
Per Rosengren (v), Marie Engström (v), Birger Schlaug (mp) och Johan Pehrson (fp) anför:
Genom en skatt på deponier skapas ett mycket starkt incitament till att styra om brännbara restprodukter till förbränning. Detta medför klara problem ur ett både brett och djupt miljöperspektiv. Det skapar också nya ekonomiska problem för dem som arbetar med miljöbättre biobränslen, eftersom förbränning av avfall ofta konkurrerar med biobränslen. En ur miljöns synvinkel negativ konkurrenssituation uppstår. När förbudet mot att lägga organiskt avfall på deponi börjar gälla år 2005 är det ännu viktigare att ha skatt på avfallsförbränning. Mot denna bakgrund anser vi i likhet med motionären bakom Sk20 att skatt skall tas ut också på restprodukter till energiutvinning. Flera andra länder har infört skatt på förbränning. Detta har lett till att importen av avfall till Sverige har ökat. Sverige har blivit en avstjälp ningsplats. De ämnen som släpps ut från en förbränningsanläggning kan vara både hälso- och miljöfarliga. Det borde vara självklart att inte uppmuntra denna typ av verksamhet genom osund konkurrens på grund av politiskt beslutade skatter. Vi har inte möjlighet att nu lägga fram förslag till skatt på förbränning av avfall men återkommer så snart som möjligt i denna fråga.
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring lagen (2000:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1994: 1776) om skatt på energi i stället för dess lydelse enligt lagen (2000:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
2 kap.
1 §
Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:
KN-nr Slag av Skattebelopp bränsle Energi Koldio Summa skatt xid skatt skatt 1 2710 00 Bensin . 26, som uppfylle 2710 00 r krav 27, för
2710 00 29
eller
2710 00 32 a) 3 kr 1 kr 4 kr miljökla 26 öre 24 öre 50 öre ss 1 per per per liter liter liter b) 3 kr 1 kr 4 kr miljökla 29 öre 24 öre 53 öre ss 2 per per per liter liter liter
2 2710 00 Annan 3 kr 1 kr 5 kr . 26, bensin 92 öre 24 öre 16 öre per per per 2710 00 än som liter liter liter 34 avses
eller under 1
2710 00 36 3 2710 00 Eldnings . 51, olja, dieselbr 2710 00 ännolja, 55, fotogen, m.m. som 2710 00 69
eller
2710 00 74 -
2710 00 78 a) har 688 kr 1 527 2 215 försetts per m3 kr per kr per med m3 m3 märkämne n eller ger mindre än 85 volym procent destilla t vid 350oC, b) inte har för setts med märk ämnen och ger minst 85 volym procent destilla t vid 350o C,
tillhöri g miljökla 1 512 1 527 3 039 ss 1 kr per kr per kr per m3 m3 m3 miljökla 1 739 1 527 3 266 ss 2 kr per kr per kr per m3 m3 m3 miljökla 2 039 1 527 3 566 ss 3 kr per kr per kr per eller m3 m3 m3 inte tillhör någon miljö klass 4 ur Gasol . 2711 12 som 11-271 används 1 19 00 för a) drift 0 kr 1 264 1 264 av per kr per kr per motordri 1 000 1 000 1 000 vet kg kg kg fordon, fartyg eller luftfart yg b) annat 134 kr 1 606 1 740 ändamål per kr per kr per än som 1 000 1 000 1 000 avses kg kg kg under a 5 ur Metan . 2711 29 som 00 används för a) drift 0 kr 1 039 1 039 av motor per kr per kr per drivet 1 000 1 000 1 000 fordon, m3 m3 m3 fartyg eller luftfart yg b) annat 223 kr 1 144 1 367 ändamål per kr per kr per än som 1 000 1 000 1 000 avses m3 m3 m3 under a 6 2711 11 Naturgas . 00, som 2711 21 används 00 för a) drift 0 kr 1 039 1 039 av motor per kr per kr per drivet 1 000 1 000 1 000 fordon, m3 m3 m3 fartyg eller luftfart yg b) annat 223 kr 1 144 1 367 ändamål per kr per kr per än som 1 000 1 000 1 000 avses m3 m3 m3 under a 7 2701, Kolbräns 293 kr 1 329 1 622 . 2702 len per kr per kr per eller 1 000 1 000 1 000 2704 kg kg kg 8 2713 11 Petroleu 293 kr 1 329 1 622 . 00-271 mkoks per kr per kr per 3 12 00 1 000 1 000 1 000 kg kg kg
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
I fall som avses i I fall som avses i 4 kap. 1 § första 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket 6 och andra stycket samt 12 § stycket samt 12 § första stycket 4 första stycket 4 och andra stycket och andra stycket tas skatt ut med tas skatt ut med ett belopp som ett belopp som motsvarar motsvarar skillnaden mellan skillnaden mellan de skattebelopp som de skattebelopp som gäller för gäller för bränslets olika bränslets olika användningssätt. användningssätt.
För kalenderåret 2002 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.