Vissa finansmarknads- och försäkringsrörelsefrågor
Betänkande 2000/01:FiU18
Finansutskottets betänkande
2000/01:FIU18
Vissa finansmarknads- och försäkringsrörelsefrågor
Innehåll
- Sammanfattning
- Motioner från allmänna motionstiden
- Utskottets överväganden
- Utskottets förslag till riksdagsbeslut
- Reservationer
2000/01
FiU18
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet sju motioner från allmänna motionstiden 2000. Motionerna behandlar vissa finansmarknads- och försäkringsrörelsefrågor.
Utskottet avstyrker samtliga motioner.
I betänkandet finns tre reservationer och ett särskilt yttrande.
Motioner från allmänna motionstiden
år 2000
I betänkandet behandlar utskottet nedan uppräknade motionsyrkanden i vilka föreslås att riksdagen fattar följande beslut.
2000/01:Fi706 av Siw Wittgren-Ahl och Claes-Göran Brandin (s)
Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheterna att införa en obligatorisk (brandförsäkring) hemförsäkring.
2000/01:Fi707 av Kent Olsson och Inger René (m)
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kollektiva hemförsäkringar.
2000/01:Fi710 av Tomas Eneroth och Karin Olsson (s)
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att inom ramen för beredningen av Banklagskommitténs förslag närmare undersöka möjligheterna till lagstiftning om sparlånekassor och andra, mindre kreditinstitut.
2000/01:Fi713 av Karin Falkmer (m)
1. Riksdagen beslutar att kollektiv sakförsäkring endast får tecknas med den individuella försäkringstagarens aktiva samtycke i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen beslutar att kollektiv sakförsäkring skall upphandlas i fri konkurrens i enlighet med vad som anförs i motionen.
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning beträffande organisationers befogenheter gentemot sina medlemmar.
2000/01:Fi714 av Catherine Persson (s)
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att, för banker och betalningsförmedlare i övrigt, införa tidsgräns för när medelsöverföring från avsändare till mottagare skall vara genomförd.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regel bör införas som innebär att om tidsgränsen ej hålles skall kunden från betalningsförmedlaren erhålla räntekompensation.
2000/01:Fi904 av Eva Flyborg (fp)
Riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om jäv vid nyemissioner/börsintroduktioner.
2000/01:N385 av Bo Lundgren m.fl. (m)
2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda kreditmarknadens förutsättningar i glesbygd.
Utskottets överväganden
Finansmarknaden
Sparkassor
Utskottets förslag i korthet
I en motion föreslås att regeringen bör överväga viss lagstiftning beträffande sparkassor. Med hänvisning till att beredning av frågan pågår inom Finansdepartementet avstyrker utskottet motionen.
Motionen
I motion Fi710 av Tomas Eneroth och Karin Olsson (s) anförs att motionärerna anser att riksdagens beslut våren 2000 att sätta stopp för registreringen av nya sparkassor var riktigt eftersom ett antal registreringar skett i kriminella syften. Motionärerna anser att regeringen i samband med beredningen av Banklagskommitténs huvudbetänkande bör undersöka om en lagstiftning motsvarande den som gäller för s.k. credit unions kan vara ett alternativ till de nuvarande undantagsbestämmelserna i bankrörelselagen och lagen om finansieringsverksamhet. Motionärerna anser också att regeringen bör undersöka om det finns behov av mindre, eventuellt tillståndspliktiga kreditinstitut med begränsat geografiskt operationsområde och med lägre krav på eget bundet kapital än de nuvarande kreditmarknadsföretagen har. Sådana mindre kreditinstitut skulle kunna tänkas spela en viktig roll för lokal mobilisering och främjande av småföretagsamhet och den sociala ekonomin.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade under våren 2000 proposition 1999/2000:101 Åtgärder mot viss sparkasseverksamhet. I propositionen föreslogs ett stopp för nyregistrering av sparkassor fr.o.m. den 1 juli 2000. Anledningen till förslaget var att man uppmärksammat att reglerna missbrukades genom att sparkassor registrerades för att därefter användas för olika former av olaglig och brottslig verksamhet, främst utomlands. I propositionen redovisades att frågan om vad som skall gälla för de sparkassor som registrerats före förbudet kommer att övervägas i samband med beredningen av Banklagskommitténs huvudbetänkande som pågick inom Finansdepartementet.
På förslag från utskottet biföll riksdagen regeringens förslag (bet. 1999/2000:FiU28, rskr. 1999/2000:234). I betänkandet uttalade utskottet att det bör finnas möjlighet för seriösa sparkassor att i kontrollerade former driva verksamhet även i fortsättningen. Även nytillkommande seriösa sparkassor bör kunna få möjlighet att verka i lämpliga former. Utskottet förutsatte att dessa frågeställningar skulle övervägas inom ramen för det pågående beredningsarbetet.
Beredningen av Banklagskommitténs huvudbetänkande pågår fortfarande inom Finansdepartementet. Utskottet anser inte att det arbetet bör föregripas. Utskottet avstyrker därför motion Fi710 (s).
Transfereringstiderna i betalningssystemen
Utskottets förslag i korthet
I en motion efterlyser motionären lagstiftning angående transfereringstiderna i betalningssystemen. Med hänvisning till att det övervägs inom Finansdepartementet om regler motsvarande dem som motionären efterlyser bör införas i Sverige avstyrker utskottet motionen.
Motionen
I motion Fi714 av Catherine Persson (s) anför motionären att när pengar flyttas mellan olika banker så tar det några dagar innan pengarna når mottagaren. Pengarna "flyter" mellan avsändare och mottagare, den s.k. floaten. Ränteintäkterna under överföringstiden tillfaller bankerna. I Sverige finns inte några regler för hur snabbt bankerna skall överföra pengar mellan avsändare och mottagare. På området har det skett en omfattande teknikutveckling. Det är i dag möjligt att flytta pengar betydligt snabbare än vad som sker. Motionären anser att det bör införas en tidsgräns för när en överföring från avsändare till mottagare skall vara genomförd. Det bör också införas regler som innebär att om tidsgränsen inte hålls så skall kunden erhålla räntekompensation.
Utskottets ställningstagande
Enligt uppgift från Finansdepartementet så övervägs inom departementet om regler motsvarade dem som motionären efterlyser bör införas i Sverige. Finansdepartementet avser att ta fram ett beredningsunderlag så snart som möjligt, dock senast i samband med arbetet med Banklagskommitténs betänkande. På grund av det anförda avstyrker utskottet motion Fi714 (s).
Jäv vid börsintroduktioner och nyemissioner
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion med begäran om att regeringen bör utreda frågan om jäv vid nyemissioner och börsintroduktioner. Jämför reservation 1 (fp).
Motionen
I motion Fi904 av Eva Flyborg (fp) anför motionären att när ett företag skall introduceras på den svenska börsen ges ett prospekt ut till eventuella kunder. Där berättar man om företaget, strategin och företagets framtidsutsikter. Till sin hjälp har man också ett antal företag som skall stå för själva introduktionen och vara de som säljer aktien. Dessa företag är alltså intresserade av att aktien köps av många samt att kursen blir hög. Ju högre kurs, desto bättre inkomster. Problem uppstår när även dessa företag står för den s.k. företagsanalysen. Det är denna analys som utgör grunden för om vanliga småsparare skall våga investera i aktien eller ej. Det är olyckligt när det är samma företag som sköter både analys och försäljning. Motionären anser att det allvarliga är att jävssituationer kan drabba tilltron till börsanalyser och aktiesparande i stort. Motionären anser därför att regeringen bör utreda frågan om jäv vid nyemissioner och börsintroduktioner.
Utskottets ställningstagande
Med anledning av vad som anförs i motionen har utskottet inhämtat följande från Stockholms fondbörs. I princip överallt i världen är det en vanlig ordning att det företag som gör företagsanalysen även ombesörjer försäljningen. Läsarna av företagsanalysen är medvetna om att det förhåller sig på det här sättet. Därför är det viktigt att det finns en objektiv handling - prospektet. Det finns ett omfattande regelverk angående skyldigheten att upprätta prospekt och om innehållet i sådana prospekt. Varken i Sverige eller i övriga världen uppfattas det förhållande som motionären tar upp som något som behöver åtgärdas.
Utskottet vill också nämna att Aktiebolagskommittén i sitt delbetänkande, (SOU 1997:22) Aktiebolagets kapital, har föreslagit en reformerad prospektlagstiftning. Kommittén har även övervägt frågan om ansvaret för fel och brister i prospekt.
På grund av det anförda avstyrker utskottet motion Fi904 (fp).
Kreditmarknadens förutsättningar i glesbygd
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion med förslag om en utredning för att se över kreditmarknaden i glesbygd. Jämför reservation 2 (m).
Motionen
I motion N385 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 2 anförs att riskkapitalförsörjningen är ett stort problem både i glesbygd och för vissa verksamheter och grupper. Vart femte nytt företag startas av en invandrare, trots att denna grupp har synnerligen svårt att erhålla lån. I glesbygd är problemen än större. Motionärerna anser att kapitalförsörjningen för såväl företag som privatpersoner måste lösas. På vilket sätt är emellertid inte självklart. Motionärerna föreslår därför att det tillsätts en utredning för att se över förutsättningarna för kreditmarknaden i glesbygd. Det är mycket angeläget att en sådan skyndsamt kommer till stånd. Utredningen bör bl.a. se över villkoren för riskkapitalavdrag.
Utskottets ställningstagande
I den regionalpolitiska utredningens slutbetänkande (SOU 2000:87) anförs bl.a. att utredningen inte anser att det kan sägas råda någon brist på kapital på den svenska marknaden men däremot i vissa delar av landet. Det är ett växande problem att de mycket låga fastighetsvärdena i glesbygdsområden leder till brist på realsäkerheter. Därför behövs glesbygdens hela kreditmarknad - inklusive krediter för bostadsinvesteringar - utredas ytterligare.
Näringsutskottet har i betänkande 2000/01:NU2 behandlat ett liknande motionsyrkande. Näringsutskottet anförde bl.a.: "Enligt utskottets uppfattning är bl.a. frågorna om kapitalförsörjning i regionalpolitiskt prioriterade områden, särskilt glesbygd, av betydelse. Den regionalpolitiska utredningen har redovisat visst underlag men också framlagt förslag om ytterligare utredning. Utredningens analys av läget och redovisning av vissa brister i beslutsunderlaget ingår i det material som bereds av Regeringskansliet. Med hänsyn till att förbättringar är önskvärda vad gäller riskkapitalförsörjningen, särskilt i glesbygdsområden, utgår utskottet från att nödvändiga kompletteringar görs av beslutsunderlaget och att olika alternativ övervägs inför den planerade propositionen." Näringsutskottet avstyrkte motionen med hänvisning till Regeringskansliets pågående beredning av den regionalpolitiska utredningens betänkande. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (rskr. 2000/01:120).
I ett svar på fråga 2000/01:718 om kapitalförsörjning för glesbygdsföretagare har statsrådet Ulrica Messing bl.a. anfört att den regionalpolitiska utredningens slutbetänkande har remissbehandlats och att det för närvarande pågår en beredning av bl.a. denna fråga samt att regeringen avser att återkomma till riksdagen i höst i denna fråga. Statsrådet har vidare anfört att det nya Institutet för tillväxtpolitiska studier har fått i uppdrag att studera hur andra länder stöder kapitalförsörjningen i små företag. Studien skall mynna ut i en kartläggning och beskriva exempel på effektiva åtgärder.
På grund av det anförda anser inte utskottet att det finns skäl att föreslå regeringen att vidta någon åtgärd med anledning av motionen. Motion N385 (m) yrkande 2 avstyrks.
Försäkringsrörelse
Kollektiva hemförsäkringar (gruppförsäkringar) m.m.
Utskottets förslag i korthet
I några motioner föreslås bl.a. att kollektiva hemförsäkringar skall förbjudas. Utskottet avstyrker motionerna med hänvisning till att det inte finns skäl att frångå riksdagens tidigare ställningstagande. Jämför reservation 3 (m, fp).
Motionerna
I motionerna Fi707 av Kent Olsson och Inger René (m) samt Fi713 av Karin Falkmer (m) anför motionärerna att varje individ själv måste få välja vilket försäkringsbolag han eller hon vill anlita. Kollektiva sakförsäkringar bör vara baserade på individuell anslutning. Motionärerna anser att det beträffande kollektiva sakförsäkringar av typen hemförsäkringar, som tecknas av fackliga eller andra organisationer i en omfattning som kan påverka försäkringsbranschens sunda utveckling, bör vara ett oavvisligt krav att den avtalsslutande organisationen inhämtar anbud från flera konkurrerande försäkringsbolag. I motion Fi707 (m) anförs att samtliga fackförbund som har valt att teckna kollektiva hemförsäkringar för sina medlemmar har tecknat sina försäkringar i Folksam. Andra bolag har inte givits tillfälle att vara med och konkurrera. Fackförbunden har valt att stödja det fackföreningsägda Folksam utan att veta om deras medlemmar gynnas. Detta är ett oansvarigt sätt att handskas med medlemmarnas pengar och i allra högsta grad konkurrenshämmande och stötande.
I motion Fi713 (m) anför motionären att kollektivets medlemmar mister sin valfrihet samtidigt som försäkringslösningar för dem som inte tillhör kollektivet riskerar att bli dyrare. Det finns också en uppenbar risk för att ett hushåll dubbelförsäkras eller t.o.m. trippelförsäkras. Bristen på sund konkurrens på försäkringsområdet kan försvåra för dem som inte tillhör en organisation att få försäkringsskydd till rimlig kostnad. Dessutom föreligger det en uppenbar risk för att det uppkommer en monopolliknande situation på försäkringsmarknaden som måste undvikas. Bl.a. av dessa skäl anser motionären att det är viktigt att kollektiv sakförsäkring upphandlas i fri konkurrens på lika villkor. Även om det finns en reservationsrätt är anslutningsformen, enligt motionären, en form av negativ avtalsbindning som inte är tillåten på marknaden i övrigt. Det saknas i dag klara regler för de enskilda medlemmarnas ställning i förhållande till medlemsorganisationerna. Det finns därför behov av en lagstiftning som klargör hur långt organisationers befogenheter sträcker sig i förhållande till den enskilde medlemmen. I motion Fi707 (m) förespråkas att ett förbud mot kollektiva hemförsäkringar införs.
I motion Fi706 av Siw Wittgren Ahl och Claes-Göran Brandin (s) anför motionärerna att det tyvärr förekommer att hyresgäster som drabbas av lägenhetsbrand saknar hemförsäkring. Detta innebär att hyresgästen inte kan få ekonomisk ersättning från något försäkringsbolag för förstört eller skadat bohag. Hyresgästen riskerar också att bli krävd på höga ersättningar. Hyresvärdens självrisk ligger ofta i intervallet 50 000 till 75 000 kr. När hyresgästen själv är vållande till branden kräver hyresvärden att denne står för renoveringskostnaderna upp till självrisknivån. Motionärerna anser att regeringen bör utreda möjligheterna att införa en obligatorisk hemförsäkring (brandförsäkring).
Tidigare riksdagsbehandling
Finansutskottet har tidigare behandlat likalydande motioner angående kollektiva hemförsäkringar i betänkandena 1999/2000:FiU15, 1998/99:FiU28, 1997/98:FiU15 och 1996/97:FiU18. Motionsyrkanden om kollektiva hemförsäkringar har även behandlats av näringsutskottet vid ett flertal tillfällen, senast i betänkande 1993/94:NU5. Ett antal uttalanden rörande kollektiva hemförsäkringar har gjorts av olika myndigheter. För en redogörelse för dessa hänvisas till den tidigare riksdagsbehandlingen av frågan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid samtliga tillfällen då motioner angående kollektiva hemförsäkringar behandlats avstyrkt motionerna, och riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets förslag. Utskottet anser alltjämt att det inte bör införas några särskilda rörelse- eller tillsynsregler för gruppförsäkringar. Som utskottet tidigare konstaterat bör de särförhållanden som råder för gruppförsäkringar beaktas inom ramen för de allmänna rörelsereglerna. Ett antal av dessa frågor rör ställningstaganden som i första hand bör göras inom ramen för en ny försäkringsavtalslagstiftning som för närvarande övervägs inom Justitiedepartementet. Utskottet finner inte anledning att föreslå någon ändring av riksdagens tidigare ställningstaganden. Motionerna Fi707 (m) och Fi713 (m) avstyrks.
I motion Fi706 (s) föreslår motionärerna att regeringen bör utreda möjligheterna att införa en obligatorisk hemförsäkring. Utskottet anser inte att det finns tillräckliga skäl att införa en obligatorisk hemförsäkring och avstyrker motionen.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets överväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:
1. Sparkassor
Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi710.
2. Transfereringstiderna i betalningssystemen
Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi714.
3. Jäv vid börsintroduktioner och nyemissioner
Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi904.
Reservation 1 (fp)
4. Kreditmarknadens förutsättningar i glesbygd
Riksdagen avslår motion 2000/01:N385 yrkande 2.
Reservation 2 (m)
5. Kollektiva hemförsäkringar (gruppförsäkringar) m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Fi706, 2000/01:Fi707 och 2000/01:Fi713.
Reservation 3 (m, fp)
Stockholm den 20 mars 2001
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Anna Åkerhielm (m), Kjell Nordström (s), Per Landgren (kd), Gunnar Axén (m), Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp), Tommy Waidelich (s) och Marie Engström (v).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Jäv vid börsintroduktioner och nyemissioner (punkt 3) (fp)
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 1. Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Fi904.
Ställningstagande
Då ett företag skall introduceras på den svenska börsen ger man ut ett prospekt till eventuella kunder. Där berättar man om företaget, strategin och företagets framtidsutsikter. Till sin hjälp har man också ett antal företag som skall stå för själva introduktionen och vara de som säljer aktien. Dessa företag är alltså intresserade av att aktien köps av många samt att kursen blir hög. Ju högre kurs, desto bättre inkomster. Problem uppstår när även dessa företag står för den s.k. företagsanalysen. Det är denna analys som utgör grunden för om vanliga småsparare skall våga investera i aktien eller ej. Aktiesparande är inte en sak för någon liten ekonomisk elit, utan berör i dag en majoritet av folket inte minst efter pensionsreformen och det ökande pensionssparandet och fondsparandet. Det är i sammanhanget svårt att få veta om den som analyserar företaget och prospektet är densamma som säljer aktien. Denna typ av jävssituationer borde vara transparenta för att undvika att drabba tilltron till börsanalyser och aktiesparande i stort. Jag anser därför att regeringen bör utreda frågan om behov av regler för information kring dubbla uppgifter vid nyemissioner och börsintroduktioner.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag har anfört om jäv vid börsintroduktioner och nyemissioner. Detta innebär att riksdagen bifaller motion Fi904 (fp).
2. Kreditmarknadens förutsättningar i glesbygd (punkt 4) (m)
av Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m) och Gunnar Axén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 2. Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:N385 yrkande 2.
Ställningstagande
Riskkapitalförsörjningen är ett stort problem både i glesbygd och för vissa verksamheter och grupper. Vart femte nytt företag startas av en invandrare, trots att denna grupp har synnerligen svårt att erhålla lån. I glesbygd är problemen än större. Vi anser att kapitalförsörjningen för såväl företag som privatpersoner måste lösas. På vilket sätt är emellertid inte självklart. Vi anser därför att det bör tillsätts en utredning för att se över förutsättningarna för kreditmarknaden i glesbygd. Det är mycket angeläget att en sådan skyndsamt kommer till stånd. Utredningen bör bl.a. se över villkoren för riskkapitalavdrag.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anfört om kreditmarknadens förutsättningar i glesbygd. Detta innebär att riksdagen bifaller motion N385 (m) yrkande 2.
3. Kollektiva hemförsäkringar (gruppförsäkringar) m.m. (punkt 5) (m, fp)
av Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m), Gunnar Axén (m) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 3. Riksdagen bifaller därmed delvis motionerna 2000/01:Fi707 och 2000/01:Fi713 samt avslår motion 2000/01:Fi706.
Ställningstagande
Alltsedan 1982 har frågan om kollektiva hemförsäkringar med obligatorisk anslutning varit föremål för stark kritik. Frågan har återigen aktualiserats genom det ramavtal som tecknats mellan LO och Folksam och som ger de olika LO-förbunden möjlighet att teckna kollektiva hemförsäkringar som omfattar samtliga medlemmar.
Förhållandet att fackliga organisationer tecknar kollektiva sakförsäkringar för medlemskollektivet utan individuell anslutning innebär att enskilda medlemmar tvingas underkasta sig fackliga beslut inom områden som helt saknar anknytning till anställningen. Utan samband med den anställdes intressen i egenskap av arbetstagare vidgar den fackliga organisationen sitt verksamhetsområde in i medlemmarnas privata sfär på ett sätt som försätter den enskilde fackmedlemmen i ett underläge.
När en facklig organisation tecknar sakförsäkring för medlemmar kollektivt, utan intresseanmälan, binds den enskilde fackföreningsmedlemmen till ett visst försäkringsbolag och till en viss försäkringsprodukt, utan att medlemmen ges reell möjlighet att själv välja det som passar honom eller henne bäst. Det finns också en uppenbar risk för att ett hushåll dubbelförsäkras, eller t.o.m. trippelförsäkras.
Vi anser inte att det är rimligt att en enskild person, som är medlem i en facklig organisation som skall tillvarata hans eller hennes intressen som arbetstagare, därmed också måste acceptera ingrepp i den privata ekonomin för ändamål som inte har någon anknytning till arbetsförhållandena. Den enskilda organisationsmedlemmen måste skyddas från kollektiva försäkringslösningar som inskränker valfriheten, kränker den personliga integriteten och försätter individen i underläge. Kollektiv sakförsäkring bör därför vara baserad på individuell anslutning.
Kollektiva sakförsäkringar utan krav på individuell anslutning, som tecknas utan upphandlingsförfarande, med ensidigt gynnande av ett försäkringsbolag och på andra grunder än affärsmässiga, sätter den fria konkurrensen på försäkringsmarknaden ur spel. Kollektivets medlemmar mister sin valfrihet, samtidigt som försäkringslösningar för dem som inte tillhör kollektivet riskerar att bli dyrare. Bristen på sund konkurrens på försäkringsområdet kan försvåra för den som inte tillhör en organisation att få försäkringsskydd till rimlig kostnad. Dessutom föreligger en uppenbar risk för att det uppkommer en monopolliknande situation på försäkringsmarknaden, vilket måste undvikas. Vi anser att det bland annat av dessa skäl är viktigt att kollektiv sakförsäkring upphandlas i fri konkurrens på lika villkor.
Även om det finns en reservationsrätt är anslutningsformen en form av negativ avtalsbindning som inte är tillåten på marknaden i övrigt. Det saknas i dag klara regler för de enskilda medlemmarnas ställning i förhållande till medlemsorganisationerna. Det finns därför behov av en lagstiftning som klargör hur långt organisationers befogenheter sträcker sig i förhållande till den enskilde medlemmen.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi har framfört om kollektiva hemförsäkringar. Detta innebär att riksdagen delvis bifaller motionerna Fi707 (m) och Fi713 (m). Vi anser inte att det finns skäl att införa en obligatorisk hemförsäkring varför motion Fi706 (s) avstyrks.
Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Kreditmarknadens förutsättningar i glesbygd (punkt 4) (c)
av Lena Ek (c).
Jag anser att riskkapitalförsörjningen för glesbygden är ett stort problem. Men jag vill understryka att riskkapitalförsörjningen inte bara är ett problem för glesbygden utan för hela landsbygden. Som exempel kan nämnas att tre mil utanför Umeå är fastighetsvärdena så låga att det leder till brist på realsäkerheter trots att Umeå är ett av de starkaste tillväxtområdena i landet.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag