Vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen
Betänkande 1992/93:JoU11
Jordbruksutskottets betänkande
1992/93:JOU11
Vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen
Innehåll
1992/93 JoU11
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1992/93:99 om vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen med undantag av de till näringsutskottet remitterade bilaga 1, avsnitt 4 Kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete med de baltiska staterna och med Ryssland, och bilaga 2, Insatser för ny energiteknik. I betänkandet behandlas tre följdmotioner. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Bl.a. följande frågor behandlas: Miljöanpassat energisystem i Estland, Lettland och Litauen Åtgärdsprogrammet för Östersjön Vision för Östersjöområdet
Regeringens förslag om medelsanvisningm.m. tillstyrks. Utskottet tillstyrker därmed bl.a. regeringens förslag om bidrag till uppbyggnaden av ett miljöanpassat energisystem i de baltiska staterna och om ett åtgärdsprogram för Östersjöområdet. Inom ramen för åtgärdsprogrammet bör inledningsvis tre områden bli föremål för stödinsatser, nämligen kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd, miljöinsatser inom jordbruket samt avloppsreningsverk. I enlighet med dessa ställningstaganden tillstyrker utskottet en förstärkning för ändamålen av anslaget Bidrag till miljöarbete med sammanlagt 186,9 miljoner kronor.
Till betänkandet har fogats fem reservationer (s).
Propositionen
Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) föreslår i proposition 1992/93:99
1. att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 2500000kr,
2. att riksdagen till Bidrag till miljöarbete på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 186900000kr,
4. att riksdagen till Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1500000kr.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Som en del av omläggningen av energibeskattningen fr.o.m. den 1januari 1993 aviserades i kompletteringspropositionen våren 1992 (1991/92:150) en avsättning av 500 miljoner kronor för att finansiera insatser vad gäller förnybar energi, energihushållning samt vissa stödåtgärder i de baltiska staterna och Östeuropa, bl.a. insatser för att förbättra kärnsäkerheten.
I propositionen redovisas förslag i den del som avser budgetåret 1992/93. Förslagen omfattar miljöinriktade stödinsatser i de baltiska staterna och Östeuropa samt vissa klimatinriktade åtgärder och insatser för att främja förnybar energi. Förslag om den långsiktiga användningen av medelsramen kommer att föreläggas riksdagen i samband med en proposition om klimatfrågor som planeras till våren 1993.
Motioner
1992/93:Jo13 av Kenneth Lantz och Carl Olov Persson(kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att hitta en långsiktig lösning för finansiering av Östersjöns åtgärdsprogram,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hålla fast vid den ursprungliga inriktningen gällande de medel som anslagits till satsningar på förnybara energikällor och ökad energihushållning.
1992/93:Jo14 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat program för Östeuropapolitiken och hur åtgärder för en miljöanpassad energiförsörjning skall passas in i detta,
2. att riksdagen inrättar ett nytt anslag, Åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum, och på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar 100000000kr,
3. att riksdagen till Bidrag till miljöarbete på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar 70000000kr mindre än vad regeringen föreslagit,
5. att riksdagen till Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar 1500000kr mindre än vad regeringen har föreslagit,
6. att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar 1250000kr mindre än vad regeringen föreslagit.
1992/93:Jo16 av Jan Jennehag (v) vari yrkas 1. att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med förslag till ytterligare miljö- och infrastrukturprojekt i Östeuropa som kan finansieras med svenska medel,
2. att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med förslag om hur den långsiktiga finansieringen skall ske av de svenska miljöinvesteringarna i Östersjöregionen.
Uppvaktning
Företrädare för Växjö kommun har uppvaktat utskottet angående kommunens engagemang i planeringen av ett avloppsreningsverk för Kaunas i Litauen.
Utskottet
Inledning
Propositionen
I kompletteringspropositionen (1991/92:150) aviserades en avsättning av 500 miljoner kronor per år för att finansiera insatser vad gäller förnybar energi, energihushållning samt vissa stödåtgärder i de baltiska staterna och Östeuropa. Detta resursutrymme, som skapades i anslutning till omläggningen av energibeskattningen, är ett viktigt inslag i Sveriges klimatstrategi.
I april 1992 antog miljöministrarna i länderna runt Östersjön i sina huvuddrag en plan för att återställa Östersjöns ekologiska balans. En finansieringskonferens på ministernivå kommer att äga rum i Gdansk i mars 1993 under Helsingforskommissionen (HELCOM).
Miljöministern framhåller att -- i samband med beredningen av den klimatproposition som planeras till våren 1993 -- förslag bör utarbetas om den långsiktiga användningen av de medel som aviserades i samband med omläggningen av energibeskattningen bl.a. för att främja användning av förnybara energikällor och energihushållning. Insatser inom energi- och transportsektorerna kommer att ha hög prioritet vid det fortsatta arbetet med en svensk klimatstrategi. Samtidigt är det angeläget att miljöinsatser i Estland, Lettland, Litauen och andra Östersjöländer kan påbörjas innan de långsiktiga finansieringsfrågorna har lösts. Det är också nödvändigt att snabbt inleda program för att minska miljöstörningarna från jordbruket i Östersjöregionen liksom att öka avloppsreningskapaciteten för att minska närsaltutsläppen till Östersjön. I Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland bör områden med våtmarker och sumpskogar bevaras.
Medel för budgetåret 1992/93 bör huvudsakligen användas för engångsanvisningar till angelägna åtgärder i avvaktan på långsiktiga lösningar för att stimulera förnybar energi och finansieringen av Östersjöns återställande m.m.
Motionerna
Socialdemokraterna begär i motion Jo14 ett samlat program för Östeuropa i vilket också bör ingå en miljöanpassad energiförsörjning (yrkande1). Enligt motion Jo16(s) yrkande1 bör regeringen snarast återkomma med förslag om ytterligare miljö- och infrastrukturprojekt i Östeuropa som kan finansieras med svenska medel.
Utskottets överväganden
Som miljöministern framhåller bör i samband med beredningen av den klimatproposition som planeras till våren 1993 förslag utarbetas om den långsiktiga användningen av de medel som aviserades i samband med omläggningen av energibeskattningen bl.a. för att främja användning av förnybara energikällor och energihushållning. I det fortsatta arbetet med en svensk klimatstrategi bör insatser inom energi- och transportsektorerna prioriteras. Enligt vad utskottet erfarit är regeringens ambitionsnivå hög inför det ministermöte som kommer att äga rum i Gdansk i mars nästa år, då förslag om långsiktiga finansieringsmöjligheter för åtgärder inom Östersjöregionen skall presenteras. De åtgärder som föreslås i den nu aktuella propositionen är enligt utskottets mening väl ägnade att utgöra underlag för ett aktivt deltagande från svensk sida vid ministermötet. Som anförs i propositionen är emellertid situationen vad beträffar energiförsörjningen i de baltiska staterna sådan att omedelbara insatser krävs. Utskottet gör därför samma bedömning som miljöministern när det gäller angelägenheten i att miljöinsatser i Estland, Lettland, Litauen och andra Östersjöländer kan påbörjas innan de långsiktiga finansieringsfrågorna har lösts. En satsning på energieffektivisering och inhemska energikällor får enligt utskottets mening stor betydelse såväl från miljösynpunkt som för att förbättra ländernas ekonomier och minska importbehovet av bl.a. oljeprodukter. Utskottet finner det också nödvändigt att ett program inleds för att minska miljöstörningarna från jordbruket i Östersjöregionen liksom att öka avloppsreningskapaciteten för att minska närsaltutsläppen till Östersjön. Som anförs i propositionen bör programmen utformas så att områden med våtmarker och sumpskogar i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland bevaras. Utskottet är inte berett att i detta sammanhang förorda att riksdagen begär ett samlat program för de baltiska staterna med den inriktning som anges i motion Jo14 yrkande1. Motionsyrkandet avstyrks.
Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks även motion Jo16 yrkande1.
Miljöanpassat energisystem i Estland, Lettland och Litauen
Propositionen
Miljöministern föreslår att 45miljoner kronor begärs av riksdagen för att bidra till uppbyggnaden av ett miljöanpassat energisystem i Estland, Lettland, Litauen och betonar att en upprustning av energianläggningarna i dessa länder är en angelägen åtgärd och kommer att kräva stora investeringar.
I propositionen anges att Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) förbereder tre projekt för att möta brådskande investeringsbehov inom energisektorn.
En satsning på energieffektivisering och biobränslebaserad värmeförsörjning i de baltiska staterna har enligt miljöministern flera viktiga fördelar. Det skulle bl.a. vara en av de mest kostnadseffektiva åtgärder som Sverige kan vidta på kort sikt för att minska de globala koldioxidutsläppen. En ökad användning av biobränslen skulle också minska andra miljöstörningar, t.ex. svavelutsläpp. Det finns också goda förutsättningar för att satsa på biobränslen och samtidigt kunna bibehålla våtmarker och den biologiska mångfalden. Stödet bör avse energieffektivisering och utveckling av miljöanpassad energiproduktion och bör i första hand användas för projekt rörande effektivisering och konvertering av panncentraler till inhemskt biobränsle samt värmeproduktion, distribution och användning. Projekten bör baseras på teknik som är anpassad för tillverkning och användning inom länderna. Möjligheten att knyta dessa aktiviteter till projekt inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) bör övervägas. En del av stödet bör inriktas på att stimulera efterfrågan och tillverkning av utrustning som kan bidra till en snabb teknikspridning. Samordning med EBRD:s projekt bör vidare undersökas.
Ett villkor för att stödet skall kunna utgå bör enligt propositionen vara att projekten tar hänsyn till naturvårdsintressena och att åtgärderna långsiktigt minskar behovet av fossila bränslen och bidrar till minskade koldioxidutsläpp.
Motionerna
Socialdemokraterna begär i motion Jo14 yrkande2 att ett nytt anslag "Åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum" inrättas. För ändamålet bör för budgetåret 1992/93 anvisas 100miljoner kronor. Anslaget föreslås finansierat genom omdisponeringar av de i propositionen föreslagna anslagen. För de anslag som behandlas av jordbruksutskottet innebär detta överföringar om sammanlagt 72750000kr, varav 70miljoner kronor tas från anslaget Bidrag till miljöarbete. I avvaktan på ett samlat program för Östeuropa i enlighet med motionens yrkande1 (se ovan) bör enligt motionens yrkande3 (delvis) de 45miljoner kronor som föreslås under förevarande avsnitt reserveras. Detta yrkandei sin återstående del behandlas nedan under avsnittet om ett åtgärdsprogram för Östersjön (s.7f.).
Utskottets överväganden
Inledningsvis kan utskottet i likhet med miljöministern konstatera att en upprustning av energianläggningarna i Estland, Lettland och Litauen är en angelägen åtgärd som kommer att kräva stora investeringar.
En satsning på energieffektivisering och biobränslebaserad värmeförsörjning i de baltiska staterna har enligt utskottets mening flera viktiga fördelar. Det är en mycket kostnadseffektiv åtgärd för att på kort sikt minska de globala koldioxidutsläppen. Samtidigt minskas också andra miljöstörningar, t.ex. svavelutsläpp. Som anförs i propositionen bör stödet avse energieffektivisering och utveckling av miljöanpassad energiproduktion och i första hand användas för de projekt som beskrivs i regeringens förslag.
Utskottet har tagit del av den studie om ett miljöanpassat energisystem i Estland, Lettland och Litauen som Vattenfall Energisystem AB har utfört på uppdrag av Miljö- och naturresursdepartementet. Studiens förslag bygger på principen om hjälp till självhjälp. På miljöområdet föreslås att stöd för biobränslen bör inriktas mot oljeersättning helst genom modifiering av befintlig utrustning där så är möjligt. En övergång till biobränslen bör kombineras med energieffektivisering. Ett miljöprogram för dessa länder bör som referens jämföras med oljeskiffereldningen i Narvaregionen så länge dessa förbränningsanläggningar inte åtgärdas på annat sätt. Vidare bör biosatsningen begränsas i områden där naturgas finns tillgänglig. Slutligen konstateras i studien att effektivisering av värmeförsörjningssystemet från klimatsynpunkt är kostnadseffektivt likvärdigt med stöd till bioenergisatsning. Utskottet finner studien väl ägnad att utgöra grund för vidare överväganden beträffande åtgärder på området.
I likhet med miljöministern anser utskottet att ett villkor för att stödet skall kunna utgå bör vara att projekten tar hänsyn till naturvårdsintressena, och att åtgärderna långsiktigt minskar behovet av fossila bränslen. Mellan dessa båda intressen torde inte föreligga några motsättningar, eftersom förutsättningarna bör vara goda för satsningar på biobränslen, samtidigt som man kan bevara våtmarker och den biologiska mångfalden. Den inriktning av stödet som anges i propositionen ligger enligt utskottets mening väl i linje med av riksdagen fastställda miljömål. För ändamålet föreslagna medel utgör enligt utskottets bedömning en god grund för påbörjande av det angelägna arbetet för att de baltiska staterna skall kunna utveckla en effektiv och väl fungerande energiförsörjning i miljömässigt godtagbara former. I detta uppbyggnadsarbete torde svenska företag och myndigheter ha goda förutsättningar att medverka och att utveckla långsiktiga samarbetsformer när det gäller teknologiöverföring och licenstillverkning. Som anförs i propositionen bör samordning med EBRD:s projekt på området undersökas vidare.
Utskottet ansluter sig således till regeringens förslag om medelsanvisning och inriktning av Sveriges bidrag i uppbyggnaden av ett miljöanpassat energisystem i de baltiska staterna. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motion Jo14 yrkande2.
Med det anförda avstyrks även motion Jo14 yrkande3 i motsvarande del.
Åtgärdsprogrammet för Östersjön
Propositionen
I propositionen föreslås att 141,9 miljoner kronor anvisas för åtgärdsprogrammet för Östersjön.
Enligt miljöministern bör i huvudsak tre områden inledningsvis komma i fråga: kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd, miljöanpassning av jordbruket samt avloppsreningsverk. Samtidigt bör det finnas en viss flexibilitet i stödgivningen och en beredskap att ändra inriktningen för t.ex. akuta åtgärdsbehov. Det kan sålunda bli påkallat att ompröva den preliminära fördelningen av stödet med hänsyn till behovet av akuta insatser och utfallet av den finansieringskonferens som skall äga rum i mars 1993.
Stödet till kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd samt stödet till miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket -- 8,9miljoner kronor resp. 25miljoner kronor -- bör ges till såväl de tre baltiska staterna som till Polen och Ryssland. Insatserna vad avser avloppsreningsverk beräknas till 108miljoner kronor och bör koncentreras till någon eller några anläggningar i de baltiska staterna. Eventuella satsningar av mer akut karaktär bör i första hand räknas av från det medelsbehov som har beräknats för reningsverken.
Miljöinsatser inom jordbruket
Under hösten kommer en studie att bedrivas i de tre baltiska staterna, där situationen för jordbruket studeras från olika utgångspunkter. Studien, som har finansierats av Sverige, har kostnadsberäknats till 2miljoner kronor.
Miljöministern framhåller att en viktig insats för att öka miljömedvetandet inom jordbruket är att bistå med utbildning. Som exempel nämns det svenska utbildningsprogrammet för miljöförbättande åtgärder inom jordbruket som Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket har utarbetat för informatörer och utbildningsansvariga vid myndigheter och rådgivningsorganisationer. Likartade utbildningsinsatser kan enligt miljöministern anpassas till de särskilda förhållanden som föreligger i de olika länderna. Kostnaderna för en sådan inledande utbildning har schablonmässigt beräknats till minst 1miljon kronor per land. Stödet bör bl.a. kunna ges till vissa projekt av demonstrationskaraktär för att sprida kunskap om miljöanpassad jordbruksteknik, t.ex. hantering av stallgödsel. Ett utbildningsprogram med sikte på hantering av stallgödsel och bekämpningsmedel är angeläget. Vidare bör kunskap spridas som på sikt förbättrar balansen mellan djurhållning och växtodling. Projekten bör inriktas på småskalighet och samarbetsmöjligheter med hushållningssällskapen och Lantbrukarnas riksförbund bör undersökas.
25miljoner kronor bör användas för miljöförbättrande åtgärder i Estland, Lettland och Litauen samt i Polen och Ryssland.
Motionerna
Eftersom Socialdemokraterna är tveksamma till de åtgärder som föreslås för miljösatsningar på jordbrukets område, bör enligt partimotion Jo14 yrkande3 anslaget minskas med för detta ändamål föreslagna 25miljoner kronor. Tillsammans med de 45miljoner kronor för uppbyggnaden av ett miljöanpassat energisystem i de baltiska staterna som föreslås reserverade (se ovans.5) innebär yrkandet en minskning av anslaget Bidrag till miljöarbete med totalt 70miljoner kronor. Behovet av att hitta en långsiktig lösning för finansiering av Östersjöns åtgärdsprogram framhålls i motionerna Jo13 (kds) yrkande1 och Jo16(v) yrkande2. I motion Jo13 yrkande2 betonas vikten av ett fasthållande vid den ursprungliga inriktningen för användningen av de medel som anslagits till satsningar på förnybara energikällor och ökad energihushållning.
Utskottets överväganden
Insatsområden m.m.
Åtgärdsprogrammet för Östersjön har sitt ursprung i den konferens som anordnades i Ronneby i september 1990. Vid konferensen beslöt de deltagande länderna att gemensamt utarbeta ett åtgärdsprogram för Östersjön i syfte att återställa Östersjöns ekologiska balans. Inom ramen för HELCOM tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta det föreslagna åtgärdsprogrammet. I arbetsgruppen ingick representanter för samtliga länder som gränsar till Östersjön, nämligen Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Sverige och Tyskland samt sådana länder som bidrar till Östersjöns belastning som Norge och Tjeckoslovakien. Dessutom deltog EG, Världsbanken, EBRD, Europeiska investeringsbanken och Nordiska investeringsbanken.
Vid en diplomatisk konferens i Helsingfors i april i år godkändes den strategiska inriktningen av och huvudelementen i åtgärdsprogrammet av de deltagande miljöministrarna. Programmet, som är avsett att färdigställas till årsskiftet 1992/93, innehåller såväl en beskrivning av Östersjöns miljösituation som förslag om konkreta åtgärder för att begränsa utsläppen av föroreningar. Bl.a. har en förteckning upprättats med 132 utpekade belastningskällor jämte åtgärdsförslag. Av dessa belastningskällor har ett 40-tal bedömts som särskilt angelägna att åtgärda. I programmet redovisas dessutom strategier och handlingslinjer för att utveckla en fungerande marknadsekonomi. Den totala kostnaden har uppskattats till 135miljarder kronor för hela åtgärdsprogrammet. Programmet sträcker sig över en tjugoårsperiod, medan de prioriterade åtgärderna föreslås genomföras under den första femårsperioden.
I mars 1992 antog transportministrarna i länderna kring Östersjön en plan för samarbete. Planen omfattar tre områden: trafikens infrastruktur, trafiksäkerhet och transportsektorns miljöarbete. Sverige har åtagit sig ordförandeskapet i gruppen för miljösamarbetet. Resultatet skall redovisas under år 1993.
En internationell finansieringskonferens kommer att anordnas i Gdansk i mars 1993 av en arbetsgrupp under HELCOM. I arbetsgruppen ingår förutom deltagande länder och EG också de ovan nämnda bankerna. Konferensen kommer huvudsakligen att ägnas åtgärdsprogrammets finansiering. Avsikten är att vid konferensen redovisa dels bankernas arbete med att finna finansiellt stöd till åtgärdsobjekten, dels de nationella bidragen som stöd för åtgärdsprogrammet.
Det kan i dag konstateras att Sverige har spelat en pådrivande roll i Östersjösamarbetet. Utskottet finner det därför angeläget att Sverige på ett tidigt stadium kan ställa medel till förfogande för de åtgärder som bedöms som angelägna. I likhet med miljöministern anser utskottet att det huvudsakligen är tre områden som inledningsvis bör komma i fråga för ett svenskt stöd, nämligen kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd, miljöanpassning av jordbruket samt avloppsreningsverk. Som anförs i propositionen kan den preliminära fördelningen av stödet komma att omprövas med hänsyn till behovet av akuta insatser och resultatet av finansieringskonferensen i mars 1993.
De åtaganden Sverige har gjort när det gäller återställandet av Östersjöns ekologiska balans utgör ett led i det konsekventa och målmedvetna arbete som är nödvändigt för att minska dagens hot mot våra hav och kommer att kräva stora insatser under lång tid framöver. En av förutsättningarna för att detta arbete skall kunna bedrivas på ett effektivt och framgångsrikt sätt är en långsiktig planering av arbetets finansiering. Samtidigt kräver förhållandena i regionen att miljöinsatser kan påbörjas snarast och utan hinder av att de långsiktiga finansieringsfrågorna inte har hunnit lösas. Det belopp om 500 miljoner kronor som avsattes våren 1992 i samband med omläggningen av energibeskattningen är avsedda att användas för att finansiera insatser vad gäller förnybar energi, hushållning samt vissa stödåtgärder i de baltiska staterna och Östeuropa. Bl.a. skall visst miljösamarbete med främst de baltiska staterna och Polen och vissa kärnsäkerhetsfrågor finansieras med dessa medel. Vid sin behandling av regeringens förslag förutsatte utskottet att regeringen noga följer industrins energianvändning och vid behov återkommer med förslag om åtgärder som syftar till att uppfylla de nationella miljömålen (prop.1991/92:150, JoU24, rskr.355). Som anförs i propositionen kommer förslag om den långsiktiga användningen av medel att föreläggas riksdagen i samband med en till våren 1993 aviserad klimatproposition. I detta sammanhang förutsätter utskottet att medlen fördelas på ett sådant sätt att en bibehållen ambitionsnivå kan upprätthållas när det gäller åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft, öka energihushållningen och användningen av andra förnybara energikällor. Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo13 och Jo16 yrkande2 i allt väsentligt tillgodosett. Motionerna bör inte påkalla någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Miljöinsatser inom jordbruket
För att minska miljöstörningarna från jordbruket i Östersjöregionen är det enligt utskottets mening nödvändigt med skyndsamma åtgärder för att öka miljömedvetandet inom jordbruket. En viktig insats bör härvid vara att bistå med utbildning. Det svenska utbildningsprogrammet för miljöförbättande åtgärder inom jordbruket som Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket har utarbetat för informatörer och utbildningsansvariga vid myndigheter och rådgivningsorganisationer bör kunna läggas till grund för utbildningsinsatser anpassade till de särskilda förhållanden som föreligger i de olika länderna. Som anförs i propositionen bör stödet bl.a. kunna ges till vissa projekt av demonstrationskaraktär för att sprida kunskap om miljöanpassad jordbruksteknik och till ett utbildningsprogram inriktat på hantering av stallgödsel och bekämpningsmedel.
Sammanfattningsvis innebär det ovan anförda att utskottet ansluter sig till regeringens förslag vad gäller såväl utformningen av ett åtgärdsprogram för Östersjön i stort som miljöinsatser inom jordbruket och den föreslagna medelsberäkningen. Utskottet avstyrker således motion Jo14 yrkande3 i återstående del om en minskning av anslaget med sammanlagt 70miljoner kronor, varav 25miljoner kronor avser jordbruket.
Avloppsreningsverk
Utskottet vill i detta sammanhang peka på följande synpunkter som anförts av representanter för Växjö kommun vid deras uppvaktning hos utskottet. Därvid framhölls att Växjö, som är s.k. vänstad med Kaunas i Litauen, har inlett ett nära samarbete om byggandet av ett avloppsreningsverk där. Kaunas, med ca 480 000 invånare är en viktig industristad men saknar helt kommunal avloppsrening. Projekteringen av reningsverket är långt framskriden, och anläggningsarbetena har redan påbörjats. Däremot saknas medel för stora delar av investeringen. Tanken är att projektet skall samfinansieras med bidrag från Litauen och Östersjösamarbetets finansiärer. Enligt kommunen borde Kaunasverket, med hänsyn till att det åtnjuter mycket hög prioritet enligt 1992 års Östersjödeklaration och till att omfattande åtaganden redan gjorts från svensk sida, vara ett av de projekt som omfattas av de i propositionen omnämnda insatserna.
Miljöministern anför i propositionen att en noggrannare analys av vilket eller vilka reningsverk som kan komma i fråga för svenska satsningar i de baltiska staterna bör ske under hösten 1992, så att detta kan redovisas vid finansieringskonferensen i mars 1993. Utskottet har erfarit att detta analysarbete har försenats. Utskottet kan givetvis inte ha någon egen uppfattning om prioritetsordningen men utgår från att analysen även kommer att innefatta det planerade Kaunasverket.
Vision för Östersjöområdet
Propositionen
1,5miljoner kronor föreslås anvisade för utarbetande av en vision för Östersjöområdet.
Vid konferensen i Karlskrona i augusti 1992 enades de deltagande ministrarna och övriga representanter för länderna runt Östersjön om att utarbeta en vision och strategier för Östersjöområdet fram till år 2010. En särskild arbetsgrupp kommer att övervaka arbetet med planen som beräknas vara slutförd under år1994. Sverige har åtagit sig att bidra med nödvändiga sekretariatsfunktioner för gruppen genom Östersjöinstitutet i Karlskrona. Medelsbehovet har beräknats till totalt 3miljoner kronor för genomförande av uppdraget.
Motionen
Enligt Socialdemokraterna bör medelsbehovet för sekretariatet kunna täckas inom ramen för givna anslag, och man begär därför i motion Jo14 yrkande5 att regeringens förslag avslås.
Utskottets överväganden
Utskottet delar miljöministerns bedömning av medelsbehovet för de sekretariatsfunktioner som Sverige har åtagit sig att bidra med. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och avstyrker motion Jo14 yrkande 5.
Övriga frågor
Propositionen
Miljö- och naturresursdepartementets utredningsanslag bör enligt miljöministern utökas med 2,5miljoner kronor.
Miljöministern anför att regeringskansliet och en rad centrala myndigheter kommer att spela en viktig roll i miljösamarbetet med de central- och östeuropeiska länderna. Det är angeläget att tillgängliga nationella och internationella resurser kan samordnas och utnyttjas effektivt. Svenska bilaterala insatser bör därför samordnas med stöd från andra bilaterala och multilaterala finansiärer. Miljöministern kommer att verka för att åtgärdsarbetet genomförs skyndsamt. Han förutser vidare att myndigheter som NUTEK, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Statens kärnkraftinspektion, Statens strålskyddsinstitut, Lantmäteriverket och Boverket var och en inom sitt ansvarsområde kommer att ha en central roll när det gäller det myndighetsanknutna samarbetet.
Som ett led i genomförandet av de åtgärder som föreslås i propositionen kommer utredningsverksamhten inom Miljö- och naturresursdepartementet att öka. Vissa ytterligare kommitté- och utredningsinsatser kan också förutses inför genomförandet av det stöd till Östeuropa som föreslagits liksom på klimatområdet samt för fastighetsfrågor i Östeuropa.
Motionen
Om organisationen av arbetet med att återuppbygga Östeuropa skall skötas på ett kompetent och trovärdigt sätt bör enligt Socialdemokraternas motion Jo14 kostnaderna för fastighetsfrågor i Östeuropa och utredningar för genomförande av stödet till Östeuropa inte bestridas av Miljö- och naturresursdepartementets utredningsanslag. Förslaget om höjning av anslaget bör därför avslås (yrkande6).
Utskottets överväganden
Mot bakgrund av de gigantiska insatser som erfordras för att bistå Central- och Östeuropa i dessa länders arbete med att under miljömässigt godtagbara former genomföra nödvändiga strukturförändringar för övergång till en fungerande marknadsekonomi, anser utskottet det angeläget att tillgängliga nationella och internationella resurser kan utnyttjas effektivt. Svenska bilaterala insatser bör därför samordnas med stöd från andra bilaterala och multilaterala finansiärer, och arbetet bör genomföras skyndsamt. Utskottet förutsätter att i detta arbete de goda förutsättningar som finns för ett brett engagemang från myndigheter, institutioner, organisationer, företag, utbildningsförbund m.fl. tas till vara. Utskottet förutsätter vidare att myndigheter som NUTEK, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Statens kärnkraftinspektion, Statens strålskyddsinstitut, Lantmäteriverket och Boverket var och en inom sitt ansvarsområde kommer att ha en central roll när det gäller det myndighetsanknutna samarbetet.
Utskottet anser att riksdagen bör godta miljöministerns bedömning att utredningsverksamheten inom Miljö- och naturresursdepartementet beräknas öka som ett led i genomförandet av de åtgärder som föreslagits. Härutöver kan vissa ytterligare kommitté- och utredningsinsatser förväntas. Utskottet ansluter sig därför till miljöministerns förslag om förstärkning av departementets utredningsanslag. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo14 yrkande6 om en halvering av den föreslagna förstärkningen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ett samlat program för Östeuropapolitikenm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo14 yrkande1 och 1992/93:Jo16 yrkande1,
res. 1 (s)
2. beträffande utredningar m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Jo14 yrkande6 till Utredningarm.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 2500000kr,
res. 2 (s)
3. beträffande bidrag till miljöarbete
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Jo14 yrkande3 till Bidrag till miljöarbete på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 186900000kr,
res. 3 (s)
4. beträffande den långsiktiga finansieringen av åtgärdsprogrammet för Östersjönm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo13 och 1992/93:Jo16 yrkande2,
5. beträffande bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Jo14 yrkande5 till Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1500000kr,
res. 4 (s)
6. beträffande ett nytt anslag för åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Estland, Lettland och Litauen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo14 yrkande2.
res. 5 (s)
Stockholm den8 december1992
På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg(s), Ivar Virgin(m), Ingvar Eriksson(m), Inga-Britt Johansson(s), Åke Selberg(s), Lennart Brunander(c), Inge Carlsson(s), Kaj Larsson(s), Christer Windén(nyd), Ulla Pettersson(s), CarlG Nilsson(m), Sinikka Bohlin(s), Patrik Norinder(m), Lennart Fremling(fp) och Carl-Olov Persson(kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag(v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Sinikka Bohlin(allas) har avgett följande reservationer
1. Ett samlat program för Östeuropapolitikenm.m. (mom.1)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.4 börjar med "Som miljöministern" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Inledningsvis kan utskottet konstatera att Västvärldens stöd för den demokratiska utvecklingen i Öst- och Centraleuropa och bidrag till ett livskraftigt näringsliv och en miljöanpassad utveckling inte har varit tillräckliga. Med undantag av de förslag som avser åtgärdsprogrammet för Östersjön anser utskottet i likhet med Socialdemokraterna att regeringens förslag präglas av brist på förhållningssätt till Östeuropapolitiken i stort, till det internationella samarbetet på området och till organisationen av de svenska insatserna för dessa länder. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett samlat handlingsprogram för Östeuropapolitiken. Programmet bör omfatta en miljöanpassad energiförsörjning, konkreta insatser, en trovärdig organisation och en långsiktigt uthållig finansiering. I avvaktan på ett sådant program föreslår utskottet i det följande vissa omdisponeringar av regeringens förslag om medelsanvisning (res.2--5 och näringsutskottets betänkande 1992/93:NU20 res. 1 och 2). Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo14 yrkande1 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ett samlat program för Östeuropapolitiken att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo14 yrkande1 och med avslag på motion 1992/93:Jo16 yrkande1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Utredningarm.m. (mom.2)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.12 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "föreslagna förstärkningen" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo14 är det angeläget att det internationella arbetet på klimatområdet kan drivas vidare. På detta området har Sverige ett högt internationellt anseende som bör bibehållas. Regeringens avsikter vad beträffar arbetet med fastighetsfrågor i Östeuropa är -- som de framställs i propositionen -- emellertid mycket oklara. Även redogörelsen för genomförande av stödet till Östeuropa präglas av oklarhet och är enligt utskottet ett gott exempel på regeringens brist på eftertanke när det gäller frågan om hur arbetet med rekonstruktionen av Östeuropa skall organiseras. Skall detta arbete kunna genomföras på ett kompetent och trovärdigt sätt bör åtgärderna inte finansieras över Miljö- och naturresursdepartementets anslag för utredningar. Utskottet ansluter sig således till motion Jo14 yrkande6 om en minskning av anslaget med 1250000kr.
dels att utskottets hemställan under2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande utredningarm.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1992/93:Jo14 yrkande6 till Utredningarm.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1250000kr,
3. Bidrag till miljöarbete (mom.3)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.7börjar med "Med det" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo14 saknas i propositionen en redogörelse för hantering och fördelning av de medel som föreslås anvisade. Inte heller framgår av regeringens förslag hur arbetet skall organiseras. Utskottet anser därför att det föreslagna beloppet om 45miljoner kronor för bidrag till uppbyggnaden av ett miljöanpassat energisystem i Estland, Lettland och Litauen under anslaget Bidrag till miljöarbete bör reserveras i avvaktan på ett mer detaljerat förslag om medlens vidare användning. Med det anförda ansluter sig utskottet till motionens yrkande3 i nu aktuell del.
dels att den del av utskottets yttrande som på s.10 börjar med "För att" och slutar med "avser jordbruket" bort ha följande lydelse:
För att -- -- -- (=utskottet) -- -- -- inom jordbruket. I propositionen föreslås ett antal åtgärder, bl.a. utbildningsprogram och vissa projekt av demonstrationskaraktär. Utskottet, som ställer sig tveksamt till de föreslagna åtgärderna, ansluter sig till motion Jo14 yrkande3 i återstående del. Regeringen bör således återkomma till riksdagen med ett mer preciserat förslag. I avvaktan härpå bör anslaget Bidrag till miljöarbete minskas med ytterligare 25 miljoner kronor eller sammanlagt 70miljoner kronor.
dels att utskottets hemställan under3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande bidrag till miljöarbete att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1992/93:Jo14 yrkande3 till Bidrag till miljöarbete på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 116900000kr,
4. Bidrag till internationellt arbete kring den byggda miljön m.m.(mom.5)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.11 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande5" bort ha följande lydelse:
I propositionen föreslås att 1,5miljonerkronor anvisas för bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljön. Medelsbehovet i sig är emellertid inte tillräckligt preciserat, och några skäl för att kostnaderna för den särskilda arbetsgruppen inte kan täckas inom ramen för redan beviljade anslag har inte angetts. Utskottet finner därför förslaget alltför otillräckligt för att kunna ligga till grund för något ställningstagande från riksdagens sida. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Jo14 yrkande5 om avslag på regeringens förslag i denna del.
dels att utskottets hemställan under5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m. att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo14 yrkande5 avslår regeringens förslag såvitt avser bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m.,
5. Ett nytt anslag för åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Estland, Lettland och Litauen (mom.6)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2 i näringsutskottets betänkande 1992/93:NU20 och reservationerna 2--4 i förevarande betänkande
Reservanterna (s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.6 börjar med "I likhet" och på s.7 slutar med "yrkande2" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo14 bör ett nytt anslag för Åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Estland, Lettland och Litauen inrättas. Anslaget bör användas för åtgärder avseende energihushållning, uppbyggnad av biobränsleanläggningar och försörjningssystem samt för kompetensuppbyggnad när det gäller biobränslen. För ändamålet bör anslaget som engångsanvisning tillföras 100miljonerkronor. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Jo14 yrkande2.
dels att utskottets hemställan under6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande ett nytt anslag för Åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Estland, Lettland och Litauen att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo14 yrkande2 till Åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Estland, Lettland och Litauen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 100000000kr.