Vissa anslag inom industridepartementets område
Betänkande 1990/91:NU24
Näringsutskottets betänkande
1990/91:NU24
Vissa anslag inom industridepartementets område
Innehåll
1990/91 NU24
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1990/91:100 bilaga 14 littera A (industridepartementet m.m.), littera B (industri m.m.) punkterna 3--5 och 8, littera C (exportkrediter m.m.), littera E (statsägda företag m.m.) och littera F (teknisk utveckling m.m.) punkterna 3, 5, 6, 8--14 och 18--20, dels elva motionsyrkanden med anknytning till de berörda anslagen.
Beträffande flera av de anslag under industridepartementets huvudtitel som faller inom näringsutskottets beredningsområde har regeringen framfört sina förslag i särskilda propositioner, nämligen proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt och proposition 1990/91:88 om energipolitiken. Dessa kommer utskottet att ta upp senare (1990/91:NU35, 1990/91:NU40). Utskottet behandlar vidare förslag om anslag avseende tekoindustri och mineralförsörjning i särskilda betänkanden (1990/91:NU25, 1990/91:NU23).
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag på samtliga punkter. Alla motionsyrkanden avstyrks. De flesta av dem följs upp i reservationer. Av dessa går fyra ut på slopande av vissa anslag, nämligen till industridesign (fp) och till verkstadsteknisk utveckling (m, fp), till ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder (m) och till europeiskt rymdsamarbete (mp). I fråga om nationell rymdverksamhet finns reservationer dels för ett större anslag (c), dels för en översyn av förutsättningarna för småsatellitprogrammet (m, fp). Vidare förordas (mp) att anslagen till industridepartementet skall minskas och att programrådet för forskning för ett avfallssnålt samhälle skall, med ökade ekonomiska resurser, byta namn till delegationen för ekologisk teknik.
Propositionen
I proposition 1990/91:100 bilaga 14 (industridepartementet) framlägger regeringen -- efter föredragning av industriminister Rune Molin -- förslag om anslag m.m. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1990/91. Under här angivna punkter föreslås följande:
A 1. Industridepartementet (s. 37) att riksdagen till Industridepartementet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 48000000 kr.
A 2. Industriråd/industriattaché (s. 37) att riksdagen till Industriråd/industriattaché för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1045000 kr.
A 3. Utredningar m.m. (s. 38) att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 16615000 kr.
A 4. Bidrag till FNs organ för industriell utveckling att riksdagen till Bidrag till FNs organ för industriell utveckling för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 6720000 kr.
B 3. Sprängämnesinspektionen (s. 39--43) att riksdagen 1. godkänner att omfattningen av och den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom sprängämnesinspektionens ansvarsområde skall vara i enlighet med vad föredragande statsrådet förordat i avsnittet Förslag, 2. till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
B 4. Åtgärder för att främja industridesign (s. 44) att riksdagen till Åtgärder för att främja industridesign för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 5200000 kr.
B 5. Främjande av hemslöjden (s. 44--46) att riksdagen till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 5590000 kr.
B 8. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. (s. 58) att riksdagen till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 10000000 kr.
C 1. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit (s. 60 f.) att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
C 2. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m. (s. 62) att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
C 3. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder (s. 62) att riksdagen till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 80000000 kr.
E 1. Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB (s. 78) att riksdagen till Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 31238000 kr.
E 2. Räntestöd m.m. till varvsindustrin (s. 78 f.) att riksdagen till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 130000000 kr.
E 3. Infriande av pensionsgaranti för FFV AB (s. 79) att riksdagen till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attaché verksamhet (s. 81--83) att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 34261000 kr.
F 5. Europeiskt rymdsamarbete, m.m. (s. 83 f.) att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete på högst 141 000 000 kr., 2. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 406098000 kr.
F 6. Nationell rymdverksamhet (s. 84 f.) att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya förpliktelser på det nationella rymdområdet med 90000000 kr., 2. till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 56742000 kr.
F 8. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet (s. 85--87) att riksdagen till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
F 9. Bidrag till statens provningsanstalt (s. 87--89) att riksdagen till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 48295000 kr.
F 10. Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet (s. 89 f.) att riksdagen till Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1000 kr.
F 11. Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmätplatsverksamhet (s. 91 f.) att riksdagen till Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmätplatsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 8776000 kr.
F 12. Bidrag till vissa internationella organisationer (s. 92) att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 4272000 kr.
F 13. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (s. 92 f.) att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 6750000 kr.
F 14. Bidrag till Standardiseringskommissionen (s. 93 f.) att riksdagen till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 41 184 000 kr.
F 18. Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet (s. 99 f.) att riksdagen till Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 50000000 kr.
F 19. Materialteknisk forskning (s. 100 f.) att riksdagen till Materialteknisk forskning för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 26200000 kr.
F 20. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad produktutveckling (s. 101) att riksdagen till Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad produktutveckling för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 16610000 kr.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1990/91:N225 av Olof Johansson m.fl. (c) vari -- med motivering i motion 1990/91:A208 -- yrkas att riksdagen till F 6, Nationell rymdverksamhet (prop. 1990/91:100, bil. 14) för budgetåret 1991/92 anvisar 10000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 66742000 kr.,
1990/91:N240 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den nationella rymdverksamheten.
1990/91:N253 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 7. avslår regeringens förslag att under industridepartementets huvudtitel till C 3 Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder, för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 000 kr., 8. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 använda medel från reservationsanslaget C 2 Utvecklingssamarbete genom SIDA under utrikesdepartementets huvudtitel i enlighet med vad som anförts i motionen,
1990/91:N278 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillkomsten av en ny hangar i Kiruna för ozonforskningsflygplan.
1990/91:N298 av Hadar Cars m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 3. till Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet anslår 50 milj.kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller således 0 kr., 4. till Åtgärder för att främja industridesign anslår 5,2 milj.kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller således 0 kr.,
1990/91:N317 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 3. beslutar att anslagen A 1--A 3 minskas med sammanlagt 5 milj.kr. i enlighet med vad som anförts i motionen, 8. slopar anslaget F 5, 9. som sin mening ger regeringen till känna att programrådet för ett avfallssnålt samhälle skall ombildas till "Delegationen för ekologisk teknik", 10. beslutar att anslaget F 20 skall ökas med 25 milj.kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Industridepartementet m.m.
Under rubriken Industridepartementet m.m. tas fyra anslag upp. Regeringens förslag innebär att 48 milj. kr. skall anvisas till industridepartementet för dess förvaltningskostnader, 1 milj.kr. till anslaget industriråd/industriattaché, 16,6 milj.kr. till utredningar m.m. och 6,7 milj.kr. till FNs organ för industriell utveckling.
Beträffande de tre förstnämnda anslagspunkterna finns ett motionsyrkande av miljöpartiet de gröna. I motion 1990/91:N317 föreslås att dessa anslag skall minskas med 5 milj.kr. från den av regeringen föreslagna anslagssumman 65,7 milj.kr. till 60,7 milj.kr. (I motionen anges felaktigt att anslaget efter den av motionärerna föreslagna minskningen skulle uppgå till 65,7 milj.kr.) Motionärerna hänvisar till att den bolagisering och privatisering av statliga företag som har genomförts borde minska arbetsmängden på departementet.
Enligt vad utskottet har erfarit har antalet tjänstemän vid den enhet inom industridepartementet som har handlagt frågor om statliga företag under en följd av år reducerats i takt med den minskande arbetsmängden. Enheten har nu upphört. Inom industridepartementet finns det för närvarande en handläggare som har hand om frågor rörande statliga företag. Besparingen till följd av att enheten har lagts ned uppgår enligt vad utskottet erfarit till två tjänster, motsvarande en årskostnad av drygt 1/2 milj.kr.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:N317 (mp) i berörd del.
Industri m.m.
Fyra anslag under rubriken Industri m.m. tas upp här, nämligen till sprängämnesinspektionen, till åtgärder för att främja industridesign, till främjande av hemslöjden och till täckande av förluster vid viss garantigivning m.m. Ett motionsyrkande föreligger avseende anslaget till industridesign.
Beträffande sprängämnesinspektionen lämnas i propositionen ett förslag beträffande verksamhetens omfattning och huvudsakliga inriktning för den kommande treårsperioden. Enligt detta skall fortsatt hög prioritet ges åt arbetet med en modernisering och förenkling av inspektionens regelverk, åt utbildning av och stöd till de lokala myndigheterna i deras tillsynsarbete och åt medverkan i det europeiska standardiseringsarbetet. Ett mål för regelarbetet skall vara att översynen skall klaras av inom fem år. Tillsynen skall i ökad utsträckning ske i form av systemtillsyn, och verksamheten med oanmälda inspektioner skall ökas. Resultatbudgetramen för treårsperioden 1991/92-- 1993/94 beräknas till 40,5 milj.kr., varav 13,6 milj.kr. för budgetåret 1991/92. Inspektionens verksamhet är avgiftsfinansierad.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen har anfört beträffande omfattningen och inriktningen av verksamheten vid sprängämnesinspektionen. Det formella anslaget på 1000 kr. tillstyrks av utskottet.
För främjande av hemslöjden föreslår regeringen att 5,6 milj.kr. anvisas, vilket utskottet tillstyrker. I propositionen meddelas att en särskild utredare (I 1990:04) har tillkallats med uppdrag att göra en utvärdering av verksamheten vid nämnden för hemslöjdsfrågor. Våren 1989 uttalade riksdagen på utskottets initiativ (prop. 1988/89:100 bil. 14, 1988/89:NU22) att verksamheten vid nämnden borde utvärderas, bl.a. i fråga om gränsdragningen mellan nämndens verksamhet och den som bedrivs av Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund (SHR). I förra årets budgetproposition anmälde regeringen att den ville avvakta de då pågående diskussionerna om etableringen av ett nationellt samverkansbolag. Ett sådant bolag, Svensk Slöjd AB, bildades hösten 1990. Den särskilde utredaren, f.d. generaldirektören Erik Pettersson, skall enligt sina direktiv (dir. 1990:76) redovisa sitt uppdrag senast den 15 juni 1991.
För täckande av förluster vid viss garantigivning m.m. föreslår regeringen 10 milj.kr. Utskottet tillstyrker detta.
Beträffande anslaget till åtgärder för att främja industridesign föreslår regeringen att 5,2 milj.kr. anvisas. Från anslaget utgår bidrag till Stiftelsen Svensk industridesign -- som bildades år 1988 av statens industriverk (SIND), Ingenjörsvetenskapsakademien och Föreningen Svensk form -- och medel för designstöd till enskilda företag. Stiftelsens ändamål är att bedriva och främja forskning och utveckling inom industridesignområdet samt verka för den praktiska användningen av god design genom utbildning, rådgivning och information till gagn för näringslivet och samhället i övrigt.
Riksdagen bör inte anvisa några medel till industridesign, anförs det i motion 1990/91:N298 (fp). God industridesign är visserligen viktig för Sveriges export och industri, men frågor om industridesign skulle, menar motionärerna, hanteras effektivare om de sköttes av sådana organisationer som även i andra frågor arbetar för att främja industrin och exporten. Som exempel nämns i motionen industrins egna organisationer och Sveriges Exportråd.
Riksdagen ställde sig våren 1990 bakom regeringens bedömningar och förslag i den näringspolitiska propositionen (prop. 1989/90:88) avseende området design, vilka enhälligt hade tillstyrkts av näringsutskottet (1989/90:NU30 s. 52). I propositionen sades att design är av stor betydelse och kommer att bli ett allt viktigare medel för att stärka konkurrenskraften i svensk industri, i synnerhet hos de små och medelstora företagen. Riksdagen anslog till ändamålet 5 milj.kr. för budgetåret 1990/91 och medgav att sammanlagt 10 milj.kr. skulle få användas under budgetåren 1991/92 och 1992/93.
Stiftelsen Svensk industridesigns verksamhet är fördelad på tre programområden: kontakt och rådgivning, utställningar och programverksamhet samt kunskap och kompetens. Verksamheten bedrivs i nära samarbete med näringslivsintressenter, universitet och högskolor. Enligt vad utskottet har erfarit pågår det arbete för att bilda en intressentförening för stiftelsen med representanter för näringslivet och med uppgift att på olika sätt bidra med stöd för verksamheten.
Näringslivets intresse för frågorna kommer sålunda till tydligt uttryck. Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att nu göra något annat ställningstagande än förra året beträffande betydelsen av industridesign och behovet av åtgärder för att stödja denna. Med det anförda tillstyrker utskottet det av regeringen föreslagna anslaget och avstyrker motion 1990/91:N298 (fp) i motsvarande del.
Exportkrediter m.m.
Under rubriken Exportkrediter m.m. förekommer tre anslag avsedda att täcka statens kostnader för statsstödda exportkrediter. I motion 1990/91:N253 (m) finns yrkanden med anknytning till ett av dessa anslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att formella anslag på 1000 kr. skall anvisas dels till kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit, dels till kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m.
Under anslaget Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder redovisas extra kostnader som har uppkommit för vissa äldre förmånliga krediter till u-länderna. Anslaget belastas endast av kostnader för åtaganden som har gjorts intill utgången av år 1984. Kostnaderna beräknas till 80 milj.kr. för budgetåret 1991/92.
I motion 1990/91:N253 (m) yrkas avslag på regeringens förslag. Motionärerna anser att kostnader för förmånlig kreditgivning till utvecklingsländer bör belasta biståndsanslagen. Detta sker redan för verksamhet som nu påbörjas. Även kvarvarande kostnader för tidigare påbörjad kreditgivning bör, enligt motionärerna, finansieras på detta sätt. I konsekvens härmed begärs i motionen att regeringen skall bemyndigas att för ändamålet använda medel från anslaget Utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2) under utrikesdepartementets huvudtitel.
Riksdagen har under en följd av år avslagit motionsyrkanden från moderata samlingspartiets sida av samma innebörd som de nu aktuella. Vid den senaste behandlingen (1989/90:NU28) hänvisade utskottet till vad det tidigare hade sagt. Utskottet såg ingen anledning för riksdagen att ändra ordningen för täckande av de aktuella kostnaderna, som hänför sig till tidigare kreditbeslut. De beräknade kostnaderna för gåvoelementet i u-landskrediterna har, påpekade utskottet, avräknats mot ramen för u-landsbiståndet i samband med kreditbeslutet.
Utskottet upprepar åter sina tidigare uttalanden i ämnet och avstyrker därmed motion 1990/91:N253 (m) i berörda delar. Regeringens förslag tillstyrks av utskottet.
Statsägda företag m.m.
De flesta statsägda företagen är aktiebolag och finansieras inte över statsbudgeten. Under rubriken Statsägda företag m.m. lämnar regeringen förslag avseende SSAB Svenskt Stål AB, räntestöd till varvsindustrin, infriande av pensionsgaranti för FFV AB samt AB Göta kanalbolag. Inga motioner har väckts med anledning av dessa förslag.
Staten skall under en tolvårsperiod fram till år 1991 avbetala en skuld till SSAB Svenskt Stål AB, enligt ett skuldebrev som utfärdades i samband med att företaget bildades. Utskottet tillstyrker att 31,2 milj.kr. anvisas för nästa budgetår för ränta och amortering på statens skuld.
Anslaget Räntestöd m.m. till varvsindustrin, över vilket såväl räntestöd som kontantstöd till svensk varvsindustri finansieras, föreslås föras upp med 130 milj.kr. Utskottet tillstyrker detta.
Riksdagen beslöt våren 1990 (prop. 1989/90:88, 1989/90:NU35) att bemyndiga regeringen att ombilda affärsverket FFV till aktiebolag. I samband därmed beslöt riksdagen också att utställa en garanti för FFV ABs pensionsåtaganden. Detta innebär att staten påtar sig FFV ABs pensionsförpliktelser intill ett belopp av 1112 milj.kr. Garantin kommer att infrias successivt och belasta budgeten i takt med att pensioner betalas ut från staten till pensionärer med pensionsrätt från affärsverket FFV. Det är inte nu möjligt att precisera belastningen på anslaget för nästa budgetår, varför regeringen föreslår att anslaget förs upp med ett formellt belopp på 1000 kr. Utskottet tillstyrker detta.
Innebörden av den sista punkten under rubriken Statsägda företag m.m. är att anslaget till upprustning och driftbidrag till AB Göta kanalbolag skall upphöra. I propositionen hänvisas till regeringens skrivelse 1990/91:50 till riksdagen, där en minskning av utgifterna inom industridepartementets område föreslogs. Enligt regeringen bör 15,6 milj.kr. av denna minskning tas från anslaget till AB Göta kanalbolag. Utskottet har inget att erinra mot detta.
Teknisk utveckling m.m.
Under rubriken Teknisk utveckling m.m. behandlas 13 anslag. Några av dessa berörs i fem motioner. Fyra motionsyrkanden avser rymdverksamheten, ett det verkstadstekniska utvecklingsprogrammet och två anslaget till forskning för ett avfallssnålt samhälle.
Rymdverksamhet
De nu gällande riktlinjerna för den svenska rymdpolitiken fastlades våren 1990 (prop. 1989/90:90, 1989/90:NU40). Därvid angavs också en treårsram för rymdverksamheten. Tyngdpunkten i det svenska rymdprogrammet har lagts på europeiskt samarbete.
Regeringen föreslår under punkten Europeiskt rymdsamarbete m.m. att riksdagen skall bemyndiga regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete på högst 141 milj.kr. och att riksdagen skall anvisa ett anslag på 406,1 milj.kr.
I motion 1990/91:N317 (mp) yrkas avslag på regeringens förslag. Det finns ingen anledning för samhället att finansiera all slags teknisk utveckling, säger motionärerna. De föreslår att bidraget till europeiskt rymdsamarbete helt skall upphöra.
Riksdagen avslog våren 1990 ett motsvarande motionsyrkande från miljöpartiet (1989/90:NU40). Utskottet anslöt sig till de bedömningar om det europeiska rymdsamarbetet som gjordes i den då framlagda forskningspolitiska propositionen (prop. 1989/90:90). Miljöpartiets företrädare reserverade sig och hävdade att de aktuella resurserna i stället borde avsättas för åtgärder på det sociala området och åtgärder för att rädda livsmiljön.
Utskottet anser att rymdverksamheten spelar en viktig industripolitisk roll. Den främjar högteknologisk forskning och utveckling och ger en kompetenshöjning av betydelse utanför den egentliga rymdverksamheten. Den ger även värdefulla erfarenheter av kvalificerat, systeminriktat europeiskt utvecklingsarbete. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet det aktuella anslaget och den aktuella bemyndiganderamen för europeiskt rymdsamarbete. Härav följer att motion 1990/91:N317 (mp) avstyrks i berörd del.
För den nationella rymdverksamheten föreslår regeringen ett anslag på 56,7 milj.kr. för nästa budgetår. Statens delegation för rymdverksamhet (DFR) har i sin anslagsframställning begärt att 66,7 milj.kr. skall anvisas. DFR hänvisar bl.a. till förberedelser för ett nytt vetenskapligt satellitprojekt. Detta arbete riktar sig i väsentliga delar till mindre företag inom rymdverksamheten och syftar till att bredda basen för högteknologiskt industriarbete.
I motion 1990/91:N225 (c) begärs att anslaget till den nationella rymdverksamheten skall ökas med 10 milj.kr. till 66,7 milj.kr. Teknisk forskning och utveckling har stor betydelse för förnyelse inom industrin, sägs det i motionen. Syftet med teknikpolitiken måste vara att utveckla de branscher som kan ge både en ökad kompetens och en bättre internationell konkurrenskraft. I motionen hänvisas till att DFR förbereder ett nytt vetenskapligt satellitprojekt, som i väsentliga delar är inriktat på mindre företag inom rymdverksamheten. Centerpartiet anser att satsningar av detta slag är värdefulla, inte minst för småföretag, och förordar därför högre anslag till verksamheten.
Även i motion 1990/91:N240 (fp) tas frågan om det av DFR planerade småsatellitprogrammet upp. Eftersom småsatellitprogrammet kan sägas vara den svenska rymdverksamhetens flaggskepp och profilgivare, medför, enligt motionären, den av regeringen förordade nedskärningen av DFRs anslagsförslag mycket betydande och långsiktiga skadeverkningar för hela den svenska rymdverksamheten, inte minst i Kirunaområdet. Förutsättningarna för verksamheten borde därför omedelbart ses över i syfte att de ambitioner som statsmakterna har haft med programmet skall tryggas.
I regleringsbrevet budgetåret 1990/91 för anslaget Nationell rymdverksamhet (F6) har 12 milj.kr. tagits upp under rubriken Till regeringens förfogande. Medlen är avsedda för komplettering av utvecklingsarbetet inom rymd- och fjärranalysområdet och syftar bl.a. till att stimulera en breddning av svensk rymdindustri, med avseende på såväl kompetensområden som antalet verksamma företag. DFR har genom regleringsbrevet ålagts att till regeringen inkomma med förslag till program för medlens användning. I en skrivelse till regeringen i november 1990 framlade DFR ett sådant förslag. Regeringen beslutade i januari i år att 12 milj.kr. skulle betalas ut till DFR för budgetåret 1990/91. Dessa medel kan disponeras även nästa budgetår.
Enligt vad utskottet har erfarit bedömer DFR att det planerade nya vetenskapliga satellitprojektet ryms inom de ramar som föreslås för budgetåret 1991/92. Under hösten 1991 kommer regeringen att ta ställning till hur stort anslaget bör vara fortsättningsvis, dvs. fr.o.m. budgetåret 1992/93.
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionerna 1990/91:N225 (c) och 1990/91:N240 (fp), att den verksamhet som DFR bedriver på småsatellitområdet är av stor vikt för den tekniska utvecklingen för små och medelstora företag. Mot bakgrund av att det av DFR planerade nya vetenskapliga satellitprojektet beräknas rymmas inom den föreslagna anslagsramen för nästa budgetår anser utskottet att riksdagen inte nu bör vidta någon åtgärd. Frågan kommer att tas upp till förnyad behandling i höstens budgetarbete inom regeringskansliet. Utskottet tillstyrker därmed propositionen i här aktuell del och avstyrker motionerna 1990/91:N225 (c) och 1990/91:N240 (fp) i motsvarande delar.
Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen om att det krävs skyndsamma åtgärder för att påskynda tillkomsten av en hangar för ozonforskningsflygplan i Kiruna, anförs det i motion 1990/91:N278 (s). Motionärerna hänvisar till att det bland forskare vid många tillfällen har framkommit en önskan om att göra Kiruna till Europas ozonforskningscentrum. Kiruna intar i dag den ställningen, tack vare rymdbasen Esrange, men saknar en viktig förutsättning, nämligen en hangar för de flygplan med mätutrustning som deltar i ozonkampanjerna. Andöya raketskjutfält i Norge är, enligt motionärerna, en allvarlig konkurrent till Kiruna om denna verksamhet.
Enligt vad utskottet erfarit har Kiruna kommun gjort en framställning till regeringen om bidrag till en hangar på Kiruna flygplats avsedd primärt för ozonforskningsflygplan. Investeringen är kalkylerad till 52 milj.kr., varav 24 milj.kr. avses finansieras genom lokala kommunala arbetsmarknadsmedel, sysselsättningsskapande åtgärder genom länsarbetsnämnden och ett kommunalt lån. Resterande 28 milj.kr. anhåller Kiruna kommun att regeringen skall ställa till förfogande. Ärendet bereds för närvarande, och regeringen beräknas fatta beslut inom den närmaste tiden. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att utskottet ser positivt på att Kiruna skulle kunna utvecklas till ett ozonforskningscentrum för Europa.
Eftersom frågan om en ny hangar i Kiruna är föremål för beredning inom regeringskansliet bör riksdagen enligt utskottets mening inte nu ta något initiativ i saken. Motion 1990/91:N278 (s) avstyrks således.
Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet
I den näringspolitiska propositionen våren 1990 (prop. 1989/90:88) presenterades ett treårigt program för verkstadsteknisk utvecklingsverksamhet. Syftet med programmet är att bidra till att förbättra de små och medelstora verkstadsföretagens konkurrensförmåga och produktivitet genom utnyttjande av ny teknik och nya material i produkter och produktionsprocesser. Programmet är främst avsett för företag vilka arbetar som underleverantörer. Programmet finansieras av staten med 50 milj.kr. per år.
I motion 1990/91:298 (fp) yrkas avslag på regeringens förslag; inga medel bör anslås till den verkstadstekniska utvecklingsverksamheten. Motionärerna hänvisar till folkpartiet liberalernas principiella ståndpunkt att näringspolitiken skall föras med generella medel och att selektiva åtgärder riktade mot en viss bransch, ett visst företag eller ett visst geografiskt område bör undvikas. Programmet för verkstadsindustrin är, enligt motionärerna, en ny form av riktat branschstöd och bör således avvisas.
Riksdagen ställde sig våren 1990 bakom regeringens förslag om ett särskilt treårigt program för verkstadsteknisk utveckling (1989/90:NU30 s. 62). Samtidigt avslogs ett motionsyrkande från folkpartiet liknande det här aktuella. Utskottet anförde att det är väsentligt att verkstadsföretagen, av vilka flertalet är små och medelstora företag, inför de strukturförändringar som kan väntas stärks genom insatser särskilt för underleverantörer. Folkpartiets företrädare reserverade sig mot beslutet.
För att hantera stödet till den verkstadstekniska utvecklingsverksamheten har det bildats en liten myndighet, delegationen för verkstadsteknisk utveckling (VT-delegationen). VT-delegationens uppgifter, sammansättning, organisation m.m. regleras genom en instruktion som regeringen har utfärdat (SFS 1990:805). Delegationens beslutande funktion utgörs av elva personer. Ett kansli på två personer och en deltidsarbetande ordförande sköter den praktiska hanteringen av programmet.
Enligt vad utskottet erfarit från VT-delegationens ordförande, förbundssekreterare Arne Angelöf, går merparten av medlen till riktade projekt som produktutveckling, införande av ny tillverkningsmetod eller informationsteknik, ökning av konstruktionskapacitet eller materialkompetens och införande av kvalitetssäkring. Huvuddelen av insatserna rör underleverantörer till bilindustrin. Inriktningen är att främja systemlösningar. Man är inom delegationen mycket noga med att satsningarna skall vara marknadsmässigt bärkraftiga och att andra hänsyn, t.ex. regionalpolitiska, inte får påverka besluten. VT-delegationens avsikt är att så långt möjligt medverka till utveckling av bransch- och företagsstrukturer där företagens tekniska styrka kommer till sin rätt. Före den 1 september i år skall VT-delegationen redovisa en utvärdering av den verksamhet som hittills bedrivits.
Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att ändra sitt ställningstagande från förra våren beträffande programmet för verkstadsteknisk utvecklingsverksamhet. Propositionens anslagsförslag tillstyrks således, och motion 1990/91:N298 (fp) avstyrks i motsvarande del. Utskottet anser att den uppläggning och inriktning av VT-delegationens verksamhet som ovan har redovisats stämmer väl överens med de intentioner som fanns när riksdagen beslöt om programmets inrättande.
Forskning för ett avfallssnålt samhälle
I den forskningspolitiska propositionen våren 1990 (prop. 1989/90:90) presenterades ett för industri- och miljödepartementen gemensamt treårigt program för forskning för ett avfallssnålt samhälle. Industridepartementets del rör produktutveckling och miljödepartementets del avfallshantering. Programmet finansieras under treårsperioden med 51 milj.kr. från industridepartementet och 37 milj.kr. från miljödepartementet. För nästa budgetår föreslås ett anslag på 16,6 milj.kr. under industridepartementets huvudtitel. För att hantera stödet har det bildats en liten myndighet, programrådet för forskning för ett avfallssnålt samhälle.
Anslaget skall ökas med 25 milj.kr., begärs det i motion 1990/91:N317 (mp). Vidare föreslås i motionen att inriktningen av programmet ändras till att avse all ekologisk teknik och att myndighetens namn ändras till "delegationen för ekologisk teknik".
Riksdagen ställde sig våren 1990 bakom regeringens förslag till forskning för ett avfallssnålt samhälle (1989/90:NU40). Samtidigt avstyrktes motionsyrkanden från miljöpartiet liknande de här aktuella. Miljöpartiets företrädare reserverade sig mot beslutet.
Enligt instruktionen (SFS 1990:96) för programrådet för forskning för ett avfallssnålt samhälle är syftet med programmet att utveckla teknik och styrmedel som leder till miljöanpassade produkter och därmed minskad mängd och farlighet beträffande avfall. Programmet omfattar även utveckling av ny teknik och nya metoder för hantering av existerande avfall. Programrådet består av sex ledamöter. En av dessa är docent inom ämnesområdet systemekologi. Enligt vad utskottet erfarit kommer frågan om ekologisk teknik att bli ett prioriterat område för programrådet.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionens anslagsförslag och avstyrker motion 1990/91:N317 (mp) i här aktuella delar.
Övriga anslag till teknisk utveckling m.m.
De återstående punkter under rubriken Teknisk utveckling m.m. som behandlas i detta betänkande har inte föranlett några motionsyrkanden. Efter att ha redogjort för regeringens förslag tar utskottet ställning till dessa i ett sammanhang.
För bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet föreslår regeringen ett anslag på 34,3 milj.kr.
Inriktningen och omfattningen av verksamheten under treårsperioden 1989/90--1991/92 vid statens provningsanstalt fastställdes av riksdagen våren 1989 (prop. 1988/89:100 bilaga 14, 1988/89:NU22). För budgetåret 1991/92 föreslår regeringen ett formellt anslag på 1000 kr. för uppdragsverksamheten och ett anslag på 48,3 milj.kr. för myndighetsverksamheten.
Myndighetsverksamheten vid styrelsen för teknisk ackreditering finansieras genom en omsättningsavgift från riksprovplatserna som tillförs anslaget. Anslaget förs därför upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Riksmätplatsernas verksamhet finansieras genom bidragsanslaget, genom kalibreringsintäkter hos riksmätplatserna samt genom riksmätplatsernas egna bidrag. Bidragsanslaget föreslås föras upp med 8,8 milj.kr.
För anslaget Bidrag till vissa internationella organisationer föreslår regeringen 4,3 milj.kr. Anslaget Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) utgör statens bidrag till IVAs grundläggande verksamhet. Regeringen föreslår ett anslag på 6,8 milj.kr.
För standardiseringsverksamheten tillämpas fr.o.m. budgetåret 1990/91 en ny finansieringsmodell (prop. 1989/90:88, 1989/90:NU30). Modellen innebär att bidraget till verksamheten ges dels i form av ett allmänt bidrag, dels ett målrelaterat bidrag. För nästa budgetår har anslaget till Standardiseringskommissionen beräknats till 41,2 milj.kr.
Riksdagen beslutade våren 1990 om ett för styrelsen för teknisk utveckling och naturvetenskapliga forskningsrådet gemensamt treårigt program för forskning inom det materialtekniska och materialvetenskapliga området (prop. 1989/90:90, 1989/90:NU40). För budgetåret 1991/92 beräknas anslaget för Materialteknisk forskning till 26,2 milj.kr.
Utskottet tillstyrker alla de förslag av regeringen som har redovisats i detta avsnitt.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till industridepartementet m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkterna A1--A 3 och med avslag på motion 1990/91:N317 yrkande 3 för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar a) till Industridepartementet ett förslagsanslag på 48000000 kr., b) till Industriråd/industriattaché ett förslagsanslag på 1045000 kr., c) till Utredningar m.m. ett reservationsanslag på 16615000 kr., res. 1 (mp)
2. beträffande bidrag till FNs organ för industriell utveckling att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt A4 till Bidrag till FNs organ för industriell utveckling för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 6 720 000 kr.,
3. beträffande sprängämnesinspektionen att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt B3 a) godkänner att omfattningen av och den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom sprängämnesinspektionens ansvarsområde skall vara i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat i avsnittet Förslag, b) till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
4. beträffande främjande av hemslöjden att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt B5 till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 5590000 kr.,
5. beträffande åtgärder för att främja industridesign att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt B4 och med avslag på motion 1990/91:N298 yrkande 4 till Åtgärder för att främja industridesign för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 5200000 kr., res. 2 (fp)
6. beträffande täckande av förluster vid viss garantigivning m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt B8 till Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr. kr.,
7. beträffande kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt C1 till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
8. beträffande kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt C2 till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
9. beträffande ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt C3 och med avslag på motion 1990/91:N253 yrkandena 7 och 8 till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder anvisar ett förslagsanslag på 80000000 kr., res. 3 (m)
10. beträffande statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt E1 till Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 31238000 kr.,
11. beträffande räntestöd m.m. till varvsindustrin att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt E2 till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 130000000 kr.,
12. beträffande pensionsgaranti för FFV AB att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt E3 till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
13. beträffande europeiskt rymdsamarbete m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F5 och med avslag på motion 1990/91:N317 yrkande 8 a) till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 406098000 kr., b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete på högst 141000000 kr., res. 4 (mp)
14. beträffande nationell rymdverksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F6 och med avslag på motion 1990/91:N225 yrkande 8 och motion 1990/91:N240 a) till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 56742000 kr., b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya förpliktelser på det nationella rymdområdet med 90000000 kr., res. 5 (m, fp) res. 6 (c)
15. beträffande hangar i Kiruna för ozonforskningsflygplan att riksdagen avslår motion 1990/91:N278,
16. beträffande program för verkstadsteknisk utveckling att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F18 och med avslag på motion 1990/91:N298 yrkande 3 till Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50000000 kr., res. 7 (m, fp)
17. beträffande forskning för ett avfallssnålt samhälle att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F20 och med avslag på motion 1990/91:N317 yrkandena 9 och 10 till Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad produktutveckling för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16610000 kr., res. 8 (mp)
18. beträffande teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F3 till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 34261000 kr.,
19. beträffande statens provningsanstalt att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkterna F8 och F9 för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar a) till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag på 1000 kr., b) till Bidrag till statens provningsanstalt ett reservationsanslag på 48295000 kr.,
20. beträffande styrelsen för teknisk ackreditering att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkterna F10 och F11 för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar a) till Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet ett reservationsanslag på 1000 kr., b) till Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmätplatsverksamhet ett reservationsanslag på 8776000 kr.,
21. beträffande bidrag till vissa internationella organisationer att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F12 till Bidrag till vissa internationella organisationer för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4 272 000 kr.,
22. beträffande Ingenjörsvetenskapsakademien att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F13 till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 6750000 kr.,
23. beträffande Standardiseringskommissionen att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F14 till Bidrag till standardiseringskommissionen för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 41184000 kr.,
24. beträffande materialteknisk forskning att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F19 till Materialteknisk forskning för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 26200000 kr.
Stockholm den 5 mars 1991
På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m), Bo Finnkvist (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Sven-Åke Nygårds (s), Kjell Ericsson (c), Björn Kaaling (s).
Reservationer
1. Anslag till industridepartementet m.m. (mom. 1)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N317 (mp), att den bolagisering och privatisering av statliga företag som genomförts bör ha resulterat i att arbetsmängden vid industridepartementet har minskat. Därmed bör också anslagen kunna minskas på sätt som föreslås i motionen. Det förhållandet att, som uppgivits, antalet tjänstemän har reducerats successivt under en följd av år ger inte anledning till annan bedömning. De aktuella anslagen A 1--A 3 bör minskas med 5 milj.kr. Det bör ankomma på regeringen att fördela detta belopp på de tre berörda anslagen A 1--A 3 och därefter återkomma till riksdagen med ett nytt förslag. Därmed blir motion 1990/91:N317 (mp) tillgodosedd i här aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag till industridepartementet m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N317 yrkande 3 avslår proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkterna A 1--A 3 och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Åtgärder för att främja industridesign (mom. 5)
Hadar Cars (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Näringslivets intresse" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
God industridesign är, såsom anförs i motion 1990/91:N298 (fp), viktig för Sveriges industri och export. Utskottet anser dock till skillnad från regeringen att dessa frågor skulle hanteras effektivare om de sköttes av sådana organisationer som även i andra frågor arbetar för att främja industrin och exporten. Som exempel kan nämnas industrins egna organisationer och Exportrådet. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund propositionen i här berörd del och tillstyrker motion 1990/91:N298 (fp) i motsvarande del.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande åtgärder för att främja industridesign att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N298 yrkande 4 avslår proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt B4 och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder (mom. 9)
Per Westerberg, Nic Grönvall och Gunnar Hökmark (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet upprepar" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att det varken nu eller tidigare år har anförts några bärande invändningar mot den ordning för täckande av de berörda kostnaderna som motionärerna förordar. Regeringens förslag om ett särskilt anslag till ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder avstyrks således. Regeringen bör i stället bemyndigas att i fortsättningen täcka kostnader av detta slag med medel från anslaget Utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2) under utrikesdepartementets huvudtitel. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1990/91:N253 (m) i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N253 yrkandena 7 och 8 a) avslår proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt C3, b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 använda medel från reservationsanslaget Utvecklingssamarbete genom SIDA (C2) under tredje huvudtiteln i enlighet med vad utskottet anfört.
4. Europeiskt rymdsamarbete (mom. 13)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som sägs i motion 1990/91:N317 (mp) anser utskottet att staten inte fortsättningsvis bör stödja svenskt deltagande i europeiskt rymdsamarbete. Det finns ingen anledning för staten att finansiera all slags teknisk utveckling. Regeringens förslag till anslag till europeiskt rymdsamarbete bör avslås av riksdagen. Regeringen bör följaktligen inte heller bemyndigas att ikläda staten nya förpliktelser för detta ändamål. Utskottet tillstyrker sålunda motion 1990/91:N317 (mp) i här aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande europeiskt rymdsamarbete att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N317 yrkande 8 avslår proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt F5.
5. Nationell rymdverksamhet (mom. 14)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N240 (fp), att den nedskärning av de av DFR begärda anslagsresurserna som regeringens förslag innebär kommer att medföra mycket betydande och långsiktiga skadeverkningar för hela den svenska rymdverksamheten, inte minst i Kirunaområdet. Bland länder med mindre omfattande rymdverksamhet är Sverige tämligen unikt däri att vi har lyckats utveckla en egen internationellt uppmärksammad profil inom det småsatellitprogram där satelliten Viking är det första steget.
Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen med innebörd att förutsättningarna för småsatellitprogrammet bör ses över, i syfte att de ambitioner som statsmakterna haft med programmet skall tryggas. Motion 1990/91:N240 (fp) tillstyrks sålunda. Däremot är utskottet inte berett att, såsom föreslås i motion 1990/91:N225 (c), nu förorda ett högre anslag än det som anges i propositionen. Propositionen tillstyrks sålunda i denna del och motion 1990/91:N225 (c) avstyrks i motsvarande del. Propositionens förslag om bemyndigande till regeringen tillstyrks också av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande nationell rymdverksamhet att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt F6, med bifall till motion 1990/91:N240 och med avslag på motion 1990/91:N225 yrkande 8 a) till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 56742000 kr., b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya förpliktelser på det nationella rymdområdet med 90000000 kr., c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående översyn av förutsättningarna för småsatellitprogrammet.
6. Nationell rymdverksamhet (mom. 14)
Roland Larsson (c) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill, i likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N225 (c), betona att teknisk forskning och utveckling har stor betydelse för den industriella utvecklingen och förnyelsen i Sverige. Syftet med teknikpolitiken måste vara att utveckla de branscher som kan ge både en ökad kompetens och en bättre internationell konkurrenskraft. Ett exempel på detta är rymdprogrammet.
Det nya vetenskapliga satellitprojekt som DFR förbereder, vilket i väsentliga delar är inriktat på mindre företag, är enligt utskottets mening mycket värdefullt. Endast ett fåtal stora företag är nu engagerade i den rymdtekniska verksamheten, t.ex. Ericsson AB, Volvo Flygmotor AB och Saab-Scania AB. För att teknisk utveckling bland småföretagen med inriktning på rymdteknik skall främjas bör DFRs anslag utökas. Utskottet vill därför, i enlighet med den nämnda motionen, förorda att anslaget fastställs till ett belopp som är 10 milj.kr. högre än vad regeringen har föreslagit. Genom ett sådant beslut av riksdagen skulle motion 1990/91:N240 (fp) också bli tillgodosedd. Propositionens förslag om bemyndigande för regeringen tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande nationell rymdverksamhet att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt F6, med bifall till motion 1990/81:N225 yrkande 8 och med anledning av motion 1990/91:N240 a) till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 66742000 kr., b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya förpliktelser på det nationella rymdområdet med 90000000 kr., c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Program för verkstadsteknisk utveckling (mom. 16)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Utskottet ser" och slutar med "programmets inrättande" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N298 (fp), att näringspolitiken skall föras med generella medel. Regeringens brist på framsynthet när det gäller för näringslivet avgörande förutsättningar -- t.ex. EG-politiken, näringspolitiken och 1980-talets inkonsekventa och tillväxthämmande energipolitik -- har starkt bidragit till de problem som har drabbat enskilda branscher, företag och regioner. Det är inte meningsfullt att i efterhand med selektiva insatser söka råda bot på skador som i stor utsträckning har uppstått till följd av en i grunden felinriktad näringspolitik.
De svårigheter som små och medelstora företag har försatts i föranleds inte av bristande teknisk produktions- och produktutveckling. Vad som behövs är samordning av verksamheter i syfte att åstadkomma systemleveranser, exempelvis till bilindustrin. Då det verkstadstekniska utvecklingsprogrammet inte avser utveckling av kompetens för att åstadkomma sammanhållna systemleveranser och då statliga åtgärder med det av regeringen angivna syftet måste ifrågasättas, bör anslag ej tilldelas programmet.
Riksdagen bör således avslå regeringens förslag till anslag till den verkstadstekniska utvecklingsverksamheten. Därmed blir motion 1990/91:N298 (fp) helt tillgodosedd i denna del.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande program för verkstadsteknisk utveckling att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N298 yrkande 3 avslår proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt F18 och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Forskning för ett avfallssnålt samhälle (mom. 17)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N317 (mp), att inriktningen för programrådet för forskning för ett avfallssnålt samhälle bör ändras till att avse all ekologisk teknik. Vidare bör programrådet byta namn till "delegationen för ekologisk teknik" och få ett, i förhållande till regeringens förslag, med 25 milj.kr. höjt anslag. Genom beslut av riksdagen i enlighet härmed blir motion 1990/91:N317 (mp) tillgodosedd i här aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande forskning för ett avfallssnålt samhälle att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt F20 och med bifall till motion 1990/91:N317 yrkandena 9 och 10 a) beslutar att programrådet för forskning för ett avfallssnålt samhälle skall ombildas till "delegationen för ekologisk teknik", b) till Delegationen för ekologisk teknik för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 41610000 kr.
Särskilda yttranden
1. Främjande av hemslöjden (mom. 4)
Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Kjell Ericsson (c) anför:
Vi konstaterar att det har dröjt nästan två år innan regeringen har tillsatt den av riksdagen begärda utredningen för översyn av verksamheten vid nämnden för hemslöjdsfrågor. Detta är ett exempel på hur regeringen förhalar verkställandet av riksdagens beslut.
2. Program för verkstadsteknisk utveckling (mom. 16)
Lars Norberg (mp) anför:
Jag anser att VT-delegationen, vid ställningstagande till vilka projekt som skall erhålla stöd, bör låta sådana projekt som syftar till en ekologiskt sund teknik erhålla förtur. Detta anfördes våren 1990 av miljöpartiets företrädare i en reservation (nr 57) vid näringsutskottets behandling av det verkstadstekniska utvecklingsprogrammet (1989/90:NU30).
Vidare vill jag erinra om miljöpartiets krav, i motioner åren 1989, 1990 och 1991, på att riksdagen skulle anmoda regeringen att tillsätta en utredning med uppgift att grundligt och allsidigt belysa bilindustrins framtid i Sverige (se motionerna 1988/89:N346, 1989/90:N247 och 1990/91:N243). Bilindustrin och dess underleverantörer utgör en mycket väsentlig del av det svenska näringslivet och svarar för en betydande sysselsättning. Den pågående krisen inom denna del av näringslivet kommer att medföra allvarlig skada på vårt lands ekonomi. Hade riksdagen bifallit miljöpartiets krav, skulle denna skada ha kunnat bli mindre.
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Propositionen2
Motionerna4
Utskottet5 Industridepartementet m.m.5 Industri m.m.6 Exportkrediter m.m.8 Statsägda företag m.m.8 Teknisk utveckling m.m.9 Rymdverksamhet9 Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet11 Forskning för ett avfallssnålt samhälle13 Övriga anslag till teknisk utveckling m.m.13 Hemställan14
Reservationer 1. Anslag till industridepartementet m.m. (mp)18 2. Åtgärder för att främja industridesign (fp)18 3. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder (m)19 4. Europeiskt rymdsamarbete (mp)19 5. Nationell rymdverksamhet (m, fp)20 6. Nationell rymdverksamhet (c)21 7. Program för verkstadsteknisk utveckling (m, fp)21 8. Forskning för ett avfallssnålt samhälle (mp)22
Särskilda yttranden 1. Främjande av hemslöjden (fp, c)23 2. Program för verkstadsteknisk utveckling (mp)23