Vissa anslag för utveckling av skolväsendet, m.m.
Betänkande 1992/93:UbU21
Utbildningsutskottets betänkande
1992/93:UBU21
Vissa anslag för utveckling av skolväsendet, m.m.
Innehåll
1992/93 UbU21
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet dels regeringens förslag i budgetpropositionen under anslagen Statens skolverk, Stöd för utveckling av skolväsendet, Fortbildning m.m. och Genomförande av skolreformer, dels Riksdagens revisorers förslag Gymnasieskolan -- Resurser, resultat och utveckling.
Utskottet tillstyrker regeringens samtliga förslag i budgetpropositionen med ett undantag, nämligen vad beträffar medel för Skolverkets tillsynsansvar för den medicinska delen av skolhälsovården. Utskottet föreslår att riksdagen bifaller revisorernas förslag om gymnasieskolan.
Meningsyttring från Vänsterpartiet föreligger när det gäller fortbildning om medicinska handikapp.
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Proposition 1992/93:100 bilaga 9
Statens skolverk
Regeringen har under anslaget B 1 (s. 32--36) föreslagit
1. att riksdagen till Statens skolverk för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 227024000 kr.
Stöd för utveckling av skolväsendet
Regeringen har under anslaget B 4 (s. 43--46) föreslagit
4. att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 55613000 kr.
Fortbildning m.m.
Regeringen har under anslaget B 6 (s. 47--49) föreslagit
6. att riksdagen till Fortbildning m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 85560000 kr.
Genomförande av skolreformer
Regeringen har under anslaget B 7 (s. 49--50) föreslagit
7. att riksdagen till Genomförande av skolreformer för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 125000000 kr.
Riksdagens revisorers förslag 1992/93:RR4
Riksdagens revisorer har i förslag 1992/93:RR4 Gymnasieskolan -- Resurser, resultat och utveckling föreslagit att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i förslaget anförts om uppgifter för regeringen.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1993
1992/93:Ub433 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läromedelsgranskningen.
1992/93:Ub435 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lektorstjänster på gymnasiet.
1992/93:Ub449 av Pontus Wiklund (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortbildning och utbildning av lärare i syfte att hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk test i första klass för att på ett tidigt stadium kunna anpassa dyslektikerns undervisning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av speciella läromedel inom grund- och gymnasieskolan samt anpassning av högskoleprovet för elever med läs- och skrivsvårigheter.
1992/93:Ub452 av Rune Rydén och Lennart Hedquist (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av Skolverkets fältorganisation i syfte att bryta rådande isolering i de förhållanden under vilka de enskilda undervisningsråden arbetar, och åstadkomma en bredare samverkan inom resp. fältregion.
1992/93:Ub453 av Rolf L Nilson och Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket utreder om punktskriftsundervisning för vuxna kan bedrivas inom ramen för den grundläggande vuxenutbildningen enligt vad i motionen anförts om behovet för alla synskadade att få ett skriftspråk.
1992/93:Ub455 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortbildning av skolpersonal.
1992/93:Ub456 av Jan Andersson och Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av punktskriftsundervisning inom den grundläggande vuxenutbildningen.
1992/93:Ub458 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder med syfte att på sikt minska antalet studieavbrott på gymnasieskolorna.
1992/93:Ub459 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lektorer i gymnasieskolan.
1992/93:Ub461 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolhälsovården (delvis).
1992/93:Ub466 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av skolpersonal i handikappkunskap.
1992/93:Ub471 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder rörande dyslexi (delvis).
1992/93:Ub485 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppdra åt Skolverket att i samarbete med industrins och arbetstagarnas organisationer medverka till att gymnasieskolans industriprogram får rätt inriktning för industrins behov och att informationen till grundskolans elever blir sådan, att de yrken, för vilka industriprogrammet utbildar, får en relevant presentation.
1992/93:Ub502 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Skolverket tillsammans med SIH bör undersöka behovet och möjligheten att anordna fortbildning på nationell basis.
1992/93:Ub508 av Maja Bäckström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av barn- och fritidsprogrammet vad avser anslag till läromedelsproduktion, lärarfortbildning, internationalisering, kontakter mellan forskare och lärare/elever samt uppbyggandet av en högskoleutbildning med fritidsvetenskaplig inriktning (delvis).
1992/93:Ub519 av Marianne Andersson och Birger Andersson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om spridning av Alingsåsmodellen för ökade kunskaper om och ökat intresse för teknik hos flickor i grundskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utnyttjande av arbetslösa ingenjörer som lärare/handledare i teknik/data för arbetslösa.
Motioner med anledning av Riksdagens revisorers förslag 1992/93:RR4
1992/93:Ub31 av Barbro Westerholm och Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att behålla och utveckla forskningsanknytningen inom gymnasieskolan genom att värna om lektorstjänsterna.
1992/93:Ub33 av Leif Carlson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av lektorer i gymnasieskolan.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 9) under anslagen B 1. Statens skolverk, B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet, B 6. Fortbildning m.m. och B 7. Genomförande av skolreformer samt Riksdagens revisorers förslag 1992/93:RR4 om Gymnasieskolan -- Resurser, resultat och utveckling jämte motioner.
1 Statens skolverk
Statens skolverks arbetsuppgifter och organisation framgår i stort av förordningen (1991:1121) med instruktion för Statens skolverk. Från anslaget bestrids även kostnader för nationell utvärdering och prov samt statistikproduktion.
I motion 1992/93:Ub452 (m) begärs en översyn av Skolverkets fältorganisation. Motionärerna framför kritiska synpunkter på främst tjänstekonstruktionen för undervisningsråden och deras ansvarsområde. Det är enligt motionärerna inte realistiskt att varje undervisningsråd skall täcka ett undervisningsområde från grundskolans lågstadium t.o.m. gymnasieskolans högsta årskurs. En större samverkan inom resp. region bör ske. Det är vidare angeläget att tjänsterna i fältorganisationen tidsbegränsas i enlighet med riksdagens tidigare uttalande beträffande bl.a. Skolverkets organisation.
I regeringens särskilda direktiv för Statens skolverks fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1994/95--1996/97 framhålls att det är av största vikt att myndigheten redan från början av sin verksamhet präglas av en kostnadseffektiv och resultatinriktad förvaltning. I den fördjupade anslagsframställningen bör Skolverket särskilt belysa fältorganisationen. Med utgångspunkt i riksdagens uttalande beträffande Skolverkets organisation i samband med behandlingen av ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) bör en analys göras av den beslutade organisationen, varvid även möjligheterna till tidsbegränsade förordnanden skall belysas. Vidare bör enligt direktiven effektiviteten med den nuvarande regionindelningen av landet, den organisatoriska lösningen med fördelning av personal i fältorganisationen och personalens placering analyseras.
Med hänvisning till att Skolverket i den fördjupade anslagsframställningen för budgetåren 1994/95--1996/97, vilken kommer att avlämnas till regeringen i september månad 1993, skall belysa de i motion 1992/93:Ub452 aktualiserade frågorna om Skolverkets organisation finner utskottet att syftet med motionen i huvudsak är tillgodosett, varför den avstyrks.
Regeringen bör enligt motion 1992/93:Ub433 (s) ges i uppdrag att utvärdera den nuvarande läromedelsgranskningen inom Skolverket och komma med förslag om hur den bör effektiviseras.
Genom riksdagens beslut (prop. 1990/91:115, bet. UbU17, rskr. 357) upphörde den av Statens institut för läromedel (SIL) ombesörjda objektivitetsgranskningen av läromedel. SIL avvecklades år 1991. I stället skulle en motsvarande läromedelsgranskning ingå i Skolverkets ordinarie utvärdering av skolverksamheten i kommunerna. Läromedlen skulle även granskas och belysas från pedagogisk synpunkt.
Den gällande ansvarsfördelningen på skolområdet innebär att skolhuvudmännen har det direkta ansvaret för genomförandet av skolans verksamhet, medan staten genom Skolverket skall följa upp, utvärdera och utveckla skolverksamheten. Insatser inom läromedelsområdet är enligt utskottets uppfattning en av flera åtgärder som kan komma i fråga för att förbättra undervisningssituationen i skolan. Utskottet har inhämtat att Skolverket i den fördjupade anslagsframställningen för budgetåren 1994/95--1996/97 kommer att redovisa sina erfarenheter av den hittillsvarande verksamheten i vad gäller granskning av läromedel. Utskottet utgår från att Skolverket snarast kommer att initiera åtgärder om bristande måluppfyllelse konstateras på läromedelsområdet. Med hänvisning härtill anser utskottet att riksdagen inte nu bör vidta någon särskild åtgärd i denna fråga, varför motion 1992/93:Ub433 avstyrks.
I motionerna 1992/93:Ub453 (v) och 1992/93:Ub456 (s) begärs att Skolverket skall utreda om punktskriftsundervisning för vuxna kan bedrivas inom ramen för den grundläggande vuxenutbildningen. För närvarande är möjligheterna för vuxna synskadade att lära sig punktskrift enligt motionärerna mycket splittrade. Det framhålls bl.a. att syncentralerna har otillräckliga resurser för denna undervisning.
Utskottet konstaterar att nuvarande bestämmelser om grundläggande vuxenutbildning i skollagen (11 kap. 8--16 §§) och vad som gäller rätten att delta i sådan utbildning (10 §) inte är tillämpliga på vuxnas behov av undervisning i punktskrift.
Riksdagen kommer under innevarande riksmöte att ta ställning till proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade. Regeringen föreslår bl.a. att landstingen skall få en i hälso- och sjukvårdslagen fastlagd skyldighet att bedriva habiliterings- och rehabiliteringsverksamhet. Vidare föreslås att ett särskilt statligt stimulansbidrag skall inrättas för att påskynda utvecklingen inom habiliterings- och rehabiliteringsområdet. Under en fyraårsperiod beräknas 1700 miljoner kronor för detta ändamål. Enligt propositionen skall stimulansbidraget kunna användas för att utveckla verksamheter vid exempelvis syncentralerna.
Med hänvisning till att riksdagen inom kort kommer att behandla regeringens förslag om stöd och service till vissa funktionshindrade anser utskottet det inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande i enlighet med vad som yrkas om punktskriftsundervisning för vuxna i motionerna 1992/93:Ub453 och 1992/93:Ub456, varför de avstyrks.
Regeringen föreslår att tillsynsansvaret för den medicinska delen av skolhälsovården överförs till Socialstyrelsen. Medel för detta ändamål (700 000 kr) har därför beräknats under anslaget G 3. Socialstyrelsen under femte huvudtiteln.
Enligt motion 1992/93:Ub461 (m) delvis är det olyckligt att dela upp ansvaret för skolhälsovården på olika huvudmän. Skolhälsovården fungerar i dag på de flesta ställen mycket tillfredsställande, framhåller motionären.
Utskottet har i sitt betänkande 1992/93:UbU11 avstyrkt regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (14 kap. 8 §) när det gäller tillsynsansvaret för den medicinska delen av skolhälsovården. I konsekvens med utskottets ställningstagande till ifrågavarande lagförslag bör medlen för tillsynsansvaret för den medicinska delen av skolhälsovården således anvisas under förevarande anslag.
Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt föreslår utskottet att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 och motion 1992/92:Ub461 delvis till Statens skolverk för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 227724000 kr, dvs. 700000 kr utöver vad som föreslås i proposition 1992/93:100.
2 Stöd för utveckling av skolväsendet
Medel som innevarande budgetår disponeras under detta anslag av Statens institut för handikappfrågor i skolan för utvecklingsarbete i skolan för elever med handikapp har beräknats under anslaget B3. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp.
I motionerna 1992/93:Ub471 (m) delvis och 1992/93:Ub449 (kds) aktualiseras ett antal frågor om dyslexi i skolan. I båda motionerna (yrkande 1 i motion 1992/93:Ub449) understryks vikten av att detta problem måste tas upp i lärarutbildningen och i lärarnas fortbildning. Enligt den sistnämnda motionen (yrkande 2) bör kommunerna åläggas skyldighet att genomföra test av alla elever i årskurs 1 för att på ett tidigt stadium kunna identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter. De bör i såväl grundskolan som gymnasieskolan få tillgång till läromedel inlästa på band, lästräningsprogram på dator m.m. Vidare bör högskoleprovet anpassas för studerande med läs- och skrivhandikapp (yrkande 3).
Enligt föredragande statsrådet är läs- och skrivsvårigheter i skolan primärt ett pedagogiskt problem. Det bör ankomma på Skolverket att följa utvecklingen. Statsrådet erinrar om att Skolverket inför 1994 års budgetproposition skall avge en fördjupad anslagsframställning och enligt regeringens direktiv för denna redovisa utvecklingen när det gäller elevgrupper med behov av särskilt stöd. Läs- och skrivsvårigheter är bl.a. ett område som då kommer att behandlas. I propositionen (s.45) redovisas att försöksverksamhet inom området läs- och skrivsvårigheter pågår med stöd från bl.a. Allmänna arvsfonden. Under anslaget B 6. Fortbildning m.m. redovisas vidare att Skolverket fördelat medel för utveckling av fortbildningsmodeller för lärare som undervisar elever med läs- och skrivsvårigheter. Med statligt stöd bedrivs också verksamheten vid Skrivknuten i Stockholm.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att frågor om dyslexi/läs- och skrivsvårigheter måste behandlas i lärarutbildningen. Då utskottet tidigare tagit upp liknande frågor (jfr bet. 1989/90:UbU3) har utskottet bl.a. pekat på de specialpedagogiska inslagen i grundskollärarutbildningen -- motsvarande minst 10 poäng enligt utbildningsplanen för grundskollärarlinjen. Utskottet vill nu understryka vikten av att alla blivande lärare delges vad forskningen kommit fram till när det gäller orsakerna till dyslexi och möjligheterna att på ett tidigt stadium identifiera elevers problem med att läsa och skriva. De bör också få tillfälle att i konkreta undervisningssituationer se vilka specialpedagogiska åtgärder som kan vidtas för att hjälpa dyslektiska elever i skolarbetet.
Utskottet har erfarit att ett antal projekt rörande dyslexi/läs- och skrivsvårigheter pågår i landet. Detta framkom bl.a. vid det seminarium om dyslexi som Socialdepartementet arrangerade den 27 januari 1993. I många projekt med försöksverksamhet i skolan pågår ett nära samarbete mellan medicinsk och pedagogisk forskning. Kunskapsbilden är dock fortfarande något splittrad och insatserna från samhällets sida är ännu inte samordnade. De frivilliga organisationernas verksamhet är likaså betydande, men även på detta område finns det behov av information och utbyte av erfarenheter för att de samlade resurserna skall nyttjas så effektivt som möjligt.
Mot denna bakgrund har utskottet funnit det angeläget att ett utbyte sker av forskningsresultat och övrig kunskap om dyslexi. Utskottet har därför beslutat (1993-02-18) att under hösten 1993 anordna en offentlig utfrågning om dyslexi i skolan. Till utfrågningen kommer att inbjudas företrädare för bl.a. myndigheter, kommuner och landsting, skolan och högskolan, olika forskningsområden och frivilliga organisationer. Med hänvisning till vad utskottet här anfört finner utskottet det inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motionerna 1992/93:Ub449 och 1992/93:Ub471 delvis, varför de avstyrks.
I motion 1992/93:Ub519 (c) redovisas en modell för kurser i teknik för flickor. Motionärerna beskriver fritidsverksamheten vid den s.k. Teknikstugan i Alingsås. Då ifrågavarande verksamhet har utfallit med gott resultat när det gäller att få flickor att söka till tekniska och naturvetenskapliga studievägar i gymnasieskolan, bör modellen få ökad spridning (yrkande 1). Unga arbetslösa ingenjörer bör kunna medverka i bl.a. denna verksamhet (yrkande 2).
Utskottet vill erinra om att statliga medel sedan ett antal år anvisats för teknikkurser för flickor. I sin anslagsframställning för budgetåret 1993/94 redovisar Skolverket att drygt 2,5 miljoner kronor fördelats till kommunerna för sådan verksamhet innevarande år. Enligt Skolverket är erfarenheterna av kurserna relativt goda, samtidigt som många kommuner börjar söka nya vägar för att stimulera flickor till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar.
Utskottet förutsätter att Skolverket bl.a. genom sin fältorganisation ger spridning åt väl fungerande verksamhet såsom den s.k. Alingsåsmodellen för att öka andelen flickor på tekniska och naturvetenskapliga studievägar i gymnasieskolan. Utskottet anser att det bör ankomma på kommunerna som ansvariga för ifrågavarande verksamhet och som arbetsgivare för skolans personal att bedöma i vad mån unga arbetslösa ingenjörer kan medverka i verksamheten. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1992/93:Ub519. Utskottet vill till detta lägga följande. I inledningen av budgetpropositionen (bil. 9 s. 4) aviserar utbildningsministern att regeringen, på grund av att den tidigare låga andelen kvinnor på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar ser ut att sjunka ytterligare, kommer att initiera ett brett program för att -- från grundskolan till universitet och högskolor -- skapa nya möjligheter och ett nytt intresse för utbildning inom den naturvetenskapliga och tekniska sektorn. Vidare kommer inom Utbildningsdepartementet en särskild grupp att tillsättas med uppgift att planera ett försöksprogram för att öka intresset för främst teknisk utbildning på olika skolstadier.
Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen under förevarande anslag föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 55613000 kr.
3 Fortbildning
Under anslaget Fortbildning m.m. beräknas medel för statlig rektorsutbildning samt för sådan fortbildning som Statens skolverk beslutar om. Från anslaget bekostas vidare bidrag till lärarorganisationer m.fl. för fortbildningsverksamhet och publikationer, bidrag till skolpersonal för deltagande i internationella kurser och konferenser samt medel för lärarstipendier för individuellt motiverad fortbildning. Inom anslaget disponerar Skolverket också medel för information om personalutbildning i skolan. Medel som hittills utgått ur detta anslag för fortbildning för sameskolans personal har beräknats under anslaget B10. Sameskolor.
Enligt motion 1992/93:Ub455 (fp) har statens möjligheter att styra fortbildningens inriktning minskat genom kommunaliseringen av lärare. Den ämnesbreddande fortbildningen för högstadiets lärare har inte fullföljts enligt tidigare planer. Motionären framhåller att fortbildningen bör vara likvärdig över landet, att möjligheterna till distansundervisning tas till vara och att Skolverket bör upprätta en databank över aktuella fortbildningskurser i landet.
Utskottet vill erinra om att kommunerna har det primära ansvaret för fortbildning och kompetensutvecklingen av skolans personal (jfr prop. 1991/92:75, bet. UbU20, rskr. 282). Skolverket har till uppgift att se till att det finns tillgång till fortbildning av god kvalitet i alla delar av landet. Genom bl.a. sin fältorganisation och s.k. tillståndsbeskrivningar kan Skolverket fånga upp behov och problem som kräver centrala insatser för kompetensutveckling av skolans personal. Under budgetåret 1991/92 har Skolverket genomfört en inventering av fortbildningsplaneringen i kommunerna. Den kommer i första hand att användas som underlag för diskussioner med kommunerna om fortbildningen som instrument för skolans utveckling. När det gäller informationen om det aktuella kursutbudet i landet har utskottet inhämtat att universiteten och högskolorna tar fram egna kataloger över sitt utbud av fortbildningskurser.
För innevarande budgetår har Skolverket fördelat närmare 34 miljoner kronor till kommunernas fortbildning enligt tidigare planering. Ca 70% av medlen avsåg grundskolans lärare, främst den s.k. kompletteringsfortbildningen, medan ca 30% hade utnyttjas för ämnesinriktad fortbildning för lärare i gymnasieskolan och inom komvux. Enligt vad utskottet inhämtat kommer satsningen på kompletteringsfortbildning att fortsätta enligt tidigare planer. När det gäller den i motionen aktualiserade frågan om distansundervisning vill utskottet peka på att medel för produktion av utbildningsprogram avsedda för etersändning i samband med fortbildning av lärare i grundskolan anvisas under förevarande anslag. Slutligen vill utskottet erinra om att Skolverket enligt de myndighetsspecifika direktiven för en fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1994/95--1996/97 skall presentera en plan för lärarnas och skolledarnas fortbildning och kompetensutveckling.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att syftet med motion 1992/93:Ub455 i stort är tillgodosett, varför den avstyrks.
I två motioner, 1992/93:Ub502 (v) yrkande 14 och 1992/93:Ub466 (c), framhålls vikten av fortbildning om medicinska handikapp för skolpersonal. Enligt den förstnämnda motionen bör Skolverket tillsammans med Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) undersöka möjligheten att anordna sådan fortbildning på nationell nivå. Enligt den sistnämnda motionen bör elever med medicinska handikapp särskilt uppmärksammas i lärarfortbildningen om handikappade elevers situation i skolan.
Vid utskottets behandling föregående riksmöte av anslaget till Statens institut för handikappfrågor i skolan och motionsyrkanden om stöd till elever med medicinska handikapp (prop. 1991/92:100 bil. 9, bet. UbU9, rskr. 192) ställde sig utskottet bakom föredragande statsrådets uppfattning att det ankommer på skolhälsovården att sprida kunskap om medicinska handikapp till lärarna. Därmed kan förutsättningar skapas, framhöll utskottet, för att skolans verksamhet anpassas också till de medicinskt handikappade elevernas behov. Utskottet utgår från att kommunerna, som har det fulla ansvaret för lärarnas fortbildning, uppmärksammar behovet av fortbildningsinsatser när det gäller elever med medicinska handikapp i samband med beslut om fortbildning i kommunens skolplan. Fortbildningen på kommunnivå bör ta sin utgångspunkt i lokala förhållanden och behov. Om det i Skolverkets uppföljnings- och utvärderingsverksamhet skulle föreligga ett allmänt behov av fortbildning om medicinska handikapp utgår utskottet vidare från att Skolverket i sin plan för den centralt organiserade fortbildningen, som kommer att presenteras i den fördjupade anslagsframställningen för budgetåren 1994/95--1996/97, kommer att ta upp fortbildning med sådant innehåll. Det är enligt utskottets mening inget som hindrar att den kompetens som finns inom SIH skulle kunna nyttjas för detta fortbildningsändamål.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen beträffande fortbildning om medicinska handikapp avslår motionerna 1992/93:Ub466 och 1992/93:Ub502 yrkande 14.
När det gäller anslagsbeloppet under förevarande anslag föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 till Fortbildning m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 85560000 kr.
4 Genomförande av skolreformer
Förevarande anslag är ett nytt anslag. Under sjunde huvudtitelns anslag Statligt utjämningsbidrag till kommuner har 483miljoner kronor beräknats för gymnasieskolans reformering för budgetåret 1993/94.
I motionerna 1992/93:Ub485 (fp) och 1992/93:Ub508 (s) delvis föreslås att särskilda åtgärder vidtas för att förbättra utbildningen på vissa nationella program i gymnasieskolan. I den förstnämnda motionen uppmärksammas den dåliga rekryteringen till industriprogrammet i den nya gymnasieskolan. Det är angeläget att gymnasieskolan och näringslivet ytterligare utvecklar sitt samarbete för att dels ge ifrågavarande utbildning ett för industrins behov relevant innehåll, dels förbättra informationen till eleverna i grundskolan. I den sistnämnda motionen framhålls behovet av särskilda insatser inom barn- och fritidsprogrammet med hänsyn till att detta program endast delvis kan bygga på tidigare erfarenheter i gymnasieskolan. Insatserna gäller bl.a. lärarfortbildning och läromedelsproduktion inom fritidsområdet. Med hänvisning till föreliggande budgetproposition (bil. 9 s. 10) bör enligt motion 1992/93:Ub508 barn- och fritidsprogrammet prioriteras när det gäller frågan om hur lärarkåren i gymnasieskolan skall kunna tillföras kvalificerad kompetens från universitetens forskningsutbildning och yrkesliv.
Skolverket har ett särskilt ansvar när det gäller att tillhandahålla fortbildning som är föranledd av statliga reformbeslut. Universitetet i Linköping har med medel anvisade av Skolverket i samarbete med andra universitet och högskolor utvecklat och genomfört en introduktionsfortbildning under läsåret 1991/92 inför reformeringen av gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
Som föredragande statsrådet framhåller i propositionen (s. 50) kommer särskilda insatser för bl.a. information och fortbildning att bli nödvändiga med anledning av reformeringen av gymnasieskolan. Skolledarna är i detta sammanhang en nyckelgrupp. Medel för detta ändamål anvisas under förevarande anslag och kommer att disponeras av Skolverket. Regeringen kommer att närmare besluta om medelsfördelningen. Utskottet förutsätter att regeringen därvid tar hänsyn till att vissa nationella program, t.ex. barn- och fritidsprogrammet, har helt nya utbildningsinslag som kan kräva särskilda fortbildningsinsatser. Utskottet anser att även frågor om lämpliga läromedel för ifrågavarande utbildning bör kunna behandlas i fortbildningssammanhang.
I propositionen beräknas 500 kr per elev i årskurs 1 för kommunernas planering och information vid införandet av de nya programmen i gymnasieskolan. Avsikten är att utbetalningen av dessa medel skall påbörjas under budgetåret 1993/94. Utskottet anser att det bör ankomma på skolledningen och syo-funktionärerna i såväl grundskolan som gymnasieskolan att medverka till att eleverna i årskurs 9 i grundskolan får en adekvat information om samtliga studievägar i den nya gymnasieskolan.
Med hänvisning till att regeringen nu föreslår att 125 miljoner kronor skall anvisas i syfte att finansiera bl.a. informations- och fortbildningsinsatser beträffande reformeringen av gymnasieskolan och till vad utskottet i övrigt anfört finner utskottet ingen anledning att riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motionerna 1992/93:Ub485 och 1992/93:Ub508 delvis, varför de avstyrks.
Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen föreslår utskottet när det gäller anslagsbeloppet att riksdagen till Genomförande av skolreformer för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 125 000 000 kr.
5 Riksdagens revisorers förslag
Riksdagens revisorer har granskat gymnasieskolans verksamhet och överlämnat sitt förslag 1992/93:RR4 Gymnasieskolan -- Resurser, resultat och utveckling till riksdagen. Till grund för revisorernas anmälan till riksdagen av granskningen ligger en s.k. granskningsrapport.
Som en utgångspunkt för granskningen beskrivs de politiska besluten och skolformens hittillsvarande utveckling. Granskningen berör vidare tre centrala aspekter av gymnasieskolan. Den första aspekten gäller gymnasieskolans resurser -- lärare, annan personal, lokaler m.m. -- och resursutnyttjande. Den andra aspekten avser utbildningens måluppfyllelse och resultat ur ett avnämarperspektiv, dvs. hur lärare på universitet och högskolor resp. chefer i arbetslivet, vilka möter ungdomarna efter gymnasieskolan, upplever att gymnasieskolan fyllt sin uppgift. Den tredje aspekten handlar om elevernas perspektiv mot bakgrund av att riksdagen betonat gymnasieskolans ansvar för elevernas personlighetsutveckling och ett utvecklat elevinflytande.
Enligt revisorerna är tillgången på behöriga lärare relativt god i gymnasieskolan. Emellertid har sedan början av 1970-talet antalet lektorer minskat både totalt och i relation till antalet elever på de tre- och fyraåriga linjerna.
Revisorerna konstaterar bl.a. att det saknas ett redovisningssystem som visar gymnasieskolans kostnader i kommunerna.
Då någon samlad utvärdering av hur gymnasieskolan uppfyller målen för sin verksamhet inte tidigare genomförts har revisorerna uppdragit åt pedagogiska institutionen vid Universitetet i Uppsala att genomföra en enkät till gymnasieskolans avnämare. En högskolegrupp och en arbetslivsgrupp har besvarat frågor om gymnasieskolans teoretiska och yrkesinriktade utbildningar. Båda grupperna redovisar en mycket positiv syn på ungdomarnas självförtroende och samarbetsförmåga. Däremot har de en negativ syn på ungdomarnas förmåga till skriftlig framställning och på deras matematiska färdigheter. Högskolegruppen anser vidare att ungdomarnas förmåga till kritiskt tänkande och självständigt arbete har allvarliga brister. I flera fall noteras stora skillnader mellan elever med högsta betyg från olika skolor. Detta är enligt revisorerna ett tecken på att principen om likvärdig utbildning inte helt har kunnat följas.
Revisorerna har vidare genomfört en studie av frånvaron bland ca 2000 elever i gymnasieskolan. Den visar på en mycket spridd ströfrånvaro från lektionerna. Under en tvåveckorsperiod hade nästan hälften av eleverna varit frånvarande minst en gång. Eleverna kopplar sin frånvaro till en kritisk inställning till lektioner som man inte upplever som meningsfulla. Enligt studien upplever eleverna inte några reella möjligheter till inflytande i skolan.
Revisorernas granskningsrapport har remissbehandlats. Remissinstanserna är till övervägande del positiva i sina allmänna omdömen om revisorernas granskning. Flera remissinstanser ser det som värdefullt att granskningen genomförts vid ett tillfälle när gymnasieskolan står inför förändringar. Sakliga invändningar mot revisorernas beskrivning av problem och brister är mycket få. Många menar att revisorernas påpekanden är väl underbyggda. Skolverket anser att avnämarundersökningen liksom beskrivningen av gymnasieskolans resultat ur ett elevperspektiv är intressanta ur metodsynpunkt. Pedagogiska institutionen vid Universitetet i Umeå är däremot kritisk till avnämarstudien. Man anser att läroplanen för gymnasieskolan saknar absoluta målkriterier och att de svarandes tolkningar därmed blir subjektiva i brist på gemensamma bedömningskriterier. Man kritiserar även revisorernas tyngdpunkt på elevernas egna synpunkter när det gäller bl.a. orsakerna till frånvaron i skolan.
Vid granskningen av gymnasieskolans verksamhet har revisorerna funnit behov av åtgärder på en rad områden. Mot denna bakgrund anser revisorerna att regeringen bör
fortlöpande följa upp och informera riksdagen om effektiviteten i de styrformer som tillämpas för gymnasieskolan, följa upp och informera riksdagen om hur kravet på likvärdig utbildning följs, följa och minst en gång under varje mandatperiod informera riksdagen om lektoratens besättning samt forskarkompetens hos dem som innehar lektoraten, bevaka Skolverkets uppföljning och utvärdering av gymnasieskolan samt ta initiativ till oberoende utvärdering av gymnasieskolan.
Regeringen bör vidare ge Skolverket i uppdrag att
vidareutveckla den metod för utvärdering av gymnasieskolans utbildning via avnämarna som revisorerna använt i sin granskning samt även i övrigt utveckla metoder för att utvärdera kvalitet i gymnasieskolans verksamhet, med enhetliga definitioner på studieavbrott och linjebyten kontinuerligt följa upp studieavbrotten och deras orsaker samt betydelsen av kommunal vuxenutbildning och annan vuxenutbildning för ungdomar som mer definitivt avbryter sin gymnasieutbildning, följa och dokumentera elevernas syn på gymnasieskolan och hur elevinflytandet utvecklas samt se över lärarnas behov av utbildning och stöd för att göra eleverna mer aktiva och delaktiga i undervisningens planering, genomförande och uppföljning, analysera lärarnas roll och betydelse för gymnasieskolans resultat och utveckling, följa och utvärdera förändringar i verksamheten som prövas i syfte att öka de studerandes utbyte av utbildningen i enlighet med fastställda mål och i samband därmed klarlägga, analysera och sprida kunskaper om skolans framgångsfaktorer, redovisa gymnasieskolans kostnader på nationell nivå såväl inkl. som exkl. lokalkostnader.
Riksdagens revisorer hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om uppgifter för regeringen.
I motionerna 1992/93:Ub31 (fp) och 1992/93:Ub33 (m), vilka båda väckts med anledning av Riksdagens revisorers förslag, samt motionerna 1992/93:Ub435 och 1992/93:Ub459 (båda m), vilka väckts under den allmänna motionstiden 1993, framhålls behovet av lektorer i gymnasieskolan. Det är angeläget att behålla och förstärka forskningsanknytningen i gymnasieskolan. Enligt motionärernas uppfattning är det alarmerande att antalet lektorstjänster i gymnasieskolan har minskat, bl.a. till följd av att kommunerna inte anställer lektorer av besparingsmässiga skäl. I motion 1992/93:Ub458 (m) begärs förslag till åtgärder med syfte att på sikt minska antalet studieavbrott i gymnasieskolan.
Utskottet vill med anledning av Riksdagens revisorers förslag och motionsyrkandena anföra följande.
Regeringen har den 18 juni 1992 fattat beslut om särskilda direktiv för Statens skolverks fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1994/95--1996/97. Mot bakgrund av det förändrade styrsystemet är det enligt direktiven av särskild vikt att verket skaffar sig instrument för en långsiktig bedömning av genomslagskraften för den nationella skolpolitiken, liksom variationer mellan kommuner och möjliga förklaringar till sådana variationer. Skolverket skall inleda ett arbete för att utveckla olika mått som beskriver produktivitetsutvecklingen i det svenska skolväsendet. Internationella erfarenheter skall tas till vara. Regeringen framhåller att uppföljningsdata som inhämtas från kommuner och landsting och som har betydelse för lärarförsörjningen är av särskilt intresse. Verket bör redovisa tillgången på behöriga lärare på såväl riksnivå som läns- och kommunnivå.
Med hänvisning till skollagens bestämmelser att kommunerna är skyldiga att erbjuda alla ungdomar en utbildning i gymnasieskolan skall Skolverket enligt direktiven följa utvecklingen när det gäller hur kommunerna uppfyller sin skyldighet att erbjuda ett allsidigt urval av gymnasial utbildning. Verket skall bl.a. följa utvecklingen när det gäller i vilken utsträckning eleverna får sina förstahandsönskemål tillgodosedda.
I direktiven framhålls elevernas rätt till inflytande när det gäller undervisningens utformning och innehåll samt skolans arbetsprocesser och dess arbetsmiljö i vid mening. Skolverket skall belysa graden av inflytande och ansvarstagande för den enskilde eleven. Av intresse är hur eleverna själva bedömer sitt inflytande. Skolverket bör kunna ge en första bild av de organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna av de senaste årens reformarbete. Särskilda analyser skall göras när det gäller strukturella förändringar, t.ex. kommunala prioriteringar inom skolan och hur det nya styrsystemet inom skolan påverkat den enskilda skolenheten.
Riksdagen har flera gånger uttalat sig för behovet av lektorstjänster i gymnasieskolan, bl.a. i samband med behandlingen av propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76). Utskottet underströk betydelsen av gymnasielektorer vid behandlingen av den nya gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356) och återkom till frågan våren 1992 (bet. 1991/92:UbU20 s. 35). Utskottet vidhåller sin uppfattning att anställning som lektor bör komma till stånd i en omfattning som motsvarar tidigare bestämmelser om sådana tjänster. Av föreliggande budgetproposition (bil. 9 s. 10) framgår att regeringen under det kommande året avser att ta initiativ för att ytterligare belysa frågorna om hur lärarkåren i yrkesutbildningen i synnerhet och den nya gymnasieskolan i allmänhet skall kunna tillföras kvalificerad kompetens från universitetens forskningsutbildning och yrkesliv. I den nyligen framlagda forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170) redovisar regeringen sin bedömning att en fördubbling av examinationen av doktorer till år 2000 är angelägen. Denna bedömning grundar sig bl.a. på att skolan behöver flera vetenskapligt skolade lärare för att kunna hävda kvalitetskraven.
När det gäller studieavbrotten i gymnasieskolan delar utskottet motionärens och revisorernas uppfattning att deras antal måste minskas. Utskottet finner det inte uteslutet att den reformerade gymnasieskolan i större utsträckning kommer att kunna tillgodose elevernas val av utbildning. Det är ungdomarnas förstahandsval av utbildningsprogram som skall styra kommunens planering av gymnasieskolan. Härigenom ökar med stor sannolikhet andelen ungdomar som fullföljer sin utbildning. Vidare innefattar gymnasieskolans nya timplan ett stort utrymme för elevernas fria val av ämnen och kurser. De individuella programmen och de specialutformade programmen innebär likaså ökade möjligheter för eleverna att själva påverka utbildningens inriktning.
Utskottet, som ställer sig bakom revisorernas förslag, anser att regeringen i samband med den fördjupade anslagsprövningen för skolväsendet för budgetåren 1994/95--1996/97 bör informera riksdagen om dels effektiviteten i de styrformer som tillämpas för gymnasieskolan, dels hur kravet på likvärdig utbildning i gymnasieskolan uppfylls i kommunerna, dels ock lektoratens besättning och forskarkompetensen i gymnasieskolan. Regeringen bör i övrigt beakta vad revisorerna föreslagit när det gäller uppdrag till Skolverket. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till Riksdagens revisorers förslag 1992/93:RR4 och med anledning av motionerna 1992/93:Ub31, 1992/93:Ub33, 1992/93:Ub435, 1992/93:Ub458 och 1992/93:Ub459 som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
Statens skolverk
1. beträffande översyn av Skolverkets fältorganisation att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub452,
2. beträffande läromedelsgranskning att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub433,
3. beträffande undervisning i punktskrift för vuxna att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub453 och 1992/93:Ub456,
4. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 och motion 1992/93:Ub461 delvis till Statens skolverk för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 227724000 kr,
Stöd för utveckling av skolväsendet
5. beträffande dyslexi i skolan att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub449 och 1992/93:Ub471 delvis,
6. beträffande teknikkurser för flickor att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub519,
7. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 55613000 kr,
Fortbildning
8. beträffande fortbildning av skolpersonal att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub455,
9. beträffande fortbildning om medicinska handikapp att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub466 och 1992/93:Ub502 yrkande 14,
men. (v)
10. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 till Fortbildning m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 85560000 kr,
Genomförande av skolreformer
11. beträffande information m.m. om vissa nationella program i gymnasieskolan att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub485 och 1992/93:Ub508 delvis,
12. beträffande anslagsbeloppet under Genomförande av skolreformer att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 till Genomförande av skolreformer för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 125000000 kr,
Riksdagens revisorers förslag
13. beträffande Gymnasieskolan -- Resurser, resultat och utveckling att riksdagen med bifall till Riksdagens revisorers förslag 1992/93:RR4 och med anledning av motionerna 1992/93:Ub31, 1992/93:Ub33, 1992/93:Ub435, 1992/93:Ub458 och 1992/93:Ub459 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 30 mars 1993
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Berit Löfstedt (s), Bo Arvidson (m), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m), Inger Lundberg (s), Krister Örnfjäder (s), Birgitta Carlsson (c) och Ingegerd Sahlström (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Många elever i skolan har handikapp som inte syns, t.ex. allergier av olika slag. Kunskapen om sådana handikapp är vanligen begränsad på lokal nivå. Mot denna bakgrund föreslår jag att Skolverket tillsammans med Statens institut för handikappfrågor i skolan närmare undersöker behovet och möjligheten att centralt anordna fortbildning för lärare om medicinska handikapp.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 9 bort hemställa:
9. beträffande fortbildning om medicinska handikapp att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub502 yrkande 14 och med anledning av motion 1992/93:Ub466 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,