Villkoren för veterinär verksamhet
Betänkande 2002/03:MJU10
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande2002/03:MJU10
Villkoren för veterinär verksamhet
Sammanfattning I betänkandet behandlas Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR12 angående villkoren för veterinär verksamhet jämte tre följdmotioner med sammanlagt sex yrkanden och ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2002. Utskottet instämmer i vad revisorerna anfört och förordar med anledning av revisorernas förslag och överväganden en oberoende utredning med uppdrag att lösa problemen med fördelningen av det statliga bidraget till distriktsveterinärorganisationen, statens ansvar för sällskapsdjuren och Jordbruksverkets dubbla roller, dvs. distriktsveterinärernas dubbla roller som myndighetsutövare och praktiserande veterinärer. Utskottet instämmer även i vad revisorerna har anfört om bristerna i djursjukdata och förordar med anledning av revisorernas förslag att en oberoende utredning får i uppdrag att redovisa hur omfattande bristerna i djursjukdata är, vad de beror på och vad bristerna har inneburit för statistikens användbarhet. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. I betänkandet finns 2 reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Distriktsveterinärorganisationen och länsveterinärernas arbetsuppgifter Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om distriktsveterinärorganisationen och länsveterinärernas arbetsuppgifter. Riksdagen bifaller därmed Riksdagens revisorers förslag punkt 1 och avslår motionerna 2002/03:MJ20, 2002/03:MJ22 yrkande 1 och 2002/03:MJ344 yrkande 1. Reservation 1 (fp) 2. Rekrytering av veterinärer Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ21 yrkande 1. 3. Veterinärutbildningen Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ21 yrkandena 2 och 3. 4. Djursjukdata Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om djursjukdata. Riksdagen bifaller därmed Riksdagens revisorers förslag punkt 2 och avslår motion 2002/03:MJ22 yrkande 2. Reservation 2 (fp) Stockholm den 22 maj 2003 På miljö- och jordbruksutskottets vägnar Alf Eriksson Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson (kd), Christina Axelsson (s), Carina Ohlsson (s), Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin Nilsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Cecilia Widegren (m), Anita Brodén (fp), Sven-Erik Sjöstrand (v), Roger Karlsson (c) och Gunnar Goude (mp).
2002/03 MJU10 Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning Inom veterinärkåren har det sedan 1995 funnits missnöje med hur statsmakterna har utformat villkoren för konkurrens mellan privatpraktiserande veterinärer och statligt anställda distriktsveterinärer. Riksdagens revisorers rapport Villkoren för veterinär verksamhet (2002/03:4) publicerades i november 2002. Rapporten innehåller en redovisning av de villkor som gäller för veterinärer beroende på om de är anställda av Jordbruksverket som distriktsveterinärer eller är privatpraktiserande veterinärer. Där beskrivs också de konsekvenser veterinärers missnöje med skilda arbetsvillkor har fått. Rapporten har remissbehandlats. Viss information har tillkommit sedan revisorernas rapport publicerades. Riksdagen beslutade i februari 2003 att en ny djurskyddsmyndighet skall inrättas den 1 januari 2004 (prop. 2001/02:189, bet. 2002/03:MJU5, rskr. 2002/03:98). Djurskyddsmyndigheten skall vara central myndighet för tillsyn av djurskyddet. Det gäller såväl djurskydd för sällskapsdjur som för lantbrukets djur. Det ansvar som Statens jordbruksverk har för djurskyddet flyttas till den nya myndigheten. Vidare gav regeringen den 6 februari 2003 Statens jordbruksverk i uppdrag att analysera den veterinära situationen. Statens jordbruksverk skall i samråd med berörda myndigheter och organisationer utreda inom vilka områden veterinärer väljer att verka. Verket skall analysera behovet av veterinära tjänster och även göra en prognos över behovet jämfört med det beräknade utbudet av veterinära tjänster fram till år 2020. Jordbruksverket skall också lämna förslag till åtgärder för att komma till rätta med identifierade problem. I ärendet har utskottet inhämtat information av representanter för Jordbruksverket och uppvaktats av representanter från Veterinärer i Sverige och Sveriges Veterinärförbund. Utskottet har även mottagit en skrivelse i ärendet. Förslagets huvudsakliga innehåll Revisorerna föreslår att regeringen tillsätter en oberoende utredning med uppdrag att lösa problemen med fördelningen av det statliga bidraget till distriktsveterinärorganisationen, statens ansvar för sällskapsdjuren och Jordbruksverkets dubbla roller, dvs. distriktsveterinärernas dubbla roller som myndighetsutövare och praktiserande veterinärer. Utredningen bör lämna förslag till alternativa organisatoriska lösningar för den fältveterinära verksamheten. Därtill bör utredningen lämna förslag till hur behovet av veterinär kompetens för myndighetsutövande uppgifter samt beredskap mot smittsamma djursjukdomar inom det veterinära området kan tillgodoses i hela landet. Det innebär att även länsveterinärernas arbetsuppgifter bör ses över. Utredningen bör också få i uppdrag att lämna förslag till hur tillsynen över veterinär yrkesutövning kan utformas. Revisorerna föreslår vidare att regeringen ger en oberoende utredning i uppdrag att redovisa hur omfattande bristerna i djursjukdata är, vad de beror på och vad bristerna har inneburit för statistikens användbarhet. Utredningen bör även få i uppdrag att komma med förslag till hur bristerna kan åtgärdas och hur man kan åstadkomma en fullständig rapportering från alla veterinärer. Vidare bör behovet av kvalitetssäkrad statistik samt en öppen och kvalitetssäkrad dokumentation av det veterinära arbetet som gör det möjligt att spåra behandlingar och läkemedelsanvändning omfattas av den föreslagna utredningen.
Utskottets överväganden Distriktsveterinärorganisationen och länsveterinärerna Utskottets förslag i korthet Utskottet instämmer i revisorernas förslag att regeringen bör uppdra åt en oberoende utredning att överväga fördelningen av det statliga bidraget, statens ansvar för sällskapdjuren och Jordbruksverkets dubbla roller m.m. Utskottet avstyrker motionsyrkanden om en översyn av konkurrensförhållandena inom veterinärväsendet (kd) och om ytterligare direktiv till utredningen (m, fp) med hänvisning till att motionsyrkandena i huvudsak tillgodosetts. Ett motionsyrkande (mp) om förbättrad rekrytering av veterinärer till den veterinära fältverksamheten avstyrks i avvaktan på ytterligare utredningsarbete. Motionsyrkanden (mp) om veterinärutbildningens organisatoriska tillhörighet och om lokalisering och organisation av veterinärutbildningen avstyrks med hänvisning till pågående förändringsarbete. Revisorernas förslag Revisorerna föreslår att regeringen tillsätter en oberoende utredning med uppdrag att lösa problemen med fördelningen av det statliga bidraget, statens ansvar för sällskapsdjuren och Jordbruksverkets dubbla roller. Utredningen bör lämna förslag till alternativa organisatoriska lösningar för den fältveterinära verksamheten. Därtill bör utredningen lämna förslag till hur behovet av veterinär kompetens för myndighetsutövande uppgifter samt beredskap mot smittsamma djursjukdomar inom det veterinära området kan tillgodoses i hela landet. Det innebär att även länsveterinärernas arbetsuppgifter bör ses över. Utredningen bör också få i uppdrag att lämna förslag till hur tillsynen över veterinär yrkesutövning kan utformas. Motionerna Enligt motion MJ20 (m) bör den föreslagna utredningen om veterinärorganisationen beakta behovet av en tydlig organisation för insatser vid utbrott av smittsam sjukdom. Staten kan enligt motionärerna inte frånsäga sig ansvaret för ett fungerande veterinärväsende. Hit hör också ansvaret för att det finns tillräckligt många veterinärer för att klara jordbrukets behov. I motion MJ21 (mp) anförs att förutsättningarna för en förbättrad rekrytering av veterinärer till den veterinära fältverksamheten bör utredas (yrkande 1). Veterinärutbildningen bör lokaliseras till en region med högt antal av både lantbruksdjur, hästar och sällskapsdjur. Vidare bör veterinärutbildningens organisatoriska tillhörighet utredas (yrkande 2). Tre alternativ bör utredas, nämligen att kvarstå som fakultet under Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, att omforma veterinärfakulteten till veterinärhögskola samt att flytta fakulteten till annat universitet med medicinsk utbildning. Enligt motionen bör vidare utredas hur lokalisering och organisation av veterinärutbildningen inverkar på forskningssamarbete samt samarbete med veterinärväsendets olika avnämare (yrkande 3). I fråga om utökade direktiv till utredning angående distriktsveterinärorganisationen anförs i motion MJ22 (fp) att statliga bolag inom veterinärområdet inte kan accepteras. Det är också viktigt att utredningen får direktiv att säkerställa att myndighetsutövandet skiljs från fältverksamheten. Utredningen bör också belysa hur veterinärstuderandes behov av praktik kan säkerställas, särskilt avseende jourverksamhet (yrkande 1). En översyn av konkurrensförhållandena inom veterinärväsendet bör, enligt motion MJ344 (kd), genomföras (yrkande 1). Svenska staten utsätter privatpraktiserande veterinärer i Sverige för en konkurrens. Många djurägare kan känna en viss press att anlita statliga distriktsveterinärer i stället för privata veterinärer. Distriktsveterinärens traditionella arbetsuppgift, att bota sjuka djur i animalieproduktioner samt hästar som används i jord- och skogsbruk, har minskat i omfattning. Utskottets ställningstagande Utskottet har vid tidigare behandling av frågor som rör konkurrensen mellan statliga och privatpraktiserande veterinärer hänvisat till att dessa frågor varit under övervägande av Statens jordbruksverk (bet. 2001/02:MJU2 s. 19 och bet. 2000/01:MJU8 s. 14). Som revisorerna anfört kvarstår veterinärers missnöje med statsmakternas sätt att utforma villkoren för statliga distriktsveterinärer och privatpraktiserande veterinärer efter sju år med nuvarande veterinärorganisation. Statens jordbruksverk har på flera sätt försökt att komma till rätta med problemen, bl.a. genom att skilja distriktsveterinäravdelningen från verkets djuravdelning, som ansvarar för verkets myndighetsutövande uppgifter. Verket har också tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att lämna förslag till lösningar på flera av problemen. Gruppen skulle bl.a. lämna förslag till joursamverkan mellan veterinärer, fastställa omfattningen av distriktsveterinärernas arbete med sällskapsdjur och ge förslag till service till avlägset boende djurägare. Arbetsgruppen konstaterade i sin slutrapport i september 2002 att man inte funnit några lösningar på problemen. Jordbruksverket har således enligt revisorerna känt till problemen, men har inte lyckats komma till rätta med dem. Revisorerna gör bedömningen att nuvarande jourkrav, som enbart omfattar distriktsveterinärerna, inte är ett effektivt sätt att använda landets veterinära resurser. Ju fler veterinärer som delar på jouren, desto bättre arbetsvillkor kan skapas för veterinärkåren som helhet. Vidare har Konkurrensverket och Konkurrensrådet ansett att nuvarande fördelning av det statliga bidraget är konkurrenssnedvridande. Utskottet anser att det är angeläget att finna lösningar som medger en konkurrensneutral fördelning av det statliga bidraget för upprätthållande av jour och beredskap. Revisorerna ser inte några hinder för att även privatpraktiserande veterinärer erhåller statlig reseersättning till veterinärförrättningar hos avlägset boende djurägare. Utskottet delar bedömningen att en konkurrensneutral fördelning av det statliga bidraget dessutom skulle gynna samarbetet mellan olika veterinärkategorier. Utskottet instämmer i att en fortsatt utveckling mot färre lantbruksdjur kan leda till att motsättningarna mellan veterinärgrupperna accentueras eftersom distriktsveterinärerna då kommer att behandla sällskapsdjur i allt större utsträckning. Som revisorerna anfört ifrågasätter privatpraktiserande veterinärer utvecklingen och menar att behandlingar av sällskapsdjur inte primärt är en uppgift för staten. Jordbruksverket uppger att fler distriktsveterinärer behöver anställas för att skapa goda arbetsvillkor för veterinärerna. Kravet på rikstäckande jour och goda arbetsvillkor har medfört att när lantbruksdjuren blivit färre har de statliga veterinärerna behandlat sällskapsdjur i större utsträckning. Revisorerna anför att flera remissinstanser har uppfattningen att länsveterinärernas arbetsuppgifter skulle kunna omfatta flera av de myndighetsutövande arbetsuppgifter som utförs av Jordbruksverkets distriktsveterinärer. På så vis skulle man komma ifrån problemet med att distriktsveterinärerna har dubbla roller; som myndighetsutövare och praktiserande veterinärer. Det råder därtill osäkerhet kring vilka uppgifter och vilket ansvar länsveterinärerna egentligen skall ha. Flera länsstyrelser har i sina årsredovisningar uppgivit att någon tillsyn över veterinärer inte bedrevs under 2001. Utskottet delar uppfattningen att länsveterinärernas arbetsuppgifter bör ses över. Arbetsuppgifterna hänger nära samman med frågorna om Jordbruksverkets och distriktsveterinärernas myndighetsutövande arbetsuppgifter. Utskottet har i likhet med revisorerna inte funnit några särskilda skäl som talar för att distriktsveterinärernas verksamhet skall bedrivas i myndighetsform eller med statligt huvudmannaskap. Vissa remissinstanser har dock menat att nuvarande organisation innebär att frågor om djurskydd och smittskydd tas om hand på ett effektivt sätt. Den utredning som revisorerna har föreslagit bör enligt flera remissinstanser utvidgas så att alternativa organisationslösningar prövas förutsättningslöst. Genom beslut den 7 april 2003 har regeringen inrättat en samarbetsgrupp inom det veterinära området bestående av företrädare för Jordbruksverket, Konkurrensverket, Livsmedelsekonomiska institutet, Veterinärförbundet, LRF och andra berörda organisationer för att diskutera och bearbeta statens behov och roll på det veterinära området, marknaden för veterinära tjänster samt hur privatpraktiserande veterinärer bättre kan tas till vara i veterinär verksamhet inom ramen för redan fastlagd budget. Gruppen inrättas för att genom konstruktiv diskussion utveckla den veterinära verksamheten och dess form. Gruppens arbete skall särskilt belysa hur medlen för avlägset boende kan fördelas, hur samverkan mellan privatpraktiserande veterinärer och statliga distriktsveterinärer kan utformas, särskilt beträffande jourverksamhet, och hur veterinära myndighetsuppgifter kan tydliggöras och bäst hanteras. Vidare skall gruppen överväga hur eventuella konkurrensskillnader kan motverkas och hur goda och kontinuerliga samarbetsrutiner för veterinär verksamhet kan utarbetas. Gruppen skall mötas minst fyra gånger per år och senast den 1 maj 2005 avge rapport från verksamheten. Utskottet, som anser att arbetsgruppens syfte och inriktning är lovvärda och att detta nyligen påbörjade arbete kan fortsätta tills vidare, delar revisorernas uppfattning att regeringen bör tillsätta en oberoende utredning med uppdrag att lösa problemen med fördelningen av det statliga bidraget, statens ansvar för sällskapsdjuren och Jordbruksverkets dubbla roller. Utredningen bör lämna förslag till alternativa organisatoriska lösningar för den fältveterinära verksamheten. Därtill bör utredningen lämna förslag till hur behovet av veterinär kompetens för myndighetsutövande uppgifter samt beredskap mot smittsamma djursjukdomar inom det veterinära området kan tillgodoses i hela landet. Det innebär att även länsveterinärernas arbetsuppgifter bör ses över. Utredningen bör också få i uppdrag att lämna förslag till hur tillsynen över veterinär yrkesutövning kan utformas. Detta bör med anledning av revisorernas förslag ges regeringen till känna. Även behovet av en organisation för insatser vid utbrott av smittsam sjukdom bör, enligt utskottets uppfattning, beaktas av utredningen. Därmed finner utskottet att motionerna MJ20 (m) och MJ344 (kd) yrkande 1 är tillgodosedda. Motionerna bör lämnas utan vidare åtgärd. Motion MJ22 (fp) yrkande 1 avstyrks härmed. Genom beslut den 6 februari 2003 har regeringen med hänsyn till den nu rådande veterinärbristen, strukturförändringen inom veterinärkåren och den ökande efterfrågan på veterinära tjänster uppdragit åt Jordbruksverket att kartlägga inom vilka sakområden veterinärer väljer att verka och hur den sociala strukturen med ålders- och könsfördelning ser ut. Verket skall vidare belysa hur arbetstider prioriteras bland veterinärer och hur regionala skillnader ser ut. I beslutet anges att i landet finns veterinär utbildning vid Sveriges lantbruksuniversitet. Utbildningen innefattar 220 högskolepoäng (motsvarande 5,5 år) med 82 utbildningsplatser hösten 2003. Verket skall även analysera marknadens behov av veterinära tjänster och ge en prognos t.o.m. år 2020. Vid bedömning av utbud och efterfrågan av veterinärer skall nationella såväl som internationella flyttmönster för veterinärer redovisas. Vid behov skall verket föreslå nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med identifierade problem. Utbildningens platsantal och utformning bör ingå i förslaget. Åtgärder som bedöms vara tidsmässigt angelägna skall rapporteras senast den 1 augusti 2003. Slutredovisning av uppdraget skall ske senast den 1 mars 2004. Som revisorerna anfört innebär det nu redovisade uppdraget att Statens jordbruksverk på nytt skall ta itu med frågor som rör marknaden för veterinära tjänster. Utskottet utgår från att utredningen överväger även de frågor om förbättrad rekrytering av veterinärer till den veterinära fältverksamheten som uppmärksammats i motion MJ21 (mp) yrkande 1. Enligt utskottets bedömning kan syftet med motionen i allt väsentligt anses tillgodosett. Yrkandet bör lämnas utan vidare åtgärd. Genom beslut den 29 april 2003 har Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, beslutat att göra en översyn av veterinärutbildningens innehåll, organisation och utbildningsmål för att anpassa den till förändringar i omvärlden och samhällets behov. Den 3 mars 2003 beslutade SLU en ändring av fakultetsindelningen som innebär att frågor om husdjursvetenskap och veterinärutbildning förs samman till en ny fakultet. Motion MJ21 (mp) yrkandena 2 och 3 avstyrks med vad som nu anförts. Djursjukdata Utskottets förslag i korthet Utskottet instämmer i revisorernas förslag att regeringen bör uppdra åt en oberoende utredning att redovisa hur omfattande bristerna i djursjukdata är, vad de beror på och vad bristerna har inneburit för statistikens användbarhet m.m. Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (fp) om kvalitetssäkrad statistik och dokumentation av det veterinära arbetet med hänvisning till att yrkandet har tillgodosetts. Revisorernas förslag Revisorerna bedömer att de svenska djurens hälsa kan ha påverkats menligt av den misstro som finns hos många veterinärer. Det har lett till att vissa veterinärer inte rapporterar djurens sjukdomar och behandlingar till Jordbruksverkets djursjukdatabas. Förebyggande insatser hade sannolikt kunnat planeras och organiseras på ett bättre sätt om uppgifterna om behandlingar och medicinering hade varit tillförlitliga. Flera år har gått utan att Jordbruksverket lyckats komma till rätta med problemen. Det finns därtill motstridiga uppgifter om i vilken mån olika veterinärer faktiskt rapporterar. Svensk Mjölk och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) instämmer i uppfattningen att inrapporteringen och kvaliteten i uppgifterna har förbättrats under senare år. Flera remissinstanser, däribland Svensk Mjölk, LRF och Länsstyrelserna i Östergötlands och Jämtlands län menar att det likväl kvarstår problem att lösa. Länsveterinärer uppger att de inte har praktiska möjligheter att fullfölja det uppdrag som de har fått av regeringen, som innebär att de aktivt skall främja och följa upp inrapporteringen av djursjukdata. De menar att det inte finns några möjligheter för dem att avgöra i vilken utsträckning olika veterinärer rapporterar. Revisorerna föreslår att regeringen ger en oberoende utredning i uppdrag att redovisa hur omfattande bristerna i djursjukdata är, vad de beror på och vad bristerna har inneburit för statistikens användbarhet. Länsstyrelsen i Stockholms län och Sveriges Veterinärförbund har framhållit att utredningen även bör få i uppdrag att komma med förslag till hur bristerna kan åtgärdas och hur man kan åstadkomma en fullständig rapportering från alla veterinärer. Svensk Mjölk och Svenska Djurhälsovården har framhållit att utredningen om djursjukdata bör beakta behovet av kvalitetssäkrad statistik samt öppen och kvalitetssäkrad dokumentation av det veterinära arbetet som gör det möjligt att spåra behandlingar och läkemedelsanvändning. Även dessa frågor bör enligt revisorernas mening omfattas av den föreslagna utredningen. Motionen Enligt motion MJ22 (fp) bör direktiven till den föreslagna utredningen omfatta även rapportering av djurskyddsdata (yrkande 2). Man bör också undersöka möjligheter till sanktioner mot dem som inte lämnar information till systemet på ett korrekt sätt. En fungerande och kvalitetssäkrad dokumentation kring dessa frågor är av stor vikt både för djurhälsan och livsmedelssäkerheten. Utskottets ställningstagande Som revisorerna anfört kan en anledning till att rapporteringen inte har fungerat tillfredsställande vara att Jordbruksverket inte har haft möjligheter att vidta sanktioner gentemot de veterinärer som inte rapporterar i enlighet med regelverket. Förbättringar i inrapportering av uppgifter har främst varit beroende av veterinärerna själva och av länsveterinärernas främjande insatser. Utskottet instämmer i att det är angeläget att snabbt komma till rätta med inrapporteringen av djursjukdata och uppgifternas användbarhet. Tillförlitliga uppgifter över djurens läkemedelsanvändning och djurens sjukdomar är viktigt för både människornas och djurens hälsa. Utskottet har inhämtat från Jordbruksverket att verket avser att inom kort lämna förslag till regeringen om bl.a. reglerade sanktionsåtgärder mot bristfällig veterinär rapportering av djursjukdata. Vidare har Jordbruksverket i samarbete med Sveriges Veterinärförbund och lantbruksnäringen informerat om skyldigheten att rapportera om djursjukdata, vilket lett till att rapporteringen har förbättrats under det senaste året. Utskottet instämmer i att regeringen bör ge en oberoende utredning i uppdrag att redovisa hur omfattande bristerna i djursjukdata är, vad de beror på och vad bristerna har inneburit för statistikens användbarhet. Vidare bör utredningen få i uppdrag att komma med förslag även till hur bristerna kan åtgärdas och hur man kan åstadkomma en fullständig rapportering från alla veterinärer. Även behovet av kvalitetssäkrad statistik samt öppen och kvalitetssäkrad dokumentation av det veterinära arbetet som gör det möjligt att spåra behandlingar och läkemedelsanvändning bör omfattas av utredningen. Detta bör med anledning av revisorernas förslag ges regeringen till känna. Motion MJ22 (fp) yrkande 2 avstyrks i den mån motionsyrkandet inte tillgodosetts med vad som anförts.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Distriktsveterinärorganisationen och länsveterinärernas arbetsuppgifter (punkt 1) av Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om distriktsveterinärorganisationen och länsveterinärernas arbetsuppgifter samt vad som anförs i reservation 1. Riksdagen bifaller därmed Riksdagens revisorers förslag punkt 1 och motion 2002/03:MJ22 yrkande 1 samt avslår motionerna 2002/03:MJ20 och 2002/03:MJ344 yrkande 1. Ställningstagande En väl fungerande veterinärorganisation är en hörnsten i djurskyddet men också för livsmedelssäkerheten. Folkpartiet liberalerna har länge arbetat för att ytterligare stärka djurskyddet, och de förslag som Riksdagens revisorer ger är viktiga led i detta arbete. Vi anser emellertid att ytterligare krav och direktiv bör läggas till de två utredningar som revisorerna föreslår. I direktiven bör anges att statliga bolag inom veterinärområdet inte är acceptabla. Denna riktlinje behövs då ett antal av remissorganen diskuterat bolagisering. Utredningen bör också få direktiv att se över hur man säkerställer att myndighetsutövandet skiljs från fältverksamheten. Utredningen bör vidare också omfatta hur man säkerställer veterinärstuderandes behov av praktik, speciellt vad avser jourverksamhet. Detta bör ges regeringen till känna. 2. Djursjukdata (punkt 4) av Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om djursjukdata och vad som anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller därmed Riksdagens revisorers förslag punkt 2 och motion 2002/03:MJ22 yrkande 2. Ställningstagande I direktiven till utredningen kring rapportering av djursjukdata bör det tydligt framgå att man också skall undersöka möjligheterna till sanktioner mot dem som inte lämnar information till systemet på ett korrekt sätt. En fungerande och kvalitetssäkrad dokumentation kring dessa frågor är av stor vikt både för djurhälsan och livsmedelssäkerheten. Detta bör ges regeringen till känna. Bilaga Förteckning över behandlade förslag Revisorernas förslag I Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR12 angående villkoren för veterinär verksamhet föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad Riksdagens revisorer anför i avsnitt 2.1 om distriktsveterinärorganisationen och länsveterinärernas arbetsuppgifter. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt 2.2 om djursjukdata.
Följdmotioner 2002/03:MJ20 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den föreslagna utredningen om veterinärorganisation beaktar behovet av en tydlig organisation för insatser vid utbrott av smittsamma sjukdomar. 2002/03:MJ21 av Gunnar Goude och Mikaela Valtersson (mp): 1. Riksdagen begär att regeringen utreder förutsättningarna för en förbättrad rekrytering av veterinärer till den veterinära fältverksamheten genom en lokalisering av veterinärutbildningen till en region med högt antal av både lantbruksdjur, hästar och sällskapsdjur. 2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda veterinärutbildningens organisatoriska tillhörighet i enlighet med motionens förslag. 3. Riksdagen begär att regeringen låter utreda hur lokalisering och organisering av veterinärutbildningen inverkar på forskningssamarbete samt samarbete med veterinärväsendets olika avnämare. 2002/03:MJ22 av Marie Wahlgren m.fl. (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökning av direktiven till utredning angående distriktsveterinärorganisationen. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökning av direktiven till utredning angående rapportering av djurskyddsdata. Motion från allmänna motionstiden 2002 2002/03:MJ344 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av konkurrensförhållandena inom veterinärväsendet.